Fredagen den 26 november deltog jag på tvådagarskonferensen Wikipedia Academy (arrangören Wikimedia Sverige har nu bloggat om händelsen, liksom Olof Sundin på EXAKT-projektet, Skolbibliotek Öst, Kristina Alexanderson samt Sue Gardner). Några dagar därpå – kanske som en konsekvens av konferensen – skrev 13 nätaktiva, varav flera konferensdeltagare, en debattartikel i SvD om att kulturarvet bör släppas fritt (något Wikimedia Sverige också bloggat om, liksom Mathias Klang och Kristina Alexanderson) på Kungliga Biblioteket (medarrangör var Forskningsavdelningen där). Nedan följer fortsättningen på min serie anteckningar från konferensen, som tar vid där det förra inlägget slutade.

Nu anländer Martin Hellberg Olsson till konferensen, och Axel presenterar honom som Belgienbaserad forskare och lärare. Axel vet inte vad han ska prata om, så Martin får säga det själv. De fixar tekniken. Martin berättar att han ska komma in lite mer i detalj och lite mer praktiskt och specifikt visa på hur Wikipedias textskapande (kortare avbrott inträffar på grund av teknikfail) process och interaktionen mellan Wikipedia-användare kan se ut. Det specifika fallet handlar om kontroversiellt innehåll; man ska komma ihåg att väldigt mycket som skrivs på Wikipedia inte är uppenbart kontroversiellt och inte skapar konflikter, men vad som är konfliktskapande är förvånande.

Vi kommer in på rent politiska frågor och något av ett trauma för svenskspråkiga Wikipedia, en diskussion om artikeln om Göteborgskravallerna. Martin började undersöka artikeln ur en annan synvinkel: hur artikeln kom att se ut. Hur det ser ut bakom; hur kommer man fram till vad som ska stå? Sedan februari 2009 har Martin doktorandtjänst i Belgien (han kommer dock sluta av personliga skäl och vet inte vad som händer med projekttet I fortsättningen). Inriktningen är att undersöka Wikipediainteraktion, specifikt gällande kontroversiella artiklar. Han har tittat på det här som en utveckling över tid i en enda artikel eller en grupp av artiklar och gjort fallstudier på det.

Martin ska gå igenom kommunikationsvägarna på Wikipedia, kolla på artikeln och ta upp ramarna förändring sker inom. Människor som finns på Wikipedia har olika åsikter om vad som bör komma fram, och kan vara där av olika anledningar, kanske för att man vill framföra sin version av världen eller kanske för att man gillar Wikipedias syfte (då kanske man snarare ger en klassiskt auktorativ bild än riskerar kontrovers). Detta är dynamiskt och förändras av en konstant diskussion. Det finns olika subarenor: diskussionssidor till artiklar och allmäna diskussionssidor. Han ska förklara hur saker hänger ihop som drag i en diskussion.

Om två personer reparerar en bil finns en konflikt, kanske en vet mer än den andra; i ett läge kanske man måste praktiskt visa hur något i bilen fungerar, och något liknande sker I diskussionen om WP. Göteborgskravallerna var en artikel som skapades ganska tidigt i svenspråkiga Wikipedias historia, en av de tidiga stora konfliktpunkterna när konflikthantering var på gång. Martin säger också att det känns lite nervöst att prata om saker som ett par närvarande varit inblandade i personligen. Diskussionen spridde sig över artikelns diskussionssida, ändringar och återställningar i artiklar, togs upp på allmänna diskussionssidor; det skapades alternativa artiklar.

Det är ett fall där man kan se konflikter kring olika användare även på användardiskussionssidor; man kan se den splittrade arenan och hur svårt det kan bli att följa både i efterhand och när det pågår en konflikt. Arkeologiskt försökte Martin samla ihop ändringar, först på diskussionssidan till artikeln, och sedan följde han länkar, gjorde diverse ändringar, och har på så vis hittat diskussioner/omnämningar av konflikten. Wikipedia är duktigt på att generera mycket text, innan han ens var klar med hopsamlande var det cirka 200 A4-sidor. Från och till har folk efterhand gått in och ändrat; ny information har kommit till.

Själva Wikipedia-händelsen har blivit en del av svenskspråkiga Wikipedias minne, de faktiska människornas och kulturens minne; diskussionen refereras ofta tillbaka till. Ändringar i artiklar kan vara kommunikation mellan användare, även på användarsidor (användarsidor användes för att göra uttalanden om hur det var att delta i diskussionen), metasidor användes (riktlinjer och sådant) utvecklas av gemenskapen (exakt hur fristående man är från stiftelsen är oklart; de faktiska formuleringarna av regler bestäms av gemenskapen, till exempel kan bildpubliceringsregler skilja mellan olika språkversioner).

Vidare användes kategorisystemet för att kommunicera; det kan få betydelse för vad WP egentligen säger. Martin kommr inte ihåg hur det kom upp i just detta sammanhang, men ska det sorteras under “historiska händelser”, “polisbrutalitet”, “terrorism”, “protester” och så vidare? Mallar är en annan sak (alltså sidor gjorde att kunna infogas på andra sidor); relevant här är olika typer av varningsmallar för exempelvis o-neutralitet. Om mallen ändras ändras alla sidor som har mallen. Väldigt viktigt är också där den direkta diskussionen förs, diskussionssidor knutna till artiklar (Diskussion:Göteborgskravallerna, Malldiskussion:POV).

Användardiskussionssidor används främst för att diskutera en viss användare, vilket blir väldigt personligt (”hur gör du här?”, men det finns positiva saker också). Sedan finns även centrala sidor som Bybrunnen, den stora centraliserade diskussionspunkten där det är sannolikt att en sådan här stor konflikt kommer upp i något läge. Det är alltså inte bara saker som finns på diskussionssidor som är en del av konflikten, utan det finns även i Wikipedia-namnrymden. Nu med liquid threads kan det finnas en teknisk skillnad mellan diskussion och icke-diskussion, men hittills är diskussioner vanliga wikisidor. Dessutom finns raderings-, flyttsidor och kommentarssidor av olika slag, en del av konflikthanteringen på Wikipedia.

Har man den omfattande synen på kommunikationen (även handlingar kan vara kommunikation) är användning av administrativa verktyg en typ av kommunikation. Man kommunicerar dessutom utanför Wikipedia, bland annat via mail (både wiki- och vanlig; mailinglistor finns också). Det finns även chatt, som IRC som har en speciell funktion: den hör inte till Wikimedia utan den är bara kopplad till vissa delar av communityt, den lagrar inga loggar och man får inte spara och publicera loggar enligt reglerna; man får inte citera någon utan tillstånd. Där löses ofta problem snabbt och i gammalt material kan hänvisningar hittas till IRC; IRC är mer avslappnat småprat där wikipedianer hänger helt enkelt.

Diskussion kan även ske IRL (det kan tänkas diskuteras på wikifikor; Martin har dock deltagit mindre i sådana än han önskat). Det kan vara problematiskt att kontakta utomstående partiska; att göra sådant skapar väldig upprördhet och har hänt här. Det är antagligen även nuförtiden inte särskilt accepterat. Många vill att särskilda människor ska söka sig till Wikipedia, sådana som tror på Wikipedia-idéen och neutralitet, snarare än någon som är där för att det är viktigt att bevaka en viss politisk agenda exempelvis; det senare är klart kontroversiellt.

Martin visar en diff (ant.kom.: en skillnad mellan två gamla versioner av en wikiartikel) mellan gamla versioner och berättar att det går att gå via historiken för att se vad som ändrats; det är dock inte alltid så enkelt överblickbart. En redigering kan vara inte bara tillägg utan även omformuleringar och strykningar, ofta med en kommentar (den kommentar Martin visar är av typen ”jag käner inte till att det hänt så jag stryker det”). Vad som händer är att någon ändrar någonting i artikeln (jag tror att jag missar något) och parallellt pågår diskussion på diskussionssidan; orden kan trots Wikipedia-riktlinjer om artighet bli skarpare än vad policyna är tänkta att tillåta.

Diskussionssidan blir en plats där folk som är inblandade i konflikten och de som söker medla försöker nå en punkt där de kan enas, åtminstone idealt. Det är viktigt att den finns så man kan förklara vad man menar, men man måste också kunna gå in i artikeln och visa vad man menar. Wikipedia har en grundförutsättning: det är en encyklopedi som vem som helst kan redigera. Det finns också nedskrivna policyn och riktlinjer som kan ifrågasättas (exempelvis neutralitet, vilket svårt att uppnå; vad är neutralitet?). En praxis utöver det nedskrivna utvecklas också. Tekniken ger en del av förutsättningarna (diskussionen kan föras inom ramen för wikitekniken där nya rubriker kan läggas till och ordningen ändras).

De personliga relationerna är viktiga; det större sammanhanget är också viktigt, det vill säga Wikipedia och systerprojekten, och bautauppslagsverksprojektet att sprida information ut till världen. Ramarna kan också förändras; till exempel uppstod förslag på organiserad medling, och även i senare medlingsdiskussioner hänvisas till Göteborgskravallerna. Det finns en parallell med delvis sammanhängande diskusion på olika platser. Mitt under den brinnande politiska konflikten sker ett försök att fixa layouten. Det är väldigt vanligt att på Wikipedia hänvisa till nedskrivna regler (policy och sånt); samma person (som i ett exempel hänvisat till nedskrivna regler? minns inte) återkommer med diskussion om diskussionston.

En ändring i en artikel kan vara en ganska direkt reaktion på något som sagts någon annanstans. Martin har några exempel på hur artikeländringar knuts ihop, men hinner inte brätta på grund av tidsbrist. Han hade tänkt jämföra med engelskspråkiga Wikipedias diskussion och göra teorianknutning; hur det blir med det är osäkert eftersom han kanske lägger ned projektet. Fortsätter han på spåret ska han ha fler och nyare svar. “Om det finns någon tid för frågor tar jag det gärna nu, annars tackar jag för intresset”, avslutar Martin till applåder (om jag minns rätt).

Mange01 ställer en fråga. Han säger att redigeringskrig kan vara bra för hur artiklar blir till slut fast det finns dåliga inslag. Martin svarar att det alltid kommer finnas mycket konflikter på Wikipedia, vilket i stor utsträckning är någonting bra och ska det inte föras i artiklarna är det svårt att se var det ska föras. Det kan leda till någonting som inte är väldigt slipat, men på något sätt lyfter det fram mer (än om artikeln bara skrivits av en person) de olika sidornas uppfattning. Att driva redigeringskrig handlar om andra saker än att ha rätt: tålamod, att kunna prata för sig, tid, att kunna Wikipedia-regler, atth ålla sig på rätt nivå och att ligga tillräckligt nära i sin idé om vad det borde stå som majoriteten på Wikipedia.

Det är inte perfekt, menar Martin, men det är bättre än om personer med avvikande åsikt bara håller sig utanför och inte vågar lägga sig i (det måste ses upp för). Mange01 säger att de destruktiva effekterna av redigeringskrig kanske kan mildras av IRL-kommunikation; att ringa kan vara bättre på tu man hand. Martin svarar att den diskussionen bör föras inom Wikipedia (hur man förhåller sig till det), men i vissa fall kan det nog vara bra att ta den på en mer begränsad nivå. Allt borde nog inte föras i det öppna och förs inte där heller. Axel bryter där för att vi ligger lite efter tidsmässigt.

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Wikipedia Academy, dag två, del 7: Mathias Klang

21:17, Saturday, 04 2010 December UTC

Fredagen den 26 november deltog jag på tvådagarskonferensen Wikipedia Academy (arrangören Wikimedia Sverige har nu bloggat om händelsen, liksom Olof Sundin på EXAKT-projektet, Skolbibliotek Öst, Kristina Alexanderson samt Sue Gardner). Några dagar därpå – kanske som en konsekvens av konferensen – skrev 13 nätaktiva, varav flera konferensdeltagare, en debattartikel i SvD om att kulturarvet bör släppas fritt (något Wikimedia Sverige också bloggat om, liksom Mathias Klang och Kristina Alexanderson) på Kungliga Biblioteket (medarrangör var Forskningsavdelningen där). Nedan följer fortsättningen på min serie anteckningar från konferensen, som tar vid där det förra inlägget slutade.

Axel och Jan fattar ett beslut om schemat (vi ska först ha två föreläsningar, inte en, och sedan paus). Sedan presenterar Axel nästa talare Mathias Klang (som har en blogg), projektledaren för Creative Commons i Sverige och forskare vid Göteborgs universitet. Mathias tackar Axel och fixar lite tekniskt. Lars fotar, inte bara när de pratar utan också när de sysslar med andra grejer; han ska nog lägga upp några bilder på Commons efter konferensen. Nedan är den presentation Mathias använder vid sin föreläsning. Licensinformation finns på slideshare.net.

Mathias börjar med att säga att det är kul att vi är här, och kollar på klockan. Mathias ska blicka framåt och inte bara kolla på vad som händer dag utan också på vad som händer i framtiden. Han vill börja med ett citat av Wikipedias grundare Jimbo Wales som är ganska självklart (uppfattar inte riktigt).

Imagine a world in which every single person on the planet is given free access to the sum of all human knowledge. That’s what we’re doing.

Vad innebär detta? Det är ett djupt filosofiskt sammanhang – be careful what you wish for; it might happen. Om all kunskap blir fri kommer vi in på Dr Faustus. Faust var en arketypisk forskare när vi inte behövde tredje uppgiften utan bara behövde tänka. Faust kom fram till att han skulle aldrig hinna med sitt arbete; det fanns för mkt kunskap. Djävulen kom och erbjöd honom det ultimata avtalet: du får tillgång till all världens kunskap här och nu, men du måste ge din själ. Faust struntade i själen (som med dagens forskningsanslag; skratt bryter ut).

Fausts problem var att han upplevde ett antiklimax; han använde inte kunskapen så bra. När Faust levde var information en bristvara; idag finns det också en begränsning, men den är bara teoretiskt (exempelvis finns massor med information om resultat i peruansk fotboll och Pokémonutveckling åtminstone på engelskspråkiga Wikipedia). När vi har så mycket information, “one word of truth shall outweigh the whole world”. Nu är plötsligt Jimbo lika med djävulen. Vad händer då när man har tillgång till all kunskap (om man har nätanslutning)? Vad gör vi nu? Vi måste förändras, vi kanske inte vill, men vi måste. Vi måste vara relevanta, i första hand för att undvika lärandesituationen där man blir uttråkad av informationen.

Mathias blir upprörd av vissa former av inlärning via läxor, och hur kort tid kunskapen finns kvar när man pluggat. Han frågar vad huvudstaden i Burkina Faso heter, och någon ropar ”Ouagadougou”. Mathias är fortfarande fascinerad av huvudstaden i Burkina Faso, men är det kunskap? ”Det är i alla fall roligt att säga det”, kommenterar den i publiken som kunde det till allmänt skratt. Mathias menar att sitter man i en frågesport är det relevant men annars är det onödigt. Han berättar att han och hans pappa diskuterat om ifall Jönköping eller London ligger närmast Göteborg; pappan menade att det geografiska var viktigast, medan Mathias hävdade att det ena istället ”kändes” närmare och mer åtkomligt än det andra.

Vi måste förändra frågorna. Vi ska inte fråga ”vad?” (som är enkelt) utan ”varför?” som är mycket svårare att rätta för lärare, men mycket roligare att läsa. Faust gjorde alltså ett misslyckande; han hade inte syfte med informationen (och ångrade sig senare), och han satsade på fel saker. En kort diskussion jag inte riktigt hänger med på följer om Faust. Sedan menar Mathias att det finns fyra huvudproblem:

1. ”Wikipedia isn’t reachable and suddenly nobody knows anything anymore.”, twittrade någon när Wikipedia nyligen låg nere. Detta är intressant; idag är kunskap inte att veta vad huvudstaden i Burkina Faso är, utan kunskap är möjligheten att ta reda på Burkina Fasos huvudstad. Men finns det baskunskap som alla bör kunna? Ett exempel är att alla elever skulle läsa filosofi – men vore inte livräddning bättre? Måste vi ha en viss grundkunskap, eller räcker informationssökning?
2. Illusion av kunskap. Platon berättade om när uppfinnaren av det skrivna ordet pratar med den egyptiska kungen, som menar att det inte är riktig kunskap – riktig kunskap är sådant som man kan utantill.
3. Vem är experten? Detta är ett internproblem (eller Internetproblem?). Folk som inte besitter kunskap kan få övertaget.
4. Det vi får gratis värderar vi inte. Är det för lätt att få kunskap värderar vi det inte; vi måste kanske göra Wikipedia svårare, till något som måste erövras.

Lösningen är att vi tvingar folk till skapande. För att människor ska förstå kunskap måste de själva vara med och skapa kunskap. Då kommer man lära av misstag, och att lära av misstag verkar sitta bättre än huvudstaden i Burkina Faso. Att tvingas skapa kunskap innehåller delmoment som ”vad är en källa?” och så vidare. Man får träffa på upphovsrätten, vem är ägaren av en viss kulturell produkt? Kan vi äga kunskap; kan vi avgränsa kunskap? Detta kan man egentligen inte förstå helt innan man själv blir skapare.

Det finns väldigt många artiklar på Wikipedia, men Mathias menar att i en värld av överflöd – och vi har för mycket information – kan vi inte nöja oss med en viss gräns, utan vi måste hela tiden skapa mer information, för bara genom det förstår vi informations värde, och först när man förstår det förstår man kunskap. Mathias säger något om Burkina Faso igen, och där vill Mathias stanna. Applåder utbryter. Han får också en bok och tackas av Axel; åhörarna applåderar igen.

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Skriv om dig selv på Wikipedia!

21:49, Wednesday, 17 2010 November UTC

Det er ikke sjældent, at vi på Wikipedia oplever at folk ønsker at skrive om sig selv eller deres arbejdsgiver – og det er jo også dejligt, at nogen, der ved noget om virksomheden gerne vil bidrage. Desværre lader det til at være stort set umuligt for marketingafdelinger at skrive om firmaet udefra – i de få tilfælde, hvor det er lykkedes, er det næsten uden undtagelse fordi teksten er strengt faktuel og egentlig ikke værd at læse, fordi den handler om virksomhedsstruktur, økonomi og lignende detaljer. Den spændende historie om hvad virksomheden egentlig er for en størrelse bliver aldrig fortalt neutralt af virksomheden selv.

I Wikipedia-communityet er der ganske mange, der har lært at genkende kopieret stof og corporate speak, så hvis man beslutter sig for at man er dén ene, som faktisk godt kan skrive neutralt og læseværdigt om sin arbejdsgiver (eller sig selv), er der stor chance for at man bliver opdaget – og at man i den sammenhæng kan få et par gode råd ganske gratis og uden omsvøb.

OK – lad os så antage at din virksomhed virkelig er markedsledende i sin branche og at det derfor er en alvorlig mangel ved Wikipedia, at virksomheden ikke er med; hvad gør man så?

Der er flere muligheder:

  1. Den allermest tilbagelænede: Man venter på at resten af verden, herunder Wikipedias skribenter, opdager at man mangler.
  2. Lidt mindre tilbagelænet: Man skriver virksomheden på “efterspurgte artikler” og sætter sig til at vente.
  3. Den gode skriveøvelse: Man bidrager til artiklen om sin branche og sørger for med ordentlige kilder at beskrive top-tre i branchen; man gør naturligvis virksomhedsnavnene til links. Og venter.
  4. Samarbejdsøvelsen: Man gør som i punkt 3, men tager kontakt til sine kolleger i de andre topfirmaer i branchen. Når man så i fællesskab har forbedret brancheartiklen, aftaler man at skrive om hinanden. Dermed får man dels den rette synsvinkel, nemlig udefra, dels kender man nogle af sine medskribenter og kan i fællesskab skabe eller påvirke normen for hvad der skal være med i en artikel om firmaer i ens branche.

DISCLAIMER: Dette er ikke udtryk for nogen officiel Wikipedia-politik, men er mine personlige overvejelser. Jeg håber naturligvis at der er sammenhæng mellem politik og overvejelser, men garanterer intet.

Gør noget for Wikipedia, II (indtal en artikel)

14:02, Sunday, 25 2010 July UTC

Hvis man arbejder med lyd (og det er der jo en del, der gør), kan man indtale en Wikipedia-artikel – se WP:IA. Det er en fordel, hvis man vælger en artikel, som er nået et stykke af vejen i Wikipedias kvalitetsmærkningsproces, og som ikke er midt i en større omskrivning.

Man kan naturligvis ikke vide om nogen går i gang med at redigere artiklen, netop som man sætter munden til mikrofonen, men man kan kigge i artikelhistorikken og se om der har været aktivitet for nylig.

Hvad kvalitetsmærkningen angår, så er der lige nu 17 fremragende artikler, 93 gode og 238 lovende artikler – og hver uge er der en ny, som bliver ugens artikel (UA-processen er ikke p.t. koblet til den anden proces).

Indtalte artikler er naturligvis underlagt samme rettigheder som det materiale, de baserer sig på, altså typisk CC-BY-SA.

Tilbake fra Wikimania, oppsummering og refleksjoner

15:17, Saturday, 24 2010 July UTC

Da har man endelig kommet seg hjem fra Gdansk, Polen og i normal rytme igjen etter en kjempebra konferanse.

For første gang var det flere nordmenn enn Jon Harald tilstede; vi var tilsammen 4 nordmenn (+ en fra Finland som for tiden bor i Norge), og vi tilbragte mye tid sammen med en gjeng svensker som tok båt fra Stockholm. Det ble en veldig hyggelig opplevelse, og vi fikk pratet mye (spesielt om språk og forskjellige kulturer i forskjellige land).

Før Wikimania

Kjetil, Jon Harald og jeg kom til Gdansk på onsdag, mens konferansen begynte på fredag morgen. Jon Harald kom sammen med svenskene med båt (etter en imponerende haiketur fra Trondheim), mens Kjetil og jeg var kjedelige og tok flyet. Etter at vi hadde fått sjekket inn på forskjellige sovesteder, ble vi sittende sammen med svenskene på en resturant, og prøvde litt tradisjonell polsk mat. Veldig sterk mat (mye bruk av løk og andre grønnsaker med sterk smak), men godt.

Torsdag tok Kjetil og jeg en tur rundt i byen med kamera, og ble litt kjent i byen. Endte til slutt opp på en gammel festning med god utsikt over byen (se mine bilder på Picasa). På kvelden var det på nytt resturantbesøk med svenskene, men vi fikk også med oss Effeietsanders fra Nederland og Waldir fra Kapp Verde.

Konferansestart: fredag

Konferansen åpnet med et foredrag av Foundations daglige leder; Sue Gardner. Hun kunne fortelle litt om året som har gått, spesielt i forhold til Usability og Strategic Planning, planene om å ansette 44 nye mennesker (i hovedsak teknisk, men også endel relatert til chapter-utvikling), og planer om å jobbe hardt med å få Wikipedia utbygd i den sørlige delen av planeten.

Etter Sue Gardner kom hele styret i stiftelsen frem, og fortalte litt om utskiftningene i styret (Michael Snow ble ikke gjenvalgt som chapterrepresentant, en plass som ble overlatt til Phoebe Ayers, og Ting Chen overtok som styrets leder). Det var litt høytidlig takking av Michael Snow for innsatsen han har gjort, samt noen spørsmål fra publikum som ble besvart av forskjellige styremedlemmer.

Paralellsesjoner

Etter åpningen var det paralellsesjoner. Første sesjonen jeg deltok på var «Chapters: Collaboration and Coordination», hvor først Creative Commons holdt litt introduksjon til sitt arbeid med å bygge en organisasjon over hele verden. Det andre foredraget på denne sesjonen var en introduksjon til Wikimedia Asia, hvor flere asiatiske land bygger samarbeid i Asia.

Den neste sesjonen jeg deltok på var MultiWikiMedia, hvor først Michael Snow brukte 40 minutter på å informere om hva Wikimedia Commons er for noe; noe de fleste andre nok kunne klart på 5 minutter… Det neste foredraget var av Guillaume Paumier, som jobber for Wikimedias Usability-prosjekt (prosjektet som nå har rullet ut nytt design på Wikipedia, og flere andre forbedringer rettet mot nybegynnere som skal komme). Han informerte om undersøkelsene som var gjort om brukervennligheten i Wikipedia, og om endringer som kommer; spesielt den nye prototypen til Wikimedia Commons som trenger testing og tilbakemeldinger.

På slutten av MultiWikiMedia-sesjonen kom det et lite foredrag av en av arrangørene av Wikimania, som omhandlet et prosjekt han jobbet med på 3D, og han viste oss et ganske spennende prosjekt med 3D-basert navigering «i wikien».

Neste sesjon var Usability Initative & Informing Design with data, hvor det var flere foredrag + en spørsmål og svar-sesjon rundt Usability Initative.

Lørdag

Lørdag morgen begynte dagen med «Chapters: The Good, The Bad and the Ugly». Denne begynte med en paneldebatt (litt feil begrep, siden publikum var minst like mye med som de som satt i panelet), om hvordan Wikimedia kan vokse, og hvilken rolle chapterne kan spille i denne prosessen. En ting som er verdt å legge merke til her, og som gikk igjen gjennom hele diskusjonen, var at Erik Möller (visedirektør(?) i Foundation) sa at han mente at chapterne som medlemsorganisasjoner var et feilsteg, og at det hadde vært bedre om chapterne «bare var en juridisk enhet som representerte Wikipedia og de andre prosjektene», i stedenfor at man skal fokusere på tradisjonelle aktiviteter som medlemsverving og konkurrering i å ha flest mulig medlemmer. Det å måtte ha en bevist holdning til en innmelding, og byråkratiet med medlemsskap er i utgangspunktet i strid med Wikimedia/Wikipedias grunnprinsipper om at alle kan delta, så lenge de prøver å gjøre noe postivt.

Etter paneldebatten hadde Harel fra Israel et ganske spennende foredrag om konflikter mellom chaptere og nettsamfunn, og størstedelen av salen kjente seg igjen i karakteriseringer av «motparten», når han kom med «hva sier nettsamfunnet om chapteret» og «hva sier chapter(styret) om nettsamfunnet».

Neste sesjon var for meg en introduksjon til Semantisk MediaWiki, et system som jeg tror kan gjøre mye for å gjøre systematisere data på Wikipedia; data vi i dag «kun» har i ren tekst, og ikke i et automatisk og søkbart format.

Etter lunsj ble det for meg sesjonen «Ortega & Möller», hvor først Felipe Ortega informerte hvordan prosessen med Flagged Revisions på tysk Wikipedia hadde fungert, med visning av forskjellig statistikk. Etterpå hadde Erik Möller et eget foredrag om hva han mente statusen på de forskjellige prosjektene var, hvilke utviklingsmuligheter de hadde, og hvilke feller man måtte unngå. Et veldig spennende foredrag, som viser ganske tydelig at det er Wikipedia som driver WMF fremover, og at de andre prosjektene mer eller mindre blir støtteprosjekter for Wikipedia.

Etter dette ble det sosialisering med endel forskjellige folk fra det internasjonale miljøet for min del, før det ble premiere av dokumentaren Truth in Numbers?, en film på omtrent halvannen time, med en Q&A-sesjon med Jimmy Wales og hovedpersonene bak filmen etterpå. Filmen var i mine øyne veldig spennende, og jeg gleder meg til den kommer ut på DVD.

Søndag

Dagen begynte med Jimmy Wales’s foredrag «State of the Wiki», hvor han i hovedsak fortalte om satsningen på utvikling av Wikipedia i den tredje verden, og for å opprettholde språk som er på vei til å forsvinne, til fordel for de større språkene. Han hadde intervjuet endel folk via Skype, og ba om å få tilbakemeldinger på tekniske og organisatoriske problemer for dems språk. Til slutt spurte han de han intervjuet om det var noe han personlig kunne bidra med, hvor alle var fullstendig enige om at Jimmy var fullstendig ubrukelig, men at de gjerne ville ha han på besøk.

På søndagens første paralellsesjon dro jeg på «From WMF with Love: Update for developers». Første foredrag her var av Tomasz Finc, og handlet om satsningen på mobil og offline visning av Wikipedia, bl.a. WikiReader, og betydningen av dette for utberedelse av Wikipedia i den tredje verden, hvor strøm og internett er mangelvare. Etter dette holdt Roan Kattouw et foredrag om «Why your extension will not be enabled on Wikimedia wikis in its current state and what you can do about it; performance, scalability and security for extension developers», som omhandlet kriteriene for hva som skulle til før utvidelser etc. blir aktivert på Wikimedia Foundations prosjekter. Et veldig spennende foredrag for de som driver med MediaWiki og utvikling, selv om mye av det som ble sagt sier seg selv: med flere hundre millioner besøkende i måneden, så installerer man ikke hva som helst uten grundig testing, testing, og mer testing; en prosess som tar tid.

På mitt siste foredrag holdt Multichill et foredrag om masseopplastning av filer til Commons, og litt teori om hvordan man programmerte dette.

Resten av tiden på søndag ble for min del tilbragt med møte mellom stewards, og vi diskuterte mye om hvordan utvikle WMF-prosjektene videre. Et av resultatene fra disse diskusjonene var at stewards fremmet forslag om en Global Arbitration Comitee på meta, i et håp om å få bedret konflikthåndtering, spesielt på små wikier/små språk.

I alt var Wikimania i Gdansk en veldig spennende konferanse, og jeg håper å få dratt tilbake når det neste år skal arrangeres i Israel. Jeg håper også at flere nordmenn har lyst til å være med da, og at vi kan få dratt en større gjeng (selv om det i år var den største delegasjonen som har dratt til nå)

Gør noget for Wikipedia, I

14:23, Tuesday, 13 2010 July UTC

Hvis du vil gøre noget for Wikipedia, kan du for eksempel tage et godt billede og lægge det op på Wikimedia Commons. Billeder derfra kan benyttes på alle sprogudgaver af Wikipedia, Wiktionary, Wikisource, Wikibooks og så videre. Du vælger naturligvis selv, hvad du vil tage billeder af, men på findvej.dk kan du se, hvilke danske Wikipedia-artikler, der har geografiske koordinater, men mangler billeder – i alt fald, hvis de er tagget fornuftigt.

Du skal naturligvis være opmærksom på ophavsretten – selv om det kan være fuldt lovligt at tage et billede, kan det godt være problematisk at dele det med andre…

Hvad kan du gøre for Wikipedia?

10:43, Tuesday, 13 2010 July UTC

Wikipedia er en encyklopædi, men man kan sagtens være med-encyklopædist uden at skrive en masse artikler. Man kan for eksempel:

  1. rette stavefejl
  2. tage et godt billede
  3. give penge
  4. indtale en artikel
  5. invitere wikipedianere på studiebesøg
  6. udlåne udstyr
  7. deltage i diverse arrangementer

Mere om hver af disse muligheder senere..

Kjør Wikipedia uten internett-tilgang

21:15, Tuesday, 25 2010 May UTC

Har fått et par spørsmål om hvordan man kan ha tilgang til Wikipedia uten å ha internett-tilgang. Nye regler i forbindelse med avvikling av eksamen i ungdomsskolen og videregående skole gir elevene mulighet til å bruke alle virkemidler, så lenge de ikke kan kommunisere med hverandre, og den metoden jeg beskriver er dermed fult lovlig å bruke, men jeg vil anbefale at IT-ansvarlig på skolen gjennomfører den, og ikke at hver enkelt elev gjør dette på egenhånd, fordi det kan være relativt store datamengder som tar mye plass.

Last ned databasedump av Wikipedia

Wikimedia Foundation som er stiftelsen som står bak Wikipedia gjør alt innhold fra Wikipedia tilgjengelig på download.wikimedia.org. Velg ut de databasene du er interessert i, og last ned filen «pages-articles.xml.bz2» i den siste databasedumpen som er gjort tilgjengelig:

  • Wikipedia på bokmål/riksmål: nowiki
  • Wikipedia på nynorsk: nnwiki
  • Wikipedia på engelsk: enwiki

Last ned WikiTaxi

WikiTaxi er en offline reader som kan lese databasedumpene som du akkurat har lastet ned. Den kan finnes på www.wikitaxi.org.

Konverter XML til WikiTaxi-database

XML er et veldig fleksibelt format, men det er tungvindt å gjøre søkbart. Derfor må databasedumpen konverteres til WikiTaxi-database. Dette gjøres med programmet wikitaxi_import.exe som følger med WikiTaxi. Fyll inn hvor du har lagret xml’en du vil konvertere i første feltet, hvor du vil at databasen skal lagres i det andre feltet, og trykk på Import. Programmet vil nå jobbe en stund med å konvertere dataen (for meg brukte den ca. 5 minutter på Wikipedia på bokmål)

Start WikiTaxi.exe

Dersom du bare trykker på WikiTaxi.exe vil du få opp en bruksanvisning med beskrivelse av programmet og hvordan du bruker det, i begynnelsen av denne vil du også få en lenke for å åpne en ny fil, hvor du kan bla deg frem til hvor du har lagret den konverterte databasen i forrige steg. Åpne filen og du får opp teksten fra Wikipedia, med søkefelt for å finne artikler.

Du kan også spesifisere hvor databasen ligger direkte ved å skrive adressen til .taxi-fila som en parameter til wikitaxi.exe slik:

p:\Applikasjoner\Wikipedia\WikiTaxi.exe p:\Applikasjoner\Wikipedia\nowiki\nowiki.taxi

Dio er død

17:34, Monday, 17 2010 May UTC

… og det vises på statistikken. Artikkelen hadde mellom 9  og 15 daglige visninger fram til i går, da hadde den 3300 visninger. Forrige måned lå tallet på mellom 0 og 36 visninger. Man ser samme trend på artikkelen om bandet, som har hatt mellom 5 og 12 daglige visninger denne måneden, fram til i går, da den hadde 984 vinsinger.

Man ser sjølsagt også samme trend på andre wikipedier; på engelsk hadde artikkelen mellom 1700 og 2300 daglige visninger fram til i går, da den hadde hele 342 700 visninger. Dette viser bare hvor mye brukt Wikipedia er i situasjoner der noe(n) plutselig får mye oppmerksomhet, og tilsier også hvor viktig det er at slike artikler er oppdatert. Se også statistikken for Eyjafjallajökulls vulkanutbrudd 2010, som jeg oppretta natt til 16. april.

Jeg har oppretta ei tilhengerside for Wikipedia på bokmål og riksmål på Facebook. Målet med sida er å profilere Wikipedias artikler og å forhåpentligvis rekruttere nye skribenter. Så bli tilhenger og inviter vennene dine. :-)

Ukas konkurranse, uke 19

01:37, Monday, 10 2010 May UTC

Ukas konkurranse

Ukas konkurranse på bokmålswikipedia for denne uka er Afrika sør for Sahara. Den går ut på å forbedre den totale dekninga vår av artikler relatert til Afrika sør for Sahara. (Og jeg har et «lite» ess i ermet, håper bare at jeg får det ferdig i løpet av uka.)

Spennende uke neste uke

15:26, Wednesday, 14 2010 April UTC

Jeg må si jeg gleder meg til neste uke. Mandag 19. april begynner konferansen GoOpen i Oslo, Norges største konferanse om åpen kildekode (jeg har selvfølgelig vært med der hvert år), og jeg får mulighet til å møte mange andre i miljøet i Norge (er ofte kjente navn fra et eller annet prosjekt jeg har vært borti). På kvelden skal det være årsmøte i Wikimedia Norge, hvor jeg har blitt innstilt som ny nestleder, en post jeg virkelig har lyst på, siden jeg har mange prosjekter jeg kunne tenke meg å få gjennomført, og som nestleder har jeg god mulighet til å få gjennomført disse på en god måte. Etter årsmøtet blir det wikitreff, noe som trolig betyr muligheten til å prate med masse nye folk jeg ikke har møtt annet enn på Wikipedia.

Dagen etter, tirsdag 20. april, skal jeg holde foredrag på GoOpen, noe som trolig blir det største foredraget jeg har holdt til nå (men forhåpentligvis ikke det siste :P). Har endelig fått satt meg ned og skrevet litt på foredraget mitt i dag (gått med mye tid for å forberede årsmøtet i Wikimedia Norge de siste ukene), og tror nok det skal gå bra.

Respekt for minister'n

08:35, Sunday, 28 2010 March UTC

Om du ikke har rukket å gjøre det ennå, så skynd deg å lese kulturminister Anniken Huitfeldts svar til Morgenbladet-redaktør Alf Van der Hagens frontalangrep på hennes avgjørelse og begrunnelse for ikke å overta ansvaret for Store norske leksikon (SNL). Huitfeldt svarer virkelig glimrende, og gjør blant annet kort prosess med van der Hagens lettvinte argument om at et nei til statlig overtakelse av SNL innebærer en generell avvikling av norsk kulturpolitikk.
Deretter påpeker hun noe jeg har oversett i debattfarta: Kunnskapsforlagets eget prisanslag bør selvsagt tas med en stor klype salt. Forlagsbransjen pleier aldri å legge skjul på at forleggeri er en kostbar affære, og hvis dette leksikonet var så rimelig i drift som det blir påstått, ville eieren neppe ha vært like støvsugerselgeraktig desperat etter å bli kvitt det. Hva mer er:

Etter å ha vurdert denne saken siden november og innhentet informasjon fra flere land, er jeg nokså overbevist om at et oppdatert, statsfinansiert norsk oppslagsverk vil koste adskillig mer enn 32 millioner kroner. Det er ingen tvil om at kravet til faglig bredde og kvalitet vil bli større hvis oppslagsverket er statlig finansiert. I et statlig leksikon må vi nok basere oss på flere fagansvarlige på hvert felt.

Med andre ord: SNL i sin nåværende form holder ikke faglig mål til å danne grunnlag for et statsforlag, blant annet fordi man ikke har sørget for å ha mange nok av de mye omtalte og opphausede synlige fagansvarlige. Ouch. Etter dette svingslaget fratar likevel ikke ministeren SNL-folket alt håp, men sier:

Alternativet til offentlige anbud er å endre regelverket og å opprette en leksikonstøtte som også andre aktører kan søke om, slik vi blant annet kjenner pressestøtten.

Her hinter Huitfeldt om en praktisk og rettferdig løsning på problemet. Skal man først ha offentlig leksikonstøtte, så bør den organiseres slik at den bidrar til å heve kvaliteten for alle skattebetalende leksikonbrukere – ikke bare mindretallet som foretrekker SNL. Det kan ikke herske noen tvil om hvem “andre aktører” er i denne sammenhengen, og jeg føler meg vel heller ikke helt uhildet i min støtte til Huitfeldts løsningsforslag etter å ha foreslått følgende på seminaret “Kulturrikets tilstand” ifjor:

[…] SNL [trenger] driftsstøtte. Den bør ikke tildeles etter ad-hoc-prinsippet. I første omgang vil det handle om å bevare produksjonsmiljøet, på lengre sikt må dette inngå i en bredere strategi for offentlig satsing på kunnskapsbaser. En slik strategi må anerkjenne at vi har to likeverdige leksikonmiljøer i Norge.  […] Wikipedianerne har altså lykkes der bokbransjen har sviktet, og alt tyder på at Wikipedia vil sette standard for dette feltet i langt tid framover. I den grad Wikipedia trenger det, bør også dette kunnskapsmiljøet tilbys offentlig støtte.

Uansett har SNL-saken utviklet seg til å bli en sak der Huitfeldt viser at hun har et langt bedre grep om denne delen av norsk virkelighet enn de mange kulturkonservative som ufortrødent forsetter å argumentere som om årstallet var 1910. Jeg har ikke rukket å sjekke det, men også i Store norske må det da stå et sted at utdanningsnivå, samt generell tilgang på kunnskap og teknologi har gjort enorme fremskritt siden Wollert Konow var statsminister?

En preferansepolitikk for åpen kildekode som fungerer

11:52, Tuesday, 16 2010 March UTC

For skolenettet i Tønsberg og Nøtterøy kommuner har vi siden samarbeidet om felles plattform begynte i 2004 hatt en preferansepolitikk for åpen kildekode. Ikke fordi åpen kildekode er så mye bedre enn annen  programvare (vi mener jo selvfølgelig at den er bedre som prinsipp, men det kommer helt ann på produkt til produkt også), men fordi vi ikke ønsker at tilgang til programvare skal hindre tilgang til maskinvare.

Vår preferansepolitikk for åpen kildekode kan oppsummeres slik: Tilgangen til programvare skal ikke sette en begrensning på antall maskiner vi kan ha tilgjengelig for lærere og elever.

Med utgangspunkt i dette, så prioriterer vi lisenser til programvare slik:

  1. Fri programvare/åpen kildekode – Ingen begrensninger på antall maskiner/antall brukere. Er produktet bra, så betaler vi for produktet, enten symbolsk sum, eller «noen lisenser».
  2. Gratisprogrammer (er gratis, så vi prøver å få lagt det inn, siden kommuneøkonomien ikke er den feteste i verden, men kan ofte ha endel problemer i forhold til lisensen, f.eks. hvis lisensen gir forbud mot å vidredistribuere eller konvertere en setup.exe til MSI-format for automatisk installasjon… Opphavsrett er vanskelige greier!)
  3. Lisens for hele kommunen/alle skolene i kommunen.
  4. Lisens for enkeltskoler (vi aktiverer kun programmet for de skolene som betaler for det)
  5. Lisens per bruker (antall innbyggere/elever/lærere i kommunene er ganske statisk), eller lisens for samtidige brukere (vi har kontroll på samtidige brukere via ZenWorks)
  6. Lisens per maskin

Stort sett alle programmene vi har tilgjengelig for skolene, ligger på de tre første lisenstypene, og det vi har av programmer på de to siste lisenstypene er stort sett Novell eDirectory/Zenworks, og antivirus. Hadde vi hatt en større andel av de to siste lisenstypene, hadde vi fått endel problemer; hver gang skolene skulle kjøpe inn nye datamaskiner (skolene betaler for maskinene selv, mens det aller meste av programvaren betales av IT-avdelingen), så hadde hver eneste satsning på IT fra enkeltskoler, betydd problemer på IT-budsjettet. Alternativet hadde vært at skolene ble overført betalingen av programvaren også, noe som mest sannsynlig ville medført at skolene skulle spare penger ved å droppe tilknytning til eDirectory/Zenworks (og dermed få frittstående maskiner som ikke ble driftet av IT-avdelingen) eller antivirusen.

Ukas konkurranse, uke 11

17:19, Monday, 15 2010 March UTC

Ukas konkurranse

Ukas konkurranse på bokmålswikipedia for denne uka er blindveisider. Den går ut på å utvide og sette inn lenker i artikler som ikke fører noen steder.

Uppdateras Wikipedia snabbt?

22:21, Saturday, 13 2010 March UTC

Jag har precis publicerat en blogpost på Wikimedia Sveriges blog med titeln Uppdateras Wikipedia snabbt?

Det är ju så klart ingen studie man kan dra långtgående slutsatser av men jag tycker ändå att det är intressant att se hur det kan se ut för en aktuell artikel, och att den är aktuell kan indirekt visas genom antalet besökare.

Store Norskes siste sleivspark?

18:14, Saturday, 13 2010 March UTC

Ja, da har nyheten endelig kommet; Store Norske Leksikon legger ned fra 1. juli (merk at pressemeldingen er kvalitetssikret…), fordi Kulturdepartementet ikke vil finansiere produktet deres, som har feilet ganske kraftig.

At Store Norske kan greie å skrive en pressemelding som de har gjort syns jeg er ganske kvalmt. De har i lang tid sliti med å konkurrere med Wikipedia og internett forøvrig, og når de fortsatt ikke er villig til å innse at forretningsmodellen dems har feilet, og fortsetter med sleivspark mot konkurrentene, syns jeg ikke de fortjener bedre.

Wikimedia Norge har i lang tid forsøkt å samarbeide, og å finne samarbeidsprosjekter som Kunnskapsforlaget og Wikimedia/Wikipedia kan samarbeide om, men Kunnskapsforlaget har alltid vært rimelig ensporet i sine tanker om samarbeid (som f.eks. at Wikipedia skal linke til SNL som kilde, mens SNL ikke skal linke tilbake til Wikipedia). Hadde SNL vært villig til å samarbeide tidligere, i stedenfor å være stolte over sin døende forretningsmodell, så hadde vi aldri kommet til denne situasjonen; Vi kunne hatt en god konkurranse og et godt samarbeid i det norske leksikonmiljøet.

I stedenfor har vi nå en situasjon, hvor SNLs siste krampetrekninger, er å sende ut en pressemelding, som både skader dem selv, Wikipedia og leksikontradisjonen i Norge. Fortsatt har de ikke forstått hvorfor Wikipedia er mer populært, og hvorfor brukerne ikke kommer til SNL. Spesielt tenker jeg på tilleggene som følger med pressemeldingen:

Hvorfor trenger Norge et nasjonalt leksikon med synlige fagfolk også i fremtiden?

Wikipedia er en verdenssuksess med sitt prinsipp om at alle kan bidra fritt og usignert, og ingen enkelt står ansvarlig. De nasjonale fagfolk-leksikonene har dermed mistet sitt økonomiske grunnlag og går mot nedleggelse. Store norske leksikon står nå for tur. Norge trenger et Wikipedia i fremtiden, men også et Store norske med synlige fagfolk som går god for og kan stilles til ansvar for innholdet. Som nasjonal institusjon er fagfolk-leksikonet viktig:

Spesielt den siste biten her syns jeg er interessant. Det skal ikke mye til for å kalles fagfolk. Alt som i realiteten skal til for å bli «fagansvarlig» hos Store Norske er at du er identifisert; ikke at du har en formell utdannelse innen faget. F.eks. er de fagansvarlige for de forskjellige kommunene stort sett mennesker som bor i kommunen eller en nabokommune, og ikke en som har mye mer kunnskap enn de fleste lokale mennesker kan forventes å ha. Systemet med fagansvarlige har også feilet, da det i mange tilfeller er foreslått endringer på artikler for opptil et år tilbake i tid, men endringene blir ikke håndtert. Brukerne kommer med tilbakemelding om faktafeil, og fagfolkene lar feilene stå eller gidder ikke fikse dem? Hvorfor skal du holde noen ansvarlig for innholdet, når de ikke vil ta ansvaret?

For skoleverk, læresteder og forskning, for å oppfylle grunnleggende krav til sitering og kildehenvisning – at man vet hvem avsender er.

For skoleverket kan stort sett hvilken som helst kilde brukes til sitering, men innen forskning er ingen leksikon god kilde for noenting. Der bør man gå til orginalkilder. Det viktigste er ikke hvem kilden der, men hvordan man tolker den informasjonen som er oppgitt.

For fagforfatterne og fagmiljøene, som formidlingsplattform med honorering og synlig kreditering.

Fagforfatterne og fagmiljøene bør se på hva som gir mest effekt, og sprer faget til flest mulig mennesker. Per dags dato er ikke dette Store Norske, men Wikipedia, og Wikipedia ønsker dem velkomne. Dersom kreditering er viktig for enkeltpersoner, så ville jeg personlig ha lagt ut informasjonen på egen hjemmeside i tillegg, men den store effekten kommer av publisering på Wikipedia.

For biblioteksektoren, som trenger kvalitetssikrede autoritative kilder.

Nå er ikke et leksikon en autorativ kilde for noenting, siden all informasjon i et leksikon nødvendigvis må bli andrehåndsinformasjon, men poenget om kvalitetssikrede hjelper lite når SNL ikke har greid, og med dagens modell ikke kan bli i stand til, å gå god for at informasjonen er 100% korrekt.

For norsk fagspråk, og norsk som språk. Det er god språkpolitikk ikke å overlate valg og definisjon av norske fagtermer til en anonym brukermasse.

Personlig er jeg tilhenger av at språket skal være levende, og at skriftspråket skal gjenspeile hva som brukes i den store befolkningen (og sist jeg sjekket er den norske befolkningen en stor anonym brukermasse). Norsk språkråd gjør mye bra de, men jeg er riv ruskende uenig i endel av valgene de tar, som er stikk i strid med hva noen i den norske befolkningen bruker (sørver om server? Måltidet lønsj? hvor kommer de definisjonene fra?)

For nasjonens identitet, for å omtale det som er nasjonalt viktig, ikke minst for å fange opp et multikulturelt Norge i rask endring. Denne oppgaven bør ligge hos synlige ansvarlige og ikke det store kollektivet. Det kan også vise seg problematisk i lengden for kollektiv-leksikonets norske vinkling at det utgår fra en internasjonal plattform med hovedbase i USA.

Selvmotsigelse? Å fange opp det multikulturelle Norge bør ligge hos enkeltpersoner? Og til den siste biten, så kan hvem som helst forke Wikipedia, ved å laste ned hele databasen fra download.wikimedia.org. Å spekulere i hvilken retning Wikipedia kommer til å ta, er unødvendig i en slik pressemelding, da Wikipedia har mulighet til å ta begge veier (noe det også har gjort tidligere, i Spania når det begynte å bli snakk om å ha reklame på Wikipedia, startet en gruppe opp et konkurrerende prosjekt, som siden har funnet veien tilbake i Wikipedia.)

For synliggjøring av makt. Et leksikon er en maktfaktor. Fagfolk-leksikonet synliggjør menneskene bak, det kollektive dugnadsleksikonet tilslører dem, med risiko for skjult maktkamp. Norges eventuelle eneste storleksikon i fremtiden må ikke være styrt av usynlige krefter inngitt autoritet på ukjente premisser.

Når Store Norske Leksikon er villig til å innrømme hvem som skjuler seg bak «Redaksjonen» på SNL som har ansvaret for det store flertallet av artikler på SNL, så kan vi vurdere å diskutere denne…

For å oppfylle grunnleggende krav til en nasjonal institusjon. Hvis Internetts mekanismer alene får rå, vil vi om kort tid stå igjen – i Norge som i andre land – med ett leksikon, Wikipedia, som er en rik kilde til detaljert oppdatert informasjon, men som ikke oppfyller grunnleggende krav til en nasjonal kultur- og kunnskapsinstitusjon.

Hvis SNL er villig til å informere om hva som er «grunnleggende krav til en nasjonal kultur- og kunnskapsinstitusjon», så er jeg villig til å fortelle dem hvorfor Wikipedia tilfredsstiller disse kravene (evt. hvorfor det er feil i kravene). Forøvrig ville en slik setning *ALDRI* fått lov til å stå på Wikipedia, for den er alt for grov til å stå uten en referanse..

Lite stilfull svanesang fra Store Norske

11:59, Thursday, 11 2010 March UTC

Idag kom pressemeldingen jeg har ventet på en god stund. Kulturdepartementet har ikke overraskende latt være å bevilge millionene som skal til for å redde kriserammede Store norske leksikon, og dermed går eierne ut med et varsel om at nettstedet stenges for godt fra 1. juli i år. Leksikondriften stanses totalt, og isteden skal Kunnskapsforlaget satse på ordbøker (det er også dårlige nyheter for de som kjøpte siste papirutgave av leksikonet, vil jeg tro).
At eierne trekker denne slutningen er leit, om enn forståelig nok. Men jeg skulle virkelig ønske at argumentasjonen hadde hatt en annen form. Pressemeldingens hovedbudskap – “gi oss penger eller se oss dø” – kommer samtidig med at forlagsbransjen truer med å stanse satsingen på ebøker om ikke Kulturdepartementet fjerner momsen på de samme bøkene. I Huitfeldts sted ville jeg vært en anelse irritert over forlagenes taktikk på det digitale feltet, for å si det slik.
Men verre er pressemeldingens begrunnelse for å forvandle det kommersielle leksikonet til en offentlig stiftelse. Her går man direkte og indirekte løs på Wikipedia med ofte gjentatte påstander om språk, kildehenvisninger og sitering, før man kliner til med argumenter som erfaringsmessig får det til å krible i det departementale kredittkortet (“Norge i rødt, hvitt og blått” er passende bakgrunnsmusikk til sitatet som følger):

For nasjonens identitet, for å omtale det som er nasjonalt viktig, ikke minst for å fange opp et multikulturelt Norge i rask endring. Denne oppgaven bør ligge hos synlige ansvarlige og ikke det store kollektivet. Det kan også vise seg problematisk i lengden for kollektiv-leksikonets norske vinkling at det utgår fra en internasjonal plattform med hovedbase i USA.
For synliggjøring av makt. Et leksikon er en maktfaktor. Fagfolk-leksikonet synliggjør menneskene bak, det kollektive dugnadsleksikonet tilslører dem, med risiko for skjult maktkamp. Norges eventuelle eneste storleksikon i fremtiden må ikke være styrt av usynlige krefter inngitt autoritet på ukjente premisser.
For å oppfylle grunnleggende krav til en nasjonal institusjon. Hvis Internetts mekanismer alene får rå, vil vi om kort tid stå igjen – i Norge som i andre land – med ett leksikon, Wikipedia, som er en rik kilde til detaljert oppdatert informasjon, men som ikke oppfyller grunnleggende krav til en nasjonal kultur- og kunnskapsinstitusjon.

Jeg kunne gjøre et nummer av at Kunnskapsforlaget fremstår som en dårlig taper med et sterkt oppblåst selvbilde, men mer interessant i denne sammenhengen er det å forsøke å forstå hva maset om Wikipedia betyr. Det vi i praksis ser i pressemeldingen, er en aktør som først og fremst definerer seg i forhold til konkurrenten. Her finnes det lite om hva som er oppnådd, isteden serveres et negativt budskap: “vi har gjort en dårlig jobb, men etter oss kommer syndfloden”.
Jeg har tidligere vært en tilhenger av offentlig støtte til SNL, men etter å ha lest Kunnskapsforlagets pressemelding har jeg skiftet syn. Jeg ønsker meg ikke et rendyrket statsleksikon. Og jeg kan heller ikke se at det er det offentliges oppgave å finansiere et nettsted som skal ha som en av sine hovedoppgaver å ligge i krig med Wikipedia, som Kunnskapsforlaget tydeligvis ser som en sentral del av fremtidens leksikondrift. Den beste offentlige løsningen i dagens situasjon er den Wikimedia foreslår: frikjøp innholdet på SNL fra de forfatterne som ønsker det, og slipp det under en åpen lisens.

Perfekt GPS for OpenStreetMap

22:46, Tuesday, 23 2010 February UTC

Har de siste årene brukt endel tid på å kartlegge og tegne veikart for Tønsberg og Vestfold hos OpenStreetMap. Det å lage kart i seg selv er en grei jobb, men den blir enda bedre om man kan bruke kartene også. Har til nå brukt en billig TomTom for å lage GPS-tracks, men den har ingen mulighet til å bruke noen andre kart enn de offisielle fra TomTom, og de er ikke spesielt billige.

Har lenge tenkt på at jeg skulle kjøpe en ny GPS, som har støtte for å vise OSM-karter, slik at jeg kan ha gleden av å bruke kartene jeg selv er med å lage, men har sliti med å finne en versjon som noen faktisk har anbefalt, og “denne fungerer veldig bra”. Når jeg endelig har fått noen som sier “jeg bruker denne, og den fungerer greit nok for meg”, så har det ofte vært dyre GPSer, eller GPSer ikke beregnet på bilbruk.

Etter et møte NUUG hadde om OpenStreetMap tok jeg opp dette prosjektet mitt igjen, og leitet igjennom OSM-wikien og fant ut at det var noen av de billige Nuvi-modellene til Garmin som var støttet. Tenkte jeg kunne ta å kjøpe meg en Nuvi 200, siden den så ut til å ligge ute til en relativt billig penge (betalte ca. en tusenlapp for den, inkludert en 2GB eksternt minne), og det eneste negative OSM-wikien hadde å si om den, var at GPS-logginga måtte konverteres til GPX i etterkant (noe jeg må med TomTomen også, og det er ikke store jobben)

Når jeg endelig fikk GPSen, oppdaget jeg at jeg hadde bestilt feil, og hadde glemt å lese ett 1-tall i produktnummeret, og hadde kjøpt en Nuvi 1200. Jeg ble litt bekymret for om det kom til å gå, men oppdaget kjapt at den var den beste jeg kunne kjøpe. Innebygget i systemet har den GPX-logging, som lett lar seg aktivere. Den har også innebygget støtte for å visning av kart fra forskjellige leverandører, og første gangen jeg startet opp GPSen etter å ha overført Norgeskart fra frikart.no, så sto det søren meg “Copyright Openstreetmap.org contributors” (hey, “copyright meg selv” tenkte jeg da :P). I innstillingene på selve GPSen var det lett å aktivere og deaktivere de forskjellige kartene (jeg hadde i utgangspunktet tenkt til å slette alle kartene fra Garmin, og kun bruke denne GPSen til OSM, men det behøvde jeg ikke da; så skal jeg reise på tur, så har jeg fortsatt GPS med “offisielle” karter).

 

Har nå hatt Nuvi 1200’en i to uker, og må si meg fornøyd. Har vært ute noen kvelder, bare for å kjøre en tur, og når jeg ser at det er en gate jeg kjører forbi som ikke ligger i kartet på GPSen, så tar jeg turen innom for å ha GPS-koordinatene til den. Veldig behagelig måte å jobbe på. Vil absolutt anbefale andre som er interessert i OSM og frie kartdata om å kjøpe en slik en.

Wikimedias Forvaltervalg for 2010 er i gang

00:56, Sunday, 07 2010 February UTC

Forvaltervalget for Wikimedia Foundation er i gang, og samtidig også bekreftelse av eksisterende forvaltere (hvor jeg selvfølgelig er spent på hva folk mener om min jobb som forvalter siden jeg ble valgt for et år siden..

Jeg har ikke bestemt meg for hva jeg kommer til å stemme på alle kandidatene ennå, men jeg vet at endel kommer til å få en motstemme, fordi de ikke aner hva en steward er engang (vi har alt for mange kandidater som egentlig er snøballer). Det kan nok være en negativ ting med å bruke centralnotice for å gi meldinger til alle wikier samtidig, i stedenfor å gå på administratorene som nok er de mest aktuelle kandidatene.

Av de stemmene jeg har avgitt til nå, er det folk jeg har jobbet tett med, eller hatt endel med å gjøre, så der er jeg rimelig trygg på stemmen min, resten må jeg lese meg mer opp på, så de kommer i løpet av de neste dagene.

De jeg har stemt på er:

  • Thekohser, vært kandidat til WMFs styre flere ganger, og havnet desidert dårligst ut. Sterk kritiker av Wikipedia, Jimmy Wales, og troller på de offentlige mailinglistene om stort sett hver eneste sak styret eller Jimmy gjør. Blitt utestengt fra engelsk Wikipedia på ubestemt tid en god stund, og det ble for kort tid siden oppdaget at han hadde greid å få tak i en administrator-konto (mistanker om at han har kjøpt eller fått den av en annen bruker) på enwiki, noe som skapte mye styr. Stemmer mot da ikke tror at han er en person som kan samarbeide med andre stewards eller med alle de forskjellige wikiene.
  • EivindJ, norsk Wikipedianer, med god språkkunnskap og vært involvert i mange av WMFs forskjellige wikier. En av de mest effektive administratorene vi har hatt på nowiki, og dessverre vært uten administrator-rettigheter en stund, men som jeg håper er tilbake for godt. En selvfølge at jeg stemmer for denne personen (og jeg lurer på om ikke han skylder meg en øl fra et eller annet jeg gjorde i 2008)
  • Dferg, bl.a. checkuser på meta, og aktiv i mye av arbeidet på meta. Jobbet godt sammen med han på et par CU-saker, og en selvfølge at han gis mulighet til å fortsette det bra crosswiki-arbeidet han gjør som steward.
  • J.Delanoy, checkuser på enwiki, og en av de mest aktive SWMT-folka jeg har jobbet med. Har stadig vekk gitt han admin-rettigheter på forskjellige wikier for at han skal få rydda opp i en eller annen vandals masseoppretting av masse artikler. Ryddig og effektiv person. Har engelsk Wikipedia som sin hjemmewiki, og med nesten 300 000 redigeringer siden 2006, så har han fått gjort sin del med rydding til å kunne stoles på.
  • Razorflame er en person jeg var veldig usikker på hva jeg kom til å stemme før de siste timene før valget åpnet. Han er en utrolig hyggelig person, og jeg har jobbet bra med han på endel saker, men han har en tendens til å gjøre veldig forhastede beslutninger, noe som ofte ikke er bra, spesielt ikke for stewards. Mens alle ting administratorer kan gjøre lett kan omgjøres av en annen administrator (og forsåvidt også byråkrater, selv om administrator-utnevnelser må omgjøres av en steward), så kan man ikke omgjøre at det blir kjørt en checkuser på en bruker, og utnevnelser av administratorer/fjerning av rettigheter setter veldig fort presedens som er vanskelig å få omgjort, og forhastede beslutninger er noe som er dumt, og man må tenke nøye igjennom før man gjør ting. Razorflame har flere konkrete saker som har gjort meg (og mange andre) bekymret. Han var blandt annet administrator og byråkrat på en wiki, men la inn en forespørsel om å få fjernet begge rettighetene etter en krangel på wikien, og kom på IRC og ba om at denne forespørselen skulle håndteres fort, noe den da ble. 5 minutter etterpå angret han, og ba om å få rettighetene tilbake. Han har også greid å komme seg opp i 12 forespørsler om å få administrator-rettigheter på en annen wiki.

Det er en svensk administrator, Evalowyn, som har stilt til valg. Har ikke helt bestemt meg for hva jeg har lyst til å stemme når det gjelder henne. Det har vært etterlyst flere skandinaviske forvaltere, da det er relativt stor brukermasse og artikkelmasse på de skandinaviske wikiene, men hun har dessverre ikke spesielt mye erfaring (ikke vært registrert på svwiki i et helt år engang, og ble administrator først i september 2009, med lite bidrag på andre wikier enn svensk Wikipedia). Samtidig kan det nevnes at jeg ikke hadde så veldig mye mer fartstid som administrator før jeg selv stilte til valg som forvalter (hadde vel ~9 måneder, men var aktiv på mange wikier, og var kjent i steward-kretser da jeg hang på IRC-kanalen).

Ellers kan jeg nevne at Erwin har laget et veldig fint script for å holde styr på hvordan det går med de forskjellige kandidatene, som han har lagt ut på toolserver.

Regner med at det kommer litt mer info fra meg om forvaltervalget etterhvert.

Wikimedia Sverige och sociala media

20:23, Tuesday, 19 2010 January UTC

Nu börjar Wikimedia Sverige få fart. Wikimedia Sverige har länge haft en facebookgrupp och lite kortare tid en facebook fan page. För några veckor sedan skaffades ett twitterkonto och igår kom så en blogg igång.

För de är väl de som bukar räknas till sociala media? Sedan tidigare har Wikimedia Sverige haft “gammalmedia” såsom en wiki, en maillista ach en kanal på irc.

Men är det för många bredder? Ska man hålla sig till färre informationskanaler?

Hvem var anonyme sa du?

16:35, Tuesday, 19 2010 January UTC

Aftenposten har i dag en leder om Store Norske Leksikon/Wikipedia hvor det bl.a. hevdes:

Et brukerbasert nettleksikon som Wikipedia, der bidragsyterne er anonyme, er imidlertid bare et supplement til et kvalitetssikret leksikon der navngitte fagpersoner kan stilles til ansvar for innholdet.

Og da må jeg spørre: Hvem er «Redaksjonen» som dukker opp på de fleste artikler på Store Norske? Hvordan kan man stille fagpersoner i Store Norske til ansvar for det de har skrevet som er galt (og jeg kan garantere deg at det er mye galt der)? SNL-Redaksjonen er ikke noe mer enn det samme som Wikipedia-administratorene; personer som kan kildekritikk; ikke (nødvendigvis) faget de skriver om.

Jeg kan love deg at jeg kan fortelle deg mye mer om de såkalte «anonyme» bidragsyterne på Wikipedia enn de «navngitte fagpersonene» på Store Norske (som ofte ikke er fagpersoner heller, bare navngitte, hvis de ikke tilhører Redaksjonen).

Når skal norske redaktører og Wikipedia-kritikere  lære seg at det ikke finnes noen absolutte sannheter; bare kilder med større eller mindre troverdighet…

Wikipedia-statistikk og språk

09:38, Friday, 15 2010 January UTC

Wikipedia Samfunnshuset presenteres og drøftes nå resultatene av Wikimedia Visitor Log Analysis Report fra fjorårets siste måneder. Resultatene for Norge ses i tabellen nedenfor, og er interessant lesning. Trafikken fra Norge utgjør 0,6 % av den samlede Wikipediatrafikken, og fordeler seg altså slik:

Norge er et av landene i tabellen der det nasjonale wikiprosjektet scorer lavere enn det engelskspråklige. Det kan ha en rekke forklaringer, den mest nærliggende at det engelskspråklige rett og slett er større og bedre. Men en annen trend er også tydelig i Wikimedia-loggen: europeiske land som forbindes med generelt gode engelskkunnskaper (Nederland, Danmark, Sverige, Norge) har en langt høyere engelskandel enn søreuropeiske land, for eksempel. Nordmenn leser mye engelsk, simpelthen.
To andre tall i tabellen er interessante: russisk wikipedia har hele 2,1 % av sidevisningene. Det er langt mer enn antall norsk-russere (under 0,3 % av befolkningen), noe som kan henge sammen med det fascinerende faktum at russisk er det største ikke-norske språket i norske biblioteksstatistikker. Men man skal ikke se bort fra at det er feil i loggføringen (jamfør den høye japanskprosenten i statistikken for Australia).
Nynorskprosenten er kanskje likevel den mest oppsiktsvekkende. OK, så er antall artikler langt lavere enn i bokmålsvarianten, men mange av dem holder høy nok kvalitet til å være mer enn brukbare i f.eks. skolesammenheng. Googlerank kan være en hovedårsak, men det avspeiler sannsynligvis også nynorskens svake stilling. Et lite tall til slutt: ifølge Alexa er Wikipedia nummer 10 på den norske nettrankinglista. Situasjonen er dermed den samme her som internasjonalt: Wikipedia er eneste ikke-kommersielle aktør i toppskiktet.

Ukas konkurranse, uke 2

21:22, Monday, 11 2010 January UTC

Ukas konkurranse

Ukas konkurranse på bokmålswikipedia for denne uka er språkvask. Den går ut på å fikse språket i artikler som trenger det.

Grunner til ikke å bli administrator

16:36, Tuesday, 05 2010 January UTC

Dette er en liten notatliste over grunner jeg kan finne på for at brukere ikke bør bli administratorer på Wikipedia… Med mindre de har lyst da selvfølgelig (jeg mener at alle som har lyst, og som har vist at de kan stoles på, bør få verktøyene, selv om det er noen negative sider som jeg har beskrevet under). Anser det ikke som en fullstendig liste, og oppdaterer den litt tilfeldig når jeg kommer på flere grunner. Kom gjerne med flere

  • Konstant kritisert av andre brukere
  • Bruker mer tid på å debattere ting enn på å faktisk gjøre noe produktivt
  • Telefoner og e-post fra tilfeldige brukere som er uenig i noe du har gjort
  • Vanskelig å ta en pause fra Wikipedia-arbeidet og gjøre noe annet en periode for ikke å gå lei, uten å bli kritisert for å ikke gjøre administrator-jobben
  • Folk legger mye i statusen når det gjelder debatter av negativ art, mens det i positiv art «bare er noen ekstra knapper og ingenting viktig»
  • Ikke kunne ta igjen hvis noen er slemme/prater stygt mot deg
  • Dødstrusler (Hvorfor gjør så mange ting på internett de aldri ville funnet på å gjøre IRL?)

Tyskspråklig Wikipedia har passert 1 000 000 artikler

01:13, Monday, 28 2009 December UTC

Ukas konkurranse

Gratulerer til tyskspråklig Wikipedia, som i dag fikk sin artikkel nr. 1 000 000! Det er den andre wikipediaen som når denne milepælen, etter engelsk (så klart). Den 1 000 000. artikkelen var «Ernie Wasson». Gratulerer!

Ukas konkurranse, uke 51

23:19, Sunday, 20 2009 December UTC

Ukas konkurranse

Litt sein kunngjøring, men bedre seint enn aldri (som forrige uke). Ukas konkurranse på bokmålswikipedia er Kongoene. Den går ut på å utvide og opprette nye artikler som angår Republikken Kongo (Kongo-Brazzaville) og Den demokratiske republikken Kongo (Kongo-Kinshasa, tidligere Zaïre).

Ukas konkurranse, uke 49

23:19, Sunday, 20 2009 December UTC

Ukas konkurranse

Ukas konkurranse på bokmålswikipedia for denne uka er rundrengjøring. Den går ut på å rydde i flest mulig artikler. Vinneren får den røde rosetten, som kan ses til venstre.

Ukas konkurranse, uke 52

23:19, Sunday, 20 2009 December UTC

Ukas konkurranse

Ukas konkurranse på bokmålswikipedia for denne uka er runde år i 2010. Den går ut på å opprette/forbedre artikler om ting som har jubileum i 2010.

Gadget-UAAA

18:23, Thursday, 19 2009 November UTC

Jeg vil gjerne reklamere litt for en tilleggsfunksjon («gadget») jeg har laga på bokmålswikipedia. Det er en tilleggsfunksjon som gjør at alle lenker til utmerka eller anbefalte artikler får en liten logo foran seg, på samme måte som eksterne lenker får en blå «pil» etter seg.

Prinsippet og koden er så å si det samme som med de eksterne lenkene – det hele er kun CSS med selectors fra CSS3. For å prøve den selv, gå til Spesial:Innstillinger, trykk på «Tilleggsfunksjoner» og slå den på (det er den øverste tilleggsfunksjonen). Den er veldig kjekk synes jeg selv.

Older blog entries