gmq.planet.wikimedia

April 13, 2015

Wikimedia Norge

Årsmelding fra styret i Wikimedia Norge for året 2009 – 2010

;Styret har bestått av:
* [[Bruker:Nina-no|Nina Aldin Thune]] (bokmål) – leder
* [[Bruker:Jeblad|John Erling Blad]] (bokmål) – nestleder
* [[Bruker:Flums|Philip Gabrielsen]] (bokmål) – kasserer
* [[Bruker:Laaknor|Lars Åge Kamfjord]] (bokmål) – sekretær (»egentlig vara som møter for Jon Harald»)
* [[Bruker:Trondtr|Trond Trosterud]] (nynorsk, samisk og bokmål)

Varamedlemmer

*1. [[Bruker:H92|Herman Ferre]] (bokmål) –
*2. [[Bruker:Jon Harald Søby|Jon Harald Søby]] (bokmål – meta) – (»egentlig styremedlem»)
*3. [[Bruker:Finn Bjørklid|Finn Bjørklid]] (bokmål) –

;Møter: Styret har hatt 6 styremøter og 3 arbeidsmøter. I tillegg har det vært jevnlig kontakt mellom medlemmene på mail. Det har vist seg vanskelig å få alle til å være tilstede under styremøter enten personlig eller via Skype, og vi har hatt god hjelp av første varamedlem slik at vi har vært beslutningsdyktig.

;Økonomi: Det er noen sponsorer som direkte og indirekte har støttet Wikimedia Norge. Vi har også mottatt noen private gaver. Wikimedia Fundation gav oss tilskudd til Wikipedia Academy 2009. Indirekte støtte har kommet ved at sponsorer har gitt bidrag eller støttet aktiviteter som vi ellers måtte dekke selv. Slik støtte har kommet fra NUUG, Friprog, Bouvet, First Tuesday, AskAdam og Opplysningen 1881. Disse har på forskjellig vis støttet aktiviteter under uke 42 med over 200 000, men denne støtten har ikke gått til Wikimedia Norge og fremkommer derfor ikke i vårt regnskap. Sammenholdt med støtten fra andre har styrets medlemmer vært av de største sponsorene. Reiser til styremøter, andre møter og representasjon er i hovedsak dekket av styremedlemmer og dette har gjort det mulig å delta på vesentlig flere arrangement for å profilere Wikimedia Norge enn forventet.

;Medlemmer:Wikimedia Norge har ca 54 medlemmer og to bedriftsmedlemmer, AskAdam og Opplysningen 1881.

==Arbeid==
Styret har prøvd å bygge opp Wikimedia Norge som en organisasjon og påbegynt arbeidet med en «grunnmur» som det kan bygges videre på. Dette er gjort ved at vi har arbeidet med rutiner for regnskap, organisering av dokumenter, oppbygging av nettsted og deltakelse på andre sosiale nettsteder for å bli synlige. I tillegg til dette er det nedlagt et betydelig arbeid i å etablere kontakter for å gjennomføre Wikipedia Academy og for å starte en tradisjon med slike seminarer i Norge.

===Oppgaver og deres konsekvens===
Vedtektenes formålsparagraf pålegger oss å styrke Wikimedias prosjekter, spesielt de på norsk og samisk, ved å:
;1. »samle inn økonomiske midler gjennom gaver og støtteordninger, og å fordele disse midlene.» : Det er blitt arbeidet med å få inn sponsorinntekter og vi hadde overskudd etter Wikipedia Academy 2009. Vi har hatt et par bedriftemedlemmer som har bidradd med større summer. Vi har også mottatt noen gaver blant annet fra Høyskolen i Molde. Penger er brukt til Wikipedia Academy 2009 og til å finansiere styremedlemmers deltakelse og reiser i 2010 blant annet til Chaptermøte i Berlin.

;2. »delta i koordinering av samarbeidet mellom prosjektene, og å samarbeide med eksterne parter der dette kan tjene Wikimedias prosjekter.» : Det er startet et prosjekt for å bygge opp Samiske Wikipedia. Vi har til dette mottatt en bevilging på 350 000 og har fått utbetalt 175 000, men prosjektet har større risiko enn vi i utgangspunktet trodde. Det er sendt en orientering til Sametinget. Et annet forsøk pågår sammen med Retriever for å bringe på det rene om vi kan få tilgang i Atekst.

;3. »styrke samarbeidet med Wikimedias prosjekter i andre nordiske land.» : Styret har hatt kontakt med Wikimedia Danmark og Wikimedia Sverige. Vi hadde deltakelse på Wikipedia Academy 2009 i Bergen fra Danmark og leder og nestleder deltok på Wikipedia Academy i Stockholm i november 2009.
: »Vi mener det viktig å arbeide sammen med hele det internasjonale Wikipediasamfunnet og ønsker dette nedfelt i formålsparagrafen. Oppgaver planlegges og løses internasjonalt på chaptermøter og det er sterkt ønskelig at Wikimedia Norge involverer seg slik at vår røst blir hørt.»

;4. »markedsføre Wikimedias prosjekter.» : Wikimedia Norge har deltatt på en rekke seminar og konferanser i 2009 og 2010. Vi har prøvd å snakke med forskjellige grupper som lærere, journalister, forskere og studenter. Vi har blitt invitert til å delta med foredrag av Kunsthøyskolen i Trondheim, Universitetet i Bergen og Universitetet i Oslo. Foredrag er gjort tilgjengelig på [http://www.slideshare.net/mrsnina Slide share]

;5. »være en høringspart overfor myndigheter og organisasjoner i forhold til opphavsrettslige spørsmål.» : Styret i Wikimedia Norge har hatt kontakt med departementene. Når det skal arbeides videre med nytt lovverk og det foreligger forarbeider bør styret arbeide aktivt med en høringsuttalelse. I det arbeidet som er igangsatt blir vår røst ivaretatt av IKT-Norge som er representert i den komiteen som er oppnevnt av kulturdepartementet. Vi ble medlem av IKT-Norge i mars 2010.

===Prosjekter===
Det har vært utarbeidet og drøftet en rekke [[prosjekt]]er. Et fundamentalt problem er at deltakere i nettsamfunnet er jobber med utgangspunkt i en serie korte «sprinter» mens foreningen trenger «maratonløpere». Vi har dermed problemer med å finne deltakere til mer omfattende prosjekter.

;Wikipedia Academy2009 : Styret arbeidet sammen med Høyskolen i Bergen og Friprog. Det var en rekke arrangementer i Oslo og Bergen med en diskusjon på Litteraturhuset i Oslo og selve akademiet på Bryggens Museum i Bergen som høydepunktene. I tillegg ble det arrangert en Workshop i samarbeid med Høyskolen i Bergen. Akademiet ble finansiert med sponsormidler og noe deltakeravgifter. Overskuddet fra prosjektet er brukt for å representere Wikimedia Norge. Det var mulig å følge akademiet direkte på nett og de fleste av foredragene er filmet og tilgjengelig på Wikimedia Norges wiki. Vi takker det tekniske teamet som gjorde en god jobb både med filming og med etterarbeid. Størsteparten av sponsormidler som har vært i omløp har vært knyttet til dette prosjektet.[http://no.wikimedia.org/wiki/Wikipedia_Academy_2009]

;Samisk : Prosjektet er igangsatt i 2009. Det har vist seg at våre prognoser på hvor mange aktive skribenter det er mulig å få på prosjektet var for optimistiske. Denne oppfatningen har også blitt styrket ved å følge med på hva som skjer ellers innen området. Vi er kjent med at det er problemer med å få skrevet lærebøker på samisk fordi forfattere ikke har hatt nok tid til å fullføre arbeidet og mener å se sammenhenger her. En løsning er å fokusere på kurs, men dette vil bringe oss i konflikt med den opprinnelige utlysningen. Det sittende styret har varslet Sametinget at det vil bli nødvendig med omdisponeringer og har foreslått at midlene brukes på en utvidelse for maskinoversettelse. En omdisponering vil nødvendigvis inkludere en søknad om utsettelse av ferdigstilling og en ny vurdering av hvordan egenandel skal oppfylles. En utvidelse for Apertium vil ha store fellestrekk for alle språkpar, men ferdige resultater for en maskinoversettelse »til» samisk ligger mange år fram i tid. Løsningen vil dermed åpne for fremtidig bruk, og det nye styret må vurdere hvor raskt de ønsker resultater. [http://no.wikimedia.org/wiki/Revitalisering_av_Wikipedia_p%C3%A5_nordsamisk] [http://no.wikimedia.org/wiki/Maskinoversettelse_mellom_de_nordiske_spr%C3%A5kene_%28utkast%29] [http://wikimedianorge.origo.no/-/bulletin/show/556520_et-felles-nordisk-wikipedia]

;Atekst : Dette er et prosjekt som har sprunget ut av diskusjoner som har pågått over lang tid. Flere aktiviteter henger sammen og Atekst er bare en av disse, men kanskje den som er mest synlig og enklest å forstå for skribenter inne på Wikipedia. Atekst er en tjeneste fra Retriever hvor de leverer tilgang til avisenes redaksjonsarkiver eller «Google for journalister». Ved at skribenter får tilgang så bruker de mer referanser, ved at det brukes referanser til aviser så får Atekst trafikk. Det diskuteres også direkte lenking til arkivet med gratis lesetilgang for brukere når artikler er brukt som referanse. Forsøkene over en måned resulterte i omtrent 2600 artikkeloppslag som representerer en normalkost på 60-70 000kr. [http://wikimedianorge.origo.no/-/bulletin/show/558813_kvalitetssikring-i-en-brukerdrevet-wiki]

;Kurs : Det er to kurs under arbeid hos Freecode, hvor ett kurs om Wikipedia ferdigstilt og ett kurs om Mediawiki er under arbeid. Kurset som er laget vil bli avholdt første gang 30. april til 4. mai. Wikimedia Norge vil få en cut på betalende kursdeltagere som vi henviser til dem og som blir med på disse kursene, alternativt kan vi sende våre folk på kurs hos dem. I tillegg er kursene gitt en fri lisens slik at vi kan bruke kursmateriellet til egne kurs. Eneste føringen er at vi skal bruke FreeCode hvis vi vil levere disse kursene i en kommersiell setting. Vi har også sett på andre løsninger for å få til dette, men etter at alternativer har feilet gjentatte ganger over flere år så valgte vi å skjære gjennom og gikk for denne løsningen. [http://no.wikimedia.org/wiki/Utvikling_av_kurs_sammen_med_FreeCode]

Ytterligere informasjon finnes på [[Liste over oppgaver]].

===Medlemsverving===
»’Fra referat fra forrige årsmøte:»’

»Enighet om at det bør arbeides med å få flere medlemmer. Harry Wad fremmet forslag om å holde en vervekampanje, og gjøre det lettere å bli medlem (f.eks. med registrering via PayPal), og Jon Harald Søby kom med forslag om innføring av medlemsfordeler. Hans Rosbach påpekte at det bør være et formål ved å bli medlem, og viktigheten av aktiviteter og arrangementer.»

Styret har brukt disse forslagene. Vervekampanje er ført ved notiser på tinget og andre tilsvarende fora på de andre prosjektene, spesielt i forbindelse med akademiet og før fristen for innmelding med stemmerett løp ut, og vi har brukt eksterne sosiale medier. Det er også blitt nevnt at vi ønsker medlemmer i forbindelse med intervju. Vi hadde en fungerende PayPal konto en tid, men fikk ikke inn midler via den. Lenke til kontoen ble derfor gjemt på donersiden da den ikke virket lengre. Vi har ikke brukt »sitenotice» på prosjektene da vi har fått tilbakemeldinger fra nettsamfunnet at de mener dette er et uønsket virkemiddel. Vi hadde lavere deltakeravgift for medlemmer på Wikipedia Academy som var et arrangement og fikk da en del nye medlemmer.

Det er to forhold som er bestemmende for om brukere melder seg inn; hva kan jeg gjøre for denne organisasjonen og hva kan denne organisasjonen gjøre for meg. Utfra hvem som er delaktige i driften av organisasjonen er den første gruppen nokså liten. Den siste gruppen er veldig fokusert på hvilken fordeler som kan oppnås ved å være medlemmer, og så langt har organisasjonen hatt relativt få (for ikke si »ingen») medlemsfordeler, men vi opplevde at vi fikk en del nye medlemmer i forbindelse med Wikipedia Academy 2009 da slike fordeler fantes. Vi tror at det viktigste virkemidlet er medlemsfordeler som støtter opp om nettsamfunnets ønsker og behov. Tilgang til tjenester slik som Atekst er medlemsfordeler som betyr noe for nettsamfunnet.

;Forholdet i andre land: De største landene medlemsmessig er Tyskland med over 500 medlemmer og Frankrike med 200. [http://meta.wikimedia.org/wiki/Wikimedia_chapters] Disse landene har et forsprang på oss da de har hatt sine chapter i flere år. Ut fra tallene og vår befolkning så er ikke rundt 50 medlemmer så mye mindre enn land vi kan sammenligne oss med. Utfra forholdstall relativt til bokmål er 2,2% av de aktive brukerne medlemmer. Dette er tall relativt til aktive skribenter i løpet av 30 dager. Tilsvarende tall for Tyskland er 2%, Frankrike 1,2%, Nederland 2%, Italia 1,9%, Israel 0,9% og Finland 0,6%. Chapteret i Sverige har klart det imponerende 5,5%. Det er grunn til å tro at tallene vil stabilisere seg på en faktor relativt til antall aktive skribenter. Det er nok grunn til å tro at vi kan drive tallet opp til noe over antallet av veldig aktive skribenter (dvs over 100) men antakelig ikke vesentlig over antallet aktive hver måned (dvs over 3000) hvis vi ikke kan gi medlemsfordeler som skaper interesse.

;Bruk av andre eksterne fora: Vi publiserer målrettet på fora hvor vi når bestemte målgrupper og for å komme i dialog med brukere. Dette gjør at vi over tid når gjennom med vårt budskap til de vi oppfatter som viktige. Dette er et arbeid som vil måtte ta lang tid. Det kan også nevnes at Wikimedia Norge har en Facebookside med 235 tilhengere som er dobbelt så mange som Sverige. Vi oppfatter dem som personer som deler vår visjon om å gjøre kunnskap tilgjengelig fritt for flest mulig av jordens mennesker, – selv om ikke alle er betalende medlemmer. På sonen inne på Origo har vi et par hundre lesere på relativt smale artikler ved hver publisering. Vi har idag tilstedeværelse på de viktigste sosiale plattformene i Norge, med unntak av Nettby. [http://twitter.com/Wikimedianorge] [http://www.facebook.com/#!/WikimediaNorge?ref=ts] [http://wikimedianorge.origo.no/] Under Wikipedia Academy ble det eksperimentert med andre plattformer for å se om disse gav mer effekt. [http://wikipedia-akademi.ning.com/] [https://sites.google.com/site/wikipediaakademi/] Det bør ses på om vi i større grad kan få til samkjøring av publisering på de ulike plattformene, enten automatisk eller manuelt ved å etablere rutiner. Noen av plattformene kan antakelig brukes til en mer aktiv medlemsverving.

===Wikitreff===
Det er gjennomført fem sosiale treff sist år, hvorav ett i Trondheim. Tidligere har vi holdt en nokså høy aktivitet i Oslo på wikitreff, men aktiviteten har tildels ligget nede siste året. Ett større arrangement var julebord på Akersberget restaurant. Det viste seg ikke mulig å få til et arrangement i forbindelse med passering av 250 000 artikler på bokmål. Vi bør finne en løsning da dagens Wikitreff ikke fungerer etter hensikten. Treffene er svært viktige for å få folk til å senke skuldrene. Ett alternativ som ble diskutert på sist julebord var «Wikitalks» hvor vi lager åpne møter med foredrag. Største problemet er at noe slikt vil kreve betydelig mer organisering.

Det virker som om brukere er relativt lite mobile i forbindelse med treff, et wikitreff i Oslo blir stort sett oppsøkt av osloborgere. I andre landsdeler er folk litt mer mobile, men ikke i utstrakt grad. Selv større arrangement vekker relativt liten interesse. Dette ble observert både ved Wikipedia Academy i Bergen og i Stockholm. Aktiviteter må derfor organiseres utfra hvilken interesse en oppnår i lokalområdet.

===Andre organisasjoner===
Etter at vi fikk invitasjon til å bli med i enkelte organisasjoner ble det sendt søknad om medlemskap til Innovation Forum Norway (lukket forum), Movation (lukket forum), IKT-Norge (åpen medlemsorganisasjon) og Populus (åpen paraplyorganisasjon). På Tinget er det ytret en innsigelse på et eventuelt medlemskap i Populus. Vi er invitert til de to førstnevnte organisasjonene. En utferdiget søknad til Frivillighet Norge (åpen paraplyorganisasjon) er ikke sendt.

Et problem med involvering i andre organisasjoner er at de ønsker et aktivt medlemskap. Spesielt gjelder dette de som tar kontakt med oss. Enkelte uttrykker dette såvidt kraftig at om vi ikke involverer oss som aktive medlemmer så blir vi strøket. Dette gjør at vi må begrense oss til de organisasjonene som betyr noe for oss, vi kan ikke bruke kapasitet på organisasjoner hvor vi ikke har tilstrekkelig felles mål.

===Mediakontakt===
I løpet av dette året har mediedekningen av Wikipedia vært sterkt økende. Selv om en del av spørsmålene fra journalister også går til pressekontaktene på de ulike prosjektene, er det mange som kontakter styret for Wikimedia Norge. Det nåværende styre ble kontaktete mye da Store Norske Leksikon ble gratis (selv om det skjedde før nåværende styre ble valgt) og da det meldte nedlegging. Både leder og nestleder har fått henvendelser fra media, og begge har vært med i kulturprogrammer i radio. I forbindelse med Wikipedia Academy var Jimmy Wales på riksdekkende TV. I løpet av året har det vært en rekke kontakter med journalister, noen ganger har det blitt oppslag, andre ganger har det gitt journalistene større forståelse for hvordan wikipedia fungerer. I tillegg brukes stoff fra wikipedia i sterkt økende grad. Det gjelder også vårt billedarkiv hos Wikimedia Commons.

===Utsatte oppgaver===
;Fundraising: Vi har dessverre ikke klart å få tid til å gå igjennom et forslag til samarbeid fra Wikimedia Fundation om [[Fundraising]] i 2009. Ved hvert årsskifte er det en større innsamlingsaksjon, men samarbeidet er mer omfattende enn kun denne aksjonen. Det er planlagt et møte i Bristol 14-16 mai 2010 der en vil jobbe videre med planer for dette året og noen fra styret bør delta på dette møtet. (»Merk at det er divergerende syn i nettsamfunnet på organisasjonens rolle i forbindelse med innsamlingsaksjoner.»)

;Skattefritak: Det er utferdiget to søknader om skattefritak på gaver. De gjelder gaver generelt og gaver til forskningsformål. Disse er ikke sendt da det må avklares om dette vil komme i konflikt med avtaler om felles innsamlingsaksjoner.

;Orientering til Sametinget: Orienteringen som er oversendt Sametinget medfører at det må utarbeides en ny prosjektplan i løpet av april eller senest første uken av mai. Dette på grunn av søknadsfristen for nettskap 2.0.

;Frigivelse av billedmateriale: Styret har sett på en rekke muligheter for å få frigitt bilder som kan legges på Wikimedia Commons under en fri lisens. Det har vært samtaler med flere instanser. På slutten av 2009 hadde vi møter med Kunnskapsforlaget for å utrede om det var mulig å samarbeide. Ønsket for både Wikimedia Norge og Kunnskapsforlaget var å finne områder for samarbeide som kunne styrke Wikipedia og Store Norske Leksikon Begge parter var på det tidspunkt enige om at frigivelse av bilder som kunne brukes av alle var et egnet samarbeidsområde. Det ble konkret diskutert et digitaliseringsprosjekt som det ville være mulig å søke om midler til. Dessverre har Kunnskapsforlaget ikke ønsket å arbeide videre med dette prosjektet, men sagt de kanskje kommer tilbake til dette på et senere tidspunkt.

==Forholdet til Valg og kontrollkomiteen==
Styret har hatt store problemer med å tilfredsstille Valg og kontrollkomiteens krav. Komiteen tolket vedtekter bokstavelig og bad om innsyn i alle vår dokumenter. Det er derfor viktig at det kommer på plass bestemmelser om når slikt innsyn skal utføres da vi opplevde det som mistillit til det sittende styret som jobbet hardt og intenst for å få tiden til å strekke til.

; Uke 42 (Wikipedia Academy) : Vi fikk omfattende «pålegg» like før akademiet bl.a. ønsket en at det ble utarbeidet fremdriftsplaner og detaljert budsjett. På dette tidspunktet hadde vi ikke erfaringstall å vise til, men vi hadde en kostnadsoversikt ut fra priser vi innhentet som omfattet lokale, middag etc. og arbeidet med å få inn sponsormidler. Listen ble løpende justert slik at vi visste vi hadde dekning. Vi hadde også oversikt over hvilke tema vi ønsket og hvilke foredragsholdere. I praksis er det slik at mange ikke gir tilbakemelding før like innpå et arrangement og det var vanskelig å utarbeide konkrete planer. Det var også vanskelig å ha en komplett oversikt over hvor mange som ønsker å delta, mange dukket da også opp uanmeldt på Wikipedia Academy og betalte i døren. Vi åpnet også for at skoleelever og studenter skulle kunne delta gratis ved å vise skolebevis eller studiekort. Om akademiet var vellykket er opp til andre å avgjøre.

; Medlemssituasjonen : Komiteen bad oss også om å arbeide mer med å verve medlemmer. Vi bad dem være behjelpelige med dette da styret ikke hadde kapasitet til mer arbeid enn det som var gjort allerede. En ytterligere medlemsverving må være alles ansvar, ikke bare styrets. Det ble også opplyst på prosjektene om at de som ønsket stemmerett på årsmøte måtte melde seg inn før fristen. I tillegg hadde medlemmer fordeler i forbindelse med akademiet som gjorde at vi fikk noen flere medlemmer. Det er nå en jevn økning av medlemmer, men det synes ikke som det er mulig å drifte organisasjonen kun på grunnlag av inntekter fra medlemsmassen.

;Samisk Wikipedia : Komitéen og styret har hatt ulik oppfatning av hva Sametinget har gitt støtte til, hvordan pengene skal brukes og hva som er tidsrammene. Det er styrets oppfatning at en eventuell endring av prosjektet må skje i samråd med Sametinget og at så lenge det ikke eksisterer endrede og godkjente prosjektplaner kan ikke disse pengene brukes for andre formål enn det søknaden angir. I tillegg kan vi ikke påregne å få aksept for en omdisponering som bryter med den opprinnelige utlysningen.

; PayPal-problemet : Vi opplevde også at enkelte i nettsamfunnet og kontrollkomiteen ikke aksepterte at vi opplyste om Wikimedia Norges banknummer da en giver ville støtte oss og PayPal ikke fungerte. Vi visste om dette da det var diskutert på interne mailinglister og ble oppfordret av Høyskolen i Molde til å legge ut tilleggsinformasjon. PayPal var nede i flere døgn og opplysninger om vårt bankkontonummer ville ikke kommet i veien for den sentrale innsamlingsaksjonen. Denne opplevelsen har også gjort oss litt tilbakeholdne med å bruke prosjektene og begrenset vår mulighet til å drive større verveaksjoner. Å få åpen kritikk i nettsamfunnet fordi en arbeider til dets beste er ikke en hyggelig opplevelse, og vi håper at slikt ikke skjer i fremtiden.

==Fremtiden==
Ved årets begynnelse ble det utarbeidet [[Plan 2010|en plan]] for videre arbeid. Noe er utført, noe er planlagt videre, men det bør arbeides aktivt med flere prosjekt.

;Sekretariat : Det er ønsket et sekretariat da aktiviteten antakelig er vesentlig over ett årsverk. Et sekretariat bør ikke involvere seg i produksjon av innhold, men det bør være i dialog med styret og nettsamfunnet. Det franske chapteret ansatte en sekretær for kort tid siden. I den forbindelse delte de med oss den prosessen dette hadde vært, og at de hadde arbeidet med dette i fire måneder for å få det til. Det tar tid å få etablert en slik løsning, og en sekretær skal ha lønn noe som må finansieres fullt ut. Det er derfor viktig at styret som skal lede Wikimedia Norge har nok arbeidskapasitet til å opprettholde aktiviteten selv uten sekretariat.

;Nytt styre : Valg og kontrollkomiteen har forelagt sitt forslag til styre først for leder til uttalelse, og det er nå offentlig kjent. I utgangspunktet var valgkomiteens innstilling at leder skulle fortsette.
Leder er så bekymret for at et styre ikke vil ha nok arbeidskapasitet at plassen er stilt til rådighet, selv om ønsket er å fortsette som leder og arbeide med de oppgavene vi har igangsatt og planlagt videre.
Vi har hatt en nestleder som har utført arbeidsoppgavene til et sekretariat, som har avtalt møter, skrevet dokumenter og tilrettelagt alt for leder på beste måte. Det har gjort at vi har kunnet gjennomføre en rekke oppgaver. Vedkommende er villig til å fortsette dette arbeidet som medlem i et nytt styre. Leder har ikke mulighet til å gjøre alt dette arbeidet alene i tillegg til å holde seg oppdatert på internasjonale mailinglister og wikier. Det vil kreve mer enn en 40 timers uke.
Ønsket er at de medlemmene i styret som ønsker gjenvalg skal vurderes av årsmøtet på lik linje med andre foreslåtte kandidater og ut fra det arbeid de har gjort i inneværende år.

;Ledelse av styret: Leder vurderer det internasjonale samarbeidet med Wikimedia Fundation som meget viktig og er innstilt på å fortsette som leder om det er ønsket av årsmøtet. Leder ønsker da å samarbeide med de personene i styret som årsmøtet ønsker. Det internasjonale arbeidet og de oppgaver som er naturlig for [http://no.wikimedia.org/wiki/Roller_og_oppgaver#Leder leder] vil da ha første prioritet.

;Valg og kontrollkomiteens retningslinjer: Det er også ønskelig at årsmøtet ser på de problemene som Valg og kontrollkomiteens retningslinjer har medført og finner en løsning på problemene, dette for å lette arbeidet for alle i fremtiden.

For styret 12.04.2010,

Nina Aldin Thune

Leder Wikimedia Norge

by Nina Aldin Thune at April 13, 2015 04:58 AM

April 10, 2015

Wikimedia Sverige

Skrivstuga på internationella kvinnodagen

Den 8 mars högtidlighålls den internationella kvinnodagen. Även vi wikipedianer vill göra skillnad, inte minst eftersom vi tillhör en av kålsuparna. Förra året hade vi en skrivstuga om kvinnliga nobelpristagare. I år blir det mer än så.

<figure class="wp-caption aligncenter" style="width: 503px;">Skrivstugor på internationella kvinnodagen. Klädkod: kom som du är. Foto: Women's International League, 5/1/22, Public Domain<figcaption class="wp-caption-text">Skrivstugor på internationella kvinnodagen. Klädkod: kom som du är. Foto: Women’s International League, 5/1/22, Public Domain</figcaption></figure>

I min egen hemstad, Göteborg, kommer ett helt gäng volontärer att delta på Världskulturmuseets fullspäckade evenemang den 8 mars. Det blir workshops, paneldebatter, livemusik, performance och dans – och skrivstuga.

Hela spektaklet är tudelat:

Mellan 11.30 och 15.00 är forumdelen, där vi wikipedianer kommer att delta – helt gratis! Vi har med oss datorer och hjälper alla och envar som vill att börja redigera. Om man vill kan man skriva att man tänker komma på vår Facebook-evenemangssida ”Kvinnliga huvudpersoner goes Världskulturmuseet”.

Från 20.00 ända fram till kl 2 på natten – kostar 100 kr. Läs mer om hela evenemanget här.

Oavsett vilket av arrangemangen du vill gå på, eller om du blir sugen på att göra något själv, välkommen! Det finns fortfarande mycket kvar att göra.


by Lennart Guldbrandsson at April 10, 2015 07:57 AM

Wikipedia, #gamergate och den svåra konsten att hålla sig neutral

[tl;dr: Just nu bråk på Wikipedia. Rykten om att Wikipedia är anti-feministiskt och pro-sexism. Sprid inte de ryktena utan att läsa det här.]

Jag brukar ofta säga att Wikipedia speglar samhället. De konflikter som finns i samhället finns ofta också på Wikipedia.

En skillnad är att de olika ståndpunkterna ska presenteras i samma text. Tänk dig att politiker från vänster och höger, hårdrockare och synthare, vegetarianer och köttätare, alternativmedicinare och skeptiker, etc, ska komma överens om alla formuleringar. Därför finns flera olika metoder på Wikipedia för att hantera de flesta situationer. Den vanligaste är diskussionssidorna. Varje artikel, varje användare och varje annan sida (inklusive regelsidorna) har diskussionssidor, där man försöker komma överens om hur man kan göra Wikipedia bättre, lösa eventuella konflikter och ställa frågor.

Just nu pågår en sådan stor diskussion på engelskspråkiga Wikipedia. Den här har blivit en av de största, längsta och mest intensiva diskussionerna där, någonsin. Vilket säger en hel del, med tanke på att man kan bråka om sådana saker som huruvida Anakin Skywalker och Darth Vader är samma rollfigur, vilket av den amerikanska delstaten och landet som ska få förtur till namnet ”Georgia”, och ifall artikeln om araknofobi ska innehålla en bild av en spindel eller inte. Det finns såklart en lista.

Den nuvarande diskussionen uppstod i kölvattnet av #gamergate-kontroversen som uppstod i augusti 2014 och som ledde till en offentlig debatt kring hur rapporteringen av datorspel borde se ut, men som kanske är mer förknippad med de hot om våld och mord som flera av de inblandade i debatten utsatts för, orkestrerat via olika nätforum som 4chan och Reddit.

Det är tillräckligt svårt att berätta om Wikipedia-delen, så jag överlåter åt andra att beskriva vad som egentligen hänt i #gamergate-kontroversen, bortsett från den viktiga poängen att en del av bråket handlar om feminism och antifeminism.

Wikipedia-delen av #gamergate

Det var ganska förutsägbart att konflikten som ägde rum på alla andra social medier, i tidningar och annan media också skulle uppstå på Wikipedia. Målet med Wikipedia är att artiklarna ska vara neutrala, men liksom flera andra webbplatser som först användes av IT-människor är Wikipedias användare övervägande män. Sedan flera år är det något som har uppmärksammats och arbetats för att åtgärda. Det här har vi skrivit om tidigare på den här bloggen flera gånger.

I ett uppmärksammat brev fick Wikipedias grundare i december 2014 en provokativ fråga om #gamergate, vilket han besvarade offentligt och fick beröm för. Men innan dess hade diskussionerna på engelskspråkiga Wikipedia nått sådana proportioner att flera personer bedömde att saken borde gås igenom ordentligt.

På just engelskspråkiga Wikipedia (och några till, dock inte svenskspråkiga Wikipedia) finns särskilda frivilliga medlare. Den engelska gruppen kallas Arbcom (Arbritration Committee, startad 2004). Deras jobb har blivit alltmer formaliserat och de har varit tvungna att ta itu med ganska allvarliga fall, såsom när scientologerna gjorde massiva försök att snedvrida informationen under flera år, under olika kontonamn. Det finns en viktig del i deras arbete som lätt glöms bort, och det är att Arbcom inte hanterar innehållsfrågor, utan enbart användares beteende. Man kan alltså ha rätt i sakfrågan, men ändå bli blockerad från att redigera på Wikipedia eller varnad eftersom man beter sig illa, och tvärtom ha fel i sakfrågan, men ändå få fortsätta att redigera eftersom man beter sig bra.

Bland vana Wikipediaanvändare är detta ett välkänt inbyggt problemen i systemet och det brottas med att hitta en bättre metod som fortfarande är i Wikipedias anda. Mycket av det sköts dock innan Arbcom eller liknande kommer på fråga, och därför blir urvalet när man enbart tittar på deras fall snedvridet.

Problemet i många infekterade diskussioner är att användarna triggar varandra, för att försöka få den andra sidan att bete sig illa först. Det här gör att det ibland inte är helt lätt att medla eller besluta om åtgärder. Dessutom finns det alltid personer som glömmer bort den där viktiga poängen om att Arbcom bara tittar på beteende, och tror att Arbcom stödjer den sida som inte blir blockerad. Det behöver inte alls vara fallet.

Det aktuella fallet

I december 2014 startades så en formell begäran om att fallet #gamergate skulle tas upp av Arbcom. I teorin kunde vem som helst hjälpa till att presentera bevis genom att visa var en involverad användare betett sig illa eller genom att argumentera på andra sätt. Sedan gås bevisen och argumenten igenom av de frivilliga medlarna, som därefter diskuterar det hela öppet för hela världen att se.

För några dagar sedan (den 15 januari 2015) skrev en missnöjd veterananvändare, Mark Bernstein, om Arbcoms beslut under rubriken ”Reckless”. Flera av de saker Bernstein skrev togs upp okritiskt av The Guardian och The Gawker och Mary Sue. Bland annat skrev Guardian mfl att fem personer blivit blockerade från att redigera i genusrelaterade artiklar på Wikipedia eftersom de kämpat mot att artiklarna om #gamergate ska förvanskas.

Bernsteins inlägg blev genast mycket omdiskuterat på flera mailinglistor, sociala medier och andra ställen, och naturligtvis på Wikipedia. Det analyserades och återuppväckte tidigare konflikter om det stora underskottet av kvinnor bland Wikipedias skribenter. Arbcom, som alltså ännu inte är klara med något beslut (inget datum är hittills satt), har redan kritiserats, inte minst för att de bör tänka på vilken bild deras beslut ger av Wikipedia.

Det mest genomarbetade svaret kom i form av ett annat blogginlägg kallat ”Actually it’s about Wikipedia journalism” (den 25 januari 2015). Där står bland annat mer information om de fem användare som Bernstein menar är på samma sida. Bilden där är snarare att det är en blandad skara.

På de mailinglistor som jag är med på kommer en ytterligare sida fram. Det här är ett ytterligare exempel på en företeelse som jag sett tidigare på Wikipedia, nämligen en där folk som har starka åsikter inom ett ämne organiserar sig utanför Wikipedia och angriper enskilda användare så att de blir desperata och tvingas att höja rösten, vilket gör att de lättare får problem vid medling och liknande. Naturligtvis är det inte ett bra klimat för en rörelse som värnar om att fler ska bidra till Wikipedia.

Hur stort är det här problemet?

Nyligen gjordes en undersökning på engelskspråkiga Wikipedia om ett liknande fenomen, nämligen kring användandet av könsord på diskussionssidor. Även där fanns många berättelser om kvinnor som flydde Wikipedia och krav på förbättringar bland de grupper som behandlar andra användare otrevligt.

Trots sådana undersökningar är det inte helt enkelt att avgöra hur stort det här problemet är. Att användare slutar förekommer oavsett om det sker högljutt som i vissa av de här fallen eller efter andra mindre konflikter. Det går heller inte att skapa ett system som tar hänsyn till varenda potentiell avhoppares skäl för att hoppa av. Däremot går det självklart att göra klimatet på Wikipedia bättre. Men rykten och förhastade texter om vad som kan hända är sällan användbara metoder.

Det är däremot personliga möten. Många av de konflikter som pågår äger rum mellan personer som aldrig träffas ansikte mot ansikte. Jag har själv sett effekten av hur enkelt missförstånd eller konflikter löses när användarna träffas över en kopp te eller kaffe. Ibland är det inte görbart, men det går oftare än man tror.

Även i de fall där det inte går att träffas, finns det en positiv sak att ta med sig ifrån det här: Wikipedia är fortfarande transparent. Alla kan ta reda på hur det verkligen ligger till, se vem som gör vad och påverka slutresultatet.

Uppdatering 27 januari

Senare samma dag som det här blogginlägget skrevs kom ett statement från Arbcom. Där betonades flera gånger att Arbcom inte arbetar med innehåll, utan bara med beteende och att deras preliminära beslut handlar om att få till ett lugnare arbetsklimat. Noterbart är att Arbcom inte rekommenderar några blockeringar. Det här är ett citat:

The Committee’s preliminary decision currently includes broad recommendations for, and endorsements of, community sanctions and topic bans for editors on various sides of the dispute. These include:

  • 11 topic bans applied to editors on various sides of the dispute,
  • an endorsement of 40 or so existing community sanctions on combative parties on various sides,
  • roughly 100 community warnings/notifications,
  • an extension of all community topic bans and restrictions from editing articles related to the Gamergate controversy article to include restriction from participation in any gender-related dispute, for editors on various sides, and
  • the introduction of discretionary sanctions for any gender-related dispute, which can be imposed by any uninvolved administrator when useful for stabilising a topic, empowering the community to deal with disruption quickly.

The current majorities on the proposed decision are not in favour of banning any editors from Wikipedia.

Lägg också märke till att Arbcom inte ”utdömer straff” eller är enväldiga, utan är noggranna med att visa att det är engelskspråkiga Wikipedias gemenskap som styr.


by Lennart Guldbrandsson at April 10, 2015 07:48 AM

Detta säger läsarna om Wikipedia – och om att (inte) bidra

Det här är ett gästinlägg av Björn Helgeson som skriver examensarbete på Wikipedia och jämställdhet.

<figure class="wp-caption aligncenter" data-shortcode="caption" id="attachment_3823" style="width: 484px;">Infografik - fördelning män & kvinnor på Svenska Wikipedia<figcaption class="wp-caption-text">Könsfördelning på svenskspråkiga Wikipedia. Av Björn Helgeson [CC BY-SA 4.0], via Wikimedia Commons</figcaption></figure>I mitt inlägg från januari berättade jag om mitt pågående examensarbete om jämställdheten på Wikipedia. Undersökningen bestod bland annat av en litteraturstudie, en databasundersökning och en enkät med 2700 svarande. Nu är arbetet avslutat och jag vill dela med mig av några av resultaten.

Det är svårt att veta exakt hur andelen kvinnor/män ser ut bland de som redigerar, men mina resultat tyder på att mellan 13-19% av de som redigerar svenskspråkiga Wikipedia är kvinnor. Min hypotes var att vi skulle vara märkbart bättre än engelska Wikipedia, som en liknande studie fann att bestå till över 87% av män. Om vi jämför Sverige med länder som USA eller Indien, som bidrar med många användare till engelskspråkiga Wikipedia, har vi i Sverige inte samma skillnad i internettillgång mellan män och kvinnor, inte heller mängden fritid skiljer sig åt lika mycket här. Resultaten är speciellt anmärkningsvärda med tanke på att kvinnor är i majoritet i andra internetgemenskaper där användare bidrar med eget material, så som Facebook och Instagram. Och dessutom visar en undersökning från SCB att Wikipedias stora grupp läsare består av i stort sett lika stora delar män och kvinnor. Helt klart är att obalansen mellan vem det är som trycker på “Redigera”-knappen är lika markant som problematisk.

Vad säger då läsarna om Wikipedia? Något jag särskilt ville fånga upp med enkäten var vilka förutfattade meningar läsarna har om Wikipedias gemenskap och ifall detta kunde hindra tillkomsten av nya användare. Fynden var mestadels positiva; de allra flesta uppfattade gemenskapen som välkomnande och icke-sexistisk. I den lilla grupp av läsare som inte höll med om detta var dock en överväldigande majoritet kvinnor. Många läsare hade intrycket av att det tar lång tid att sätta sig in i regler och policies, och att redigering är en konfliktfylld sysselsättning. Ännu fler hade dock uppfattningen att det är roligt att bidra med kunskap till en encyklopedi.

Något som också framkom var att mäns och kvinnors sätt att självskatta sin kompetens att redigera Wikipedia skiljer sig åt. 30% av läsarna uppgav nämligen att en anledning till att de inte var med och bidrog var att de inte tyckte sig ha tillräckligt kompetens och kvinnor uppgav i dubbel så stor utsträckning som män att alternativet “är inte tillräckligt kompetent” var en starkt bidragande faktor till att de inte redigerar.

Kolla gärna in min infografik som innehåller lite av resultaten från underökningen, i väntan på publikationen av hela rapporten på arbetet. Där diskuteras, förutom dessa resultat, Wikipedias bakgrund och koppling till programmerings- och datorvärlden, samt policies och skillnader i män och kvinnors kommunikationsstilar på internet.

Björn Helgeson, Medieteknikprogrammet, KTH


by Sara Mörtsell at April 10, 2015 07:00 AM

April 07, 2015

Wikimedia Norge

Wikipedia-akdemiet 2015 i Tromsø: program og påmelding

Wikimedia Norge og UiT Norges arktiske universitet inviterer til Wikipedia-akademiet 2015 i Tromsø 23.-24. april. Målet for Wikipedia-akademiet er å bringe sammen Wikipedia-skribenter, forskere og alle som er interessert i Wikipedia si rolle i det nye kunnskapssamfunnet. Konferansen vil ha to spor, ett der temaet er Wikipedia som det utvida biblioteket, og ett åpent spor for forsking på Wikipedia.

Programmet, med spennende bidrag fra inn- og utland, kan du lese her.

Wikipedia-akademiet er åpent for alle: påmelding

Vi deler ut inntil fem reisestipend (hvert på maks kr. 4000,-) som skal dekke reise og overnatting til personer som ikke bor i Tromsø, og som ikke disponerer over reisemidler fra arbeidsgiver e.l. Søknad skjer ved å skrive inn ei kort begrunnelse (maks 5000 tegn) i feltet «Reisestipend» i registreringsskjemaet.

Wikipedia-akademiet er en konferanseserie som blir holdt i flere land for å fremme forsking på Wikipedia, og for å belyse ulike aspekter ved Wikipedia og andre former for kollektiv tekstproduksjon.

Wikipedia-logo-nnVi sees i Tromsø!

by Astrid Carlsen at April 07, 2015 11:46 AM

March 23, 2015

Wikimedia Sverige

Infografik om svenska Wikipedia

Läs mer om den här studien i det här inlägget.

<figure class="wp-caption aligncenter" style="width: 800px;"><figcaption class="wp-caption-text">Infografik av Björn Helgeson [CC BY-SA 4.0 eller CC BY-SA 3.0], via Wikimedia Commons</figcaption></figure>

Läs mer om undersökningen.


by Sara Mörtsell at March 23, 2015 03:19 PM

March 22, 2015

Wikimedia Sverige

Kan fri kunskap/Wikipedia hjälpa de fattigaste?

<figure class="wp-caption alignright" style="width: 355px;"><figcaption class="wp-caption-text">En klass med flickor i Kenya använder Wikipedia som en del av sin skolutbildning.</figcaption></figure>

Utbildning är ofta en viktig faktor till varför utvecklingen hålls tillbaka i vissa länder medan den samtidigt accelererar i andra. Betydelsen av en utbildad befolkning är något som det bland annat trycks på i de 15 Millenniemål som FN satt upp. Brist på utbildning leder nämligen till stora problem. Det finns starka bevis på att när en flicka fått gått i grundskolan så får hon färre barn, det minskar antalet sjukdomar hon drar på sig senare i livet och skapar möjligheter barnet annars aldrig haft m.m. Många barn hoppar dock av skolan och enligt http://www.millenniemalen.nu så avbryter mer än 2/5 av alla barn i Afrika söder om Sahara grundskolan i förtid. En av orsakerna till detta är bristen av utbildningsmaterial. Här kan fri kunskap spela en helt avgörande roll.

För vuxna ger bättre kunskap dem möjlighet att fatta informerade beslut som demokratiska medborgare, det öppnar upp möjligheter för dem de annars inte haft och det gör att de kan undvika risker som de annars skulle utsätta sig själva eller andra för. Till exempel var bristen på kunskap om hur ebola sprids ett av de stora problemen med försöken att förhindra spridning i Västafrika under epidemin 2014. Befolkningen visste först inte hur de skulle skydda sig effektivt. Detta är bara ett exempel på värdet av att preventivt tillhandahålla (livs)viktig information till befolkningen i de fattigaste länderna. Wikipedias roll kan öka avsevärt.

Genom sin storlek har Wikimedia Foundations projekt en speciell roll att spela i utvecklingsländer. Projekten finns på mängder av språk vilket gör att de är lätta att ta till sig även med begränsad utbildning. Exempelvis finns Wikipedia på hela 287 olika språk! Mellan språkversionerna är det vanligt att volontärer översätter artiklar och för att fortsätta med exemplet ovan blev artikeln om ebola översattes till 100 olika språk år 2014. Dessa översättningar leder till att viktig information snabbt når fler människor. Detta är viktigt då användningen av Wikipedia är enorm och folk går till Wikipedia för att hitta informationen. Varje månad besöker cirka en halv miljard människor Wikipedia och tillsammans läser vi 20 miljarder sidor på våra datorer och mobiler! Att underskatta betydelsen av korrekt och saklig information på Wikipedia för att hjälpa de fattigaste bör därför inte göras.

Vi vet förstås att inte alla har tillgång till Internet. Hela 7 av 8 personer har dock tillgång till en mobiltelefon vilket öppnar upp många spännande möjligheter. Wikimedia Foundation har utvecklat en välfungerande app där det förstås går att läsa artiklarna, men även redigera i texterna. För alla de som inte har råd med datatrafiken har avtal slutits med mobiltelefonopperatörer där de inte tar betalt för att visa material från Wikimedias projekt för sina kunder. Det inkluderar både bilder och andra mediafiler. Genom dessa avtal har många nu för första gången ett helt bibliotek med material tillgängligt ett par knapptryckningar bort. Tänk dig att folk som aldrig tidigare har haft råd att söka efter information nu har tillgång till världens mest omfattande samling av kunskap med fingertopparna, och utan kostnad!

<figure class="wp-caption aligncenter" data-shortcode="caption" id="attachment_3797" style="width: 1024px;">Untitled<figcaption class="wp-caption-text">Allt fler använder mobilen för att söka efter information på Wikipedia. Bara i januari 2015 öppnades 6,99 miljarder Wikipedia-sidor genom mobiler. Grafen visar hur utvecklingen sett ut sedan mitten av 2010.</figcaption></figure>

Utöver detta finns det även en offline-version av Wikipedia som kan installeras direkt på datorerna på exempelvis skolor, som ett lokalt nätverk på ett universitet eller som kan skickas ut på en hårddisk eller cd-/dvd-skiva. Det är en viktig pusselbit i väntan på att fler mobiloperatörer väljer att ge sina kunder fri tillgång till Wikimedias projekt.

Genom den stora mängden aktiva volontärer finns det uppdaterade och informativa texter skrivna på ett lättförståeligt sätt på det egna språket. Texter som är helt fria att använda. Därtill kan befolkningen själva bidra med material där det saknas och på så sätt stärka sin egen synlighet och själva bidra till att sprida kunskap om sitt språk och sin kultur. Att ge de fattigaste en röst att berätta om det som är centralt i deras liv fascinerar mig och jag är glad att vara med på den resan. Detta kan ske både genom digitalisering av klassiska verk på det egna språket eller genom att på olika sätt avbilda den lokala kulturen, exempelvis som en del av världens största fototävling Wiki Loves Monuments (som genomförs i över 50 länder). På grund av krig och katastrofer som drabbar många länder kan digitaliseringen kan här vara det enda sättet att bevara centrala delar av ett lands kultur till eftervärlden.

Wikimedia Sverige, lokalavdelningen av Wikimedia-rörelsen, tittar allt mer på hur vi kan bidra till anknytande projekt såsom OpenStreetMap, en fri världskarta skapad av allmänheten och som kan kopplas till Wikipedia. OpenStreetMap är ett utmärkt och beprövat sätt för allmänhet och biståndsorganisationer att gemensamt kartlägga utvecklingsländer så att det finns ett bra underlag när humanitära missioner genomförs (i många länder är kartorna inte uppdaterade sedan kolonialtiden!). Kartorna som skapas används redan av exempelvis Läkare utan gränser och Röda korset såväl som lokala beslutsfattare, men enormt mycket arbete återstår och gruppen av personer och organisationer som bidrar från Sverige är väldigt liten i dagsläget. Vi är dock övertygade om att detta kan ändras.

Wikimedia Sverige undersöker för närvarande hur vi kan bidra till att fler fattiga medmänniskor får den kunskap de behöver, när de behöver den. Vi är ännu i planeringsstadiet och detta är en enorm möjlighet för dig att hjälpa till och forma vårt arbete. Gå med i föreningen och börja engagera dig i arbetet med att ge världens fattiga en bättre chans genom tillgång till fri kunskap. Vi är en folkrörelse och vi vill ha och behöver din hjälp, dina idéer och ditt stöd!

John Andersson

Projektledare, Wikimedia Sverige


by John Andersson at March 22, 2015 10:27 PM

March 19, 2015

Wikimedia Sverige

Podcast om Wikipedia

<figure class="wp-caption alignright" style="width: 307px;">En ljudikon<figcaption class="wp-caption-text">Bild: Gnome-audio-volume-medium.svg av GNOME icon artists. Licens: CC BY-SA 3.0.</figcaption></figure>

Det händer så mycket på alla håll och kanter hela tiden i Wikimediasfären så det är svårt att hålla sig uppdaterad. Inte för att det saknas information, utan för att det produceras så mycket information att det är hart när omöjligt att hålla sig uppdaterad på egen hand. Det är vid dessa lägen som ett redaktionellt urval kan komma till stor nytta. På engelska Wikipedia finns The Signpost, som varje vecka sammanfattar det viktigaste på engelska Wikipedia, och en del internationella händelser. Tidigare fanns också Wikipedia Weekly, som gjorde samma sak fast i en podcast-form och med utrymme för personliga reflektioner på ett mycket trevlig sätt. Det är därför med stor glädje som jag ser att Wikipediapodden, en podcast om Wikipedia och allt relaterat på svenska, både har startats och också har lyckats komma ut varannan vecka i ett halvår, nu finns nämligen avsnitt 13 att lyssna på. Wikipediapodden har ett lite annorlunda upplägg jämfört med de två tidigare i att de försöker hitta ett tema för varje avsnitt och dyka lite djupare i det. Personligen gillar jag det skarpt för det gör att avsnitten hinner ge en bild som inte är ytlig utan där problematiseringar hinner resoneras kring. Så ett stort tack till Håkan Wester och Gustav Lundin som har axlat ansvaret för att driva den framåt. om du har en idé för vad som borde vara med, eller synpunkter på det planerade körschemat är jag helt säke på att de skulle uppskatta dina synpunkter. Hör gärna av dig till dem, deras kontaktuppgifter finns på sidan länkad ovan, eller diskutera direkt där (du måste logga in för att kunna diskutera).


by Jan Ainali at March 19, 2015 10:17 AM

March 04, 2015

Wikimedia Norge

Nyansatt prosjektmedarbeider!

Til å jobbe med skrivekursene for kvinnelige studenter har vi nå fått med Åsa på laget! Åsa Paaske Guldbrandsen er til vanlig masterstudent i organisasjon, ledelse og arbeid ved Universitetet i Oslo, aktiv i Latin-Amerikagruppene, har masse erfaring fra konsert- og festivalarrangering – og mener Wikipedia er noe av det beste med internett!

Åsa skal jobbe med oss i Wikimedia når vi skal holde redigeringskurs for kvinnelige studenter.

Åsa skal jobbe med oss i Wikimedia når vi skal holde redigeringskurs for kvinnelige studenter.

Prosjektet Åsa skal jobbe sammen med oss på er kursene vi skal ha i Wikipedia-opplæring for kvinnelig studenter, hvor første kurs er allerede 12. mars sammen med Universitetsbiblioteket i Oslo. Åse skal være med som kursholder og organisator, og vi har stilt henne noen spørsmål om hennes forhold til Wikipedia:

- Hva synes du er flott med Wikipedia?

– Wikipedia er noe av det beste med internett! Jeg mener konspeter som Wikipedia er med på å bidra til gir økt sosial likhet, og en mer rettferdig fordeling av muligheter. Wikipedia sikrer både lik tilgang til kunnskap for alle (riktignok de med internett), og lik tilgang til å spre informasjon. Det geniale er at alle kan bidra, og alle kan redigere bidragene. På den måten sikres det at ikke kun én avsender får ha definisjonsmakten over sannheten.

I tillegg finnes det ikke noe filter for hva man kan skrive om. Det du ikke finner i skolebøker og historiebøker, kan du finne på Wikipedia!

- Hvorfor tenker du at kvinnelige studenter burde bli med på skrivekurs?

– Å sørge for et bredt spekter av avsendere, må være like viktig som å sikre tilgang for et bredt spekter av mottakere.  At nærmere nitti prosent av de som skriver på Wikipedia er menn, får konsekvenser for hvilke temaer som blir definert som viktige, og ikke minst hvordan de blir dekket. De senere årene har vi sett en økning i av kvinnelige studenter i høyere utdanning. Det er ingen grunn til at kvinner skal brenne inne med viktig akademisk og praktisk kunnskap, mens mangelfulle artikler ligger på nettet og skriker etter mer og bedre innhold. I alle fall ikke når det er så enkelt!

- Hva slags Wikipedia-artikler bruker du, helt ærlig, mest fritid på?

– Jeg søker på Wikipedia når jeg trenger å finne ut av noe raskt. Spesielt ofte bruker jeg Wikipedia parallelt med å lese pensum, for å sjekke definisjoner, oversettelser, konsepter, forfattere og lignende. I tillegg synes jeg det er nyttig å se på kildene som artikkelen refererer til. De er ofte veldig gode.

Ellers bruker jeg ærlig talt mye tid på å loke rundt på artikler, når jeg egentlig burde ha lest andre ting. Stikkordslenkene som sender deg videre til en ny artikkel, er direkte farlige. Plutselig har jeg brukt en time på å lese om noe helt annet enn det jeg begynte på. Om ikke annet blir man veldig god på å drepe diskusjoner.

Hvordan definerer og rangerer du for eksempel pukk, singel og blokk, og hva er et anemometer? Du veit aldri når du får bruk for det!

by Jorid Martinsen at March 04, 2015 01:52 PM

February 28, 2015

Wikimedia Norge

Gresset er grønnere i allmenningen! Wikimedia Commons-verksted 14. april på Nasjonalbiblioteket

 

Commons-logo-en

Skrevet av Lars Jynge Alvik, Nasjonalbiblioteket, Håkon M. Bjerkan, Riksantikvaren og Astrid Carlsen, Wikimedia Norge

For å dele data og informasjon fritt er det viktig å ha gode arenaer som gjør dette mulig. Et viktig initiativ her er Wikimedia Commons, en digital allmenning som inneholder over 20 millioner bilder til fri bruk. Mange forbinder Commons med Wikipedia, men bildene som er lastet opp til Commons er til fri bruk for alle. En god grunn til at flere burde benytte Commons som arena for deling!

Wikimedia Commons ble etablert i 2004, og hovedmålene er å være en database som gjør det enkelt å bruke frie bilder og andre medier på Wikipedia, og å være en åpen arena for deling og gjenbruk. Commons har i dag over 4,5 millioner registrerte brukere. Alle bilder som brukes på Wikipedia må lastes opp til Commons først. Bildene er merket med lisenser (Creative Commons-lisenser, merket Public Domain eller lignende), og informasjon om hvordan bildet kan brukes og krediteres er forklart under hvert bilde.

Commons-verksted!
Forvalter din institusjon en fotosamling som kan deles fritt? Den 14. april inviterer Nasjonalbiblioteket, Riksantikvaren og Wikimedia Norge til et Commons-verksted hos Nasjonalbiblioteket. Målet med samlingen er å dele erfaringer og jobbe praktisk med masseopplasting av bilder til Commons, og diskutere strategier rundt dette med å gjøre fotosamlinger tilgjengelige på Commons. Interessert? Meld deg på her!

Program
09.30: Kaffe
10.00: Velkommen og kort presentasjon
10.30: Gjennomgang av tekniske løsninger og verktøy for masseopplasting
11.30: Lunsj
12.15: Praktisk jobbing med egne datasett
15.00: Diskusjon rundt metadata, policy og strategier
15.30: Avslutning og vel hjem

Masseopplasting til Commons
Alle kan laste opp bilder til Commons, men når det blir snakk om større bildesamlinger og -arkiver dukker det gjerne opp en del spørsmål og utfordringer. Hva kan man laste opp, hvordan gjøres det enklest og best, og er det noen som kan hjelpe eller gi råd? Det er heldigvis en del institusjoner som har gjort seg noen erfaringer med dette. For hva har for eksempel Riksantikvaren, Nasjonalbiblioteket, Livrustkammaren, Det Kongelige Bibliotek, Rijksmuseum Amsterdam og Deutsches Bundesarchiv til felles? Jo, de har lastet opp tusenvis av bilder til Commons til fri bruk.

Commons_Growth

Statistikk over opplastinger. Michael F. Schönitzer [CC BY-SA 4.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0), Wikimedia Commons

Bli inspirert – se samlinger som er lastet opp til Wikimedia Commons:

Riksantikvaren

Nasjonalbiblioteket

Livrustkammaren

Det Kongelige Bibliotek

Rijksmuseum Amsterdam

Deutsches Bundesarchiv 

 

 

 

 

 

 

by Astrid Carlsen at February 28, 2015 10:47 AM

February 27, 2015

Wikimedia Sverige

Digikult för tredje året, nu med kulturministern

Har du frågor om digitalisering av kulturarv? Eller vill du träffa andra som håller på med sånt? Då har du tur. För tredje året i rad är Wikimedia Sverige med och arrangerar konferensen Digikult. Konferensen äger som vanligt rum i Göteborg. I år står Göteborgs Stadsmuseum värd (igen). Datumen är 25-26 mars 2015.

Skillnaden mellan Digikult och många andra sådana här tillställningar är att Digikult fokuserar på hur man ska göra i praktiken. Det blir inga paneldebatter, lösa visioner eller planer som kanske/kanske inte blir av. Programmet är istället fyllt av representanter för organisationer som har gjort något inom området och delar med sig av sina råd och erfarenheter.

Några axplock ur programmet:

  • Huvudtalare är Lars Amréus, riksantikvarie. Riksantikvarieämbetet har, som vi skrivit om tidigare, varit aktiva med digitalisering och kulturarvsfrågor.
  • Jason Scott representerar Internet Archive, som gör ett stort jobb med att digitalisera böcker och mycket annat.
  • Kajsa Hedström pratar om filmarkivet.se och digitalisering av film.
  • Johanna Berg ger en lägesrapport från Digisam och berättar vad som kommer härnäst (enligt det ursprungliga uppdraget skulle Digisam koordinera digitaliseringen i Sverige mellan 2011 och 2015).
  • Suzanne de Jong-Kole från Naturalis Biodiversity Center visar digitalisering på industriell skala.

Dessutom talar Sverker Johansson, den wikipedian i hela världen som skrivit flest Wikipedia-artiklar. Han kommer hålla en föreläsning under titeln ”Kunskapens miljonprogram”.

Moderator är Karin Nilsson, från myndigheten med det enkla namnet Livrustkammaren och Skoklosters slott med stiftelsen Hallwylska museet. Nilsson har tidigare skrivit gästinlägg på den här bloggen.

I år är det extra roligt att kunna meddela att kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke kommer att vara Digikults inledningstalare.

Anmäl dig här. Om du anmäler dig innan den 10 mars kostar det 1800 kr (för 2 dagars konferens, inklusive middag och två luncher). Därefter kostar det 2800 kr.

Vi ses i Göteborg!

[Digikult arrangeras av Västra Götalandsregionen genom Västarvet, Kultur i Väst & Kulturnämnden, Göteborgs kulturförvaltning & Göteborgs stadsmuseum, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Riksarkivet och Wikimedia Sverige, med stöd från Digisam.]


by Lennart Guldbrandsson at February 27, 2015 10:24 AM

February 20, 2015

Wikimedia Sverige

Nya tag på offentligkonst.se

<figure class="wp-caption alignright" style="width: 300px;">Puck av Carl Andersson<figcaption class="wp-caption-text">Puck av Carl Andersson. Bild: Carl Andersson Puck Midsommarkransen / Boberger / CC BY-SA 3.0</figcaption></figure>
I juli 2013 skrev vi här på bloggen om Wikimedia Sveriges projekt som syftade till att starta Sveriges första öppna databas över offentlig konst. Det fanns då ingen central databas om offentliga konstverk på allmän plats och vi bestämde oss för att bygga en sådan databas och göra den tillgänglig under en fri licens och med ett öppet API vilket skulle göra det möjligt att utveckla olika typer av online-verktyg och applikationer som använder databasen, för alla som är intresserade.

Då, sommaren 2013, kunde vi glatt presentera att Stockholm som första kommun nu var inlagd i databasen och kunde beskådas på vår nya webbplats offentligkonst.se. Under efterföljande månader fyllde vi på med dataset från ytterligare 25 kommuner men kring årsskiftet ställde vi projektet på sparlågan för att istället fokusera på annat.

Under hösten 2014 fick Wikimedia Sverige förnyat stöd från Vinnova för att ytterligare bygga ut databasen. Med nya krafter har vi sedan dess gjort ett antal större uppdateringar av webbplatsen (den är nu mobilvänlig!), utökat sökfunktionen samt skapat mer dokumentation för den som är nyfiken eller har frågor.

<figure class="wp-caption alignleft" style="width: 250px;">offentligkonst.se på mobil<figcaption class="wp-caption-text">Ett exempel på offentligkonst.se på mobil</figcaption></figure>

Vi har nu påbörjat en större utökning av tillgängliga dataset genom att kontakta fler kommuner. Vi har redan hunnit kontakta en tredjedel av Sveriges kommuner och inkluderat data från 40 kommuner i databasen. Totalt blir det nästan 5 000 enskilda verk varav 1 500 stycken inkommit genom att skribenter på svenskspråkiga Wikipedia lagt till dem i skulpturlistorna.

Tyvärr har bara ungefär hälften av konstverken koordinater med resultatet att bara dessa syns på kartan på offentligkonst.se (alla finns dock i sökmotorn). Här kan du som volontär göra stor nytta. Om din kommun finns med bland listorna på Wikipedia kan du själv lägga till koordinater för de konstverk som saknas. Till din hjälp kan du använda kartan på offentligkonst.se. Högerklicka (eller peka-och-håll-kvar) för att få upp koordinater för den aktuella punkten. Kanske läge att bege sig ut på konstskattjakt i ditt närområde?

Annat du kan hjälpa till med är att fylla på med mer information i listorna. Skriva artiklar om konstnärerna eller konstverken (under förutsättning att dessa uppfyller Wikipedias relevanskriterier) eller föreslå en kommun vi bör kontakta (här hittar du de vi kontaktat).

Du kan även följa projektets aktiviteter på @offentligkonst dit du även kan tweeta tips, tankar och önskemål.


by André Costa at February 20, 2015 02:02 PM

February 04, 2015

Wikimedia Norge

Wikipedia-kurs for kvinnelige studenter

"Lesser Ury Frau am Schreibtisch 1898" by Lesser Ury - none. Licensed under Public Domain via Wikimedia Commons - http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Lesser_Ury_Frau_am_Schreibtisch_1898.jpg#mediaviewer/File:Lesser_Ury_Frau_am_Schreibtisch_1898.jpg

«Lesser Ury Frau am Schreibtisch 1898″ by Lesser Ury

I mars setter vi i Wikimedia Norge i gang med en kursserie vi tror blir ekstremt spennende, når vi sammen med bibliotekene ved ulike høyere utdannningsinstitusjoner skal ha kurs i Wikipedia-redigering for kvinnelige studenter.

En viktig satsing for Wikimedia Norge er å få flere kvinnelige bidragsytere på Wikipedia. Kun om lag ti prosent av de som skriver Wikipedia-artikler er kvinner, og vi tror at nettleksikonet kunne blitt mye bedre vi hadde flere kvinner som skrev. Og derfor gleder vi oss nå veldig til å sette i gang med en kursserie for kvinnelige studenter sammen med ulike institusjonsbibliotek. I første omgang skal vi ha kurs sammen med Universitetet i Oslo, Høgskolen i Oslo og Akershus og Universitetet i Bergen, men vi ser for oss at vi til høsten skal rekke å besøke en rekke byer og steder landet over!

Bibliotekene er for oss de perfekte samarbeidspartnerne. Ikke bare har de kunnskapsrike ansatte, de er også dyktige på kildekritikk og bryr seg om god forskningsformidling. Og for oss i Wikimedia Norge handler ikke dette prosjektet kun om å få flere kvinner til å skrive på Wikipedia, det er også vårt bidrag til få flere kvinnelige studenter til å vise frem hva de kan og få en større faglig selvtillit. For også innen den generelle forskningsformidlingen trengs det flere damer på banen!

Kursene vi skal holde vil gå over omtrent tre timer, med en innføring i kildekritikk og i Wikipedia-redigering, før det så blir skriveverksteder hvor alle som er tilstede får hjelp og tips underveis.

Datoene vi har satt for kurs før påske er følgende:

– Universitetet i Oslo: 12. og 18. mars
– Høgskolen i Oslo og Akershus: 17. og 19. mars
– Universitetet i Bergen: 25. mars

For oversikt og påmelding til de ulike kursene, gå inn på vår Eventbrite-profil. De som ønsker er selvsagt velkomne til å være med på flere kurs, og selv om kursene er rettet mot kvinnelige studenter er også kvinnelige ansatte ved institusjonene hjertelig velkomne!

Så tusen takk til Fritt ord som har gitt oss midler til gjennomføring av dette prosjektet, og så håper vi å se mange på kurs sammen med oss og bibliotekene!

by Jorid Martinsen at February 04, 2015 10:52 AM

January 23, 2015

Wikimedia Sverige

Wikipedias trovärdighet

<figure class="wp-caption alignright" style="width: 500px;"><figcaption class="wp-caption-text">En liten del av alla de volontärer som arbetar för att kvalitén på Wikipedia och våra andra projekt skall vara fortsatt hög (bild från Wikimania 2014). Foto: Ralf Roletschek – Fahrradtechnik und Fotografie, CC BY-SA 3.0 AT.</figcaption></figure>

När vi inleder samarbeten med olika organisationer får vi ofta frågan om vilka risker det finns med att hänvisa till Wikipedia från den egna webbplatsen, i skolarbetet eller, när det handlar om Wikipedia-städer, från en skylt som sitter på ens byggnad.

Vi försöker då förklara hur det fungerar på Wikipedia och hur det är möjligt att materialet håller så pass bra kvalité som det ändå gör. Att kvalitén på artiklarna är god visar flera oberoende undersökningar som jämfört olika språkversioner av Wikipedia med traditionella uppslagsverk och andra källor. Där har Wikipedia visat sig vara i stort sett jämbördig och vissa större språkversioner av Wikipedia rentav bättre än de traditionella encyklopedierna.

“Men alla kan ju redigera, och då kan ju folk också klottra!”, utbrister då kanske någon, och ja, det stämmer att alla kan redigera och precis som i samhället i övrigt finns det folk som gillar att förstöra. Historien visar dock att de flesta vill vara med och förbättra Wikipedia, inte förstöra det och det finns mängder av verktyg och tekniker som de här goda krafterna har till sitt förfogande.

Så vad är då de här verktygen?

Mängden volontärer

Det första och mest centrala verktyget är det numerära övertaget. Varje månad bidrar cirka 3 000 volontärer med material till svenskspråkiga Wikipedia och cirka 800 bidrar flera gånger. Det är alltså väldigt mycket folk som håller efter artiklarna och de få som är där för att förstöra motas bort av de många som vill skydda Wikipedia! Många av dessa lägger åtskilliga volontärtimmar varje månad på att systematiskt gå igenom det som skrivs på Wikipedia och ta bort skadliga och negativa redigeringar.

Bland dessa volontärer finns personer med expertis inom allsköns områden, och då Wikipedia blivit så pass välanvänt (500 000 000 person besöker Wikipedias olika språkversioner varje månad!) har många experter sett ett behov och ett värde av att hålla koll på artiklar med anknytning till deras favoritområde.

Bevakningslistan och Senaste ändringar

Både volontärer och experter använder sig av den så kallade Bevakningslistan där de snabbt och lätt kan hålla koll på favoritartiklarna. Om du inte loggar in på Wikipedia dagligen kan du genom dina inställningar välja att få ett automatiskt mejl som meddelar om något har ändrats i de artiklar du bevakar. Här finns en video som visar hur enkelt du lägger till en lista med artiklar som du vill hålla extra koll på. Bevakningslistan är ett centralt verktyg för alla experter som vill hjälpa till och förhindra att missuppfattningar sprids i deras ämne.

För mer uppenbart klotter (såsom runda ord, borttagning av delar av texten m.m.) använder många volontärer verktyget “Senaste ändringar”. På senaste ändringar listas alla förändringarna i artiklarna i realtid. Dygnet runt sitter volontärerna och tittar på de redigeringar som görs och återställer de som inte håller tillräcklig kvalité. Till sin hjälp har de därtill smarta missbruksfilter som varnar om exempelvis svordomar eller könsord läggs till i en artikel. Detta möjliggör att dessa typer av redigeringar oftast tas bort inom en minut. Att återställa klotter tar bara några sekunder och den här typen av klotter är nästan alltid återställt inom någon minut.

Principer som styr

Volontärernas arbete och användning av verktygen styrs av en uppsättning principer. Dessa hjälper gemenskapen att arbeta åt samma håll. Volontärerna har även stöd av mängder av dokumentation där praxis på Wikipedia har dokumenterats över åren. De viktigaste principerna för att bibehålla en hög kvalité är neutralitet och verifierbarhet.

Neutralitet

Alla volontärers arbete förenas under en serie principer som förenar de positiva bidragen på Wikipedia. Alla artiklar ska nämligen vara neutrala, d.v.s. sakligt behandla ett ämne och låta olika röster komma till tals. Detta är lättare sagt än gjort, men genom att så många är aktiva på Wikipedia tragglas formuleringar igenom gång efter gång och diskussioner pågår ständigt om ordval, källkvalité och innehåll. Alla artiklar har nämligen en diskussionssida kopplade till sig där detta kan diskuteras. Artiklarna ska fokusera på det nuvarande kunskapsläget inom ett område, vilket leder oss in på verifierbarhet. Neutralitet är mer eller mindre svårt att nå beroende på artikelämne. I artiklar om t.ex. historiska byggnader föreligger ofta mindre neutralitetsproblem än i ex. artiklar om politik eller väpnade konflikter.

Verifierbarhet

Verifierbarhet handlar om att alla påståenden och all fakta som kan ifrågasättas på Wikipedia skall ha ordentliga källor, helst i form av fotnoter. Källorna ska bekräftar det som står och gör det möjligt för läsaren att gå vidare i sina undersökningar och lära sig mer.

Transparens

Även om kvalitén överlag håller en god standard på Wikipedia kan det dock variera stort mellan språkversionerna och även mellan olika ämnen. När problem upptäcks är det inte något som försöker döljas och smusslas med. Istället lägger volontärerna dit en stor mall på toppen av artikeln som påpekar bristerna. Detta är inte för att förolämpa den som skrivit artikeln utan för att bjuda in andra (och den som ursprungligen skrev det) att hjälpa till att förbättra den ytterligare. Den här tydligheten gör det förstås enklare för en läsare att veta hur allvarligt de skall ta materialet.

Genom dessa verktyg och strukturer lyckas Wikipedias användare tillsammans hålla koll på artiklarna!


by John Andersson at January 23, 2015 03:32 PM

January 16, 2015

Wikimedia Sverige

Credit-my-CC – enklare att uppmärksamma någon på att de bryter mot din licens

<figure class="wp-caption alignright" style="width: 300px;">Credit-my-CC<figcaption class="wp-caption-text">Credit-my-cc.svg av André Costa [CC BY 4.0]</figcaption></figure>
Att Wikimedia Commons är en gigantiskt resurs för Wikimedia-projekten och att fler bilder stärker resursen ytterligare är något som flera av blogginläggen här redan handlat om. Vad vi väldigt ofta glömmer är att de fria licenserna vi använder på Wikimedia Commons innebär att det även är en viktig resurs utanför Wikimedias projekt. Tidningar, bloggar, TV-program och andra använder dessa bilder med jämna mellanrum just för att Creative Commons-licenserna gör dem så enkla att återanvända.

Tyvärr är det ofta så att press och andra som vidareanvänder materialet missar att ange upphovsperson eller någon annan detalj som krävs av licensen. Även om det blivit betydligt bättre de senaste åren visar en snabb titt på Wikipedia:Bilder från Commons i svensk press att detta fortfarande är fallet.

Detta kanske kan tyckas mindre viktigt eftersom det ändå rör sig om ”gratis” verk. På Wikimedia Sverige tycker vi precis tvärt om, om du släppt ditt verk under en fri licens är ett erkännande och en efterlevd licens den enda ”betalning” du kan räkna med. Vår erfarenhet är att den som valt att släppa sitt verk under en Creative Commons-licens ofta gett detta val mer eftertanke än den som använder © All rights reserved. Att vara tydlig med vilken licens verket har släppts under innebär även att kunskapen om fria licenser sprids ytterligare. Till exempel kan läsaren jämföra med de ”vanliga” bilderna i artikeln och lätt se att i just detta fallet får de exempelvis lov att använda samma bild på sin egen blogg.

Av denna anledning satte Wikimedia Sverige förra året upp ett verksamhetsmål om att ”Bygga ett system för att enklare licensfelanmälningar/uppmärksamma felanvänt material.” Resultatet av detta blev verktyget Credit-my-CC.

I grunden är Credit-my-CC något så enkelt som en uppsättning brevmallar vilka gör det snabbt att författa ett e-post till den som använt ditt verk utan att följa licensen. Kraften i verktyget ligger i att det är kopplat direkt mot Wikimedia Commons så att informationen om verket och skaparen automatiskt hämtas och läggs till. Därmed går det dels betydligt snabbare att hitta rätt information och risken att länkar eller licenser blir fel minskar drastiskt. Skrivningarna är även tänkta att på ett konstruktivt sätt förklara vad Creative Commons-licensen faktiskt innebär samtidigt som den föreslår hur just fallet i fråga kan åtgärdas.

<figure class="wp-caption alignright" data-shortcode="caption" id="attachment_3731" style="width: 400px;">Credit-my-CC skärmdump<figcaption class="wp-caption-text">Skärmdump av Credit-my-CC. Exempelbilden är Gräsand.jpg av Stenssen [CC BY-SA 3.0].</figcaption></figure>
För att visa hur det går till tänkte jag nedan visa steg för steg hur det praktiskt går till:

  1. Gå till verktyget på tools.wmflabs.org/lp-tools/credit-my-cc/.
  2. Ange filnamnet för det verk ärendet gäller och klicka på ”Kolla!”.
    Du ser nu ruta 1 i skärmdumpen. Vi använder ”Gräsand.jpg” som exempel.
  3. Ange den webbplats (eller var i pappersupplagan) verket användes felaktigt.
    Du ser nu ruta 2. Som exempel anger vi ”http://wikimedia.se/sv/huvudomraden ”.
  4. Om vi vill kan vi sedan ändra i de förifyllda fälten för Erkännande eller Uppladdningsdatum eller ange en beskrivning av verket.
    I vårt exempel väljer vi att skriva in ”en gräsand i vatten” i beskrivningsfältet och lämna de två andra som de är.
  5. Ange sedan vilken brevtyp du vill använda. Du kan välja ett av de tre standardbreven (Glatt, Neutralt, Argt) eller något av de övriga.
    I vårt exempel väljer vi ”Neutralt”.
  6. Tryck sedan på ”Skriv!” så visas brevet undertill. Vil du kolla en av de andra brevtyperna är det bara att byta och sedan trycka på ”Skriv!” igen.
    Du ser nu ruta 3, dvs. hela fönstret.

Vad verktyget inte gör är att skicka e-posten åt dig eller att ta reda på vem det är du ska kontakta. Den gör det däremot enkelt att klistra in texten (inklusive formatering och länkar) direkt i ett mail genom att du helt enkelt trycker Ctrl + c eller ⌘ + c på sidan och sedan klistrar in resultatet i din e-postklient.

Då verktyget är relativt nytt finns det säkert små (eller stora) fel som smugit sig in, om du upptäcker ett får du gärna höra av dig. Likaså får du gärna höra av dig ifall du har exempel på bättre formuleringar, har en alternativ brevmall som du gärna ser inlagd eller helt enkelt är en hejare på att styla till webbplatser.

Och självfallet är vi speciellt intresserade av ifall du får nytta av verktyget, det är bara med den återkopplingen som vi vet om vi gör saker som faktiskt kommer till nytta.


by André Costa at January 16, 2015 03:20 PM

January 12, 2015

Wikimedia Norge

Call for Papers till Wikipedia-akademiet 2015

PÅMINNELSE!
I samband med Wikipedia-akademiet 2015 minner vi om at Wikimedia Norge og UiT Norges arktiske universitet inviterer alle til å sende inn vitenskaplige foredrag om ulike aspekter ved Wikipedia. Frist for deltakelse i denne call for papers er 1. februar.

Etter konferansen er målet at foredragene skal bli utgitt i artikkelform som temanummer i et fagfellevurdert tidsskrift.

Hovedtema for konferansen som skjer 23.-24. april i Tromsø er «Wikipedia som det utvida bibliotek»

Wikipedia-akademiet er en konferanseserie som blir holdt i flere land for å fremme forsking på Wikipedia, og for å belyse ulike aspekter ved Wikipedia og andre former for kollektiv tekstproduksjon. Det er første gang for Tromsø å være vertby for akademiet, som tidligere har blitt avholdt 4 ganger i Norge.

Flere gode ideer på hva man kan skrive foredrag om, samt mer informasjon finnes her: http://site.uit.no/wiki/wa15/

 

TromsoBrygge

(Bilde på Tromsø brygge fra Commons)

by Astrid Carlsen at January 12, 2015 11:29 AM

January 08, 2015

Wikimedia Sverige

Genom forskningen kan vi förstå klyftorna

Foto:  Chakopf [CC BY-SA 3.0], via Wikimedia Commons (Bearbetning)

Foto: Chakopf [CC BY-SA 3.0], via Wikimedia Commons (bearbetning)

Det är nytt år och vi fortsätter vårt långsiktiga arbete för ökad mångfald bland Wikipedias skribenter som i allra högsta grad handlar om att jämna ut den stora klyftan mellan hur kön är representerat bland de som skriver, diskuterar och på annat sätt bidrar till Wikipedia. Vi jobbar med det här på flera sätt, bland annat genom fysiska träffar mellan erfarna och nya Wikipedianer, som den otroligt framgångsrika serien av veckovisa skrivstugor i Göteborg kring temat litteratur och kvinnliga huvudpersoner är det bästa exemplet på. Missa inte Lennart Guldbrandssons dagsfärska inlägg på Wikimedia Foundations blogg om detta. Vi erbjuder också praktiska workshops för nybörjare som tillsammans med andra vill lära sig mer om hur Wikipedia fungerar och det bästa sättet att göra det på är ju att själv börja redigera. Jag åker till Västerås i slutet av månaden för att hålla två skrivstugor för nybörjare där kvinnor är särskilt välkomna. Vi kommer att hålla till på Västmanlands läns museum torsdag 29 januari och även veckan efter den 5 februari, så hög tid att anmäla sig för trevliga och lärorika kvällar alltså.

Förutom praktiska träffar är vi också intresserade av att få en uppdaterad insyn i demografin bland användarna och vilka attityder och erfarenheter som kan hjälpa oss vidare i arbetet. Det här gör vi genom att samverka med universitet och högskola och under 2015 kommer vi kunna berätta mer om vad de här samarbetena visar.

En mycket intressant studie som redan är i gång bygger på insamlat material från julhelgen då både Wikipedias skribenter och Wikipedias läsare kunnat delta i en första större enkätundersökning som fokuserar specifikt och systematiskt på svenskspråkiga Wikipedia. Vi kommer att ha stor anledning att återkomma till Björns arbete, här bjuder han oss på en introduktion.

Sara Mörtsell, utbildningsansvarig, Wikimedia Sverige

Att undersöka Wikipedias användarklyfta

Hej! Jag läser en civilingenjörsutbildning i Medieteknik på KTH i Stockholm. I höstas påbörjade jag mitt examensarbete och fick möjlighet att både samarbeta med alla fantastiska människor på Wikimedia Sverige samt skriva om ett både intressant och superviktigt ämne – nämligen jämställdhet och mångfald.

I April 2011 publicerades den första storskaliga undersökningen om användare på Wikipedia, alltså vi som skriver och redigerar artiklar. Bland resultaten uppmärksammades att andelen kvinnliga användare var under 13%. Wikimedia Foundation satte i samband med detta upp ett mål att öka denna siffra till 25% tills slutet av år 2015. Redan i mitten på 2014 konstaterades det att detta mål inte kommer uppnås.

På Medieteknikprogrammet på KTH läser vi om alltifrån mjukvaruutveckling, människa-datorinteraktion och sociala medier till ekonomi, management och teknikhistoria. Men framförallt läser vi om hur framtiden kommer att se ut, och man får ofta tillfälle att fundera på frågor om genus och teknik.

Jag anser att det är ett problem att det är en så liten andel redigerare som är kvinnor. Dels på grund av att det ligger mycket makt i vem som definierar vad kunskap är, från vilket perspektiv en encyklopedisk artikel skrivs, och vem som bestämmer vad som får finnas med i världens största uppslagsverk. Dels börjar det mer och mer bli ett kvalitetsproblem för Wikipedia att innehållet inte representerar efterfrågan hos läsarna. I en uppmärksammad artikel i New York Times 2011 nämner författaren flera exempel på hur könsklyftan bland användare verkar speglas i innehållet i uppslagsverket. Författaren undrar till exempel varför artikeln om vänskapsarmband på engelska Wikipedia bara är några få paragrafer lång, medan artiklar om leksakssoldater och baseball-kort är flera sidor långa med detaljerade historiska utläggningar. Risken med denna användarklyfta på lång sikt, som jag ser det, är att en syn på uppslagsverket som partiskt och ojämställt får fotfäste bland läsarna, vilket i slutändan kommer leda till att de väljer en annan encyklopedi eller informationskälla.

Mitt examensarbete handlar om varför det är så få kvinnor som redigerar Wikipedia och vad som kan göras åt det. Arbetet består av tre delar. Den första är en litteraturstudie med vetenskapliga rapporter, statistik och litteratur om Wikipedia och hur området kvinnor och teknik i Sverige ser ut idag. Den andra är en databasundersökning, där jag går igenom användar- och revisionsdatabaserna på svenska Wikipedia för att hitta aktuell statistik och se beteendemönster.

Den tredje delen av arbetet är en enkätundersökning där både användare och läsare delar med sig av sina erfarenheter och uppfattningar om Wikipedia, med målet att jämföra om det finns skillnader i attityder och inställningar mellan olika grupper till att redigera och till Wikipedias gemenskap som helhet. En länk till denna enkät har nyligen legat uppe som sidnotis på svenskspråkiga Wikipedia och cirka 2 500 svar har samlats in. Jag arbetar just nu med analysen av dessa svar och kommer återkomma med en sammanställning inom kort.

Man kan läsa mer om arbetet på min användarprofil och på Meta-Wiki Research.

Björn Helgeson, Medieteknikprogrammet, KTH

 


by Sara Mörtsell at January 08, 2015 01:21 PM

December 22, 2014

Wikimedia Sverige

Julhälsning och vad vi har gjort 2014

Nu är julen nästan här och det är dags att varva ner och tänka tillbaka på året som har gått. Det har varit ett fartfyllt år och flera projekt har pågått ända in i sluttampen. Jag var frestad att försöka sammanfatta året men insåg att det här mejlet skulle bli alldeles för långt i så fall. I stället vill jag ger er lite bra länkar för läsning i julhelgen, så att ni kan fördjupa er precis så mycket som ni önskar.

Bloggen
Under året har vi hittills publicerat 50 blogginlägg som handlar om allt från hur Wikipedia används i skolan eller museivärlden till olika tävlingsuppdateringar och även några gästinlägg.
Lista med blogginlägg från 2014

Pressmeddelanden
Många större händelser har annonserats via pressmeddelanden, 15 pressmeddelanden blev det totalt.
Lista på våra pressmeddelanden

Nyhetsbrev
Efter en liten paus ökade vi i juni takten på våra nyhetsbrev. 13 stycken blev det över hela året.
Lista på våra nyhetsbrev

Twitter
I år har vi än så länge lyckats med att hinna twittra 365 gånger. Vi twittrar om breda ämnen, ofta med intressanta länkar.
Wikimedia Sverige på Twitter

Wikipediapodden
Under hösten startades en podcast som tar upp olika aktuella frågor kring arbetet med Wikimedia och Wikipedia. Den drivs inte från kansliet utan ger en lite annan vinkling vilket kan vara en rolig lyssning under julhelgerna. 8 avsnitt har hunnit ges ut.
Lista med alla podcasts

Kvartalsrapporter
Vill du verkligen gräva ner dig i detaljer så är våra kvartalsrapporter till Wikimedia Foundation rätt ställe. 3 långa rapporter finns det att läsa.
Kategori med rapporterna.
Det går redan att se några trevliga tecken inför framtiden, framförallt vill jag lyfta fram att vi får en god start på året då vi från Wikimedia Foundation fick full utdelning på vår ansökan med goda vitsord. Den startpotten om cirka 2,5 miljoner kronor gör att vi inte behöver tappa tempo utan kan köra på (precis som min hemkommun Östhammar) ”rakt in i framtiden”.

Avslutningsvis vill jag tacka alla som har hjälpt till i föreningens verksamhet. Jag tackar vår styrelse som i år blev klara med att få alla viktiga policydokument på plats. Jag vill tacka de drygt 40 olika volontärerna som har hjälpt till på evenemang eller gjort andra insatser som till exempel gett återkoppling på informationsmaterial eller hjälpt till med formgivning. Sist men inte minst vill jag tacka alla härliga medarbetare på kansliet som med gott humör jobbar ihärdigt med att göra kunskap fritt!

God jul önskar kansliet.

Peter, Sara, Axel, Jan, André, John och Martin önskar god jul och gott nytt år! Foto: Jan Ainali, Licens: CC BY-SA 4.0. Illustration: Mattias Jönsson, Licens: CC BY 3.0 (modifierad av Jan Ainali)

Jan Ainali
Verksamhetschef


by Jan Ainali at December 22, 2014 10:14 AM

December 19, 2014

Wikimedia Sverige

Intervju: Före detta svensk riksdagsledamot lobbar nu för Wikimedia Sverige i Bryssel

Karl Sigfrid

For the English version, see below.

Svenska politikern Karl Sigfrid diskuterar sitt lobbyingarbete för digitala rättigheter och Wikimedia i Europeiska unionen. Sigfrid satt i Riksdagen för Moderaterna mellan 2006 och 2014. Han arbetar nu som volontär för Wikimedia Sverige i Bryssel och koordinerar sitt arbete med kontoret i Stockholm.

Hallå där Karl Sigfrid,

Du är på väg att flytta till Bryssel för att hjälpa till med med Wikimedias lobbyarbete under ett år – och du gör det som voluntär. Vi skulle vilja att du berättar mer om det här!

Fråga: Berätta lite om dig själv. Vem är du?
Svar: Jag har suttit i åtta år som ledamot i riksdagens konstitutionsutskott. Under den tiden har jag insett att nästan alla nya nya frågeställningar som påverkar yttrandefrihet, rätten till privatliv och andra grundläggande rättigheter är kopplade till teknisk innovation och internets utveckling. Därför har det framstått som logiskt att fokusera min tid och energi på digitala rättigheter.

Fråga: Låter jättebra! Vad fick dig att välja att jobba med Wikimedias lobbyingarbete av alla alternativ?
Svar: Jag ser det som en möjlighet att tillbringa ännu mer tid med det jag tycker allra bästa om – att engagera mig i de frågor som avgör hur framtiden kommer att se ut. Fri tillgång till information är kanske det viktigaste inslaget i ett framgångsrikt samhälle. Dessutom är det så att fri tillgång till kunskap innebär en mer jämlik tillgång och nya möjligheter för dem som är utestängda från de traditionella utbildningssystemen.

Fråga: Hur kan Wikimediarörelsen ägna sig åt lobbying samtidigt som Wikipedia gör anspråk på att vara neutralt?
Svar: Vi måste skilja mellan uppslagsverket Wikipedia och organisationen Wikimedia. Att Volvo satsar på att bygga säkra bilar betyder inte att företaget Volvo alltid måste undvika risk. Att informationen i Wikipedia är neutral betyder, på samma sätt, inte att Wikimedia som organisation alltid behöver vara neutral. Wikimedias vision om att var och en ska kunna ta del av världens samlade kunskap är allt annat än neutral. Likaså finns det ingenting neutralt i organisationens uppdrag att verka för spridning av information under öppna licenser.

Med det sagt är det naturligtvis så att allt som en organisation gör associeras med dess tjänster eller produkter, så om saklighet och korrekthet bör vara viktiga värden i allt lobbyingarbete så är de särskilt viktiga för Wikimedia.

Fråga: Vad tänker du fokusera på under dina första månader i Bryssel?
Svar: Min första uppgift blir att upprätta en prioriteringslista. Det finns mängder av EU-regleringar, befintliga såväl som föreslagna, som kan komma att påverka Wikimedia-aktiviteter. Allt från upphovsrättsreform till dataskydd och handelsavtal kan innehålla delar som hjälper eller skadar arbetet med att tillgängliggöra mer information. De här processerna måste prioriteras mellan. Vilka är mest betydelsefulla och vilka har vi möjlighet att styra in rätt riktning? Det är vad jag ska försöka bedöma.

Fråga: Vad tror du bli den mest intressanta utmaningen i arbetet framöver?
Svar: Förmodligen den som jag ännu inte har insett att jag har framför mig. Oavsett vad jag förväntar mig av Bryssel så är jag säker på att det kommer visa sig vara någon helt annat.

Tack så mycket Karl!

/ Intervju av John Andersson, Wikimedia Sverige

English

Karl Sigfrid

Swedish politician Karl Sigfrid discusses his lobbying work for digital rights and Wikimedia in the European Union. Sigfrid was a Member of Parliament (the Riksdag) in Sweden for the Moderate Party from 2006 to 2014. He now works as a volunteer for Wikimedia Sverige in Brussels, in coordination with the office in Stockholm.

Hello Karl Sigfrid,

You are about to move to Brussels to help with Wikimedia Sverige’s lobbying efforts for a year – and you are doing this as a volunteer! We would love to hear a bit more about this.

Q: Tell us a little bit about yourself? Who are you?
A: I have been working in the Committee on the Constitution in the Swedish Parliament for eight years. During this time, I have come to realize that almost all new issues that affect free speech, privacy and other fundamental rights are in one way or another tied to technical innovation and to the development of the Internet. Therefore, it has made sense for me to focus my efforts on digital rights.

Q: Great! What made you decide to work with Wikimedia’s lobbying efforts, out of all things?
A: I view this as an opportunity to spend even more of my time doing what I love – engage in the issues that determine what the future will look like. Free access to information is perhaps the most important element in a successful society. Free access to knowledge also means equal access to knowledge and new opportunities for those who are shut out from the traditional educational systems.

Q: How can the Wikimedia movement engage in lobbying, while Wikipedia claims to be neutral?
A: We have to distinguish between the encyclopedia Wikipedia and the organization Wikimedia. That Volvo’s idea is to build safe cars doesn’t mean that Volvo as a company in every instance has to avoid risk. That the information in Wikipedia is neutral does not, along the same lines, mean that Wikimedia as an organization always must remain neutral. Wikimedia’s vision of a world in which every single human being can freely share in the sum of all knowledge is anything but neutral. Likewise, there is nothing neutral about the organization’s mission to disseminate information under free licenses.
That being said, everything an organization does will be associated with its services or products, so if relevance and correctness should be important values in all lobbying — and they are especially important for Wikimedia.

Q: What are you planning to focus on in Brussels during the first months?
A: My first task will be to establish a priority list. The are plenty of EU regulations, existing ones as well as those in the making, which have the potential to affect Wikimedia’s activities. Everything from copyright reform to data protection and trade agreements can entail regulatory changes that help or hurt the efforts to get more information out there. All these processes must be prioritized. Which of them are the most significant? Which can we steer in the right direction? That’s what I’ll have to determine.

Q: What do you think will be the most interesting challenges with the work ahead?
A: Probably the ones that I haven’t yet realized that I will face. Regardless of what I expect of Brussels, I’m sure that the city will turn out to be something completely different.

Thank you Karl!

/ Interview by John Andersson, Wikimedia Sverige


by John Andersson at December 19, 2014 01:37 PM

December 18, 2014

Wikimedia Sverige

Västerås på cykel

Utanför Västerås slott

Arild Vågen utanför Västerås slott. Foto: Einar Spetz. Licens: CC BY-SA 4.0

Vi, Einar Spetz och Arild Vågen, har ett par gånger om året gjort dagsutflykter till olika städer för att på cykel och med kameran i högsta hugg dokumentera byggnadsminnen och annan bebyggelse. Bilderna laddar vi förstås upp med en fri licens på Wikimedia Commons, en av världens största fria mediedatabaser. Förhoppningen är att bilderna ska komma till användning i några av Wikipedias många artiklar. Hösten 2013 var vi i Gävle och i somras besökte vi Örebro. Konceptet har visat sig effektivt och roligt. Samtidigt som vi bidrar med bilder till Commons, får vi se nya städer och lära oss nya saker. Konceptet är ofta beroende av möjligheten att hyra cyklar på plats eftersom det i Sverige synes vara mer undantag än regel att kunna ta med egen cykel på resa. På SJ:s fjärrtåg är det nobben direkt, däremot får cykel medfölja på SL:s lokaltåg samt, i mån av plats, på de föredömliga X-tågen (Gävleborgstrafiken) samt Upptåget (lokaltåg i Uppsala län+Sala). Det är möjligt att även andra utförare redan tillåter cykel ombord. Det kunde det gärna finnas fler.

Förberedelser

Vi hade förberett oss genom att kartlägga stadens byggnadsminnen i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister. Enligt principer liknande dem för stadsorientering, ritade vi in de över etthundra fotoobjekten på en karta. Det låter kanske mycket, men då begränsade vi oss ändå till objekt i stadskärnan samt området Kopparlunden. Vi gjorde ingen åtskillnad mellan objekt som har respektive eventuellt saknar lagskydd, mest därför detta kan komma att ändras med tiden. Med i bagaget hade Arild ett kamerahus (Nikon D600) och gps lånad ur föreningens teknikpool. Einar använde egen kamera, Canon EOS 650D.

Turbinhuset vid Svartån som visade sig innehålla nyckel till Västerås 1900-talshistoria. Foto: Arild Vågen. Licens: CC BY-SA 4.0

Genomförande

Lördag 13 september ankom vi till Västerås med morgontåget. Det var en dag med ihållande vackert väder och grejer på gång: valrörelsens sista dag och kappseglingar på Mälarens vatten mellan hamnen och Hästholmarna. I god tid före öppnandet var vi på plats vid gästhamnens cykeluthyrning. Vi valde mellan olika cykelmodeller och lite senare trampade vi ut i staden, uppströms flödet Svartån, först till Västerås slott med kringliggande byggnader, bland annat Turbinhuset, Västerås första industriella strömkälla, som inte är byggnadsminne, men väl arbetslivsmuseum. Efter Slottsbron fotograferades stadshuset och därefter Sundinska huset med flera byggnader invid Storbron. Utsikten norrut från Storbron hör till de mest avfotograferade motiven i Västerås. Vi följde därefter Svartån till upp till Falkenbergska kvarnen, varifrån vi vände söderut och tog oss via Apotekarbron till området kring Västerås domkyrka. I området ligger minst 15 byggnadsminnen, kyrkliga och världsliga. Här återfinnas bland annat Lektorsgården, Domkapitelhuset, Televerkets hus, Stadshotellet, Sotarns hus samt Proban 7, en fastighet som ensam härbärgerar åtminstone sju byggnader uppförda i RAÄ:s register. Dessa fotograferades samt en del av interiörerna i domkyrkan liksom det närbelägna stadsbiblioteket vilket inte är byggnadsminne, men väl en arkitektonisk pärla. Därifrån fortsatte vi österut, i riktning Kopparlunden, via bland annat Östra kapellet samt de för 1910-talet karaktäristiska bostadshusen Ivar, Josef och Kåre. De närmare 50 registrerade byggnaderna i området Kopparlunden utgörs av lämningar från Svenska Metallverkens storhetstid. Ännu idag är fortfarande många av huskropparna, så gott som alla uppförda i tegelsten, intakta, men nutida verksamhet har flyttat in i de forna industrilokalerna: Lajvverkstan och innebandybutiken Assist exempelvis.

Svenska Metallverkens övergivna huvudkontor. En gång i tiden ett av Sveriges ledande företag. Foto: Arild Vågen. Licens: CC BY-SA 4.0

Ett stycke söderut återfinns de storskaliga den storslagna Arvidverkstaden, som nuförtiden inrymmer tågtillverkaren Bombardiers svenska huvudkontor. Via Karlsgatan med bland annat det tornprydda Ottarkontoret tog vi oss över järnvägen och Kungsängsgatan till silobyggnaderna och de många objekten i ångkraftverksområdet, där vi återhämtade oss i det nyinrättade badhuset Kokpunktens café. Därefter cyklade vi sydöst längs vattenbrynet mot Notudden och Framnäs för fotografering av ytterligare industrilokaler samt till slut Viksängskyrkan, cykelturens sista anhalt.

Resultat

Totalt laddade vi upp över 190 fria bilder till Wikimedia Commons. Alla bilder finns samlade i en kategori här. Bland husen som fotograferades fanns över 40 olika objekt från bebyggelseregistret. Vi passade förstås också på att fotografera övriga intressanta byggnader och miljöer i Västerås. Projektet finansierade av Wikimedia Sverige genom föreningens system för minibidrag till volontärer.


by Arild Vågen at December 18, 2014 09:05 AM

December 09, 2014

Wikimedia Sverige

Återanvändning och återvinning

Touchbord med wikipediaartiklar

Översiktsbild av touchbordet med två artiklar framme. Foto: Axel Pettersson, Licens: CC BY-SA

Hur använder Du Wikipedia? brukar jag fråga då och då. Den stora majoriteten använder Wikipedia genom att hamna där när dom googlar nånting, eller aktivt söker eller surfar vidare mellan artiklar. Några få använder Wikipedia genom att bidra med nya artiklar, rättning av stavfel, fotografering eller annat som leder till att encyklopedin blir större och bättre. Inom GLAM-världen, där jag ofta rör mig om dagarna ser det lite annorlunda ut. Från bildarkiv tillgängliggörs digitaliserade bilder och laddas upp till Wikimedia Commons i bulk eller enskilt, intendenter uppdaterar artiklar och bidrar med ämnesexpertis, och databaser exporteras och ligger till grund för kompletta listor över både det ena och andra. Visst läser dom artiklar också, men lite omvänt är det.

Därför är det så spännande när begrepp ställs på ända och användandet går åt andra hållet. Ett museum som återanvänder Wikipedia och Wikimedia Commons samt bidrar med öppen källkod hör inte till vanligheterna. Sedan några år tillbaka samarbetar Wikimedia Sverige med Centralmuseernas samarbetsråd, så därför var det en självklarhet att vara med när Vasamuseet ville ha hjälp inför utställningen Samtidigt/Meanwhile som öppnade för ungefär ett år sen. Idén att få gemenskapen att kurera bildvalet föll platt, det var noll intresse att välja bilder från perioden 1600-1650 på Wikimedia Commons. Trots den fadäsen är den största delen av bilderna i utställningen från Wikimedia Commons, men urvalet är istället gjort av personalen. Att en utställning till största delen består av material framtaget genom Wikimediaprojekten har jag inte hört om tidigare, och det visar på den kvalitet och den bredd som finns tack vare att andra arkiv och museer tillgängliggör hela eller delar av sina samlingar.

<iframe allowfullscreen="true" class="youtube-player" frameborder="0" height="390" src="https://www.youtube.com/embed/Pmk7bQO2L7k?version=3&amp;rel=1&amp;fs=1&amp;showsearch=0&amp;showinfo=1&amp;iv_load_policy=1&amp;wmode=transparent" type="text/html" width="640"></iframe>
Inledningen av en Wikipediaartikel på touchbordet.

Inledningen av artikeln om Miguel Cervantes på finska. Med flaggorna går det att byta språk och med QRpedia-koden går det att få upp hela artikeln på sitt språk på sin mobiltelefon. Foto: Axel Pettersson, Licens: CC BY-SA

Även om det är häftigt med många bilder från Wikimedia Commons finns det annat på utställningen som är ännu häftigare med Wikipediaglasögonen på, och det är det multi touch-bord som är direktkopplat mot Wikipedia. För att få en spridning på vad som visas upp ville utställningsproducenten att det inte bara skulle vara utvalt från ett svenskt perspektiv, och då passar det bra att koppla upp sig mot en encyklopedi som är skriven på 288 olika språk. Hårdvaran i bordet är en Samsung SUR-40, som kör Microsoft Windows, och på det har Lars Rosén på Spree byggt ett program som med hjälp av API-frågor mot Wikipedia letar reda på rätt artiklar att visa upp. För att hitta rätt artiklar börjar bordet leta på svenska, engelska, spanska och franska i kategorier med årtal mellan 1600 och 1650. Alla artiklar som passar in i årtalskategorierna och dessutom har koordinater i sig plockas upp och placeras ut på världskartan. Kartan går att zooma in och ut i, och det går att flytta runt kartan när den är inzoomad. Artiklarna som placeras ut på kartan syns som ballonger, och ett tryck på dom visar upp ett kort där inledningen av artikeln går att läsa, och om artikeln finns på fler språk går det även att växla mellan några av dom direkt där. Bilder som finns i artikeln finns också med på kortet så att det går att titta på dom. Utöver att det går att titta på bilder och läsa inledningen av artikeln på olika språk finns det en QRpedia-kod på varje artikelkort. QRpedia-koden är en liten svartvit fyrkantig streckkod som går att scanna med en app i en smart mobil och som leder till wikipediaartikeln så att det går att läsa hela artikeln direkt i telefonen. En extra finess med att det är en QRpedia-kod är att den känner av vilket språk telefonen är inställd på och leder direkt till artikeln på det språket. Om artikeln inte finns på det språk telefonen är inställd på erbjuds både möjligheten att läsa den på något av de befintliga språken eller att få artikeln översatt genom Google translate. Då Vasamuseet har väldigt många besökare från andra länder, och dessutom bjuder på öppet och fritt trådlöst nätverk, är det en väldigt bra service till nyfikna och intresserade gäster. En bonus till är att utställningen fortsätter växa hela tiden. Frivilliga skapar artiklar som dyker upp i bordet, och museerna själva ordnar skrivstugor där artiklar som passar in i bordet skapas och uppdateras.

Den öppna källkoden då? När kommer den in i bilden börjar du kanske undra så här dags? Det som gör att det här projektet sticker ut lite är att Vasamuseet som ett sätt att bjuda tillbaka efter att ha återanvänt bilder från Wikimedia Commons och artiklar från Wikipedia släpper källkoden för programmet till touch-bordet under den fria MIT-licensen. Källkoden finns upplagd på Statens maritima museers GitHub-konto och vem som helst som har ett kompatibelt touchbord kan ladda ner och köra programmet själv. Fördelen med att källkoden är öppen är att den som har lite programmeringskunskap dessutom kan anpassa programvaran, både för andra hårdvaruplattformar, men också för andra sammanhang, tidsepoker, geografisk avgränsning eller vad det nu kan vara. Berätta gärna i kommentarerna här vilka möjliga förändringar, förbättringar, anpassningar eller roliga idéer som är möjliga genom att koden är öppen och fri. Om du återanvänder koden, helt eller delvis, i något annat sammanhang skulle det vara roligt att höra hur. Berätta gärna här eller för Vasamuseet om det, då vi tror att det här är första gången ett museum släpper programvara under öppen källkod.

 


by Axel Pettersson at December 09, 2014 11:51 AM

December 01, 2014

Wikimedia Sverige

Skolelever undervisar varandra om Wikimini

Eleverna i år 6 på Vallhamraskolan i sina Wikipedia-tröjor. Foto av Frida Lindén  [CC-BY-SA-4.0], via Wikimedia Commons

Elever i år 6 på Vallhamraskolan i sina Wikipedia-tröjor.
Foto Frida Lindén [CC-BY-SA-4.0], via Wikimedia Commons

Wikimini, det fria uppslagsverket för barn och av barn, firade i oktober ett år på svenska och sedan starten 2013 har 1340 konton skapats. Den här berättelsen om hur elever kunskapsdelar med och för varandra, kommer från några av eleverna och lärarna på Valhamraskolan i Partille kommun. Förra veckan gick nämligen alla elever i år 6 in till treorna för att visa hur det fungerar att skapa artiklar på Wikimini. Först  hjälpte de de yngre eleverna att skapa konton och sedan visade varje elev sin artikel som de tidigare skapat för en yngre elev och berättade då om vikten av att kolla och redovisa sina källor, hur man skapar en artikel, rubriker och hur man gör länkar och hur det funkar med bilder. Sexornas expertis kommer av att de själva jobbade aktivt med att skriva i Wikimini  under vårterminen 2014. Då gick de i år fem och hela arbetslaget organiserade ett ämnesövergripande arbete med tema kroppsdelar och organ som alla deras samtliga 100 elever arbetade med.

Läraren berättar

Therese_Silverbåge

Grundskoleläraren Therese Silverbåge på Vallhamraskolan i Partille. Foto Sara Mörtsell [CC-BY-SA-4.0], via Wikimedia Commons

Här berättar Therese Silverbåge, en av lärarna hur det var att använda Wikimini som ett digitalt verktyg i undervisningen.

Hur kom det sig att ni valde att använda er av Wikimini?

Anledningen till att vi valde Wikimini som verktyg är att det på så vis blir på riktigt, vilket är något som jag och och min kollega hela tiden strävar efter för att skolan ska bli mer motiverande och mer lärorik. Pernilla Laursen och hennes elever, som ju också finns i Partille, visade oss Wikimini under Mötesplats skola förra året och allt sedan dess var vi inställda på att eleverna skulle bli wikiminauter när det var dags för faktatextskrivande. Vi såg så klart möjligheten att här öka elevernas kompetens kring upphovsrätt och källkritik på ett naturligt sätt. Att det dessutom gör det smidigt för alla berörda lärare att få tillgång till texten gör det också till ett bra verktyg då vi som här arbetar tematiskt.

Hur ser ni på Wikimini som en del av undervisningen i fortsättningen?

Vi kommer att fortsätta erbjuda Wikimini som ett verktyg för publicering för dessa elever vid skrivande av faktatexter men nu är det ju ett valbart alternativ för dem. Några har efter kroppenartiklarna skrivit artiklar om författare, som ett eget valt verktyg för skrivande. Framöver vill vi så klart inviga fler nya elever i det också.

Vilka önskemål har ni för hur Wikimini kan utvecklas?

Det vi hade önskat var ännu smidigare hade varit svenska instruktioner och exempel på hur man skulle kunna arbeta, här kanske vi nu skulle kunna vara till nytta! Och som eleverna sa, en enklare hantering av bilder. Sist men inte minst hade autospar varit utmärkt eftersom det var flera som skrev och glömde att trycka på spara.

Vad var vinsten med att jobba på det sätt ni gjorde med Wikimini?

Det var mer motiverande och de lärde sig mycket för de tänkte mer på att detta var på riktigt. De kamratresponsade och var mer kritiska till texterna än då de inte publiceras. De lärde sig också mycket av varandra och jag lärde mig massor om kroppen som lärare i svenska. Nu vet jag till exempel vad lungalveolerna är och hur de funkar. WOW!

 Open badges och Wikipedia-tröjor

Som Therese berättar har hela arbetslaget bidragit till att möjliggöra undervisningen med Wikimini. De övriga lärarna i arbetslaget är Gabrielle Vega, Frida Lindén, Camilla Skarbratt Henriksson och all dessa fyra lärare har givetvis tilldelats märket för Wikiminipedagog 2014  för att ha organiserat undervisning där elevers skolarbete bidrar till delad kunskap med alla andra grundskoleelever inte bara inom den egna verksamheten utan även med elever runt om i Sverige. Elevernas goda insatser uppmärksammades av Wikimedia Foundation som bestämde sig för att skicka varsin Wikipedia-tröja till de ca 100 eleverna.

 Så kan du bidra till Wikimini

Läs Vallhamraskolans elevers bidrag till artiklar på Wikimini om olika organ, till exempel hjärtat, levern och huden. För lärare som är intresserade av att göra som Therese och de andra lärarna har Wikimini en hjälpsida för pedagoger med användbara länkar och instruktioner. Andra vuxna är också välkomna att hjälpa till och kan förslagsvis bidra till Wikimini genom att följa senaste ändringarna, uppmuntra wikiminauterna och hjälpa till att länka mellan artiklar, mer finns på Wikiminis hjälpsida för vuxna. Och kom ihåg; Citera, dela och respektera!

Sara Mörtsell

Utbildningsansvarig, Wikimedia Sverige


by Sara Mörtsell at December 01, 2014 08:37 AM

November 27, 2014

Wikimedia Sverige

Allt du ville veta om Cajsa Warg, men inte hade de digitala resurserna att ställa frågor med

Titelsidan från Hjelpredan, femte upplagan

Titelsidan från Hjelpredan, femte upplagan.

Det här är ett gästinlägg av Peter Isotalo, mångårig skribent och Wikimedian som till vardags är arkivarie.

Anna Christina ”Cajsa” Warg (1703-69) är troligen Sveriges mest kända kock och kokboksförfattare. Kanske kan hon brädas av ”Mat-Tina” Nordström, eller möjligtvis Tore Wretman. Men frågar du en slumpvis vald svensk i vuxen ålder så är sannolikheten att reflexsvaret blir ”Cajsa Warg”. Tätt följt av uttrycket ”man tager vad man haver”. Vilket hon aldrig myntade. Faktiskt inte ens i närheten. Läser du vidare så kommer du förstå varför det går att vara tvärsäker på det.

Bild ur första utgåvan, gravyr av Pehr Geringius.

Bild ur första utgåvan, gravyr av Pehr Geringius.

Warg är så intimt förknippad med mat att hon fått en rätt lyxig matbutikskedja uppkallad efter sig, men vad och hur hon skrev är det få som känner till. Hennes enda verk, ”Hjelpreda I Hushållningen För Unga Fruentimber” har aldrig getts ut i kommenterade moderna versioner. Utöver de ursprungliga 14 upplagorna tryckta 1755-1824 så finns bara en påkostad faksimilupplaga som gavs ut 1970. Dess källvärde är tyvärr begränsat eftersom det är en kopia av den första upplagan och saknar de senare tilläggen. Att det dessutom finns en tysk och en finsk upplaga är det troligen få som känner till. Utöver praktboken från 1970 har Wargs recept bara återgivits i urval i olika mathistoriska verk. Enstaka recept går att hitta på nätet, ofta i moderniserad form, men ingen verkar ha tagit sig tid att publicera transkriptioner. Tills nu.

Lunds och Örebros universitetsbibliotek har sedan några år tillbaka lagt upp skannade kokböcker. Det från deras skanningar av den femte upplagan som den första transkriberade digitala versionen har tagits. Hela verket finns nu tillgänglig på svenska Wikisource. Med några enkla fritextsökningar vet jag till exempel att vissa fraser helt enkelt inte förekommer. Som ”man tager hwad man hafwer”, som skulle varit den vanligaste stavningen under sent 1700-tal. Det här kan vem som helst bekräfta genom att själv söka i den digitala texten. Varför inte kolla hur du göra både snömosglass till efterrätt eller ”Soija” till söndagssteken? Kanske vill någon göra en informell undersökning om hur ofta socker eller kanel förekom i recept. Det öppnar helt nya möjligheter för vetenskapliga undersökningar av mat under 1700-talet. Versionen på Wikisouce innehåller även interna länkar för recepthänvisningar och det finns tydliga förklaringar för de ålderdomligaste termerna och samtliga äldre måttenheter.

Arbetet med att göra den här typen av källor tillgängliga som digital text är tyvärr ganska lågteknologiskt. Frakturstil är relativt svårt att teckentolka med de flesta teckentolkningsprogram och även Wikimedias mjukvara leder till rätt många fel. Grundtranskriptionen för Warg är klar, men drygt hälften av sidorna behöver korrekturläsas minst två gånger för att anses ”validerade” enligt Wikisource kvalitetskrav. Korrekturläsningen görs med en skannad boksida parallellt, och ny text eller rättningar förs in genom att klicka på ”redigera” och ändra det som behövs. Ändra sedan status på sidan från ”Ej korrekturläst” till ”Korrekturläst” och spara sidan.

Precis som andra Wikimedia-projekt så kan vem som helst bidra. Klicka bara här och välj en sida som inte är markerad gul eller grön. Om bara tio användare korrekturläser två-tre sidor om dagen så är arbetet klart på en vecka! Det finns gott om arbete kvar att göra. Det svenska litterära kulturarvet behöver din hjälp!


by Axel Pettersson at November 27, 2014 02:29 PM

November 20, 2014

Wikimedia Sverige

Bockstensmannen går igen

Bild på Bockstensmannen

Det rör sig runt Bockstensmannen. Foto: Peter Lindberg, Licens: CC BY 2.0

Hur ska en GLAM-institution göra när en artikel där dom har enormt mycket kunskap och trovärdighet ständigt redigeras och förändras av användare som tar upp teorier och åsikter som inte har stöd från etablerade forskare eller organisationer? Var går gränsen för vad som får stå i en artikel när det finns olika teorier som har stöd bland olika källor? Vilka källor väger tyngst och finns det plats för både det ena och det andra?

Ovanstående frågor och funderingar var utgångspunkten för en presentation jag och användare Kasematta gjorde på den dag om att bedriva verksamhet på webben som Riksantikvarieämbetet anordnade i Varberg i början av november. Kasematta, eller Anna Frid som hon egentligen heter, jobbade tidigare på Hallands kulturhistoriska museum och gjorde en rejäl omarbetning av artikeln om Bockstensmannen förra vintern. Artikeln var tidigare spretig och tog upp väldigt mycket om alternativa teorier som inte hade stöd i den etablerade forskningen som bedrivs av personal vid museet, och inför nyöppningen av museet ville dom förbättra artikeln och få med det senaste dom kommit fram till i sina undersökningar. Så här såg artikeln ut innan omarbetningen. I sitt arbete med artikeln bearbetade hon den rejält, både i form av att ta bort stycken som gav otillbörlig vikt åt alternativa teorier, omformulera artikeln så att olika teorier fick proportionerligt utrymme och uppmärksamhet och skrev nytt så att den senaste forskningen kom med och blev källbelagd med trovärdiga källor.

GLAM-logotyp

GLAM: Gallerier, bibliotek, arkiv och museer. Skapare: Husky and h3m3ls, Mischa de Muynck and Niels, Omarbetning: Fæ, Licens: CC BY-SA 3.0

Efter att ha varit med på en kurs inom ett projekt vi har tillsammans med ArbetSam påbörjade Kasematta omarbetningen av artikeln i sin användarsandlåda. Under arbetet tog hon hjälp av erfarna Wikipedianer som hjälpte till med formuleringar, formatering och wikifiering samtidigt som hon stod för expertkunskap inom området. Efter lite diskussioner fram och tillbaka och en rejäl förändring byttes den tidigare artikeln ut mot den nya och omarbetade (som såg ut så här), och dom omkring 1500 personer som läser artikeln varje månad får en bättre upplevelse och mer trovärdig och uppdaterad information.

Om Wikipedia hade fungerat på samma sätt som Hallands kulturhistoriska museums hemsida hade allt varit frid och fröjd nu, och artikeln hade fått stå kvar på samma sätt som Kasematta lämnade den när hon fick nytt jobb i början av sommaren. En av Wikipedias styrkor är att alla sidor är öppna för alla att redigera och förändra och att alla får vara med och redigera, och ingen artikel får stå oförändrad bara för att den är skriven av en auktoritet eller expert på ämnet. Men en kontroversiell artikel som till exempel om Bockstensmannen eller Ales stenar behöver ständig tillsyn, både av Wikipedianer som lätt kan åtgärda klotter och vandalism, men också av experter som kan granska och hantera när nya fakta med källor av varierande trovärdighet och tillförlitlighet läggs till eller uppgifter förändras. Artikeln om Bockstensmannen har redigerats 16 gånger från att Kasematta senast sparade den och till dagens version, se skillnaden här, där det nu finns inslag av egen forskning utan källor. Genom att dels ha ett användarkonto på Wikipedia och lägga till artikeln på sin bevakningslista, eller göra en institutionundersida under Projekt GLAM för att ha en gemensam bevakningslista för medarbetare eller vänförening skulle det gå lätt att hålla koll på relevanta artiklar och hålla efter förändringar och se när andra redigerar.

Även om det är möjligt att skriva en ny artikel och sen bara lämna den är det bättre att hålla koll på den, uppdatera, lägga in nya länkar till och från, hitta en ny bild som kan användas, ge den lite kärlek och omvårdnad och engagera fler wikipedianer som kan hjälpa till framöver. Att engagera sig i något av alla projekt (till exempel GLAM eller Kulturarv) som finns på Wikipedia är ett sätt att få tillbaka mer än den egna insatsen, för ett som är säkert är att artiklarna på Wikipedia kommer fortsätta förändras.


by Axel Pettersson at November 20, 2014 09:16 AM

November 17, 2014

Wikimedia Sverige

Storartad stormaktstidsskrivstuga

Gustaf II Adolf, information om tid och plats för skrivstugan

Ståtlig affisch

Workshopar, utbildningar och skrivstugor, och krav på att skrivstugorna är samarbeten mellan flera institutioner. Det är ingångsvärdena i den fortsättning av samarbetet med Centralmuseernas samarbetsråd som vi har. Workshopar och utbildningar har vi haft tidigare, och i förra veckan var det dags för den första ämnesgemensamma skrivstugan. Vasamuseet, Livrustkammaren och Skoklosters slott hade gemensamt kommit fram till temat stormaktstiden, och med extra fokus på perioden 1600-1650 för att passa in i utställningen Samtidigt/Meanwhile som pågår på Vasamuseet och redan har delar av Wikipedia och Wikimedia Commons i sig. Skrivstugesida, wikiträff, facebookevenemang, kalendarier och externa inbjudningar gjorde att det var ungefär 40 personer anmälda. Mest personal från museerna, men en hel del volontärer också som kom både för att skriva på Wikipedia, men också för att ta del av alla föreläsningar som experterna från museerna bjöd på under eftermiddagen och kvällen.

Under eftermiddagen och kvällen hann deltagarna med att uppdatera lite mer än 30 artiklar och förbättra informationen på över 20 objekt på Wikidata. Eftersom spannet mellan deltagarna var allt från nybörjare som skapade sina konton och gjorde sina första redigeringar till erfarna användare med tusentals redigeringar var det lätt för alla deltagare att få hjälp, både när det gällde ämneskunskap om något slott eller någon person eller när det gällde hur en artikeltext ska formuleras för att vara encyklopedisk eller hur en fotnot läggs in i en artikel på bästa sätt. Miniföreläsningarna gjorde att många deltagare inte bara hade delat med sig av sin kunskap under kvällen utan även skaffat sig ny kunskap förmedlad av GLAM-kollegor.

Den avslutande föreläsningen från Lars Rosén på Spree, programmeraren som skapat touchbordsapplikationen som används i utställningen Samtidigt/Meanwhile, gav konkreta tips om vad som behövs för att en artikel ska komma med i urvalet som syns på världskartan. Dels ska artikeln vara med i någon av årtalskategorierna mellan 1600 och 1650, och utöver det måste den ha koordinater så att det går att placera kartpluppen på rätt ställe. Programvaran i bordet gör en ny sökning varje dag, så de artiklar om Fiskeby och Tannefors pappersbruk som skapades under kvällen går nu att hitta och läsa direkt i bordet. Presentationen om touchbordet filmades så att alla intresserade som inte kunde vara på plats kan ta del av den i efterhand också.

Skrivstugan var välbesökt och resultatet var positivt bland deltagarna, och redan nu smids planer på liknande skrivstugor med tema innovationer (Tekniska museet) och mode (Nordiska museet) framöver. Håll koll på sidan för skrivstugor och wikiträffar för att vara med nästa gång det händer, och är ni intresserade av att ordna en egen skrivstuga går det att kontakta Axel Pettersson och diskutera planerna.


by Axel Pettersson at November 17, 2014 10:18 AM

October 23, 2014

Wikimedia Norge

Wikimannemakt: Seminar om Wikipedia og kjønnsubalanse

Grace Hopper and UNIVACWikipedia er verdens mest leste leksikon, skapt av hundretusenvis av frivillige verden over. Men kun ti prosent av bidragsyterne er kvinner. Hvilke konsekvenser har dette for kunnskapen vi har tilgjengelig, hvorfor eksisterer denne ubalansen og hva kan vi gjøre med det? Wikimedia Norge inviterer til seminar og samtale. 

Seminaret markerer også avslutningen på Wikimedia Norges grunnlovsstafett, hvor vi gjennom hele året har oppfordret profilerte kvinner til å skrive og forbedre Wikipedia-artikler. Etter det formelle programmet blir det lett servering og sosialisering for alle som ønsker!

Tema belyses ved innledninger fra disse dyktige kvinnene:

Sarah Hoem Iversen er førsteamanuensis i engelsk språk og leksikografi ved Høgskolen i Bergen. Denne kvelden skal hun innlede for oss om kjønnet språk, og hvordan språk og makt synes i leksikon og andre referanseverk.

Kjersti Løken Stavrum er generalsekretær i Norsk Presseforbund, og har også deltatt i Wikmedia Norges skrivestafett i forbindelse med grunnlovsjubileet. I skrivestafetten skrev hun en Wikipedia-artikkelen om offentlighetsprinsippet, og denne kvelden skal hun snakket om nettopp innholdet i artikkelen, og om Wikipedia og andre kilder på nett.

Girl Geek Dinners Oslo er nettverk for teknologiinteresserte kvinner. Den 26. november kåres for første gang Årets Girl Geek på Rosing-konferansen, og vi får en innledning om hvordan nettverket jobber for å synliggjøre dyktige kvinner i teknologi.

Hilde Herming og Nora Ceciliedatter Nedrum skal fortelle om sitt kunstprosjekt «Fast plass», hvor de stiller spørsmål om hvorfor det er så få minnesmerker over kvinner i offentlige rom . Herming jobber til vanlig med kommunikasjon ved Kunsthøgskolen i Oslo og Nedrum er rådgiver i Kunst i offentlige rom (KORO).

Monica Anett Dyrø er til daglig brannfaglig rådgiver, men hun er også ivrig Wikipedia-skribent. Hun skal fortelle om hva som motiverer henne til å bidra på Wikipedia, og hvordan hun merker og ikke merker kjønnsubalansen på Wikipedia.

Om Wikimedia Norge: Wikimedia Norge er en frivillig organisasjon som jobber for å gjøre de norsk- og samiskspråklige utgavene av Wikipedia best mulig, for å bedre ulike Wikimedia-prosjektene og for å generelt gjøre øke fri tilgang til kunnskap.

Programmet blir som følger:

18.00: Velkommen ved Jorid Martinsen fra Wikimedia Norge

18.15: Kjersti Løken Stavrum om offentlighetsprinsippet og informasjon på nett

18.40: Sarah Hoem Iversen om kjønnet språk i referanseverk

19.10: Girl Geek Dinners Oslo om synliggjøring av kvinner i teknologi

19.30: Hilde Herming og Nora Ceciliedatter Nedrum om prosjektet «Fast plass»

20.00: Monica Anett Dyrø om å være wikipedianer

20.30: Vel hjem!

Inngang: Gratis og åpent for alle!
Hvor: Nedjma, Litteraturhuset

Se også vår Facebook-hending for oppdatert informasjon!

by Jorid Martinsen at October 23, 2014 11:27 AM

October 21, 2014

Wikimedia Sverige

Linnéuniversitetet skapar meningsfull och motiverande utbildning med hjälp av Wikipedia

Sveriges största konferens för utveckling av högre utbildning, NU2014, gick av stapeln i Umeå tidigare den här månaden med flera högskolepedagogiska frågor som utgångspunkt. Ett av konferensens sex teman var “Utbildning 2.014” och rymde frågor om öppna resurser, relationen mellan bildning och nytta och utbildningars samtida gestaltning. Ett av programpunkterna för detta var Wikipediaprojektet som under flera år varit en integrerad del av undervisningen på Linnéunivetsitetet inom biologiämnet.

”Hur kan en institution jobba för att skapa meningsfulla och studiemotiverande kurser för sina studenter?”

Med den här frågan som utgångspunkt har för studenterna inom Biologi och Biomedicinsk vetenskap på Linnéuniversitetet varje år utökat och skapat Wikipedia-artiklar som ett obligatoriskt poänggivande examinationsmoment. Lärarna som står bakom projektet är Pia Palm, IKT-pedagog, Börje Ekstam, lektor, samt Jonas Waldenström, docent, på institutionen för biologi och miljö. Projektet har burit med sig vinster i tre perspektiv:

  1. pedagogiska fördelar för institutionen och
  2. meningsfullt lärande för studenterna, samtidigt som 
  3. kunskap kommer till nytta för alla Wikipedias läsare.

1. Samverkan och trovärdighet för utbildningen

Genom att “Wikipediaprojektet”, som den kallas, erbjuds varje år och nu är inne på fjärde omgången, så kan Pia och Börje peka på ett antal vinster för en institution att jobba på det här sättet. De hävdar bland annat att det ökar trovärdigheten för utbildningen eftersom studenternas ansträngningar ingår i en offentlig vetenskaplig kontext. Lärarna resonerar även kring att det tillför en högre grad av trovärdighet åt studenternas arbeten och hela utbildningen. “Wikipediaprojektet” är också så mångfasetterat att det på ett naturligt sätt förenar en rad olika kompetenser och professioner inom institutionen som samverkar kring undervisningen; ämneskunniga handledare, bibliotekspersonal och IKT-pedagog. Eftersom kravet om verifierbart innehåll är centralt för Wikipedias innehåll läggs stort fokus på databas-sökning och studenternas referenslistor godkänns först av handledaren innan den publiceras på Wikipedia.

2. Studenternas motivation och lärandemål

Den verkliga framgången med “Wikipediaprojektet” är ändå allra synligast på studentnivå. Studier inom högre utbildning kretsar mycket kring att producera text av olika former, vanligen som en uppsats, ett paper, eller en rapport. Att skriftligt producera under sin studietid är både ett sätt att lära sig och fördjupa sig inom sitt ämne och i den skriftliga processen som omger vetenskaplig publicering och metod. De som läser studentens arbeten är ofta begränsad till läraren/handledaren och till viss del studiekamrater. Utbildningens mål är att studenterna utvecklar sin förmåga att söka, systematisera och presentera sina ämneskunskaper och parallellen till vad det innebär att bidra med högkvalitativt innehåll på Wikipedia är många. Det som studenterna får av att utföra sina studier på Wikipedia, i stället för exempelvis ett paper, är alltså träning i samma centrala vetenskapliga process, men med fördelen att en långt mycket större publik får tillgång till arbetet. Även interaktion med en intresserad och kunnig krets av Wikipedias användare som ger återkoppling och kritiskt granskar texternas innehållsmässiga och kommunikativa kvalitet är värdefullt. Både den meningsfulla kontexten av att ha så många läsare och av att få snabb återkoppling gör att “Wikipediaprojektet” upplevs stimulerande och utvecklande av studenterna, och det är en bidragande orsak till att uppgiften är återkommande på programmet.

3. Bidrag med hög kvalitet

För bästa nyskrivna artiel. Bearbetat från: Jsdo1980 (Diskussion) av Kword.svg: Andreas Nilsson (Kword.svg) CC-BY-SA-2.0, via Wikimedia Commons

Det är tydligt att ett sådant här projekt kring Wikipedia bär med sig pedagogiska fördelar för en institution, och att det är ett utvecklingsarbete som ger konkreta avtryck i studenternas lärande och utbildning. Förutom ämneskunskaperna och den kommunikativa träningen, så är ett aktivt och produktivt deltagande i Wikipedia det bästa sättet att lära sig hantera frågor om trovärdighet och navigera i det enorma samtida medielandskapet. Det här inlägget är också ett bra tillfälle för att lyfta fram på vilka sätt studenternas arbeten också främjar tillgängligheten på fri kunskap.

Årets bidrag från kursen handlade om parasiter och parasitsjukdomar och genererade både nyskapade och utökade artiklar. Bland de nyskapade artiklarna blev det också några utmärkelser av gemenskapen. Artikeln Flavobacterium columnare blev utsedd till månadens bäst nyskrivna artikel i mars 2014 och artikeln Ancylostoma duodenale utsågs till bästa nyskriva artikel i maj 2014.

Det är också intressant att notera att samtliga artiklar som utökades inom kursen ursprungligen var skapade av Lsjbot. Dessa artiklar bearbetades både språkligt och illustrativt av studenterna. Material på Wikimedia Commons identifierades och kunde läggas till i artikeln och på så sätt höja kvaliteten. Bidragen innehåller också utförliga källhänvisningar och de bot-skapade artiklarna utökades i genomsnitt med 12 500 byte. Några av dessa är Hjärtmask, Röda hönskvalster och Stora leverflundran.

Erkännande för skickligheten

Badge för Wikipediapedagog 2014

Badge för Wikipediapedagog 2014

Det är extra roligt att kunna lyfta fram “Wikipediaprojetet” på Linnéuniversietet nu eftersom Wikimedia Sverige i dagarna börjat med att utfärda s.k. Open Badges för just pedagogiska initiativ som detta, läs mer om det här. Pia Palm är en av pedagogerna som mottagit en badge i den här första omgången av utfärdanden och  det här tongivande projektet visar hon och hennes kollegor hur det är möjligt att integrera god utbildning med Wikipediapublicering och att arbetssättet ger ett mervärde för institutionen, studenten och allmänheten.

Wikimedia Sverige utfärdar det digitala märket till pedagoger både inom gymnasieskolan och högre utbildning som under 2014 integrerat Wikipediapublicering i sin undervisning på ett framgångsrikt sätt.

Hör av dig om du är en av dessa pedagoger och ansök om din badge!

 

Sara Mörtsell

Utbildningsansvarig, Wikimedia Sverige


by Sara Mörtsell at October 21, 2014 07:28 AM

October 18, 2014

Wikimedia Norge

#wikinobel på Nobels Fredssenter

Foto: David Castor

Nobels Fredssenter i Oslo. Foto: David Castor

10. oktober offentliggjør Den norske Nobelkomiteen hvem som vinner årets fredspris. Det er en dag med ekstra stor aktivitet på Nobels Fredssenter i Oslo.

I den forbindelse arrangerte Wikimedia Norge i samarbeid med fredssenteret en edit-a-thon hvor deltakerne opprettet og oppdaterte artikler om vinnerne og relaterte emner på Wikipedia.

Edit-a-thon på Nobels Fredssenter. Til venstre en journalist fra NRK. Foto: Astrid Carlsen

Edit-a-thon på Nobels Fredssenter. Til venstre en journalist fra NRK. Foto: Astrid Carlsen


Vi møtte opp en times tid før annonseringen klokken 11 og fikk en spennende omvisning av Nina Koren. Da det nærmet seg tid for det avgjørende øyeblikk, var vi med inn i gullhallen hvor det var direkteoverføring fra Nobelinstituttet på Drammensveien på en TV-skjerm.

Vinnerne av årets Nobels fredspris ble Malala Yousafzai fra Pakistan og Kailash Satyarthi fra India. Tilbake på plassene våre på kafe Alfred satte vi i gang med å sjekke om vi hadde artikler om dem på Wikipedia på bokmål og nynorsk og skrive! Samtidig mens vi var i Oslo var en annen wikipedianer i Trondheim og vi kommuniserte med han via Skype.

Det er morsomt å delta på et slikt arrangement og her på Nobels Fredssenter var alt lagt til rette for oss; eget avlukke i kafeen, vi ble servert deilig mat og det kom stadig folk innom for å slå av en prat. Tusen takk til Bente Erichsen og alle hennes medarbeidere!

Les også: How the #wikinobel Nobel Peace Prize collaboration came to be

by Anne-Sophie Ofrim at October 18, 2014 02:48 PM

October 17, 2014

Wikimedia Sverige

Vinnare i Då och Nu 2014!

Nu är juryn klar och här är vinnarna i Då och Nu, fototävlingen som har gått ut på att återfotografera en gammal bild som finns att hitta i Europeana. Tävlingen pågick 25 maj till 10 september och man kunde delta från hela landet. Följande kommer att ställas ut på Västerbottens museum. Till vänster visas den valda förlagan och till höger den tävlande bilden.

Göteborg


Bild: Frölunda torg 1977 av: Pål-Nils Nilsson Licens: CC BY 2.5

Kalmar


Bild: Kalmar 1945 av: Fredrik Bruno Licens: Public domain

Bild: Kalmar 1945 av: Fredrik Bruno Licens: Public domain

Stockholm


Bild: Perrongen 1958-59 av: Sten Didrik Bellander Licens: CC BY-NC-ND 3.0

Umeå

Inga tävlande.

Lund

Inga tävlande.

Övriga Sverige


Bild: Bruksvallarna mitten av 1970-talet av: Pål-Nils Nilsson Licens: CC BY 2.5

Bild: Bruksvallarna.jpg 2014 av: Johnny Blästa Licens: CC BY-SA 3.0

Bild: Malmö telegraf- och telefonstation 1919-24 av: Otto Ohm Licens: CC BY-NC-ND 3.0

Bild: Adelgatan 9 Malmö 2014.jpg 2014 av: Jqv Licens: CC BY-SA 3.0

Priser

Första pris går till K. Namuth & H. Finnilä för bilden på Gamla Älvsborg. Juryns motivering:

Bilden har ett högt dokumentärt värde och kompositionen har stora likheter med det äldre fotot. Bilderna kompletterar varandra på ett på ett pedagogiskt och spännande sätt. Den nya bilden visar hur den gamla industrimiljön har förändrats medan den gamla förklarar de spår av tidigare konstruktioner vi kan se i berget idag och ger en bild av hur området såg ut förr.

Andra pris går till Albin Olsson för bilden i Frölunda torg.

Tredje pris går till Johnny Blästa för bilden på Bruksvallarna.

Grattis alla vinnare och tack till alla andra bidragsgivare som har hjälpt till att dokumentera utvecklingen i Sverige! Ni kan se alla tävlande bilder på Wikimedia Commons. Ett stort tack till juryn som leddes av Arild Vågen och därutöver bestod av Karl Melander, Axel Pettersson och Jan Ainali. Tack också till Europeana som har finansierat hela tävlingen och till vår medarrangör  Riksantikvarieämbetet samt samarbetspartner Hill & Knowlton som har skött PR. Tack också till Kalmar läns museum, Lunds Stadsbibliotek, Kungliga Myntkabinettet och Göteborgs stadsmuseum som har låtit oss hålla workshop i deras lokaler.


by Jan Ainali at October 17, 2014 04:53 PM

October 14, 2014

Wikimedia Sverige

Wikimedia Sverige jobbar för öppna lärresurser i skolan

Användandet av öppna lärresurser har kallats en revolutionerande förändring i hur lärande sker, och rörelsen för öppna lärresurser är internationellt mycket stark. Men i Sverige går utvecklingen långsamt från att använda traditionella copyrightade böcker till att använda öppet material på internet. Öppna lärresurser är digitaliserad kunskap som är tillgängligt gratis på internet, utan copyright för lärare, studenter och den intresserade allmänheten att använda och återanvända för undervisning, lärande och forskning.¹² De är öppna på så sätt att de får användas, kopieras och spridas fritt och gratis. I många fall får de även omarbetas av användaren, vilket gör lärandet interaktivt. Öppna lärresurser kan vara hela kurser, kursmaterial, moduler, textböcker, strömmad video, prov, mjukvara eller andra verktyg, material och tekniker som används för att stödja tillgång till kunskap.³ Wikipedia är ett exempel på en öppen lärresurs och troligtvis den mest använda.  Andra resurser inkluderar Merlot och OER Commons. Skolväsendets styrdokument saknar för närvarande specifika bestämmelser om öppna lärresurser.  Det vill säga – hur och om, de ska användas i undervisningen, som ett sätt att inhämta kunskaper, eller som ett sätt att dela med sig av kunskaper. Detta innebär att frågor som rör IT, digitala lärverktyg och läromedel landar på de fristående och kommunala skolhuvudmännen.

I Skolverkets rapport från 2013 om It-användning och it-kompetens i skolan framgår tydligt att skolorna skulle kunna göra ett bättre arbete med att stödja elevernas kunskapssökande på internet och använda internets potential i undervisningen. Tre av tio lärare utvecklar inte elevernas förmåga till källkritik av information på internet. Undervisande lärare efterfrågar stöd och support för att kunna arbeta pedagogiskt och kvalitativt med öppna lärresurser. Wikimedia Sverige uppmanar politiker att i styrdokumenten tydligare precisera vilka läromedel skolorna ska använda, och gärna specificera att öppna lärresurser är en del, samt att skolor ska delta i skapandet av öppna lärresurser. Wikimedia Sverige uppmanar Skolverket att i det nya regeringsuppdraget för att ta fram en nationell IT-strategi för skolan ta upp öppna lärresurser och hur de kan användas. Wikimedia Sverige uppmanar skolhuvudmän och rektorer att välja öppna lärresurser i undervisningen, och att låta eleverna bidra till dem för att på så sätt bidra till deras kvalitet och som ett sätt att samarbeta och att dela med sig av och redovisa sina förvärvade kunskaper. Wikimedia Sverige arbetar med att ta fram en kampanj för öppna lärresurser i skolan. Om du har synpunkter som kan tas med i arbetet kan du kontakta oss! Du kan också gå kursen Wikipedia för pedagoger

Maria Lindberg, volontär på Wikimedia Sverige

Noter

1. OECD (2007) Giving Knowledge for Free: THE EMERGENCE OF OPEN EDUCATIONAL RESOURCES 2. David Wiley and Cable Green (2012):Why Openness in Education?, s 81 3. William and Flora Hewlett Foundation, http://www.hewlett.org/programs/education/open-educational-resources 4. www.merlot.org, www.oercommons.org 5. Skolverket (2013): It-användning och it-kompetens i skolan 6. OER Sverige, http://oersverige.se/om-projektet/ 7. Computer Sweden. Kovändningen – skolan får nationell it-strategi. http://computersweden.idg.se/2.2683/1.553362/kovandningen—skolan-far-nationell-it-strategi 8. WikiSkills Guidelines for Teachers and Trainers (2013) http://www.wikinomics-project.eu/wp-content/uploads/2013/04/WikiSkills_Guidelines_for_Teachers_and_Trainers_EN.pdf


by Jan Ainali at October 14, 2014 12:56 PM

October 08, 2014

Wikimedia Sverige

Stockholm från luften

Wikimedia Sverige har som vi tidigare berättat genomfört ett flygfotoprojekt under hösten 2014. En första flygning genomfördes i Skåne i början av september. Den 20 september var det dags att genomföra en flygning i Stockholm. Tre volontärer från Wikimedia Commons (den fantastiska mediedatabasen med över 23 miljoner bilder som Wikipedia använder) deltog. Einar Spetz, Johan Fredriksson (känd som Esquilo på Wikipedia) och jag själv.

Kvarteret Garnisonen.

Kvarteret Garnisonen. Foto: Arild Vågen (Own work) CC-BY-SA-4.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0), via Wikimedia Commons

Enligt den ursprungliga planen skulle vi flyga med start på Ekerö och fortsätta över Mälaröarna och över Mälaren mot Strängnäs och tillbaka via Mariefred och Södertälje. Vädret visade sig dock bli ett problem. Vi fick under dagen skjuta fram startpunkten på grund av problem med dis och dimma och startade först sent på eftermiddagen. Efter inrådan från vår pilot började vi med en sväng över Stockholm för att få bilder med bra ljus.

Riksdagen. Foto: Arild Vågen (Own work) CC-BY-SA-4.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0), via Wikimedia Commons

Därefter fortsatte vi ut över Mälaröarna och vi började beta av de fina medeltidskyrkorna som finns på Färingsö. Bland annat Färentuna kyrka vars äldsta delar är från 1175.

Med allt sämre ljusförhållanden och mer dis på marken blev det svårare att få riktigt bra bilder. I rätt vinkel och på relativt kort avstånd fungerade det bättre. De flesta bilderna fick bearbetas relativt kraftigt i efterhand. Jag använde en Nikon D600 och fotograferade i RAW-format vilket gav möjligheter att rädda många bilder i efterhand.

Färentuna kyrka

Färentuna kyrka. Foto: Arild Vågen (Own work) CC-BY-SA-4.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0), via Wikimedia Commons

En fördel med flygbilder är man i en enda bild kan fånga en komplex struktur på ett sätt som inte går att göra på marken utan ett stort antal bilder och förklaringar. Nedan är en bild på Råcksta begravningsplats med kapell och krematorium. Anläggningen ritades av arkitekten Klas Fåhraeus och landskapsarkitekten Gunnar Martinsson. Från luften framträder både alla byggnader och den omsorgsfulla landskapsplaneringen med murar, terrasser och planterade träd.

Råcksta krematorium.

Råcksta krematorium. Foto: Arild Vågen (Own work) CC-BY-SA-4.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0), via Wikimedia Commons

Det var andra gången för mig i en helikopter. I februari 2013 fotograferade jag också från en helikopter. Bilderna från framförallt Stockholms skärgård finns här. Båda gångerna använde jag utrustning från Wikimedia Sveriges teknikpool. Den här gången använde jag Nikon D600 och Nikon 70-200/2.8G. Valet visade sig vara mycket lyckat, och objektivet klarade utmaningarna med flygfoto mycket bättre än föreningens 24-70 f2,8 jag använde sist. Trots en stor bländare (alla bilder är tagna med f/4 och exponeringstid på 1/1000 sekund, med auto ISO) levererade objektivet bilder som var skarpa även ute i hörnen.

Efter Mälaröarna fortsatte vi till Adelsö och Björkö (med Birka) innan vi fortsatte hem via Södertälje och Skärholmen.

Borgberget på Birka.

Borgen på Birka. Från luften framträder resterna av den gamla borgen tydligt. Foto: Arild Vågen (Own work) CC-BY-SA-4.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0),

Jag har laddat upp 157 bilder från flygturen. Innan jag fick ladda upp bilderna var jag tvungen enligt svensk lag att ansöka om spridningstillstånd hos försvarsmakten. Den här gången tog det bara två dagar för dom att granska bilderna innan de fattade ett beslut, tidigare har det tagit betydligt längre tid att få svar. Av mina inskickade 547 bilder var det totalt 11 bilder dom nekade spridningstillstånd för. Förmodligen bidrog det faktum att min ansökan var väldigt detaljerad med information om var varje enskild bild var tagen till att det gick snabbt den här gången.

Alla mina bilder från flygningen finns samlade här. När Einar och Johan har fått tillstånd för att publicera sina bilder kommer de återfinnas där också.


by Arild Vågen at October 08, 2014 05:40 PM

October 05, 2014

Wikimedia Sverige

Alla brasilonare fotograferade på bokmässan 2014

Som vi skrivit om tidigare var Wikimedia Sverige representerat på bokmässan i år igen.

Den här gången var temat för mässan brasiliansk och katalansk litteratur. Det gjorde att vi fokuserade på att fotografera de närvarande brasilianska och katalanska författarna. Vi bevakade deras montrar och lärde känna deras representanter. Efter många turer lyckades vi också hitta alla närvarande brasilonare (som vi kallade dem internt) och ta högupplösta bilder som kan användas fritt av alla, så länge man anger källan. Bilderna är uppladdade på Wikimedia Commons i den här kategorin.

Att vi lyckades fånga alla brasilonare hängde bland annat ihop med att vi samarbetade med wikipedianer på de katalanska och portugisiska språkversionerna. Glädjande nog gick inte samarbetet bara ut på att vi frågade dem vilka personer det var viktigast att fotografera – på katalanska Wikipedia ledde det till att man hade en ”svensk vecka”.

Wikimedia Sveriges monter under bokmässan, foto: Abbedabb, CC-BY-SA 3.0, via Wikimedia Commons

Wikimedia Sveriges monter under bokmässan, foto: Abbedabb, CC-BY-SA 3.0, via Wikimedia Commons

Det var naturligtvis inte allt som hände: vi pratade med flera hundra besökare om Wikipedia, gav dem informationsmaterial och bjöd in dem till våra skrivstugor runt om i landet (av naturliga skäl oftast till skrivstugorna i Göteborg). På lördag och söndag skedde det i Wikimedia Sveriges monter, som vi delade med facket DIK (de hade montern under branschdagarna och vi när allmänheten var där).

Vi hade satt upp som mål att prata åtminstone tio sekunder med våra besökare, och det var inga problem. Folk var nyfikna, särskilt kring frågorna om vem som styr Wikipedia och varifrån pengarna kommer. Men vi lade också märke till att besökarna i vår monter visste mer om Wikipedia än vad vi sett vid tidigare bokmässor. Många av dem hade till och med redigerat i Wikipedias artiklar! Det är en glädjande utveckling.

För den som vill göra ett snabbesök i montern, går det bra att klicka här.

Dessutom hade vi ett antal samtal med olika organisationer som Wikimedia Sverige skulle kunna inleda samarbeten med. Vi kommer att hålla er uppdaterade.

Från Wikipedias håll fanns också deltagare på åtminstone två programpunkter i seminarieprogrammet. Den ena, med Ylva Pettersson, är tyvärr inte filmad, men den andra, med Lennart Guldbrandsson, finns tillgänglig här. Det är en paneldebatt om öppna lärresurser, ett ämne som ligger Wikimedia Sverige varmt om hjärtat.

Vi vill passa på att tacka alla volontärer som var med och gjorde Wikipedias/Wikipedias del av bokmässan till en succé.

Läs mer om bokmässan här (på engelska). Det finns också en kort intervju om bokmässan i den ganska nya Wikipediapoddcasten.


by Lennart Guldbrandsson at October 05, 2014 10:41 PM

October 03, 2014

Wikimedia Sverige

Tack för alla uppladdade foton!

Den svenska deltävlingen inom Wiki Loves Monuments 2014 stängdes den 1 oktober för ytterligare tävlingsbidrag. Ni kan dock fortfarande ladda upp era foton via våra uppladdningsformulär – men de kommer inte att räknas som tävlingsbidrag.

Kollage av bilder från Wiki Loves Monuments 2013. För skapare samt licens se vykortets baksida på Wikimedia Commons.

Arbetet fortsätter dock och under oktober månad kommer nu den svenska juryn välja ut vinnarna i den svenska deltävlingen. Tio bidrag kommer även att skickas vidare till den internationella tävlingen för att representera Sverige.

I år hade vi totalt kvar 2 186 uppladdade bilder (efter att vi gått igenom bidragen för att se att de är giltiga). Bra jobbat allihopa! Detta är cirka hälften av antalet uppladdade bilder som vi hade förra året, men det är bara naturligt när vissa områden har blivit väldigt väl avfotograferade under tidigare års tävlingar. Det är dock otroligt kul att se att vi har fått bidrag från hela 122 användare varav 66 har ett nytt konto på Wikimedia Commons. Verkligt välkomna ska ni vara.

Uppskattningsvis fick över 200 nya platser i Sverige bilder. Vilken resurs! Ljungby kommun fick därtill sin första bild på kulturminnen i kommunen (och någon grävde upp fler gamla bilder på Commons).

Det togs bilder på 104 arbetslivsmuseum och 23 k-märkta skepp vilket vi är jätteglada över. Nu kan två av våra partners, Sjöhistoriska och ArbetSam, använda dem för att illustrera sina webbplatser och på andra spännande sätt.

Mvh,

John Andersson, projektledare Wiki Loves Monuments

Stefan Elving, nationell koordinator för Wiki Loves Monuments Sverige


by John Andersson at October 03, 2014 03:59 PM

September 29, 2014

Wikimedia Sverige

Flygfoton från södra Skåne

Det här är ett gästinlägg av David Castor, skribent och fotograf på Wikipedia sedan 2004.

Helikopter på marken.

OY-HMK, helikoptern som användes vid flygningen. Foto: David Castor, Licens: CC0

En solig eftermiddag i början av september fick jag lov att tillsammans med Johan Jönsson göra en flygtur över sydvästra Skåne på bekostnad av Wikimedia Sverige. Vi steg in i helikoptern i Södervidinge strax utanför Kävlinge och flög söderut över Lund och Malmö. På båda orterna blev det ett par vändor över staden, med flera fotomöjligheter i klart väder och vackert ljus. Därefter gick rutten över Lomma och Barsebäck tillbaka till Södervidinge. Nu pågår urval och redigering av bilderna, för min del drygt 800 exponeringar, och sedan krävs bara godkännande från myndigheterna för att de skall få publiceras.

Artiklar som kan få nya illustrationer är till exempel:

Tack till Wikimedia Sverige för en fin eftermiddag. Jag hoppas att bilderna som kommer är värda det.


by Axel Pettersson at September 29, 2014 08:52 AM

September 24, 2014

Wikimedia Sverige

Wikimedia Sverige på Bok- & Bibliotek 2014

En överblick över bokmässan från andra våningen. Foto: Per A J Andersson (Creative Commons Erkännande-Dela Lika 3.0 Generisk)

Imorgon drar nordens största bokmässa igång!

Även i år kommer wikipedianer och andra wiki-entusiaster att medverka på bokmässan i Göteborg. (Se tidigare inlägg om bokmässan.) Vi kommer att gå runt och fotografera personer och annat så att ännu fler Wikipedia-artiklar får snygga bilder. Vi kommer att koncentrera oss på de ditresta brasilianska och katalanska författarna.

Under lördagen och söndagen kommer vi också att finnas i monter C05:49. Där kommer vi att informera allmänheten om hur Wikipedia fungerar, hur man redigerar, vad Wikimedia Sverige gör, våra återkommande skrivstugor i Göteborg och mycket annat.

Om du har vägarna förbi vår monter, eller om du ser någon med Wikipedia-tröja – prata gärna med oss!

Missa inte heller:

* Lennart Guldbrandsson från Wikimedia Sverige debatterar öppna lärresurser med generaldirektören för Skolverket, en företrädare för Medierådet, VD:n för Svenska läromedel, och facket DIK:s chef. Torsdag 25 sep kl. 14:00 – 14:45.

* Ylva Pettersson från Wikimedia Sverige berättar om hur läsning och skrivande alltmer blir delar av varandra, på fredag 26 sep kl. 12:30 – 12:50.

Läs mer om Wikimedia Sveriges medverkan på bokmässan här.


by Lennart Guldbrandsson at September 24, 2014 09:02 AM

September 23, 2014

Wikimedia Sverige

Umeås studenter översätter MediaWiki till svenska

Evenemanget inleddes med en presentation om grunderna för att ge studenterna spetskompetens om plattformen. Foto: Svennman (eget arbete) CC BY-SA-4.0, via Wikimedia Commons

Wikimedia Sverige vill se mer öppen programvara tillgänglig på svenska för att dessa ska bli enklare att använda. För att detta ska ske tar vi hjälp av volontärer för att översätta de meddelanden som visas för användaren. När vi säger meddelanden talar vi om de knappar, hjälptexter, felmeddelanden m.m. som finns på webbplatsen eller programmet. Att se till att gränssnittet finns på svenska är väldigt viktigt för att göra programmen mer lättanvända för så många personer som möjligt. Vi har flera idéer om hur vi kan öka antalet volontärer som bidrar med att översätta programvaran.

Som en del av det arbetet hade vi den 9 september ett första översättningssprint på Umeå universitet. På översättningssprintet deltog en grupp studenter som först fick lära sig om värdet av att göra öppna programvara flerspråkig. Efter presentationen fick de praktiskt arbeta med att översätta meddelanden som används i MediaWiki, programvaran som Wikipedia bygger på. Studenterna var engagerade och översatte mer än hundra meddelanden under dagen. Vilket gäng!

Målet med översättningssprinten är att öka antalet översättare på translatewiki.net, den plattform där MediaWiki och flera andra fria projekt översätts, samt att översätta de återstående meddelandena i några av de projekt som är centrala för Internets infrastruktur – däribland MediaWiki. Under ett översättningssprint är fördelen att man kan hjälpas åt att klura ut de mest lämpliga översättningarna för svårare meddelanden.

En annan positiv effekt av att träffas fysiskt och sitta tillsammans i ett rum och översätta var att vi kunde anteckna alla problem studenterna stötte på. Under dagen kunde vi på så sätt samla in mängder med bra förbättringsförslag från studenterna för hur vi kan göra translatewiki.net enklare att bidra till. Dessa förslag har vi nu fört vidare till utvecklarna och förbättringarna kan långsiktigt hjälpa till att bygga upp translatewiki.nets popularitet.

På ett sprint går det att ställa praktiska frågor och diskutera översättningarna. Foto: Svennman (eget arbete) CC BY-SA-4.0, via Wikimedia Commons

Även med studenternas hjälp med att översätta finns det dock mängder av översättningar kvar att göra. Bara för MediaWiki finns det totalt över 20 000 meddelanden, varav 673 stycken ännu återstår att översätta till svenska. Mängder av nya meddelanden läggs även till av utvecklarna varje månad då MediaWiki fortsätter att utvecklas och förbättras. Faktum är att vi aldrig någonsin har haft alla meddelanden på MediaWiki översatta till svenska! Det finns alltså mycket att göra och din hjälp behövs verkligen – så gå med i translatewiki-gemenskapen idag! Skriv även upp dig på portalen för de som översätter till svenska här, då är det enklare för oss och gemenskapen att hjälpa dig komma igång. Kör du fast kan du även kontakta oss direkt så hjälper vi dig gärna vidare.

Översättningssprintet var det första av totalt fyra som vi planerar att anordna inom ramen för projektet En expandering av translatewiki.net som vi fått stöd av från Internetfonden (.SE). Kanske kan du vara med på något av de framtida översättningssprinten som vi anordnar i Stockholm och Göteborg? Nästa översättningssprint kommer att äga rum under FSCONS-konferensen i Göteborg 31 oktober-2 november. Så om ni deltar på FSCONS – se till att hålla ögonen öppna!

Om vi lyfter blicken lite, är detta lilla evenemang ett första steg i ett utvidgat samarbete med Umeå universitet som vi ser framför oss. Universitetet har flera väldigt intressanta program med IT-inriktning där studenterna har spetskompetens som verkligen behövs inom våra projekt. I utbyte kan föreningen erbjuda föreläsningar och utbildningsmaterial om Wikimedias projekt för att ge studenterna något som får deras CV att sticka ut lite – vilket är viktigt i en bransch med stenhård konkurrens. Föreningen kan även komma att ge studenterna handledning om de skulle vilja göra en vetenskaplig undersökning av Wikimediaprojekten eller någon av Wikimedia Sveriges initiativ. Vi märker ett stort intresse från Umeå universitets personal och ledning och håller som bäst på att prata ihop oss om vad vi bör hitta på tillsammans härnäst.

Allt gott,

John Andersson och André Costa, Wikimedia Sverige


by John Andersson at September 23, 2014 12:52 PM

September 18, 2014

Wikimedia Sverige

Rällingsbergs gruvor

Det här är ett gästinlägg av Calle Eklund som driver Projekt Hedemora. Inlägget har tidigare publicerats på WikiiHedemorabloggen.

Skylten vid Rällingsbergs gruva sedd genom en QR-läsare på en mobiltelefon, strax innan den med hjälp av kamerans autofokus hittar koden.

Skylten vid Rällingsbergs gruva sedd genom en QR-läsare på en mobiltelefon, strax innan den med hjälp av kamerans autofokus hittar koden.

Före Stockholm. De två orden brukar säga rätt mycket. Vi är före Stockholm. Vi är rent av före de flesta platser i Norden. Jag pratar om QRpedia på en tryckt skylt, som komplement till annan turistinformation. Skylten står vid Rällingsbergs gruva, den största av Rällingsbergs gruvor, strax utanför Långshyttan i Hedemora kommun, Dalarnas län. Platsen är även en del av Husbyringen, ett av Hedemora kommuns mest besökta turistmål.

Detalj av skylten vid Rällingsbergs gruva.

Detalj av skylten vid Rällingsbergs gruva.

Husbyringen är kanske bekant för en del. Det är Sveriges första ekomuseum och går som en röd tråd genom flera historiskt intressanta platser genom Husby socken i Dalarna. Mitt i ingenting –eller mitt i allt– har många innovativa idéer gett liv åt bygden. Christopher Polhem och Gustaf de Laval behöver kanske ingen närmare presentation. Järnverket i Långshyttan var först med Håkan Steffanssons epokgörande masugn 1859, men också först i Sverige med att framställa rostfritt stål på 1920-talet. Att Husbyringen även är bland pionjärerna med denna teknik är därför extra kul.

Vad QRpedia är tog jag upp i ett tidigare inlägg, och QRpedia i sig har använts i många sammanhang i Sverige. Dels i olika tillfälliga evenemang i Hedemora, men även exempelvis på utställningen ”Samtidigt” på Vasamuseet i Stockholm, där koderna presenterats på digitala skärmar.

Permanenta QRpedia-koder har dock, i Sverige, hittills bara satts upp i Umeå, där de på flera platser även kombinerat det med gratis Wifi (trådlöst nätverk). Satsningen i Umeå bygger på det omfattande och ambitiösa projektet Umepedia, som medvetet och systematiskt förbättrat artiklar om staden. QRpedia-koden vid Rällingsberg –liksom Wikiprojekt Hedemora inne i kommunens centralort– har dock mer ad hoc-karaktär, problem löses allteftersom de dyker upp. Detta är inte alls konstigt. I Umeå samarbetar flera större aktörer (Wikimedia Sverige, Umeå universitet, Umeå kommun, Riksantikvarieämbetet, Common Culture of Umeå, Rödåsel Bygdegårdsförening och Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet Norr), men i Hedemora kommun är vi hittills bara tre personer som, i olika grad, håller på. I fallet Rällingsberg fanns ingen Wikipediaartikel när frågan om QRpedia dök upp. Det blev därför bråttom att skapa en artikel att länka till på svenska och något mer språk.

Vad skiljer då QRpedia från exempelvis QR-guidningen ”Kulturarvet i din mobil – Gamla Mora” i Mora? Jo, QRpedia bygger på det fria uppslagsverket Wikipedia. Det innebär för det första att innehållet är fritt, så det är helt okej att göra kopior av hela databasen, vilket också ständigt görs. Detta minskar sårbarheten för att det ska försvinna. För det andra är det uppslagsverket som aldrig blir färdigt. Mer fakta, fler språk, bättre källor, i oändligheten.

Den tredje, och kanske viktigaste punkten: Kraften hos frivilliga ska inte underskattas. Wikipedia kan förvisso redigeras av anställda på en myndighet, det finns således inget förbud mot att exempelvis kommunen eller länsstyrelsen hjälper till och skriver text eller bidrar med fria bilder. Huvudsakligen är Wikipedia dock encyklopedin som byggs av allmänheten. Det gör att intresserade såväl lokalt som globalt kan ge sitt bidrag till –exempelvis– turistinformationen. Det finns många ingångar till att redigera en artikel om ett gruvområde i Bergslagen. En del gillar gruvor, andra lokalhistoria. Några tycker om att förbättra språk, lägga till bilder eller göra tabeller och faktarutor enhetliga och stilrena.

Gammal järnvägsbro vid Rällingsbergs gruva.

Gammal järnvägsbro vid Rällingsbergs gruva.

Jag vill illustrera detta. Den 22 juli 2014 skapade jag, oinloggad, en liten artikel om gruvorna, på knagglig tyska, på tyskspråkiga Wikipedia. Endast fem timmar senare hade en intresserad person förbättrat artikeln, och i skrivande stund ser den ut så här. Snabbheten, när inspirationen finns, är en stor styrka. Likaså att människor med språkkunskaper kan översätta befintliga Wikipediaartiklar från andra språk (se exemplet med Teaterladan). När den engelskspråkiga artikeln utökats är planen att skicka ut en likadan förfrågan om översättningshjälp som gjordes med Teaterladan, men i skrivande stund är den tyvärr väldigt kort. Engelska är dock ett språk många svenskar behärskar, så med gemensamma ansträngningar torde även den kunna bli fyllig.

Nu behöver du inte genast åka till Långshyttan. Du behöver inte sätta dig och redigera artikeln om Rällingsbergs gruvor. Men vad jag vill att du tar med dig är att det inte krävs så mycket för att ge en plats ett mervärde. Det behövs inte mycket för att en avfolkningsbygd på landsorten ska hamna på kartan i positiv bemärkelse. Du kanske aldrig har varit i Långshyttan, du kanske aldrig tidigare har läst artikeln om Rällingsbergs gruvor, men nu har det satt sig i ditt huvud. Har du någon plats i din närhet du skulle kunna framhäva?


by Axel Pettersson at September 18, 2014 08:48 AM

September 17, 2014

Wikimedia Norge

Skrivestafetten på Wikipedia – om musikere av vår generasjon

Hedvig Mollestad Thomassen i redigeringsmodus i sitt eget hjem, sammen med Jorid Martinsen fra Wikimedia Norge.

Hedvig Mollestad Thomassen i redigeringsmodus i sitt eget hjem, sammen med Jorid Martinsen fra Wikimedia Norge.

Nyeste bidragsytere i vår skrivestafett er musiker Hedvig Mollestad Thomassen. Hedvig har valgt å skrive om noe både hun og vi kan være enig i at er viktig; å vise frem en annen dyktig musiker fra egen generasjon.

– Jeg bestemte meg for å skrive om Mai Elise Solberg fordi jeg både vil skrive innenfor et felt jeg har kunnskap – musikk og musikere – og fordi det er viktig å vise frem dyktige musikere i egen generasjon.

Artikkelen om jazzmusiker Mai Elise Solberg fantes på Wikipedia fra tidligere av, men den var ikke spesielt utfyllende.

– Mai Elise er både up and coming og en relevant musiker og samarbeidspartner for mange. Hun har en omfattende musikalsk CV, som fortjener å vises frem.

Hedvig ble utfordret til å delta i stafetten av forfatter Agnes Ravatn, som valgte Hedvig fordi hun er landets største gitarhelt.

– Jeg kunns jo ikke si nei når jeg ble utfordra av noen jeg beundrer såpass mye som Agnes Ravatn. Dessuten er det kult å bidra til at det finnes god informasjon på nett.

Å redigere på Wikipedia var lettere å komme inn i enn Hedvig hadde sett for seg.

– Det er jo et system å forholde seg til, og det minnet meg egentlig mye om det jeg gjorde da jeg skrev i studentavisa Universitas.

Til å overta stafettpinnen har hun valgt ut en annen notabel kvinnelig artist – Sandra Kolstad.

– Å utfordre Sandra Kolstad som neste person var et veldig opplagt valg; hun har bein i nesa, kan mye, og tar andre valg enn resten av oss. Hun er forfriskende, og jeg tror hun kan bidra med mye bra! avslutter Hedvig.

 

by Jorid Martinsen at September 17, 2014 11:24 AM

September 16, 2014

Wikimedia Sverige

En titt på Wikimini: språk, ämneskunskaper och digitala färdigheter

Wikimini-800x200-300dpiPNG

Jag skrev tidigare om att vi på Wikimedia Sverige utfärdar 0pen Badges för skickliga pedagoger som använder Wikipedia produktivt med sina elever. Det här är inte bara begränsat till lärare i gymnasieskolan, utan handlar också om att uppmärksamma hur lärare inom grundskolan använder sig kreativt av Wikimini, uppslagsverket av barn för barn.
 

Det är oerhört glädjande att relativt många lärare och elever hittar till Wikimini och ser ut att ha relativt lätt att komma igång med att redigera. Jag tror verkligen på Wikimini som ett relevant underlag för en undervisning som utvecklar språket, ämneskunskaper och elevens digitala färdigheter, och därför har jag satt ihop några enkla skärminspelningar som visar hur innehåll kan utvecklas efter det initiala skedet, exempelvis:

  • Hur ser en standardinledning ut?
  • Hur och varför skapar man länkar?
  • Hur går det att se hur en artikel vuxit fram?
  • Hur och varför ska man bevaka artiklarna?

Språkliga färdigheter

Ett bra ställe att börja för att bli bekant med Wikiminis innehåll är artikeln om Göteborg. Genom att läsa den här texten kan elever bli bekanta med textypens syfte – texten vill förmedla allmän information om staden Göteborg och beskriva den med stadsdelar och annat. Den tänkta mottagaren till texten är just de här eleverna så de kan också avgöra om texten lyckas med det eller om den behöver förbättras. Med den här texten som modell så kan undervisningen handla om att gemensamt hitta vilka språkliga kännetecken som finns i texten. Inledningen i en beskrivande faktatext, som texterna på Wikimini är, är väldigt typisk både till form och funktion, eftersom den syftar till att direkt göra läsaren klar över vad texten handlar om genom att formulera en beskrivande klassifikation. Fet stil används vilket också hör hemma inom den encyklopediska genren. Det som den här texten inte har, men som jag skulle förvänta mig av den här texttypen är en avslutande redogörelse för vilka källor som ligger till grund för informationen.

<iframe allowfullscreen="true" class="youtube-player" frameborder="0" height="390" src="http://www.youtube.com/embed/EvtQAUAM8GY?version=3&amp;rel=0&amp;fs=1&amp;showsearch=0&amp;showinfo=1&amp;iv_load_policy=1&amp;wmode=transparent" type="text/html" width="640"></iframe>

 

I texten om London däremot,  möts vi inte av den form och funktion som finns i artikeln om Göteborg, även om syftet med texten är densamma. Vilka justeringar skulle behövas för att utveckla textens kvalitet? Med den här texten som utgångspunkt så finns möjligheten att prata om att texter inte bara blir ”bättre” av att vi skriver dem, utan de kan också förbättras genom att vi tar bort eller flyttar text. Hur kan inledningen se ut? Vilka ord kan länkas osv? Även texter som har brister av olika slag kan vara bra underlag för elever att göra elever medvetna om hur de kan delta i att skapa ett värde för andra i innehåll som finns på nätet.

Ämneskunskaper

Vi ser också i texten om Göteborg att den har både blåa och en röd länk. De blåa leder till artiklar om det ordet, och det ställer läsaren inför valet att klicka sig vidare eller stanna på den aktuella texten, det kan alltså vara lässtrategiskt bra att ibland klicka sig vidare för att få en större överblick över ämnet, eller att inte klicka sig vidare utan fokusera på den aktuella texten. Genom att prata om formen i modelltexten så kan alltså undervisningen också behandla explicita verktyg för att använda lässtrategier och sedan leda diskussionen till vilka ord som bör vara länkade i den text som eleverna bidrar till. Genom att bygga ämneskunskaper kring ett ämne så kan eleven föreslå vilka nyckelord som bör länkas och det förbättrar kvaliteten på en sådan här text, både innehållsmässigt och till formen.

<iframe allowfullscreen="true" class="youtube-player" frameborder="0" height="390" src="http://www.youtube.com/embed/L7bHkjMuTsc?version=3&amp;rel=0&amp;fs=1&amp;showsearch=0&amp;showinfo=1&amp;iv_load_policy=1&amp;wmode=transparent" type="text/html" width="640"></iframe>

Internet som en öppen och kollaborativ yta

På Wikimini, precis som på Wikipedia, är alla redigeringar synliga för alla. Den öppna processen vittnar om att innehåll på nätet, såsom Wikiminis texter, är resultatet av att vi är många som hjälper varandra att skriva och att det här är texter som kan förändras hela tiden. Jag ser det här som ett pedagogiskt verktyg för att prata om den kollaborativa processen som jag tror att alla behöver undervisning i på ett eller annat sätt. Vad som blir synligt när jag tittar i historiken och jämför olika versioner är just hur vi kan förflytta oss bort från en väldigt dominerande tankebild av att texter är skapade av enskilda författare och att genom gemensamt skapande aktualiseras frågan om gemensamt ägande av text och innehåll.

<iframe allowfullscreen="true" class="youtube-player" frameborder="0" height="390" src="http://www.youtube.com/embed/pUVXuW2Iqls?version=3&amp;rel=0&amp;fs=1&amp;showsearch=0&amp;showinfo=1&amp;iv_load_policy=1&amp;wmode=transparent" type="text/html" width="640"></iframe>

 

Och som en avslutande uppmaning, gå till de här artiklarna (exempelvis Göteborg och London) och kolla om de ser ut som när jag filmat dem idag. Om vi har riktig tur så har de redan förändrats, utvecklats och förbättrats av många olika elever runt om i skolan och nytt innehåll har skapats för andra att läsa och dela. Om du använder Wikimini med dina elever, eller om du vill börja men vill veta mer innan du kör igång, hör av dig till oss och berätta om dina erfarenheter!

Sara Mörtsell

Utbildningsansvarig Wikimedia Sverige


by Sara Mörtsell at September 16, 2014 09:37 AM

September 09, 2014

Wikimedia Sverige

Slutspurt i Då och Nu

Efter en hel sommar av fototävlingen Då och Nu är det nu dags för slutspurt. Imorgon är sista dagen för uppladdning (du kan hålla på fram till 23.59 CEST). I skrivande stund är det ungefär 50 inskickade bilder som du har att tävla mot. Vi efterlyser framförallt bilder från Lunds och Umeå kommun där vi inte har fått några uppladdningar alls än, men som ingår i egna urvalsgrupper i chansen att bli utställd på Västerbottens museum. De andra urvalsgrupperna är kommunerna Göteborg, Stockholm och Kalmar samt resten av Sverige, så alla har chansen att vara med och tävla i slutspurten.

Guldheden

Till vänster: Guldhedstorget 1945 Foto: Fredrik Daniel Bruno Licens: Public Domain Till höger: Guldhedstorget 2011 Foto: Bengt A Lundberg Licens: CC BY 2.5

Tävlingen går alltså ut på som ovan att ta en ny version av en bild som finns i Europeanas databas. Du behöver inte göra ett collage som ovan, utan det är enbart din egna bild som du tävlar med. Bedömningskriterierna är att försöka efterlikna hur den första bilden har tagits, det vill säga stå på samma plats, ha ett liknande perspektiv och så vidare. I bilden till höger skulle man kunna förbättra perspektivet och beskärningen något. Innehållet i själva bilden kan däremot ha ändrat sig hur mycket som helst, det intressanta blir ju att kunna göra jämförelserna sida vid sida för att se skillnader eller likheter.


by Jan Ainali at September 09, 2014 03:22 PM

September 04, 2014

Bep

Minify before you uglify, you stupid!

“You’ll have to ng-minify the code before you uglify it, you stupid git!” – I have to make it smaller before I make it uglier? – Stupid!! The ng-minify makes the code bigger, but the real beauty is in the …

by Bjørn Erik Pedersen at September 04, 2014 05:04 PM

September 01, 2014

Wikimedia Sverige

Varför behövs just dina bilder i Wiki Loves Monuments?

Tidigare postat på bloggen för Wiki Loves Monuments Sverige.

Vart år är vi på Wikimedia Sverige ute och talar med folk om Wiki Loves Monuments och förklarar varför det är viktigt att de deltar. Ofta får vi samma frågor och kommentarer från personer som är osäkra på om eller hur de kan delta. Nedan hoppas vi på att besvara några av de vanligaste frågorna samt ge några tips på hur du får mer ut av byggnader som redan fotograferats samt hur du gör det lättare för andra användare att hitta och använda dina bilder.

Jag är inte världens bästa fotograf. Vill Commons verkligen ha mina bilder?

Ja, det vill vi verkligen! Syftet med de flesta av fototävlingarna är inte bara att hylla våra bästa fotografer, även om det också är viktigt. Ännu viktigare för Wikimediarörelsen är att få fler personer involverade i att bidra och fritt dela med sig av användbara bilder. Vi vill göra folk medvetna om att de kan välja att låta sina bilder ligga på en hylla, eller en hårddisk, och samla damm, eller att publicera under en fri licens så att de blir tillgängliga och kan användas av alla var som helst i världen.

En 'vanlig' bild

En ‘vanlig’ bild av en byggnad. Skoklosterslott666.JPG av Marcinek [CC BY-SA 2.5]

Wikipedia har redan fotografier av alla intressanta byggnader i mitt område. Varför vill ni ha fler?

En enskild bild av en byggnad kan ge en generell överbild, men inte mycket mer. Vårt mål på Commons är att samla så många informativa och utbildande byggnader som möjligt; för att ge många valmöjligheter till den som behöver en bild av byggnaden och för att fånga de olika aspekterna av byggnaden. Så om du ser att din favorit byggnad redan har en högkvalitativ bild på Wikipedia där du inte skulle kunna ta en bättre själv, oroa dig inte. Istället för att ladda upp en dubblett av lägre kvalitet, koncentrera dig på något lite annorlunda. Exempelvis kan något av följande vara av intresse:

  • Fotografier från olika vinklar eller med olika perspektiv
  • Byggnaden i sin omgivande miljö
  • Bilder från baksidan och sidorna (helst dem alla)
  • Arkitektoniska detaljer, både stora drag och små detaljer
  • Bilder från insidan (i de fall man kan få tillstånd för detta)
  • Tillhörande byggnader, om sådana finns (t.ex. gårdsbyggnader, annex etc.)
  • Byggnaden under olika ljusförhållanden eller vid olika tider på året
  • Byggnaden i användning, exempelvis under en högtid eller när den är öppen för besökare
  • Äldre halvhistoriska bilder, under förutsättningen att du själv tog bilden
  • Artistiska bilder
Byggnaden från en ny vinkel

Byggnaden från en ny vinkel. Skokloster fasad 2013b.jpg av Holger.Ellgaard [CC BY-SA 3.0]

Hur är det med ”tråkiga” eller icke-anmärkningsvärda byggnader?

Commons är ett brett arkiv för informativa och utbildande bilder och andra mediefiler. Commons applicerar inte några av Wikipedias ”relevanskriterier” på sina bilder. De kräver dock att alla foton åtminstone är potentiellt användbara för informativa och utbildande syften.

För att försäkra dig om att dina bilder är användbara för andra, ange alltid detaljerad information om vad du fotograferat. En omärkt och till synes slumpmässig bild av ett radhus löper risken att raderas av en administratör på Commons då den inte betraktas som användbar ur ett pedagogiskt syfte; men samma bild kan vara av avsevärt syfte om du angivit:

  • en förklarande titel (t.ex. ”Detalj från ett av radhusen i kvarteret Canada, Lidingö kommun”),
  • en informativ beskrivning (t.ex. ”Detaljbild av en av portarna i kvarteret Canada, Lidingö. Radhusen i kvarteret Canada från 1908 omtalas ibland som Sveriges första radhus.”).
  • (helst) en koordinat.
Detaljbilder

Detaljbild. Skokloster_fasad_2013c.jpg av Holger.Ellgaard [CC BY-SA 3.0]

Undvik problem på plats

  • Visa hänsyn och tänk på andra fotografer, och andra på platsen.
  • Var extra hänsynsfull om byggnaden du vill fotografera är en privat bostad. Fortsätt inte att fotografera om den som bor där ber dig att sluta. Förklara gärna varför du tar en bild av just deras hus.
  • Om du fotograferar inomhus, sluta direkt om någon ber dig. Vissa platser förbjuder fotografering inomhus, men andra kan detta tillåtas om du får tillstånd.
  • Gör inte intrång på privat egendom. I Sverige är det dock helt ok att ta bilder av privat ägda byggnader från en allmän plats så som gatan. I vissa länder gäller andra begränsningar: se Commons:Freedom of panorama.
  • Försök att undvika att ta bilder där individuella människor får en framträdande plats. På livliga platser, t.ex. vid turistattraktioner, kan det dock vara svårt att helt undvika folk. Om inget annat alternativ finns, ta med en större grupp människor eller individer om de inte utgör en betydande del av bilden.
  • Där det är möjligt försök att undvika att fotografera fordon, speciellt registreringsskyltar.

Upphovsrätt

Ladda inte upp fotografier av affischer, anslagstavlor, skyltar eller moderna väggmålningar, eller något annat med text eller en tvådimensionell bild som kan vara upphovsrättsligt skyddad. Detta gäller även om texten eller bilden finns på en offentlig plats. Även om alla andra tar bilder av denna typen av texter och bilder innebär detta inte att bilden kommer att accepteras på Commons. Tillräckligt gamla väggmålningar i exempelvis kyrkor är ok och likaså om skylten enbart utgör en liten del av bilden.


by André Costa at September 01, 2014 11:33 AM

Idéer om Open Badges för skolarbete på Wikipedia

Innan sommaren skrev jag ett inlägg om hur viktiga de skickliga pedagogerna är som genom att ha insyn i Wikipedia gör så att elevers ansträngningar resulterar i tillgänglig kunskap för den stora allmänheten, samtidigt som skolarbetet genererar innehåll av god kvalitet som stärker Wikipediagmenskapens arbete. Jag tänkte ta det här tillfället till att berätta mer om hur jag tänker när det gäller att använda det som kallas för Open badges för att validera och ge erkännande till lärares och elevers insatser. All feedback är väldigt välkommen!

 

Open badges är ett initiativ av Mozilla och det är ett sätt att digitalt kunna verifiera någons prestationer, deltagande, eller lärande. Det fungerar som ett komplement till formella kvalifikationer och intyg och breddar sättet som vi kan visa upp våra meriter på. Det som tekniskt sätt gör det digitala märket användbart är att det innehåller information om vad den representerar som direkt är tillgänglig genom en enkel klickning. Den som har tilldelats ett sådant här digitalt märke har möjligheten att välja om och var den kan visas och i vilka kontexter den ska synliggöras, exempelvis en egen webbplats eller i sociala medier.

Elevers medie- och informationskunnighet

För elever handlar det om att ha fler sätt att visa meriterande aktiviteter och vilka förmågor som varit involverade i dem. När det gäller att skriva och vara en aktiv deltagare bland andra användare på Wikipedia, så handlar det om väldigt många olika förmågor. Bland dessa har jag valt ut tre färdigheter som krävs av den som framgångsrikt bidrar till Wikipedia (dessa gäller inte bara elever):

  1. Kommunikativ kompetens - Eleven kommunicerar kunskapen på ett neutralt sätt i enlighet med encyklopedisk genre.
  2. Källkritisk förståelse - Eleven visar sin källkritiska förståelse genom att verifiera kunskapen med pålitliga källor.
  3. Medie – och informationskunnighet – Eleven demonstrerar medie- och informationskunnighet genom att använda digital teknik för webbpublicering och spridning av kunskapen med fria licenser.

Den tredje färdigheten som jag listat förkortas vanligen MIK och beskrivs av UNESCO som en viktig förutsättning för demokratiska samhällen och MIK är kärnan i yttrande- och informaitonsfriheten. Jag gillar speciellt att UNESCOs beskrivning av MIK betonar dess betydelse för att utveckla oberoende informationssystem och att den mediekunnige medborgaren kritiskt kan värdera mediers innehåll och förutsätts vara en aktiv producent av information. Jag ser det som att MIK-begreppet ger en fördjupad innebörd av “digital kompetens” och i mina öron låter det väldigt mycket som att Wikipedia är en oerhört lämplig plattform för att utveckla unga människors mediekunnighet.

I följande översikt har jag försökt skissa upp en idé till hur elevers färdigheter hänger ihop som tre kriterier för ett övergripande Wikipedia-märke.

Sara Mörtsell CC- BY SA 4.0

Kom gärna med förslag till förbättringar och utveckling av både innehåll och form för det här badge-systemet.

 

Pedagoger med Wikipedia som klassrum

Att som lärare integrera Wikipedia i sitt klassrum (eller integrera sitt klassrum i Wikipedia?) kräver en del insyn och förtrogenhet med Wikipedia som projekt och så klart att kunna förena det i den pedagogiska processen. Lägg till också att ämneskunskaperna är centrala i genom hela arbetet. Jag har valt att beskriva detta med hjälp av tre praktiska nyckelmoment. Ett syfte med att med att genom visuella märken beskriva en så här process är att det synliggör vad ett utförande innebär, och kan därmed också vara ett verktyg för lärande. Ta exempelvis ämnesinventeringen – varför behöver den som står i kast med att skriva på Wikipedia först läsa en del där? Jo, för den analysen krävs för att kunna avgöra hur arbetet ska gå vidare och göra kloka val om hur bidrag ska kunna ta form. Vilka luckor finns? Och hur stämmer de överens med ämnesinnehållet i kursen?

Så här har jag skissat upp hur ett badge-system kan se ut för pedagoger.

Kom gärna med förslag till förbättringar och utveckling av både innehåll och form för det här badge-systemet.

Kom gärna med förslag till förbättringar och utveckling av både innehåll och form för det här badge-systemet.

 

Slutligen vill jag tipsa lärare om resursen ”Vägledning för pedagoger” som finns på Wikipedia. Kolla där för att se idé till upplägg och hur redigering på Wikipedia fungerar med verktyget VisualEditor, som innebär en avsevärd förenkling av hur redigering går till.

 

Sara Mörtsell

Utbildningsansvarig, Wikimedia Sverige


by Sara Mörtsell at September 01, 2014 09:19 AM

August 29, 2014

Wikimedia Norge

Hvordan konstruere en bygd?

Skrevet av Stian Tranung

Jeg har blitt oppfordret av Wikimedia Norge til å skrive om hva som skjedde da jeg prøvde å legge ut en artikkel om et fiktivt sted på Wikipedia. Mitt navn er Stian Tranung, og jeg studerer grafisk design og illustrasjon Master ved Kunsthøgskolen i Oslo og tok en bachelor i våren 2014. Min bacheloroppgave handlet om den fiktive fjellbygda Skåkdalen, en bygd som jeg har konstruert selv.

 

illustrasjon_skaakdalen2

Illustrasjon i boken om Skåkdalen. Stian Tranung

«Skåkdalen er en liten bygd med spredt bosetning og rundt 350 fastboende. Bygda ligger i et skålformet dallandskap med kletter og høer omkring. Husdyrhold, jord- og skogbruk er tradisjonelt de viktigste næringene. Men de minnes fortsatt sin lasskjørerhistorie. Det blir bare færre og færre som bor i Skåkdalen. Som de fleste småsteder i Norge herjer fraflytting og forgubbing bygda hardt. De unge flytter vekk og de gamle blir igjen. Det er ikke mange generasjonene før Skåkdalen vil bli en folketom bygd. Boken Skåkdalen, den vesle bygda i fjellet handler om Skåkdalen og er mitt bidrag til grunnlovsjubileumsåret 2014».

For å skape dette stedet hentet jeg inspirasjon fra store deler i Norge, som Røros, Os, Vingelen, Tolga, Hodalen, Tynset, Alvdal og Trysil, for å nevne noen steder. Anekdoter ble samlet, observasjoner ble gjort. Tekst ble skrevet og illustrasjoner ble tegnet. Det hele endte opp i en bok, med tekst og illustrasjoner av meg.

Hele prosjektet mitt gikk ut på å konstruere et plausibelt sted og forhåpentligvis klare å lure en og annen til å tro at dette var et ekte sted. Foruten boken, med skildringer, historie og egen bygdesang, fikk bygda sin egen instagrambruker (@skaakdalen) hvor det ble lagt ut bilder fra bygda. Det ble laget en falsk historie/bygdebok og en salmebok fra området.

Logoer ble konstruert for Skåkdalen pensjonistkor, Skåkdalen idrettslag og Skåkdalen bygdelag. Men min tanke var at kanskje den viktigste faktoren for å gjøre dette til et virkelig sted var en Wikipedia-artikkel. Wikipedia er jo det første stedet man søker opp ting man er usikker på, eller når man vil dobbelsjekke om noe er riktig. Her skulle jeg publisere all praktisk info om stedet, historikk, statistikk o.l. Alt for at det skulle bli et ekte sted.

logoer

Logoer til Skåkdalens ulike lag. Stian Tranung

Jeg visste jo at alle artikler som skal legges ut på Wikipedia må være sanne, man kan ikke skrive at Jens Stoltenberg er et romvesen eller at palmeolje er oppkalt etter Olof Palme. Men til dette prosjektet tenkte jeg at jeg skulle ta en råsjangs. Om artikkelen sto på Wikipedia i en ukes tid, under avgangsutstillingen, så hadde det vært en suksess. Wikipedia kunne  umulig fungere så effektivt at de fant min lille tulleartikkel i det store wikipediauniverset der ute. Dette slipper jeg unna med, tenkte jeg. Men nei, det tok ikke lang tid før jeg ble avslørt. Jeg hadde så vidt skrevet ned noen småord om bygda, og lastet opp en av logoene mine på Wikimedia Commons, før de oppdaget meg. Neste gang jeg logget meg inn var plutselig artikkelen min borte, og denne meldingen dukket opp:

wikipedia

Samtidig oppdaget jeg en annen melding der det stod:

wiki2-2

Med disse tilbakemeldingene skjønte jeg to ting: redigeringskontrollen på Wikipedia er mye mer effektiv enn det jeg trodde. Man hører ofte at det bare er «16 år gamle gutter som sitter og skriver tull der», men jeg merket fort at det var et effektivt og nøye apparat bak dette. Det at de avslørte at Skåkdalen ikke er et ekte sted så fort kan jeg vel egentlig takk meg selv for. Om man googler  «Skåkdalen», så er noe av det første som dukker opp min egen skoleblogg, hvor de fleste blogginnleggene det siste halvåret handlet om prosjektet. Her får man innblikk i tanker, reseachturer og inspirasjonskilder, så ikke så vanskelig å finne ut at dette ikke er et ekte sted altså.

Det andre jeg oppdaget var (bortsett fra et jeg ikke skjønte hvordan man fikk lastet opp et bilde på Wikimedia Commons), at deler av prosjektet mitt var såpass troverdig at logoen min mest sannsynlig kom til å bli slettet, siden man ikke trodde den var et idrettslag sitt. Så fornøyd, jeg klarte å lure én wikipedianer.

Artikkelen ble det aldri noe av, det ble for dårlig tid, eksaminering og avgangsutstilling kom. Men nå er det kanskje på tide å få opp en artikkel om fjellbygda Skåkdalen, men denne gangen om boken, når den snart blir gitt ut.

Om du lurer på hvordan Skåkdalsprosjeket gikk, kan man se noe her.

 

 

by Astrid Carlsen at August 29, 2014 09:53 AM

August 24, 2014

Wikimedia Sverige

Vad är det effektivaste sättet att lösa kvinnounderskottet på Wikipedia?

Några av de som besökte Wikimania 2014.

Några av de som besökte Wikimania 2014.

I början av augusti ägde årets största Wikipedia-evenemang rum i London, Wikimania. Där deltog ungefär 2000 personer från hela världen i ett program med upp till åtta olika spår samtidigt.

Vi var ett helt gäng som talade svenska där. Det finns några rapporter från de andra svenskarna här, här, här. (Uppdateras när fler rapporter kommer.)

Men de stora poängerna var att delta i föreläsningar och att träffa folk som man inte träffar annars, det vill säga att höra om nya saker, bli inspirerad och hitta de bästa sätten att samarbeta.

Själv hade jag fått ett stipendium för att kunna åka till konferensen. Det tog jag på stort allvar. På samma sätt som Wikimedia Foundation tar alla donationer på allvar och försöker att spendera pengarna så vist och genomtänkt som möjligt. (Allt blir inte klockrent, men man har verkligen ansträngt sig och jag har deltagit i diskussionerna som visar på hur mycket de tänker på att inte slösa med folks pengar.)

Det finns ett par saker som jag själv ser som de stora utmaningarna framöver (något jag har skrivit om i den vetenskapliga tidskriften Culture Unbound):

* Wikipedias utseende och funktioner (om vi inte hänger med i utvecklingen kommer besökarna att överge Wikipedia)

* underskottet av kvinnor

Därför deltog jag så mycket jag kunde i presentationer och diskussioner med de inriktningarna. Tyvärr kunde jag inte delta på Wikimanias hackathon, men det fanns lyckligtvis ganska gott om andra tillfällen att titta på och lyssna till och prata om den tekniska sidan av Wikipedia. Många av dem var också anpassade efter allmänhetens kunskapsnivå, snarare än att enbart rikta sig mot redan kunniga, något som jag var tacksam för. Flera av de här är filmade, och jag rekommenderar särskilt:

* Raph Koster, om hur Wikipedia brister när det gäller att engagera folk

* Brandon Harris, Wikimedia Foundations huvuddesigner

* Erik Möller, vice vd för Wikimedia Foundation

Dessutom kan det vara bra att ha sett Wikimedia Foundations nya vd, Lila Tretikov. Enligt uppgift var hon sjuk, men höll ändå sin presentation där hon beskrev Wikimedia-rörelsens framtid, så som hon såg den.

Men mitt stora intresse på Wikimania var de delar som handlade om underskottet av kvinnor. Även om det fanns en del presentationer om det ämnet var det förvånansvärt få, med tanke på hur stort problemet är. Kanske tror folk att det är ett kvinnoproblem, och inte ett problem för alla.

Oavsett orsaken är jag framför allt glad över att jag deltog i Wikimanias sista dags sista diskussioner om underskottet av kvinnor, nämligen den som var ägnad åt att omsätta de diskussioner om kvinnounderskottet till faktiska planer. Den byggde på ett antal diskussioner som ägt rum de senaste åren, något som jag har skrivit om tidigare.

Nu var frågan: vad är de effektivaste sätten att rekrytera fler kvinnor att skriva på Wikipedia? Det blev en spännande diskussion där diskussionsledarna presenterade några huvudriktningar, och vi deltagare både fick rösta och föra fram egna idéer. Än så länge har resultatet inte presenterats, såvitt jag har kunnat se, men urvalet av huvudriktningar kommer härifrån. De förslag som jag minns kom högt i omröstningen var:

* den typ av skrivstugor där enbart kvinnor bjuds in, eller ämnet är tydligt fokuserat på kvinnor, såsom den serie skrivstugor vi håller i Göteborg varje tisdag

* mer fokus på kulturarvssektorn och utbildningssektorn där kvinnor utgör en majoritet redan

* återanvändning och vidareutveckling av det material som redan finns om till exempel kvinnounderskottet inom teknik och IT

* projekt för att ta hand om nykomlingar, såsom Teahouse på engelskspråkiga Wikipedia

Tråkigt nog behövs också regler för hur man beter sig på konferenser och andra möten. Det har förekommit såväl sexuella förolämpningar som oönskade sexuella inviter. (Jag har inte hört talas om något sånt i Sverige, men om någon har varit med om något sånt, var inte rädd för att rapportera det! Sånt tolereras inte.)

Några av deltagarna i 2014 års Wiki camp i Armenien.

Några av deltagarna i 2014 års Wiki camp i Armenien.

Men det mest positiva och intressanta förslag jag fick höra talas om var en kvinna från armeniska Wikipedia som berättade att de inte hade något kvinnounderskott. Jag råkar känna Susanna Mkrtchyan som är en av de tongivande wikipedianerna där, och satt bredvid henne under den här diskussionen. Jag frågade vad som var receptet.

Hon berättade då om Wiki camp. Det är ett spännade initiativ som går ut på att omkring 75 ungdomar på high school-nivå åker på ett tvåveckorskollo utanför Vanadzor. Med sig har de ett femtontal ledare, varav ganska många wikipedianer. De befinner sig i skogen, och ägnar sina dagar åt att skriva på Wikipedia. Efter de 14 dagarna har de skrivit ungefär 2 500 artiklar. Varje dag får den som gjort bäst redigeringar, den bästa gruppen och den bästa artikeln pris. Arbetet kombineras med musikpauser, sport och intellektuella lekar.

De flesta av deltagarna fortsätter att redigera på Wikipedia efter Wiki camp, eftersom de fått så många vänner efter de två veckorna. Och de flesta av dem är unga kvinnor.

Läs mer om Wiki camp på engelska här.

Jag undrar om det skulle fungera i Sverige. Varför inte? Den som är intresserad får gärna höra av sig till mig eller kommentera inlägget nedan.


by Lennart Guldbrandsson at August 24, 2014 12:07 PM

August 20, 2014

Wikimedia Sverige

Hur Umeå blev Nordens första Wikipedia-stad

Umepedia-logo.svg

Umepedia-logo.svg. Skapare: MikaelLindmark. Licens: CC BY-SA 3.0.

Vi har nu arbetat i snart 1 år med att göra Umeå till Nordens första Wikipedia-stad. Umepedia-projektet, finansierat av Kulturbryggan, Wikimedia Sverige och Umeå universitet, har gått ut på att förbättra Wikipedias artiklar och i staden placera ut skyltar som har så kallade Quick Responce-koder (QR) på dem.

När QR-koderna på skyltarna skannas av en mobiltelefon eller padda skickas man vidare till Wikipedia-artikel där man kan läsa om objektet man har framför sig. De QR-koder vi använder i projektet är dock extra smarta och känner av vilket språk man har inställt på mobilen och omdirigerar automatiskt vidare till den språkversionen av Wikipedia. Detta gör det enklare för invandrare, utbytesstudenter och så klart turister att lära sig mer om det som de ser i staden. Något som är extra viktigt då Umeå under 2014 är Europeisk kulturhuvudstad.

Materialet är förstås även fritt tillgängligt på Wikipedia för alla och de artiklar som skapats inom projektet har redan lästs många tiotusentals gånger innan skyltarna ens kommit upp i staden. Vi förberedde de svenska artiklarna under en serie evenemang där vi bjöd in invånare och experter till att förbättra artiklarna och en grupp aktiva wikipedianer engagerade sig online.

Efter några månaders arbete på de svensk- och engelskspråkiga Wikipedia-artiklarna hade vi i maj en skrivtävling online som handlade om att skapa nya och förbättra existerande artiklar på så många språk som möjligt baserat på en lista vi skapat. Över 600 artiklar på 46 språk skapades på bara en månad! Mer än vi någonsin kunde hoppas på! Det är knappast orimligt att tänka sig att Wikipedia nu är den bästa källan till information om Umeå på flera av de språken.

Vi har under Umepedia-projektet jobbat med mängder av organisationer som har hjälpt till att sprida information om projektet och förbättra Wikipedias artiklar på olika sätt. Projektet har verkligen fungerat som en dörröppnare. Umeå universitet har bland annat ordnat flera evenemang på universitetet och även släppt flygfoton över campus under fri licens. En fantastisk resurs som gör artiklarna oerhört mycket mer spännande och vackrare!

Även Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Kungliga biblioteket m.fl. har släppt historiskt bildmaterial, och en av våra volontärer har slitit hund på Umeå Stadsarkiv och skannat in mängder av historiskt viktiga bilder. Dessa historiska bilder sätts nu i en kontext på Wikipedia.

Vid museernas Vårmöte i Umeå blev vi inbjudna att hålla en presentation om projektet. Då placerade vi även de två första skyltarna utomhus i staden samt 18 stycken inomhus på Guitars – The Museum, för att skapa en interaktiv utställning och ge deras fantastiska samling av gitarrer ett större djup.

De kommande månaderna kommer ytterligare 23 skyltar att placeras ut i staden. Placeringen av skyltarna kommer att finnas bland annat på vår webbplats, www.umepedia.se. Fler spännande saker är på gång inom projektet, så håll ett öga här på bloggen!

Projektet har rönt stort intresse i media och lokala tidningar, radio och TV har skrivit om det. Detta sätter glädjande nog fokus på Wikimedia Sveriges existens och arbete; på värdet av och möjligheterna med fri kunskap, WIkipedia och modern teknik; samt på den kultur som finns att beskåda lokalt.

Vi håller nu på att arbeta med att skriva en ansökan om stöd för att skapa fler svenska Wikipedia-städer. Ansökan skall vara färdig 2 september 2014. Vill du jobba med oss och göra din favoritstad till en Wikipedia-stad? Hör av dig till john.andersson@wikimedia.se så snart som möjligt!

Umepedia-skylt på Guitars – The Museum. Skapare: John Andersson (WMSE). Licens: CC BY-SA 4.0

Umepedia-skylt på Guitars – The Museum. Skapare: John Andersson (WMSE). Licens: CC BY-SA 4.0

Flygbild över konstnärligt campus och delar av staden 2013. Skapare: Bergslagsbild AB, från Umeå universitet. Licens: CC BY-SA 4.0.


by jopparn at August 20, 2014 11:38 AM

July 15, 2014

Bep

Er nynorsken rota til alt vondt?

Dette innlegget er eit svar til systrendingen Øystein A. Vangsnes sin kronikk med motsett forteikn. Han samanstiller gode levekår med nynorsk språkføring. Dette er sjølvsagt rett, men av andre grunnar enn dei Vangsnes dreg fram. Klart det er betre å …

by Bjørn Erik Pedersen at July 15, 2014 10:08 PM

Meteorologar er billegare i drift

Wikipedanten Frokor frå Fitjar har oppretta 18 965 (åtvaring: denne lista er LANG!)  artiklar på Nynorsk Wikipedia, som artiklane om alle fjordane i Noreg og dei fleste innsjøane i Europa – totalt 69 734 redigeringar. Meteorologen i Aserbajdsjan er av dei mange …

by Bjørn Erik Pedersen at July 15, 2014 10:07 PM

Språkstrid om portugisisk øygruppe

På Tinget på Wikipedia på bokmål og riksmål går det no ein debatt om ein skal skrive Azorene eller Asorene. Denne debatten er i skrivande stund på 45 716 teikn, 7 205 ord, og stadig veksande. Debatten er to dagar gamal. Ingenting …

by Bjørn Erik Pedersen at July 15, 2014 10:06 PM

Wikimedia Norge

Forfatter Agnes Ravatn skriver om Judith Butler på Wikipedia

Forfatter Agnes Ravatn har fått opplæring i Wikipedia-redigering.

Forfatter Agnes Ravatn har fått opplæring i Wikipedia-redigering.

Da Agnes Ravatn deltok i vår grunnlovsstafett oppdaget hun hvor lett man kan bli hekta på å forvandle Wikipedias rødlenker til artikler.

Agnes Ravatn er velformulert og har et friskt blikk på vedtatte sannheter, sa Anine Kierulf da hun utfordret forfatter og skribent Agnes Ravatn til å delta i skrivestafetten på Wikipedia, og dette er egenskaper som trengs både på Wikipedia og i offentligheten generelt.

Ravatn takket umiddelbart ja, og valgte å skrive på den nynorske Wikipedia-varianten om den amerikanske kjønnsforskeren og litteraturviteren Judith Butler.

– En så relevant akademiker burde ha selvfølgelig ha en egen artikkel på nynorsk, og når jeg oppdaget at den ikke fantes var valget av tema lett, sier Ravatn.

Kjønnsubalansen blant bidragsyterne legger Ravatn spesielt merke til når hun søker etter kvinner, og hun påpeker hvordan samtida er full av glemte historiske kvinner. Underveis i arbeidet med artikkelen oppdaget hun fort at bokmålsversjonen av artikkelen om Judith Butler var tynn, og håper at andre vil la seg inspirere til å bruke hennes artikkel som utgangspunkt for å lage en mer utfyllende artikkel også på de andre norske språkversjonene.

Selv om Ravatn undret litt over hva som motiverer folk til å bruke så mye tid på nettleksikonet, ser hun lett hvordan man kan bli hekta, og etter å ha lært om Wikipedia-redigering er hun overrasket over hvor lett det er å bidra.

– Mår man har først har gjort litt, så skjønner man systemet, og det å skulle gjøre de irriterende røde lenkene om til artikler kan nok lett bli avhengighetsskapende.

Som hos så mange andre er Wikipedia en selvfølgelig del av hverdagen hennes.

– Jeg er jo innom flere ganger om dagen, og kan fortsatt ikke tro at Wikipedia faktisk finnes og at kvaliteten er såpass høy. Jeg vet jo at det på betente områder blir mer komplisert, men stort sett virker artiklene veldig etterrettelige.

Som neste kvinne ut i stafetten utfordrer hun kvinnen hun kaller landets største gitarhelt, musiker Hedvig Mollestad. Vi ser frem til Mollestads bidrag, som kommer i august!

by Jorid Martinsen at July 15, 2014 12:25 PM

July 14, 2014

Bep

Wikipedia's security hole

Any administrator on Wikipedia can run any Javascript code in all the visitors' browsers. On the wiki for the English language , the number of people with that power is currently 1458. And many of these people are people with no …

by Bjørn Erik Pedersen at July 14, 2014 10:05 PM

July 09, 2014

Wikimedia Sverige

Wikipediapedagogens viktiga kunskaper

Elever har alltid producerat som en del av sitt skolarbete, men det är något signifikant med att elever nu med sitt skolarbete kan vara kunskapsproducenter i det offentliga medielandskapet, genom att bidra till Wikipedia.

Det finns en ömsesidighet i utbytet mellan skolans undervisning å ena sidan och Wikipedia å andra sidan. Elevers ansträngningar resulterar i tillgänglig kunskap för den stora allmänheten, samtidigt som skolarbetet genererar innehåll av god kvalitet som stärker Wikipediagmenskapens arbete. Det råder ingen tvekan om att läraren spelar en avgörande roll för det här framgångsrika samarbetet där skolan bidrar till fri kunskap.

Gymnasieskolans läroplan visar tydligt att skolan har ett uppdrag som syftar till att unga människor framgångsrikt ska kunna navigera verkligheten:

”Eleverna ska också kunna orientera sig i en komplex verklighet med stort informationsflöde och snabb förändringstakt. Deras förmåga att finna, tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktig. Eleverna ska träna sig att tänka kritiskt, att granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. På så vis närmar sig eleverna ett vetenskapligt sätt att tänka och arbeta.”

För undervisningen är därmed Wikipedia en utmärkt plattform för att möta verkligheten med sin kunskap, kommunikation och analys. Dessutom sker det med moderna verktyg, något som styrdokumenten också föreskriver. Det är lärarens roll att planera, genomföra och utvärdera undervisningen med hänsyn till styrdokument, centralt ämnesinnehåll och elevers förutsättningar och behov. Undervisning är komplext.

Vi i Wikimedia Sverige jobbar därför för att underlätta den här processen. Vi håller som bäst på att sätta upp ett vägledande material på Wikipedia för lärare inom gymnasieskolan som vill ge eleverna möjligheten att utveckla sina kunskaper och förmågor i den autentiska kontext som Wikipedia innebär.

Vi arbetar också fram ett system med s.k. open badges som är ett sätt att ge lärare erkännande för pedagogiska insatser och kunnighet i att använda Wikipedia framgångsrikt i klassrummet. Det kommer också att finnas tillgängligt för att uppmärksamma och meritera elevers och studenters bidrag vilket innebär att de i sin tur kan synliggöra sina erfarenheter i andra sammanhang. Jag intresserar mig också mycket för den egenskap som Open Badges har som ett lärverktyg. Ett utarbetat badge system har fördelen att det gör olika nyckelmoment eller milstolpar överskådliga för den som står i kast med att ta sig an en ny uppgift.

Här är en skiss över hur det kan se ut för en lärare som vill arbeta med Wikipedia i klassrummet. En förtrogenhet med grunderna så som Wikipedias grundprinciper, redigering och gemenskapen är en förutsättning. Som jag ser det återstår sedan några centrala pedagogiska uppgifter att lösa för att uppgiften ska blir framgångsrikt fullföljd:

Wikipediapedagogen_för_badges_(3).svg

Wikipediapedagogens kunskaper och pedagogiska arbete med att integrera Wikipedia i undervisningen.

    1. Det handlar om att förankra Wikipediauppgiften i styrdokument och medvetandegöra elever om vad undervisningen syftar till.

    2. Det innebär också en analys och ämnesinventering av vad som finns och vad som saknas i Wikipedias innehåll.

    3. Pedagogen har också förtroendet att låta Wikipedia vara ett verktyg för formativ bedömning genom att ge kontinuerlig feedback och kamratrespons.


Lärare som undervisar med Wikipedia är skickliga på många sätt, i sin förståelse för Wikipedia, undervisning och pedagogik, och det är kunskaper som Wikimedia Sverige både vill intyga och utbilda för. Förhoppningsvis kommer Open Badges kunna vara ett bra stöd för det.

 

Sara Mörtsell

Utbildningsansvarig, Wikimedia Sverige

 


by Sara Mörtsell at July 09, 2014 09:20 AM

July 07, 2014

Bep

– Hei, rådmann! Det er Gordon Gekko som ringer!

Denne veka har Bremanger kommune gått på ein ny smell i pengemarknaden og Øystein Sunde har hatt premiere på førestillinga «Men da må du ha». Om Sunde tenkte på seljarane i finansselskapa då han skreiv teksten, vitast ikkje, men eg …

by Bjørn Erik Pedersen at July 07, 2014 09:03 PM

July 04, 2014

Wikimedia Sverige

Fotokopieringstävling i sommar

Under hela sommaren pågår fototävlingen Då och Nu. Passa på att att delta i den när du har semester och kameran med dig och besöker intressanta platser. För att delta krävs lite förberedelser då det gäller att återskapa en ny version av en gammal bild. Så börja med att gå till Europeana och sök fram en bild som du vill använda som förlaga. Tips: avgränsa sökningen till endast bilder i vänsterspalten så hittar du lättare bra motiv. Sen gäller det att ta sig till den platsen och försöka ta en likadan bild. Detta gör att man lätt kan se vilka skillnader eller likheter som finns mellan då och nu, vilket är ett intressant och målande sätt att visualisera tidens gång. Här kan du se ett exempel på en gammal bild och en ny bild av Domkyrkan i Lund där transformationen av ytan kring den blir alldeles uppenbar.

Cirka 1880-1915 Bild: Lunds Domkyrka – kmb.16000200057195.jpg av okänd. Licens: Public domain.

Här finns också en film som visar hur du gör för att delta.


by Jan Ainali at July 04, 2014 03:41 PM

July 02, 2014

Wikimedia Sverige

Translatewiki.net i rampljuset

Translatewiki.nets logotyp. Bild: Translatewiki.net logo.svg av Danny B. Licens: public domain.

For English, see below.

De flesta svenskar har en grundläggande engelskaförståelse, men långt ifrån alla kan arbeta obehindrat eller känner sig helt bekväma att använda språket. Därför är det viktigt att olika datorprogram anpassas för att även fungerar på svenska och andra språk. Det hjälper folk att undvika misstag och gör det enklare för användaren att arbeta snabbt och effektivt. Men hur går då detta till rent praktiskt?

För detta behöver de olika meddelandena i programvaran översättas var för sig. Detta kräver ofta en hel del eftertanke för att betydelsen ska blir rätt och för att språkbruket skall bli enhetligt rakt igenom. I öppen programvara sker detta arbete väldigt ofta av volontärer som kontrollerar varandras arbete. Detta gör det möjligt att för en väldigt låg kostnad få översättningar till hundratals olika språk, inklusive minoritetsspråk som de kommersiella aktörerna aldrig skulle fokusera på. Exempelvis översätts MediaWiki, programvaran som används i alla Wikimedias projekt, på detta sätt. Då MediaWiki utvecklas i en snabb takt med mängder av nya meddelanden varje månad är det viktigt för oss att vi har en stor och aktiv gemenskap av översättare så att allt fungerar på alla språk. Vi anser alltså att detta är värdefullt för fri kunskap. Men vad kan då Wikimedia-rörelsen göra för att utveckla denna översättargemenskap?

Glädjande nog kommer vi på Wikimedia Sverige att påbörja ett nytt projekt som med stöd från Internetfonden (.Se). Internetfonden stödjer olika projekt som förbättrar Internets infrastruktur, och vårt projekt är i linje med deras mål. Vi kallar projektet lite snärtigt för “En expandering av translatewiki.net – Förbättrad svensk lokalisering av öppen källkod, för enklare onlinedeltagande”. Detta är extra kul då Wikimedia Sverige inte tidigare haft något projekt som fokuserar på denna viktiga del av användarupplevelsen. Här kommer vi att lära oss många nya saker som vi kommer att försöka dela med andra som gillar öppen programvara och förbättra translatewiki.nets infrastruktur. Översättningsplattformen translatewiki.net har för närvarande 27 program upplagda, vilka översätts till 213 språk av över 6 400 volontärer från hela världen.

Vi kommer att genomföra projektet tillsammans med Umeå universitet samt MetaSolutions AB och med stöd från utvecklare av translatewiki.net, som är anställda av Wikimedia Foundation i USA. Inom ramen för projektet kommer vi att arbeta med flera spännande saker! Tillsammans kommer vi att:

  • Arbeta för att bygga upp en större gemenskap av svensktalande översättare på translatewiki.net;
  • Designa ett system för Open Badges och undersöka hur det kan integreras i MediaWiki-programvaran;
  • Färdigställa översättningarna till svenska för minst fem av de återstående program som finns där;
  • Förbättra användarvänligheten genom att inventera och förtydliga dokumentation, vilket kommer att gynna hela translatewiki.net;
  • Umeå universitet kommer att forska på delar av vårt projekt så att vi får en djupare förståelse för processerna (den exakta inriktningen är ännu inte bestämd); samt
  • Lägga till MetaSolutions program EntryScape för översättning på translatewiki.net och dokumentera hur det gick. Denna fallstudie kommer förhoppningsvis att identifiera flaskhalsar och göra det lättare för andra att lägga till sina projekt. För att kunna lägga till EntryScape kommer MetaSolutions även att skriva den nödvändiga koden för att göra det enklare för liknande program att läggas upp på platformen.

Vi kommer även att anordna flera översättningssprint för att gemensamt översätta så många meddelanden som möjligt. Självklart kan man alltid delta på distans! Vi prövade att genomföra översättningssprint förra året och såg då ett tydligt värde av att sitta tillsammans då det gjorde arbetet roligare och det blev enklare att komma fram till lämpliga översättningar för de klurigaste meddelandena. Alla är inbjudna till att hjälpa till och vi guidar er gärna rätt om ni är nya på translatewiki.net om ni är nya där. Skicka bara ett mail eller slå en pling!

Mvh,

John Andersson
Projektledare
Wikimedia Sverige
john.andersson@wikimedia.se
073-3965189

 

English

Translatewiki.net in the Swedish spotlight

Translatewiki.net’s logotype. Image: Translatewiki.net logo.svg by Danny B. License: public domain.

Most Swedes have a basic understanding of English, but many of them are far from being fluent. Hence, it is important that different computer programs are localized so that they can also work in Swedish and other languages. This helps people avoid mistakes and makes the users work faster and more efficienttly. But how is this done?

First and foremost, the different messages in the software need to be translated separately. To get the translation just right and to make sure that the language is consistent requires a lot of thought. In open source software, this work is often done by volunteers who double check each other’s work. This allows for the program to be translated into hundreds of different languages, including minority languages that commercial operators usually do not focus on. As an example, the MediaWiki software that is used in all Wikimedia projects (such as Wikipedia), is translated in this way. As MediaWiki is developed at a rapid pace, with a large amount of new messages each month, it is important for us that we have a large and active community of translators. This way we make sure that everything works in all languages as fast as possible. But what could the Wikimedia movement do to help build this translator community?

We are happy to announce that Wikimedia Sverige is about to start a new project with support from Internetfonden (.Se) (the Internet Fund). The Internet Fund supports projects that improve the Internet’s infrastructure. The idea of translating open software to help build the translator community is in line with their goals. We gave the project a zingy name: “Expanding the translatewiki.net – ‘Improved Swedish localization of open source, for easier online participation’.” This is the first time that Wikimedia Sverige has had a project that focuses on this important element of the user experience. Here we will learn many new things that we will try to share with the wider community while aiming to improve the basic infrastructure on translatewiki.net. The translation platform translatewiki.net currently has 27 programs ready to be translated into 213 languages by more than 6,400 volunteers from around the world.

We will carry out the project in cooperation with Umeå University and Meta Solutions Ltd, with support from the developers of translatewiki.net (who are employed by the Wikimedia Foundation). We will be working on several exciting things and together we will:

  • Build a larger and more active community of Swedish-speaking translator on translatewiki.net;
  • Design a system for Open Badges and explore how it can be integrated with MediaWiki software. (Do let us know if you are working on something similar so that we can help each other!);
  • Complete translations into Swedish for at least five of the remaining programs that are on translatewiki.net;
  • Improve usability by inventorying and clarifying the documentation, something that will be done in cooperation with and will benefit the entire community on translatewiki.net;
  • Umeå University will conduct research on parts of the project so that we get a deeper understanding of the processes (what exactly they will focus their research on is yet to be determined); and
  • Add Meta Solutions’ program EntryScape for translation on translatewiki.net, and document the steps and how it went. This case study will hopefully identify bottle necks and make it easier for others to add their programs. MetaSolutions will also develop the necessary code to make it possible for similar programs to be added to translatewiki.net.

We will also organize several translation sprints where we can jointly translate as many messages as possible (you can also participate remotely). Last year we organized a translation sprint and discovered real value in sitting together. It made the work more enjoyable and it made it easier to arrive at the appropriate translations for the trickier messages. If you would like to be involved in the Swedish translations, please get in contact with us!

Kind regards,

John Andersson
Project Manager
Wikimedia Sverige
john.andersson@wikimedia.se
073-3965189


by jopparn at July 02, 2014 11:16 AM

June 30, 2014

Wikimedia Sverige

Örebro – på cykel (utan cykel)

Örebro slott. Foto: Arild Vågen. Licens: CC BY-SA 3.0

Den 24 maj reste vi, Einar Spetz och Arild Vågen, till Örebro i syfte att öka Wikimedia Commons bestånd av bilder med motiv från staden. Föreningen Wikimedia Sverige understödde fotoutflykten med ett så kallat minibidrag, vilket täckte kostnaderna för tågresa Stockholm – Örebro. Vi hade som målsättning att fotografera alla byggnadsminnen och byggnader som fanns med i bebyggelseregistret.

Örebro på eller utan cykel?

På förhand hade vi sett för oss, hur vi skulle hyra cyklar för att i rask kunna cirkulera i Närkestaden. Ett liknande koncept hade vi prövat tidigare, i Gävle hösten 2013. Vi kallade tilltaget då ”Gävle på cykel” vilket även var namnet på den övergripande Commons-kategorin med bilder från resan. Till Gävle tog vi med egna cyklar eftersom både SL pendeltåg och Upptåget tillåter cykel ombord. Vi var tillfreds med fotoskörden i Gävle. Lördag 24 maj tog vi sikte på en uppföljning – ”Örebro på cykel”. Oklanderliga cyklar fanns att hyra på turistbyrån, men vi bestämde oss för att genomföra uppdraget till fots.

Fördelen med promenaden till turistbyrån där vi inte hyrde cyklar men fick goda råd var att vi fick tillfälle att fotografera två av Sveriges mest omskriva efterkrigsbyggnader. Det brutala kvarteret ”Krämaren” och det mer förfinade medborgarhuset. Bägge skapades av samma arkitekter, bröderna Erik och Tore Ahlsén.

Kvarteret Krämaren. Foto: Arild Vågen. Licens: CC BY-SA 3.0

Planering

Några dagar innan lovade väderprognosen vackert fotoväder samt värmebölja. Några dagar innan hade vi studerat bebyggelseregistret och fornminneskartan. Enligt principer liknande dem för stadsorientering ritades fotoobjekten på en karta. Vi begränasade oss till stadskärnan. Med i bagaget hade Arild utrustning lånad ur föreningens teknikpool: Nikonkameran med objektiv och GPS. Einar använde egen kamera, Canon EOS 650D.

Genomförande

Från järnvägsstationen gick vi österut, mot Järnvägsgatan där flera av stadens rättsvårdande instanser återfinns, bland annat Rättscentrum med tingsrätt och polishus. Vi tog sedan Storgatan söderut, mot Svartån, flödet som delar stadskärnan i en nordlig och en sydlig del. Framme vid Henry Allards park ser man några av stadens sevärdheter: det ärevördiga slottet, Centralpalatset och teatern. Vi dröjde vid ån ett slag, på utkik efter intressanta fotovinklar, med eller utan vatten som spegel åt motiven. Vi gick förbi Allehandaborgen (även kallat gamla Sparbankshuset), fram till frimurarlogen.

Vi avslutade dagen med att fotografera Örebros stolthet, vattentornet Svampen. Foto: Einar Spetz. Licens: CC BY-SA 3.0

Vi vände om och korsade ån via Storbron, för att sedan gå längs vattnet förbi Trefaldighetskyrkan, konserthuset och Post- och telegrafstationen, S:t Nikolai kyrka med tillhörande församlingshem, ett hus som uppges vara en av stadens äldsta kvarvarande byggnader. Kyrkan var olåst, varför vi kunde fotografera några av inventarierna, däribland dopfunten och altartavlan – allt till tonerna av ett musikaliskt divertissemang som repeterades av två Örebromusiker. Vid Rådhuset intill Drottninggatan pågick slutspurten i EU-valrörelsen. Inget fel i sig, men utställare, kampanjvagnar och företrädare för de politiska partierna skymde delar av motivet. Ett styke söderut på Drottninggatan ligger Våghustorget. Där fanns flera eftersöka motiv: det kanske mest iögonfallande Krämaren, ett handelscentrum i brutalistisk stil samt Våghuspumpen. Ytterligare en bit söderut återfinns multilokalen Medborgarhuset, vari i både Turistbyrån och Hjalmar Bergmanteatern huserar. Intill låg stadsbibliotekets huvudavdelning. Vi gick vidare till adressen Nygatan 51. Fastigheten är mer bekant som Adolf Kjellströms hus, en idag en bebodd stadsvilla, vars ägare vi hade nöjet att samspråka med innan vi gick norrut till Länsmuseet för att fortsätta över Kanslibron för att fotografera Arbetshuset och bebyggelsen kring Karolinska läroverket och konsten i Henry Allards park. Medan Einar gick på visning av slottet, begav sig Arild till Wadköpingsområdet, dit gångvägen ringlar utmed Svartån, genom delar av stadsparken. Därefter tillbaka för lunchpaus och fotografering av riksbankens hus. Efter ett avbrott på grund av ihållande regn gick vi till en bro, med för oss okänt namn, den mellan Allehandaborgen och Frimurarlogen för omfotografering av Trefaldighetskyrkan. Därefter gick vi vidare norrut till den pensionerade biografen Röda kvarn och Olaus Petri kyrka. Vi satte punkt med att ta bilder av stadens kanske synligaste landmärke: vattentornet Svampen.

Resultat

Rådhus. Slutspurt i EU-valrörelsen. Foto: Arild Vågen. Licens: CC BY-SA 3.0

Vi anträdde fotovandringen klockan 9.40 och avslutade cirka kl. 17.00. Under promenaden hann vi med att ta 155 bilder som redan efter några veckor användes i över 40 artiklar på Wikipedia. En intressant aspekt är att många av objekten i Örebro saknade moderna bilder, men hade utmärkta historiska bilder från olika arkiv. Nu kunde vi komplettera artiklarna med även moderna bilder, och vissa hur miljöerna och byggnaderna förändrats. Bra exempel är artiklarna Nämndhuset och Frimurarelogen.

Einar Spetz och Arild Vågen,
Mottagare av minibidrag


by Axel Pettersson at June 30, 2014 05:14 PM

June 27, 2014

Wikimedia Sverige

Kompletterande bilder från LSH

Perspektivritning av nedre och av övre vestibulen i Hallwylska museet.

Perspektivritning av nedre och av övre vestibulen i Hallwylska museet. Okänd konstnär [Public Domain]


Att Wikimedia Sverige arbetar tillsammans med olika museum och andra aktörer i Sverige för att tillgängliggöra deras digitala samlingar på Wikimedia Commons är förhoppningsvis ingen nyhet för er som följer denna blogg. Ni kanske rent av har sett några av de 20 000+ bilder som gjorts tillgängliga genom våra olika samarbeten?

Förra året genomförde Wikimedia Sverige en av sina största insatser inom detta område när vi tillsammans med Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet (LSH) gjorde de 12 000 högupplösta bilderna i deras digitala arkiv tillgängliga på Wikimedia Commons. Detta var en del av deras initiativ för att öppna upp sina bildsamlingar, för vilken de nyligen vann pris.

Detta året har vi redan haft möjlighet att genomföra en kompletterande uppladdning av drygt 500 bilder. Bilder som av olika anledningar inte kommit med i första omgången men där vi sedan kunnat arbeta tillsammans med LSH för att identifiera varför och åtgärda detta. Denna typ av efterarbete är ofta lätt att glömma bort men, när den görs, är den ofta till väldigt stor nytta både för båda parter. Därför är vi extra glada att detta kunnat göras med denna stora samling.

Men detta samarbete är långt ifrån över. Just nu arbetar LSH för fullt med att digitalisera ytterligare delar av sina samlingar och till höst kommer vi igång igen med att lägga ut de nya högupplösta bilderna på Wikimedia Commons.


by André Costa at June 27, 2014 03:05 PM

Wikimedia Norge

Byggverk – mer enn bare bygninger

Skrevet av Anja Heie, seniorrådgiver hos Riksantikvaren

I uke 27 bør både sportsidioten, ingeniøren og småbarnsforeldre på ferietur kunne finne relevante artikler til ukens konkurranse på Wikipedia.  Bli med på Ukens konkurranse på Wikipedia!

Ingierstrand-stup

Stupetårnet ved Ingierstrand bad, et fredet byggverk i Akershus. Foto: Wikimedia Commons: Mahlum

Denne uka er nemlig byggverk tema for ukens konkurranse. Og denne kategorien rommer mer enn bygninger, som de fleste kanskje først og fremst forbinder med byggverk? Her finner du også blant annet idrettsanlegg, oljeplattformer og fornøyelsesparker. Noe for enhver interesse med andre ord.

I forbindelse med Riksantikvarens Wikipedia-satsing i 2013 ble underprosjektsiden «Kulturminner» opprettet. På prosjektsiden kan du finne forslag til artikler som bør opprettes eller forbedres og andre relevante ressurser til temaet byggverk, som en oversikt over bilder fra Riksantikvarens arkiv på Wikimedia Commons. Her kan du lete etter relevante bilder til artiklene om byggverk som mangler bilde.

To vinnere vil motta et universalgavekort fra Riksantikvaren på 500 kroner. Kanskje du blir en av vinnerne?

Lykke til og god sommer!

by Astrid Carlsen at June 27, 2014 01:08 PM

June 25, 2014

Wikimedia Sverige

Arbetet för fler kvinnor på Wikipedia fortsätter

”Kunskap är farligt hos folket – den gör att människorna ser vad som är fel och vågar säga ifrån. Sprid kunskapen.” Bild: Barococco Licens: Public domain.

Sista veckan har det varit mycket skriverier om BUS och deras anmälan mot Wikimedia Sverige och offentligkonst.se.

Fokus har därmed förflyttat sig från allt det andra arbetet som Wikimedia Sverige gör. Därför tänkte jag lyfta fram arbetet med kvinnor. Detta arbete uppmärksammades av Hillevi Wahl på Metro i en kolumn, där hon uppmanade fler kvinnor att våga ta steget ut och börja redigera eller fotografera till Wikipedia. Hon gjorde även plustecken för Wikimedias skrivstugor och såg dem som en kraftfull kvinnosatsning.

Det behöver inte vara så att enbart 9% av de som redigerar på Wikipedia är kvinnor. Alla bär vi på kunskap och kan hjälpa våra barn att ha tillgång till den genom att samla den på ett ställe, givetvis med tillförlitliga källor. Kvinnor, liksom män, har lika lätt att lära sig och skriva på Wikipedia, och bli wikipedianer, men som Wahl skriver så verkar många kvinnor vara rädda för tekniken och hur man gör. En annan spärr, som jag såg hos en ny användare tidigare i veckan, är:

”Vem skall man fråga för att få redigera i en artikel?”

Många funderar även på om deras kunskap passar på Wikipedia. Vem vill till exempel läsa om kajal? Enligt statistiken var det faktiskt 444 läsare de senaste 90 dagarna, när jag skriver detta, så det är en hel del som har intresse av att veta mer, och artikeln skulle kunna utökas mycket och även få källor som gör den ännu bättre. Alla är inte intresserade av att läsa om division 1 fotbollsspelare, som Mirca Selimovic som bara hade 129 läsare. Vad jag vill visa med detta exemplet är att det finns väldigt många intressanta ämnen som ligger utanför de teknikintresserade killarnas domäner. För mig var det faktiskt väldigt intressant att läsa i artikeln hur och varför man har kajal, eftersom det inte är något jag som kille eller man har frågat tjejer om, och jag kommer att läsa på mer i artiklarna om smink, men behöver hjälp med att få dem utförligare så att jag kan lära mig om det. Tänk på att all kunskap är viktig, vad man sedan gör med kunskapen är en annan sak.

Dessa hinder, och andra, försöker Wikimedia Sverige råda bot på och har därför under 2013, och fram till maj 2014 haft ett projekt med namnet ”Kvinnor på Wikipedia” . Med stöd av Ungdomsstyrelsen har projektet kunnat åka land och rike runt och erbjuda skrivstugor dit hugade kvinnor har kunnat komma, ta en fika och lära sig allt om hur man redigerar och förbättrar artiklar i uppslagsverket. I Göteborg ordnades skrivstuga varje vecka i 15 veckors tid för att få kontinuitet. Projektet har varit framgångsrikt och det kommer nu att fortsätta även detta året. Ett av projektets delar var att delta på den feministiska mässan Nordiskt Forum för att belysa problematiken och få fler kvinnor att se att de kan medverka.

Eftersom jag ser Wikipedia som ett demokratiprojekt så ser jag faran i att en grupp blir överrepresenterad jämfört med andra grupper. Det leder lätt till att vissa strukturer sätter sig som sedan blir svåra att få bort om de inte är positiva för projektet. För att kunna bryta olika maktstrukturer behövs nytt blod och nya synsätt, vilket Adrianne Wadewitz påpekar när hon säger att det behövs fler feminister som skriver på Wikipedia oavsett kön, för att tydliggöra könsskillnaderna och uppmärksamma de strukturella problem som begränsar delar av befolkningens handlingsutrymme till att delta och börja redigera. Detta håller jag med om, även om det inte bara är feminister som behövs, utan alla typer av personer, med alla typer av intressen som vill vara med och bygga världens största uppslagsverk. När Wikipedia fungerar som bäst så blir wikipedianerna bedömda utifrån hur de redigerar och inte efter kön, hudfärg eller ålder. Detta gör att det blir ett roligt sätt att vinna respekt i gemenskapen. Testa! Det gjorde jag, och jag fastnade.

Är du själv kvinna som läser detta, kom till skrivstugorna! Är du man och känner intresserade kvinnor, tipsa dessa att komma. Ta chansen att lära er mer och ha roligt samtidigt. Träffa andra likasinnade och skriv om dina intressen eller välj för dig okända ämnen och läs på så du kan skriva och sprida din nya kunskap. Det är roligt och ju fler som skriver desto bättre blir uppslagsverket!

Svaret till vem man skall fråga för att få redigera i en artikel får ni här: Ingen! Alla kan gå in och rätta felaktigheter i alla artiklar, och lägga till faktauppgifter. Glöm bara inte att ange källor. Var djärv och testa att redigera. Gå gärna in på Deltagarportalen och läs mer. Får du problem kan du alltid be en fadder om hjälp eller skriva en fråga på artikelns eller en annan användares diskussionssida. Länk dit finns uppe bredvid rubriken på sidan du är på.

Harald Andersson
Styrelseledamot i Wikimedia Sverige


by Jan Ainali at June 25, 2014 08:27 PM