Wikipedia börjar få ett bra samarbete med arkiv, bibliotek och muséer. Sedan Liam Wyatt och andra startade mer organiserat fokus internationellt på kulturarvet för flera år sedan har Wikimedia Sverige startat samarbeten med Centralmuseerna, och har haft en Wikipedian in Residence, skapat en handbok för ABM-sektorn, och föreläst vid ett otal konferenser. Vi har till och med en person som är anställd för att ta kontakter med ABM-sektorn, vi har en person som är anställd för att underlätta större uppladdningar av bildmaterial – och vi har ett strålande samarbete med Europeana, den stora europeiska kulturarvssamlingen.

Omslaget till Kulturskatter på nätet, version 2. Ladda ner hela broschyren genom att klicka på bilden.

Nu kommer nästa steg i det här. Under april ägde konferensen Digikult rum. Namnet är en sammanslagning av orden ”digitalt” och ”kulturarv”. Tanken var att skapa en praktisk konferens – d.v.s. en konferens där deltagarna skulle kunna ta med sig det föreläsarna talade om och direkt efteråt implementera det i sina egna organisationer. Mindre snack, mer verkstad, helt enkelt. Konferensen anordnades i ett samarbete mellan Wikimedia Sverige, Regionarkivet, Länsstyrelsen i Västra Götaland, Västarvet och Kultur i Väst.

I samband med Digikult kom också den nya versionen av Kulturskatter på nätet, se bild här bredvid. Ladda gärna ner.

Nu har äntligen filmerna därifrån lagts upp. Kultur i Väst filmade och har lagt upp dem på YouTube. Jag har sedan lagt dem i en spellista på YouTube så att det ska vara enkelt att se dem i rätt ordning. Det är sammanlagt 20 filmer som tillsammans tar drygt 8 timmar att titta igenom. De är väl värt att titta igenom allihop, men eftersom jag vet att många inte har 8 timmar över vill jag särskilt lyfta fram följande filmer:

1. Inledningen av landshövdingen Lars Bäckström - både underhållande och positiv. Inte minst var han hänförd över hackathonet

2. Peter Krantz om öppna data – satte tonen för konferensen

3. Karin Nilsson om Livrustkammarens öppna bildarkiv – som var mer pro-Wikipedia än jag hade vågat säga åt henne att vara

4. Kajsa Hartig om sociala medier och kulturarv – som råkade använda en bild som jag nyligen hade gjort om digitalisering utan att veta att det var jag.

Men det finns många andra som pratade intressant. Jag själv var lite för splittrad för att göra en bra föreläsning, och lyckades förolämpa en duktig Wikipedia-användare när jag skulle försöka skämta. (Det har jag bett honom om ursäkt för.)

Slutligen, vi hade nyligen ett slutmöte om Digikult. Vi diskuterade då bland annat om det kommer att bli en uppföljare. Vi vill naturligtvis, men återkommer med besked. Men det har redan kommit mycket positiv feedback och jag vet att det kommer ske saker i kölvattnet av det här. Vad det blir återkommer jag till så småningom.

Hästfigurin, Medelhavsmuseet. Foto: Lokal Profil, CC-BY-SA
Detalj av hästfigurin, Medelhavsmuseet. Foto: Lokal Profil, CC-BY-SA

Under söndagen var vi en grupp på sex personer som träffades och tog lite bilder på Medelhavsmuseets fantastiska samlingar. Detta lilla evenemang skedde som en del av fototävlingen Wiki Loves Public Art.

Museet är inte speciellt stort och deras Egyptiska samlingar var tyvärr inte öppna då de håller på att bygga om men museet rymmer ändock ett stort antal statyer. Ett stort antal av dem var inte i glasmontrar vilket var utmärkt och möjliggjorde bättre bilder! Även det faktum att museet är mycket ljusare än Östasiatiska museet hjälpte. Trots det är det alltid många bilder som får kasseras då det blir olyckliga reflektioner etc. Därtill gör det stora antalet objekt att vi med största sannolikhet missade att fotografera flera av dem. Då Medelhavsmuseet har gratis inträdde hela månaden så jag rekommenderar dig att fara dit och ta några bilder. Även om det skulle finnas en bild är det väldigt värdefullt att ta närbilder på olika objekt eller från andra vinklar.

Om du vill se vad som redan finns uppladdat kan du ta en titt i bildkategorin på Wikimedia Commons.

Mvh,

John Andersson, internationell koordinator för Wiki Loves Public Arts

Loreen efter vinsten 2012.
Foto: Vugarİbadov
Licens: CC-BY-SA-3.0.

[Nedanstående är ett gästinlägg på Wikimedia Sveriges blogg. Författaren heter Albin Olsson och är en av Wikipedias många frivilliga som skriver och fotograferar. På Wikipedia och wikimediaprojekten heter han Abbedabb.]

26 maj 2012 sändes finalen av Eurovision Song Contest från Baku i Azerbajdzjan, och i slutet av sändningen korades Sveriges bidrag ”Euphoria” med Loreen till vinnare. Det tog inte lång tid innan jag fick en idé. Att Eurovision Song Contest 2013 skulle sändas i mitt hemland innebar många möjligheter. Jag återkommer till idén strax.

Eurovision Song Contest är väldigt väldokumenterat på Wikipedia. På Svenskspråkiga Wikipedia finns det en artikel om varje års tävling sedan starten 1956, och eftersom tävlingen engagerar människor över hela välden finns det  i skrivande stund artiklar om tävlingen på 91 språkversioner. Många språkversioner har också också artiklar om enskilda artister och bidrag, med information,  listor, statistik, placeringar, regler och poäng. Det är dock lite si och så med bilder. Jag ser stor potential i databasen Wikimedia Commons, men även om jag nog aldrig träffat någon som inte hört talas om Wikipedia, så är det väldigt ovanligt att jag träffar någon som har hört talas om Commons.

Det finns bilder på tidigare års Eurovision Song Contest, men i mycket varierande kvalité och de är oftast inte speciellt många. Ibland har någon lyckats ta en bild med en mobiltelefon ifrån en publikläktare, men i vissa fall finns det några bra bilder tagna med en bra kamera.

Nu till min idé: Att tävlingen hålls i Sverige innebär att jag själv skulle kunna ta riktigt bra bilder till Wikimedia Commons. Bilder på Commons måste ha ”fria licenser”, och jag använder mig av standardlicensen CC-BY-SA-3.0. Det där med licenser kan vara en djungel, och jag vet inte själv vilken benämning på den här licensen som är korrekt, men licensen innebär iallafall att vemsomhelst har rätt att kopiera, distribuera och bearbeta mina bilder helt gratis under vissa enkla villkor. Upphovsmannen (jag) måste anges, och om bilderna kopieras eller sprids vidare måste detta göras med samma (eller liknande) licens.

Detta innebär att om jag tar bilder under Eurovision Song Contest 2013, så kommer de att kunna användas av vemsomhelst. Tidningar, webbsidor och andra medier måste inte köpa bilder från någon bildbyrå eller skicka en egen fotograf till Malmö. De kan använda mina bilder helt gratis. Den vanligaste användningen av bilder på Commons är Wikipediaartiklar, och bilder gör väldigt mycket för artiklarna. Mitt mål var att på Wikipedia kunna ha riktigt bra, proffsiga bilder om varenda tävlande artist i Eurovision 2013.

Jag gick igenom ansökningsprocessen om fotoackreditering och efter många om och men godkändes min ansökan, vilket innebar att jag hade samma förmåner som de andra 1700 fotografer och journalister som skulle bevaka tävlingen. Till en början fick jag avslag, eftersom de som beslutade om ackreditering såg mig som ett oseriöst fan, men efter att både jag och några i föreningen Wikimedia Sverige lyckats förklara vad det var jag ville göra så gick ansökan igenom.

Emmelie de Forest efter vinsten 2013.
Foto: Albin Olsson
Licens: CC-BY-SA-3.0

Nu har Danmarks Emmelie de Forest och låten Only Teardrops korats till vinnare och jag har kommit hem från Malmö. Om jag ska summera veckan så har det varit ett väldigt lyckat projekt. Jag har tagit tusentals foton, varav jag hittills har laddat upp över 500 till Wikimedia Commons. Bilderna har kategoriserats både efter artist, land, repetition och/eller presskonferenser, och alla bilderna hamnade också i kategorin med den mycket tydliga titeln Photos taken by Albin Olsson during the Eurovision Song Contest 2013.

Det har blivit riktigt bra bilder. Närbilder på nästan alla artister, bilder på artisterna på scen, framförandes sina bidrag, och även filmklipp. Man får inte ladda upp upphovsrättsskyddat material på Commons, så låtar, eller filmklipp med låtarna är helt uteslutet, men jag lyckades få en hel del filmklipp precis som jag ville. I min ursprungsidé om att åka till Malmö ingick, förutom fotograferingen, att få filmklipp där artisterna presenterar sig själva. ”Hej allihopa! Robin Stjernberg heter jag, och jag representerar Sverige i Eurovision Song Contest 2013 med min låt som heter ‘You’.” till exempel. Det gick faktiskt riktigt bra, även om det var svårt att få trettio sekunder att prata med artisterna, och att förklara vad det var jag ville att de skulle säga. Det var många, många andra reportrar som ville ha artisternas dyrbara tid, och ställa frågor om hur det känns och vad de tror om andra länders bidrag och vad de äter till frukost. Att då få dem att säga sitt namn och låtens titel var faktiskt ganska annorlunda. Men det gick för det mesta väldigt bra.

Det känns riktigt lyxigt att i Wikipediaartiklarna inte bara ha en snygg bild i högerkantens infobox, utan ett litet klipp där artisten presenterar sig själv. Och, nu kommer en annan lyxig detalj: På så många språk som möjligt. Jag fick Robin Stjernberg att säga samma sak på engelska, vilket innebär att även engelskspråkiga Wikipedia kan ha ett filmklipp i artikeln om honom, vilket är användbart för några extra hundra miljoner människor. I kategorin Videos from Eurovision Song Contest 2013 finns just nu 32 videoklipp (det kan eventuellt tillkomma några fler) där tolv artister presenterar sig själva. Alla på engelska, men elva av dem på minst ett annat språk. Bland de jag är mest stolt över kan nämnas att jag fick den ryska sångerskan Dina Garipova att presenterar sig, inte bara på engelska och ryska, utan även på tatariska. Så nu har även artikeln om henne på Tatariska Wikipedia ett filmklipp, och det tycker jag är riktigt lyxigt. Den rumänske operasångaren Cezar innehar rekordet i antal språk bland mina klipp. Han presenterar sig på engelska, rumänska, italienska och franska. Varje extra språk som artisterna presenterar sig på gör att ännu fler människor kan ha nytta av materialet. Själv tycker jag att både stora och små språk är bra. Klipp på stora språk gör nytta för fler, men mindre språk känns lite exklusiva. Att bara ha klipp på engelska kan göra att det känns som att andra språkversioner blir lite bortglömda. Så jag tycker att det är extra kul med Garipovas tatariska klipp, och Eyþór Ingis presentation på isländska, ett språk som bara talas av drygt 340 000 människor.

Mitt lilla projekt blev väldigt lyckat. Jag känner verkligen att jag har bidragit till att förbättra många Wikipediaartiklar på väldigt många språk. I några fall har jag själv lagt in filmklipp i artiklar på olika språk, men i de allra flesta fall har jag hittat mina bilder i artiklar på massor av olika språk. Wikipediaanvändare världen över har hittat mina bilder och lagt in dem här och var, helt utan min påverkan. Det känns jättekul! På Twitter har olika Wikipedianer ”gjort reklam” för mina bilder och jag fick tips om att man på en sajt kan se detaljerad information och statistik om hur mina bilder används, och när jag på olika sätt upptäcker hur mina bilder används blir jag riktigt stolt. Som bilden nedan, till exempel.

Den här bilden används på hela 36 språkversioner av Wikipedia! Bland annat japanska och kinesiska.
Foto: Albin Olsson
Licens: CC-BY-SA-3.0

Förutom användningen på Wikipedia hoppas jag att bilderna används på andra ställen också. Om de gör det blir jag glad om jag får veta det, även om inte det är ett krav på något sätt. Jag hoppas också att det här inspirerar andra att ta bra bilder till Wikimedia Commons och Wikipedia. Att jag har visat vad man kan göra. Om fler vet vad Wikimedia Commons är kommer fler att lägga upp bilder, och fler händelser kommer att dokumenteras med bra bilder. Invigningar, festivaler, byggnader, platser och människor.

Jag har tänkt på att det är väldigt, väldigt många fotografer på de här tävlingarna, och att man med fria bilder inte alls behöver så många. Om få fotografer tar många bra och fria bilder, så hade man löst många problem.

Jag har också tänkt på att det hade varit mycket lättare om man hade informerat om att Wikimedia Commons var på plats. Dels för att mindre tidningar och webbsidor då hade vetat om att de enkelt hade kunnat få tag på bilder, men också för att artisternas ”head of press” hade vetat att här finns chansen att få bra bilder till artistens Wikipediaartiklar. Jag märkte på en del pressansvariga att de gärna prioriterade att jag skulle få mitt lilla filmklipp, eftersom de vet att väldigt, väldigt många söker och hittar information om artisterna på Wikipedia. Tysklands head of press verkade dock helt ointresserad och sa att ”bara de största medierna” fick intervjua Cascada. Wikipedia, världens femte största webbsajt, verkade inte räknas.

Annars har jag fått mycket stöd från Wikimedia Sverige. Det var inte de som skickade iväg mig, utan det var min egen idé och mitt eget initiativ, men jag har fått otroligt bra stöd och hjälp från dem. Kamera, objektiv, stativ och mikrofon har jag fått låna av deras teknikpool. Resultatet hade omöjligt blivit lika bra utan den hjälpen. De journalister jag pratat med i Malmö har blivit väldigt imponerade och hjälpsamma när de förstått att jag fotograferar för Wikipedia. ”Behöver du något så säg bara till” har jag fått höra många gånger av trevliga fotografer och journalister från många olika länder. Om frilansfotografen Stefan Crämer inte hade hjälpt mig stänga av autofokuslampan på min kamera under den första repetitionen hade jag mycket väl kunnat bli utslängd ur arenan, och jag hade aldrig fått så bra bilder från repetitionen av finalen om det inte var för att jag fick låna Helsingborgs Dagblads Sven-Erik Svenssons lilla pall att stå på. Sen måste jag tacka några av mina vänner, som så snällt översatt den informationsmall som ligger på alla mina bilder från Eurovision Song Contest. Mallen förklarar kortfattat hur bilderna får användas, och jag skrev mallen på svenska och engelska. Tack vare Sara finns samma information översatt till italienska, Mia har översatt till tyska, Salla till finska, och Stefán till isländska. Stort tack till er alla! Nu kan ännu fler läsa om hur enkelt bilderna kan användas.

Slutligen.

Nu har jag har visat vad som faktiskt är möjligt. Jag hoppas att andra intresserade i andra länder förstår att de kan göra samma sak, och att har jag har dragit igång något som kommer att pågå i många, många år framöver. Att inte bara tävlingen vandrar vidare till vinnarlandet, utan även stafettpinnen för att fotografera för Wikimedia Commons. Eurovision Song Contest 2014 kommer alltså hållas i Danmark. Vi får se hur det blir. Danmark ligger inte speciellt långt bort, och det här gör jag gärna om.

Användare abbedabb i presscentret tillhörande Eurovision Song Contest 2013.
Foto:Albin Olsson
Licens:CC-BY-SA 3.0

Användare abbedabb filmar Krista Siegfrids för Wikimedia Commons under Eurovision Song Contest 2013.
Foto:Simon Sommelius
Licens: CC-BY-SA 3.0

-Albin Olsson, användare abbedabb

[Vill du skriva en gästblogg här? Kontakta info@wikimedia.se]

Sveriges lantbruksuniversitets campus i Uppsala.
Foto: Arild Vågen
Licens: CC-BY-SA-3.0.

Den 18 januari 2013 formulerades titeln för ett helt nytt jobb när världens första Wikipedian in Academy anställdes på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Egentligen var det så självklart, allt fanns där. En tradition från Wikimediavärlden att bygga partnerskap med museer och andra kulturinstitutioner och en vilja (och i Sverige lagstiftad skyldighet) från universitetens sida att fullgöra den tredje uppgiften. Wikipedian in residence har redan blivit ett begrepp inom den internationella kulturvärlden och institutioner som British museum, Château de Versailles och Riksantikvarieämbetet i Sverige har haft Wikipedian in residence. Tanken är att Wikipedianen ska fungera som en länk mellan institutionen och Wikipedia samt Wikipedias systerprojekt. Nu flyttar vi och Sveriges Lantbruksuniversitet konceptet till universitetsvärlden. Under våren och sommaren 2013 är Arild Vågen anställd som Wikipedian in Academy på SLU och leder ett stort Wikipediaprojekt. I arbetsuppgifterna ingår att lära, organisera och stödja forskare och doktorander som ska bidra till Wikipedia som en del av den tredje uppgiften. Workshops och andra aktiviteter arrangeras runt om på SLU:s många campus och ett långsiktigt program med Wikipediaambassadörer kommer att byggas upp för att skapa en kontinuerlig struktur för ett fortsatt Wikipediaarbete på SLU.

Arild Vågen och Sophie Östberg.
Foto: André Costa
Licens: CC-BY-SA-3.0.

Projektet har tagits fram i nära samarbete mellan Wikimedia Sverige och SLU. Från Wikimedia Sverige har utbildningsansvariga Sophie Östberg tillsammans med Arild Vågen bidragit, och från SLU Olle Terenius och Tina Zethraeus. Från Wikimedia Sveriges sida tycker vi att det är väldigt roligt att ett svenskt universitet blir pionjärer. Tidigare projekt utomlands har siktat in sig på att få studenter att bidra, här bidrar för första gången professorer, docenter, forskare och doktorander i organiserad form till Wikipedia. Sveriges lantbruksuniversitet utför alltså tredje uppgiften genom att stödja sina doktorander och forskare att skriva på Wikipedia, till en potentiell miljonpublik. På svenska Wikipedia fanns under mars 2013 ungefär en fjärdedel av Sveriges befolkning. Det borde således vara en tämligen god och tacksamt etablerad plattform för att nå ut med den kunskap vilka forskare och doktorander besitter på detta universitet. Men det stannar ju inte här. Wikimedia Sverige etablerar nu kontakter med andra universitet runt om i Sverige som är nyfikna på konceptet och hur de också kan nyttja Wikipedia i utbildning. Utöver att utföra tredje uppgiften så handlar det också om att sprida kunskapen om fria licenser och vikten av detta inom högre utbildning.

- Sophie Östberg, Utbildningsansvarig Wikimedia Sverige, och Arild Vågen, Wikipedian in Academy på SLU

Några av deltagarna. Foto: Axel Pettersson. Licens: CC-BY-SA.

Se below for English translation

Under söndagen den 12:e hade vi vårt första lilla sidoevent under fototävlingen Wiki Loves Public Art. Vi var en grupp på åtta vuxna samt Ture, 3 år, som träffades för att fotografera Östasiatiska museets fantastiska konstsamlingar.

För att täcka in så mycket som möjligt och undvika att flera personer tog bilder på samma objekt delade vi upp oss i två grupper. Ena gruppen fokuserade på museets japanska konstsamling, där många av de cirka 400 objekten i samlingarna fotograferades. Nu finns bland annat bilder av en fantastisk samling livfulla miniatyrskulpturer (så kalade netsuke) samt konstporslin tillgängliga på Wikimedia Commons.

Den andra gruppen fokuserade på en betydligt större samling av kinesisk konst som innehöll objekt från 1600-talet f.kr. ända fram till 1900-talet e.kr. Vi kunde alltså ta bilder på objekt från de olika kejserliga dynastierna med allt från jade- och elfenbensstatyeter till konstverk av lera och porslin.

Under de dryga två timmar då vi gick runt och njöt av konsten och fotograferade, blev hundratals bilder tagna och deltagarna håller nu på sortera ut sina bästa bilder och ladda upp dem. Redan finns ett 40-tal bilder uppladdade på Wikimedia Commons, och det blir helt säkert fler. Vi avslutade det hela med att ta en fika på museets café och lärde känna varandra lite bättre. Vi pratade bland annat om fotografering, om andra evenemang anordnade av Wikimedia Sverige som deltagarna varit intresserade av och deltagit i och om Tures leksaksbilar.

Ture med bil. Foto: Axel Pettersson. Licens: CC-BY-SA.

På kommande söndag, den 19:e maj, bär det av till Medelhavsmuseet för att fotografera till exempel terrakottastatyerna från Cypern, marmorporträtt från Rom och Grekland samt konst av guld från olika andra länder runt medelhavet. Häng gärna med och gå runt där tillsammans med oss (först till kvarn gäller!), eller besök museet på egen hand någon annan dag under veckan! Det är gratis!

• Se till att du tar en bild på informationsskylten för objektet så att du lätt kan beskriva vad det är för något du tagit bild på. Det ökar chansen att bildenkommer att användas senare! Se framförallt till att få med konstverkets ID-nummer (alltså det nummer som museet gett objektet för att själva kunna hitta information om det i sina databaser). ID-nummer kan se ut exempelvis så här: “OM-1974-1029 eller “BS-2096”.

• Undvik reflektioner i glaset. Om du flyttar runt lite kan du ofta undvika allt för mycket reflektioner.

• Titta på dina bilder när du tagit dem (zooma in så att du ser om de är skakiga eller inte). Ofta är museerna inte upplysta på lämpligt sätt för att det ska vara enkelt att ta bra bilder och det kan krävas några försök även om man är stadig på handen.

• Ta flera bilder av samma objekt från olika vinklar och närbilder samt med olika mycket ljusinsläpp. Det är bara bra att vi har lite olika versioner att välja mellan och du kan förstås också ladda upp olika bilder av samma objekt!
  

  Ett skulpterat kvnnohuvud från Songdynastin, Kina. Foto: LMarianne. Licens: CC-BY-SA.

Hoppas att ni hänger med och tar lite bilder, antingen på lördag hos Göteborgs konstmuseum eller på söndag hos Medelhavsmuseet i Stockholm!

Mvh,

John Andersson

English Translation

On Sunday the 12th we had our first side events during the photo contest Wiki Loves Public Art in Sweden. A group of eight adults and Ture, 3 years, came together to photograph the Museum of Far Eastern Antiquities’s fabulous art collections.

In order to cover as much as possible and avoid several people taking pictures of the same object we decided to split into two groups. One group focused on the museum’s Japanese art collection, where many of the 400 objects in the collections were photographed. Now we have several pictures available on Wikimedia Commons of e.g. a stunning collection of miniature sculptures (so kalade netsuke) and of beautiful art porcelain.

The second group focused on a much larger collection of Chinese art, which included items from the 1600s BC until the 1900s AD. We took pictures of items from the various imperial dynasties, made out of both jade and ivory, clay and porcelain.

Already, there are over 40 photos uploaded to Wikimedia Commons from the event, and more will certainly be added. We ended the event with a coffee at the museum café and got to know each other a little better. We talked about photography, other events organized by Wikimedia Sweden as participants were interested of and/or had participated in and about Ture’s toy cars.

En netsuke från Japan. Foto: Catasa Licens: CC-BY-SA.

On the next Sunday, May 19, we will go to the Museum of Mediterranean and Near Eastern Antiquities to photograph items such as terracotta statues from Cyprus, marble portraits from Rome and Greece and art made out of gold from various other countries around the Mediterranean. Do join us and visit the museum together with us (first come first served!), or visit the museum on your own any other day of the week! The entrance is free of charge!

We discussed a number of ways to improve photos taken in a museum for the contest:

• Make sure you also take a picture of the artwork’s information sign so that you easily can describe what you have photographed. More information about the picture will increase the chance that the image will be used later! Be sure to take a photo, or write up, the artwork’s ID number (i.e. the number that the museum gave the item to find information about the object in their databases). An ID number may look something like this: ”IF-1974-1029” or like this ”BS-2096″.

• Avoid reflections in the glass. If you move around a bit, you can often avoid too much reflection.

• Take a good look at your pictures directly after you have taken them (zoom in on your camera so you can see if they are blurry or not). Often museums are not lit up properly which makes it hard to take great pictures, even with a steady hand.

• Take several pictures of the same object from different angles and close-ups. It’s very good if we have some different versions to choose from of the same object!

I hope that you will come along and take some pictures, either on Saturday at the Gothenburg Museum of Art, or on Sunday at the Museum of Mediterranean and Near Eastern Antiquities in Stockholm!

Sincerely,

John Andersson

Idag drar Eurovision Song Contest igång i Malmö med första semifinalen och på lördag genomförs finalen.

Det är inte varje år detta evenemang arrangeras i Sverige och det är därför med glädje jag konstaterar att en av Wikimedia Sveriges medlemmar, Albin Olsson, har beviljats ackreditering och är där hela veckan för att fotografera artisterna. För detta ändamål kommer föreningens teknikpool med bra kamerautrustning till god användning.

Ackrediteringen till Eurovision Song Contest visar att de stora organisationerna och arrangörerna förstått hur Wikimedia fungerar och betraktar oss som en seriös kulturspridare. Bilderna laddas upp på Wikimedia Commons, bilddatabasen med närmare 17 miljoner mediafiler, fritt tillgängliga i hela världen. Albins bilder kan ni se här.

Tidigare har ackrediteringar beviljats till bland annat kronprinsessan Victorias och prins Daniels bröllop, prinsessan Estelles dop, presskonferenser för Nobelpriset, intervjuer med nobelpristagare, Astrid Lindgren Memorial Award, Stockholm Jazz Festival och Bokmässan.

Uppdaterat 2013-05-02

Ta fram kameran och se till att hålla dina söndagar lediga! Nu drar nämligen Wiki Loves Public Art igång! Om du vill vara med i tävlingen så är du välkomna att komma och ta bilder på hela nio stycken konstmuseer utspridda i Stockholm, Göteborg, Norrköping och Lund, vilka samtliga har samlingar med äldre upphovsrättsfri konst. Det innebär att dina bilder kan laddas upp på vår bilddatabas Wikimedia Commons. Då kan vi använda bilderna i Wikipedias artiklar och visa på all den vackra konsten vi har i våra museer!

Märk väl att olika museer har olika dagar/veckor då vi kan komma och de har alla olika öppettider, så ta en titt på vårt schema på http://wikilovespublicart.se/deltagande-museer/ innan ni beger er ut. Är det några oklarheter så tveka inte att emaila mig eller slå mig en signal.

I Stockholm finns det flera museer som deltar. Vissa museer kan ni besöka GRATIS hela månaden (bara ni säger till i kassan) medan vissa är gratis för tävlingsdeltagare under en specifik vecka (ni kan besöka museerna övrig dagar också, men då får ni betala inträde som alla andra). Söndagarna vecka 19 och 21 samt vecka 22 (onsdagen den 29 maj) kommer vi även att anordna ett litet informellt evenemang på de olika museerna då vi tillsammans går runt och tar bilder, och därefter tar en wikifika på museets café. Vecka 19 börjar vi med Östasiatiska museet. Vecka 21 bär det av till Medelhavsmuseet och vecka 22 betar vi slutligen av Etnografiska museet. Därefter gäller det att ladda upp alla bilderna i tid innan tävlingsslutet den 31 maj! Till samtliga av dessa museer är det max 10 volontärer åt gången som kan komma in gratis under de veckorna, så först till kvarn gäller. Vi ska även försöka få ihop någonting trevligt på Skoklosters slott vilket även det blir under en helg.

Ni kan enkelt anmäla intresse på vår Facebook-sida om ni vill vara med på ett evenemang. Om ni inte är aktiva på Facebook så kan ni självklart även skriva upp er på sidan för Wikiträffar. Det är dock som sagt max tio stycken per gång som kommer in gratis på Världskulturmuseerna, så först till kvarn gäller! På Skoklosters slott och Hallwylska är det dock gratis hela tiden för tävlingsdeltagare i obegränsat antal!

Stockholm är dock inte den enda staden där det kommer att pågå aktiviteter! I Göteborg, som också har ett par deltagande museer, kommer det att anordnas event på bland annat Göteborgs konstmuseum (inträdet är gratis för dig som är under 25 år och för övriga 40 kronor för ett årskort). Det kan även komma att bli ett evenemang på Världskulturmuseet i Göteborg vecka 20 (då har vi gratis inträde även där). Vi återkommer om detaljerna på http://wikilovespublicart.se/deltagande-museer/, på Facebook samt på sidan för Wikiträffar.

Vi har även museer som är med i Norrköping och Lund så om det är någon som känner sig sugen att dra igång något där vore det jättekul!

Kort sagt finns det mycket att se fram emot under maj månad så passa på att besöka några nya museer, bidra till fri kunskap och ta en kopp kaffe eller två i trevligt sällskap!

Nu bär det av! Lycka till!

Mvh,

John Andersson, internationell koordinator för Wiki Loves Public Art

Det är med stor glädje som vi kan meddela att Wikimedia Sverige nu har påbörjat sitt praktiska arbete i politisk påverkan. I onsdags hade vi möte på Sveriges riksdag med riksdagsledamoten Agneta Börjesson från miljöpartiet för att diskutera Wikimedias syn på upphovsrättslagarna och lämna förslag på hur vi anser att lagstiftningen kan ändras för att gynna och underlätta fri kunskap. Agneta Börjesson har, tillsammans med Maria Ferm, skrivit motionen “Kulturell Allemansrätt” och det var genom att vi på Wikimedia uppmärksammade hennes motion som vi fick tillbringa en hel timme på Riksdagen tillsammans med henne och Johan Schiff.

Vår verksamhetschef Jan Ainali lämnade förslag till Agneta Börjesson hur politikerna kan gå tillväga för att genomföra dessa förändringar och vi fick en god respons som svar.

Mötet var väldigt givande och vi har kommit överens om ett fortsatt samarbete inom frågan. Tillsammans ska vi nu arbeta för att få med fler politiker på tåget för att underlätta en framtida lagförändring. Agneta Börjesson kom själv med förslag på hur vi ska gå vidare och vi ser fram emot att nu ha möjlighet att tillsammans med politiker starta diskussion på riksnivå hur vi tillsammans ska arbeta för fri kunskap i samhället. Att vi på Wikimedia tror på vikten av frågan är ju ingen nyhet men att det ändå finns ett starkt engagemang i riksdagen är något som vi blev positivt överraskade av.

Arbetet i sig är långsiktigt men vi är trots det mycket glada för att på så kort tid lyckats träffa representanter från riksdagen för att diskutera frågan, och särskilt glada är vi över den mycket positiva respons vi fick tillbaka. Nu ska vi gå vidare och arbeta för en förändring inom politiken och för fri kunskap.

En av de lite krångligare saker som finns på Wikipedia är att formateringen skrivs med ett speciellt slags syntax, inte med principen ”Vad du ser är vad du får” (WYSIWYG) som i de flesta ordbehandlare. Detta ger ibland en tråkig tröskel som vi gärna blir av med. Och nu verkar det vara på gång. Våra kollegor i USA har kommit så pass långt att du själv kan aktivera en alfaversion av VisualEditor, som projektet kallas. I videon nedan ges en kort förklaring om hur du slår på det.

Du hittar förresten fler instruktionsvideos om Wikipedia här, bland annat denna som visar hur du enkelt lägger till en referens på Wikipedia.

I onsdags lärde sig knappt tjugo intresserade lärare och pedagoger i Göteborg hur man redigerar på Wikipedia. Workshopen arrangerades av Center för skolutveckling i Göteborgs stad och hölls av wikipedianerna Per A.J. Andersson och Mattias Blomgren.

Workshopen var en uppföljning av föreläsningen ”Wikipedia – kan man lita på det?”, som hölls i mitten av mars.

Deltagarna skapade egna användarkonton (om de inte redan gjort det), skrev en inledning på sin användarsida och prövade sig fram i sin egen sandlåda. Två timmar gick snabbt och de får fortsätta lära sig om Wikipedia genom att läsa introduktionskursen. Flera av deltagarna kom på idéer om hur de kan använda Wikipedia i utbildningen och de uttryckte att de var nöjda med workshopen.

Till hösten kommer Ylva Pettersson, lärare på Katedralskolan i Skara, att berätta hur hon använder Wikipedia i utbildningen.

Wikimedia Sverige har genom denna föreläsning fortsatt samarbetet med skolorna i Göteborg. Diskussioner har inletts om att sätta ihop en pilotgrupp med engagerade lärare.

Den 10-11 april gick Digikult av stapeln i Göteborg. Om denna konferens med fokus på kulturarv på nätet och digitalisering kommer ni kunna läsa mer i ett senare blogginlägg; jag är nämligen här för att prata lite om det hackathon som organiserades av Wikimedia Sverige och ägde rum parallellt med konferensen.

Sveasalen på Elite Plaza, en lite ovanlig plats för ett hackathon?
Bild: André Costa/CC-BY-SA

Ett hackathon är, enligt en välbekant encyklopedi, ett ”event där programmerare träffas för att programmera och inspireras av varandra[...]”. Utvecklandet pågår ofta under fria former men med en tidsgräns på 24 timmar eller en helg för att intensifiera arbetet. I vårt fall betydde det att 5 utvecklare (varav en på distans) slog sig ner under en kristallkrona på Elite Plaza för att under 36 timmar se vad de kunde åstadkomma på temat öppen kulturarvsdata.

Vi bestämde oss ganska snabbt för att arbeta tillsammans snarare än att tävla. Vi bestämde oss för att utveckla en webbtjänst som sökte i flera olika öppna databaser med kulturarvsdata för att presentera en mashup av det kulturarv som finns kring användarens position. Tjänsten byggdes så att den fungerar på dator, läsplatta eller (modern) mobiltelefon och kan hämta positionen via GPS, ip-nummer eller kartangivelse.

De datakällor som tjänsten tittar på är:

• Europeana: Europeana är ett EU-initiativ för att samla media från kulturarvsinstitutioner inom Europa i en portal. Genom deras öppna api hittar vi bl.a. bilder och dokument.
• Wikipedia: Denna källa kräver under omständigheterna ingen presentation. Tack vare alla geotaggade artiklar kan vi nu läsa om närliggande objekt.
• Kulturarvsinstitutioner: Via de institutionsmallarna som finns på Wikimedia Commons byggde vi upp en databas över platsbestämda kulturarvsinstitutioner.
• Offentlig konst: Verktyget kan även söka i vår öppna databas för Offentlig konst efter närliggande konstverk. Då denna databasen fortfarande innehåller ytterst få koordinatsatta konstverk är denna datakällan inte aktiverad som standard.

Verktyget har byggts modulärt så att nya dataleverantörer lätt kan läggas till allt eftersom dessa identifieras.

Demon kan ni själv pröva på http://misc.mickenordin.se/digikult/ och källkoden hittas på https://github.com/digikult/webapp.

Det var ett väldigt trevligt event för vilket jag tackar de övriga deltagarna samt organisatörerna. Det fanns många bra idéer och det var verkligen inspirerande att se hur snabbt ett verktyg kan byggas ihop. Detta visar att många nya möjligheter finns när väl data är fritt tillgänglig online. Detta var bara ett exempel, vad för roligt kan du komma på?

Som avslutning får ni här ett inslag från Västnytt som kom och hälsade på. http://www.svt.se/nyheter/regionalt/vastnytt/hitta-kulturarvet-pa-natet

This post in English: http://wikimediasverige.wordpress.com/2013/04/12/wikiskills-results-and-current-events/

Resultat så här långt

WikiSkills är nu inne på sitt andra och sista år och jag skulle vilja presentera våra resultat så här långt. Kolla till exempel in våra riktlinjer till lärare och andra sorters utbildare eller kika på vår handbok i hur man använder wiki i utbildningsaktiviteter. Planen är att överföra dessa texter till Wikibooks för att dom ska bli ännu mer tillgängliga och bättre kunna uppdateras – allt för att resultaten från WikiSkills ska spridas och komma till användning och fortleva sista projektdag. För fortlevnad och vidareanvändning är det viktigt att välja rätt typ av licens (t ex CC-BY-SA 3.0) och hosting på stabila projekt som Wikibooks. Faktum är att många aktörer i samhället behöver hosting av projektresultat på webbplatser som inte blåser bort från ena dagen till den andra. Väljer man då att publicera sitt material under en fri licens så finns det ofta möjlighet att hitta en lämplig plats på ett av Wikimedias projekt. Dessutom finns då också den efterlängtansvärda möjligheten att materialet vidareutvecklas om nya läsare väljer att bidra till innehållet.

I samband med frågan om projektet WikiSkills potentiella fortlevnad vill jag flagga för att man inom WikiSkills har talat om att bilda ett expertnätverk som ska leva vidare efter projektets utgång (länk kommer förhoppningsvis snart). Därför vill man komma i kontakt med personer som är speciellt erfarna inom wikier och liknande redskap för samarbetskultur. Om du är intresserad av att utforma detta potentiella nätverk så finns möjligheten att delta i Geneve-evenemanget (beskrivet nedan) eller i något av våra kommande webbmöten. Kanske det även kommer att finnas tillfälle att träffas fysiskt i Santiago de Compostela till hösten.

WikiSkills in a nutshell:
Teach the teachers how to use wikis in education!

På gång

Just nu genomför projektet WikiSkills kurser i Schweiz, Frankrike, Österrike, Nederländerna, Grekland och Sverige. Personligen tycker jag att dessa kurser är själva kärnan i projektet. Här i Sverige har Wikimedia Sverige hållit i tre stycken två dagar långa WikiSkills-kurser med sammanlagt 24 entusiastiska deltagare, huvudsakligen lärare. Jag återkommer med ett inlägg om deltagarnas upplevelser och hur deltagarna fortskrider med sin nyvunna kunskaper i Wikipedia, wikier och hur man undervisar och arbetar med wiki som verktyg.

Nästa vecka onsdag, torsdag och fredag 17-19 april träffas alla partners i WikiSkills-projektet i Geneve. Dessutom finns möjligheten för alla som är intresserade att delta i TEDxGeneva – ett TEDx-evenemang tillägnat wiki-kultur:

Wikinomics 360°, how collaborative culture is changing our lifes (anmäl dig här)

”Projektet WikiSkills genomförs med ekonomiskt stöd från Europeiska kommissionen. För uppgifterna i denna publikation ansvarar endast upphovsmannen. Europeiska kommissionen tar inget ansvar för hur dessa uppgifter kan komma att användas.”"

Under tisdagen och onsdagen deltog jag på ett hackathon i samband med konferensen DigiKult. Vi blev så få personer som deltog, så vi bestämde oss ganska snart för att göra nått tillsammans istället för att tävla. Vi bestämde oss för att sätta i hop en mashup som sökte ned i en mängd kulturdatabaser baserat på position.

Vi skrev i php/html5 och javascript och jag tycker att vi gjorde ett riktigt bra jobb på så kort tid med så få resurser.

Demon kan du kolla på här: http://misc.mickenordin.se/digikult/

Och koden hittar du på github: https://github.com/digikult/webapp

Vi blev även intervjuade av västnytt och inslaget kan du se här:

<iframe frameborder="0" height="270" scrolling="no" src="http://www.svt.se/wd?widgetId=23991&amp;sectionId=554&amp;articleId=1154441&amp;type=embed&amp;contextSectionId=554&amp;autostart=false" width="480"></iframe>

Detta inlägg på svenska: http://wikimediasverige.wordpress.com/2013/04/12/wikiskills-resultat-och-pa-gang/

Thus far

WikiSkills is now in its second and final year and I would like to present our results so far. Check, for example, our guidelines to teachers and other kinds of trainers or check out the manual on how to use wikis in educational activities. The plan is to transfer the texts to Wikibooks because they will become even more accessible and better able to be updated – all for results from WikiSkills to be disseminated and put to use, and persist last day of the project. For the survival and further use, it is important to choose the right type of license(eg CC-BY-SA 3.0) and hosting on stable projects like Wikibooks. In fact, many actors in society need hosting of project results on sites that will not blow away from one day to the other. If you then choose to publish your material under a free license, there is often the opportunity to find a suitable place on one of theWikimedia projects. In addition, then also the desired possibility might arise that the material be further developed if new readers choose to contribute to the content.

WikiSkills in a nutshell:
Teach the teachers how to use wikis in education!

Happening now

Right now the project is implementing WikiSkills courses in Switzerland, France, Austria, the Netherlands, Greece and Sweden. Personally I think these courses are the core of the project. Here in Sweden, Wikimedia Sverige led three two-day WikiSkills courses with a total of 24 enthusiastic participants, mostly teachers. I will be back with a post about the participants’ experiences and how participants are progressing with their newly acquired knowledge in Wikipedia, wikis and how to teach and work with wiki tools.

Next week, Wednesday, Thursday and Friday, April 17 to 19 all the partners in the WikiSkills project will meet in Geneva. It is also possible for all who are interested to participate in TEDxGeneva – a TEDx event dedicated wiki culture:

Wikinomics 360 °, how collaborative culture is changing our lifes (sign up here)

”This project has been funded with support from the European Commission. This publication ”WikiSkills – results and current events” reflects the views only of the author, and the Commission cannot be held responsible for any use which may be made of the information contained therein.”

Jag har föreläst och skrivit och svarat på frågor om Wikipedia sedan 2007 ungefär. Under den tiden har såklart vissa frågor återkommit. De flesta av dem har med kvalitet att göra. I min bok försökte jag besvara några av de vanligaste. Men den boken börjar få några år på nacken, och det finns många frågor som jag inte hade fått då.

Istället för att besvara dem tänkte jag ge dig som läsare verktyg så att du själv kan besvara den. Verktyget är enkelt: se inte Wikipedia som ett uppslagsverk, utan som hundratals specialistuppslagsverk som är ihopslagna under samma namn.

Det är nämligen så här: kvaliteten på Wikipedia varierar väldigt. Det är inte underligt. Kvaliteten på dagstidningsartiklar varierar, liksom TV-serier är olika bra och en del böcker är hjälplöst dåliga när andra är så bra att man inte kan beskriva det. Alla typer av texter har det här problemet. På samma sätt som vi snabbt lär oss (några av oss, i alla fall) att bedöma om något enskilt verk är bra eller inte, så är det dags att vi börjar prata om Wikipedia på samma sätt. Några av Wikipedias artiklar är fantastiska, medan andra är problematiska. Så är det. Kan vi gå vidare nu?

Vi ska faktiskt gå vidare rätt rejält. För inte nog med det finns enstaka artiklar som är fantastiska. Vissa ämnesområden är bra täckta, har många utmärkta artiklar och växer kontinuerligt. Här kan vi ta några exempel:

* artiklarna om svenska socknar vi redan beskrivit här på bloggen

* artiklarna om Stockholmiana är ett föredöme med massor av idoga skribenter

* fåglar är en av svenskspråkiga Wikipedias största styrkor. Det verkar som att det är stor överlappning mellan ornitologer och svenskspråkiga wikipedianer. (Svara gärna i kommentarerna nedan om du vet varför.)

Andra områden är mindre väl täckta, och artiklarna är korta och tråkiga, och ibland blir det inte så mycket bättre när tiden går. Av egen erfarenhet vet jag att området litteratur är ett sådant ämnesområde. Jag har försökt att ragga bibliotekarier som kan skriva artiklar om böcker, författare, litterära termer, -ismer och så vidare, men det har inte fått några större framgångar. Kanske gillar bibliotekarier att svara på frågor istället för att skriva uppslagsverksartiklar. Eller så gillar bokläsare att skriva recensioner istället för neutrala artiklar. Journalister skriver artiklar i sina tidningar, och inte på Wikipedia. Det kräver onekligen ett särskilt sorts sinne för att skriva en artikel om deckare i allmänhet snarare än att skriva om en enskild deckarförfattare. Men inte ens enskilda författare får bra artiklar, utan det stannar ofta vid listor av verk tillsammans med en mycket kort biografi. Måste det vara så? Går det att göra något åt det här? Än så länge har Wikimedia Sverige inga projekt för att rätta till det här (kanske kan Wikipedia i utbildning bli ett sätt, men då måste litteraturhistoria få mer utrymme i läroplanen igen). Vad borde vi göra mer? Kommentera nedan!

Ett annat område som vi har haft problem med är mode. I kontrast till både Stockholm och litteratur finns det inte ens ett levande projekt om mode. Det kan ha att göra med (och här kommer en av mina fördomar fram) att det bara är en av tio wikipedianer som är kvinnor. Kvinnorelaterade ämnen har en tendens att ha dåliga artiklar på Wikipedia. Det här försöker Wikimedia Sverige att göra något åt, i ett större samarbete med Nordiska museet och Europeana, med skrivstugor och andra aktiviteter. Men vad kan vi mer göra? Vad borde vi göra?

Ett tredje område som jag arbetar med just nu är företag. Det är ett av de svåraste ämnena att behandla på Wikipedia, vilket jag har skrivit om tidigare. Just nu har vi därför ett samarbete med Centrum för Näringslivshistoria, Sveriges kommunikatörer och Svenska Publishingpriset, så att vi kan ha en egen kategori på Svenska Publishingpriset: Kategori Wikipedia. Fram tills den 20 maj kan man bidra med en artikel och faktiskt vinna den tjusiga prisstatyetten. Skriv om ett företag eller en entreprenör med anknytning till Sverige och anmäl din artikel. Men det är inte helt okontroversiellt. Trots att vi bjuder in till arkivet på Centrum för Näringslivshistoria för att göra research tror några att vi tänker göra reklam. Vad kan vi göra mer för att förbättra artiklarna om företag? Lägg till exempel märke till att bara 3 av de snart 400 utmärkta artiklarna handlar om företag. Finns det inget behov av att artiklarna om de stora företagen har bra artiklar?

Och det är bara tre av de bra områdena, och tre av de dåliga. Men hela Wikipedia går att dela in på det sättet. Artiklar om Harry Potter redigeras exempelvis i hög grad av samma personer, medan de som skriver artiklar om kyrkobyggnader mest håller sig till det ämnet. Sällan mötas de olika grupperna, förutom när de diskuterar på Bybrunnen eller i diskussioner om administrativa frågor. Där kan man tydligt se att de olika grupperna har olika bilder av Wikipedia. En del tycker att tonen på Wikipedia är vänlig, för det är den tonen som de möter. Andra tycker att Wikipedia riskerar att dränkas av alla puckon som skriver konstiga saker. Några tycker att Wikipedia inte har problem med klotter. Andra försöker dagligen bekämpa anstormningen av klotter. Några upprörs av att artiklarna är vinklade åt ena hållet. Andra möter välskrivna artiklar av genomtänkta skribenter.

Sanningen är att Wikipedia är allt det. Det beror bara på var man tittar. Om ett tag kommer svenskspråkiga Wikipedia att bryta en miljon-artikel-barriären. Det betyder att det blir allt svårare att se Wikipedia som ett enhetligt uppslagsverk.

Men hur ska man då få överblick? Vad ska man säga när folk frågar om kvaliteten på Wikipedia?

Jag säger som jag brukar: vi jobbar på det, men som all vet kommer det inte att bli någon ordentlig skärpning innan det är dags att trycka Wikipedia. Eller för att tala med Kalle & Hobbe: ”Den enda inspirationen är panik i sista minuten”. och vi har inte bråttom.

See below for the English translation.

Fredagen den 22 mars var en väldigt trevlig och annorlunda arbetsdag. Wikimedia Sverige hade nämligen den största skrivstugan någonsin med 47 deltagare. Men också deltagarna och temat var någonting som vi tyvärr inte så ofta ser i samband med Wikipedia: kvinnor och mode. Wikipedia som vi vet, är väldigt mansdominerat (bara 9 procent av de som redigerar är kvinnor!) och mode har verkligen inte haft speciellt många eller bra artiklar på Wikipedia.

För att förbättra Wikipedias modeartiklar samlades den här fredagen våra fantastiska volontärer, personal från flera GLAM-institutioner, inflygna gäster från kontinenten, några bloggare och journalister samt en hel hög med studenter och personal från Stockholms universitet alla på Nordiska museet; och vi gjorde bra ifrån oss! Med denna pilot-modeskrivstuga satte vi en hög nivå inför de kommande modeskrivstugor som nu planeras i Europa under de kommande två åren, samtliga i samarbete med Europeana Fashion.

Den här skrivstugan i Stockholm var ett samarbete mellan flera organisationer: Wikimedia Sverige, Europeana, Nordiska museet, Europeana Fashion samt Stockholms universitets Centrum för modevetenskap. De har alla bidragit väldigt mycket och det är detta som gjorde skrivstugan så framgångsrik. Speciellt kul är att både Nordiska museet och MoMu i Antwerpen som en del av förberedelserna inför skrivstugan släppt hundratals modebilder som vi kunde använda för att illustrera artiklar på Wikipedia! För MoMu var den här uppladdningen ett först test att jobba med Wikimedia och vi hoppas att de nu kommer att få en blodad tand och ladda upp ännu fler bilder!

Vi inledde dagen med att presentera lite om våra respektive organisationer. Efter att deltagarna fått höra lite om Nordiska museet samt Europeana och Europeana Fashion gav jag dem en kortare genomgång hur det går till på Wikipedia med ett fokus på kulturen och hur det fungerar på Wikipedia.

För att komma igång med skrivandet så snabbt och enkelt som möjligt hade vi innan själva skrivstugan, den 12 mars, genomförde vi en workshop på Stockholms universitet där nio driftiga studenter lärt sig hur man redigerar på Wikipedia. På plats under skrivstugan hade vi därtill en hel del kanslipersonal från Wikimedia Sverige samt en handfull volontärer. Så direkt efter presentationerna fick deltagarna börja med att skriva och helt enkelt fråga när de behövde hjälp med det tekniska. Deltagarna kunde fritt välja att sitta själva eller tillsammans och arbeta medan vi cirkulerade och hjälpte folk med att komma igång.

I mitten av dagen var det lunchpaus följt av en guidad tur på Nordiska museet då vi bland annat tittade på utställningarna Modemakt samt Smycken. Därefter blev det mer skrivande och som avslutning på dagen blev det lite vin, snittar och trevligt minglande. Nästan alla deltagarna stannade kvar till minglandet och flera personer stannade ända fram till klockan 20.00, då vi var tvungna att gå då vakterna skulle till att låsa igen museet. Då hade skrivstugan pågått i nästan 10 timmar! Många av deltagarna kom även fram och tackade för ett trevligt event vid slutet av skrivstugan, och några beskrev hur stolta de känt sig när de tryckt på spara!

Att vi tillsammans lyckades få till ett event där folk kände att de hade så pass roligt att de valde att spendera en stor del av en fredagskväll tillsammans med oss, och att de känt att de nu kunnat bidra är för mig de viktigaste sakerna som gör att jag känner glad och stolt över eventet. Det övergripande målet är ju trots allt att vi får fler aktiva skribenter över tid och att Wikipedia blir accepterat och uppskattat av allt större delar av samhället.

Men, självklart är det även intressant att veta vad det direkta utfallet av eventet blev. Då flera av våra verktyg strular fick jag sammanställa följande information manuellt, vilket tog sin beskärda tid, men här är i alla fall skrivstugan i nummer:

• Vi hade 47 deltagare som registrerade sig på Nordiska museet.

• Av deltagarna på plats var hela 30 stycken kvinnor! Det innebär 64 procent av deltagarna, vilket kan jämföras med att andelen kvinnor som redigerar på Wikipedia år 2011 endast utgjorde 9 procent (vilket är den senaste undersökning jag sett)!

• 23 nya användare registrerade sig antingen under skrivstugan eller vid den förberedande workshopen på Stockholms universitet. Majoriteten av dessa var kvinnor.

• Så hur gick det med bildanvändandet?

  • Av de åtta uppladdade bilderna från MoMu Fashion Museum i Antwerpen används nu fyra stycken av dessa i Wikipedia. De användes totalt 12 gånger på olika språkversioner.

  • Av de 362 uppladdade bilderna från Nordiska museet används nu 57(!) av bilderna. De används totalt 72 gånger på olika språkversioner. Ett resultat vi är mycket nöjda över!

• Målet med ett event likt detta är ju inte bara att sätta in bilderna i artiklar utan även att ta till vara till den expertis som finns bland deltagarna och sätta bilderna i en kontext. Därför är det extra kul att det totalt skapades 10 nya artiklar under dagen vilka spände över allt från biografier, till modefotografering, till Samiska klädesdräkter. Totalt redigerades 67 stycken olika artiklar under dagen. Det här är dock egentligen inte en komplett siffra då flera deltagare började skriva artiklar men publicerade dem under de efterföljande dagarna efter att de arbetat på dem lite mer.

• Artiklar redigerades på åtta språk (polska, tyska, engelska, svenska, finska, spanska, ryska, italienska). De flesta bidragen skedde på engelsk- och svenskspråkiga Wikipedia.

• Därtill togs 73 bilder under skrivstugan och laddades upp på Wikimedia Commons! Är detta nytt rekord från en enskild skrivstuga?

• Sist men inte minst hann deltagarna även med att botanisera i Nordiska museets bibliotekets samlingar och fem stycken bilder skannades och laddades upp, vilka nu används i olika artiklar.

Utöver dessa mått så vill vi förstås veta vad deltagarna tyckte och svar från vår deltagarundersökning ramlar in lite allteftersom, och vad deltagarna tyckte kommer att presenteras i vår eventrapport. Men om det inte är så att alla som gillade eventet svarat redan så ser det väldigt bra ut! Folk uppger att de hade väldigt trevligt, gillade temat, tyckte att lokalen var fantastisk (men lite kall), att vi som jobbade var trevliga och bra och att de skulle kunna tänka sig vara med igen. En del har uppgett att de även skulle kunna tänka sig hjälpa till samt att de nog kan tänka sig att fortsätta redigera.

Samarbetet med våra partners var fantastiskt och vi hoppas att vi även kommande år kommer att kunna anordna modeskrivstugor på liknande sätt på Nordiska museet i samarbete med Stockholms universitet, med Europeana och Europeana Fashion, och kanske även någon ny organisation skulle vilja vara med?

ENGLISH VERSION

Friday, the 22nd of march, was a really different and exiting day at work as we at Wikimedia Sverige had our biggest edit-a-thon to date with a whopping 47 participants! Also the participants and the topic of the event were something that we unfortunately don’t always connect to Wikipedia: that is, women and fashion. Wikipedia as we know, is very male dominated (as only 9 percent of all editors are female!) and its fashion coverage is very poor compared to, for example World War II.

So, to improve Wikipedia’s fashion articles last Friday we gathered our fantastic volunteers, people from GLAMs, bloggers, journalists and our international guests from Europeana and Europeana Fashion at Nordiska museet in Stockholm. This was the first in the series of fashion edit-a-thons that will take place around Europe in the following two years, coordinated by Europeana Fashion, and we did raise the bar quite high!

This edit-a-thon in Stockholm was a collaboration between several organizations: Wikimedia Sverige, Europeana, the Nordiska museet, Europeana Fashion and the Centre for Fashion Studies at Stockholm University. They have all contributed very much and this is what made ​​the edit-a-thon so successful. Especially fun is that both the Nordiska museet and MoMu in Antwerp, as part of preparations for the  edit-a-thon, released hundreds of fashion images that we could use to illustrate articles on Wikipedia! For MoMu this upload was their first experience to work with Wikimedia and usage of Wikimedia Commons, and we hope that they found it rewarding and will upload even more pictures in the future!

We started the day with some presentations about our organisations, and I talked about how Wikipedia works. This part I tried to keep less technical as we, prior to the edit-a-thon, already had had a workshop at Stockholm university where we taught students to edit Wikipedia. We also had plenty of Wikimedia staff and volunteers at Nordiska museet to help out with writing the articles and adding the pictures.

At midday was the lunch break, which was followed by a guided tour of the Nordiska museets’s fashion exhibitions,  for example the really interesting Modemakt (Fashion Power) and Smycken (Jewelry). After that we continued writing for another couple of hours and at the end of the day we had wine, canapés and a nice mingle. Almost all the participants stayed to mingle and several people didn’t leave until 8 p.m., when we had to leave as the guards was about to close the museum. At that point the participants had stayed for almost 10 hours! Many of the participants also came up to us and thanked us for a nice event, telling us how proud they felt when pressing save!

That we  together were able to make this event so fun that people wanted to spend their Friday night with us and that they really felt like they were able to contribute are the things that make me most happy and proud about this event. The goal with an edit-a-thon is after all not just to get more articles but to get more active editors to Wikipedia and to raise awareness of how Wikipedia works in the society.

Of course it’s also interesting to know what the direct outcomes of the event were. Since several of our statistical tools don’t work properly, I have compiled the following information manually, which took its fair time, but here you will see the edit-a-thon in numbers:

• We had 47 participants that registered their attendance at the Nordiska museet.

• Of the participants a total of 30 were women! That is equal to 64 percent of the participants, which can be compared with the fact that only nine percentage of editors on Wikipedia in 2011 was women (which is the most recent study I’ve seen)!

• 23 new users was created, either at the edit-a-thon, or at the preparatory workshop at Stockholm University. The majority of these were women. Some of the editors sat together and used only one account.

• So how many of the images where used?

  • Of the eight uploaded photos from MoMu Fashion Museum in Antwerp four of these are now used in Wikipedia. They are used a total of 12 times on various language versions.

  • Of the 362 images uploaded from the Nordiska museet, 57(!) of the images are now used on Wikipedia. They are used a total of 72 times on various language versions. A result we indeed are very pleased about!

• The goal of an event like this is not just to add the pictures to articles, but also to take advantage of the expertise of the participants and put the images in context. Therefore, it is especially exciting that in total the participants created ten new articles throughout the day, which spanned everything from biographies, to fashion photography, to Sami costumes. In total 67 different articles were edited during the day. However, this is not really a complete figure as several participants began to write articles but published them in the following days, after they had worked on them some more.

• Articles were edited in eight different languages ​​(Polish, German, English, Swedish, Finnish, Spanish, Russian, Italian). Most of the contributions were made in the English and the Swedish Wikipedia.

• In addition, 73 images were taken during the edit-a-thon and uploaded to Wikimedia Commons! Could this be a new record from a single edit-a-thon?

• Last but not least, the participants also had time to look around at the Nordiska museet library and five images were scanned and uploaded, which are now used in various articles.

In addition to statistics we of course want to know what the participants thought of the event and we are gathering answers in our survey, we will present this in the event report later on. So far, unless all the people who like the event have already answered, we seem to be getting some very positive feedback. People had fun, they liked the theme and loved the location (even though it was a bit cold) and they thought of Wikimedia Sverige’s staff as nice, helpful and professional. Many also answered that they would like to take part, or even help out, in similar events in the future and that they feel like they can now continue editing Wikipedia without much problems. I.e. the initial hurdle has been overcome.

Overall this event and our partnership with Nordiska museet, Europeana Fashion, Europeana and Stockholm University was a success and we would be happy to arrange more fashion edit-a-thons also in the future!

Under senhösten 2012 och våren 2013 fick Västra Götalandsregionens arkiv, bibliotek och museer sig en rejäl dos av upphovsrättsutbildning. Sammanlagt fyra orter i regionen fick besök av en yster skara föreläsare som berättade om regionens nya upphovsrättspolicy (som vi har berättat om flera gånger tidigare).

Anstormningen av intresserade åhörare var enorm, och till slut var vi tvungna att flytta den sista föreläsningen så att alla intresserade skulle få plats.

Platsen blev Gothia Towers. Datumet den 4 februari. Och från och med idag finns alla föreläsningar utlagda på YouTube (CC-BY).

Mathias Klang

Programmet började vid samtliga tillfällen med Mathias Klang, docent i tillämpad informationsteknologi, som berättar om upphovsrättslagens framväxt, omfattning och grundtankar. Du kan se hans framträdande här:

Johanna Berg

Vid det fjärde tillfället fick vi sällskap på scenen av Johanna Berg från DigiSam. Hennes föreläsning handlar mer om digitalisering och vad arkiv, bibliotek och museer borde göra. Hennes föreläsning kan du se här:

Stefan Högberg

Den som stod för mycket av arrangemanget och orsaken till att arrangemanget blev av är arkivarien och upphovsrättsexpterten Stefan Högberg från Regionarkivet i Göteborg. Stefan presenterade Över minnesmuren mer ingående, inklusive den fyra-stegs-process som ABM-sektorn kan använda för att ta reda på vad man får göra med sina samlingar och mer detaljer om Creative Commons. Se hans föreläsning här:

Lennart Guldbrandsson

Sist bland föreläsarna var jag, Lennart Guldbrandsson. Som wikipedian och projektledare för Kulturskatter på nätet pratar jag mycket om hur kulturarvsinstitutionerna kan använda Wikipedia och Wikimedia Commons. Min föreläsning finns nedan – men missa inte avslutningen där vi alla fyra samlas på scenen för att ge varsitt tips om vad åhörarna kan göra så fort de går därifrån för att komma igång med digitaliseringen:

Fler tillfällen

Vi har fått förfrågningar om att hålla fler sådana här utbildningstillfällen. Det gör vi gärna. Vi tycker till och med att det vore roligt om fler regioner kunde utmana Västra Götalandsregionen i att bli mer framåt när det gäller publicering av kulturskatterna på nätet, såsom Mölndals statdsmuseum. Kontakta Lennart Guldbrandsson (lennart[snabel-a]wikimedia(punkt)se) för detaljer om sådana föreläsningar.

Vid senaste wikifikan kom vi att diskutera behovet av att utöka antalet artiklar om Mölndal och att jag gärna såg ett samarbete med Mölndals stadsmuseum. En av deltagarna hjälpte mig att få kontakt med Christine Gustafsson, antikvarie på museet. Det visade sig vid vårt första samtal att museet hade ett intresse av att lära sig mer om Wikipedia, då de hade funderingar på att publicera artiklar om Mölndal på Wikipedia.

Idag besökte jag Christine och tre av hennes kollegor och gick igenom min bakgrund som wikipedian, hur Wikipedia fungerar och vad Wikimedia Sverige är. Genomgången omfattade bland annat hur det fungerar att alla kan redigera, hur man kontrollerar historiken, olika diskussionssidor, Wikipedias konsensuskultur, källor, kategorisering, bilder på Wikimedia Commons, fria licenser och en hel del annat.

Mölndals stadsmuseum har en webbplats, som kommer att göras om under året. De har då funderat över hur de skall göra med de fördjupningstexter om kulturmiljöer i Mölndal, Kållered och Lindome, som de idag har på webbplatsen. En möjlighet, som de var intresserade att veta mer om, är att publicera texterna på Wikipedia och länka från museets webbsidor till artiklarna på Wikipedia.

Efter dagens genomgång stod det klart att Mölndals stadsmuseum kommer att välja att gå den vägen. Vad som händer närmast är:

• Sammanställning av en sida med praktisk information/länkar till informationssidor om hur man redigerar på Wikipedia.
• Museets personal utforskar på egen hand hur Wikipedia fungerar utifrån vad vi gick igenom idag och den information jag ger dem länkar till.
• Omskrivning av en av Mölndals stadsmuseums texter till Wikipedia-artikel, att utgöra exempel på hur texten behöver förändras för att passa på Wikipedia. Målet är dock att så mycket som möjligt av den ursprungliga texten skall behållas.
• Licensfrågan – källan tillgängliggörs under Creative Commons CC-BY-SA 3.0.
• Uppföljningsmöte där vi går igenom mer om hur man redigerar.

På lite längre sikt behöver vi göra upp en plan över hur Mölndal dokumenteras vidare: artiklar om stadsdelar, byggnader, gator och industrier. Mölndal har en lång och intressant industrihistoria med kvarnar, pappersbruk, oljeslageri, strumpfabrik med mera.

De har många gamla bilder, som digitaliserats, och som de tänkt göra tillgängliga under Creative Commons-licens. Dessa kan tillgängliggöras på Wikimedia Commons.

De uttryckte också ett intresse av att använda QR-koder i utställningen, för att låta besökarna finna beskrivning av föremålen på Wikipedia. Detta behöver dock inte röra Mölndalsartiklar, utan kan gälla vardagsföremål. Särskilt bra skulle det vara om artiklarna illustreras med videofilmer, som visar hur föremålen används.

Mölndals stadsmuseum visade en modern inställning till hur deras kunskap kan göras fritt tillgänglig. De hade själva funderat över Wikipedias möjligheter och var bekanta med Creative Commons licenser. Deras syn stämmer väl överens med Wikipedias om en värld där alla har fri tillgång till världens samlade kunskap. Mölndals stadsmuseum kan genom att satsa på Wikipedia bli en föregångare för andra stadsmuseer.

På Wikipedia finns det flera olika tävlingar. En av dem är veckans tävling och den kan vara väldigt olika från vecka till vecka då tävlingsledaren själv bestämmer hur tävlingen ska gå till. Denna vecka är det illustrationsrace. Du får poäng för att lägga till bilder i artiklar och genom att ladda upp bilder. Ett enkelt sätt att ta sig in i Wikipedias makalösa kultur och hjälpa till att bygga världens största uppslagsverk. Här kommer lite tips på hur du kan förenkla tävlandet.

• Hitta artiklar utan bilder, från datorn eller från mobilen
• Använd Free Image Search Tool för att snabbt hitta många matchande bilder och artiklar.
• Du kan dessutom delta direkt från din vårpromenad genom möjligheten att ladda upp bilder direkt från mobilen.

Om du är med i denna tävling och laddar upp bilder, passa då även på att anmäla dig till tävlingen Månadens nyuppladdade bilder när du ändå håller på. Två tävlingar i en smäll!

Photographer photographing wildlife. Foto: U.S. Fish and Wildlife Service. Licens: Public domain.

Åh här kommer de filmer som fantastiska volontären Carla Mantilla gjort åt oss.

Carla har varit frivillig åt oss under en tid och arbetat med att skapa dessa tre filmklipp om Wikimedia Commons. Dessa oerhört spännande, engagerande och snygga filmer finns att beskåda på Youtube samt snart på Commons såklart (när jag fixat med konvertering) Finnes det någon som är bättre på detta än mig, vilket det inte krävs mycket för att vara, mottages tacksamt hjälp

Ett stort tack till Carla som gjort detta möjligt samt en förhoppning om att detta kommer göra Commons än mer använt och lättförståeligt. Kom gärna med kommentarer om vad ni tyckte om dessa tre filmklipp.

*Klippet om Wikimedia Commons finns här;

<iframe class="youtube-player" frameborder="0" height="390" src="http://www.youtube.com/embed/zjVm89T9wno?version=3&amp;rel=1&amp;fs=1&amp;showsearch=0&amp;showinfo=1&amp;iv_load_policy=1&amp;wmode=transparent" type="text/html" width="640"></iframe>

*Klippet om hur du laddar upp en bild här;

<iframe class="youtube-player" frameborder="0" height="390" src="http://www.youtube.com/embed/MhkRAQgKIwc?version=3&amp;rel=1&amp;fs=1&amp;showsearch=0&amp;showinfo=1&amp;iv_load_policy=1&amp;wmode=transparent" type="text/html" width="640"></iframe>

*Samt klippet om hur du laddar upp en film här;

<iframe class="youtube-player" frameborder="0" height="390" src="http://www.youtube.com/embed/vyrhXtcc7dw?version=3&amp;rel=1&amp;fs=1&amp;showsearch=0&amp;showinfo=1&amp;iv_load_policy=1&amp;wmode=transparent" type="text/html" width="640"></iframe>

Enjoy! (och glöm inte popcorn)

Den 27 och 29 april 2013 har du chansen att gå bakom kulisserna på Centrum för Näringslivshistoria. CfN har flera hundratals företags arkiv samlade i sina lokaler i Bromma. Under de två tillfällena får vi en rundvisning samt hjälp med att ta fram material om företag. Läs mer och anmäl dig på Wikipedias sida om Wikiträffar.

För dig som är intresserad av företag i allmänhet kan vi berätta att Svenska publishingpriset i år har en kategori för den som skriver Wikipedia-artiklar. Det finns flera olika underkategorier, så läs mer om tävlingen på den officiella tävlingssidan. Med hjälp av ett besök på Centrum för Näringslivshistoria har du större chans att vinna Svenska publishingprisets pokal! (Och naturligtvis att göra Wikipedia bättre…)

Det här initiativet är en fortsättning på tankarna som finns samlade i det här blogginlägget: Wikipedia och företag.

Det finns väl egentligen bara en sak att fråga…

När du har funderat ett tag kan du klicka på Stöd Wikipedia-länken, som finns längst till vänster på alla Wikipedia-sidor.

[Mannen på bilden är Joe DiMaggio.]

Som ordförande i föreningen vill jag hälsa Jan Ainali välkommen som verksamhetschef.

Jan har lång erfarenhet av föreningen och dess verksamhet och har nu gått över från att vara ideell ordförande till att på heltid arbeta för föreningen och dess mål.

Föreningen står inför ett intressant verksamhetsår 2013, där vi nu tar ytterligare ett steg mot en professionell organisation. Vid årsmötet i början av månaden redovisades förra årets imponerande verksamhet och verksamhetsplanen för 2013 antogs. Det är en ambitiös plan vi har framför oss, men jag är övertygad om att under Jans ledning kommer vi att nå målen.

Än en gång välkommen, Jan!

Nu är det färdigplanerat för WikiSkills kurs som kommer att hållas i ….. (trumvirvel) ….

*Stockholm 7-8 februari

*Skellefteå den 21 – 22 februari

*Umeå den 14 – 15 mars

*Helsingborg 25-26 mars

Kursen kommer att handla om wikis i allmänhet, och Wikipedia i synnerhet och erbjudas främst till lärare, tränare, coach eller kommunikatör inom utbildningssektorn. Du kanske själv är lite nyfiken? Kolla gärna in här för att läsa mer. Eller så känner du någon som skulle bli alldeles själaglad över erbjudandet att lära sig mer om wikis & Wikipedia helt utan kostnad, med (förhoppningsvis) trivsamma anställda från Wikimedia Sverige, gofika och konkreta verktyg att ta med sig till sin arbetsplats.

Om ni har frågor eller andra intressanta kommentarer, hör gärna av er till;

Sophie Österberg, sophie.osterberg@wikimedia.se,

Anna Bauer, wiki-skills@wikimedia.se eller

Leo Wallentin, leo.wallentin@wikimedia.se

Hej!

En liten presentation kanske är passande för den nya praktikanten på Wikimedia Sverige.

Anton Olsson heter jag och är en student från Stockholms Universitet där jag pluggar politicies kandidatprogrammet i statsvetenskap och nationalekonomi (med betoning på statsvetenskap).

Faktum är att jag halkade in hos Wikimedia på ett litet bananskal, som en del av min utbildning finns en praktikperiod avsatt och jag, som alltid är ganska tidsoptimistisk, började ansöka om platser ganska sent. Konkurrensen med masterstudenter är ganska hård och jag fick ingen plats (jag själv som kandidat har ju inte så mycket att komma med i jämförelse).

Hursomhaver skickade jag iväg en ansökan till Wikimedia och helt plötsligt hade jag en plats hos en organisation som jobbar med en av de viktigaste frågor man kan tänka sig, fri kunskap till alla. Hur häftigt är det inte att få ingå i ett sådant arbete?

Mina egna kunskaper om Wikipedia är relativt begränsade. Liksom många andra använder jag Wikipedia otroligt mycket, men har aldrig riktigt funderat kring människorna bakom och hur denna kunskap och information fördelas. Det är trots allt något jag gått och tänkt på väldigt mycket men aldrig tagit tag i och gått vidare med. Och nu sitter jag här, med arbetsuppgifter som i slutändan kan ge fri kunskap till den som önskar få den. Jag kan ärligt säga att de fyra månader som är avsatta till att arbeta här kommer otroligt spännande och givande för mig (och förhoppningsvis även för Wikimedia).

Men lite om mig själv då, jag är en sån där person som tycker att det roligaste som finns är att ge sig ut i världen utan någon som helst plan och sen se vad som händer. Jag är löjligt fascinerad av hur människors uppfattningar kan skilja sig såpass mycket om samma sak och just därför är det roligt att ge sig iväg till nya platsen och kanske lista ut varför saker och ting skiljer sig så till den milda grad. Man lär sig genom att utföra saker, precis så som det kan vara med Wikipedia. Redigera eller skriv om något och poff har du lärt dig något om någonting du aldrig har hört talas om. Fantastiskt. Jag hoppas att jag med både intresse och kunskap kring politik och internationella relationer kan bidra till utvecklingen av Wikimedia. Den som lever får se. Jag vill även passa på att påpeka hur ödmjuk jag känner mig inför detta stora samarbete som utgör Wikipedia och dess vision. Jag vill verkligen passa på att lära mig så mycket som möjligt när jag är här och välkomnar gärna förslag och kommentarer. Det känns verkligen stort att få ta del i detta.

Med ett varmt välkomnande från Sophie, Axel och John sätter vi nu igång!

Med vänliga hälsningar /Anton

Härligt med frivilligarbete! Idag har jag, Sophie, haft turen att arbeta med Carla Mantilla som har erfarenhet av att arbeta med film & tv. Se hennes senaste film här. Hon tar sig tid att frivilligt ägna sig åt Wikimedia Sverige genom att hjälpa oss göra tre kortfilmer om Commons. De tre filmerna kommer att vara;

1. En allmän introduktion till Commons

2. Hur man laddar upp ett foto

3. Hur man laddar upp ett filmklipp

Idag har vi spelat in talet till filmen, som kommer att vara en skärminspelning som visar olika delar av Commons och hur det fungerar. Vi byggde på kontoret vår egen lilla studio för att få till ett bra ljud, vilket Carla var oerhört noggrann och tålmodig med trots en ventilation som stod och lät vilken vi, eftersom att ingen av oss är speciellt lång, nådde upp till att täcka för. En man kom dock till vår räddning (tack André!) men den envisa ventilen fortsatte enträget med sin uppgift, loud and clear

Men det lät ändå bra så förhoppningsvis kommer du inte höra ett dugg av den envisa ventilationen när filmerna är klara för att titta på, runt den 4 mars. Den som väntar på något gott …. (väntar såklart Alltid för länge!)

Ha en fin vecka!

I detta blogginlägg ska allra först hyllas samt tackas de som hjälpt till under flytt, tack! Dessutom ett stort tack till Spotify som generöst donerat möbler till vårt nya kontor på Hantverksgatan. Flytten började så smått i torsdags förra veckan då vi, förundrande, fick en tur av Spotifys kontor. Låt mig vara ärlig, vi är inte riktigt där (än). Här snackar vi tv-spelsrum, pingisrum, ett överflöd av frukt, och framförallt, vackra snittblommor.  Turen avslutades med att vi kom till deras möbelförråd där vi fick, likt barn i en godisbutik, plocka åt oss vad vi önskade. På fredagen hämtades dessa möbler med hjälp av Anders & Bengt, tack! Vår nya hyrevärd, Joakim, tyckte det var oerhört mycket möbler som baxnades in på våra nya ungefär 100 kvm. Ja, det är en del möbler. Men det kommer bli mysigt! Och framförallt kommer det att bli plats för er, kära medlemar. Inte för att det inte funnits plats innan (finns det hjärterum …) men nu är vi lite stoltare att kunna bjuda in er på en spontanfika.
Bengt och jag passade även på att ta en vända till IKEA där vi införskaffade koppar och annat smått & gott, allt för att ni ska kunna komma på den där fikan som vi ju förstår att ni längtat efter, och denna gång inte längre under jord i en källare utan i en fantastiskt ljus lokal med det som vi alla enades var det viktigaste för vårt kontor, stuckatur (i alla fall enades vi alla om det i mitt huvud).
Nu med möblerna lite mer på plats (hoppas jag eftersom jag hållt mig undan i några dagar och litat till er som inte har tummen precis mitt i handen) så kommer vi nog sitta nästan lika trångt som förut, och vi måste kanske inse att det nog är vad vi gillar. Dock kan vi alla njuta av stuckaturen och den höga takhöjden. Om du vill njuta tillsammans med oss, ring eller skicka iväg ett mejl. Alternativt banka på dörren om du vill vara extra spontant och glömt mobilen hemma. Det kan ju hända.
Vi ser fram emot att bjuda på fika i vårt nya kontor! 

QRpedia-pärlplatta

Här finnes att beskåda, snyggaste pärlplattan! Gjord av en alldeles förträfflig medlem , ingen mindre än LittleGun! Väl pärlat och struket. På kontoret gläds vi åt denna present som vi nu febrilt söker lämplig plats till.

De (två) måste självklart erhålla någon sorts hedersvärd plats i vårt kontor. Välkommen att beskåda detta vidare imorgon på kontorsvärmning eller någon annan dag då ni önskar dyka upp. Äventyret med att placera pärlplattorna fortsätter (fast jag vill här förtydliga att vi även ägnar oss åt andra arbetsuppgifter

Stort tack till LittleGun som förgyller vårt kontor och också en spännande överraskning till er. Vart tror ni dessa koder leder ?

Soliga hälsningar till er alla!

Foto: Arild Vågen, CC-BY-SA-3.0

Hej!
Mitt namn är André Costa, jag är Wikimedia Sveriges näst senaste medarbetare och anställd som GLAM-tekniker. Varför har jag inte presenterat mig tidigare kanske du frågar? Även om jag arbetat för Wikimedia Sverige sedan januari är det först nyligen som jag kommit på plats här på kansliet i Stockholm. Tidigare har jag arbetat per distans från Skottland där jag sedan flera år varit bosatt. Jag har en mångårig bakgrund som aktiv på Wikipedia och Commons, föga förvånande med just GLAM-aktiviteter och de mer tekniska aspekterna som intresse.

Så vad innebär arbetet som GLAM-tekniker? I första hand betyder det att jag kommer att jobba med vårt projekt där vi bygger upp en öppen databas för offentlig konst samt att assistera med de tekniska aspekterna i det närliggande projektet Wiki Loves Public Art. I andra hand bidrar jag med teknisk hjälp i samband med andra ärenden relaterade till GLAM verksamheten, såsom bilddonationer, samt teknisk assistens om det behövs i övriga medarbetares projekt.

Vill du veta mer kan du kontakta mig på sedvanligt wikivis eller varför inte titta förbi på wikipub ikväll och säga hej om du ändå befinner dig i Stockholmstrakten.

Hälsningar / André

Jan Ainali. Foto: Holger Motzkau. Licens: CC-BY-SA-3.0

Oj, då var det äntligen dagen med stort D. I december rekryterades jag av HR-kommittén till att bli verksamhetschef på Wikimedia Sverige och nu är det dags för mig att tillträda tjänsten. Ända sedan föreningens grundande har jag hjälpt till eller varit med i styrelsen, i rollerna som sekreterare, kassör, ordförande och vanlig styrelsemedlem. Med tiden har jag alltså fått en mycket god förståelse för föreningen och verksamheten. Så även om det är första formella dagen på jobbet så har jag på sätt och vis redan fem års arbetslivserfarenhet. I rollen som verksamhetschef är min största uppgift att se till att få de andra anställdas arbete att löpa så smidigt som möjligt. Det kommer att innebära en hel del koordinering, planering, rapportering och sökande av medel från externa parter. Under det senaste året har jag sett vad våra nyrekryterade medarbetare har åstadkommit och det är med stor glädje över deras energi och kompetens som jag glatt hoppar in i denna roll.

Jag vill passa på att säga att alla är alltid välkomna att hälsa på oss på kontoret. Vi kommer att försöka ha en utlyst öppet-hus-dag framöver men vänta för allt i världen inte på den utan dyk in närhelst det passar er.

Tjugofem intresserade lärare och pedagoger i Göteborg fick i tisdags lära sig hur Wikipedia fungerar under rubriken ”Wikipedia – kan man lita på det?”. Föreläsningen arrangerades av Center för skolutveckling i Göteborgs stad och hölls av wikipedianerna Per A.J. Andersson och Mattias Blomgren.

Deltagarna fick följa med på en resa från Nationalencyklopedins artikel om Wikipedia, över till Wikipedia och dess språkversioner, Wikipedias grundprinciper, relevans och verifierbarhet. Helt plötsligt hördes ylande vargar i lokalen, då vi studerade hur artikeln varg är uppbyggd; den artikeln är nämligen ljudillustrerad. Wikipedias snabbhet att sprida nyheter, och hur en artikel om en nyhet utvecklas, följdes i artikeln om terrorattentaten i Norge 2011. Det gavs också en inblick i hur klotter hanteras.

De var mycket engagerade och ställde många frågor under föreläsningen. Efter en kort kaffepaus gick vi över till att tala om Wikimedia Sveriges projekt Wikipedia i utbildning, där de fick en del tips om hur de kan använda Wikipedia.

Avslutningsvis diskuterades hur vi går vidare och det beslöts att hålla en workshop, vid vilken de får fördjupade kunskaper i att redigera och själva får möjlighet att redigera på Wikipedia. Denna workshop kommer att hållas den 24 april. Efter två timmar gick deltagarna därifrån med nya kunskaper om Wikipedia och de var mycket nöjda med föreläsningen.

Till hösten ser de fram emot att Ylva Pettersson, lärare på Katedralskolan i Skara, kommer och berättar hur hon använder Wikipedia i utbildningen.

Wikimedia Sverige har genom denna föreläsning inlett ett samarbete med skolorna i Göteborg.

Wikimedia Sveriges årsmöte 2013. De som står upp på bilden utgör den nya styrelsen, som vi valde för 10 (sic!) minuter sedan. Leve det!

Just nu pågår Wikimedia Sveriges årsmöte! Fantastiskt trevligt att träffa alla gamla och nya vänner, få höra om allt underbart som skett under året i föreningen och att överhuvudtaget få delta på ett årsmöte (för mig som föreningsbyråkrat).

Men vad är Wikimedia Sverige?

Wikimedia Sverige är en ideell förening som arbetar för att främja utvecklingen av, spridningen av och förståelsen för fri kunskap. Konkret handlar det om att gynna den fria encyklopedin Wikipedia, den fria mediedatabasen Wikimedia Commons, den fria ordboken Wiktionary och massor av andra liknande projekt, som formellt drivs av Wikimedia Foundation men uteslutande utvecklas och skapas av dess användare. Svärmen – massor av o-organiserade ideella entusiaster över hela världen – samarbetar på nätet i dessa projekt för att helt informellt göra världen till en bättre plats, utan någon förenings inblandning.

Men ibland behövs hjälp, när juridiken står i vägen, när etablerade kunskapsinstitutioner som museer, skolor, universitet och bibliotek inte själva inser vikten av att de bidrar eller när enskilda entusiaster inte har resurser nog att ordna större projekt. Då kliver Wikimedia Sverige in!

Så vad hände på årsmötet?

Vi fick höra om vad styrelsen (inklusive dess underbara – och fotokunniga – ordförande), de anställda och framför allt massor av ideella eldsjälar (som förstås ofta ingår i styrelsen) gjort under året för utvecklandet och spridningen av fri kultur och kunskap. Och det är inte lite! Här kommer ett axplock av mina favorit-resultat från 2012:

• Finansieringen av 14 så kallade Gemenskapens projekt där de ideella o-organiserade människorna på t.ex. Wikipedia fått söka om pengar till bra grejer. Bland annat har Wikimedia Sverige bidragit till arrangemanget av fotosafaris där nämnda ideella eldsjälar träffas för att tillsammans fotografera ett visst område och sedan sprida bilderna till näts, teknologi för inscanning av gamla böcker till Wikisource
• Samarbetsavtal mellan Centralmuseernas samarbetsråd och Wikimedia Sverige, för att engagera museer i spridningen av den fria kunskapen. De har ofta varit bakbundna av lagstiftning – eller kanske snarare av en förlegad tolkning av lagstiftning – som gjort att de inte trott sig kunna sprida sitt material som de vill. Men Wikimedia Sverige har nu tagit fram en handbok, Kulturskatter på nätet, som förklarar för museer, arkiv och bibliotek hur de kan digitalisera sina samlingar – något de måste göra för att överleva. Tävlingen Upp till bevis, lanserad i samband med boken, ledde till att bl.a. Kungliga biblioteket och Nordiska museet laddat upp bilder fritt för allmänheten att använda, remixa och sprida. Och så sent som i tisdags berättade Livrustkammaren, Skolklosters slott och Hallwylska muset att deras 40 000 bilder läggs upp fritt på nätet (efter att Wikimedia Sverige i samarbete med dem ordnat en fashionabel fotosafari). Vi arbetar  också på att fotografera och sprida offentlig konst. Bara det faktum att årsmötet idag hålls på Arkitekturmuseet är mycket talande för de fantastiska framgångarna. Leve det!
• Hundratals Quality Images och flera Featured Pictures till Wikimedia Commons tack vare att man skapat en högklassig teknikpool alla fått låna ur. Vill du fota, filma eller ta upp ljud från något (t.ex. en stor demonstration, en föreningsaktivitet, en fågelguidning eller egentligen vad som helst) som är relevant för Wikipedia, Commons eller något annat av våra projekt? Låna gratis från vårt helt nya kontor på Hantverkargatan i Stockholm!

Dessutom har vi fått en riktigt ordentlig organisation, med en rejäl ökning av antalet anställda, goda kontakter etablerade med många myndigheter (t.ex. två EU-projekt genomförda), samt en fungerande, effektiv ekonomi med massor av bidrag från allehanda håll. Sådant märks inte så mycket utåt – men indirekt är det givetvis avgörande för föreningens framtida fantastiska funktion för frihet för kunskap och kultur! Ett stort tack till alla er som engagerat er med det här! Jag lovar att framöver engagera mig mer i Wikimedia Sverige, när miljö- och medborgarrättskampen inte är lika akut.

”Vad har tejp, grafit och en grafentransistor med Wikimedia Sverige att göra?” Jo, denna bild har donerats av Nobelmuseet tack vare föreningens arbete! Vad denna bild har med fri kunskap att göra? Klicka här för att läsa Nobelmuseets vetenskapliga, vackra och verkligen underbara motivering!

Men framtiden då? Vad händer 2013 och framöver?

Extremt mycket coola grejer! Vi ska bland annat:

• Påverka politiska partier så att de inser vikten av fri kunskap och kultur och god lagstiftning gällande detta, t.ex. gällande flygfotografering
• Se till att ännu fler museer, bibliotek och arkiv släpper sina samlingar (som ofta är sammanställda medelst skattemedel) fritt för folket
• Informera och engagera ämnesexperter, t.ex. universitetens forskare, så att de börjar bidra till Wikipedia

Och givetvis oerhört mycket mer! Konkreta mål för 2013 finns givetvis, antagna under årsmötet.

Det låter fantastiskt! Hur kan jag hjälpa till?

Det finns flera sätt!

1. Gå med i föreningen! Det kostar bara 100 kronor, men ger dig fri tillgång till teknikpoolen (för sådant som främjar fri kunskap), ett fint nyhetsbrev månatligen samt – viktigast – kunskapen om att du stödjer fri kunskap.
2. Engagera dig ideellt! Föreningen drivs ju förstås främst på ideell basis, så det finns mycket att göra om du vill bidra med tid, ork och energi! Oerhört kul.
3. Skänk pengar! Det kan du också göra. Det är inte lika kul.

Årsmötet är över om någon timme. Då börjar verksamhetsåret. En ny styrelse under Mattias Blomgrens ledning är vald. En verksamhetsplan är antagen. En strategi har anammats. Nu kör vi! 

Riksdag och regering – några av de vi måste påverka för den fria kunskapens skull. Dessutom är detta fotografi ett lysande exempel på en bild som möjliggjorts tack vare Wikimedia Sveriges arbete – japp, såhär bra bilder har teknikpoolen skapat! Mer konkret har mästerfotografen Arild Vågen lånat en kamera, tagit bilden och släppt den fritt på Wikimedia Commons under den fria licensen CC-BY-SA 3.0. Vackert!

Låt oss tillsammans se till att 2013 blir ett fantastiskt år för den fria kunskapen!

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, pirat, Wikimedia Sverige, Wikimedia, Wikipedia, Internet, fri, fritt material, fri kunskap, fri kultur, kunskap, web 2.0, media, medier, medium, information, informationsteknik, IT, fakta, Internet, deltagarmedier, deltagarkultur, engagemang, deltagande, kultur, samarbete, vision, visioner, ABM, GLAM, arkiv, bibliotek, museum, museer, årsmöte, årsmöten, fri kultur, juridik, upphovsrätt, immaterialrätt, Kulturskatter på nätet, Livrustkammaren, Hallwylska museet, Centralmuseerna, Centralmuseernas samarbetsråd, Nobelmuseet, Gemenskapens projekt, förening, föreningar, ideell förening, ideella föreningar, föreningsliv, föreningsbyråkrati, donation, donationer, teknik, teknologi, informationspolitik, teknikpool, teknikpoolen, kultur, kulturpolitik, kunskapssamhälle, kunskapssamhället, framtid, framtiden, flygfoto, flygfotografering, flygfotolag, flygfotolagen, Internet, nät, nätet, webb, webben, vetenskap, vetenskapen

Studenten Madeleine Brès disputerar i medicin. Madeleine föddes 159 år innan engelskspråkiga Wikipedia. Bilden är hämtad från Wikimedia Commons – en veritabel guldgruva för studenter, lärare och alla andra!

Två av tre WikiSkills-kurser har nu ägt rum. En i Stockholm och en i Skellefteå. Den 25-26 mars händer det igen – förhoppningsvis i Helsingborg (anmäl dig).

En del lärare, som till exempel Sten Sundin, lärare i Ljud- och musikproduktion vid Högskolan Dalarna, har redan använt en wiki med sina studenter. Högskolan Dalarna har nämligen en egen wiki som man använder för moment i undervisningen.

Sten har bett mig kommentera wiki-momenten i två kurser:

”Tack för en inspirerande och värdefull WikiSkills-kurs i Stockholm. Trevligt också med Wikifika på Kulturhuset kvällen innan (Tack för tipset!). Jag har nu gått med i Wikimedia Sverige och siktar på att åka ner på årsmötet i Stockholm den 9 mars.

Du kan ta en titt på två ämnen på DU-wikin”:

• Medicinsk vetenskap: Denna kurs har redan ägt rum en gång. Kursledarna bakom Medicinsk vetenskap är Högskolan Dalarnas pionjörer på att använda wiki.
• Ljud- och musikproduktion: Studenterna ska just börja skriva sina artiklar.

”Kom gärna med synpunkter på upplägget”

Och här, Sten, kommer dom:

En bra fråga att ställa sig när man planerar att använda en wiki i kursen är vem som ska ha rätt att läsa studenternas arbete. Studenternas artiklar i kursen Ljud- och musikproduktion är för närvarande inte åtkomliga för oinloggade. Studenternas artiklar på kursen Medicinsk vetenskap är halvöppna: studenter kan skriva, hela världen kan läsa som här, om anemi. Jag tror att det är kul för studenterna att känna att deras arbete blir läst! Den känslan kan ju förstärkas ännu mer om man skriver på Wikipedia … Så här menar en lektor från KTH: Studenterna ”överväger mycket noggrannare hur de ska uttrycka sig och vad de väljer att skriva när de arbetar med Wikipedia än med mer traditionella uppgifter.”  Alltså – att inte glömma och gömma i någon gammal slaskmapp på datorn kan stimulera studenter att göra bättre ifrån sig. Gör studenternas publicering på kurswikin publik eller utöka läsekretsen ytterligare genom att bidra till världens sjätte mest lästa sajt. Apropå kursuppgifterna i ljud- och musikproduktion så föreslår jag därför en utökning med två nya uppgifter för att lyfta ut studenternas lärdomar till Wikipedia:

Gör en artikelstudie på Wikipedia: uppgiften att söka information och skriva artiklar på den egna kurswikin passar utmärkt att komplettera med en artikelstudie. På Wikipedia: Låt studenten läsa vad som skrivits om det valda ämnet. På artikelns diskussionssida kan studenten göra en utvärdering av artikelns och källornas kvalitet. Låt studenten sedan lista och diskutera de källor som hen valt ut att använda i sitt eget arbete på artikelns diskussionssida.

Sedan fortsätter terminen med de uppgifter som du föreslagit där studenterna färdigställer egna artiklar på kurswikin.

Ge konkreta förslag på hur de utvalda artiklarna på Wikipedia kan förbättras: Innan den muntliga redovisningen ska studenten, efter att ha fördjupat sig i sitt ämne, vara redo att komma med konkreta förslag till förbättringar av den utvalda Wikipedia-artikeln: Låt studenten ge förbättringsförslag på Wikipedia-artikelns diskussionssida eller vara djärv och redigera artikeln direkt. Du skriver att ”Eftersom mina ämnen är internationella så är det engelskspråkiga Wikipedia som gäller.” Här måste jag komma med en invändning: Du har faktiskt ett ypperligt läge att låta studenterna bidra direkt till svenskspråkiga Wikipedia. Inom ditt ämne finns det nämligen fortfarande många artiklar på svenskspråkiga Wikipedia som kan förbättras betydligt. Se bara så lite det står om PA-utrustning! En liten stubbe som väntar på uppbyggnad. Det kan vara lämpligt att göra dessa redigeringar i god tid innan den muntliga redovisningen eftersom studenten då kanske har hunnit få återkoppling av andra Wikipedianer.

Jag har en reservation i ovanstående upplägg. Det är möjligt att du måste planera in moment för att ge studenterna grundläggande kunskap om Wikipedia och Wikipedias nätgemenskap för att denna skrivuppgift ska bli riktigt lyckad. Ett hett tips är att utgå ifrån det färdiga förslag till kursplan för att skriva artiklar på Wikipedia. Kursplanen är framtagen på initiativ av Wikimedia Foundation och är en del av Wikipedia Education Program. Wikimedia Sveriges svenska motsvarighet heter Wikipedia i utbildning. Dessa program fångar upp erfarenheter och behov från lärare som vill eller redan använder Wikipedia eller andra Wikimediaprojekt i sin undervisning och det finns en stor mängd högkvalitativt undervisningsmaterial för observanta lärare med ont om tid men med lust till stimulerande lektioner att grabba tag i. Varför inte låta dina studenter gå igenom online-kursen för hur Wikipedia fungerar (skriv ”Wikipedia:student” på engelskspråkiga Wikipedia) eller visa en video om hur man använder diskussionssidorna? Det finns gott om möjligheter att komplettera undervisning i ditt expertområde med färdigt undervisningsmaterial i hur Wikipedia fungerar.
Slutligen har jag en kommentar om betygskriterierna för uppgiften i kursen Medicinsk vetenskap. Kursen har gått en gång redan och jag ser att en del artiklar har blivit skrivna och är relativt välkommenterade. Om du törs så kanske du till och med kan uppmuntra studenterna att göra en redigering som förbättrar någon annan artikel än den studenten själv huvudansvarar. För att underlätta bedömningsarbetet för läraren kan man be varje student att redovisa en länk till sin/a ”diff” (jämförelse mellan två versioner av en artikel). Vad sägs om att kräva värdefull återkoppling på andra artiklar än den studenten själv har påbörjat för att få VG? En annan möjlighet för att integrera artiklarna mer med varandra är att uppmuntra till relevant länkning mellan artiklarna. Har några sjukdomar samband med varandra? Även sådan länkning kan man ge betygsmässig belöning för.

Håll gärna kontakten och berätta om din och dina kollegers erfarenheter av wiki och Wikipedia i undervisningen!

See below for the English version

Under lång tid sökte vi med ljus och lyckta efter en lämplig person att som ville axla rollen som nationell koordinator för Sverige i den internationella fototävlingen Wiki Loves Public Art, vilken organiseras av Wikimedia-rörelsen tillsammans med Europeana (http://www.europeana.eu/). I jakten på lämpliga kandidater lade vi bland annat upp en annons på Volontärbyrån.se och efter någon vecka fick vi glädjande in ansökningar från flera mycket lämpade personer som ville volontärarbeta med detta.

Efter att vi samtalat med kandidaterna föll vårt val slutligen på Eva Fransson. Eva har en närmast perfekt bakgrund för rollen som nationell koordinator och här kommer hon att berätta lite mer om sig själv och vad hon tänker sig med tävlingen som kommer att äga rum för första gången nu i maj 2013.

Q: Eva, vad har du för bakgrunden och koppling till konst?

A: Jag är mycket intresserad av konst och vårt kulturarv. Jag har till och med en gång i tiden läst 90 hp i konstvetenskap. Jag gillar att fotografera; att förmedla känslan av något jag ser, liksom att dokumentera det. Varenda gång jag är ute och reser fotograferar jag den konst jag stöter på, vare sig det är grekiska kyrkor, eller monument resta som minne av studentrevolutionen i Prag.

Q: Varför vill du arbeta med WLPA? Vad är det som driver dig?
A: Jag tycker att det är jätteintressant med konst i offentliga miljöer. Här handlar det inte om konstens finrum, utan om konst som är tillgänglig för alla. För mig är det viktigt att kunskap om konst och historia sprids och görs lättillgänglig för olika grupper. Eftersom jag i yrkeslivet arbetar mycket i en koordinerande roll - fast med helt andra saker än konst och kultur – och jag även nyligen pluggat kommunikation vid Göteborgs Universitet, så är det jättekul och spännande att få vara med och koordinera ”Wiki Loves Public Art”. Det här uppdraget var helt enkelt för bra för att inte engagera sig i.

Q: Vad kommer du att börja med WLPA?

A: Jag har nu börjat att sätta mig in i projektet. Det är mycket som är intressant men också mycket som är nytt för mig som tidigare inte varit engagerad som volontär hos Wikimedia. En av de första och viktigaste sakerna att ta tag i är att få tillgång till databaser över konst som kan ingå i tävlingen. Att definiera olika tävlingskategorier och sätta upp ramar för tävlingen är också något som jag kommer att sätta igång med nu. Min tanke är också att börja uppdatera http://se.wikimedia.org/wiki/Projekt:Europeana_Awareness/Wiki_Loves_Public_Art/Sverige med tankar och idéer kring tävlingen.

Meet the Swedish Wiki Loves Public Art coordinator

Wikimedia Sweden, together with Europeana,  is organizing the Wiki Loves Public Art photo contest that will take place in May 2013. To give you some idea of who are the people making this all happen and why they decided to help out, we decided to do a little Q and A with our national WLPA coordinator for Sweden. Without further ado, let me introduce you to one of our fantastic volunteers, Eva Fransson!

Q: Eva, What is your background and connection to art?

A: I am very interested in art and our cultural heritage and once upon a time I have studied art history at university. I also like taking photos; to convey a feeling of something that I see, to document it. Every time I am out and traveling I take pictures of the art I stumble upon whether it is Greek temples or monuments that remind us of the student demonstrations in Prague.

Q: Why do you want to work with WLPA?

A: I think it the concept of art in public spaces is very interesting, as this is all about making art accessible for all. For me it is very important that knowledge of art and history are spread and made easily accessible to different groups. As in my professional life I work in a coordinator role – although not with art or culture – and as I have recently studied communication in Gothenburg University in Sweden, I find the job of the national coordinator for Wiki Loves Public Art very exciting to work with. This was just too good to pass up!

Q: What will be your first task as the national coordinator for WLPA?

A: As I have now gotten more into the project, I find that there are a lot of very interesting aspects to this work, many of which are new to me as I have not previously volunteered for the Wikimedia movement. One of the first and most important things is to compile the databases of artworks that can be included in the contest. To define different categories and to put up the rules for the contest is also something that I will start immediately. Also the Swedish Wiki Loves Public Art page in Wikimedia Commons needs to be kept up to date about any ideas and progress of the contest.

Det är aldrig roligt att stå med ena benet i tidningsvärlden och det andra på internet. För när man trillar ner på staketet däremellan slår man sig gärna på ett särdeles obekvämt sätt. Det upplever just nu Mats Glaad i en krönika på Computer Sweden under titeln “Jag är alldeles för snabb att svälja soppan på nätet” (symptomatiskt nog finns den inte på nätet). Hans lojalitet med tidningsvärlden får honom att blunda för att det fanns skvallertidningar, anonyma insändare, kritiska påhopp som man inte kunde försvara sig mot, och faktafel ibland många hundra år före internet. Hans passion för internet får honom samtidigt att salivera över alla nya häftiga saker som att dela bilder, slå upp i uppslagsverk, och läsa recensioner – saker som också funnits i många hundra år.

På Wikipedia säger vi ibland “källa behövs” för att sedan kunna presentera källorna för läsarna. Om Mats Glaad hade presenterat några källor hade det varit enklare att motbevisa hans påståenden om att allt på internet är fel. Som det är nu hade Glaads artikel raderats från Wikipedia med hänvisning till att den bygger på egen forskning och saknar källhänvisningar och därtill innehåller onödigt mycket upprepningar.

Men en poäng vill vi i alla fall bemöta, nämligen den om att de “tillförlitliga, källkritiserade, faktakollade och kvalitetssäkrade medier[na]” skulle bli värdelösa när det finns så mycket skräp på nätet. Det är som att säga att Encyclopaedia Britannica blir sämre av att stå i samma bibliotek som böckerna av Camilla Läckberg. Folk fattar att olika material har olika sanningshalt. Och gör de inte det, så får vi utbilda dem. Som av en händelse är det sånt moderna lärare håller på med. Det hjälper inte dem att gnälla. Som Albert Einstein troligen aldrig sa: “Förbanna inte mörkret, tänd ett ljus.” Det var vår fromma förhoppning att det var sånt Computer Sweden var till för.

[Smärre redigering, samma dag.]

Hej!

Jag heter Suzan Tutak och är anställd på Wikimedia sedan början av November på deltid.
Har senaste 1,5 året haft som målsättning att bli klar med min utbildning som jag går på Företagsekonomiska Institutet. Är nu i slutfasen med examensarbetet som beräknas bli färdig i December.

Att börja på Wikimedia ger mig en möjlighet att kombinera de olika vägar jag har att ta inför framtiden.
Har en del erfarenheter med mig från andra bolag och har jobbat med ekonomi i många år.
Dessutom nu också fått en certifiering på mina  kunskaper, vilket hela tiden har varit målet för mina studier.

På min fritid har jag varit aktiv i andra ideella föreningar under ett antal år, i olika former och tycker det mest intressanta är alla möten.
Är också gift och har fyra barn i olika ålderspann.
Två utflugna och två hemmavarande…
Min fritid styrs mycket av deras aktiviteter,
mycket fotbollsträningar att springa på….

Det som jag redan nu efter så kort tid  kan se och känna, är att alla inom Wikimedia visar ett stort engagemang för det som är föreningens mål och visioner.

Den stora motivationen som driver , bygger och utvecklar.
En mycket spännande område och en helt ny värld för mig att möta.
Jag hoppas att kunna bidra med mina erfarenheter och så småningom kunna bli en sann wikipedian.

Herein will follow an update from the Swedish education program. Perhaps to call it an update would be to overestimate its size and current importance. A first glimpse of what is to hopefully become something rather exciting is perhaps a more appropriate label.

To actually have as a part of the Swedish Wikimedia organisation an education program is a rather new and thrilling idea. The year of 2012 is the year where the Swedish education program has seen the light of day and where the first goals were set as to what should be regarded a good result for a first step in creating and shaping an education program.

I, Sophie Österberg, became engaged in Wikimedia Sverige as an intern undergoing a six-week internship which led to the great opportunity of being offered a job as education manager. With pride and great joy I commenced this position in the beginning of October. Let me though tell you that these tow months has felt rather more like a year, be it the intensive work, the conferences, the bright ideas thrown at my table, the inspiration from beautiful minds all over Sweden and foremost, the joint motivation to create something worthwhile, lasting and qualitative, not for Wikipedia or Wikimedia solely, nor for only students or their teachers. But for us all, as a great global society. Well. That might perhaps be a goal to far-fetched to reach, but at least there is a vision in place.

So what the heck are we actually doing might you wonder. Well. Quite a few things. We have looked at the current programs in place around the world to learn from their experiences and to gain knowledge in what we could reuse here in a Swedish context. We have mostly spoken to and looked at the German and the American examples of education programs, but we have been flirting a bit with the Indian and Egyptian as well.

To date we have met teachers at conferences, had individual meetings, lunches, coffees (coffee is huge in Sweden, read more about this here), held workshops, shared ideas to teachers about how to use Wikipedia, met public institutions, held lectures, been part of public debates, created and translated material, thought about how a program should best be organised, red about current trends in education in Sweden, been open to learn about the new Swedish curricula and find out how best to match Wikipedia in education with it, but most importantly, do you know what we have done?

We have given ourself a face. We have become people who actually exists. It may sound ridiculous, but let me tell you that the most common comment we have been met by is ‘Wow, do you guys actually exist?”. Yes we do. We have simply been rather silent about it. But this is the end to that silence, let me tell you that!

Hello world and at the moment, Hello Sweden! This may sound trivial, but it is not. People have found that there is someone, there are people, with whom they can build trust and communication. We exist, we are real and we are to be trusted. Let us not forget that this is the strongest currency there is between humans, no material or other physical resources may ever be as important as the intangible trust which we build between and in relation to one another.

Let me though share the more practical aspects of what have been done, in a rather sincere and honest tone. I do think that this programme initially did lack some confidence, read more about the Swedish mentality here. An understating of how many teachers and professors would be interested. This has lead us in a rather interesting direction, which is now to be turned into something more long-lasting and fruitful.

We printed brochures, t-shirts, talked to teachers who are using Wikipedia as to gain some insight and inspiration and to further this to the teachers we were meeting at conferences and seminars. We organised volunteers to come with us to these teacher conferences and there we stood in our bright orange t-shirts and spoke about the education program which had just been initiated. These conferences did make us realise that people were interested, curious and above all, did have plenty of opinions regarding Wikipedia and the use of it in education.

Whilst standing at these events and meeting teachers and others within education, we started to get invitations. Teachers wanted workshops, professors wanted lectures,  institutions of education wanted information, among many others. Was our lack in confidence unrealistic? Yes!

Suddenly, we were buried with workshops, meetings, cravings for information, lectures, more conferences and seminars and we had to rethink. And one key thing we did realise with this was that we could actually, which is not easy to do with lacking confidence, set demands. So with glowing confidence and surprise, it was simply to go back and hide in our basement office and rethink. If we could set demands, find only the ones who are eager to actually do work on Wikipedia and other projects, whilst creating a long-lasting and qualitative cooperation, what would we do?

Well, first we obviously had to go to those workshops, meetings, lectures and such that we had planned and offered ourselves to do. And some of them proved to be fruitful. Perhaps due to our generosity in coming and talking about, and holding workshops about, Wikipedia for professors and their students, and teachers with their pupils for free. But some of them turned out to be one-offs. Which is an issue, as we should not aim to hold one-off events as it will most probably not enhance contribution to any Wikimedia project.

At the moment, seven of these early promised ideas are most likely to bloom and prosper, and hence, provide beautiful contribution to Wikipedia and other projects. These are;

- The Royal College of Music. We briefly met with this professor over lunch. He is an acquaintance of a colleague here at Wikimedia Sweden (start with the ones you know!). He was interested in Wikipedia and how he could contribute to it with his students. His greatest motivation was to improve articles about music production as that was his broad area of research and a course which he currently lectured at the university. This course had four students who are about to become teachers in music and music production. He emailed a while after this lunch, after having spoken to his colleague who also enjoyed the idea of having students improving articles in the area of music production. So we set up a workshop, here at the Wikimedia office as they enjoyed the idea of coming to us (which would have been a bit cooler was it a Google office . We did, during three hours, go through the basics of Wikipedia. They seemed to get it and we set up a Wikipedia project on the Swedish Wikipedia called music production. We had already planned another workshop a while later and the idea was that they were going to contribute and then have next workshop about what they encountered. But, not much happened before that next workshop. I was stressed, what had gone wrong? What had I done? Not done? I spoke to the professor before the next workshop and he told me the students had just had a week of and had after that had intensive study for a practical exam. It did cool me down a bit, but the issue was still there, nothing had been contributed to the Swedish Wikipedia, was I wasting my time and most importantly, the money that had been donated to Wikipedia and thus, in hope of its continuation and advance? We met again, one professor and the four students. They were curious, had intelligent questions about neutrality, critical thinking and the ‘lack of control’ on Wikipedia. We had rewarding dialogues about these subjects and then circled more exactly what was to be done before the next time we would meet up. But the most important thing during this second workshop was that the professor had, after having been shown the basics of Wikipedia and had the time to talk about how it is organised, realised how he would want it to be more integrated in his course this spring. Ah, great! I could not have come up with this myself, as he is the one with the extensive knowledge about the course, whilst also being the one teaching it. So I wondered, if it did take two workshops for this professor with his students to come to a point where he clearly could see how they best could contribute, is it worth that time? How do we measure if it is worth that time? How will we know if these contributions are qualitative, to Wikipedia and Commons? Should we give goodies (free workshops, lectures) first and then speaking of a long-lasting education program? Or should we demand first, and then provide support and information? It is indeed a rather difficult balance.

- Swedish University of Agricultural Sciences (SLU). Olle at SLU had been in touch with Daniel Mietchen about a Wikipedia-day on January the 18th 2013. Olle, with colleagues, have a plan to ask researchers and doctoral students to contribute to Wikipedia with their knowledge, whilst the university through a ‘Wikipedia help-desk’ provide support. We are currently setting up user templates (as they wanted them to look the same for all the SLU users) in 15 languages as the researchers to be asked are from various backgrounds. The Wikipedia-day will be a launch (and most hopefully a yearly event) of this project, labelled ‘Knowledge transfer to Wikipedia from researchers at SLU.’ Olle and I had a long lunch, discussing the various aspects of this project and we are emailing back and forth about the user templates, how they can calculate all their users contributions and what we should do with their logo (which they wished to have on the userpages) as it may not be uploaded and used on Swedish Wikipedia. A volunteer in Sweden has helped to develop a tool which may count several users contributions. The user templates have been placed on the 15 different language versions with a plea for help to translate it into the various languages. Surprisingly many of them were translated past the first and second day. What a true joy it is to work with so many engaged and enthusiastic people around the world. This experience, of asking Wikipedians from Arabic, Persian, Spanish, French and Dutch versions among others, for help, and seeing how quickly people did come and offer their support, provided me with a sincere feeling of awe and sheer humbleness. One sometimes forgets this, sitting in an office in cold and dark Sweden, but this was truly a beaming and uplifting experience, thank you all for the support and help! The support for this project will continue and most hopefully, SLU will have funding enough (they have filed an application for external funding) to employ a Wikipedian who will be their ‘help-desk’ for the next year.

- Swedish as a second language. This is a course in Sweden for newcomers who have been through the initial stages of learning Swedish. I met this teacher at a teachers conference and she liked the idea of using Wikipedia as a way to learn language, since the students could then write about their own passions and interests. So a rather cold (which is quite common in this country) morning I went to have a workshop with them. I was met by old women from Somalia, young girls from Iran, men from Poland, women from Thailand, among many others. For a short moment I was struck by this. These people, with their various backgrounds, upbringing, varied levels of education, and much more, were gathered for this single cause, to share free knowledge to the world. Even though the workshop as such may not have changed Sweden that much (yet) it did make me realise how great this is. The students were eager learners and some were more computer literate than others. One of the old women from Somalia spent most of her time commenting on the lack of information about her dear country, which hopefully will give here inspiration to contribute much more to Swedish Wikipedia about her knowledge of Somalia. Simply because she finds it to be so greatly important that all of us in Sweden know all about her home town, her culture, her language and the known writers and musicians from Somalia. Yes! If we may tap into that more often, the motivation of students to tell about their passions, this will be a lovely journey! This teacher, much like the professor at the Royal College of Music, came up to me after a workshop and had suddenly realised how this could work for her in the future in a much more integrated way as a part of the course. This is to be planned for spring 2013. So, should we then offer these free workshop and hope that this will happen yet again? Difficult question.

- Stagneliusskolan. At another teachers conference we met Dan. Dan works pupils of the age 16 – 18 on a programme called ‘Global profile’. A part of this is that the pupils go to South Africa or Uganda to take part in their education system, culture and ceremonies. They had gained much knowledge, had photos, and videos, but were unsure where to put it. So we gave them the idea of putting part of that information on Wikipedia and asking the pupils to further research about the cities they’ve seen, the ceremonies they’ve attended and so on. Dan liked the idea and we will next week go to Kalmar, a lovely city on the east coast of Sweden, to hold a workshop about Wikipedia and how they may best contribute. Dan wants to record this as he wants his future pupils to be able to do the same thing after they have experienced parts of Uganda and South Africa. Perhaps need I not say that these areas are not the most well-covered in Swedish Wikipedia, so I am very joyous to see where this is leading.

- Gamla Lundenskolan. At the same teachers conference a rather stressed but very sympathetic woman ran by us in the corridor. She did have a few moments to stop and chat with us, and so we did. We told her about Wikipedia, and the education program. She let us know that she was a teacher in handicraft at Gamla Lundenskolan. What could she possibly do on Wikipedia? Well, perhaps her pupils were a bit to young (10-12) to write articles, but could they not take photos of, and make video recordings of making handicraft? The process, the finished work, the tools needed. She liked the idea very much and would contact us again. We heard nothing. For a while. Then we got this email from someone saying that she had lost our contact details and had been searching for them for ages before finding us on the internet. She was so interested in the idea and wanted to know how she could get started. We asked her if she would be willing to try out Wikipedia and Commons herself first, to see how it works, as the pupils are so young, it would be essential that she can support and guide them. She was very willing and eagerly told me about the few hours she had of on Wednesday afternoons. That gave me another insight. Swedish (and I am sure it is the same elsewhere) teachers are drowned in administrative tasks, are acting counsellors for upset and confused pupils, have goals to reach, should support pupils go get high grades so the school will do well in rankings, should be inspirational, motivate others, be up to date with their topic, learn new pedagogical methods, use these methods, and also have a life. And here comes I, and we, and ask teachers to do one thing more. Learn Wikipedia and Commons. And she was eager. Not stressed, not in complaint, but eager. I was full of respect, and still am with all the teachers who are eager and interested. This teacher will try out Wikipedia and Commons for herself, with support via phone and email and on Wikipedia of course. We will thereafter schedule a workshop, to see if this a better and quicker way to get the teachers on-board rather than offering free workshops and then having them understand how best they may use it. So let us see what this may bring.

- An online course for teachers. I have gotten the impression that many want to take part in Wikipedia education program around the world. What they seem to, correct me be I wrong, be longing most for is support and help in person. They want to know that there is someone behind that screen. So we thought about how we could make this education program scalable. It is obviously not to have me, or anyone else, sent around this country (which is actually quite big I realised) to hold workshops. It is simply not a good way to use me or anyone else as a well utilised resource. So what then? They want personal support and contact, but we should not spend our lives on trains and buses. A board member mentioned a course, an online course, for teachers. Sure that sounded interesting, but then there’d be no personal contact. Or? The course is currently being designed and the contact will be part of the actual course, and a requirement to pass. Contact will be established to an online supporter, another teacher doing the same course, and us here at the office. So there will all of a sudden be plenty of contact but no sitting on buses and trains. The course is divided into three modules; Why, What and How. Let me shortly tell you about the reason to this. It is actually taken from Simon Sinek, even though he takes the How before the What, but his main point (or what corresponds well in my head) was the Why and the importance of it. That is where we get people on-board the Wikimedia project. By taping into their intrinsic motivation, their hopes, wishes, joys and desires. What education do they wish to see? What democracy? What society? What do they think about knowledge? So the why seemed essential to have all the participants standing on the same ground, or being on-board the same journey which they were about to depart. The first module is therefore not practical nor technical, it’s philosophical. We mention Kant and Socrates and modern researchers in education like Hattie. This being done with the strong conviction that they will solely contribute long-lastingly and qualitatively if they can motivate themselves and remember the Why. Why they do this. Why it is important. Less important is the What and the How. They can look that up, ask their online supporter, or us at the office. But the why, they need to know for themselves. That is what we need to tap into. So, it’s not a small aim for an online course, but nevertheless, I think it will work perfectly fine. We will award them a certificate from Wikimedia Sweden have they undergone the course, and they may be awarded the grades (same as the articles on Swedish Wikipedia) recommended, good or excellent. The idea is not to reward what is stuck in their head, but rather that they will gain a higher grade if they disseminate what they have learned at this course. Do they hold their own lecture about Wikipedia at their school? Or talk to colleagues about it? Or make an essay or a clip about their experience of using Wikipedia so far? This is what should be reflected in the grades, not how well facts stuck in their own head. The first course will start spring 2013.

- The Educational Radio (UR). Just to make clear, this is not a radio station (as it may sound) but a governmental institution that provide films, material and some radio, in relation to school subjects and thematic topics. They are rather interested in us and especially this one woman, Maria, who eagerly keeps on coming back to us about how we may work together as to enhance the free knowledge in our society. Well, we could not say no to that offer. So we’ve met them. A few times. At conferences and twice in their colourful and playful offices. We told them about Wikiversity and how they could put the teaching material there, free for all to use and also, to change to the better. They were sceptical. Someone had written that for them, how would they do with the licensing? We spoke about the importance of having teachers, in this particular case teacher who teach foreigners Swedish, collaboratively enhancing the quality of their teaching material whilst using the videos they provided. So the teachers could use Wikiversity to share information on how they best used these videos, i.e. Set up Wikiversity courses, linking to these videos from UR. They were still sceptical and the meeting had come to an end. Damn I thought, a meeting with an organisation that’s governmental, they are rigid and slow to change. Well. I was wrong. A short while later I received an ecstatic email from Maria having been given time to dedicate to Wikiversity and how they best could use it. So this is about to depart!

But more than anything, we are currently building trust. We are aspiring to show teachers, pupils, students, public institutions and others that we are knowledgeable, we are trustworthy and we have brilliant resources that they may freely utilise. But people do not solely wish to utilise a tool, they wish to know who the person is behind this tool or this project, such as Wikipedia. That has at least come to be my strongest impression past these first two wobbling months of an education program.

So current status: Yes, we do exist. And at the moment, the future seems only bright, bold and beautiful.

Please do share ideas, comments or your experiences of education programs that might be useful for us at utbildning@wikimedia.se

We greatly look forward to hearing from you and very much appreciate your input.

/ Sophie Österberg

Se below for the English version

Vi fick idag veta att vårt projekt Wiki älskar konst på allmän plats har fått finansiering från Vinnova! Detta innebär att vi kommer att kunna bygga upp en fantastisk databasresurs med offentligt ägd konst. En databasresurs som vi är säkra på kommer att ha ett stort värde för många aktörer i samhället och för våra olika projekt i synnerhet.

Vi kommer så snart som möjligt börja kontakta ett antal kommuner och begära ut information om deras konstsamlingar. Därefter kommer vi att föra samman detta i en central, nationell databas. Totalt kom 72 ansökningar in men endast 17 av dessa fick stöd. Glädjande nog fick vi hela den summa vi ansökt om!

Men varför håller Wikimedia på med en databas om konst kanske några av er funderar på? Vad är kopplingen?

Idén för databasen uppkom när vi arbetade med förberedelserna av den internationella fototävlingen Wiki Loves Public Art. Vi anordnar tävlingen tillsammans med bland annat Europeana och den kommer att äga rum för första gången i maj 2013. Till tävlingen behövde vi skapa listor med lämpliga objekt att fotografera och vi insåg då att det saknades en sådan central databas. Detta var ett uppenbart problem då en databas gör det möjligt att genomföra tävlingen mer strukturerat och vi kan på ett bra sätt tydliggöra vad som ännu saknas. Genom det här projektet kommer det att vara möjligt att ordentligt utöka antalet konstverk som är med i Wiki Loves Public Art kommande år. Vi kände att det vore dumt att inte samtidigt se till att försöka göra det här projektet så värdefullt för så många parter som möjligt redan från start när vi ändå var tvungna att begära ut data från kommunerna. Då detta skulle kräva mer arbetet bestämde vi oss för att skicka in en ansökan till Vinnova för att kunna genomföra det på bästa sätt.

Vår förhoppning är att kommunerna kommer att ha nytta av projektet då många av dem idag saknar databaser med den nödvändiga informationen och endast har informationen i analog form. Många mindre kommuner saknar ofta resurser och den kompetens som behövs för att bygga upp sökbara och användbara databaser på egen hand och här kan vi bidra. Exempelvis kan kommunerna och turistsektorn använda den färdiga databasen för att visa sevärdheter i kommunen. Exempelvis skulle Folkuniversitetets smartphoneapp ”Rundvandring i Varberg” kunna kompletteras med information om offentliga konstverk.

Genom att systematiskt kontakta landets kommuner leder det här projektet förhoppningsvis även till att fler kommuner börja se möjligheterna med öppna data och tänker igenom sina egna rutiner och arbetssätt när de får den här typen av begäran. Vi hoppas att projektet skall bli en lämplig inkörsport och ett flaggskepp för kommande, liknande satsningar. Vi har även samtal med andra aktörer som sysslar med offentlig konst, såsom exempelvis Statens konstråd, för att se om det är möjligt att även inkludera deras databaser i vår centrala databas.

Databasen kan även vara ett stöd för kommunerna vid deras underhåll och reparationer av offentlig konst. Upsala Nya Tidning har i en artikelserie november 2012 granskat vilket behov som kommunerna i Uppsala län kommer att ha vad gäller reparation av offentlig konst. Mycket utsmyckning och skulpturer köptes in på 80-talet och tidens tand har slitit hårt på dessa. Många av kommunerna saknar därtill en skötselplan för lagning eller reparationer. En öppen och fri databas kan på längre sikt hjälpa kommunerna att bygga tjänster för att inventera, underhålla eller planera framtida reparationskostnader och detta i samarbete med andra aktörer. Exempelvis skulle flera kommuner i en region kunna gå samman i en gemensam upphandling av reparationer av bronsskulpturer, när de kan göra ett sådant uttag ur en samlad öppen databas.

Som vi ser det är öppen data även en demokratifråga då det är centralt att allmänhet och media enkelt kan se vad våra skattepengar används till. Här finns också möjligheter att undersöka konsthistoria, och hur kommunernas inköpsprocesser gått till över en längre tid samt skapa verktyg för att diskutera konsten.

Databasen kan även komma att användas av forskare och konstvetare som ett stöd för deras forskning och för att göra statistiska undersökningar. Nya möjligheter öppnas för att undersöka olika trender och inriktningar.

Det finns alltså en hel del aktörer som kommer att kunna dra nytta av projektet. Vi har en stark övertygelse att den nya digitala ekonomin behöver tillgång till öppna data som tjänsteleverantörer kan använda för att utveckla nya tjänster. För allmänhetens folkbildning och kunskapssamhällets fortsatta tillväxt måste data av den här typen finnas sökbar och strukturerad. På lång sikt är öppen data den enda vägen framåt, eftersom fler aktörer då kan ansluta sig, och då arbeta för att data kontinuerligt ska förbättras och hållas uppdaterad.

Nu påbörjas arbetet med att så snabbt som möjligt identifiera en skicklig databasutvecklare som även är duktig på att prata med folk! En stor del av arbetet kommer nämligen att gå ut på att kontakta Sveriges kommuner och begära ut den information vi behöver från dem. Känner du till någon lämplig kandidat, eller är du själv kanske den vi söker? Skicka då ett email till john.andersson@wikimedia.se!

Vänligen,

John

Vinnova is backing our database project!

Today we received the fantastic news that our project Wiki älskar konst på allmän plats (Wiki Loves Public Art) has gotten backing from Vinnova! Hence, we will be able to build a fantastic database resource about public art in Sweden. We are convinced that this database resource will have a great value for many actors in society and also for us when working on achieving our projects.

As soon as possible we will start contacting a number of municipalities and ask them to give out information about their art collections. The data collected will then be merged into one central, nation wide database. In total 72 applications where sent in to Vinnova and of those only 17 was picked. Pleasantly enough we received the full amount that we asked for!

Some of you might wonder why Wikimedia Sweden is even working on a database with public artworks? What is the connection?

The idea of the need for such a database came to us when preparing to organize the international photo contest Wiki Loves Public Art in Sweden. We are organizing the contest in cooperation with actors such as Europeana and it will take place in May next year for the first time. We needed to organize the contest in a structured way and for the contest we needed lists with suitable objects to photograph to make it easier for our volunteers. Creating a database like this will make it possible to include many more artworks in the contest in the future. However, we realized that no such database existed in Sweden. We strongly felt that it would be stupid to initiate contacts with a few of the municipalities and collect the datasets without at the same time trying to make it as valuable for as many actors as possible already from the start. That would however take more time, and we then decided to apply for a grant from Vinnova.

As a lot of municipalities lacks databases and only have the material in an analogue form. As many of the municipalities are lacking the competence and the resources to create useful open databases by themselves, this project could support them with that. They could then use the database to improve tourism as they can develop tools that can show where different types of artworks are located.

By systematically contacting the municipalities this project will hopefully lead to more municipalities realizing the possibilities with open data and start thinking through their own routines and how they work with these types of requests. Indeed, we hope that the project will be a door opener and a flagship for future, similar projects. We also have talks with other actors that are working with public art such as The National Public Art Council Sweden to see if and how we can include their data and expertise in the project.

The database can also be a support for the municipalities regarding maintenance and repairs of public art as the municipalities can develop tools that help them take stock and coordinate their maintenance with other municipalities in a region by jointly procuring services.

From our point of view open data is also a democracy issue as it is central that the general public and the media easily can see what our tax money are being used for and tools can be added to facilitate public discussion about the art.

Also scientists can use the database for quantitative studies and investigate different trends.

Hence there are a large number of actors that will benefit from the project. We have a strong belief that the new digital economy need open data that service providers can use to develop new services. For the public’s education and the knowledge society’s continued growth data of this type must be searchable and structured. In the long run open data is the only way forward as that gives more actors the possibilities to work with it and help with improving it and keeping it up to date.

Now our work with identifying a possible database developer as soon as possible, that also have some people skills! People skills are central as the developer also will have to work with contacting the municipalities to get the information from them. If you know a suitable candidate, or perhaps you yourself are the one we are looking for, then please send me an email at john.andersson@wikimedia.se!

Cheers,

John

Nu börjar vi i föreningen ta oss mot mer konkreta mål för att påverka politikerna så att kunskap och information ska bli tillgängliga för alla. Ett delprojekt i det är att ta fram informationsmaterial om varför det är viktigt, vilka vinsterna kan bli och hur det skulle kunna göras. Vi passar på att testa att crowdfunda det projektet, dela gärna länken för insamlingen till alla du känner.

”Information is the currency of democracy.” 
Thomas Jefferson.

Men det är inte allt vi gör. Till Europeana awareness projektet och tävlingen Wiki Loves Public Art ska vi sätta upp en databas över offentlig konst i Sverige och har påbörjat samarbete med Statens kommuner och landsting för detta samtidigt som vi söker pengar från Vinnova till själva databasen. Vi är också på väg att delta i en idétävling i Öppna Örebro län för att göra ett mobilt gränssnitt till den databasen.

Så vi är i startgroparna, och har börjat leta pengar för att kunna genomföra detta. Men det finns en hel del som behövs hjälp med förutom pengar också. Ta gärna en titt på sidan för skapandet av informationsmaterialet och se ifall du har något du kan bidra med. Putsa text, komma med förslag, ge exempel på lyckade projekt eller tipsa om en bra bild, alla sorters bidrag är välkomna!

Ett vykort som skickades av Adolf Hitler då han var soldat under första världskriget. Vykortet hittades i år genom projektet Europeana 1914-1918 och nu illustrerar det flera olika Wikipedia-artiklar på olika språk.
A postcard sent by Adolf Hitler while he was a soldier during WWI was this year discovered through the Europeana 1914-1918 project and now illustrates a number of Wikipedia articles on different languages.

See below for English version.

Idag firas Hågkomstens dag över hela Europa. Miljontals människor minns då historien, firar freden och tänker på alla de människor som miste livet under första världskriget. Vi i Wikimedia-gemenskapen vet att årsdagar såsom denna har en mycket stor effekt på hur många människor som besöker våra artiklar om just det ämnet. För att ta ett exempel var det under november 2011 totalt 33 790 personer som besökte artikeln om första världskriget på svenskspråkiga Wikipedia. Detta kan jämföras med ett månadssnitt på 21 230 personer; det var alltså över 12 500 stycken fler än genomsnittet som besökte artikeln i samband med årsdagen!

Alla dessa tusentals personer som vill lära sig mer om denna fruktansvärda konflikt har vänt sig till Wikipedia för att få svar. Med den kunskapen i bakfickan vill man gärna se till att våra artiklar inför årsdagen är så bra som det bara är möjligt. Därför bestämde vi oss för att anordna en skrivstuga vilket är ett utmärkt sätt att snabbt förbättra vår täckning på ett området som behöver lite kärlek.

Som en del av förberedelserna inför skrivstugan laddade vi upp ett flertal spännande bilder från Europeana 1914-1918-portalen till Wikimedia Commons. De var bilder som vi ansåg vara lämpliga för att illustrera våra artiklar och som på något sätt stod ut. Glädjande nog har de bilderna därefter använts i en stor mängd artiklar! Extra roligt var att tre volontärer under förberedelserna bidrog med att ladda upp bilder från samlingarna som de uppskattat och funnit intressanta, utan att ha blivit ombedda att hjälpa till med detta.

Under onsdagen den 7 november anordnade vi skrivstugan i Humanistiska föreningens lokaler i Gula Villan på Stockholms universitets campus. Detta är ett nytt samarbete som vi är mycket glada över då båda parter gärna skulle se att skrivstugorna där blir en återkommande aktivitet. På skrivstugan samlades sju personer på plats, varav två som aldrig tidigare redigerat, och online deltog ytterligare en mycket aktiv volontär.

Alla deltagarna arbetade mycket effektivt under skrivstugan och fem stycken nya artiklar skapades från grunden och därtill förlängdes ytterligare 17 artiklar. Detta innebar att cirka sex stycken A4-sidor skrevs under de fem timmarna! Vi är väldigt glada att det var artiklar på både svensk-, tysk-, engelsk- och finskspråkiga samt nederländska Wikipedia som förbättrades under skrivstugan. Totalt användes 11 olika bilder från Europeanas digitala samling, vilka laddats upp speciellt för det här tillfället.

De artiklar som skapades eller utökades och fick bilderna från Europeana tillaggda under skrivstugan har visats över 33 500 gånger under november! Därtill hade flera andra artiklar illustrerats med de uppladdade bilderna innan skrivstugan började. Dessa artiklar är väldigt välbesökta och har runt 400 000 träffar varje månad vilket innebär att Europeanas bilder nu ses av oerhört många läsare.

En av deltagarna passade på att ta tillfället i akt och utforska Europeanas samlingar på egen hand. Användaren laddade under skrivstugan upp ytterligare 10 stycken bilder på militärpropaganda från krigstiden. Därefter diskuterade vi hans erfarenheter och om det fanns några lärdomar som vi borde föra vidare till Europeana för att underlätta uppladdningar av material från dem.

Parallellt med detta pågick även en online-tävling som gick ut på att ge nybörjarna en så trevlig start som möjligt och där deltog ytterligare fem stycken volontärer väldigt aktivt.

Både under och efter skrivstugan skedde som vanligt wiki-magin och över 10 stycken volontärer har bidragit med puts och allmän förbättringsarbete av de texter som lades till under skrivstugan.

Det var en fantastiskt kul möjlighet att få anordna den här skrivstugan och jag hoppas att jag får anordna många fler i framtiden! För att förbättra konceptet och göra det hela ännu bättre kommer jag att sammanställa mina lärdomar från skrivstugan på Wikimedia Outreach.

Det finns ännu många fantastiska bilder från Europeana som vi kan lägga till i våra Wikipedia artiklar. Ta gärna en titt på kategorin på Wikimedia Commons samt på Europeanas portal och hjälp till.

Med vänliga hälsningar,

John Andersson

Wikimedia Sverige

—-

A World War I editathon to prepare for Remembrance Day

Today is the Remembrance Day and people all over Europe celebrate the end of the first world war. All of us working with Wikipedia know that during such events there is a huge spike of visitors to the related articles. For example, the article about World War I was visited by 33,790 people during the November month in 2011, compared to a monthly average during the year of 21,230 people.

This year we decided to organize an editathon to make the WWI articles as good as possible before the expected spike. Hence Europeana and Wikimedia Sweden together with Humanistiska Föreningen at Stockholm University organized an editathon about WWI where the aim was to use pictures from the Europeana 1914-1918 portal in Wikipedia articles.

On the 7 November nine people came together at Stockholm University and one volunteer participated online during the editathon. Overall we were very productive and wrote five completely new articles and expanded 17 others, totaling around six A4 pages of text!

What we are extra happy about is the fact that these improvements were done in many different language versions – with articles expanded in the Swedish, Finnish, English, German and Dutch Wikipedias. In addition it was nice to once again see the wiki magic happen, as over ten other online volunteers helped improve the texts worked on during the editathon; hence increasing the quality of the articles that the pictures illustrates.

For the editathon we (with the help of three volunteers) had uploaded more than 60 pictures to Wikimedia Commons from the Europeana 1914-1918 collection. During the editathon one participant also took the time to look through the portal and uploaded 10 new pictures of military propaganda onto Wikimedia Commons. All in all 11 Europeana pictures were used to illustrate articles during the editathon (some of them in many different languages). The articles they illustrate have been viewed over 33,500 times in November alone!

However, many Europeana pictures were also added to other articles before the editathon took place. Therefore the articles with pictures from Europeana have been viewed more than 400,000 times per month on average, hence a very large number of people each year can enjoy these fantastic historical documents.

From a personal point of view I must say that it was very nice, and a bit scary, to organize an event such as this for the first time. I hope that I will have a chance to do this again soon! I will also write about the lessons learned from the editathon on Wikimedia Outreach to help make the concept even more successful in the future, especially as we hope to do this also outside of Sweden.

There are still many Europeana pictures that are suitable for Wikipedia and I hope that together we can give as many of them as possible a new home on Wikipedia.

Cheers,

John Andersson

Wikimedia Sweden

Trots att jag nu varit Wikipedian in Residence hos Riksantikvarieämbetet i över en månad har jag inte skrivit något om det här på bloggen. Det beklagar jag. Här kommer en kort rapport. Vi kom ganska snart överens om att de två pilotgrupperna:

* ska skapa varsitt konto
* ska göra omkring tio redigeringar i existerande artiklar. Det behöver inte vara så avancerade ändringar eller tillägg, utan bara för att vänja sig vid att redigera.
* ska skriva en ordentlig artikel från början

Deltagarna var mycket nöjda.

Den vanligaste frågan har inte rört kvalitet, som man skulle kunna tro. Den vanligaste frågan har istället rört hur experter och Wikipedia går ihop. Det har jag nu skrivit ett blogginlägg om på Riksantikvarieämbetets blogg. Jag återkommer med mer information snart.

[Följande är ett gästinlägg av André Costa. André är mångårig Wikipedian, Wikipedian Developer in Residence på Riksantikvarieämbetet och en av dom som för andra året i rad gjort WLM Sverige möjligt.]

Ännu en årgång av Wiki Loves Monuments (WLM) är nu över och jag vet att många med mig nyfiket inväntat juryns beslut. Medan vi väntade tog jag därför, i likhet med förra året, en närmare titt på siffrorna bakom tävlingen för se vad, var och av vem det fotograferades.

För Sveriges del finns det två stora skillnader mellan 2011 och 2012 års tävlingar. Den första är att fornminnen (fasta fornlämningar för att vara exakt) som ingick redan 2011 detta året är bättre integrerade i tävlingen. I likhet med byggnadsminnena finns det nu listor på Wikipedia[1] vilket gjort det möjligt att visa fornminnena på vår karta samt i mobilapparna. Den andra skillnaden är att 2011s ”övriga kulturminnen” kategori detta året har begränsats till K-märkta fartyg.

Vad? / Hur många?
Totalt laddades det upp 3333 bilder i årets tävling. Dessa bidrag delas upp i tre kategorier[2] (antalet unika objekt inom parentes):

Byggnadsminnen / Kyrkliga kulturminnen (BBR) : 2190 (677)
Fornlämningar: 1023 (448)
K-märkta fartyg: 105

Vid första anblick är detta avsevärt färre bilder än de 5126 som laddades upp i förra årets tävling. Men om vi istället tittar till antalet unika objekt som fotograferats ser vi att det rör sig om hela 1125 olika byggnader och fornlämningar, faktiskt fler än förra årets 1028.

Från uppdelningen ovan ser vi att skillnaden mot 2011 nästan uteslutande utgörs av att hälften så många BBR-bilder laddats upp, en minskning från 4267 (796). Antalet unika BBR-objekt som fotograferats är dock jämförbart med fjolårets och det har skett en ökning i antalet bilder av fornlämningar från 648 (232) bilder.

En närmare titt på fördelningen av BBR-bilderna visar att precis som förra året laddades det upp fler bilder av byggnadsminnen (1263) än av kyrkliga kulturminnen (863). Denna trenden upprepas även när vi tittar till antalet unika byggnader (357 mot 303). Mest fotograferad blev Sundsvalls centralstation som fick hela 106 nya bilder, långt före Trädgårdsföreningens park i Göteborg på andra plats med 32 bilder.

Tittar vi på fornlämningarna ser vi ett för mig väldigt förvånande resultat. En tredjedel av alla bilderna (en fjärdedel av antalet unika objekt) som laddats upp är av fornlämningar som inte finns med i listorna på Wikipedia. Dessa fornlämningar ingår ändå i tävlingen och bilderna är varmt välkomna. Tittar vi till typen av fornlämningar som fotograferats så är bilder av runristningar vanligast (161 bilder av 88 olika objekt). På andra plats har vi gravfält om vi tittar till antalet bilder (118) eller minnesmärken om vi tittar till antalet objekt (43).

Vem?
Så vem har tagit alla dessa bilder?
Totalt har hela 243 olika användare bidragit med bilder till årets tävling. Detta är en markant ökning från förra årets 166 användare. Statistiken för antalet nya användare dröjer tyvärr ett tag till men min personliga erfarenhet från tävlingen säger mig att det återigen är många deltagare som aldrig tidigare redigerat i Wiki(p|m)edia.

Flest bilder laddades upp av Y-näsmannen som bidrog med hela 484 bilder av 157 olika objekt.[3]

Var?

Bidragen till Wiki Loves Monuments 2012 uppdelade efter kommun. Grön: Både byggnadsminne / kyrkliga kulturminnen (BBR) och fornminne Blå: Enbart byggnadsminne / kyrkliga kulturminnen Röd: Enbart fornminne Grå: Inga bidrag

Åter igen fick vi bidrag från vart av Sveriges alla län. Smått överraskande är att det län som fick flest nya bilder var Västernorrlands län med 797 bilder följt av Stockholms län på 707 bilder. Tittar vi till antalet unika objekt är ordningen omkastad med Stockholm på 200 objekt och Västernorrland på 176 stycken. Samma mönster repeteras igen om vi tittar till antalet BBR- eller fornlämningsbilder med det lilla undantaget att Västra Götalands län precis kommer förbi Västernorrland med fyra extra unika BBR-objekt.

När?
Även om tävlingen enbart pågick under september var det ändå fritt fram att ladda upp bilder tagna tidigare. Hälften av alla uppladdade bilder togs under september 2012 med ytterligare 35% av alla bilder tagna sedan förra årets tävling avslutades. Återigen är det kul att se hur deltagare även har gått igenom sina fotogömmor och hittat äldre bilder, den tidigaste bilden jag sett var från 1995.[4]

Vad saknas?
Så med alla dessa nya bilder hur ser det då ut med täckningen på wikipedialistorna? Finns det några fullt illustrerade listor? Finns det fortfarande några helt oillustrerade listor?

För BBR-listorna är det först intressant att se hur täckningen har förändrats sedan förra årets tävling. Efter att WLM2011 avslutats hade ungefär 55% av alla byggnaderna illustrationer. Sedan dess har listorna kompletterats med ytterligare 500 byggnader som tidigare saknades. Samtidigt har nya bilder fortsatt läggas till med resultatet att det vid tävlingens start 2012 fanns en täckning på ungefär 62%. Under septembers gång lyckades vi utöka den täckningen till 68%. För att sätta denna ökning i sitt sammanhang bör vi komma ihåg att de flesta av de ”enkla” byggnaderna nu redan har fotografier. Många av de som nu saknas är mindre välkända eller mer otillgängliga.

På länsnivå leder samma trio som förra året. Dock har nu Uppsala och Skåne gått om Stockholm med Skåne i ledning på 95%. De län med minst antal illustrationer är Norrbotten (43%), Gotland (48%) samt Jämtland (48%). Ett speciellt omnämnande går till Östergötlands län där täckningen ökats med mer än 50% under årets gång.

På kommunnivå är skillnaderna betydligt större. 59 kommuner har komplett täckning medans 6 kommuner (Gnosjö, Malå, Markaryd, Älvsbyn, Åsele och Överkalix) inte har en enda bild.

För fornlämningslistorna är situationen väldigt annorlunda. Detta beror dels på att listorna är väldigt nya, dels på att de är mycket större än BBR-listorna (BBR-listorna innehåller 5609 byggnader medans fornlämningslistorna innehåller 145 136 objekt) och dels på att många av objekten är svåra att känna igen. Resultatet är att vi officiellt enbart har en total täckning på under 1%.

På länsnivå är situationen ungefär den samma även om det finns undantag som Västernorrlands och Jämtlands län som båda ligger på 2%. Kommunalt är skillnaderna som vanligt större. Åtta kommuner har en täckning på över 10% med Solna kommun i klar ledning med hela 43%.

Slutkommentar
Det blev en hel del nummer att fundera på. Förhoppningsvis kan detta hjälpa med att förstå vad som kan förbättras till nästa år samt var punktinsatser, t.ex. en fotosafari, skulle kunna hjälpa. Tankar, kommentarer och frågor är alla välkomna.

P.S.
För den som är intresserad av att gräva mer finns statistiken att se i råformat på http://bit.ly/RNU3A4

Fotnoter
[1] Notera att inte alla fasta fornlämningar finns med i dessa listor.
[2] Den noggranne märker att dessa tre nummer inte ger 3333 bilder. Detta beror på det fåtal bilder som ännu inte var korrekt sorterade då denna statistik sattes samman.
[3] Nyfiken var du själv hamnade i rankningen? Ta en titt här eller här.
[4] Tekniskt sett var den tidigaste bilden ett färgfoto från 1899. Jag är dock skeptisk mot denna datering och likaså för de bilder som var märkta med 2036.

Den svenska juryn är nu färdiga med det roliga, fantastiska, mödosamma, svåra och stimulerande arbetet med att gå i genom alla svenska bilder i Wiki Loves Monument 2012. Att få ihop ett slutresultat var svårt, många fina bilder och juryfavoriter fick inte plats bland de tio vinnarna som vi nu med ett stort lycka till sänder vidare till den internationella jury som kommer att utse slutvinnarna i den globala tävlingen.

Den svenska tävlingen hade tre kategorier, fornminnen, byggnader och fartyg. Vi fick in färre fartygsbilder jämfört med de övriga kategorierna och därför har juryn valt ut fyra byggnader, fyra fornminnen och två fartyg. Bland de tre kategorivinnarna röstade vi också fram tävlingens bästa bild.

Priset för bästa bild och bästa bild på ett fornminne gick till Jorchr. Bilden föreställer Vållehög i Vellinge kommun i Skåne.

Priset för bästa byggnadsbild gick till Jonatan Andersen för hans bild på Statens bakteriologiska laboratorium gamla anläggning i Solna. Jonathan Andersen fick också juryns specialpris för bästa bildserie för sin många högkvalitativa bilder på det gamla laboratoriumområdet.

Priset för bästa fartygsbild gick till Jan Edman för hans bild på M/S Sunnan.

Övriga pristagare finns på resultatsidan på Wikimedia Commons. Där berättar vi också mer om ur urvalet gick till, vilka bilder som juryn valde ut till den slutliga omröstningen (187 fantastiska bilder tagna runt om i Sverige finns att beskåda där!).

Nu återstår inte så mycket mer för juryn än att tacka för att vi fick förtroendet att bedöma alla fina biler i tävlingen och vi vill förstås också tacka alla fotografer som bidrog till att göra vårt jobb både roligt och svårt. Den svenska juryn bestod av Kristina Axelsson från .SE, Erlend Björtvedt från Wikimedia Norge, Niklas Wikman från photosthlm och Arild Vågen från Wikimedia Sverige.

Any administrator on Wikipedia can run any Javascript code in all the visitors« browsers. On the wiki for the English language  ¹, the number of people with that power is currently 1458. ²

And many of these people are people with no name. I’m not saying they do anything harmful. I know many of them to be of the most honest kind.

But they can ³.

I’m not going into details about any potential downsides to this, either. Wikipedia explains it best itself.

The  edits to the Wikipedia Javascripts end up in the same log as the edits to Bob Dylan«s article.

But these are edits from trusted people, and being computer code not readable by the common man, they are more likely to enjoy a longer life before deleted.

And according to this very old page, Wikipedia had in 2007 more than 2 500 page visits per second. So even a short lived Javascript hack could run on many computers.

So – all the administrators in Wikipedia have this power. Getting admin status in Wikipedia do require some serious work,  you would have to write articles or provide other serious contributions. But with a one factor authentication scheme and a very lenient password policy, one could imagine that admin accounts would slip into the hands of people with less than ideal motives.

I’m not saying it has happened.

But it could.

Nedanstående är krönikeartade reflektioner över Wikipedia, över språk, över samarbete och över arbetet för den fria kunskapen i stort. Dessa har ursprungligen publicerats på den blogg som tillhör Wikimedia Sverige, den ideella svenska förening som arbetar för fri kunskap i allmänhet och Wikimedia-projekt som Wikipedia i synnerhet. Kommentera gärna.

Babels torn. Målning av Pieter Bruegel d.ä.

I begynnelsen, när världen var ung, var mänskligheten enad. Och mänskligheten talade ett och samma språk, och det var som att hela världen låg för deras fötter. Tämligen bokstavligen – de byggde ett torn, som kanske skulle kunna nå upp till himlen. Om nu Gud rättvist ville bestraffa människornas ohälsosamma hybris, eller var rädd att de skulle kunna hota honom i hans allsmäktighet, eller hade någon annan anledning till sina handlingar – det förtäljer inte den bibliska historien. Den konstaterar enbart att Gud ville stoppa bygget, och gjorde detta på ett sätt han fann tillämpligt: Gud splittrade människornas tungomål så att de olika människorna talade olika språk. Språkförbistringen gjorde att människorna inte längre kunde samarbeta, och tornet – som kom att döpas till Babels torn – blev ett slags symbol för språklig diversitet.

Babels torn kan tyckas mycket främmande i dagens moderna värld. Likväl finns åtminstone något korn av sanning i berättelsen, oavsett om språken nu skiljdes åt av en gudomlig varelse (vilket ligger utom vetenskapen) eller uppkom på ett mer naturligt vis (vilket stöds av vetenskapen). Förvisso är det så att språken i årtusenden skiljt olika människor från varandra och förhindrat effektiv kommunikation däremellan. Men nu, i Internet-åldern, med Google Translate och liknande verktyg, blir de gamla problemen alltmer förlegade. Nya öppningar för mellanmänskligt samarbete skapas, bortom språkets ofta betungande barriärer. Detta inlägg ska handla om just sådant samarbete, över ett av de projekt som förenar flest olika språktalare i världen: Wikipedia.

Världens mest mångspråkiga encyklopedi

Att Wikipedia är världens största encyklopedi och dessutom inget mindre än det kanske bästa uppslagsverk mänskligheten producerat, det visste nog du som läser denna blogg redan. Och du visste säkert redan att Wikipedia är flerspråkigt. Men något du kanske inte kände till är att Wikipedia inte bara finns på svenska och de stora världsspråken och några. Wikipedia finns förvisso på mängder av små, lokala språk. Totalt finns hela 285 olika språkversioner av Wikipedia, varav nästan alla, 275 stycken, är aktiva. 275! Jag kan inte tänka mig att något enskilt projekt i mänsklighetens historia har lyckats med konststycket att på ett blott drygt decennium mångfaldiga sig själv på så många olika språk.

Men alla 275 är förstås inte så omfattande som svenskspråkiga Wikipedia, den Wikipedia-upplaga de flesta av denna bloggs läsare torde vara mest vana vid. Språkversionerna varierar enormt i omfång, från den enorma engelskspråkiga Wikipedias närapå 4 000 000 (!) artiklar, till språkversioner som Wikipedia på tetum, med mer blygsamma 658 artiklar och ändå en rätt god potential med tanke på språkets ungefärliga 1 miljon talare. (En parentes i sammanhanget är att svenskspråkiga Wikipedia för ett par år sedan åkte ur topp tio, där vi – givet språkets förhållandevis mycket få antal talare; svenskan placerar sig någonstans runt 50:e plats på listan över världens språk efter antal talare – förvånansvärt länge lyckats ligga kvar.)

Med 275 olika språk finns onekligen en del att välja och vraka på. Men nu är det tyvärr så, att de allra flesta människor inte är polyglotter – de behärskar blott sitt modersmål och kanske något mer språk. Här i Sverige kan väl de flesta svenska och engelska flytande, och skolundervisningen ger alla möjligheten till att lära sig ett tredje språk. Likväl brukar svenska wikipedianer (vad jag känner till) nästan uteslutande skriva på svenskspråkiga och engelskspråkiga Wikipedia, sin förmåga att skriva på någon annan språkversion till trots. Vad beror detta på? Antagligen gammal vana. En ovilja att behöva fräscha upp sina gamla språkkunskaper från högstadiet för att bidra.

Att våga ta steget ut

Naturligtvis är det fullkomligt legitimt att redigera Wikipedia utan att någonsin sätta sin digitala fot i någon annan språkversion överhuvudtaget. Men av egen erfarenhet vet jag att steget ut ur det hemtama, vanliga, vardagliga svenska faktiskt kan vara mycket givande. Jag har dock ännu inte skrivit särskilt mycket på engelskspråkiga Wikipedia, och är kanske det bästa exemplet på en hemmastadd wikipedian som sorgligt nog inte vågat lämna hemspråket. Med detta i baktankarna, eller i alla fall i det undermedvetna, beslöt jag så iförrrgår för att göra slag i saken. Jag skulle lämna svenskspråkiga Wikipedias trygghet. Jag skulle till och med lämna engelskans relativt bekanta marker bakom mig. Jag skulle skriva min första artikel på spanskspråkiga Wikipedia.

Jan Arnald, en mästerlig författare tillika inspiratör för Wikipedia-redigering.
Foto: Sara Arnald, CC-BY-SA 3.0.

Det hela började egentligen inte i några funderingar över människors benägenhet att stanna på fast mark, språkligen. Men nog började det med språket, på sätt och vis. Det började med att jag under min gångna körtelfeber hade riktigt ordentligt tråkigt, var alldeles för sjuk för att redigera Wikipedia och därför sökte min tillflykt i litteraturens värld. Så jag försjönk i Arne Dahls (egentligen Jan Arnalds) underbara dekalog om A-gruppen, en fantastiskt serie om en grupp intellektuellt elitpoliser – tänk Sherlock Holmes gånger 8, och i det moderna Sverige – med oerhört väl utvecklade personligheter, spännande intriger och framför allt en förmåga att bruka det svenska språket jag aldrig sett maken till; Dahl fullkomligen briljerar med sitt språkbruk, han äger det.

Nå, nu ska jag inte komma för långt från ämnet. Så fort jag tillfrisknat började jag undersöka tillståndet på Wikipedias information om Dahl. Det var tämligen skralt. Visserligen hade vi en helt okej artikel om själva författaren på svenska, även om den brast i källhänvisning, men själva böckerna skildrades inte mer än med några meningar i författarens artikel. Mina vidare äventyr för att täcka denna lucka i svenskspråkiga Wikipedias i övrigt i nuläget ganska så fulla karta (kan man få för sig – i själva verket saknar vi ju åtminstone ungefär 88 procent av engelskspråkiga Wikipedias artiklar överhuvudtaget…) ska inte redovisas här, utan där hänvisar jag till min egen Wikipedia-dagbok.

Men inte bara svenskspråkiga Wikipedia saknade information om A-gruppen – spanskspråkiga Wikipedia hade ingen information alls om Arne Dahl/Jan Arnald. Inte en enda artikel! Den slutsatsen nådde jag efter att ha studerat interwikilänkarna i såväl svenskspråkiga som engelskspråkiga Wikipedias artiklar om författaren, och jag tror att jag testade att skriva in http://es.wikipedia.org/wiki/Jan_Arnald (alltså direktadressen till den eventuella artikeln om Jan Arnald på spanskspråkiga) i webbläsarfönstret, utan att få mer information än ”Denna artikel existerar inte.”, på spanska. Jan Arnald hade alltså ingen artikel på spanskspråkiga Wikipedia. Nu är jag ingen mästare på spanska, inte alls. Men jag har precis gått ut första gymnasieåret, och har läst spanska sedan sexan. Och med mitt spanskbetyg A i bakhuvudet, och vetskapen om att jag ändå brukar kunna tillgodogöra mig Wikipedia-artiklar på spanska, och framför allt medveten om att riktlinjen var djärv! är universell på alla Wikipedia-versioner, gjorde jag slag i saken.

Jag började skriva mitt livs första Wikipedia-artikel på spanska.

En artikels födelse

För att inte plåga encyklopedin med mina taffliga nybörjarförsök, och för att om möjligt kunna få språklig respons innan artikeln lades ut i encyklopedin, skapade jag en undersida till min användarsida som jag använde som plats för utkast till artikeln om Jan Arnald. Så började jag skriva. Jag kollade mycket på andra spanskspråkiga författarartiklar – för att få reda på såväl det tillämpliga artikelupplägget som den tillämpliga terminologin – och använde frekvent språkverktyg som Lexin, Google Translate och, allra mest, engelskspråkiga Wiktionary. (Det sistnämnda är alltså också ett wikiprojekt, som Wikipedia, fast med syftet att inte skriva en encyklopedi utan en ordbok med översättningar, etymologi etc. Just översättningar och böjningsformer för verb var vad jag var ute efter i mitt spanskspråkiga arbete, och Wiktionary fungerade som vanligt alldeles utmärkt för detta ändamål.)

Det var inte helt lätt, och tog lite tid, men snart nog hade jag producerat ett första utkast som jag var rätt nöjd med. Då söker jag efter ”Jan Arnald” på spanskspråkiga Wikipedia, och döm om min förvåning då den rätt awesome ”Menade du [närliggande namn]…?”-funktionen föreslår artikeln… Jan Arland?!?! Jag klickar mig in och finner fort en artikel som faktiskt behandlar rätt författare, men med fel namn. Suck! Felstavade namn! Vad ska jag nu göra? Hade jag skapat min artikel förgäves?

Gudskelov (på sätt och vis…) är artikeln om ”Arland” rätt kort, så min egen artikel är betydligt längre och kan i princip fullständigt ersätta den gamla rakt av. Men det orkar jag inte den kvällen. Då orkar jag bara fråga folk på svenskspråkiga Wikipedias IRC-kanal efter någon som kan flytta artikeln på spanskspråkiga Wikipedia (jag kunde inte själv eftersom jag inte var ”bekräftad användare”; för att kunna flytta sidor behöver man vara just en bekräftad användare, vilket man automatiskt blir efter 50 redigeringar – men jag hade inte gjort 50 redigeringar). Och ingen bekräftad användare på spanskspråkiga Wikipedia fanns i svenskspråkiga Wikipedias IRC-kanal.

Sök och du skall finna hjälp på Wikipedia

Så då flyttade jag lite våghalsigt till spanskspråkiga Wikipedias IRC-kanal och hittade många människor som gärna ville hjälpa mig där. Efter att ha uppgivit lite källor (de andra språkversionerna, Arnalds officiella webbplats) på att Arnald inte heter Arland ordnade wikipedianen Cesar Jared snabbt att artikeln blev flyttad. I samband med detta kommer jag också i kontakt med vederbörande över den privata chattfunktionen via IRC. Jag tackar så mycket för hjälpen, förklarar mitt ärende och Cesar Jared erbjuder sig då att kolla igenom mitt utkast till artikeln. Hen korrekturläser inledningen och gör en del förbättringar. En viss svårförståelig mening jag skrivit orsakar huvudbry, men vi lyckas gemensamt lösa saken över IRC.

Dagen därpå beslutar jag mig för att göra slag i saken. Min artikel om Jan Arnald ska in på spanskspråkiga Wikipedia. Så jag öppnar redigeringsrutan på den nu alltså korrekt namngivna artikeln, klistrar in min egen text högst upp ovan den gamla texten och för sedan metodiskt in samtliga uppgifter från gamla texten i min egen text, och passar då också på att delvis modifiera mitt eget språkbruk i enlighet med den gamla texten. Det går finfint.

Sedan, just när jag ska klicka Spara, eller rättare sagt Grabar la página, minns jag vad Cesar Jared frågade om igår över privat IRC: källor, dessa för Wikipedias läsare helt ovärderliga bevis på att man inte fabulerar fritt i artiklarna utan faktiskt har något (vettigt) på fötterna. Mitt utkast innehöll av lättja inga källor, men jag hade lovat att lägga in källorna senare, då jag skulle stöta på fler källor när jag gjorde klart min svenska artikel om A-gruppen-serien. Men så gaskade jag upp mig – nog kunde jag rätt enkelt hitta länkar nog för att källbelägga allt i den ändå inte jättelånga Arnald-artikeln jag skrivit! Så någon timme senare är artikeln fylld med hänvisningar till Arnalds egen webbplats, Arnalds Arne Dahl-webbplats, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter.

Jag är klar. Jag sparar.

Och skapar* min första spanskspråkiga Wikipedia-artikel någonsin.

*I själva verket visade sig artikeln ju redan finnas, så formellt skapade jag den inte – men å andra sidan hade jag skrivit mitt eget utkast från scratch, och den artikel som blev resultatet av min redigering var väsensskild från den gamla.

Traditionella kunskapssamlingar. Föga föränderliga.
Foto: Tom Murphy VII, CC-BY-SA 3.0

Historien utan slut

Vore Wikipedia en vanlig encyklopedi, som Nationalencyklopedin, skulle historien så gott som ta slut här. När artikeln väl är publicerad är den ”klar”, och i den traditionella bokformen frusen, åtminstone fram tills tryckningen av nästa upplaga. Skillnaden kunde näppeligen vara större mot Wikipedias arbetssätt. Här har arbetet knappt börjat då jag lagt in mitt eget sjok i artikeln. Och just för att jag skrivit en artikel på ett språk jag inte till fullo behärskar, söker jag aktivt hjälp av andra wikipedianer för att kickstarta den massiva redigeringsprocess som undvikligen följer på varje bidrag till Wikipedia.

Nybörjare som jag är på den spanskspråkiga upplagan känner jag inte till om det finns något centralt be om hjälp-ställe, så jag går in på svenskspråkiga Wikipedias allmänna diskussionsplats Bybrunnen, klickar in mig på interwikilänken till spanskas bybrunn (som inte är en bybrunn utan ett café) och hittar direkt en länk betitlad Ayuda (som betyder hjälp), som uppenbarligen går till en sida där wikipedianer kan göra just vad jag var ute efter – be varandra om hjälp i skapandet av encyklopedin. Jag skapar sålunda ett nytt avsnitt för Arnald-artikeln och förklarar mitt ärende.

Inom två timmar har den för mig tidigare helt okända wikipedianen Camima hörsammat mitt rop på hjälp och hunnit med en rätt ordentlig språklig putsning av ”min” artikel. Jag vet inget alls om Camima, men vi är båda wikipedianer, så då jag mitt i alla goda förbättringar av texten Camima gjort upptäcker en korrigering som verkar bestå i ett missförstånd (den felaktiga uppfattningen att ”Svenska Deckarakademin” skulle vara ett deckarpris när de i själva verket är en institution som delar ut ett deckarpris) tackar jag så varmt för all hjälp och påtalar sedan misstaget på Camimas diskussionssida. En kvart senare hoppar ”nytt meddelande”-rutan upp, och Camima har svarat på min diskussionssida och dessutom redan fixat till formuleringen om Svenska Deckarakademin så den blev än bättre än den ursprungliga.

Senare på kvällen dyker en annan wikipedian upp, Shalbat, och bidrar ännu mer till Jan Arnald-artikelns grammatiska lyft. Shalbat visar sig vara författare till uppåt ett tjog Artículos buenos, det vill säga motsvarigheten till våra Bra artiklar, och denna skickliga författare tar sig alltså ändå tiden att hjälpa en nybörjare med föga kunskap om språket och språkversionen. Jag tackar naturligtvis även Shalbat för hens hjälp. Och så sent som imorse, när jag vaknade upp efter att ha låtit utkastet till detta blogginlägg vila under natten, har ytterligare en spanskspråkig wikipedian, som går under namnet Rondador, bidragit till artikeln, därtill med en uppmuntrande kommentar i redigeringskommentaren.

Vad leder då allt detta fram till?

Jag har inte berättat denna sanna historia om en artikels framväxt för att visa på något som på Wikipedia är extraordinärt eller särskilt speciellt. För det är det inte. Denna process – någon skapar en kort artikel under fel namn, en annan fixar till wikiformateringen, en tredje flyttar artikeln till korrekt titel, en fjärde lägger in en lång utökning med källor men taffligt språk, en fjärde, femte och en sjätte putsar till språkbruket och så vidare i all oändlighet – är hur Wikipedia fungerar. Om någon illasinnad person mot förmodan skulle byta ut hela artikeln om Jan Arnald mot ”Jag är BÄST, hihihi!” kommer den gamla versionen återkomma på i genomsnitt någon minut. ”Wikipedia doesn’t work in theory, only in practice” är en sådan där one-liner som uttrycker just hur Wikipedia faktiskt fungerar, rent konkret, alla abstrakta invändningar till trots. Och anledningen till att Wikipedia fungerar är något stort, och det jag anser vara det allra främsta hos Wikipedia.

Det allra främsta hos Wikipedia, menar jag, är inte de fantastiska artiklar som skapats, inte heller den hjälp encyklopedin givit miljontals studenter, inte ens det underbara mellanmänskligt samarbete detta globala projekt utgör. Det främsta är istället att Wikipedia, mer än någonting annat i mänsklighetens historia, utgör ett bevis på vad vi intuitivt egentligen vet: de flesta människor vill väl. Hade världen sett ut på ett annat sätt än detta hade Wikipedia oundvikligen fallerat; inget såpass öppet projekt skulle kunna fungera om mänskligheten i stort hade onda intentioner, eftersom projektet då skulle tas över av de illvilliga.

Men människor är goda, och Wikipedia fungerar, tack vare insatserna från miljontals fri- och välvilliga människor världen över. En sådan sentens är lätt att uttrycka utan vidare reflektion – det är bara att kolla på statistiken över skribenters aktivitet och geografiska fördelning för att verifiera dess giltighet – men jag har nu, när jag själv, personligen och högst konkret upplevt sanningen bakom dessa ord, fått en annan insikt i detta världsvida projekt, tack vare samarbetet med spanskspråkiga wikipedianer angående den nu rätt fina artikeln om Jan Arnald.

Dessa människor sitter alltså ofta på andra sidan jordklotet, har en bakgrund som antagligen skiljer sig tämligen rejält från min egen och talar ett språk jag knappt behärskar. Likväl lyckas vi på Wikipedia samarbeta utan några nämnvärda svårigheter – tack vare det vi har gemensamt. Det vi har gemensamt, det vi delar med alla wikipedianer världen över, är en vision, en bild av en framtid som är möjlig, en utopi där mänskligheten delar med sig av sin kunskap och vi alla når fullständig upplysning. Eller, för att uttrycka det med de tämligen famösa ord Jimbo Wales, Wikipedias grundare, yttrat:

Imagine a world in which every single person on the planet is given free access to the sum of all human knowledge. That’s what we’re doing.

Tänk dig en värld där varje människa på planeten har fri tillgång till mänsklighetens samlade kunskap. Det är det vi sysslar med.
Foto: code poet, cc-by-nc-sa 2.0

Tillsammans kan vi, genom fritt och öppet samarbete, åstadkomma den värld Wales beskrev så träffande. Vill du också vara med? Surfa in på svenskspråkiga Wikipedia, skapa ett konto och börja redigera. Så förverkligar vi denna vision. Tillsammans.

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, pirat, Wikimedia Sverige, Wikimedia, Wikipedia, Internet, fri, fritt material, fri kunskap, fri kultur, kunskap, web 2.0, media, medier, medium, information, informationsteknik, IT, fakta, Internet, deltagarmedier, deltagarkultur, engagemang, deltagande, kultur, litteratur, språk, spanska, spanskspråkiga Wikipedia, deckare, kriminallitteratur, Arne Dahl, Jan Arnald, Babels torn, Bibeln, A-gruppen, samarbete, vision, visioner

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

I Sverige gäller upphovsrätten till ett visst verk under en upphovsmänniskas livstid och de 70 påföljande åren – sedan blir verken fria. Detta kan anses vara en orimligt lång tid, visst; och upphovsrätten bör förändras. Men det är ett lagstiftningsarbete som kräver riksdagsinträde innan vi kan ordna det. Vi kan inte ordna det nu, idag.

Vad vi däremot kan ordna nu, idag, det är att se till att det material som faktiskt har befriats från upphovsrätten också kommer allmänheten till godo. I nuläget finns kolossala mängder material som egentligen är fritt, men som i praktiken är oåtkomligt. Denna värdefulla kulturskatt finns nämligen spridd över hundratals institutioner inom den så kallade ABM-sektorn – arkiv, bibliotek och museer (på engelska kallas ABM-sektorn för GLAM: galleries, libraries, archives och museums). Trots att upphovsrätten gått ut, är den lika inlåst och ospridbar som någonsin ett av skivbolagen vaktat nyutgivet verk.

Men detta kan ändras. ABM-/GLAM-sektorn vill inte behålla kulturskatten bakom lås och bom, utan ABM brinner minst lika mycket som vi pirater för ett fritt kulturarv. Problemet är att de ibland inte känner sig riktigt bekväma med offentliggörandet av kulturen. Vem skulle inte göra det? Vi talar om institutioner som funnits sedan långt innan Internets födelse, som nu ska hantera dels en ny för många förvirrande teknik, dels en mycket svårgenomtränglig upphovsrättslagstiftning.

Det är här Wikimedia Sverige kommer in i bilden. Först kan en kortare presentation vara på sin plats: Wikimedia Sverige är en ideell förening som arbetar för att främja spridandet av fri kunskap; ”fri” som i fria licenser och yttrandefrihet, inte nödvändigtvis ”fri” som i gratis. Detta gör Wikimedia Sverige främst genom att stödja de olika Wikimediaprojekten, där Wikipedia, den fria encyklopedin, är den mest berömda. Flera andra Wikimediaprojekt finns: Wikimedia Commons, den fria fildatabasen, Wiktionary, den fria ordboken, och så vidare.

Nå, Wikimedia Sverige arbetar alltså för att främja spridningen av den fria kunskapen och den fria kulturen. Och vi har en situation där mängder av fri kunskap och fri kultur finns inlåsta på ABM-institutioner landet över. Slutsats: Wikimedia Sverige hjälper ABM-institutioner att befria sitt kulturarv!

Detta har föreningen ägnat sig åt ett par år, och lyckade samarbeten är till exempel det med Nordiska museet då museet beslutade sig för att lägga ut sina fria bilder (däribland fotografier tagna av Strindberg!) på Wikimedia Commons. Regionarkivet gjorde samma sak, och Riksantikvarieämbetet lägger upp sina bilder fritt på Flickr.

Dessa initiativ – som bara är några få av mängder av liknande projekt världen över – är utmärkta. Men det är ofta svårt att övertyga institutionerna om att släppa sitt material fritt, framförallt då en sammanställning av grundlig handledning och sakkunskap saknas. Just en sådan sammanställning skapas just nu av Wikimedia Sverige, och kan hittas på denna länk: Projekt GLAM-vitbok. Syftet är att samla all tillgänglig kunskap på området (och det handlar alltså nu om att offentliggöra sådant material som redan är fritt, inte om fortfarande upphovsrättsligt skyddade verk).

Piratpartiet är en stark försvarare av kunskapen och kulturen, och av att bevara och sprida vårt kulturarv. Om du vill göra en insats för dessa värden i praktiken – engagera dig i GLAM-vitboken! Ett möte arrangeras 24 februari i StockholmVi pirater har massor av expertkunskap inom detta område, och har därför mycket att bidra med.

Kopiera och sprid.

Foto: Tom Murphy VII, "Brighterorange" på Wikimedia Commons, CC-BY-SA 3.0.

Foto: Tom Murphy VII, CC-BY-SA 3.0. Gamla fria biblioteksböcker som bör tillgängliggöras och spridas!

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, pirat, Wikimedia Sverige, Wikimedia, Wikimedia Commons, Wikimedia Foundation, Wikipedia, Internet, fri, fritt material, fri kunskap, fri kultur, Internet, media, kunskap, web 2.0, media, medier, medium, information, informationsteknik, IT, fakta, Internet, deltagarmedier, kunskap, deltagarkultur, engagemang, deltagande, kultur, kulturarv, ABM, arkiv, bibliotek, museum, GLAM, riksantikvarieämbetet, RAÄ, kulturhistoria, Nordiska museet, Regionarkivet, GLAM-vitbok, vitbok

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Ivar Aasen

Dette innlegget er eit svar til systrendingen Øystein A. Vangsnes sin kronikk med motsett forteikn. Han samanstiller gode levekår med nynorsk språkføring. Dette er sjølvsagt rett, men av andre grunnar enn dei Vangsnes dreg fram.

Klart det er betre å vekse opp med upasteurisert mjølk og sjølvslakta gris. Klart det er mindre konfliktfylt med eit rikt og variert talemål, der folk frå nabobygder ikkje forstår kvarandre. Kulturskilnadene er store mellom folk i Balders gate og på Grønland i Oslo. Men dei pratar same språket – ein idiot er ein idiot. Ein lakabodl derimot.

Slik har det då seg at det aldri er slåstkampar mellom hafslobygdingar og sogndøler, eller mindreverdskompleks hjå systrendingane overfor sogndølene. Dei forstår ikkje kvarandre; dette er solsida av grautmålet. Sunnfjordingane, derimot, har eit meir finslepe talemål, og der er konfliktane mange og tunge.

Men bokmål er eit betre skriftspråk. Mykje fordi det er så vanskeleg å skrive godt, det er utfordrande – og språket har ein poetisk klangbotn som saknar sidestykke. Nynorsken har forfattarar som Ragnar Hovland, Frode Grytten og Finn Tokvam. Dei leverer alle eit flatt og livlaust språk, utan poesi og humor. No ser seg Grytten serverer twitter-noveller på to-tre setningar, han har bestemt seg for å lære seg eit ganglag før han syklar vidare.

Bokmålet har på si side Jo Nesbø … Ja, og nokre gode forfattarar for hundre år eller so attende i tid. Nesbø framstår kanskje som litt for glad i si eiga forteljarstemme, men gode plott har han. Og no er han å få kjøpt på engelsk også, til glede for mange nordmenn. Lettare.

Dei har også fått det til i Wikipedia på bokmål og riksmål (eller Wikipedia på norsk, som dei likar å titulere seg). No er kanskje språkføringa der nær opp til ein kansellistil, men dei har uhorvleg mange fleire artiklar enn nabo-wikien på nynorsk.

Så når eg no vel å skrive dette blogg-innlegget på nynorsk,  er det fordi eg har så stor respekt for bokmål. Bokmål er eit skriftspråk som krev sin mann. Når eg har lært meg å gå, då skal eg manne meg opp og konvertere.

Kanskje.

Tidigare idag skrev jag om SOPA och PIPA, horribla censur-liknande lagförslag i USA. Redan har Internetprotesterna börjat ge resultat, men mer behövs. Nu vill jag bara berätta att gräsrotsrörelsen Avaaz skapat en namninsamling mot lagförslagen. Redan har 1,4 miljoner skrivit under. Gör det du med – och sprid länken!

Skriv på namninsamlingen!

Lite bakgrundsinfo från förra blogginlägget:

Nu hotas den grundläggande principen för Internets två- och flervägskommunikation – att alla ska kunna bidra och lägga  upp material. SOPA och PIPA, två amerikanska lagförslag, riskerar att leda till att sajter som tillåter användare att lägga upp material blir ansvariga för vad användarna länkar till. Detta är helt horribelt – för det första ska länkning till brottsligt material inte vara otillåtet, för det andra – och framförallt – ska sajterna inte behöva kontrollera vad användarna använder tjänsten till. Precis som Posten inte är ansvariga för vad folk använder deras tjänst till.

På grund av detta stänger Wikipedia och flera andra sajter ned idag, för att visa på hur nätet kanske blir om lagförslagen går igenom. Protesten är mycket stor, och har blivit väldigt uppmärksammad. Än mer.

För mer info, se: Wikipedias frågor och svar, Electronic Frontier Foundations artikel, och den förklarande artikeln  på Newsmill.

Tyvärr hotas det öppna Internet inte bara i USA. Även i EU föreslås liknande lagstiftning.

Detta är en oacceptabel inskränkning i yttrande- och informationsfriheten. Stoppa SOPA och PIPA – rädda det öppna Internet!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, pirat, medborgarrätt, frihet, lagstiftning, medborgerliga rättigheter, mänskliga rättigheter, demokrati, yttrandefrihet, teknik, teknologi, yttrandefrihet, informationsfrihet, censur, Internet, nyhet, nyheter, USA, SOPA, PIPA, Wikipedia, Wikimedia, informationsfrihet, upphovsrätt, copyright, immaterialrätt, piratkopiering, kopiering, upphovsrättsbrott, fildelning, illegal fildelning, kulturspridning, kulturspridande, lagstiftning, kultur, informationspolitik

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Internet är fantastiskt. Det gör att människor kan kommunicera med varandra och sprida information via (relativt) decentraliserade, öppna webbplatser – som Wikipedia, Facebook, Twitter och så vidare. Dessa sajter bygger på att användarna själva skapar materialet (i Wikipedias fall finns inte ens någon som bestämmer – användarna skapar sajten helt och hållet, utöver praktiskt serverarbete som sköts av en ideell stödförenings anställda).

Men nu hotas denna grundläggande princip för Internets två- och flervägskommunikation. SOPA och PIPA, två amerikanska lagförslag, riskerar att leda till att sajter som tillåter användare att lägga upp material blir ansvariga för vad användarna länkar till. Detta är helt horribelt – för det första ska länkning till brottsligt material inte vara otillåtet, för det andra – och framförallt – ska sajterna inte behöva kontrollera vad användarna använder tjänsten till. Precis som Posten inte är ansvariga för vad folk använder deras tjänst till.

På grund av detta stänger Wikipedia och flera andra sajter ned idag, för att visa på hur nätet kanske blir om lagförslagen går igenom. Protesten är mycket stor, och har blivit väldigt uppmärksammad.

För mer info, se: Wikipedias frågor och svar, Electronic Frontier Foundations artikel, och den förklarande artikeln  på Newsmill.

Tyvärr hotas det öppna Internet inte bara i USA. Även i EU föreslås liknande lagstiftning.

Detta är en oacceptabel inskränkning i yttrande- och informationsfriheten. Stoppa SOPA och PIPA – rädda det öppna Internet!

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, pirat, medborgarrätt, frihet, lagstiftning, medborgerliga rättigheter, mänskliga rättigheter, demokrati, yttrandefrihet, teknik, teknologi, yttrandefrihet, informationsfrihet, censur, Internet, nyhet, nyheter, USA, SOPA, PIPA, Wikipedia, Wikimedia, informationsfrihet, upphovsrätt, copyright, immaterialrätt, piratkopiering, kopiering, upphovsrättsbrott, fildelning, illegal fildelning, kulturspridning, kulturspridande, lagstiftning, kultur, informationspolitik

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Etter at Hans-Petter hadde et Wikipedia-prosjekt for å finne bilder som manglet i Oslo, hvor han lagde en KML-fil og satte opp Google Maps som en oversikt og arbeidsliste for alle som deltar, har jeg hatt lyst til å automatisere denne jobben litt. Siden jeg har lesetilgang til databasene til Wikipedia skulle det i utgangspunktet være lett å få hentet ut informasjon om alle kartkoordinatene, og hvorvidt artikkelen har noen bilder.

Prosjektet er nå endelig klar for offentligheten: Wikipedia-artikler som trenger bilder.

Jeg bruker følgende spørring mot wikipedia-databasen for no.wikipedia:

SELECT p.page_id,p.page_title,e.el_to,(SELECT COUNT(*) FROM imagelinks i WHERE i.il_from=p.page_id AND i.il_to NOT LIKE ‘%.svg’) AS antall FROM page p JOIN externallinks e ON p.page_id=e.el_from WHERE e.el_to LIKE ‘http://toolserver.org/~geohack/geohack.php%’ AND p.page_namespace=0  AND p.page_title NOT IN (‘Grunnlinje’) AND p.page_title NOT LIKE ‘Liste%’ AND page_title NOT LIKE ‘Tettsteder%’ LIMIT 0,20000

Jeg henter i utgangspunktet ut alle sider som lenker til http://toolserver.org/~geohack/geohack.php, siden det er lenken som brukes i malen Koord som brukes bl.a. for å formatere koordinater riktig. Trolig hadde det vært bedre å finne alle de artikler som bruker malen Koord/vis/tittel, siden det er denne som faktisk viser koordinatene øverst til høyre på artiklene, men det får bli til en senere anledning (det blir en mye tyngre SQL-spørring, som tar vesentlig lenger tid å kjøre).

For å kompensere for at jeg ikke bruker vis/tittel-malen, har jeg ekskludert alle artikler som begynner på «Liste» eller «Tettsteder», siden disse artiklene har ganske mange koordinater, uten at det behøver å være et bilde i artikkelen.

Når det gjelder bilder, så ekskluderer jeg bruk av SVG-bilder som «aktuelle» for at artikkelen har et bilde, siden dette ofte er kommunevåpen brukt i maler, eller kart over stedet – ingen av delene er gode representantive bilder for de forskjellige artiklene.

Skjermdump frå engelsk Wikipedia.

WikiMedia samlar inn pengar, og har valgt å venstrejustere kampanjeportretta rett over artikkeltittelen i Wikipedia. Dette har fått fleire til å rynke på nasen.

Og grunnen til at dei har gjort det slik: Det virkar! Og Susan Hewitt, kvinna på biletet – som bruker fritida si på å redigere artiklar i nettleksikonet – har sikkert ikkje noko imot å bli forveksla med undertøysmodellen Elsa Hosk.

There seems to be a gender gap on Wikipedia. As an editor, I see many more men than women, and that is also what we can estimate from surveys and the (few) people who identify their gender. Having very few visible women around leads to a male-dominated environment. Such an environment may be all fine in some contexts, but not when we are attempting to sum up “all human knowledge”. Some subjects are simply outside my knowledge sphere – I know that some women have menstrual pain, but I do simply not have enough insight in the issue to know how important that aspect is. That example may seem crass, but the point applies to most subjects: There are angles and nuances that just come more readily to women, and we need those, too.

På dagen för 10 år sedan skapades en sajt vid namn Wikipedia. Tanken var att hela mänsklighetens encyklopediska kunskap skulle samlas på en webbplats, tack vare frivilligas insatser. ”Av mänskligheten – för mänskligheten”, typ. I början gick det (relativt) sakta, men snart nåddes den kritiska massa som krävdes för att projektet skulle gå vidare av sig själv. Nya språkversioner skapades (engelska var först). Fler användare tillkom, både som skribenter och rena läsare (grejen med Wikipedia är att de två rollerna inte är skilda; alla som har en Internetuppkoppling och därmed tillgång till Wikpedia; det är bara att klicka ”redigera”-fliken, göra en ändring, och klicka ”spara”!).

Inför jubileet (om någon vill fira finns ett evenemang på Stadsbiblioteket i Stockholm idag klockan 12-16; iförrgår hölls en annan fest på Strand) skrev jag en text om mitt eget förhållande till Wikipedia, som jag lade upp på jubileumswikin (ja, det har skapats en egen wiki för julieet – där även andras spännande historier finns) och även skickade in till webbplatsen för EU-året 2011 för frivilligt arbete (där den nu lagts upp). Till TV4:s morgonsoffa imorse hade några wikipedianer (däribland jag) bjudits in, och jag hade tänkt kanske berätta lite om min historia; att 10-åringar kan börja skriva på Wikipedia säger nämligen (och får förhoppningsvis folk att förstå) a) att det verkligen är väldigt enkelt, och b) vem som helst verkligen får bidra. Men nu diskuterade de vargjakt istället (ironiskt nog var det därför SNF:s, en organisation jag hyser starka sympatier med, fel att vi inte fick medverka), så jag lägger upp min historia här på bloggen istället:

Did you know that the largest encyclopedia in the world is written entirely by thousands of voluntary people around the globe? Did you know that you can become one of them, with just a few mouse clicks?

I was 10 years old when I did. Here’s my story.

When I was 10 years old, my father showed me a cool website he had found on the Internet. It was a site full of facts. Sure, sites full of facts weren’t that unusual – but the thing was, that this site was special. Anyone could add to it as they pleased, without having to ask for permission first. I was stunned, and didn’t actually think it would work – really, letting anyone edit the site? So we tested it. In the almost stress-like situation, I used the first subject that crossed my mind, that I had vast knowledge about: Pokémon. And then, I wondered for some seconds about which of the Pokémons I would write about. I decided to write about Rattata, since it was the only Pokémon I at least was quite sure on how to spell.

I typed Rattata in the search engine of the site, and was redirected to a List of Pokémons. That was weird. However, I soon figured out how to go the page for Rattata so I could edit it. And so I did. When reaching the page for Rattata, I simply clicked ”edit”. And then I changed the text from what had been there before (a mere redirect to the List of Pokémons page) to a simple sentence: ”Rattata is one of the smallest Pokémon figures”, the word Pokémon linking to that page. I clicked Save. Done! I had created my first article ever on Wikipedia, the cool website anyone could (as I had just experienced) edit. (Since my native language is Swedish, I created it in the Swedish-language version of Wikipedia. The English-Wikipedia article has another story.)

What I didn’t know at the time, was that Wikipedia wasn’t merely a cool website anyone could edit. It was so much more. It was a site with one of the greatest and perhaps hardest-achievable purposes in human history: to grant every single person on the planet access to the entire sum of all human knowledge. The founders of the site were Jimbo Wales and Larry Sanger, who – if they would have chosen to put ads on it when starting the site on 2001 – probably could have made a fortune of it. However, they chose not to, but rather to try and achieve that great purpose. And thanks to Internet, it really worked out, probably a lot greater than how they had ever imagined.

The ordinary way of knowledge creation would be to recruit a group of specialists and then starting a slow process of creating the content, including heavy review of the texts before publishing them. Actually, Wales and Sanger had already tried this method before they created Wikipedia, with a website called Nupedia. It failed. Why? It was too hard to submit material to the site. And material from non-experts wasn’t accepted. Wikipedia, however, trusted the masses, the general public, to submit their knowledge. The reviewing process would be open to everyone, and all articles would be published instantly. Anyone could join. Anyone could write. Simply, Wikipedia trusted the goodness of humanity. Simply, that concept worked.

Today, Wikipedia globally has 17 million articles. Over the years, I have created a couple of dozens of them. Over the years, I have improved a couple of thousands of them. The rest has been created and improved by hundreds of thousand other people just like me – unpaid, voluntary, information-liking people who want to do a favour to the knowledge of humanity (or just are bored and want to engage in a fun way to write). Together, we have created a top 10 visited website of the world. Daily, hundreds of millions of people go to Wikipedia to get information. That wouldn’t be possible without the great deal of work humans around the globe have put in it.

So what happened to that article about Rattata? Well, it wasn’t really encyclopedic enough (since Wikipedia is an encyclopedia, not all information suits the site). I myself later merged it into the List of Pokémon article – and today, List of Pokémon has been completely rewritten. That’s not a bad thing. That’s a good thing. It shows that the reviewing process on Wikipedia – of course also made entirely by the volunteers – works. Information that is regarded as not being in accordance with the scope of Wikipedia is rewritten, or deleted. As time went, I grew up to write about other, more serious subjects, such as geographical articles – mostly, I translated articles from the (often much better) English-language version of Wikipedia, into the Swedish-language version of Wikipedia.

In 2008, three years after I first created that article about Rattata, I was elected administrator (a kind of glorified cleaner job – with access to more advanced features such as the ability to delete articles – that everyone who is trusted by the other users of Wikipedia can get), possibly the then youngest administrator on Wikipedia, being merely 12 years old. I have since then developed my work for Wikipedia by meeting other Wikipedia users off-line in so called wiki-meetings, joining the Swedish Wikipedia-supporting organization Wikimedia Sverige and attending the conference Wikipedia Academy at the National Library of Sweden. Sometimes, I also blog about Wikipedia on my (mostly net-political) blog.

And now I have also written this text about my involvement in Wikipedia – actually, with the help from other wikipedians, in a very Wikipedia-ish way. On a personal page (outside of the ordinary encyclopedia part of Wikipedia, and instead in the community section), I wrote a draft, and then others (those kind people are on Wikipedia called Rex Sueciæ, Tanzania, and Jssfrk), who are better in English than I am, edited it. The difference is great. And thanks to the Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0 Unported license all Wikipedia content is licensed under, I could simply copy the text – including the improvements from my fellow Wikipedians – and use it here. The image below was taken by Wikipedian Lars Aronsson (LA2), and is, too, released under the CC-BY-SA 3.0 license, so I could copy it as well. And the best is, you can – as long as you follow the license – do the same with all the open and free content on Wikipedia!

All in all, the voluntary work I have done in the service of humanity has affected me on many levels: I have become smarter myself, picking up bits of knowledge from the articles I write and edit; I have learned to cooperate better with other people, and the art of on-line communication; and mostly, I have developed a caring for the knowledge of humanity.

I love knowledge. I love humanity. And that’s why I love to contribute to Wikipedia.

So why don’t you start contributing? Hey, if a 10-year-old could do it… how hard could it be?

Foto: Holger Ellgaard, CC-BY-SA 3.0. Stadsbiblioteket, där vi idag ska fira Wikipedias 10-årsdag.

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, pirat, Wikimedia Sverige, Wikimedia, Wikimedia Foundation, Wikipedia, Internet, möte, möten, fri, fritt material, fri kunskap, fri kultur, Internet, media, kunskap, källkritik, trovärdighet, Internet, web 2.0, media, medier, medium, information, informationsteknik, IT, fakta, Internet, deltagarmedier, kunskap, deltagarkultur, engagemang, deltagande, firande, Stadsbiblbioteket, födelsedag, födelsedagar, nyhet, nyheter

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Audhild Gregoriusdotter Rotevatn. Foto: Stig Vågnes (Wikimedia Commons)

Wikipedanten Frokor frå Fitjar har oppretta 18 965 (åtvaring: denne lista er LANG!)  artiklar på Nynorsk Wikipedia, som artiklane om alle fjordane i Noreg og dei fleste innsjøane i Europa – totalt 69 734 redigeringar. Meteorologen i Aserbajdsjan er av dei mange som bruker fritida si på ein dugnad for å gjere folk klokare.

Nynorsk Wikipedia har i skrivande stund 62 595 artiklar, versjonen på bokmål og riksmål heile 286 206.

Allkunne.no har fått 6 millionar kroner i statsstøtte ¹ til sine 1 500 artiklar, og no vil dei ha meir: Dei saksøkjer Wikipedia for plagiat. – Vi kan dokumentere at Wikipedia har publisert rein avskrift frå Allkunne. Dette er brot på norsk lov og må få fylgjer, seier ansvarleg redaktør og dagleg leiar i Allkunne, Audhild Gregoriusdotter Rotevatn i ei pressemelding.

Fredagen den 26 november deltog jag på tvådagarskonferensen Wikipedia Academy (arrangören Wikimedia Sverige har nu bloggat om händelsen, liksom Olof Sundin på EXAKT-projektet, Skolbibliotek Öst, Kristina Alexanderson, Kristina Alexandersson igen samt Sue Gardner). Några dagar därpå – kanske som en konsekvens av konferensen – skrev 13 nätaktiva, varav flera konferensdeltagare, en debattartikel i SvD om att kulturarvet bör släppas fritt (något Wikimedia Sverige också bloggat om, liksom Mathias Klang och Kristina Alexanderson) på Kungliga Biblioteket (medarrangör var Forskningsavdelningen där). Nedan följer fortsättningen på min serie anteckningar från konferensen, som tar vid där det förra inlägget slutade.

Äntligen ska presentkorten få sin (visuella) förklaring: vi ser en YouTube film som visar hur det fungerar. YouTube-filmen heter ”Wikipedia In Print – How to create custom books with a mix of content from the free encyclopedia” och följer nedan:

<iframe class="youtube-player" frameborder="0" height="312" src="http://www.youtube.com/embed/D1K03AZfpDM?version=3&amp;rel=1&amp;fs=1&amp;showsearch=0&amp;showinfo=1&amp;iv_load_policy=1&amp;wmode=transparent" type="text/html" width="500"></iframe>

Applåder följer på filmen (men jag funderar i det kloka i att lita på Wikipedia-material när man ägnar sig åt segling… nå, whatever). Axel berättar att PPS har sponsrat presentkorten. Sedan ser vi den något mindre allvarliga filmen “Why Wikipedians are Weird”:

<iframe class="youtube-player" frameborder="0" height="312" src="http://www.youtube.com/embed/UEkF5o6KPNI?version=3&amp;rel=1&amp;fs=1&amp;showsearch=0&amp;showinfo=1&amp;iv_load_policy=1&amp;wmode=transparent" type="text/html" width="500"></iframe>

Filmen är rätt kul och får även den applåder.

Efter filmerna berättar Axel att vi nu ska ha en paneldiskussion med flera av talarna: Lennart, Kristina, Mathias, Torsten, Johan Schiff (som inte talat) och Magnus. De sätter sig och fixar stolar. Johan presenterar sig och säger att han egentligen skulle ha talat dagen innan men var sjuk, och idag fotograferade. Han ersatte Gustaf Fridolin; Johan bokade Gustaf men fick inte hit honom. Johan har jobbat för Studiefrämjandet och med politik i många år och suttit i Wikimedia Sveriges styrelse, vilket nog är det trevligaste uppdrag han haft. Det är hans bakgrund. Axel ska ställa några frågor till panelen, och som åhörare kan man räcka upp handen och själv ställa frågor. Vi ska hålla på till 16.30.

Om inte samhället och universiteten engagerar sig i Wikipedia, var hamnar vi då? blir Axels första fråga. Torsten säger att alla kommer engagera sig småningom, att det inte finns något alternativ. Wikipedia kan finnas eller försvinna men själva konceptet kommer finnas kvar så länge denna värld består. Universiteten måste också inse att de har världens chans till PR och informera om sin forskning; de kan även producera texter för andra språkversioner. Alla kommer engagera sig, men det är viktigt att jobba med kvalitetssäkring. Mathias menar att nu är universiteten lite mer obsoleta för att få utbildning, inte så relevanta, och om universiteten undviker projekt som Wikipedia minskas deras relevans.

Johan berättar att han fotograferade på ett bokrace för boken “Folkinitiativ – handbok i direktdemokrati”, som handlar om att svenskar nu enligt grundlagen kan göra ett folkinitiativ som förändrar. Många politikers ryggmärgsreaktion är att det hotar demokratin, eftersom vi har en representativ demokrati; släpper man fram alla urholkar man det systemet (anses det) och därmed demokratin. Men i själva verket engagerar sig fler människor; intresset för politik ökar och fler människor engagerar sig. Samma sak gäller kunskap på Internet och Wikipedia: engageras fler människor i att höja kunskapsnivån blir fler intresserade att ta det ett steg vidare, och att fjärma sig från det hamnar man vid sidan.

Är Magnus elever aktiva i att fylla in kunskap? blir nästa fråga. Magnus säger ja och nej. Han vill ta frågan ett steg vidare. Vi frågar idag studenter om huvudstäder och uppsatser, vilket inte är intressant. Vi måste gå ett steg till, till att studenterna producerar ny kunskap och gör egna undersökningar. Samhällsmedborgare ska bli intresserade av att inte bara samla fakta om Göteborgskravallerna utan även diskutera (vilket inte kan ske på Wikipedia eftersom det är faktacentrerat). Trivia får inte vara viktigt, och då förlorar Wikipedia i betydelse. Axel frågar: finns det något annat ställe i Wikimedia-projekten där man kan lägga sådan egen forskning? Lennart säger att det finns så många Wikimediaprojekt; störst är Commons med så många filer (större än Wikipedia), och det är viktigt att producera statistik och diagram (som görs på Commons), så Commons är en än större tjänst än att bidra till Wikipedia.

En i publiken säger att man ska samla ihop all kunskap. Det finns en blindhet från det teoretiska området för det finns ett jättelikt kunskapsområde som inte finns med i Wikipedia men fanns i gamla franska encyklopedin, nämligen rund kunskap. Det är handens kunskaper, det som finns i kokböcker. Det är alldeles borta ur bilden, för Wikipedia är en del av den teoretiska encyklopeditraditionen. Det är universitetens uppslagsverk, inte yrkesskolorna. Finns ett projekt sen 1943 som syhftar till att samla även handens kunskap som fanns i Kina på 1400-talet. Jag påpekar att Wikibooks finns (som mer handlar om ”rund kunskap” – Wikileaks har manualer, läroböcker och dylikt).

Kristina säger att man kan filma guider och lägga upp dem på Youtube (eller Commons) [något jag missar]. Torsten menar att Wikipedia är bara är en ram som kan fyllas med nästan vilket innehåll som helst. Uppslagsverks utveckling har fått mindre utrymme; det man ska täcka är mycket mindre. Fördelen med Wikipedia är att det finns jättemycket utrymme för allting och nästan inga gränser. Man kan alltså ha kunskap som förut inte fått plats. Man kan koppla samman med Wikibooks och Google Books som är jättebra. Man kan hitta massor av kunskap som försvunnit i moderna uppslagsverk på Wikipedia.

Johan pratar om Wikipedias folklighet och tar upp Henrik Berggrens ledare om Wikipedia. Berggren ifrågasätter Wikipedias ideologi om att all kunskap ska vara samlad på ett ställe, som Gud på nätet. Johan tycker det är en fråga om vem som äger kunskapen i samhället, för motsatsen till Wikipedia är Kina, där kunskap styrs uppifrån eftersom kunskap är farlig för eliten. Det finns väldigt mycket på Wikipedia de flesta inte läser om, seriefigurer, tv-serier och så vidare; det finns väldigt mycket mer än bara det akademiska. Så Wikipedia är folkligt också. Lennart säger att det som Wikipedia kritiseras för är att det är för folkligt, och visar mycket vad folk är intresserade av snarare än vad som borde finnas.

Exempelvis var artikeln, säger Lennart, om en dagssåpa mycket längre än den om ett viktigt historiskt skeende. För det första brukar just de uppmärksammade artiklarna få bättre proportioner. Andra sidan är att de viktiga ämnena kanske inte behöver långa artiklar; bör inte popularitet “belönas” med långa välskrivna artiklar? Om folk läser dem kanske det bör satsas på; det är inte nödvändigtvis det som tillhör en kanon som ska ha lång artikel. Axel frågar om vi bör skriva en debattartikel där vi jämför en populär och en vedertagen artikel? Lennart säger att populära artiklar inte behöver  vara långa, men längd ska inte vara förbehållet det som är viktigt.

Den långa svansen innebär att det i en stad kan finnas en människa som forskar på hieroglyfer, som inte kan göra mycket själv, men tillsammans med andra liknande forskare kan hen göra mycket. På nätet finns utrymme för kommunikation inom sådana minoriteter. Wikipedia har haft ganska mycket info om minoriteters kunskap. Lennarts favoritartikel är Toaletter i Japan, eftersom det finns en kulturell bias att toaletter ser likadana ut i hela världen. På Wikipedia, däremot, fattar man att tekniken används mycket för toaletter i Japan varför det är relevant med en sådan artikel.

Johan säger att det inte handlar om att alla måste bygga uppslagsverk, men det viktiga är att alla har möjlighet att göra det. Det är det som är skillnaden mellan Kina och Wikipedia; på Kina bestämmer en elit (som är elit på grund av att de blivit det), medan Wikipedias elit är mer kvalificerad (? – jag kanske hörde fel). Torsten säger att Britney Spears har en längre artikel än Sokrates, och menar att dels borde Sokratesforskare ägna mer tid åt artikeln, dels har han inget emot mycket information om Spears. Exempelvis tycker han själv: varför ska det finnas fem sidor om sport i en tidning? Skratt och applåder följer. Pokémonsidor kan också vara viktiga, för att de är populära. Man ska skriva om seriösa ämnen också.

Mange säger något jag missar, och sedan att nästa steg på Wikipedia måste vara att ge möjlighet för människor att bedriva originalforskning (ant. not.: originalforskning är idag inte tillåtet på Wikipedia), inte bara på Wikibooks. Människor måste själva få producera information. Jag berättar om hur jag började skriva på Wikipedia och då skrev mest om Pokémonfigurer och Harry Potter. Massor av Potter-artiklar flyttades senare till en egen wiki, vilket var lite synd; flytten ledde till att en bidragsgivare lämnade Wikipedia. Karl ställer en fråga jag missar. Mathias säger något jag också missade, men det var något om fackspråk och omskrivning och licenser.

Åhörare påpekar att det att göra forskningsartiklar fritt tillgängligt är helt separat från Wikipedia; det finns stora projekt, och en stor open access-rörelse, som är spännande. Mange säger att det fortfarande  är forskare som skriver det. Åhöraren menar att det behövs fler kanaler för människor att kunna skapa ny kunskap; det är svårt att säga exakt hur det ska se ut och vilken roll just Wikimedia ska ha och var det ska finnas. Men det var bara en kommentar på det här med vetenskapliga artiklar att det finns en stor rörelse som syftar till att tillgängliggöra forskningsartiklar.

Lennart säger att det finns exempel där forskare låter allmänheten vara med, exempelvis SETI, som går ut på att man laddar ner en skärmsläckare och så lånar projektet processorkraft från de som vill så söker den efter signaler från rymden. Det finns många andra sådana exempel, mycket inom astronomin men även inom ornitologin (ant. not.: ett exempel på ornitologisk användning är Rapportsystemet för Fåglar där fågelskådare kan rapportera in obsar som blir tillgängliga direkt både för allmänheten och forskare). Mathias menar att det finns olika beeteendeformer; forskning gör saker med ett visst mål. Det finns tyvärr överdrivet intresse för forskning (det är inte bra om alla blir forskare); forskningsresultatet kan man skriva om vilket kan vara intressant för många människor, men avhandlingar ska inte många läsa.

Lars frågar vad panelen tror borde hända inom ett år; vad borde vi ha att avrapportera till nästa års Wikipedia Academy i samröret mellan Wikipedia och den akademiska världen? Vad kan förrändras? Torsten tror att man kan kalla samman informationschefer inom universiteten och peka på dem här saken och således sätta fart på den akademiska världen. Mycket kan hända om ett år, och man kan hänvisa till universitetens egenintresse. Torsten är optimist. Mange hoppas på två grejer: för det första att man från universiteten släpper upphovsrätten på saker och ting, exempelvis porträttfoton. För det andra har Linköpings universitet anställt någon för att hjälpa forskarna skriva på Wikipedia, liksom Mittuniversitet.

Det vore bra om fler universitet gör så. Men det ärr inte viktigast, enligt Mange, att forskarna är med, utan att forskningen är med. Första steget är att det ska finnas en artikel om varje (jag uppfattar inte vad som sägs). Mathias säger att tredje uppgiften brukar glömmas upp. Inom universiteten har vi ingen meriteringsgrad för det här, så ibland hör han kommentaren “jag hörde dig i radion idag igen”, som om det vore lite dåligt att utföra den tredje uppgiften. Gör man för mycket sådant ses det typ som dåligt. Eftersom det inte är meriterande och den akademiska världen har ett eget språk och en egen publik är det svårt att få med dem. Bra vore om kommunikation med allmänheten ansågs meriterande.

Axel frågar: hur kan man förbereda [uppfattar inte] kommmunikationen? Mange anser att Wikipedia måste ändra attityd. Det borde vara okej att skriva om sig själv om man är neutral; majoriteten verkar hålla med Mange, hävdar han, men några protesterar. Finns ens forskning på Wikipedia blir det dominerande, för det hamnar först på Google och blir etablerat. Kristina menar att vi måste ha fler exempel, förebilder, att visa för forskare, på hur man kan använda Wikipedia. Man kan inte vänta på att någon annan ska göra det, utan måste göra själv. Torsten vill sätta det i ett politiskt sammanhang och påpekar att NE gjordes på statligt uppdrag; man ansåg att “vi behöver detta”.

Han menar att man bör be Gustaf Fridolin skriva en riksdagsmotion om att en Wikipediagrupp ska tillsättas; vi borde börja i toppen. När man söker på Riksdagens sökfält efter Wikipedia ser man att riksdagen använder Wikipedia. Lennart har intervjuat dem. Johan menar att framförallt gillar riksdagsledamöter att läsa om sig själva. Åhörare berättar att hen jobbat mycket med Wikisource och Project Runeberg (det senare är tuffare I copyright, lite mer lagens gråzon typ). Flera exempel finns på fall där Project Runeberg varit i upphovsrättens gråzon. Johan säger att Fridolin säkert vill lämna in en sådan motion, men vill ha hjälp att skriva det.

Jan föreslår att man använder besöksstatistik som meriterande. Mathias säger att om man är en stor personlighet är det väldigt viktigt att personens hemsida är vacker och bra, men under det är det relativt ointressant. Lennart menar att det kan vara så enkelt som dagstidningar gör, med en dela-länk till Facebook fast till Wikipedia. Libris databas har en sådan sak, och det är hyfsat enkelt att göra det för att enkelt citera texter. Axel frågar: när har ni sådana på alla publikationer? Mange berättar att idag får man forskningsanslag baserat på hur många som refererar till en. Men det kommer få konsekvenser: det gäller att höras och synas på nätet [något jag missade]. Lennart menar att ju enklare det är att referera artiklar, desto fler kommer göra det.

Axel säger att det finns massor av välskrivna akademiska artiklar som inte syns på Wikipedia. Idag är det bara forskare som slår sig för bröstet som syns där, andra syns inte. Kanske bör man starta ett Wikipedia-projekt? En åhörare säger något som jag missar eftersom vederbörande talar norska. En annan åhörare säger att har man ett oändligt arkiv behöver man inte väga ämnen mot varandra gällande vad som är viktigast, utan man kan ha med allt, oavsett om artikeln blir lång eller kort. Man borde kunna skriva om även irrelevanta saker (apropå vad jag sa om Potter-artiklarna som flyttades ut).

Det finns oändligt material att lägga in på Wikipedia som inte lagts in där, och ska man täcka allt borde man ta tag i uppslagsverken där copyrighten gått ut för att använda det. Upphovsrätt gäller 50 års copyright för bilder (om man fotar ett konstverk som är fritt), men i USA har de annnan lagstiftning. Det vore bättre med svensk lagstiftning. Mathias säger att det inte alltid stämmer med 50 år. Åhöraren säger joho. Mathias säger nähä. Axel avbrytet diskussionen. Lars inflikar att copyright alltid är mer komplicerat än man tror, och att det ofta inte finns inte prejudikat för ingen har kommit på tanken att piratkopiera ett gammalt uppslagsverk, eller så har alla uppslagsverk kopierat föregående.

Axel menar att vi börjar komma in på alltför små detaljer, och Lars menar att det alltid gäller med upphovsrätt. Torsten berättar att han själv en gång i tiden skrev av Bonniers lexikon (om jag förstår rätt?) apropå att folk kopierar Wikipedia idag, så det är inget nytt. Det finns massor av tangoinformation på Wikipedia vilket är fantastiskt. Lennart säger ”apropå tangokungar… nä”, han  tänkte mer på plagiat. Lennart arbetar ibland som manusredaktör och upptäcker folk som plagierar på de mest underliga sätt, och kopierar hela sidor med redigera-länk och allt (Kristina har också märkt det). Oftast räcker det med sunt förnuft för att upptäcka plagiat.

Mange för tillbaka den politiska aspekten och anser att copyright måste förenklas. Olika statliga verk borde redogöra varför de behåller upphovsrätten till sånt där det inte finns förutsättningar att få betalt; har man inget skäl (exempelvis att få in skattepengar) måste man tala om det på något sätt. Johan säger att apropå Public Domain-begreppet har svenskar ofta uppfattningen att ägandet är väldigt viktigt i USA, men gällande offentliga grejer har de progressiv lagstiftning. Man borde ha någon form av Public Domain-begrepp i Sverige: har skattebetalarna betalat för att ta fram information borde de få använda det.

Lantmäteriet säger sig ta betalt för kartdata, men i USA har ekonomin gynnats av att staten släppt kartdatan fri. Det finns mycket mer kartdataföretag som blomstrar, och det skulle vara ett jättelyft att göra det i Sverige också. Gällande politiken och upphovsrätten finns det en väldig okunskap. Vi har en ganska restriktiv upphovsrätt; till och med de politiska partierna kopierar varandra program, så de bryter mot reglerna de själva satt upp (Johan förstår inte varför journalisterna inte skriver om det). Det var nyligen ett stort debacle att Moderaterna kopierat Sverigedemokraterna, men ingen brydde sig om lagbrottet.

Mathias påpekar att upphovsrätt är svårt, säger politiker, men de säger aldrig att pensionssystem är svårt. Axel noterar en del uppsträckta händer, men säger att vi måste avsluta. Nästa år när vi har Wikipedia Academy, vad kommer det bästa ni gjort för att utöka samarbetet vara?, frågar han panelen, och efterfrågar ett kort, kort svar. Torsten säger att han kommer skriva om det, det kommer Kristina också. Johan ska införa PD-begreppet. Mange kommer kanske printa ut en gratis bok med Wikipedia-artiklar. Lennart ska skriva debattartiklar och försöka påverka, kanske man bör använda “kulturell allmäning” istället för Public Domain. Mathias säger något jag inte hör, och sedan antingen det eller skriva debattartiklar. Axel lämnar över till Jan.

Jag tackar Wikipedia Academy och alla talarna. Han vill tacka Kungliga Biblioteket för att få vara här (men ser ingen från Kungliga Biblioteket härinne). Ana förtjänar ett alldeles eget tack. En åhörare hänvisar till min blogg för referat av konferensen. Jag (som hade handen i luften samtidigt med åhöraren) säger adressen, men tillägger att jag främst skulle vilja tacka Jan. Jan får applåder. Avslutande fråga från Jan är var vi ska vara nästa år.

Sådär, äntligen klar med referatet! Jag vill tacka er stackare som orkat masa er igenom nästan en hel tvådagarskonferens i textform, och ser gärna kommentarer nedan, påpekanden om fel i referatet och så vidare. Imorgon – eller kanske senare då jag har mycket skolarbete – kommer ett sista, avslutande, sammanfattande blogginlägg med slutsatser från Wikipedia Academy 2010. Över till Wikipedia nu, skapa ett konto och skriv så tangentbordet glöder!

Har du några frågor eller funderingar om Wikipedia är du varmt välkommen att fråga mig, antingen på Wikipedia (det där är min egna diskussionssida, något alla användare som registrerar ett konto får), i en kommentar nedan till detta inlägg, eller e-mailledes (guldsiska snabela gmail punkt com). Eller om du föredrar kunskap via böcker kan du läsa Så fungerar Wikipedia av Lennart Guldbrandsson. Den finns på flera bibliotek och även online, helt lagligt.

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, pirat, Wikipedia Academy, Kungliga Biblioteket, Wikimedia Sverige, Forskningsavdelningen, Wikimedia, Wikimedia Foundation, Wikipedia, Internet, möte, möten, fri, fritt material, fri kunskap, fri kultur, Internet, media, kunskap, konferens, konferenser, forskning, akademiker, utbildning, källkritik, trovärdighet, Internet, web 2.0, media, medier, medium, information, informationsteknik, IT, fakta, Internet, deltagarmedier, sociala media, film, filmer, humor, bok, böcker, PediaPress, Johan Schiff, Lennart Guldbrandsson, Kristina Alexanderson, Mathias Klang, Magnus Eriksson, Torsten Kälvemark, den tredje uppgiften, panel, paneldiskussion, paneldebatt, Commons, Wikimedia Commons, Wikibooks, relevans, encyklopedisk relevans, Kina, rund kunskap, populärkultur, trivia, originalforskning, seriositet, open access, SETI, forskning, Henrik Berggren, Google Books, populärvetenskap, upphovsrätt, copyright, politik, deltagarkultur, demokrati, engagemang, Linköpings universitet, Mittuniversitetet, akademi, akademiska världen, riksdagen, Gustaf Fridolin, Project Runeberg, Wikisource, Public Domain, kartdata, Lantmäteriet, Jan Ainali, Axel Pettersson, deltagande

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Fredagen den 26 november deltog jag på tvådagarskonferensen Wikipedia Academy (arrangören Wikimedia Sverige har nu bloggat om händelsen, liksom Olof Sundin på EXAKT-projektet, Skolbibliotek Öst, Kristina Alexanderson, Kristina Alexandersson igen samt Sue Gardner). Några dagar därpå – kanske som en konsekvens av konferensen – skrev 13 nätaktiva, varav flera konferensdeltagare, en debattartikel i SvD om att kulturarvet bör släppas fritt (något Wikimedia Sverige också bloggat om, liksom Mathias Klang och Kristina Alexanderson) på Kungliga Biblioteket (medarrangör var Forskningsavdelningen där). Nedan följer fortsättningen på min serie anteckningar från konferensen, som tar vid där det förra inlägget slutade.

Axel erbjuder oss köpa böcker med bilder från Regionarkivet som frisläppts i samarbete med Wikimedia Sverige. Därefter är det dags för kaffe och bullar. Under fikapausen diskuterar jag och några andra hur Så fungerar Wikipedia (en instruktionsmanual till och bok om Wikipedia) kan distribueras och/eller förändras (eventuellt kan intervjuerna plockas bort; boken är mycket lång och skulle kanske behöva förkortas). Efter pausen presenterar Axel nästa talare, Kristina Alexnaderonsson, som en webbstjärna, och applåder följer.

Nedan är den presentation (”Wikipedia i skolan”) Kristina använde vid sin föreläsning. Licensinformation finns på slideshare.net. Kristina har även själv bloggat om föreläsningen.

Kristina berättar att hon tittar på unga svenskars inställning til Internet. De tycker Internet är ganska eller mycket viktigt på fritiden, men inte så viktigt i skolan. Wikipedia används i skolan, men inte alltid med uttalat stöd för  att Wikipedia är den naturliga källan eller resursen i undervisningen. Ofta när man pratar med elever [jag missar något eftersom Lars visar mig en tweet om domen mot The Pirate Bay som just avkunnats] väljer de Wikipedia för att den är fri och tillgänglig. Wikipedia är uppskattad och enormt använd av eleverna, men inte så mycket av lärarna. Kristina berättar att hon en gång var i Kungsbacka (eftersom Mathias var där; Kristina säger att hon följer efter Mathias, till allmänt skratt).

I Kungsbacka mötte Kristina en lärare som berättade om en elev som kopierade en hel Wikipediaartikel och sedan raderade den, vilket gjorde att Urkund (ant. not.: ett automatiskt antiplagieringsverktyg) inte fungerade. Kristina blev glad och tyckte det eleven gjort var intressant, men läraren var orolig över hur hon skulle hantera det. Svaret är historiken. När läraren funderat kom hon dock fram till att det eleven gjort var bra, för han hade berättat vad han gjort. Vidare säger Kristina att man vanligtvis använder Wikipedia vardagligen främst för att kolla upp fakta, slå upp ord och använda fakta för skolarbete.

För Kristina är nätet större än att konsumera information. Skolan är en konstruktion som bygger på folkskolan som grundades 1842 (och gick i graven 1974). Vi har ingen folkskola längre, men skolministern tycker vi borde ha det. Skolan ska förmedla demokratiska värden, och grundläggande kunskaper, så eleverna kan bli demokratiskka medborgare. Det handlar inte bara om huvudstad i Burkina faso [jag missar något]. Vi säger “lita på en 10-årig teknik” till en skola som har anor till 1800-talet, vilket tar tid. Skolan är en gammal koloss som bygger på antika värden, och samhället har förändrats fort tekniskt. Vilka kunskaper ska skolan förmedla? Den demokratiska värdegrunden och kunskap om hur man ska hantera den verklighet vi lever i.

Näst bild i Kristinas presentation är kanske den som orsakar mest skratt hittills: det står ”Faust wtf?” (nummer 9 i bildspelet ovan). Sedan byter Kristina till en bild på storm troops från Star Wars som Googlesöker för “the droids we’re looking for”. [jag missar ngt] När Kristina frågar lärarna och eleverna (hon har dock inte gjort någon vetenskaplig undersökning) varför Wikipedia är högst i sökningar tror de det är för att Wikipedia betalar eller ägs av Google. Det finns ett kunskapsglapp här. Wikipedia är framgångsreceptet för alla som lyckas på nätet, hur man ska komma till topp 10 på Google. WP är en källa som ger kunskap om Internet.

Om vi får lärare att lära sig mer om Wikipedia skulle de också lära sig mer om Internet: länksystemet, internlänkar, öppenheten och så vidare. Vad är Internet? “Internet är världens största datornätverk [etc]” enligt Wikipedia. I skolan har inte Internet stor betydelse; den har större betydelse utanför skolan än i skolan. Wikipedia (eller internet? jag uppfattade inte) är ett system för enkel och effektiv kommunikation. Wikipedia är en del av funktionerna som finns på nätet; marknadsföring och så vidare (man kan köpa trovärdighet av varandra).

Wikipedia är ett tacksamt exempel för det kan användas till allting på Internet. Man kan också lära sig om CMS-system, som wikier visserligen inte är enligt Wikipedia själv. Man kan lära sig en hel del om konstruktion av text och källor. I det här verktyget finns massor av klotter och vandalism, och på skolan brukar många börja med att klottra; klotter kan vara bra. Riksdagen klottrar också på WP, enligt Tv8 (“världens mest trovärdiga källa”, som Kristina ironiskt lägger till). Något spännande på Wikipedia är anonymiteten; det är ett jätteuppslagsverk där man hyllar att man ska få vara anonym. Vilka konsekvenser får det? Hur ser vi på kunskap relaterat till anonymiteten?

Adam Svanell testade Wikipedias system (Kristina trodde med Wikipedias goda minne, men det stämmer inte) med hjälp av anonymitet. Vilka värderingar ligger bakom urvalet av artiklar? (Klang har en artikel på Wikipedia, men inte Kristina.) [jag missar något] I skolan lär man sig reflektera, inte besvara enkla frågar (typ huvudstaden i Burkina Faso). Vad är kunskap när man inte är auktoritet på det, utan kunskapen skapas av den senaste artikelredigeraren? Kunskap blir att kunna värdera/söka/använda information. Wikipedia är ett exempel på hur kunskap skapas i samarbete; så har kunskap alltid skapats. Men det är mer: det är också ett social media.

Eller? Kristina tittade igår och såg att Wikipedia efterlyser kvinnor. Hon tar ett exempel från diskussionssidan till artikeln om Göran Persson; tonläget är inte så inbjudande. Man borde fundera på vilket tonläge man använder till sina kamrater I det sociala mediet, och för att bjuda in kvinor borde tonläget förändras. När Kristina pratar med kvinnor som redigerar på Wikipedia säger de att de blir utskällda. [jag missar något] Wikipedia är en självklar källa, en källa för att hitta andra källor; Wikipedia är också en bra källa för journalister. Det är också bra källa för att lära sig hantera andra källor. Det vore bra att lära sig källhantering tidigt, bland annat är riksdagsledamöter och Aftonbladet inte så bra på att hänvisa till Wikipedia.

Kristinas elever använder glatt Wikipedia, copypaste:ar och länkar till sajten. Hur används källan? Lärare har folkbildningskrav, och eftersom de träffar alla ungdomar i skolan kan de verkligen visa på hur de används. Det är härligt att prata så mycket om källkritik. Kristina tar upp ett exempel från ett blogginlägg där någon menar att man kan kolla källhänvisningar (och separera fakta och fiktion) på Wikipedia men att det inte behövs, för Wikipedia-människor är passionerade. En student gjorde ett experiment på Wikipedia genom att ändra information om en författare, och journalisterna kan inte låta bli så de tar informationen från Wikipedia och sprider den. Vi måste också visa hur källan används (alla använder källan, inte bara unga utan även riksdagsledamöter och journalister).

Kristina refererar en elev som älskar Google och WP, men frågar sig hur pålitliga svaren är och drar massor av relevant fakta. En annan elev skriver att det är toppen, men citerar en text på engelskspråkiga Wikipedia om Enskilda Gymnasiet och skriver “Sen när har vi ett simlag och ett hockeylag?”. Artkeln beskrev också matrådet som ett gastronomiskt råd, och elevrådet ansågs vara mycket effektivt. Kristina och hennes elever menar att elevrådet var ineffektivt. Kristina var glad över elevernas källkritik, och hon frågade varför de inte ändrade. Sedan rättade Kristina felen själv (de mest fatala i alla fall; resten stod kvar eftersom de var underhållande och sanna beroende på vinkel).

Sedan skriver eleven till Kristina att någon har ändrat det här, men det var så för fyra månader sedan (som om Kristina inte skulle tro eleven)!  Så eleverna kan förstå att det redigeras, men trots det utgår de från att det som står på Wikipedia är sant. Kristinas skola har massor av elever som söker utomlands, och en elev har gjort artikeln om skolan, som nästan var korrekt. Det var en tidigare elev som skrivit artikeln. Kristina vet inte hur det fungerar med källkritikiI USA men han som skrev artikeln fick ett fyraårigt fullt ut betalt stipendium, och Kristina tror att Wikipedia spelade roll för det (då elevens tidigare skola som följd av elevens Wikipedia-artikel om den framställdes i bättre dager).

I skolan pratar vi inte mycket om upphovsrätt (mest att fildelning är dåligt), men Wikipedia är en bra källa för copyright. Wikipedia är en självklar källa; absolut borde skolan använda den för den är mångfascetterad och ger en bild av Internet. Kristina vill travestera ett citat och frågar om skolan är i början av slutet eller slutet av början? Hon slutar föreläsningen med “och så ska jag säga tack”. Applåder. Jag påpekar under följande frågestundatt det finns många korta artiklar i alla fall på svenskspråkiga Wikipedia utan särskilt mycket källor. “Jag vet”, säger Kristina. Lars menar att vi är för hemmablinda för att se lösningern på könsbalansproblemet, men Kristina ger ingen lösning.

Alex tackar Kristina och ger henne presentkort på att ge ut en bok från Wikipedia.

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, pirat, Wikipedia Academy, Kungliga Biblioteket, Wikimedia Sverige, Forskningsavdelningen, Wikimedia, Wikimedia Foundation, Wikipedia, Internet, Kristina Alexanderson, möte, möten, fri, fritt material, fri kunskap, fri kultur, Internet, media, kunskap, konferens, konferenser, forskning, akademiker, utbildning, källkritik, trovärdighet, källa, källor,student, studenter, elev, elever, lärare, skola, skolor, gymnasieskolor, gymnasieskola, gymnasium, gymnasielärare, Internet, web 2.0, media, medier, medium, information, informationsteknik, IT, fakta, Internet, deltagarmedier, sociala media

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Fredagen den 26 november deltog jag på tvådagarskonferensen Wikipedia Academy (arrangören Wikimedia Sverige har nu bloggat om händelsen, liksom Olof Sundin på EXAKT-projektet, Skolbibliotek Öst, Kristina Alexanderson samt Sue Gardner). Några dagar därpå – kanske som en konsekvens av konferensen – skrev 13 nätaktiva, varav flera konferensdeltagare, en debattartikel i SvD om att kulturarvet bör släppas fritt (något Wikimedia Sverige också bloggat om, liksom Mathias Klang och Kristina Alexanderson) på Kungliga Biblioteket (medarrangör var Forskningsavdelningen där). Nedan följer fortsättningen på min serie anteckningar från konferensen, som tar vid där det förra inlägget slutade.

Nu anländer Martin Hellberg Olsson till konferensen, och Axel presenterar honom som Belgienbaserad forskare och lärare. Axel vet inte vad han ska prata om, så Martin får säga det själv. De fixar tekniken. Martin berättar att han ska komma in lite mer i detalj och lite mer praktiskt och specifikt visa på hur Wikipedias textskapande (kortare avbrott inträffar på grund av teknikfail) process och interaktionen mellan Wikipedia-användare kan se ut. Det specifika fallet handlar om kontroversiellt innehåll; man ska komma ihåg att väldigt mycket som skrivs på Wikipedia inte är uppenbart kontroversiellt och inte skapar konflikter, men vad som är konfliktskapande är förvånande.

Vi kommer in på rent politiska frågor och något av ett trauma för svenskspråkiga Wikipedia, en diskussion om artikeln om Göteborgskravallerna. Martin började undersöka artikeln ur en annan synvinkel: hur artikeln kom att se ut. Hur det ser ut bakom; hur kommer man fram till vad som ska stå? Sedan februari 2009 har Martin doktorandtjänst i Belgien (han kommer dock sluta av personliga skäl och vet inte vad som händer med projekttet I fortsättningen). Inriktningen är att undersöka Wikipediainteraktion, specifikt gällande kontroversiella artiklar. Han har tittat på det här som en utveckling över tid i en enda artikel eller en grupp av artiklar och gjort fallstudier på det.

Martin ska gå igenom kommunikationsvägarna på Wikipedia, kolla på artikeln och ta upp ramarna förändring sker inom. Människor som finns på Wikipedia har olika åsikter om vad som bör komma fram, och kan vara där av olika anledningar, kanske för att man vill framföra sin version av världen eller kanske för att man gillar Wikipedias syfte (då kanske man snarare ger en klassiskt auktorativ bild än riskerar kontrovers). Detta är dynamiskt och förändras av en konstant diskussion. Det finns olika subarenor: diskussionssidor till artiklar och allmäna diskussionssidor. Han ska förklara hur saker hänger ihop som drag i en diskussion.

Om två personer reparerar en bil finns en konflikt, kanske en vet mer än den andra; i ett läge kanske man måste praktiskt visa hur något i bilen fungerar, och något liknande sker I diskussionen om WP. Göteborgskravallerna var en artikel som skapades ganska tidigt i svenspråkiga Wikipedias historia, en av de tidiga stora konfliktpunkterna när konflikthantering var på gång. Martin säger också att det känns lite nervöst att prata om saker som ett par närvarande varit inblandade i personligen. Diskussionen spridde sig över artikelns diskussionssida, ändringar och återställningar i artiklar, togs upp på allmänna diskussionssidor; det skapades alternativa artiklar.

Det är ett fall där man kan se konflikter kring olika användare även på användardiskussionssidor; man kan se den splittrade arenan och hur svårt det kan bli att följa både i efterhand och när det pågår en konflikt. Arkeologiskt försökte Martin samla ihop ändringar, först på diskussionssidan till artikeln, och sedan följde han länkar, gjorde diverse ändringar, och har på så vis hittat diskussioner/omnämningar av konflikten. Wikipedia är duktigt på att generera mycket text, innan han ens var klar med hopsamlande var det cirka 200 A4-sidor. Från och till har folk efterhand gått in och ändrat; ny information har kommit till.

Själva Wikipedia-händelsen har blivit en del av svenskspråkiga Wikipedias minne, de faktiska människornas och kulturens minne; diskussionen refereras ofta tillbaka till. Ändringar i artiklar kan vara kommunikation mellan användare, även på användarsidor (användarsidor användes för att göra uttalanden om hur det var att delta i diskussionen), metasidor användes (riktlinjer och sådant) utvecklas av gemenskapen (exakt hur fristående man är från stiftelsen är oklart; de faktiska formuleringarna av regler bestäms av gemenskapen, till exempel kan bildpubliceringsregler skilja mellan olika språkversioner).

Vidare användes kategorisystemet för att kommunicera; det kan få betydelse för vad WP egentligen säger. Martin kommr inte ihåg hur det kom upp i just detta sammanhang, men ska det sorteras under “historiska händelser”, “polisbrutalitet”, “terrorism”, “protester” och så vidare? Mallar är en annan sak (alltså sidor gjorde att kunna infogas på andra sidor); relevant här är olika typer av varningsmallar för exempelvis o-neutralitet. Om mallen ändras ändras alla sidor som har mallen. Väldigt viktigt är också där den direkta diskussionen förs, diskussionssidor knutna till artiklar (Diskussion:Göteborgskravallerna, Malldiskussion:POV).

Användardiskussionssidor används främst för att diskutera en viss användare, vilket blir väldigt personligt (”hur gör du här?”, men det finns positiva saker också). Sedan finns även centrala sidor som Bybrunnen, den stora centraliserade diskussionspunkten där det är sannolikt att en sådan här stor konflikt kommer upp i något läge. Det är alltså inte bara saker som finns på diskussionssidor som är en del av konflikten, utan det finns även i Wikipedia-namnrymden. Nu med liquid threads kan det finnas en teknisk skillnad mellan diskussion och icke-diskussion, men hittills är diskussioner vanliga wikisidor. Dessutom finns raderings-, flyttsidor och kommentarssidor av olika slag, en del av konflikthanteringen på Wikipedia.

Har man den omfattande synen på kommunikationen (även handlingar kan vara kommunikation) är användning av administrativa verktyg en typ av kommunikation. Man kommunicerar dessutom utanför Wikipedia, bland annat via mail (både wiki- och vanlig; mailinglistor finns också). Det finns även chatt, som IRC som har en speciell funktion: den hör inte till Wikimedia utan den är bara kopplad till vissa delar av communityt, den lagrar inga loggar och man får inte spara och publicera loggar enligt reglerna; man får inte citera någon utan tillstånd. Där löses ofta problem snabbt och i gammalt material kan hänvisningar hittas till IRC; IRC är mer avslappnat småprat där wikipedianer hänger helt enkelt.

Diskussion kan även ske IRL (det kan tänkas diskuteras på wikifikor; Martin har dock deltagit mindre i sådana än han önskat). Det kan vara problematiskt att kontakta utomstående partiska; att göra sådant skapar väldig upprördhet och har hänt här. Det är antagligen även nuförtiden inte särskilt accepterat. Många vill att särskilda människor ska söka sig till Wikipedia, sådana som tror på Wikipedia-idéen och neutralitet, snarare än någon som är där för att det är viktigt att bevaka en viss politisk agenda exempelvis; det senare är klart kontroversiellt.

Martin visar en diff (ant.kom.: en skillnad mellan två gamla versioner av en wikiartikel) mellan gamla versioner och berättar att det går att gå via historiken för att se vad som ändrats; det är dock inte alltid så enkelt överblickbart. En redigering kan vara inte bara tillägg utan även omformuleringar och strykningar, ofta med en kommentar (den kommentar Martin visar är av typen ”jag käner inte till att det hänt så jag stryker det”). Vad som händer är att någon ändrar någonting i artikeln (jag tror att jag missar något) och parallellt pågår diskussion på diskussionssidan; orden kan trots Wikipedia-riktlinjer om artighet bli skarpare än vad policyna är tänkta att tillåta.

Diskussionssidan blir en plats där folk som är inblandade i konflikten och de som söker medla försöker nå en punkt där de kan enas, åtminstone idealt. Det är viktigt att den finns så man kan förklara vad man menar, men man måste också kunna gå in i artikeln och visa vad man menar. Wikipedia har en grundförutsättning: det är en encyklopedi som vem som helst kan redigera. Det finns också nedskrivna policyn och riktlinjer som kan ifrågasättas (exempelvis neutralitet, vilket svårt att uppnå; vad är neutralitet?). En praxis utöver det nedskrivna utvecklas också. Tekniken ger en del av förutsättningarna (diskussionen kan föras inom ramen för wikitekniken där nya rubriker kan läggas till och ordningen ändras).

De personliga relationerna är viktiga; det större sammanhanget är också viktigt, det vill säga Wikipedia och systerprojekten, och bautauppslagsverksprojektet att sprida information ut till världen. Ramarna kan också förändras; till exempel uppstod förslag på organiserad medling, och även i senare medlingsdiskussioner hänvisas till Göteborgskravallerna. Det finns en parallell med delvis sammanhängande diskusion på olika platser. Mitt under den brinnande politiska konflikten sker ett försök att fixa layouten. Det är väldigt vanligt att på Wikipedia hänvisa till nedskrivna regler (policy och sånt); samma person (som i ett exempel hänvisat till nedskrivna regler? minns inte) återkommer med diskussion om diskussionston.

En ändring i en artikel kan vara en ganska direkt reaktion på något som sagts någon annanstans. Martin har några exempel på hur artikeländringar knuts ihop, men hinner inte brätta på grund av tidsbrist. Han hade tänkt jämföra med engelskspråkiga Wikipedias diskussion och göra teorianknutning; hur det blir med det är osäkert eftersom han kanske lägger ned projektet. Fortsätter han på spåret ska han ha fler och nyare svar. “Om det finns någon tid för frågor tar jag det gärna nu, annars tackar jag för intresset”, avslutar Martin till applåder (om jag minns rätt).

Mange01 ställer en fråga. Han säger att redigeringskrig kan vara bra för hur artiklar blir till slut fast det finns dåliga inslag. Martin svarar att det alltid kommer finnas mycket konflikter på Wikipedia, vilket i stor utsträckning är någonting bra och ska det inte föras i artiklarna är det svårt att se var det ska föras. Det kan leda till någonting som inte är väldigt slipat, men på något sätt lyfter det fram mer (än om artikeln bara skrivits av en person) de olika sidornas uppfattning. Att driva redigeringskrig handlar om andra saker än att ha rätt: tålamod, att kunna prata för sig, tid, att kunna Wikipedia-regler, atth ålla sig på rätt nivå och att ligga tillräckligt nära i sin idé om vad det borde stå som majoriteten på Wikipedia.

Det är inte perfekt, menar Martin, men det är bättre än om personer med avvikande åsikt bara håller sig utanför och inte vågar lägga sig i (det måste ses upp för). Mange01 säger att de destruktiva effekterna av redigeringskrig kanske kan mildras av IRL-kommunikation; att ringa kan vara bättre på tu man hand. Martin svarar att den diskussionen bör föras inom Wikipedia (hur man förhåller sig till det), men i vissa fall kan det nog vara bra att ta den på en mer begränsad nivå. Allt borde nog inte föras i det öppna och förs inte där heller. Axel bryter där för att vi ligger lite efter tidsmässigt.

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, pirat, Wikipedia Academy, Kungliga Biblioteket, Wikimedia Sverige, Forskningsavdelningen, Wikimedia, Wikimedia Foundation, Wikipedia, Internet, Martin Hellberg Olsson, möte, möten, fri, fritt material, fri kunskap, fri kultur, Internet, media, kunskap, konferens, konferenser, forskning, akademiker, utbildning, källkritik, trovärdighet, källa, källor, Internet, web 2.0, media, medier, medium, information, informationsteknik, IT, fakta, Internet, deltagarmedier, sociala media, analys, Göteborgskravellerna, redigering, wiki, redigeringskrig, diskussion, diskussioner, historia, historik, kommunikation

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Fredagen den 26 november deltog jag på tvådagarskonferensen Wikipedia Academy (arrangören Wikimedia Sverige har nu bloggat om händelsen, liksom Olof Sundin på EXAKT-projektet, Skolbibliotek Öst, Kristina Alexanderson samt Sue Gardner). Några dagar därpå – kanske som en konsekvens av konferensen – skrev 13 nätaktiva, varav flera konferensdeltagare, en debattartikel i SvD om att kulturarvet bör släppas fritt (något Wikimedia Sverige också bloggat om, liksom Mathias Klang och Kristina Alexanderson) på Kungliga Biblioteket (medarrangör var Forskningsavdelningen där). Nedan följer fortsättningen på min serie anteckningar från konferensen, som tar vid där det förra inlägget slutade.

Axel och Jan fattar ett beslut om schemat (vi ska först ha två föreläsningar, inte en, och sedan paus). Sedan presenterar Axel nästa talare Mathias Klang (som har en blogg), projektledaren för Creative Commons i Sverige och forskare vid Göteborgs universitet. Mathias tackar Axel och fixar lite tekniskt. Lars fotar, inte bara när de pratar utan också när de sysslar med andra grejer; han ska nog lägga upp några bilder på Commons efter konferensen. Nedan är den presentation Mathias använder vid sin föreläsning. Licensinformation finns på slideshare.net.

Mathias börjar med att säga att det är kul att vi är här, och kollar på klockan. Mathias ska blicka framåt och inte bara kolla på vad som händer dag utan också på vad som händer i framtiden. Han vill börja med ett citat av Wikipedias grundare Jimbo Wales som är ganska självklart (uppfattar inte riktigt).

Imagine a world in which every single person on the planet is given free access to the sum of all human knowledge. That’s what we’re doing.

Vad innebär detta? Det är ett djupt filosofiskt sammanhang – be careful what you wish for; it might happen. Om all kunskap blir fri kommer vi in på Dr Faustus. Faust var en arketypisk forskare när vi inte behövde tredje uppgiften utan bara behövde tänka. Faust kom fram till att han skulle aldrig hinna med sitt arbete; det fanns för mkt kunskap. Djävulen kom och erbjöd honom det ultimata avtalet: du får tillgång till all världens kunskap här och nu, men du måste ge din själ. Faust struntade i själen (som med dagens forskningsanslag; skratt bryter ut).

Fausts problem var att han upplevde ett antiklimax; han använde inte kunskapen så bra. När Faust levde var information en bristvara; idag finns det också en begränsning, men den är bara teoretiskt (exempelvis finns massor med information om resultat i peruansk fotboll och Pokémonutveckling åtminstone på engelskspråkiga Wikipedia). När vi har så mycket information, “one word of truth shall outweigh the whole world”. Nu är plötsligt Jimbo lika med djävulen. Vad händer då när man har tillgång till all kunskap (om man har nätanslutning)? Vad gör vi nu? Vi måste förändras, vi kanske inte vill, men vi måste. Vi måste vara relevanta, i första hand för att undvika lärandesituationen där man blir uttråkad av informationen.

Mathias blir upprörd av vissa former av inlärning via läxor, och hur kort tid kunskapen finns kvar när man pluggat. Han frågar vad huvudstaden i Burkina Faso heter, och någon ropar ”Ouagadougou”. Mathias är fortfarande fascinerad av huvudstaden i Burkina Faso, men är det kunskap? ”Det är i alla fall roligt att säga det”, kommenterar den i publiken som kunde det till allmänt skratt. Mathias menar att sitter man i en frågesport är det relevant men annars är det onödigt. Han berättar att han och hans pappa diskuterat om ifall Jönköping eller London ligger närmast Göteborg; pappan menade att det geografiska var viktigast, medan Mathias hävdade att det ena istället ”kändes” närmare och mer åtkomligt än det andra.

Vi måste förändra frågorna. Vi ska inte fråga ”vad?” (som är enkelt) utan ”varför?” som är mycket svårare att rätta för lärare, men mycket roligare att läsa. Faust gjorde alltså ett misslyckande; han hade inte syfte med informationen (och ångrade sig senare), och han satsade på fel saker. En kort diskussion jag inte riktigt hänger med på följer om Faust. Sedan menar Mathias att det finns fyra huvudproblem:

1. ”Wikipedia isn’t reachable and suddenly nobody knows anything anymore.”, twittrade någon när Wikipedia nyligen låg nere. Detta är intressant; idag är kunskap inte att veta vad huvudstaden i Burkina Faso är, utan kunskap är möjligheten att ta reda på Burkina Fasos huvudstad. Men finns det baskunskap som alla bör kunna? Ett exempel är att alla elever skulle läsa filosofi – men vore inte livräddning bättre? Måste vi ha en viss grundkunskap, eller räcker informationssökning?
2. Illusion av kunskap. Platon berättade om när uppfinnaren av det skrivna ordet pratar med den egyptiska kungen, som menar att det inte är riktig kunskap – riktig kunskap är sådant som man kan utantill.
3. Vem är experten? Detta är ett internproblem (eller Internetproblem?). Folk som inte besitter kunskap kan få övertaget.
4. Det vi får gratis värderar vi inte. Är det för lätt att få kunskap värderar vi det inte; vi måste kanske göra Wikipedia svårare, till något som måste erövras.

Lösningen är att vi tvingar folk till skapande. För att människor ska förstå kunskap måste de själva vara med och skapa kunskap. Då kommer man lära av misstag, och att lära av misstag verkar sitta bättre än huvudstaden i Burkina Faso. Att tvingas skapa kunskap innehåller delmoment som ”vad är en källa?” och så vidare. Man får träffa på upphovsrätten, vem är ägaren av en viss kulturell produkt? Kan vi äga kunskap; kan vi avgränsa kunskap? Detta kan man egentligen inte förstå helt innan man själv blir skapare.

Det finns väldigt många artiklar på Wikipedia, men Mathias menar att i en värld av överflöd – och vi har för mycket information – kan vi inte nöja oss med en viss gräns, utan vi måste hela tiden skapa mer information, för bara genom det förstår vi informations värde, och först när man förstår det förstår man kunskap. Mathias säger något om Burkina Faso igen, och där vill Mathias stanna. Applåder utbryter. Han får också en bok och tackas av Axel; åhörarna applåderar igen.

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, pirat, Wikipedia Academy, Kungliga Biblioteket, Wikimedia Sverige, Forskningsavdelningen, Wikimedia, Wikimedia Foundation, Wikipedia, Internet, Mathias Klang, möte, möten, fri, fritt material, fri kunskap, fri kultur, Internet, media, kunskap, konferens, konferenser, forskning, akademiker, utbildning, källkritik, trovärdighet, källa, källor, Internet, web 2.0, media, medier, medium, information, informationsteknik, IT, fakta, Internet, deltagarmedier, sociala media, Göteborgs universitet, Faust, kunskap, framtid, framtiden, Burkina Faso, Ouagadougou, inlärning, faktakunskap, förståelse, analys, Creative Commons, Creative Commons Sverige

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Fredagen den 26 november deltog jag på tvådagarskonferensen Wikipedia Academy (arrangören Wikimedia Sverige har nu bloggat om händelsen, liksom Olof Sundin på EXAKT-projektet, Skolbibliotek Öst, Kristina Alexanderson samt Sue Gardner). Några dagar därpå – kanske som en konsekvens av konferensen – skrev 13 nätaktiva, varav flera konferensdeltagare, en debattartikel i SvD om att kulturarvet bör släppas fritt (något Wikimedia Sverige också bloggat om, liksom Mathias Klang och Kristina Alexanderson) på Kungliga Biblioteket (medarrangör var Forskningsavdelningen där). Nedan följer fortsättningen på min serie anteckningar från konferensen, som tar vid där det förra inlägget slutade.

Axel berättar att Martin Hellberg Olsson som egentligen ska tala nu inte är här varför hans föreläsning skippas. Istället flyttas Einar Spetz föreläsning fram. Medan det försiggår lite tekniska saker visar Lars (som jag sitter bredvid) en artikel om en svensk ingenjör han skrivit, som enligt stats.grok.se (ett väldigt underhållande och användbart verktyg som mäter besök på enskilda artiklar på Wikipedia) har typ ett par besök per dag. Det brukar inte vara särskilt hög statistik på Lars artiklar, för många är mer kuriosaaktiga, fast jag flikar in att de som faktiskt besöker artiklarna säkert i högre grad verkligen får nytta av informationen. På konferensen visar det sig vara rätt ont om tid, fast eventuellt är det inte det på grund av Martins frånvaro.

Nå, när det tekniska ordnats tar Einar Spetz plats på podiet (eller vad platsen där folk står och föreläser i en föreläsningslokal nu kallas). Han ska presentera resultatet av en studie om elevers och lärares användning av den svenska språkversionen av Wikipedia. Presentationen finns också upplagd på Internet (jag tror det där är hela presentationen han visar oss); Einar Spetz har också en blogg. Einar börjar med att presentera sig själv: han är skolbibliotekarie, deltagare i Wikipedia-projektet sedan 2005, och har också tidigare varit ledamot i Wikimedia Sveriges styrelse. Han arbetar för Regionbibliotek Stockholm och gör biblioteksprojektet Ortsportaler för att hjälpa bibliotek använda Wikipedia.

Einar gjorde först en förstudie med elevfokus, sedan en fördjupad studie med fokus på lärare. Då Einar gjorde förstudien Wikipedias fel och brister – en angelägenhet för biblioteken? 2007-2008 behövdes förkunskap (det behövs inte längre), och han tog upp bristers angelägenhet för bibliotek (särskilt utbildningsdito). När Einar pratade om studien var många mer intresserade av hur lärare använde Wikipedia snarare än hur eleverna gjorde det. Studien använde enbart enkäter, vilket gav ett kvantitativt resultat. Einar följde upp elevstudien med en lärarstudie, då det fanns en brist på fakta, och många (ev. felaktiga) folkliga föreställningar som att lärare är restriktiva och avråder från Wikipediaanvändning.

Bakgrunden är att Wikipedia kom in i skolvärlden ”bakvägen” via att elever (inte lärare) införde det i skolor. En vanlig folklig uppfattning var också att Wikipedia-användning sänker betyg. Einar har också intresserat sig för frågan eftersom Regionbiblioteket tycker det är intressant. Studien han gjort heter Wikipedia – älskat eller avskytt?. Han intervjuade stockholmslärare i 6 kommuner fördelade på sju undersökningsskolor varav två i Stockholms kommun (en i Söderort och en i innerstan). Andra kommuner var Botkyrka, Danderyd, Upplands Väsby, Vallentuna och någon mer jag inte uppfattar. Det fanns också en kontrollgrupp i Mora, som han inte kommer referera till, men resultaten finns i studien.

Einar fick 266 svar från gymnasielärare, och det fanns då undersökningen gjordes 4459 gymnasielärare i Stockholms län. Således svarade ungefär 6 procent av Stockholms gymnasielärare, och 0,086 procent av alla gymnasielärare i Sverige. Det är det materialet resultatet baseras på. Det är en hyfsad övervikt av kvinnliga respondenter (det fanns fler kvinnliga än manliga gymnasielärare i Stockholm vid tidpunkten), men könsbalans eftersträvades ej. De flersta respondenterna var födda på 70-talet. Första frågan gällde om man använt svenskspråkiga Wikipedia någon gång. 77 procent hade använt det minst en gång senaste 30 dagarna, så Wikipedia var tämligen känt och använt då enkäten fylldes i.

Är 77 % mycket? NE.se användes någon gång den senaste månaden av 36,8 procent av de svarande den (då) senaste månaden; oavsett vilken annan källa man jämförde mer var användningen av svenskspråkiga Wikipedia mer frekvent bland gymnasielärare. Hela 67 procent av gymnasielärararna tyckte att Wikipedia var ganska eller mycket trovärdigt. Gymnasielärarna trodde att eleverna i högre grad uppfattar Wikipedia som mycket eller ganska trovärdigt (de gissade att 88,4 procent av eleverna uppfattade Wikipedia som det). De trodde att kollegerna  i högre grad uppfattade Wikipedia som mindre trovärdiga än vad de egentligen gjorde.

I ganska ringa utsträckning tipsar gymnasielärarna inte eleverna om Wikipedia (60,9 procent har aldrig gjort det). Einar ser två tänkbara alternativa anledningar till detta: det är inte behövt (Wikipedia är så vida känt), eller anses inte bra för ens egna trovärdighet (jag hänger inte riktigt med på Einars resonemang där). Gymnasielärare avråder dock inte särskilt från Wikipedia; 59 procent har aldrig avrått en elev från att använda sajten. Det kan bero på att man vid den här tidpunkten inte diskuterade källbruk så mycket. 83,1 procent hade aldrig tipsat andra lärare att använda Wikipedia; ganska få har alltså tipsat sina kolleger, men de använder trots det själva Wikipedia.

35 procent av lärarna har tipsat eleverna om att använda Wikipedia, en lika stor andel som de som aktivt avrått från att använda webbplatsen. Sedan kommer Einar till frågan om Wikipedia Academys kärnpunkt: att själva redigera. Cirka 48 procent är åtminstone ganska positiva till möjliggheten att skriva och redigera texterna (en del kantanmärkningar – det fanns inte givet utrymme för kommentarer – på den frågan i enkäten var “fast jag tänker inte bidra i alla fall”; det fanns dock inget kompakt motstånd, utan lärarna var ganska nyfikna).

Sammantaget kan sägas att 87 procent av eleverna (enligt första studien)  använde svenskspråkiga Wikipedia senaste månaden; det fanns en stor variation mellan olika skolor. Motsvarande andel för lärarna var det som Einar påpekar något lustiga talet 66,6 procent. Wikipedia var den överlägset mest använda källan i skolan Einar fokuserat på. 42 procent av eleverna respektive 36,8 procent av lärarna hade använt NE.se den senaste månaden (NE.se fanns på skolan). Mycket eller ganska trovärdig (trovärdighetsfakta är dock en färskvareuppgift; massmedia påverkar så det kan antagligen kan ändras snabbt) ansågs Wikipedia vara av 88 procent av eleverna och 67 procent av lärarna.

65 procent av eleverna trodde att lärarna var skeptiska till svenskspråkiga Wikipedia, medan 50 procent av lärarna tror att andra lärare är mer skeptiska. Eleverna uppfattar tvärtom sig själva som mer källkritiska (de tror att klasskompisarna sätter högre tillförligtlighet till Wikipedia än de själva). Einars slutsatser är att gymnasielärare använder Wikipedia oftare än andra och att en stor andel av gymnasielärarna litar på Wikipedia. Många gymnasielärare berättar dock inte om sin användning av Wikipedia för sina kolleger, och de tror sig omgivna av Wikipedia-skeptiska kolleger. “Tack så mycket, särskilt ni som har åkt långt.”, avslutar Einar föredraget. Applåder.

Lars ställer en fråga: många yngre högskolestudenter säger sig avråtts använda WP – det kanske räcker med en liten andel lärare för att ge eleverna intrycket att lärarna avråder generellt från det? Svaret från Einar är att elever lätt anpassar sig efter vad de tror lärarna vill. Någon annan åhörare frågar om enbart direkt Wikipedia-användning gälls som användning av Wikipedia i undersökningar, eller räcker det med att klicka sig vidare från Google också? Einar berättar att han inte skilt på vilken väg man använt för att nå Wikipedia, och att många nog kommer via Google. Det är respondenternas uppfattning om sin användning, inte den faktiska användningen, som han undersökt (de två sakerna kan nog avvika från varandra).

Frågaren inflikar att många kanske inte går direkt till Wikipedia utan  i praktiken använder det via Google. Någon annan räcker upp handen och säger att om 11 procent av lärarna är mycket positiva till möjligheten att bidra finns det en stor potential (och något mer jag inte uppfattar). Einar svarar att att vara positiv till Wikipedia kan vara ett första steg till att redigera Wikipedia. En annan åhörare kommenterar att kanske lärarna inte har något emot Wikipedia utan bara ogillar elevernas användning (som copypaste:ing och sådant).

Enligt Einars uppfattning ogillar lärare ofta klipp-och-klistra, men kan vara nöjda med det om det finns en dialog; ju mer dialog desto mer uppnår man pedagogiskt (läraren tänker främst pedagogik, sedan ämneskunskap). Inga fler frågor från publiken finns (och/eller så hinns inte fler med).

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, pirat, Wikipedia Academy, Kungliga Biblioteket, Wikimedia Sverige, Forskningsavdelningen, Wikimedia, Wikimedia Foundation, Wikipedia, Internet, Einar Spetz, möte, möten, fri, fritt material, fri kunskap, fri kultur, Internet, media, kunskap, konferens, konferenser, forskning, akademiker, utbildning, källkritik, trovärdighet, källa, källor, Internet, web 2.0, media, medier, medium, information, informationsteknik, IT, teknik, student, studenter, elev, elever, lärare, student, studenter, fakta, Internet, deltagarmedier, sociala media, skola, skolor, gymnasieskolor, gymnasieskola, gymnasium, gymnasielärare, statistik, undersökning, undersökningar, Regionbiblioteket Stockholm, bibliotek, Wikipedias fel och brister – en angelägenhet för biblioteken?, Wikipedia – älskat eller avskytt?, studie, studier

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)