gmq.planet.wikimedia

September 16, 2014

Wikimedia Sverige

En titt på Wikimini: språk, ämneskunskaper och digitala färdigheter

Wikimini-800x200-300dpiPNG

Jag skrev tidigare om att vi på Wikimedia Sverige utfärdar 0pen Badges för skickliga pedagoger som använder Wikipedia produktivt med sina elever. Det här är inte bara begränsat till lärare i gymnasieskolan, utan handlar också om att uppmärksamma hur lärare inom grundskolan använder sig kreativt av Wikimini, uppslagsverket av barn för barn.
 

Det är oerhört glädjande att relativt många lärare och elever hittar till Wikimini och ser ut att ha relativt lätt att komma igång med att redigera. Jag tror verkligen på Wikimini som ett relevant underlag för en undervisning som utvecklar språket, ämneskunskaper och elevens digitala färdigheter, och därför har jag satt ihop några enkla skärminspelningar som visar hur innehåll kan utvecklas efter det initiala skedet, exempelvis:

  • Hur ser en standardinledning ut?
  • Hur och varför skapar man länkar?
  • Hur går det att se hur en artikel vuxit fram?
  • Hur och varför ska man bevaka artiklarna?

Språkliga färdigheter

Ett bra ställe att börja för att bli bekant med Wikiminis innehåll är artikeln om Göteborg. Genom att läsa den här texten kan elever bli bekanta med textypens syfte – texten vill förmedla allmän information om staden Göteborg och beskriva den med stadsdelar och annat. Den tänkta mottagaren till texten är just de här eleverna så de kan också avgöra om texten lyckas med det eller om den behöver förbättras. Med den här texten som modell så kan undervisningen handla om att gemensamt hitta vilka språkliga kännetecken som finns i texten. Inledningen i en beskrivande faktatext, som texterna på Wikimini är, är väldigt typisk både till form och funktion, eftersom den syftar till att direkt göra läsaren klar över vad texten handlar om genom att formulera en beskrivande klassifikation. Fet stil används vilket också hör hemma inom den encyklopediska genren. Det som den här texten inte har, men som jag skulle förvänta mig av den här texttypen är en avslutande redogörelse för vilka källor som ligger till grund för informationen.

<iframe class="youtube-player" frameborder="0" height="390" src="http://www.youtube.com/embed/EvtQAUAM8GY?version=3&amp;rel=0&amp;fs=1&amp;showsearch=0&amp;showinfo=1&amp;iv_load_policy=1&amp;wmode=transparent" type="text/html" width="640"></iframe>

 

I texten om London däremot,  möts vi inte av den form och funktion som finns i artikeln om Göteborg, även om syftet med texten är densamma. Vilka justeringar skulle behövas för att utveckla textens kvalitet? Med den här texten som utgångspunkt så finns möjligheten att prata om att texter inte bara blir ”bättre” av att vi skriver dem, utan de kan också förbättras genom att vi tar bort eller flyttar text. Hur kan inledningen se ut? Vilka ord kan länkas osv? Även texter som har brister av olika slag kan vara bra underlag för elever att göra elever medvetna om hur de kan delta i att skapa ett värde för andra i innehåll som finns på nätet.

Ämneskunskaper

Vi ser också i texten om Göteborg att den har både blåa och en röd länk. De blåa leder till artiklar om det ordet, och det ställer läsaren inför valet att klicka sig vidare eller stanna på den aktuella texten, det kan alltså vara lässtrategiskt bra att ibland klicka sig vidare för att få en större överblick över ämnet, eller att inte klicka sig vidare utan fokusera på den aktuella texten. Genom att prata om formen i modelltexten så kan alltså undervisningen också behandla explicita verktyg för att använda lässtrategier och sedan leda diskussionen till vilka ord som bör vara länkade i den text som eleverna bidrar till. Genom att bygga ämneskunskaper kring ett ämne så kan eleven föreslå vilka nyckelord som bör länkas och det förbättrar kvaliteten på en sådan här text, både innehållsmässigt och till formen.

<iframe class="youtube-player" frameborder="0" height="390" src="http://www.youtube.com/embed/L7bHkjMuTsc?version=3&amp;rel=0&amp;fs=1&amp;showsearch=0&amp;showinfo=1&amp;iv_load_policy=1&amp;wmode=transparent" type="text/html" width="640"></iframe>

Internet som en öppen och kollaborativ yta

På Wikimini, precis som på Wikipedia, är alla redigeringar synliga för alla. Den öppna processen vittnar om att innehåll på nätet, såsom Wikiminis texter, är resultatet av att vi är många som hjälper varandra att skriva och att det här är texter som kan förändras hela tiden. Jag ser det här som ett pedagogiskt verktyg för att prata om den kollaborativa processen som jag tror att alla behöver undervisning i på ett eller annat sätt. Vad som blir synligt när jag tittar i historiken och jämför olika versioner är just hur vi kan förflytta oss bort från en väldigt dominerande tankebild av att texter är skapade av enskilda författare och att genom gemensamt skapande aktualiseras frågan om gemensamt ägande av text och innehåll.

<iframe class="youtube-player" frameborder="0" height="390" src="http://www.youtube.com/embed/pUVXuW2Iqls?version=3&amp;rel=0&amp;fs=1&amp;showsearch=0&amp;showinfo=1&amp;iv_load_policy=1&amp;wmode=transparent" type="text/html" width="640"></iframe>

 

Och som en avslutande uppmaning, gå till de här artiklarna (exempelvis Göteborg och London) och kolla om de ser ut som när jag filmat dem idag. Om vi har riktig tur så har de redan förändrats, utvecklats och förbättrats av många olika elever runt om i skolan och nytt innehåll har skapats för andra att läsa och dela. Om du använder Wikimini med dina elever, eller om du vill börja men vill veta mer innan du kör igång, hör av dig till oss och berätta om dina erfarenheter!

Sara Mörtsell

Utbildningsansvarig Wikimedia Sverige


by Sara Mörtsell at September 16, 2014 09:37 AM

September 09, 2014

Wikimedia Sverige

Slutspurt i Då och Nu

Efter en hel sommar av fototävlingen Då och Nu är det nu dags för slutspurt. Imorgon är sista dagen för uppladdning (du kan hålla på fram till 23.59 CEST). I skrivande stund är det ungefär 50 inskickade bilder som du har att tävla mot. Vi efterlyser framförallt bilder från Lunds och Umeå kommun där vi inte har fått några uppladdningar alls än, men som ingår i egna urvalsgrupper i chansen att bli utställd på Västerbottens museum. De andra urvalsgrupperna är kommunerna Göteborg, Stockholm och Kalmar samt resten av Sverige, så alla har chansen att vara med och tävla i slutspurten.

Guldheden

Till vänster: Guldhedstorget 1945 Foto: Fredrik Daniel Bruno Licens: Public Domain Till höger: Guldhedstorget 2011 Foto: Bengt A Lundberg Licens: CC BY 2.5

Tävlingen går alltså ut på som ovan att ta en ny version av en bild som finns i Europeanas databas. Du behöver inte göra ett collage som ovan, utan det är enbart din egna bild som du tävlar med. Bedömningskriterierna är att försöka efterlikna hur den första bilden har tagits, det vill säga stå på samma plats, ha ett liknande perspektiv och så vidare. I bilden till höger skulle man kunna förbättra perspektivet och beskärningen något. Innehållet i själva bilden kan däremot ha ändrat sig hur mycket som helst, det intressanta blir ju att kunna göra jämförelserna sida vid sida för att se skillnader eller likheter.


by Jan Ainali at September 09, 2014 03:22 PM

September 04, 2014

Bep

Minify before you uglify, you stupid!

“You’ll have to ng-minify the code before you uglify it, you stupid git!” – I have to make it smaller before I make it uglier? – Stupid!! The ng-minify makes the code bigger, but the real beauty is in the …

by Bjørn Erik Pedersen at September 04, 2014 05:04 PM

September 01, 2014

Wikimedia Sverige

Varför behövs just dina bilder i Wiki Loves Monuments?

Tidigare postat på bloggen för Wiki Loves Monuments Sverige.

Vart år är vi på Wikimedia Sverige ute och talar med folk om Wiki Loves Monuments och förklarar varför det är viktigt att de deltar. Ofta får vi samma frågor och kommentarer från personer som är osäkra på om eller hur de kan delta. Nedan hoppas vi på att besvara några av de vanligaste frågorna samt ge några tips på hur du får mer ut av byggnader som redan fotograferats samt hur du gör det lättare för andra användare att hitta och använda dina bilder.

Jag är inte världens bästa fotograf. Vill Commons verkligen ha mina bilder?

Ja, det vill vi verkligen! Syftet med de flesta av fototävlingarna är inte bara att hylla våra bästa fotografer, även om det också är viktigt. Ännu viktigare för Wikimediarörelsen är att få fler personer involverade i att bidra och fritt dela med sig av användbara bilder. Vi vill göra folk medvetna om att de kan välja att låta sina bilder ligga på en hylla, eller en hårddisk, och samla damm, eller att publicera under en fri licens så att de blir tillgängliga och kan användas av alla var som helst i världen.

En 'vanlig' bild

En ‘vanlig’ bild av en byggnad. Skoklosterslott666.JPG av Marcinek [CC BY-SA 2.5]

Wikipedia har redan fotografier av alla intressanta byggnader i mitt område. Varför vill ni ha fler?

En enskild bild av en byggnad kan ge en generell överbild, men inte mycket mer. Vårt mål på Commons är att samla så många informativa och utbildande byggnader som möjligt; för att ge många valmöjligheter till den som behöver en bild av byggnaden och för att fånga de olika aspekterna av byggnaden. Så om du ser att din favorit byggnad redan har en högkvalitativ bild på Wikipedia där du inte skulle kunna ta en bättre själv, oroa dig inte. Istället för att ladda upp en dubblett av lägre kvalitet, koncentrera dig på något lite annorlunda. Exempelvis kan något av följande vara av intresse:

  • Fotografier från olika vinklar eller med olika perspektiv
  • Byggnaden i sin omgivande miljö
  • Bilder från baksidan och sidorna (helst dem alla)
  • Arkitektoniska detaljer, både stora drag och små detaljer
  • Bilder från insidan (i de fall man kan få tillstånd för detta)
  • Tillhörande byggnader, om sådana finns (t.ex. gårdsbyggnader, annex etc.)
  • Byggnaden under olika ljusförhållanden eller vid olika tider på året
  • Byggnaden i användning, exempelvis under en högtid eller när den är öppen för besökare
  • Äldre halvhistoriska bilder, under förutsättningen att du själv tog bilden
  • Artistiska bilder
Byggnaden från en ny vinkel

Byggnaden från en ny vinkel. Skokloster fasad 2013b.jpg av Holger.Ellgaard [CC BY-SA 3.0]

Hur är det med ”tråkiga” eller icke-anmärkningsvärda byggnader?

Commons är ett brett arkiv för informativa och utbildande bilder och andra mediefiler. Commons applicerar inte några av Wikipedias ”relevanskriterier” på sina bilder. De kräver dock att alla foton åtminstone är potentiellt användbara för informativa och utbildande syften.

För att försäkra dig om att dina bilder är användbara för andra, ange alltid detaljerad information om vad du fotograferat. En omärkt och till synes slumpmässig bild av ett radhus löper risken att raderas av en administratör på Commons då den inte betraktas som användbar ur ett pedagogiskt syfte; men samma bild kan vara av avsevärt syfte om du angivit:

  • en förklarande titel (t.ex. ”Detalj från ett av radhusen i kvarteret Canada, Lidingö kommun”),
  • en informativ beskrivning (t.ex. ”Detaljbild av en av portarna i kvarteret Canada, Lidingö. Radhusen i kvarteret Canada från 1908 omtalas ibland som Sveriges första radhus.”).
  • (helst) en koordinat.
Detaljbilder

Detaljbild. Skokloster_fasad_2013c.jpg av Holger.Ellgaard [CC BY-SA 3.0]

Undvik problem på plats

  • Visa hänsyn och tänk på andra fotografer, och andra på platsen.
  • Var extra hänsynsfull om byggnaden du vill fotografera är en privat bostad. Fortsätt inte att fotografera om den som bor där ber dig att sluta. Förklara gärna varför du tar en bild av just deras hus.
  • Om du fotograferar inomhus, sluta direkt om någon ber dig. Vissa platser förbjuder fotografering inomhus, men andra kan detta tillåtas om du får tillstånd.
  • Gör inte intrång på privat egendom. I Sverige är det dock helt ok att ta bilder av privat ägda byggnader från en allmän plats så som gatan. I vissa länder gäller andra begränsningar: se Commons:Freedom of panorama.
  • Försök att undvika att ta bilder där individuella människor får en framträdande plats. På livliga platser, t.ex. vid turistattraktioner, kan det dock vara svårt att helt undvika folk. Om inget annat alternativ finns, ta med en större grupp människor eller individer om de inte utgör en betydande del av bilden.
  • Där det är möjligt försök att undvika att fotografera fordon, speciellt registreringsskyltar.

Upphovsrätt

Ladda inte upp fotografier av affischer, anslagstavlor, skyltar eller moderna väggmålningar, eller något annat med text eller en tvådimensionell bild som kan vara upphovsrättsligt skyddad. Detta gäller även om texten eller bilden finns på en offentlig plats. Även om alla andra tar bilder av denna typen av texter och bilder innebär detta inte att bilden kommer att accepteras på Commons. Tillräckligt gamla väggmålningar i exempelvis kyrkor är ok och likaså om skylten enbart utgör en liten del av bilden.


by André Costa at September 01, 2014 11:33 AM

Idéer om Open Badges för skolarbete på Wikipedia

Innan sommaren skrev jag ett inlägg om hur viktiga de skickliga pedagogerna är som genom att ha insyn i Wikipedia gör så att elevers ansträngningar resulterar i tillgänglig kunskap för den stora allmänheten, samtidigt som skolarbetet genererar innehåll av god kvalitet som stärker Wikipediagmenskapens arbete. Jag tänkte ta det här tillfället till att berätta mer om hur jag tänker när det gäller att använda det som kallas för Open badges för att validera och ge erkännande till lärares och elevers insatser. All feedback är väldigt välkommen!

 

Open badges är ett initiativ av Mozilla och det är ett sätt att digitalt kunna verifiera någons prestationer, deltagande, eller lärande. Det fungerar som ett komplement till formella kvalifikationer och intyg och breddar sättet som vi kan visa upp våra meriter på. Det som tekniskt sätt gör det digitala märket användbart är att det innehåller information om vad den representerar som direkt är tillgänglig genom en enkel klickning. Den som har tilldelats ett sådant här digitalt märke har möjligheten att välja om och var den kan visas och i vilka kontexter den ska synliggöras, exempelvis en egen webbplats eller i sociala medier.

Elevers medie- och informationskunnighet

För elever handlar det om att ha fler sätt att visa meriterande aktiviteter och vilka förmågor som varit involverade i dem. När det gäller att skriva och vara en aktiv deltagare bland andra användare på Wikipedia, så handlar det om väldigt många olika förmågor. Bland dessa har jag valt ut tre färdigheter som krävs av den som framgångsrikt bidrar till Wikipedia (dessa gäller inte bara elever):

  1. Kommunikativ kompetens - Eleven kommunicerar kunskapen på ett neutralt sätt i enlighet med encyklopedisk genre.
  2. Källkritisk förståelse - Eleven visar sin källkritiska förståelse genom att verifiera kunskapen med pålitliga källor.
  3. Medie – och informationskunnighet – Eleven demonstrerar medie- och informationskunnighet genom att använda digital teknik för webbpublicering och spridning av kunskapen med fria licenser.

Den tredje färdigheten som jag listat förkortas vanligen MIK och beskrivs av UNESCO som en viktig förutsättning för demokratiska samhällen och MIK är kärnan i yttrande- och informaitonsfriheten. Jag gillar speciellt att UNESCOs beskrivning av MIK betonar dess betydelse för att utveckla oberoende informationssystem och att den mediekunnige medborgaren kritiskt kan värdera mediers innehåll och förutsätts vara en aktiv producent av information. Jag ser det som att MIK-begreppet ger en fördjupad innebörd av “digital kompetens” och i mina öron låter det väldigt mycket som att Wikipedia är en oerhört lämplig plattform för att utveckla unga människors mediekunnighet.

I följande översikt har jag försökt skissa upp en idé till hur elevers färdigheter hänger ihop som tre kriterier för ett övergripande Wikipedia-märke.

Sara Mörtsell CC- BY SA 4.0

Kom gärna med förslag till förbättringar och utveckling av både innehåll och form för det här badge-systemet.

 

Pedagoger med Wikipedia som klassrum

Att som lärare integrera Wikipedia i sitt klassrum (eller integrera sitt klassrum i Wikipedia?) kräver en del insyn och förtrogenhet med Wikipedia som projekt och så klart att kunna förena det i den pedagogiska processen. Lägg till också att ämneskunskaperna är centrala i genom hela arbetet. Jag har valt att beskriva detta med hjälp av tre praktiska nyckelmoment. Ett syfte med att med att genom visuella märken beskriva en så här process är att det synliggör vad ett utförande innebär, och kan därmed också vara ett verktyg för lärande. Ta exempelvis ämnesinventeringen – varför behöver den som står i kast med att skriva på Wikipedia först läsa en del där? Jo, för den analysen krävs för att kunna avgöra hur arbetet ska gå vidare och göra kloka val om hur bidrag ska kunna ta form. Vilka luckor finns? Och hur stämmer de överens med ämnesinnehållet i kursen?

Så här har jag skissat upp hur ett badge-system kan se ut för pedagoger.

Kom gärna med förslag till förbättringar och utveckling av både innehåll och form för det här badge-systemet.

Kom gärna med förslag till förbättringar och utveckling av både innehåll och form för det här badge-systemet.

 

Slutligen vill jag tipsa lärare om resursen ”Vägledning för pedagoger” som finns på Wikipedia. Kolla där för att se idé till upplägg och hur redigering på Wikipedia fungerar med verktyget VisualEditor, som innebär en avsevärd förenkling av hur redigering går till.

 

Sara Mörtsell

Utbildningsansvarig, Wikimedia Sverige


by Sara Mörtsell at September 01, 2014 09:19 AM

August 29, 2014

Wikimedia Norge

Hvordan konstruere en bygd?

Skrevet av Stian Tranung

Jeg har blitt oppfordret av Wikimedia Norge til å skrive om hva som skjedde da jeg prøvde å legge ut en artikkel om et fiktivt sted på Wikipedia. Mitt navn er Stian Tranung, og jeg studerer grafisk design og illustrasjon Master ved Kunsthøgskolen i Oslo og tok en bachelor i våren 2014. Min bacheloroppgave handlet om den fiktive fjellbygda Skåkdalen, en bygd som jeg har konstruert selv.

 

illustrasjon_skaakdalen2

Illustrasjon i boken om Skåkdalen. Stian Tranung

«Skåkdalen er en liten bygd med spredt bosetning og rundt 350 fastboende. Bygda ligger i et skålformet dallandskap med kletter og høer omkring. Husdyrhold, jord- og skogbruk er tradisjonelt de viktigste næringene. Men de minnes fortsatt sin lasskjørerhistorie. Det blir bare færre og færre som bor i Skåkdalen. Som de fleste småsteder i Norge herjer fraflytting og forgubbing bygda hardt. De unge flytter vekk og de gamle blir igjen. Det er ikke mange generasjonene før Skåkdalen vil bli en folketom bygd. Boken Skåkdalen, den vesle bygda i fjellet handler om Skåkdalen og er mitt bidrag til grunnlovsjubileumsåret 2014».

For å skape dette stedet hentet jeg inspirasjon fra store deler i Norge, som Røros, Os, Vingelen, Tolga, Hodalen, Tynset, Alvdal og Trysil, for å nevne noen steder. Anekdoter ble samlet, observasjoner ble gjort. Tekst ble skrevet og illustrasjoner ble tegnet. Det hele endte opp i en bok, med tekst og illustrasjoner av meg.

Hele prosjektet mitt gikk ut på å konstruere et plausibelt sted og forhåpentligvis klare å lure en og annen til å tro at dette var et ekte sted. Foruten boken, med skildringer, historie og egen bygdesang, fikk bygda sin egen instagrambruker (@skaakdalen) hvor det ble lagt ut bilder fra bygda. Det ble laget en falsk historie/bygdebok og en salmebok fra området.

Logoer ble konstruert for Skåkdalen pensjonistkor, Skåkdalen idrettslag og Skåkdalen bygdelag. Men min tanke var at kanskje den viktigste faktoren for å gjøre dette til et virkelig sted var en Wikipedia-artikkel. Wikipedia er jo det første stedet man søker opp ting man er usikker på, eller når man vil dobbelsjekke om noe er riktig. Her skulle jeg publisere all praktisk info om stedet, historikk, statistikk o.l. Alt for at det skulle bli et ekte sted.

logoer

Logoer til Skåkdalens ulike lag. Stian Tranung

Jeg visste jo at alle artikler som skal legges ut på Wikipedia må være sanne, man kan ikke skrive at Jens Stoltenberg er et romvesen eller at palmeolje er oppkalt etter Olof Palme. Men til dette prosjektet tenkte jeg at jeg skulle ta en råsjangs. Om artikkelen sto på Wikipedia i en ukes tid, under avgangsutstillingen, så hadde det vært en suksess. Wikipedia kunne  umulig fungere så effektivt at de fant min lille tulleartikkel i det store wikipediauniverset der ute. Dette slipper jeg unna med, tenkte jeg. Men nei, det tok ikke lang tid før jeg ble avslørt. Jeg hadde så vidt skrevet ned noen småord om bygda, og lastet opp en av logoene mine på Wikimedia Commons, før de oppdaget meg. Neste gang jeg logget meg inn var plutselig artikkelen min borte, og denne meldingen dukket opp:

wikipedia

Samtidig oppdaget jeg en annen melding der det stod:

wiki2-2

Med disse tilbakemeldingene skjønte jeg to ting: redigeringskontrollen på Wikipedia er mye mer effektiv enn det jeg trodde. Man hører ofte at det bare er «16 år gamle gutter som sitter og skriver tull der», men jeg merket fort at det var et effektivt og nøye apparat bak dette. Det at de avslørte at Skåkdalen ikke er et ekte sted så fort kan jeg vel egentlig takk meg selv for. Om man googler  «Skåkdalen», så er noe av det første som dukker opp min egen skoleblogg, hvor de fleste blogginnleggene det siste halvåret handlet om prosjektet. Her får man innblikk i tanker, reseachturer og inspirasjonskilder, så ikke så vanskelig å finne ut at dette ikke er et ekte sted altså.

Det andre jeg oppdaget var (bortsett fra et jeg ikke skjønte hvordan man fikk lastet opp et bilde på Wikimedia Commons), at deler av prosjektet mitt var såpass troverdig at logoen min mest sannsynlig kom til å bli slettet, siden man ikke trodde den var et idrettslag sitt. Så fornøyd, jeg klarte å lure én wikipedianer.

Artikkelen ble det aldri noe av, det ble for dårlig tid, eksaminering og avgangsutstilling kom. Men nå er det kanskje på tide å få opp en artikkel om fjellbygda Skåkdalen, men denne gangen om boken, når den snart blir gitt ut.

Om du lurer på hvordan Skåkdalsprosjeket gikk, kan man se noe her.

 

 

by Astrid Carlsen at August 29, 2014 09:53 AM

August 24, 2014

Wikimedia Sverige

Vad är det effektivaste sättet att lösa kvinnounderskottet på Wikipedia?

Några av de som besökte Wikimania 2014.

Några av de som besökte Wikimania 2014.

I början av augusti ägde årets största Wikipedia-evenemang rum i London, Wikimania. Där deltog ungefär 2000 personer från hela världen i ett program med upp till åtta olika spår samtidigt.

Vi var ett helt gäng som talade svenska där. Det finns några rapporter från de andra svenskarna här, här, här. (Uppdateras när fler rapporter kommer.)

Men de stora poängerna var att delta i föreläsningar och att träffa folk som man inte träffar annars, det vill säga att höra om nya saker, bli inspirerad och hitta de bästa sätten att samarbeta.

Själv hade jag fått ett stipendium för att kunna åka till konferensen. Det tog jag på stort allvar. På samma sätt som Wikimedia Foundation tar alla donationer på allvar och försöker att spendera pengarna så vist och genomtänkt som möjligt. (Allt blir inte klockrent, men man har verkligen ansträngt sig och jag har deltagit i diskussionerna som visar på hur mycket de tänker på att inte slösa med folks pengar.)

Det finns ett par saker som jag själv ser som de stora utmaningarna framöver (något jag har skrivit om i den vetenskapliga tidskriften Culture Unbound):

* Wikipedias utseende och funktioner (om vi inte hänger med i utvecklingen kommer besökarna att överge Wikipedia)

* underskottet av kvinnor

Därför deltog jag så mycket jag kunde i presentationer och diskussioner med de inriktningarna. Tyvärr kunde jag inte delta på Wikimanias hackathon, men det fanns lyckligtvis ganska gott om andra tillfällen att titta på och lyssna till och prata om den tekniska sidan av Wikipedia. Många av dem var också anpassade efter allmänhetens kunskapsnivå, snarare än att enbart rikta sig mot redan kunniga, något som jag var tacksam för. Flera av de här är filmade, och jag rekommenderar särskilt:

* Raph Koster, om hur Wikipedia brister när det gäller att engagera folk

* Brandon Harris, Wikimedia Foundations huvuddesigner

* Erik Möller, vice vd för Wikimedia Foundation

Dessutom kan det vara bra att ha sett Wikimedia Foundations nya vd, Lila Tretikov. Enligt uppgift var hon sjuk, men höll ändå sin presentation där hon beskrev Wikimedia-rörelsens framtid, så som hon såg den.

Men mitt stora intresse på Wikimania var de delar som handlade om underskottet av kvinnor. Även om det fanns en del presentationer om det ämnet var det förvånansvärt få, med tanke på hur stort problemet är. Kanske tror folk att det är ett kvinnoproblem, och inte ett problem för alla.

Oavsett orsaken är jag framför allt glad över att jag deltog i Wikimanias sista dags sista diskussioner om underskottet av kvinnor, nämligen den som var ägnad åt att omsätta de diskussioner om kvinnounderskottet till faktiska planer. Den byggde på ett antal diskussioner som ägt rum de senaste åren, något som jag har skrivit om tidigare.

Nu var frågan: vad är de effektivaste sätten att rekrytera fler kvinnor att skriva på Wikipedia? Det blev en spännande diskussion där diskussionsledarna presenterade några huvudriktningar, och vi deltagare både fick rösta och föra fram egna idéer. Än så länge har resultatet inte presenterats, såvitt jag har kunnat se, men urvalet av huvudriktningar kommer härifrån. De förslag som jag minns kom högt i omröstningen var:

* den typ av skrivstugor där enbart kvinnor bjuds in, eller ämnet är tydligt fokuserat på kvinnor, såsom den serie skrivstugor vi håller i Göteborg varje tisdag

* mer fokus på kulturarvssektorn och utbildningssektorn där kvinnor utgör en majoritet redan

* återanvändning och vidareutveckling av det material som redan finns om till exempel kvinnounderskottet inom teknik och IT

* projekt för att ta hand om nykomlingar, såsom Teahouse på engelskspråkiga Wikipedia

Tråkigt nog behövs också regler för hur man beter sig på konferenser och andra möten. Det har förekommit såväl sexuella förolämpningar som oönskade sexuella inviter. (Jag har inte hört talas om något sånt i Sverige, men om någon har varit med om något sånt, var inte rädd för att rapportera det! Sånt tolereras inte.)

Några av deltagarna i 2014 års Wiki camp i Armenien.

Några av deltagarna i 2014 års Wiki camp i Armenien.

Men det mest positiva och intressanta förslag jag fick höra talas om var en kvinna från armeniska Wikipedia som berättade att de inte hade något kvinnounderskott. Jag råkar känna Susanna Mkrtchyan som är en av de tongivande wikipedianerna där, och satt bredvid henne under den här diskussionen. Jag frågade vad som var receptet.

Hon berättade då om Wiki camp. Det är ett spännade initiativ som går ut på att omkring 75 ungdomar på high school-nivå åker på ett tvåveckorskollo utanför Vanadzor. Med sig har de ett femtontal ledare, varav ganska många wikipedianer. De befinner sig i skogen, och ägnar sina dagar åt att skriva på Wikipedia. Efter de 14 dagarna har de skrivit ungefär 2 500 artiklar. Varje dag får den som gjort bäst redigeringar, den bästa gruppen och den bästa artikeln pris. Arbetet kombineras med musikpauser, sport och intellektuella lekar.

De flesta av deltagarna fortsätter att redigera på Wikipedia efter Wiki camp, eftersom de fått så många vänner efter de två veckorna. Och de flesta av dem är unga kvinnor.

Läs mer om Wiki camp på engelska här.

Jag undrar om det skulle fungera i Sverige. Varför inte? Den som är intresserad får gärna höra av sig till mig eller kommentera inlägget nedan.


by Lennart Guldbrandsson at August 24, 2014 12:07 PM

August 20, 2014

Wikimedia Sverige

Hur Umeå blev Nordens första Wikipedia-stad

Umepedia-logo.svg

Umepedia-logo.svg. Skapare: MikaelLindmark. Licens: CC BY-SA 3.0.

Vi har nu arbetat i snart 1 år med att göra Umeå till Nordens första Wikipedia-stad. Umepedia-projektet, finansierat av Kulturbryggan, Wikimedia Sverige och Umeå universitet, har gått ut på att förbättra Wikipedias artiklar och i staden placera ut skyltar som har så kallade Quick Responce-koder (QR) på dem.

När QR-koderna på skyltarna skannas av en mobiltelefon eller padda skickas man vidare till Wikipedia-artikel där man kan läsa om objektet man har framför sig. De QR-koder vi använder i projektet är dock extra smarta och känner av vilket språk man har inställt på mobilen och omdirigerar automatiskt vidare till den språkversionen av Wikipedia. Detta gör det enklare för invandrare, utbytesstudenter och så klart turister att lära sig mer om det som de ser i staden. Något som är extra viktigt då Umeå under 2014 är Europeisk kulturhuvudstad.

Materialet är förstås även fritt tillgängligt på Wikipedia för alla och de artiklar som skapats inom projektet har redan lästs många tiotusentals gånger innan skyltarna ens kommit upp i staden. Vi förberedde de svenska artiklarna under en serie evenemang där vi bjöd in invånare och experter till att förbättra artiklarna och en grupp aktiva wikipedianer engagerade sig online.

Efter några månaders arbete på de svensk- och engelskspråkiga Wikipedia-artiklarna hade vi i maj en skrivtävling online som handlade om att skapa nya och förbättra existerande artiklar på så många språk som möjligt baserat på en lista vi skapat. Över 600 artiklar på 46 språk skapades på bara en månad! Mer än vi någonsin kunde hoppas på! Det är knappast orimligt att tänka sig att Wikipedia nu är den bästa källan till information om Umeå på flera av de språken.

Vi har under Umepedia-projektet jobbat med mängder av organisationer som har hjälpt till att sprida information om projektet och förbättra Wikipedias artiklar på olika sätt. Projektet har verkligen fungerat som en dörröppnare. Umeå universitet har bland annat ordnat flera evenemang på universitetet och även släppt flygfoton över campus under fri licens. En fantastisk resurs som gör artiklarna oerhört mycket mer spännande och vackrare!

Även Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Kungliga biblioteket m.fl. har släppt historiskt bildmaterial, och en av våra volontärer har slitit hund på Umeå Stadsarkiv och skannat in mängder av historiskt viktiga bilder. Dessa historiska bilder sätts nu i en kontext på Wikipedia.

Vid museernas Vårmöte i Umeå blev vi inbjudna att hålla en presentation om projektet. Då placerade vi även de två första skyltarna utomhus i staden samt 18 stycken inomhus på Guitars – The Museum, för att skapa en interaktiv utställning och ge deras fantastiska samling av gitarrer ett större djup.

De kommande månaderna kommer ytterligare 23 skyltar att placeras ut i staden. Placeringen av skyltarna kommer att finnas bland annat på vår webbplats, www.umepedia.se. Fler spännande saker är på gång inom projektet, så håll ett öga här på bloggen!

Projektet har rönt stort intresse i media och lokala tidningar, radio och TV har skrivit om det. Detta sätter glädjande nog fokus på Wikimedia Sveriges existens och arbete; på värdet av och möjligheterna med fri kunskap, WIkipedia och modern teknik; samt på den kultur som finns att beskåda lokalt.

Vi håller nu på att arbeta med att skriva en ansökan om stöd för att skapa fler svenska Wikipedia-städer. Ansökan skall vara färdig 2 september 2014. Vill du jobba med oss och göra din favoritstad till en Wikipedia-stad? Hör av dig till john.andersson@wikimedia.se så snart som möjligt!

Umepedia-skylt på Guitars – The Museum. Skapare: John Andersson (WMSE). Licens: CC BY-SA 4.0

Umepedia-skylt på Guitars – The Museum. Skapare: John Andersson (WMSE). Licens: CC BY-SA 4.0

Flygbild över konstnärligt campus och delar av staden 2013. Skapare: Bergslagsbild AB, från Umeå universitet. Licens: CC BY-SA 4.0.


by jopparn at August 20, 2014 11:38 AM

July 15, 2014

Bep

Er nynorsken rota til alt vondt?

Dette innlegget er eit svar til systrendingen Øystein A. Vangsnes sin kronikk med motsett forteikn. Han samanstiller gode levekår med nynorsk språkføring. Dette er sjølvsagt rett, men av andre grunnar enn dei Vangsnes dreg fram. Klart det er betre å …

by Bjørn Erik Pedersen at July 15, 2014 10:08 PM

Meteorologar er billegare i drift

Wikipedanten Frokor frå Fitjar har oppretta 18 965 (åtvaring: denne lista er LANG!)  artiklar på Nynorsk Wikipedia, som artiklane om alle fjordane i Noreg og dei fleste innsjøane i Europa – totalt 69 734 redigeringar. Meteorologen i Aserbajdsjan er av dei mange …

by Bjørn Erik Pedersen at July 15, 2014 10:07 PM

Språkstrid om portugisisk øygruppe

På Tinget på Wikipedia på bokmål og riksmål går det no ein debatt om ein skal skrive Azorene eller Asorene. Denne debatten er i skrivande stund på 45 716 teikn, 7 205 ord, og stadig veksande. Debatten er to dagar gamal. Ingenting …

by Bjørn Erik Pedersen at July 15, 2014 10:06 PM

Wikimedia Norge

Forfatter Agnes Ravatn skriver om Judith Butler på Wikipedia

Forfatter Agnes Ravatn har fått opplæring i Wikipedia-redigering.

Forfatter Agnes Ravatn har fått opplæring i Wikipedia-redigering.

Da Agnes Ravatn deltok i vår grunnlovsstafett oppdaget hun hvor lett man kan bli hekta på å forvandle Wikipedias rødlenker til artikler.

- Agnes Ravatn er velformulert og har et friskt blikk på vedtatte sannheter, sa Anine Kierulf da hun utfordret forfatter og skribent Agnes Ravatn til å delta i skrivestafetten på Wikipedia, og dette er egenskaper som trengs både på Wikipedia og i offentligheten generelt.

Ravatn takket umiddelbart ja, og valgte å skrive på den nynorske Wikipedia-varianten om den amerikanske kjønnsforskeren og litteraturviteren Judith Butler.

- En så relevant akademiker burde ha selvfølgelig ha en egen artikkel på nynorsk, og når jeg oppdaget at den ikke fantes var valget av tema lett, sier Ravatn.

Kjønnsubalansen blant bidragsyterne legger Ravatn spesielt merke til når hun søker etter kvinner, og hun påpeker hvordan samtida er full av glemte historiske kvinner. Underveis i arbeidet med artikkelen oppdaget hun fort at bokmålsversjonen av artikkelen om Judith Butler var tynn, og håper at andre vil la seg inspirere til å bruke hennes artikkel som utgangspunkt for å lage en mer utfyllende artikkel også på de andre norske språkversjonene.

Selv om Ravatn undret litt over hva som motiverer folk til å bruke så mye tid på nettleksikonet, ser hun lett hvordan man kan bli hekta, og etter å ha lært om Wikipedia-redigering er hun overrasket over hvor lett det er å bidra.

- Mår man har først har gjort litt, så skjønner man systemet, og det å skulle gjøre de irriterende røde lenkene om til artikler kan nok lett bli avhengighetsskapende.

Som hos så mange andre er Wikipedia en selvfølgelig del av hverdagen hennes.

- Jeg er jo innom flere ganger om dagen, og kan fortsatt ikke tro at Wikipedia faktisk finnes og at kvaliteten er såpass høy. Jeg vet jo at det på betente områder blir mer komplisert, men stort sett virker artiklene veldig etterrettelige.

Som neste kvinne ut i stafetten utfordrer hun kvinnen hun kaller landets største gitarhelt, musiker Hedvig Mollestad. Vi ser frem til Mollestads bidrag, som kommer i august!

by Jorid Martinsen at July 15, 2014 12:25 PM

July 14, 2014

Bep

Wikipedia's security hole

Any administrator on Wikipedia can run any Javascript code in all the visitors' browsers. On the wiki for the English language , the number of people with that power is currently 1458. And many of these people are people with no …

by Bjørn Erik Pedersen at July 14, 2014 10:05 PM

July 09, 2014

Wikimedia Sverige

Wikipediapedagogens viktiga kunskaper

Elever har alltid producerat som en del av sitt skolarbete, men det är något signifikant med att elever nu med sitt skolarbete kan vara kunskapsproducenter i det offentliga medielandskapet, genom att bidra till Wikipedia.

Det finns en ömsesidighet i utbytet mellan skolans undervisning å ena sidan och Wikipedia å andra sidan. Elevers ansträngningar resulterar i tillgänglig kunskap för den stora allmänheten, samtidigt som skolarbetet genererar innehåll av god kvalitet som stärker Wikipediagmenskapens arbete. Det råder ingen tvekan om att läraren spelar en avgörande roll för det här framgångsrika samarbetet där skolan bidrar till fri kunskap.

Gymnasieskolans läroplan visar tydligt att skolan har ett uppdrag som syftar till att unga människor framgångsrikt ska kunna navigera verkligheten:

”Eleverna ska också kunna orientera sig i en komplex verklighet med stort informationsflöde och snabb förändringstakt. Deras förmåga att finna, tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktig. Eleverna ska träna sig att tänka kritiskt, att granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. På så vis närmar sig eleverna ett vetenskapligt sätt att tänka och arbeta.”

För undervisningen är därmed Wikipedia en utmärkt plattform för att möta verkligheten med sin kunskap, kommunikation och analys. Dessutom sker det med moderna verktyg, något som styrdokumenten också föreskriver. Det är lärarens roll att planera, genomföra och utvärdera undervisningen med hänsyn till styrdokument, centralt ämnesinnehåll och elevers förutsättningar och behov. Undervisning är komplext.

Vi i Wikimedia Sverige jobbar därför för att underlätta den här processen. Vi håller som bäst på att sätta upp ett vägledande material på Wikipedia för lärare inom gymnasieskolan som vill ge eleverna möjligheten att utveckla sina kunskaper och förmågor i den autentiska kontext som Wikipedia innebär.

Vi arbetar också fram ett system med s.k. open badges som är ett sätt att ge lärare erkännande för pedagogiska insatser och kunnighet i att använda Wikipedia framgångsrikt i klassrummet. Det kommer också att finnas tillgängligt för att uppmärksamma och meritera elevers och studenters bidrag vilket innebär att de i sin tur kan synliggöra sina erfarenheter i andra sammanhang. Jag intresserar mig också mycket för den egenskap som Open Badges har som ett lärverktyg. Ett utarbetat badge system har fördelen att det gör olika nyckelmoment eller milstolpar överskådliga för den som står i kast med att ta sig an en ny uppgift.

Här är en skiss över hur det kan se ut för en lärare som vill arbeta med Wikipedia i klassrummet. En förtrogenhet med grunderna så som Wikipedias grundprinciper, redigering och gemenskapen är en förutsättning. Som jag ser det återstår sedan några centrala pedagogiska uppgifter att lösa för att uppgiften ska blir framgångsrikt fullföljd:

Wikipediapedagogen_för_badges_(3).svg

Wikipediapedagogens kunskaper och pedagogiska arbete med att integrera Wikipedia i undervisningen.

    1. Det handlar om att förankra Wikipediauppgiften i styrdokument och medvetandegöra elever om vad undervisningen syftar till.

    2. Det innebär också en analys och ämnesinventering av vad som finns och vad som saknas i Wikipedias innehåll.

    3. Pedagogen har också förtroendet att låta Wikipedia vara ett verktyg för formativ bedömning genom att ge kontinuerlig feedback och kamratrespons.


Lärare som undervisar med Wikipedia är skickliga på många sätt, i sin förståelse för Wikipedia, undervisning och pedagogik, och det är kunskaper som Wikimedia Sverige både vill intyga och utbilda för. Förhoppningsvis kommer Open Badges kunna vara ett bra stöd för det.

 

Sara Mörtsell

Utbildningsansvarig, Wikimedia Sverige

 


by Sara Mörtsell at July 09, 2014 09:20 AM

July 07, 2014

Bep

– Hei, rådmann! Det er Gordon Gekko som ringer!

Denne veka har Bremanger kommune gått på ein ny smell i pengemarknaden og Øystein Sunde har hatt premiere på førestillinga «Men da må du ha». Om Sunde tenkte på seljarane i finansselskapa då han skreiv teksten, vitast ikkje, men eg …

by Bjørn Erik Pedersen at July 07, 2014 09:03 PM

July 04, 2014

Wikimedia Sverige

Fotokopieringstävling i sommar

Under hela sommaren pågår fototävlingen Då och Nu. Passa på att att delta i den när du har semester och kameran med dig och besöker intressanta platser. För att delta krävs lite förberedelser då det gäller att återskapa en ny version av en gammal bild. Så börja med att gå till Europeana och sök fram en bild som du vill använda som förlaga. Tips: avgränsa sökningen till endast bilder i vänsterspalten så hittar du lättare bra motiv. Sen gäller det att ta sig till den platsen och försöka ta en likadan bild. Detta gör att man lätt kan se vilka skillnader eller likheter som finns mellan då och nu, vilket är ett intressant och målande sätt att visualisera tidens gång. Här kan du se ett exempel på en gammal bild och en ny bild av Domkyrkan i Lund där transformationen av ytan kring den blir alldeles uppenbar.

Cirka 1880-1915 Bild: Lunds Domkyrka – kmb.16000200057195.jpg av okänd. Licens: Public domain.

Här finns också en film som visar hur du gör för att delta.


by Jan Ainali at July 04, 2014 03:41 PM

July 02, 2014

Wikimedia Sverige

Translatewiki.net i rampljuset

Translatewiki.nets logotyp. Bild: Translatewiki.net logo.svg av Danny B. Licens: public domain.

For English, see below.

De flesta svenskar har en grundläggande engelskaförståelse, men långt ifrån alla kan arbeta obehindrat eller känner sig helt bekväma att använda språket. Därför är det viktigt att olika datorprogram anpassas för att även fungerar på svenska och andra språk. Det hjälper folk att undvika misstag och gör det enklare för användaren att arbeta snabbt och effektivt. Men hur går då detta till rent praktiskt?

För detta behöver de olika meddelandena i programvaran översättas var för sig. Detta kräver ofta en hel del eftertanke för att betydelsen ska blir rätt och för att språkbruket skall bli enhetligt rakt igenom. I öppen programvara sker detta arbete väldigt ofta av volontärer som kontrollerar varandras arbete. Detta gör det möjligt att för en väldigt låg kostnad få översättningar till hundratals olika språk, inklusive minoritetsspråk som de kommersiella aktörerna aldrig skulle fokusera på. Exempelvis översätts MediaWiki, programvaran som används i alla Wikimedias projekt, på detta sätt. Då MediaWiki utvecklas i en snabb takt med mängder av nya meddelanden varje månad är det viktigt för oss att vi har en stor och aktiv gemenskap av översättare så att allt fungerar på alla språk. Vi anser alltså att detta är värdefullt för fri kunskap. Men vad kan då Wikimedia-rörelsen göra för att utveckla denna översättargemenskap?

Glädjande nog kommer vi på Wikimedia Sverige att påbörja ett nytt projekt som med stöd från Internetfonden (.Se). Internetfonden stödjer olika projekt som förbättrar Internets infrastruktur, och vårt projekt är i linje med deras mål. Vi kallar projektet lite snärtigt för “En expandering av translatewiki.net – Förbättrad svensk lokalisering av öppen källkod, för enklare onlinedeltagande”. Detta är extra kul då Wikimedia Sverige inte tidigare haft något projekt som fokuserar på denna viktiga del av användarupplevelsen. Här kommer vi att lära oss många nya saker som vi kommer att försöka dela med andra som gillar öppen programvara och förbättra translatewiki.nets infrastruktur. Översättningsplattformen translatewiki.net har för närvarande 27 program upplagda, vilka översätts till 213 språk av över 6 400 volontärer från hela världen.

Vi kommer att genomföra projektet tillsammans med Umeå universitet samt MetaSolutions AB och med stöd från utvecklare av translatewiki.net, som är anställda av Wikimedia Foundation i USA. Inom ramen för projektet kommer vi att arbeta med flera spännande saker! Tillsammans kommer vi att:

  • Arbeta för att bygga upp en större gemenskap av svensktalande översättare på translatewiki.net;
  • Designa ett system för Open Badges och undersöka hur det kan integreras i MediaWiki-programvaran;
  • Färdigställa översättningarna till svenska för minst fem av de återstående program som finns där;
  • Förbättra användarvänligheten genom att inventera och förtydliga dokumentation, vilket kommer att gynna hela translatewiki.net;
  • Umeå universitet kommer att forska på delar av vårt projekt så att vi får en djupare förståelse för processerna (den exakta inriktningen är ännu inte bestämd); samt
  • Lägga till MetaSolutions program EntryScape för översättning på translatewiki.net och dokumentera hur det gick. Denna fallstudie kommer förhoppningsvis att identifiera flaskhalsar och göra det lättare för andra att lägga till sina projekt. För att kunna lägga till EntryScape kommer MetaSolutions även att skriva den nödvändiga koden för att göra det enklare för liknande program att läggas upp på platformen.

Vi kommer även att anordna flera översättningssprint för att gemensamt översätta så många meddelanden som möjligt. Självklart kan man alltid delta på distans! Vi prövade att genomföra översättningssprint förra året och såg då ett tydligt värde av att sitta tillsammans då det gjorde arbetet roligare och det blev enklare att komma fram till lämpliga översättningar för de klurigaste meddelandena. Alla är inbjudna till att hjälpa till och vi guidar er gärna rätt om ni är nya på translatewiki.net om ni är nya där. Skicka bara ett mail eller slå en pling!

Mvh,

John Andersson
Projektledare
Wikimedia Sverige
john.andersson@wikimedia.se
073-3965189

 

English

Translatewiki.net in the Swedish spotlight

Translatewiki.net’s logotype. Image: Translatewiki.net logo.svg by Danny B. License: public domain.

Most Swedes have a basic understanding of English, but many of them are far from being fluent. Hence, it is important that different computer programs are localized so that they can also work in Swedish and other languages. This helps people avoid mistakes and makes the users work faster and more efficienttly. But how is this done?

First and foremost, the different messages in the software need to be translated separately. To get the translation just right and to make sure that the language is consistent requires a lot of thought. In open source software, this work is often done by volunteers who double check each other’s work. This allows for the program to be translated into hundreds of different languages, including minority languages that commercial operators usually do not focus on. As an example, the MediaWiki software that is used in all Wikimedia projects (such as Wikipedia), is translated in this way. As MediaWiki is developed at a rapid pace, with a large amount of new messages each month, it is important for us that we have a large and active community of translators. This way we make sure that everything works in all languages as fast as possible. But what could the Wikimedia movement do to help build this translator community?

We are happy to announce that Wikimedia Sverige is about to start a new project with support from Internetfonden (.Se) (the Internet Fund). The Internet Fund supports projects that improve the Internet’s infrastructure. The idea of translating open software to help build the translator community is in line with their goals. We gave the project a zingy name: “Expanding the translatewiki.net – ‘Improved Swedish localization of open source, for easier online participation’.” This is the first time that Wikimedia Sverige has had a project that focuses on this important element of the user experience. Here we will learn many new things that we will try to share with the wider community while aiming to improve the basic infrastructure on translatewiki.net. The translation platform translatewiki.net currently has 27 programs ready to be translated into 213 languages by more than 6,400 volunteers from around the world.

We will carry out the project in cooperation with Umeå University and Meta Solutions Ltd, with support from the developers of translatewiki.net (who are employed by the Wikimedia Foundation). We will be working on several exciting things and together we will:

  • Build a larger and more active community of Swedish-speaking translator on translatewiki.net;
  • Design a system for Open Badges and explore how it can be integrated with MediaWiki software. (Do let us know if you are working on something similar so that we can help each other!);
  • Complete translations into Swedish for at least five of the remaining programs that are on translatewiki.net;
  • Improve usability by inventorying and clarifying the documentation, something that will be done in cooperation with and will benefit the entire community on translatewiki.net;
  • Umeå University will conduct research on parts of the project so that we get a deeper understanding of the processes (what exactly they will focus their research on is yet to be determined); and
  • Add Meta Solutions’ program EntryScape for translation on translatewiki.net, and document the steps and how it went. This case study will hopefully identify bottle necks and make it easier for others to add their programs. MetaSolutions will also develop the necessary code to make it possible for similar programs to be added to translatewiki.net.

We will also organize several translation sprints where we can jointly translate as many messages as possible (you can also participate remotely). Last year we organized a translation sprint and discovered real value in sitting together. It made the work more enjoyable and it made it easier to arrive at the appropriate translations for the trickier messages. If you would like to be involved in the Swedish translations, please get in contact with us!

Kind regards,

John Andersson
Project Manager
Wikimedia Sverige
john.andersson@wikimedia.se
073-3965189


by jopparn at July 02, 2014 11:16 AM

June 30, 2014

Wikimedia Sverige

Örebro – på cykel (utan cykel)

Örebro slott. Foto: Arild Vågen. Licens: CC BY-SA 3.0

Den 24 maj reste vi, Einar Spetz och Arild Vågen, till Örebro i syfte att öka Wikimedia Commons bestånd av bilder med motiv från staden. Föreningen Wikimedia Sverige understödde fotoutflykten med ett så kallat minibidrag, vilket täckte kostnaderna för tågresa Stockholm – Örebro. Vi hade som målsättning att fotografera alla byggnadsminnen och byggnader som fanns med i bebyggelseregistret.

Örebro på eller utan cykel?

På förhand hade vi sett för oss, hur vi skulle hyra cyklar för att i rask kunna cirkulera i Närkestaden. Ett liknande koncept hade vi prövat tidigare, i Gävle hösten 2013. Vi kallade tilltaget då ”Gävle på cykel” vilket även var namnet på den övergripande Commons-kategorin med bilder från resan. Till Gävle tog vi med egna cyklar eftersom både SL pendeltåg och Upptåget tillåter cykel ombord. Vi var tillfreds med fotoskörden i Gävle. Lördag 24 maj tog vi sikte på en uppföljning – ”Örebro på cykel”. Oklanderliga cyklar fanns att hyra på turistbyrån, men vi bestämde oss för att genomföra uppdraget till fots.

Fördelen med promenaden till turistbyrån där vi inte hyrde cyklar men fick goda råd var att vi fick tillfälle att fotografera två av Sveriges mest omskriva efterkrigsbyggnader. Det brutala kvarteret ”Krämaren” och det mer förfinade medborgarhuset. Bägge skapades av samma arkitekter, bröderna Erik och Tore Ahlsén.

Kvarteret Krämaren. Foto: Arild Vågen. Licens: CC BY-SA 3.0

Planering

Några dagar innan lovade väderprognosen vackert fotoväder samt värmebölja. Några dagar innan hade vi studerat bebyggelseregistret och fornminneskartan. Enligt principer liknande dem för stadsorientering ritades fotoobjekten på en karta. Vi begränasade oss till stadskärnan. Med i bagaget hade Arild utrustning lånad ur föreningens teknikpool: Nikonkameran med objektiv och GPS. Einar använde egen kamera, Canon EOS 650D.

Genomförande

Från järnvägsstationen gick vi österut, mot Järnvägsgatan där flera av stadens rättsvårdande instanser återfinns, bland annat Rättscentrum med tingsrätt och polishus. Vi tog sedan Storgatan söderut, mot Svartån, flödet som delar stadskärnan i en nordlig och en sydlig del. Framme vid Henry Allards park ser man några av stadens sevärdheter: det ärevördiga slottet, Centralpalatset och teatern. Vi dröjde vid ån ett slag, på utkik efter intressanta fotovinklar, med eller utan vatten som spegel åt motiven. Vi gick förbi Allehandaborgen (även kallat gamla Sparbankshuset), fram till frimurarlogen.

Vi avslutade dagen med att fotografera Örebros stolthet, vattentornet Svampen. Foto: Einar Spetz. Licens: CC BY-SA 3.0

Vi vände om och korsade ån via Storbron, för att sedan gå längs vattnet förbi Trefaldighetskyrkan, konserthuset och Post- och telegrafstationen, S:t Nikolai kyrka med tillhörande församlingshem, ett hus som uppges vara en av stadens äldsta kvarvarande byggnader. Kyrkan var olåst, varför vi kunde fotografera några av inventarierna, däribland dopfunten och altartavlan – allt till tonerna av ett musikaliskt divertissemang som repeterades av två Örebromusiker. Vid Rådhuset intill Drottninggatan pågick slutspurten i EU-valrörelsen. Inget fel i sig, men utställare, kampanjvagnar och företrädare för de politiska partierna skymde delar av motivet. Ett styke söderut på Drottninggatan ligger Våghustorget. Där fanns flera eftersöka motiv: det kanske mest iögonfallande Krämaren, ett handelscentrum i brutalistisk stil samt Våghuspumpen. Ytterligare en bit söderut återfinns multilokalen Medborgarhuset, vari i både Turistbyrån och Hjalmar Bergmanteatern huserar. Intill låg stadsbibliotekets huvudavdelning. Vi gick vidare till adressen Nygatan 51. Fastigheten är mer bekant som Adolf Kjellströms hus, en idag en bebodd stadsvilla, vars ägare vi hade nöjet att samspråka med innan vi gick norrut till Länsmuseet för att fortsätta över Kanslibron för att fotografera Arbetshuset och bebyggelsen kring Karolinska läroverket och konsten i Henry Allards park. Medan Einar gick på visning av slottet, begav sig Arild till Wadköpingsområdet, dit gångvägen ringlar utmed Svartån, genom delar av stadsparken. Därefter tillbaka för lunchpaus och fotografering av riksbankens hus. Efter ett avbrott på grund av ihållande regn gick vi till en bro, med för oss okänt namn, den mellan Allehandaborgen och Frimurarlogen för omfotografering av Trefaldighetskyrkan. Därefter gick vi vidare norrut till den pensionerade biografen Röda kvarn och Olaus Petri kyrka. Vi satte punkt med att ta bilder av stadens kanske synligaste landmärke: vattentornet Svampen.

Resultat

Rådhus. Slutspurt i EU-valrörelsen. Foto: Arild Vågen. Licens: CC BY-SA 3.0

Vi anträdde fotovandringen klockan 9.40 och avslutade cirka kl. 17.00. Under promenaden hann vi med att ta 155 bilder som redan efter några veckor användes i över 40 artiklar på Wikipedia. En intressant aspekt är att många av objekten i Örebro saknade moderna bilder, men hade utmärkta historiska bilder från olika arkiv. Nu kunde vi komplettera artiklarna med även moderna bilder, och vissa hur miljöerna och byggnaderna förändrats. Bra exempel är artiklarna Nämndhuset och Frimurarelogen.

Einar Spetz och Arild Vågen,
Mottagare av minibidrag


by Axel Pettersson at June 30, 2014 05:14 PM

June 27, 2014

Wikimedia Sverige

Kompletterande bilder från LSH

Perspektivritning av nedre och av övre vestibulen i Hallwylska museet.

Perspektivritning av nedre och av övre vestibulen i Hallwylska museet. Okänd konstnär [Public Domain]


Att Wikimedia Sverige arbetar tillsammans med olika museum och andra aktörer i Sverige för att tillgängliggöra deras digitala samlingar på Wikimedia Commons är förhoppningsvis ingen nyhet för er som följer denna blogg. Ni kanske rent av har sett några av de 20 000+ bilder som gjorts tillgängliga genom våra olika samarbeten?

Förra året genomförde Wikimedia Sverige en av sina största insatser inom detta område när vi tillsammans med Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet (LSH) gjorde de 12 000 högupplösta bilderna i deras digitala arkiv tillgängliga på Wikimedia Commons. Detta var en del av deras initiativ för att öppna upp sina bildsamlingar, för vilken de nyligen vann pris.

Detta året har vi redan haft möjlighet att genomföra en kompletterande uppladdning av drygt 500 bilder. Bilder som av olika anledningar inte kommit med i första omgången men där vi sedan kunnat arbeta tillsammans med LSH för att identifiera varför och åtgärda detta. Denna typ av efterarbete är ofta lätt att glömma bort men, när den görs, är den ofta till väldigt stor nytta både för båda parter. Därför är vi extra glada att detta kunnat göras med denna stora samling.

Men detta samarbete är långt ifrån över. Just nu arbetar LSH för fullt med att digitalisera ytterligare delar av sina samlingar och till höst kommer vi igång igen med att lägga ut de nya högupplösta bilderna på Wikimedia Commons.


by André Costa at June 27, 2014 03:05 PM

Wikimedia Norge

Byggverk – mer enn bare bygninger

Skrevet av Anja Heie, seniorrådgiver hos Riksantikvaren

I uke 27 bør både sportsidioten, ingeniøren og småbarnsforeldre på ferietur kunne finne relevante artikler til ukens konkurranse på Wikipedia.  Bli med på Ukens konkurranse på Wikipedia!

Ingierstrand-stup

Stupetårnet ved Ingierstrand bad, et fredet byggverk i Akershus. Foto: Wikimedia Commons: Mahlum

Denne uka er nemlig byggverk tema for ukens konkurranse. Og denne kategorien rommer mer enn bygninger, som de fleste kanskje først og fremst forbinder med byggverk? Her finner du også blant annet idrettsanlegg, oljeplattformer og fornøyelsesparker. Noe for enhver interesse med andre ord.

I forbindelse med Riksantikvarens Wikipedia-satsing i 2013 ble underprosjektsiden «Kulturminner» opprettet. På prosjektsiden kan du finne forslag til artikler som bør opprettes eller forbedres og andre relevante ressurser til temaet byggverk, som en oversikt over bilder fra Riksantikvarens arkiv på Wikimedia Commons. Her kan du lete etter relevante bilder til artiklene om byggverk som mangler bilde.

To vinnere vil motta et universalgavekort fra Riksantikvaren på 500 kroner. Kanskje du blir en av vinnerne?

Lykke til og god sommer!

by Astrid Carlsen at June 27, 2014 01:08 PM

June 25, 2014

Wikimedia Sverige

Arbetet för fler kvinnor på Wikipedia fortsätter

”Kunskap är farligt hos folket – den gör att människorna ser vad som är fel och vågar säga ifrån. Sprid kunskapen.” Bild: Barococco Licens: Public domain.

Sista veckan har det varit mycket skriverier om BUS och deras anmälan mot Wikimedia Sverige och offentligkonst.se.

Fokus har därmed förflyttat sig från allt det andra arbetet som Wikimedia Sverige gör. Därför tänkte jag lyfta fram arbetet med kvinnor. Detta arbete uppmärksammades av Hillevi Wahl på Metro i en kolumn, där hon uppmanade fler kvinnor att våga ta steget ut och börja redigera eller fotografera till Wikipedia. Hon gjorde även plustecken för Wikimedias skrivstugor och såg dem som en kraftfull kvinnosatsning.

Det behöver inte vara så att enbart 9% av de som redigerar på Wikipedia är kvinnor. Alla bär vi på kunskap och kan hjälpa våra barn att ha tillgång till den genom att samla den på ett ställe, givetvis med tillförlitliga källor. Kvinnor, liksom män, har lika lätt att lära sig och skriva på Wikipedia, och bli wikipedianer, men som Wahl skriver så verkar många kvinnor vara rädda för tekniken och hur man gör. En annan spärr, som jag såg hos en ny användare tidigare i veckan, är:

”Vem skall man fråga för att få redigera i en artikel?”

Många funderar även på om deras kunskap passar på Wikipedia. Vem vill till exempel läsa om kajal? Enligt statistiken var det faktiskt 444 läsare de senaste 90 dagarna, när jag skriver detta, så det är en hel del som har intresse av att veta mer, och artikeln skulle kunna utökas mycket och även få källor som gör den ännu bättre. Alla är inte intresserade av att läsa om division 1 fotbollsspelare, som Mirca Selimovic som bara hade 129 läsare. Vad jag vill visa med detta exemplet är att det finns väldigt många intressanta ämnen som ligger utanför de teknikintresserade killarnas domäner. För mig var det faktiskt väldigt intressant att läsa i artikeln hur och varför man har kajal, eftersom det inte är något jag som kille eller man har frågat tjejer om, och jag kommer att läsa på mer i artiklarna om smink, men behöver hjälp med att få dem utförligare så att jag kan lära mig om det. Tänk på att all kunskap är viktig, vad man sedan gör med kunskapen är en annan sak.

Dessa hinder, och andra, försöker Wikimedia Sverige råda bot på och har därför under 2013, och fram till maj 2014 haft ett projekt med namnet ”Kvinnor på Wikipedia” . Med stöd av Ungdomsstyrelsen har projektet kunnat åka land och rike runt och erbjuda skrivstugor dit hugade kvinnor har kunnat komma, ta en fika och lära sig allt om hur man redigerar och förbättrar artiklar i uppslagsverket. I Göteborg ordnades skrivstuga varje vecka i 15 veckors tid för att få kontinuitet. Projektet har varit framgångsrikt och det kommer nu att fortsätta även detta året. Ett av projektets delar var att delta på den feministiska mässan Nordiskt Forum för att belysa problematiken och få fler kvinnor att se att de kan medverka.

Eftersom jag ser Wikipedia som ett demokratiprojekt så ser jag faran i att en grupp blir överrepresenterad jämfört med andra grupper. Det leder lätt till att vissa strukturer sätter sig som sedan blir svåra att få bort om de inte är positiva för projektet. För att kunna bryta olika maktstrukturer behövs nytt blod och nya synsätt, vilket Adrianne Wadewitz påpekar när hon säger att det behövs fler feminister som skriver på Wikipedia oavsett kön, för att tydliggöra könsskillnaderna och uppmärksamma de strukturella problem som begränsar delar av befolkningens handlingsutrymme till att delta och börja redigera. Detta håller jag med om, även om det inte bara är feminister som behövs, utan alla typer av personer, med alla typer av intressen som vill vara med och bygga världens största uppslagsverk. När Wikipedia fungerar som bäst så blir wikipedianerna bedömda utifrån hur de redigerar och inte efter kön, hudfärg eller ålder. Detta gör att det blir ett roligt sätt att vinna respekt i gemenskapen. Testa! Det gjorde jag, och jag fastnade.

Är du själv kvinna som läser detta, kom till skrivstugorna! Är du man och känner intresserade kvinnor, tipsa dessa att komma. Ta chansen att lära er mer och ha roligt samtidigt. Träffa andra likasinnade och skriv om dina intressen eller välj för dig okända ämnen och läs på så du kan skriva och sprida din nya kunskap. Det är roligt och ju fler som skriver desto bättre blir uppslagsverket!

Svaret till vem man skall fråga för att få redigera i en artikel får ni här: Ingen! Alla kan gå in och rätta felaktigheter i alla artiklar, och lägga till faktauppgifter. Glöm bara inte att ange källor. Var djärv och testa att redigera. Gå gärna in på Deltagarportalen och läs mer. Får du problem kan du alltid be en fadder om hjälp eller skriva en fråga på artikelns eller en annan användares diskussionssida. Länk dit finns uppe bredvid rubriken på sidan du är på.

Harald Andersson
Styrelseledamot i Wikimedia Sverige


by Jan Ainali at June 25, 2014 08:27 PM

June 19, 2014

Wikimedia Norge

Nyeste bidrag i skrivestafetten på Wikipedia – Anine Kierulf skriver om Grunnloven

Wikmedia Norges Jorid Martinsen sammen med Anine Kierulf. Foto: Astrid Carlsen (CC-BY-SA)

Wikmedia Norges Jorid Martinsen sammen med Anine Kierulf. Foto: Astrid Carlsen (CC-BY-SA)

Da Anine Kierulf ble utfordret til å skrive på Wikipedia takket hun umiddelbart ja, med håp om at hennes redigeringer i artikkelen om Norges Grunnlov kan både provoserer og inspirere.

Anine Kierulf, profilert jurist og samfunnsdebattant, har brukt skrivestafetten på Wikipedia til å redigere på artikkelen om Norges Grunnlov, og hun har blant annet lagt til flere opplysninger om grunnlovsendringene som har blitt gjort i år, og hvordan prosessen omkring endringene har vært.

- Artikkelen om Grunnloven trengte litt mer kjøtt på beinet, og da spesielt når det kom til endringene som har blitt gjort i den. Den politiske prosessen rundt endringene har ikke vært så synlig og åpen som den burde, og den demokratiske deltakelsen i endringene har dermed blitt svekket. Befolkningen har blitt snytt for muligheten til å forme grunnloven, og Wikipedia-artikkelen kan da være mer på å gi mer kunnskap om dette.

Anine regner ikke med at alle er enig med hennes kritikk, og siden jurister aldri er enig, håper hun at Wikipedia-bidraget kan provosere flere jurister til å ville bidra på nettleksikonet.

Selv har hun ikke bidratt fast på Wikipedia, men har alltid rettet opp i artikler hvis hun har funnet feil - Alle som kan noe som alle burde vite, har også et ansvar for å gjøre kunnskapen allment kjent, sier hun og legger til at hun er en stor fan av Wikipedia og alle andre prosjekter for å spre kunnskap.

Som neste deltaker i Wikimedia Norges grunnlovsstafett har hun utfodret forfatter Agnes Ravatn.

- Jeg har valgt å utfordre Agnes fordi hun er en usedvanlig velformulert kvinne, med et overraskende blikk på ting man trodde man visste noe om. Og det trenger man både på Wikipedia og overalt ellers.

by Jorid Martinsen at June 19, 2014 11:42 AM

Wikimedia Sverige

Yttrandefrihet och offentlig konst på nätet

Jag kanske skulle vilja diskutera utformningen av Götaplatsen i Göteborg på min blogg och använda en bild för att illustrera mina synpunkter. Om BUS lagtolkning står sig måste jag innan jag publicera bilden be dem om tillstånd, och betala en avgift till dem för den yttranderätten. Poseidonstatyn på platsen är skapad av Carl Milles som dog 1955. Och jag är inte ensam, det finns tusentals bilder på denna kända Göteborgssymbol. Bild: Götaplatsen_i_Göteborg_01.JPG av Mattias Blomgren. Licens: CC BY-SA 3.0

Som vi tidigare berättat har BUS stämt oss, och vi har utvecklat vår syn på stämningen här. Den juridiska processen kommer att fortsätta ett tag, men det finns också en demokratisk aspekt som är viktig att belysa.

BUS tolkar lagen så att ingen har rätt att lägga upp en bild av ett offentligt konstverk på internet utan att först ingå ett avtal och betala en avgift. Man kan inte jämföra ett offentligt konstverk med en bok, om någon skriver en bok kan jag avstå från att läsa boken om jag inte vill betala för den. Offentliga konstverk är en del av det offentliga rummet, den miljö som jag (och andra medborgare) rör oss i varje dag.

Som medborgare i ett demokratiskt land förväntar jag mig att jag utan inskränkningar kan diskutera, dokumentera och kartlägga den offentliga miljön. Jag förväntar mig att jag som medborgare kan delta i det offentliga samtalet om exempelvis vår stadsmiljö och utnyttja tekniken för att göra det med både text och bild. I BUS värld måste jag (om jag har råd, annars får jag avstå) teckna avtal med BUS och betala BUS för tillståndet att skildra den offentliga miljön i bild på internet. Yttrandefriheten på internet ges ett pris, och det priset ska betalas till BUS.

Jag är medveten om att många konstnärer arbetar under knappa ekonomiska förhållanden. Men är lösningen att inskränka det fria samtalet på Internet, är lösningen att privatisera det offentliga rummet till den grad att en medborgare måste söka tillstånd och betala för ett tillstånd att på internet publicera en bild av det? BUS arbete för att ge konstnärer drägliga villkor bör respekteras, men även när man arbetar för ett gott syfte behöver man en fungerade moralisk kompass och här har man gått vilse.

Webbplatsen offentligkonst.se är (även om den långt ifrån är färdig) en kartläggning i ord och bild över all den fantastiska offentliga konst som finns spridd över Sverige, den ger uppmärksamhet till konstverken och konstnärerna som skapat miljöerna vi alla rör oss i. Konst som mestadels är finansierad med skattemedel. Bara tanken på att man måste söka tillstånd och betala någon för att beskriva en offentligt finansierad verksamhet är inte bara absurd, den är skrämmande.

Arild Vågen, styrelseledamot i Wikimedia Sverige


by Axel Pettersson at June 19, 2014 08:03 AM

June 16, 2014

Wikimedia Sverige

Angående stämningsansökan från BUS mot offentligkonst.se

This blog post is also available in English

Idag har Wikimedia Sverige mottagit en stämningsansökan från BUS, Bildkonst Upphovsrätt i Sverige. Det gäller webbplatsen offentligkonst.se som visualiserar offentlig konst i Sverige. BUS hävdar att webbplatsen innebär ett upphovsrättsintrång, något som Wikimedia Sverige avvisar.

BUS hävdar att experter och kommuner gör samma tolkning som de själva. Bland dessa råder dock delade meningar! I exempelvis en artikel i Nordisk Immateriellt Rättsskydd gör Daniel Westman, Kursföreståndare i IT-rätt vid Stockholms universitet, en annan bedömning av rättsläget. Inte heller alla kommuner har tecknat avtal med BUS utan några anser att lagen bör tolkas på det sätt som Wikimedia Sverige gör.

Offentligkonst.se är en visualisering av projektet Öppen Databas för Offentlig Konst vilken syftar till att bli den första nationella databasen för offentlig konst i Sverige. Idag finns inget nationellt register, utan det ligger på enskilda myndigheter att lagra detta. Detta gör det helt omöjligt för en intresserad person att få reda på vilka konstverk som finns av en viss konstnär och var de är placerade. Detta ideella projekt är ett försök att lösa detta.

Databasen är en nationell samhällsservice och gör att verk och konstnärer kan bli upptäckta av kulturintresserade. Wikimedia Sverige, som är en ideell allmännyttig förening, har till skillnad från BUS inget särintresse i frågan utan vill genom offentligkonst.se endast sprida kunskap och medvetenhet om Sveriges konstskatter så att fler kan få njuta av dem. Flera konstnärer har insett värdet av att deras verk syns och har bett om att bli tillagda i databasen. Det är därför med en viss förvåning som Wikimedia Sverige noterar BUS stämningsansökan.

Vi förstår att BUS har som affärsidé att representera konstnärerna ekonomiskt men beklagar att de tar till en juridisk process i stället för att bejaka ett projekt som ger Sveriges skattebetalare möjlighet att se den konst som vi alla redan betalt för. I svensk rätt är det dessutom redan fastställt att foton på offentlig konst kan publiceras kommersiellt på till exempel vykort eller böcker, utan ersättning till konstnären, men BUS tolkning är att detta inte skulle gälla för Internet.

En obehaglig sidoeffekt av BUS tolkning är att i stort sett varenda Facebookanvändare och Instagrammare är en brottsling när de laddar upp bilder på byggnader då det är samma text som gäller för byggnader och konstverk i lagen. – Det vore förödande för alla internetanvändare i Sverige om deras tolkning står sig, säger Jan Ainali, verksamhetschef i Wikimedia Sverige.

Wikimedia Sverige har tidigare avvisat BUS påstående om att denna publicering skulle vara ett intrång i upphovsrätten och vidhåller den åsikten. Vi ser fram emot ett klargörande av tingsrätten där vi hoppas att alla snart kan dra en lättnadens suck över ett domslut i tidens anda och till allmänhetens nytta.

Länkar

Kontakt

Jan Ainali, verksamhetschef Wikimedia Sverige

  • jan.ainali(at)wikimedia.se
  • 0729672948

 

English

Concerning lawsuit from BUS against offentligkonst.se

Today Wikimedia Sverige has received a lawsuit from BUS, Bildkonst Upphovsrätt i Sverige. It concerns the website offentligkonst.se which visualizes public art in Sweden. BUS claim that the website is copyright infringement, a statement which Wikimedia Sverige rejects.

BUS claim that experts and municipalities in Sweden make the same interpretation as they do. However, among them there are different views! For example, in an article in Nordic Intellectual Property, Daniel Westman, course director in IT right at Stockholm University, makes another judgement concerning the law situation. Many municipalities have not signed a contract with BUS, and some of them agree with Wikimedia Sverige regarding the interpretation of the law.

Offentligkonst.se is a visualization of the project Open Database for Public Art, which aims at being the first national database of public art in Sweden. Today there does not exist a national register, it is up to each authority to store this. This makes it impossible for a person who is interested in getting information about which art by a certain artist exist and where it is situated. This non-profit project tries to solve this.

The database is a national public service and makes it possible for art and artists to be recognized by the public. Wikimedia Sverige, which is a non-profit public organisation has, unlike BUS, no special interest in the issue but only wants offentligkonst.se to share knowledge and awareness of Sweden´s art treasures so that more people can enjoy them. Several artists have realized the value of that their work is visualized and have asked to be added to the database. It is therefore with some surprise Wikimedia Sverige receives BUS lawsuit.

We understand that BUS business model is to represent the artists financially and regret that they use a legal process instead of affirming a project which gives Sweden´s tax payers the possibility to see the art we all have already paid for. In Swedish law it is also already clarified that photos of public art can be commercially published on for example post cards or in books, without compensation to the artist, but BUS’  interpretation is that this should not be valid when it comes to publishing on the Internet.

An distasteful side effect of BUS’   interpretation is that basically each and every Facebook and Instagram user is a criminal when they upload photos of buildings as it is the same text which is valid for buildings and arts in the law. -It would be devastating for all Internet users in Sweden if their interpretation sustain, says Jan Ainali, CEO of Wikimedia Sverige.

Wikimedia Sverige has earlier rejected BUS claim that this publishing could be a copyright infringement and maintain that opinion. We are looking forward to a clarification by the District Court where we hope that we all can have a sigh of relief after they pass a judgement in the spirit of modern times and to the best interest of the public.

Links

 

Contact

Jan Ainali, CEO Wikimedia Sverige

  • jan.ainali(at)wikimedia.se
  • +46729672948

 


by Axel Pettersson at June 16, 2014 04:59 AM

June 12, 2014

Wikimedia Norge

Kvarts og konglepalmer på timeplanen

Mens besøkende barnefamilier nøt solsteiken på plenene i Tøyenparken, vandrer en gruppe mennesker sakte gjennom palmehus og granittbygg på Naturhistorisk Museum i Oslo. Foran går zoolog Petter Bøckman, kjent for tv-seere og skoleklasser i hele landet. Han forteller ivrig om forhistoriske bergarter, dyr med skjelettet på utsiden, og konglepalmer fra silurtiden. Bak følger en hale av konsentrerte tilhørere.

200140611 WMNO natsci excursion oslo IMG_2323 lowres

Petter Bøckman peker på konglepalmen som rager høyt over fremmøtte wikipedianere på Naturhistorisk Museum på Tøyen. Foto: Erlend Bjørtvedt (cc-by-sa)

- Dette er ikke et løvtreblad, men en barnål fra et bartre, forteller Bøckman. Han rekker fram noe som umiskjennelig likner et løvtreblad, et slags glinsende laurbæraktig blad. Men det er altså en barnål, og palmene rett foran er slett ikke palmer, men konglepalmer. Med en kongle i toppen, i stedet for kokosnøtter.

Opptrinnet fant sted i går, i Palmehuset på Tøyen - hvor palmer altså ikke er palmer. Noen tok bilde av en kaktus. Andre festet blikket på Bøckmans bambuskjepp. En litt lengre versjon av bambuskjeppen til vismannen Lao Tse, eller kanskje læremesteren i Karate-Kid. Flertallet fokuserte likevel på barnålen og konglepalmen.

- Dette er plantene slik de så ut i urtiden, i silur og der omkring, ifølge Bøckman. Kjempestore snelleplanter, primitive moser, noen stueplante-liknende bregner, og altså konglepalmene. – De blir vanligvis ikke så store og gamle, men her på Tøyen har vi klart å få dem til å trives, la Bøckman til. Her var følget i selve urskogen, og enda var de bare så vidt i gang.

En drøy håndfull naturinteresserte wikipedianere vandret videre mens Bøckman fortalte og forklarte. Vårens sjette wikitreff var en ekskursjon for etablerte wikipedianere og Commons-fotografer, og ble en innføring i grunnleggende botanikk, geologi og zoologi. Vi fikk stifte bekjentskap med kjempe-urtidskrepsen fra Tyrifjorden, oldtidsdinosauren Uzo, og kjempesalamanderen fra Japan. Noen av de frammøtte var overveldet av gjensynet med skoletidens museumsbesøk. Steinsalen i Geologisk Museum ble mitt personlige høydepunkt. Etter å ha besøkt de geologiske samlingene i København og Harzfjellene det siste året, ble det tydelig hvor knakende god Geologisk Museums samling egentlig er. Systematikken, fargene, den lokale funn-tilknytningen, nye kart og plansjer – alt sammen gjorde samlingen til noe ganske annet enn de støvete samlingene på Kontinentet.

Palmehusets temaavdelinger fra Galapagos og Konglepalme-silur-urskogen slo også godt an. Og selvsagt gjensynet med dyregeografisk avdeling i Zoologisk Museum, med tidvis slitte men sjeldne og uerstattelige eksemplarer av pungulv, okapi, kjempesalamander, og andre sjeldenheter. Okapi-skinnet var bestilt av den russiske Tsaren, fikk vi vite. Men i mellomtiden inntraff revolusjonen i 1917, og de to okapi-skinnene ble liggende på havna i Bergen. Dermed havnet et på Tøyen og et i Bergens naturhistoriske samlinger. Bøckman forteller om fordums museumsbestyrere, uekte barn av nobelprisvinnere, og gråtende biologistudenters puggevandring i plantesamlingene.

Wiktreff kan være både morsomme, lærerike og inspirere til ny innsats foran PC’en eller med kameraet. Tidligere har vi fått omvisninger og kommet bak kulissene på Bergverksmuseet, Folkemuseet, Preus fotomuseum og Cinemateket, for å nevne noen. Men dette wikitreffet var annerledes. Det ble en vandring som minnet om hvilke skatter av gjenstander som gjemmer seg på Tøyen, og som fortjener en huswikipedianer eller husfotograf til å forevige det viktigste. Til kunnskapsdugnaden.

200140611 WMNO natsci excursion oslo IMG_2331 lowres

Tyrannosaurus Rex forsøker å skremme wikipedianere på Geologisk Museum. I etasjen over står en av Europas flotteste steinsamlinger og venter på ivrige fotografer og wikipedianere.. Foto: Erlend Bjørtvedt (cc-by-sa)

For noen frammøtte wikipedianere ble dette et gjensyn og en påminnelse, for andre en ny museumsopplevelse. Petter Bøckmans lett kåserende og forståelige fortellerstil slo an hos alle. Vi fikk vite at en menneske-kroppsdel som havner i jorda ikke vokser opp og blir et nytt menneske, og vi fikk vite at det er mindre smertefullt å bli drept av ei gaupe enn av en ulv. At den kinesiske kjempesalamanderen kan bli to meter lang. Her var noe for en hver smak.

- Dyr med ytre skjelett må kvitte seg med skjelettet hvis de skal vokse, minnet Bøckman om. Så blåser de seg opp alt de kan for å stivne til i et litt større skjelett. Og så spiser de alt de orker for å fylle opp det nye skjelettet, helt de må kvitte seg med det også. Javisst, ja.

Står det på Wikipedia?

 

 

 

by bjoertvedt at June 12, 2014 05:11 PM

June 11, 2014

Wikimedia Sverige

Wiki Loves Monuments 2014

Kalkugnarna i Östra Torp var en av vinnarbilderna förra året. Foto: Susanne Nilsson [CC BY-SA 3.0].

Fototävlingen Wiki Loves Monuments anordnas i år igen, för 4:e året i rad här i Sverige. Tidigare års tävlingar har lett till att tusentals bilder laddats upp och Wikimedia Sverige hoppas att arbetet med att berika Wikipedia med fria bilder på Sveriges kulturarv ska fortsätta.

Likt tidigare år samarbetar vi med Riksantikvarieämbetet och Sjöhistoriska museet och genom ett nytt och spännande samarbete med ArbetSam så har vi i år utökat tävlingen med en ytterligare fotokategori: arbetslivsmuseer. Listorna är uppdelat på vilket typ av objekt det rör sig om och var i landet det finns och genom dem kan du snabbt identifiera vad som behöver nya eller bättre bilder nära dig.

Du är välkommen att delta i tävlingen genom att ladda upp dina foton till Wikimedia Commons under september månad, men du kan tjuvstarta och börja fotografera dem redan nu! Tävlingen är perfekt att kombinera med semestern!

För närmare information, se den svenska deltävlingens hemsida wikilovesmonuments.se.


by steelf at June 11, 2014 02:21 PM

June 09, 2014

Wikimedia Sverige

Wikimedia Sverige på Nordiskt Forum – ”Dela din bild av feminismen!”

Skrivstuga, Litteraturhuset (2014-06-03)
Från skrivstugan på Litteraturhuset i Göteborg, 3 juni 2014. (Av Per A.J. Andersson [CC BY-SA 3.0], via Wikimedia Commons)

Sedan drygt en vecka tillbaka står det klart att Wikimedia Sverige har blivit beviljade medel av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (tidigare Ungdomsstyrelsen) för att fortsätta vårt projekt som handlar om att jämna ut den sneda könsrepresentationen på Wikipedia. Det känns särskilt givande att få ta vidare de lärdomar vi kunde dra från vårt tidigare projekt och fortsätta ta viktiga steg mot att fler kvinnor bidrar till Wikipedias innehåll. Vi har skrivit om det här på bloggen senast i april och flera gånger tidigare.

Den här gången kör vi igång med stort buller och brak genom att hålla ett fyra dagars Wikimaraton i samband med Nordiskt Forum i Malmö 12-15 juni. Tusentals deltagare med engagemang för att sätta agendan för framtidens jämställdhetspolitik väntas komma, och vi vill hinna med att prata med alla. Vi kommer att finnas i monter H:3 på Malmömässan, och för den delen av konferensen krävs ingen konferensbiljett. Alla som har möjlighet att komma förbi, erfarna som oerfarna på Wikipedia, är så klart oerhört välkomna. Sveriges Kvinnolobby står som medarrangör till hela mässan och det är de som har bjudit in oss.

Programinnehållet

Varje dag anordnar vi dagens utmaning som består av redigeringsuppgifter som går att utföra på plats och som givetvis belönas med fina priser.  Dessutom har vi ett fast schema med några mycket intressanta programpunkter som vi kör varje dag. De är en blandning av både praktiska workshops och det som vi kallar för miniseminarier, och ser ut som följer:

1. 9 % Kvinnor på Wikipedia (Miniseminarium, 15 minuter)

Vi berättar om bakgrunden till projektet Kvinnor på Wikipedia och erfarenheterna från vårt arbete och ställer frågor om deltagande, kunskapsdelning och crowdsourcing. Vi berättar om varför vi tycker att det är viktigt för Wikipedias framgång att ha en diversifierad användarbas, som representerar många olika perspektiv och erfarenheter för att berika både ämnesinnehåll och diskussioner.

2. Dela din kunskap på Wikipedia (Workshop, 20 minuter)

Här tänker vi ge handfasta tips och praktisk vägledning till hur det går till att redigera på Wikipedia. Jag vill gärna föra fram budskapet om att dela sin kunskap på Wikipedia genom att redigera är ett utmärkt sätt att faktiskt göra skillnad och bidra till att sprida värdefull kunskap till många och medvetandegöra allmänheten genom den unika möjlighet till folkbildning som Wikipedia innebär.

3. Vem formar bilden av feminismen? (Miniseminarium, 15 minuter)

I det här seminariet vill vi uppmärksamma Wikimedia Commons och den spridning som visuell media där får genom de fria licenserna.

4. Dela din bild av feminismen! (Workshop, 20 minuter)

Här kommer deltagarna att få en inblick i hur enkelt det är att ladda upp foton till Wikimedia Commons och stöd i att identifiera kategorier att bidra till.

Vad hoppas vi få med oss?

Med det här innehållet ser vi chansen till att både praktiskt få visa tillvägagångssätt och inspirera till agerande och att flera nya användare testar att göra redigeringar och hittar sin väg till att fortsätta med egna bidrag till Wikipedia och Wikimedia Commons i framtiden. Jag ser också fram emot möjlighet få feedback från användare som i nuläget inte bidrar till Wikipedia. Vilka hinder upplevs finnas för att ta steget till att bidra till Wikipedia? Vilka idéer finns för hur vi på Wikimedia Sverige kan använda ett inkluderande arbetssätt i vårt arbete med att nå Wikipedias i nuläget underrepresenterade grupper?

Samma helg finns andra intressanta evenemang i Malmö. På Malmö konsthall anordnas Wiki-Kik för fler kvinnliga konstnärer på Wikipedia klockan 11-17 lördagen den 14 juni. Läs mer om den på http://www.konsthall.malmo.se/o.o.i.s/5393

 


by Sara Mörtsell at June 09, 2014 12:50 PM

June 02, 2014

Wikimedia Sverige

Umepedia Challenge är nu över!

For English, see below.
Tidigare postat på Wikimedia Foundations blogg.

Umepedia Challenge är nu över!

Umepedia Challenge är den senaste delen inom QRpedia-projektet Umepedia.

Vinnaren kommer bland annat att kunna visa upp det här fina digitala priset på sin användarsida.

Alla som har deltagit i tävlingen och genom deras insatser än en gång visat hur fantastikt Wikipedia är belönas med det här vackra priset att visa på sin användarsida.

Ett diagram som visar hur många av de ursprungliga fyrtio artiklarna som finns på de olika språken.

Umepedia Challenge har nu kommit till sitt slut och vi är extremt glada över resultatet! Tävlingen ägde rum maj 1-31 och fokuserade på att skapa (inledningsvis) fyrtio artiklar om Umeå på så många språk som möjligt. Dessa fyrtio artiklar har utökats under det gångna året av en grupp svenska volontärer och översattes till engelska under veckorna före tävlingen.

Baserat på andra online-tävlingar satte vi våra förväntningar lågt med enbart 25 bidrag. Detta resultat nåddes och överskreds dock redan första dagen på tävlingen! I skrivande stund (27 maj) har vi imponerande 551 bidrag av 37 deltagare! Det är även fantastiskt att se att 11 språk nu har alla 40 artiklar tillgängliga vilket gör dem till en utmärkt källa för information om Umeå stad. Vi blev verkligen helt överväldigade av detta! Eftersom så många språk redan hade skapat alla 40 artiklar bestämde vi oss för att, 20 dagar in i tävlingen, lägga till ytterligare 6 bonusartiklar. Vi vill rikta ett stort tack till er alla för ert ihärdiga arbete på Wikipedia och för att ni hjälpt till att sprida informationen om tävlingen (och till Amical Wikimedia för idén om att använda den enkla och eleganta WLM-designen för skrivtävlingar online) samt till Wikimedia CH för sponsringen av flera specialpriser.

Så varför begränsade vi oss till 40 (+6) artiklar? Jo, idén var att vi ville fokusera insatsen och göra det enkelt för deltagarna att se hur mycket arbete som återstod. Sedan kommer vi under året att sätta upp skultar med “QRpedia-koder” intill dessa 40 historiskt och kulturellt viktiga platserna i Umeå (som för närvarande är Europeisk kulturhuvudstad). Du kanske redan vet detta men en QRpedia-kod är en smart typ av Quick Response (QR)-kod vilken automatiskt identifierar vilket språk du använder på mobiltelefonen och tar dig till den språkversionen av Wikipedia, så att du kan läsa artikeln på ditt modersmål. Detta är ett utmärkt sätt för invandrare, internationella studenter och självfallet turister att ta del av och lära sig mer om staden. Att ha alla dessa artiklar redo kommer att göra det enklare för oss att komma överens med husägarna om var skyltarna ska sitta så även för detta har volontärinsatsen varit extremt värdefull.

Ett problem är självfallet att exempelvis turister måste betala höga roaming-avgifter, tursamt nog har Umeå redan ett stadstäckande wifi-nät som är fritt att använda 15 minuter om dagen. Utöver de 40 platserna har vi även QRpedia-koder i utställningarna i Guitars – the Museum, kopplade till artiklar om kända artister. Vår nästa utmaning kommer kanske inkludera dessa och Umepedia Challenge 2.0 kommer säkerligen att innehålla mer viktiga sidoartiklar så att de nuvarande artiklarna får mer djup. Då kommer vi även att arbeta vidare på att utveckla ett ännu rättvisare poängsystem som dock kommer att vara fortsatt enkelt, då det är en central aspekt för att göra det roligt.

För den som är intresserad av att organisera översättningstävlingar i framtiden kan vi tipsa om ett bekvämt verktyg som vi utvecklat där antalet språk en artikel har översatts till automatiskt räknas ihop genom anrop till Wikidatas API. Det sparar en hel del tid!

De sex vinnarna i Umepedia Challenge är:

Första: User:Satdeep gill = 828 poäng
Andra: User:Artificial123 = 763 poäng
Tredje: User:ANKAN GHOSH DASTIDER = 710 poäng
Fjärde: User:Semso98 = 574 poäng
Femte: User:DirkVE = 526 poäng
Sjätte: User:Stryn = 396 poäng

Ett stort grattis till samtliga!

Med vänliga hälsningar,

John Andersson, projektledare, Wikimedia Sverige. John.Andersson@wikimedia.se

English

The Umepedia Challenge is the latest part of the work done in the QRpedia project Umepedia.

The winner will, amongst other things, be able to showcase this on her/his user page.

Everybody who takes part in the Challenge and through their efforts helps us once again to show how fantastic Wikipedia is will be able to showcase this beautiful award on her/his user page.

A graph listing all the different language versions of the 40 original articles.

The Umepedia Challenge has now come to an end and we are extremely happy with the results! The contest took place between May 1-31 and has been focusing on creating (initially) forty Wikipedia articles about the Swedish city of Umeå in as many languages as possible. These forty articles have been expanded over the last year by a group of Swedish volunteers and translated into English in the weeks before the contest.

Based on other previous online contests we had set our hopes low with only 25 contributions, but this was reached and surpassed on the very first day of the Challenge! As I am writing this (May 27) we have a stunning 551 contributions by 37 participants! It’s also great to see that 11 languages now have all 40 articles available, making them an excellent source of information about the city of Umeå. We are blown away by this! Because so many languages already had all of the 40 articles created, we decided, 20 days into the contest, to add six more bonus articles. We want to sincerely thank all of you for the hard work on Wikipedia and for spreading information about the contest (and to Amical Wikimedia for the idea of using the simple and elegant WLM design in online writing contests) and to Wikimedia CH for sponsoring a number of special prizes!

So why did we limit ourselves to 40 (+6) articles? Well, the idea was that we wanted to focus the efforts and make it possible for the participants to see how much work was left. During the year we will place signs with “QRpedia codes” next to these 40 historically and culturally important places in Umeå (which is currently the European Capital of Culture). You might already know this, but a QRpedia code is a smart form of a Quick Response (QR) code, which automatically identifies what language you are using on your phone and directs you to the right language version on Wikipedia, so that you can read the article in your native tongue. This is an excellent way for immigrants, international students and tourists to enjoy and learn more about the city. Having all of these articles ready will make it easier for us to come to an agreement with the house owners to put signs on their buildings, so in that sense, the volunteer effort is extremely valuable.

One problem is, for example, that tourists have to pay a lot for the roaming charges, but luckily Umeå already has a city-wide Wifi network that is free to use for 15 minutes per day. On top of the 40 places, we also have QRpedia codes in the exhibits in Guitars – the Museum, connected to famous musicians. Perhaps our next challenge will include these, and Umepedia Challenge 2.0 will surely include other important articles that will support the 40 Umepedia Challenge articles in order to give them more depth. In future contests we will also do our best to improve the point system further to make it even more fair, while keeping it fun and easy.

For anyone interested in organizing translation challenges in the future please feel free to use the handy tool that we developed, where the number of languages an article has been translated into can be counted using calls to the Wikidata API.

The winners of the main prizes in the Challenge are:

1st: User:Satdeep gill = 828 points
2nd: User:Artificial123 = 763 points
3rd: User:ANKAN GHOSH DASTIDER = 710 points
4th: User:Semso98 = 574 points
5th: User:DirkVE = 526 points
6th: User:Stryn = 396 points

Congratulations to all of you!

Warm regards,

John Andersson, Project Manager, Wikimedia Sverige. John.Andersson@wikimedia.se


by Jan Ainali at June 02, 2014 02:46 PM

May 28, 2014

Wikimedia Sverige

Fri kunskap, information, rättigheter och skyldigheter gentemot skapat

Det här är ett gästinlägg av Göran Jönsson som använde ett minibidrag för att åka och hålla ett föredrag om upphovsrätt och fri kunskap.

Vad är ovanstående och hur funkar det. Är det verkligen något som gymnasieelever (eller vem som helst i livet) måste bry sig om? Ja så är det. Det är inte lätt och jag håller verkligen inte med om hur allt fungerar just nu men man måste förhålla sig till gällande regler om man inte vill riskera att utsätta sig för problem i sitt skapande. Skapande är att använda sig av allt det man tar in på olika sätt och som sedan kommer ut modifierat genom dig, du skapar något unikt.

I slutet av april höll jag ett 1,5 timmes föredrag angående detta på LBS kreativa gymnasiet i Lund. Ungefär 25 elever som läste 3:e året Media foto/film fick lära nytt om fri kunskap och upphovsrätt. Lite glada skratt under föreläsningen och efteråt sa en elev till läraren att ”han var duktig och visste vad han pratade om”. Kan man begära mer, det är inte lätta saker och inte alltid så kul att bli informerad och behöva relatera till informationen.

Presentationen som PDF

Presentationen som användes vid föreläsningen, klicka på bilden för att läsa vidare. Skapare: Göran Jönsson, CC BY-SA 3.0


by Axel Pettersson at May 28, 2014 07:21 AM

Wikimedia Norge

Wikiverksted på Norsk Bergverksmuseum

Paul Steenstrup tegnet av Jacob Calmeyer

Paul Steenstrup tegnet av Jacob Calmeyer


22. mai var det tid for Wikiverksted igjen! Denne gang ble det arrangert i samarbeid med Norsk Bergverksmuseum på Kongsberg.

I jubileumsåret 2014 er utstillingen om Paul Steenstrup museets hovedsatsing.

Kjenner du ikke Paul Steenstrup? Han var en sentral skikkelse ikke bare i Kongsbergs, men hele landets, tidlige industrihistorie, og i 1814 var han Kongsbergs utsending til Riksforsamlingen på Eidsvoll.

Fra omvisningen ved Bjørn Ivar Berg.

Fra omvisningen ved Bjørn Ivar Berg. Foto: Erlend Bjørtvedt CC-BY-SA-3.0


Vi var 14-15 personer som hadde tatt turen til museet og etter en kort velkomsthilsen fikk vi omvisning ved Bjørn Ivar Berg.

Utstillingen er delt opp i fem rom som viser fem utsnitt av Steenstrups liv og virke fra han kom fra Danmark som ung og avslutter med en oversikt over privatlivet. Berg var en inspirerende omviser og det var artig å se mange flotte tegninger utført av Steenstrup. I tillegg til at Steenstrup var industrimann og gründer var han også oppfinner, blant annet til en dampslede.

Etter omvisningen ble vi servert bergmannssuppe og så kom vi i gang med å redigere. Noen av de
fremmøtte opprettet nye artikler, en av dem var artikkelen om Steenstrups dampslede.

Takk til alle som møtte, og takk til Norsk Bergverksmuseum for omvisningen og inspirerende dugnadsinnsats!

by Anne-Sophie Ofrim at May 28, 2014 06:53 AM

May 27, 2014

Wikimedia Sverige

Nu är Då och Nu igång!

16001000467264-Umeå Stads kyrka-Riksantikvarieämbetet.jpg
Umeå stads kyrka någon gång mellan 1930 och 1949. Bild: 16001000467264-Umeå Stads kyrka-Riksantikvarieämbetet” av
okänd fotograf – Riksantikvarieämbetet Licens: Public Domain. Umeå stads kyrka 2014
Mitt egna försök att fånga samma motiv. Här kunde jag ha lagt lite mer tid att hitta rätt vinkel och snitt :)
Bild: Jan Ainali, Licens: CC BY-SA 3.0

I lördags startade fototävlingen Då och Nu och vi passade på att ha en workshop i Umeå när det var Kulturnatta där. Några besökare kom förbi och fick instruktioner om hur man kunde göra. Det var kul att se de som råkade kika in i vårt rum lysa upp när de fick höra tävlingsformatet. ”Det här var ju en jätterolig idé!” utbrast flera. Att det finns bilder från olika tidsperioder fritt tillgängliga underlättar för alla som vill fördjupa sig i ämnet. Ofta kan man göra många observationer av hur kultur och politik avspeglar sig i samhällsbilden som kraftfullt berättar för den som betraktar, något som kan vara mycket svårare med enbart text.

Även media har snappat upp det med till exempel CAP & Design och Allt om historias artiklar. Västerbottenskuriren var på plats i helgen också men det finns ännu bara i tryckt format.

Vill du vara med i tävlingen? Gå till http://dåoch.nu för att delta. Här nedan finns också en film som visar hur man gör, det hela är ganska enkelt.

<iframe class="youtube-player" frameborder="0" height="390" src="http://www.youtube.com/embed/-qIfmn66SLY?version=3&amp;rel=1&amp;fs=1&amp;showsearch=0&amp;showinfo=1&amp;iv_load_policy=1&amp;wmode=transparent" type="text/html" width="640"></iframe>

Av Jan Ainali [CC-BY-SA-3.0], via Wikimedia Commons

Uppdatering i tävlingsreglerna

Tävlingen är nu öppen för hela Sverige, inte bara de fem kommunerna som det genomförs workshops i. De två bästa bilderna från de 285 övriga kommunerna går vidare till den nationella finalen och kommer att ställas ut på Västerbottens museum.


by Jan Ainali at May 27, 2014 09:12 AM

May 25, 2014

Wikimedia Sverige

På lördag börjar fototävlingen Då och Nu!

Umeå Rådhus.jpg Foto: Dag Lindgren Licens CC BY-SA 3.0

Till vänster fotograf okänd, Riksantikvarieämbetet någon gång mellan 1930 och 1949, Public Domain. Till höger: Umeå Rådhus.jpg 2011. Foto: Dag Lindgren Licens CC BY-SA 3.0

Tillsammans med Europeana och Riksantikvarieämbetet arrangerar Wikimedia Sverige fototävlingen Då och Nu. Tävlingen går ut på att återskapa ett foto ur Europeanas samlingar, det vill säga ta ett fotografi ur samma vinkel och på samma objekt men som det ser ut idag. Detta kan visa hur platsen har förändrats, eller förblivit densamma, vilket på ett illustrativt kan höja värdet i en Wikipediaartikel och ge läsaren en bild av hur platsens geografi och utseende kan ha påverkat artikelämnet då och nu.

Tävlingen genomförs i hea Sverige med specialpris i fem kommuner och vi kommer att vara på plats och ge en workshop i samtliga dessa:

  • Umeå – workshop 24 maj – wikiträff
  • Kalmar - workshop 7 juni – wikiträff
  • Lund - workshop 14 juni
  • Göteborg - workshop 23 augusti
  • Stockholm - workshop 30 augusti

Vi meddelar lokaler och tidpunkter för de övriga orterna  så fort de är spikade.

Uppladdningar kan göras mellan 24 maj och 10 september på Wikimedia Commons, där även kompletta regler finns. Förstapriset är en digitalkamera, sponsrad av Europeana, och dessutom kommer det bästa och näst bästa fotot från de fem kommunerna samt den bästa och näst bästa från övriga landet att ställas ut på Västerbottens museum!

Vidare läsning: pressmeddelande från Riksantikvarieämbetet.


by Jan Ainali at May 25, 2014 08:48 AM

May 23, 2014

Wikimedia Norge

Et fyr, et stupetårn, et fartøy, en gravhaug, en helleristning!

Skrevet av Anja Heie, seniorrådgiver hos Riksantikvaren

Delta i ukens konkurranse om kulturminner, og vinn et gavekort!

I uke 22 er det kulturminnene som står for tur. Da er det «kulturminnevern» som er tema for ukens konkurranse på Wikipedia. To vinnere vil motta et universalgavekort fra Riksantikvaren på 500 kroner.

Alnes fyr. Bildet vant fotokonkurransen Wiki Loves Monuments i 2013 og er tatt av  Henny Stokseth.

Alnes fyr. Bildet vant fotokonkurransen Wiki Loves Monuments i 2013 og er tatt av Henny Stokseth.

 

Et kulturminne kan være så mangt: som for eksempel en bygning, et fyr, et stupetårn, et fartøy, en gravhaug eller en helleristning. Kulturminner er spor etter menneskelig aktivitet i vårt fysiske miljø, både fra tidligere tider og fra vår egen tid. Kikker du deg rundt, så kan du oppdage kulturminner nærmest overalt, spredt utover hele landet.

Innen kategorien «kulturminnevern» hører også artikler om mer overordnede tema på kulturminnefeltet hjemme. Eksempler på dette finner du i oversikten over artiklene i denne kategorien. Så her bør det ikke være vanskelig å finne relevante tema eller bilder til ukens konkurranse.

 

I forbindelse med Riksantikvarens Wikipedia-satsing i 2013 ble underprosjektsiden «Kulturminner» opprettet. Her kan du finne forslag til artikler som bør opprettes eller forbedres og andre relevante ressurser, som en oversikt over bilder fra Riksantikvarens arkiv på Wikimedia Commons . Mange artikler om kulturminnefeltet mangler bilder. Her kan du lete etter relevante bilder til din artikkel om kulturminnevern.

Kanskje du blir en av de to vinnerne av et gavekort på 500 kroner? Lykke til!

by Astrid Carlsen at May 23, 2014 11:14 AM

May 22, 2014

Wikimedia Norge

Kjersti Løken Stavrum med nyeste bidrag i skrivestafetten på Wikipedia

Generalsekretær i Norsk Presseforbund, Kjersti Løken Stavrum, overtok stafettpinnen i Wikimedia Norges skrivestafett, og valgte å dele sin kunnskap om offentlighetsprinsippet på Wikipedia.

Kjersti Løken Stavrum, 21.5.2014. Skrivestafett

Redigering, lenking og kildesjekk på Wikipedia, men en brukerkonto på Wikipedia hadde Løken Stavrum allerede.

- Det var naturlig å ta utfordringen, sier Løken Stavrum, – fordi vi i Norsk Presseforbund deler den sammen grunntanken som Wikipedia om at kunnskap og informasjon skal være lett tilgjengelig.

Hun valgte å skrive om offentlighetsprinsippet, fordi det er kunnskap som er viktig for oss alle som manglet på Wikipedia, og fordi nettopp retten til å ta del i og få innsyn i offentlige prosesser er grunnleggende for demokratiet. – Offentlige ansatte ønsker gjerne å ha kontroll på hvilken informasjon som kommer ut, men for å sikre at viktig kunnskap kommer ut, må vi være på alerten, sier Løken Stavrum.

Stafettpinnen overtok hun fra direktør i NHO, Kristin Skogen Lund, som igjen etterfulgte kulturminister Thorhild Widvey. Gjennom hele grunnlovsjubileet vil Wikimedia Norge utfordre profilerte kvinner til å skrive og forbedre artikler på Wikipedia, og vise fram hvordan vi alle kan bidra til å gjøre nettleksikonet bedre.

- Leksikonet har alltid vært en stor del av livet mitt, men bindene med papirleksikon jeg har fått av mine foreldre, har nå først og fremst blitt støvsamlere. Wikipedia har blitt en selvsagt del av hverdagen, men vi må ikke ta det for gitt. Derfor er denne stafetten så viktig, sier Løken Stavrum, og sender med dette stafettpinnen videre til jurist og ytringsfrihetforkjemper Anine Kierulf ved Universitetet i Oslo. Kjersti Løken Stavrums Wikipedia-artikkel om offentlighetsprinsippet kan du lese her.

by Jorid Martinsen at May 22, 2014 11:09 AM

May 14, 2014

Wikimedia Sverige

Ett alternativ till Valmyndigheten

Här följer ett gästinlägg av Karl Wettin. Wikimedia Sverige har tidigare sponsrat med servern bakom openstreetmap.se som använts i den beskrivna tjänsten. – Jan Ainali

Detta är bakgrundshistorien om min karta som visar förtidsröstningslokaler till EU-valet 2014.

För att ta reda på var någonstans på vägen till mitt kontor jag kan förtidsrösta i EU-valet  2014 vände jag mig här om veckan till Valmyndighetens hemsida. Där återfinns en karta som för all del visar alla lokalerna, men vill man veta vilka som har öppet här och nu gäller det att man man kan sin lokalgeografi väldigt bra samtidigt som man inte har något emot att läsa tabellvis med öppettider. Alternativt kan man klicka på varje intressant röstlokal i kartan för att komma till en sida där det oftast går att läsa om hur denna vallokal inte alls har öppet just nu.

Trots att jag inte är beteendevetare kan jag förstå att det inte är en bra lösning, den underlättar på inget sätt för medborgarna att hitta till sin vallokal. Om något tror jag att många personer utan tålamod som besöker Valmyndighetens karta ger upp, kanske är det till och med så illa att flera av dessa låter bli att rösta på grund av den ogenomtänkta lösning de har.

Detta är inte första gången jag tröttnat på tjänster som troligen är utvecklade för att lösa ett problem i en kravspecifikation i stället för att ha fokus på att hjälpa användare rätt. Exempelvis skulle jag för inte allt så många veckor sedan via Postens hemsida leta upp en en brevlåda någonstans på vägen till jobbet. De lider av exakt samma problem som Valmyndighetens tjänst för att hitta förtidsröstningslokal. Dessvärre äger Posten sin brevlådedatabas och de har tidigare skickat jurister på personer som förbättrat deras tjänster (exempelvis ett JSON-API mot deras digitala postnummerkatalog) för att ta bort dem från internet. Jag valde ändå att skörda deras databas och publicera en ny tjänst samtidigt som jag startade en Twitter-konversation med dem.

Jag skall inte gå på djupet om det här med Posten, men det känns ofta som att prata med ett svart hål när man kommer även med så här konkreta förslag till stora organisationer eller de som styr ett i litet offentligt furstendöme.

Det finns absolut ingen mening med att beklaga sig över utvecklarna hos Valmyndigheten, de har helt säkert gjort sitt jobb till punkt och pricka. Däremot har kravställarna troligen valt att gå raka vägen till utvecklarna och förutsatt att de skall lösa en beteendevetenskaplig uppgift, kanske utan att själva förstå att det primärt är ett beteendevetenskapligt problem de står inför att lösa.

En tillfällig lösning

Mitt specifika problem, att hitta till en förtidsröstningslokal till EU-valet 2014, hanterade jag genom att utveckla och publicera en ny karta åt Valmyndigheten. Den använder sig av data de själva publicerat på sin hemsida och som tydlig bakgrundskarta använder jag mig av en stil jag tagit fram åt och som nu drivs av OpenStreetMap Sverige.

Jag känner inte till lösningen för det övergripande problemet med att det finns så många tjänster som inte är användarvänliga, jag har bara identifierat att problemet existerar. Kan vi förlita oss på att medborgarna på sin fritid fortsätter lösa exempelvis Valmyndighetens problem? I detta fallet handlar det dessutom om något så viktigt som en demokratifråga.

 

Fotnot: OpenStreetMap Sverige skulle för övrigt kunna behöva mer RAM i den server som drivs av entusiaster på sin fritid. Hör av er om ni kan hjälpa till med det!


by karlwettin at May 14, 2014 01:01 PM

May 05, 2014

Wikimedia Sverige

Skriva på Wikipedia: ”Det här var roligare än jag trodde”

”Aldrig har så många haft så få att tacka för så mycket” är ett citat som inte bara gäller världskrig utan även Wikipedia. Hittills. Wikipedia behöver fler aktiva skribenter. Inte minst behövs skribenter med olika infallsvinklar, erfarenheter och intressen. En källa för rekrytering är till exempel pensionärer, en annan är kvinnor. Detta är en av anledningarna till att Wikimedia Sverige genomför projektet Kvinnor på Wikipedia 2013. Det totala antalet deltagare på alla de Wikipedia-skrivstugor som genomförs runt om i landet inom ramen för projektet verkar landa på knappt 100 stycken. Den stora knorren i knäcken är hur många av dessa som kommer att fortsätta att skriva på Wikipedia även efter skrivstugorna. På Wikipedia gjorde 755 skribenter fler än 5 redigeringar under oktober 2013. Alltså skulle det, såsom tidigare påpekats, göra stor skillnad om bara ett litet antal av skrivstugornas hundratalet deltagare skulle bli aktiva wikipedianer. Kommer det att bli så?

Skrivstugeledare Hannibal har varit flitig med inlägg om kvinnors skrivande på Wikipedia. Själv tänkte jag dela med mig om de skrivstugor som vi arrangerat i Skellefteå.

Första (och andra) skrivstugan i Skellefteå:

https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/ee/Skrivledare_%2B_tre_deltagare_p%C3%A5_skrivstuga_f%C3%B6r_kvinnor_i_Skellefte%C3%A5_2013.JPG/640px-Skrivledare_%2B_tre_deltagare_p%C3%A5_skrivstuga_f%C3%B6r_kvinnor_i_Skellefte%C3%A5_2013.JPG

Skrivstugan i Skellefteå 2013-10-28.
CC-BY-SA Enar Nordvik

Så roligt vi hade på den första skrivstugan i Skellefteå! Det kom åtta nyfikna och drivna deltagare: från fyraspråkig 13-åring med mottot “utan musik är livet trist” till träforskare med intresse för vattenupptagning i gran och fur. Intressena spände från ayuruveda till fysik. Tre av deltagarna var medlemmar i nätverket ”Kvinnliga Ingenjörer I Skellefteå Tillsammans” och tre var medlemmar i ett affärsnätverk. En kommunalanställd humanist som ”ser på omvärlden med etnologiska glasögon och finner små vardagsfenomen nog så intressanta som de stora världsfrågorna” satt sida vid sida med en 16-åring och 13-åringen som båda hade för avsikt att skriva om sådant de pluggar om.

https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/8/8a/Tv%C3%A5_koncentrerade_deltagare_p%C3%A5_skrivstuga_f%C3%B6r_kvinnor_i_Skellefte%C3%A5_2013.png/320px-Tv%C3%A5_koncentrerade_deltagare_p%C3%A5_skrivstuga_f%C3%B6r_kvinnor_i_Skellefte%C3%A5_2013.png

Koncentrererade.
CC-BY-SA Enar Nordvik.

Fyra timmar rinner verkligen iväg när det finns så mycket att lära och förstå. Vi hann med en kort men intensiv genomgång av Wikipedia och ett par gruppdiskussioner om Wikipedias grundprinciper. Alla presenterade sig på sina användarsidor och fick därmed testa på att redigera. Sista 1,5 timmarna hann deltagarna börja inventera och förbättra artiklar. Faktum är att vi inte hann med så mycket mer än användarsidorna. Artikeln Ester Nilsson blev wikifierad (och någon vecka senare raderad). Det blev två utkast till nya artiklar där det ena först raderades då relevansen möjligen kunde ifrågasättas men senare återuppstod efter en injektion med källor. Det andra utkastet till en helt ny artikel växer till sig i en användares sandlåda. Artikeln Fysik fick ett förbättringsförslag på sin diskussionssida. Och så dök Norran upp för att göra en intervju (reportaget publicerades dock inte på nätet).

Efter fyra timmars skrivstuga var deltagarna inspirerade till att fortsätta och ville spontant veta om dom kunde vara med på nästa tillfälle också. Det gjorde både min medhjälpare Enar och mig mycket glada! Därför arrangerades ett extra uppföljningstillfälle 2014-01-14 då det blev fyra deltagare, varav en var ny. Den nya – en maskiningenjör som jobbar med kvalitet, inköp och logistik – utbrast spontant ”Det här var roligare än jag trodde!”. Under uppföljningstillfället utökades framför allt artikeln Hälsokost men även artikeln Low Carb High Fat redigerades medan artikeln Fysik jobbades med i ”kulisserna”.

 Tredje skrivstugan i Skellefteå:

Under den tredje skrivstugan blev vi 12 deltagare varav majoriteten härrörde från nätverket Ladies Circle. En artikel skapades och 17 artiklar uppdaterades. Det blev artiklar om följande ämnen:

https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/d/de/Skrivstuga_f%C3%B6r_kvinnor_i_Skellefte%C3%A5_2014-02-04.jpg

Skrivstugan i Skellefteå 2014-02-04. Stort tack till Mikke Ejrevi och hans trevliga medarbetare från Campusbiblioteket i Skellefteå som bidrog med lokal, utrustning, datorer, kaffe och te samt ett gott humör.
CC-BY-SA Anna Bauer.

Gabriella Rymark tog initiativet att bjuda in Ladies Circle i Skellefteå till en av skrivstugorna.

Rymark är byggingenjör med en exekutiv MBA i ryggsäcken och har nyligen tillträtt som chef inom fastighetsservice vid Riksbyggen. För ett tag sedan flyttade Rymark hem till Skellefteå från Stockholm ”Jag identifierade då att vi inte har kommit lika långt med jämställdheten i Skellefteå som i Stockholm. Jag har inte tänkt på det tidigare men känner nu när jag är tillbaks att det här måste jag göra något åt. Jag har bland annat initierat Facebook-gemenskapen Skellefteå – en plats för kvinnor med syfte att synliggöra kvinnor och skeva strukturer i Skellefteå”.

Som gammal gamer som har spelat MMORPG är Rymark inte rädd för nätet och var tidigt ute på Facebook. ”För mig är det här att skriva på Wikipedia egentligen inte så långt steg. Jag har bara inte satt mig in i Wikipedia tidigare. Eftersom jag är del av nätverket Ladies Circle, där många inte har min bakgrund och där vi strävar efter att lära av varandra, tipsade jag om skrivstugan eftersom det lät spännande”.

”Två grejer under skrivstugan överraskade mig – att det är enklare än jag trodde och att Evas bidrag blev bortplockat så omedelbart. Som nybörjare kanske man råkar spara för tidigt innan man är klar. Man kunde kanske ha fått en varning först.”

Rymark, varför behövs det fler kvinnor som skriver på Wikipedia? ”Det är innehållet som räknas. Javisst! Men jag tror att det skulle komma fram mer om fler olika ämnen om bland annat kvinnor oftare deltar som skribenter. ”


by Anna Bauer at May 05, 2014 10:47 AM

May 01, 2014

Wikimedia Sverige

Idag börjar Umepedia-tävlingen!

Umepedia-logo.svg

Projektets logotyp som kommer att pryda skyltarna. / The logotype of the project.

For English, see below.

Idag är det dags för skrivtävlingen Umepedia Challenge att börja! Hjälp oss att förbättra artiklar om Umeå på Wikipedia – på vilket språk du vill!

Reglerna är enkla, det handlar bara om att skapa och förlänga någon av de 40 artiklar om byggnader, parker, broar och konstverk som vi har identifierat och listat här, till något av Wikipedias 287 språk. Du väljer själv vilken artikel och språk du vill arbeta på och hur mycket du vill göra. Även ett par rader om ämnet är värdefullt och ett välkommet bidrag i tävlingen!

Vårt mål med projektet Umepedia är att sätta upp skyltar med QRpedia-koder vid de här 40 objekten. Dessa kan sedan snabbt och enkelt skannas in med mobiltelefonen. Det häftiga är att de här QR-koderna automatiskt skickar dig till artikeln på det språk som du har inställt på din mobiltelefon! Alla som vill lära sig om Umeå har nytta av förbättrade artiklar, men framförallt blir detta en fantastisk resurs för Umeås turister och invandrare.

Vi hoppas därför att du hjälper oss att förbättra artiklarna så mycket som möjligt nu under maj och översätta dem till alla språk du kan! Du kan delta i tävlingen 1-31 maj 2014!

Läs mer om tävlingen och skriv upp dina bidrag på Meta-wikin: https://meta.wikimedia.org/wiki/Umepedia_Challenge

 

Today the Umepedia Challenge Begins!

Umeå_stads_kyrka_qrwp.svg

T.ex. hoppas vi sätta en QRpedia-kod vid Umeå stads kyrka, en av sv.Wikipedias utmärkta artiklar. / We hope to put a sign with a QRpedia code next to Umeå stads kyrka, one of sv.Wikipedia’s Featured articles.

Today we are kicking off the writing contest Umepedia Challenge! Help us improve articles about Umeå on WIkipedia – on any language you’d like!

The rules are simple, all you have to do is to create and extend any of the 40 articles about buildings, parks, bridges and artworks that we have identified and listed here, to one of Wikipedia’s 287 languages. You decide which article and language you want to work on and how much you want to write. Even a few lines is a fantastic contribution to the contest!

Our goal with the Umepedia project is to place signs with QRpedia codes next to these 40 objects that we want you to write about. These QRpedia codes can then quickly be scanned with a mobile device. The cool thing is that these QR codes automatically send you to the article in the language that you have set on your mobile phone! Anyone who wants to learn about Umeå benefit of improved Wikipedia articles, but above all, this will be a fantastic resource for Umeå‘s tourists and immigrants.

We therefore hope that you will help us improve the articles as much as possible now in May, and translate them into all and any language that you can! You can take part in the contest during 1-31 May 2014.

Read more about the contest and add you contributions on the Meta wiki: https://meta.wikimedia.org/wiki/Umepedia_Challenge

 

 


by jopparn at May 01, 2014 01:33 PM

April 27, 2014

Wikimedia Norge

Årsmøte i Wikimedia Norge

Årsmøtet til Wikimedia Norge ble gjennomført i våre nye lokaler i Kolstadgaten 1.  lørdag den 26. april. 19 medlemmer med stemmerett var representert, noen av dem hadde levert fullmakter. Etter en del debatt ble styret sitt forslag til budsjett vedtatt. Det er det største budsjettet i foreningens historie.

Styrets forslag til Strategi 2011–2015 og arbeidsplan ble vedtatt med en noe endret ordlyd, men med samme innhold. Vedtektene ble endret på to punkter. Ansatte kan delta på styrets møter og kravet til å få stemmerett på årsmøtet er redusert til medlemskap en måned før årsmøtet, mot tidligere tre måneder.

Årsmøtet valgte følgende styre:
IMG_3710 Jarle Vines (leder) (bildet) , Erlend Bjørtvedt (nestleder), Hogne Neteland (styremedlem), Knut Hjelleset (styremedlem), Ole Anders Flatmo (styremedlem), Astrid Carlsen (styremedlem), Trond Trosterud (styremedlem) og Harald Groven (varamedlem). Se her for mer informasjon om styremedlemmene.

Årsmøtet fikk til slutt se den nye rekrutteringsfilmen som er laget av Tor Arne Bjerke. Filmen ble godt mottatt.

by jarvin at April 27, 2014 09:23 PM

April 23, 2014

Wikimedia Norge

NHO-sjefen skriver på Wikipedia

Kristin Skogen Lund får Wikipedia-opplæring sammen med Kronprins Haakon, Jimmy Wales og Heikki Holmås på Wikipedia Academy i 2012. Foto: Erlend Bjørtvedt CC-BY-SA-3.0

Kristin Skogen Lund får Wikipedia-opplæring sammen med Kronprins Haakon, Jimmy Wales og Heikki Holmås på Wikipedia Academy i 2012. Foto: Erlend Bjørtvedt CC-BY-SA-3.0

Sjef for Næringslivets Hovedorganisasjon (NHO), Kristin Skogen Lund, har nå skrevet på Wikipedia om det kjønnsdelte arbeidlivet i Norge.

Bidraget er en del av Wikimedia Norges skrivestafett, der profilerte kvinner gjennom hele året oppfordres til å opprette og forbedre artikler på Wikipedia som de mener er av relevans for grunnlovsjubileet.

— Dette prosjektet, denne skrivestafetten, er i godt samsvar med «Læringslivet», som NHO har hatt mye oppmerksomhet om i år, sier Skogen Lund til NHO.no. — Man lærer gjennom hele livet. At folk med særlig kunnskaper oppfordres til å bidra til å spre disse, passer godt til dette. Det er heller ikke vanskelig å se det demokratiske aspektet knyttet opp mot grunnlovsjubileet, med å spre og dele kunnskap, sier NHO-sjefen videre.

Stafetten er en del av Wikimedia Norges markering av grunnlovsjubileet, og har også som mål å få opp andelen kvinnelige bidragsytere på Wikipedia. Skogen Lund ble oppfordret av kulturminister Thorhild Widvey til å bidra, og som neste kvinne ut utfordrer hun generalsekretær for Norsk Presseforbund, Kjersti Løken Stavrum.

by Jorid Martinsen at April 23, 2014 10:08 AM

April 16, 2014

Wikimedia Sverige

Fler kvinnor på Wikipedia, skribenter och/eller artiklar?

Wikipedia lider av en obalans i könsrepresentationen bland de som bidrar till det fria uppslagsverket, trots att vem som helst kan redigera. Det är ett faktum som Wikimediagemenskapen själva känner till sedan Wikimedia Foundations användarundersökning 2011 där endast 9 % av användarna uppgav att de var kvinnor. Wikimedia Sverige strävar efter en mångfald bland användarna för att det betyder att innehållet också då får större bredd och djup. För att nå nya grupper har vi haft stöd från Ungdomsstyrelsen att specifikt jobba för att minska klyftan mellan mäns och kvinnors bidrag till Wikipedia. Vårt praktiska arbete mot detta mål har varit att hålla skrivstugor på olika platser i Sverige, men vi har också känt ett behov av att testa andra koncept för att förstå de olika delar som kan vara berörda av den här obalansen. Därför bjöd vi in till en workshop kring Wikipedias relevanskriterier, och här kommer en del av vad samtalen handlade om.

Statistik om svenskspråkiga Wikipedia, den 16 september 2013. Fördelning av biografiska artiklar efter kön och ålder (födelseårtionde). Den vertikala axeln är logaritmisk. Levande personer (A) är 1 kvinna (blå) per 3 män (röd), för de senaste årtiondena rent av 1:2. Men för början av 1800-talet (B), är förhållandet värre än 1:10.

Statistik om svenskspråkiga Wikipedia, den 16 september 2013. Fördelning av biografiska artiklar efter kön och ålder (födelseårtionde). Den vertikala axeln är logaritmisk. Levande personer (A) är 1 kvinna (blå) per 3 män (röd), för de senaste årtiondena rent av 1:2. Men för början av 1800-talet (B), är förhållandet värre än 1:10.
Skapad av: LA2, Licens: Public domain

Skevhet i artikelinnehållet

Till en del handlar problematiken kring vilket innehåll Wikipedia har sett till artiklarnas ämnesområden och hur ämnen tas upp. Det finns ingen undersökning gjord på innehållet men det är välkänt vilka ämnen som har många artiklar, exempelvis operativsystemet Linux, och få artiklar, exempelvis mode. I den mån det går att generalisera kan detta möjligen vara en effekt av vilka grupper som finns representerade bland användarna. En annan faktor är att Wikipedia reflekterar de källor som finns tillgängliga och där finns en inbyggd problematik som innebär att ett mångårigt skevt historieberättande har lämnat oss med långt fler skrivna och dokumenterade källor om män än om kvinnor. Den kunskap som inte har nedskrivna källor är därmed av dessa skäl också underrepresenterad på Wikipedia. När det gäller hur Wikipedia till innehållet tar upp män och kvinnor så noterar vi att det finns 160 000 biografier, varav ca 130 000 är om män, men att gapet mellan män och kvinnor minskar ju senare de är födda.

Det språkliga innehållet i själva artikeln går också att se mot den här bakgrunden. Strävan efter neutralitet problematiseras om det är ett för snävt urval av befolkningen som granskar den. Det här tar Adrianne Wadewitz upp i sitt inlägg om hur handlingen i 1700-talsroman “Fantomina” sammanfattas i den engelska Wikipediaartikelns inledning. Vi tolkar litteratur olika och vi tenderar att använda olika språk beroende på vad vi ser och vet, och således behöver vi också ständigt förhandla om vad en neutral beskrivning egentligen är.

Relevanskriterierna

Wikipedia är förutom artiklarna också sidorna bakom allting, till exempel diskussionssidorna, riktlinjerna, relevanskriterierna, och i samtalet vid hade under den här workshopen var vi extra intresserade av att diskutera Wikipedias relevanskriterier. Eftersom relevanskriterierna har tagits fram av gemenskapen som mest består av män så kan det vara värt att fundera över om någon skevhet återspeglas i kriterierna och eventuellt om det kan ha en exkluderande funktion genom att inte vara lika tydligt framtagna för ett bredare spektrum av ämnen. Hur är relevanskriterierna beskrivna för dansare och kulturpersoner jämfört med sportutövare? Vad vi fick höra var i alla fall att “relevanskriterierna är inte ovälkomnande”. Det i sig är en bra återkoppling till oss.

Fortsättningen

Under workshopen hittade vi inte någon universallösning till att göra Wikipedia jämställt baserat på vilka som skriver och redigerar, och förslaget att blockera nästan alla män för att jämna ut det lämnar vi som det skämt det är. Det vi också funderade på är hopblandningen av att få fler kvinnor att skriva och att det skrivs mer om kvinnor. Det är inte säkert att det blir fler biografier om kvinnor eller artiklar om mode (för att ta tidigare exempel) bara för att fler kvinnor skriver, och det är inte heller säkert att fler artiklar om kvinnor ökar intresset för att skriva bland kvinnor. Men eftersom vi inte vet testar vi olika vägar framåt, och bygger vidare på det som fungerar och hoppas att det som inte fungerar i alla fall inte ställer till det på vägen. Intresset bland kvinnor för att skriva på Wikipedia ökar som tur är och med föregångare som bland annat Pernilla och Linda och med fortsatta skrivstugor och Wikimaraton hoppas vi att Wikipedia blir bättre, både sett till bredd och djup.

 

Närmast har vi bokat två datum för skrivstugor för kvinnor i Umeå på Folkets hus, den 23 april och den 7 maj. Läs mer och hitta anmälan här.


by Axel Pettersson at April 16, 2014 02:34 PM

April 15, 2014

Wikimedia Sverige

Wikimedia Conference i Berlin

Under fyra dagar, 10-13 april, träffades omkring 150 wikimedianer från hela världen till Chapters Conference i Berlin för att diskutera wikimediarörelsens framtid och lära sig av varandra hur verksamheten kan utvecklas.

Deltagarna kom från 37 chapters, samt sex användargrupper och en tematisk organisation. Från Wikimedia Sverige deltog Jan Ainali, Mattias Blomgren och Bengt Oberger.

Första dagen var en öppen dag där olika grupper träffades, medan själva konferensen började på fredagen. Efter välkomnande skedde speed dating, under vilken var och en av deltagarna fick presentera sin organisation för en annan deltagare under tre minuter, varefter man bytte till en annan person. Detta upprepades sedan ett par gånger, för att man skulle få möjlighet att träffa flera deltagare. Det var ett trevligt sätt att få kontakt och höra om de andras verksamhet. Temat för diskussionerna var viktiga milstolpar senaste året, största utmaningarna framöver och en önskan.

Projektet Chapters Dialogue, som syftat till att undersöka föreningarnas behov och mål presenterades. En uppföljning och diskussion om hur detta kan tas vidare fördes nästa dag, men något beslut om fortsättning togs inte.

Efter lunch behandlades intressekonflikt i beslutssituationer och olika exempelsituationer diskuterades i mindre grupper. För Wikimedia Sveriges del kunde vi konstatera att vi hanterat detta väl genom de jävsriktlinjer vi tagit fram. Parallellt med den sessionen pågick en om ”från idé till experiment”.

Därefter följde tre parallella spår, där två av oss gick på ”Community Liasons”, som handlade om de representanter som föreningarna kan ha för att stödja utrullningen av nya verktyg i projekten, till exempel buggrapportering och information. Vi var även representerade på genomgången om erfarenheter från Wikidata-projektet.

Efter sammanfattning av dagen följde samling på Wikimedia Deutschlands kontor, där det bjöds på förtäring. Vi passade även på att ha ett informellt möte med föreningarna i Norge, Finland och Estland, för att diskutera framtida samarbete.

Lördagen inleddes med samling, vilken följdes av möte med ledamöter från Wikimedia Foundations styrelse i form av diskussioner i mindre grupper. Teman för diskussionerna var till exempel strategiarbete, teknisk utveckling och förbättrad kommunikation mellan styrelsen och föreningarna. Det hela avslutades med en paneldiskussion med styrelseledamöterna.

Därefter skedde uppföljning av Chapters Dialogue, parallellt med en session om erfarenhetsutbyte.

Efter lunch följde samtal i mindre grupper om hur vi ser på rörelsen åren 2040, 2025 och 2017. Alternativa ämnen var ett om att lära sig av misstagen och göra bättre misstag i framtiden, samt ett om att påverka EU vad gäller upphovsrättslagstiftning.

Lördagens sista sessioner behandlade återkoppling till FDC, strategiarbete i föreningarna, där Wikimedia UK berättade om sitt strategiarbete, samt en om bidragsansökningar. Strategipresentationen gav en del idéer till kommande strategiarbete i föreningen.

Även på lördagskvällen samlades vi på Wikimedia Deutschlands kontor för förtäring och samvaro.

Söndagens inleddes med att kandidaterna till de två, av föreningarna utsedda, ledamöterna i Wikimedia Foundations styrelse presenterades och därefter fördes en diskussion. Fyra kandidater är nominerade, varav en från Sverige.

Andra sessioner handlade om hur man mäter och följer upp verksamheten, om utveckling av ny mjukvara, anställning av personal och utvärdering av projekt. Därefter följde en om att finna alternativa finansieringsformer, där föreningarna i Sydafrika, Indonesien och Estland berättade om sina erfarenheter. Hur föreningarnas frivilliga kan utbildas för att driva verksamheten diskuterades också.

Avslutningsvis diskuterades framtiden för Wikimedia Conference och deltagarna fann det värdefullt att träffas för att utbyta erfarenheter och träffa varandra. Deltagarna var mycket nöjda med arrangemanget och såg fram emot nästa års konferens, var den nu kommer att hållas.

Ett stort tack till Wikimedia Deutschland för en väl genomförd konferens!


by Mattias Blomgren at April 15, 2014 08:49 PM

April 01, 2014

Wikimedia Norge

Frivillighetshuset i Kolstadgata 1

Skrevet av Ingelin Sundnes, 8. klasse på Ris skole

Fra og med 1.1.2014 fikk Wikimedia Norge kontorer i Kolstadgata 1 i Frivillighetshuset. Frivillighetshuset er et prosjektet initiert av Kontorfellesskapet HEOK (Hyperion, Elevorganisasjonen, Operasjon dagsverk og Kreativ Aktiv Norsk DataUngdom) og det er 12 organisasjoner som holder til i huset og som har har dannet en egen stiftelse nå.

Ingelin Sundnes på jobbskygging hos Wikimedia Norge

Ingelin Sundnes på jobbskygging hos Wikimedia Norge 1.4.2014

Wikimedia Norge  holder til i 4. etasje sammen med blandt andre Youth for Understanding (Therese Stoveland-Alfsen) og Operasjon Dagsverk (Martin Gukild). Jeg snakket litt med begge to:

Jeg spurte Therese om hva de jobber med. Hun svarte at de jobber med utveksling av elever på videregående skoler. Det de gjør er at de som går andre året på videregående kan dra til et annet land å bo og gå på skole der. De tar også inn elever fra andre land som drar hit for å bo og gå på skole her. De driver også med andre ting. Videre spurte jeg om hva hun liker med jobben sin. Hun sa at hun liker å jobbe med ungdommer. Det er en frivillig organisasjon og hun syns det er fint å jobbe med noe som gir mening. Det syns hun er bra.Jeg spurte også om hvordan det er å jobbe i Frivillighetshuset. Hun sa at det er fint å jobbe her. Det er nye lokaler og det et hyggelig miljø.

Jeg spurte Martin om hva de jobber med i Operasjon Dagsverk. Han svarte at de jobber med å lage informasjonskampanje. De jobber med at elever har en dag fri fra skolen hvor de jobber istedet. Pengene som elevene tjener går til andre land i verden som trenger det. Videre spurte jeg om hva han liker best med jobben. Der svarte han at det er gøy og det er bra å jobbe med noe som gir mening. Til slutt spurte jeg om hvordan det er å jobbe i Frivillighetshuset. Han sa at det er fint og at det er bra å jobbe med andre som jobber med det samme.

Frivillighetshuset er en del av Tøyensatsingen.

by Astrid Carlsen at April 01, 2014 01:28 PM

March 28, 2014

Wikimedia Norge

Vi skrev fotohistorie!

 

Preus_FM_IMG_2795

Omvisning i utstillingen En fotohistorie

 

26.3 var det wikiverksted på Preus museum i Horten. Med på verkstedet var ansatte fra Preus museum, nybegynnere og erfarne wikipedianere, et par stykker fra Nasjonalbiblioteket som jobber med foto og andre fotointeresserte. En bra og ivrig gjeng med andre ord! Vi startet verkstedet med en omvisning i utstillingen: En fotohistorie - Fra skatter til serieproduksjon. Hanne Holm-Johnsen guidet oss gjennom fotografiets rikholdige historie, hvor vi begynte med å se på museets samling av daguerreotypier.

Etter omvisningen var det klart for skrivedugnad! Anne-Sophie Ofrim holdt en kort innføring om å opprette en bruker på Wikipedia og om redigering. Deretter gikk vi gang.  I løpet av kvelden fikk vi skrevet om flere kvinnelige fotografer som det var på tide at fikk egne artikler på Wikipedia. Men jobben er ikke ferdig! Sjekk denne rødlenkelisten og Ukens konkurranse på Wikipedia for fotografer som det mangler artikler om. Se forresten også bildesamlingen Preus museum har liggende på Flickr.

Preus_FM_IMG_2859

Ivrig innsats! Skriveverksted i Preus museumsitt fagbiblioteket

Preus museum er et nasjonalt museum med ansvar for fotografi, og det har siden 1995 vært et statlig museum. Lokalene er innredet av arkitekten Sverre Fehn, bygget etter samme tanke som marokkanske basarer. Museets samling er 3-delt: de har i underkant av 1 million bilder, en stor samling av fotoutstyr og et utmerket fagbibliotek med mulighet for utlån. Museets samlinger består av norsk og internasjonalt fotografi og omfatter kunst-, presse-, forsknings- og portrettbilder. Siden mai 2001 har de holdt til på Karljohansvern  - i et magasin som i 1860 ble bygd til marinen.  Ser du en stor, svart ubåt er du rett ved inngangen til Preus museum! 

Preus_FM_IMG_2847

Ingri og Hanne fra Preus museum hadde funnet frem relevant referanselitteratur til oss. Det var til god hjelp!

 

Takk til alle som kom å bidro, og takk til Preus museum
for omvisning og en inspirerende dugnadsinnsats,  og
kanskje blir det flere wikiverksteder?

 

by Astrid Carlsen at March 28, 2014 11:19 AM

March 11, 2014

Wikimedia Sverige

Träffa Wikipedia på Arkitektur- och designcentrum!

Bib_xwHIIAARB7m

Vi hittas i glasgången bredvid Café Blom.

Wikipedia är inte bara sidan på internet du hamnar på när du googlar nånting, det är så oändligt mycket mer. Vilka är det egentligen som skriver och illustrerar artiklar, tar bort klotter, hjälper lärare som vill lära sig mer, hjälper arkiv och museer ladda upp stora mängder bilder? Allt det och mer därtill kommer du kunna få svar på, och dessutom träffa några av dom, när Wikimedia Sverige, den svenska stödföreningen till Wikipedia, har en öppen mötesplats på Arkitektur- och designcentrum. Med start tisdagen 11 mars och fram till onsdagen 16 april kommer det att vara bemannat under ordinarie öppettider (mån stängt, tis 10-20, ons-sön 10-18). Det kommer att vara både schemalagda aktiviteter, möjlighet till spontant uppkomna gruppevenemang samt öppet för drop-in frågor, prova på-redigering, tillförlitlighetsdiskussioner och annat som kommer upp under veckorna.

Programmet för veckorna är fortfarande öppet och vi tar gärna emot förslag på aktiviteter ni vill göra. Några saker som redan nu är bestämda är till exempel en skrivstuga med tema arkitektur och stadsplanering där vi gemensamt förbättrar och skapar nya artiklar med anknytning till ämnet. Eftersom utställningen Blockholm, med Stockholm uppbyggt i Mincreaft pågår kommer vi att titta på och redigera relaterade artiklar i samband med familjesöndagen 23 mars  Inom det ordinarie tisdagskvällsprogrammet kommer det kvällen 18 mars vara en föreläsning om Wikipedia i hörsalen. Schemat uppdateras löpande och finns på vår wiki.

Wikimedia Sverige är en ideell förening som arbetar för att göra kunskap fritt tillgänglig, och har varken ansvar för eller möjlighet att påverka innehållet på Wikipedia. Allt arbete med att skriva nya och uppdatera befintliga artiklar sker av frivilliga krafter. Under veckorna på Arkitektur- och designcentrum kommer du få möjlighet att träffa både frivilliga och anställda som kan svara på frågor och berätta övergripande om Wikimediaprojekten samt visa sätt att hitta spännande diskussioner och andra dolda skatter på Wikipedia.

Vill du veta mer, eller föreslå en programpunkt, hör i så fall av dig till Axel Pettersson på Wikimedia Sverige. Du når honom på axel.pettersson@wikimedia.se eller på 0733-965565.


by Jan Ainali at March 11, 2014 11:46 AM

March 08, 2014

Wikimedia Norge

Kvinner, grip sjansen til å endre kunnskapssamfunnet!

Wikipedia på bokmål besøkes ufattelige 50-60 millioner ganger hver måned, og har gjennom de tretten årene nettleksikonet har eksistert vokst til godt over 400 000 artikler. Neste en halv million artikler, skrevet på frivillig innsats av nordmenn, er ingen liten bragd. Men vi har allikevel en stor utfordring, nemlig at i underkant av ti prosent av disse bidragsyterne er kvinner. Det er det på tide at vi gjør noe med.

Den 6. mars gikk startskuddet for en skrivestafett på Wikipedia, åpnet av kulturminister Thorhild Widvey, hvor betydningsfulle kvinner gjennom hele grunnlovsjubileet oppfordres til å skrive og forbedre artikler relevant for demokrati og ytringsfrihet. For det finnes mange dyktige kvinner i dette landet, med kunnskap verdt å dele. Kulturministeren er et bevis på dette gjennom sin tekst, hvor hun har skrevet om noe som interesserer henne og som hun har kunnskap om – politisk historie i Haugesund.

Kulturminister Thorhild Widvey sammen med wikipedianer Lars Jynge Alvik, Sirian Yildirim fra NRK Kulturnytt og Astrid Carlsen fra Wikimedia Norge. Foto Erlend Bjørtvedt, CC-BY-SA.

Kulturminister Thorhild Widvey sammen med wikipedianer Lars Jynge Alvik, Sirian Yildirim fra NRK Kulturnytt og Astrid Carlsen fra Wikimedia Norge. Foto Erlend Bjørtvedt, CC-BY-SA.

8.mars er den perfekte anledningen til å ta en ekstra runde for å tenke over hvordan demokratiet vårt fungerer, og på hvem som definerer virkelighetsforståelsen. Wikipedia er bygd opp omkring en tanke om at alle kan bidra og at alles kunnskap er verdifull. Kvinneunderskuddet på Wikipedia gjør derimot at det er mange personers kunnskap som ikke deles, samtidig som en mannsdominans på hva som er viktig og virkelig, opprettholdes.

Kjønnsskjevheten på Wikipedia er ikke isolert fra hvordan resten av samfunnet fungerer, og vi kan lett se en mannsdominans i både akademia og medier, men nettleksikonet er unikt med det at vi har sjansen til å gjøre noe med kjønnsskjevheten her og nå. Alle kan bidra til å gjøre Wikipedia bedre, gjennom artikkelskriving, korrekturlesing, kildeinnhenting og mye mer – og gjennom å gjøre det får bidragsytere en ufattelig mulighet til å sørge for mer og bedre kunnskap til hele internettet. Og skal nettleksikonet fullt ut oppnå sitt potensial, så trengs kvinnene.

Neste person ut i stafetten er Kristin Skogen Lund, men det er ingen grunn til at ikke neste kvinne som skriver på Wikipedia skal være akkurat deg.

Kulturministerens publisering ble dekket av NRK Kulturnytt, og det innslaget finner dere her.

by Jorid Martinsen at March 08, 2014 07:32 AM

March 05, 2014

Wikimedia Norge

Hva skjedde på wikiverkstedet på Norsk Folkemuseum – Grunnlovsjubileet 1814–2014?

Profilbilde - Vibecke Yrstad-4

Vibecke var en av deltakerne på wikiverkstedet på Norsk Folkemuseum.

Skrevet av Vibecke Yrstad

 Vibecke er kunsthistoriker og kulturforvalter fra Universitetet i Oslo og University of York. Hun er en kulturhistorisk ildsjel med en spesiell interesse for arkitektur og bygningsvern.

Onsdag 26. mars var det duket for Wikimedia Norge sitt første wikiverksted. Wikiverkstedene er bygget opp rundt et bestemt tema i tilknytning til institusjonen, organisasjonen eller bedriften som besøkes. Ettersom wikiverkstedet denne gangen ble holdt i samarbeid med Norsk Folkemuseum i Oslo var temaet 1814, i tråd med den største kulturelle begivenheten i Norge i 2014; nemlig Grunnlovsjubileet.

Kvelden startet med en omvisning av Monica Mørch, kurator for Norsk Folkemuseum, i museets jubileumsutstilling 1814 – Spillet om Danmark og Norge. Utstillingen, som er et samarbeid mellom Det Nationalhistoriske Museum Frederiksborg Slot og Norsk Folkemuseum, omhandler de historiske begivenhetene som pågikk i Norge og Europa i tiden før og etter utformingen av grunnloven. Utstillingen viser de ulike årsakene til og følgene av begivenhetene i 1814, et storpolitisk maktspill som hadde uante konsekvenser for befolkningen i Norge og i Norden som helhet.

Etter omvisningen samlet vi oss i Collettgården for å skrive og forbedre Wikipedia-artikler knyttet til 1814. Gruppen som var samlet hadde forskjellig erfaring med bruk og redigering av Wikipedia-artikler, der noen kun hadde brukserfaring og andre var drevne skrivere. Vi fikk derfor en kort innføring i å lage en wikipediaprofil, opplasting av bilder til Wikimedia Commons (samt en kort innføring om opphavsrett og utfordringene/restriksjonene for tilgjengeliggjøring av bilder og kunstverk), samt hvordan en artikkel kan redigeres eller opprettes.

FVavrRlSiXUhMcKiTgvJ1hTOJbFwJFI9Z5Zr54NA53w

Etter en kjapp opplæring har vi gått i gang med å redigere på Wikipedia.

For å gi oss en liten dytt i startfasen hadde historikerne på museet forberedt en liste over ulike tema som det trengs artikler om. De ulike temaene var blant annet kanonbåtkrig, kaperfart, «Det gule kor» og «supplikk».
 Fordi flere av temaene var relativt vanskelige, med kun et par timer til rådighet, fant vi artikler som kunne endres/skrives i Wikipedias Underprosjekter. Dette er dugnadsprosjekter innenfor ulike kategorier. Vi valgte selvfølgelig å fordype oss i underprosjektet ”Grunnlovsjubileet”. Her fant vi at det manglet en artikkel om bevilgningskompetanse og bestemte oss for å skrive denne.

Bevilgningskompetanse-3

Starten på artikkel om bevilgningskompetanse på Wikipedia

Ved å lete opp informasjon på Jusstorget.no og regjeringen.no fikk vi laget et kortfattet innlegg med lenker til relevante artikler. Vi har ventet i spenning for å se om artikkelen fikk bestå eller ville bli endret på, som så ofte skjer om informasjonen er feil; og den har bestått! Et spennende resultat som absolutt har gitt mersmak.

Tusen takk til Wikimedia Norge og Norsk Folkemuseum for en interessant og lærerik kveld.

Verkstedene skal holdes på månedlig basis, og neste verksted skal holdes på Preus museum onsdag 26. mars. Håper på å se dere der til en ny, og like hyggelig, verkstedskveld.

by Astrid Carlsen at March 05, 2014 09:06 AM

February 26, 2014

Wikimedia Sverige

Verktygslåda för Creative Commons

Foto: Dorota Kawęcka Licens: CC-BY 3.0

Foto: Dorota Kawęcka Licens: CC-BY 3.0

Hur är det där med öppna licenser egentligen? Vad är det och varför ska det användas? Och när man väl kommer fram till att det är bra och vill använda det, vilken av alla varianter är bäst och fungerar för mitt material och mina samlingar?

Förra veckan var jag i Krakow för att under två intensiva och oerhört produktiva dagar jobba med att ta fram ett toolkit för Creative Commonslicenser för GLAM-sektorn. CC Polen var värdar för evenemanget och tillsammans med sex polacker och två nederländare  var det  intensivt skrivande och diskuterande från morgon till kväll. Bland det vi skrev var till exempel ett antal fallstudier som visar på hur GLAM-institutioner som har börjat använda fria licenser får ökad synlighet och får hjälp från allmänheten att förbättra sin metadata, en presentation och ett dokument med fördelar av att använda fria licenser. Bland det framdiskuterade som jag väntar på att få se resultatet av är några infographics som ska renritas av den grafiska designern som var med under den aktiviteten.

Om någon månad kommer det vi producerade att publiceras på cctoolkits.com, fritt för alla att använda, återanvända och modifiera. Förhoppningsvis kommer det även att leda till att fler tar steget och vågar tillgängliggöra det material dom har som är Public Domain, eller att släppa eget material under fria CC-licenser.

Andra som har skrivit om sprinten:


by Axel Pettersson at February 26, 2014 10:15 AM

February 25, 2014

Wikimedia Sverige

Ny praktikant!

Hej!

 Jenni heter jag och är den nya praktikanten på Wikimedia Sverige!

Har tidigare studerat vid bland annat Södertörns högskola samt Stockholms Universitet och tack vare det är jag en van Wikipediaanvändare, hade dock ingen aning om att Wikimedia existerade för en månad sedan men tycker det är jättespännande att få vara här.

 Har i dagarna gjort min allra första redigering av en Wikipediaartikel, något som kändes riktigt roligt och spännande!

 Att få chansen att bidra till en ideell organisation som Wikimedia samtidigt som jag får praktisk kunskap är ovärderligt och jag har på en veckas tid fått sätta mig in en hel del i organisationens uppbyggnad samt arbetsmetodik.

 Är snart klar med min första vecka och det har varit väldigt givande. Alla är tålmodiga, vänliga och välkomnande.

 Min förhoppning är att jag framöver ska få sätta mig in i kommunaktionsstrategi-frågor och få chansen att fördjupa mig ytterligare inom Wikipedia-världen!

Jag ser fram emot våren på Wikimedia!

 

// Jenni


by nybergjenni at February 25, 2014 10:45 AM

February 20, 2014

Wikimedia Sverige

Digikult 2014

Det här blogginlägget finns också som pressmeddelande.

Den 26-27 mars äger konferensen Digikult rum igen. Konferensen handlar om kulturarv på nätet i praktiken, d.v.s. erfarenheter från urval, digitalisering, upphovsrätt, tillgängliggörande och delaktighet. Konferensprogrammet är fyllt av intressanta talare och digitaliseringsprojekt. Några av höjdpunkterna är när SVT berättar om Öppet arkiv, Digisam rapporterar om arbetet med sina nationella riktlinjer för digitalisering, Centrum för Näringslivshistoria visar hur företagshistoria tillgängliggörs, Stockholms universitetsbibliotek presenterar hur open access fortfarande är kontroversiellt, och Göteborgs Symfoniker presenterar hur deras musik fått publik i 150 länder.

Dessutom berättar Lennart Guldbrandsson om världens största fototävling, Wiki Loves Monument och dess systertävling, Wiki Loves Public Art. Inledningstalare är Anna Troberg från Piratpartiet; vi får se om hon blir lika omtalad som förra årets inledningstalare landshövding Lars Bäckström. (Fler filmade talare här.) Moderator detta år är Kristina Berg, som till vardags arbetar på Arkitektur- och designcentrum, men dessutom är styrelseledamot i Wikimedia Sverige.

Wikimedia Sverige är en av arrangörerna, tillsammans med Regionarkivet, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Västarvet, Kultursekretariatet i Västra Götalandsregionen, Kultur i Väst, Göteborgs Stadsmuseum och Riksarkivet.

Den här typen av konferenser, som Wikimedia Sverige har varit med om att arrangera sedan 2008, hjälper till att göra Wikipedia till ett etablerat namn inom arkiv, bibliotek och museer. Vi kan redan se att det har fått effekter, allt ifrån Wikipedianer in Residence, Wikipedian in Academy, till samarbeten med större organisationer, och omnämnanden i allt fler offentliga sammanhang som en naturlig samarbetspartner. Kom därför gärna dit och bli en del av diskussionen.

Konferensfakta:

Datum: den 26-27 mars

Plats: Wallenstamsalen, Stadsmuseet i Göteborg

Anmälan (bindande): här

Kostnad: Fram till den 12 mars 1500 kr, efter det 2500 kr


by Lennart Guldbrandsson at February 20, 2014 02:30 PM

February 15, 2014

Wikimedia Norge

Fotorapport fra sentralbanksjefens årstale 2014

Kjetil Ree rapporterer om hvordan han tar bilder til Wikipedia.

Kjetil Ree rapporterer om hvordan han tar bilder for Wikipedia.

Hvert år i februar holder sentralbanksjefen en tale til medlemmene av Norges Banks representantskap og andre utvalgte gjester. Denne talen får stor oppmerksomhet i media, i de politiske miljøene og i finans- og økonomikretser. På gjestelisten er store deler av regjeringen og størstedelen av næringslivstoppene i Norge.

Nettleksikonet Wikipedia trenger alltid flere gode bilder til å illustrere artikler om norske samfunnstopper. Som med det tekstlige innholdet er det i all hovedsak frivillige bidragsytere som står for bildetilfanget, og arrangementer som sentralbanksjefens årstale er en glimrende mulighet til å illustrere mange Wikipedia-artikler på en effektiv måte. I denne bloggposten beskriver jeg hvordan jeg arbeider når jeg drar på slike arrangementer for å ta bilder.

Forberedelser

Det er alltid viktig å forberede seg godt når man skal ut og ta bilder. Første steg er å skaffe akkreditering til arrangementet man skal dra på, for hvis man bare møter opp i døra er det gode muligheter for at man blir avvist.

Ofte vil det fungere å sende en epost til presseansvarlig ved arrangementet man vil dra på der man introduserer seg som frivillig bidragsyter til nettleksikonet Wikipedia, og spør om man kan komme og ta bilder. For noen arrangementer – spesielt de der det er stor pågang fra pressen – bør man imidlertid prøve å gjøre det litt mer «offisielt», og her er det veldig greit å få hjelp av de ansatte i Wikimedia Norge (WMNO). Til arrangementet ved Norges Bank fikk jeg hjelp av Astrid i WMNO til å ta skaffe akkreditering, noe som var veldig praktisk. Medlemmer i Wikimedia Norge og bidragsytere til Wikipedia kan gjerne ta kontakt med de ansatte dersom man trenger hjelp med slike ting.

Det er også viktig å ha godt utstyr på slike arrangementer. Selv hadde jeg med et Canon 7D som hovedkamera, og et Fujifilm X100 som sekundærkamera. Grunnen til at jeg har med et sekundærkamera er at jeg kan bruke forskjellig optikk på de to, hos Norges Bank brukte jeg et 70-200 mm teleobjektiv på 7Den, noe som fungerer bra til å ta nærbilder av gjestene med. Dette vil imidlertid være ubrukelig til oversiktsbilder, så der er 23 mm-objektivet på X100en greit å ha.

Arrangementet

Presseansvarlig hos Norge Bank hadde sagt at dørene åpnet klokken 17:30, og jeg var på plass 15 minutter før. Etter å ha registrert meg som fotograf tok jeg en tur rundt i lokalet for å finne ut hvor det var best å stå. Jeg fant vel fort ut at stedet der alle de andre akkrediterte fotografene stod sannsynligvis var det beste, så jeg stilte meg like ved.

Sentralbanksjefens tale skulle begynne klokken 18:00. Klokken 17:45 var det knapt nok kommet noen, og man stod der og tvinnet tommeltotter. Den neste timinuttersperiode var det imidlertid fullt kjør, der det kom tett i tett med folk jeg ville ta bilde av. Når det går forbi fem stykker man vil ta bilde av samtidig og man skjønner at det bare blir tid til å ta av én må man gjøre noen raske vurderinger – bør jeg prioritere Stoltenberg eller Gahr Støre? Her blir det ofte litt tilfeldigheter, men man må nesten bare bruke sunn fornuft.

Finansminister Siv Jensen blir intervjuet av en E24.no-journalist.

Finansminister Siv Jensen blir intervjuet av en E24.no-journalist. Intervjusituasjoner er ofte en fin anledning til å henge seg på og ta mange bilder, slik som dette.

De mest kjente gjestene ved slike arrangementer blir ofte stoppet av journalister og TV-team. Slike intervju-situasjoner er ofte en fin anledning til å henge seg på og ta mange bilder. Ofte er det stor trengsel rundt intervjuobjektet, men man kommer vanligvis til mange gode muligheter i løpet av det minuttet eller to intervjuet varer.

Da sentralbanksjefen begynte å tale klokken 18:00 bestemte jeg meg for at nok var nok. Jeg visste det kom til å bli gode fotomuligheter også etter talen, men batteriene på blitzen min var i ferd med å gå tomme. Man bør alltid ha med seg ekstrabatterier til slike arrangementer, men det hadde jeg altså glemt denne gangen. En irriterende nybegynnerfeil, men kvelden hadde nå i alle fall ikke blitt helt bortkastet.

Etterarbeid og opplasting

Det å etterbehandle bildene er ofte like mye arbeid som å dra ut i felten og fotografere. Jeg tok omtrent 200 bilder i løpet av halvtimen hos Norges Bank, noe som erfaringsmessig gir et tyvetalls akseptable bilder man kan bruke på Wikipedia.

Jeg etterbehandler vanligvis bildene i Apples Aperture. Først importerte jeg alle 200 bildene inn i programmet, og gjorde så en grovsortering av kvaliteten. Her ble ca. halvparten kastet. Så så jeg nøyere på resten, og valgte ut det beste av hver person. Deretter justerer jeg farger, beskjærer, legger inn metadata og så videre, før jeg eksporterer fra raw til .JPG.

Noe som var litt spesielt med bildene fra Norges Bank var at jeg bestemte meg for også å bruke noen av de jeg opprinnelig forkastet. Et eksempel på dette var bildet av Trygve Hegnar, som dessverre var uskarpt. Vanligvis ville jeg ikke ha vært fornøyd nok med dette til å bruke det i Wikipedia, men siden vi ikke hadde noe bilde av Hegnar fra før bestemte jeg meg likevel for å legge det inn. Et dårlig bilde er nå engang vanligvis bedre enn intet bilde.

Alle bilder som skal brukes i Wikipedia lastes opp til billeddatabasen Wikimedia Commons. Commons har blitt mye bedre på brukervennlighet de siste par årene, men bulk-opplasting av store mengder bilder er fortsatt noe som web-grensesnittet ikke er spesielt godt til. Heldigvis finnes det flere tredjepartsverktøy som kan benyttes til dette, og selv bruker jeg Java-programmet Commonist.

Java-programmet Commonist er et godt alternativ når man skal laste opp mange bilder samtidig.

Java-programmet Commonist er et godt alternativ når man skal laste opp mange bilder samtidig.

Med Commonist kan jeg legge inn metadata (slik som lisensinformasjon, opplysninger om fotografen, kategorier, dato, osv.) én gang, og enkelt legge inn opplysningene på alle bildebeskrivelsessidene samtidig. Dette sparer meg for masse opplastingsarbeid.

Det ble totalt lastet opp 26 bilder til Commons-kategorien «Norges Bank annual address 2014». Antallet var kanskje noe skuffende isolert sett, men mange av bildene var fine, så det var alt i alt fornuftig bruk av tiden min.

Et problem jeg hadde var at jeg ikke kjente igjen flere av de jeg tok bilde av, selv om jeg er temmelig sikker på at Wikipedia har eller bør ha artikkel om dem. Det jeg gjør i slike tilfeller er å poste lenker til bildene på Torget på bokmåls-Wikipedia, der jeg spør andre bidragsytere om hjelp. Etter to dager har jeg fått hjelp til å identifisere fem av de syv jeg ikke kjente igjen, og jeg regner med at også de to siste kommer på plass snart.

Har du også erfaringer som fotograf ved slike arrangementer? Del dem gjerne i kommentarfeltet under!

by Kjetil Ree at February 15, 2014 03:02 PM

February 09, 2014

Wikimedia Norge

Velkommen til wikiverksted på Norsk Folkemuseum 26. februar!

Bli formidlet til, og bli en formidler – den 26. februar arrangerer vi den første av en hel rekke Wikipedia-verksteder, og startskuddet går på Norsk Folkemuseum. På folkemuseet vil vi få en omvisning i museets rykende ferske grunnlovsjubileumsutstillinge, «1814 – Spillet om Danmark og Norge», før vi sammen skriver Wikipedia-artikler. Hvem som helst kan være med, og helt gratis er det også!

eidsvollriksraad1814edit1-1

Oscar Wergeland [Offentlig eiendom], Wikimedia Commons. https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Eidsvoll_1814.jpeg

Wikiverkstedene vi skal ha fremover vil alle bygges over samme lest; sammen med en institusjon, organisasjon eller bedrift inviterer vi alle som vil være med på en omvisning eller et foredrag, før vi sammen setter oss ned for å skrive og forbedre Wikipedia-artikler knyttet til kveldens tema, med kyndig faglig og wikipediansk veiledning underveis. Dere som blir med får altså både sjansen til en helt egen innsikt i et tema eller et sted,  i tillegg til at dere får bidratt til å gjøre verdens mest omfattende kunnskapsprosjekt på nett enda bedre! Verkstedene kommer vi til å ha på månedlig basis fremover, og vi håper at disse kan gjøre at flere oppdager hvor lett og hvor kjekt det er å bidra på Wikipedia!

Verkstedet på Norsk Folkemuseum vil begynne med en omvisning i 1814-utstillingen klokka 17, før vi setter oss ned for å skrive sammen (med mat underveis) i Collettgården fra klokka 18 til 20. Tilstede under hele verkstedet vil det være dyktige folk fra museet som kan veilede i både Wikipedia-skriving og fag, og historikerne fra museet har også forberedt en liste over tema som det trengs artikler om, som kanonbåtkrig, kaperfart og spørsmålene om hva «Det gule kor» og «supplikk» egentlig er. Du trenger ingen erfaring for å bli med, og vi ønsker oss både museumsarbeidere, studenter og andre som vil bidra til kunnskapsdugnaden velkommen med denne kvelden!

Påmelding gjøres via denne lenken, og om dere har spørsmål er det bare å ta kontakt på astrid@wikimedia.no. Utover det er det førstemann til mølla, da vi har lyst til å begrense til 25 deltakere for at alle skal få mest mulig ut av kvelden!

by Jorid Martinsen at February 09, 2014 08:50 PM

January 30, 2014

Wikimedia Sverige

Välkommen till ny Wikipedia-blogg

Johan Jönsson, foto: Johan Anglemark, CC-BY-SA 2.0

Johan Jönsson, foto: Johan Anglemark, CC-BY-SA 2.0, Wikimedia Commons

Johan Jönsson, som tidigare var svenskspråkiga Wikipedias presskontakt, och en veteran på Wikipedia, driver numera en blogg om Wikipedia. Den uppdateras ofta och innehåller många matnyttigheter. Det är alltid roligt att se flera röster skriva om ett så angeläget ämne.

Hittills har Johan skrivit bland annat om:

* den pågående omröstningen om filformatet mp4

* hur bilder kan användas för att skapa ett icke-neutralt intryck

* hur man använder bilder från Wikipedia

Prenumerera gärna. Namnet är lätt att komma ihåg: Wikipediabloggen.se.


by Lennart Guldbrandsson at January 30, 2014 08:56 AM

January 26, 2014

Wikimedia Sverige

Tio ämnen för kvinnor att skriva om på Wikipedia

Det här är det sjätte avsnittet i min serie blogginlägg om kvinnor på Wikipedia. Läs de fem tidigare och andra inlägg om kvinnor på Wikipedia här. Även det här blogginlägget är skrivet enligt Wikipedias vanliga form: ärligt, transparent och så att vem som helst kan vara med i diskussionen. Alla ”du” riktar sig emellertid till den som vill påverka fler kvinnor att skriva på Wikipedia.

Välkommen ner i vattnet. Det är inte så kallt som det ser ut.

Välkommen ner i vattnet. Det är inte så kallt som det ser ut.

Var är ingången till Wikipedia?

Den som har bestämt sig för att bidra till Wikipedia hamnar ganska snart i en annan fråga: var börjar man? I vilka artiklar ska man ta sina första steg? Det finns både så mycket att göra, och samtidigt inget att göra. Man blir lätt överväldigad över valmöjligheterna. Vilka artiklar behöver mest hjälp? Man har varken tid att kolla alla artiklar eller förmåga att hitta alla tänkbara artiklar. Koppla gärna ihop det här med att kvinnor har en tendens att underskatta sina egna kunskaper och överskatta alla andras. Sökrutan blir då lika svår att hantera som en för stor garderob: man blir mätt bara av de oändliga möjligheterna.

För oss finns det en verklig risk här: att folk slutar redan innan de börjat därför att de inte ens hittar ingången till labyrinten som är Wikipedia. Därför kan det vara bra att kunna rekommendera några ämnen. Nu är det viktigt att förstå att alla ämnen inte passar just dem som du pratar med. Du får vara lite finkänslig eller uppfinningsrik, allt eftersom situationen kräver, men de här sakerna kan vara bra utgångspunkter för vidare tankar.

1. Hemorten

De flesta har några kunskaper om sin hemort som inte finns på Wikipedia, vare sig det gäller historia eller geografi, företag som funnits där, eller kommunstyre, eller händelser som kan vara relevanta. Pröva gärna att söka på orten, socknen som orten ligger i, kommunen som orten ligger i, eller till och med landskapet.

2. Hobbies

Oavsett om det är stickning, rallycross eller papegojuppfödning finns det saker att fylla på med i Wikipedia. Det kan vara svårare att få reda på en persons hobby än vad man tror, även om man frågar. De betraktar det nämligen inte som en hobby, utan som ”något man gör”. Här kan det vara bra att kika på ämnets kategorier också, för även om det finns en del skrivet i huvudartikeln, så kan det saknas mycket i omkringliggande artiklar. Ganska ofta saknar artiklar om hobby-relaterade ämnen instruktioner (det ska inte vara långa instruktioner, men litegrand så att man förstår hur det går till), jämförelser med andra liknande aktiviteter, källhänvisningar och historikdel.

3. Gammalt intresse

Hobbyn måste såklart inte vara aktuell. Det kan vara något från ens barndom också. Sök till exempel på en sport som personen ägnade sig åt i barndomen, något gammalt TV-program, eller popmusikern från 1970-talet. Eftersom folk i allmänhet har en tendens att skriva om sådant de är med om/har i färskt minne eller sånt som ligger långt tillbaka i tiden finns det en stor lucka i vad som finns på internet. De som skriver om ”pojkintressen” har varit aktiva på Wikipedia redan, men det finns många gamla grejer där flickor varit den stora målgruppen, som saknar bra beskrivningar.

4. Senaste boken eller filmen

Kvinnor läser mer än män, och tittar i regel på andra sorters filmer än män. Det är en bra ingång för den som vill skriva om Wikipedia: böckerna och författarna är i regel relevanta, liksom filmerna. En hel del av artiklarna ser dock sämre ut än våra bästa artiklar. Visa därför gärna upp en annan artikel om ett näraliggande ämne, för att visa hur den dåliga artikeln skulle kunna utvecklas. Handlingsdelen kanske behöver utökas, men framför allt behövs det mer information om hur boken eller filmen mottogs av kritiker, vad den är känd för, om boken finns inläst som ljudbok, om filmen har fått priser, etc.

5. En kändis

Beda Hallberg

Beda Hallberg saknar just nu en kontext, exempelvis.

Alla känner inte till samma personer. Kvinnor tenderar att vara intresserade av andra personer än män. Alla vet dessutom inte samma saker om personen. Sök efter personen på Wikipedia. Om personen inte har en artikel än, kan det vara bra att titta på Wikipedias lägsta krav för artiklar om personer. Ofta finns det grundinformation om personen, inklusive listor över verk eller aktiviteter, men det saknas i många fall mer analyserande text: i vilken stil skriver författaren, vad har politikern för åsikter, vilken sorts filmer har skådespelerskan medverkat i, vilken tidsanda levde forskaren i, hur har skidåkerskans karriär utvecklats, och vilken bakgrund har journalisten? Det är sånt som ger artiklarna liv och förvandlar Wikipedia från Vem är det till ett modernt uppslagsverk.

6. Mode

Såväl dagens mode och dåtidens mode är sorgligt eftersatta på Wikipedia. Det saknas väldigt mycket, och det saknas till och med bra guider för hur man skriver om mode. Man kan ganska enkelt göra en stor insats här.

(Vi har haft skrivstugor om mode, och om man är intresserad, så hjälper vi gärna till med och stöttar det med lokaler, pengar till fika, eller liknande.)

7. Språkfel

Många kvinnor är intresserade av språk och kommunikation. Wikipedia samlar på artiklar som har språkfel, så att det ska bli enklare för dem som gillar att pyssla med sånt. Här! Man måste inte vara någon expert, utan det räcker ofta med ett normalt mått av språköra för att kunna göra världen en tjänst.

8. Något oväntat

För kvinnor som inte känner att de har något specialämne där de kan bidra mycket, kan det vara en idé att börja med artiklar som någon annan föreslår. Här finns tre bra vägar att ta:

  • Många som skriver använder Wikipedias slumpfunktion för att hitta oväntade saker att skriva om. Klicka på länken för att hitta ett ämne som du kanske vet mer om än det som står där just nu. Av detta skäl finns det många artiklar om djur på svenskspråkiga Wikipedia, så det kan hända att man måste klicka slumpartikel flera gånger innan man kommer till en artikel om något annat.
  • För den som vill känna sig mer aktuell, men ändå stöta på oväntade artiklar finns den här bekväma sidan, där allt som händer på Wikipedia listas. Där kan man lätt se vilka artiklar som andra arbetar på, och inspireras.
  • Om man skaffar ett användarkonto, kan man få förslag från den vänliga Förslagsboten. Så här gör man. Eftersom den bygger sina förslag på de bidrag man redan har gjort, behöver man göra någon redigering i ett ämne man tycker om. Då kan man antingen använda någon av metoderna ovan, eller välja ett ämne här, klicka sig vidare, göra en redigering, och sedan fråga Förslagsboten om fler förslag.

9. Uppfylla önskningar

Det är roligt att kunna uppfylla andras önskningar. Här finns många sådana önskade artiklar på Wikipedia. Välj ett ämne som verkar intressant, klicka på den röda länken och börja skriva. Glöm inte att inkludera åtminstone de tre nödvändiga sakerna för alla artiklar: en beskrivning av vad det är, en förklaring till varför den bör vara med i Wikipedia, och en källhänvisning.

Många av Wikipedias kortaste artiklar saknar de tre nödvändiga sakerna för alla artiklar. Titta bara hur korta de är.

10. Granska andras texter

Några av Wikipedias artiklar är särskilt bra. De kan få en gyllene eller silverne stjärna om de har klarat sig genom en granskningsprocess. Även nybörjare får gärna nominera artiklar, eller ännu hellre hjälpa till att granska de artiklar som har blivit nominerade. Man måste inte vara ämnesexpert, utan kan kika på sådana saker som språk, struktur, eller till och med bilder. Därefter skriver man vad man tycker och varför, helst med förslag på hur artikeln kunde bli bättre. Saknas något? Är något otydligt?

Vart leder vägen in till Wikipedia?

Det finns naturligtvis många fler vägar in i Wikipedia, och till dig som hjälper andra in i Wikipedia vill jag rekommendera att påminna dig om hur du hittade dit.

Men det finns en annan sak som är ännu viktigare, nämligen att betona målet. Vad är målet? Jo, att bli en del av Wikipedia-gemenskapen. Det är gemenskapen som håller folk kvar och som inspirerar en att göra fler grejer. Men det är också gemenskapen som tolkar och omtolkar Wikipedias regler. Det är den som hjälper till när man funderar på något. Det är där man får svar på sina frågor. Det är också med den man måste samarbeta om man vill att ens redigeringar ska bli kvar på Wikipedia.

Avslutning

Jag brukar avsluta med följande uppmaning:

Du måste inte börja redigera idag (även om det naturligtvis är roligt). Bara det att du vet att du kan skriva på Wikipedia särskiljer dig från stora delar av mänskligheten. Och när du stöter på ett problem i en artikel hoppas jag att klickar på ”redigera”-knappen, ändrar och klickar ”spara”.

Och sedan kan du krydda med någon av de tio orsakerna till att de ska redigera.


by Lennart Guldbrandsson at January 26, 2014 12:52 AM

January 24, 2014

Wikimedia Norge

Wikimedia Norges første ansatte!

I desember fikk Wikimedia Norge sine første ansatte noensinne, og vi er ganske så stolte over å være en del av noe så er så ufattelig stort som Wikipedia og de andre wikiprosjektene.

Vi, de ansatte i Wikimedia Norge, er Tor Arne, Astrid og Jorid. Det er lagt ut info om oss på andre steder også, men vi er glad nok i oss selv til å skrive litt om oss her også:

Tor Arne, Astrid og Jorid er Wikimedia Norges første ansatte. Foto: Erlend Bjørtvedt

Tor Arne, Astrid og Jorid er Wikimedia Norges første ansatte. Foto: Erlend Bjørtvedt

Astrid er den av oss som jobbet på fulltid, og skal derfor holde tak i litt av alt det vi gjør denne våren, men spesielt i samarbeidet  vi har og skal videreutvikle med ulike kulturinstitusjoner. Vi skal ikke røpe alle planene enda, utover året kommer vi til å arrangere omvisninger med wikiverksted i etterkant på en rekke spennende institusjoner – hvor vi inviterer alle som vil til å delta. Astrid er utdannet idéhistoriker, og har jobbet mange år i fagforlagsbransjen.

Tor Arne jobber med Wikimedia på deltid. Den andre del av tiden sin bruker han på å være filmprodusent, og på å undervise i filmproduksjon ved forskjellige høyskoler. Han er den som har mest erfaring med å sette i gang prosjekter og å søke penger, så han kommer til å jobbe med å konkretisere alle de gode ideene vi har til hvordan vi kan gjøre de norske wikiprosjektene enda bedre, og sørge for at vi får midler til å gjennomføre dem.

Jorid er også deltidsansatt, og kommer til å gripe fatt i den store utfordringen vi har med å få flere kvinnelige bidragsytere på Wikipedia. Jorid jobber ved siden av denne stilling med kommunikasjon i en kulturorganisasjon, men har også etter hvert ganske så mye erfaring fra frivillige organisasjoner, og er utdannet kulturviter.

Vi deler et stort og et bittelite kontor på Tøyen, i Frivillighetshuset. Huset er det gamle bygget til Utdanningsdirektoratet midt på Tøyen, og skal etter hvert romme en hel rekke frivillige organisasjoner. Men i etasje fire er vi foreløpig helt alene – noe som gir oss god anledning til å snakke skikkelig høyt med åpne dører. Og både det å snakke høyt og ha dørene åpne er noe vi er veldig glad i, og det håper vi dere alle utnytter godt sånn at vi sammen kan gjøre en best mulig jobb!

Tiden frem til nå har vi brukt på å finne ut hva vi vil gjøre, hvordan vi vil gjøre det, og ikke minst blir kjent med så mange som mulig av alle de engasjete og dyktige folkene som allerede jobber med fri tilgang til kunnskap. Vi har fått kursing fra erfarne wikipedianere, lagt planer sammen med Nasjonalbiblioteket, Norsk folkemuseum og med kulturministeren, hatt lunsjquiz med de ansatte i Store norske leksikon, blitt inspirert av Wikimedia Sverige, og ikke minst fått god organisasjonsinnføring fra styret vårt.

Målene våre for denne jobben er ganske så ambisiøse, og det skulle da også bare mangle, siden vi er med på å jobbe med en så massiv og altomspennende kunnskapsdugnad som Wikipedia og de andre wikiprosjektene er. Å skulle jobbe for fri kunnskap til alle, i et nettsamfunn hvor alles bidrag verdsettes, er noe vi går inn i med entusiasme og ærefrykt. Wikipedia på bokmål alene har 50-60 millioner besøk  i løpet av én måned, og å hente kunnskap på internett er en selvfølgelig del av de flestes hverdag. Det er klart vi da også ønsker at det folk finner på nett skal være så godt som mulig!

by Jorid Martinsen at January 24, 2014 01:32 PM

December 26, 2013

Wikimedia Sverige

Hur får vi fler kvinnor att skriva på Wikipedia?

(Som vi har skrivit om tidigare är Wikipedia ett föredöme även utanför artiklarna: vi spionerar inte på våra användare, vi är inte reklamfinansierade, vi säger ifrån när friheten på internet är under hot, vår bokföring är helt öppen, vi hjälper människor som bor i områden där det är dyrt med internet att åtminstone få tillgång till Wikipedia gratis, vi anordnar världens största fototävling – och låter alla återanvända bilderna, och så vidare. Och vi döljer inte våra problem. Det här är det tredje inlägget om en av Wikipedias största utmaningar framöver, underskottet av kvinnor som skriver.)

I förrgår skrev jag ett inlägg om varför det spelar någon roll att det bara är drygt 1 av 10 som skriver på Wikipedia som är kvinna. I går skrev jag ett inlägg om varför kvinnorna inte bidrar till Wikipedia. Idag skriver jag om vad vi kan göra för att förändra situationen – och vad vi faktiskt håller på med redan nu.

Vad är målet?

Innan jag börjar, tänkte jag bara återknyta till något som jag skrev om igår: underskottet av kvinnor kan verka stort, men på svenska rör det sig enbart om drygt 755 kvinnor som ska börja redigera regelbundet för att vi ska bli i stort sett helt jämlika. På engelskspråkiga Wikipedia är det lite drygt 30.000 kvinnor. Men är det det vi strävar efter? Och hur snart har vi tänkt att nå till vårt mål?

I likhet med alla organisationer som driver världens största webbplatser (Facebook, Google, Microsoft, Yahoo, mfl) har Wikimedia Foundation strategiska mål och en strategisk plan. Men till skillnad från alla andra öppnade Wikimedia Foundation upp för alla att yttra sig om vad målen borde vara och hur strategin skulle se ut! Inte bara för syns skull, utan på riktigt. Den strategin är nu Wikimedia Foundations strategi. Resultatet blev 5 prioriterade områden: att stabilisera infrastrukturen, att öka deltagandet, att höja kvaliteten, att öka räckvidden och att uppmuntra nytänkande. För att det ska gå att avgöra om vi har lyckats sattes också lika många mål för perioden 2010-2015. Ett av målen lyder:  ”Support healthy diversity in the editing community by doubling the percentage of female editors to 25 percent [...]”. (Här används en undersökning som visar att det är ungefär 13 procent av alla som bidrar som är kvinnor till underlag för målet. Det finns flera olika sådana undersökningar med lite olika siffror.)

Med andra ord är målet inför nästnästa år att svenskspråkiga Wikipedia ska ha ungefär 190 kvinnor till som bidrar regelbundet (d.v.s. drygt 945 personer sammanlagt, upp från 755) och engelskspråkiga Wikipedia 7500 regelbundna kvinnliga användare till (sammanlagt drygt 37500 personer). Upp från ca 75 kvinnor ska 190 kvinnor läggas till.

Det motsvarar en regelbunden kvinnlig wikipedian för var 750:e lärarinna. Eller var 13:e kvinnlig bibliotekarie. Eller var 82:a kvinnlig universitets- och högskollärare, var 307:e kvinnlig företagsekonom, marknadsförare och personaltjänsteman, var 13:e kvinnlig samhälls- och språkvetare, var 112:e kvinnlig journalist, konstnär och skådespelare, var 8:e kvinnlig präst, var 246:e kvinnlig bokförings- och redovisningsassistent, eller var 343:e kvinna som räknas till ”övrig kontorspersonal”. Eller naturligtvis en blandning av dem. Min poäng är att det inte är så många för varje yrkesgrupp som skulle behövas.

Frågan är alltså hur vi når de här kvinnorna och hur vi förmår dem att lägga lite tid i månaden på att se till att något som de är intresserade (oavsett om det är westernridning, teater, flickskolors historia, eller skyttegravskriget under 1:a världskriget) får bra artiklar i världens mest använda uppslagsverk.

Hur uppmuntrar vi kvinnor att bidra till Wikipedia?

Med risk för att låta som att Sue Gardner, Wikimedia Foundations VD, har alla svar (det tror jag inte, men jag tror att det är bra med en utgångpunkt), vill jag hänvisa till ett annat av hennes blogginlägg, som hon skrev 2010. Där presenterade hon 5 metoder för att uppmuntra kvinnor att bidra till Wikipedia:

  1. Fokusera särskilt på att rekrytera kvinnor. När man genomför generella rekryteringsaktiviteter hamnar kvinnorna i skymundan. Enligt forskarna Jane Margolis och Allan Fisher, som har studerat datorutbildningarnas obalans mellan könen, behöver kvinnor lite extra uppmuntran eftersom män redan från tidig ålder tar för sig när det gäller datorer. Här är rådet att låta kvinnor rekrytera kvinnor bland sina vänner/kollegor och att uppmuntra dem att bilda gäng som kan stötta varandra.
  2. Håll och stötta aktiviteter för enbart kvinnor. Margolis och Fisher skriver: ”Dessa arrangemang lockar flickor som normalt sett skulle hålla sig borta från de undervisningstillfällen där de är rädda för att bli frånåkta eller tystade av mer erfarna eller bara ljudligare pojkar. De tillhandahåller en miljö där flickor tar risker, blir ledare, ställer frågor, slutar oroa sig för vad de inte kan och bygger självförtroende.”
  3. Låt inte motståndet styra. När man börjar med aktiviteter och kampanjer som riktar sig enbart till kvinnor kommer både män och en del kvinnor att argumentera för att det inte är rättvist. Det är ett bra tillfälle att prata om hur tidigare rekryteringar har varit riktade mot män, utan att man egentligen tänkt på det.
  4. Se till att skapa och upprätthålla en atmosfär som är vänlig för kvinnor. Undvik den typ av konversationer som kan äga rum i killarnas omklädningsrum, eller för den delen i traditionella datautbildningar. Återigen Margolis och Fisher: ”Mycket tidigare forskning visar att kvinnliga studenter inom tekniska områden, kanske på grund av sin ”outsiderstatus”, är särskilt sårbara för dålig undervisning, ogästvänliga lärmiljöer och ohjälpsamma lärare. Till och med små mängder av sådana händelser vid en annars välkomnande och stöttande bakgrund kan få allvarliga negativa effekter.”
  5. Tryck på den sociala delen. Vanligtvis kan evenemang och träffar vara fokuserade på själva arbetet, men kvinnor söker efter umgänge och vill kombinera arbetet med något som kan vara till nytta för samhället.

Gardner avslutar sitt blogginlägg genom att länka till Val Hensons lista över bra och dåliga saker att göra för att uppmuntra kvinnor att engagera sig i Linux. (En utmärkt text!) Det är en viktig poäng där, att det finns många misstag som man kan göra, och att man egentligen inte behöver göra så fantastiska saker, utan bara undvika misstagen. Jag har hittills inte hört att det skulle vara ett bekymmer på svenska wikiträffar eller skrivstugor att kvinnor behandlas dåligt, till exempel får opåkallade romantiska inviter, blir kallade hemska saker eller på annat sätt förminskas eller behandlas kränkande. Om någon känner till något svenskt exempel får ni gärna meddela mig, för det är inte okej. Det har vi nolltolerans mot. Jag har dock hört att det här har varit ett problem vid vissa skrivstugor och wikiträffar i USA. Därför har man börjat att använda sig av handlingsplaner för kränkande beteenden, som till exempel Geek Feminisms mall för konferenspolicies.

Vad har prövats? Vad fungerar?

Skrivstuga på Ada Lovelace-dagen i Storbritannien, Daria Cybulska (WMUK), CC-BY-SA 3.0

Skrivstuga på Ada Lovelace-dagen i Storbritannien, Daria Cybulska (WMUK), CC-BY-SA 3.0

Men det finns också specifika saker som har prövats, förutom att bete sig trevligt. I själva verket, sedan vi började identifiera problemet med kvinnounderskottet har vi tagit massor av initiativ. Och i vanlig ordning när det gäller Wikipedia, har det varit en salig blandning av lyckade och misslyckade projekt, och det finns mycket mer dokumentation och erfarenheter att läsa än de flesta har tid och lust. Säga vad man vill, men de flesta wikipedianer är akademiker och drar slutsatser från vad som hänt också. Den största samlingen av slutsatser från initiativ som jag känner till är ett slags protokoll från en workshop om kvinnounderskottet som ägde rum i juli. Läs hela här!

Några saker som har fungerat

  • Media startar konversation (till exempel som en artikel i New York Times) – som trots att den var kontroversiell inom Wikipedia-gemenskapen, startade massor av konversationer och skapade publicitet kring frågan
  • Onlinesupport, från gelikar, med inbjudningar till nykomlingar (såsom projektet Teahouse)
  • Utbildningsprogrammet har massor av kvinnliga studenter, men de fortsätter sällan efter att terminen tagit slut
  • Den återkommande WikiWomen’s History Month i mars varje år – som har blivit en del av Wikimedia-kulturen som ett evenemang år efter år
  • Sikta in sig på särskilda grupper – att rekrytera på Wikipedia är värdefullt, för att få aktiva wikipedianer att involvera sig
  • Tävlingar
  • Inbjudningar
  • Listor över artiklar som går att jobba på på flera språkversioner av Wikipedia
  • Göra listorna enkla att hitta
  • Arbeta på nya/mindre/konfliktfria artiklar eller aktiviteter
  • WikiWomen’s Collaborative ökar självförtroende, stöd från andra, och kvinnors synlighet
  • samarbeten med kulturarvsinstitutioner, Wiki Loves Arts, etc, för in fler kvinnor

Några saker som inte har fungerat eller vi inte har gjort än

  • Någonting alls på en meningsfullt stor skala
  • Enstaka arrangemang, skrivstugor för att rekrytera nya användare…generellt sett kommer bara 5-30 människor, de är svåra att skala upp och få nya kvinnor fortsätter efter skrivstugan (så länge man har som mål att skapa material är det dock okej)
  • Faddersystem finns oftast inte
  • WikiWomen’s Collaborative stöder kvinnor som redan redigerar att bli mer aktiva, men det kommer inte många nya skribenter
  • Brett inriktad ”outreach” (utåtriktad marknadsföring) fungerar inte – det är lätt att motivera nya kvinnor, men att få dem från att vara intresserade till att börja redigera är svårt
  • Sluta klyftan mellan de kvinnor som är inuti Wikipedia-rörelsen och de som är utanför Wikipedia-rörelsen
  • Bara 0,6% av Wikimedias stipendier har gått till projekt/initiativ som har att göra med kvinnounderskottet (och det har inte ens varit ett kriterium för när man söker pengar)
  • Gemenskapen är kluven – har inte en konkret gemensam förståelse för att kvinnounderskottet är en viktig fråga, men vi kan inte göra något åt problemet utan gemenskapen
  • Kvinnors ledarskap är inte alltid synligt i gemenskapen
  • Stötta kvinnor mot utbrändhet – vi gör inte tillräckligt
  • Lära från andra – mer utbyte inom rörelsen och med andra rörelser

Som ni ser, jag skojar inte när jag säger att vi är öppna med våra problem. Men det är ett utmärkt sätt att undvika det sista problemet där, att inte lära från andra. Vi behöver fler som skriver om problemet, inte bara om att problemet existerar. Vi behöver fler som läser på i grundmaterialet, och lär sig de bakomliggande orsakerna till problemet. Vi behöver också ifrågasätta oss själva, vi som redan finns på Wikipedia. Vad har vi fått för fördelar som vi inte tänker på, normalt sett? Och vi behöver fler som vågar göra något i den verkliga världen: kontakta folk, och göra långsiktiga grejer. Det finns både pengar och stöd att få.

En sak som jag ofta funderar på är att hitta några kända kvinnliga Wikipedia-ambassadörer, som redan har credd hos andra kvinnor. Om någon av dem skulle börja rekommendera att kvinnor börjar redigera Wikipedia, då skulle det vara mycket enklare. Än så länge har vi inte gjort några sådana försök, men det skulle vara intressant att se hur vi kan göra det. Oavsett tror jag att vi behöver hitta fler tillfällen där kvinnor naturligt träffas och sedan göra Wikipedia till en del av det sammanhanget, snarare än att bjuda in kvinnor till oss.

Fortsättning följer

De initiativ jag har diskuterat här ovan är en början. Men vi har bara skrapat på ytan. Det kommer jag att skriva mer om i nästa blogginlägg. Tills vidare får du gärna kommentera det här blogginlägget nedan.


by Lennart Guldbrandsson at December 26, 2013 10:57 PM

Tio skäl för kvinnor att redigera Wikipedia, del 1

I de senaste blogginläggen har jag givit korta beskrivningar av Wikipedias närmast patologiska behov av att tala sanning och kritisera sig själv, för dem som inte dagligen är inne på Wikipedia och ser hur det går till. Därefter har jag gått in på att diskutera saker som i vilken normal organisation/rörelse som helst hade varit intern kommunikation – hur vi borde lägga upp arbetet med en av våra största utmaningar, hur svårt problemet egentligen är, och varför det är viktigt att löser det. Det antyder att kommunikationen är intern, men att vi bara råkat lägga ut informationen på nätet. Så är det inte. Vi tror på öppenhet och på att folk agerar bäst när de får all information. Dessutom finns all den här informationen på andra platser. Jag har bara samlat den så att folk kan agera fortare, oavsett om man är inuti rörelsen redan eller om man är intresserad av Wikipedia.

Idag kommer jag att presentera 10 skäl att redigera Wikipedia, specifikt för kvinnor.

Under flera år har vi som arbetar mycket med Wikimedia Sverige och Wikipedia funderat på frågan om Wikipedias kvinnounderskott. Det har dock varit en ganska lågt prioriterad fråga, bland annat eftersom vi inte har hittat något riktigt bra grepp för att få fler kvinnor att redigera, som vi har gjort med arkiv, bibliotek och museer respektive skolor.

Eftersom vi har lyckats sämre med kvinnorna än med männen finns det tre saker vi kan göra: 1) ge upp – och vilken stödförening vore vi då? 2) skylla problemet på kvinnorna – och vad vore vi då för människor?, eller 3) börja fundera på vad som skulle motivera kvinnor att redigera Wikipedia – eftersom det kanske är andra saker. Är det annorlunda saker som motiverar kvinnor? Ja, är det korta svaret. Ett litet tecken på att vi kan behöva tänka lite mer när det gäller metoder för att motivera kvinnor är det följande:

På en fysikkurs testade man en metod för att minska skillnaderna mellan manliga och kvinnliga studenters resultat. Det räckte med en 15-minuters skrivövning för att höja kvinnornas genomsnittliga betyg rejält. Skrivövningen gick ut på att välja några viktiga ideal man har i livet och sedan skriva ner sina tankar om dem. Så här skriver Discover Magazine om studien: ”Aspirerande kvinnliga forskare och matematiker måste fortfarande kämpa med den inkorrekta stereotypen av män av naturen är bättre än dem i deras ämnesområden. Ovanpå deras ämnes utmaningar, måste de också tas med den jobbiga stereotypiska bilden, och rädslan att de kanske kommer att förverkliga den. Faran med stereotyper är välkänt. Det fångar människor i en ond cirkel, där dåliga resultat leder till större stress, vilket leder till sämre resultat och ännu större stress, och så vidare. [...] [Ö]vningen [var] särskilt fördelaktig för kvinnor som faktiskt trodde att de inte var lika bra som män på fysik. Om de köpte stereotypen, ens litegrand, kunde det kosta dem ordentligt när det gällde deras betyg. Miyakes uppgift gav dem en psykologisk sköld mot det hotet, som lät dem uppnå samma resultatnivåer som deras manliga klasskamrater.”

På Wikipedia får man inte särskilt stort utrymme för att ge den sortens programförklaringar (”Jag tycker det är viktigt med”, etc), men det finns dock några. Den friaste av dem är användarsidan, där man får skriva (i stort sett) vad som helst. Där får man gärna skriva vad man tycker är viktigt, oavsett om det är att alla borde korrekturläsa sina texter noggrannare eller att folk borde vara snällare.

Innan jag kommer in på de olika skälen för kvinnor att redigera Wikipedia vill jag därför krossa en myt om oss wikipedianer eftersom det har med saken att göra.

Wikipedianer är inte

Stereotypen av en Wikipediaskribent är att han är arbetslös, underutnyttjad kontorsslav, student som inte har hittat sin riktning i livet, pensionär, eremit, kuriosaexpert, driver eget, uttråkad tonåring, högfunktionell autist/Aspergare, eller tvångsyndromiker, och aldrig sover. Visst finns det sådana på Wikipedia. Men det är inte de enda som skriver på Wikipedia! Jag har träffat hundratals wikipedianer, både i Sverige och utomlands, och även om det finns nördar, så finns det också glada mellanchefer, sociala politiker, världsvana bibliotekarier, livfulla spexdeltagare, nyfikna journalister, och så vidare. Inte bara några heller.

Det är inte bara anonyma, ansiktslösa petimätrar, vars enda nöje i livet är att försvåra för andra. De är lika olika varandra som vilka andra människor som helst.

Och det gäller så klart också kvinnliga wikipedianer. Jag har mött kvinnliga wikipedianer som inte gillar särbehandling p.g.a. kön och inte främst vill bli sedda som representanter för sitt kön, som är oerhört pålästa när det gäller problemen och driver frågan aktivt, som bara vill göra sitt jobb, som vill bli respekterade för sin kunskap, som vill dela med sig av sina kunskaper till världen, och så vidare. Naturligtvis finns det också många som jag aldrig har mött, inte minst dem som vill vara anonyma av olika orsaker. Det är bra att det finns olika sorter. Men det gör det också mer komplicerat att hitta skäl som kan övertyga alla sorters kvinnor. Därför ska den här listan inte ses som en checklista för Wikipedias utsända rekryterare om vad man ska säga och i vilken ordning man ska säga det. Sådana manus som är riktade till minsta gemensamma nämnaren brukar inte fungera. Dessutom har inte Wikipedia den typen av inkastare. Istället kan den fungera som en inspiration till alla som försöker hjälpa kvinnor att börja redigera på Wikipedia. Det är dem som alla ”du” i texten syftar på.

Det viktigaste är att samtalet är anpassat efter den eller de individer som är där just då, och är ett ärligt samtal, snarare än ett snabbt säljsamtal som om vi fick provisionslön.

Tio skäl för kvinnor att redigera på Wikipedia

1. Det är roligt att skriva på Wikipedia

Så här roligt är det, ungefär. På bilden: Birgit Ridderstedt och Bengta Bolander

Så här roligt är det, ungefär. På bilden: Birgit Ridderstedt och Bengta Bolander

Varför inte börja med det bästa argumentet? Här skiljer sig inte kvinnor från män i någon större skala: de söker sig till sånt som är roligt/njutningsfullt och undviker sånt som är tråkigt/jobbigt. Att det är roligt att redigera Wikipedia är därför viktigt att säga, och något som man lätt glömmer bort i allt annat man vill berätta.

Visa gärna några av de saker du har varit med om på Wikipedia, oavsett om det är intressanta frågor eller stora insatser. Berätta också varför tyckte att det var roligt, så att ingen misstolkar det. Passion ”säljer”. Jag brukar själv berätta om några av de artiklar jag skriver på just nu eller nyligen har skrivit i. Då har jag samtidigt chansen att berätta varför jag jobbar med just de artiklarna, och då är svaret inte bara att jag tycker att det jag gör är viktigt, utan också att jag råkar gilla det ämnet, vilket brukar intressera folk. Man kan också ta upp vad som fick en att börja redigera själv eller vad som fick en att fortsätta, eftersom sådana historier ofta bygger på att det är roligt.

Det är som du säkert vet inte bara roligt att redigera Wikipedia, men låt gärna bli att komplicera och förtydliga alltför mycket. Inte för att dölja saker, utan för att det gör att folk slutar att lyssna på dig, om dina svar bygger för mycket på ”å ena sidan, å andra sidan”.

2. Det är lätt att samarbeta på Wikipedia

Till skillnad från de flesta övriga sociala media bygger inte Wikipedia på att man umgås i första hand med människor man redan känner. Man behöver inte ägna första tiden på Wikipedia med att lägga till vänner och importera kontakter. Istället möter man andra användare medan man gör saker tillsammans, till exempel redigerar i samma sorts artiklar.

Jag träffade en av mina bästa vänner strax efter att jag började skriva på Wikipedia, eftersom vi skrev i samma artiklar. Vi hade turen av bo ganska nära varandra, så vi började träffas. Andra har upptäckt personer i andra länder som är intresserade av samma saker, och som de aldrig skulle ha träffat utan Wikipedia. Tillsammans hjälps de åt att skapa och ta hand om artiklar om sina favoritämnen. De frågar varandra och utmanar varandra att hela tiden göra bättre. Det är en omistlig del av Wikipedia.

Den som vill ta upp det här argumentet har troligen många egna exempel på hur andra användare kommit till undsättning med källhänvisningar, jobbat i gemensamma projekt, och diskuterat sig fram till en lösning som är bättre än något som var och en hade kunnat komma på på egen hand. Projekt Göteborg och Projekt Stockholm är annars två enkla exempel att använda. Men poängtera gärna också flerspråkiga exempel, såsom Calandrellas erfarenheter av att skriva på spanskspråkiga Wikipedia. Samarbetsformerna varierar beroende på ämnesområde, men det finns alltid andra att diskutera och samarbeta med. Ju längre Wikipedia har funnits, desto mer inslag av socialt umgänge har det blivit: numera kan man tacka användare för deras bidrag med en knapptryckning, skicka trevliga bilder och hälsningar och mindre formella diskussioner i Teahouse.

3. Man kan bygga upp en ny identitet på Wikipedia

På de flesta ställena bedöms man efter vem man är: status, titel, kön, hudfärg/härkomst, och så vidare. Så är det oftast inte på Wikipedia, för där är det ens bidrag som spelar någon roll. Det här tänker kanske de flesta inte på, men Wikipedias meritokrati är något att vara stolt över. Man kan skapa sin egen plats, roll, identitet, beroende på ens egen ambition, kunskap och tid. Det här är något som gynnar kvinnor, som traditionellt sett hamnat lägre i status än män. Det kan bli ett ställe där man får utlopp för allting som ens vanliga jobb eller ens arbetslöshet eller ens studier hindrar en från att få utlopp för.

Sophie visar Wikipedia

Vilken identitet tänker de här damerna skapa sig på Wikipedia? Sophie demonstrerar Wikipedia för tre dräktklädda damer från Sorunda. Foto: Axel Pettersson, CC-BY-SA

Om du vill använda det här argumentet bör du antingen visa på din egen resa så att det blir tydligt att det går, eller läsa på om andra som gjort den här resan. För mig, exempelvis, blev Wikipedia räddningen efter flera års arbetslöshet. Jag fick snart administratörsverktyg, blev presskontakt och sedan ordförande för Wikimedia Sverige – och numera föreläser jag ofta om Wikipedia. Men man behöver dock inte ha en sådan bana: jag vet wikipedianer som blivit uppmärksammade som fotografer (på Eurovision Song Contest, till exempel), det finns de som fått betalt för att jobba på minnesinstitutioner som Wikipedia-experter, vissa är med i Wikipedias tävlingar och samlar på rosetter/stjärnor och andra belöningar. Man kan också placera sig i mitten av Wikipedias kvalitetshanteringsarbete, till exempel som klottersanerare, så att man får andras uppskattning för sina snabba handlag, som välkomnare av nykomlingar, eller som expert på Faktafrågor, en av Wikipedias många frågelådor. För nya wikipedianer kan det här med ens rykte vara en bra motivator. För mig spelade det stor roll att jag fick uppmuntrande omdömen snabbt när jag bidrog till Wikipedia första gångerna 2005, och att jag sedan blev nominerad till att bli administratör. Förvånansvärt nog krävs det egentligen ganska lite för att bli respekterad för något på Wikipedia. Oftast går det mycket snabbare än att bli expert på riktigt.

4. Man kan rätta till orättvisor på Wikipedia

För att Wikipedia ska vara användbart ska det spegla samhället. Än så länge finns det många områden där Wikipedia bara speglar delar av samhället. Andra delar, som många kvinnor tycker är viktiga och har kämpat för under lång tid att belysa, är inte lika närvarande på Wikipedia. Men till skillnad från traditionella media, inklusive uppslagsverk, tidningar, TV, radio, etc, finns det på Wikipedia inga hinder för andra synvinklar att komma fram. Det är tvärtom en av Wikipedias grundprinciper, att materialet ska vara neutralt.

Tänk bara på alla bortglömda kvinnliga forskare, författare, historiska personer, pionjärer, konstnärer, dramatiker, musiker, journalister, experter, etc. Eller på underrapporterade ämnesområden på Wikipedia. Eller filmer som klarar Bechdeltestet. Eller ”damsport”. Eller andra tillfällen då kvinnor relegerats till andra klassens artikelsubjekt. Några sådana viktiga personer har Rättviseförmedlingen samlat ihop här.

Här brukar jag berätta om Adrianne Wadewitz, en kvinna som i stort sett på egen hand skrev om artiklarna om flera av de stora kvinnliga författarna och deras verk på engelskspråkiga Wikipedia. Helt plötsligt började litteraturämnet (ett ämne som intresserar mestadels kvinnor) få ett trettiotal utmärkta artiklar att visa upp. Men det finns fler exempel. Här finns till exempel gott om möjligheter att berätta om några av Wikipedias svagheter och vad man kan göra åt dem. Har du hittat någon berömd kvinna som ”råkar” sakna artikel tills du skapade den? Har du jämfört artiklar om kvinnor och män med likartade liv och upptäckt att kvinnornas artiklar är kortare/sämre skrivna tills ett projekt rättade till olikheterna? Du kan också berätta om artiklar som är snedvridna i språket, förringar kvinnor eller liknande och hur man kan skriva, och vart man kan vända sig ifall det uppstår frågor. Står det alltid efternamn på män och förnamn på kvinnor – det har vi regler emot? Beskrivs kvinnor med sitt utseende snarare än med sina meriter, då brukar det skrivas om. Möjligheterna är oändliga, men de är också lätta att glömma bort att berätta om.

Inte så att Wikipedia ska gå i bräschen för ”revolutionen”, men artiklarna ska ju spegla samhället, och där utgör kvinnorna och deras intresseområden ungefär hälften. Det betyder inte att kvinnor enbart kan eller ska bidra till Wikipedia genom att skriva om genusfrågor, kvinnor eller saker som kvinnor traditionellt har varit intresserade av. Tvärtom, är det viktigt att vi så snart vi kan visar dem att kvinnors kunskap och insatser behövs inom alla områden, inte för att de har någon särskild kvinnokunskap, utan för att det är det rätta att göra att dela på all kunskapsförmedling.

Om man vill uttrycka det här lite mer krasst har den som skriver på Wikipedia chansen att påverka vad som står i världens mest använda uppslagsverk. Det ger dem som bidrar makt över kunskapen. Men vi vill dela med oss till fler grupper, för att få mer kunskap.

Fortsättning följer

I nästa del kommer de resterande skälen för kvinnor att redigera Wikipedia.


by Lennart Guldbrandsson at December 26, 2013 10:43 PM

December 17, 2013

Wikimedia Sverige

Varför skriver inte kvinnor på Wikipedia?

(Ni vet det där citatet om att ingen vill se hur lagar och korvar kommer till – ja, det gäller uppslagsverk också. Så traditionella uppslagsverk har haft redaktioner som gjort arbetet bakom stängda dörrar och sedan presenterat ett färdigt resultat. Wikipedia vänder på det och gör allting helt öppet. Inklusive att ta emot kritik. Och vad många inte vet är att vi som skriver regelbundet på Wikipedia diskuterar Wikipedias svagheter regelbundet. I denna tradition skrev jag därför igår ett blogginlägg om Wikipedias kvinnounderskott. Nu kommer fortsättningen.)

I förra blogginlägget skrev jag om vilka effekter som kommer av att Wikipedia har fler män som skriver än kvinnor. I det här tänkte jag ta upp varför det är så få kvinnor som skriver på Wikipedia.

Men först…

Vi ville ha Elsa, men fick Viola

När vi presenterar statistik och undersökningar som visar att bara en tiondel av alla som skriver på Wikipedia är kvinnor uppstår lätt ett missförstånd. Missförståndet är det här:

Skillnaden är jättestor.

Faktum är att svenskspråkiga Wikipedia i oktober 2013 hade 115 användare som gjorde mer än 100 redigeringar och 755 som gjorde mer än 5 redigeringar. Med tanke på att det är nästan 10 miljoner människor som pratar svenska är det en försvinnande liten andel som redigerar på Wikipedia. Hittills har det bara varit ungefär 18000 personer som har redigerat på svenskspråkiga Wikipedia. (Motsvarande siffror för engelskspråkiga Wikipedia är: 2990 användare med över 100 redigeringar och 30.917 användare med mer än 5 redigeringar, 860034 som har gjort någon redigering, och omstritt antal talare, men åtminstone 350 miljoner och kanske 1,5 miljard.)

Med andra ord, om 755 svensktalande kvinnor skulle bestämma sig för att göra över 5 redigeringar i månaden, och 115 av dem skulle bestämma sig för att göra mer än 100 redigeringar i månaden, då skulle i stort sett hela den här diskussionen vara passé! Bara 755 kvinnor! Det är lika många flickor som föddes 2012 och som fick namnet Elsa! Nu var Elsa visserligen det näst vanligaste namnet på flickor 2012, men eftersom de föddes 2012 kan de andra sidan inte skriva på Wikipedia än heller. Av någon anledning har Wikipedia alltså inte lyckats locka fler än ungefär 75 kvinnor som gör 5 redigeringar i månaden. Det är färre kvinnor än det var flickebarn som 2012 fick namnet Viola.

Skrivstuga i Göteborg, oktober 2013

Bara 748 kvar. Skrivstuga i Göteborg, oktober 2013

Men skillnaden mellan män och kvinnor är alltså bara i jämförelse mellan just män och kvinnor, och inte med antalet som kan tala svenska. Det är ungefär 0,0076% av alla svensktalande som redigerar Wikipedia (och 0,0021 av alla engelsktalande som redigerar engelskspråkiga Wikipedia). Tre fjärdedelar av en tiondels promille, alltså. Än sen om bara en tiondel av den lilla mängden människor råkar vara kvinnor? Som jag visade igår så påverkar underskottet innehållet i en av världens mest använda referenssajter än vad man tror. Så även om den stora frågan är ”varför skriver inte fler på Wikipedia?”, så är frågan om varför just kvinnor inte bidrar till Wikipedia lite annorlunda. Det hedrar vi med en egen rubrik.

Varför är det inte fler kvinnor som skriver på Wikipedia?

Det finns såklart en hel del orsaker som är gemensamma för kvinnor och män som inte bidrar till Wikipedia. I själva verket kanske de flesta av de här orsakerna är gemensamma, men de verkar med några undantag gälla mer för kvinnor.

I ett blogginlägg 2011 presenterade Wikimedia Foundations VD, Sue Gardner, nio orsaker till att kvinnor, enligt dem själva, inte redigerar Wikipedia. Kommentarerna kom från ett antal olika webbplatser där kvinnor hade kommenterat Wikipedia, och utgör alltså ingen vetenskaplig undersökning. Det här är de nio orsakerna:

  1. Vissa kvinnor redigerar inte för att det är för svårt, rent tekniskt. MediaWiki, Wikipedias programvara, byggdes för relativt lång tid sedan, i internettid mått mätt, och det märks. Jämför exempelvis hur man måste klicka på en knapp som för en till en särskild sida för att man ska kunna redigera texten, med hur enkelt Facebook är att uppdatera. Nu är Facebook och Wikipedia två helt olika saker, med olika mål, men folk utgår ifrån att det ska vara lika lätt. Vi vet naturligtvis om att det är svårt. Jag tycker själv att det är svårt att göra tabeller eller sådana där informationsrutor. Det var därför som Wikimedia Foundation och en massa frivilliga har lagt tusentals timmar på att göra det lättare att redigera Wikipedia.  Än så länge har vi inte löst frågan, men vi arbetar på den.
  2. Vissa kvinnor redigerar inte för att de är upptagna. ”It’s true that study after study after study has found that around the world, women have less free time than men.” skriver Gardner. I Sverige har Statistiska Centralbyrån mätt hur mycket arbetstid (på jobbet och i hushållet) män och kvinnor utför. Det visar sig att det är ungefär lika mycket (pdf). Men eftersom kvinnorna jobbar deltid i högre grad och gör mer hushållsarbete får de mindre betalt, vilket kan göra att de känner sig mindre fria för att hålla på med sina hobbies.
  3. Vissa kvinnor redigerar inte för att de inte har tillräckligt självförtroende, och det krävs självförtroende att redigera Wikipedia. Här är det två saker som gör det svårt: dels krävs det att man känner att man har något att tillföra, d.v.s. att man har ett visst mått av expertis, dels att man ska ersätta det någon annan har skrivit med något man själv skriver. Tänk om man har fel! Det här bygger på att man agerar själv och inte arbetar tillsammans med andra, och det är så de flesta nykomlingar på Wikipedia upplever det: att man är ensam. Jag kommer återkomma till vad vi gör på Wikipedia för att ”bygga bort” den här känslan.
  4. Vissa kvinnor redigerar inte för att de ogillar konflikter och att det ibland uppstår konflikter på Wikipedia. Det finns gott om exempel på konflikter. Här är några av de drygaste på svenskspråkiga Wikipedia. Faktiskt är det så vanligt att det finns många olika metoder för att lösa de här konflikterna, och konflikterna löses nästan alltid med hjälp av källhänvisningar. Men om man inte gillar konflikter alls, då kan det vara jobbigt stundtals. I en av undersökningarna som har gjorts om Wikipedias användare var konflikterna inte en av orsakerna till att folk inte redigerade, och det känns skönt, men det är också en bedräglig känsla, eftersom den bygger på att folk har svarat på frågorna. Alla som gjort marknadsundersökningar vet att en vanlig orsak till att man inte svarar är att man är mycket missnöjd och då ligger det här med konflikter nära till hands att misstänka. Än så länge har vi inte hittat en riktigt bra lösning, och vi välkomnar förslag på hur man ska avgöra sådana saker som vad saker ska heta (det gamla/vanligaste eller det nya/nuvarande namnet?), vilka källor man ska lita mest på (kan officiella källor ha fel?) och vilka saker som ska få en egen artikel, samt naturligtvis hur Wikipedia ska förändras.
  5. Vissa kvinnor redigerar inte för att deras bidrag riskerar att återställas. För några av exemplen, se det förra blogginlägget. Eftersom det är en av Wikipedias hörnstenar att man gemensamt bygger upp artiklarna, och dessutom har möjligheten att ta bort andras bidrag, finns den risken inbyggd i systemet. Och det här riskerar att förvärras, om användarbasen inte utvidgas, eftersom lika många användare förväntas kunna bedöma allt fler artiklar. Återigen behövs mer samarbete. Jag vet att det är på gång tydligare sätt att samarbeta mellan vana wikipedianer och nykomlingar, och det ska jag också skriva mer om.
  6. Vissa kvinnor redigerar inte för att de tycker att Wikipedias atmosfär är misogyn. Gardner rapporterar om flera upplevelser, till exempel: ”One hostile-to-women thing about Wikipedia I have noticed is that if a movie has a rape scene in it, the wiki article will often say it was a sex scene. When people try to change it, editors change it back and note that unlike “sex”, the word “rape” is not neutral, so it should be left out according to NPOV. Example (this one actually ended up changing “sex” to “make love”, which, oh wow.)” Så här ska det inte vara! En av Wikipedias grundprinciper är att wikipedianer ska vara vänliga mot varandra. Sådant beteende är därför något som ska stävjas ordentligt. Det finns sidor för att hantera sånt på alla språkversioner av Wikipedia (inte specifikt för sexism, utan för konflikthantering), men än så länge har de flesta som arbetar med konflikthantering inte fått någon utbildning i hur man hanterar sådana här frågor. Till skillnad från gymnasieskolor (som den här i Kungsbacka) har webbplatser inga skyldigheter att skapa planer för hur man hanterar kränkande behandling. Vi har heller inte än så länge diskuterat det på Wikipedia, bland annat eftersom de som skriver på Wikipedia gör det frivilligt och efter eget huvud. På sikt kommer vi därför behöva göra mer åt det. Kanske kommer det dessutom att förändra kraven på andra webbplatser.
  7. Vissa kvinnor redigerar inte för att de upplever Wikipedia som sexuellt. Även här gav jag exempel i det förra blogginlägget, och Gardner ger ytterligare exempel. Det här kan få kvinnor att känna sig obekväma med att ta den ”pryda” ståndpunkten, och att ens vilja ta tag i så känsliga frågor, framför allt med tanke på rädslan för att utsättas för misogynin som nämns ovan.
  8. Vissa kvinnor redigerar inte för att deras språk har grammatiskt genus, medan Wikipedia benämner alla som män (till exempel användare/användarinna, administratör/administratris). Det gör inte riktigt att man känner sig utvald. För ett tag sedan utvecklades därför en funktion som gjorde det möjligt att bli kallad ”hon”, etc, i programvaran, men helt och hållet har inte den här slagit igenom, och den kräver att man skaffar ett konto och därefter gör en inställning, något som de flesta inte gör.
  9. Vissa kvinnor redigerar inte för att de söker en social gemenskap och Wikipedia erbjuder mindre av det än de flesta andra webbplatser. På Wikipedia skaffar man inte vänner eller kontakter, utan systemet är centrerat kring artiklarna. Det finns ett faddersystem, och man kan få hjälp av andra frivilliga, men det är mycket mer ad hoc än på många andra ställen. Det är också en sak som vi inte har marknadsfört tillräckligt utåt.

Så långt Sue Gardners blogginlägg. Men jag är övertygad om att det finns fler orsaker. Och jag tror också att det finns flera orsaker som inte är viktiga/riktiga, till exempel att kvinnor skulle skriva mindre än män (det gör de inte) eller att de skulle ha mindre att bidra med (det har de inte). Så vilka fler viktiga orsaker finns det?

En av dem har jag skrivit om tidigare, nämligen att Wikipedia inte är ett uppslagsverk, utan flera. Av någon anledning har de uppslagsverk som handlar om ämnen som många kvinnor är intresserade av – böcker, mode, trädgårdsarbete, mat, etc – inte vuxit lika mycket som dem som män är intresserade av. Och när en kvinna som är intresserad av något av de ämnena söker på internet, klickar på länken till Wikipedia och upptäcker att det inte finns så mycket information där, går hon vidare till andra informationskällor, till exempel forum eller bloggar, eller andra wikis till och med. Det här blir något av en ond cirkel. Än så länge har vi inte lyckats bryta den här onda cirkeln riktigt, och det är synd.

En annan orsak är att fler män än kvinnor är ”early adopters” när det gäller teknik och IT. 2001-2005 när Wikipedia var nytt och de flesta early adopters drog sig dit (och till Susning), då skapades grunden för det som fortfarande är Wikipedias gemenskap. Då fanns det massor av röda länkar, d.v.s. oskapade artiklar, och man kunde ganska enkelt bygga ut artiklarna. Att det var så lätt gjorde många nästan beroende av Wikipedia. Jag hör själv till det gänget. Om man kom till Wikipedia senare, är min uppfattning att man har en lite annan bild av hur arbetet på Wikipedia går till. Det lustfyllda har inte försvunnit, och det finns nu ännu fler röda länkar, men det har tillkommit krav från omvärlden på att materialet ska vara korrekt, källbelagt och utförligt. De kraven fanns tidigare mest hos oss som skrev på Wikipedia då. Insteget har blivit lite högre också, i och med att vi har utvecklat krångliga tekniska lösningar eftersom alla som var där ändå kunde HTML och MediaWikis speciella syntax. När kvinnorna alltmer har kommit till Wikipedia, har det varit svårare att bli beroende, eftersom man inte längre bara kan hoppa in och skriva in saker. Det här är svårt att göra något åt, men det finns ett par initiativ för att bjuda in nykomlingar in i gänget.

En tredje orsak som kan verka sexistisk, men som jag har mött flera gånger är att kvinnor i högre grad vill att deras webbplatser ska vara snygga. Wikipedia är inte särskilt snygg, utan stram, gråvit och utan i stort sett allting som man förväntar sig av moderna webbplatser. Det har inte med wikiformatet att göra. Som ett exempel finns Wikifashion, en webbplats där 94% av bidragsgivarna är kvinnor. Samma programvara, men betydligt snyggare. Det finns förslag på att göra Wikipedia snyggare och mer modern också. Här är exempelvis Athena, som jag gillar. Vi vet inte riktigt hur långt man har kommit med Athena, men det är inte det enda förslaget.

Med all den här informationen, vad finns det då vi kan göra för att förmå alla Elsa och Viola (och Yasmine, Sirkka och Deborah, också förresten), att bidra till Wikipedia? Det kommer jag skriva mer om i nästa blogginlägg. Tills vidare får du gärna kommentera det här blogginlägget nedan.


by Lennart Guldbrandsson at December 17, 2013 01:03 PM

December 16, 2013

Wikimedia Sverige

Spelar Wikipedias kvinnounderskott någon roll?

(Det här blogginlägget är en del i Wikimedia-rörelsens transparensarbete. Nästan allting som görs på Wikipedia är transparent, inklusive alla diskussioner. Den där transparensen sträcker sig till och med till allt budgetarbete (här är Wikimedia Foundations budget och här är Wikimedia Sveriges budget). All den här transparensen kan verka stökig och en del avskräcks av den eftersom de är vana vid att bara se vad ett företag vill visa upp utåt, men dels ägs Wikipedia inte av ett företag med vinstintresse, dels tror vi att ärlighet varar längst och att folk gör en bättre insats när de har hela bilden. )

De senaste åren har Wikimedia Sverige och Wikipedia arbetat allt tätare med kulturarvssektorn (till exempel Riksantikvarieämbetet, Livrustkammaren, Nordiska museet, via samarbeten och skriften Kulturskatter på nätet, mm) och skolvärlden (från Skolverket till vårt utbildningsprogram, med massor av gemensamma projekt). I de yrkesgrupper som finns inom de världarna är en majoritet kvinnor. Men på Wikipedia är det tvärtom, Det är en överväldigande andel som är män som har bidragit till Wikipedia än så länge.

Innan jag går vidare, bara ett par ord om hur vi vet det här. Wikimedia Foundation har gjort ett par enkätundersökningar bland dem som bidrar till Wikipedia. De här undersökningarna har inte varit perfekta. Bland annat kan kvinnor tänkas ha underrapporterat sig. Men skillnaderna är tillräckligt stora för att vi ska veta att det är mycket färre kvinnor än män bland de tusentals skribenterna, korrekturläsarna, konfliktlösarna, etc på Wikipedia.

Spelar kvinnounderskottet någon roll?

Ensamt skepp

Ensamt skepp

När jag själv får frågan om det stora kvinnounderskottet har jag tidigare svarat att vi inte kan vara helt säkra på vad följderna blir, men att det troligen finns några följder. Det är lätt att ta upp skillnader mellan artiklar som man kan tänka sig att framför allt män är intresserade av kontra artiklar som man kan tänka sig att framför allt kvinnor är intresserade av. Man kan mäta hur lång artikeln om Barbie är och jämföra den med hur lång artikeln om Lego är. (Skillnaden jämförs ibland med skillnaden mellan hur damfotboll respektive herrfotboll rapporteras i TV.) Men det finns andra följder som inte är så lätta att mäta:

Hur jämlikt ska det vara?

Wikipedias biografier har en övervikt av artiklar om män. (För varje artikel om en kvinna i svenskspråkiga Wikipedia, går det fyra artiklar om män.) Vi vet alla att antalet män som är berömda i historien är större än antalet kvinnor – men hur många fler är de? D.v.s. det bör vara fler artiklar om män än om kvinnor, eftersom det är så världen ser och har sett ut, men är det fyra gånger fler män än kvinnor? Mer eller mindre? Tyskspråkiga Wikipedia har sex mansbiografier för varje kvinnobiografi, vilket kan vara ett tecken på att problemet är större där. (Anledningen till att jag inte tar upp engelskspråkiga Wikipedia, är att det kategorisystem som vi använder för att räkna ut det här, inte används på engelskspråkiga Wikipedia.) De flesta andra uppslagsverk anger inte respektive andel, men vi vet att fler män än kvinnor förekommer i media. Många förslag har kommit på hur Wikipedia ska hantera det här, men inget har vunnit konsensus.

Hur mäter man relevansen i något man inte känner till?

Artiklar om traditionellt kvinnliga ämnen (och här råkar man in i diskussioner om vad som är traditionellt kvinnliga ämnen, men för att ta ett ganska tydligt exempel: klädmärken/märkeskläder och sminkprodukter) blir oftare än artiklar om traditionellt manliga ämnen föremål för diskussioner om radering – eller till och med raderade utan diskussion. Ett exempel är modebloggaren Isabella Löwengrip, vars artikel raderades ett par gånger innan hon blev tillräckligt relevant för Wikipedia, trots att hon redan innan dess varit en av Sveriges mest lästa bloggare – fast inom ett ämne som de flesta män inte läser eller kanske ens är intresserade av. (Se diskussionen från 2008 här.) Det gäller inte bara modebloggare, utan även prominenta forskare som råkar vara kvinnliga. Ett ytterligare exempel är från 2012, när den brittiske prinsen Wilhelm gifte sig med Kate Middleton. Eftersom Middletons klänning blev berömd och inflytelserik på andra kvinnors bröllopsklänningar p.g.a. den stora uppmärksamheten bröllopet fick, skapades snart en artikel om klänningen. Den raderades, återställdes, diskuterades länge, och klagades på. När Jimmy Wales, Wikipedias grundare, fick höra om att folk klagade på att klänningen var irrelevant för de stora massorna, jämförde han det med att det fanns över 100 artiklar om olika Linux-distributioner, trots att de inte heller är relevanta för de stora massorna. Det är svårt att bedöma relevansen inom ett ämne man inte känner så väl, eller kanske är helt ointresserad av – och vi har inte lyckats skapa ett perfekt system för att skydda minoriteternas intresseområden. Än.

Behöver vi fler sexbilder?

Det har uppstått flera diskussioner om bilder med sexuellt innehåll, som har fått några kvinnliga wikipedianer att känna sig mycket oönskade på Wikipedia. Det rör sig inte om prydhet inför bilder i artiklar om sex, utan om att vissa (troligen manliga) wikipedianer vill lägga in onödigt sexualiserande bilder där de inte hör hemma. Till exempel i en lista över vegetarianer fanns det bilder på manliga forskare, läkare, politiker, pjäsförfattare, arkitekter, poeter, konstnärer, mm, medan de kvinnor som har bilder bland annat var tidigare porrskådespelare (i bikini), Playboy-brud (3 stycken), tennisspelare, modell, och nuvarande porrskådespelare. (Nu är listan bättre illustrerad.) Det laddas upp mycket sexuella bilder på Wikipedias mediedatabas, Wikimedia Commons. Så mycket att vi nu skulle kunna säga att vi inte behöver fler bilder på olika sexaktiviteter. De här bilderna anges ibland som en av orsakerna till att kvinnor inte redigerar Wikipedia. Frågan diskuteras ständigt, och vad som krävs är inte bara fler kvinnor, utan fler män som tycker till om det stundtals råa klimatet.

Hur mycket ska man tåla?

Kvinnliga wikipedianer utsätts för kränkande språk. Inte alltid, kanske inte ens ofta, men tillräckligt för att det ska kunna räknas som ett mönster. Flera har skrivit om det här. Wikimedia Foundations VD, Sue Gardner, har exempelvis skrivit om några sådana tillfällen. Jag, som är med på en mailinglista om kvinnounderskottet (gendergap-l) har läst om många hemska saker som skrivs. Jag har själv aldrig sett något på Wikipedia, kanske för att jag skriver på svenskspråkiga Wikipedia, kanske för att jag är på fel ställen, kanske för att jag har varit känslig för andra saker och missat det, men jag tvivlar inte på att det finns personer som uttrycker sig nedsättande mot kvinnor, eller använder olika makttekniker för att tysta kvinnorna. Det här beteendet brukar minska när det blir mer jämt fördelat mellan könen. Men tills dess är frågan hur mycket man ska behöva tåla. Det finns ingen klar och tydlig gräns för vad som är oacceptabelt beteende (även om det såklart finns riktlinjer – det finns massor av riktlinjer!) och vissa kommentarer slinker igenom filtret. ”Wikipedia är inte Facebook” är ett argument som brukar användas för att argumentera emot att införa sociala media-delar, till exempel delningsknappar, gillaknappar, etc. Och tack och lov är Wikipedia bättre än både YouTube och en del tidningars kommentarsfält. Men Wikipedia skulle kunna bli bättre på att visa upp de möjligheter som finns för att ta bort taskiga kommentarer och uppmuntra till positiva kommentarer.

Vad är den värsta följden?

Värst av effekterna kanske är det följande: man brukar ibland säga att information vill vara fri, d.v.s. flöda fritt. Om stora grupper av befolkningen aldrig möts, aldrig läser varandras texter och delar erfarenheter, så blir det svårare att umgås. Vi får skilda referenser, olika sätt att diskutera och kanske blir det därmed svårare att existera tillsammans. Det finns en orsak att vi inte har olika skolor för pojkar och flickor längre.

Finns det en fortsättning?

I nästa blogginlägg kommer jag att skriva mer om orsakerna till att färre kvinnor än män skriver på Wikipedia. Tills vidare får du gärna kommentera det här blogginlägget nedan.


by Lennart Guldbrandsson at December 16, 2013 03:10 PM

December 05, 2013

Wikimedia Sverige

Brainstormande om mångfald på Wikipedia – tankar om skrivstugor

En stor grupp med människor från hela världen samlades i Berlin för att identifiera sätt att öka vår mångfald.

Nyligen gavs jag möjlighet att delta på Wikimedia Diversity Conference i Berlin som en del av ett samarbete som Wikimedia Sverige har med Europeana; inom det samarbetet arbetar vi med att skapa nya samarbeten och dela erfarenheter med GLAM-institutioner samt mellan Wikimedia-föreningar.

Under denna fantastiskt välorganiserade konferens (kudos WMDE, WMF, WMUK och WMNL för ert fantastiska arbete!) hade jag trettio minuter på mig att ge en kort presentation och efter det leda en workshop om hur vi, Wikimedia-rörelsen, kan använda tematiska skrivstugor för att locka underrepresenterade grupper till att bidra till Wikipedia. Detta är något som vi redan börjat pröva på Wikimedia Sverige då vi har genomfört tre tematiska skrivstugor där vi fokuserat på att få fler kvinnor involverade och förbättra vår täckning om ämnen såsom kvinnohistoria, kvinnliga forskare och mode. Tematiska skrivstugor skiljer sig från skrivstugor utan särskild inriktning då Wikipedia får en snabb förbättring inom ett visst område som är särskilt eftersatt och för att skrivstugan även kan skapa mer av en laganda bland deltagarna eftersom de delar intresse/kompetens (som förhoppningsvis leder till – och underlättar – samarbete).

De viktigaste slutsatserna som vi har dragit från dessa evenemang är baserade dels på enkätsvar såväl som samtal med deltagarna. De är (och kom ihåg att dessa bygger på ett litet urval som kan vara kulturspecifika, så det kan mycket väl skilja sig från andra Wikimedia-föreningars erfarenheter):

  • Samarbeta med organisationer som redan har en en hel del kvinnor involverade i dem. De kan hjälpa till att bjuda in sina medlemmar och dela material och sakkunskap på skristugorna (glöm inte universiteten!).
  • Det verkar finnas ett stort intresse av att på något sätt vara med, men vi måste se till att hitta ett bra sätt att nå dessa frivilliga kvinnor halvvägs. En central sak verkar vara att hålla evenemang på regelbunden basis, men också försöka anordna andra roliga sido-event såsom presentationer, mingel med tilltugg, guidade rundturer etc. (men dessa bör inte ta för mycket tid från skrivandet då många volontärer sagt att de vill hinna avsluta vad de påbörjat under skrivstugan).
  • Det finns olika undergrupper inom de olika underrepressenterade grupperna som har särskilda intressen och specifik expertis som de vill dela med andra. Och dessa olika undergrupper kanske inte har intresse av att delta i de andra gruppernas skrivstugorna.

Under workshopen på Wikimedia Diversity Conference hade vi lite tid att brainstorma om vad vi kunde göra för att förändra situationen för fyra grupper som är underrepresenterade bland skribenterna på Wikipedia:

  1. Kvinnor;
  2. Pensionärer;
  3. Personer med funktionshinder;
  4. HBT.

Vi fokuserade huvudsakligen på tre frågor: (1) vilka ämnen som skulle vara lämpliga; (2) vad vi kan anordna i anslutning till skrivstugorna; och (3) hur vi kan öka antalet deltagare som fortsätter bidra på Wikipedia även efter skrivstugan. På grund av tidigare förseningar hade vi dock rätt ont om tid, så i stället för att alla själva valde vilken underrepresenterad grupp de skulle fokusera på delades de helt enkelt upp baserat på var de satt i rummet. Detta kan dock ha varit positivt då deltagarna var tvungna att lämna sin komfortzon och fundera i nya banor. Nackdelen var förstås att deltagarnas kompetens med att arbeta gentemot specifika underrepresenterade grupper inte nyttjades till fullo.

Vi hade en ganska begränsad tid för brainstorming (endast 20 minuter), men på grund av den korta tiden tror jag att vi arbetade desto mer effektivt! Detta är vad deltagarna kom fram till:

Kvinnor

Samtalen under dagen sammanställdes på ett ovanligt och vackert sätt.

Den största gruppen i rummet råkade vara den som arbetade på hur vi kan få fler kvinnor att börja bidra. Deras utgångspunkt för diskussionen var varför det finns ett behov av ett särskilt fokus på kvinnor och hävdade att detta är feminism. De diskuterade grundligt vilka teman som är lämpliga för att locka kvinnor till Wikipedia då kvinnor är en mycket heterogen grupp. Är exempelvis mode ett lämpligt tema då WMSE hade en stor grupp kvinnliga deltagare under modeskrivstugan? Eller var det stereotypering? När de diskuterade mode kom gruppen även till slutsatsen att inte bara mode, men även hår har en extremt dålig täckning på Wikipedia. De föreslog att, åtminstone i västvärlden, vore konst och litteratur ett lämpligt tema. Kvinnliga biografier om exempelvis författare har ett mervärde då en stor andel av bibliotekarierna är kvinnor, och de vet och har tillgång till databaser och källor.

Gruppen rekommenderade även att arrangörerna skulle försöka tänka utanför Wikipedia för att få kvinnor att börja bidra. Till exempel är de som främst är intresserade av att skriva berättelser mindre benägna att uppskatta arbetet på Wikipedia, men skulle sannolikt uppskatta att arbeta på Wikivoyage.

De hävdade att själva skrivstugan mycket väl kan vara intressant nog på egen hand, och att sidoevenemang kanske inte behövs om ämnet är noggrant utvalt. De hade dock ett förslag om att använda en modell som är vanlig vid feministiska hackerspaces: Deltagarna ger korta 90 sekunders-presentationer om sina intressen. Detta är ett sätt att motivera kvinnor att delge sina intressen för andra deltagare. De diskuterade också vikten av att ha mat på evenemangen och se till att det i goodiebagen finns t-shirts och andra saker i damstorlek! Arrangörerna bör även arbeta hårt på att få deltagarna att känna sig välkomna och normalisera situationen samt skilja på delarna som handlar om lärande, socialisering och samarbete under evenemanget.

Pensionärer

Grupp två pratade om hur man kan få pensionärer att delta och slog fast att det redan från början är viktigt att göra en insats för att nå de pensionärer som är motiverade att bli volontärer på våra projekt. Ett urval måste alltså ske. Wikimedia Deutschlands erfarenhet av pensionärer är att det finns ett verkligt behov av långsiktigt mentorskap och att workshops av engångskaraktär därför misslyckas. Istället behöver det bygga på mentorskap/kamratskap genom exempelvis något i stil med Teahouse eller genom att para ihop ett par pensionärer tillsammans. Enligt deras erfarenhet finns det ett behov av fortsatt vägledning för denna grupp för att få dem att fortsätta redigera och förhindra att deras arbete återställas av andra volontärer då det inte håller tillräckligt hög kvalité. Eftersom många äldre inte har/sällan använder e-post kan samordningen bli en större utmaning.

Gruppen diskuterade även vikten av att ta hänsyn till vilka verktyg som ska användas då denna grupp ibland saknar elementär IT-kompetens och därför saknar förmågan att själva införskaffa grundläggande information på egen hand. D.v.s. de behöver även mer grundläggande utbildning inbakat i paketet. De funderade på att om det är så att de äldre inte kan komma till oss, bör vi komma till dem och organisera evenemang på äldreboenden och liknande.

Dessutom, för att förbättra antalet pensionärer som fortsätter skriva efter evenemangen diskuterade de hur viktigt det är att anordna flera efterföljande evenemang, med hög frekvens som då även bör omfatta allmän IT-praxis så att de inte tappar farten. Något av en överraskning var att gruppen ansåg det finnas ett behov av att gamifiera redigeringsupplevelsen för att locka och behålla pensionärer som bidragsgivare.

Gruppen diskuterade även vikten av att tidigt peka ut för deltagarna att inte all kunskap är lämplig för ett uppslagsverk, detta så att förväntningar ligger på rätt saker och deltagarna inte blir besvikna. Vad som också är viktigt är att arrangörerna vid planering inför evenemang med pensionärer är förbereda på frågor om hur relevant lokal kunskap är för projekten och hur det passar med våra riktlinjer för encyklopedisk relevans och kontrollerbarhet, samt om funderingar gällande muntliga källor för artiklar (d.v.s. inspelade berättelser m.m.).

En annan viktig sak att tänka på är att denna grupp av volontärer kan ha en hel del annat värdefullt material efter ett långt liv som de skulle kunna bidra med, till exempel foton och videor.

Personer med funktionshinder

Det var ett pressat schema (min workship är den andra från botten, i mitten).

Grupp tre diskuterade om vikten att skilja mellan fysiska/kroniska funktionshinder samt psykiska funktionshinder. De kom fram till att det var viktigt att först och främst ta kontakt med organisationer för människor med funktionshinder för att nå personer från de båda grupperna. Lämpliga teman kan innefatta artiklar om sjukdomar på Wikipedia, särskilt sällsynta sjukdomar.

För skrivstugor som fokuserar på att få fysiskt/kroniskt funktionshindrade att delta diskuterade de om vikten av att ge möjligheter att umgås för deltagarna, samt att undersöka om möjligheterna för programvara som kan användas för att ta diktamen kan läggas till som ett tillägg till Mediawiki-gränssnittet samt hur uppläst Wikipedia skulle kunna användas vid skrivstugorna. Det skulle också vara viktigt att förbereda sig och ta reda på om det behövs några speciella verktyg för människor som inte kan skriva med sina händer, som en del av förberedelserna för skrivstugorna.

För deltagare med psykiska funktionshinder som fortfarande kanske kan hjälpa till med enklare uppgifter diskuterade gruppen vikten av att använda ett enkelt språk och göra det lättare att förstå saker och ting med hjälp av tydliga flödesscheman och diagram.

HBT

Grupp fyra som fokuserade på personer som är HBT diskuterade främst möjliga ämnen för skrivstugor och listade åtta ämnen som de trodde skulle kunna locka folk med ett intresse i HBT-frågor:

  • Historien om HBT-rättigheter
  • HBT-rättigheter/lagar i världen
  • HBT-kultur
  • HBT-relaterade psykologiartiklar
  • HBT-relaterade sociologiartiklar
  • HBT-relaterade hälsoartiklar
  • HBT-resor (Wikivoyage)
  • Specifika uttryck inom HBT-gruppen (Wiktionary)

De tyckte också att det skulle vara viktigt att klargöra att fokus bör ligga på att lägga till pålitliga källor i ämnet, och inte åsikter.

Nu är det dags att ta alla dessa idéer (och dina egna!) och omsätta dem i praktik så att vi kan diversifiera gruppen med bidragsgivare på Wikipedia!

Med vänliga hälsningar,

John Andersson
Projektledare
Wikimedia Sverige


by jopparn at December 05, 2013 01:19 PM

October 21, 2013

Wikimedia Sverige

Wiki Loves Monuments: Vinnarna i år är…

Den svenska juryn har nu utsett vinnarna i den svenska deltävlingen i Wiki Loves Monuments 2013. Klicka på bilderna för att få upp all metadata om bilden.

Vinnarna är:

Bästa bild alla kategorier, Gudahagen/Gamla kyrkogård med Backar (Näsum 5:1). Bromölla kommun, Skåne. Foto: Marianne58

1:a pris kulturmärkta fartyg, ångfartyget S/S Engelbrekt på väg nerför Österdalälven mot Leksand en stilla sommardag. Foto: Mashavet

2:a pris kulturmärkta fartyg, isbrytaren Bore vid kaj i Malmö. Foto: Kristianwhedberg

3:e pris kulturmärkta fartyg, ångfartyget S/S Engelbrekt på väg nerför Österdalälven mot Leksand en augustikväll. Foto: Mashavet

1:a pris byggnadsminnen, Norra Kyrketorps kyrka (Skultorp 1:33). Skövde kommun. Foto: EMEkblom

2:a pris byggnadsminnen, Pythagoras Verkstad/NORRTÄLJE VERKSTADEN 18, hus 1, kontorsavdelningen. Norrtälje kommun. Foto: Einarspetz

3:e pris byggnadsminnen, Universitetshusets tak (FJÄRDINGEN 1:9 (F.D. S:T ERIKS TORG 2)). Uppsala. Foto: Ann-Sofi CUllhed

1:a pris fornminnen, kalkugnarna i Östra Torp (Östra Torp 9:1). Trelleborgs kommun, Skåne. Foto: Susanne Nilsson

2:a pris fornminnen, hällristning från hällristningsfältet vid Langemyr-torpet, lur-spelande figurer (Tanum 405:1). Kalleby i Tanums kommun, Bohuslän. Foto: Bjoertvedt

3:e pris Fornminnen, ett av sadeltornen på östra delen av Visby ringmur (Visby 105:1). Visby. Foto: En-cas-de-soleil

Alla bilder under licensen: Creative Commons Erkännande-Dela Lika 3.0 Generisk

Vinnarna i den svenska deltävlingen kommer även att tävla som bidrag i den internationella finalen, läs mer om den internationella delen av tävlingen på http://www.wikilovesmonuments.org/.

STORT GRATTIS TILL VINNARNA I DEN SVENSKA DELTÄVLINGEN OCH LYCKA TILL I DEN INTERNATIONELLA FINALEN!!


by steelf at October 21, 2013 07:40 PM