Planet Wikimedia

Gadget-UAAA

2009-11-19T19:23:57+00:00

Jeg vil gjerne reklamere litt for en tilleggsfunksjon («gadget») jeg har laga på bokmålswikipedia. Det er en tilleggsfunksjon som gjør at alle lenker til utmerka eller anbefalte artikler får en liten logo foran seg, på samme måte som eksterne lenker får en blå «pil» etter seg.

Prinsippet og koden er så å si det samme som med de eksterne lenkene – det hele er kun CSS med selectors fra CSS3. For å prøve den selv, gå til Spesial:Innstillinger, trykk på «Tilleggsfunksjoner» og slå den på (det er den øverste tilleggsfunksjonen). Den er veldig kjekk synes jeg selv.

Dagens lenke

2009-11-12T23:53:15+00:00

[[Spesial:Logg]] for Kategori:Sider som er foreslått raskt slettet

Dette er en «le med» og ikke en «le av»; grunnen til at jeg «oppdaga» det var at jeg var to sekunder fra å gjøre det samma sjøl, før jeg så over slettingsloggen som lå under slettingsskjemaet. Men moro er det.

(Engelsk) Wikipedias vekst avtar – noen tanker

2009-11-07T18:51:20+00:00

Ble informert om en spennende artikkel hos VG Wikipedias vekst avtar. Det kommer ikke særlig godt frem i artikkelen, men såvidt jeg greier å se, så gjelder tallene der engelsk Wikipedia, mens intervjuet er med en av de norske pressekontaktene, Morten Haugen som prater om den norske versjonen. Engelsk Wikipedia, og ...

Da var man tilbake på Wikipedia-arbeidet

2009-11-07T18:51:20+00:00

Har blitt en hektisk valgkamp, og deilig å komme tilbake å få jobbet litt på Wikipedia (jeg har jo fulgt med på alt som har skjedd siden juni, men har ikke skrevet eller gjort så mye). Begynte i forrige uke å jobbe litt med å lage litt stubber om viktige personer ...

+·$%&!!@+?

2009-08-30T18:26:52+00:00

Vel, det ser ut til at bloggen fra dag tre må vente en stund… Dataen og passet mitt ble nemlig stjålet i går, så nå sitter jeg på en internettkafe i Avenida de los Incas og skriver, og oppdaterer meg på hva som skjer i verden. Det suger litt. Men det verste er at jeg skulle til Uruguay i dag, men uten pass går ikke det. Håper det går an med en midlertidig pass, for det er ikke mulig å avbestille billetten lenger, men jeg har mine tvil. Er verdt et forsøk.

Wikimanía, dag 2

2009-08-28T17:00:11+00:00

Ålreit, nå er det tredje dagen, så da er det på tide å blogge om dag to. Jeg sitter nå i en panelsesjon med Brianna Laugher om lokalavdelinger, mer om den i morra.

Første sesjon for dagen var keynote med Jimmy Wales, men den hoppa jeg over for å vente på bagasjen igjen – og den kom faktisk! De vanlige sesjonene begynte klokka 11.15; de fleste så Andrew Lihs «Interpreting Wikipedia’s Demographic Decline: Implications for an Emergent Community», men jeg så i stedet nyvalgte styremedlem Ting Chens «Preparation for Board of Trustees Election» (jeg har litt spesiell interesse for styrevalg og sånn, hehe). Han snakka om hva som forventes av et styremedlem, og hva man bør gjøre og ikke gjøre for å bli valgt. Ikke at jeg har noen aspirasjoner om å bli styremedlem i Foundation, men det var likevel interessant.

I lunsjen var det møte for interesserte om den planlagte Strategic Planning-prosessen, med Program Manager Eugene Eric Kim og fasilitator Philippe Beaudette. Interessant, men jeg har ikke helt satt meg inn i hva det hele går ut på, så det var ikke så nyttig for meg som det kunne ha vært om jeg hadde gjort det.

Etter dette så jeg Erik Zachtes «Wikimedia in Numbers». Erik Zachte er Wikimedias statistikkmann, og har laga statistikk for Wikimedia-prosjektene siden 2003, og fått betalt for det siden 2008 (om jeg husker riktig). Det var en gjennomgang av hva slags statistikk man kan finne på stats.wikimedia.org, men det var likevel interessant. Zachte blogger for øvrig fast om diverse observasjoner relatert til statistikk, bloggen hans kan man finne på Infodisiac.

Etter dette dro jeg tilbake til hotellet og skippa de siste sesjonene – jeg har jetlag, så jeg er ofte trøtt her. Ikke bra. På kvelden var det sosiale ting igjen, argentinsk øl er meget godt. Og nasjonalretten virker å være kjøtt, og de veit åssen man lager det!

Wikimanía, dag 1

2009-08-27T22:01:57+00:00

I går var første dag av Wikimania! Det hele begynte kl. 0915 med åpningsseremoni ved Richard Stallman, frihetsguru. Jeg hoppa imidlertid over den for å vente på bagasjen min, som skulle komme på morgenen. Det gjorde den imidlertid ikke, og de første sesjonene begynte 1130, så i 11-tida gikk jeg fra hotellet til Centro Cultural General San Martín.

Første sesjon jeg var på var romkamerat Einar Spetz' «A story of love and hate? How teachers at upper secondary schools in Sweden use Wikipedia and what they think of the free encyclopedia». Einar har gjort undersøkelser blant videregånde-lærere i stockholmsområdet om deres holdninger til Wikipedia, og det viser seg at holdningene er mye mer positive enn man skulle tro. Flesteparten av lærerne hadde brukt Wikipedia senest uka før undersøkelsen, og mange hadde også anbefalt Wikipedia til elevene sine som et utgangspunkt.

Neste sesjon var hongkongske Jeromy-Yu Chans panel «Keeping Wikimedia Chapter abreast with Local Free Culture counterparts», som handla om hvordan Wikimedia Hong Kong har samarbeida med andre organisasjoner i samme interessesfære som vår om diverse aktiviteter. Det var også innspill fra israelske Dror Kamir, tyske Mathias Schindler og australske Liam Wyatt.

Det er veldig mye interessant jeg skulle ønske jeg kunne ha vært med på, men som jeg ikke har fått til fordi det har gått samtidig med andre ting. Heldigvis finnes alt på film (det finnes lenker fra hver enkel sesjon på Wikimania 2009-wikien, slik at man kan få med seg alt – veldig praktisk for dem som ikke var der, og for dem som ikke er i Argentina i det hele tatt. Det finnes også en live stream for dem som er interesserte i det.

I lunsjen var det et møte for alle som er interesserte i chaptervirksomheten; det var mange av de samme som deltok på chaptermøtet i Berlin (som jeg aldri rakk å blogge om) der, samt en del folk som var interesserte i å starte nye lokalavdelinger for sine land (f.eks. tre fra India, som er i ferd med å sette opp en lokalavdeling). Det er ikke så mye man rekker å bli enige om på tre kvarter, som var den tida vi hadde til rådighet, men det var enighet om at alle lokalavdelingene bør kunne «bindes sammen» ved hjelp av et felles «charter» med hva som er målsetningene for en lokalavdeling. Ståa nå er at alle lokalavdelingene signerer en avtale med Wikimedia Foundation som omhandler bruk av varemerker, men at det ikke er noe som binder oss sammen på samme måte som et charter vil gjøre.

Jeg droppa sesjonene etter lunsj for å sjekke om bagasjen hadde kommet, noe den selvsagt ikke hadde. Når jeg ringte inn og spurte sa de at den skulle komme «i morgen tidlig» (altså det som da er i dag tidlig), noe den heldigvis har gjort – men det er likevel kjedelig å gå i samme klæra hele tida, uten kamera (som jeg var dum nok til å sjekke inn). Men skal ikke klage.

Klokka 1615 begynte det igjen, jeg var på en veldig interessant sesjon av flere universitetsprofessorer, «Student-Authored Wikibooks as University Textbooks: Reflections on Three Years of Successful Implementation». Denne var veldig interessant og inspirerende; de hadde latt studentene skrive læreboka si sjøl, slik at de tar en mye mer aktiv del i læringa enn det de ellers hadde gjort. Dette er noe å ta etter.

Etter dette deltok jeg i en diskusjonssesjon leda av nederlandske Lodevijk Gelauff som handla om hvordan de europeiske Wikimedia-chapterne bør drive lobbyvirksomhet med tanke på opphavsrettslovgivning i EU. Norge er jo ikke (ennå) del av EU, så det er ikke noe vi i Wikimedia Norge kan være med på å endre (selv om det utvilsomt vil påvirke oss også), men det var en interessant diskusjon likevel.

Etter dette var det middag, sightseeing og sosiale aktiviteter – blant annet var det et tangokurs for de som ville det, men det er ikke helt min greie. (Det kunne nok ha vært moro å ta det likevel, men nå er det nok for seint for det.)

Buenos Aires!

2009-08-26T14:23:41+00:00

All right! Nå sitter jeg i Buenos Aires, på «motsatt» side av jordkloden, det er ganske spesielt å tenke på. Reisa ned gikk greit, jeg fløy først med KLM fra Trondheim til Amsterdam, så til São Paulo, og så fra São Paulo til Buenos Aires med brasilianske TAM Airlines. Da jeg kom fram til Buenos Aires kom ikke bagasjen min, og da jeg spurte han i skranka hvorfor, sa han at det var fordi bagasjen fortsatt lå igjen i Amsterdam. Hvorfor den fjorde det veit jeg ikke, men jeg har mine mistanker om at det skyldes at jeg kom ganske seint til São Paulo-flyet, fordi det var en evig lang passkontroll i transitten som tok 40 av de 60 minuttene jeg hadde på meg. Men det er bare spekulasjoner. Jeg kom fram til Buenos Aires i 23-tida lokal tid den 24. august (som er 0400 25. august norsk tid), og dro rett til hotellet etter bagasjeting var ordna. Jeg fikk ikke noen slags kompensasjon for at bagasjen var borte av TAM (type toalettsaker, klær e.l.); så vidt jeg veit er det vanlig blant europeiske flyselskaper, men tydeligvis ikke i Sør-Amerika.

På hotellet (Hotel Bauen) deler jeg rom med svenske Einar Spetz, som har bodd 14 år i Norge og har perfekt nynorsk. Jeg har møtt Einar tidligere, i Alexandria i fjor, på Wikimania der.

Andre dagen gikk med til å finne ut hvor ting var (altså: Centro Cultural General San Martín, der hvor selve konferansen skal være, samt lokale butikker). På kultursenteret var det massevis av kjente folk allerede som deltar på såkalte «hacking days», der de skriver kode, spiser pizza og drikker cola. På kvelden var det gratis middag på hotellet (med 150 påmeldte!), med fantastisk argentinsk oksekjøtt. Alt er kjøtt her virker det som, og de er utrolig gode til å tilberede det.

I dag, som vel blir den tredje dagen (selv om det føles som den andre siden jeg kom så seint på mandagen) starter konferansen på ordentlig. Jeg har tenkt til å prøve å blogge litt om hver av sesjenone jeg er med på, om det lar seg gjøre. I Alexandria var det problemer med at det ikke var nok kontakter til alle som hadde med seg bærbare datamaskiner, det virker det som om de har løst her. Og det beste er at man ikke trenger adapter, for de har spesielle kontakter som har «innebygde» adaptere – altså, de passer for alle slags kontakter. Får bare håpe at det går greit med det trådløse nettverket.

Kustbevakningens vapen inte feltolkat på WP

2009-08-08T10:18:52+00:00

SvD uppmärksammar att Kustbevakningen är missnöjda med tolkningen av deras vapen som finns på Wikipedia (artikeln diskuteras även på ett slags forum på Wikipedia, sidan Wikipedia:Wikipedia i media). I artikeln framställs tolkningen i Wikipedia-artikeln som felaktig – men det är fel! Vad gäller vapen är alla tolkningar lika korrekta, så länge tolkningen utgår från den [...]

FSCONS

2009-08-05T16:51:08+00:00

Dear Mikael,

I’m delighted to inform you that the Programme Committee of the Free Society Conference and Nordic Summit 2009 has decided to accept your proposal with the title "Cultural Transmission from an Archaeological Perspective".

Så stod det i ett mejl från Jonas Öberg och FSCONS-gänget som jag fick härom veckan. Tanken är alltså att jag skall hålla ett föredrag på ämnet "Cultural Transmission from an Archaeological Perspective " på FSCONS som går av stapeln 13-15 november. Så här såg min abstract ut:

Human beings have been copying and reusing culture and technology for approximately 2.6 million years. Access to new cultural advancements have been crucial for all human societies during all of prehistory.

With this presentation I want to give an archaeological perspective on today’s issues of free software, free culture, patents and copyright. I am going to give examples on how humans have copied and reused culture and technology through out all of prehistory with concrete archaeological examples, mainly from the stone age. I am also going to show examples of how people have been trying to limit access to ideas and technology for others.

The presentation will focus on these questions:

What does the possibility to copy culture and technology mean for human societies and how does people profit from limiting the access to these cultural traits and technologies for others?

Does culture have an intrinsic wish to be copied? Does culture in fact want to be free?

Hoppas att nån vill lyssna bara, jag vet aldrig om kombinationen tekniknörd-stenåldersnörd funkar eller om folk bara blir dubbelt uttråkade .

Se även

Läs även andra bloggar om FSCONS, fri programvara, fri kultur

Google waves i MediaWiki

2009-08-03T19:44:04+00:00

Jag har skrivit en extension till MediaWiki som gör det möjligt att bädda in en eller flera waves på en wikisida.

Här kan ni som har ett sandlådekonto hos Google kolla hur det ser ut här: http://mickenordin.se/wiki/Wave

Waves är ett nytt sätt att kommunicera som kan liknas vid en chatt, ett dokument, en wiki och e-post, allt i hopslaget till ett enda paket som uppdateras i realtid. Google släpper också hela härligheten under Apachelicensen. Här finns en lååång demofilm för den som är intresserad:

Se även

Om Google waves på Wikipedia: http://en.wikipedia.org/wiki/Google_wave
Google wave apidokumentation: http://code.google.com/apis/wave/
Läs även andra bloggar om Google wave, MediaWiki, PHP, fri programvara

Commonist

2009-08-03T17:04:24+00:00

Bild av Booyabazooka. Licens GPL.

Jag använde nyss Commonist för första gången. Det var ett lätt sätt att ladda upp tolv filer till Wikimedia Commons på mycket kort tid. Jag är rätt imponerad av hur lätt det var att använda, det går att starta direkt från webben här eftersom att det är ett java-program. Frågan är om programmet är tillräckligt bra för att ladda upp ännu fler filer. För hur ska vi göra om ett museum eller arkiv donerar ett par tusen bilder till Wikimedia Sverige? Det går ju inte att ladda upp för hand. Och ett par tusen är inte orimligt, Wikimedia Deutschland fick 100 000 bilder donerade från Federal Bundesarchiv. Någon som har prövat att ladda upp många bilder?

Nauru er ukas land

2009-08-03T13:12:24+00:00

... på arabiskspråklig Wikipedia. Yay. Oppdaga det nå nettopp da jeg så en bot hadde lagt inn interwikilenker til لغة ناورونية og علم ناورو. Gode nyheter for oss naurofile.

WMFs styrevalg

2009-07-27T15:28:46+00:00

Wikimedia Foundations styrevalg nærmer seg raskt, så jeg tenkte jeg kunne gå gjennom kandidatene og skrive litt om hva jeg synes om de forskjellige. Dette er selvsagt mine private meninger og ingen andres, bare så det er sagt.

Det er nå 18 kandidater, en del gode og noen dårlige.

Adam Koenigsberg («CastAStone»)

Jeg vet ikke noe spesielt om denne brukeren utenom det han sjøl skriver. Han har erfaring fra arbeid med andre ideelle organisasjoner, noe som jo er bra. Han skriver at han ikke bare vil møte, men overgå våre forventninger om han blir valgt, men han skriver ikke noe om hva vi kan forvente, så da er det ikke så lett. I min mening en ganske anonym kandidat.

Beauford Anton Stenberg («B9 hummingbird hovering»)

Heller ikke en kandidat jeg har hørt noe om før nå. Han har noen prosjektforslag som han stiller til valg med, men det virker ikke som om han har noen helhetlig plan med kandidaturet sitt.

Brady Brim-DeForest («Bradybd»)

Virker som om denne karen har et mer enhetlig syn på hva han vil, har også erfaring fra ideelle organisasjoner fra før. Ikke en dårlig kandidat.

Dan Rosenthal («Swatjester»)

Dette er andre gang Dan stiller, han var også kandidat i 2008. Han har erfaring fra ideelle organisasjoner, og har hjulpet til med å få i gang avtaler med GLAM-institusjoner, noe som er viktig for spredninga av fri kunnskap. De fleste som har fulgt med på foundation-l har nok vært borti Dan Rosenthal, han er veldig synlig der. Ikke en dårlig kandidat etter min mening, men ikke blant de beste heller.

Domas Mituzas («Midom»)

Domas er en av de tre styremedlemmene som står til gjenvalg. Han har vært styremedlem siden januar 2008, og i Wikimedia-bevegelsen siden 2004. Han har et veldig helhetlig bilde av hva han ønsker, og er definitivt en av de sterkeste kandidatene.

Gerard Meijssen («GerardM»)

Jeg har kjent Gerard i noen år nå, og synes han er en av de beste kandidatene i år. Han har sterke meninger og er ikke redd for å si fra om dem. Han er forkjemper for flerspråklighet og flerkulturalisme, og har gjort mye arbeid for å tilrettelegge for dette, noe jeg synes er veldig viktig i en global bevegelse som Wikimedia.

Gregory Kohs («Thekohser»)

Vet ikke helt hva jeg skal synes her. Han har en historie med trolling og har vært blokkert fra engelsk Wikipedia i lengre tid; virker som om han prøver å pushe sin egen agenda. Uansett ville jeg ikke ha stemt på ham.

José Gustavo Góngora («Góngora»)

Han er også lingvist, så jeg burde vel være positiv, men er vel egentlig litt skeptisk. Han har en del erfaring fra diverse wikiarbeid, men virker ikke å ha noen formening om hvor han vil at WMF skal, så det blir vanskelig å vite hvor han står, rett og slett. Dessverre.

Jussi-Ville Heiskanen («Cimon Avaro»)

Dette er fjerde gangen Jussi-Ville er kandidat, han gir ikke opp. Han var også kandidat i 2005, 2006 og 2008. Plattformen hans har ikke endra seg noe særlig; jeg har inntrykk av at han vet hvor han vil WMF skal, men at han ikke formidler det så godt som han kunne. Det blir litt diffust, synes jeg.

Kat Walsh («mindspillage»)

Kat er (dessverre) den eneste kvinnelige kandidaten i årets valg. Ho har vært styremedlem siden 2006, og har i min mening gjort en god jobb. Ho studerer juss med spesialisering innen opphavsrett, et område det er særdeles viktig at styret har dekning innen. En av de sterkeste kandidatene i årets valg.

Kevin Riley O'Keeffe («KevinOKeeffe»)

Selverklært politisk «far right» (og siden han er amerikaner så er det temmelig mye lenger til høyre enn noen i Norge, tipper jeg) som ønsker å utjevne Wikipedias «liberale bias». Jaja.

Lourie Pieterse («LouriePieterse»)

Sørafrikansk attenåring med litt for mye sjøltillit. For vanlig wikiarbeid mener jeg at alder ikke er noen hindring, og synes like gjerne vi kan la femtenåringer bli administratorer som førtiåringer, så lenge de utviler den nødvendige modenheten. Men det er nå litt forskjell på en vanlig wiki og å sitte i styret for en internasjonal organisasjon, og jeg mener en attenåring ville ha veldig lite å bidra med i WMFs styre.

Ralph Potdevin («Aruspice»)

Virker ikke som om han helt har fått med seg hva styrearbeid handler om. Skriver om at han pleier å fikse skrivefeil og wikisyntaks, men det har fint lite med hva styrevervet handler om.

Relly Komaruzaman

Har etter eget sigende ikke forstått hva man skal skrive i kandidatpresentasjonen, men elsker Wikipedia. Sukk.

Samuel Klein («Sj»)

Sj har også vært kandidat flere ganger. Han kjører på en plattform om mer åpenhet og mer kontakt mellom brukerne og styret. Ingen dårlig kandidat.

Steve Smith («Sarcasticidealist»)

Virker som han vet hva han vil, men jeg er ikke sikker på om det han vil er i rette wikiånd – han foreslår blant annet komiteer for å lage retningslinjer på de største prosjektene, noe som på meg virker litt «uwikikalsk» (jepp, jeg oppfant nettopp et ord). Får nå se åssen det går, jeg er skeptisk men avventende.

Thomas Braun («Redlinux»)

Virker som en grei fyr, men tror ikke han heller veit helt hva han vil i styret.

Ting Chen («Wing»)

Ting har vært styremedlem siden i fjor, og er styrets første asiatiske medlem. Han har gjort en god jobb og jeg har ikke sett noen klager, så han stiller sterkt.

Referat fra årsmøtet ute

2009-07-26T22:34:12+00:00

Referatet fra årsmøtet i Wikimedia Norge ligger endelig ute på wikien. Jeg beklager at det har tatt meg så lang tid å gjøre det ferdig, det er nå tre måneder siden årsmøtet. Jeg har vært en del opptatt siden årsmøtet, og nedprioritert referatet, men det er en dårlig unnskyldning for at det har tatt så lang tid som det har gjort. Men nå er det ihvertfall ute.

Wikipedias enorme verdiskaping

2009-07-24T05:24:59+00:00

For en stund tilbake, i slutten av Mai ble det satt opp en e-postliste, der det ble sendt ut sitat fra nyhetsartikler, hver gang det ble funnet en referanse til Wikipedia/Wikimedia. Det har vært svært interessant å følge med på denne listen, og få øynene opp for hvilken enorm innholdsleverandør Wikipedia med relaterte prosjekter faktisk er.

Til denne listen, kommer det ofte titalls e-poster hver eneste dag. Og, det etter at de fleste duplikater, der samme nyhet blir publisert i mange nettaviser, er blitt fjernet. Dette innebærer at man antageligvis snakker om en besparelse på 10-tusenvis av kroner, hver eneste dag, kun i media-norge. Om man tenker på verdensbasis, hvor mye representerer denne verdiskapingen i sparte utgifter? 100-tusener? Millioner? En ting er iallefall sikkert, og det er at det er ikke et ubetydelig beløp.

For meg, så viser dette kun nok en gang den gjennomslagskraften Wikipedia har fått i dagens samfunn, og hvor integrert dette prosjektet har blitt i våre daglige liv.

Noen eksempler på hvordan Wikimedia brukes som innholdsleverandør:

Håkon Opdal, nazihets og Wikipedia

2009-07-23T02:41:18+00:00

Aftenposten og Dagbladet melder at fotballspilleren Håkon Opdal har blitt pappa. Barnets mor har utenlandsk opprinnelse, og i kommentarfeltet på BA.no kom da noen lavpannede idioter med utsagn som at Opdal «forgifte[r] rasen vår og ødelegge[r] vårt blod» og lignende tøv.

Opdal og kjæresten er veldig heldige som har fått en sønn, og det er synd at denne gleden skal ødelegges med slik hets.

Opdal går langt i å antyde at avisenes kommentarfelt bår forhåndssensureres. Han nevner også Wikipedia:

– Jeg tror ikke vi som er gamle nok til å ha sett nettet fra starten sliter veldig med å se hva som er hva på nettet, men de som vokser opp tror jeg har problemer med å skille kildene. Når det står debattinnlegg rett under artikler, kan folk ha problemer med å skille. Dette er en interessant debatt jeg har engasjert meg i før. Også når det gjelder Wikipedia. Folk tror de kan ta det som står der for god fisk, men det kan de ikke, sier Opdal.

Jeg er helt enig, folk har en helt ukritisk holdning til ting de leser i Wikipedia. Det kan ikke gjentas ofte nok: vær kritisk når du leser ting i Wikipedia, for du kan i praksis ikke se hvem som har skrevet det. Stoff i Wikipedia er ikke bedre enn referansene det vises til.

Jeg har forresten samme holdning til aviser. Vær kritisk og sjekk de oppgitte kildene. Se f.eks. Lars-Åges blogg for et Wikimedia-relatert eksempel.

Reboot round-up 1: Rebooting Wikipedia

2009-07-02T19:08:37+00:00

At Reboot 11, I tried calling upon the Wikipedia Underground Army to produce some Reboot-related content. It didn’t really work - I guess most people were busy listening to interesting stuff.
Post-Reboot, I ask again: Can someone help create articles (and/or upload pictures under a free licence) about the following people: Matt Webb, Ton Zijlstra, Steve Coast, Franceska Birks, David Weinberger*, Trine-Maria Kristensen, Dave Winer*, Henrik Føhns, Lee Bryant, Alexander Kjerulf, JP Rangaswami*, Stowe Boyd, Niels Hartvig, Bruce Sterling*, and Thomas Madsen-Mygdal**? Weinberger, Winer, Rangaswami and Sterling have English-language articles already, and Mygdal has a Danish-language one, but that’s not enough - not by far: We’re talking about visionaries who are must-haves in any worthy encyclopaedia, if you ask me. We need not only text, but also pictures.

Om morgen-tv

2009-05-14T20:24:06+00:00

Hvis enhver amatør kan lave en tv-station, er tv-stationerne jo nødt til også at blive amatører, n’est-ce pas?

Dagens "vi har misslyckats"

2009-04-27T09:54:19+00:00

"Sast styrelse har beslutat att information om SAST ska finnas som Wiki"

Läs även andra bloggares åsikter om Wikipedia, Citat

Vill du vara anonym på Wikipedia?

2009-04-21T13:23:55+00:00

Följ i så fall dessa steg noggrant

Använd ett anonymt användarnamn: redigera inte oinloggad, i så fall visas ditt ip-nummer, och du är förmodligen mindre hemlig än om du har ett anonymt användarnamn.
Skriv ingen användarsida: detta är lite valfritt, men största anonymiteten får man förstås av att inte avslöja någonting om en alls, inte ens vilka språk man kan eller vilka intressen man har. Räkna dock med att andra kommer tjata på dig om att skapa en användarsida. Av någon anledning avskyr vissa användare användarsidor som lyser rött...
Upprätthåll din anonymitet: dyk inte upp på wikiträffar. Det finns användare som lyckats upprätthålla sin anonymitet ändå, vi kommer till det.
Råka inte i bråk med andra användare: vaken on- eller offwiki. Det ökar dramatiskt risken för att någon ska få lust att leta rätt på vem just du är. Har du varit på en wikiträff ökar den risken betydligt. Om du tvunget ska gå på wikiträffar (det är trevligt), håll en hyfsat låg profil och var tydlig med att du inte vill ha bilder på dig själv, och att du helst vill bibehålla din anonymitet, då vet folk att de inte ska skriva ut ditt namn onwiki.
Slutligen den förmodligen viktigaste punkten: lägg dig inte i sakfrågor där du är känd för att ha ett stort intresse. Det här kan jag tänka mig är svårt, men det är också så, att risken att få sin identitet avslöjad höjs avsevärt om man lägger sig i ämnen som ligger en varmt om hjärtat.

Det finns säkerligen fler punkter som jag inte tänkt på här, men dessa är i alla fall grundläggande som man bör hålla sig till. Med det sagt är det förstås bra om wikigemenskapen hjälper till att upprätthålla någons anonymitet, men när det gått så pass långt att alla ändå redan vet, då är det helt wikigemenskapens goda minne och ens eget renommé, som avgör om man kommer kunna upprätthålla anonymiteten i det långa loppet eller inte.

Läs även andra bloggares åsikter om Wikipedia, Anonymitet

Om timing

2009-04-20T18:15:49+00:00

Den Store Danske åbnede den 25. februar, og den 14. marts holdt vi generalforsamling i Wikimedia Danmark. Så er det jo oplagt at der er en sammenhæng, ikke? Nej - for timingen skal ses i en anden sammenhæng.
Sammenhængen er Wikimania 2010 - amerikaneren Mike Halterman var med i det fejlslagne arbejde for at få konferencen til Stockholm og siden til København, og da han så syntes, at han fået et godt kendskab til Danmark, satte han den 16. januar hjulene i gang for at få oprettet et dansk Wikimedia-chapter. Jeg havde allerede i februar ‘08 foreslået at vi fik et chapter, men den gang kom vi ikke i gear. Det gjorde vi så i anden omgang, og der kan det da slet ikke udelukkes, at Den Store Danskes synlighed har hjulpet med, men der er ingen sammenhæng derudover.

At vi i pressen har fået en omtale som “Nu vil danske Wikipedia bide skeer med Gyldendal” og deraf afledte historier, kan nok tilskrives to faktorer: 1) Konflikt er godt nyhedsstof, og 2) de journalister og andre, der har skrevet om emnet, har ikke tilstrækkelig indsigt i Wikipedia og omegn. Det første kan vi ikke gøre meget ved; det andet bør være en højtprioriteret opgave for Wikimedia Danmark.

Klik-klik!

2009-04-13T16:48:40+00:00

Hvis nu man går ind på et københavnsk museum og tager billeder af de udstillede værker, må man så uploade dem til Wikimedia Commons eller andre websites, hvor de kan risikere at blive genanvendt?

Nej, siger Statens Museum for Kunst: Det er tilladt at fotografere og filme til privat brug på museet uden brug af blitz, lamper og stativ.

Ja, siger Den Hirschsprungske Samling: Fotografering kun tilladt uden brug af blitz og stativ. Dog skal man også følge vagternes henstillinger, og “Mobiltelefoner skal være slukkede”, så man er nødt til at medbringe et ‘rigtigt’ kamera.

Kun med særlig tilladelse, siger Glyptoteket.

På Thorvaldsens Museum siger ja til privat brug, men giver generelt ikke tilladelse til optagelser, der skal bruges i kommercielt øjemed.

Nationalmuseet skelner mellem privat og professionel brug, hvor privat brug ikke er til offentliggørelse, mens professionel brug er med henblik på offentliggørelse. Mellemsituationen, hvor man tager et billede, som man så senere beslutter sig for at dele med alverden, findes ikke i museets optik.

Men hvordan stiller Wikimedia Commons sig så til spørgsmålet?
Kort fortalt er svaret, at museumsregler er en sag mellem museum og besøgende, og at det faktisk ikke kommer tredjepart ved, hvordan en aftale om adgang skal tolkes. Hvis en genstand ikke er ophavsretsligt beskyttet (f.eks. på grund af alder), må man gerne fotografere den, og man må selv bestemme, hvad man gør med billederne. Men det kan da blive interessant at se en sag, hvor et museum anklager en besøgende for kontraktbrud…

Orka provocera

2009-04-13T15:40:56+00:00

Det var längesen jag skrev nåt här så nu ska jag göra nåt ruskigt korkat: mata trollen.

Jag yttrade för några dagar sedan mitt missnöje med en viss användare på Wikipedia, vilket genast ledde till en motreaktion som hette duga med försvarstal från varje håll och anklagelser om hur ond jag på alla sätt är.

Hur som helst var det här förstås världens lockbete för provokatörerna. Det borde jag ha anat innan jag skrev det, men eftersom det varit ganska lugnt på sistone tänkte jag att de flesta gett upp. Men icke. Jag slår vad om att minst en administratör på Wikipedia tillhör dessa väldigt små människor. De som när de ser en konflikt de har möjlighet att spä på loggar ut från sina konstruktiva artikelförfattande användarkonton och loggar in på sitt Mr Hyde-konto som i princip inte har en enda redigering. Och igång med provokationerna är det. Självklart är det här etablerade användare, som har full koll på personrelationerna. Inga medel skys det.

Jag undrar främst vad som driver sånt här beteende. Hur jävla kul kan det egentligen vara? Och framförallt, är man inte på Wikipedia för att skriva artiklar, vad gör man då där? Vad är poängen med att bråka vid sidan om? Jag förstår det inte och kommer aldrig att förstå det, men för tillfället är det jag som "gjort bort mig" (det vill säga kritiserat "fel person"), och därför är det mig trollen går på. Man slår alltid på den svage, det har man ju fått lära sig sedan lågstadiet när lärarna tittade bort medan den redan mobbade råkade ut för spö. Tyvärr håller folk fortfarande på med sådant så länge de lever. Folk växer inte upp.

Problemet är ju också att trollet ser möjligheten att dra med sig mindre erfarna användare. Dessa ställer sig på trollets sida och de enda som kan genomskåda trollet och blockera och ignorera, bemöts även de som problemanvändare.

För, mina vänner, trollen vinner alltid. Det går inte att slåss mot dem och de kommer aldrig att förlora för de har helt enkelt inget att förlora.

Läs även andra bloggares åsikter om Wikipedia, Internettroll

Are you natively Anglophone?

2009-04-12T19:30:52+00:00

If so, please take a look at the English translation of the bylaws of Wikimedia Danmark. If something is jarringly wrong, please make a note on the talk page, in the comments here, or in an e-mail. TIA!

UPDATE:Thanks a lot!

Wikipedia sänker Encarta

2009-03-31T11:44:33+00:00

Microsofts uppslagsverk Encarta slutar att ges ut 30 oktober 2009 och många anser att det beror på Wikipedias framgångar.

IDG - Microsoft stänger Encarta

→ Andra bloggar om Wikipedia

Den svenske piratbevegelsen

2009-03-23T18:17:59+00:00

For et par uker siden fikk jeg tak i et eksemplar av den svenske boken «Piraterna - De svenska fildelarna som plundrade Hollywood» av Anders Rydell og Sam Sundberg (bildet). Boken viste seg å være svært fascinerende lesning, og har gjort at jeg den siste tiden har lest mye om blant annet Piratpartiet.

Boken har gjennomgående fått svært god kritikk, og kan trygt anbefales. Bloggeren Leo Erlandsson skriver at boken er en «en historiebok och ett nutidsdokument som du bara inte får missa», og jeg er helt enig: Dette er samtidshistorie på høyt nivå.

Jeg er jo egentlig på selvpålagt wikibreak, men alt jeg har lest om den svenske piratbevegelsen har fått meg til å kraftig utvide et par Wikipedia-artikler. Først ute var artikkelen om Piratpartiet. Det som forundret meg mest da jeg leste om dette partiet var at Rick Falkvinge la ut én - 1 - kort notis på et Direct Connect-forum, for deretter å sove og så dra for å arbeide. Uten at han trengte å gjøre noe mer eksploderte interessen av seg selv, og et døgn senere var BBC på tråden...

Den andre artikkelen jeg har skrevet er om The Pirate Bay (det var en artikkel fra før, men den kastet jeg i praksis og begynte på nytt). Jeg er faktisk ikke helt fornøyd med språket i artikkelen, den hadde trengt en kritisk gjennomgang. Dette til forskjell fra slik det vanligvis er, jeg gir meg som regel ikke med skrivingen før jeg er fornøyd. Vel vel, artikkelen slik den er nå er uansett veldig mye bedre enn den var før jeg begynte. Nå venter jeg bare på at svenskene skal få en like bra artikkel, for den som er nå er ikke spesielt god. Hvis jeg har noen svenske lesere: Gå i gang og oversett fra den norske artikkelen! :-)

På fredag skal jeg på urpremieren på dokumentarfilmen Urospredere, etter at jeg vant tre billetter i en konkurranse i Nettavisen. Det er forresten et debattmøte om fildeling i Oslo på torsdag, jeg vurderer å gå. Lurer på om jeg skal ta med kamera også, og knipse et par bilder til Wikimedia Commons.

PS: Boken til Rydell og Sundberg er tydeligvis havnet på The Pirate Bay. «Det var inte precis oväntat att Piraterna skulle hamna på The Pirate Bay. Vi säger så här: vi blir glada om folk laddar ner boken, och ledsna om folk inte köper den», skriver forfatterne. Selv vil jeg oppfordre folk som vil lese boken til å sørge for at forfatterne får betalt. Det har i alle fall jeg gjort.

PS 2.0: Bildet i denne bloggposten kommer fra Wikimedia Commons og er tatt av Calandrella. Calandrella: Takk for at gjør dine medborgere en tjeneste ved å tillate fri deling av bildet!

Artiklars öppenhet och fria licenser

2009-03-14T11:57:34+00:00

Ungefär samtidigt som jag började skriva det här inlägget hittade jag den här nyhetsartikeln, vilket gör att jag för första gången ska skriva ett blogginlägg som berör två ämnen. Egentligen är det väl lite blogghorande av det, men artikeln i SvD berör trots allt mitt favoritämne Wikipedia så det är klart jag måste skriva om det.

Men till att börja med:

På senaste har det uppstått en debatt kring huruvida det är okej att låsa en artikel för att förhindra klotter preventivt. Det är synd att debatten förs på en artikeldiskussion, eftersom det egentligen är en principfråga och inget som rör just personen i fråga.

Det handlar alltså om att man ska kunna göra undantag i "den fria encyklopedin" för att skydda vissa privatpersoner från att få artiklarna om sig drabbade av vandalisering. Detta kan man ju tycka är snällt och vänligt, och det finns ju i ärlighetens namn inte så mycket mer att skriva om personen, så man kan tycka att artikeln lika gärna kan vara låst för redigering.

Men det där är ett tankefel av grövsta slag.

Wikipedia är just den fria encyklopedin. Fria både som i att redigera, sprida vidare och använda. Den dag man börjar inskränka i det här, är det dags att byta slogan. Wikipedia är inte bara "free as in beer", utan "free as in speech". Det är därför av största vikt att det alltid kommer att vara möjligt att redigera alla artiklar, förutom ett fåtal som är tillfälligt låsta för att stoppa pågående redigeringskrig.

Alla artiklar ska alltså alltid vara öppna för redigering från vem som helst. Alla typer av artikellåsningar är av ondo i den fria encyklopedin. Då kan man direkt dra parallellen till nästa ämne: fria licenser.

Wikipedia går som de flesta förmodligen vet vid det här laget under upphovsrättslicensen GFDL. Denna innebär ju att allt material går att sprida vidare även kommersiellt, så länge vissa riktlinjer och regler upprätthålls. Poängen är alltså att upphovsrätten behålles intakt.

Därför skadas faktiskt Wikipedia av kampanjer av pirater och så vidare, i det att det i dessa fall brukar talas om en linje där upphovsrätten är rent av skadlig. Man glömmer helt enkelt bort den skapande parten som inte är kommersiell och som har som avsikt att sprida sitt material fritt. Det här handlar inte bara om Wikipedia, det handlar om hela open source-scenen. Där ingår Linux, OpenOffice, Wikipedia och mycket mer. Det har gått så långt att förespråkare av fria licenser anser att denna typ av upphovsrättstrotsande är ett hot mot den "äkta" fria kunskapen. Jag vill bara säga att jag håller med.

Den äkta fria kunskapen blir bortglömd i en värld där man antingen ska betala för sig eller skita i upphovsrätten. Det hela delas som vanligt upp i två läger, och de vettiga former av upphovsrätt som redan existerar glöms bort i farten.

Läs även andra bloggares åsikter om Wikipedia, Piratpartiet, Upphovsrätt, Fri licens, Linux

Gäsp!

2009-03-09T21:57:27+00:00

Sånt här gör mig bara så trött. Det är sååå synd om just mig som inte får ha en artikel på Wikipedia. Så synd att jag måste gnälla lite om hur dåligt Wikipedia är på min blogg, och dessutom ragga folk som kan ljuga lite om mig.

Och vi hävdar att det gamla uttrycket "fåfänga" kunde vara kränkande?

Inte nog med detta, Wikipediahatarna (läs: andra privatpersoner och bloggare som fått artiklar om sig själva raderade) kommer och spyr sin egen dåligt underbyggda galla.

Varför ska det vara så hiskeligt svårt att förstå att Wikipedia är ett försök att skriva ett seröst uppslagsverk och inte en lekstuga för folk som "önskar sig en artikel i födelsedagspresent"?

Jag har skrivit på Wikipedia i fem år och förväntar mig varken uppskattning eller artikel, men det måste väl ändå finnas gränser för hur mycket man ska få gnälla innan det blir en ordentlig motreaktion?

Läs även andra bloggares åsikter om Wikipedia, Fåfänga

Inloggningsfönster med commonsbild

2009-03-08T19:09:25+00:00

På Wikimedia Commons finns massor av högupplösta vackra bilder som är fria att använda till vad som helst.

Jag tog en av bilderna som kandiderade till årets bild 2006 på Wikimedia Commons och skapade ett GDM-tema, inloggningsfönster, till Ubuntu. Temat finns att ladda ner här.

GDM-temat har samma bakgrundsbild som min skrivbordsbakgrund, som för närvarande ser ut så här:

Bakgrundsbilden är skapad av Roger McLassus. Licens: GNU FDL.

→ Andra bloggar om Ubuntu, Wikimedia Commons

TERMS OF USE - idioti satt i system

2009-03-07T18:19:35+00:00

I dag leste jeg i avisen om den britiske restauranten The Fat Duck. Restauranten har tydeligvis god mat, så jeg gikk derfor inn på restaurantens nettsider for å se nærmere på hva de hadde å tilby.

Nettsidene var ikke så alt for informative, men én ting bet jeg meg merke i: De hadde en egen seksjon med «terms & conditions», og slike er jo alltid morsomme.

I nettsidens bruksvilkår var det nok av idiotiske ting å ta tak i. Først av alt: Det er visstnok bare lov til å lenke til forsiden. Jeg mistenker derfor at personene som har skrevet bruksvilkårene ikke helt har forstått poenget med world wide web. For å unngå å bryte dette vilkåret laget jeg forresten heller en lenke til Google Cache, som så vidt jeg kan se ikke har forbud mot lenker.

Enda dummere er det at man ikke har lov til å lage lenker til fatduck.co.uk fra nettsider man ikke eier selv. Skal man ta det bokstavlig er det altså ikke lov for vanlige brukere å lage lenker dit fra Wikipedia. I følge historikken er det Bruker:Ctande som la inn lenken i artikkelen på nb.wikipedia. The Fat Duck forbeholder seg retten til å «take any action it deems appropriate» mot Ctande på grunn av denne lenken.

The Fat Ducks artige bruksvilkår gjorde at jeg også fikk lyst til å lage noen. De er lagt her, og alle lesere anbefales på det sterkeste til å sette seg inn i dem.

Terms & Conditions

2009-03-07T17:57:22+00:00

BLOG TERMS OF USE

IMPORTANT LEGAL NOTICE

ATTENTION: THIS LEGAL NOTICE APPLIES TO THE ENTIRE CONTENTS OF THIS BLOG UNDER THE DOMAIN NAME HTTP://KJETILR.BLOGSPOT.COM (THE "BLOG") AND TO ANY CORRESPONDENCE BY E-MAIL BETWEEN KJETIL REE AND YOU AND GOVERN THE USE OF THE BLOG. PLEASE READ THESE TERMS CAREFULLY BEFORE USING THIS BLOG. USING THIS BLOG INDICATES THAT YOU ACCEPT THESE TERMS. IF YOU DO NOT ACCEPT THESE TERMS, DO NOT USE THIS BLOG. ANY DEALINGS WITH KJETIL REE ARE SUBJECT TO HIS FURTHER TERMS AND CONDITIONS. THIS NOTICE IS ISSUED BY KJETIL REE ("THE BLOGGER").

1 LICENSE

1.1 The blog can be read free of charge for anyone who do not operate a website. If you operate a website, you are only allowed to read the blog free of charge if the website you operate does not have a "linking policy" that tries to restrict others from linking to the website.

1.2 You are permitted to redistribute the content of the blog under the terms of the Creative Commons Attribution ShareAlike 3.0 license.

1.3 The blogger reserves the rights to charge for usage of the blog in case this policy is violated. The charge will consist of a fee of EUR 5 000.

2 LINKS FROM OTHER WEBSITES

2.1 You may of course link to the blog, unless you are the operator of a website that has a "linking policy" that tries to restrict others from linking to the website. Such website operators are only allowed to link to the blog if they pay the blogger EUR 100 per link from other websites.

Men hvor er encyklopædien henne?

2009-03-02T12:26:02+00:00

Jeg har, i høj grad af nysgerrighed, oprettet mig som bruger på Den Store Danske, og umiddelbart er jeg (i lighed med Wegge og Kjetil) nået frem til at det kan være ret ligemeget:

Der er en milliard reklamer
Opsætningen af artiklerne er i stykker - i Google Chrome kan man således kun se artiklerne i redigeringstilstand

Til gengæld har de fået fat i noget helt rigtigt med passussen

Bruger du hele eller dele af indholdet af nyt materiale ved at stille det til rådighed elektronisk/online, skal du etablere et dybt link til den specifikke artikel i Den Store Danske.

Lad mig lige skrive det igen:

Bruger du hele eller dele af indholdet af nyt materiale ved at stille det til rådighed elektronisk/online, skal du etablere et dybt link til den specifikke artikel i Den Store Danske.

Det understregede bør vække jubel i vide kredse.

Alt i alt: Et ikke særligt overbevisende alternativ til Wikipedia.

En titt på Den Store Danske

2009-03-02T09:45:41+00:00

Etter å ha lest i Wegges blogg om Den Store Danske Encyklopædi på nett tenkte jeg at jeg måtte kikke litt nærmere på denne.

Jeg kom relativt raskt til en artikkel om Stolbovofreden. Siden Wegge hadde reagert på all reklamen måtte jeg jo nesten ta frem Apples nettleser Safari for å se hva han snakket om, siden jeg vanligvis bruker Firefox som rensker ut praktisk talt all reklame (jeg har jo knapt nok sett reklame på world wide web på flere år).

Bildet til høyre viser hvordan artikkelen så ut i Safari. Her er det flere ting å ta tak i. Det mest åpenbare problemet er at artikkelen ikke er der(!), noe som vel sier alt om den tekniske løsningen StoreDanske har valgt. Når artikkelen ikke er der er det ikke rart at artikkelen er «verificeret» - det er jo ikke noe innhold å verifisere! Dessuten viste det seg at Wegge hadde helt rett da han brukte uttrykket «reklamehelvede». Wegge anslo at litt mer enn 30% av plassen på skjermen bestod av reklame. Dette er en understatement. I eksempelet med Stolbovofreden er ganske nøyaktig 60% av skjermplassen viet de fire reklamene. Dette vil leserne aldri akseptere, 60% er hinsides toleransegrensen for reklame.

Konklusjonen fra min fem minutters test av Store Danske kan oppsummeres med «synd, trist, leit; prøv igjen». Wikipedia har ingenting å frykte fra slik «konkurranse».

PS: Hverken dansk Wikipedia eller noen av de norske utgavene har noe om Stolbovofreden. Det finnes imidlertid en artikkel på svensk.

Plagiering er den største form for smiger

2009-02-26T17:38:57+00:00

Desuagtet Jyllands-Postens noget dystre overskrift, Wikipedia slået af Gyldendal, er der efter et hurtigt kig nu ikke så meget wikipedia skal være bange for, fra Gyldendals side af.

For det første er softwaren der driver værket en temmeligt hærget udgave af MediaWiki, der er udviklet ganske gratis af utallige frivillige udviklere. Benytter man en gængs metrik for softwarepris, ender man med at wikipedia har foræret Gyldendal en kodebase til en værdi af 3,2 millioner dollars. Selvom dollaren ikke er så meget værd for tiden, er det alligevel 18,75 millioner kroner for de knap 24 mandeår der er i koden. Så selvom MediaWiki er udgivet under en fri licens, der tillader alle at bruge den som de lyster, er der ikke meget hold i at Gyldendal skulle have slået wikipedia på det punkt. Tværtimod har de haft held til at maltraktere den oprindelige software i en grad så brødteksten forsvinder i en moderne broser.

For det andet er Gyldendals forsøg på at komme med på Web 2.0 et rent reklamehelvede. Som man kan se på de to nedenstående skærmdumps, bruger Gyldendal en ret stor del af den tilgængelige plads på at vise reklamer. I eksemplet nedenfor drejer det sig om mere end 30% af pladsen der er sat af til det formål. Gyldendal har naturligvis lov til at kapitalisere deres investering som de har lyst til, men jeg tvivler på de får ret meget andet ud af det, end at folk finder ud af hvordan de får deres browser til at frafiltrere reklamerne.

For det tredie er artiklerne ikke af en voldsomt bedre kvalitet hos Gyldendal. Sammenligningen her bygger på en tilfældig artikel fra wikipedia, hvor jeg så har fundet den tilsvarende frem hos Gyldendal. Som det kan ses, er artikel fra wikipedia forsynet med betydeligt flere krydsreferencer, har underbyggende illustrationer, og bruger 220 ord på at beskrive de Frie Franske Styrker. Til sammenligning kan Gyldendal brøste sig af at kondensere beskrivelsen til 135 ord, to krydsreferencer og ingen illustrationer. Det retter sig vel hen ad vejen, men i den første lange tid, vil der være tydelige spor af de begrænsninger der følger med at lægge et papirbaseret værk på nettet.

Reklamehelvede

Betydeligt bedre krydsrefereret

Jeg stak en lille løgn ud ovenfor. Den første tilfældige artikel fra wikipedia var om Jay Gould. På trods af at han var en af de farverige skikkelser i USA’s økonomi i den sidste halvdel af det 19. århundrede, mener Gyldendal åbenbart ikke at han er betydningsfuld nok til at skrive om. Jeg prøvede endda at slå hans partner James Fisk op, for det tilfældes skyld at der var tale om en anden variant af navnet. Men Hr. Fisk var heller ikke betydningsfuld nok. Det kan man så undre sig lidt over …

For det fjerde er der angiveligt 160.000 artikler i Gyldendals værk, i modsætning til de 103.804 artikler på den danske wikipedia. Det tal vil jeg dog tillade mig at være en smule skeptisk overfor, da wikipedia er betydeligt mere konservativ med hvad et reelt opslag er. Hos Gyldendal er der tre “artikler” om kanaltunelen, hvoraf de to er skrevet over temaet “… se Kanaltunelen”. På wikiepedia er der masser af den slags henvisninger, der bare ikke tælles med som et selvstændigt opslag. Hvis man tæller samtlige indgange med, indeholder den danske udgave af wikipedia henved 200.000 artikler. Det er naturligt at Gyldendal har den form de har, da man ikke kan lave en usynlig henvisning i et papirværk på samme måde som man kan i et rent elektronisk medie, men det sår unægteligt en del tvivl om hvor omfattende et værk det nu er der er stillet til rådighed.

Jeg kunne blive ved med at lave sammenligninger der gør Jyllands-Postens overskrift til skamme, men det ville nærme sig usømmelig omgang med døde heste, at tæve videre. Så derfor afholder jeg mig fra at kommentere på de banale begyndervanskeligheder der formodentlig bliver løst i løbet af de næste par dage.

Forsøk på redigering i Store Norske Leksikon

2009-02-26T17:25:14+00:00

Nå som Store Norske Leksikon er nylansert med en delvis brukerskrevet del tenkte jeg at jeg måtte prøve å legge inn en artikkel.

Det gikk relativt kjapt å registrere seg. Jeg måtte oppgi mobilnummer, og fikk da en sms med en registreringkode jeg måtte skrive inn for å fullføre registreringen. Dette er nok en god idé, og gjør at SNL kan være relativt sikre på at de som oppretter brukerkonto faktisk er den de utgir seg for å være.

Min «testartikkel» på snl.no skulle bli den engelske fotballspilleren Wayne Rooney. Jeg fant ikke noen retningslinjer for hvilke temaer man kunne opprette artikkel om, men en såpass kjent sportsmann er sikkert helt greit.

Redigeringsvinduet (se bildet til høyre) er lagt opp med egne felter for forskjellige biografiske opplysninger, i motsetning til i Wikipedia. Med opplysningene om fødested og -dato lagt inn i egne felt ble artikkelen slik at den automatisk begynte med «Wayne Rooney, født 24. oktober 1985, fødested Liverpool,» når den ble publisert. Dette sikrer et enhetlig utseende i alle biografier, og er nok også mer nybegynnervennlig enn Wikipedia der man må skrive innledningen manuelt.

En morsomhet er uttalefeltet. I følge forklaringen til dette feltet tar det sikte på å gi «tilnærmet korrekt uttale på det aktuelle språket ved hjelp av det norske alfabets bokstaver og uttaleregler, pluss enkelte spesialtegn. Trykksterk stavelse oppgis med apostrof like før vokalen. Se ellers Håndbokens kapittel Uttale.» Dessverre gikk lenken til Håndboken hit, så det var ikke så mye mer hjelp å få. Siden man skulle bruke «det norske alfabets bokstaver og uttaleregler, pluss enkelte spesialtegn» valgte jeg å skrive navnet omtrent slik det uttales på norsk, altså «vejn ruuni». Jeg synes dette ser litt rart ut, men alternativene (IPA-uttale) er sikkert ikke så godt kjent for norske lesere, så jeg ser jo poenget med å skrive uttalen på «vanlig norsk».

Selve artikkelteksten er ikke spesielt spennende i seg selv, og er det som typisk ville ha vært en «stubb» på Wikipedia. Jeg tok med klubber, én setning om landslagsspill, og noen trofeer han har vunnet. Dette er vel minimum av hva leserne kan forvente å finne i artikkelen.

Det å laste opp bilder gikk greit, og er i alle fall mye lettere enn på Wikipedia (eller Wikimedia Commons). Jeg har jo dessverre ikke tatt noe bilde av Rooney selv, men fant et på Flickr jeg synes passet. Bildet på Flickr er jo også under en lisens som tillater gjenbruk, også av kommersielle aktører som SNL. Jeg skrev inn opplysninger om fotograf, kilde og lisens i «Bildetekst»-feltet, skrev hvem bildet var av, og skrev inn fotografens navn på nytt i «Copyright»-feltet i opplastingsskjemaet. Opplastingsskjemaet hadde også et «Om denne versjonen»-felt som var påkrevd, men det stod ikke noe om hva man skulle skrive i dette feltet. Jeg hadde egentlig ingen idé, og skrev «?». Når bildet var ferdig lastet opp ser det slik ut, omtrent som forventet.

Litt mer problematisk ble det da jeg skulle legge inn bildet i artikkelen om Rooney. Jeg måtte da trykke på «Lenk til eksisterende bilde»-knappen, noe som ikke var helt opplagt - jeg trodde først at denne knappen lagde en tekstlenke til bildet. Bildet dukket imidlertid opp i artikkelen, men kanskje litt stort. Jeg fant ingen måte å skalere det ned på. Et problem var at når når man trykker på bildet fra artikkelen kommer ikke det jeg skrev om fotograf og kilde med. Det kommer riktignok opp «© Gordon Flood» og «Rettighet (lisens): fri», men lenken til Flickr og den konkrete lisensangivelsen forsvant. Nå er det jo ikke sikkert at Gordon Flood bryr seg så mye så lenge han blir kreditert, men selv er jeg i alle fall opptatt av at disse tingene gjøres riktig for bilder jeg selv legger ut med Creative Commons-lisens.

For Rooney-artikkelen kommer det opp «Artikkelansvarlig: Kjetil Ree». Jeg lurer litt på hva dette betyr: Er det nå slik at andre brukere ikke kan endre på artikkelen uten at jeg godkjenner det? Det er jeg i såfall ikke sikker på om er noen god idé, SNL har jo ingen garanti for at jeg kommer til å fortsette å stikke innom snl.no.

Noen artikler er merket med «Kvalitetssikret». Denne merkingen kan synes som en overdrivelse. Se for eksempel artikkelen om Sogndalstrand. Her kan man lese subjektive vurderinger som at «Sogndalstrand har fokus på kvaliet, det unike, ekthet og gjestfrihet. Velkommen til det gode liv på Sokndalstrand!». Dette virker ikke spesielt seriøst, og hadde aldri blitt godtatt i Wikipedia.

Det er også en del døde lenker i snl.no, klikker man for eksempel på «Brukerartikkel» kommer man hit. Jeg regner imidlertid med at slike ting rettes opp relativt kjapt.

En ting jeg synes er veldig svakt er SNLs definisjon av «fri lisens». Denne er såpass uklar at jeg i alle fall ikke ville ha gjenpublisert en «fri» SNL-artikkel. Hvilken lisens bruker de egentlig? Men men, det kommer nok en klargjøring snart. SNL skal uansett ha honnør for å ha stoff der gjenbruk er tillatt, dette er en gjennomgående god ting.

For å oppsummere, så synes jeg førsteinntrykket av nye snl.no var positivt. Det var enkelt å legge inn artikler, og barnesykdommene blir sikkert utbedret etterhvert. SNL kan nå bli en meget farlig konkurrent til Wikipedia, men det er jo ikke nødvendigvis dumt for wiki-miljøet - konkurranse kan være nødvendig for at Wikipedia hever seg enda mer. Jeg brukte jo snl.no en del i gammel utgave også, og kommer nok til å forsette med det. Jeg ser at noen synes de nye reklamene er for påtrengende, men heldigvis (?) har snl.no valgt å legge alle reklamebannere i en egen «commercials/»-mappe på nettjeneren sin, noe som gjør at Adblock Plus enkelt fjerner all reklame.

Se forøvrig bloggposten «Store Norske 2.0 - et førsteinntrykk» av Eirik Newth, en oppsummering av nye snl.no som jeg i hovedsak er enig i.

Redovisa din pov

2009-02-24T22:18:29+00:00

För att visa att man verkligen avser att bidra till Wikipedia på ett seriöst sätt rekommenderas att man redovisar sin pov. Skriver man ut i vilka ämnen man vet att man riskerar att vara vinklad är det lättare att hålla sig borta från dem, och det är lättare för övriga användare att säga "hallå, vänta nu, du har ju själv sagt att du har svårt att hålla dig neutral till det här".

Skriver ut sin pov gör man förslagsvis i en punktlista eller i löptext. Då får man gott om plats för att förklara, resonera och ta ut svängarna kring vad man tycker och varför.

Vad som däremot blivit populärt de senaste åren är att lägga in en korthuggen kommentar i en ruta. "Den här användaren är emot monarkin". Jaha, så kul för dig. Då hade det varit vettigare att förklara varför och enligt vilka ideologier man baserar detta på. På det sättet hade man fått en vidare bild kring varför. Om det bara står "Den här användaren är emot monarkin" lockar det bara andra användare att ifrågasätta den användarens åsikt, och Wikipedia förvandlas till ett diskussionsforum, vilket det uttryckligen inte är.

Engelska Wikipedia drabbades av en enorm debatt om dessa användarrutor för några år sedan, när en användare stoltserade med "Den här användaren är pedofil". Om jag minns rätt blockerades användaren av Jimbo Wales vilket följdes av en jättedebatt. Nu är det ju så att det inte spelar någon roll huruvida man är pedofil, homofob, moderat, rasist, bolsjevik eller tennisspelare. Man ska inte blockeras från Wikipedia bara av den anledningen. Men om man håller på att lägga in sådana här rutor som bara är avsedda att provocera, och när provokationen påtalas ställer sig på tvären kan man ju undra vad användaren i fråga har på Wikipedia att göra.

Så redovisa alltså er pov, men ge fan i användarrutorna.

Läs även andra bloggares åsikter om Wikipedia

King Kong tar över Wikipedia

2009-02-20T21:42:50+00:00

Ja, detta är helt sinnessjukt. Att en artikel om vad någon sa för två dagar sedan i en (iofs väldigt uppmärksammad) rättegång skulle kunna platsa på Wikipedia, är något som förmodligen inte en enda wikipedian skulle kunna skriva under på. Ändå lever artikeln och det ser tyvärr ut som att den kommer att överleva.

Fullständigt sanslöst.

Var tog argumenten om kristallkulan och att inte bedöma artiklar efter vad man tycker om ämnet vägen? Utslängda samtidigt som ett rättsfall där många wikipedianer håller på de åtalade startade?

Det är trist när det blir såhär. När annars sansade användare sätter sina egna åsikter över Wikipedias bästa. Mest sanslöst av allt var egentligen att denna Metroartikel användes som källa till att just "det dröjde inte länge innan termen fick en egen uppslagssida på Wikipedia". Detta togs åtminstone bort, för vilken rundgång vore det inte annars?

Notera alltså att jag inte alls är emot att internetmem får artiklar på Wikipedia, men hela poängen är att "king kong-försvar" inte är nåt internetmem (och absolut inte något etablerat försvarsargument!), åtminstone inte ännu. Det yttrades för några få dagar sedan och är än så länge så mycket en dagslända som något kan bli. Om begreppet fortfarande är vid liv två-tre månader efter rättegångens slut är jag dock den första som återställer artikeln med glädje. I dagsläget ska den dock bort bort bort.

Läs även andra bloggares åsikter om Wikipedia, Piratebay, King Kong

PPOV

2009-02-19T02:45:38+00:00

PPOV är min nya term för politik-pov på Wikipedia. Idén att allting har med politik att göra. Det vore enkelt att skriva neutrala artiklar om det mesta, om det inte vore för att det alltid kommer någon användare som gör politik av det. Allra mest uppenbart är det i artiklar om politiska partier. Det är rätt så lätt att skriva en neutral artikel om socialdemokraterna, men den kommer inte gillas varken av socialdemokrater eller av moderater. Socialdemokraterna kommer tycka att den är för negativ och moderaterna att den är för positiv, helt oavsett hur den är utformad. Därför kommer det alltid att komma nån och trycka in en povmall i den.

Och ämnet behöver inte ha med politik att göra. I förrgår argumenterade jag för att det finska namnet på Åland ska finnas med i den artikeln. Det gör naturligtvis att jag tar ställning för finnarna som självklart har som mål att ockupera Åland och ta bort självstyret samt radera svenskspråkigheten från ön. Om man nu är regionalpatriotisk ålänning vill säga.

Det som är synd är att Wikipedia, precis som webben i stort, inte lockar sansade människor utan extremister. På alla håll. Det är omöjligt att hålla stånd emot dem eftersom det blir en jävla massa gnäll från alla möjliga håll så fort en användare som inte har neutralitet i sinnet blir blockerad.

Tyvärr finns det en tendens att artiklar blir kompromisser mellan olika extremismer vilket naturligtvis inte är bra. Men så länge vi inte har dig som neutral vettig människa som skribent så kan vi inte göra något åt det här problemet.

Läs även andra bloggares åsikter om Wikipedia, Politik, Neutralitet

Wikimedia Danmark

2009-02-18T13:27:16+00:00

er navnet på en forening, som vi regner med at stifte om en lille måned.

Og hvad skal man så med sådan en forening?

Foreningen kan være Wikimedia Foundations stemme i den danske debat om fri viden og frie medier, og samtidig være den danske stemme internt i forhold til Wikimedia Foundation.

Samtidig kan en sådan forening være et oplagt sted at finde wikievangelister, og naturligvis er der en økonomiske vinkel: foreningen vil være en dansk kanal, hvorigennem der kan indsamles penge til Wikimedia Foundation.

Hvis du er involveret i et af Wikimedia Foundations projekter og ønsker at være med til at stifte foreningen, må du meget gerne skrive dig på her.

Avdelning tänk innan du skriver

2009-02-15T22:24:38+00:00

"Säg något annat bolag som finns med på wikipedia som inte står med"

Läs även andra bloggares åsikter om Wikipedia

Historielöst

2009-02-10T22:22:38+00:00

Wikipedia har en historia. Varje språkversion har nog sin unika historia fylld av konflikter, kontroverser och märkliga artiklar. Tyvärr är det ingen som berättar den. Lennart Guldbrandsson har förvisso försökt berätta Wikipedias och svenska Wikipedias historia i sin bok om Wikipedia, men sidans historia är ju så pass levande att den är svår att sammanfatta i bokform utan att det snabbt ska bli utdaterat.

Därför märker vi alla metasidor som inte används längre med en mall som placerar den i denna kategori (som nog bör byta namn till Kategori:Wikipedia:Museum). Tyvärr har det höjts röster om att i vissa fall ignorera detta. Visst, sidan i fråga har aldrig använts ordentligt och är väl inte mycket att ställa ut på ett museum. Men allt man hittar i en arkeologisk utgrävning ställs ju inte ut. Det mesta stannar kvar i lagerlokaler eller i laboratorium. Så varför inte göra så även här? Det är inte som om vi inte har plats.

Det känns meningslöst att radera dessa sidor så att den som vill botanisera i Wikipedias historia om, säg, 50 år, inte behöver kolla gamla raderingsarkiv efter sidor, eller, ännu värre, att de sidor som finns i museum-kategorin tolkas som en korrekt historieskrivning utan försköning.

För det är ungefär så det låter nu: "det här var ett värdelöst projekt". Ja, allt historiskt är inte rosenskimrande. Vi kan inte radera den delen av vår historia som vi inte tycker är värd att bevara. Det är inte upp till oss att bedöma.

Då blir vi faktiskt inte bättre än vilken historierevisionist som helst.

Läs även andra bloggares åsikter om Wikipedia, Historia

Retten til modifikasjoner - hvorfor det er en god idé å ha denne friheten

2009-02-09T13:49:43+00:00

I dag la jeg tilfeldigvis merke til en «barnstar» på brukersiden til en italiensk bruker. Det som var interessant med den var at jeg med en gang kjente igjen bildet som var blitt brukt i Template:Airbarnstar: Det var File:Jagerfly.png.

File:Jagerfly.png er en amerikansk F-22 som kommer fra File:Two F-22A Raptor in column flight.jpg. En gang jeg satt foran en PC med Photoshop og virkelig hadde lite fornuftig å gjøre bestemte jeg meg for å klippe ut en F-22 fra det opprinnelige bildet, legge det på en transparent bakgrunn og laste det opp igjen. Jeg hadde egentlig ingen spesiell grunn til å gjøre dette, annet enn at jeg håpet at noen en eller annen gang i fremtiden ville få bruk for det nye bildet. Og det viste seg altså at noen fant et bruksområde for det nye bildet som jeg selv ikke hadde tenkt på.

Dette viser hvor bra det er at bilder på Wikimedia-prosjekter fritt kan modifiseres. Gjennom andre brukeres kreativitet skapes nye verk som den opprinnelige bidragsyteren ikke hadde kommet på selv.

P.S.: Jeg har selv laget en barnstar (File:Barnstar-lightbulb3.png) basert på et par andre bilder. Jeg tror heller ikke at de to fotografene av lyspære-bildene hadde sett for seg en slik bruk!

Det sjunger om Wikipedia

2009-02-07T22:00:54+00:00

Åmålbandet Kid Down har gjort en låt med titeln People say you can find everything on Wikipedia. De nämner inte Wikipedia i texten som finns här om någon vill sjunga med. Det är för dålig ljudkvalitet för att jag ska kunna bedöma om det är bra eller dåligt.

→ Andra bloggar om Wikipedia, Kid Down

Inför wikiforum!

2009-02-05T21:41:08+00:00

Idag upptäckte jag att någon föreslagit att införa wikiforum i december, men att detta ratats eftersom de som deltagit i diskussionen inte hade tillräckligt med information.

Men vad är då argumenten för att inte införa ett forum istället för jättelika bybrunnen? Jag ser absolut inga nackdelar. Den mest uppenbara fördelen är ju förstås att man skulle slippa scanna igenom hela bybrunnen efter ändringar högre upp på sidan, i och med att forumets huvudsida alltid bumpar upp nyredigerade trådar, som alla andra forum. Dessutom skulle man slippa bläddra igenom en jättelik historik.

Den mest uppenbara fördelen är ju dock att hemmablindheten till viss del försvinner. De flesta som hänger på internet kommer från någon typ av internetforum och är vana vid hur det fungerar där. Om vi skulle ha en liknande struktur på vår huvudsakliga diskussionsplats skulle det säkert underlätta för nykomlingar att delta i debatten. Dessutom skulle man på ett helt annat sätt kunna "tillåta" mer triviala diskussioner, så länge de gäller princip och inte nån specifik sida.

Wikia har sedan länge infört den här extensionen till MediaWiki.

Kan någon vänligen informera mig om nackdelarna i det här, förutom rent och skärt bakåtsträvande?

Läs även andra bloggares åsikter om Wikipedia, Forum

Vad Wikipedia inte är

2009-02-04T20:15:58+00:00

"För att ett begrepp ska kunna komma ut i allmänheten så tycker jag att wikipedia är en lämplig portal"

Läs även andra bloggares åsikter om Wikipedia

Wikipedias produktionsmodel

2009-02-02T21:15:07+00:00

Hvordan foregår produktionen på Wikipedia egentlig? Det spørgsmål er blevet stillet i flere omgange, men i Who The Hell Writes Wikipedia, Anyway? er svaret (som jeg læser det), at råvaren er upolerede stykker information fra outsidere, som insidere så over en periode og en masse redigeringer transformerer til Wikipedia-artikler.

Hvis denne skelnen mellem outsidere og insidere er bare nogenlunde skarp, vil det jo så betyde at det er uproduktivt at tagge nye artikler med diverse farvestrålende kvalitetsskabeloner, for dem, der har leveret grundteksten, bekymrer sig alligevel ikke om korrekt Wikipedia-formatering og den slags - det er hit-and-run og ikke se sig tilbage.

På den anden side - hvis nu nogle af outsiderne faktisk gik hen og blev insidere, er det nok en udmærket idé at lære dem lidt om hvordan biksen køres.

Blogger, aviser etc. som viderebruker bilder

2009-02-02T20:53:15+00:00

Etter å ha lest på VG Nett om den nye søkemotoren pipl.com måtte jeg jo prøve et søk. For å unngå å grave alt for mye i mine venners privatliv søkte jeg på meg selv. Resultatene ble omtrent som ventet: Søkeresultatene oversvømmes av Wikimedia-relaterte treff. Jeg traff fort på eksterne nettsider som viderebruker bilder jeg har lastet opp til Wikimedia Commons, og bestemte meg derfor for å ta en «Hvem bruker bildene mine»-søkerunde, noe jeg gjør med jevne mellomrom. I tillegg til pipl.com søkte jeg i Yahoo, Google og Sesam, og jeg må si at jeg ble overrasket over hvor mye Yahoo fant. Denne søkemotoren har tydeligvis blitt mye bedre enn sist jeg brukte den.

Jeg tar jo en del bilder som jeg laster opp til Wikipedia og Flickr, alle med frie lisenser (så klart!) Mens jeg er litt selektiv når det gjelder hva jeg laster opp til Flickr, laster jeg gjerne opp halvdårlige bilder til Commons - det er som regel bedre at vi har et dårlig bilde enn at vi ikke har noe bilde.

Om andre har lyst til å bruke bildene mine andre steder er jeg kjempeglad for det. Jeg er imidlertid relativt nøye på to ting: Jeg må krediteres som fotograf, og de som bruker bildet må gjøre det klart for leserne hvilken lisens bildet har. Grunnen til at jeg er nøye med førstnevnte er at kreditering omtrent er den eneste rettigheten man beholder med en CC-BY-SA-lisens, grunnen til at jeg er nøye med sistnevnte er at jeg ønsker at bildene skal forbli frie - det skal altså ikke skapes noe inntrykk av at de som bruker bildet har noen slags eksklusiv avtale med meg. Det å vise at bildet er til fri bruk har også en annen funksjon: Sett for eksempel at terrororganisasjonen Hizbollah bruker et av mine bilder. Skriver de bare «Photo: Kjetil Ree» ser det altså ut som jeg enten selger bilder til Hizbollah eller at jeg på en eller annen måte er tilknyttet dem. Det vil jeg i såfall like dårlig. Skriver de derimot «Photo: Kjetil Ree / Creative Commons Attribution ShareAlike 3.0» vil alle kunne se at bildet kan brukes fritt, og at Hizbollah sannsynligvis har brukt det uten noen spesiell avtale med meg. Eksempelet med Hizbollah virker kanskje ekstremt, men man kan lett tenke seg mer reelle tilfeller: For eksempel at healere eller andre typer kvakksalvere bruker noen av bildene mine i reklamebrosjyrer. Da vil jeg at det klart skal synes at jeg ikke har noe med disse folkene å gjøre.

Så over til resultatene av dagens søkerunde: Det virker som bildene mine stadig blir mer brukt, og flere og flere klarer også å overholde de to kravene jeg skriver om ovenfor. Fler og fler nettaviser er flinke, selv om andre fortsatt ikke klarer å følge disse relativt enkle reglene. Jeg regner med å sende VG en faktura for sistnevnte i nær fremtid. Jeg synes det er helt utrolig at VG ikke forstår hvordan dette skal gjøres: Ser man på File:Bomring_Abildsø.JPG står det «Norsk: Se her for instruksjoner om hvordan du kan bruke dette bildet». Det virker som alt for mange tror at Wikipedia / Wikimedia Commons er en kilde til gratis bilder helt uten forpliktelser, og jeg har tro på at krav om penger gir større læringseffekt enn en vennlig e-post der jeg ber dem fikse det opp. Nå gjør jeg riktignok sistnevnte også i noen tilfeller, blant annet da bladet Minerva hadde brukt et av mine bilder uten å følge lisensen. Et par timer senere var ting fikset opp.

Et av de mer artige tilfellene av viderebruk var i den russiske avisen Komsomolskaja Pravda. Går man 20 år tilbake i tid hadde det nok blitt oppstyr om en større russisk avis hadde publisert mine bilder av norsk militærmateriell! Akkurat dette bildet var tatt på Gardens åpne dag i Oslo, og jeg spurte også daghavende offiser om lov før jeg tok bildet. Jeg regner derfor med at dette er greit, og det er vel heller ingen militær hemmelighet hvordan de norske Sisu-vognene ser ut.

Et annet fint eksempel er at Jerusalem Post brukte et Siv Jensen-bilde jeg har tatt. Skryt til JP for å ha klart å følge lisensvilkårene sånn nogenlunde!

Et bilde som ofte blir brukt er et av Department of Housing and Urban Development i Washington, DC. Siste eksempel jeg fant på at noen brukte det var i BusinessWeek. De hadde til og med klart å følge lisensen. Jeg lurer litt på hvorfor dette bildet er såpass populært. Jeg mistenker at det er fordi bygget ligger litt unna den vanlige lysløypen i Washington. For å si det slik: Jeg var selv på bærtur da jeg gikk forbi, jeg var på vei til Smithsonian National Air and Space Museum (som ikke akkurat ligger i nærheten).

2009-02-01T16:44:48+00:00

Skabelonen {{tæt på}} benyttes på Wikipedia til at gøre opmærksom på at den, der har skrevet en artikel, nok ikke er på tilstrækkelig afstand af artiklens emne. Der er flere problemer med manglende afstand:

Er emnet overhovedet relevant?
Er behandlingen af emnet neutral?
Hvem får gavn af artiklen?

Lad os se på nogle aktuelle eksempler fra kategorien “Selvbiografier der bør slettes”:

Databoks: Artiklen omhandler et anpartsselskab med fem ansatte og er oprettet af en bruger med brugernavnet “Databoks”. Firmaet lader ikke til at have foretaget sig noget, der nødvendiggør en artikel - der er således heller ingen andre artikler, der linker til den. Indholdsmæssigt er artiklen neutral - nærmest en omformning i tekstform af oplysninger, man vil kunne finde på krak.dk. Så - hvem har glæde af artiklen? Alene firmaet, der måske kan få lidt ekstra omtale. OK; det har de så fået nu. Kan vi så slette artiklen?
FDF Odense 4 Blangstedgård: Artiklen beskriver en FDF-kreds, som forfatteren er leder i. Skal vi have artikler om de enkelte FDF-kredse? Det kan man mene (der er således links til dem her), men ganske som med andre organisationer, der er opdelt i lokalafdelinger, er der almindeligvis ikke ret meget at skrive om den enkelte lokalafdeling. Jeg ved ikke om denne specifikke FDF-kreds er speciel, men hvis den er, fremgår det ikke af artiklens nuværende version. Her er løsningen mindre drastisk end ovenfor, for vi har faktisk en samleartikel om FDF-kredse, som denne kan indskrives i.
Jysk Rejsebureau: Igen en firmaartikel, men denne er oprettet af en anonym bruger. Anonymiteten er bare ikke noget dække, for fx med traceroute kan man finde ud af at IP-adressen tilhører firmaet selv. Artiklen er i øvrigt lige popsmart nok i sin tone - man skulle tro at de ønskede at sælge noget..
Korsør Miniby: Reklame fra en forening, der lader til at have et hyggeligt lille projekt, men hører det til i Wikipedia? Måske, men så skal det skrives om - især skal det afslørende “vi” i sidste sætning undgås. Og det havde stadig været ønskeligt at foreningens medlemmer undlod at oprette artiklen i første omgang.
Perspektivbanden: Også her ses et afslørende “vi” - og så er størstedelen af artiklen i øvrigt af de to kunstneres fælles-CV. Væk med skidtet!
Socialistisk UngdomsGruppe Skanderborg: Artiklens skaber har også oprettet gruppens Facebook-gruppe, og i øvrigt lader gruppen ikke til at foretage sig noget, der skiller den fra alle andre politiske ungdomsgrupper.

UPDATE: Så er de slettede, bortset fra FDF-kredsen, der er indskrevet i en samleartikel.

Folk som kritiserar

2009-01-31T16:25:12+00:00

Nu blir det tätt med inläggen, men jag upptäckte detta precis när jag skrivit klart föregående inlägg och kunde inte hålla mig.

Om de som kritiserar Wikipedia för en enda minut kunde reflektera över allt skräp som postas, och att det faktiskt sitter människor på sin fritid, flera timmar om dagen, och städar ut detta skräp för att upprätthålla ett fritt och öppet uppslagsverk på internet, kanske de inte hade skrivit så hemska saker som de gör.

Allra värst är gamla problemanvändare och povpushare som tar chansen att kommentera.

Ni som tycker att Wikipedia inte funkar som det borde, delta i debatten på wikin och försök förändra något inifrån, istället för att bara gnälla utifrån. Eller ännu bättre, skapa en egen webbplats med Wikipedias material som grund, och se om era populistiska idéer fungerar så bra i verkligheten som de gör i era kritiska skallar.

Arbetet med att ta fram något sorts ramverk för hur Wikipedia ska fungera är inget som gjorts på en dag för att få en chans att radera era artiklar, utan något som arbetats fram under de åtta år som Wikipedia existerat.

Läs även andra bloggares åsikter om Wikipedia

Wikipedia och media

2009-01-31T15:19:32+00:00

Det blev ju ett himla liv om flagged revisions. Problemet är i stort att Wikipedias styrning skiljer sig stort ifrån övriga livet. På Jimbo Wales diskussionssida på enwp (som mest verkar vara för att folk ska tro att de kan ta kontakt med honom, läser den gör han knappast), slog David Monniaux huvudet på spiken.

Jimbo reagerar på medias påståenden med "ja, vi ska lösa det här och jag har tagit fram det här projektet för att fixa problemet", vilket media tolkar som "vi inför det här snarast", eftersom de ser Jimbo som en ledarfigur som har möjligeten att bestämma fullständigt över resterande användare. Visst har han stort inflytande, men någon officiell ledare är han inte. Han är inte ens ordförande för Wikimedia Foundation längre.

Det Jimbo gör då är att anpassa sig efter medias krav men ändå inte göra det. Media ser det som att "vi hade rätt, Wikipedia suger" när det först utannonseras att nåt ska göras, men sen aldrig görs, för att utannonseringen bara handlade om att nåt ska diskuteras, när media ser det som att det ska göras eller redan har gjorts.

Detta sätter i sin tur en jävla börda på de som sköter pressnacket. Det gör Jimbo bara i undantagsfall. Jag kan tänka mig hur George W Bushs pressansvariga hade det varje gång de skulle försöka bortförklara någon av hans fadäser. Det blir något liknande, och jag kan tänka mig att man som frivillig pressansvarig blir ruskigt trött på den typen av frontfigur som lovar och lovar men sedan av naturliga skäl inte håller något.

Totalt sett: Jimbo har blivit politiker. Det var väl ofrånkomligt, men nu har det hänt. Det är bara att hoppas att Wikipedias platta struktur i övrigt kan stå emot, eller att han kan ta lärdom och sluta be så mycket om ursäkt för de naturliga nackdelarna i wikistrukturen.

Läs även andra bloggares åsikter om Wikipedia, Ledarskap, Flagged revisions, Media

[[Pezinok]], 4

2009-01-28T20:38:04+00:00

Artiklen fik i går halvdelen af det slovakiske indhold med, så det må være passende at tage resten i dag i morgen. Først vil jeg dog tage afsnittet om bydelene fra tysk, da det er bedre end det slovakiske afsnit. Sådan.

Faren med dårlige ingresser i biografier

2009-01-27T20:27:50+00:00

Biografiartikler bør stort sett alltid begynn på denne formen: «Arne B. Carlsen (født 1. januar 1953) er en norsk forretningsmann og tidligere politiker (KrF). Han har siden 2005 ledet IT-selskapet IKT-Oppland, og er også kjent fra tiden som generalsekretær i KrF fra 1990 til 1998». Variasjoner av dette er selvsagt greit («... er en norsk KrF-politiker og forretingsmann ...», «... er en norsk IT-leder, forretningsmann og politiker (KrF) ...», etc.), men poenget er altså at innledningen skal oppsummere i én eller to setninger hva han er kjent for, og det med et litt lenger perspektiv enn bare et par år.

Hvis biografiartikler hopper rett på med for ny informasjon blir det vanskeligere å vedlikeholde dem og og de blir fort stygge over tid. For eksempel begynner mange fotballspillerartikler slik:

«Stephen T. Uphorn (født 1. januar 1980)» spiller på Liverpool i Premier League. Han er spiss, og ble kjøpt av Benitez i 2005 fra Brimingham. Han har også spilt i Cambridge United.»

Et åpenbart problem med denne innledningen er selvsagt at leseren ikke fortår hvilket yrke Uphorn har dersom han ikke vet at det er et fotballag som heter Liverpool som spiller i en serie kjent som Premier League. Et annet problem er at det absolutt ikke er umulig at det finnes et lag som heter Liverpool som spiller i en «Premier League» i en annen idrett, så en slik ingress skaper også potensielt tvetydigheter. (Nå er det neppe sannsynlig at innebandylaget Liverpool også har en manager som heter Benitez, men vi kan uansett ikke forevente at leserne har full oversikt over hvem som er lagledere for alle mulige lag i alle mulige idretter).

Så var det dette med vedlikeholdbarhet: Sett nå at Uphorn blir solgt til Juventus. En velmenende sjel endrer nå på innledningen, slik at den ser slik ut:

«Stephen T. Uphorn (født 1. januar 1980)» spilte på Liverpool i Premier League fram til 2009. Han er spiss, og ble kjøpt til Liverpool av Benitez i 2005 fra Brimingham. Han har også spilt i Cambridge United. Nå spiller han på Juventus i Italia.»

Nå kommer altså den viktige informasjonen i fjerde setning, etter ting som egentlig er mindre viktig. Dette er faktisk noe jeg ser rett som det er i fotballspillerartikler.

Sett nå om artikkelen opprinnelig heller begynte slik:

«Stephen T. Uphorn (født 1. januar 1980) er en irsk fotballspiller. Han spiller for den engelske Premier League-klubben Liverpool, noe han har gjort siden 2005. Uphorn er spiss, og spilte tidligere for Birmingham og Cambridge United»

Nå blir artikkelen mye enklere å vedlikeholde! En som vil oppdatere med ny klubb bytter ut «engelske Premier League-klubben Liverpool» med «italienske Serie A-klubben Juventus», «2005» med «2009», og legger til «Liverpool» før «Birmingham».

Sen obervante leser vil sikkert påpeke at det ikke er så vanskelig å skrive om den første eksempel-innledningen på en bedre måte, og at det selvsagt er mulig å omskrive det andre eksempelet til «... er en irsk fotballspiller. Han spilte for den engelske Premier League-klubben Liverpool, men er nå i italienske Juventus» og lignende, mindre gode eksempler. Men jeg tror likevel det er slik at stramme ingresser har en tendens til å holde seg stramme, mens de som først har begynt å flyte ut ofte bare blir verre.

Grunnen til at jeg kom på dette nå var at jeg akkurat så en oppdatering av artikkelen om Terje Osmundsen. Osmundsen har tydelig skiftet jobb, og artikkelen gikk da fra «Terje Osmundsen (født 1. februar 1957) er redaktør og gründer for tidsskriftet Mandag Morgen, som ble etablert i 2003» til «Terje Osmundsen (født 1. februar 1957) var redaktør og gründer for tidsskriftet Mandag Morgen fra 2003 til 2009.». Osmundsens nye jobb, som er oppgitt til å være i selskapet Scatec Solar, ble bare nevnt sist i artikkelen. Min spådom er at om artikkelen hadde begynt med «Terje Osmundsen (født 1. februar 1957) er en norsk næringslivsleder og tidligere politiker (H). Han har blant annet være Unge Høyre-leder, og er nå redaktør i tidsskriftet Mandag Morgen» ville oppdateringen (gjort av en ny bruker) heller blitt til noe à la det langt bedre «Terje Osmundsen (født 1. februar 1957) er en norsk næringslivsleder og tidligere politiker (H). Han har blant annet være Unge Høyre-leder, og jobber nå i selskapet Scatec Solar».

Galenskaper

2009-01-26T22:54:52+00:00

DN skriver om de förbannade flagged revisions som tydligen ska införas/har införts på enwp pga en engångshändelse (riskerna som följer med att införa saker och ting baserat på en engångsföreteelse kan diskuteras nån annan gång). Hur som helst är flagged revisions fullständigt galet för en öppen wiki.

Eftersom jag redan skrivit om det hela förr och inte mkt ändrats sedan dess får jag väl ta möjligheten till lite gratis publicitet, allt annat hade väl varit korkat?

Gammalt läsvärt inlägg om mina åsikter om flagged revisions som alla borde läsa

Läs även andra bloggares åsikter om Wikipedia, wiki, flagged revisions

I ett nötskal

2009-01-25T19:56:58+00:00

"Det är just detta jag menar, en användares fullkomligt nonsensfyllda bidrag leder till en stor diskussion som tar upp massa tid som skulle kunna användas till något bättre."

Läs även andra bloggares åsikter om Wikipedia

Medias ukritiske bruk av Wikipedia

2009-01-25T01:36:32+00:00

Stadig vekk, leser man artikler i nettavisene som på en eller annen måte bruker Wikipedia til å underbygge påstander i artikkelen. Dette i seg selv er jo forsåvidt ikke problematisk, men man skulle da kanskje tro at journalisten var spesielt oppmerksom på at påstander i artikler hos Wikipedia, var understøttet av referanser. Dessverre er dette lang fra tilfelle. For eksempel i er artikkel på side2, så fremsettes påstanden:

«Ifølge Wikipedia hadde Lillian Müller sitt store gjennombrudd da hun ble oppdaget av Suze Randall som avfotograferte henne naken for Playboy.»

og, lenker til artikkelen på den norske bokmåls-wikipedia. Problemet er at artikkelen hos Wikipedia er blottet for enhver referanse til eksterne pålitelige kilder.

KK siterer fra en artikkel om mareritt. Igjen så finnes det ingen referanser for den definisjonen av mareritt som KK siterer. For alt vi vet, så kan denne definisjonen like godt være kokt sammen av en kameratgjeng på voerspiel, som at det er en faktisk gyldig definisjon.

http://en.wikipedia.org/wiki/Geert_Wilders"> http://en.wikipedia.org/wiki/Geert_Wilders">Statskanalen NRK er heller inget unntak. De tar det faktisk et steg videre. Her inneholder faktisk påstanden i artikkelen hos Wikipedia en referanse. Problemet er bare det at teksten som det refereres til underbygger ikke påstanden som står i Wikipedia, og som NRK har kopiert. For det første, så burde vel her NRK referert til originalkilden, ikke en sekundærkilde som Wikipedia, og for det andre, så burde selvsagt journalisten tatt seg tid til å kikke på den angitte kilden, og dermed selv lett funnet ut at påstanden som fremkommer i Wikipedia-artikkelen ikke finnes der.

Dagbladet henter i en av sine artikler inn fakta fra Wikipedia. Igjen så inneholder ikke Wikipedia noen referanser til hvor disse faktaopplysnignene er hentet fra.

Det er selvsagt flott at Wikipedia brukes såpass aktivt, men man bør være mer oppmerksom på hvordan Wikipedia utvikles. Det er helt essensielt at man påser at påstander og fakta som man finner i Wikipedia, og som man ønsker å bruke videre, kan verifiseres på en eller annen måte. Ved å ukritisk videreformidle ting som står skrevet på Wikipedia, uten å verifisere det, gjør man seg selv og Wikipedia-prosjektet en stor bjørnetjeneste.

Det at man selv fremsetter ukorrekte opplysninger i artikler man skriver setter jo selvsagt en selv i et dårlig lys, men i tillegg, så setter det også Wikipedia i et dårlig lys. Hverken journalisten eller Wikipedia er tjent med dette.

Britannica på nett - hvorfor er Wikipedia mer populært?

2009-01-22T23:49:45+00:00

I en artikkel i Sidney Moring Herald forteller daglig leder i Britannica, Jorge Cauz, om at også Britannica skal åpne for brukerbidrag. Hr. Cruz uttalte også at han reagerer på at Google konsekvent rangerer Wikipedia høyere enn Britannica.

Saken ble tatt opp på den populære nettsiden Slashdot, der det var flere gode kommentarer fra leserne. Jeg gjengir her noen jeg synes var spesielt innsiktsfulle:

Wikipedia is ranked higher because it is more linked throughout the web. But this is just another example where PageRank really is working: it's returning results that are most useful to the searcher. For instance for "neutron" on Google, the first link is to Wikipedia. Britannica is nowhere on the first page. If you go directly to Britannica, they do indeed have an article on "neutron". However, it is a "premium topic" and keeps asking me to become a member. So when someone is searching for information about neutrons, what source is more useful: the one that immediately provides some information, with references; or the one that asks you to pay some money (or try the free trial...) in order to get full access, so that you can then figure out whether the information they have is useful or not... ? The fact is that Wikipedia is more heavily linked because it is a more accessible, therefore more useful, source of information. Even if Britannica's content were superior, this would still be the case. The fact that Wikipedia is more expansive, more timely, and frequently more detailed/referenced than Britannica just makes the choice even clearer. PageRank works. Wikipedia is overall a more useful source to the average web surfer, and thus deserves a much higher rank. [lenke tilbake til innlegget]

Kommentaren over illustrerer kjernen i poenget. Hvis en ressurs (Britannica) krever penger for å bli lest, er det ingen som gidder å betale for det om alternativet (Wikipedia) er nesten like bra. Og når gratis-alternativet faktisk er bedre er Britannica i praksis bankerott.

I finally did find a Britannica entry on Cherenkov Radiation, featuring all of a paragraph of info and no pictures (had to use Google, not Britannica's own search engine, to find it). Now, compare that to the Wikipedia entry. And they WONDER why Wikipedia's articles rank higher?!?! [lenke tilbake til innlegget]

Det er vel ingen som påstår det at Wikipedias søke-fuksjon er spesielt mye å skryte av, men den er utrolig mye bedre enn Britannica sin. Det sier alt om de tekniske løsningene Britannica har valgt. I dette tilfellet er Wikipedias artikkel både mye bedre, og mye lettere å finne. Det sier alt.

If it [Britannica] was free instead of being a subscription based service, it might be more popular. It's an inescapable fact of economics. All other things being roughly equal, a free alternative will beat one that costs money... And for what "people" want, Wikipedia and Britannica are essentially equal. No one's looking for exhaustive scientific research on a subject. They're looking for the atomic number of Tin, or how many eggs a chicken lays per week. Who the fuck is going to pay $70 a year for that? [lenke tilbake til innlegget]

Helt enig (selv om jeg selv ville ha unngått bruken av ordet «fuck»)

Just looking at Britannica.com's home page will reveal why they aren't ranked as well as Wikipedia. Upwards of 90% of the home page content is irrelevant to the majority of users, who are there because they want to look something up, not look at the video of the day, play with the "Featured" flash movie, or read about how Britannica is involved in Advocacy for Animals. This is an excellent example of web design molded around the needs of internal customers and requirements rather than the needs of the end user. The flash movies swoop in as they load, drawing attention away from the user's goal: the search box in the upper-middle of the screen, which itself is visually subservient to the arrogant "Premium Membership - Free Trial" button in the upper-right. Both google and wikipedia did it right. Give the user a search box, a logo, and some language options. Trust them to explore your system on their own. [lenke tilbake til innlegget]

Wikipedias brukergrensesnitt er ikke perfekt, men det fungerer til formålet: Folk kan enkelt søke på det de er interessert i. Britannicas brukergrensesnitt er hva jeg vil karakterisere som søppel.

One of the biggest problems with Wikipedia's reliability is that it's unreasonably difficult to cite references, so people don't; which means there's a liberal policy where you don't have to add references, which leads to most people thinking they don't have to do so, that "someone will come along and fix it later". I'm not saying it's super-hard to cite references, just that it very time consuming to work out the syntax and formatting for the citation tag, and then wonder why nothing shows up when you're previewing. And that's only if you can find the method-du-jour for doing so, given that there are sixty million different ways of adding references. Reference citing is a hack on top of the engine that should be part of the core functionality. [lenke tilbake til innlegget]

Et veldig godt poeng. Det å referere til kilder en av tingene der MediaWiki-programvaren har størst forbedringspotensiale.

Det burde ikke være så vanskelig å få ordnet dette. Men: I fjor vår tok jeg kurset INF5180 - Produkt- og prosessforbedring innen systemutvikling ved Universitetet i Oslo, der jeg brukte mye tid på å se på hvordan utviklingen av MediaWiki foregikk fra første gang en interessent (engelsk: «stakeholder») foreslo ett nytt funksjonelt krav til kravet var realisert og rullet ut i programvaren i bruk på Wikipedia. Denne prosessen virket svært tilfeldig, for å si det mildt, så det er ikke grunn til å være optimistisk.

It's the plethora of sources in the Wikipedia articles that are most valuable. I know the Wikipedia article is a cobbled together opinion that might be worthless and even wrong. So what? I can read the cited sources and form my own opinion, an option which Britannica doesn't really offer. They think they are their own authority and that their readers can end their investigation there because of the high quality. Sorry, that's stupid. Real research doesn't work that way. The days of "proof by authority" are rapidly fading. "[Citation needed]" is the way that real science has always worked, and most other subjects. You figure it out for yourself by reviewing what has already been done, and you back up your claims. It isn't perfect, but it is much better than no citations or "because we're Britannica!" [lenke tilbake til innlegget]

Dette er noe jeg hører veldig ofte fra folk som ikke selv er aktive wiki-skribenter, men som er ivrige lesere. Referanser er noe av det som gjør Wikipedia så bra! Jeg kan virkelig ikke forstå de brukerne som mener at referanser av en aller annen grunn ikke er nødvendig i Wikipedia. Om referanser brukes aktivt, der det kommer klart frem hvem det er som mener hva, kan leserne selv vurdere informasjonens troverdighet og en eventuell bias i kilden. Det kan ikke Britannica eller SNL oppnå på samme måte når de implisitt sier «stol på oss, vi vet hva vi snakker om» og ikke oppgir referanser.

Inklusion är inte automatisk

2009-01-22T00:16:43+00:00

Jag måste bara avreagera mig eftersom jag den senaste timmen återigen börjat fokusera på svwp:s dåliga sidor, vilket kan leda till väldigt stor irritation. Det senaste jag hittade var en massa artiklar om en massa drinkar, självklart fyllda av recept...

Det är så här: inklusion är inte automatisk. Bara för att det finns en artikel om gin & tonic är det inte okej att skriva en artikel om Grilldrink. Bara för att det finns en artikel om Volvo går det inte att skriva om Bosses bilservice. Bara för att det finns en kategori för svenskar betyder inte det att alla svenskar platsar i den. Att det även för vana wikipedianer ska vara så ruskigt svårt att förstå.

Läs även andra bloggares åsikter om Wikipedia

Relevanskriterier

2009-01-20T21:16:39+00:00

Då har det slutligen hänt. Någon har tagit upp frågan att göra relevanskriterierna till policy. Om vi struntar i det absurda i att ha relevanskriterierna som policy och istället pratar om den lite mildare termen "riktlinje", och även bortser från vad ordet "relevans" egentligen betyder, kan jag här förklara varför något sådant inte kan göras inom åtminstone en nära framtid.

Relevanskriterierna är skrivna i gott syfte. Ett uppslagsverk måste kunna gallra i artikelfloran och kan inte skriva om vad som helst. I sig är det inget fel på en text som förklarar vad som är relevant och inte. Men här börjar problemen. I Wikipedias barndom försökte användarna rösta om vad som hade "allmänintresse". Sidan blev kanske inte helt oväntat ett hatobjekt och har fått viss status hos åtminstone äldre wikipedianer för hur man inte ska göra. Relevanskriterierna är i princip samma sak.

Relevanskriterierna har byggts upp genom att enstaka användare har skrivit detaljerade kriterier för vad som krävs för att en artikel inom ett visst ämne ska platsa. Alla metasidor byggs upp genom att folk bidrar så inget fel i det. Felet är snarast svwp:s rädsla att ändra vad andra skrivit i Wikipedia-namnrymden. Än värre blir det när det som skrivits ger intryck av att vara regel. Och allra värst blir det när nya administratörspretentater hittar sidan och tar den för lag.

Eftersom ingen vågar ändra på sidan så kan den aldrig utvecklas, och därför kan den aldrig gå ifrån att vara en uppsättning "regler" baserade på enskilda fall, till att bli en allmän sida som handlar om vad relevans är för något och hur den bedöms. Detta kan jämföras med den förhatliga "regeln" TÅG, som jag djupt ångrar att jag importerade från enwp för några år sedan. Det finns även en sida om redigeringskrig, som mer allmänt handlar om aktionen att kriga fram och tillbaka. Men folk struntar i det, de skriver istället "[[WP:TÅG|redigeringskrig]]", och länkar därför till sidan om en specifik företeelse istället för en filosofisk betraktelse över hur man beter sig.

Mer konkret: hade "relevanskriterierna" istället kallats relevans (eller betydenhet eller vilket ord vi nu bör använda) och getts ett allmängiltigt innehåll som beskriver hur vi brukar arbeta med artiklar med tveksam sådan, hade man kunnat överväga riktlinjestatus. Som det är nu skulle riktlinjestatus bara än mer förvärra situationen att folk tolkar relevanskriterierna som lag och kastar dem i ansiktet på nybörjare som blir förbannade över ett byråkratiserat system som de fick intrycket var öppet och "fritt att redigera".

Utöver detta kan man ju nämna att relevans, som det är nu, mest är en modernare term för den i svwp-mått mätt äldre termen "allmänintresse", som i sin tur följdes av "encyklopediskt intresse".

Och slutligen: varför gnäller jag bara och gör inget åt det? Svaret är höjden av självkritik: jag borde, men jag orkar inte och tycker det är lättare och enklare att gnälla lite. Ibland känner jag mig som en gnällig gubbe som borde lämna över till yngre förmågor. Men det är ett upplägg för ett annat inlägg.

Läs även andra bloggares åsikter om Wikipedia, Relevans

Nye biografier

2009-01-20T00:40:45+00:00

I dag har jeg skrevet et tre nye biografier: Signe Horn, Svein Larsen og Karin Holmsen. På tross av at de tre artiklene ikke er så alt for lange tok de svært lang tid å skrive; Larsen-artikkelen alene tok over to timer.

Dette er personer der det ikke finnes noen gode biografier på nett eller artikler på andre Wikipedia-språk man kan basere nonb.wiki-artiklene på. For å skrive artiklene må jeg da søke i Atekst, og lete meg gjennom hundrevis av avisartikler. Det tar lang tid, men gir jo stort sett bra resultater der praktisk talt alle opplysninger er referansebelagte. Og det bør de jo være i en artikler om nålevende personer! Det at det faktisk finnes flere hundre treff på disse personene i Atekst viser jo også klart at de er «notable» / inklusjonsverdige / hva man nå vil kalle det.

Wikipedia er ofte plaget av «recentism», altså at hendelser og personer fra den siste tiden blir fremhevet. Derfor synes jeg det er viktig at vi får artikler om politikere og forretningsmenn som var aktive på 80- og 90-tallet. Det er også viktig at artiklene ikke bruker unødvendig mye plass på ting som har skjedd helt nylig - for eksempel utlot jeg bevisst å nevne «Der Untergang»-klippet i Larsen-artikkelen. Hvorfor? Fordi han har vært sentral i Oslopolitikken og radiobransjen i snart 30 år, og akkurat denne hendelsen utgjør en ubetydelig del av hans virke. Larsen er kjent for rollen i Arbeiderpartiet på åttitallet og for P4 på nittitallet, ikke et filmklipp fra 2008 (selv om det må sies at det neppe var spesielt lurt av Larsen å sende en video til Kulturdepartementet der ledende folk i radiobransjen sammenlignes med Hitler og andre toppnazister).