Planet Wikimedia

År 2012 ska Wikimedia Sverige expandera verksamheten, och erbjuder därför en halvtidskonsulttjänst i december (80 timmar) som stöd till styrelsens arbete och förberedelse av nästa års verksamhet.

Fokus ligger på

• kommunikation med medlemmar, frivilliga, systerorganisationer samt externa samarbetspartners,
• ekonomifrågor (redovisning av bokföring 2011, förbereda WMSE att bli arbetsgivare), och
• uppbyggnad av en kontorsverksamhet.

Kunskaper som sökande förväntas ha är

• erfarenhet av arbete i en ideell förening som volontär eller professionell
• god kommunikationsförmåga på svenska och engelska
• projektplanering och -organisation
• Open Office, csv databaser, mailmerge
• självständigt arbete och organisationstalang

Meriterande är

• Affinitet för fri kunskap, arbete inom en av Wikimedias projekt
• kunskaper i Mediawiki, Drupal och civiCRM
• kunskaper kontorsledning

En detaljerad arbetsuppgiftslista kommer att sättas upp i enlighet med sökandens kunskaper. Sökanden måste ha F-skattesedel och vara baserad i Stockholmsregionen. Ansökan tillsammans med offert ska komma in digitalt till info(at)wikimedia.se innan 2011-11-28.

Det brukar sägas att om Wikipedias servrar går ner en kväll, så lär det inte bli många skolarbeten redovisade nästa dag. Men ett serverfel skulle också göra det tommare i svenska dagstidningar.

Dagens Nyheter har med sin Beijing-korrespondent Torbjörn Petersson löpande redovisat de kinesiska myndigheternas trakasserier av  Ai Weiwei, nyligen utnämnd som samtidens mest inflytelserike konstnär och en person som kan räknas in bland världens modigaste samtida demokratiaktivister. Svenskspråkiga Wikipedia har utnyttjat fakta i Torbjörn Petersons reportage för sin Ai Weiwei-artikel och då omsorgsfullt hänvisat till hans artiklar som källa.

Svenska Dagbladet har inte förmånen av en egen Kina-korrespondent. Den 19 november lade man i stället in en brett upplagd recension över två helsidor av den i dagarna öppnade Ai Weiwei-utställningen på Louisiana, och i denna beskrivs på ett fint sätt både hans konstverk och hans aktivism. Så långt är allt bra!
Erica Treijs recension har tidningsredaktionen önskat komplettera med en faktaruta. En utmärkt idé! Vad gör då den rationella Svd-medarbetaren som förelagts en sådan uppgift? Jo, han eller hon tittar som alla andra först i svenskspråkiga Wikipedia, som då visade sig innehålla en fyllig artikel om Ai Weiwei. Efter litet handjobb med saxen, kunde urskiljas följande kärna av passande storlek:

”Ai Weiwei, född …1957…är son till poeten Ai Qing … och konstnären Gao    Ying…… utbildade sig 1978-81 på Beijings filmakademi…bodde och arbetade i USA 1981-93…. återvände till Kina 1993, efter det att fadern blivit allvarligt sjuk…
I Tate Modern … visade han 2010-11 upp installationen Sunflower seeds med 100 miljoner handmålade solrosfrön i porslin …På Louisiana …och en utställning med verk från 2002-10 pågår november 2011-februari 2012. I Sverige kommer den första separatutställnngen med Ai Weiweis verk att ske i februari-juni 2012 på Magasin 3…
Han anlitades som konstnärlig konsult … för Pekings Nationalstadion, ”Fågelboet”. Själv tog han dock avstånd från projektet…”

Så blir – med några skiften av orden, tillägg av den formellt korrekta, men egentligen i sammanhanget missvisande uppgiften att hans far Ai Qing var konstnär (kanske ett klippfel?), samt preciseringar av månaden februari till 14 respektive 3 februari – faktarutan i klar i ett nafs:

”Al Weiwei (född 1957) är son till poeten och konstnären Ai Qing.

Utbildade sig 1978-1981 på Pekings filmakademi, för att sedan bo och studera i New York 1981-1993.

Återvände till Kina 1993, efter det att fadern blivit allvarligt sjuk.

Tate Modern visade 2010-11 upp installationen Sunflower seeds med 100 miljoner handmålade solrosfrön i porslin.

Anlitades som konstnärlig konsult för Pekings Nationalstadion, det så kallade Fågelboet. Ett projekt som han senare tog avstånd från.

Utställningen i Louisiana contemporary AiWeiwei visas på Louisiana i Danmark tom 14 februari 2012.

Den 3 februari 2012 öppnar Magasin 3 den första separatutställningen med Ai Weiwei i Sverige.”

Något mer än tre takter, eller hur? Längst ned i Wikipediaartikeln anges tydligt att artikeln är Wikipedias text är tillgänglig under licensen Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0 Unported. Det innebär att Svenska Dagbladet kan saxa ur den utan att fråga om lov, men med det viktiga förbehållet att Svenska Dagbladet måste uppge Wikipediaartikeln som källa.

Wikipedias texter är med korrekt attribuering fria att användas av Svenska Dagbladet och andra tidningar, och är självklart ofta och på många sätt utnyttjade för att ge underlag för redaktionerna. Men det skulle vara passande om Svenska Dagbladet att ange källa för sina faktaklipp, och det skulle också var på sin plats för Schibsted att tacka för värdefull ekonomisk hjälp genom att ge ekonomiskt bidrag i den pågående årliga insamlingskampanjen. Donation kan ske till Wikimedia Foundation över nätet och/eller till den svenska stödföreningen Wikimedia Sverige på dess bankgiro-konto 5822-9915.

Ai Weiwei önskas framgång i sin pågående kamp mot makten och för yttrandefrihet! Svenska Dagbladet och andra opinionsorgan kan dra sitt strå till stacken och Wikipedia står fortsatt till tjänst som faktakälla.

Wikimedia Sverige kommer vara med på fotomässan på Stockholmsmässan i Älvsjö 18-20 november. Kom gärna förbi vår monter och prata fria licenser, bilduppladdningar, vårt arbete för att göra så mycket kunskap tillgängligt för så många som möjligt eller varför inte låt oss visa hur enkelt det är att ladda upp egna bilder på Wikimedia Commons?

Vi kommer också ställa ut de bästa svenska och europeiska bilderna från Wiki Loves Monuments.

Med över 5000 tävlande bilder var det dömt från början att några personliga favoriter inte skulle hamna på topp tio. Men jag skulle ändå vilja dela dem med er, så att ni inte behöver titta igenom alla dem för att hitta vissa guldkorn. Bilderna visas i bokstavsordning. Egentligen finns det material till att göra den här mycket längre, men jag måste ju börja någonstans.

Jag har tidigare försökt att få media att uppmärksamma personerna bakom Wikipedia. Oftast skriver media annars om rätt märkliga saker när det gäller Wikipedia – sånt som inte skulle bli långlivat på en webbplats där fler personer än en snäv redaktion kan lägga upp material.

Men nu vill jag lyfta fram ett föredöme. Det är DT som skrivit en artikel om Calle Eklund och dessutom lagt ut artikeln på nätet. DT är enligt deras webbplats:

DT är ett medieföretag som ger ut tidningarna Falu Kuriren, Borlänge Tidning med Södra Dalarnes Tidning, Nya Ludvika Tidning och Mora Tidning. DT ger också ut nättidningen dt.se, radiotidning och e-tidning.

[Källa]

Vad är det som är bra med artikeln? Låt mig räkna upp sätten:

1. För att börja med det uppenbara: fokus ligger inte på det där tjatiga med Wikipedias kvalitet

2. Porträttet känns som att de faktiskt är intresserade av Calle, även om de använt formen Carl, som jag har förstått att han inte använder själv

3. De har hittat en lokal vinkel på det: Calle skriver om Hedemora

4. De har rätt okej bilder på Calle. Det kanske låter som en märklig sak att ta upp, men faktum är att det är svårare än vad man tror att få journalister/pressfotografer att ta bilder där man kan identifiera personen som är med på bilden…

5. De skriver om vad Calle gör på Wikipedia

6. De berättar hur man gör för att redigera

7. De har med statistik som visar på hur imponerande Wikipedia är (enda nackdelen är att man kanske inte inser hur imponerande det är utan jämförelser med andra sajter)

8. De tar faktiskt upp den där saken som många andra artiklar om wikipedianer missar: varför man bidrar, och det är något som låter intressant för många

9. Calle får ett schysst citat om varför man borde lägga ut grejer på Wikipedia:

– Eftersom Wikipedia dyker upp först när man googlar på ett begrepp borde föreningar och andra som har egna hemsidor fundera på att lägga ut informationen här, säger Carl Eklund.

10. Artikeln utmanar andra orter att börja bidra genom att visa på hur mycket bättre artikeln om Hedemora är (man ska inte underskatta tävlingar mellan orter)

Kort sagt: Mycket bra jobbat, DT, och Rolf Sundbland, som skrev artikeln. Låt dem veta att sådana här artiklar uppskattas!

Den pågående debatten om bilden av Förintelsen i Dagens Nyheter med anledning av Elisabeth Åsbrinks bok om Svenska Israelsmissionen har som huvudspår frågan om forskningslitteraturen ska ha försteg framför den fiktionaliserade skönlitteraturen, eller till och med ensamrätt, i berättandet om Förintelsen. Sanningen skulle annars komma i kläm.

Detta är för mig en besynnerlig frågeställning, en konstruerad motsättning. Akademisk forskning och dess derivat är förvisso bra, men täcker endast en del av gemene mans kunskapsbehov om historiska skeenden. Forskningsprodukter läses ju inte i original utanför en krets av yrkesmän, och det populärvetenskapliga materialet är magert. Och om man vill man ta in kunskapen på djupet, så hamnar hur som helst fria berättelser i skönlitteratur och film, med sin unika förmåga att skapa inlevelse, överst på prispallen. Att påstå att fiktion baserad på egen amatörforskning skulle vara en fara, är också att ta i, även om det blir fel i en eller annan del i behandlingen av komplexa skeenden. Litet distanslöst också. Historieforskningens etablerade sanningar skiftar ju över tiden. De ändras inte bara med mer källmaterial, utan också efter strömningar i tiden. Så att ta också historikernas berättelser med en nypa salt är att rekommendera, på samma sätt som en kritisk inställning visavi fiktionaliserad historia.

Det finns andra påbörjade spår i denna diskussion, som har hamnat i skymundan. Ett är om forskarna vill, orkar och förmår nå ut i den offentliga debatten. Som svar på fråga av Elisabeth Åsbrink beskrev Ann Heberlain hur forskarna tyngs ned i vardagen, liksom de flesta andra i dagens nybyråkratiska offentliga arbetsmiljö. De överhopas med tonvis av rapportkrav för att mätas mot kriterier som knappast korrelerar med målen för verksamheten. Sålunda sägs de ha svårt att hinna med ens kärnan i arbetet, än mindre den så kallade tredje uppgiften.

Sedan snart elva år erbjuds dock en ny och tämligen oexploaterad kanal att nå ut, nämligen Wikipedia. Den erbjuder en liten lättare väg att beträda, men det är långt ifrån en lättsinnig väg. Nätuppslagsverket kanske inte löser frågan om sporrar att skriva utanför peer review-världen, men erbjuder ändå en enkel form att få ut eget material genom en av världens tio mest lästa webbplatser. Att uppdatera Wikipedia med egen och andras aktuella forskning kan meningsfullt göras också med en liten arbetsinsats och litet i taget. Uppslagsverket ingår också i samma kultur som forskningen – med ett adjektivfattigt och faktatungt språk – så en forskare kan skriva wikipediaartiklar med lätt hand. Skrivande under pseudonym löser problemet att bli hackad på av överkritiska kollegor. Ambitionsnivån kan anpassas efter dagsformen. Poängen är ju ändå att en wikipediaartikel aldrig blir färdig och att andra hjälper till att fylla på.

Historikern Ingrid Lomfors ser risker i Steve Sem-Sandbergs bok om Łódź med dess skönlitterära behandling av primärmaterial. Å andra sidan, vilken räckvidd skulle en avhandling om Łódź ha? Historieforskarna sitter i en situation att de måste själva ta ett stort ansvar för att föra ut forskningen om den över huvud taget ska kunna komma ut. Forskarnärvaro på Wikipedia låter sig ske i mellanrummen mellan enkätsvarande och måluppfyllelserapportering.

I dagsläget väljer jag utan tvekan att läsa Sem-Sandbergs bok. Med forskarbidrag i Wikipedia skulle jag kunna välja, och skulle då välja bådadera. Forskarnas ursäkt att låta bli att medverka på detta sätt på grund av tidsbrist är svag; Wikipedias artikelförfattare över lag gör sina insatser efter normal arbetstid. Ändå görs över hundra tusen redigeringar varje månad.

Eftermiddagen den andre november var det dags för den ärofulla prisutdelningen av Wikipedias Nobeltävling. Det skedde i Nobelmuseets forskningsbibliotek, som ligger i en 1500-talskällare under museet i Gamla stan i Stockholm. När man närmade sig museet kände man nästan de historiska vingslagen från Stockholms blodbad. Vi som kom tillsammans, Adville, Malecram, Dani AM och Katy AM, stannade upp vid Stortorget och tittade på huset som har minnesstenar inmurade i väggen för vart huvud som rullade de dagarna i november för så många år sedan.

Därefter var det dags att gå in i huset som lyfter fram och låter en beskåda de över 800 eminenta personernas fotografier i taket som har fått Nobelpriset. Ett hus om kunskap som gagnar mänskligheten, både till kropp och själ. Detta är den perfekta platsen att dela ut Wikipedias pris i veckotävlingen om nobelpristagarna. Där möttes vi av den trevliga personalen från museet som ställt upp med sina expertkunskaper.

Efter en liten rundvandring där vi tittade på utställningen om Marie Curie, som fick priset två gånger, och vars man och dotter också fick det, var det dags att gå ner i källaren och träffa resten av det härliga gänget från Wikipedia som hade samlats för ceremonin. Taket var bågformat i röda tegelstenar, och som kontrast till det stod det bokhyllor med moderna böcker om vetenskapens mästare och även datorer med forskningsplatser. Web-kameran var riggad till internetsändning och det var en trevlig atmosfär bland de närvarande: Ainali, Haxpett, EinarSpetz, Hannibal, ArildV, Prolineserver, Helena, Tobias och vi fyra.

Tobias från museet presenterade sig och museet och berättade om samarbetet som vi har och hoppades på mer gemensamma aktiviteter framöver. Därefter tog Ainali över och gav oss lite statistik över deltagare och antalet utökade artiklar, vilket visade att en hel del förbättrades under tävlingen men med snart 900 pristagare så är det en hel del kvar att göra. Det är som gjort för en uppföljning av tävlingen nästa år.

När själva priserna skulle delas ut blev det tydligt att Wikipedia inte är ett Stockholmssyndrom, utan ett av kunskapen sammanfogat nätverk av personer utspridda över hela världen. Endast en av vinnarna, men med mig inräknat tre deltagare, var med i källaren. De övriga får se det på filmen eftersom de inte kunde närvara. De kommer även att få sina priser skickade till sig via posten istället.

Hannibal var den enda närvarande vinnaren, och han vann i kategorin Ekonomi genom att utveckla artikeln om Ragnar Frisch. Han fick boken Les Prix Nobel och chockladnobelprismedaljer av Nobelmuseet, samt pennor, klistermärken, pins och nyckelband av Wikimedia Sverige.

Efter prisutdelningen blev det frågestund där Tobias bland annat berättade varför Strindberg inte fick nobelpriset och att det kommer att dröja 50 år innan alla handlingar som visar varför Astrid Lindgren inte fick priset blir offentliga.

Ett stort tack till Nobelmuseet, och väl mött igen alla trevliga wikipedianer.

Med vänlig hälsning

Adville (Gästbloggare, tävlingsdeltagare och wikipediadomare)

Alla vinnare

Kategori	Artikel	Förbättring	Användare
Medicin	Barbara McClintock	[1]	Zaijaj
Fysik	Carl D. Anderson	[2]	Gyrogearloose
Litteratur	Czesław Miłosz	[3]	HellasGaia
Kemi	Otto Hahn	[4]	AFineHog
Fred	Al Gore	[5]	Elinnea
Ekonomi	Ragnar Frisch	[6]	Hannibal

Antalet illustrerade biografiartiklar över levande svenskar ökar i Wikipedia, men fortfarande finns det många biografier utan porträtt. Dessutom är många porträttbilder långt ifrån bra. Ta Svenska akademien som exempel. Av de aderton stolarna finns det för tillfället inröstade personer på 17. Knappt hälften av Wikipediartiklarna på svenska om dessa 17 saknar porträttfoto; hade inte ett nytaget foto av Kerstin Ekman slunkit in efter Bok- och biblioteksmässan i Göteborg i september hade de oillustrerade varit i majoritet. Av bilderna till de nio illustrerade biografierna är tre bra eller utmärkta, tre är OK och tre är tveksamma eller dåliga.

En riktigt bra bild av en akademiledamot: Horace Engdahl. Foto: User: Prolineserver

Gissningsvis är fördelningen mellan bra, passabla och dåliga ungefär likadan över hela linjen av bilder av levande svenskar på svenska Wikipedia, inklusive de relativt fåtaliga proffsbilder som kompletterar det större antalet amatörbilder. Ur läsarnas synpunkt är problemet inte svårt: bättre en dålig bild än ingen alls.

Ur de biograferades synpunkt är det dock tvärtom: bättre ingen bild alls än en dålig bild. Vi människor råkar tycka det är viktigt med våra namn och vi råkar tycka att det är viktigt att de bilder, som publikt visar oss, visar oss i rimligt fördelaktigt ljus. Och detta senare finns det anledning att ta viss hänsyn till.

Visar denna bild verkligen bloggförfattaren i ett fördelaktigt ljus? Foto: Holger Motzkau

Att vänta på ”officiella” bilder är inget svar. Bonniers och ett av riksdagspartierna har visserligen donerat ett antal porträttbilder till Wikimedia Sverige för uppladdning på Wikimedia Commons, men det är en droppe i havet. Copyrighttrassel, okunskap om licensregler och okunskap eller ovilja i största allmänhet gör att flertalet befintliga foton är off table och få utom kretsen plåtande wikipidianer kan realistiskt påräknas att ladda upp intressanta volymer av porträttbilder.

Och därmed är vi där vi är idag. En mängd porträttbilder har under åren systematiskt laddats upp av amatörer i wikimedia-kretsen, inte minst inom ramen för Wikimedia Sveriges deltagande på bokmässan i Göteborg, antagligen den största regelbundet återkommande sammankomsten för biograferade levande svenskar. Fotografier från bokmässan är tagna under icke-idealiska förutsättningar, avbildande personer med mikrofoner i näven och bjäfs omkring sig i en stökig miljö med hårda ljuskontraster, och med omedvetna offer med de mest skiftande miner. Någon gång bra bilder ändå, ibland passabla, men ofta dåliga eller i alla fall ur bildobjektets synvinkel ofördelaktiga och beklagliga.

OK bild tycker fotografen. Men vad tycker Peter Englund? Foto: Bengt Oberger

Efter hand går det visst att höja ribban. Med mer fler fotografer och mer tid, hinner man också på Bokmässan ta ett antal bilder av besökande i lugn och ro i en normal fotograferingssituation, i samspråk med den porträtterade, och kan sedan byta ut de äldre bilderna.

”Nya” Göran Greider från bokmässan 2011, förbättring jämfört med tidigare foto från 2008 (se själva i artikelhistorien för jämförelse). Foto: Bengt Oberger

I samband med årets bokmässa fick jag två samtal om ofördelaktiga bilder. Vid det första uttryckte författaren A sin förtrytelse över att dess Wikipedia-artikel hade innehållit en så dålig bild, tagen på mässan året innan, som inte hade gått att få bort från artikeln. A hade nu i dagarna äntligen lyckats få en fotografvän att ta en egen bild, som hade laddats upp på Commons och lagts in i artikeln. Men A underströk vilket obehag den tidigare bilden orsakat A under lång tid.

Det andra samtalet kom från författare B:s förläggare i förra veckan. Förlagstjänstemannen berättade att B hade varit förtvivlad över den bild jag laddat upp, i vilken B inte hade känt igen sig själv. Jag ombads att ta bort den från artikeln.

Till saken hör att jag egentligen inte fann bilden av A ofördelaktig. Den var visserligen ingen bra bild, men den var ganska neutral. Och beträffande bilden av B hade jag verkligen övervägt uppladdning till Commons, men bedömt att detta var en helt OK bild, som visade en leende B med precis det utsende som jag uppfattat vid fototillfället. Slutsatsen för min del är först och främst att fortsättningsvis än mer ta hänsyn till att folk är måna om att visa upp ett positivt ansikte för världen, och att oftare sortera bort mindre bra bilder. Och att än mer i framtiden se till att mina porträttbilder om möjligt tas efter direktkontakt med den avporträtterade.

För att få volym i kvalitetsbilder vore det av värde att få utspritt i kändis-Sverige att var och en har möjlighet att positivt påverka sitt eget porträtt genom att fixa en egenuppladdad bild på Commons. Det är bara kräva att den fotograf som ges tillåtelse att ta bilder av dem, förbinds att också släppa några bilder med CC-licens och donera dem till Wikimedia Sverige eller ladda upp direkt på Commons.

Ännu ett lysande akademiledamotsporträtt: Torgny Lindgren. Foto: Jarle Vines, Norge

Wikimedias förhållande till forskarsamhället har varit och är något osäkert. Wikimediasamhällets uppvaktande av forskarna för att få dem att i större utsträckning bidra direkt med artiklar i uppslagsverket har inte varit särskilt framgångsrika. Forskarskrivna Wikipediaartiklar en masse skulle kunna vara en intressant del av universitetens tredje uppgift, högskolornas bidrag tillbaka till samhället för dess skattemiljarder. Den tredje uppgiften har ju dock generellt aldrig riktigt slagit rot på universiteten.

Att Wikipedia hur som helst har ovärderlig hjälp av forskningen, det är vi helt överens om ändå. Forskning genererar kunskap och Wikimedia förmedlar sådan kunskap och annan kunskap i kondenserad form. Att det också finns en omvänd situation, att Wikipedia hjälper forskningen, är nog mer okänt.

Ett färskt exempel från hjärnforskning på Princeton university är i detta sammanhang intressant, refererat i senaste numret av The Economist. Forskaren i kognitiv neurovetenskap Francisco Pereira presenterade i augustinumret av Frontiers in Human Neuroscience ett experiment om tankeläsning. Han återanvände data från 2008, när nio försökspersoner hade förevisats 60 bildtexförsedda bilder och sedan hjärnscannats medan de ombads att ”se” dessa bilder från minnet.

Pereira delade sedan in data i två delar och använde hälften för att ställa upp en hypotes och hälften för att pröva denna hypotes. Det visade sig att hans algoritmer för mönsterigenkänning inte kunde namnge exakt de föremål som försökspersonerna sett, men väl känna igen vilken sorts objekt det var fråga om. Om föremålet var en morot, kunde datorn i alla fall se att det var en grönsak. Hur kunde detta gå till?

Francisco Pereira gjorde i sin studie en körning av Wikipedias databas för att se hur namn på föremål tenderade att samlas i kluster i artiklarna. Han kom fram till att dessa namn tenderade att ansamlas i kluster där på samma sätt som kunde ske i hjärnan. På så sätt kan hjärnan generera tillräckligt många neurologiska spår för att klustren ska bli möjliga att urskilja.

Värt en artikel i Wikipedia?

Wikimedia Norge tildeles Folkeopplysningsprisen 2011, som gis til personer eller organisasjoner for fremragende arbeid med å gjøre kunnskap og læring tilgjengelig for alle. Wikimedia Norges leder Jarle Vines takker for prisen som en anerkjennelse av sju års kunnskapsdugnad på Wikipedia i Norge. Til sammen har de norskspråklige utgavene mer enn 215 000 registrerte brukere, og 2 av 3 nordmenn besøker Wikipedia månedlig.

Ibland anklagas vi wikipedianer för att vara humorlösa. Det kan säkert stämma. Att skriva uppslagsverk är allvarliga saker, som uppenbarligen många har åsikter om från olika håll. Se till exempel hur tråkig artikeln om humor är.

Därför kan det vara bra att veta att det finns många roliga wikipedianer och mycket humor där allmänheten inte brukar titta.

Idag hittade jag exempelvis den här fina parodin av Gloria Gaynors sjuttiotalshit, I will survive, fast i Wikipedia-tappning: ”I will revise”. Texten har hjälpsamt nog flera länkar, så att man ska förstå vad den handlar om. Bara en sån sak.

Härfinns en version av Shakespeares dikt ”All the world’s a stage”, så att man förstår att det finns klassiskt skolade humorister också.

Om du är mer inne på musikaler, finns (snart) musikalen ”Wikipedian on the roof” med stjärnnumret ”If I were an admin”.

Är du mer föreläsningssugen finns alltid Steven Wallings föreläsning om varför wikipedianer är de konstigaste människorna på nätet.

För hardcore-wikipedianer och rockare kan Hotel Wikipedia kanske vara något.

Här finns för övrigt en lista på massor av Wikipedia-relaterade sånger.

Och för den som fortfarande tvivlar finns en hel kategori på engelskspråkiga Wikipedia med humor. Svenskspråkiga Wikipedia har en likadan.

Själv gillar jag också att Wikipedia sparar några av de fyndigaste försöken att lägga in konstiga saker i Wikipedia-artiklar.

Skulle det här inte räcka, finns ju alltid Psykopedin.

Detta inlägg är skrivet av André Costa som har varit central i projektet Wiki Loves Monuments.

Det svenska bidraget till Wiki Loves Monuments 2011… Hur många fotografier laddades upp egentligen? Vilka var det som tog bilder? Vad föreställde de och var togs de? Och med alla dessa bilder som togs finns det fortfarande bilder som saknas?

Nu när Wiki Loves Monuments 2011 är över tänkte jag att det skulle kunna vara intressant att gräva lite bland siffrorna bakom tävlingsresultaten för se om vissa av dessa frågorna kan besvaras.

Vad? / Hur många?

Totalt laddades 5126 bilder upp under tävlingens gång. Dessa bidrag delas upp i tre kategorier.

• Byggnadsminnen / Kyrkliga kulturminnen (BBR): 4267 (796)
• Fornminnen: 648 (232)
• Övriga (statyer, K-märkta fartyg etc.): 211

Siffrorna inom parentes anger antalet unika kulturminnen som fotograferats i var kategori[1]. Som vi kan se dominerades bilduppladdandet av byggnadsminnen. Kanske inte speciellt förvånande då dessa ofta är lättare att ta sig till samt att de var dessa som visas på kartan på tävlingens hemsida.

Om vi tittar närmare på BBR bidragen ser vi att det togs 2894 (533) bilder på byggnadsminnen, ungefär dubbelt så många som på kyrkor. Det mest illustrerade av BBR anläggningarna var dock Engelbrektskyrkan i Stockholm som totalt fick 134 nya bilder.

Tittar vi istället på fornminnena ser vi att dessa, till antalet bilder, främst föreställer gravfält (182), stenkammargravar (98), runristningar (85) samt hällristningar (36). Tittar vi istället på antalet unika kulturminnen dominerade istället runristningarna med 51 olika stenar. Det mest illustrerade av fornminnena var Anundshög utanför Västerås som totalt fick 31 nya bilder.

Vem?

Genom detta verktyg kan man se att bilderna laddades upp av 166 olika användare. Utav dessa kan inte mindre än 118 stycken kan klassas som nya användare[2]!

Utav de 5094 bilder som laddats upp av vanliga användare kom ungefär hälften (49.82%, 2538 bilder) från dessa nya användarna. Ett imponerande antal flitiga användare som förhoppningsvis kommer att fortsätta bidra med nya bilder även efter tävlingens slut.

Flest bilder bidrog användaren Socrates Petalidis (Socrates se) med, 744 stycken.

Var[3]?

Det i mina ögon mest anmärkningsvärda när man tittar på den geografiska fördelningen av bilderna är att tävlingen fick in bilder på kulturminnen från var och en av Sveriges alla län.

I antal dominerade Stockholms län med 1471 bilder, mer än dubbelt så många som andra platsen Västra Götalands län (706) som i sin tur följdes av Västmanlands län (480) och Västernorrlands län (427).

Tittar man till antalet unika kulturminnen ändras ordningen med Västra Götalands län nu på topp (199) följt av Stockholms län (139), Skåne län (110) och Uppsala län (72).

Om man tittar närmare på Västra Götalands ”unika kulturminne”-siffra ser man att den fått en stor hjälp av fornminnesbilder, 77 stycken vilket är mer än dubbelt så mycket som efterföljaren Kalmar (31) vilket i sin tur är dubbelt så mycket som var och en av efterföljarna.

När?

Även om tävlingen enbart pågick under september var det ändå fritt fram att ladda upp bilder tagna tidigare. Två tredjedelar av alla bilderna togs i september 2011 med ytterligare 10% av bilderna tagna tidigare 2011. Den tidigaste av bilderna togs redan i februari 2001.

Vill man däremot titta på när under tävlingen bilderna laddades upp finns detta verktyget. Från den grafen kan vi se att ungefär hälften av bilderna laddades upp under tävlingens sista vecka.

Vad saknas?

Om vi slutligen tittar till BBR listorna på svenskspråkiga Wikipedia ser vi att andelen illustrerade till ickeillustrerade poster varierar kraftigt mellan länen.

Stockholms län har illustrerat 92% av sina poster, Uppsala 90% och Skåne 87%. Minst antal illustrationer har Östergötland (21%), Jämtland (29%) och Gotland (32%). Kollar man på kommunnivå så varierar siffrorna ännu mer från helillustrerat till helt utan illustrationer.

Dessa siffrorna är dock känsliga för två faktorer. På grund av brister i BBRs dataexport saknar vissa län flera eller rent av alla sina kyrkor. Dessutom har vissa sidor inte hunnit gås igenom vilket betyder att det kan finnas tidigare existerande bilder som ännu inte lagts in.

Kort och gott så finns det fortfarande gott om kulturminnen som behöver bilder så ta med dig kameran nästa gång du är ute och går.

Slutkommentar

Som ni kanske klurat ut tycker jag att sånt här är rätt intressant så ifall det finns någon annan fakta / siffra som du tycker skulle vara nyttig att se så hör av dig så ska jag se om den går att få fram.

Statistiken går att se i råformat på http://bit.ly/rt27nS och ett snabbt ihopsatt karta över den geografiska spridningen av bidragen (BBR+Fornminne) kan ses på http://geocommons.com/maps/106387 eller maps.google.com.

Fotnoter

[1] Notera att för de bilder som föreställer mer än ett kulturminne så har enbart det första tagits med i summan.
[2] En användare räknas som ny om kontot registrerades efter sista augusti 2011.
[3] Statistiken nedan exkluderar de bilder för vilka kommun inte kunde avgöras mekaniskt. Dvs. 291 bilder som främst utgörs av övriga-kategorin samt BBR-poster som saknas i listorna på svenskspråkiga Wikipedia.

I går, den 15. oktober nådde norsk Wikipedia en ny milepæl, 10 millioner redigeringer. Redigeringen ble foretatt klokken 13.18. Det finnes i dag over 314.000 artikler på norsk Wikipedia. Det betyr at svært mange av artiklene er utbedret og forbedret mange ganger. Alle kan se hvem som har foretatt endringene skritt for skritt. En leser [...]

Vilka artiklar om internet i Sverige är det folk egentligen läser? Det beror förstås på hur man räknar, eller i det här fallet definierar artiklar som har att göra med det ibland något diffusa ”internet i Sverige”. Om vi avgränsar oss till kategorin Internet i Sverige är frågan dock enkel att besvara, tack vare användarna GameOn och Lavallen: då behöver man bara se här.

I skrivande stund är åtta av de tio mest lästa artiklarna i kategorin sådana som kategoriserats som ”bloggare” (enligt principen att personen haft bloggandet som en betydande eller åtminstone uppmärksammad del av sin offentliga gärning). Föga överraskande, kanske – det är namn som syns, syns betydligt bättre än förhållandevis anonyma entreprenörer eller utvecklare. Flera av de andra ämnen där Wikipedia lyckas förmedla kunskap till många är frågor som på ett eller annat sätt hör ihop med piratrörelsen: The Pirate Bay, FRA-lagen, Piratpartiet – artiklar som också i många fall är förhållandevis fylliga och genomarbetade. Lite fascinerande är att se hur högt upp en artikel som Lunarstorm fortfarande hamnar i statistiken. Ett på många sätt centralt stycke svensk internethistoria. Det är inte vår sämsta artikel, men definitivt inte vår bästa heller. Fler än åtminstone jag hade kunnat tro hittar till Internets historia i Sverige också. Den artikel, om någon, borde bli bättre än den är. Men så är den förhoppningsvis på väg dit också: den är bättre nu än när projektet drog igång.

Tidigare inlägg: Projekt Internet i Sverige, Projekt Internet i Sverige är i gång, Projekt Internet i Sverige: söka, finna, märka upp, Projekt Internet i Sverige: vad behöver vi göra?, Projekt Internet i Sverige: att söka uppmärksamhet, Projekt Internet i Sverige: vi har en portal, Projekt Internet i Sverige: folk gör vad de kan.

I onsdags var prisutdelningen till vinnarna i fototävlingen Wiki Loves Monuments. Den var på Nordiska museet och glädjande kunde fem pristagare delta trots kort tid från annonseringen. Priserna var följande:

1. Vinnaren i kategorin byggnader: 3000 kr presentkort på Scandinavian photo och ett hemligt special pris från Riksantikvarieämbetet.
2. Andrapristagarna i kategorin byggnader: Boken Ur arkitektens arkiv.

1. Vinnaren i kategorin fornminnen: 1000 kr presentkort på Scandinavian photo och ett hemligt special pris från Riksantikvarieämbetet.
2. Andrapristagaren i kategorin fornminnen: Ett inbundet anteckningsblock med präglad wikipedialogotyp och tillhörande penna

1. Vinnaren i kategorin övrigt: 1000 kr presentkort på Scandinavian photo.

• Bonuspriset för flest uppladdade bilder: En t-shirt med trycket ”Jag fotograferar för Wikipedia”.

Alla pristagare fick dessutom en Wiki Loves Monuments t-shirt, nyckelband, pin, badge, penna och dekaler.

De vinnare som inte var på plats kommer att få priserna skickade till sig. Hela ceremonin filmades (dock med rätt dålig kvalitet) och kan ses här och här. Alla vinnarbilder kan hittas här. Dessa skickas vidare till Europafinalen, där de möter de tio bästa bilderna från de andra 16 länderna.

Stort tack till Nordiska museet  och Riksantikvarieämbetet för det fina samarbetet under tävlingen!

 

PS. glöm inte att nu är sista helgen för att delta i tävlingen om nobelpristagare.

Snart presenteras Nobelpristagarna och som vanligt kommer trafiken på de artiklarna på Wikipedia att öka markant. Därför är vi extra glada att vi tillsammans med Nobelmuseet i år har en artikelskrivartävling för att förbättra dem. Det du behöver göra för att delta är att skapa ett konto på Wikipedia, paxa en artikel du vill tävla med och sedan sätta igång att skriva. Är du ny på Wikipedia finns det mycket hjälp att tillgå, både i textform, hos faddrar, IRC eller twitter. Så börja fundera redan nu på vad du vill skriva om, tävlingen är kort och intensiv och pågår bara i en vecka. Det finns fina priser att vinna!

Italienske wikipedianere har stengt tilgangen til den italienske språkversjonen av Wikipedia. Grunnen er at den italienske regjeringen vil fjerne ytringsfriheten med en lov. Regjeringen til Berlusconi gjøre det umulig for den italienske befolkning opprettholde for eksempel nettleksikonet Wikipedia. Wikimedia Norge og det norske wikipediasamfunnet støtter italienske wikipedianere sin kamp mot loven. Vi etterlyser samtidig norske [...]

Jag satt och tittade på direktsändningen av Peter Englunds annonsering av att Tomas Tranströmer fått Nobelpriset i litteratur och tänkte att jag kanske kunde redigera in det i Wikipedia. Tji fick jag. Ett par sekunder efter annonseringen var informationen redan inlagd.

(Grattis till Användare:Julle den IP-användare som lyckades.)

Troligen kommer artikeln få en rejäl skjuts uppåt de närmaste dagarna. Det som är lite spännande är att trafiken till Tranströmers artikel redan fått en peak de senaste dagarna. Kan det möjligen vara så att Akademien har kikat på artikeln?

Det finns ett par bilder av Tranströmer på Wikimedia Commons. Titta här bara. Men vi skulle verkligen behöva fler.

Efter drygt två dagars strejk från de italienska wikipedianerna har den italienska regeringen beslutat sig för att ändra i lagen. Sajten Linkiesta skriver: ”Wikipedia come back with us, they changed the law”.

Och på huvudsidan, där det hittills bara stått varför sajten är stängd, står det numera så här också:

Uppdatering: stängningen av Wikipedia har rönt stor uppmärksamhet från media, företag, föreningar och medborgare. Vissa politiker har uttryckt sin avsikt att lägga fram ändringsförslag som skulle skydda Wikipedia från de skyldigheter och förfaranden som anges i punkt 29 i förslaget till förordning. DDL är under diskussion här (passerade deputeradekammaren den 11 juni 2009, ändrat av senaten 10 juni 2010).
Bidragen kommer att förbli dolda tills diskussionen vid deputeradekammaren, planerad till morgonen den 6 oktober 2011.

Rätten att använda nätet som en källa till kunskap är och förblir vår prioritet.

[Källa]

Grattis, önskar vi, och hoppas att italienska Wikipedia kommer att öppnas snart igen.

Igår skrev vi om att italienska Wikipedia strejkar, och idag har vi publicerat ett pressmeddelande om detta som går att läsa i sin helhet här (ursprungligen publicerat på vår wiki):

Italienska Wikipedia stängt i protest mot avlyssningslag

Igår beslutade användarna på den italienska språkversionen av nätuppslagsverket Wikipedia att stänga tillgången till Wikipedia i protest mot lagförslaget ”DDL intercettazioni” (avlyssningslagen). Om det italienska parlamentet röstar igenom lagförslaget i dess nuvarande form kan en person kräva att webbplatser och bloggar tar bort eller ändrar information som den finner obekväm, utan rättsprocess och oavsett om faktainnehållet är korrekt.

Wikimedia Sverige stödjer den italienska gemenskapens protest och hoppas att förslaget dras tillbaka, eftersom det skulle innebära att det inte längre skulle gå att skriva ett neutralt uppslagsverk. Därmed skulle det vara meningslöst att driva Wikipedia.

Jan Ainali är ordförande Wikimedia Sverige: – Det är viktigt och rätt gjort av den italienska wikipediagemenskapen att markera vilka konsekvenser det här lagförslaget kan leda till. Jag hoppas att det här får de italienska politikerna att inse konsekvenserna av lagförslaget, säger Jan Ainali.

I den italienska Wikipedias förklaring framgår att den föreslagna lagen helt kommer att undergräva Wikipedias strävan att presentera så korrekta och sanningsenliga fakta som möjligt och är ett hot mot yttrandefriheten.

Även Wikimedia Foundation, den ideella stiftelse som driver tekniken bakom Wikipedia, stödjer den italienska aktionen. Wikimedia Foundations presskontakt, Jay Walsh skriver: – The Wikimedia Foundation stands with our volunteers in Italy who are challenging the recently drafted “DDL intercettazioni” (or Wiretapping Bill) bill in Italy. This bill would hinder the work of projects like Wikipedia: open, volunteer-driven, and collaborative spaces dedicated to sharing high-quality knowledge, not to mention the ability for all users of the internet to engage in democratic, free speech opportunities.

Aktionen med det stängda Wikipedia är planerad att pågå fram till fredag, men redan nu har massor av bloggare och tidningar ställt sig på Wikipedias sida.

KONTAKT

Axel Pettersson presskontakt för Wikimedia Sverige

• telefon: 0730-595813
• e-post: press@wikimedia.se

FAKTA

Om Wikimedia Sverige

Wikimedia Sverige är en ideell förening med målet att göra kunskap fritt tillgängligt för alla bland annat genom att sprida information om Wikipedia och andra copyleft-projekt. Föreningen anordnar forskarkonferenser, utbildningar och insamlingar av exempelvis bilder i public domain. Föreningen har systerföreningar i ett trettiotal andra länder. Mer information på http://www.wikimedia.se

Om Wikipedia

Wikipedia är en av världens mest besökta webbplatser och det största uppslagsverket någonsin. Det drivs av en ideell stiftelse, Wikimedia Foundation, och dess innehåll är fritt för vem som helst att återanvända. Wikipedia grundades 2001 av Jimmy Wales och Larry Sanger.
FÖR MER INFORMATION

• Meddelandet på italienska Wikipedia: http://it.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Comunicato_4_ottobre_2011/en
• Wikimedia Foundations uttalande: http://blog.wikimedia.org/2011/10/04/regarding-recent-events-on-italian-wikipedia/
• Mike Godwins, tidigare juridisk rådgivare på Wikimedia Foundation, uttalande: http://lists.wikimedia.org/pipermail/foundation-l/2011-October/069290.html
• Wikimedia Italiens uttalande: http://www.wikimedia.it/index.php/Pagina_principale
• Blogpost från Wikimedia Sverige: http://wikimediasverige.wordpress.com/2011/10/04/wikipedia-strejkar/

Andra skriver om detta:

• P3 nyheter har hunnit skriva en kort notis och haft det i sin 14.00 sändning.
• SVT har en artikel med lite mer utveckling om lagen.
• IDG har också skrivit om detta.

Wikipedia strejkar, men lugn. Du kommer fortfarande att kunna läsa Wikipedia på svenska och engelska och de flesta andra språk. Men…

Tidigare idag meddelade italienskspråkiga Wikipedias community att de inte kan tiga still när ett nytt lagförslag riskerar att enskilda wikipedianer blir stämda. Därför kommer man istället för att nå vanliga Wikipedia-sidor till en och samma sida, nämligen ett brev som förklarar varför man har blockerat Wikipedia. Storyn har redan plockats upp av den stora italienska nyhetsbyrån ANSA och flera av de stora italienska tidningarna, men desto fler av de italienska bloggarna. Många av dem stödjer wikipedianernas beslut.

Italienska wikipedianer skriver:

Today, unfortunately, the very pillars on which Wikipedia has been built – neutrality, freedom, and verifiability of its contents – are likely to be heavily compromised by paragraph 29 of a law proposal, also known as ”DDL intercettazioni” (Wiretapping Act).

This proposal, which the Italian Parliament is currently debating, provides, among other things, a requirement to all websites to publish, within 48 hours of the request and without any comment, a correction of any content that the applicant deems detrimental to his/her image.

Unfortunately, the law does not require an evaluation of the claim by an impartial third judge – the opinion of the person allegedly injured is all that is required, in order to impose such correction to any website.

Hence, anyone who feels offended by any content published on a blog, an online newspaper and, most likely, even on Wikipedia can directly request the removal of such contents and its permanent replacement with a ”corrected” version, aimed to contradict and disprove the allegedly harmful contents, regardless of the truthfulness of the information deemed as offensive, and its sources.

Sådana här drastiska metoder från wikipedianers sida är mycket sällsynta inom Wikipedia-världen. Mathias Schindler, som är anställd av Wikimedia Sveriges systerorganisation i Tyskland, noterar att liknande saker troligen bara hänt tre gånger tidigare.

Strejken beräknas hålla på tills på fredag. På fredag kommer dessutom Jimmy Wales, Wikipedias grundare, till Italien för en konferens. Det går lätt att föreställa sig att han kommer att få några frågor om det här. Vi får se om svensk press lyckas få reda på den här storyn.

I vår strävan att göra mer kunskap tillgängligt har vi märkt att det finns en del tekniska hinder. Ibland har man inte ett objektiv bra nog för att ta foton, ibland saknar men en videokamera och så vidare. Därför har föreningen nu skapat en teknikpool, med en del teknisk utrustning som kan få lånas om man vill skapa media som görs tillgänglig under en fri licens på Wikimedia Commons. Just nu finns bland annat ett bra objektiv och en videokamera med bra mikrofoner. Har du förslag på andra saker som borde finnas säg gärna till. Allt som skapas kommer att samlas i en kategori på Wkimedia Commons och i skrivande stund finns redan 141 filer uppladdade.

Tävlingen Wiki Loves Monuments är avslutad och jag är mitt uppe i juryarbetet. En prisceremoni kommer att hållas 18.30 den 12 oktober på Nordiska Museet i Stockholm. Men det på går full aktivitet under tiden. Dels pågår en diskussion om hur bilderna bäst kan kommas till användning. Men det har också varit en tävling för att skapa artiklar på Wikipedia för de objekt som är relevanta och där bilder har tagits. Vinnaren blev användare Catasa som hade förbättrat artikeln Lundby parstuga som hon själv hade tagit bilder till. Hur det går för dem i bildtävlingen återstår att se, tills vidare kan vi gratulera Catasa för hennes insatser, extra anmärkningsvärt eftersom att hon inte hade gjort en enda redigering på Wikipedia innan Wiki Loves monuments.

Stort grattis!

En vecka har nu gått efter Bok- och biblioteksmässan i Göteborg, där Wikimedia Sverige sedan flera år medverkat med en monter. I år var mässbesökarna nästan 100.000 om man får tro mässans ledning, ett nytt rekord. Kanske ett uppblåst besökartal, men trångt var det hur som helst i gångarna.

Föreningen Wikimedia Sverige slog i alla fall rekord i antalet medverkande wikipedianer. Åtta personer deltog under flera dagar. En nionde med barnvagn deltog under den något lugnare torsdagen, då det fortfarande med möda gick att ta sig fram med vagn. Fyra var göteborgare, tre var nedresta från Stockholm, en kom från Linköping och en kom från Skövde. Projektledare var föreningens tidigare ordförande Lennart Guldbransson.

Nytt för året var nyinköpta datorskärmar, som monterades på monterväggen och visade likaledes nytagna korta videofilmer. Trafiken vid budgetmonterns något perifera läge var god, och många fångades in för samtal av wikipedianer i knallgula T-shirts. Ett antal nya redigerare kan vi nog räkna med. Föreningens T-shirts syntes också bra på de fotografer, vilka minst två till antalet ständigt cirkulerade för att ta porträttbilder för biografiska artiklar, antingen för oillustrerade artiklar eller nya och bättre för redan tidigare illustrerade. Hittills har ungefär 200 foton laddats upp på Wikimedia Commons kategori Göteborg Book Fair 2011, och fler lär det bli.

Bokmässan har hittills varit det kanske mest uppmärksammade årliga tillfället, där Wikimedia Sverige visat upp sig och ökat uppmärksamheten för Wikipedia och dess systerprojekt. Det har internt diskuterats om denna satsning ger tillräcklig utdelning och inget beslut har ännu fattats om närvaro 2012. Dock har det konstaterats att det alltid har varit lätt att rekrytera volontärer till detta projekt.

Föreningens mässdeltagande utvidgas i år med Fotomässan i Älvsjö i Stockholm 18-20 november!

Nå kan du vinne flotte Canon kameraer i konkurransen Wiki Loves Monuments som arrangeres av Wikimedia Norge. Hovedpremien er et Canon EOS-60D. Vinneren vil gå videre til en europeisk finale. Du trenger bare å fotografere fredede / bevaringsverdige bygninger . Du finner en oversikt over foto-objektene her:   http://no.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Wiki_Loves_Monuments_2011/kulturminner Listene er organisert fylkesvis slik at [...]

Ibland kan man höra folk säga att Wikipedia börjar bli färdigt, att det finns färre saker att skriva om. Framför allt på engelskspråkiga Wikipedia där det finns flera miljoner uppslagsartiklar är det svårt att hitta saker att skriva om. Jag har nog själv sagt det vid ett par tillfällen.

Men si, det stämmer inte!

Överallt, både på och utanför Wikipedia, gör folk research om alla möjliga aspekter av Wikipedia. Och idag hittade jag en sida där en grupp användare hade tittat på det där med hur många artiklar som saknas på Wikipedia, d.v.s. hur väl Wikipedia täcker de ämnen som är relevanta. Röda länkar går till artiklar som ingen har skrivit än, medan blåa går till artiklar som redan finns. Resultatet på den sidan överraskade mig.

I juli fanns det 5,696,942 röda länkar på engelskspråkiga Wikipedia. Och vad som är märkligare ändå: antalet ökar!

Tänker man efter är det inte så konstigt. Om man har en artiklar som består av 100 ord, kan man maximalt ha ett hundratal länkar (troligen har man färre eftersom en text där alla ord är länkade är jobbig att läsa). Skapar man sedan artiklar på 100 ord vardera från de röda länkarna, har betydligt fler tänkbara länkar. Vissa länkar kommer att överlappa varandra, men antalet kommer likafullt att växa och gå djupare allt eftersom antalet artiklar ökar. Med över 3 miljoner artiklar på Wikipedia, varav ganska många är bra mycket längre än 100 ord, finns det goda skäl att anta att tro att det inte kommer att saknas nya artiklar att skapas än på mycket länge. Det är bara att hugga in.

Som vi har skrivit tidigare är Wikipedia det mest tillgängliga uppslagsverket, och den första träffen när man söker på nätet. Nu börjar det dessutom märkas att Wikipedia satsar stort på att bli ännu tillgängligare. Som ReadWriteWeb berättar har Wikimedia Foundation nyligen lanserat en ny betaversion av den mobila varianten av Wikipedia, som ska vara stabilare och lättare att redigera, men framför allt gör det lättare att gå vidare till nästa steg i utvecklingen. Läs mer på Wikimedia Foundations teknikblogg.

För den som undrar över varför det här är viktigt kan det här vara en bra bakgrund.

Kära Björn Ljung med kollegor i stadsbyggnadsnämnden!

I Dagens Nyheter den 7 september står att läsa att politiker i stadsbyggnadsnämnden i Stockholms stad vill välja ut 14 svenska betydande kvinnliga vetenskapare, efter vilka gator i nya Hagastaden ska få namn. De två mest kända av dessa är matematikern Sonja Kovalevsky och fysikern Lise Meitner.  Folkpartiets gruppledare Björn Ljung citeras:

”Nästa steg måste bli skyltar om dessa kvinnor både på svenska och engelska i stadsdelen.”

Du och jag är överens om folkbildningsintresset i att berätta om dessa 14 kvinnor. Men skyltar med text på är ju både trista, fula och föga informativa. Ju mer text, ju fulare skyltar. Ju mindre text, ju mer ointressant att ta del av.

Räddningen är nära

Nu finns dock Wikipedia, som redan idag innehåller bra illustrerade artiklar om både Sonja Kovalevsky och Lise Meitner på båda språken. och på många andra idiom också. Säkert finns det även Wikipedia-artiklar om de andra  tolv, och skulle så inte vara fallet så kan Du och jag eller någon annan lätt ordna det innan asfalten har lagts på de nya gatorna.

Och vad har detta med emaljskyltar att göra? Jo, det finns nu finfin ny informationsteknologi i form av QR-kod, en slags modern variant av streckkoderna på mjölkpaketen och körkortet som redan idag dyker upp nu och då i tidningsannonser och på andra ställen. I en sådan QR-kod i en ruta som kan vara stor som ett frimärke (eller större om  man så vill), lägger man in adressen till Wikipedia-artikeln om respektive vetenskapskvinna…

Den som är nyfiken tar upp sin kameraförsedda smartphone, snart i var mans hand, och fotograferar QR-frimärket. Upp på skärmen kommer då genast artikeln, på det språk som telefonen är inställd på. Skulle den saknas letas den engelska eller ett annat förvalt språk upp. Förutom smartphone behövs en gratisapp, och om ett par år inte ens det.

På en  enklare och snyggare informationsskylt, eller varför inte på varje gatunamnsskylt, präglar man in QR-koden, eller med en billighetsvariant sätter på ett klistermärke. Chansen att även en icke svensk- eller engelsktalande  som kommer med sin webbläsare i sin smartphone, surfplatta eller vad det nu är för internetuppkopplade apparat han eller hon bär runt, får upp artikeln på sitt modersmål är stor. Sonja Kovalevskaja har redan Wikipediaartiklar på 44 språk och Lise Meitner på 46.

Billigare och mycket bättre!

Med vänlig hälsning
Bengt Oberger

Det är rätt intressant. Åtminstone tycker jag det. Låt mig förklara bakgrunden först.

Företrädare för Nationalencyklopedin har länge påstått att Wikipedia plagierar dem. Det är naturligtvis allvarligt, vilket vi skrivit om förut. Men jag har tidigare sagt en av två saker: antingen tas det bort så fort vi ser det, eller så får gärna NE meddela oss om de fall de upptäcker. Vi tar gärna emot tips. Jag har tipsat NE om att de kan märka artiklar som plagierar genom att 1) klicka ”redigera”, 2) lägga in texten ”{{plagiat|http://www.sidansomkopierats.com ”kopierad_text”}}”, och 3) klicka ”spara”. Det kan vem som helst göra, förresten.

Men under ett möte för drygt en vecka sedan hörde jag en annan förklaring som jag inte vet om jag hört tidigare: Wikipedias skribenter är medvetna om att de inte ska plagiera NE, och därför söker de på andra webbplatser för att bekräfta sådant de vill lägga in. När sajten sedan skriver något, använder skribenterna det för att göra en källhänvisning. Allt gott så långt (bortsett från att man också ska leta efter sånt som inte bekräftar det man misstänker…).

Det är bara det att de där andra webbplatserna ibland plagierar NE. Framför allt vad det gäller socknar, verkar det finnas ett ganska utbrett plagierande av NE:s artiklar. Jag kan förstå varför. Det är inte lätt att hitta egen information, och NE:s artiklar är lättillgängliga. Särskilt om man har hört att man inte kan lita på Wikipedia. (Vilket man kan.)

Alltså: NE skriver en artikel (numera ofta för ganska länge sedan, men strunt samma), webbplats ”lånar” texten, wikipedian ser texten (och missar att kolla det mot vad som står i NE, till exempel för att personen inte har ett abonnemang på NE) och lägger in en omformulering av texten i Wikipedia, och slutligen ser NE Wikipedia-artikeln och tror att wikipedianen har snott informationen direkt från NE, i full konflikt mot vad jag har försökt att hävda.

Det här är ingen lätt situation att lösa. Har du några förslag på vad man kan göra? Finns det några tekniska lösningar? Kommentera nedan.

Som vi tidigare har berättat kommer den europeiska bildtävlingen Wiki Loves Monuments arrangeras under hela september månad. Och nu har den börjat! Under de första timmarna har ett femtiotal svenska bilder laddats upp och de finns samlade här.

Målet med tävlingen är att ta bilder av byggnader, statyer och andra minnesmärken runt om i Sverige. Mer information finns också i vårt pressmeddelande från igår samt på tävlingens hemsida där all information finns om hur man gör för att delta i tävlingen. Alla är välkomna, det enda som behövs är en kamera och tillgång till internet.

En av de första bilderna som laddades upp i tävlingen var bilden på Villa Högberga tagen av användare Nordelch. Bakom användarkontot finns Udo Schröter, en av våra flitigaste fotografer:

-Jag har sedan länge bidragit med bilder på kulturhistoriskt värdefulla föremål och byggnader. Med tävlingen hoppas jag att de blir uppmärksammade och använda även utanför Wikipedia säger Udo Schröter.

Bilden är licensierad under (CC BY-SA 3.0) vilket är en fri licens som medger att andra sprider bilden vidare och använder och bearbetar den så länge de uppger upphovsmannen.

Villa Högberga är ett av de många byggnadsminnen som vi vill dokumentera i bild. För att underlätta att hitta byggnadsminnena har vi skapat en karta här med alla byggnadsminnen och kyrkliga kulturminnen utmärkta så att de är lätt att hitta. Detta har skett tillsammans med Riksantikvarieämbetet vars bebyggelseregiser ligger till grunden för kartan och de listor över byggnadsminnen som finns samlade här på Wikipedia. Riksantikvarieämbetet och Nordiska museet är våra samarbetspartners i tävlingen.

De tre Wikipedia-utgavene med tilknytning til Norge – bokmål, nynorsk og samisk – får tirsdag den 23. august en felles portal på adressen www.wikipedia.no. Tidligere har denne adressen omdirigert til bokmålsutgaven (no.wikipedia.org). Wikipedia på bokmål har i dag over 310 000 artikler og er det suverent mest besøkte kunnskapsstedet i Norge. Wikipedia på nynorsk har [...]

I april inviterte Fornyings-, administrasjons- og kirkedepartementet Wikimedia Norge til å kommentere forslaget om en ny, standardisert, norsk lisens for offentlige data (NLOD). Bakgrunnen for forslaget er EUs viderebruksdirektiv (2003/98/EF), som sammen med St.meld. nr. 17 (2006-2007) «Eit informasjonssamfunn for alle» legger opp til at offentlig informasjon skal være tilgjengelig for viderebruk. Wikimedia-prosjekter som internettleksikonet [...]

Har du en idé om ett projekt som skapar eller stöder fri kunskap, men behöva hyra utrustning eller täcka reskostnader? Vill du organisera en fotosafari, ett mapping-party, hålla ett föredrag eller presentation på en mässa? Eller kanske någonting helt annat? Wikimedia Sverige har i årets budget avsatt 50 000:- till stöd för gemenskapens projekt. Vi vill stödja idéer som skapar, samlar och sprider fritt material, idéer som ökar tillgång till kunskap och utbildning. Vi vill hjälpa dig så att du kan förverkliga ditt drömprojekt, som du inte hade haft råd med själv.

Vår systerförening, Wikimedia Tyskland, har tidigare fördelat bidrag till projekt, och det har gett utmärkta resultat. Så nu testar vi deras metod att stödja gemenskapens projekt och fördela pengarna.

Regler
Ansökningarna ska lämnas in senast 20;e augusti 2011. Därefter kommer ansökningarna att diskuteras (och kanske förbättras) på http://wikimedia.se. Medlemmarna i Wikimedia Sverige har möjlighet att komma med sina synpunkter på ett möte den 27:e augusti 2011 (mer information om det mötet senare). Det slutliga beslutet fattas sedan av styrelsen vid ett möte 3:e-4:e september. Antalet beviljade ansökningar beror på storleken på ansökningen.

Projekt som beviljas stöd ska genomföras under 2011. Projekt som är för stora för att hinnas med under 2011 eller inte beviljas stöd den här gången kan genomföras med medel från nästa års budget.

Är du intresserad? Detaljerad information finns på föreningswikin. Sprid gärna länken så att dina vänner också kan söka pengar – och tävla om vem som kommer på den bästa idén. Och glöm inte att skicka in din ansökning senast 20:e augusti.

I morgen begynner Wikimania! I går og i dag har det vært «pre-conference», med forskjellige møter. Forsov meg med sju timer i går, men i dag har ting vært tipp-topp, med takfest og hele pakka. Kommer tilbake med mer seinere når jeg ikke er stuptrøtt.

Att mäta hur nöjda kunder man har är nödvändigt för att kunna nå framgång som organisation. Tyvärr är Wikimedia Foundation, som driver en av världens mest besökta webbplatser, alldeles för fattig för att göra sådana mätningar. Men det har gått bra i alla fall. Innan jag avslöjar vad jag menar med det, ska jag ge lite bakgrund:

Ett av de mest spridda sätten att mäta hur nöjda kunder är med de företag de kommer i kontakt med är  the American Customer Satisfaction Index. Så här beskriver ACSI sig själva:

ACSI reports scores on a 0-100 scale at the national level and produces indexes for 10 economic sectors, 47 industries (including e-commerce and e-business), more than 225 companies, and over 200 federal or local government services. In addition to the company-level satisfaction scores, ACSI produces scores for the causes and consequences of customer satisfaction and their relationships. The measured companies, industries, and sectors are broadly representative of the U.S. economy serving American households.

[Källa]

Nu har företaget ForeSee Results gjort en ny rapport med ACSI-systemet om kundnöjdhet hos e-handelswebbplatser. Det här är tolfte året en sådan rapport kommer ut. Man undersöker tre områden: sociala medie-webbplatser, sökmotorer och portaler, samt nyhetswebbplatser.

Resultatet för året kom när ACSI skickade ut ett pressmeddelande nyligen. Rubriken var ”Low Customer Satisfaction for Facebook Opens Door for Google+”. Men att Facebook bara får ett betyg på 66 säger kanske inte lika mycket som att sociala medier som helhet bara har färre nöjda kunder än flygbolag, kabel-TV-kanaler och tryckta tidningar. Alla andra klasser får bättre betyg.

Oavsett det dåliga betyget för sociala medier: bäst av alla i den klassen är Wikipedia. Betyget är 78 av 100, vilket är en ökning med 1 betyg sedan förra året, och 4 poäng mer än tvåan, YouTube. Snittet för hela klassen är 70, så Wikipedia är hästlängder före de andra. Högst betyg inom de andra klasserna i samma rapport får Foxnews.com (nyhetswebbplatser) med 82 och Google (sökmotorer) med 83. Bästa bransch som helhet är elektronik (TV DVD BluRay) med ett snitt på 85. Bästa företaget är Lincoln Mercury (Ford) med ett betyg på hela 89.

Vad är orsaken till att Wikipedia får så bra betyg jämfört med andra sociala medier? Så här skriver Larry Freed, VD för ForeSee, om Wikipedia i rapporten:

Wikipedia leads the social media pack with a score of 78, up one point from last year. Wikipedia follows a non-profit model, which allows users to navigate the site free of advertising. This could be a contributing factor to their high satisfaction score, as users indicate they are the least likely of all measured social media users to be influenced by advertising.

Läs hela rapporten här. (PDF)

Okej, så nu har Wikipedia inte bara väldigt många läsare, nästan alla journalister som användare, och forskare som uppmanas att bidra – nu kan vi också lägga flest nöjda användare av alla sociala medier till den listan.

Deplacement är den volym av en vätska som trängs undan av en nedsänkt kropp, till exempel ett fartyg i vatten. Man kan mäta storleken av mindre föremål (till exempel fötterna) genom att sänka ner dem i en full balja och mäta hur mycket vatten som rinner över kanten. Arkimedes princip förklarar att vikten av ett flytande fartyg är lika med vikten av deplacementet. På Arkimedes tid var det förmodligen en omvälvande tanke att man kunde resonera om och även mäta inte bara det man ser, det nedsänkta föremålet, utan också det som saknas, det undanträngda vattnet.

Upphovsrätten, som ger författaren ensamrätt att besluta över utgivning, kopiering och återanvändning, gäller som bekant i författarens hela livstid och därefter i ytterligare 70 hela år. Det är därför som August Strindbergs (1849-1912) böcker är fria att kopiera, medan Astrid Lindgrens (1907-2002) böcker skyddas av upphovsrätt till och med den 31 december år 2072. Om nu inte lagen ändras dessförinnan. För det har skett förr. Den nuvarande 70-åriga skyddstiden infördes 1 januari 1996. Tidigare var skyddet bara 50 år. Ändringen motiverades av att man ville ha ett enhetligt system inom EU och Tyskland hade redan ett 70-årigt skydd.

Som skäl för att skyddet ska räcka så länge efter dödsåret brukar anges att författarens barn, som kanske inte har något stort arv att påräkna eftersom en del författare och konstnärer lever fattigt, ska få sin levnad tryggad. Även om jag önskar Astrid Lindgrens barn det bästa här i världen, har jag svårt att tro att de skulle lida nöd om skyddstiden vore 30 år i stället för 70. Just Astrid Lindgrens böcker säljs förmodligen fortfarande år 2072, så en lagändring för kortare skyddstid skulle åtminstone få konsekvenser i hennes fall. Men majoriteten av alla gamla författare säljs däremot inte alls, så deras arvingar har ingenting att vinna eller förlora på ändringar i skyddstidens längd. Med dagens goda statistik borde vi kunna räkna ut exakt hur många gamla författarskap som inbringar något, och hur stor den samlade förlusten för arvingarna skulle bli om skyddstiden kortades med 10 år, 20 år eller 40 år. Är de gamla argumenten för den långa skyddstiden verkligen ekonomiskt hållbara, om man räknar på det? Sverige och andra civiliserade länder har ju ändå ett socialförsäkringssystem som tar hand om de nödlidande.

Vid skyddstidens förlängning på 1990-talet diskuterades den enbart som en förbättring. Skyddet stärktes, och det lät ju bra. Vad man misslyckades att se var deplacementet: Vad händer med de verk som inte längre är skyddade? De får ju kopieras fritt och kan alltså ges ut som klassiker av vem som helst utan att fråga om lov och utan att betala royalties till rättighetsinnehavarna.

Idag är det uppenbart att verk, som får kopieras och återanvändas fritt, har en stor användning på nätet. Det gäller inte bara Wikipedia, som har skrivits av entusiaster under en fri licens, utan även lagtexter som aldrig har omfattats av upphovsrätt och äldre verk där upphovsrätten har löpt ut. Artiklar ur den ålderstigna Nordisk familjebok kan lagligen kopieras och återanvändas i Wikipedia, även om man förstås behöver omarbeta språket och uppdatera vissa faktauppgifter. Men alla uppslagsverk från 1940-50-60-70-talet skyddas fortfarande av upphovsrätt och kan alltså inte kopieras fritt på nätet. Vem tjänar på det? Ja, inte författarna och deras arvingar i alla fall, för det sker ju ingen nytryckning och försäljning av äldre uppslagsverk. Det klassiska argumentet för skyddstidens längd gäller alltså inte alls!

Jag kan i min fantasi bara se en funktion som den långa skyddstiden har, nämligen att pressa undan äldre verk från marknaden, så att förlagen ostört kan sälja sina nya produkter. Det är inte Astrid Lindgrens arvingar som tjänar mest på att hennes böcker fortfarande är skyddade år 2042, 2052 och 2062, utan det är yngre barnboksförfattare och deras förläggare som slipper den jobbiga konkurrensen från fri tillgång till de klassiska böckerna om Pippi och Emil.

Detta blir extra tydligt om vi ser på grammofon- och filmbranschen, där nya titlar har en mycket kort ekonomisk livstid. En film går upp på biograferna, kommer sedan som hyrfilm, köpfilm och visas på TV inom loppet av några få år. Därefter räknas de till klassikerna och finns i många fall inte alls att köpa. Filmbolagen kunde ladda upp dem till Youtube, men väljer i stället att hålla dem borta från tittarna. Vem tjänar på det? Bara de, som vill att vi ska ha ett begränsat utbud att se på, ett begränsat utbud som vi tvingas att betala för. Det är inte arvingarna, det är förlagen.

Projektet har ju rullat på några månader nu, och mina insatser handlar inte om att personligen förbättra artiklarna utan att försöka skapa förutsättningar för andra att göra det. Hur går det? Tja, om man kikar på kvalitetsmärkningen kan man konstatera att det är ganska lite som händer rent innehållsmässigt. Däremot så finns det andra kategorier där wikipedianerna gör desto mer, som att korrekturläsa och wikifiera, eller lägga till källor där det går lätt och snabbt att hitta sådana på nätet. Det är enkelt, och det kräver inte djupa förkunskaper. Det är en av de fina sakerna med Wikipedia: om folk kan hjälpa till brukar de göra det.

Men vi som skriver på Wikipedia har för det mesta redan våra ämnen som vi försöker bidra inom, och har svårt att få tiden att räcka till för att börja täcka helt nya fält. Det är på sätt och vis också ett sundhetstecken. Vem som helst kan redigera på Wikipedia, men det betyder inte att vem som helst bör rediera alla artiklar. För att bygga ett bra uppslagsverk krävs, trots allt, att personerna som skriver kan någonting om ämnet de skriver om. Alla har vi våra specialområden och sådant där vi kan bidra, men för många är internet i Sverige kanske inte ett av dem. Så vad är lösningen? Förhoppningsvis att få fler som kan ämnet men idag inte skriver på Wikipedia att börja göra det. Jag hyser hopp om att vi skall lyckas med den saken.

Tidigare inlägg: Projekt Internet i Sverige, Projekt Internet i Sverige är i gång, Projekt Internet i Sverige: söka, finna, märka upp, Projekt Internet i Sverige: vad behöver vi göra?, Projekt Internet i Sverige: att söka uppmärksamhet, Projekt Internet i Sverige: vi har en portal.

Wikimedia Foundation (WMF), den ideella stiftelse som äger och förvaltar Wikipedia och dess systerprojekt, är helt beroende av frivilliga, oavlönade insatser för att bygga upp kunskapsinnehåll till Wikipedia och dess systerprojekt. Den gemensamt insamlade kunskapen förmedlas gratis och fritt till var och en som vill ta del av innehållet.

Trots att innehållsskaparna inte är avlönade behöver stiftelsen pengar för att uppnå sitt stadgeenliga syfte ”to empower and engage people around the world to collect and develop educational content under a free license or in the public domain, and to disseminate it effectively and globally”. Målet uppstår nämligen inte av sig självt. Det har alltid funnits människor som velat dela med sig av sin kunskap men för den skull har det inte automatiskt uppstått en resurs som Wikipedia. För att åstadkomma det önskvärda resultatet krävs de rätta yttre förutsättningarna. Dessa förutsättningar skall WMF skapa. Dessa förutsättningar skall Wikimedia Sverige skapa för svenskspråkiga Wikimedia projekt. Det kan handla om att:

• Stabilisera infrastrukturen genom att lagra och backa upp innehåll. Visste du till exempel att Wikipedias dyrbara innehåll tidigare inte har backats upp. Man har fått förlita sig på att andra sajter som av olika skäl har haft användning av Wikipedia därför har speglat Wikipedias innehåll. Snart däremot kommer allt att kunna backas upp i en ny serverhall. Från en något osäker tillvaro mot större säkerhet med andra ord.
• Öka deltagandet genom att stödja nätgemenskapen och i samhället nå ut med projektens mål för att engagera nya deltagare och partners.
• Öka tillgängligheten kan åstadkommas genom att stödja skapandet av lokala språkversioner, genom att sprida kunskapen på andra sätt än genom en internetansluten dator, till exempel genom att förbättra mobilåtkomst eller sprida off-line versioner av Wikipedia. Upp-tid och svarstid kan förbättras.
• Förbättra kvaliteten. Partnerskap med till exempel kulturorganisationer förser projekten med värdefulla bilder och annan media. Utbildningsorganisationer skulle till exempel kunna jobba systematiskt och kvalitetshöjande med artiklar på Wikipedia och dela mer kursmaterial genom Wikiversity. Verktyg för att lättare bedöma och märka upp artiklar efter kvalitet behöver fortsätta att utvecklas.
• Uppmuntra innovation. Önskan om en encyklopedi med all världens kunskap är inte ny. Däremot behövdes det en teknisk innovation och ett nytänk om vilka som skulle var inbjudna till att delta i skapandet av encyklopedins innehåll. Goda idéer som främjar målet behöver uppmuntras även framöver.

Läs gärna WMF:s utmärkta verksamhetsberättelse. Wikimedia Sveriges verksamhetsberättelse hittar du här. Chapters, som Wikimedia Sverige, är till sin natur oberoende av Wikimedia Foundation men samarbetar för att uppnå Wikimedias gemensamma, globala mål om fri kunskap till alla. Chapters kan sitt närområde bättre än Wikimedia Foundation. Wikimedia Sverige känner till svenska (och i viss mån finladssvenska) förhållanden och kan lokalt samarbeta med museer och stödja projekt som leder till en större tillgång till fritt material. Ibland är samarbetet mer långtgående än annars, till exempel när Wikimedia Sverige väljer att delta i årets gemensamma insamling.

Wikimedia-projekt finansieras nämligen med donationer, bidrag från fonder och medlemsavgifter.

Det är sällan någon som är ute och skramlar med bössan utan insamlingen sker mest online. Du kanske märkte någon av de banners som var placerade ovanför artikeltexten i höstens kampanj. Klickade man på en sådan så hamnade man förr eller senare på en sida där man kunde donera.

Nu är det dags att dra nytta av tidigare erfarenheter och planera för årets fundraising som kommer att äga rum under november och december. Holger Motzkau och jag har som representanter för Wikimedia Sverige varit på Fundraising Summit i Wien för att planera och utbyta erfarenheter med andra chapters och WMF. Diskussionerna (som har dokumenterats) har bland annat handlat om:

• Chapters Fundraising Agreement 2011: Detta är ett avtal som reglerar hur ett chapter som Wikimedia Sverige och WMF skall samarbeta för att tillsammans genomföra årets fundraising. Detta inkluderar till exempel att tillsammans bestämma text och utseende på banners, att i tid testa banners och själva donationsprocessen och dela med sig av sina erfarenheter, att dra nytta av donatorernas IP-adresser för att dirigera donatorerna till rätt donationssida. Exempelvis kommer en person som befinner sig i Finland men surfar på svenskspråkiga Wikipedia och där klickar på en banner att dirigeras till Wikimedia Finlands donationssida. Donationer skall regelbundet redovisas öppet till WMF, donatorer skall tackas etc. WMF förbehåller sig rätten att se över ett chapters planer för hur pengar utöver ett chapters insamlingsmål skall användas. Detta är WMF:s sätt att försäkra sig om att små, nystartade eller oorganiserade chapters inte plötsligt sitter med en massa pengar som dom inte vet hur dom skall använda. Det är ju ingen idé att samla pengar för ett mål om det inte finns en plan för hur pengarna skall användas.
• Betallösning: Vilka betalningsmetoder skall vara möjliga för givarna att använda på donationssidan? Tro mig, här finns det olika varianter och en stor flora av tjänster att välja mellan. Direktbetalning genom internetbank, kortbetalning, betalning till angivet bankgironummer, någon av alla e-plånbokslösningar. Är det möjligen billigare med en betalväxel och egna avtal med de olika storbankerna? Detta kräver å andra sidan i Sverige en drös separata avtal: med de fyra storbankerna, med betalväxelföretaget och med kortinlösenföretaget. Skall vi lägga till möjligheten med e-faktura osv. Det är fascinerande att sitta i samma rum som chapters från andra länder och höra hur betallösningar ser ut i olika länder. I Schweiz verkar det nästan ofrånkomligt att komma ifrån utskrivna checkar som skall lösas in manuellt. I Portugal går man ofta till uttagsautomater för att betala sina räkningar. I Nederländerna räcker det med ett avtal med en bank för att kunna göra internetbetalningar till alla banker. Det är något för Sverige att ta efter! En annan sak man måste försäkra sig om då insamlingen börjar är att betallösningen inte blockeras under insamlingen. Betallösningsföretag brukar bli rätt misstänksamma när det plötsligt börjar flyta in stora summor på ett konto som annars brukar vara rätt vilande. Det är inte bara en gång som man har förväxlat Wikimedias insamling med penningtvätt och det tar ett tag att bli rentvådd. Säkerhetsåtgärder för att förhindra bedrägeri eller vandalism går ut på att till exempel blockera stora donationer och kontakta givaren för att få donationen bekräftad innan pengar dras. Det händer nämligen inte alltför sällan bus där någon lustigkurre vill se sitt namn i donationslistan som uppdateras i realtid. Andra säkerhetsåtgärder handlar om att blockera donationer av väldigt små belopp eftersom denna typ av donationer ibland genomförs i stor skala av bedragare för att kolla giltigheten av stulna eller fabricerade kontonummer.
• System för att hantera medlemmar, givare och donationer. Idag använder en del chapters manuella listor i kalkylblad medan andra har övergått till system med en databas i botten och där rutiner kan automatiseras. Wikimedia Foundation och en stor grupp andra chapters inklusive Wikimedia Sverige satsar på att anpassa CiviCRM för sina behov. En del chapters hyr in konsulter för att sätta upp och anpassa systemet med de betallösningar som man har valt. Andra har tillgång till egna programmerare som ställer upp med sin tid.
• Testning och design. Innan insamlingen startar gäller det att ha sina system och rutiner klara att tas i bruk. Därför måste alla som vill vara med i den officiella insamlingen enligt avtal genomföra testdonationer för att se att allting funkar och att hitta fram till det optimala budskapet i bild och text för banners och donations-sidor. Testerna som görs är enkla. Man försöker jämföra en variabel i taget, som till exempel val av bild för att undersöka när man får det maximala antalet klick som leder till en fullbordad donation. Banners med bilder fungerar bättre än banners utan bilder. Enkla banners med bild på en person med ett personligt och konkret meddelande fungerade bäst. Det har hittills varit svårt att klå banners med bilder av Wikipedias grundare Jimmy Wales men nu verkar det finnas åtminstone ett alternativ som ni snart kommer att bli varse. Wikimedia Foundation vill gärna komma ifrån att förknippa hela projektet med en enda person. Det finns ju alltid en stor risk förknippad med detta. Jimmy could hypothetically go crazy! Vem vet? Konstigare saker har hänt. För att inte störa gruppen skribenter i sitt arbete valde man förra året att en bit in i kampanjen ta bort banners för inloggade användare.
• Målgrupp: Wikimedia Foundation och många chapters funderar mycket på vilka givarna egentligen är. Det finns flera sätt att beskriva de som ger. En indelning handlar om att man ger utifrån tacksamhet, för att man tror på visionen och målet eller för att man donerar utifrån sitt eget självintresse att hålla tjänsterna igång (ungefär som att man betalar TV-avgiften). En annan indelning klassificerar givare som ”räddare”, ”deltagare”, ”investerare” eller ”nätverkare, fixare”. Man vill gärna undersöka vilka av dessa grupper som är vanligast och hur man formulerar en effektiv vädjan till de viktigaste grupperna. Det gäller att be om återkoppling vid rätt tillfälle. Att be om återkoppling under donationen leder oftare till att donationen avbryts och är alltså ingen bra idé.

Framåt sensommaren eller hösten så återkommer Wikimedia Sverige med konkreta uppgifter inför Wikimedia Sveriges insamling. Tills dess, trevlig sommar!

[Nedanstående inlägg på Wikimedia Sveriges blogg är skrivet av Bengt Oberger den 19 juni 2011.]

På eftermiddagen söndagen den 19 juni lyckades det mig att pricka in artikel 400.000 på svenskspråkiga Wikipedia. Som nedan sägs var det en hel del tur, men inte enbart. Jag hade förberett mig enligt receptet i Axel Petterssons blogg Vill du skriva artikel 400 000?

Att det blev Venusfigurinerna från Balzi Rossi var roligt. Den råkade också vara den var den första artikel som jag lade på hög, i stället för att publicera den direkt.. Den artikeln blir också förmodligen den sista för min del i en serie om venusfiguriner från peleolitikum. Den startade i maj 2009 med Venus från Hohle Fels, två dagar efter det att fyndet av denna rekordgamla venusfigurin offentliggjordes.

50 artiklar

Tanken att försöka stå för jubileumsartikeln väcktes en vecka in i juni, och jag tänkte att skulle skaffa ett tiotal lotter i detta lotteri. Efter 400.000-bloggen förstod jag dock att möjligheten skulle vara liten med mindre än 20 nya artiklar. Internsnack under Wikimedias fotosafari helgen 11-12 juni gav vid handen att man borde ligga högre, kanske på nivån 40 artiklar, för att ha en skaplig chans.

40 artiklar? Hur skulle det vara möjligt? Jo, lyckligtvis hade jag förutom Balzi Rossi-artikeln ett tiotal inte helt färdiga artiklar liggande, vilka kunde färdigställas med begränsas arbetsinsats. Detta var en bra början. Fotosafarin gav sju nya artiklar med nytagna bilder, betittande av Friedensreich Hundertwasser- och andra hus i Österrike månaden innan gav den färg- och formstarka Motorvägsrestaurant Bad Fishau-Brunn och sex andra illustrerade artiklar, ett seminarium gav uppslag och material till tre till, bland annat en med ett skapligt foto av chefen för Tekniska museet Ann Folin. 28 artiklar färdiga, det började bli realistiskt att nå 40.

En restriktion fanns: kravet på viss substans och minikvalitet i varje artikel. Med många wikipidianer som laddade upp artiklar samtidigt, vore det omöjligt att veta vilket ordningsnummer en viss artikel kunde få. Risken att en riktigt tunn artikel skulle bli nummer 400.000 var inte rolig att ta. Helst borde artiklarna också vara en originalartiklar, och inte artiklar baserade på en annan språkupplaga.

En lyckosam sökning efter uppslag på internet ledde mig till Sörmlands museums webbplats, där Linda Ekblad utförligt skrivit om Katrineholms tidiga industrihistoria. Detta gav material till Carl_Fredrikssons_Träförädlings_AB och fem artiklar till. En bok om introduktionen av Arts & Crafts-rörelsen i Sverige vid förra sekelskiftet resulterade i tre artiklar. Avbetande av röda länkar till svenska konstnärer ledde till fem biografier, om än väl korta. Målet 40 artiklar var nått.

Nu började det bli nära den avgörande dagen, och varför inte skaffa sig en marginal och leta sig upp mot 50? Jo, men detta krävde mer av en serieproduktion under tidspress. Jag tog mig då an den outtömliga serie arbetslivsmuseer, som jag började på efter ett besök på Ebbamåla Bruk sommaren 2008. Det påstås att det finns 1.300 arbetslivsmuseer i Sverige och nätverket ArbetSam har drygt 400 medlemsmuseer, så det finns att skriva om. Fram till målsnöret blev det Råås kvarn i Östergötland och åtta andra oillustrerade sådana artiklar, inte värst bra men passabla, och totalen blev ungefär 50. En överväldigande andel bestod då faktiskt också av artiklar som inte bara var nya på svenskspråkiga Wikipedia, utan också på Wikipedia över huvud taget.

Publiceringen

Det återstående problemet var uppladdningen. Jag bytte webbläsare från omoderna Sea Monkey till Google Chrome, som är snabb och har ett överlägset fliksystem. Dessvärre har jag en osäker internetuppkoppling. Modemet går ned då och då med oklara intervall, även om det kan startas om på tio sekunder eller så. Värre är att den enda dator jag har med bekvämt stor skärm är både gammal och har sina egenheter. Om den vilar för länge, kan den hibernera och tar då lång tid att väcka upp. Den har också en bug i en switch i Windows, som gör att internetupkopplingen kan falla ur om datorn vilar, med krav på återstart av datorn. Det vore onekligen en fadäs, om kontakten med internet skulle upphöra under det kritiska skedet. Särskilt som det krävdes en timme eller så för att rigga uppladdningen på ett optimalt sätt.

Och så blev det nästan. Det verkade ett tag som om 400.000-strecket skulle nås under natten till söndagen eller tidigt under morgonen. Då iordningsställde datorn för publicering av artiklar, i två instanser av webbläsarprogrammet för att få stora lätthittade flikar. På förmiddagen upptäckte jag förstås att det gått snett. Datorn måste startas om och att alla förberedelser för uppladdningen göras om. Lyckligtvis utökades antalet publicerade nya artiklar långsamt på förmiddagen, så det var gott om tid att förbereda publiceringen på nytt. Denna gång i en enda instans, för att slippa tidsspillan att byta. Flikarna visade sig bli hanterligt urskiljbara ändå.

Sedan var det bara att hålla igång datorn och vänta. Vid artikel 399.943 började jag spara och det tog väl ungefär tre minuter att ladda upp samtliga, exklusive en artikel som jag missade att få upp i tid..

Värt besväret?

Barnsligt att försöka pricka in artikel nummer 400.000 ? Javisst, barnsligt som i alla tävlingar mellan vuxna. Roligt? Jo, visst var det det. Ärorikt? Nej knappast, att skriva nya artiklar är inte det svåra. Det knepiga och tidskrävande är att ta itu med en halvbra artikel med brister i struktur, källunderbyggnad, utblick och läsbarhet för att grundligt omarbeta den till något bra.

Försöka igen med halvmiljonte artikeln 2014? Nej, vid det laget har nog jag eller någon annan bearbetat de flesta bra uppslagen till nya artiklar inom mina favoritämnesområden..

Som Anna Bauer berättade tidigare så kommer vi att vara med och arrangera Wiki Loves Monuments 2011. Tävlingen kommer att genomföras parallellt i ett antal länder i Europa under september 2011 och Wikimedia Sverige står tillsammans med användarna på svenskspråkiga Wikipedia som ansvariga för den svenska tävlingen. Vi har nu kommit igång med arbetet och jag fungerar sedan början av juni som projektledare.

Under juni har vi skapat en arbetsgrupp som än så länge består av mig och Axel Petterson från Wikipedia/Wikimedia Sverige och representanter från Nordiska museet och Riksantikvarieämbetet. Vi kommer ha vårt nästa möta på tisdag och prata närmare om planerna för tävlingen och hur vi kan samarbeta. Vill du vara med i arbetsgruppen, eller hjälpa till med tävlingen? Kontakta mig eller anmäl ditt intresse på projektsidan som ligger på Wikimedia Sveriges wiki.

I planerna för tävlingen ingår att bland annat att dela upp den i flera kategorier där den slutliga vinnaren utses bland de bästa bilderna från varje kategori, vi kommer genomföra arrangemang kring olika teman under tävlingen samt genomföra fotosafaris på olika platser i Sverige och vi kommer att sprida budskapet om tävlingen till nya grupper. En grundtanke är att inte bara få in nya bilder, utan också nya fotografer som kommer fortsätta att bidra med bilder till Wikimedia Commons samt utveckla vårt samarbete med olika institutioner.

Wikipedia är ett samarbetsprojekt och min förhoppning är att Wikipediagemenskapen oavsett om de är aktiva eller inte i Wikimedia Sverige ska vara med och skapa en fantastiskt tävling. Jag har lista några uppgifter för den som vill engagera sig här där det går att skriva upp sig, men alla är förstås välkomna att skapa sina egna arbetsuppgifter. Hur vill du delta i arbetet? Det finns också ett visst utrymme i budgeten för att genomföra lokala projekt kring tävlingen.

I dagens Metro finns en stor artikel med titeln ”Här är bluffnyheterna som medierna gick på”. Där nämns fem nyheter från senaste månaden som visat sig vara falska:

* Cyklist fast för fortkörning (rättelse)

* Jack Nicholson på scen i Landskrona (originalen borttagna, rättelse)

* Lesbisk bloggare i Damaskus (rättelse)

* Tatuerade in sina Facebookvänner (inga rättelser utom Metro, som jag har kunnat hitta)

* Massgrav hittad i Texas (rättelse)

Som vi har noterat tidigare vid ett par olika tillfällen är tidningar sannerligen inte felfria. Det påminner mig: Wikipedia är inte heller felfritt. Men så fort det dyker upp ”avslöjanden” om att Wikipedia innehåller fel så brukar tidningar ofta skriva att slutsatsen är att man inte ska använda Wikipedia, eller att man inte ska lita på det, eftersom ”vem som helst kan lägga till vad som helst där”. Jo, men så kan ju vem som helst rätta tokigheter också, och vem som helst kan kontrollera den som rättat, och så vidare. Men av någon anledning innebär de här felen inte att man ska sluta läsa tidningar.

Jag menar naturligtvis inte att man inte ska läsa tidningar ”eftersom de innehåller fel”. Jag gillar att läsa tidningar. Och så länge man gör rättelser på ett tydligt sätt (vilket de flesta tidningar och Wikipedia gör) gör man så gott man kan. Som jag och många andra brukar säga: använd hellre flera olika källor (tänk på att de flesta tidningar använder samma nyhetsbyråer – och att exempelvis TT:s drygt 100 anställda blir färre på sommaren), och var medveten om att det finns fel i alla typer av källor, men att det inte betyder att man behöver slänga ut barnet med badvattnet.

Tänk också på att det finns källor som inte är tillförlitliga i sig. The Onion är exempelvis en amerikansk skämttidning på nätet som skriver parodier på nyheter, och som vissa tror är på riktigt. Här finns några av de roligaste missförstådda skämtnyheterna samlade.

Och vad gäller Wikipedia är mitt tips att testa själv istället för att tro på vad konkurrenterna skriver.

Det är nånting visst med att passera jämna nummer, 10-årskalas, 10 miljoner bilder på Commons och snart passerar vi 400 000 artiklar på svenskspråkiga Wikipedia.

Senast vi firade jämnt var 13 december 2008 klockan 14.23:31 när Ulf, mer känd som användare Ulkl, klickade spara på artikeln om Arvidsjaurs kyrka och träffade rätt på 300 000. Att han dessutom publicerade 13 artiklar till på under en minut är en imponerande bedrift. Totalt har det blivit över 800 artiklar om kyrkor under åren för Ulf, som avslöjar att fokus framöver kommer att vara att utöka kyrkoartiklarna och eventuellt få några nominerade till utvalda artiklar.

-”Jag tänker ta det lugnt denna gång och har inga ambitioner att skriva artikel 400 000″ säger Ulf. ”Möjligen gör jag ett försök på artikel 500 000, men då vill jag skriva om något annat än kyrkor.” Hemligheten för att kunna publicera många artiklar på kort tid är att ha dom färdigskrivna på olika flikar i din browser, se till att spara-knappen är på samma ställe på alla flikar och sen vara med när det närmar sig och klicka på spara så fort det går. Ulf fortsätter -Med denna metod borde man kunna få ut två artiklar i sekunden. För att veta när det är dags är det bra att hålla koll på statistiksidan. Eftersom fler vill vara med i leken och kämpa om äran blir det ett lurpassande med låg tillväxttakt innan det tar fart och alla sparar sina artiklar så fort det går.

Tidigare milstolpar
100 000 artiklar nåddes augusti 2005
200 000 artiklar nåddes december 2006.
300 000 artiklar nåddes 13 december 2008
400 000 artiklar nås i  juli 2011 ?

De första 100 000 artiklarna tog  4 år och 3 månader.
Nästa omgång 100 000 artiklar tog 1 år och 3 månader.
Den tredje omgången 100 000 artiklar tog 2 år
Den fjärde omgången 100 000 artiklar tog 2 år och 7 (?) månader

Hur lång tid kommer det ta att nå en halv miljon? Skriv en gissning i kommentarsfältet!

Med vissa mellanrum publiceras undersökningar om Wikipedia är bra eller inte, där man jämför den fria encyklopedin på nätet med dess traditionella kusiner, som Encyclopædia Britannica, Brockhaus eller Nationalencyklopedin. De mest kända undersökningarna kom 2005/2006, när Wikipedia inte var hälften så stor som idag, men citeras fortfarande som om de vore aktuella sanningar.

• Internet encyclopaedias go head to head, Nature, 15 december 2005.
• Gratis nätlexikon får bra betyg, Svenska Dagbladet, 30 mars 2006.

Men jämförelserna haltar. Det som jämförs är färdiga artiklar, som om det gällde ett val mellan Aftonbladet eller Expressen (som i den klassiska sketchen). Jämförelsen kan vara intressant i sig, men den avgör inte frågan vilket uppslagsverk man kommer att använda.

En utvikning om ångmaskiner

Som en inledande utvikning ska jag nu göra den halsbrytande jämförelsen mellan ett uppslagsverk och en ångmaskin. Båda består nämligen av många delar.

Ångmaskiner kan användas till mycket, till exempel att driva fram järnvägståg och fartyg, att alstra elektrisk ström i ett kraftverk eller för att driva maskinerna i en fabrik. Jag nöjer mig med att ta ångloket som exempel.

I ett lokomotiv eldar man med ved eller kol för att hetta upp vatten tills det kokar och bildar ånga av ett visst tryck. Ångan leds in i en cylinder, där trycket får en kolv att röra sig. Vid den fram- och återgående kolven är en vevstake fäst, som får ett hjul att gå runt och sätter loket och hela tåget i rörelse. Här omvandlas alltså kemiskt bunden energi i bränslet till hetta, som omvandlas till ett ångtryck, som omvandlas till en linjär rörelse i kolven, som omvandlas till en cirkulär rörelse i hjulet, för att genom kontakten med rälsen åter omvandlas till en linjär rörelse. Det är fem energiomvandlingar efter varandra.

Hur vet man då om ett ånglok är bra eller dåligt, om det är bättre eller sämre än ett annat ånglok? Man kan försöka beräkna effektiviteten av varje omvandling för sig och summera (eller rättare sagt, multiplicera) dem med varandra för att få ett mått på helheten. Man riskerar då att bli teknologie doktor på köpet. Man kan studera någon viss detalj i händelsekedjan, till exempel ångtrycket eller cylinderns diameter, men risken är stor att de inte säger så mycket om helheten.

Det första välkända provet där ånglok jämfördes mot varandra ägde rum i oktober 1829 på järnvägen Liverpool-Manchester i England. Det var en tävling, numera känd som the Rainhill trials, där olika konstruktörer fick i uppgift att transportera en viss mängd gods längs en given bana, på kortast möjliga tid och med minsta möjliga bränsleåtgång. Vinnaren blev Stephensons lokomotiv ”Rocket” (bilden här intill), medan svensken John Ericsson, vars lokomotiv ”Novelty” var en god konstruktion och tävlingens favorit, förlorade genom ett missöde när ett rör till ångpannan sprack läck.

Den här sortens test är vanliga inom teknisk utveckling. De kallas ”black box”, eftersom man betraktar det komplicerade tekniska systemet som en svart låda med okänt innehåll. Man bryr sig inte om systemets inre detaljer, som cylinderns diameter eller ångans tryck, utan jämför under testet bara de yttre faktorerna: Hur mycket bränsle matas in och hur mycket dragkraft kommer ut. Vinnaren blir den som lyckas bäst med uppgiften som helhet. En överlägsen konstruktion i inre detaljer är inte till någon hjälp, om en olycka sätter käppar i hjulet.

Helt avgörande vid black box-testning är att bestämma vad som ingår i den svarta lådan, alltså var gränsen ska dras för de parametrar man studerar och dem man låter bli att studera. Man kan ju ha världens bästa lokomotiv, men glömma att röja snö på järnvägen så att alla tåg blir försenade och ingen vill åka med dem. Då kommer järnvägsföretaget som helhet att gå med förlust. Samma sak om man har obekväma vagnar eller en tidtabell som inte passar resenärerna. Ett ånglok för stenkol kanske är lönsamt i England. Men i Sverige, som måste importera stenkol men har gott om skog, kanske ett vedeldat lok passar bättre. Vid utvärderingen måste man först bestämma vilken helhet man vill studera, vilket problem man försöker att lösa.

Åter till uppslagsverken

Låt oss nu återvända till encyklopedierna. En encyklopedisk artikel existerar inte för sig själv, utan ingår i ett större system där någon har skrivit artikeln och någon har hittat den och läst den för att vinna kunskap. Mellan dessa ändpunkter ligger en lång kedja av många omvandlingar.

Redaktören för ett traditionellt uppslagsverk måste göra upp en plan för hur stort (hur många band) verket ska bli och vilka artiklar som ska finnas med. Man kan inte skriva ”Bayern, se Tyskland” i första bandet och sedan glömma bort att skriva artikeln om Tyskland när man kommer till bokstaven T. När planen är klar värvas kunniga personer, vanligen yngre akademiker, att skriva artiklarna om de ämnen som ska in i det kommande bandet. Inkomna artiklar redigeras språkligt och trycks. Sedan fortsätter man med nästa band tills alfabetet tar slut.

Under tiden annonseras och säljs det kommande verket. Köparna får genom subskription ett band i taget, allt eftersom de blir färdiga. Den nyfikne köparen kan läsa allt om Bayern, men måste kanske vänta några år med att läsa om Tyskland. Samtidigt som verket blir fullständigare genom nya band, föråldras uppgifterna i de första banden. Det man blir nyfiken på står inte alltid i uppslagsverket, ibland för att det har hänt senare än artiklarna skrevs, ibland för att ämnet aldrig ingick i planen. Skaffar man sig flera uppslagsverk, måste man slå i flera av dem innan man hittar det man söker.

Hur gör man då ett ”black box”-test av uppslagsverk? Hur prövar man helheten, encyklopedin i sitt sammanhang, och inte bara en enskild artikel i taget? Man måste utgå från en vardaglig situation, där man blir nyfiken på något. Det kan vara en nyhetshändelse, kanske en revolt i Libyen. Vad är egentligen landets politiska bakgrund? Hur lär jag mig något om det? Vad kostar det, vilken tid tar det, får jag svar på mina frågor och är svaren korrekta?

Om man använder bibliotekets uppslagsverk, måste man vänta tills biblioteket öppnar. Om man har verket hemma i bokhyllan eller på CDROM, måste man ta sig hem. Att ha uppslagsverket på nätet betyder att man kan nå det från närmaste dator eller en avancerad mobiltelefon. Har man ett abonnemang och lösenord, så kan man själv läsa och lära sig, men inte skicka länken vidare till kompisar som inte har samma abonnemang. Vill man kunna dela med sig av sina kunskapsfynd, är det en stor fördel om uppslagsverket är fritt tillgängligt för alla.

Det troligaste scenariot idag är att den nyfikne gör en webbsökning hos Google, Bing eller Yahoo. Man söker inte längre ”i uppslagsverk”, utan ”på nätet”, i hoppet att hitta någon sorts information där ute. Det beror inte på att webbsidor skrivna av vem som helst alltid är bra, utan på att sökningen är så snabb och enkel. Kanske finns det någon tidning som nyligen har skrivit om ämnet. Kanske finns det någon privatperson som har bloggat om det. Man kanske får napp, kanske inte. Även om man senare beger sig till biblioteket, så förlorar man bara några sekunder på att googla först.

Och det är detta scenario, webbsökningen, som är den rätta svarta lådan, när vi vill avgränsa vad kunskapssökning innebär i början av det 21:a århundradet. Givet att nyfikna människor går till Google, hur stoppar vi in vår kunskap i sökmotorns träfflista?

Den som har försökt ringa Google och tipsa dem om bra webbsidor, vet att det är lönlöst. Att skapa webbsidor som lyckas hamna högt i sökmotorernas träfflistor är en svår konst, som reklamfolk önskar att de behärskade. Men den som har ett specialintresse vet att det går. Om ingen annan på nätet skriver om ånglok från Motala Verkstad, så kan man bli den som bäst fyller en smal nisch på kunskapsmarknaden.

Wikipedia är ett konglomerat av sådana specialintressen. Den som vill skriva om ånglok från Motala Verkstad behöver inte starta en egen sajt, utan kan bidra till den fria encyklopedin. Förutsättningen är att man vill skriva sakligt och neutralt, utan lön, och att man vill nöja sig med att alla andra får återanvända text och bilder. Man finner då att Baltzar von Platen och staden Motala redan har utförliga artiklar, så man behöver inte göra hela jobbet själv.

Det här är Wikipedias förutsättningar, reglerna för det spel som Wikipedia försöker vinna. Att bli ett lönsamt förlag eller att visa en lista över vilka professorer som har medverkat, har inte stått på dagordningen. Wikipedia försöker så långt det går att efterlikna en encyklopedi, men det är webben och dess sökmotorer som utgör inramningen.

Om man nu plockar en artikel ur Encyclopædia Britannica och jämför den med samma ämne i Wikipedia, så är det förstås intressant att utvärdera hur de jämför sig. Men i en vardaglig situation är det ingen som ställs inför det valet. Folk går först till Google och där får man bara träff i öppet tillgängliga webbsidor. I detta vardagliga ”black box”-test konkurrerar Wikipedia mot bloggar, dagstidningar, företagspresentationer, specialintresserade privatpersoner och lobbygrupper. Och förtroendet för Wikipedia ökar stadigt. Oftare än sina konkurrenter lyckas Wikipedia att servera saklig, neutral och relevant kunskap på bråkdelen av en sekund.

Det är ett faktum att den nyfikna och kunskapshungriga allmänheten år 2011 i första hand vänder sig till söktjänster som Google och varken till bokhyllan eller sajter med abonnemangsavtal. Därför står den utslagsgivande tävlingen mellan Wikipedia och andra webbsajter, inte mellan Wikipedia och andra encyklopedier. Vill man avråda från Wikipedia till förmån för andra uppslagsverk, som några kritiker tycks ha för avsikt, måste man endera avråda från Google eller bygga en bättre webbsajt än Wikipedia. Försök gärna med det. En mer realistisk plan är kanske att granska Wikipedia och föreslå sätt att göra den fria encyklopedin ännu bättre.

Den erfarne skribenten Kjetil Ree ble mandag hedret for førsteplassen i Artikkelkonkurransen 2010-2011 – Nordiske biografier, av Norwegian-sjef Bjørn Kjos og ordførerkandidat Carl I Hagen. Hendelsen fikk god omtale i bl.a lokalavisene i Oslo. Vinnerbidraget var nettopp artikkelen om Hagen, som hadde startet lesingen av den fyldige artikkelen og var godt fornøyd. – Jeg har [...]

Denne helgen har Wikimedia Norge arrangert det første kurset i leksikonskriving for samiskspråklige. Totalt åtte personer har i to dager lært mer om leksikonskriving. Studentene har skrevet på den samiskspråklige Wikipedia, som har hatt svært liten aktivitet de siste årene. Denne helgen har det blitt opprettet like mange artikler på samisk wikipedia som det normalt [...]

Wikimedia foundation satsar på att förbättra användbarheten på sina webbplatser och det är ett högprioriterat projekt att ta fram en visuell texteditor till MediaWiki, dvs själva wikiprogramvaran som används på bl.a. Wikipedia.  Problemet är dock att en formell specifikation av wikitextens nuvarande format saknas.  Det gör det mycket svårt att omvandla texten till en struktur som kan hanteras på ett korrekt sätt av en visuell editor.  Därför har projektet Wikitext.next lanserats för att skriva om den programkomponent som för närvarande översätter wikitexten till html-kod så att den kan utgöra en mer formell specifikation av textformatet och möjliggöra olika typer av automatiserad behandling av texten, utan att behöva ta till olika ”hack” som aldrig fungerar till hundra procent.

I egenskap av att ha skrivit en exprimentell sk parser – dvs programkomponenten som överför wikitexten till en strukturerad form – för MediaWikis wikitext deltog jag på Hackathon i Berlin där detta projekt skulle diskuteras.  Brion Vibber leder projektet och kommer att koordinera insatser från både frivilliga och stiftelsens egna programmerare för att sammanställa testfall.  Svårigheten är dock uppenbar – det finns ett mycket stort antal artiklar i detta format.  Enbart engelskspråkiga Wikipedia har över 3,6 miljoner artiklar.  Till det kommer alla andra språkversioner och Wikiprojekt.  Varje artikel har dessutom en fullständig historik med de redigeringar artikeln genomgått.  För att inte någon del av denna samling skall gå förlorad, krävs stor nogrannhet i formatspecifikationen.

En ytterligare svårighet är att formatet inte låter sig sorteras under någon befintlig formalism för programspråk eller dataformat.  En specialiserad sådan formalism måste därför troligvis tas fram som en del av projektet om wikitexten skall kunna specificeras utan att man gör några större ändringar.

Tidsplanen är optimistisk, men inte orealistisk.  Ett grafiskt redigeringsverktyg av tillräckligt hög kvalitet skall vara klart under 2012.  Detta är dock inte den enda anledningen att specificera formatet.  Det är också ett sätt att höja tillgängligheten till artiklarnas innehåll då det möjliggör automatisk behandling av artikeltexter med andra verktyg än MediaWiki självt.

Frivilliga kan hjälpa till bland annat med att hitta exempel på udda användning av Wikitexten som kan användas som testfall.

Har du hört talas om tävlingen Wiki Loves Monuments 2011? Projektet har bara omnämnts en gång på Bybrunnen i inlägget WLM behöver en ny logga. Annars skulle jag tro att det pratas en hel del om projektet utanför Sveriges gränser.

Wiki Loves Monuments är en europeisk fototävling med temat minnesmärken i Europa som kommer att gå av stapeln i september 2011. Tävlingen organiseras av Wikimedia, rörelsen bakom Wikipedia och systerprojekten. Fototävlingen har tidigare arrangerats i mindre skala i Nederländerna 2010 och var då så framgångsrik att konceptet nu skall utvidgas till att omfatta flera länder i Europa. Även Sverige står med på deltagarlistan. Projektet hade en egen session på chaptermötet i Berlin. Diskussionen dokumenterades (på ett helt fantastiskt vis) i text och i CC-BY-SA licensierad bild av Anna Lena Schiller:

För att det skall bli kött, blod och liv i det här projektet behövs arrangörer – engagerade personer som tycker att det här med fri kunskap till alla är viktigt – eftersom tävlingen kräver en del förberedelser. En del av allt som behöver göras:

• identifiera och kontakta samarbetspartners som har listor över minnesmärken och som kan sprida informationen om tävlingen. Några direkta kandidater är kulturinstitutioner, fotoföreningar och turistorganisationer.
• Sätta upp en webbsajt med info om tävlingsregler, aktuell status i tävlingen, som visar en karta över tillgängliga minnesmärken och har en förenklad funktion för att ladda upp bilder till Wikimedia Commons. Många funktioner finns redan idag som enskilda komponenter.
• Designa, trycka upp och distribuera informationsmaterial om tävlingen.
• Hitta en jury och sätta upp tävlingsregler som funkar i Sverige.

Varje land behöver hitta sin egen variant av tävlingen, inte minst eftersom lagstiftning är annorlunda i olika länder vilket jag tidigare har beskrivit.

Wiki Loves monuments har en mejllista där alla chapters och deltagare utbyter råd, utvärderar idéer och peppar varandra. Mejllistan sjuder faktiskt av aktivitet. Kolla in arkivet. Men Sverige ligger något efter. Här finns ett mejl riktat till arrangörer i Sverige. Obesvarat – än så länge … Om du vill vara med och blåsa mer liv i projektet så finns projektsidan här.

Så hur gick logotyp-tävlingen? Hur blev Wiki Loves Monuments logga? Här hittar du alla bidrag (verkligen kul att se!) inklusive vinnaren Piece of puzzle monument 2 av User:Lusitana:

Kjetil Ree fra Oslo vant Wikimedia Norges store Artikkelkonkurranse om Nordiske biografier, som ga 250 nye artikler.  Erik Fløan fra Nord-Trøndelag tok andreplassen, mens bruker WK som helt ny skribent fra Oslo knep tredjeplassen, i skarp konkurranse. Videre tok brukerne Løken og Annelingua priser for mengde bidrag. Premiering skjer hos Norwegian på Fornebu, mandag 30.mai klokken 1400.  Da [...]

En portal på Wikipedia är ”en introduktionssida för ett speciellt ämne”, som portalsidan kallar det. En sådan finns nu även för internet i Sverige.

Den är huvudsakligen uppbyggd för läsare som vill veta mer om ämnet, men också för att ge ingångar till redigering, om förbipasserade känner att de har någonting att tillägga. Det är ett så smalt ämne, där så lite tidigare har gjorts, att jag tror att det är en god idé att lyfta möjligheten att bidra lite extra här, jämfört med till exempel Stockholmsportalen som handlar om svenskspråkiga Wikipedias kanske mest detaljutforskade ämne.

En av de svåraste sakerna med att bygga en bra portal är balansen mellan statiskt innehåll och sådant som är tänkt att bytas ut. På de allra flesta språkversioner på Wikipedia finns det ganska få personer som systematiskt arbetar med varje specifikt ämnesområde, och då blir portalerna helt och hållet beroende av en eller ett par personers tid och energi. Det lär stämma även för portalen Internet i Sverige. Likväl har vi, som de flesta andra portaler, ett gäng månadens någonting. Att man har en månadens artikel, person, webbplats beror inte nödvändigtvis på att dessa fenomen är särskilt aktuella, utan för att kunna växla material på sidan, och många brukar känna att en gång i månaden är lämpligt ofta. Framför allt betyder det inte att man vill ge något särskilt stöd åt den organisation, person eller det fenomen som man lyfter fram.

Lika lite som det faktum att Spotify är månadens artikel innebär någonting särskilt om Wikipedias förhållande till Spotify betyder det att de utvalda artiklarna (i det här fallet rekommenderade) alla råkar vara knutna till den svenska piratrörelsen. Det handlar helt enkelt om att de råkar vara de artiklar inom ämnet som har blivit rekommenderade på grund av sin artikelkvalitet — de som har lagts ned mest tid och energi på. Målet och förhoppningen är förstås att projektet skall leda till att de snart får sällskap av fler.

Den mest dynamiska delen av portalen består av en lista med de senaste ändringarna i artiklar relaterade till ämnesområdet. Det innebär att det alltid händer någonting nytt, även om det var tre veckor sedan man senast bytte artiklar. Nästa steg kanske är att ha en sida för sådant som är aktuellt i till exempel nyhetsrapportering, artiklar relaterade till internet i Sverige som det är extra troligt att läsare kan ha intresse eller nytta av just då. Liksom allt annat på Wikipedia är portalerna pågående projekt, inte färdiga produkter. Min portal är ett förslag. Har någon bättre idéer kan — kommer, får man hoppas — vederbörande att förändra eller lägga till. Portalen får växa i takt med att innehållet den skall presentera gör det, anpassa sig efter vad som finns. Allt på Wikipedia är öppet för förbättring.

Det är fint. Det skulle vara så svårt att bli bättre annars.

Tidigare inlägg: Projekt Internet i Sverige, Projekt Internet i Sverige är i gång, Projekt Internet i Sverige: söka, finna, märka upp, Projekt Internet i Sverige: vad behöver vi göra?, Projekt Internet i Sverige: att söka uppmärksamhet.

Jag har pratat om Wikipedia och Projekt Internet i Sverige med media ganska mycket den senaste veckan. Expressen, Computer Sweden, Rix FM. Poängen är förstås förhoppningen att ju fler som uppmärksammar det, desto större chans att någon som hör talas om det faktiskt kan komma att engagera sig i att redigera. Naturligtvis är det en försvinnande liten del av de som läser en intervju i Expressen som genast kommer att tänka ”ah, det skulle man kanske kunna hjälpa till med” — de flesta lär tyvärr inte ens slås av tanken, och även om man försöker trycka på vikten av att fler skriver när man pratar med journalisterna är det sådant som lätt försvinner när det mesta man har sagt skall klippas bort. Likväl måste man försöka, och alla tillfällen att kunna förklara hur någon del av Wikipedia fungerar är ett bra tillfälle. I och med att de allra flesta känner till Wikipedia är det, om man själv redigerar dagligen, lätt att börja tro att de flesta därför också vet hur Wikipedia fungerar. Så är tyvärr inte fallet.

Jag har skrivit ett gästinlägg på Wikimedia Foundations blogg för att presentera projektet, och det har rapporterats om det ett par gånger i Wikipedia Signpost, en nättidning om Wikipedia och andra Wikimediaprojekt som drivs av användare på engelskspråkiga Wikipedia. Jag har också skapat en ny blogg, Wikipediabloggen, som bland annat kan användas för mer perifiera eller korta kommentarer kring projektet. Kanske är det ändå en felprioritering att ägna så mycket energi åt att försöka få allmän uppmärksamhet kring det hela, snarare än övertyga enskilda personer om att de borde delta: den personliga kontakten är trots allt så mycket mer effektiv än den offentliga uppmaningen. Det är kul att man lyckas nå ut medialt med projektet. Nu återstår att se vad det leder till.

Tidigare inlägg: Projekt Internet i Sverige, Projekt Internet i Sverige är i gång, Projekt Internet i Sverige: söka, finna, märka upp, Projekt Internet i Sverige: vad behöver vi göra?.

Pallas Athena väntar på din insats. Ur Illustrerad Verldshistoria (1875)

Tillväxten av gröna och gula sidor i svenska Wikisource.

Måndagen 11 april passerade den svenskspråkiga grenen av Wikisource, det fria biblioteket, en viktig milstolpe. Man hade då korrekturläst texten av inte mindre än 10.000 boksidor utifrån inscannade bilder. Detta firades med (bilder av) tårtor och fyrverkerier på Mötesplatsen, som är projektets centrala diskussionssida.

Passande nog inträffade firandet i samma vecka som Världsbokdagen, som i år infaller på onsdag 13 april. Den firas normalt 23 april, men är i år flyttad för att inte krocka med påskhelgen.

Wikisource är ett systerprojekt till Wikipedia, som återger text ur äldre böcker och tidningar, baserat på samma wiki-teknik. I likhet med andra digitaliseringsprojekt, började det med att återge själva texten, men har senare lagt till inscannade bilder av boksidorna för korrekturläsning. Det gör att Wikisource har två mått på sin storlek, dels antalet wikisidor, dels antalet boksidor. Milstolpar av bägge slagen noteras på sidan Tillkännagivanden. Svenska Wikisource har 5600 wikisidor och är enligt det måttet det 22:a största språket inom Wikisource-familjen. Men antalet korrekturlästa boksidor har nu nått 10.000 och enligt det måttet intar svenska 7:e platsen. Den norska grenen av Wikisource ligger hack i häl med 9800 korrekturlästa sidor.

Svenskspråkiga Wikisource är ett litet projekt med färre än tio aktiva medarbetare under en typisk månad. De arbetar typiskt med varsitt projekt och träffas på mötesplatsen för att utbyta erfarenheter. Här finns sedan gammalt en stor samling av psalmtexter, från det numera avsomnade psalmboksprojektet. Många texter om Norge och av norska författare (i svensk översättning) har kommit från norska Nasjonalbibliotekets stora projekt att digitalisera all norsk litteratur. På startsidan uppmärksammans Amtmannens döttrar (1854-1855) av Camilla Collett. Från svenska Kungliga biblioteket kommer på samma sätt Post- och Inrikes Tidningar, där hela januari 1836 finns korrekturläst och början av februari. Andra böcker är sådana som digitaliserats av Internet Archive eller Google Books, men där Wikisource bidrar med att korrekturläsa texten och göra den fullt sökbar. Charles Darwins Om arternas uppkomst (svensk översättning 1871) har sällskap med flera titlar om biologi och evolution. Ett av de större projekten är Peter Fjellstedts svenska bibelöversättning från 1890-talet, som är tryckt i frakturstil.

Vid korrekturläsningen utgår man från inscannade bilder och en text som automatiskt har tolkats fram av ett OCR-program. Beroende på tryckets och bildens kvalitet innehåller OCR-texten olika många fel, som måste rättas för hand. Varje sida kodas med olika färger, som ett trafikljus, för att markera textens tillstånd. Ännu inte skapade sidor är blanka. Sidor som har konstaterats sakna text markeras med grått. Sidor med rå OCR-text är röda. Efter första korrigeringen ändras detta till gult. När ytterligare en person har läst igenom och validerat samma sida, ges den grön färg. Många sidor stannar på gult och det kan vara gott nog. I dagsläget finns 6000 gula och 4000 gröna sidor, vilket tillsammans utgör milstolpen 10.000 korrekturlästa sidor.

En specialsida listar de mest bearbetade böckerna, där en bok får en poäng för varje gul och två poäng för varje grön sida. Darwins Om arternas uppkomst ligger där på sjätte plats med sina 420 sidor, varav de flesta är gula och några få gröna. Den översiktssidan är alltså en bra ingång för den som vill hitta ett lämpligt projekt att hjälpa till med. Välj någon bok som bara har några få röda sidor kvar.

Wikisource grundades hösten 2003 och den svenskspråkiga grenen startade strax därefter i januari 2004. Korrekturläsningen kom igång på svenska i november 2008 och efter 17 månader i april 2010 uppnåddes 2500 korrekturlästa sidor. Det följande sommarhalvåret 2010 korrekturlästes ytterligare 5000 sidor, men under det gångna vinterhalvåret har bara 2500 ytterligare sidor tillkommit. Annars kunde man ju tro att vintern är bästa tiden att sitta inne och korrekturläsa gamla böcker. Men projektet är ännu så litet, att variationer i arbetstakten beror helt på de individuella medarbetarnas vanor. Projektet har plats för många fler medhjälpare. Det finns gott om digitaliserad litteratur som behöver korrekturläsas för att bli fullt sökbar och återanvändbar. Man väljer själv vilka ämnen, författare och tidsåldrar man vill arbeta med. Förutsatt, förstås, att böckerna är så gamla att upphovsrätten har löpt ut.

Tidigare inlägg: Projekt Internet i Sverige, Projekt Internet i Sverige är i gång, Projekt Internet i Sverige: söka, finna, märka upp.

Efter att ha arbetat med projektet i några veckor är det dags att verkligen ställa sig frågan: vad är det vi behöver göra? Mer, naturligtvis, som på alla andra områden. Få är de artiklar som inte kunde bli längre, få bättre bilder, källbeläggas bättre. Wikipedia är en helt enorm samling kunskap, men vi har faktiskt bara gjort det här i tio år. Men, mer specifikt, vad är viktigast? Framför allt finns det ett par fullständigt centrala artiklar som antingen inte finns eller som skulle behöva utvecklas: Internets historia i Sverige, som är en ren tidslinje, och Internet i Sverige, som över huvud taget inte existerar än. Om man vill göra en insats för att Wikipedia skall innehålla mer information om internet i Sverige är det artiklarna jag i första hand skulle rekommendera att man lägger sin energi på.

I övrigt? Tja, det finns många artiklar som dåligt källbelagda, vilket är problematiskt eftersom en av de centrala poängerna med Wikipedia är att vi bara kan vidarebefordra redan existerande kunskap. På Wikipedia redigerar man, för det mesta, anonymt eller pseudonymt. Vem som helst kan bidra till en artikel. Det finns alltså ingen enskild författare, eller redaktör, som kan säga ”jag försäkrar att det som står här är korrekt”. Vi hämtar vår trovärdighet från samma ställe som vi förväntas hämta vår information: våra källor. Internetrelaterade ämnen är, tyvärr, dock inte alltid det enklaste att hitta goda källor om. Inte sällan har folk helt enkelt inte hunnit skriva bra saker trots att ämnena är av allmänintresse och således relevanta för Wikipedia. Inte minst skulle man alltså behöva sammanställa en lista med information om trovärdiga (och helst beständiga) källor om internet i Sverige, som man sedan kan använda för att förbättra artiklarna.

Vissa ämnen har haft längre tid att samla på sig bra källor än andra.
Bild: Yale Law Library. Licens: CC-BY-SA-2.0

En annan av punkterna på prioriteringslistan handlar om illustrationer: det är förhållandevis få av artiklarna i kategorin som har bilder. I vissa fall beror det förstås på att de kan vara svåra att åskådliggöra, men ofta är artikelämnena faktiskt inte nämnvärt mycket svårare att illustrera än de flesta artiklar. De snart tio miljoner filerna på Wikimedia Commons, Wikimedias och därmed Wikipedias mediaarkiv, är helt enkelt för få. Vi behöver fler.

Den senaste veckan har jag även gjort en ny genomgång av artiklarna i kategorin och särskilt kastat ett öga på åtgärdsmallarna. Finns det artiklar där det som behöver göras har gjorts, så att man kan ta bort mallen? Finns det artiklar där en mall kunde behövas för att påpeka bristerna? Att sätta åtgärdsmallar på artikel efter artikel kan kännas en smula destruktivt ibland. Man får en känsla av att man inte gör det man borde: istället för att konstatera att någonting är trasigt borde man laga det. Men att fixa artiklar tar tid. Inte minst när det som fattas är trovärdiga källor. Därför är det så roligt när man en liten stund efter att man märkte upp en artikel med en mall upptäcker att någon började förbättra den tolv minuter senare. Eller att någon annan en timme efter att man har lagt in en mall om att källor saknas på en artikel inte bara har bidragit med sådana, utan även sett till att artikeln, som var i kortaste laget, fått mer än dubbelt så mycket innehåll. Det är så mallarna är tänkta att fungera: som ett rop på hjälp.

Och det känns så mycket bättre att ropa på hjälp om någon lyssnar.

Wikimedia Norges årsmøte 2011 ble avholdt på Forsvarsmuseet i Oslo den 9. april.

De senaste veckorna har jag roat mig med projektet Internet i Sverige, som drivs med hjälp av bidrag från Stiftelsen för Internetinfrastruktur. Syftet är att förbättra svenskspråkiga Wikipedias artiklar med anknytning till internet i Sverige. Mitt uppdrag handlar, åtminstone nu inledningsvis, om att identifiera och kvalitetsmärka de artiklar som är relaterade till ämnet. Vad finns och vad behöver vi göra åt dem? Tanken är att det skall göra det enklare för dem som sedan vill bygga på artiklarna: metaarbete är bara meningsfullt om det faktiskt ger resultat i själva texterna.

Således har jag gått igenom artiklarna i Kategori:Internet i Sverige och märkt upp dem med en mall som skall visa hur viktig artikeln är för ämnet och hur bra den är. Jag har tittat på några olika saker: innehåll (hur omfattande är texten? Saknas någonting?), språk och wikifiering (finns det uppenbara språkmissar? Skulle man behöva arbeta mer för att anpassa texten till Wikipedia?), bilder, samt källor (hur mycket är källbelagt? Finns det ordentligt med fotnoter? Hur trovärdiga är källorna?). Slutligen försöker mallen ge någon form av omdöme kring artikeln som helhet, så att man skall kunna ställa hur central den är för projektet mot hur bra den är och på så sätt få en bild av vilka artiklar som främst borde prioriteras.

Det här är förstås inte en exakt vetenskap. Vilka artiklar borde finnas med? När jag började fanns det över trehundra artiklar i kategorin svenska bloggare. Många artiklar hade hamnat där helt enkelt eftersom de handlade om personer som var från Sverige och hade en blogg, ungefär som om jag hade kategoriserats bland svenska fotbollsspelare om jag hade haft en artikel på svenskspråkiga Wikipedia, eftersom jag tycker om att sparka boll ibland på fritiden. Det är inte vad kategorin är tänkt för. Wikipedias kategorier finns för att man skall kunna hitta andra artiklar inom samma ämne. Det går förlorat om de faktiskt relevanta artiklarna drunknar i en oöverblickbar massa.

Men var drar man gränsen? Vem har haft bloggandet som en central eller uppmärksammad del av sin offentliga gärning och vem har det inte? Och när man väl är klar där: var drar man gränsen mellan att verka inom IT-sektorn i allmänhet och internet specifikt? Hur försöker man enhetligt bedöma källorna i artikel efter artikel? Det blir oundvikligen personliga bedömningar och en smula godtyckligt. Men det är inte hela världen, även om man förstås gör sitt allra bästa: det viktiga är att man får en översikt och kan se om en artikel är viktig eller inte, om den behöver åtgärdas eller inte.

En intressant aspekt av arbetet är att det förvisso är finansierat utifrån, men som allt annat på Wikipedia måste det fungera helt och hållet inom uppslagsverkets egna ramar. Ingen kan utifrån förlänas auktoritet på Wikipedia, och om andra tycker att jag har gjort saker på fel sätt har de lika mycket rätt att ändra det. Det är egentligen inte ett problem: det kräver bara att man verkligen ser till att man arbetar enligt Wikipedias normer och, förstås, ser till att göra det man gör tillräckligt väl för att andra inte skall ha invändningar. Och om de har det? Tja, då får de hjälpa till att förbättra det hela. Det är så Wikipedia fungerar.

Jan Ainali, som leder Wikimedia Sveriges del av projektet, och undertecknad (Johan Jönsson) i all sin vildvuxna prakt.
Bild: Holger Motzkau. Licens: CC-BY-NC-SA-2.0.

Vi kan i alla fall konstatera att det finns en hel del att göra. Artikeln Internet i Sverige finns över huvud taget inte. Internets historia i Sverige är en ambitiös tidslinje, men inte mer än så. De flesta relaterade artiklar har ganska lite innehåll. Men så är det: Wikipedia är ett pågående projekt, inte en färdig produkt. Man måste börja någonstans, och visst finns det längre och mer genomarbetade artiklar även här.

Du får hemskt gärna kika in på projektsidan och hjälpa till att göra dem fler.

Det är med stor glädje som jag kan annonsera att vårt sökande har gett resultat. Den ypperliga person som vi har valt ut till att genomföra detta är Johan Jönsson, känd på Wikipedia som Julle, där han är administratör. Johan har varit aktiv på Wikipedia sedan 2004 och har gjort över 6000 redigeringar sedan han skapade ett konto.

Johans första uppgift är att gå igenom kategorin Internet i Sverige och märka alla artiklar med en mall. Mallen talar om hur viktig den artikeln är för ämnet och hur bra den är just nu (här kan du se principen förklarad i videoform). Detta gör att det fortsatta arbetet kommer att bli enklare samt att det går att se vilken förbättring projektet har haft. Arbetet bedrivs helt transparent och du kan följa det på projektsidan.

Bild: Nightflyer. Licens: CC-BY-SA-3.0

Velkommen til Wikipedia Academy 2011 i Oslo 22. – 23. mars ! Arrangementet går av stabelen på Radisson Blu Scandinavia Hotel. Meld deg på og hør blant annet Erik Möller fra Wikimedia Foundation. Program og opplysninger om påmelding finner du her:  Wikipedia Academy 2011

Som SVT rapport och Kulturnyheterna berättade idag så förekommer det att vissa förlag återanvänder material från Wikipedia och säljer dessa som böcker. Detta är ju något som de får göra  eftersom att Wikipedia ligger under en Creative Commons licens som tillåter kommersiell återanvändning. Jag tycker dock att det är synd att de inte har varit tydliga med vad de har sålt så att de som har köpt böckerna inte vet att materialet kommer från Wikipedia. För visst kan det finnas en mening med att få en bok av Wikipediaartiklar. Faktum är att den funktionen redan finns inbyggd på Wikipedia (som jag tidigare har skrivit om). Och då får man ju dessutom fördelen att man själv får välja vilka artiklar som ska ingå. Som tur är har de svenska bokhandlarna nu börjat märka upp detta själva. Det tycker jag är bra, för precis som på Wikipedia är transparens och källhänvisningar något att sträva efter.

 

Andra skriver om detta: IDG, Sydsvenskan

Det är med stolthet i rösten (tangentbordet?) vi nu kan meddela att Wikimedia Sverige har fått pengar från Internetfonden för att genomföra ett projekt om ”Internet i Sverige”. Tanken är att det här tremånadersprojektet ska ge bättre koll på hur bra artiklarna om internet i Sverige på Wikipedia är, och vad som behövs göras i framtiden. Förhoppningsvis kommer det att ge samma förbättring som när Liam Wyatt kartlade artiklarna om British Museum på engelskspråkiga Wikipedia. Folk blir inspirerade att bidra med sin tid när de får veta var det största behovet finns.

Och det här är goda nyheter för dig. Vi söker nämligen efter någon som kan genomföra hela projektet. Wikimedia Sverige vill ha intressanmälningar från de som kan tänka sig att sälja tjänsten till oss. Vad som ingår och vilka leverabler som ska göras går att läsa direkt i vår projektansökan. Senaste tid för projektstart är 10 mars.

Krav:

• Kunskap om Wikipedias policys och riktlinjer.

Arbetet kommer att bedrivas transparent och under ledning av mig, Jan Ainali. Frågor om projektet kan ställas här, på projektsidans diskussion eller på e-post info snabel-a wikimedia.se.

Wikimedia Sverige har inte för avsikt att anställa någon, så alternativ för fakturering måste finnas.

Erik Fichtelius, VD för UR, skrev idag ett debattinlägg i Dagens Nyheter om att det måste bli lättare att återanvända material producerat av UR. Vi håller helt och hållet med honom, redan idag ligger hela Wikipedia under en Creative Commons licens som gör det möjligt att återanvända material från Wikipedia. Fichtelius pratar om att upphovsrättsfrågan måste lösas men som Anders S Lindbäck kommenterar har UR redan stora möjligheter att påverka själva. Men visst vore det bra om riksdagen tog ett beslut om att allt material som produceras med hjälp av statliga medel ska vara tillgängligt under en fri licens. Det är inte så extremt som det låter, idag gör man redan så i flera länder, bland annat i USA.

 

There seems to be a gender gap on Wikipedia. As an editor, I see many more men than women, and that is also what we can estimate from surveys and the (few) people who identify their gender. Having very few visible women around leads to a male-dominated environment. Such an environment may be all fine in some contexts, but not when we are attempting to sum up “all human knowledge”. Some subjects are simply outside my knowledge sphere – I know that some women have menstrual pain, but I do simply not have enough insight in the issue to know how important that aspect is. That example may seem crass, but the point applies to most subjects: There are angles and nuances that just come more readily to women, and we need those, too.