Amir Sarabadani – fakta på Wikipedia utbildar om HBTQ

08:21, Tuesday, 10 2019 December UTC

English version below.

Följande intervju gjordes under Wikimania 2019 i Stockholm, Wikimedia-gemenskapens årliga konferens. De åsikter som uttrycks här nedan är personens egna. Den här konferensen är en plats för att berätta sina historier, utbyta idéer och möta nya och gamla vänner.

Wikimania 2019 organiserades av Wikimedia Foundation och arrangerades av Wikimedia Sverige. Den samlade hundratals wikimedianer från hela världen. Årets tema var: Starkare tillsammans: Wikimedia, fri kunskap och de Globala målen.

Amir Sarabadani – fakta på Wikipedia utbildar om HBTQ

– Om jag kan göra tio människor om dagen mindre homofobiska, då har jag bidragit till samhället.

Amir Sarabadani Amir Sarabadani, wikimedian, volontär, mjukvaruutvecklare, feminist och ordförande i kommittén för uppförandekod i Wikimedias tekniska sammanhang. Foto: Gitta Wilén CC BY-SA 4.0.

Amir Sarabadani arbetar som mjukvaruutvecklare på Wikimedia Deutschland. Han har skrivit på Wikipedia sedan han var 13, det är halva hans liv. Han har varit administratör i mer än tio år och gjort volontärarbete som utvecklare i mer än nio år. Amir är en förebild och en orubblig förkämpe för att Wikipedia ska vara en säker plats fri från trakasserier. Han är också ordförande i kommittén för uppförandekod i Wikimedias tekniska sammanhang.

Amir Sarabadani är främst aktiv på persiska Wikipedia, som är mest läst i Iran och i Afghanistan.

– Jag skriver om HBTQ-frågor på Wikipedias persiska språkversion. Det blir långa informativa artiklar om homosexualitet, HBTQ och föräldrarskap, och om samkönade äktenskap. Varje artikel blir läst omkring 1000 gånger om dagen. Det är mycket viktigt för mig att tillhandahålla information som gör människor mindre homofoba.

Trygg på Wikipedia

Amir Sarabadani vill att den persiska språkversionen ska vara en trygg plats för HBTQ-personer. Han vill skapa ett skyddat utrymme på Wikipedia. Han har i viss mån varit framgångsrik, för som teknikkunnig och med administratörsrättigheter, lyssnar användarna på honom.

Det finns en gemenskap inom persiska Wikipedia som är öppensinnad och välutbildad. Den gruppen består av människor både inom och utanför Iran, det är bra, säger han.

– Vi måste kämpa för att för att människor som inte är mainstream, inte ska bli trakasserade på grund av sin sexuella läggning eller könsidentitet. Tyvärr förekommer det, men jag arbetar för att minimera det.

Uppförandekod

Amir Sarabadani volontärarbetar som ordförande i kommittén för uppförandekod i Wikimedias tekniska sammanhangen. Förutom att säkerställa att uppförandekoden efterlevs på den digitala plattformen, ser han även till att den respekteras på tekniska workshoppar, så kallade hackathon, och i Phabricator (ett verktyg med öppet källkod som används inom Wikimedia-gemenskapen för projekthantering, rapportering av programvarufel och förfrågningar om funktioner). Under det hackathon som hölls i Stockholm två dagar innan Wikimania 2019, ledde Amir ett team bestående av sex personer som ansvarade för det som benämns som riktlinjer för inkluderande möten.

– Mitt uppdrag är att säkerställa att om det förekommer diskriminering av någon som är i minoritet, så ska den inte bli obesvarad. Ingen ska komma undan med det.

I hans uppgift som volontär ingår det att hanterar troll, människor som agerar medvetet destruktivt. Han tar även hand om sexuella trakasserier, både i de digitala forumen och på de fysiska platserna, till exempel under tekniska workshoppar. Det är viktigt att människor agerar inkluderande gentemot varandra.

– Det går ofta att se mönster i sexuella trakasserier, speciellt när ett flertal människor rapporterar liknande problem. Det här är inte en helt lätt sak att hantera. Jag brukar fråga de som känner den personen, om någon av dem skulle bli förvånade om de fick höra talas om det som inträffat, de flesta gångerna blir de inte det. Personer som inte respekterar vår uppförandekod blir portförbjudna. Vi måste säkerställa att det här är trygga platser.

Jämställdhet – Globala målet nr 5

Av de Globala målen är det den om jämställdhet som är speciellt viktigt för Amir.

– Vi tenderar generellt att lite för lätt glömma bort hur priviligierade vi är och det gör mig arg, säger han. Jag är en absolut feminist. Om du inte är feminist, kommer jag att ha problem med dig. Och ja, vi behöver fler kvinnor som är ingenjörer i Wikimedia-rörelsen.

Bli en kämpe mot trakasserier på Wikipedia

Amir bjuder in alla wikimedianer som är villiga att stå upp mot trakasserier att ansluta sig.

– Det finns många sätt att kämpa för uppförandekoden. Det är inte helt riskfritt, en kan själv bli föremål för trakasserier. Det kan bli tufft, med det är ett viktigt jobb som måste göras.

Amir menar att kärlek och stöd från Wikimedia-gemenskapen är helt avgörande, och vi är en gemenskap som växer i antal. Ju fler människor som arbetar för vårt wikiversum av öppen kunskap, desto starkare kommer vi att bli – tillsammans.

Relaterade länkar:

Fler intervjuer gjorda under Wikimania 2019:

 

In English

 

The following interview was made during Wikimania 2019 in Stockholm, an annual conference for the Wikimedia community. The opinions expressed below are the person’s own. This conference is a place for telling stories, exchanging ideas and to meet new and old friends. 

Wikimania 2019 was organized by the Wikimedia Foundation and hosted by Wikimedia Sverige. It gathered hundreds of Wikimedians from around the world. The theme this year was: Stronger together: Wikimedia, Free Knowledge and the Sustainable Development Goals.

Amir Sarabadani – educates about LGBTQ with facts on Wikipedia

– If I can make ten people a day less homophobic, I have done my job to the society.

Amir Sarabadani
Amir Sarabadani, Wikimedian, volunteer, software engineer, feminist and chairperson of the code of conduct committee in technical spaces at Wikimedia. Photo: Gitta Wilén CC BY-SA 4.0.

Amir Sarabadani is a software engineer at Wikimedia Deutschland. He has been editing Wikipedia since he was 13, for half of his life. He has done admin for more than ten years, and been a volunteer developer for more than nine years. Amir is a role model and a fierce fighter for a safe and no-harassment space at Wikipedia. He is also the chairperson of the code of conduct committee in technical spaces at Wikimedia. 

Amir Sarabadani is mostly active on the Persian language version of Wikipedia, which is mostly read in Iran and in Afghanistan.

– On Persian Wikipedia I am writing about LGBTQ issues. It is long informative articles about homosexuality, LGBTQ parenting and gay marriage. Each one of them are read about 1000 times a day. It is of great importance for me to provide information that will make people less homophobic.

Safe space on Wikipedia

Amir Sarabadani wants the Persian Wikipedia to be a safe space for LGBTQ people. He wants to create a shelter on Wikipedia and he has been to some level successful – because he is a technical person and has admin rights, people are listening to him.

There is a community within the Persian Wikipedia that is open minded and well educated, containing people from both inside and outside of Iran, which is a good thing, he says.

– We need to fight to make sure that people who are not mainstream do not get harassed because of their sexual orientation or their gender identity. Which unfortunately happens, but I am trying to reduce it as much as possible.

Code of conduct committee

Amir Sarabadani is also volunteering as the chairperson of the code of conduct committee in technical spaces. This includes enforcing code of conduct issues in technical spaces, including hackathons and Phabricator (an open source tool used within the Wikimedia community for project management, software bug reporting and feature requests). During the hackathon prior to Wikimania 2019, Amir led the team for friendly space policy, a group of six people.

– My mission is to make sure that discrimination against any minority does not go unanswered. No one should get away with that.

In his volunteer work he is taking care of trolls, people whose agenda is to be destructive. He is also taking care of sexual harassments, both in the technical spaces and in physical spaces, for example hackathons. It is important that people act inclusively and are nice to each other.

– Sexual harassments are most of the time a pattern, especially when several people are reporting this problem. It is not an easy thing to manage, but I usually ask people close to this person if they would be surprised to hear about this, and most of the time they are not. People who do not respect the code of conduct will get banned. We need to enforce these places as safe spaces.

Gender equality – SDG number 5

The SDG goal of gender equality is important to Amir.

– In general we tend to easily forget how privileged we are, and this makes me angry. I am an unapologetic feminist. If you are not a feminist, I am going to have a problem with you, and yes, we do need more female engineers in the Wikimedia movement.

Become a fighter against harassment on Wikipedia

Amir invites anyone of you Wikimedians who are willing to stand up against harassment to join the cause.

– There are many ways to fight for the code of conduct. It will not come without costs, because they themselves might become a target for harassment. Even though it can get bad, it is an important work we need to do, he says.

Amir believes that the love and support from the Wikimedia community is crucial, and we are a growing global community. The more people who are working for this Wikiverse of open knowledge, the stronger we will get – together.

 

Related links: 

Interviews done during Wikimania 2019: 

The post Amir Sarabadani – fakta på Wikipedia utbildar om HBTQ appeared first on Wikimedia Sverige.

Ett besök på Nordiska museet i Stockholm ett måste för den som är intresserad av Sveriges kultur, historia och folkliv. Med sina över 1,5 miljoner föremål, som har samlats in över nästan 150 år (Artur Hazelii första insamlingsresa genomfördes 1872) är det Sveriges största kulturhistoriska museum. Men ett museum är mycket mer än dess föremålssamlingar, såväl de som visas upp för allmänheten som de som är undangömda i magasinen. Under detta ett och ett halvt sekel har hundratals människor med anknytning till Nordiska museet rest land och rike runt, pratat med folket, samlat in föremål och forskat för att kontextualisera dem för kommande generationer.

Från biblioteket till nätet – och världens största fria kunskapsprojekt

I Nordiska museets ståtliga salar möter vi både materiellt och immateriellt kulturarv. Foto: Arild Vågen, via Wikimedia Commons. CC-BY-SA-3.0.

Deras intellektuella arv finns dokumenterat i tidskriften Fataburen, vars historia går tillbaka till 1881 då Samfundets för Nordiska museets främjande Meddelanden gavs ut för första gången. Sedan 1931 är Fataburen en årsbok. För att göra informationen om dess historia och innehåll mer tillgänglig har Nordiska museet valt att släppa publikationens metadata fria. Nu har Wikimedia Sverige arbetat tillsammans med museet för att göra det ännu mer användbart genom att inkludera data på Wikimedias plattformar – Wikidata, Wikimedia Commons och Wikisource.

Wikidata, en fri och öppen databas för strukturerade data, innehåller mängder av bibliografiska data, huvudsakligen om vetenskapliga artiklar. Det finns en väl inarbetad praxis kring hur bibliografiska data skall modelleras, varför Nordiska museets data fann en naturlig plats där. Användaren kan nu hitta information om 1733 artiklar ur Fataburen, såsom vilka som skrivit dem och i vilka volym de publicerades. Objekten innehåller även länkar till Nordiska museets del av publiceringsplattformen DiVA, vilket skapar en naturlig ingångspunkt till att lära sig mer om museets resurser.

Eftersom Nordiska museet har skannat artiklarna kunde vi även ladda upp drygt 200 av dem – de med utslocknad upphovsrätt – till Wikimedia Commons och kategorin Fataburen. Filer som ligger där är enkla att komma åt för Wikipedias användare och kan till exempel länkas till från Wikipediaartiklar. Tack vare detta kan de nå en betydligt större målgrupp än bara genom museets egna plattformar. De kan även korrekturläsas på Wikisource.

Västergötländska kusar – julbakelser – ur artikeln Jullev och levhögar i några Västgötasocknar (1911). Via Wikimedia Commons. Public Domain.

Wikisource är ett förhållandevis litet projekt med ett stort mål – att göra digitaliserade äldre texter tillgängliga för fler. Inskannade dokument är i grund och botten bilder – de är inte sökbara, texten kan inte kopieras eller tolkas av ett skärmläsarprogram. Maskinläsningsprogram (OCR) finns som kan förvandla bilder till text, men resultatet är aldrig perfekt och måste korrekturläsas av mänskliga ögon. Och det är precis vad Wikisources volontärer gör, spalt för spalt och sida för sida – läs gärna vårt tidigare inlägg eller Wikisources hjälpsidor om du är nyfiken på hur det går till och hur du också kan hjälpa till. Några av Fataburens artiklar har redan lästs igenom och städats upp för att skapa en så behaglig läsupplevelse som möjligt – och fler kommer det bli! Så varför inte ta en paus i dagens bestyr och läsa om Gustaf Retzii etnografiska gärning eller om vad folktron säger om björnens vintersömn?

På Nordiska museet är Wikipedia viktigt

Deltagare i en kvinnohistorisk skrivstuga på Nordiska museet. Foto: Sandra Åhman, via Wikimedia Commons. CC-BY-SA-4.0.

Detta är inte första gången Nordiska museet vänder sig till Wikipedia och dess systerprojekt för att tillgängliggöra de resurser och den kunskap de besitter. Vi har tidigare skrivit om projektet Kulturhistoria som gymnasiearbete där gymnasister får ta en djupdykning i museets bibliotek i arkiv för att utforska ämnen ur Sveriges kulturhistoria – för att sedan dela med sig av sina nyfunna kunskaper på Wikipedia. Det har även anordnats skrivstugor där alla nyfikna kan ta del av museets resurser för att förbättra Wikipedia, och mängder av foton och illustrationer ur museets samlingar har laddats upp på Wikimedia Commons.

Du behöver alltså inte komma till museet – det kan komma till dig, via Wikipedia.

The post Ett kulturhistoriskt bibliotek flyttar in på Wikimedia Commons appeared first on Wikimedia Sverige.

Ordna en aktivitet du också!

09:15, Wednesday, 04 2019 December UTC

En del av Wikimedia Sveriges arbete är att ge bidrag till initiativ som volontärer tar och leder. Det kan vara skrivstugor, fotosafarier eller läger – vad skulle du vilja göra?

Du kan söka bidrag för aktiviteter som syftar till att skapa fritt material eller fri kunskap. Jag har själv både deltagit i och ordnat aktiviteter. Har du möjlighet så rekommenderar jag verkligen att du tar chansen att anordna en aktivitet – det är både roligt och utvecklande.

Så här gör du

  1. Formulera din idé. Hör av dig till Wikimedia Sverige om du vill bolla idén.
  2. Skriv en ansökan där du berättar vad du vill göra och hur mycket det kommer att kosta.
  3. Genomför aktiviteten, ha roligt, utvecklas och bidra till fri kunskap.
  4. Rapportera till Wikimedia Sverige hur det gick, och skriv gärna ett blogginlägg och berätta om det.

Vill du ha idéer om aktiviteter du kan ordna? Läs vidare nedan för att se vad andra har gjort.

Skrivstugor

I Göteborg träffas man varje tisdag i Göteborgs Litteraturhus och skriver tillsammans under rubriken Kvinnliga huvudpersoner på Wikipedia. I mars 2019 firade skrivstugan femårsjubileum och under åren har de jobbat med över 600 artiklar.

Kvinnliga huvudpersoner på Wikipedia skickar varje år in en ansökan till Wikimedia Sverige och söker bidrag för medlemskap i Göteborgs Litteraturhus, fika och andra inköp till sin skrivstuga.

Deltagare på en skrivstuga på Litteraturhuset i Göteborg. Foto: Hannibal, Kvinnliga huvudpersoner på Wikipedia editathon 39, CC BY-SA 4.0

Fotosafari

Fotosafari innebär att man ger sig ut och tar bilder av något, till exempel ett naturreservat. En bra anledning att anordna ett fotosafari är Wikimediarörelsens fototävlingar Wiki Loves Monuments och Wiki Loves Earth, med deltagare från hela världen.

Det går förstås också att ordna fotosafari av andra anledningar. För två år sedan åkte en grupp volontärer till Kiruna för att fota staden innan den flyttas. Efter safarin laddade volontärerna upp 305 bilder från Kiruna på Wikimedia Commons.

Vy över Kiruna, fotad under ett fotosafari i september 2017. Foto: Arild Vågen, Kiirunavaara september 2017 09, CC BY-SA 4.0

Mässdeltagande

Volontärer från Wikimedia Sverige har under flera år deltagit på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg. Många av volontärerna är utrustade med kameror för att fota författare. Andra står i en monter och berättar om Wikipedia för besökarna.

Volontärer i Wikipedia-montern på Bokmässan 2019. Foto: Vogler, Wikipedia-montern volontärer Bokmässan 2019, CC BY-SA 4.0

Wikipedialäger

2016 sökte två volontärer bidrag för att genomföra det första Wikipedialägret i Sverige. Lägret vände sig till kvinnor som var nybörjare på Wikipedia och tio personer deltog.

Flera deltagare på lägren har därefter fortsatt skriva på Wikipedia och arbeta som volontärer inom Wikimediarörelsen. Jag är själv en av deltagarna på det första lägret 2016, och våren 2019 var jag med och arrangerade ett Wikipedialäger under en helg i Falun

Deltagare och ledare vid ett Wikipedialäger i Molkom sommaren 2017. Foto: Sofie Sigrinn, WPläger Molkoms folkhögskola 2017, CC BY-SA 4.0

Hör av dig!

Vad har du för idéer till aktiviteter som du vill ordna med hjälp av föreningen? Hör av dig till Wikimedia Sverige för att komma igång.

The post Ordna en aktivitet du också! appeared first on Wikimedia Sverige.

WikiTechstorm 2019 in Amsterdam

17:15, Tuesday, 03 2019 December UTC

Working together: Yupik to the right, Mewasul to the left. [Photo: DDJJ, CC-SA-4.0]

Written by Mewasul and Yupik

Wikimedia Techstorm 2019 was a 3 day event in which we focused on technical tools that make it easier to contribute to Wikimedia projects. The event was the third of its kind, hosted by Wikimedia Netherlands in Amsterdam. We were about 70 participants – the event was open to anyone, but primarily targeted women and non-binary people. The group was otherwise quite a diverse group – some of us had contributed to Wikimedia projects for many years, some came because they would like to get started. At all levels we had something to share, and we could all learn from each other. Agewise we ranged from 20ish to 80ish, from a mixture of different countries.

The conference started with a cultural event, in which we visited the famous Dutch Rijksmuseum. Here we got to meet each other, while being introduced to the rich Dutch painting traditions at the same time. This was followed by a dinner during which we could meet more participants – getting to know each other, as well as getting a chance to discuss our various Wikimedia projects and interests.

The official program started the next day. It was organised as a series of workshops divided into two main tracks – one focusing on Wikidata, one on Wikimedia Commons. In advance, we had indicated which track we would like to follow – Yupik had chosen the Wikidata track and Mewasul the Wikimedia Commons track. The different workshops focused on different tools, which either introduced new interfaces and features or made existing workflows much more efficient.

We also had an open space in which we could simply work together. If you had a project in which more people could help, you could make a small poster about it, put it up on a wall and then other people could read what it was all about and indicate their interest. With many people with different expertise in the same room, it was also particularly easy to get help if you had any questions about anything. We had mentors with explicit expertise – they all wrote down what other people could ask them about.

Poster wall of works in progress [Photo: DDJJ, CC-SA-4.0]

Mewasul found the workshop about Pattypan – a way to mass upload images with metadata to Wikimedia Commons particularly useful, and in the open space she got help to set up a significantly better workflow for working on categories on Wikipedia. In addition, she helped Yupik merge data from various Excel sheets in various languages into a single spreadsheet. This information will be used later on to autogenerate descriptions in Northern Saami, and eventually Inari and Skolt Saami, in Wikidata.

Most of the Wikidata workshops built on other workshops at the event, which makes it more difficult for Yupik to say which workshops she found the most useful. For example, at the mapmaking workshop, she learned that the lack of information in her maps was due to the lack of suitable information in Wikidata instead of malformed SparQL queries. This led to a joint project scraping the public library website in the Helsinki Metropolitan Area to improve the amount and quality of information we have for these libraries in Wikidata.

Overall, the event provided a great atmosphere for learning about technical tools and to get to know people with similar interests. We all came home with some new knowledge – and with an extended network of like-minded contacts. It would be wonderful to be able to attend next year again or even export the concept to the Nordic Countries!

 Mewasul and Yupik participated at WikiTechstom 2019 with generous funding granted by NUUG Foundation.

Group picture in front of the venue. [Photo: Mx Lucy, CC-SA-4.0]

 

 

 

Innlegget WikiTechstorm 2019 in Amsterdam dukket først opp på Wikimedia Norge.

Wikipedia i biblioteken

13:39, Tuesday, 26 2019 November UTC
Biblioteken är en bra plats för att hitta källor till Wikipedia-artiklar! Foto: Sandra Åhman (Stockholms Kvinnohistoriska) CC BY-SA 4.0.

Biblioteken och Wikipedia har mycket gemensamt. Båda är platser som förmedlar kunskap. Biblioteken har böcker och kunniga bibliotekarier och Wikipedia har användare som behöver källbelägga sina artiklar. Biblioteken är som gjorda för att ha kreativa möten där fri kunskap och skrivande står i centrum.

Länk till artikeln Vad är fri kunskap? på Digiteket. Bild: Tore Danielsson (WMSE) CC BY-SA 4.0.

Wikimedia Sverige utbildar bibliotekspersonal

I januari startar en utbildning för bibliotekspersonal på fem i orter i Sverige, där Wikimedia Sverige går igenom hur man kan använda Wikipedia som ett verktyg för att öka den digitala kompetensen hos bibliotekspersonal. I förlängningen kommer denna kunskap också förmedlas vidare till allmänheten.

Utbildningen inleds med att bibliotekspersonalen tar del av kurser och artiklar på lärplattformen Digiteket, där Wikimedia Sverige bidrar med två artiklar och fem kurser. Dessa artiklar och kurser finns fritt tillgängliga för alla som är intresserade, även för de som inte jobbar på bibliotek.

Länk till artikeln Vad är Wikipedia? på Digiteket. Bild: Tore Danielsson (WMSE) CC BY-SA 4.0.

Artiklarna och kurserna på Digiteket

De två artiklarna ligger redan uppe på Digiteket, du når dem via länkarna under bilderna ovan . Kurserna publiceras under de kommande två veckorna. Namnen på kurserna är:

  • Skriva på Wikipedia.
  • Samarbeta på Wikipedia.
  • Hantera bilder och illustrera artiklar.
  • Introduktion till och enklare redigering i Wikidata.
  • Så genomför du en egen workshop med Wikipedia som plattform.

I kurserna får du lära dig hur du kommer igång med att skriva på Wikipedia. Wikipedia är en neutral plattform som är utvecklad för samarbeten och alla bidrag är välkomna. Det man påbörjar en dag kan en annan person fortsätta med nästa dag. Det man skriver tillsammans på Wikipedia tillhör alla och får fritt återanvändas genom den Creative Common-licens, CC BY-SA 3.0, som gäller för hela encyklopedin.

Utbildningen är en del av Digitalt först med användaren i fokus

Bakgrunden till utbildningen, kurserna och artiklarna är ett samarbete mellan projektet Digitalt först med användaren i fokus och Wikimedia Sverige. Målet är att öka den digitala kunskapen kring Wikipedia för de som arbetar på biblioteken. Utbildningen riktar sig till bibliotekarier, men artiklarna och kurserna ligger fritt tillgängliga på Digiteket för alla som är intresserade.

 

The post Wikipedia i biblioteken appeared first on Wikimedia Sverige.

Wikipediapoddens återkomst

11:28, Friday, 22 2019 November UTC

Det här är ett gästinlägg från Jan Ainali och Magnus Olsson, Wikipedianer, Wikimedianer och poddledare. Åsikter och kommentarer som nämns nedan reflekterar inte automatiskt åsikterna från Wikimedia Sverige.

Vi, Jan Ainali och Magnus Olsson, gjorde en omstart av Wikipediapodden inför Wikimania, som hölls i Stockholm i augusti 2019. Jag, Jan, hade idén och en viss övertalning krävdes för att få med Magnus.

Wikipediapodden är en podd om Wikipedia på svenska som skapades 2014 av Håkan Wester och Gustav Lundin. Det första avsnittet publicerades den 5 september och huvudtemat var Wikipedia i skolan. Jag,  Jan Ainali, var gäst redan i premiären. Den första omgången bestod av två säsonger och 19 avsnitt åren 2014–2015. En tredje säsong påbörjades 2016 men den kom av sig redan efter ett inspelat avsnitt.

Vad händer i världen?

Det är inte jättevanligt med Wikipediapoddar i världen generellt, de som finns brukar vara komedipoddar där en artikel slumpas fram eller på annat sätt väljs, och sen sitter några och spånar mer eller mindre fritt om ämnet eller oftast något helt annat med Wikipedia endast i titeln som alibi. Bland de som faktiskt handlar om Wikipedia kan nämnas (mest historiska) Wikipedia Weekly och Wikijabber.

Wikimania och återkomsten

De tidigare avsnitten av Wikipediapodden hade ett tema, men jag (Jan) presenterade ett koncept med stående punkter och med Wikimania som en huvudpunkt.

De andra fasta punkterna är Aktuellt från svenska Wikipedia, som är mitt (Magnus), ansvar, och Internationella nyheter, Mjukvarunyheter, som, jag (Jan) har huvudansvar för, sen väljs en personlig artikel, Veckans Wikipedia-artikel och vi avslutar med att uppmärksamma aktuella Wikipediaträffar.

Magnus Olsson
Magnus från sin inspelningsplats.

Jag (Jan) ordnade webbsidan, wikipediapodden.se, förberedde podcastaggregatorer för den nystartade podden. En Facebooksida och Twitterkonto skapades, bidrag från Wikimedia Sverige för server, domän och omdirigeringar beviljades efter ansökning, vars teknikpool också fixat utrustning som mikrofoner. Inte minst hittade Jag (Jan) den fantastiska vinjettmusiken, surf-country låten Surf Shimmy av Kevin Mcleod. Den finns under fri licens, så klart, och det gör samtliga avsnitt också. En mikrofon lånades hem av mig (Magnus) från Wikimedia Sveriges teknikpool. Där går det också att låna saker som kameror, stativ, framförallt sånt, men det går också till exempel att få tillgång till en ”badge-making-machine”, och gör sina egna promo-knappar. Så länge det främjar fri kunskap, såklart.

Jan redigerar Wikipediapodden

Jan från sin inspelningsplats.

Sedan jag (Jan) krattat manegen var det bara att köra! Avsnitten görs i formen “inspelad-live”, där jag redigerar bort något i en efterlyssning. Oftast har vi suttit på olika platser men under ett par avsnitt inför och efter Wikimania kunde vi sitta tillsammans i Magnus vardagsrum. Efter återkomsten har Wikipediapodden också haft gäster, och första gästen var Eric Luth som var konferensgeneral för Wikimania 2019. Han tog sig tid i den mest hektiska tiden av förberedelser, och presenterade sin Wikipediaartikel om travhästen Aubrion du Gers, med ett enastående vinnarfacit på Wikipedia presenterad som vilken idrottspersonlighet som helst. Strax innan uppmärksamheten i podden hade hästen avlidit efter en krock med en annan häst.

Specialare

Inför Wikimania lovade jag ( Jan) specialavsnitt och inledde med ett avsnitt med GLAM-wikimedianen Tore Danielsson, anställd på Wikimedia Sverige. Under Wikimania var vi båda volontärer, och inte mycket tid fanns att uppbringa för poddande. Trots det ordnade jag knappt tio stycken specialavsnitt med dignitärer som Årets Wikimedian Émna Mizouni, Wikimedia Foundations VD Katherine Maher och programmeraren Alicia Fagerving, i ett någorlunda tyst rum under avslutningsfesten.

Wikipediapodden om

I ett par avsnitt efter Wikimania följde vi upp konferensen i wikimaniaprogrampunkten. Bland annat kunde vi välkomna vår andra gäst, Gitta Wilen, kommunikatör på Wikimedia Sverige. Hon hade fått en nyvunnen fascination för kartor, dels geografiska, men även individuella kartläggningar och uppfattningar om kartor. Senare ersattes Wikimaniapunkten till förmån för det nya inslaget Wikipediapodden om. Det är en öppen där vi tycker till, och försöker presentera vår bild, av svenskspråkiga Wikipedia, dess riktlinjer och riktning, konstigheter och verkligheter.

Disclaimer

Naturligtvis är Wikipediapodden i första hand två enskilda Wikipedianers syn på Wikimedia-projekten i allmänhet och svenskspråkiga Wikipedia i synnerhet. Det finns inget mandat varken från Wikipedias gemenskap eller föreningen Wikimedia Sverige. Förhoppningsvis bygger ändå våra åsikter på någon sorts insikter efter snart 25 år totalt i branschen. Åsikter baserade på insikter; kanske ska det bli en undertitel till podden?

Hur känns det?

Jag (Magnus) har aldrig presenterat mig som en talare, och ryggmärgsreaktionen var Nej! när Jan frågade. Samtidigt lite nyfiken och hur illa kan det bli? Det är ju bara att testa, spela in en gång och blir det katastrof så finns det papperskorgar på nästan alla datorer. Jan var aningen tryggare, efter flera besök i både radio- och TV-studier. Dessutom drog Jan det stora lasset i förberedelser och programpunktshanterande. Rollfördelningen är att jag (Magnus) pratar mer ur magkänsla och på volley medan Jan mer sansat ifrågasätter, inte minst med wikipediafrasen “källa på det?”. Samtidigt är det jag (Magnus) som studerat programpunkterna och skrivit anteckningar och noter, medan Jan memorerar och pratar från blankt papper.

Helt klart adrenalinskapande i varje fall, inte minst att lyssna på sig själv. Jan gör en genomlyssning och klipper bort det värsta svamlandet. jag (Magnus)  är mer masochistisk och väljer att lyssna så fort avsnittet släppts. I början gjorde det riktigt ont, det tog några avsnitt att vänja sig vid en förfärligt bred dialekt som i egna öron klingar välartikulerad professor i lingvistik och retorik men i själva verket låter som en skinhead från Solna som hejar på AIK och tycker kungen är bra.

Hur går det för Wikipediapodden?

Eftersom att vi inte har installerat några spårningsmekanismer, och nästan inte har tillgång till statistik på några av de externa plattformarna är det lite svårt att säga hur många lyssnare vi har. Men det finns ett antal indikatorer som ger ett spann i alla fall.

Eftersom att vår webbserver i sig talar om hur många gånger en fil har laddats ned kan vi ana det teoretiska maximala antalet lyssnare (under förutsättning att andra plattformar inte spar vår fil i sin cache). Där kan vi se att det mest nedladdade avsnittet är avsnitt 22 som har laddats ned hela 4059 gånger. Men det är så mycket att det finns anledning att tro att den stora mängden kommer från att dessa sajter med jämna mellanrum frågar om filen finns kvar genom att göra ett anrop.

På Spotify får vi lite statistik, där kan vi se hur många som har lyssnat på avsnitten och där har det mest laddade avsnittet (också nummer 22) lyssnats på 39 gånger.

Slutligen kan vi ana att våra fans också följer oss i sociala medier. På Twitter har vi 37 följare och Facebook 23.

En försiktig uppskattning baserat på all den data som vi har tillgänglig skulle kunna bli att det är minst 40 lyssnare spritt över alla plattformar. Det kan naturligtvis vara fler än 100, det är inte en orimlig gissning, men den spekulationen är lite vildare än programmets etos.

Tipsa redaktionen!

Den hårt arbetande redaktionen, Jan och Magnus, vill naturligtvis ha tips. Vad ska vi ta upp i podden? På Wikipediapodden om, eller Veckans artikel eller vad som helst. Programpunkterna är inte huggna i sten, eller i så fall i en väldigt mjuk bergart. Naturligtvis vill vi ha gäster också, hojta om ni vill vara med eller om ni tycker någon borde vara med, gärna på vår projektsida.

Vi hörs på ställen där podcasts hörs eller gå direkt till wikipediapodden.se för att lyssna eller prenumerera!

Jan Ainali och Magnus Olsson

 

 

 

The post Wikipediapoddens återkomst appeared first on Wikimedia Sverige.

Skicka in synpunkter om artikel 17!

13:29, Tuesday, 12 2019 November UTC

Den 26 mars röstade en majoritet av Europaparlamentets ledamöter ja till ett nytt upphovsrättsdirektiv för en digital inre marknad. Efter medlemsstaternas godkännande i rådet har varje medlemsstat två år på sig att genomföra direktivet i nationell lagstiftning. Det innebär att Sverige senast sommaren 2021 måste ha ändrat och uppdaterat svensk lagstiftning så att den är i enlighet med EU-direktivet.

I Sverige ansvarar Justitiedepartementet för att ta fram ett förslag till hur direktivet kan genomföras i Sverige. Just nu inhämtar de synpunkter från organisationer och företag baserade i Sverige om hur direktivets olika artiklar bäst bör genomföras. På fredag, 15 november, är deadline för att lämna in synpunkter på artikel 17 (“uppladdningsfilter”). Nästa fredag, 22 november, är deadline för synpunkter på artiklarna 13-16, som bland annat innefattar artikel 14 (en positiv artikel som inför public domain-garantier) och artikel 15 (ibland kallad “länkskatt”). 

Wikimedia Sverige är en liten förening, men den här typen av lagstiftning berör i grunden det internet som vi verkar på. En dysfunktionell upphovsrätt bidrar till ett dysfunktionellt internet, som i sin tur gör det svårare för oss och andra att sprida och tillgängliggöra kunskap. Därför har vi prioriterat resurser och tid för att vara en konstruktiv part när direktivet blir svensk lagstiftning. Vi är med i referensgruppen för direktivets genomförande, och förbereder just nu våra synpunkter på artiklarna 14, 15 och 17. Dessutom gör vi vad vi kan för att samordna och koordinera med andra närstående organisationer i Sverige, liksom att hjälpa och bistå föreningar i andra EU-länder. För oss är det viktigt att inte bara upphovsrättssällskapen och de stora big tech-bolagen, båda med starka finansiella resurser och gott om immaterialrättsjurister, har möjlighet att svara. Organisationer och företag som representerar användaren och det fria internet måste också kunna svara. Användarna är den största parten som berörs av det nya upphovsrättsdirektivet, men den part som är sämst företrädd i genomförandet. Det tycker vi är beklagligt.

Därför har vi också förberett en FAQ med frågor och svar om vad artikel 14, 15 och 17 egentligen innebär. FAQ:n är fritt tillgänglig på vår wiki, och är dessutom under helt fri licens – CC0. Det innebär att du kan ta av texten och omformulera den, helt fritt. Använd dig av detta – och skicka in ett svar! Regeringen och i förlängningen riksdagen behöver förstå hur användaren berörs av upphovsrättsdirektivet, och nu har du möjlighet att berätta hur dessa artiklar påverkar dig.

Vi har också förberett några utkast på hur ett svar skulle kunna se ut. Om du är intresserad av dessa är du välkommen att höra av dig, så kan vi dela det vi har förberett.

Sista datum:

  • 15 november för artikel 17
  • 22 november för artikel 13-16

Synpunkter lämnas till till enheten för immaterialrätt och transporträtt (Ju/L3) på adress ju.l3@regeringskansliet.se.

Länk till FAQ: https://se.wikimedia.org/wiki/FAQ_om_upphovsr%C3%A4ttsdirektivet

Eric Luth
Projektledare,
Wikimedia Sverige
eric.luth@wikimedia.se

The post Skicka in synpunkter om artikel 17! appeared first on Wikimedia Sverige.

Vinnarane av Wiki Loves Monuments 2019

15:23, Thursday, 31 2019 October UTC

Vinnarane av Wiki Loves Monuments 2019 er klare. Juryen har vore samansett av Jorid Martinsen frå NIKU (Norsk institutt for kulturminneforsking), Greta Doçi frå Wikimedians of Albania User Group, og den erfarne Commons-fotografen Hans A. Rosbach. Dei har vald ut ti bilete som går vidare til den internasjonale finalen. Alle dei ti bileta kan du sjå på denne sida på Commons.


Dette biletet av Kjeungskjær fyr i Ørland vann fyrsteplassen.
Foto: Henny Stokseth, CC-by-SA 4.0


Dette biletet av Lindesnes fyr vann andreplassen.
Foto: Lars-bh, CC-by-SA 4.0


Dette biletet av Geiranger kyrkje vann tredjeplassen.
Foto: Diego Delso, CC-by-SA 4.0

Innlegget Vinnarane av Wiki Loves Monuments 2019 dukket først opp på Wikimedia Norge.

Digital inkludering av urfolksspråk

14:02, Thursday, 24 2019 October UTC

Golbma nieidda árbevirolaš sámi gávttiiguin, dánsume Riddu Riđđu festiválas 2018:s. Riddu Riđđu [CC BY-SA 2.0 (https://creativecommons.org/licenses/by-sa/2.0)]


Skrevet av Sabine Rønsen, prosjektleder Wikimedia Norga

Tenker du noen gang over hvilken betydning språket har i livet ditt? Du har kanskje lagt merke til at når du snakker et annet språk, så endrer du også litt personlighet? Dette er fordi språket vårt er nært knyttet opp til vår identitet. Det snakkes om lag 6700 språk i verden og av disse står 40 prosent i fare for å forsvinne. De fleste av disse språkene er urfolksspråk, og forsvinner de står også deres kultur og kunnskapssystem i fare. Det er med dette som bakgrunn FN har erklært 2019 for det internasjonale året for urfolksspråk. I forbindelse med denne markeringen jobbes det verden rundt med tiltak som vil bidra til å fremme og beskytte urfolksspråk og forbedre livene til de som snakker dem.

Et slikt tiltak er giellavahkku, samisk språkuke, som har pågått over hele landet denne uken. Giellavahkku er en del av Sametingets langsiktige språksatsning – Giellalokten (Språkløftet), og er også Sametingets hovedmarkering av FNs internasjonale år for urfolksspråk. Absolutt alle var invitert til å bidra for å synliggjøre de samiske språkene i samfunnet. Det har blitt arrangert utstillinger, giellakaféa (språkkafé), helgekurs i pitesamisk og butikkskilt er blitt oversatt til samisk blant mange andre tiltak som løfter frem samisk språk og kultur på ulike måter.

I internasjonal sammenheng er alle de samiske språkene karakterisert som truede, alvorlig truede eller nesten utdødde språk. Men det er likevel håp. Flere av de samiske språkene opplever nå en revitalisering og stadig flere lærer seg språket deres foreldre og besteforeldre mistet på grunn av den strenge fornorskningspolitikken rettet mot samer. Vi ser også at den samiske kulturen og det samiske språket i større grad blir møtt med interesse og aksept. Språk spiller en avgjørende rolle i dagliglivet til mennesker. Ikke bare som et verktøy for kommunikasjon, utdanning, sosial integrasjon og utvikling, men også som et arkiv for hver persons unike identitet, kulturhistorie, tradisjon og minne. Derfor er det viktig at man har mulighet til å se, høre og få prate sitt språk i alle sammenhenger. Siden vi i stadig større grad befinner oss i den digitale verdenen blir det desto viktigere at det samiske språket og den samiske kulturen er representert i digitale flater. Wikipedia er et slikt sted. Men dessverre mangler manges kunnskap på Wikipedia. Selv om Wikipedia åpner for at flere kan være med å definere, skrive og krangle om kunnskap, så vil strukturene i samfunnet ellers også speiles på Wikipedia. Vi ser at det er vestlige menn som skriver mest, og det gir seg utslag i at det finnes færre kvinnelige biografier enn mannlige. Det samme gjelder også minoritetsgrupper og marginaliserte grupper.

Dette jobber vi i Wikimedia Norge med å endre på, sammen med frivillige og kultur- og utdanningsinstitusjoner. Siden 2017 har vi sammen med et nettverk av samarbeidspartnere jobbet med å utvide og forbedre det samiske innholdet på nordsamisk Wikipedia og om samiske tema på Wikipedia generelt, gjennom prosjektet Samisk kunnskap på nett. Nylig fikk vi innvilget støtte fra Sametingets språkmidler til å utvikle et pilotprosjekt der vi samarbeider med Sámi allaskuvlla (Samisk Høgskole) og Institutt for arkeologi, historie, religionsvitenskap og teologi ved UiT Norgga árktalaš universitehta (UiT Norges arktiske universitet). Vi skal lage et undervisningsopplegg for studenter der det å skrive på nordsamisk Wikipedia, eller skrive om samiske temaer er en del av studiet. Gjennom studiene opparbeider studentene seg masse nyttig kunnskap. Det gjennomføres prosjekter, skrives artikler og leveres oppgaver. Hva om denne kunnskapen i stedet for å støve ned i en mappe på dataen blir brukt til å forbedre det samiske innholdet på Wikipedia? Et slikt undervisningsopplegg vil kunne bidra til å formidle, ivareta og videreutvikle identitet, kunnskap og kulturhistorie i digitale plattformer. Økt informasjonstilfang og bruk av samiske språk på Wikipedia gir muligheten til å bruke og definere eget språk, kultur og historie. Og siden Wikipedia er verdens mest leste nettleksikon gjøres dessuten både språket og kunnskapen fritt tilgjengelig for andre.

Skal de samiske språkene ha best mulig vekstvilkår og den samiske kulturen og historien videreføres, må samiske språk ikke bare brukes i undervisning, men også i lærebøker, og samiske språk og kunnskapsdeling må være tilgjengelig på nett og i ulike digitale løsninger. Verktøyene for å delta i den digitale verdenen må finnes tilgjengelig for samiske studenter og andre. Slik situasjonen er i dag finnes det betraktelig færre og mindre mangfoldige digitale læremidler på samisk enn på norsk. Derfor er det gledelig at selv om regjeringens forslag til Statsbudsjett for 2020 ifølge Sametingsråd Henrik Olsen er det dårligste budsjettet for samiske formål som den borgerlige regjeringen har kommet med på seks år, er det satt av 15 millioner kroner i neste års statsbudsjett til digitale læremidler på samisk.

Har man tilgang til samisk tastatur, ordbøker, korrekturprogrammer og annen språkteknologi har man også bedre forutsetning for å bidra på Wikipedia og kan på denne måten være med på kunnskapsdugnaden på lik linje med alle andre. Giellavahkku er et viktig initiativ for at samiske språk høres, synes og brukes på alle samfunnsområder, men arbeidet med revitalisering av de samiske språkene er ikke ferdig når denne uken er slutt. Språkdugnaden på Wikipedia og i andre digitale flater fortsetter

Innlegget Digital inkludering av urfolksspråk dukket først opp på Wikimedia Norge.

Møt Emna Mizouni, årets wikimedianer 2019

12:15, Thursday, 29 2019 August UTC
Emna Mizouni

Emna Mizouni. Foto: ZMcCune (WMF), CC-by-SA 4.0

16. august ble den tunisiske forkjemperen for fri kunnskap Emna Mizouni utvent til årets wikimedianer for 2019. Prisen ble gitt henne for hennes inspirerende lederskap i Wikimedia-bevegelsen, spesielt blant arabiske og afrikanske brukere, og for hennes utrettelige arbeid med å øke bevisstheten rundt Tunisias historie og kultur.

Emna har bodd i Tunisias hovedstad Tunis hele livet. Historisk sett har Tunis’ strategiske posisjon på grensa mellom det østlige og det vestlige Middelhavet ført til at den ble hovedstad i Kartago, et rike hvis bosetninger var strødd rundt Middelhavet fra Spania til Nord-Afrika og Korsika. Byen ble ødelagt i 164 f.Kr., men ble gjenreist under Umajjad-kalifatet, da mesteparten av dagens gamleby ble oppført.

Århundrer senere reiste Emna rundt i landet sitt etter den arabiske våren, og fant at det var oppsiktsvekkende lite kunnskap om denne lange historien. For å bekjempe dette startet hun med flere andre organisasjonen Carthagina i 2013. «Gjennom denne søker vi å bevare, beskytte og fremme vår nasjonale arv og historie for nåværende og framtidige generasjoner,» sier Emna.

Med mål som det var Wikimedia en naturlig samarbeidspartner for Carthagina. Emna begynte å bidra i 2013 under det årets Wiki Loves Monuments, en internasjonal fotokonkurranse som fokuserer på kulturminner. Hun la inn noen av sine egne bilder og ba andre om å legge inn sine.

I løpet av de følgende årene ble Emna stadig mer involvert i Wikimedia-bevegelsen – det globale fellesskapet av mennesker og organisasjoner som hjelper oss å bringe vår delte visjon videre. Med sin bakgrunn innen kommunikasjon og markedsføring ble hun del av det stadig mer komplekse arbeidet som pågår bak kulissene.

«Jeg tror på ideen om usynlig lederskap,» fortalte hun meg. «Vi alle i hele verden har potensialet til å hjelpe til å fremme arbeidet til det sterke Wikimedia-fellesskapet. Jeg gjorde det ved å bruke potensialet mitt og kunnskapene mine til å gjøre arbeid offline.»

Blant disse rollene var å hjelpe til med organiseringen av flere større konferanser, inkludert den første WikiArabia-konferansen som ble holdt av og for frivillige bidragsytere til Wikipedia på arabisk i 2015; og den andre utgaven av samme konferanse i Kairo i 2017; og å være en av lederne av programkomiteen til Wikimania 2018, som organiserte alle hovedtalene, øktene og samlingene i den fem dager lange konferansen. Hun ble også med i Affiliations Committee i 2016, og ble nestleder der i 2018. Komiteen består av et tjuetalls stemmende medlemmer og ikke-stemmende rådgivere, behandler den formelle søknadsprosessen for organisasjoner i Wikimedia-bevegelsen ved å gi anbefalinger til Wikimedia Foundations styre.

I dag har Emna fortsatt arbeidet sitt med en rekke skriveverksted, workshopper og andre Wikimedia-arrangementer i og rundt Tunisia. Hun er fortsatt president i Carthagina, og har tatt steget videre ved å grunnlegge den ideelle organisasjonen Digital Citizenship, som ønsker å forbedre digitale ferdigheter og internett-trygghet for marginaliserte grupper og mediene.

«Jeg oppdager nye områder utenom kultur og historie der jeg kan gjøre en forskjell», sier hun, «inkludert områder der vi mangler innhold og ressurser.»

Ed Erhart, Senior Editorial Associate, Communications
Wikimedia Foundation

Prisen for årets wikimedianer presenteres av Wikipedia-grunnlegger Jimmy Wales under Wikimania, konferansen som feirer Wikipedia, Wikimedia-prosjektene og bidragsyterne som skaper dem. I år fikk han selskap på scenen av Farkhad Fatkullin, årets wikimedianer i 2018.
Dette innlegget ble opprinnelig postet på Wikimedia Foundations nettsted 16. august 2019, lisensiert under CC BY-SA 3.0.

Innlegget Møt Emna Mizouni, årets wikimedianer 2019 dukket først opp på Wikimedia Norge.

Wikimania 2019: Stockholm

15:24, Wednesday, 28 2019 August UTC

Skrevet av Bruker: Sabinitus som mottok et reisestipend fra Wikimedia Norge for å delta på Wikimania 2019

Sabinitus under sin presentasjon på Wikimania. Foto: Astrid Carlsen (WMNO), CC-by-SA 4.0

I høst var jeg så heldig å få reise på konferansen Wikimania 2019, som ble avholdt i Stockholm. Der fikk jeg holde en presentasjon hvor jeg snakket om hvordan man kan skape mangfold på Wiki-prosjektene ved å gjøre kilder lettere tilgjengelig for nye brukere. Når jeg har holdt kurs i hvordan man bidrar på Wikipedia har jeg nemlig ofte opplevd at å skape engasjement for mangfoldsproblematikken på Wikipedia kan være nokså lett, og folk er både klare og glade for å bidra. Men av og til stopper det litt opp når folk opplever at de ikke finner gode og pålitelige kilder til artiklene de har lyst til å opprette eller forbedre. Dette er særlig problematisk når man vil skrive om kvinner, eller emner som er relevant for kvinner, som ikke har fått sin rettmessige plass i leksikonet vårt fra før.

Jeg spurte deltakerne i publikum om deres erfaringer og om deres strategier for når mangel på kilder stopper prosessen, særlig for nyere bidragsytere. Jeg fikk masse god respons og folk delte tips og triks som jeg gleder meg til å sette til verks når jeg fremover skal holde kurs. Særlig ble jeg glad for å høre om EUs store satsning Europeana, som fungerer som en internettportal til millioner av digitaliserte bøker, malerier, filmer, gjenstander og arkivmateriale fra hele Europa. Samarbeid med andre institusjoner som arkiv, bibliotek, museum og utdanningsinstitusjoner stod også fram som et godt tiltak for å få tilgang til materiale om kvinner som har blitt og blir forbigått av historiebøker og tradisjonelle leksikon.

Kvinner i Rødt-logoen og portrett av Bodil Biørn. Foto: Astrid Carlsen (WMNO), CC-by-SA 4.0

Til slutt fikk jeg dele litt fra Bodil Biørn-prosjektet jeg har vært med å jobbe på. Prosjektet er et samarbeid mellom Wikimedia NorgeWikimedia Armenia og Arkivverket og går ut på å gjøre Bodil Biørns brev og fotografier fra hennes tid i Armenia digitalt tilgjengelig på nett. Bodil Biørn var sykepleier og misjonær, og øyenvitne til det armenske folkemordet. Hun gjorde en formidabel innsats i å redde kvinner og barn ved å opprette skoler, barnehjem og klinikker. Materialet fra arkivverket har på denne måten gjort det mulig å bringe en formidabel kvinne og hennes arbeid tilbake fra glemsel og nå synlig på blant annet WikipediaWikimedia Commons og Wikikilden.

Temaet på konferansen var «Sterkere sammen: Wikimedia, fri kunnskap og de bærekraftige utviklingsmålene», og det var inspirerende å se på hvor mange forskjellige plan folk jobber for å nå de ulike målene. Noen engasjerer seg i å finne ut hvordan man best tar vare på nye bidragsytere, andre for å vekke liv i Wikipedias små språkversjoner og andre igjen jobber for å skape en bærekraftig teknisk infrastruktur for partnerskap. På denne måten bidrar alle inn på hver sine måter for å gjøre Wikipedia og dens søsterprosjekter til den enorme ressursen de er i dag. Prosjekter laget av og for et mangfold av mennesker.

Sabinitus sin presentasjon på Wikimania ble filmet og kan ses her.

 

Innlegget Wikimania 2019: Stockholm dukket først opp på Wikimedia Norge.

Wikimania 2019: Stockholm

12:26, Thursday, 22 2019 August UTC

Skrevet av Bruker: Premeditated, som mottok reisestipend fra Wikimedia Norge for å delta på Wikimania 2019

United Nations [Public domain]

Fra 16. til 18. august ble Wikimania 2019, den femtende Wikimania-konferansen, avholdt i Stockholm; hovedstaden i Sverige. Hoveddelen av konferansen foregikk i Aula magna på Stockholms universitet. Konferansen er hovedsakelig for personer som er interessert i eller involvert i Wikimedia-prosjekter, som for eksempel Wikipedia, Wikimedia Commons, Wikidata og Wikitionary.

I år var temaet for Wikimania: «Sterkere sammen: Wikimedia, fri kunnskap og de bærekraftige utviklingsmålene» (engelsk «Stronger Together: Wikimedia, Free Knowledge and the Sustainable Development Goals»). Med de «bærekraftige utviklingsmålene» refereres det til FNs bærekraftsmål, som er en arbeidsplan besående av 17 mål og 169 delmål som dekker et bredt spekter av bærekraftig utvikling.

Før selve konferansen begynte ble det fra 14. til 15. august avholdt et Hackathon. Det er en samling for utviklere som jobber med å forbedre de tekniske aspektene ved Wikimedia-prosjektene. Jeg var ikke med på denne samlingen, men jeg tviler på at det var siste gang Hackathon arrangeres. Jeg ankom Stockholm 16. august med et litt forsinket fly (ikke helt i temaets stil) som resulterte i at jeg ikke kom tidsnok til åpningsseremonien. Men jeg kom tidsnok for konferansene som jeg ønsket å delta på den dagen. Senere på dagen ble vi fraktet til Stockholms stadshus for en velkomstseremoni. Der ble vi møtt av et damekor, og ble ønsket velkommen til Wikimania av lederen i Wikimedia Sverige.

Mine hovedinteresser for konferansen var Wikidata og strukturert data på Wikimedia Commons. Totalt deltok jeg på sytten konferanser/workshops og to «meetups». Jeg benyttet altså meste av tiden på Stockholms universitet. Av konferanser deltok jeg på blant annet «Structured Data on Wikimedia Commons for GLAM-Wiki», «Data Quality in Wikidata» og «Copyrights in Wikidata».

Konferansen ble avsluttet med svensk folkemusikk (der blant annet nøkkelharpe var et av instrumentene) og tilhørende dans. Etter underholdningen fikk vi noen velvalgte ord fra Jimmy Wales, grunnleggeren av Wikipedia, og Katherine Maher, administrerende direktør i Wikimedia Foundation. Etterfesten var på Nordiska museet. Der ble det servert god mat, og det kan oppsummeres som en hyggelig avslutning på arrangementet i Stockholm.

 

Frank Schulenburg [CC BY-SA 4.0 (https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0)]

Innlegget Wikimania 2019: Stockholm dukket først opp på Wikimedia Norge.

Čálli: Astrid Carlsen, Wikimedia Norge

Liv Inger Somby Riddu Riđđu festiválas, Norggas. Duogábealde lea lávvogovva Buffy Sainte-Maries, maid Linda Zina Aslaksen lea ráhkadan.

“Midjiide, sápmelaččaide, leat digitála vuogádagat nu go Wikipedia hui dehálaččat. Mu niehku livččii ahte sámi mánát gulahallet daid iešguđet sámegielaiguin riikkarájiid rastá. Wikipedia vuogádagaid oktasaš ealáskahttin doaimmat livčče buorit reaiddut dán ulbmila joksat.”

 –Liv Inger Somby, “spotlight” logaldalli Wikimanias 2019:s

Sápmelaččat leat eamiálbmot, geat leat duháhiid jagiid orron davvin, guovllus mii ođđaáiggis lea oassin Norgga, Ruoŧa, Suoma ja Ruošša stáhtain. Stuora oasis dán áigodagas, sápmelaččat leat vásihan vealaheami eiseválddiin geat leat stivren sin eatnamiid badjel. Sii leat maid vásihan váttisvuođaid go fertejit bargat riikkarájiid rastá njealji iešguđet riikkas.

Lágideaddjit atne dáid vásáhusaid muittus, go dál vuosttaš geardde galget lágidit Wikimania davviriikkalaš guovllus. Wikimania lea jahkásaš konferánsa mii ávvuda Wikipedia ja buot Wikimedia doaimmaid. Dán jagaš Wikimania fáddá válljejuvvui jurdagiin ahte buohkat leat “gievrrabut fárrolaga”. Fáttás lea fuomášupmi dasa movt Wikipedia višuvdna nuvttá dieđuid juohkit buohkaide máilmmis deaivida Oktasaš Našuvnnaid bistevaš ovdáneami ulbmiliiguin.

Dá lea manin logaldalli gii doallá rahpansáhkavuoru ovtta konferánssa stuora sešuvnnain, “spotlight session”:s, 16. beaivvi borgemánus, Aula Magnas Stockholma universitehtas, lea Liv Inger Somby, gii lea sámi journalista ja allaskuvlalektor Sámi allaskuvllas, Guovdageainnus, Norggas. Don sáhtát dieđihit oasseváldin dás: Eventbrite.

Somby sáhkavuorus lea namma “Eamiálbmot gielaid mávssolašvuohta: Mat leat sámegielaid hástalusat, hástalusat álbmogis mii orru njealji iešguđet riikkas ja hástalusat ovcci sámegielain?”. Sáhkavuoru son lea vuođđudan iežas viiddis vásáhusaide. Somby lea bajásšaddan suomabeale Sámis, ja beaivválaš eallimis son geavaha sihke davvisámegiela ja dárogiela. Wikimedia Norway (Norge) lea iešheanalaš ásahus mas lea čatnaseapmi Wikimediai ja mii lea mielde lágideame Wikimania 2019. Sombys lea ovttasbargu Wikimedia Norway:in (Norge) nannen dihte movt Wikipedia gokčá sámi áššiid. Somby lea dál lahttun Norgga duohtavuođa- ja soabahankommišuvnnas, mii lea guorahallame sápmelaččaid ja kvenaid dáruiduhttima váikkuhusaid Norggas.

• • •

Mun jearahallen Somby Riddu Riđđu festiválas, mii lea jahkásaš riikkaidgaskasaš eamiálbmot musihkkafestivála, mii lágiduvvo Gáivuonas, Norggas. Moai humaime su Wikimania vuordámušaid birra, ja manin son oaivvilda ahte lea dehálaš nannet eamiálbmot gielaid ja digitála searvadahttima go lea hupmu nuvttá dieđuid juohkimis.

Liv Inger Somby: Mun veahá hirpmahuvven go jerrojuvvojin doallat sáhkavuoru Wikimanias ja jerren alddán livččen go rievttes olmmoš dahkat dan. Mun lean bargan journalistan máŋgalogi jagi ja gokčan áššiid SámiNRK- Norgga našunála sáttamedia ovddas gos mun lean muitalan sápmelaččaid muitalusaid. Mun lean vásihan ovdáneami dan rájes go mun vázzen skuvlla sullii vihttalogi jagi dassái, dan áiggi go gávdnui dušše okta skuvlagirji davvisámegillii. Odne mun oahpahan eamiálbmot journalistihka, ja fuobmájin ahte in sáhttán manahit vejolašvuođa doallat sáhkavuoru riikkaidgaskasaš ja máŋgga iešguđetlágan guldaleddjiide Wikimanias. Mun háliidin juogadit iežan máhtu guldaleddjiiguin, movt mii sáhttit heakkas doalahit eamiálbmotgielaid, ja háliidan deattuhit dan geatnegasvuođa mii mis lea dahkan dan.

Astrid Carlsen: Makkár váikkuhusaid doaivvut ON:a eamiálbmotgielaid 2019 jagis sáhttit leat?

Somby: Eamiálbmot gielaid jahki lea veahkkin leamaš deattuhit dan geatnegasvuođa mii buohkain lea, máilmmiviidosaččat ja riikkarájiid rastá, eamiálbmotgielaid doalahit heakkas. Erenoamážit riikkaidgaskasaš ásahusain, ja lihkadusain nu movt Wikimedia lihkadusas, lea vejolašvuohta ja dakkár sajádat máilmmis ahte sáhttet jođihit dakkár barggu. Mis dávjá jerret manin máilbmi galgá beroštit doarjut giellaealáskahttimiid, go leat báhcán nu unnán olbmot geat hupmet daid gielaid, muhto mii oaivvildit ahte eambbosin galggašii leat vuoigatvuohta čohkket, juohkit ja gávdnat dieđuid iežaset gillii dihtoriin ja telefovnnain. Sámegiela rikkisvuođa guolástan- ja bivdosániin, ja sániin mat gusket sámi musihkkaárbevirrui, sámi báikenamaide, ja nu ain, daid galggašii juohkit dáčča mánáiguin.

Carlsen: Makkár doaivva dus lea sámegielaid geavaheapmái 20 jagi geahčen?

Somby: Mii, sápmelaččat, fertet joatkit doalahit iežamet njálmmálaš árbevieru ja historjjá heakkas ja juohkit dan digitála vuogádagain, nu go Wikipedias. Nu dávjá go fal min kultuvra mieđiha dan dahkat. Dáinna lágiin mii beassat juohkit min iežamet dieđuid ja máhtu boahttevaš buolvvaide. Mu niehku lea ahte sámi mánát, beroškeahttá gos bajásšattažit, sáhttet gulahallat daid iešguđetge sámegielaiguin. Muhto jus dát galggaš ollašuvvat, de mii dárbbašit eambbo doaimmaid miehtá Sámi ja oktiigullevašvuođa resurssageavaheamis – ovdamearkka dihte, ruhtadeapmi Norgga Sámedikkis láhčá hui earálágan dili Norggabeale go dain eará riikkain.

Mun sávan movttiidahttit guldaleddjiid Wikimania 2019:s, go muitalan barggu birra maid mii leat juo čađahan ealáskahttin dihte sámegielaid Norggas, ja mus livččii ulbmil deattuhit ahte dán barggu ferte geahččat eanetlogu ja unnitlogu álbmogiid oktasaš ovddasvástádussan.

Golbma nieidda árbevirolaš sámi gávttiiguin, dánsume Riddu Riđđu festiválas 2018:s.

Innlegget Liv Inger Somby, journalista ja fágabargi, galgá hupmat sápmelaččaid birra ja dan ahte galggašii buktit eamiálbmotgielaid internehttii dukket først opp på Wikimedia Norge.

Wikimedia Norge på Márkomeannu

10:26, Saturday, 27 2019 July UTC

Wikimedia Norge er tilbake på Márkomeannu-festivalen 2019 på markasamisk område i Skåndalen. Vi deltar på festivalen som en del av vårt arbeid med samisk innhold på Wikimedia-prosjektene! Her tar vi bilder fra festivalen, av samiske artister poeter og forfattere som vi laster opp til Wikimedia Commons. I tillegg møter vi samarbeidspartnere og publikum, og hjelper til med å  Dette året er spesielt, siden oppholdet her også er en feiring av Det internasjonale året for urfolksspråk 2019.

Den nord-samiske Wikipedia har for tiden rundt 7400 artikler, noe som er veldig bra for et så lite urfolksspråk, men utfordringen er at få mennesker skriver. Vi ønsker å endre det, men vi kan ikke gjøre det alene! Vårt mål er å forbedre den nordsamiske Wikipedia og legge til mer samisk relatert innhold til Wikimedia-prosjektene for å gjøre den nordsamiske Wikipedia til et blomstrende og kontinuerlig oppdatert prosjekt. Til det trenger vi frivillige bidragsytere som kjenner nordsamisk!

Hvis du kjenner noen av de samiske språkene og synes dette høres interessant ut, men ikke vet hvor du skal begynne? Da vil vi gjerne komme i kontakt med deg (wikimedia@wikimedia.no)! Det samme gjelder også hvis du ikke kjenner noen av de samiske språkene, men fortsatt er interessert i å bidra! Kom og finn oss i Festivalbiblioteket på Márkomeannu-festivalen!

Innlegget Wikimedia Norge på Márkomeannu dukket først opp på Wikimedia Norge.

Befria kunskapen!

10:13, Sunday, 10 2013 March UTC
Wikimedia Sveriges årsmöte 2013. De som står upp på bilden utgör den nya styrelsen, som vi valde för 10 (sic!) minuter sedan. Leve det!

Wikimedia Sveriges årsmöte 2013. De som står upp på bilden utgör den nya styrelsen, som vi valde för 10 (sic!) minuter sedan. Leve det!

Just nu pågår Wikimedia Sveriges årsmöte! Fantastiskt trevligt att träffa alla gamla och nya vänner, få höra om allt underbart som skett under året i föreningen och att överhuvudtaget få delta på ett årsmöte (för mig som föreningsbyråkrat).

Men vad är Wikimedia Sverige?

Wikimedia Sverige är en ideell förening som arbetar för att främja utvecklingen av, spridningen av och förståelsen för fri kunskap. Konkret handlar det om att gynna den fria encyklopedin Wikipedia, den fria mediedatabasen Wikimedia Commons, den fria ordboken Wiktionary och massor av andra liknande projekt, som formellt drivs av Wikimedia Foundation men uteslutande utvecklas och skapas av dess användare. Svärmen – massor av o-organiserade ideella entusiaster över hela världen – samarbetar på nätet i dessa projekt för att helt informellt göra världen till en bättre plats, utan någon förenings inblandning.

Men ibland behövs hjälp, när juridiken står i vägen, när etablerade kunskapsinstitutioner som museer, skolor, universitet och bibliotek inte själva inser vikten av att de bidrar eller när enskilda entusiaster inte har resurser nog att ordna större projekt. Då kliver Wikimedia Sverige in!

Så vad hände på årsmötet?

Vi fick höra om vad styrelsen (inklusive dess underbara – och fotokunniga – ordförande), de anställda och framför allt massor av ideella eldsjälar (som förstås ofta ingår i styrelsen) gjort under året för utvecklandet och spridningen av fri kultur och kunskap. Och det är inte lite! Här kommer ett axplock av mina favorit-resultat från 2012:

  • Finansieringen av 14 så kallade Gemenskapens projekt där de ideella o-organiserade människorna på t.ex. Wikipedia fått söka om pengar till bra grejer. Bland annat har Wikimedia Sverige bidragit till arrangemanget av fotosafaris där nämnda ideella eldsjälar träffas för att tillsammans fotografera ett visst område och sedan sprida bilderna till näts, teknologi för inscanning av gamla böcker till Wikisource
  • Samarbetsavtal mellan Centralmuseernas samarbetsråd och Wikimedia Sverige, för att engagera museer i spridningen av den fria kunskapen. De har ofta varit bakbundna av lagstiftning – eller kanske snarare av en förlegad tolkning av lagstiftning – som gjort att de inte trott sig kunna sprida sitt material som de vill. Men Wikimedia Sverige har nu tagit fram en handbok, Kulturskatter på nätet, som förklarar för museer, arkiv och bibliotek hur de kan digitalisera sina samlingar – något de måste göra för att överleva. Tävlingen Upp till bevis, lanserad i samband med boken, ledde till att bl.a. Kungliga biblioteket och Nordiska museet laddat upp bilder fritt för allmänheten att använda, remixa och sprida. Och så sent som i tisdags berättade Livrustkammaren, Skolklosters slott och Hallwylska muset att deras 40 000 bilder läggs upp fritt på nätet (efter att Wikimedia Sverige i samarbete med dem ordnat en fashionabel fotosafari). Vi arbetar  också på att fotografera och sprida offentlig konst. Bara det faktum att årsmötet idag hålls på Arkitekturmuseet är mycket talande för de fantastiska framgångarna. Leve det!
  • Hundratals Quality Images och flera Featured Pictures till Wikimedia Commons tack vare att man skapat en högklassig teknikpool alla fått låna ur. Vill du fota, filma eller ta upp ljud från något (t.ex. en stor demonstration, en föreningsaktivitet, en fågelguidning eller egentligen vad som helst) som är relevant för Wikipedia, Commons eller något annat av våra projekt? Låna gratis från vårt helt nya kontor på Hantverkargatan i Stockholm!

Dessutom har vi fått en riktigt ordentlig organisation, med en rejäl ökning av antalet anställda, goda kontakter etablerade med många myndigheter (t.ex. två EU-projekt genomförda), samt en fungerande, effektiv ekonomi med massor av bidrag från allehanda håll. Sådant märks inte så mycket utåt – men indirekt är det givetvis avgörande för föreningens framtida fantastiska funktion för frihet för kunskap och kultur! Ett stort tack till alla er som engagerat er med det här! Jag lovar att framöver engagera mig mer i Wikimedia Sverige, när miljö- och medborgarrättskampen inte är lika akut.

”Vad har tejp, grafit och en grafentransistor med Wikimedia Sverige att göra?” Jo, denna bild har donerats av Nobelmuseet tack vare föreningens arbete! Vad denna bild har med fri kunskap att göra? Klicka här för att läsa Nobelmuseets vetenskapliga, vackra och verkligen underbara motivering!

Men framtiden då? Vad händer 2013 och framöver?

Extremt mycket coola grejer! Vi ska bland annat:

  • Påverka politiska partier så att de inser vikten av fri kunskap och kultur och god lagstiftning gällande detta, t.ex. gällande flygfotografering
  • Se till att ännu fler museer, bibliotek och arkiv släpper sina samlingar (som ofta är sammanställda medelst skattemedel) fritt för folket
  • Informera och engagera ämnesexperter, t.ex. universitetens forskare, så att de börjar bidra till Wikipedia

Och givetvis oerhört mycket mer! Konkreta mål för 2013 finns givetvis, antagna under årsmötet.

Det låter fantastiskt! Hur kan jag hjälpa till?

Det finns flera sätt!

  1. Gå med i föreningen! Det kostar bara 100 kronor, men ger dig fri tillgång till teknikpoolen (för sådant som främjar fri kunskap), ett fint nyhetsbrev månatligen samt – viktigast – kunskapen om att du stödjer fri kunskap.
  2. Engagera dig ideellt! Föreningen drivs ju förstås främst på ideell basis, så det finns mycket att göra om du vill bidra med tid, ork och energi! Oerhört kul.
  3. Skänk pengar! Det kan du också göra. Det är inte lika kul.

Årsmötet är över om någon timme. Då börjar verksamhetsåret. En ny styrelse under Mattias Blomgrens ledning är vald. En verksamhetsplan är antagen. En strategi har anammats. Nu kör vi! 

Riksdag och regering - några av de vi måste påverka för den fria kunskapens skull. Dessutom är detta fotografi ett lysande exempel på en bild som möjliggjorts tack vare Wikimedia Sveriges arbete - japp, såhär bra bilder har teknikpoolen skapat! Mer konkret har mästerfotografen Arild Vågen lånat en kamera, tagit bilden och släppt den fritt på Wikimedia Commons under den fria licensen CC-BY-SA 3.0. Vackert!

Riksdag och regering – några av de vi måste påverka för den fria kunskapens skull. Dessutom är detta fotografi ett lysande exempel på en bild som möjliggjorts tack vare Wikimedia Sveriges arbete – japp, såhär bra bilder har teknikpoolen skapat! Mer konkret har mästerfotografen Arild Vågen lånat en kamera, tagit bilden och släppt den frittWikimedia Commons under den fria licensen CC-BY-SA 3.0. Vackert!

Låt oss tillsammans se till att 2013 blir ett fantastiskt år för den fria kunskapen!

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Wikipedia – samarbete bortom språkets barriärer

22:29, Wednesday, 27 2012 June UTC

Nedanstående är krönikeartade reflektioner över Wikipedia, över språk, över samarbete och över arbetet för den fria kunskapen i stort. Dessa har ursprungligen publiceratsden blogg som tillhör Wikimedia Sverige, den ideella svenska förening som arbetar för fri kunskap i allmänhet och Wikimedia-projekt som Wikipedia i synnerhet. Kommentera gärna.

Babels torn. Målning av Pieter Bruegel d.ä.

Babels torn. Målning av Pieter Bruegel d.ä.

I begynnelsen, när världen var ung, var mänskligheten enad. Och mänskligheten talade ett och samma språk, och det var som att hela världen låg för deras fötter. Tämligen bokstavligen – de byggde ett torn, som kanske skulle kunna nå upp till himlen. Om nu Gud rättvist ville bestraffa människornas ohälsosamma hybris, eller var rädd att de skulle kunna hota honom i hans allsmäktighet, eller hade någon annan anledning till sina handlingar – det förtäljer inte den bibliska historien. Den konstaterar enbart att Gud ville stoppa bygget, och gjorde detta på ett sätt han fann tillämpligt: Gud splittrade människornas tungomål så att de olika människorna talade olika språk. Språkförbistringen gjorde att människorna inte längre kunde samarbeta, och tornet – som kom att döpas till Babels torn – blev ett slags symbol för språklig diversitet.

Babels torn kan tyckas mycket främmande i dagens moderna värld. Likväl finns åtminstone något korn av sanning i berättelsen, oavsett om språken nu skiljdes åt av en gudomlig varelse (vilket ligger utom vetenskapen) eller uppkom på ett mer naturligt vis (vilket stöds av vetenskapen). Förvisso är det så att språken i årtusenden skiljt olika människor från varandra och förhindrat effektiv kommunikation däremellan. Men nu, i Internet-åldern, med Google Translate och liknande verktyg, blir de gamla problemen alltmer förlegade. Nya öppningar för mellanmänskligt samarbete skapas, bortom språkets ofta betungande barriärer. Detta inlägg ska handla om just sådant samarbete, över ett av de projekt som förenar flest olika språktalare i världen: Wikipedia.

Världens mest mångspråkiga encyklopedi

Att Wikipedia är världens största encyklopedi och dessutom inget mindre än det kanske bästa uppslagsverk mänskligheten producerat, det visste nog du som läser denna blogg redan. Och du visste säkert redan att Wikipedia är flerspråkigt. Men något du kanske inte kände till är att Wikipedia inte bara finns på svenska och de stora världsspråken och några. Wikipedia finns förvisso på mängder av små, lokala språk. Totalt finns hela 285 olika språkversioner av Wikipedia, varav nästan alla, 275 stycken, är aktiva. 275! Jag kan inte tänka mig att något enskilt projekt i mänsklighetens historia har lyckats med konststycket att på ett blott drygt decennium mångfaldiga sig själv på så många olika språk.

Men alla 275 är förstås inte så omfattande som svenskspråkiga Wikipedia, den Wikipedia-upplaga de flesta av denna bloggs läsare torde vara mest vana vid. Språkversionerna varierar enormt i omfång, från den enorma engelskspråkiga Wikipedias närapå 4 000 000 (!) artiklar, till språkversioner som Wikipedia på tetum, med mer blygsamma 658 artiklar och ändå en rätt god potential med tanke på språkets ungefärliga 1 miljon talare. (En parentes i sammanhanget är att svenskspråkiga Wikipedia för ett par år sedan åkte ur topp tio, där vi – givet språkets förhållandevis mycket få antal talare; svenskan placerar sig någonstans runt 50:e plats på listan över världens språk efter antal talare – förvånansvärt länge lyckats ligga kvar.)

Med 275 olika språk finns onekligen en del att välja och vraka på. Men nu är det tyvärr så, att de allra flesta människor inte är polyglotter – de behärskar blott sitt modersmål och kanske något mer språk. Här i Sverige kan väl de flesta svenska och engelska flytande, och skolundervisningen ger alla möjligheten till att lära sig ett tredje språk. Likväl brukar svenska wikipedianer (vad jag känner till) nästan uteslutande skriva på svenskspråkiga och engelskspråkiga Wikipedia, sin förmåga att skriva på någon annan språkversion till trots. Vad beror detta på? Antagligen gammal vana. En ovilja att behöva fräscha upp sina gamla språkkunskaper från högstadiet för att bidra.

Att våga ta steget ut

Naturligtvis är det fullkomligt legitimt att redigera Wikipedia utan att någonsin sätta sin digitala fot i någon annan språkversion överhuvudtaget. Men av egen erfarenhet vet jag att steget ut ur det hemtama, vanliga, vardagliga svenska faktiskt kan vara mycket givande. Jag har dock ännu inte skrivit särskilt mycket på engelskspråkiga Wikipedia, och är kanske det bästa exemplet på en hemmastadd wikipedian som sorgligt nog inte vågat lämna hemspråket. Med detta i baktankarna, eller i alla fall i det undermedvetna, beslöt jag så iförrrgår för att göra slag i saken. Jag skulle lämna svenskspråkiga Wikipedias trygghet. Jag skulle till och med lämna engelskans relativt bekanta marker bakom mig. Jag skulle skriva min första artikel på spanskspråkiga Wikipedia.

Jan Arnald, en mästerlig författare tillika inspiratör för Wikipedia-redigering. Foto: Sara Arnald, CC-BY-SA 3.0.

Jan Arnald, en mästerlig författare tillika inspiratör för Wikipedia-redigering.
Foto: Sara Arnald, CC-BY-SA 3.0.

Det hela började egentligen inte i några funderingar över människors benägenhet att stanna på fast mark, språkligen. Men nog började det med språket, på sätt och vis. Det började med att jag under min gångna körtelfeber hade riktigt ordentligt tråkigt, var alldeles för sjuk för att redigera Wikipedia och därför sökte min tillflykt i litteraturens värld. Så jag försjönk i Arne Dahls (egentligen Jan Arnalds) underbara dekalog om A-gruppen, en fantastiskt serie om en grupp intellektuellt elitpoliser – tänk Sherlock Holmes gånger 8, och i det moderna Sverige – med oerhört väl utvecklade personligheter, spännande intriger och framför allt en förmåga att bruka det svenska språket jag aldrig sett maken till; Dahl fullkomligen briljerar med sitt språkbruk, han äger det.

Nå, nu ska jag inte komma för långt från ämnet. Så fort jag tillfrisknat började jag undersöka tillståndet på Wikipedias information om Dahl. Det var tämligen skralt. Visserligen hade vi en helt okej artikel om själva författaren på svenska, även om den brast i källhänvisning, men själva böckerna skildrades inte mer än med några meningar i författarens artikel. Mina vidare äventyr för att täcka denna lucka i svenskspråkiga Wikipedias i övrigt i nuläget ganska så fulla karta (kan man få för sig – i själva verket saknar vi ju åtminstone ungefär 88 procent av engelskspråkiga Wikipedias artiklar överhuvudtaget…) ska inte redovisas här, utan där hänvisar jag till min egen Wikipedia-dagbok.

Men inte bara svenskspråkiga Wikipedia saknade information om A-gruppen – spanskspråkiga Wikipedia hade ingen information alls om Arne Dahl/Jan Arnald. Inte en enda artikel! Den slutsatsen nådde jag efter att ha studerat interwikilänkarna i såväl svenskspråkiga som engelskspråkiga Wikipedias artiklar om författaren, och jag tror att jag testade att skriva in http://es.wikipedia.org/wiki/Jan_Arnald (alltså direktadressen till den eventuella artikeln om Jan Arnald på spanskspråkiga) i webbläsarfönstret, utan att få mer information än ”Denna artikel existerar inte.”, på spanska. Jan Arnald hade alltså ingen artikel på spanskspråkiga Wikipedia. Nu är jag ingen mästare på spanska, inte alls. Men jag har precis gått ut första gymnasieåret, och har läst spanska sedan sexan. Och med mitt spanskbetyg A i bakhuvudet, och vetskapen om att jag ändå brukar kunna tillgodogöra mig Wikipedia-artiklar på spanska, och framför allt medveten om att riktlinjen var djärv! är universell på alla Wikipedia-versioner, gjorde jag slag i saken.

Jag började skriva mitt livs första Wikipedia-artikel på spanska.

En artikels födelse

För att inte plåga encyklopedin med mina taffliga nybörjarförsök, och för att om möjligt kunna få språklig respons innan artikeln lades ut i encyklopedin, skapade jag en undersida till min användarsida som jag använde som plats för utkast till artikeln om Jan Arnald. Så började jag skriva. Jag kollade mycket på andra spanskspråkiga författarartiklar – för att få reda på såväl det tillämpliga artikelupplägget som den tillämpliga terminologin – och använde frekvent språkverktyg som Lexin, Google Translate och, allra mest, engelskspråkiga Wiktionary. (Det sistnämnda är alltså också ett wikiprojekt, som Wikipedia, fast med syftet att inte skriva en encyklopedi utan en ordbok med översättningar, etymologi etc. Just översättningar och böjningsformer för verb var vad jag var ute efter i mitt spanskspråkiga arbete, och Wiktionary fungerade som vanligt alldeles utmärkt för detta ändamål.)

Det var inte helt lätt, och tog lite tid, men snart nog hade jag producerat ett första utkast som jag var rätt nöjd med. Då söker jag efter ”Jan Arnald” på spanskspråkiga Wikipedia, och döm om min förvåning då den rätt awesome ”Menade du [närliggande namn]…?”-funktionen föreslår artikeln… Jan Arland?!?! Jag klickar mig in och finner fort en artikel som faktiskt behandlar rätt författare, men med fel namn. Suck! Felstavade namn! Vad ska jag nu göra? Hade jag skapat min artikel förgäves?

Gudskelov (på sätt och vis…) är artikeln om ”Arland” rätt kort, så min egen artikel är betydligt längre och kan i princip fullständigt ersätta den gamla rakt av. Men det orkar jag inte den kvällen. Då orkar jag bara fråga folk på svenskspråkiga Wikipedias IRC-kanal efter någon som kan flytta artikeln på spanskspråkiga Wikipedia (jag kunde inte själv eftersom jag inte var ”bekräftad användare”; för att kunna flytta sidor behöver man vara just en bekräftad användare, vilket man automatiskt blir efter 50 redigeringar – men jag hade inte gjort 50 redigeringar). Och ingen bekräftad användare på spanskspråkiga Wikipedia fanns i svenskspråkiga Wikipedias IRC-kanal.

Sök och du skall finna hjälp på Wikipedia

Så då flyttade jag lite våghalsigt till spanskspråkiga Wikipedias IRC-kanal och hittade många människor som gärna ville hjälpa mig där. Efter att ha uppgivit lite källor (de andra språkversionerna, Arnalds officiella webbplats) på att Arnald inte heter Arland ordnade wikipedianen Cesar Jared snabbt att artikeln blev flyttad. I samband med detta kommer jag också i kontakt med vederbörande över den privata chattfunktionen via IRC. Jag tackar så mycket för hjälpen, förklarar mitt ärende och Cesar Jared erbjuder sig då att kolla igenom mitt utkast till artikeln. Hen korrekturläser inledningen och gör en del förbättringar. En viss svårförståelig mening jag skrivit orsakar huvudbry, men vi lyckas gemensamt lösa saken över IRC.

Dagen därpå beslutar jag mig för att göra slag i saken. Min artikel om Jan Arnald ska in på spanskspråkiga Wikipedia. Så jag öppnar redigeringsrutan på den nu alltså korrekt namngivna artikeln, klistrar in min egen text högst upp ovan den gamla texten och för sedan metodiskt in samtliga uppgifter från gamla texten i min egen text, och passar då också på att delvis modifiera mitt eget språkbruk i enlighet med den gamla texten. Det går finfint.

Sedan, just när jag ska klicka Spara, eller rättare sagt Grabar la página, minns jag vad Cesar Jared frågade om igår över privat IRC: källor, dessa för Wikipedias läsare helt ovärderliga bevis på att man inte fabulerar fritt i artiklarna utan faktiskt har något (vettigt) på fötterna. Mitt utkast innehöll av lättja inga källor, men jag hade lovat att lägga in källorna senare, då jag skulle stöta på fler källor när jag gjorde klart min svenska artikel om A-gruppen-serien. Men så gaskade jag upp mig – nog kunde jag rätt enkelt hitta länkar nog för att källbelägga allt i den ändå inte jättelånga Arnald-artikeln jag skrivit! Så någon timme senare är artikeln fylld med hänvisningar till Arnalds egen webbplats, Arnalds Arne Dahl-webbplats, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter.

Jag är klar. Jag sparar.

Och skapar* min första spanskspråkiga Wikipedia-artikel någonsin.

*I själva verket visade sig artikeln ju redan finnas, så formellt skapade jag den inte – men å andra sidan hade jag skrivit mitt eget utkast från scratch, och den artikel som blev resultatet av min redigering var väsensskild från den gamla.

Traditionella kunskapssamlingar. Föga föränderliga. Foto: Tom Murphy VII, CC-BY-SA 3.0

Traditionella kunskapssamlingar. Föga föränderliga.
Foto: Tom Murphy VII, CC-BY-SA 3.0

Historien utan slut

Vore Wikipedia en vanlig encyklopedi, som Nationalencyklopedin, skulle historien så gott som ta slut här. När artikeln väl är publicerad är den ”klar”, och i den traditionella bokformen frusen, åtminstone fram tills tryckningen av nästa upplaga. Skillnaden kunde näppeligen vara större mot Wikipedias arbetssätt. Här har arbetet knappt börjat då jag lagt in mitt eget sjok i artikeln. Och just för att jag skrivit en artikel på ett språk jag inte till fullo behärskar, söker jag aktivt hjälp av andra wikipedianer för att kickstarta den massiva redigeringsprocess som undvikligen följer på varje bidrag till Wikipedia.

Nybörjare som jag är på den spanskspråkiga upplagan känner jag inte till om det finns något centralt be om hjälp-ställe, så jag går in på svenskspråkiga Wikipedias allmänna diskussionsplats Bybrunnen, klickar in mig på interwikilänken till spanskas bybrunn (som inte är en bybrunn utan ett café) och hittar direkt en länk betitlad Ayuda (som betyder hjälp), som uppenbarligen går till en sida där wikipedianer kan göra just vad jag var ute efter – be varandra om hjälp i skapandet av encyklopedin. Jag skapar sålunda ett nytt avsnitt för Arnald-artikeln och förklarar mitt ärende.

Inom två timmar har den för mig tidigare helt okända wikipedianen Camima hörsammat mitt rop på hjälp och hunnit med en rätt ordentlig språklig putsning av ”min” artikel. Jag vet inget alls om Camima, men vi är båda wikipedianer, så då jag mitt i alla goda förbättringar av texten Camima gjort upptäcker en korrigering som verkar bestå i ett missförstånd (den felaktiga uppfattningen att ”Svenska Deckarakademin” skulle vara ett deckarpris när de i själva verket är en institution som delar ut ett deckarpris) tackar jag så varmt för all hjälp och påtalar sedan misstaget på Camimas diskussionssida. En kvart senare hoppar ”nytt meddelande”-rutan upp, och Camima har svarat på min diskussionssida och dessutom redan fixat till formuleringen om Svenska Deckarakademin så den blev än bättre än den ursprungliga.

Senare på kvällen dyker en annan wikipedian upp, Shalbat, och bidrar ännu mer till Jan Arnald-artikelns grammatiska lyft. Shalbat visar sig vara författare till uppåt ett tjog Artículos buenos, det vill säga motsvarigheten till våra Bra artiklar, och denna skickliga författare tar sig alltså ändå tiden att hjälpa en nybörjare med föga kunskap om språket och språkversionen. Jag tackar naturligtvis även Shalbat för hens hjälp. Och så sent som imorse, när jag vaknade upp efter att ha låtit utkastet till detta blogginlägg vila under natten, har ytterligare en spanskspråkig wikipedian, som går under namnet Rondador, bidragit till artikeln, därtill med en uppmuntrande kommentar i redigeringskommentaren.

Vad leder då allt detta fram till?

Jag har inte berättat denna sanna historia om en artikels framväxt för att visa på något som på Wikipedia är extraordinärt eller särskilt speciellt. För det är det inte. Denna process – någon skapar en kort artikel under fel namn, en annan fixar till wikiformateringen, en tredje flyttar artikeln till korrekt titel, en fjärde lägger in en lång utökning med källor men taffligt språk, en fjärde, femte och en sjätte putsar till språkbruket och så vidare i all oändlighet – är hur Wikipedia fungerar. Om någon illasinnad person mot förmodan skulle byta ut hela artikeln om Jan Arnald mot ”Jag är BÄST, hihihi!” kommer den gamla versionen återkomma på i genomsnitt någon minut. ”Wikipedia doesn’t work in theory, only in practice” är en sådan där one-liner som uttrycker just hur Wikipedia faktiskt fungerar, rent konkret, alla abstrakta invändningar till trots. Och anledningen till att Wikipedia fungerar är något stort, och det jag anser vara det allra främsta hos Wikipedia.

Det allra främsta hos Wikipedia, menar jag, är inte de fantastiska artiklar som skapats, inte heller den hjälp encyklopedin givit miljontals studenter, inte ens det underbara mellanmänskligt samarbete detta globala projekt utgör. Det främsta är istället att Wikipedia, mer än någonting annat i mänsklighetens historia, utgör ett bevis på vad vi intuitivt egentligen vet: de flesta människor vill väl. Hade världen sett ut på ett annat sätt än detta hade Wikipedia oundvikligen fallerat; inget såpass öppet projekt skulle kunna fungera om mänskligheten i stort hade onda intentioner, eftersom projektet då skulle tas över av de illvilliga.

Men människor är goda, och Wikipedia fungerar, tack vare insatserna från miljontals fri- och välvilliga människor världen över. En sådan sentens är lätt att uttrycka utan vidare reflektion – det är bara att kolla på statistiken över skribenters aktivitet och geografiska fördelning för att verifiera dess giltighet – men jag har nu, när jag själv, personligen och högst konkret upplevt sanningen bakom dessa ord, fått en annan insikt i detta världsvida projekt, tack vare samarbetet med spanskspråkiga wikipedianer angående den nu rätt fina artikeln om Jan Arnald.

Dessa människor sitter alltså ofta på andra sidan jordklotet, har en bakgrund som antagligen skiljer sig tämligen rejält från min egen och talar ett språk jag knappt behärskar. Likväl lyckas vi på Wikipedia samarbeta utan några nämnvärda svårigheter – tack vare det vi har gemensamt. Det vi har gemensamt, det vi delar med alla wikipedianer världen över, är en vision, en bild av en framtid som är möjlig, en utopi där mänskligheten delar med sig av sin kunskap och vi alla når fullständig upplysning. Eller, för att uttrycka det med de tämligen famösa ord Jimbo Wales, Wikipedias grundare, yttrat:

Imagine a world in which every single person on the planet is given free access to the sum of all human knowledge. That’s what we’re doing.

Foto: code poet, CC-BY-NC-SA 2.0

Tänk dig en värld där varje människa på planeten har fri tillgång till mänsklighetens samlade kunskap. Det är det vi sysslar med.
Foto: code poet, cc-by-nc-sa 2.0

Tillsammans kan vi, genom fritt och öppet samarbete, åstadkomma den värld Wales beskrev så träffande. Vill du också vara med? Surfa in på svenskspråkiga Wikipedia, skapa ett konto och börja redigera. Så förverkligar vi denna vision. Tillsammans.

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Hjälp Wikimedia Sverige befria kulturarvet!

21:16, Saturday, 04 2012 February UTC

I Sverige gäller upphovsrätten till ett visst verk under en upphovsmänniskas livstid och de 70 påföljande åren – sedan blir verken fria. Detta kan anses vara en orimligt lång tid, visst; och upphovsrätten bör förändras. Men det är ett lagstiftningsarbete som kräver riksdagsinträde innan vi kan ordna det. Vi kan inte ordna det nu, idag.

Vad vi däremot kan ordna nu, idag, det är att se till att det material som faktiskt har befriats från upphovsrätten också kommer allmänheten till godo. I nuläget finns kolossala mängder material som egentligen är fritt, men som i praktiken är oåtkomligt. Denna värdefulla kulturskatt finns nämligen spridd över hundratals institutioner inom den så kallade ABM-sektorn – arkiv, bibliotek och museer (på engelska kallas ABM-sektorn för GLAM: galleries, libraries, archives och museums). Trots att upphovsrätten gått ut, är den lika inlåst och ospridbar som någonsin ett av skivbolagen vaktat nyutgivet verk.

Men detta kan ändras. ABM-/GLAM-sektorn vill inte behålla kulturskatten bakom lås och bom, utan ABM brinner minst lika mycket som vi pirater för ett fritt kulturarv. Problemet är att de ibland inte känner sig riktigt bekväma med offentliggörandet av kulturen. Vem skulle inte göra det? Vi talar om institutioner som funnits sedan långt innan Internets födelse, som nu ska hantera dels en ny för många förvirrande teknik, dels en mycket svårgenomtränglig upphovsrättslagstiftning.

Det är här Wikimedia Sverige kommer in i bilden. Först kan en kortare presentation vara på sin plats: Wikimedia Sverige är en ideell förening som arbetar för att främja spridandet av fri kunskap; ”fri” som i fria licenser och yttrandefrihet, inte nödvändigtvis ”fri” som i gratis. Detta gör Wikimedia Sverige främst genom att stödja de olika Wikimediaprojekten, där Wikipedia, den fria encyklopedin, är den mest berömda. Flera andra Wikimediaprojekt finns: Wikimedia Commons, den fria fildatabasen, Wiktionary, den fria ordboken, och så vidare.

Nå, Wikimedia Sverige arbetar alltså för att främja spridningen av den fria kunskapen och den fria kulturen. Och vi har en situation där mängder av fri kunskap och fri kultur finns inlåsta på ABM-institutioner landet över. Slutsats: Wikimedia Sverige hjälper ABM-institutioner att befria sitt kulturarv!

Detta har föreningen ägnat sig åt ett par år, och lyckade samarbeten är till exempel det med Nordiska museet då museet beslutade sig för att lägga ut sina fria bilder (däribland fotografier tagna av Strindberg!) på Wikimedia Commons. Regionarkivet gjorde samma sak, och Riksantikvarieämbetet lägger upp sina bilder fritt på Flickr.

Dessa initiativ – som bara är några få av mängder av liknande projekt världen över – är utmärkta. Men det är ofta svårt att övertyga institutionerna om att släppa sitt material fritt, framförallt då en sammanställning av grundlig handledning och sakkunskap saknas. Just en sådan sammanställning skapas just nu av Wikimedia Sverige, och kan hittas på denna länk: Projekt GLAM-vitbok. Syftet är att samla all tillgänglig kunskap på området (och det handlar alltså nu om att offentliggöra sådant material som redan är fritt, inte om fortfarande upphovsrättsligt skyddade verk).

Piratpartiet är en stark försvarare av kunskapen och kulturen, och av att bevara och sprida vårt kulturarv. Om du vill göra en insats för dessa värden i praktiken – engagera dig i GLAM-vitboken! Ett möte arrangeras 24 februari i StockholmVi pirater har massor av expertkunskap inom detta område, och har därför mycket att bidra med.

Kopiera och sprid.

Foto: Tom Murphy VII, "Brighterorange" på Wikimedia Commons, CC-BY-SA 3.0.

Foto: Tom Murphy VII, "Brighterorange" på Wikimedia Commons, CC-BY-SA 3.0.

Foto: Tom Murphy VII, CC-BY-SA 3.0. Gamla fria biblioteksböcker som bör tillgängliggöras och spridas!

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Skriv på för att stoppa SOPA!

22:25, Wednesday, 18 2012 January UTC

Tidigare idag skrev jag om SOPA och PIPA, horribla censur-liknande lagförslag i USA. Redan har Internetprotesterna börjat ge resultat, men mer behövs. Nu vill jag bara berätta att gräsrotsrörelsen Avaaz skapat en namninsamling mot lagförslagen. Redan har 1,4 miljoner skrivit under. Gör det du med – och sprid länken!

Skriv på namninsamlingen!

Lite bakgrundsinfo från förra blogginlägget:

Nu hotas den grundläggande principen för Internets två- och flervägskommunikation – att alla ska kunna bidra och lägga  upp material. SOPA och PIPA, två amerikanska lagförslag, riskerar att leda till att sajter som tillåter användare att lägga upp material blir ansvariga för vad användarna länkar till. Detta är helt horribelt – för det första ska länkning till brottsligt material inte vara otillåtet, för det andra – och framförallt – ska sajterna inte behöva kontrollera vad användarna använder tjänsten till. Precis som Posten inte är ansvariga för vad folk använder deras tjänst till.

grund av detta stänger Wikipedia och flera andra sajter ned idag, för att visa hur nätet kanske blir om lagförslagen går igenom. Protesten är mycket stor, och har blivit väldigt uppmärksammad. Än mer.

För mer info, se: Wikipedias frågor och svar, Electronic Frontier Foundations artikel, och den förklarande artikeln  på Newsmill.

Tyvärr hotas det öppna Internet inte bara i USA. Även i EU föreslås liknande lagstiftning.

Detta är en oacceptabel inskränkning i yttrande- och informationsfriheten. Stoppa SOPA och PIPA – rädda det öppna Internet!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, pirat, medborgarrätt, frihet, lagstiftning, , , , , , , , , , , , , , , , , , , upphovsrätt, copyright, immaterialrätt, piratkopiering, kopiering, upphovsrättsbrott, fildelning, illegal fildelning, , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Stoppa SOPA och PIPA – rädda det öppna Internet!

16:31, Wednesday, 18 2012 January UTC

Internet är fantastiskt. Det gör att människor kan kommunicera med varandra och sprida information via (relativt) decentraliserade, öppna webbplatser – som Wikipedia, Facebook, Twitter och så vidare. Dessa sajter bygger på att användarna själva skapar materialet (i Wikipedias fall finns inte ens någon som bestämmer – användarna skapar sajten helt och hållet, utöver praktiskt serverarbete som sköts av en ideell stödförenings anställda).

Men nu hotas denna grundläggande princip för Internets två- och flervägskommunikation. SOPA och PIPA, två amerikanska lagförslag, riskerar att leda till att sajter som tillåter användare att lägga upp material blir ansvariga för vad användarna länkar till. Detta är helt horribelt – för det första ska länkning till brottsligt material inte vara otillåtet, för det andra – och framförallt – ska sajterna inte behöva kontrollera vad användarna använder tjänsten till. Precis som Posten inte är ansvariga för vad folk använder deras tjänst till.

grund av detta stänger Wikipedia och flera andra sajter ned idag, för att visa hur nätet kanske blir om lagförslagen går igenom. Protesten är mycket stor, och har blivit väldigt uppmärksammad.

För mer info, se: Wikipedias frågor och svar, Electronic Frontier Foundations artikel, och den förklarande artikeln  på Newsmill.

Tyvärr hotas det öppna Internet inte bara i USA. Även i EU föreslås liknande lagstiftning.

Detta är en oacceptabel inskränkning i yttrande- och informationsfriheten. Stoppa SOPA och PIPA – rädda det öppna Internet!

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, pirat, medborgarrätt, frihet, lagstiftning, , , , , , , , , , , , , , , , , , , upphovsrätt, copyright, immaterialrätt, piratkopiering, kopiering, upphovsrättsbrott, fildelning, illegal fildelning, , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Hjelp Wikipedia ved å ta bilder i ditt nærmiljø!

09:49, Tuesday, 13 2011 December UTC

Etter at Hans-Petter hadde et Wikipedia-prosjekt for å finne bilder som manglet i Oslo, hvor han lagde en KML-fil og satte opp Google Maps som en oversikt og arbeidsliste for alle som deltar, har jeg hatt lyst til å automatisere denne jobben litt. Siden jeg har lesetilgang til databasene til Wikipedia skulle det i utgangspunktet være lett å få hentet ut informasjon om alle kartkoordinatene, og hvorvidt artikkelen har noen bilder.

Prosjektet er nå endelig klar for offentligheten: Wikipedia-artikler som trenger bilder.

 

Jeg bruker følgende spørring mot wikipedia-databasen for no.wikipedia:

SELECT p.page_id,p.page_title,e.el_to,(SELECT COUNT(*) FROM imagelinks i WHERE i.il_from=p.page_id AND i.il_to NOT LIKE ‘%.svg’) AS antall FROM page p JOIN externallinks e ON p.page_id=e.el_from WHERE e.el_to LIKE ‘http://toolserver.org/~geohack/geohack.php%’ AND p.page_namespace=0  AND p.page_title NOT IN (‘Grunnlinje’) AND p.page_title NOT LIKE ‘Liste%’ AND page_title NOT LIKE ‘Tettsteder%’ LIMIT 0,20000

 

Jeg henter i utgangspunktet ut alle sider som lenker til http://toolserver.org/~geohack/geohack.php, siden det er lenken som brukes i malen Koord som brukes bl.a. for å formatere koordinater riktig. Trolig hadde det vært bedre å finne alle de artikler som bruker malen Koord/vis/tittel, siden det er denne som faktisk viser koordinatene øverst til høyre på artiklene, men det får bli til en senere anledning (det blir en mye tyngre SQL-spørring, som tar vesentlig lenger tid å kjøre).

For å kompensere for at jeg ikke bruker vis/tittel-malen, har jeg ekskludert alle artikler som begynner på «Liste» eller «Tettsteder», siden disse artiklene har ganske mange koordinater, uten at det behøver å være et bilde i artikkelen.

Når det gjelder bilder, så ekskluderer jeg bruk av SVG-bilder som «aktuelle» for at artikkelen har et bilde, siden dette ofte er kommunevåpen brukt i maler, eller kart over stedet – ingen av delene er gode representantive bilder for de forskjellige artiklene.

Wikimania begynner i morgen

21:26, Wednesday, 03 2011 August UTC

I morgen begynner Wikimania! I går og i dag har det vært «pre-conference», med forskjellige møter. Forsov meg med sju timer i går, men i dag har ting vært tipp-topp, med takfest og hele pakka. Kommer tilbake med mer seinere når jeg ikke er stuptrøtt.

There seems to be a gender gap on Wikipedia. As an editor, I see many more men than women, and that is also what we can estimate from surveys and the (few) people who identify their gender. Having very few visible women around leads to a male-dominated environment. Such an environment may be all fine in some contexts, but not when we are attempting to sum up “all human knowledge”. Some subjects are simply outside my knowledge sphere – I know that some women have menstrual pain, but I do simply not have enough insight in the issue to know how important that aspect is. That example may seem crass, but the point applies to most subjects: There are angles and nuances that just come more readily to women, and we need those, too.

Hur en 10-åring började skriva på Wikipedia

18:35, Saturday, 15 2011 January UTC

dagen för 10 år sedan skapades en sajt vid namn Wikipedia. Tanken var att hela mänsklighetens encyklopediska kunskap skulle samlas en webbplats, tack vare frivilligas insatser. ”Av mänskligheten – för mänskligheten”, typ. I början gick det (relativt) sakta, men snart nåddes den kritiska massa som krävdes för att projektet skulle gå vidare av sig själv. Nya språkversioner skapades (engelska var först). Fler användare tillkom, både som skribenter och rena läsare (grejen med Wikipedia är att de två rollerna inte är skilda; alla som har en Internetuppkoppling och därmed tillgång till Wikpedia; det är bara att klicka ”redigera”-fliken, göra en ändring, och klicka ”spara”!).

Inför jubileet (om någon vill fira finns ett evenemang Stadsbiblioteket i Stockholm idag klockan 12-16; iförrgår hölls en annan fest på Strand) skrev jag en text om mitt eget förhållande till Wikipedia, som jag lade upp på jubileumswikin (ja, det har skapats en egen wiki för julieet – där även andras spännande historier finns) och även skickade in till webbplatsen för EU-året 2011 för frivilligt arbete (där den nu lagts upp). Till TV4:s morgonsoffa imorse hade några wikipedianer (däribland jag) bjudits in, och jag hade tänkt kanske berätta lite om min historia; att 10-åringar kan börja skriva på Wikipedia säger nämligen (och får förhoppningsvis folk att förstå) a) att det verkligen är väldigt enkelt, och b) vem som helst verkligen får bidra. Men nu diskuterade de vargjakt istället (ironiskt nog var det därför SNF:s, en organisation jag hyser starka sympatier med, fel att vi inte fick medverka), så jag lägger upp min historia här på bloggen istället:

Did you know that the largest encyclopedia in the world is written entirely by thousands of voluntary people around the globe? Did you know that you can become one of them, with just a few mouse clicks?

I was 10 years old when I did. Here’s my story.

When I was 10 years old, my father showed me a cool website he had found on the Internet. It was a site full of facts. Sure, sites full of facts weren’t that unusual – but the thing was, that this site was special. Anyone could add to it as they pleased, without having to ask for permission first. I was stunned, and didn’t actually think it would work – really, letting anyone edit the site? So we tested it. In the almost stress-like situation, I used the first subject that crossed my mind, that I had vast knowledge about: Pokémon. And then, I wondered for some seconds about which of the Pokémons I would write about. I decided to write about Rattata, since it was the only Pokémon I at least was quite sure on how to spell.

I typed Rattata in the search engine of the site, and was redirected to a List of Pokémons. That was weird. However, I soon figured out how to go the page for Rattata so I could edit it. And so I did. When reaching the page for Rattata, I simply clicked ”edit”. And then I changed the text from what had been there before (a mere redirect to the List of Pokémons page) to a simple sentence: ”Rattata is one of the smallest Pokémon figures”, the word Pokémon linking to that page. I clicked Save. Done! I had created my first article ever on Wikipedia, the cool website anyone could (as I had just experienced) edit. (Since my native language is Swedish, I created it in the Swedish-language version of Wikipedia. The English-Wikipedia article has another story.)

What I didn’t know at the time, was that Wikipedia wasn’t merely a cool website anyone could edit. It was so much more. It was a site with one of the greatest and perhaps hardest-achievable purposes in human history: to grant every single person on the planet access to the entire sum of all human knowledge. The founders of the site were Jimbo Wales and Larry Sanger, who – if they would have chosen to put ads on it when starting the site on 2001 – probably could have made a fortune of it. However, they chose not to, but rather to try and achieve that great purpose. And thanks to Internet, it really worked out, probably a lot greater than how they had ever imagined.

The ordinary way of knowledge creation would be to recruit a group of specialists and then starting a slow process of creating the content, including heavy review of the texts before publishing them. Actually, Wales and Sanger had already tried this method before they created Wikipedia, with a website called Nupedia. It failed. Why? It was too hard to submit material to the site. And material from non-experts wasn’t accepted. Wikipedia, however, trusted the masses, the general public, to submit their knowledge. The reviewing process would be open to everyone, and all articles would be published instantly. Anyone could join. Anyone could write. Simply, Wikipedia trusted the goodness of humanity. Simply, that concept worked.

Today, Wikipedia globally has 17 million articles. Over the years, I have created a couple of dozens of them. Over the years, I have improved a couple of thousands of them. The rest has been created and improved by hundreds of thousand other people just like me – unpaid, voluntary, information-liking people who want to do a favour to the knowledge of humanity (or just are bored and want to engage in a fun way to write). Together, we have created a top 10 visited website of the world. Daily, hundreds of millions of people go to Wikipedia to get information. That wouldn’t be possible without the great deal of work humans around the globe have put in it.

So what happened to that article about Rattata? Well, it wasn’t really encyclopedic enough (since Wikipedia is an encyclopedia, not all information suits the site). I myself later merged it into the List of Pokémon article – and today, List of Pokémon has been completely rewritten. That’s not a bad thing. That’s a good thing. It shows that the reviewing process on Wikipedia – of course also made entirely by the volunteers – works. Information that is regarded as not being in accordance with the scope of Wikipedia is rewritten, or deleted. As time went, I grew up to write about other, more serious subjects, such as geographical articles – mostly, I translated articles from the (often much better) English-language version of Wikipedia, into the Swedish-language version of Wikipedia.

In 2008, three years after I first created that article about Rattata, I was elected administrator (a kind of glorified cleaner job – with access to more advanced features such as the ability to delete articles – that everyone who is trusted by the other users of Wikipedia can get), possibly the then youngest administrator on Wikipedia, being merely 12 years old. I have since then developed my work for Wikipedia by meeting other Wikipedia users off-line in so called wiki-meetings, joining the Swedish Wikipedia-supporting organization Wikimedia Sverige and attending the conference Wikipedia Academy at the National Library of Sweden. Sometimes, I also blog about Wikipedia on my (mostly net-political) blog.

And now I have also written this text about my involvement in Wikipedia – actually, with the help from other wikipedians, in a very Wikipedia-ish way. On a personal page (outside of the ordinary encyclopedia part of Wikipedia, and instead in the community section), I wrote a draft, and then others (those kind people are on Wikipedia called Rex Sueciæ, Tanzania, and Jssfrk), who are better in English than I am, edited it. The difference is great. And thanks to the Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0 Unported license all Wikipedia content is licensed under, I could simply copy the text – including the improvements from my fellow Wikipedians – and use it here. The image below was taken by Wikipedian Lars Aronsson (LA2), and is, too, released under the CC-BY-SA 3.0 license, so I could copy it as well. And the best is, you can – as long as you follow the license – do the same with all the open and free content on Wikipedia!

All in all, the voluntary work I have done in the service of humanity has affected me on many levels: I have become smarter myself, picking up bits of knowledge from the articles I write and edit; I have learned to cooperate better with other people, and the art of on-line communication; and mostly, I have developed a caring for the knowledge of humanity.

I love knowledge. I love humanity. And that’s why I love to contribute to Wikipedia.

So why don’t you start contributing? Hey, if a 10-year-old could do it… how hard could it be?

Foto: Holger Ellgaard, CC-BY-SA 3.0
Foto: Holger Ellgaard, CC-BY-SA 3.0

Foto: Holger Ellgaard, CC-BY-SA 3.0. Stadsbiblioteket, där vi idag ska fira Wikipedias 10-årsdag.

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Skoleprosjekt i Kenya

15:00, Friday, 14 2011 January UTC
på andre språk

Jeg skal dette semesteret studere swahili ved Universitetet i Dar-es-Salaam. Jeg kom til Tanzania 2. januar, og var tre dager i Dar-es-Salaam før jeg og to venner dro til Zanzibar på ferie (mer om dette og reisa på reisebloggen vår), og var der ei drøy uke før jeg dro til Nairobi for å delta på lanseringa av et prosjekt for offline-Wikipedia i kenyanske skoler.


Jeg fløy fra Zanzibar til Nairobi med Fly540 12. januar. Lanseringa og tiårsdagsfeiringa begynte klokka 1400 neste dag, og foregikk på Strathmore University. Oppmøtet var ganske stort, vil gjette på at det var over 100 deltakere tilstede. Blant de tilstedeværende var de fleste av de som er aktive i selve prosjektet, og også er i ferd med å opprette Wikimedia Kenya, som vil være den første lokalavdelinga av Wikimedia i Afrika. Blant dem er Abbas Mahmoud, som jeg tidligere har møtt under Wikimania i Gdańsk. Wikimedia Foundations styreformann, Ting Chen, som jeg har møtt under flere Wikimania-er og på chaptermøtet i Berlin i 2009, var også tilstede. En annen person som er aktiv i Wikimedia Kenya er Oliver Stegen, en tysker som er byråkrat på swahilispråklig Wikipedia. Han har bodd i Øst-Afrika i 15 år, og jobber som swahilispråklig lingvistikklærer (drømmejobben min!), og jaggu kjente han Assibi Amidu, swahililæreren min i Trondheim! Verden er liten.


Lanseringa begynte med at Grace Kariuki fortalte litt om hva Wikipedia er og hvordan det fungerer, etterfulgt av en spørsmålsrunde som blant annet oppklarte noen misforståelser (som at Wikipedia og Wikileaks ikke har en dritt med hverandre å gjøre). Etter dette fortalte David Mugo om selve prosjektet og hvordan det kommer til å bli gjennomført. Prosjektet går ut på å distribuere Wikipedia i CD- og USB-form til videregående skoler over hele Kenya. Det vil først prøves ut i fire regioner; Mombasa, Nyeri, Kakamega og Nairobi, og så skaleres videre opp derfra. Planen er å installere en offlineversjon bestående av forhåndsgodkjente artikler hos skoler som har datamaskiner (noe ikke alle skoler har), og at disse så skal oppdateres med seksmånedlige intervaller. Dette fordi det er få skoler som har internettilgang, og skolene sliter også med at de har tilgang til altfor få lærebøker. Å ha tilgang til Wikipedia vil dermed være et stort pluss for dem, og å tilby dette vil hjelpe direkte med Wikipedias mål om å spre all verdens tilgang til alle på deres eget språk.


Til slutt fortalte Ting Chen om hva Wikimedia Foundation er og gjør, og fortalte hvor viktig det er for både afrikanere og Wikipedia at vi får flere bidragsytere fra Afrika som kan skrive om afrikanske emner. Noe jeg ikke var klar over er at det er flere artikler på engelskspråklig Wikipedia som omhandler New York City enn det er artikler som omhandler Afrika. Dette er skremmende statistikk i Afrikas disfavør, og er en systemisk skjevhet som det er viktig å gjøre noe med. Talen til Chen så ut til å ha positiv effekt, og det var flere tilhørere som sa de ønska å begynne å bidra. Framgang allerede!


Tilstede under lanseringa var også en representant fra IKT-kommisjonen i den kenyanske regjeringa, som syntes dette er et positivt prosjekt som kan hjelpe til med å øke nivået på utdanningstilbudet i Kenya.


Sjøl syns jeg dette er et fantastisk prosjekt. I vestlige lokalavdelinger av Wikimedia har man prosjekter for å frigjøre museumsbilder og lignende, og det er viktig arbeid det også, men dette kenyanske prosjektet er noe som virkelig vil hjelpe folk. Det er rett og slett noe som gjør verden til et litt bedre sted.

Fredagen den 26 november deltog jag på tvådagarskonferensen Wikipedia Academy (arrangören Wikimedia Sverige har nu bloggat om händelsen, liksom Olof Sundin på EXAKT-projektet, Skolbibliotek Öst, Kristina Alexanderson, Kristina Alexandersson igen samt Sue Gardner). Några dagar därpå – kanske som en konsekvens av konferensen – skrev 13 nätaktiva, varav flera konferensdeltagare, en debattartikel i SvD om att kulturarvet bör släppas fritt (något Wikimedia Sverige också bloggat om, liksom Mathias Klang och Kristina Alexanderson) på Kungliga Biblioteket (medarrangör var Forskningsavdelningen där). Nedan följer fortsättningen på min serie anteckningar från konferensen, som tar vid där det förra inlägget slutade.

Äntligen ska presentkorten få sin (visuella) förklaring: vi ser en YouTube film som visar hur det fungerar. YouTube-filmen heter ”Wikipedia In Print – How to create custom books with a mix of content from the free encyclopedia” och följer nedan:

Applåder följer på filmen (men jag funderar i det kloka i att lita på Wikipedia-material när man ägnar sig åt segling… nå, whatever). Axel berättar att PPS har sponsrat presentkorten. Sedan ser vi den något mindre allvarliga filmen “Why Wikipedians are Weird”:

Filmen är rätt kul och får även den applåder.

Efter filmerna berättar Axel att vi nu ska ha en paneldiskussion med flera av talarna: Lennart, Kristina, Mathias, Torsten, Johan Schiff (som inte talat) och Magnus. De sätter sig och fixar stolar. Johan presenterar sig och säger att han egentligen skulle ha talat dagen innan men var sjuk, och idag fotograferade. Han ersatte Gustaf Fridolin; Johan bokade Gustaf men fick inte hit honom. Johan har jobbat för Studiefrämjandet och med politik i många år och suttit i Wikimedia Sveriges styrelse, vilket nog är det trevligaste uppdrag han haft. Det är hans bakgrund. Axel ska ställa några frågor till panelen, och som åhörare kan man räcka upp handen och själv ställa frågor. Vi ska hålla på till 16.30.

Om inte samhället och universiteten engagerar sig i Wikipedia, var hamnar vi då? blir Axels första fråga. Torsten säger att alla kommer engagera sig småningom, att det inte finns något alternativ. Wikipedia kan finnas eller försvinna men själva konceptet kommer finnas kvar så länge denna värld består. Universiteten måste också inse att de har världens chans till PR och informera om sin forskning; de kan även producera texter för andra språkversioner. Alla kommer engagera sig, men det är viktigt att jobba med kvalitetssäkring. Mathias menar att nu är universiteten lite mer obsoleta för att få utbildning, inte så relevanta, och om universiteten undviker projekt som Wikipedia minskas deras relevans.

Johan berättar att han fotograferade på ett bokrace för boken “Folkinitiativ – handbok i direktdemokrati”, som handlar om att svenskar nu enligt grundlagen kan göra ett folkinitiativ som förändrar. Många politikers ryggmärgsreaktion är att det hotar demokratin, eftersom vi har en representativ demokrati; släpper man fram alla urholkar man det systemet (anses det) och därmed demokratin. Men i själva verket engagerar sig fler människor; intresset för politik ökar och fler människor engagerar sig. Samma sak gäller kunskap på Internet och Wikipedia: engageras fler människor i att höja kunskapsnivån blir fler intresserade att ta det ett steg vidare, och att fjärma sig från det hamnar man vid sidan.

Är Magnus elever aktiva i att fylla in kunskap? blir nästa fråga. Magnus säger ja och nej. Han vill ta frågan ett steg vidare. Vi frågar idag studenter om huvudstäder och uppsatser, vilket inte är intressant. Vi måste gå ett steg till, till att studenterna producerar ny kunskap och gör egna undersökningar. Samhällsmedborgare ska bli intresserade av att inte bara samla fakta om Göteborgskravallerna utan även diskutera (vilket inte kan ske på Wikipedia eftersom det är faktacentrerat). Trivia får inte vara viktigt, och då förlorar Wikipedia i betydelse. Axel frågar: finns det något annat ställe i Wikimedia-projekten där man kan lägga sådan egen forskning? Lennart säger att det finns så många Wikimediaprojekt; störst är Commons med så många filer (större än Wikipedia), och det är viktigt att producera statistik och diagram (som görs på Commons), så Commons är en än större tjänst än att bidra till Wikipedia.

En i publiken säger att man ska samla ihop all kunskap. Det finns en blindhet från det teoretiska området för det finns ett jättelikt kunskapsområde som inte finns med i Wikipedia men fanns i gamla franska encyklopedin, nämligen rund kunskap. Det är handens kunskaper, det som finns i kokböcker. Det är alldeles borta ur bilden, för Wikipedia är en del av den teoretiska encyklopeditraditionen. Det är universitetens uppslagsverk, inte yrkesskolorna. Finns ett projekt sen 1943 som syhftar till att samla även handens kunskap som fanns i Kina på 1400-talet. Jag påpekar att Wikibooks finns (som mer handlar om ”rund kunskap” – Wikileaks har manualer, läroböcker och dylikt).

Kristina säger att man kan filma guider och lägga upp dem på Youtube (eller Commons) [något jag missar]. Torsten menar att Wikipedia är bara är en ram som kan fyllas med nästan vilket innehåll som helst. Uppslagsverks utveckling har fått mindre utrymme; det man ska täcka är mycket mindre. Fördelen med Wikipedia är att det finns jättemycket utrymme för allting och nästan inga gränser. Man kan alltså ha kunskap som förut inte fått plats. Man kan koppla samman med Wikibooks och Google Books som är jättebra. Man kan hitta massor av kunskap som försvunnit i moderna uppslagsverk på Wikipedia.

Johan pratar om Wikipedias folklighet och tar upp Henrik Berggrens ledare om Wikipedia. Berggren ifrågasätter Wikipedias ideologi om att all kunskap ska vara samlad på ett ställe, som Gud på nätet. Johan tycker det är en fråga om vem som äger kunskapen i samhället, för motsatsen till Wikipedia är Kina, där kunskap styrs uppifrån eftersom kunskap är farlig för eliten. Det finns väldigt mycket på Wikipedia de flesta inte läser om, seriefigurer, tv-serier och så vidare; det finns väldigt mycket mer än bara det akademiska. Så Wikipedia är folkligt också. Lennart säger att det som Wikipedia kritiseras för är att det är för folkligt, och visar mycket vad folk är intresserade av snarare än vad som borde finnas.

Exempelvis var artikeln, säger Lennart, om en dagssåpa mycket längre än den om ett viktigt historiskt skeende. För det första brukar just de uppmärksammade artiklarna få bättre proportioner. Andra sidan är att de viktiga ämnena kanske inte behöver långa artiklar; bör inte popularitet “belönas” med långa välskrivna artiklar? Om folk läser dem kanske det bör satsas på; det är inte nödvändigtvis det som tillhör en kanon som ska ha lång artikel. Axel frågar om vi bör skriva en debattartikel där vi jämför en populär och en vedertagen artikel? Lennart säger att populära artiklar inte behöver  vara långa, men längd ska inte vara förbehållet det som är viktigt.

Den långa svansen innebär att det i en stad kan finnas en människa som forskar på hieroglyfer, som inte kan göra mycket själv, men tillsammans med andra liknande forskare kan hen göra mycket. På nätet finns utrymme för kommunikation inom sådana minoriteter. Wikipedia har haft ganska mycket info om minoriteters kunskap. Lennarts favoritartikel är Toaletter i Japan, eftersom det finns en kulturell bias att toaletter ser likadana ut i hela världen. På Wikipedia, däremot, fattar man att tekniken används mycket för toaletter i Japan varför det är relevant med en sådan artikel.

Johan säger att det inte handlar om att alla måste bygga uppslagsverk, men det viktiga är att alla har möjlighet att göra det. Det är det som är skillnaden mellan Kina och Wikipedia; på Kina bestämmer en elit (som är elit på grund av att de blivit det), medan Wikipedias elit är mer kvalificerad (? – jag kanske hörde fel). Torsten säger att Britney Spears har en längre artikel än Sokrates, och menar att dels borde Sokratesforskare ägna mer tid åt artikeln, dels har han inget emot mycket information om Spears. Exempelvis tycker han själv: varför ska det finnas fem sidor om sport i en tidning? Skratt och applåder följer. Pokémonsidor kan också vara viktiga, för att de är populära. Man ska skriva om seriösa ämnen också.

Mange säger något jag missar, och sedan att nästa steg på Wikipedia måste vara att ge möjlighet för människor att bedriva originalforskning (ant. not.: originalforskning är idag inte tillåtet på Wikipedia), inte bara på Wikibooks. Människor måste själva få producera information. Jag berättar om hur jag började skriva på Wikipedia och då skrev mest om Pokémonfigurer och Harry Potter. Massor av Potter-artiklar flyttades senare till en egen wiki, vilket var lite synd; flytten ledde till att en bidragsgivare lämnade Wikipedia. Karl ställer en fråga jag missar. Mathias säger något jag också missade, men det var något om fackspråk och omskrivning och licenser.

Åhörare påpekar att det att göra forskningsartiklar fritt tillgängligt är helt separat från Wikipedia; det finns stora projekt, och en stor open access-rörelse, som är spännande. Mange säger att det fortfarande  är forskare som skriver det. Åhöraren menar att det behövs fler kanaler för människor att kunna skapa ny kunskap; det är svårt att säga exakt hur det ska se ut och vilken roll just Wikimedia ska ha och var det ska finnas. Men det var bara en kommentar på det här med vetenskapliga artiklar att det finns en stor rörelse som syftar till att tillgängliggöra forskningsartiklar.

Lennart säger att det finns exempel där forskare låter allmänheten vara med, exempelvis SETI, som går ut på att man laddar ner en skärmsläckare och så lånar projektet processorkraft från de som vill så söker den efter signaler från rymden. Det finns många andra sådana exempel, mycket inom astronomin men även inom ornitologin (ant. not.: ett exempel på ornitologisk användning är Rapportsystemet för Fåglar där fågelskådare kan rapportera in obsar som blir tillgängliga direkt både för allmänheten och forskare). Mathias menar att det finns olika beeteendeformer; forskning gör saker med ett visst mål. Det finns tyvärr överdrivet intresse för forskning (det är inte bra om alla blir forskare); forskningsresultatet kan man skriva om vilket kan vara intressant för många människor, men avhandlingar ska inte många läsa.

Lars frågar vad panelen tror borde hända inom ett år; vad borde vi ha att avrapportera till nästa års Wikipedia Academy i samröret mellan Wikipedia och den akademiska världen? Vad kan förrändras? Torsten tror att man kan kalla samman informationschefer inom universiteten och peka på dem här saken och således sätta fart på den akademiska världen. Mycket kan hända om ett år, och man kan hänvisa till universitetens egenintresse. Torsten är optimist. Mange hoppas på två grejer: för det första att man från universiteten släpper upphovsrätten på saker och ting, exempelvis porträttfoton. För det andra har Linköpings universitet anställt någon för att hjälpa forskarna skriva på Wikipedia, liksom Mittuniversitet.

Det vore bra om fler universitet gör så. Men det ärr inte viktigast, enligt Mange, att forskarna är med, utan att forskningen är med. Första steget är att det ska finnas en artikel om varje (jag uppfattar inte vad som sägs). Mathias säger att tredje uppgiften brukar glömmas upp. Inom universiteten har vi ingen meriteringsgrad för det här, så ibland hör han kommentaren “jag hörde dig i radion idag igen”, som om det vore lite dåligt att utföra den tredje uppgiften. Gör man för mycket sådant ses det typ som dåligt. Eftersom det inte är meriterande och den akademiska världen har ett eget språk och en egen publik är det svårt att få med dem. Bra vore om kommunikation med allmänheten ansågs meriterande.

Axel frågar: hur kan man förbereda [uppfattar inte] kommmunikationen? Mange anser att Wikipedia måste ändra attityd. Det borde vara okej att skriva om sig själv om man är neutral; majoriteten verkar hålla med Mange, hävdar han, men några protesterar. Finns ens forskning på Wikipedia blir det dominerande, för det hamnar först på Google och blir etablerat. Kristina menar att vi måste ha fler exempel, förebilder, att visa för forskare, på hur man kan använda Wikipedia. Man kan inte vänta på att någon annan ska göra det, utan måste göra själv. Torsten vill sätta det i ett politiskt sammanhang och påpekar att NE gjordes på statligt uppdrag; man ansåg att “vi behöver detta”.

Han menar att man bör be Gustaf Fridolin skriva en riksdagsmotion om att en Wikipediagrupp ska tillsättas; vi borde börja i toppen. När man söker på Riksdagens sökfält efter Wikipedia ser man att riksdagen använder Wikipedia. Lennart har intervjuat dem. Johan menar att framförallt gillar riksdagsledamöter att läsa om sig själva. Åhörare berättar att hen jobbat mycket med Wikisource och Project Runeberg (det senare är tuffare I copyright, lite mer lagens gråzon typ). Flera exempel finns på fall där Project Runeberg varit i upphovsrättens gråzon. Johan säger att Fridolin säkert vill lämna in en sådan motion, men vill ha hjälp att skriva det.

Jan föreslår att man använder besöksstatistik som meriterande. Mathias säger att om man är en stor personlighet är det väldigt viktigt att personens hemsida är vacker och bra, men under det är det relativt ointressant. Lennart menar att det kan vara så enkelt som dagstidningar gör, med en dela-länk till Facebook fast till Wikipedia. Libris databas har en sådan sak, och det är hyfsat enkelt att göra det för att enkelt citera texter. Axel frågar: när har ni sådana på alla publikationer? Mange berättar att idag får man forskningsanslag baserat på hur många som refererar till en. Men det kommer få konsekvenser: det gäller att höras och synas på nätet [något jag missade]. Lennart menar att ju enklare det är att referera artiklar, desto fler kommer göra det.

Axel säger att det finns massor av välskrivna akademiska artiklar som inte syns på Wikipedia. Idag är det bara forskare som slår sig för bröstet som syns där, andra syns inte. Kanske bör man starta ett Wikipedia-projekt? En åhörare säger något som jag missar eftersom vederbörande talar norska. En annan åhörare säger att har man ett oändligt arkiv behöver man inte väga ämnen mot varandra gällande vad som är viktigast, utan man kan ha med allt, oavsett om artikeln blir lång eller kort. Man borde kunna skriva om även irrelevanta saker (apropå vad jag sa om Potter-artiklarna som flyttades ut).

Det finns oändligt material att lägga in på Wikipedia som inte lagts in där, och ska man täcka allt borde man ta tag i uppslagsverken där copyrighten gått ut för att använda det. Upphovsrätt gäller 50 års copyright för bilder (om man fotar ett konstverk som är fritt), men i USA har de annnan lagstiftning. Det vore bättre med svensk lagstiftning. Mathias säger att det inte alltid stämmer med 50 år. Åhöraren säger joho. Mathias säger nähä. Axel avbrytet diskussionen. Lars inflikar att copyright alltid är mer komplicerat än man tror, och att det ofta inte finns inte prejudikat för ingen har kommit på tanken att piratkopiera ett gammalt uppslagsverk, eller så har alla uppslagsverk kopierat föregående.

Axel menar att vi börjar komma in på alltför små detaljer, och Lars menar att det alltid gäller med upphovsrätt. Torsten berättar att han själv en gång i tiden skrev av Bonniers lexikon (om jag förstår rätt?) apropå att folk kopierar Wikipedia idag, så det är inget nytt. Det finns massor av tangoinformation på Wikipedia vilket är fantastiskt. Lennart säger ”apropå tangokungar… nä”, han  tänkte mer på plagiat. Lennart arbetar ibland som manusredaktör och upptäcker folk som plagierar på de mest underliga sätt, och kopierar hela sidor med redigera-länk och allt (Kristina har också märkt det). Oftast räcker det med sunt förnuft för att upptäcka plagiat.

Mange för tillbaka den politiska aspekten och anser att copyright måste förenklas. Olika statliga verk borde redogöra varför de behåller upphovsrätten till sånt där det inte finns förutsättningar att få betalt; har man inget skäl (exempelvis att få in skattepengar) måste man tala om det på något sätt. Johan säger att apropå Public Domain-begreppet har svenskar ofta uppfattningen att ägandet är väldigt viktigt i USA, men gällande offentliga grejer har de progressiv lagstiftning. Man borde ha någon form av Public Domain-begrepp i Sverige: har skattebetalarna betalat för att ta fram information borde de få använda det.

Lantmäteriet säger sig ta betalt för kartdata, men i USA har ekonomin gynnats av att staten släppt kartdatan fri. Det finns mycket mer kartdataföretag som blomstrar, och det skulle vara ett jättelyft att göra det i Sverige också. Gällande politiken och upphovsrätten finns det en väldig okunskap. Vi har en ganska restriktiv upphovsrätt; till och med de politiska partierna kopierar varandra program, så de bryter mot reglerna de själva satt upp (Johan förstår inte varför journalisterna inte skriver om det). Det var nyligen ett stort debacle att Moderaterna kopierat Sverigedemokraterna, men ingen brydde sig om lagbrottet.

Mathias påpekar att upphovsrätt är svårt, säger politiker, men de säger aldrig att pensionssystem är svårt. Axel noterar en del uppsträckta händer, men säger att vi måste avsluta. Nästa år när vi har Wikipedia Academy, vad kommer det bästa ni gjort för att utöka samarbetet vara?, frågar han panelen, och efterfrågar ett kort, kort svar. Torsten säger att han kommer skriva om det, det kommer Kristina också. Johan ska införa PD-begreppet. Mange kommer kanske printa ut en gratis bok med Wikipedia-artiklar. Lennart ska skriva debattartiklar och försöka påverka, kanske man bör använda “kulturell allmäning” istället för Public Domain. Mathias säger något jag inte hör, och sedan antingen det eller skriva debattartiklar. Axel lämnar över till Jan.

Jag tackar Wikipedia Academy och alla talarna. Han vill tacka Kungliga Biblioteket för att få vara här (men ser ingen från Kungliga Biblioteket härinne). Ana förtjänar ett alldeles eget tack. En åhörare hänvisar till min blogg för referat av konferensen. Jag (som hade handen i luften samtidigt med åhöraren) säger adressen, men tillägger att jag främst skulle vilja tacka Jan. Jan får applåder. Avslutande fråga från Jan är var vi ska vara nästa år.

Sådär, äntligen klar med referatet! Jag vill tacka er stackare som orkat masa er igenom nästan en hel tvådagarskonferens i textform, och ser gärna kommentarer nedan, påpekanden om fel i referatet och så vidare. Imorgon – eller kanske senare då jag har mycket skolarbete – kommer ett sista, avslutande, sammanfattande blogginlägg med slutsatser från Wikipedia Academy 2010. Över till Wikipedia nu, skapa ett konto och skriv så tangentbordet glöder!

Har du några frågor eller funderingar om Wikipedia är du varmt välkommen att fråga mig, antingen på Wikipedia (det där är min egna diskussionssida, något alla användare som registrerar ett konto får), i en kommentar nedan till detta inlägg, eller e-mailledes (guldsiska snabela gmail punkt com). Eller om du föredrar kunskap via böcker kan du läsa Så fungerar Wikipedia av Lennart Guldbrandsson. Den finns på flera bibliotek och även online, helt lagligt.

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Wikipedia In Print – How to create custom books with a mix of content from the free encyclopedia

Wikipedia Academy, dag två, del 9: Kristina Alexanderson

17:09, Saturday, 11 2010 December UTC

Fredagen den 26 november deltog jag på tvådagarskonferensen Wikipedia Academy (arrangören Wikimedia Sverige har nu bloggat om händelsen, liksom Olof Sundin på EXAKT-projektet, Skolbibliotek Öst, Kristina Alexanderson, Kristina Alexandersson igen samt Sue Gardner). Några dagar därpå – kanske som en konsekvens av konferensen – skrev 13 nätaktiva, varav flera konferensdeltagare, en debattartikel i SvD om att kulturarvet bör släppas fritt (något Wikimedia Sverige också bloggat om, liksom Mathias Klang och Kristina Alexanderson) på Kungliga Biblioteket (medarrangör var Forskningsavdelningen där). Nedan följer fortsättningen på min serie anteckningar från konferensen, som tar vid där det förra inlägget slutade.

Axel erbjuder oss köpa böcker med bilder från Regionarkivet som frisläppts i samarbete med Wikimedia Sverige. Därefter är det dags för kaffe och bullar. Under fikapausen diskuterar jag och några andra hur Så fungerar Wikipedia (en instruktionsmanual till och bok om Wikipedia) kan distribueras och/eller förändras (eventuellt kan intervjuerna plockas bort; boken är mycket lång och skulle kanske behöva förkortas). Efter pausen presenterar Axel nästa talare, Kristina Alexnaderonsson, som en webbstjärna, och applåder följer.

Nedan är den presentation (”Wikipedia i skolan”) Kristina använde vid sin föreläsning. Licensinformation finns på slideshare.net. Kristina har även själv bloggat om föreläsningen.

Kristina berättar att hon tittar på unga svenskars inställning til Internet. De tycker Internet är ganska eller mycket viktigt på fritiden, men inte så viktigt i skolan. Wikipedia används i skolan, men inte alltid med uttalat stöd för  att Wikipedia är den naturliga källan eller resursen i undervisningen. Ofta när man pratar med elever [jag missar något eftersom Lars visar mig en tweet om domen mot The Pirate Bay som just avkunnats] väljer de Wikipedia för att den är fri och tillgänglig. Wikipedia är uppskattad och enormt använd av eleverna, men inte så mycket av lärarna. Kristina berättar att hon en gång var i Kungsbacka (eftersom Mathias var där; Kristina säger att hon följer efter Mathias, till allmänt skratt).

I Kungsbacka mötte Kristina en lärare som berättade om en elev som kopierade en hel Wikipediaartikel och sedan raderade den, vilket gjorde att Urkund (ant. not.: ett automatiskt antiplagieringsverktyg) inte fungerade. Kristina blev glad och tyckte det eleven gjort var intressant, men läraren var orolig över hur hon skulle hantera det. Svaret är historiken. När läraren funderat kom hon dock fram till att det eleven gjort var bra, för han hade berättat vad han gjort. Vidare säger Kristina att man vanligtvis använder Wikipedia vardagligen främst för att kolla upp fakta, slå upp ord och använda fakta för skolarbete.

För Kristina är nätet större än att konsumera information. Skolan är en konstruktion som bygger på folkskolan som grundades 1842 (och gick i graven 1974). Vi har ingen folkskola längre, men skolministern tycker vi borde ha det. Skolan ska förmedla demokratiska värden, och grundläggande kunskaper, så eleverna kan bli demokratiskka medborgare. Det handlar inte bara om huvudstad i Burkina faso [jag missar något]. Vi säger “lita på en 10-årig teknik” till en skola som har anor till 1800-talet, vilket tar tid. Skolan är en gammal koloss som bygger på antika värden, och samhället har förändrats fort tekniskt. Vilka kunskaper ska skolan förmedla? Den demokratiska värdegrunden och kunskap om hur man ska hantera den verklighet vi lever i.

Näst bild i Kristinas presentation är kanske den som orsakar mest skratt hittills: det står ”Faust wtf?” (nummer 9 i bildspelet ovan). Sedan byter Kristina till en bild på storm troops från Star Wars som Googlesöker för “the droids we’re looking for”. [jag missar ngt] När Kristina frågar lärarna och eleverna (hon har dock inte gjort någon vetenskaplig undersökning) varför Wikipedia är högst i sökningar tror de det är för att Wikipedia betalar eller ägs av Google. Det finns ett kunskapsglapp här. Wikipedia är framgångsreceptet för alla som lyckas på nätet, hur man ska komma till topp 10 på Google. WP är en källa som ger kunskap om Internet.

Om vi får lärare att lära sig mer om Wikipedia skulle de också lära sig mer om Internet: länksystemet, internlänkar, öppenheten och så vidare. Vad är Internet? “Internet är världens största datornätverk [etc]” enligt Wikipedia. I skolan har inte Internet stor betydelse; den har större betydelse utanför skolan än i skolan. Wikipedia (eller internet? jag uppfattade inte) är ett system för enkel och effektiv kommunikation. Wikipedia är en del av funktionerna som finns på nätet; marknadsföring och så vidare (man kan köpa trovärdighet av varandra).

Wikipedia är ett tacksamt exempel för det kan användas till allting på Internet. Man kan också lära sig om CMS-system, som wikier visserligen inte är enligt Wikipedia själv. Man kan lära sig en hel del om konstruktion av text och källor. I det här verktyget finns massor av klotter och vandalism, och på skolan brukar många börja med att klottra; klotter kan vara bra. Riksdagen klottrar också på WP, enligt Tv8 (“världens mest trovärdiga källa”, som Kristina ironiskt lägger till). Något spännande på Wikipedia är anonymiteten; det är ett jätteuppslagsverk där man hyllar att man ska få vara anonym. Vilka konsekvenser får det? Hur ser vi på kunskap relaterat till anonymiteten?

Adam Svanell testade Wikipedias system (Kristina trodde med Wikipedias goda minne, men det stämmer inte) med hjälp av anonymitet. Vilka värderingar ligger bakom urvalet av artiklar? (Klang har en artikel på Wikipedia, men inte Kristina.) [jag missar något] I skolan lär man sig reflektera, inte besvara enkla frågar (typ huvudstaden i Burkina Faso). Vad är kunskap när man inte är auktoritet på det, utan kunskapen skapas av den senaste artikelredigeraren? Kunskap blir att kunna värdera/söka/använda information. Wikipedia är ett exempel på hur kunskap skapas i samarbete; så har kunskap alltid skapats. Men det är mer: det är också ett social media.

Eller? Kristina tittade igår och såg att Wikipedia efterlyser kvinnor. Hon tar ett exempel från diskussionssidan till artikeln om Göran Persson; tonläget är inte så inbjudande. Man borde fundera på vilket tonläge man använder till sina kamrater I det sociala mediet, och för att bjuda in kvinor borde tonläget förändras. När Kristina pratar med kvinnor som redigerar på Wikipedia säger de att de blir utskällda. [jag missar något] Wikipedia är en självklar källa, en källa för att hitta andra källor; Wikipedia är också en bra källa för journalister. Det är också bra källa för att lära sig hantera andra källor. Det vore bra att lära sig källhantering tidigt, bland annat är riksdagsledamöter och Aftonbladet inte så bra på att hänvisa till Wikipedia.

Kristinas elever använder glatt Wikipedia, copypaste:ar och länkar till sajten. Hur används källan? Lärare har folkbildningskrav, och eftersom de träffar alla ungdomar i skolan kan de verkligen visa på hur de används. Det är härligt att prata så mycket om källkritik. Kristina tar upp ett exempel från ett blogginlägg där någon menar att man kan kolla källhänvisningar (och separera fakta och fiktion) på Wikipedia men att det inte behövs, för Wikipedia-människor är passionerade. En student gjorde ett experiment på Wikipedia genom att ändra information om en författare, och journalisterna kan inte låta bli så de tar informationen från Wikipedia och sprider den. Vi måste också visa hur källan används (alla använder källan, inte bara unga utan även riksdagsledamöter och journalister).

Kristina refererar en elev som älskar Google och WP, men frågar sig hur pålitliga svaren är och drar massor av relevant fakta. En annan elev skriver att det är toppen, men citerar en text på engelskspråkiga Wikipedia om Enskilda Gymnasiet och skriver “Sen när har vi ett simlag och ett hockeylag?”. Artkeln beskrev också matrådet som ett gastronomiskt råd, och elevrådet ansågs vara mycket effektivt. Kristina och hennes elever menar att elevrådet var ineffektivt. Kristina var glad över elevernas källkritik, och hon frågade varför de inte ändrade. Sedan rättade Kristina felen själv (de mest fatala i alla fall; resten stod kvar eftersom de var underhållande och sanna beroende på vinkel).

Sedan skriver eleven till Kristina att någon har ändrat det här, men det var så för fyra månader sedan (som om Kristina inte skulle tro eleven)!  Så eleverna kan förstå att det redigeras, men trots det utgår de från att det som står på Wikipedia är sant. Kristinas skola har massor av elever som söker utomlands, och en elev har gjort artikeln om skolan, som nästan var korrekt. Det var en tidigare elev som skrivit artikeln. Kristina vet inte hur det fungerar med källkritikiI USA men han som skrev artikeln fick ett fyraårigt fullt ut betalt stipendium, och Kristina tror att Wikipedia spelade roll för det (då elevens tidigare skola som följd av elevens Wikipedia-artikel om den framställdes i bättre dager).

I skolan pratar vi inte mycket om upphovsrätt (mest att fildelning är dåligt), men Wikipedia är en bra källa för copyright. Wikipedia är en självklar källa; absolut borde skolan använda den för den är mångfascetterad och ger en bild av Internet. Kristina vill travestera ett citat och frågar om skolan är i början av slutet eller slutet av början? Hon slutar föreläsningen med “och så ska jag säga tack”. Applåder. Jag påpekar under följande frågestundatt det finns många korta artiklar i alla fall på svenskspråkiga Wikipedia utan särskilt mycket källor. “Jag vet”, säger Kristina. Lars menar att vi är för hemmablinda för att se lösningern på könsbalansproblemet, men Kristina ger ingen lösning.

Alex tackar Kristina och ger henne presentkort på att ge ut en bok från Wikipedia.

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Fredagen den 26 november deltog jag på tvådagarskonferensen Wikipedia Academy (arrangören Wikimedia Sverige har nu bloggat om händelsen, liksom Olof Sundin på EXAKT-projektet, Skolbibliotek Öst, Kristina Alexanderson samt Sue Gardner). Några dagar därpå – kanske som en konsekvens av konferensen – skrev 13 nätaktiva, varav flera konferensdeltagare, en debattartikel i SvD om att kulturarvet bör släppas fritt (något Wikimedia Sverige också bloggat om, liksom Mathias Klang och Kristina Alexanderson) på Kungliga Biblioteket (medarrangör var Forskningsavdelningen där). Nedan följer fortsättningen på min serie anteckningar från konferensen, som tar vid där det förra inlägget slutade.

Nu anländer Martin Hellberg Olsson till konferensen, och Axel presenterar honom som Belgienbaserad forskare och lärare. Axel vet inte vad han ska prata om, så Martin får säga det själv. De fixar tekniken. Martin berättar att han ska komma in lite mer i detalj och lite mer praktiskt och specifikt visa på hur Wikipedias textskapande (kortare avbrott inträffar på grund av teknikfail) process och interaktionen mellan Wikipedia-användare kan se ut. Det specifika fallet handlar om kontroversiellt innehåll; man ska komma ihåg att väldigt mycket som skrivs på Wikipedia inte är uppenbart kontroversiellt och inte skapar konflikter, men vad som är konfliktskapande är förvånande.

Vi kommer in på rent politiska frågor och något av ett trauma för svenskspråkiga Wikipedia, en diskussion om artikeln om Göteborgskravallerna. Martin började undersöka artikeln ur en annan synvinkel: hur artikeln kom att se ut. Hur det ser ut bakom; hur kommer man fram till vad som ska stå? Sedan februari 2009 har Martin doktorandtjänst i Belgien (han kommer dock sluta av personliga skäl och vet inte vad som händer med projekttet I fortsättningen). Inriktningen är att undersöka Wikipediainteraktion, specifikt gällande kontroversiella artiklar. Han har tittat på det här som en utveckling över tid i en enda artikel eller en grupp av artiklar och gjort fallstudier på det.

Martin ska gå igenom kommunikationsvägarna på Wikipedia, kolla på artikeln och ta upp ramarna förändring sker inom. Människor som finns på Wikipedia har olika åsikter om vad som bör komma fram, och kan vara där av olika anledningar, kanske för att man vill framföra sin version av världen eller kanske för att man gillar Wikipedias syfte (då kanske man snarare ger en klassiskt auktorativ bild än riskerar kontrovers). Detta är dynamiskt och förändras av en konstant diskussion. Det finns olika subarenor: diskussionssidor till artiklar och allmäna diskussionssidor. Han ska förklara hur saker hänger ihop som drag i en diskussion.

Om två personer reparerar en bil finns en konflikt, kanske en vet mer än den andra; i ett läge kanske man måste praktiskt visa hur något i bilen fungerar, och något liknande sker I diskussionen om WP. Göteborgskravallerna var en artikel som skapades ganska tidigt i svenspråkiga Wikipedias historia, en av de tidiga stora konfliktpunkterna när konflikthantering var på gång. Martin säger också att det känns lite nervöst att prata om saker som ett par närvarande varit inblandade i personligen. Diskussionen spridde sig över artikelns diskussionssida, ändringar och återställningar i artiklar, togs upp på allmänna diskussionssidor; det skapades alternativa artiklar.

Det är ett fall där man kan se konflikter kring olika användare även på användardiskussionssidor; man kan se den splittrade arenan och hur svårt det kan bli att följa både i efterhand och när det pågår en konflikt. Arkeologiskt försökte Martin samla ihop ändringar, först på diskussionssidan till artikeln, och sedan följde han länkar, gjorde diverse ändringar, och har på så vis hittat diskussioner/omnämningar av konflikten. Wikipedia är duktigt på att generera mycket text, innan han ens var klar med hopsamlande var det cirka 200 A4-sidor. Från och till har folk efterhand gått in och ändrat; ny information har kommit till.

Själva Wikipedia-händelsen har blivit en del av svenskspråkiga Wikipedias minne, de faktiska människornas och kulturens minne; diskussionen refereras ofta tillbaka till. Ändringar i artiklar kan vara kommunikation mellan användare, även på användarsidor (användarsidor användes för att göra uttalanden om hur det var att delta i diskussionen), metasidor användes (riktlinjer och sådant) utvecklas av gemenskapen (exakt hur fristående man är från stiftelsen är oklart; de faktiska formuleringarna av regler bestäms av gemenskapen, till exempel kan bildpubliceringsregler skilja mellan olika språkversioner).

Vidare användes kategorisystemet för att kommunicera; det kan få betydelse för vad WP egentligen säger. Martin kommr inte ihåg hur det kom upp i just detta sammanhang, men ska det sorteras under “historiska händelser”, “polisbrutalitet”, “terrorism”, “protester” och så vidare? Mallar är en annan sak (alltså sidor gjorde att kunna infogas på andra sidor); relevant här är olika typer av varningsmallar för exempelvis o-neutralitet. Om mallen ändras ändras alla sidor som har mallen. Väldigt viktigt är också där den direkta diskussionen förs, diskussionssidor knutna till artiklar (Diskussion:Göteborgskravallerna, Malldiskussion:POV).

Användardiskussionssidor används främst för att diskutera en viss användare, vilket blir väldigt personligt (”hur gör du här?”, men det finns positiva saker också). Sedan finns även centrala sidor som Bybrunnen, den stora centraliserade diskussionspunkten där det är sannolikt att en sådan här stor konflikt kommer upp i något läge. Det är alltså inte bara saker som finns på diskussionssidor som är en del av konflikten, utan det finns även i Wikipedia-namnrymden. Nu med liquid threads kan det finnas en teknisk skillnad mellan diskussion och icke-diskussion, men hittills är diskussioner vanliga wikisidor. Dessutom finns raderings-, flyttsidor och kommentarssidor av olika slag, en del av konflikthanteringen på Wikipedia.

Har man den omfattande synen på kommunikationen (även handlingar kan vara kommunikation) är användning av administrativa verktyg en typ av kommunikation. Man kommunicerar dessutom utanför Wikipedia, bland annat via mail (både wiki- och vanlig; mailinglistor finns också). Det finns även chatt, som IRC som har en speciell funktion: den hör inte till Wikimedia utan den är bara kopplad till vissa delar av communityt, den lagrar inga loggar och man får inte spara och publicera loggar enligt reglerna; man får inte citera någon utan tillstånd. Där löses ofta problem snabbt och i gammalt material kan hänvisningar hittas till IRC; IRC är mer avslappnat småprat där wikipedianer hänger helt enkelt.

Diskussion kan även ske IRL (det kan tänkas diskuteras på wikifikor; Martin har dock deltagit mindre i sådana än han önskat). Det kan vara problematiskt att kontakta utomstående partiska; att göra sådant skapar väldig upprördhet och har hänt här. Det är antagligen även nuförtiden inte särskilt accepterat. Många vill att särskilda människor ska söka sig till Wikipedia, sådana som tror på Wikipedia-idéen och neutralitet, snarare än någon som är där för att det är viktigt att bevaka en viss politisk agenda exempelvis; det senare är klart kontroversiellt.

Martin visar en diff (ant.kom.: en skillnad mellan två gamla versioner av en wikiartikel) mellan gamla versioner och berättar att det går att gå via historiken för att se vad som ändrats; det är dock inte alltid så enkelt överblickbart. En redigering kan vara inte bara tillägg utan även omformuleringar och strykningar, ofta med en kommentar (den kommentar Martin visar är av typen ”jag käner inte till att det hänt så jag stryker det”). Vad som händer är att någon ändrar någonting i artikeln (jag tror att jag missar något) och parallellt pågår diskussion på diskussionssidan; orden kan trots Wikipedia-riktlinjer om artighet bli skarpare än vad policyna är tänkta att tillåta.

Diskussionssidan blir en plats där folk som är inblandade i konflikten och de som söker medla försöker nå en punkt där de kan enas, åtminstone idealt. Det är viktigt att den finns så man kan förklara vad man menar, men man måste också kunna gå in i artikeln och visa vad man menar. Wikipedia har en grundförutsättning: det är en encyklopedi som vem som helst kan redigera. Det finns också nedskrivna policyn och riktlinjer som kan ifrågasättas (exempelvis neutralitet, vilket svårt att uppnå; vad är neutralitet?). En praxis utöver det nedskrivna utvecklas också. Tekniken ger en del av förutsättningarna (diskussionen kan föras inom ramen för wikitekniken där nya rubriker kan läggas till och ordningen ändras).

De personliga relationerna är viktiga; det större sammanhanget är också viktigt, det vill säga Wikipedia och systerprojekten, och bautauppslagsverksprojektet att sprida information ut till världen. Ramarna kan också förändras; till exempel uppstod förslag på organiserad medling, och även i senare medlingsdiskussioner hänvisas till Göteborgskravallerna. Det finns en parallell med delvis sammanhängande diskusion på olika platser. Mitt under den brinnande politiska konflikten sker ett försök att fixa layouten. Det är väldigt vanligt att på Wikipedia hänvisa till nedskrivna regler (policy och sånt); samma person (som i ett exempel hänvisat till nedskrivna regler? minns inte) återkommer med diskussion om diskussionston.

En ändring i en artikel kan vara en ganska direkt reaktion på något som sagts någon annanstans. Martin har några exempel på hur artikeländringar knuts ihop, men hinner inte brätta på grund av tidsbrist. Han hade tänkt jämföra med engelskspråkiga Wikipedias diskussion och göra teorianknutning; hur det blir med det är osäkert eftersom han kanske lägger ned projektet. Fortsätter han på spåret ska han ha fler och nyare svar. “Om det finns någon tid för frågor tar jag det gärna nu, annars tackar jag för intresset”, avslutar Martin till applåder (om jag minns rätt).

Mange01 ställer en fråga. Han säger att redigeringskrig kan vara bra för hur artiklar blir till slut fast det finns dåliga inslag. Martin svarar att det alltid kommer finnas mycket konflikter på Wikipedia, vilket i stor utsträckning är någonting bra och ska det inte föras i artiklarna är det svårt att se var det ska föras. Det kan leda till någonting som inte är väldigt slipat, men på något sätt lyfter det fram mer (än om artikeln bara skrivits av en person) de olika sidornas uppfattning. Att driva redigeringskrig handlar om andra saker än att ha rätt: tålamod, att kunna prata för sig, tid, att kunna Wikipedia-regler, atth ålla sig på rätt nivå och att ligga tillräckligt nära i sin idé om vad det borde stå som majoriteten på Wikipedia.

Det är inte perfekt, menar Martin, men det är bättre än om personer med avvikande åsikt bara håller sig utanför och inte vågar lägga sig i (det måste ses upp för). Mange01 säger att de destruktiva effekterna av redigeringskrig kanske kan mildras av IRL-kommunikation; att ringa kan vara bättre på tu man hand. Martin svarar att den diskussionen bör föras inom Wikipedia (hur man förhåller sig till det), men i vissa fall kan det nog vara bra att ta den på en mer begränsad nivå. Allt borde nog inte föras i det öppna och förs inte där heller. Axel bryter där för att vi ligger lite efter tidsmässigt.

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Wikipedia Academy, dag två, del 7: Mathias Klang

21:17, Saturday, 04 2010 December UTC

Fredagen den 26 november deltog jag på tvådagarskonferensen Wikipedia Academy (arrangören Wikimedia Sverige har nu bloggat om händelsen, liksom Olof Sundin på EXAKT-projektet, Skolbibliotek Öst, Kristina Alexanderson samt Sue Gardner). Några dagar därpå – kanske som en konsekvens av konferensen – skrev 13 nätaktiva, varav flera konferensdeltagare, en debattartikel i SvD om att kulturarvet bör släppas fritt (något Wikimedia Sverige också bloggat om, liksom Mathias Klang och Kristina Alexanderson) på Kungliga Biblioteket (medarrangör var Forskningsavdelningen där). Nedan följer fortsättningen på min serie anteckningar från konferensen, som tar vid där det förra inlägget slutade.

Axel och Jan fattar ett beslut om schemat (vi ska först ha två föreläsningar, inte en, och sedan paus). Sedan presenterar Axel nästa talare Mathias Klang (som har en blogg), projektledaren för Creative Commons i Sverige och forskare vid Göteborgs universitet. Mathias tackar Axel och fixar lite tekniskt. Lars fotar, inte bara när de pratar utan också när de sysslar med andra grejer; han ska nog lägga upp några bilder på Commons efter konferensen. Nedan är den presentation Mathias använder vid sin föreläsning. Licensinformation finns på slideshare.net.

Mathias börjar med att säga att det är kul att vi är här, och kollar på klockan. Mathias ska blicka framåt och inte bara kolla på vad som händer dag utan också på vad som händer i framtiden. Han vill börja med ett citat av Wikipedias grundare Jimbo Wales som är ganska självklart (uppfattar inte riktigt).

Imagine a world in which every single person on the planet is given free access to the sum of all human knowledge. That’s what we’re doing.

Vad innebär detta? Det är ett djupt filosofiskt sammanhang – be careful what you wish for; it might happen. Om all kunskap blir fri kommer vi in på Dr Faustus. Faust var en arketypisk forskare när vi inte behövde tredje uppgiften utan bara behövde tänka. Faust kom fram till att han skulle aldrig hinna med sitt arbete; det fanns för mkt kunskap. Djävulen kom och erbjöd honom det ultimata avtalet: du får tillgång till all världens kunskap här och nu, men du måste ge din själ. Faust struntade i själen (som med dagens forskningsanslag; skratt bryter ut).

Fausts problem var att han upplevde ett antiklimax; han använde inte kunskapen så bra. När Faust levde var information en bristvara; idag finns det också en begränsning, men den är bara teoretiskt (exempelvis finns massor med information om resultat i peruansk fotboll och Pokémonutveckling åtminstone på engelskspråkiga Wikipedia). När vi har så mycket information, “one word of truth shall outweigh the whole world”. Nu är plötsligt Jimbo lika med djävulen. Vad händer då när man har tillgång till all kunskap (om man har nätanslutning)? Vad gör vi nu? Vi måste förändras, vi kanske inte vill, men vi måste. Vi måste vara relevanta, i första hand för att undvika lärandesituationen där man blir uttråkad av informationen.

Mathias blir upprörd av vissa former av inlärning via läxor, och hur kort tid kunskapen finns kvar när man pluggat. Han frågar vad huvudstaden i Burkina Faso heter, och någon ropar ”Ouagadougou”. Mathias är fortfarande fascinerad av huvudstaden i Burkina Faso, men är det kunskap? ”Det är i alla fall roligt att säga det”, kommenterar den i publiken som kunde det till allmänt skratt. Mathias menar att sitter man i en frågesport är det relevant men annars är det onödigt. Han berättar att han och hans pappa diskuterat om ifall Jönköping eller London ligger närmast Göteborg; pappan menade att det geografiska var viktigast, medan Mathias hävdade att det ena istället ”kändes” närmare och mer åtkomligt än det andra.

Vi måste förändra frågorna. Vi ska inte fråga ”vad?” (som är enkelt) utan ”varför?” som är mycket svårare att rätta för lärare, men mycket roligare att läsa. Faust gjorde alltså ett misslyckande; han hade inte syfte med informationen (och ångrade sig senare), och han satsade på fel saker. En kort diskussion jag inte riktigt hänger med på följer om Faust. Sedan menar Mathias att det finns fyra huvudproblem:

1. ”Wikipedia isn’t reachable and suddenly nobody knows anything anymore.”, twittrade någon när Wikipedia nyligen låg nere. Detta är intressant; idag är kunskap inte att veta vad huvudstaden i Burkina Faso är, utan kunskap är möjligheten att ta reda på Burkina Fasos huvudstad. Men finns det baskunskap som alla bör kunna? Ett exempel är att alla elever skulle läsa filosofi – men vore inte livräddning bättre? Måste vi ha en viss grundkunskap, eller räcker informationssökning?
2. Illusion av kunskap. Platon berättade om när uppfinnaren av det skrivna ordet pratar med den egyptiska kungen, som menar att det inte är riktig kunskap – riktig kunskap är sådant som man kan utantill.
3. Vem är experten? Detta är ett internproblem (eller Internetproblem?). Folk som inte besitter kunskap kan få övertaget.
4. Det vi får gratis värderar vi inte. Är det för lätt att få kunskap värderar vi det inte; vi måste kanske göra Wikipedia svårare, till något som måste erövras.

Lösningen är att vi tvingar folk till skapande. För att människor ska förstå kunskap måste de själva vara med och skapa kunskap. Då kommer man lära av misstag, och att lära av misstag verkar sitta bättre än huvudstaden i Burkina Faso. Att tvingas skapa kunskap innehåller delmoment som ”vad är en källa?” och så vidare. Man får träffa på upphovsrätten, vem är ägaren av en viss kulturell produkt? Kan vi äga kunskap; kan vi avgränsa kunskap? Detta kan man egentligen inte förstå helt innan man själv blir skapare.

Det finns väldigt många artiklar på Wikipedia, men Mathias menar att i en värld av överflöd – och vi har för mycket information – kan vi inte nöja oss med en viss gräns, utan vi måste hela tiden skapa mer information, för bara genom det förstår vi informations värde, och först när man förstår det förstår man kunskap. Mathias säger något om Burkina Faso igen, och där vill Mathias stanna. Applåder utbryter. Han får också en bok och tackas av Axel; åhörarna applåderar igen.

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Skriv om dig selv på Wikipedia!

21:49, Wednesday, 17 2010 November UTC

Det er ikke sjældent, at vi på Wikipedia oplever at folk ønsker at skrive om sig selv eller deres arbejdsgiver – og det er jo også dejligt, at nogen, der ved noget om virksomheden gerne vil bidrage. Desværre lader det til at være stort set umuligt for marketingafdelinger at skrive om firmaet udefra – i de få tilfælde, hvor det er lykkedes, er det næsten uden undtagelse fordi teksten er strengt faktuel og egentlig ikke værd at læse, fordi den handler om virksomhedsstruktur, økonomi og lignende detaljer. Den spændende historie om hvad virksomheden egentlig er for en størrelse bliver aldrig fortalt neutralt af virksomheden selv.

I Wikipedia-communityet er der ganske mange, der har lært at genkende kopieret stof og corporate speak, så hvis man beslutter sig for at man er dén ene, som faktisk godt kan skrive neutralt og læseværdigt om sin arbejdsgiver (eller sig selv), er der stor chance for at man bliver opdaget – og at man i den sammenhæng kan få et par gode råd ganske gratis og uden omsvøb.

OK – lad os så antage at din virksomhed virkelig er markedsledende i sin branche og at det derfor er en alvorlig mangel ved Wikipedia, at virksomheden ikke er med; hvad gør man så?

Der er flere muligheder:

  1. Den allermest tilbagelænede: Man venter på at resten af verden, herunder Wikipedias skribenter, opdager at man mangler.
  2. Lidt mindre tilbagelænet: Man skriver virksomheden på “efterspurgte artikler” og sætter sig til at vente.
  3. Den gode skriveøvelse: Man bidrager til artiklen om sin branche og sørger for med ordentlige kilder at beskrive top-tre i branchen; man gør naturligvis virksomhedsnavnene til links. Og venter.
  4. Samarbejdsøvelsen: Man gør som i punkt 3, men tager kontakt til sine kolleger i de andre topfirmaer i branchen. Når man så i fællesskab har forbedret brancheartiklen, aftaler man at skrive om hinanden. Dermed får man dels den rette synsvinkel, nemlig udefra, dels kender man nogle af sine medskribenter og kan i fællesskab skabe eller påvirke normen for hvad der skal være med i en artikel om firmaer i ens branche.

DISCLAIMER: Dette er ikke udtryk for nogen officiel Wikipedia-politik, men er mine personlige overvejelser. Jeg håber naturligvis at der er sammenhæng mellem politik og overvejelser, men garanterer intet.

Gør noget for Wikipedia, II (indtal en artikel)

14:02, Sunday, 25 2010 July UTC

Hvis man arbejder med lyd (og det er der jo en del, der gør), kan man indtale en Wikipedia-artikel – se WP:IA. Det er en fordel, hvis man vælger en artikel, som er nået et stykke af vejen i Wikipedias kvalitetsmærkningsproces, og som ikke er midt i en større omskrivning.

Man kan naturligvis ikke vide om nogen går i gang med at redigere artiklen, netop som man sætter munden til mikrofonen, men man kan kigge i artikelhistorikken og se om der har været aktivitet for nylig.

Hvad kvalitetsmærkningen angår, så er der lige nu 17 fremragende artikler, 93 gode og 238 lovende artikler – og hver uge er der en ny, som bliver ugens artikel (UA-processen er ikke p.t. koblet til den anden proces).

Indtalte artikler er naturligvis underlagt samme rettigheder som det materiale, de baserer sig på, altså typisk CC-BY-SA.

Older blog entries