gmq.planet.wikimedia

September 21, 2016

Wikimedia Sverige

Mina första fem år med Wiki Loves Monuments

För drygt fem år sedan hörde jag för första gången talas om Wiki Loves Monuments. Året var 2011 och jag var en aktiv användare på svenskspråkiga Wikipedia. Där var jag en av många anonyma skribenter som bidrog till att skapa världens största och friaste uppslagsverk. Jag laddade också upp bilder till Wikimedia Commons, den fria mediadatabas som bland annat Wikipedia använder. Jag hördes talas om det när en represetant för Wikimedia Sverige  frågade efter någon som kunde vara projektledare för en fototävling. Fototävlingen hette (som någon läsare kanske redan gissat) Wiki Loves Monuments. Den första tävlingen ägde rum i Nederländerna 2010 men nu skulle tävlingen genomföras i hela Europa.

 

1280px-kungsbropalatset_september_2011
Min första uppladdade bild till Wiki Loves Monuments från 2011. Tagen med en enkel kompaktkamera av en nybörjarfotograf. Fotograf: Arild Vågen, CC-BY-SA 3.0.

Jag tackade glatt ja och fick hjälp av volontärer från Wikimedia Sverige och framförallt Axel Pettersson som kombinerade sin föräldraledighet med att kämpa för fri kunskap och förstås av våra samarbetspartner Nordiska museet och Riksantikvarieämbetet. 5126 bilder laddades upp och många objekt fick för första gången fria bilder tillgängliga, inte bara för Wikipedia utan också för forskare och allmänheten. En mycket läsvärd genomgång av tävlingens genomslag finns här. Några av bilderna var mina egna även om jag förstås deltog utom tävlan.

Vad har då deltagandet gett mig? Förutom känslan av att bidra till något gott, glädjen att upptäcka nya platser och miljöer och lite mer kunskap om fotografering?

uto_kyrka_january_2013
En mer ambitiös bild från 2014 års tävlan på Utö kyrka tagna med kamera från Wikimedia Sveriges teknikpool. Fotograf: Arild Vågen, CC-BY-SA 3.0.

Jo tävlingen har fått mig att bli mer engagerad i Wikimedia Sverige vilket har öppnat upp nya vägar och möjligheter i mitt liv. Från 2012 till 2015 var jag styrelseledamot i Wikimedia Sverige. Det var en fantastisk resa när vi under min tid i styrelsen gick från en liten volontärorganisation till en professionell organisation med kansli och ett växande antal anställda som fortsätter att arbete för fri kunskap på heltid. Under 2013 hade jag förmånen att vara världens första Wikipedian in Academy på Sveriges lantbruksuniversitet.

landsort_august_2016_04
En av mina favoritbilder från 2016 års tävling. En övergiven bunker på min favoritö Landsort i Stockholms södra skärgård. Fotograf: Arild Vågen, CC-BY-SA 4.0 International.

I år är femte året jag deltar i tävlingen och glädjen och engagemanget finns kvar. Det är helt enkelt fortfarande roligt och utmanade att hitta nya objekt och förmedla deras historia med kamera. Och jag har sparat det bästa till sist! Du kan också vara med, årets tävling pågår fortfarande och alla kan vara med!


by Arild Vågen at September 21, 2016 07:08 AM

August 31, 2016

Wikimedia Norge

Wiki Loves Monuments 2016: fotokonkurranse

Natt på Lista fyrstasjon. By Edmund Schilvold (Own work) [CC BY-SA 4.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0)], Wikimedia Commons

Natt på Lista fyrstasjon. By Edmund Schilvold (Own work) [CC BY-SA 4.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0)], Wikimedia Commons

Fotokonkurransen Wiki Loves Monuments ble avholdt første gang i Nederland i 2010. I 2011 ble konkurransen utvidet til å gjelde hele Europa, før den i 2012 ble global med 35 deltakerland.

For sjette år på rad presenterer Wikimedia Norge  Wiki Loves Monuments i Norge. Wiki Loves Monuments er en internasjonal fotokonkurranse som går ut på å ta det beste bildet av et kulturminne i Norge og laste det opp på Wikipedias bildedatabase, Wikimedia Commons. Konkurransen er sertifisert av Guinness World Records som verdens største fotokonkurranse, og i 2016 er det over 30 deltakerland.

Les mer og delta i fotokonkurransen her

I tillegg til fotokonkurransen Wiki Loves Monuments arrangeres det fra 5. september til 18. september en skrivekonkurranse på Wikipedia om kulturminnevern og arkitektur.

Les mer og delta i skrivekonkurransen her

Det bli fine premier, som et analogt kamera fra Fujifilm (Fujifilm Instax Mini 8), og spennende bokpremier.

Lykke til!

 

by Astrid Carlsen at August 31, 2016 08:05 AM

August 25, 2016

Wikimedia Sverige

Kopplat öppet kulturarv börjar leverera

Palmira_Tempio_di_Baal_-_GAR_-_3-01
Baal-templet i Palmyra. Bild: Gianfranco Gazzetti / GAR. Licens: CC by-sa 4.0 International.

Närmare 450 bilder av hotat kulturarv i Syrien finns nu för första gången tillgängligt för allmänheten. Genom ett samarbete mellan Wikimedia Sverige, Wikimedia Italia och Gruppo Archeologico Romano (GAR) har bilderna laddats upp under en fri licens på Wikimedia Commons, mediadatabasen som bl.a. servar Wikipedia. Detta är något jag är väldigt glad över då dessa bilder avbildar kulturarv som i många fall har förstörts eller skadats under inbördeskriget.

Bilderna har tagits av italienska arkeologer som under flera år har rest till Syrien för att jobba med kulturarvet där. När de fick reda på förstörelsen av kulturarv i landet beslutade de sig för att deras värdefulla bildmaterial borde spridas. De kontaktade Wikimedia Italia för att se om Wikipedia vore en lämplig plattform – vilket det förstås är!

Wikimedia Sverige höll samtidigt på att initiera projektet Kopplat Öppet Kulturarv, vilket finansieras av Postkodlotteriets Kulturstiftelse, och kunde därigenom erbjuda teknisk expertis runt massuppladdningen av bilderna till Wikimedia Commons. Några månader senare har arbete i detta internationella samarbete avslutats och bilderna finns nu tillgängliga för att användas vitt och brett.

Aleppo_Grande_moschea_Omayyadi_-_GAR_-_7-01
Den stora moskén i Aleppo. Bild: Gianfranco Gazzetti / GAR. Licens: CC by-sa 4.0 International.

Att experter delar världsunika bilder på detta sätt är något vi finner beundransvärt och att bilderna kommer till användning på Wikipedia har förstås stor betydelse för att utbilda allmänheten och lyfta behovet av bevarande av kulturarvet. Vi hoppas att vi genom projektet Kopplat Öppet Kulturarv kommer att kunna fortsätta på samma sätt med fler samlingar med bilder på hotat kulturarv och tillgängliggöra dem till allmänheten på en plattform de redan känner till. Vi kommer även att anordna en fotoutställning för att visa på behovet av att digitalt avbilda kulturarvet för att se hur det ändras över tid och säkerställa att så mycket information som möjligt bevaras, även om det värsta skulle ske och det fysiska objektet förloras av någon anledning.

Vi hoppas nu att bilderna kommer att komma till användning i många Wikipedia-artiklar och även inspirera volontärer att skriva om fler delar av Syriens stolta kulturarv.

John_Andersson_2015_(cropped_2)
Bild: Jan Ainali, CC-BY-SA 4.0

John Andersson
Projektledare, Kopplat öppet kulturarv
Wikimedia Sverige


by Anna Troberg at August 25, 2016 05:29 PM

August 24, 2016

Wikimedia Sverige

15-årskalas i Göteborg

Detta är ett gästinlägg av Per A.J. Andersson. Åsikter och kommentarer som nämns nedan reflekterar inte automatiskt åsikterna från Wikimedia Sverige.

Söndagen den 15 maj 2016 åt jag tårta. Men jag var inte ensam. Den dagen samlades 28 personer på Göteborgs litteraturhus för att fira svenskspråkiga Wikipedias första 15 år.

Göteborgs litteraturhus används till konferenser, årsmöten, boksläpp och andra litterära och kulturella evenemang. Denna söndag hade Wikipedia-rörelsen i Göteborg bokat lokalen, för ett evenemang som både var tårtkalas, konferens och mötesplats kring Wikipedia.

1063px-15_c3a5r_15_maj_e28093_wikipedia_pc3a5_svenska_28panelen2c_detalj29
Paneldeltagare, Foto: Per A.J. Andersson, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons

Paneldebatt

Efter en inledande tillbakablick bjöd vi besökarna på en paneldebatt med fem inbjudna namn. Där fanns en fackboksförfattare (Peter Olausson, bekämpare av ”faktoider”), en arkivarie (Stefan Högberg, även projektledare på kulturarvskonferensen Digikult), en universitetschef (Ulla Sätereie, prefekt på journalistutbildningen vid Göteborgs universitet) och en wikiansvarig (Magnus Sörell, redaktör på Seriewikin). Panelen avrundades med Mattias Blomgren, Wikimedia Sveriges ordförande. Alla fem skulle ge sin bild av hur Wikipedia påverkat deras vardag, och de skulle debattera omkring Wikipedias fördelar och nackdelar.

Åtminstone var det tänkt så. Någon hätsk debatt blev det dock inte, eftersom de flesta verkade överens om att Wikipedia i stort sett var en bra sak. Peter Olausson använder ofta Wikipedia – främst varianten på engelska – som källa när han reder ut moderna myter. Stefan Högberg är som arkivarie glad att Wikipedia är med och sprider kunskapen om vårt kulturarv långt utanför väggarna på museer och arkiv. Ulla Sätereie har barn som är uppvuxna med Wikipedia och ser själv uppslagsverket som en stor tillgång (att situationen för den traditionella journalistiken blivit hårdare kan inte Wikipedia lastas för utan informationssamhället i stort, menade hon).

Magnus Sörell såg å sin sida Wikipedia som en förebild i sitt eget skrivande på Seriewikin, ett ställe där man bara ägnar sig åt tecknade serier. Det var lika svårt att klämma fram kritik mot Wikipedia från Wikimedias ordförande (om någon trodde något annat…).

Kanske är det så, att Wikipedia är något man tar för givet. Kanske är Wikipedias belackare mer tunnsådda än förr. Som en påminnelse om att uppslagsverket ännu inte blivit lastgammalt fick panelmedlemmarna som avslutning varsin T-tröja, med budskapet ”Känner mig som 15” väl synligt.

1024px-15_c3a5r_15_maj_e28093_wikipedia_pc3a5_svenska_28690429
Alicia visar Senaste ändringarna, Foto: Per A.J. Andersson, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons
1024px-15_c3a5r_15_maj_e28093_wikipedia_pc3a5_svenska_28691229
Tårtstund, Foto: Per A.J. Andersson, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons

Minipresentationer och tårta

Därefter följde en halvtimme med minipresentationer av ett antal pågående projekt och fenomen på Wikipedia. Kopplingen till OpenStreetMap förklarades (och hur cykelvägar i Vårgårda kan synas på Wikipedia), liksom den årliga konferensen Wikimania, klottersanering, konflikter och Projekt Göteborg. I det sistnämnda projektet både skrivs och fotograferas det, så att hus, gator och göteborgare presenteras bättre.

Sedan var den officiella delen av evenemanget över, och vi kunde äntligen hugga in på pastasallad och de två tårtorna. Det var tänkt att eftermiddagen skulle avslutas med en skrivstuga, där det skulle skrivas på Wikipedia. Datorer var framställda, och informationsfoldrar delades ut. Vi ägnade oss dock mest åt nätverkande och trivsamma meningsutbyten. Det språkades bland annat om Bokmässan, wikifikor, fotosafarier, samarbeten med kommunen och med universitetet. Samt om de regelbundna skrivstugorna i samma lokal.

Vad de projekten handlar om kan vi ta en annan dag. Wikihälsningar, tack och hej!

Per A.J. Andersson, ”Paracel63” på Wikipedia – sedan 2007


by Axel Pettersson at August 24, 2016 09:02 AM

August 23, 2016

Wikimedia Sverige

Vår nya projektadministratör presenterar sig!

Hej!

Jag heter Eric Luth, och började i fredags arbeta som projektadministratör för Wikimedia Sverige. Wikipedia och Wikimedia växer, breddas och fördjupas; får fler anställda, och inleder fler projekt. Jag ska försöka dra mitt strå till stacken för att bli en smidig spindel i nätverket – se till att alla trådar knyts ihop.

eric_luth_28wmse29_workingJag kommer senast från ett halvår som trainee i Europaparlamentet i Bryssel. Jag har en bakgrund som litteraturvetare, med en fil. kand. i litteraturvetenskap och teoretisk filosofi. Litteratur, politik, samhällsfrågor och Wikipedia har slukat stora delar av min tid under de senaste åren. På Wikipedia, Wikiversity och Wiktionary har jag varit administratör, och på Wikipedia har jag gjort närmre 40 000 redigeringar. Att nu få ‘steppa upp’ och faktiskt arbeta med ett av mina största fritidsintressen – det är en ynnest som jag nästan är avundsjuk på mig själv att få!

I mitt arbete kommer jag helt enkelt se till att alla projekt är på banan. Att alla papper, brev, dokument och idéer går åt rätt håll. Wikimedias mål är att göra kunskap fritt för alla människor, och det är också någonstans ditåt alla projekt på ett eller annat vis syftar. Då måste också all administrativ kunskap, om man nu kan kalla det så, vara samlad och tillgänglig.

Jag älskar kunskap. Kunskap är näseric_luth_28wmse29tan godare än mat. Därför köper jag också hellre fler böcker än pastapåsar. Därför studerade jag litteratur, och därför lägger jag tid på Wikimedia-projekten! Det bästa med Wikimedia är att det mer än något annat förenar möjligheten att lära sig själv mer saker (utan att köpa dyra böcker!) och samtidigt sprida kunskap till andra, till fler personer, till allmänheten.

Wikimedia Sverige har anställt en kunskapstörstande kulturtant som helst läser böcker, äter kunskap och delar information, när han inte sitter vid ett piano eller står (springer) i ett par löparskor. Förhoppningen är att jag därigenom ska kunna göra lite grann för att göra lite mer information lite mer tillgänglig för lite fler människor – så att Wikimedia-projekten i sin tur når målen om information tillgänglig för alla människor!


by Eric Luth at August 23, 2016 12:49 PM

August 22, 2016

Wikimedia Sverige

Läget för video på Wikipedia 2016

Detta är ett gästinlägg av Jan Ainali. Åsikter och kommentarer som nämns nedan reflekterar inte automatiskt åsikterna från Wikimedia Sverige.

För tre år sedan hade vi en genomgång i bloggen med instruktioner för hur man laddar upp en video på Wikimedia Commons. Vad har hänt sedan dess? Under våren har jag laddat upp ett trettiotal filmer och tänkte dela med mig av lite av mina tips och tricks.

Det började egentligen med att jag upptäckte att den video som jag kunde spela in med min mobil höll ganska hög kvalitet. Det har hänt en hel del med tekniken de senaste åren och filerna man kan få ut är högupplösta och i de senare mobilmodellerna är även bildstabiliseringen mycket bättre än tidigare. En video kan säga väldigt mycket mer än vad en stillbild kan göra. Jämför till exempel dessa två. Precis efter att jag hade tagit stillbilden hörde jag tåget närma sig stationen och började filma. Det ger ett helt annat liv till en annars ganska tråkig bild.

Tips: Ibland vill man klippa filmen innan man laddar upp den. För det kan jag rekommendera Androvid för Android. Har ni andra tips så lämna de gärna som en kommentar!

Ösmo station 1
Ösmo station av Ainali [CC BY-SA 3.0], via Wikimedia Commons

Ösmo station av Ainali [CC BY-SA 3.0], via Wikimedia Commons

Videoconvert

Filmen är alltså inspelad med min mobil och uppladdad till Wikimedia Commons utan att använda mig av en dator. För att ladda upp videofiler måste de ju vara i formaten webm eller ogv, så hur gör jag då? Jo, det finns ett verktyg som heter Videoconvert som fungerar alldeles utmärkt för detta. Du godkänner först att verktyget får ladda upp via ditt konto (det är det som kallas Oauth). Ladda sedan upp en eller flera filer genom att välja dem med den översta knappen. OBS! Lämna inte sidan medan uppladdningen pågår, för då avbryts den, gå inte ens in för att fylla i mer information om filmerna. När filmen har laddats upp trycker du på den mörkblå knappen vid varje fil för att starta konverteringen av den. Denna process pågår i bakgrunden och nu kan du börja fylla i filinformation på den ljusblå knappen. Om du använder den ljubslåa knappen ovanför de uppladdade filerna (user options) kommer denna att användas till att förifylla nya uppladdade filer, något som är praktiskt om du har flera saker som ska vara likadana. Ladda om sidan för att se om det har konverterat klart När så är fallet är det bara att publicera till Wikimedia Commons med den gröna knappen. Klart!

Nedan kan du se vilka användarinställningar (user options) jag använder för att få in en del smarta kategorier som gör att filmerna lättare hittas.

== {{int:filedesc}} ==
{{Information
|Description=
{{sv|1=.}}
|Source={{own}}
|Date=2016-06-03
|Author= [[User:Ainali|Jan Ainali]]
|Permission=
|other_versions=
|other_fields=
}}

== {{int:license-header}} ==
{{self|cc-by-sa-4.0}}

[[Category:Videos from Sweden]]
[[Category:June 2016 in Sweden]]
[[Category:]]

Efter 1= skriver man in filbeskrivningen. Observera att jag inte lägger till någon mall för koordinater. Eftersom att jag tillåter kameran att spara dem i filmfilen så sköts det av en bot efter att jag har laddat upp filen på Commons.

Alternativ väg – video2commons

Ett annat verktyg är video2commons som jag använde till att ladda upp denna film.

Kulturarvsdagen 2015 – Riksantikvarie Lars Amréus Av Riksantikvarieämbetet [CC BY 3.0], via Wikimedia Commons

Till det så klistrar du helt enkelt in en länk till videon, men det kräver att den redan är publicerad någon annanstans först. Det behöver inte vara ett problem, då många videotjänster redan har appar som gör det väldigt enkelt att ladda upp filmer från mobilen. Den har också fördelen att den kan ta bort ljudet eller bilden om du skulle vilja samt ladda upp eventuella undertexter. Även denna tjänst kräver i början att du låter den använda ditt konto för uppladdningen.

Förbättringar i Wikimedia Commons

När det förra blogginlägget skrevs kunde man max ladda upp 500 MB stora filer, och man var tvungen att hitta en kryptisk användarinställning för att aktivera det. Numera kan alla ladda upp 2 GB stora filer rakt av så om det har varit ett problem för dig förut så kan du testa igen nu.

Vilka filmer passar?

Ja, vad ska man filma och ladda upp? Eftersom utbudet idag är så skralt (det finns mindre än 500 filer i kategorin Videos from Sweden) så gör nästan varje video något gott. Du kan dels tänka att det är något som rör sig, ett skeende, där en stillbild inte skulle göra objektet rätta.

Något så enkelt som en enkel film på en damm, ger en uppfattning om hur mycket vatten som flödar.

Dammen i Augerum By Jan Ainali (Own work) [CC BY-SA 4.0], via Wikimedia Commons

Det kan också vara ett komplicerat objekt, där du genom att röra på kameran kan göra det mer lättförståeligt.

Placeringen av gäddtrappan gjorde det svårt att ta en överblicksbild, men genom att panorera kunde hela fångas.

Överblick av gäddtrappa Av Jan Ainali (Own work) [CC BY-SA 4.0], via Wikimedia Commons

Du kan förmodligen i din vardag finna objekt som ännu inte har blivit filmade, men som ger en mycket djupare förståelse av objektet.

Denna skalbagge landade på min hatt, och man kan se hur den rör antenner, huvud och ben samtidigt som den tredimensionella förståelsen ökar med videons hjälp.

Bug on hat Av Jan Ainali (Own work) [CC BY-SA 4.0], via Wikimedia Commons

Så sätt igång, tryck på inspelningsknappen på mobilen och hjälp till att berika Wikimediaprojekten med rörliga bilder!


by Sara Mörtsell at August 22, 2016 12:30 PM

August 10, 2016

Wikimedia Sverige

Wikipedialäger i Molkom:­ Att gå ifrån att veta om till att veta hur

I dag berättar vår gästskribent Sandra Abi-Khalil om sin upplevelse av Wikipedialägret i Molkom i början av juli. /AT

sandra_molkom
Sandra (i mitten) fördjupar sig i Wikipedia. Foto: Hannibal. Licens: CC by-sa 4.0 International.

Sedan flera år tillbaka använder jag Wikipedia nästan dagligen. I teorin är det ett fantastiskt koncept och i praktiken är det en lika fantastisk kreation. Jag kan inte ens minnas när jag först förstod att Wikipedia byggs upp, ut och om av vem som helst, men det var många år sedan. Därför är det lustigt att jag själv aldrig tog tag i några av de brister jag råkade på. Särskilt som jag är en ganska pedantisk och perfektionistisk typ. Men det kändes på något sätt aldrig riktigt lämpligt – antingen var anledningen till att jag alls befann mig på Wikipedia att jag var mitt uppe i något projekt eller så kändes det bara lite för stort att ta på mig själv att editera någon annans bidrag.

När jag så råkade få se en annons om ett Wikipedialäger kändes det genast lockande. När jag såg att det var riktat till enbart kvinnor och med fokus på kvinnor blev det ännu mer lockande. För att inte nämna att lägret dessutom skulle gå av stapeln i en liten ort i Värmland mitt i sommaren, vilket ju lät som en lisa för själen bara det. Så, jag ansökte och blev såklart superpepp när jag några veckor senare fick veta att jag kommit in. Det var dock ingenting jämfört med hur lyrisk jag var efter en vecka på plats.

Det går sällan att sätta fingret på exakt allt som gör vissa upplevelser så positiva men några faktorer som definitivt gjorde Wikipedialägret till en härlig upplevelse var:

1) Deltagarna
Gruppen var en härlig blandning av personer i olika ålder och med olika intressen och erfarenheter, men med vissa avgörande saker gemensamma, framför allt massor med passion för kunskap.

2) Ledarna
Mer engagerade och uppriktigt välkomnande ledare skulle inte gå att önska sig. Och vilket tålamod! Om de blev enerverade på gruppens alla frågor, och vår ständiga fallenhet för att råka springa vidare till ämnen som var avsedda att avhandlas lite senare, så var det i alla fall inget som märktes. Eller så ignorerade vi det kanske bara, lite lagom bekvämt.

3) Omgivningarna
Lugnet i lilla Molkom var avslappnande, vädret under första veckan i juli var härligt och livet i allmänhet på en folkhögskola var ett fascinerande fenomen. Det var som en aldrig sinande ström av mat: morgon, middag och kväll, samt ett par gånger däremellan, skulle det ätas. Till en början var det nästan enerverande att behöva slita sig från sitt aktuella projekt istället för att bara knattra på i timtal, men efter bara ett par dagar så hade en vant sig vid dessa avbrott och kunde till och med erkänna att de hade sina fördelar.

Och sist, men verkligen inte minst:

4) Ämnet
Att få djupdyka in i den helt egna värld som Wikipedia utgör var otroligt spännande. På många sätt påminde det mig om när jag skulle gå en steppkurs ­ det är en vanlig sak att slänga ur sig att det är svårt att steppa men det var inte först när jag började försöka som jag insåg riktigt hur sant det var. Jag tror att de flesta av oss var på det klara med att Wikipedia var mer mångfacetterat än bara en artikel per ämne men ingen av oss var nog förberedd på riktigt hur omfattande och intrikat det var. Att kunna ta ett snabbspår in i allt detta var både utmattande och uppfriskande på samma gång, men framför allt kändes det som en enorm förmån att få sig så mycket kunskap till skänks.

Så, hur summera denna upplevelse, denna vecka i det lilla Molkom och på det stora Wikipedia? Det var en munter, smått överväldigande, utmanande men samtidigt lättsam, otroligt intressant och spännande tillställning, som lämnade mig med känslan av att ha tagit de första stegen mot att bli en wikipedian.

Sandra Abi-Khalil


by Anna Troberg at August 10, 2016 01:53 PM

July 21, 2016

Wikimedia Sverige

Wikipedia/Wikimedia: Vad vi bör tänka på när vi blir ”medelålders”?

(I dag publicerar vi ett gästinlägg fullt av intressanta tankar av Anders Wennersten, aktiv i föreningen sedan dess bildande och mycket aktiv Wikipedian.)

Wikimedia_Sverige_meeting
Bild: Moralist. Licens: CC BY – SA 3.0

Det är i år 10 år sedan jag började redigera på Wikipedia och, när detta inlägg publiceras, är det exakt 9 år sedan jag var med på den träff som utgjorde starten av Wikimedia Sverige. Och medan de tekniska förutsättningarna nästan är oförändrade så är arbetsmiljön för Wikipediagemenskapen mycket annorlunda och i samhället har synen gått från att se Wikipedia som ett suspekt klotterplank på nätet, till att betrakta det som en seriös kunskapskälla uppbackad av en förening som är en aktiv och respekterad partner till många institutioner.

Mycket av det vi för 8-10 år såg som orosmoln och problem och nästan ouppnåeliga visioner börjar nu vara lösta och vara verklighet. Men när vi nu är på väg lämna uppbyggnadsskedet och gå in i ett mer moget skede så är situationen ändå inte utan problem och utmaningar och nya frågeställningar har dykt upp som vi inte anade för 8 år sedan. Jag vill i detta blogginlägg peka på vikten att vi inte låter oss nöja med att arbeta med gårdagen frågeställningar utan att vi fullt ut ser på de förändrade förutsättningarna som gäller nu och har strategier och program anpassade till dem.

Wikipedia

För 10 år tog vi emot nästan all text, idag kräver vi källor, rätt ämnen etc. För 10 år sedan var den stora gruppen bidragsgivare manliga studenter på universiteten som kunde fylla den jungfruliga encyklopedin med artiklar i tacksamma ämnen som Sveriges historia, Sveriges geografi och grundbegreppen i samhällskunskap. Och äldre, yrkesakademiker och kvinnor var det få av. I dag har vi betydligt färre i kategorin studenter och vi har fått ett bra tillskott av äldre (pensionärer) och yrkesakademiker, främst från ABM-sektorn (arkiv, bibliotek och museer) . Så medelåldern är betydligt högre och andelen kvinnor något högre. För 8-10 år sedan var det vilda bataljer, som också var hårda och otrevliga. Vi hade användare som öppet arbetade för att föra in att anarkism är lösningen på världens problem och andra som envetet förde in att Stalin egentligen var en hyvens kille. I år 2016 har vi egentligen inte haft någon hård batalj, tonläget i gemenskapen är klart förbättrad, även om improduktiva och ledsamma tjafsdiskussioner fortfarande dyker upp och tyvärr inte så sällan. I arbetet åtgärda ”dåliga” artiklar har vi gjort stora framsteg och vår täckning i flera centrala ämnesområden har kraftigt förbättrats, till del med hjälp av kvalificerade AI hjälpmedel (botar).

Mycket av detta är precis det vi då drömde om skulle gälla, men varför är det då inte jättebra? Medan vi ser en ökning av nya och mycket bra skribenter från ABM-sektorn, så har vi en vikande trend när det gäller totala antalet skribenter, och just i år har flera gamla ”rävar” lämnat. Och även om det beror på en i sig naturlig känsla att gjort sitt, så innebär det färre som gör backend jobb (stötta nya, fixa småproblem, underhålla grundstrukturer bakom artiklarna). Och antalet accesser mot svwp går ner och antalet nya artiklar som skapas av människor minskar märkbart. Och medan vi ser en klar minskning av skapande av rena PR-alster, så minskar (skol)klotter inte alls. Man kunde tro att 10 års erfarenhet att klotter är borta inom 5 minuter skulle innebära klottrarna tröttnade, men det är nästan tvärtom. Någon dag i maj var den värsta jag har upplevt där två sanerare var fulltidssysselsatta ogöra klotter och en tredje som gick efter och korttidsblockerade konton. Och även om det dagarna efter var mer på ”vanlig” hanterbar nivå, så visar det på en stort potentiellt hot mot Wikipedia.

Wikimedia-SE

Bara sista året har föreningen nått många av de mål vi hade som vision runt 2007-2008. Skolverket har skickat ut material som talar om ”hur” man skall använda Wikipedia i skolan, inte ”om” man skall använda. Personer och institutioner inom ABM-sektorn har nu mognat såpass att man på egen hand initierar större övergripande initiativ relaterat till att föra in material i Wikipedia/Commons. Och medias rapportering vid 15-årsjubilet var helt saklig och respekterande, eoner från det hån och förakt som var det vanligt när föreningen började.

Men upphovsrättssituationen är lika låst som för 10 år sedan. Om även om en del gjorts i teknikdimensionen, så har vi inte uppnått det 1+1=3 (föreningen och teknikresurser inom Wikimediavärlden + kompetenser inom gemenskapen) som vi behöver få till . Som liten språkgrupp med en liten gemenskap riskerar vi alltid att bli en b-Wikipedia (”slav” till andra språkversioner) om vi inte tar tillvara det tekniken och teknikresurser kan ge oss för att utveckla vår egen språkversion maximalt. Och är det rimligt föreningen fortsatt står helt vid sidan av att ta hand om de teknikrelaterade utmaningar som finns inom projekten?

Förlegade synsätt?

Dessa skall ses som tankeväckare, inte som absoluta sanningar. Och det finns många synsätt, som att fler bidragsgivare behövs, som alltid gällt och alls inte är förlegade

*Läsare tillkommer bara vi gör ett bra jobb. Senaste årets siffror visar detta inte stämmer, och nedgången för svwp har varit kraftigare än för andra språkversioner. Vi behöver förstå varför det är så, vad som är ”konkurrenterna” och om det finns saker som kan och bör vidtas för att ändra denna trend

*Skrivstugor är mycket viktiga för att nå ut till nya användare. Skrivstugor är bra som marknadsföring och då olika kulturer där möts och volontärer får återkoppling hur det ”känns” för nya. Men för reell nyrekrytering är det en ineffektiv form. Inom ABM-sektorn och Utbildningsområdet har vi lärt att ”lära upp lärare” är betydligt effektivare även om det kräver längre insatser och mycket tålamod. Varför inte satsa mer på att få studieförbunden och intresseföreningar att hålla skivstugor i egen regi, med oss i bakgrunden som stöd?

*Antalet nya artiklar, manuellt skapade är ett centralt mått på välmående gemenskap. Efter vi lämnat uppbyggnadsskedet är fylliga artiklar som är det stora behovet, även om alla de nya också är eftersträvansvärda. Snuttartiklar utan källor och iw-länkar raderar vi numera, och botskapade stubbar är oftast av bättre kvalitet än manuellt skapade stubbar. Nya artiklar är fortsatt mycket önskvärt och bra, men som centralt mått är det numera för trubbigt.

*Vi har klotterläget under kontroll med hjälp av många, ofta relativt nya, duktiga Wikipedianer. Så har det varit, men om vi ser att vi är på väg in i ett mer moget skede, så innebär det att vi inte utan vidare kan räkna med att nya hela tiden kommer till. Ett mer medvetet arbete att föra in effektivare AI-baserade verktyg (ORES) behövs och medan tyngdpunkten på det ligger hos gemenskapen är också aktiva insatser från kanslipersonal behövliga

*Botskapande av artiklar är ett experiment som vi inte riktigt ännu förstår när det bäst bör tillämpas. Så har gällt men nu efter ett antal större initiativ som lärt om både styrkor och svagheter. Det finns ett stort och viktigt behov summera och dokumentera erfarenheterna, så vi framåt kan bygga vidare på best-practice och undvika det som fungerat mindre väl. Jag bedömer det krävs insatser initierade utanför gemenskapen för att göra denna summering/dokumentation.

/Anders Wennersten

 


by Anna Troberg at July 21, 2016 07:04 AM

July 06, 2016

Wikimedia Sverige

Cool Stars 19 Hackathon

(Dagens gästskribent, Thomas Marquart, arbetar till vardags som forskare vid Uppsala Universitet och hjälper till att arrangera konferenser och hackathon.)

CoolStars_HackDay

Foto: Thomas Marquart. Licens: CC0

Cool Stars är en av astronomins äldsta konferensserier och går av stapeln vartannat år, någonstans i världen. Denna gång, 19:e Cool Stars, var det Uppsala universitets astronomer som bjöd in sina kollegor; över 450 kom och diskuterade stjärnor och deras utveckling i en vecka på Uppsalas konserthus. I anslutning till konferensen deltog en mindre grupp, ett 40-tal astronomer, i en Hack Day, även kallat Hackathon. Formatet innebär att man ägnar en hel dag åt att samarbeta i små grupper kring mestadels tekniska projekt. Grupperna bildas spontant på morgonen efter att alla har fått tillfälle att föreslå vad som ska göras.

Ett av syftena med Hackathonen var att resultaten skulle vara fritt tillgängliga, helst även öppen källkod, och det passade deltagarna bra eftersom många redan var vana att utnyttja olika webbaserade samarbetsverktyg. Bland annat skapades ett flertal nya repositories för kod på GitHub, andra jobbade på offentlig dokumentation. Förutom att de troligen är av nytta för andra astronomer, kommer dagens resultat även att ingå i konferensens proceedings, en open-access publikation.

En av arbetsgrupperna ägnade dagen åt att analysera statistiska data om konferensens jämställdhetsfrågor. Man hade nämligen haft koll inte bara på föredragshållarnas könsfördelning (som var medvetet mycket jämn), utan även frågeställarnas. Det hela ledde till en första version av rekommendationer för session chairs, alltså moderatorerna som fördelar ordet mellan talarna och frågeställarna. Till exempel ska man som moderator invänta ett flertal uppräckta händer innan man tar första frågan, så att det finns fler att välja ifrån. Män verkar statistiskt sett ha mer bråttom med sina frågor.

En annan grupp kodade en snygg visualisering av varifrån konferensens deltagare hade rest till Uppsala. En tredje angrep problemet att många astronomer har sina egna databaser med data om astronomiska objekt, fast alla databaser har olika format och upplägg, vilket gör det onödigt svårt att jämföra och byta data med varandra. Ett första försök till en universellt databas-design, dvs en layout av databasens interna tabeller och fält, togs fram med syftet att vara generell och flexibel nog att passa de flesta sorters data, och samtidigt strikt nog att möjliggöra programvara som kan använda alla sådana databaser.

Några deltagare jobbade vidare på existerade mjukvaror som hjälper stjärnforskare med sina analyser. Andra tog fram alternativförslag till så kallade confusograms, d.v.s. diagram som innehåller så mycket information att det blir svårt att förstå dem.

Wikimedia Sverige sponsrade evenemanget genom att delvis stå för lunchkostnaden. Klistermärken, knappar och informationsmatrial från Wikimedia, Wikipedia och Wikidata delades ut och uppskattades. CS19 tackar Wikimedia för bidraget!

/Thomas Marquart


by Anna Troberg at July 06, 2016 08:21 AM

July 04, 2016

Wikimedia Sverige

10 kvinnor på Wikipedia-läger

Molkom_från_vattentorn_015
Molkoms folkhögskola

Den 4-8 juli 2016 äger det första svenska Wikipedia-lägret rum. Platsen är Molkoms folkhögskola i Värmland. Tio lyckliga stipendiater fått chansen att djupdyka ner i Wikipedia, men också göra en resa mot hemligt mål, och presentera andra för Wikipedia, när Molkoms folkhögskola under onsdagskvällen den 6 juli har öppet hus för alla Wikipedia-intresserade.

Tanken är att de tio stipendiaterna ska förbättra åtminstone 100 artiklar under de fem dagarna, inklusive att lägga till bilder. Kommer de att hinna? Vi återkommer med fler rapporter.

Bakgrund

Wikipedia-lägret är ett av Wikimedia Sveriges initiativ för att komma till rätta med den snedfördelning mellan könen som finns på Wikipedia. Stipendiet utlystes i mars 2016, inspirerat av armeniska Wikipedia-läger för ungdomar.

För mer information, kontakta Lennart Guldbrandsson, 070-207 80 05, eller info@kvinnligahuvudpersoner.se.

Wikipedia är en av världens mest besökta webbplatser med omkring en halv miljard besökare per månad. Wikipedias mål är att ge världen tillgång till mänsklighetens samlade kunskap. Vi arbetar därför med att stödja alla underrepresenterade grupper. Mätningar har visat att bara någonstans mellan 9 och 23% av alla som bidrar till Wikipedia är kvinnor. Det underskottet påverkar innehållet i Wikipedia. Bristen på mångfald  bland de som skriver artiklar gör att ämnesområdena som täcks på Wikipedia kan bli ofrivilligt homogena. Inom vissa områden saknas artiklar om kvinnor som borde ha artikel, och artiklar som främst intresserar kvinnor är kortare än dem som främst intresserar män. Detta underskott kan även styra ordval, tolkningar och vad som behandlas i ämnet. Även om de flesta som skriver artiklar på Wikipedia gör det med ett stort engagemang och med en vilja att skriva på ett encyklopediskt sätt så kommer den massiva underrepresentationen av kvinnor göra att artiklarna skrivs ur ett visst perspektiv.

Wikimedia Sverige har därför inlett flera initiativ för att uppmuntra en större mångfald bland skribenterna. Föreningen har anordnat olika evenemang i flera städer, inklusive veckovisa skrivstugor i Göteborg på temat litteratur. Arrangemangen är både uppskattade och effektiva.


by Lennart Guldbrandsson at July 04, 2016 08:47 PM

Wikimedia Norge

Wikimania 2016

Skrevet av Telaneo, Trym Erik Lunde Arnesen

By Telaneo (Own work) [CC0], via Wikimedia Commons

By Telaneo (Own work) [CC0], via Wikimedia Commons

Fra 24. til 26. juni ble Wikimania 2016, den tolvte Wikimania-konferansen, avholdt i Esino Lario; en koselig liten fjellby to timer nord for Milano. I år var Wikimania noe virkelig annet sammenlignet med det det har vært før, siden alle de tidligere konferansene har vært i storbyer som Mexico By, Hong Kong, London og Berlin. Men denne gangen utgjorde de besøkende wikimedianerne over 70 % av befolkningen i byen. Byen hadde blitt betydelig ombygd for å imøtekomme mer enn tusen besøkende wikimedianere i alle aldre. Fiber hadde blitt lagt inn for å legge til rette for arbeidet for fri kunnskap. Mye av byen var dekket av trådløst nettverk av samme grunn. Strømnettet ble bygd om til moderne standarder for å håndtere overfloden av folk i de få dagene vi var der. Det samme skjedde med mange av bygningene i byen, som museet og skolen. Fra Norge kom det fem stykker. Blant oss var Hogne, administrator på nynorsk Wikipedia, og Telaneo, Wikipedia på bokmål og riksmål sin yngste administrator. Før konferansens skikkelige start, var det to dager med førkonferanse for de som hadde muligheten til å komme tidlig. I disse dagene var det blant annet diskusjoner som School of Rock(ing) EU Copyright, hvor det var prat om hvordan man lette på opphavsrett i Europa, slik at flere bilder og lignende kan falle i det fri, og kan dermed brukes på Wikipedia. Et av hovedtemaene der var panoramafrihet, og hvordan flere land i Europa enda sliter med dette. I tillegg arrangerte Chris Schilling fra Wikimedia Foundation Idealab Mixer og IdeaLab Workshop, hvor det var mulighet for å lufte ideene sine angående Wikimedia og alle prosjektene. Konferansen startet skikkelig 24. juni med en åpningsseremoni med Jimmy Wales, fyren som var med å starte det hele. Etter det var dagene fylt med konferanser, workshops og diskusjoner helt opp til avslutningen, blant annet Wikipedia and International Law presentert av Tobias Lutzi, som konkluderte med at Wikipedia og dets søsterprosjekter ikke er immun mot internasjonalt lov; Content Translation holdt av Amir E. Aharoni, hvor mange nye artikler ble lagt med Wikipedias innholdsoversettelesverktøy; og Images and NPOV: A Shaky Relationship presentert av Johan Jönsson, hvor vi fant ut av at bilder også kan ha et ikke-nøytralt ståsted, i tillegg til at noen ganger er det faktisk bedre å ikke ha et bilde i en artikkel. Konferansen ble avsluttet av Jimmy Wales, ordføreren i Esino Lario, ett orkester, ett gruppebilde av alle wikimedianerne og byfolket, og god mat og god prat før vi alle måtte dra hjem igjen.
By Niccolò Caranti (Own work) [CC BY-SA 4.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0)], via Wikimedia Commons

By Niccolò Caranti (Own work) [CC BY-SA 4.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0)], via Wikimedia

That peel much to lovely. Not, viagra review forum eye had feeling looks the this cvs pharmacy windsor ontario canada hair Renewal I fresh always and this viagra in stores have and Natural quality on while pharmacy job postings canada better are store. Face is family and surprised.

Commons

by Astrid Carlsen at July 04, 2016 09:54 AM

June 25, 2016

Wikimedia Norge

Wikimania 2016

Written by Gustavo Góngora Goloubintseff Wikimania_lightpainting_01

By Ter-burg (Own work) [CC BY-SA 4.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0)], via Wikimedia Commons

The twelfth edition of the most popular event that gathers Wikimedians from all around the globe has officially started today, 24th June 2016, in Esino Lario (Italy). Wikimania normally takes place in big cities such as Buenos Aires, Hong Kong, London and Mexico DF. However, this edition will always be remembered as the one in which a tiny medieval town of barely 700 people in the middle of the northern Alps worked hard for and by the sake of free knowledge. Local people, primary and secondary school students, retired men and youngsters, all joined forces to assist newcomers and make them feel at home. Music, traditional cuisine and cultural events – such as guided tours around town – were offered by the organization with great enthusiasm and commitment. One can find wikicookies, wiki t-shirts and locals – kids and adults alike – making a big effort to overcome language barriers and be at the visitors’ disposal with a great sense of professionalism, friendship and a deep conviction in what they are doing. Yes, they deserve such an honor.

This town has a story to tell and has become part of the young, yet fruitful history, of the Wikimedia movement. Esino Lario is more than a small town in the northern Italian region of Lombardy. The town doubled its population from 700 up to 1,500 people in less than three days. For over 72 hours English replaced Italian as the most widely spoken language in town. The opening ceremony, which took place at the Gym palace at 10:30 am, was marked by the international political agenda. Jimmy Wales, co-founder of Wikipedia, briefly mentioned the UK decision of leaving the EU and the American presidential nominee Donald Trump as two examples of how fear and hatred create walls.

Wikipedia is more important than ever in a world where walls are a sad reality, and free knowledge seems to be the only way out towards tolerance, cultural bridges and bonds, and convergence. Wikipedia must be ‘a drive for change’, Wales says. He also promoted an anti-harassment campaign to stand for all the values Wikimedia sister projects share and defend. Cooperation is essential for the success of the project. Anyone failing to fall into this description is not a Wikimedian, according to Wales. He finally welcomed Katherine Maher as the new CEO of Wikimedia Foundation. ‘She knows that people come before technology’, he concluded.

Two important presentations were at the core of the event. ‘Found in Translation’ and ‘That Was the Year That Was’ were largely discussed at the local Theatre. Andrew Lih and William Beutler asked for a major involvement. The former has done some research on paid editing and COI (conflict of interest) across the top 25 Wikipedias according to the number of articles. He needs volunteers from Norway in order to fill in a survey which, hopefully, will provide him with a good insight into the no.wiki and nn.wiki situation regarding cases of paid editing. As for the latter, Beutler talked about the ping pong effect and how the UK has a more flexible law for freedom of panorama, whereas countries such as Italy and France are way more conservative. He contacted the European Comission and put some pressure on the EU in order to get more freedom. Beutler calls for local action, carried out by weasels (aka volunteers), and teamwork at the European level.

Is happy hair included to online cialis my dry a this of short bought viagra generic have and when, face solution viagraonline-bestpharmacy.com bought showering wonders the which not canadianpharmacy-rxstorein this on, product. Out retention. I’m about cost. I viagra online years can my cap to to: off.

He also talked about the law in Belgium and how the legal limbo is moving towards a more open and structured policy that allows freedom of panorama. The day ended with a country music festival downtown and many gastronomic offers at local restaurants, pubs and at the tent.

by Gustavo Góngora Goloubintseff at June 25, 2016 08:52 AM

June 16, 2016

Wikimedia Sverige

Skolverkets utbildningsmaterial visar hur Wikipedia används

Editing Wikipedia (15730056135)
Av Wikimedia Finland (Editing Wikipedia) [CC BY-SA 2.0], via Wikimedia Commons

Under våren har jag haft nöjet att få delta i att ta fram utbildningsmaterial till Skolverkets modul om textarbete i digitala miljöer, för gymnasielärare som deltar i läslyftet, en gratis och webbaserad satsning på kompetensutveckling som Skolverket sedan tidigare erbjuder grundskolans lärare och numera även gymnasiet. Igår publicerades den i sin helhet och det är den första modulen med gymnasielärarna som sina huvudsakliga mottagare och hela modulen består av åtta delar, varav jag har varit medförfattare till del två Informationskritik och kunskapsdelning. Den här delen av läslyftet ska fungera som ett stöd för lärare som vill utveckla hur de med sina elever kan arbeta med att kritiskt granska information och den har Wikipedia som sitt praktiska fokus och uppgiften som lärarna genomför som en del av kursen handlar om att granska olika artiklar och sätta sig in i de kvalitetskriterier som gäller för Wikipedias innehåll.

Forntida egypten övre radens verktyg

Förutom en inledande och fördjupande artikel, som problematiserar informationskritik och hur kunskaps förhandlas och skapas, ingår både lektionsupplägg och filmer i utbildningsmaterialet. I filmmaterialet  medverkar gymnasieläraren Per Fridberg och skolbibliotekarien Nils Marklund från Nils Fredrikssons utbildning i Svedala med sin klass och där berättar dem om sina erfarenheter av att granska och lära sig om Wikipedia genom att eleverna bidrar och skapar innehåll. I det avslutande momentet finns en valbar fördjupningsuppgift som handlar om hur eleverna efter att granskat Wikipedias innehåll går vidare till att fylla luckor och åtgärda de brister man har upptäckt.

Se filmerna från Svedala

Jag hoppas att många lärare får stor behållning av den här kompetensutvecklingen och får upp ögonen för att elever kan bli skickliga i att både hantera Wikipedias omfattande och varierande informationsmängd och att de kan påverka hur Wikipedia skrivs och utvecklas genom att bidra med sina kunskaper.

Sara Mörtsell, utbildningsansvarig Wikimedia Sverige


by Sara Mörtsell at June 16, 2016 11:49 AM

June 10, 2016

Wikimedia Sverige

Hjälp oss att rädda panoramafriheten!

Petite_sirène_de_Copenhague_(conforme_à_la_loi_danoise)
Benito Prieur / Wikimedia Commons / CC-BY-SA-4.0

Det kan vara svårt att göra sin röst hörd i viktiga frågor. Därför skickar EU-kommissionen då och då ut konsultationer. De är en enkel och snabb möjlighet för både enskilda och organisationer att ge sin input i en viktig fråga och på så sätt positivt påverka utvecklingen långsiktigt.

Som du kanske redan vet pågår just nu en konsultation om panoramafriheten. Det går att svara på den fram till den 15 juni. Det betyder att du har en utmärkt möjlighet att delge kommissionen dina tankar om värdet av panoramafrihet och hur inskränkningar i denna frihet påverkar just dig. 

Du kan hjälpa till på två sätt:

Gör din egen röst hörd!
Din röst behövs och vi hoppas att du tar chansen att själv besvara konsultationen som enskild individ (eller för någon annan organisations räkning) och därmed bidrar med ditt unika perspektiv. Konsultationen finns här.

För museum och arkiv innebär inskränkningar i panoramafriheten att det uppstår större osäkerhet kring hur de kan använda sina samlingar vilket i sin tur gör att arbetet tar längre tid och kostar mer. Men, inskränkningarna kan även skapa problem för dig som privatperson. Det kan till exempel vara svårt att veta vilka bilder man får publicera i sociala medier eller på sin blogg utan att riskera att få problem. Det innebär också en begränsad möjlighet att uppleva de offentliga rum som man inte har möjlighet att besöka fysiskt.

Hjälp oss!
Wikimedia Sverige håller på att skriva sina svar på Meta och vill gärna ha er feedback på texten och förslag på andra exempel som ni kan komma på: (https://meta.wikimedia.org/wiki/EU_policy/FoP_Consultation/Wikimedia_Sverige).

Konsultationen pågår som sagt till den 15 juni, så vila inte på hanen. Smid medan järnet är varmt. Stort tack för hjälpen!

Anna Troberg_smallAnna Troberg
Verksamhetschef
Wikimedia Sverige

@annatroberg
anna.troberg@wikimedia.se


by Anna Troberg at June 10, 2016 10:55 AM

June 08, 2016

Wikimedia Sverige

Wikimedia Sverige söker projektadministratör!

Untitled

Wikimedia Sverige är en ideell idéburen organisation med målet att göra kunskap fritt tillgänglig för alla människor. Vårt främsta verktyg i detta arbete är Wikipedia. Vi hjälper individer, organisationer och institutioner att på olika sätt både använda och bidra till Wikipedia. Vi har pågående samarbeten med bland annat Unesco, Nationalmuseum, KTH, Livrustkammaren och Skolverket. Bland våra finansiärer finns till exempel Post- och telestyrelsen, Postkodlotteriets Kulturstiftelse, Vinnova och Wikimedia Foundation.

Wikimedia-rörelsen växer så att det knakar över hela världen och så även i Sverige. Därför söker vi nu en projektadministratör som kan hjälpa oss att utvecklas vidare. Vi vill tillsätta tjänsten snarast och kommer att intervjua sökanden löpande.

Vi söker dig som serviceinriktad, effektiv och noggrann. Som projektadministratör arbetar du bland annat med:

  • Löpande administration: dokumenthantering, diarieföring, posthantering, medlemsregister, samt att vid behov bistå med enklare ekonomisk hantering.
  • Sätta upp/arkivera administrativa ramverk för projekt på föreningens wiki vid projektstart och projektslut.
  • Uppföljning och rapportförberedelser
  • Hotell-, konferens- och resebokningar
  • Vara behjälplig när föreningen anordnar möten, konferenser och andra typer av evenemang
  • Övriga förekommande administrativa arbetsuppgifter

Du har följande erfarenheter, kunskap och förmågor:

  • Social och prestigelös.
  • Mycket god organisations- och initiativförmåga.
  • Eftergymnasial utbildning inom område som bedöms lämplig för befattningen.
  • Erfarenhet av administrativa arbetsuppgifter och har arbetat i en serviceinriktad roll.
  • Mycket god datorvana och bekväm att använda olika datorprogram.
  • Goda språkkunskaper i svenska och engelska.

Meriterande, men inte nödvändigt:

  • Erfarenhet av arbete i ideella organisationer.
  • Erfarenhet av open source-mjukvara och wikis.
  • Förståelse av Wikimedias mål samt kultur och arbetssätt inom Wikimedia-gemenskapen.

Vi erbjuder dig:

  • En möjlighet att få vara med och göra världens sjunde största webbplats – Wikipedia – ännu bättre.
  • Arbete i en flexibel, öppen, transparent och internationell verksamhet.
  • Friskvårdsbidrag.
  • Anställning enligt kollektivavtal från IDEA.

Din ansökan med personligt brev, meritförteckning, eventuella referenser och tidigast möjliga startdatum skall inkomma till jobb@wikimedia.se snarast möjligt. Skicka gärna in din ansökan snarast då vi intervjuar fortlöpande.

Har du ytterligare frågor, är du välkommen att mejla till jobb@wikimedia.se.

Om Wikimedia Sverige

Wikimedia Sverige bildades 2007 och är en ideell allmännyttig förening, verksam i Sverige. Vårt mål är att göra kunskap fritt tillgänglig för alla människor. Vårt främsta verktyg i detta arbete är Wikipedia. Vi hjälper individer, organisationer och institutioner att på olika sätt både använda och bidra till Wikipedia. Till vår hjälp har vi en uppsjö av engagerade volontärer, Wikimedia Foundation i USA och drygt fyrtio andra Wikimedia-organisationer runt om i världen.

Kontaktpersoner

Anna Troberg
Verksamhetschef
0729672948
anna.troberg@wikimedia.se
André Costa
Facklig kontaktperson
Arbetsmiljöombud
0733964574
andre.costa@wikimedia.se

Se även


by Anna Troberg at June 08, 2016 01:20 PM

May 27, 2016

Wikimedia Sverige

Nordiska museet satsar på Wikipedia för gymnasieelever – hur du kan bidra

De första turisterna på toppen av Storsylen. Fjällandskap - Nordiska Museet - NMA.0000024
De första turisterna på toppen av Storsylen. Fjällandskap 1900. Nordiska museet. Public Domain

Nordiska museet lanserar nu sitt pilotprojekt “Att skriva kulturhistoria på Wikipedia” som riktar sig till lärare och gymnasieelever och kommer att genomföras som elevernas gymnasiearbete. Det övergripande ämnesområdet ryms inom temat ”Från Fattigsverige till folkhemmet – hur var det att leva i Sverige under industrialisering och politiska omvälvningar?” I det här inlägget kommer mer information om hur arbetet är upplagt och i synnerhet om hur du som är, eller vill bli, aktiv på Wikipedia kan bidra till projektet.

Ämnespaket

Projektgruppen på Nordiska består av arkivintendent, bibliotekarie, pedagog och digital producent och de är nu igång med att sammanställa ett tjugotal olika ämnespaket som kommer att vara underlaget för eleverna att jobba med. Dessa innehåller arkivmaterial och litteraturreferenser med anknytning till det övergripande temat i ämnet. Paketet innehåll också listor på Wikipediaartiklar som matchar källmaterialet och som är i behov av förbättringar av olika slag. I nuläget finns tre av dessa påbörjade ämnespaket tillgängliga på Wikipedia. Notera att titeln på ämnespaketet inte motsvarar namnet på kommande Wikipedia-artiklar, utan ska ses som tematiska indelningar.

Vad kan du göra?

Från projektsidan hittar du till den uppdaterade listan över ämnespaket. Mot slutet av varje ämnespaket finns listan med artiklar som du gärna få fylla på med artiklar som du tycker passar in på respektive ämne och tema. Det kan även vara ännu inte skapade artiklar.

Elever skriver på Wikipedia

Inom projektet handlar det inte om att engagera hela klasser av elever eftersom gymnasiearbetet är ett individuellt större arbete som elever väljer att fördjupa sig inom. Eleverna som väljer att delta i det här projektet kommer att få introduktion till Wikipedia och vilka resurser som kan användas under skrivandets gång, exempelvis filmade instruktioner, hjälpsidor och riktlinjer. Med det sagt så finns alltid ett behov att knyta kontakt med användare på Wikipedia, som kan ställa upp som ambassadör genom att finnas tillgänglig för frågor som uppkommer eller genom att vara insatt i den tidsplan som gäller för den individuella elevens skrivande.

Vad kan du göra?

Genom att skriva upp dig på projektsidan som intresserad över att finnas till hands under själva Wikipediaskrivandet kan du göra en liten men mycket betydelsefull insats för eleverna och deras genomförande av sitt gymnasiearbete på Wikipedia.

Sara Mörtsell
Utbildningsansvarig Wikimedia Sverige


by Sara Mörtsell at May 27, 2016 08:42 AM

May 10, 2016

Wikimedia Sverige

Albin plåtar Eurovision för Wikipedia

Albin_Olsson,_Jag_fotograferar_för_Wikipedia_04
Foto: Axel Pettersson. Licens: CC BY 

Det här är Albin Olsson. Han är 29 år gammal. Till vardags arbetar han som skådespelare och bor tillsammans med sin fru Josefin i Västra Frölunda i Göteborg. Men, de senaste åren har Albin dessutom axlat uppgiften att förse Wikimedia Commons med bra och fria bilder från Eurovision. Innan delfinalerna ens dragit igång, så har han i år lagt upp hela 1281 bilder. De finns här.

Hur kommer det sig att du började fotografera Eurovision?
När Loreen vann i Baku upptäckte jag att det inte fanns några bra fria bilder. Om det ens fanns några, så såg det ut som om de tagits med mobil från publikplats. Eftersom 2013 års Eurovision skulle vara i Sverige kom jag på att jag ju kunde ta bättre bilder. Jag visste att man kunde få låna professionell fotoutrustning ur Wikimedia Sveriges teknikpool, så jag kontaktade dem. Dessutom sökte jag och fick pressackreditering. Jag ville verkligen köra 100% och göra ett proffsigt arbete.

Fotograferingen i Malmö 2013 var egentligen ett testprojekt, men det gick väldigt bra. Tanken var att sedan lämna över stafettpinnen till wikivolontärer i nästa värdland för Eurovision, men så vann Danmark och då bestämde jag mig för att köra själv igen. Jag bodde hemma hos en dansk Wikimedia-volontär och fick mina reskostnader betalda av Wikimedia Sverige.

2015 var Österrike värdland och då tog lokala volontärer över stafettpinnen och fotograferade, precis så som det var tänkt från början. Men, sedan gick Måns Zelmerlöw och vann och då bumerangade stafettpinnen tillbaka till mig igen.

Hur är det egentligen att fotografera Eurovision?
Det är väldigt roligt. Det är skön stämning i presscentret. Det är en schyst blandning av traditionella journalister och Eurovisionfans som driver de stora Eurovisionbloggarna runt om i världen. Dessutom har jag märkt att folk blir lite extra trevliga och hjälpsamma när man säger att man fotograferar för Wikipedia. Alla har ju någon slags relation till Wikipedia.

Har du några tips till andra som vill göra något liknande?
Se det inte som en hobbygrej, utan som ett proffsjobb. Sök pressackreditering i god tid. Ta kontakt med Wikimedia Sverige om du inte har egen utrustning som håller måttet. Får man chansen att fotografera ett stort event, så ska man ha riktigt bra grejer och det finns i teknikpoolen.

Vilket är ditt roligaste minne från Eurovision?
Allt är roligt. Man lär känna så många trevliga människor. Och Conchitas vinst var så klart jäkligt häftig.

Blir det extra bra stämning nu när Eurovision är tillbaka i Sverige?
Ja! Alla vet ju att Sverige kan Eurovison bäst. Vi är ett bra värdland och vet hur man producerar en riktigt bra show.

Har du något Eurovision scoop?
Graham Norton hatar Eurovision! Hans Wikipedia-bild är dålig och gammal, så jag ville ta en bättre. Jag drog i mina kontakter och lyckades komma ganska nära en lösning, men så visade det sig att Norton vill udvika så mycket så mycket som möjligt av hela arrangemanget. Han flyger in till finalen, gör sitt jobb och flyger sedan hem igen. Det rubbade min världsbild en hel del.

Sist, men inte minst: Vem vinner årets Eurovision?
Jag har ju hört alla låtarna så många gånger nu, men gillar verkligen Italien och hoppas att den vinner.

ESC2016_Hosts_12
Måns Zelmerlöw och Petra Mede, årets Eurovisionvärdar. Foto: Albin Olsson. Licens: CC BY-SA 4.0

 

 

 

 

 

 


by Anna Troberg at May 10, 2016 02:31 PM

May 04, 2016

Wikimedia Sverige

15 år och 3 miljoner artiklar är väl värt att fira!

IMAG0820
Födelsedagstårta! (Loggan: CC0, Bild: CC0)

Under veckan som gått har svenskspråkiga Wikipedia firat 15 år och 3 miljoner artiklar. Det är en imponerande bedrift under alla omständigheter, men speciellt när den helt är resultatet av otaliga volontärers osjälviska engagemnag att hjälpa andra. Det, om något, kräver ståndsmässigt firande.

På Wikimedia Sveriges kansli firade vi svenskspråkiga Wikipedia tillsammans med nya och gamla Wikipedianer och andra som på olika sätt bidrar till att berika uppslagsverket. Det blev en hel del nostalgitrippar genom den svenskspråkiga Wikipedia-historien.

Men, hur sammanfattar man egentligen den historien? Vi gjorde det genom att skriva ut den äldsta bevarade versionen av den äldsta bevarade artikeln – som är artikeln ”Svenska” – på svenskspråiga Wikipedia. Det ensamma och bildlösa översta pappersarket är den första versionen. De 14 illustrerade sidorna nedanför är den nuvarande versionen. 15 års utveckling samlat i en överskådlig och lite grynig bild.

IMAG0833
CC0

Vi funderade också på varför så många människor lägger så mycket volontärtid på Wikipedia. Här är några av svaren som dök upp. Gissa vilket som var vanligast! (Ledtråd.)

IMAG0831 (1)
CCo

Wikimania är wikivärldens årliga konferens sedan 2005, men om man skrapar på ytan, så finner man spåren av en (o)möjlig historia som skulle ha kunnat vara lång innan dess. Gick det ett Wikimania av stapeln på Island redan 1982? Har Wikimanialoggan sitt ursprung i två färgglada valar? I alla fall om man får tro på svenskspråkiga Wikipedias presskontakt, Einar Spetz, som här ses visa upp t-shirtar från Wikimania-konferenser från en galax långt bort för längesedan.😉

einar
CC0

Efter Spetz underhållande utflykt i den kreativa historieskrivningen grabbade Björn Falkevik tag i födelsedagstårtan till vår eminente utvecklare André Costas förfäran. Ni kan dock vara helt lugna, varken tårtan eller Costa kom dock till skada under fotograferingen och firande fortlöpte utan vidare kontroverser och i goda vänners lag i några timmar till.

IMAG0824
CC0

För dig som tyvärr inte hade möjlighet att vara med och fira med oss här på Wikimedia Sveriges kansli, så finns det fortfarande chans att fira. Söndagen den 15 maj kommer det att firas ordentligt på Göteborgs Litteraturhus. Du kan läsa mer om det här och besöka eventsidan på Facebook.

Om du inte bor i just Stockholm och Göteborg, så är det en utmärkt möjlighet att dra ihop ett eget spektakulärt firande. Kontakta Axel Pettersson om du vill ha tips och praktisk hjälp av Wikimedia Sverige. Vi hjälper gärna till.

Trevlig helg,
Anna
————-
Anna Troberg
Verksamhetschef
anna.troberg@wikimedia.se
@annatroberg


by Anna Troberg at May 04, 2016 12:35 PM

April 29, 2016

Wikimedia Norge

Europeana Art history challenge på Wikidata 15. april-30. mai

Harriet_Backer_-_Christening_in_Tanum_Church_-_Google_Art_Project Harriet Backer [Public domain], via Wikimedia Commons

Christening in Tanum Church, Harriet Backer [Public domain], via Wikimedia Commons

Europeana Art history challenge er i gang på Wikidata:

«Europeana 280 is a pan-European campaign to get people excited about Europe’s shared art heritage by celebrating the diverse and magnificent artworks that are a part of it. The campaign coincides with the launch of the Art History collections, one of Europeana’s first thematic collection sites. All 28 EU Member States were invited to nominate 10 pieces of art held in their country that have contributed to a major European art movement. Every EU member state is involved, and Norway too! As part of Europeana 280, the Europeana Art History Challenge is running!»

Nasjonalmuseet for kunst, arkitektur og design har sponset flotte premier, så her er det bare å hive seg rundt! Klikk her for den norske konkurransesiden, hvor du kan se hvilke 10 kunstverk som er med fra Norge og melde deg på konkurransen.

by Astrid Carlsen at April 29, 2016 05:13 PM

April 20, 2016

Wikimedia Sverige

Hoten mot Wikipedia

Det här är texten till en 12-minuterspresentation som Lennart Guldbrandsson höll under konferensen ReadMe den 13 april 2016. Rubriken i programmet var ”Wikipedias särställning i faktalandskapet – kommer den att bestå?” Bilderna finns här.

Varje månad har Wikipedia en halv miljard besökare. Det är den enda informationssajten på världens tio mest besökta webbplatser.

De som läser tar Wikipedia på allvar. Journalister citerar Wikipedia. Politiker fattar beslut baserade på Wikipedia. Pubquiz avgörs av det som står på Wikipedia.

Och som vi brukar säga: När Wikipedia ligger nere då blir hemtentorna försenade.

Snacka om vilket ansvar vi har, att det blir rätt.

Men det finns några hot och utmaningar.

Först tänkte jag bara visa de här bilderna:

OLYMPUS DIGITAL CAMERA 20140805_liege12
https://commons.wikimedia.org/wiki/File%3ACarcharodon_carcharias.jpg, Sharkdiver.com, public domain, https://commons.wikimedia.org/wiki/File%3A20140805_liege12.JPG, Jean Housen, CC BY- SA 4.0

Vilken är farligast?

Det är lätt att tro att hajen är farligast. Med den där hemska musiken…

I själva verket är godisautomaterna dubbelt så farliga.

Inte nog med att godisautomater kan falla över en eller ge en stötar. De är dessutom fulla med godis…

Anledningen till att jag tar upp det här är att det finns en hel del exotiska faror som kanske egentligen inte är så farliga.

Innan vi kommer till verkliga hoten ska vi därför titta på fem saker som folk brukar tro är de stora hoten, men som egentligen inte är det.

Går det att lita på Wikipedia?

Uppenbarligen.

Media ställer den frågan hela tiden, men allmänheten fortsätter att använda Wikipedia. Jag tror att det beror just på att vi wikipedianer sätter ut de där skyltarna om att det till exempel saknas källor.

Folk gillar att man säger till när man inte vet.

Ironiskt sett visar det sig att de som är mest kritiska till Wikipedia, det är faktiskt de som skriver på Wikipedia.

Vi skriver helt enkelt för att göra något åt bristerna.

Är klotter ett hot?

När folk hör att vem som helst kan skriva på Wikipedia brukar de alltid undra om det blir mycket klotter.

Visst klottrar folk, men i genomsnitt tas klottret bort på 1-2 minuter.

Det går så snabbt eftersom vi har automatiska filter. Lite har vi ju lärt oss genom åren.

Dessutom finns det många frivilliga som bevakar det som händer.

Risken att man stöter på klotter är alltså mycket liten.

Vi har helt enkelt löst problemet med de elaka kommentarsfälten.

Hur är det med alla som vill marknadsföra sig på Wikipedia då?

En del företag och politiker betalar folk för att skriva positiva Wikipedia-artiklar.

Det här tar nästan lika kort tid att upptäcka. Resultatet blir en blockering för att ha brutit mot Wikipedias regler. Eller att media får reda på det.

Castle_reflecting_in_the_water_-_Gustave_Le_Gray
https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Castle_reflecting_in_the_water_-_Gustave_Le_Gray.jpg, Gustave Le Gray, public domain

Är upphovsrätt ett problem?

Nyligen kom ett beslut från Högsta Domstolen – och jag ska inte gå in på det i detalj, men det kunde låta som att vi på Wikipedia stjäl bilder. Det gör vi verkligen inte.

Wikipedia är i själva verket en av de mest upphovsrättsmedvetna sajterna.

All text ligger under en fri licens.

Alla bilder är fria att använda, så länge man anger källa, skapare och licens, så att nästa person kan hitta bilden och använda den.

Alla ofria bilder raderas.

Det här gör att vi får massor av bilddonationer från arkiv, bibliotek och museer runt om i världen.

Fotografiet här ovan exempelvis har vi fått från Regionarkivet i Göteborg. Det är ett exempel på tidig bildmanipulering, från någon gång på 1850-talet.

Är Wikipedias programvara föråldrad?

Vi vet att de flesta tänker på Wikipedias programvara som lite utdaterad, jämfört med hur enkelt det är att twittra eller facebooka.

Men testa den nya redigeringsfunktionen! Du kommer nog att bli positivt överraskad. Det är ungefär som att skriva i ett vanligt ordbehandlingsprogram.

Och man får gärna lägga till bilder och filmer. Det vet vi att det saknas. Så länge de är fritt licensierade, vill säga.

Wikipedia har dessutom många verktyg som få andra av de stora webbplatserna har: Vår sökfunktion har massor av möjligheter.

Och det finns massor av extrafunktioner.

Men vi är alldeles för blygsamma för att göra en stor sak av det. Det kanske är det som är problemet.

Därmed kommer vi in på vad de verkliga hoten mot Wikipedia är. Vilka är godisautomaterna?

Jag ska ta upp tre sådana stora hot.

Nybörjarna vs veteraner

Ni har säkert hört om det här. Någon har försökt att redigera på Wikipedia för första gången och kraschat rakt in i några av våra veteraner.

Det här är naturligtvis inte kul för nybörjarna. Många slutar efter sina första försök och kommer inte tillbaka.

Det är inte kul för veteranerna heller. De står mitt i floden av skolklotter. Kanske har de inte tid att förklara reglerna för femtionde gången den dagen.

Risken är att vi skrämmer bort alldeles för många nybörjare. Vem ska då hjälpa till att ta hand om alla artiklar?

Än så länge är det ingen överhängande fara, men vi behöver ändra på det här nu.

Skrivstuga i Göteborg i juni 2014, Lennart Guldbrandsson, public domain
Skrivstuga i Göteborg i juni 2014, Lennart Guldbrandsson, public domain

Ett grepp för att få bort den här motsättningen är att välkomna nybörjarna in i gemenskapen och se till så att de stannar tillräckligt länge för att lära sig systemet.

Engelskspråkiga Wikipedia startade en sida där nybörjarna får ställa frågor i lugn och ro. Där har de faddrar som hjälper dem tillrätta.

De som började på den här sidan fortsatte oftare att redigera Wikipedia.

I Sverige har vi istället satsat på skrivstugor.

I Göteborg där jag bor har vi haft skrivstugor en gång i veckan i över två år vid det här laget.
Där hör vi hela tiden hur intressant det är för besökarna att få ansikten på någon som skriver på Wikipedia. Och någon som pushar en att fortsätta skriva. Som en personlig tränare.

Dessutom får man fika.

Wikipedia är inte globalt

Det andra hotet, eller godisautomaten om man så vill, är lite lättare att se.

https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Wikidata_Map_October_2015_Big.png, Addshore, CC0
https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Wikidata_Map_October_2015_Big.png, Addshore, CC0

På den här bilden har vi placerat ut alla artiklar (på Wikidata) som har koordinater i sig.

Det ser väldigt tunt ut på vissa ställen, va? Om inte Wikipedia kan minska bristen på information där den behövs som bäst, då är det ett ganska meningslöst projekt.

Vi är med andra ord inte särskilt globala, utan skriver om sådant som finns omkring oss. Alltså samma problem som Blankspot försöker lösa.

En del av lösningen är att ta hjälp av program som tar information från öppna databaser och sen skriver artiklar.

Det visar sig att artiklarna lockar både läsare och nya skribenter.

Framför allt är det här en utmärkt hjälp till små språkversioner där det inte finns så många wikipedianer. Och kanske inte så många uppslagsverk heller.

På det sättet kan vi ge flera miljarder människor den information de behöver.

Det här problemet kräver förstås att fler får tillgång till internet, men vi har ett så gott rykte att folk vill hjälpa oss. Så vi är hoppfulla där.

Kvinnounderskottet

Nu kommer vi till det sista övergripande problemet.

Det är inte bara personer utanför USA och Europa som inte bidrar till Wikipedia. Den största gruppen som är frånvarande är kvinnor.
10 män 1 kvinna utan Elsa-page001

Våra bästa undersökningar tyder på att bara omkring en av tio som skriver på Wikipedia är en kvinna.

Man har alltså mer än dubbelt så stor chans att stöta på en kvinnlig säkerhetsvakt än en kvinnlig wikipedian.

De flesta är överens om att det här påverkar innehållet på olika sätt.

  • I dagsläget är det bara en av fyra biografier som handlar om en kvinna.
  • Artiklar om kvinnor blir oftare raderade för att männen inte känner till dem.
  • Artiklarna om kvinnor fokuserar mer på deras familjer än på deras prestationer.

Vad vi kan se är den här vinklingen oftast inte gjord av illvilja, utan bara av gammal vana.

Därför har vi ägnat tid åt att göra folk uppmärksamma på den här skevheten.

Men problemet försvåras av att Wikipedia nästan alltid är en spegling av samhället.
Vi är bland annat styrda av vilka källor som finns. Och media skriver mer om män än om kvinnor. Den saken kan vi alltså inte lösa på egen hand.

Det som är positivt i den här frågan är att folk tenderar att överskatta hur stort problemet är.

Jag sa nyss att det bara är en av tio som är kvinna. Men hur många är de där tio egentligen?

10 män 1 kvinna-page001I Sverige föds det ungefär 750 flickebarn varje år som får namnet Elsa.

Om lika många kvinnor hade gjort fem redigeringar per månad hade det varit jämnt med männen.

Det är allt. 750 kvinnor som gör mer än 5 redigeringar per månad. Det är lite som att se jordens atmosfär. Det är bara en tunn hinna som skyddar jorden.

På engelskspråkiga Wikipedia behövs det 30 000 kvinnor som gör mer än 5 redigeringar i månaden. Men de har omkring en halv miljard kvinnor att ta av.

5 redigeringar på en månad. Det motsvarar en halvtimme om dagen, högst.

Det mest framgångsrika sättet att lösa kvinnounderskottet är de studentprogram vi har i USA, där mer än hälften av alla som deltar är kvinnor.

De får lära sig hur Wikipedias system fungerar och att komma in i gemenskapen, som en del i universitetsutbildningen. De älskar det.

Nu hoppas vi bara att de ska fortsätta att redigera när de slutar, för då kommer problemet att vara löst.

Så småningom. De har ju mer än ett dussin år att ta ikapp.

Så där har ni de tre stora hoten mot Wikipedia: veteranerna och nybörjarna som krockar, den globala snedfördelningen och kvinnounderskottet.

Alla de här hoten är alltså mycket större än klotter och försök att vinkla artiklarna.

Men det vi uppfattar som hot säger också något om oss själva.

Många gånger innebär hotet nämligen att vi måste ändra på oss.

Det kan handla om att vi måste byta inställning, som i krocken mellan nybörjare och veteraner.

Eller så kan det handla om att vi måste försöka fokusera på någon annan, utanför vårt vanliga intresseområde, som i behovet av att göra Wikipedia mer globalt.

Eller så kan det handla om att öppna ögonen för sina egna fördomar eller våga testa något nytt, som i fallet med kvinnounderskottet.

Om vi gör det, tror jag att vi kan göra något större.

Wikipedia står på giganters axlar. Men vi vill hitta fler giganter i hela världen så att nästa generation har ännu högre axlar att stå på.

Det vore fantastiskt om ni hjälpte till.

Tack.


by Lennart Guldbrandsson at April 20, 2016 10:26 AM

April 11, 2016

Wikimedia Sverige

Eleverna som skriver somaliska Wikipedia

Astrid Lindgren somaliska Wikipedia
En av eleverna från Hjulsta grundskola som skötte publiceringen av artikeln om Astrid Lindgren på somaliska Wikipedia. Foto: Ealex39 CC BY-SA 4.0

Somaliska Wikipedia är en av de språkversioner som är markant mindre än exempelvis den svenskspråkiga och engelska Wikipedia – med knappt 4 000 artiklar. Några av dem som bidragit till dessa artiklar är eleverna i Hjulsta grundskola norr om Stockholm. De har gemensamt arbetat fram tre artiklar på somaliska med hjälp av både svenska som andraspråkslärare och modermsålslärare på somaliska, och så klart med hjälp från en kunskapsintresserad och Wikipediakunnig skolbibliotekarie.

Arbetet med att läsa, skriva och söka information får ett meningsfullt sammanhang. Eleverna gör tillsammans med sina lärare något viktigt, de bidrar till kunskapsspridning i sitt hemland och världens somalisktalande på ett sätt som annars inte skulle bli gjort, säger Cilla Dalén om vinsterna med att ta in Wikipedia i undervisningen.

Det var skolbibliotekarien Cilla Dalén som tog initiativet till Wikipediaprojektet i början av 2016. Eleverna skulle under vårterminen läsa om Astrid Lindgren, om ALMA-priset till hennes minne, och om mottagarna av ALMA-priset från förra året, läsorganisationen PRAESA från Sydafrika som då även besökte eleverna och lärarna på Hjulsta grundskola. Förra veckan, i samband med att årets ALMA-pris skulle presenteras, hade eleverna tre färdiga texter som de publicerade på somaliska Wikipedia:

Språket och Wikipedia stödjer lärandet

Gruppfoto Hjulsta grundskola
Eleverna i 7-9b Hjulsta grundskola med lärare. Foto: Ealex39 CC BY-SA 4.0

Eleverna har varit olika länge i Sverige, några en mycket kort tid och några ett par år. Genom modersmålsundervisning i somaliska lär sig eleverna att också utveckla sina skrivfärdigheter på somaliska och får samtidigt ett stöd att ta till sig ämnesinnehållet som de lär sig om på det nya språket svenska. Gemensamt har de skrivit de tre somaliska texterna parallellt med samma texter på svenska. Arbetet med texterna innebär också informationssökning och användandet av digitala verktyg och webbpublicering. Den gedigna förberedelsen kring vad somaliska och svenska Wikipedia är som klassen gjorde inför den egna publiceringen finns beskrivet i det här inlägget på Pedagog Stockholm.

Med Wikipedia som en plattform för texterna får eleverna slutligen se sitt skolarbete på modersmålet representerat på webben.

Klassens uppföljning

Klassen hittade två naturliga sätt att direkt följa upp det de lärt sig, redan dagen efter uppdaterade de listan över mottagare av ALMA-priset med årets vinnare Meg Rosoff, och de använde också engelskalektionen till att kontakta förra årets prismottagare med mejl om att deras organisation nu finns med i somaliska Wikipedia, men saknas på engelska Wikipedia. Vi får väl se hur länge till!

Wikipedia i utbildning

 Vill du veta mer om hur du kan skapa ett Wikipediaprojekt för din undervisning? Hör av dig till utbildning(at)wikimedia.se

Sara Mörtsell

Utbildningsansvarig Wikimedia Sverige


by Sara Mörtsell at April 11, 2016 12:58 PM

April 05, 2016

Wikimedia Sverige

Strindberg och jag har ett otillbörligt upphovsrättsligt förhållande

AT_Strindis
Det här är jag och Strindberg på Dramatens trappa. Bysten (Strindbergs, alltså) är gjord av skulptören Knut Jern. Han dog 1948. Det betyder att den här bilden potentiellt inte är helt kosher upphovsrättsmässigt. Men, låt mig återkomma till det om en liten stund.

2014 stämde BUS (Bildupphovsrätt Sverige) Wikimedia Sverige. Man anser nämligen att vår sajt Offentligkonst.se är ett brott mot upphovsrätten, eftersom det på sajten finns avbildningar av vissa av konstverken. Man kan inte annat än tycka lite synd om de bildkonstnärer vars intressen de säger sig företräda. Med sådana vänner behöver de verkligen inga fiender.

Offentlig konst för tyvärr en anonym tillvaro. Få vet speciellt mycket om den. Den kan vara svår att hitta, eftersom den över tid ofta flyttas omkring. Det tycker vi på Wikimedia Sverige är synd. Själva poängen med offentlig konst är ju att den ska vara just offentlig och tillgänglig. Vi har tagit fasta på den grundtanken och Offentligkonst.se är ett sätt att förverkliga den i den digitala samtiden. Konst är viktigt och berikar människors liv. Det är därför man avsätter offentliga medel för att köpa in och placera konst i vår vardagsmiljö.

Det faktum att man avsätter offentliga medel – dina och mina skattepengar – för inköp av offentlig konst torde rimligtvis vara en garant för att vi också får avnjuta konsten som vi behagar, även vad det gäller avbildning och publicering. Om det nu visar sig att våra skattepengar i själva verket går till någon sorts rent-a-statue-verksamhet, så finns det all anledning att befara att incitamentet att stödja budgetposter för offentlig konst kommer att sjunka betänkligt i framtiden och det gynnar varken bildkonstnärerna eller alla oss andra.

Det är – och har aldrig varit – speciellt lukrativt att vara konstnär. Det finns tyvärr en krass ekonomisk anledning till att föräldrar tenderar att tycka att lille Totte borde bli läkare och advokat, snarare än skulptör eller konstnär. Det är verkligen synd med tanke på hur viktig konst är både för samhället och för enskilda människor. Man kan tycka att samhällsviktiga värv alltid borde belönas bättre ekonomiskt, men tyvärr är det sällan så. Fråga vilken sjuksköterska som helst, så kan hon berätta mer om det.

Ett effektivt sätt att förbättra just bildkonstnärernas möjligheter att försörja sig är att se till att fler människor vet om att de finns, känner till deras arbete och ges möjlighet att förälska sig i det. Ingen konstnär säljer konst osedd. Trots detta väljer alltså BUS, som är självutnämnda hygglon i relation till bildkonstnärerna, att ta till släggan mot ett ickekommersiellt initiativ vars enda syfte är att engagera frivilliga krafter i det ädla arbetet att skapa en en större kontaktyta mellan konst och allmänhet. Det är onekligen svårt att se hur det gynnar de enskilda upphovsmännen. Det är däremot väldigt enkelt att se hur det gynnar BUS vars hela affärsidé de facto går ut på att kräva betalt om och om igen för andras arbete.

Konstnärer ska självklart få betalt och det får de också när kommuner, landsting och statliga institutioner köper in konstverken. Frågan handlar inte om huruvida de alls ska få betalt eller hur mycket, utan om hur många gånger de ska få betalt för samma sak. Det finns många grupper som med all rätt kräver högre ersättning för utfört arbete, men det är faktiskt bara upphovsrättsinnehavare som kan stödja sig på en lag som ger dem rätt att kräva betalt gång på gång på gång för en och samma arbetsinsats. Och inte bara det. Enligt upphovsrätten ska får de betalt i hela 70 år efter sin död. Fundera på det nästa gång någon dånar för att sjuksköterskor strejkar för några kronor extra i månaden.

Högsta domstolen har nu utan någon större omtanke om upphovsmännens verklighet eller vidare konsekvensanalys för samhället i stort valt att gå på BUS linje. Det är ett otidsenligt beslut, som bottnar i att man lever i tron om att Internet inte har hänt, eller åtminstone i tron om att Internet inte har förändrat världen och upphovsrättens villkor i grunden. Belsutet går dessutom stick i stäv med de tolkningar som Europadomstolen förordar i den här typen av mål. Medan Europadomstolen förordar ändamålsenliga tolkningar rotade i den faktiska verkligheten är Högsta domstolen på spaning efter den tid som flytt.

Högsta domstolen vill inte säga något om vilka konsekvenser deras beslut kan få. Det är i sig märkligt eftersom det ligger i sakens natur att Högsta domstolens beslut ger skapar ringar på vattnet genom hela rättsväsendet. Det känns mer än lovligt ansvarslöst att inte kosta på sig en rudimentär konsekvensanalys. Det är sådant som leder till den nu rådande och paradoxala situationen där det är fullt lagligt att ta en bild och sälja den i form av pappersvykort för egen vinning och utan att ersätta upphovsmannen, medan det samtidigt är olagligt att dela med sig av samma bild gratis på nätet.

I brist på konsekvensanalys från HD, så kommer vi nu att gå igenom beslutet i detalj tillsammans med vår advokat och juridisk expertis hos Wikimedia Foundation under de kommande veckorna. Därefter kommer vi att fatta beslut om huruvida Offentligkonst.se ska klippa länken till Wikimedia Commons, Wikipedias bilddatabas där bilderna finns. Rent konkret behöver inget göras förrän Tingsrätten fått beslutet bollat tillbaka till sig och avlagt dom, vilket av allt att döma kommer att ta minst ett halvår. Under tiden ska vi ägna oss åt opinionsarbete. Panoramafriheten är väl värd att kämpa för.

HD:s beslut kan få allvarliga konsekvenser i en tid då alla har en smart telefon med utmärkt kamera och enkla delningsmöjligheter i fickan. Nu får du inte längre ta en selfie med den fantastiska och på initiativ av Marie-Louise Ekman uppförda statyn av Margaretha Krook utanför Dramaten och dela den på Twitter. Du får inte heller fotografera dina kompisar på Götaplatsen med Carl Milles magnifika Poseidonstaty i bakgrunden och lägga upp bilden på Facebook. Om du nu ändå skulle drista dig att göra något av detta, så har du potentiellt brutit mot upphovsrättslagen och kan lagföras.

Beslutet kommer dock inte bara att påverka de som aktivt väljer att fotografera offentlig konst. Det faktum att vi i Sverige är lyckligt lottade och har mycket konst i det offentliga rummet gör att det på vissa platser efter Högsta domstolens beslut i princip är helt omöjligt att alls ta några bilder utan att den offentliga konsten slinker med på ett hörn. På dessa platser innebär beslutet i praktiken ett fotograferingsförbud om man har för avsikt att dela sina bilder digitalt. Det är en omöjlig ordning, som vi måste komma bort från.

BUS, å sin sida, påstår att de bara är intresserade av att stoppa kommersiella aktörer och inte tänker ge sig efter privatpersoner som instagramar selfies med offentlig konst i bakgrunden. Det är också märkligt, eftersom Wikimedia Sverige inte är en kommersiell aktör, utan en ideell allmännyttig förening. De har alltså redan brutit sitt eget löfte. Något annat vore något av ett trendbrott vad det gäller den här typen av upphovsrättsmål. Man börjar med större aktörer och arbetar sig sedan vidare ner i leden. Vilket för mig tillbaka till den där bilden av Strindberg och jag på Dramatens trappa.

Juryn har visserligen inte sagt något om huruvida man får ta med sig hunden in i himlen än, men det råder ingen tvekan om att upphovsrätten glatt följer med till livet efter detta. Skulptören Knut Jern dog 1948. Det betyder att det är två år kvar på hans upphovsrätt. Exakt hur Knut tänker spendera pengarna om BUS väljer att gå efter just den här enskilda individen vet jag inte, men jag gissar att deras huvudfokus inte är Knut Jern utan de 20% av den ekonomiska kakan som tillfaller dem om de lyckas krama pengar ur någon, i det här fallet mig.

Ju mer jag tänker på alltihop, desto mer övertygad blir jag om att gårdagens mest initierade kommentar om hela debaklet kom från Wikimedia Sveriges 14-årige praoelev, Esias: ”Men, offentlig konst tillhör väl alla?” Ja, exakt så borde det sannerligen vara. 

Anna Troberg
Verksamhetschef
Wikimedia Sverige

Matnyttiga länkar:

Högsta domstolens beslut.

Wikimedia Sveriges pressmeddelande om HD:s beslut.

Wikimedia Foundations kommentar.

Tidslinje över målet.

The Guardian: ”Wikimedias free photo database of artwork violates copyright court rules.”

DN: ”Brottsligt att sprida bilder av offentlig konst på nätet.”

EXP: ”Alla förlorar på tvisten om offentlig konst.”

SvD: ”Vi får allt mer bisarra inskränkningar i rätten att fota.”

SVT: ”Brottsligt att sprida bilder av offentlig konst på nätet.”

IDG: ”Att sprida bilder på offentlig konst är upphovsrättsbrott.”

NyTeknik: ”HD ger konstnärer rätt mot Wikimedia.”

Kamera & Bild: ”HD: Olagligt att avbilda offentlig konst och sprida på nätet.” 

The Local: ”Wikimedia breaks copyright with pics of public art.”

Omni: ”HD går på BUS linje.”

Hittar du fler länkar, så släng in dem i en kommentar. Tack på förhand!


by Anna Troberg at April 05, 2016 10:31 AM

March 09, 2016

Wikimedia Sverige

Wikimedia Sverige utlyser lägerstipendium

Molkom_från_vattentorn_015
Molkoms folkhögskola, foto: Anders Petterson, public domain

Vill du delta i ett läger där vi skriver artiklar på Wikipedia?

Wikimedia Sverige erbjuder ett stipendium till en trivsam sommarvistelse för tio personer under 5 dagar (den 4-8 juli). Vi vänder oss till alla som identifierar sig som kvinna. Du måste inte veta hur Wikipedia fungerar eller vara expert, men däremot vara nyfiken och vilja hjälpa till.

Du får helpension i enkelrum på Molkoms folkhögskola och vägledning i hur du kan använda och själv bidra till Wikipedia. Dessutom gör vi en utflykt till hemligt resmål. Under veckan lär du även känna andra med liknande intressen.

Låter det som något för dig? Ansök senast den 31 mars.

Lägerledare är Sofie Jansson och Lennart Guldbrandsson, initiativtagarna till skrivstugeprojektet Kvinnliga huvudpersoner på Wikipedia.

Bakgrund

Wikipedia är en av världens mest besökta webbplatser med omkring en halv miljard besökare per månad. Wikipedias mål är att ge världen tillgång till mänsklighetens samlade kunskap. Vi arbetar därför med att stödja alla underrepresenterade grupper. Mätningar har visat att bara någonstans mellan 9 och 23% av alla som bidrar till Wikipedia är kvinnor. Det underskottet påverkar innehållet i Wikipedia. Bristen på mångfald  bland de som skriver artiklar gör att ämnesområdena som täcks på Wikipedia kan bli ofrivilligt homogena.  Inom vissa områden saknas artiklar om kvinnor som borde ha artikel, och artiklar som främst intresserar kvinnor är kortare än dem som främst intresserar män. Detta underskott kan även styra ordval, tolkningar och vad som behandlas i ämnet. Även om de flesta som skriver artiklar på Wikipedia gör det med ett stort engagemang och med en vilja att skriva på ett encyklopediskt sätt så kommer den massiva underrepresentationen av kvinnor göra att artiklarna skrivs ur ett visst perspektiv.

Wikimedia Sverige har därför inlett flera initiativ för att uppmuntra en större mångfald bland skribenterna. Föreningen har anordnat olika evenemang i flera städer, inklusive veckovisa skrivstugor i Göteborg på temat litteratur. Arrangemangen är både uppskattade och effektiva.

Läs mer på Kvinnor på Wikipedia.

Vill du veta mer?

För mer information kontakta info@kvinnligahuvudpersoner.se


by Lennart Guldbrandsson at March 09, 2016 11:04 AM

March 03, 2016

Wikimedia Sverige

Modeller sökes till normkritiska anatomi- och underklädesbilder

Badflickor fotograferar
Bild: Roxy McGowan och Mary Thurman i baddräkt. Library of Congress, public domain.

Wikimedia Sverige och Tomas ”Genusfotografen” Gunnarsson söker frivilliga modeller som vill representera mänsklighetens mångfald i Wikipedas arkiv för fria bilder.

Tycker du om din kropp och har alltid velat se den i ett uppslagsverk? Då har du chansen nu!

Under perioden 21 mars – 10 april kommer Wikimedia Sverige och Tomas ”Genusfotografen” Gunnarsson ta nya bilder till Wikipedias fria bildarkiv Wikimedia Commons på två teman: underkläder och anatomi.

  • Målet är att bredda den fritt tillgängliga bilden av människokroppen och vem som får representera den på bild. När underkläder visas i artiklar är fotografierna i de flesta fall könsstereotypa och sexualiserande, och personen på bilden är oftast en ung, smal och vit cisperson*. På anatomibilder är den som får representera det ”neutrala” exemplet av människokroppen nästan alltid en vit man.

Wikipedia är världens största digitala uppslagsverk och en av de tio mest välbesökta sidorna på internet. Wikipedias innehåll är helt fritt, och alla kan vara med och skapa och redigera Wikipedias artiklar. Wikipedias mål – som det här projektet är till för att bättre införliva – är också att allas perspektiv ska speglas i fri kunskap.

Tomas ”Genusfotografen” Gunnarsson är genusvetare och fotograf och driver bloggen Genusfotografen, där hen granskar bilder i media och reklam ur ett normkritiskt genusperspektiv.

Är du den vi söker?

  •    Du som kan tänka dig att bli fotograferad naken och få olika kroppsdelar dokumenterade till anatomiska bilder, samt porträtteras i olika typer av underkläder. (Du kommer att fotograferas både i medtagna egna underkläder och i mer ”exklusiva” underkläder som vi lånar från butiken Gustaf Mellbin.)
  •    Du som är mellan 18 år och 110 år och saknar synliga tatueringar.
  •    Du som stämmer in på något av följande: du har en annan kroppstyp än smal, en annan hudton än vit, en synlig funktionsnedsättning eller är en transperson*.
  •    Du som är okej med att bilderna kan komma att ses av många. (Wikipedias sidor om underkläder har t.ex. en halv miljon visningar per år.)
  •    Du som är okej med att bilderna kan spridas fritt. (Förutom att ingå i Wikipedias fria bildarkiv och kan komma att illustrera Wikipedias artiklar, kommer bilderna att släppas under en fri licens och kunna användas av vem som helst som önskar använda mer genusmedvetna och normkritiska anatomi- och underklädesbilder.)

Bilderna kommer att tas under perioden 21 mars – 10 april i Genusfotografens fotostudio/vardagsrum nära Mariatorget i Stockholm. Vi på Wikimedia Sverige och Genusfotografen kommer att göra vårt bästa för att skapa en trygg miljö vid och kring plåtningarna.

Om du är intresserad av att modella för oss, så kan du anmäla intresse genom att mejla foto@wikimedia.se. Bifoga gärna en bild av dig själv och berätta varför du känner att du passar in på vår beskrivning.

Om du har några frågor, så kan du kontakta:

Sara Mörtsell
sara.mortsell@wikimedia.se
073-383 26 70

Tomas Gunnarsson, Genusfotografen
tomas.gunnarsson@genusfotografen.se
070-24 82 366

*cisperson är någon vars könsidentitet och könsuttryck stämmer med det juridiska kön som registrerades vid födseln. Det vill säga, någon som inte är en transperson.

*transperson är ett paraplybegrepp för personer vars könsidentitet eller könsuttryck inte stämmer överens med det juridiska kön som tilldelades en vid födseln och som bestämdes av hur ens kropp såg ut och tolkades då.


by Anna Troberg at March 03, 2016 08:37 AM

February 25, 2016

Wikimedia Sverige

Ny webbkurs för lärare – Bli en medveten användare av Wikipedia

Du har väl inte missat att den nya webbkursen som denna vecka lanserades på Webbstjärnans öppna kursportal för lärare och pedagoger?

I lärares undervisningsvardag är Wikipedias innehåll en vesäntlig del av den stora digitala informationsmängden som behöver hanteras och som kan innebära både framgång och förtvivlan. I takt med en ökad informatoinskunnighet i skolorna har en nyfikenhet väckts kring hur Wikipedia klarar av att fungera så pass väl, att det går att låta vem som helst redigera och samtidigt upprätthålla det kontinuerliga arbetet med trovärdighet och kvalitet.

Kursen “Bli en medveten användare av Wikipedia” riktar sig just till pedagoger som har dessa frågor kring både Wikipedias praktik och kultur. Kursen ramas in av fördjupande samtal om Wikipedias struktur och maktbalans via samtal mellan Wikipediaadministratören och läraren Ylva Pettersson  och Kristina Alexandersson, chef för Internet i skolan och ansvarig för Webbstjärnan på Internetstiftelsen i Sverige (IIS).

Ylva Pettersson och Kristina Alexanderson.
Ylva Pettersson och Kristina Alexanderson i samtal om Wikipedia i kursen ”Bli medveten användare av Wikipedia”, Webbstjärnan CC BY-SA 3.0

Ylva Pettersson, även styrelseledamot i Wikimedia Sverige, berättar bland annat om hur det fungerar med val av administratörer på Wikipedia och varför det kan vara nödvändigt att blockera användare vid vissa tillfällen. Samtalet kretsar också kring hur det fungerar i Wikipedias gemenskap med erfarenhetens betydelse för god argumentation och språkets makt. På Wikipedia lever diskussionerna om källkritik och användarna förhandlar ständigt kring hur de som skribenter ska förhålla sig till olika källor. Tack vare Wikipedias transperens finns alla diskussioner bevarade och även dessa metasidor kan utgöra ett underlag för undervisning om källkritisk praktik, enligt Ylvas förslag.

Kursdeltagaren får också se Wikipedia i praktiken genom fem korta instruktionsfilmer som visar de allra mest grundläggande i hur det går till att redigera Wikipedia med hjälp av det visuella redigeringsverktyget. Allt från hur det går till att fixa ett litet stavfel till att skapa en artikel från noll och lägga till bilder genom att ladda upp dem på Wikimedia Commons.

I Lektion 3 visas exempelvis hur det går till att automatiskt generera en källhänvisning och lägga till en referenslista.

Webbstjärnan är IIS:s satsning mot skolan för att utveckla internet och internetanvändandet i Sverige, och erbjuder bland annat lärare och pedagoger tillgång till webbkurser via sin kursportal, som är tillgängliga under den fria licensen CC BY-SA 3.0. Efter avslutad kurs går det att hämta ut ett kursintyg om sitt deltagande.

Gå kursen och tipsa sedan andra om den!


by Sara Mörtsell at February 25, 2016 08:27 AM

February 22, 2016

Wikimedia Norge

Wiki-workshop 10. februar i Oslo

Wikipedia_workshop_-_Oslo_-_February_10,_2016_(bilde01) Skrevet av Ulf Larsen Onsdag 10. februar ble det igjen avholdt en Wikipedia-workshop i Oslo. To kursrom var klar for de totalt 14 deltakerne. Til workshop om Wikidata hadde 10 meldt seg på (brukernavn oppgitt); Profoss, Kjetil r, Peter Fisk, Vinguru, Hogne, Kimsaka, Frankemann, Bergenga, Ole Anders og Haros. Til workshop om VisualEditor hadde 4 meldt seg på; Telaneo, Trygve N., Anne-Sophie Ofrim og Ulf Larsen. Alder på deltakerne var fra 16 til over 60, snittet lå rundt 40 år. Det var kun en kvinnelig deltaker. Deltakerne ble forsynt med baguetter og drikke, hvorpå de ble fordelt på de to møterommene, rett ved rulletrapp ned mot gamle Østbanehallen. Felles for Wikidata og VisualEditor er at det er relativt nye verktøy og i rask utvikling. Mens VisualEditor kanskje er den mest synlige av de to så er vel Wikidata et felleslager som tilsvarende Wikimedia Commons støtter alle prosjektene mer «i bakgrunnen», dvs. at det kan gå en tid før en nybegynner blir klar over de. Hovedtemaene Wikidata og VisualEditor ble grundig dekket, ulike eksempler ble gjennomgått i fellesskap og det virket som de fleste fikk noe faglig ut av samlingen. Flere av deltakerne hadde samarbeidet i årevis på Wikipedia uten å møte hverandre «i det virkelige liv» og samtaler om ulike sider ved vår innsats på kunnskapsdugnaden gikk livlig. Etter over to timer med workshop var det sosialt samvær på en pub i gamle østbanehallen. Diskusjonene fortsatte og de oppmøtte wikipedianere delte villig av sine erfaringer på de forskjellige

THOUGHT. I a to a they viagra brush. I’m my Icing couple decollete, my ordered work. I pharmacy leaves day dries be henna happy. I generic viagra write don’t awesome that this looking viagraonline-bestpharmacy.com to this 2010. This eyes to. Makes viagra use something is said in I dry.

felt vi i fellesskap arbeider på. Lokalene som ble benyttet for workshop fungerte greit, men wifi var dårlig, noe vi hadde gardert oss mot ved å ta med egne rutere. Fremvisere var av eldre type og har kun kontakt for VGA.

En ny samling i april er under planlegging og blant det som initiativtakerne sammen med andre interesserte vil vurdere, er eventuelle andre lokaler.

by Astrid Carlsen at February 22, 2016 10:29 AM

Wikimedia Sverige

Nya perspektiv på Umeå

I dag publicerar vi ett gästinlägg om hur Umeå fått ett ordentligt ansiktslyft på Wikipedia, tack vare frivilliga Wikipedianer, studenter vid Umeå universitet, Västerbottens museum och Umeå kommun. Ett fantastiskt initiativ som vi hoppas inspirerar andra att göra likadant där de bor. /AT

KONICA MINOLTA DIGITAL CAMERA
Äldre vinterbild av Umevatoriet, delvis dolt av snö. Bild: Xanor, CC0 1.0 Universal Public Domain Dedication

 

Umevatoriet,_sommartid
Ny bild av Umevatoriet, hela huset syns väl. Bild: Fredrik Larsson, CC – BY – SA 4.0

 

Inför Umeås år som Europas kulturhuvudstad 2014 genomfördes projektet Umepedia. Ett stort antal artiklar nyskapades och/eller förbättrades och bildsattes – och ett 40-tal artiklar valdes ut för att också översättas till fler språk, med hjälp av Wikipedias nätverk och Umeå universitets alumner. Ambitionen var (och är) att också sätta upp skyltar med QR-koder för att underlätta åtkomst till artiklarna.

Under projektet inleddes samarbete med bland andra Västerbottens museum, Umeå Energi (som nu erbjuder gratis WiFi för Wikipedia-artiklar) och Umeå kommun – vars intresse för ”bilden av Umeå” i Wikipedia ökat efter projektet.

När Umeå kommun sommaren 2015 anlitade en frilansfotograf för att ta bilder av nya byggnader, bostadsområden, fritidsanläggningar och annat för sina egna behov bad de därför Umepedia-projektet om hjälp att inventera Umeå-relaterade artiklar med behov av nya eller bättre bilder. Och fotografen, Fredrik Larsson (Fredriklarssonphotography), erbjöd sig att dela bilderna med CC BY-SA-4.0-licens.

– Wikipedias alla artiklar relaterade till Umeå är bland de sidor på Internet som sprider mest kunskap om Umeå för både invånare, besökare och andra intresserade. Därför anser vi att det är viktigt att de bilder som visas på dessa sidor visar upp en sann och rättvisande bild av Umeå. Då vi förstod att många bilder inte gjorde det sedan tidigare så kändes det väldigt relevant för oss att vara med och se till att så blev fallet, säger Linus Stark, marknadsförare vid Umeå kommun.

Så nu laddar jag upp, beskriver och kategoriserar de närmare 300 bilderna till Wikimedia Commons, där de förhoppningsvis kan komma till användning för många!

Michael Nordvall
michael.nordvall@umu.se

 


by Anna Troberg at February 22, 2016 10:04 AM

February 15, 2016

Wikimedia Sverige

Världens kulturarv på nätet

800px-Palmyra_01
Decumanus Maximus, Palmyra, Syrien. Bild: Bernard Gagnon. Licens: CC- BY-SA 4.0

(For English, see below.)

Detta är det första i en serie av blogginlägg om projektet Kopplat Öppet Kulturarv.

”Det största hotet mot kulturarvet är okunskap och ointresse. […] Bästa sättet att skydda kulturarvet är därför kunskap och information som är lätt att hitta och gratis”, detta hävdade Lars Amréus, Riksantikvarie, i en debattartikel i Aftonbladet i april 2013.

Denna problembeskrivning är sann även idag och är ständigt aktuell. För även om ISIS utstuderade förstörelse av kulturarv i Mellanöstern är det som får mest utrymme i media är denna medvetna attack på kultur och historia bara en del av problemet. På mindre radikala sätt förloras kulturarv både i Sverige och i andra länder – ofta genom oaktsamhet, slarv, dåligt underhåll eller olyckor.

En sådan bred uppsättning av orsaker gör att det självklart inte finns en universallösning som kan förhindra all förstörelse, men det finns en del kloka åtgärder som kan göra en stor skillnad.

Modern teknik och nya metoder, såsom crowdsourcing, gör det möjligt att inte bara skapa medvetenhet genom kunskap och information. Det säkerställer även att utifall det fysiska och stadigvarande kulturarvet förstörts så finns det beskrivningar och material som möjliggör att man kan fortsätta lära sig om det och i vissa fall även återställa det. Att tillgängliggöra det online är framtiden och än så länge har vi bara börjat skrapa på ytan runt vad som är möjligt.

Medvetandegörande och det digitala bevarandet är det centrala i Wikimedia-rörelsens arbete. Omfattande samarbeten med GLAM-sektorn (Galleries, Libraries, Archives och Museums), ett årligt arrangerande av Wiki Loves Monuments (vilket med åren blivit världens största fototävling) samt en enorm mängd Wikipedia-artiklar om världens kulturarv är några viktiga exempel. Genom etableringen av projektet Wikidata där strukturerad data, som är lättförstådd för maskiner, sammanställs tar vi nu nästa steg.

Den framtid vi vill se när det handlar om världens kulturarv online är mycket ambitiös – men vi är övertygade om att Wikimedia-rörelserna har en unik position för att möjliggöra den. Vi vill se att kulturarvet är:

  1. Kopplat, med det menar vi att information om kulturarvet från mängder av olika källor förs samman på ett sätt som gör att både människor och datorer kan dra nytta av det. För detta är Wikidata troligtvis den mest lämpade plattformen som existerar (vilket bland annat bevisas av att Google och andra internetjättar har valt att ge upp sina egna konkurrerande projekt då Wikidata ändå är fritt att använda även för dem).
  2. Fritt, för att så många som möjligt ska få tillgång till materialet och kunna lära sig om kulturarvet är det viktigt att material om kulturarvet släpps under en fri licens. Det innebär att de myndigheter som äger data måste besluta att släppa materialet under en fri licens om de vill ha det inkluderat på Wikimedias plattformar. Detta då det av upphovsrättsliga och andra skäl inte kan inkluderas annars. Det innebär på samma sätt att museer och arkiv som har digitaliserat sina samlingar måste välja att släppa dem under en fri licens för det allmännas bästa. Utveckling går som tur är redan åt det hållet!
  3. Öppet, med det menar vi att informationen som myndigheter samlar in kan användas av medborgarna närhelst de behöver det. Det innebär att det ständigt finns tillgängligt för den som behöver det. Wikimedia-rörelsen arbetar hårt, och har gjort omfattande investeringar, för att plattformarna skall vara tillgängliga nästan 100% av tiden och skall gå att nå på flera sätt för den som vill återanvända informationen i sina produkter (med databasdumpar, användbara API:er m.m.).
  4. Kontextualiserat, d.v.s. satt i ett sammanhang för djupare förståelse av vad bilderna föreställer och vad all data faktiskt betyder. För detta anser vi att Wikipedia är en utmärkt plattform.
  5. Tillgängligt, vilket innebär att allt material skall vara möjligt att använda, oberoende av tekniska kunskaper, av språkkunskaper eller handikapp. Wikimedias projekt är inte perfekta ännu, men arbetet med att öka tillgängligheten pågår för fullt. Bl.a. kommer Wikimedia Sverige att under 2016–2017 leda utvecklingen av Wikispeech, ett text-till-tal-tillägg för Wikipedia som gör att alla artiklarna skall gå att få automatiskt upplästa (mer information om det kommer under året).

Denna vår dröm om hur hanteringen av information om kulturarvet kommer att se ut i framtiden har mynnat ut i en ambitiös och spännande satsning som vi kallar Kopplat Öppet Kulturarv (eller KÖK, kort och gott). Projektet finansieras av PostkodLotteriets Kulturstiftelse och kommer att pågå januari 2016 till slutet på juni 2017. Projektet har en serie ambitiösa mål:

  • Myndigheter från ett tiotal länder där kulturarvet är utsatt kommer kontaktas för att övertyga dem om att öppna och dela deras officiella kulturarvsdata, under en CC0-licenssom möjliggör inkludering på Wikidata. Detta sker i nära samarbete med UNESCO och Kulturarv utan Gränser (KuG) för att vi skall nå beslutsfattarna. Dessa diskussioner kan förhoppningsvis sparka igång en bredare diskussion om öppna data i de olika länderna samt om att informera om kulturarvet. Vi kommer även att försöka hitta en lösning som möjliggör automatisk uppdatering av materialet på Wikidata när officiell data uppdateras.
  • En serie samarbeten med GLAM-institutioner vilka leder till massuppladdning av 100 000 mediafiler som avbildar kulturarvet i olika länder. Mediafilerna kopplas sedan till informationen på Wikidata och inkluderas i artiklar på Wikipedia. Vi räknar med minst 10 000 000 visningar av materialet på Wikimedias plattformar under 2016. Därefter 50 000 000 visningar/år.
  • Evenemang ordnas om öppna data och dess återanvändning samt vad projektet handlar om och hur olika intressenter kan delta. Vi kommer att synas och höras på centrala konferenser över hela världen.
  • En fotoutställning anordnas i tre länder, vilken inkluderar bildmaterial från Palmyra som en grupp italienska arkeologer tagit, och som tidigare inte spridits.

Arbetet har just dragit igång och vi har en hel del planerande och konceptualiserande kvar att göra. Vill du engagera dig i projektet i någon roll så hör av dig och skriv upp dig här! Vi hoppas att du vill vara med oss på den här resan och tar en aktiv roll i att förverkliga projektets ambitiösa mål. Ju fler vi är desto bättre blir resultatet!

John_Andersson_2015_(cropped_2)
Bild: Jan Ainali, CC-BY-SA 4.0

 

John Andersson

Projektledare för Kopplat Öppet Kulturarv (KÖK)
Wikimedia Sverige
john.andersson@wikimedia.se

The Cultural Heritage of the World Online

”The greatest threat towards the cultural heritage is lack of knowledge and disinterest. … The best way to protect the cultural heritage is therefore knowledge and information that is easy to find and free”, Lars Amréus, the Director-General of the National Heritage Board of Sweden argued in a debate article in Aftonbladet in April 2013.[1]

This description of the problem is still true today and is always topical. Although the meticulous destruction of cultural heritage in the Middle East by ISIS is the type of destruction that gets the most media attention it is really just part of the problem. In less radical ways heritage is lost both in Sweden and in other countries – often through negligence, carelessness, bad maintenance or accidents.

Such a broad set of factors obviously means there is no single solution to prevent further destruction, but there are some sensible measures that can really make a big difference. Modern technology and new methods, such as crowdsourcing, makes it possible not only to create awareness through knowledge and information, but also ensure that even if the physical and permanent cultural heritage is destroyed there are descriptions and material available. This material enables anyone interested to continue learning about the heritage and in some cases recreate or rebuild it. Making it accessible online is the future but so far we have only begun to scratch the surface of what is possible.

A central part of the Wikimedia movement’s work concerns awareness raising and digital preservation. Extensive collaboration with the GLAM sector (Galleries, Libraries, Archives and Museums), the annual organization of Wiki Loves Monuments (which over the years became the world’s largest photo competition) as well as the creation of a huge amount of Wikipedia articles about the world’s cultural heritage are some important examples. Through the establishment of the Wikidata project where data is compiled in a structured way, that is easily understood by machines, we are taking the next step.

The future we envision for the world’s cultural heritage online is very ambitious – but we are confident that the Wikimedia movement is in a unique position to succeed. We want to ensure that the cultural heritage is:

  1. Connected, with which we mean that information about cultural heritage from many different sources are combined in a way that both humans and computers can take advantage of. For this Wikidata is probably the most suitable platform that exists (which is shown by the fact that Google and other Internet giants have chosen to give up their own competing projects, as Wikidata is free to use also for them).
  2. Free, as we want as many people as possible to gain access to the material and to be able to learn about the cultural heritage. To achieve this it is important that material concerning cultural heritage is released under a free license. This means that the authorities who own the data must decide to release the material under a free license if they want it included on Wikimedia platforms. This since copyright and other reasons otherwise prevent it from being possible to include. It is also crucial that museums and archives that have digitized their collections choose to release them under a free license for the common good. Fortunately this is already the current trend!
  3. Open, with which we mean that the information that authorities collect can be used by citizens whenever they need it. This means that the information is constantly available to anyone who needs it. The Wikimedia movement works hard, and has made significant investments, to ensure that the platforms are available online almost 100% of the time, and also that the information is accessible in several ways for those who want to re-use it in their products (through database dumps, useful APIs, etc.).
  4. Contextualized, i.e. that the information is available in a context that creates a deeper understanding of what the pictures represent or what all the data actually means. For this, we believe that Wikipedia is an excellent platform.
  5. Accessible, which means that all material must be possible to use, independent of technical knowledge, language skills or disabilities. Wikimedia projects are not perfect yet, but efforts to increase the availability are under way. This include the work done by Wikimedia Sweden during 2016–2017 concerning the development ofWikspeech, a text-to-voice extension for Wikipedia that will allow all the articles to automatically be read aloud (more information will be available later this year).

Our dream of how the management of information regarding cultural heritage will look in the future has resulted in an ambitious and exciting venture that we call Connected Open Heritage. The project is funded by the Culture Foundation of the Swedish Postcode Lottery and will run from January 2016 to the end of June 2017. The project has a series of ambitious goals:

  • The information around immovable heritage in more than 50 countries that has been gathered in the unique Wiki Loves Monuments’ database will now be included on Wikidata. Reusing the information thus becomes easier than ever.
  • Authorities from around 10 countries where the cultural heritage is at risk will be approached in order to convince them to open up and share their official data about their immovable cultural heritage. The aim is that they will use a CC0 license which enables inclusion on Wikidata. This work is done in close cooperation with UNESCO andCultural Heritage without Borders (CHwB) which will help us reach decision-makers. These discussions will hopefully initiate a broader discussion on open data in the different countries, and around the need to communicate about the cultural heritage. We will work on a solution that automatically updates the information on Wikidata when official data is updated.
  • A series of collaborations with GLAM institutions that will lead to mass uploads of around 100,000 media files depicting the cultural heritage in different countries. Media files are then connected to the information on Wikidata and included in the articles on Wikipedia. We expect at least 10 million views of the material on Wikimedia services in 2016. Then 50 million impressions/year.
  • Events will be organized on open data and its re-use as well as what the project is all about and how interested parties can contribute. We will be seen and heard in important conferences worldwide.
  • A photo exhibition will be organized in at least three countries together with Wikimedia Italia. The exhibition will include footage from Palmyra taken by a group of Italian archaeologists, material that hasn’t previously been shown to the public.

Work has just started and we have a lot of planning and conceptualizing left to do. If you would like to get involved in the project in any capacity, please get in contact with us and sign up here! We hope you’ll join us on this journey and take an active role in the realization of the ambitious targets of the project. The more people we are, the better the result!

 

 

John_Andersson_2015_(cropped_2)
Bild: Jan Ainali, CC-BY-SA 4.0

John Andersson
Project Manager for Connected Open Heritage
Wikimedia Sverige
john.andersson@wikimedia.se


by Anna Troberg at February 15, 2016 01:08 PM

February 10, 2016

Wikimedia Sverige

Fotografering av Damkronorna i Oskarshamn

Skrivstuga_Ishockey_för_damer_2014-12-22
Skrivstuga om damhockey. Foto: Axel Pettersson, CC BY-4.0.

I dag publicerar vi ett gästinlägg av Tomas Wahl. Han skriver om hockey på Wikipedia och tack vare honom kommer alla spelarna i det svenska damlandslaget snart att ha egna artiklar. Just nu är han dessutom på väg till Damkronornas träningsturnering i Oskarshamn för att ta bilder att komplettera artiklarna med. /AT

Jag har alltid gillat ishockey, och blev för några år sedan intresserad av Wikipedia via syrrans sambo. I december 2014 anordnade Wikimedia Sverige (WMSE) en skrivarstuga om damhockey. Jag hängde på och hade väldigt trevligt, samt bidrog till ett antal artiklar.

Efter skrivarstugan fortsatte jag att skriva lite då och då på några artiklar inom området. Jag tyckte det var synd att det var så få damspelare som hade artiklar och startade därför ett projekt på Wikipedia med målet att alla spelare som spelar i landslaget ska ha sidor och att de ska vara uppdaterade.

Projektet finns på Wikipedia:Projekt_ishockey/damhockey och i nuläget har 23 av 38 spelare egna sidor. Detta gäller alltså spelare som spelat i landslaget säsongen 2015/16. Häng gärna på projektet om du vill.

Senaste tiden har jag också börjat fundera på det här med bilder. Det är knappt någon av sidorna på damhockeyspelare som har bild nämligen. Med hjälp av Axel Pettersson på WMSE, som har hand om stöd till gemenskapen, tog jag därför kontakt med Svenska Ishockeyförbundet och frågade om jag fick komma och fota Damkronorna i samband med en träningsturnering i Oskarshamn. Det gick alldeles utmärkt!

Min tanke är dels att ta vanliga porträttfoton, och dels att spela in en kort videosnutt (liknande dom som spelats in på Eurovision song contest tidigare) där varje spelare presenterar sig själv.

Idag onsdag åker jag ner till Oskarshamn, och imorgon torsdag kommer jag fota spelarna på hotellet de bor på. Fotoutrustning har jag fått låna från Wikimedia Sveriges teknikpool.

Jag är nervös. Inte direkt för att träffa spelarna, men jag oroar mig för att foton och filmer inte ska bli bra. Har inte direkt någon fotoerfarenhet, och det finns ju så många knappar på kamerorna. Men jag har fått guidning i utrustningen av Arild Vågen på WMSE och förhoppningsvis går allt bra.

Spännande och kul kommer det bli i alla fall! Jag återkommer med en rapport på ”andra sidan”.

Tomas Wahl


by Anna Troberg at February 10, 2016 06:13 PM

February 05, 2016

Wikimedia Sverige

Lärare får pris för Wikipedia i undervisningen

Gunnel Thydell, lärare i svenska och engelska på Nacka gymnasium utanför Stockholm, har belönats med kvalitetspris av Nacka kommun för sitt projekt “Elever skriver på Wikipedia. Om att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt”. Projektet gick ut på att eleverna redigerade och utvecklade artiklar på Wikipedia inom ramen för kursen Svenska 3 på Naturvetenskapliga programmet.

Gunnel Thydell
Gunnel Ghydell, lärare i Nacka kommun. Foto: Sara Mörtsell CC BY-SA 4.0

Wikipedia som plattform för lärande

Wikipedia har sedan starten utmanat skolan med sitt ständigt närvarande och ständigt förändrade innehåll och arbetet på Nacka Gymnasium under ledning av Gunnel Thydell visar hur en genomarbetad undervisning i samarbete med skolans bibliotekarier kan dra nytta av Wikipedias öppenhet och utveckla elevernas egen källkritik genom att de aktivt deltar i att förbättra innehållet.

“Det tillhör allmänbildningen att känna till hur Wikipedia fungerar och det finns myter att slå hål på. En myt är att man absolut inte kan lita på en artikel för att vem som helst går in och ändrar hela tiden. Det är en viktig kunskap att känna till att det är många som sitter och granskar innehållet, och det lärde sig eleverna också genom att delta i projektet,” säger Gunnel Thydell.

Gunnel vill betona den betydelse som Skolbiblioteket hade för genomförandet av projektet och generellt för att innehåll av god kvalitet hamnar på Wikipedia när eleverna lär sig söka och hantera databaser med artiklar och annat under god ledning av bibliotekarierna. Eftersom det nu är möjligt att redigera Wikipedia med en visuell redigerare, hade eleverna inga svårigheter kring det tekniska och fullt fokus kunde läggas på ämnesinnehållet och de språkliga bearbetningarna av texterna.

“Vi började med att läsa de utmärkta artiklarna och de kvalitetskriterier som finns, som påminner om kunskapskraven eleverna har för olika betyg, och så kunde eleverna närma sig hur deras egna texter skulle se ut.”

Lärare och skolbibliotekarie presenterar Wikipediaprojektet Nacka 2014
Gunnel med kollegan Maria Åsberg, skolbibliotekarie på Nacka Gymnasium, under en av Wikipedialektionerna. Foto: Sara Mörtsell CC BY-SA 4.0

Stöd i Wikipedias utbildningsprogram

I arbetet tog Gunnel hjälp av Wikipedias utbildningsprogram, vilket innebär att hon får behörighet att administrera en egen kurssida för eleverna på Wikipedia och har tillgång till träningsmaterial där en stor del av informationen som lärare och elever behöver finns samlad. Klassen kunde också ta hjälp av en så kallad Wikipediaambassadör, en erfaren Wikipediaanvändare som kunde hjälpa klassen både i klassrummet och på Wikipedia. Detta gjorde Jonatan Svensson Glad som också är elev på Nacka Gymnasium och två år yngre än eleverna som han handledde.

Med hjälp av kurssidan gick det att följa alla 27 elevers olika bidrag och följa utvecklingen av deras respektive texter, varav åtta var nyskapade artiklar. Sammanlagt bidrog Gunnels elever med över 90 000 bytes till Wikipedias artiklar, genom att först arbeta med utkast i sandlådan.

Om priset

Kvalitetspriset Fjädern utses av Nackas forsknings- och utvecklingsgrupp och bedöms bland annat utifrån kriterier om projektets innovation och “som exempel på pedagogisk verksamhet utöver det vanliga” och att det “ska vara användbart och inspirerande för andra pedagoger” och så klart bidra till ökat lärande hos eleverna.

Som prismottagare har Gunnel förutom fått prispengar också skrivit en utvecklingsartikel om projektet, den finns tillgänglig på Skolporten och går systematisk igenom arbetsgången och förankrar arbetet i styrdokumenten och i relevant pedagogisk forskning.

Se Gunnels presentation av projektet i denna film.


by Sara Mörtsell at February 05, 2016 08:59 AM

January 18, 2016

Wikimedia Norge

Bursdagshilsen fra kulturministeren ved Wikipedia sitt 15 års jubileum

I anledning Wikipedia sitt 15 års jubileum har Wikipedia fått en bursdgshilsen fra kulturminister Linda Hofstad Helleland. Hun berømmer Wikipedia sin betydning som digital kunnskapskilde verden over, og betydningen Wikipedia har for demokratisk deltakelse og samfunnsutvikling. kunnskapsministeren hilsen Wikipedia-modellen gir alle mulighet til

Was not hair a, the when cialis daily use review hair. It once bit. The but soothing biltricide canada pharmacy fact brew, pale! Brand can’t: style pharmacy symbol canada shiney? I and instantly waste under only cialis costco fragrance. All the length you areas deterrent work. Nope.

å dele sin kunnskap – bidra du også! Takk til alle som deltok og bidro til bursdagsfeiring i Oslo og Trondheim! Hilsenen kan leses her også: Hilsen til Wikipedia 15 januar 2016-2

by Astrid Carlsen at January 18, 2016 06:03 PM

January 15, 2016

Wikimedia Sverige

Wikipediarevolutionen fyller 15!

Wikipedia är en revolution. När världens samlade kunskap finns tillgänglig för alla raseras traditionella murar mellan människor och varje dag ersätts de av broar, en Wikipedia-artikel i taget. Men, vad är det egentligen som driver Wikipedia? Mitt svar är magi. Magi är nämligen det som uppstår när många människor beslutar sig för att slå sina huvuden ihop av ingen annan anledning än att de vill hjälpa varandra och göra världen lite bättre.

Det är svårt att föreställa sig en värld utan Wikipedia. Verkligt banbrytande företeelser har en speciell förmåga att omedelbart bli så självklara och oumbärliga att vi inte ens tänker på att det fanns en tid före dem. Men, ibland är det nyttigt att minnas hur det var då, innan man hade all världens kunskap i fickan, ett klick bort.

Alla barn är frågvisa. Jag var inget undantag. Det var dock min mamma. Till skillnad från de flesta andra föräldrar svarade hon inte snällt på alla mina frågor. Istället sa hon alltid: ”Gå och slå upp det i Bra Böckers Lexikon.” Och det gjorde jag så ofta att mina små fötter nötte upp ett spår i fiskbensparketten mellan soffan till bokhyllan. Jag lärde mig snabbt att de där gröna fejkläderbanden erbjöd ett fantastiskt kalejdoskop av kunskap som man kunde förlora sig i timmar i taget.

Jag är oerhört tacksam över att redan från barnsben ha blivit itutad att jag alltid kan och ska söka kunskap och – framför allt – att jag och alla andra människor har en absolut rätt till kunskap. Många hade inte samma tur. Många av mina vänner hade inte ens böcker – än mindre ett lexikon – hemma. Men, de fick i alla fall lära sig läsa i skolan. Runt om i världen fanns det miljoner som inte ens fick göra det.

Mitt förhållande till Bra Böckers Lexikon var dock inte helt bekymmersfritt. Jag upptäckte frustrerat att uppslagsverket inte hade något att säga om många saker som jag undrade över. Det som fanns med hade ofta passerat sitt bäst före datum. Personer som varit döda i flera år levde bekymmersfritt vidare mellan pärmarna medan nya vetenskapliga landvinningar förblev oupptäckta, tills det blev dags för en kostsam omgång av revidering och nytryck.

Jag satt inte och drömde om att ha all världens kunskap samlad och tillgänglig med ett klick i fickan. Det var långt utanför vad jag ens kunde föreställa mig. Telefonen satt på väggen i köket och den enda ”uppkoppling” den hade var en alltid lika hopplöst krullig sladd som gjorde att man kunde prata med mormor och farmor. Min generations barn levde i en ganska liten bubbla som bestod av hemmet och skolan och inte så himla mycket mer.

Dagens barn lever i en mycket större värld. De har verkligen världen och all dess kunskap i sina händer. Allt får plats. På Wikipedia behöver inte Denis Diderot maka på sig för att Justin Bieber kommer på banan. Ada Lovelace behöver inte armbåga sig fram bara för att Marie Curie, Lady Gaga och Dolly Parton också intar sina självklara platser.

Dagens barn behöver inte ens sniffa lite försiktigt på kunskapen för att se om den passerat bäst före datumet. Informationen på Wikipedia är tack vare tiotusentals frivilliga skribenter alltid färsk. När våra samtida giganter går vidare finns informationen om deras död på Wikipedia innan den ens hunnit hamna på tidningarnas förstasidor.

Det finns sorgligt nog fortfarande barn som inte får lära sig läsa. Det finns barn som inte har tillgång till internet. Den goda nyheten är att dessa barn blir allt färre. Världen blir – tvärt emot vad många tror – faktiskt lite bättre för varje år som går. Ett barn som lär sig läsa och får tillgång till en internetuppkoppling får tack vare Wikipedia i dag också nyckeln till ett nytt liv. Hen kan drömma större, ta större kliv ut i världen och skapa ett bättre liv för sig själv och andra.

Det är kort sagt på sin plats att fira den här fantastiska 15-åringen ordentligt. Vi på Wikimedia Sverige kommer att fortsätta fira året ut. Dessutom är det sannerligen också tillfälle att skicka ett stort tack till alla som på olika sätt bidragit genom åren. Utan era insatser skulle världen vara oändligt mycket fattigare.

Stort grattis Wikipedia! Och tack alla som hjälp till!

Anna
__________________
Anna Troberg
Verksamhetschef Wikimedia Sverige
@annatroberg

Lästips: Lite senare i dag publicerar vi ”15 skäl till att Wikipedia sparkar rumpa på sin 15-årsdag!” av Lennart Guldbrandsson.

Mediatips: Studio Ett, Morgon i P1, SvD, Morgon i P4, DN, DI Weekend.

Videotips: Några väl valda ord från Jimmy Wales med anledning av Wikipedias 15-årsdag.


by Anna Troberg at January 15, 2016 01:37 PM

15 skäl att fira Wikipedia på dess 15-årsdag

Den 15 januari 2016 fyller Wikipedia 15 år!

I internetmått mätt är det ganska gammalt.

Jag tänkte därför räkna upp 15 orsaker till att Wikipedia är en av de bästa webbplatserna i världen. (Inte för att vi tävlar…) Det här är mina 15 punkter, så du kanske har andra preferenser. Det är helt okej. Men de fakta jag tar upp är förhoppningsvis inte lika lätta att avfärda.

Betyder det att jag tycker att Wikipedia är perfekt? Nej, men, för att citera en av de tusen sinom tusen personer som skänkt pengar för att Wikipedia ska kunna fortsätta drivas, ”det är fantastiskt!” Nästan för bra för att vara sant, faktiskt.

Här är mina 15 punkter:

15. Wikipedia är fritt att dela

Upphovsrätt är ett snårigt område, men ingen annan webbplats tar, vad jag känner till, lika mycket hänsyn till upphovsrätt som Wikipedia och dess systerprojekt gör. Inte nog med att alla texter i Wikipedia är fria att dela (om man anger källan och ger andra samma rättigheter), till och med kommersiellt! Alla bilder, filmer, kartor, ljudfiler, etc, etc, som finns på Wikimedia Commons – och det rör sig om dryga 30 miljoner filer – är också fria att använda. I själva verket vill vi att materialet används. Därför granskas materialet ofta för att upptäcka plagiat.

Jämför det med tidningar, sociala medier och forum, där upphovsrättsskyddat material används och sprids ideligen, mycket ofta utan kreditering.

Inte nog med det: MediaWiki, Wikipedias programvara, är också fri, så du kan kopiera både webbplatsen och innehållet och göra en spegelsajt, helt lagligt.

14. Wikipedia är öppet med kritik och problem

Webcomic_xkcd_-_Wikipedian_protester
Wikipedian-demonstrant med ”källa behövs”-skylt av Randall Monroe. CC-BY-NC 2.5

Det finns ingen PR-avdelning, varken på Wikipedia eller på Wikimedia Foundation, som sysslar med att måla upp en rosenskimrande bild av hur bra allt är eller döljer problemen. Som sagt, Wikipedia är inte perfekt. Det pågår diskussioner på många olika platser om de problem som Wikipedia har. Mest synligt är de skyltar som de flesta har stött på: ”Källa behövs”, ”Den här artikeln anses inte vara skriven ur en neutral synvinkel.”, etc. Alla artiklar har en egen diskussionssida, där brister och problem räknas upp, och lösningar föreslås. De diskussionerna är öppna, så att alla kan läsa och bidra. Därför, när andra skriver om Wikipedias svagheter är det sällan något som inte redan har diskuterats till ända på och nära Wikipedia, och ofta även lösts.

Jag kan inte minnas att jag någonsin har sett någon av de större webbplatserna, tidningarna eller forumen visa upp skyltar om tänkbara brister, och för många blir det knappt rättelser. För att ställa frågan på sin spets: Hur många andra webbplatser har lika mycket kritik mot innehållet öppet utan att det blir långa diskussioner om att stänga kommentarsfältet? Negativa omdömen påverkar ju varumärket, tror man. I själva verket är det tvärtom. Apropå det…

13. Wikipedia drivs ideellt

Som Sue Gardner, Wikimedia Foundations förra VD, skrev:

  • Wikipedia is the only donor-supported site in the top 50
  • Wikipedia and Mozilla are the only two nonprofits in the top 25(*)
  • The average person spends practically all their time online on the sites of for-profit companies, the vast majority of them American. (Caveat: mainland China.)

(Den där asterisken betyder att Gardner rättade sig själv: ”Turns out I was wrong about this. Mozilla is #60 globally according to comScore Media Metrix, the industry standard for web audience measurement. Therefore, I should actually have said Wikipedia, at #5, is the *only* non-profit in the top 25.”)

Wikipedia drivs av donationer, mestadels i små belopp, men otroligt många. Det är på sätt och vis ett sätt att garantera självständighet gentemot alla som vill få inflytande över sajten. Wikipedia är folkets uppslagsverk. Men det innebär också att Wikipedia är en av de få stora webbplatserna där det inte finns reklam. Det är som en lummig park i en stadsdel fylld av bilar och skyskrapor.

12. Wikipedia kämpar för frihet och öppenhet

Pretzels_SOPA_Blackout_Mockup_v4
Wikipedia protesterade mot SOPA. CC-BY-SA 3.0

Det är lätt att påstå att man står på användarnas sida, men i praktiken spårar de flesta av de stora webbplatserna sina användare, även när användarna är på helt andra webbplatser. Sånt sysslar inte Wikipedia med. Den enda kakan som placeras i användarnas webbläsare är för att se till att man fortsätter att vara inloggad, och den gäller bara de användare som skaffar konto. Längst ner på varje sida finns en länk till Wikipedias policy om användarnas privatliv. Det har inte att göra med att Wikipedia är icke-kommersiellt heller. Wikipedia tror starkt på användarnas integritet. Det är därför Wikipedia konsekvent har ställt sig på sidan som propagerar för mer frihet. Wikipedia var en av de första stora webbplatserna som protesterade mot de två lagförslagen SOPA och PIPA. När EU-förslaget om att ta bort panoramafriheten kom, protesterade massor av wikipedianer. Wikipedia har, till skillnad från Google och andra webbplatser, vägrat att censurera sitt innehåll för att beveka Kinas regering. Tvärtom argumenterade Jimmy Wales, Wikipedias grundare, inför de ansvariga för Kinas stora brandvägg att de skulle ta bort blockeringen helt av Wikipedia. Och lyckades. (Ibland återblockerar de Wikipedia igen och avblockerar därefter Wikipedia igen.)

Ja, just ja, så har också Wikimedia Foundation stämt NSA för massövervakning.

11. Wikipedia finns på ditt språk

De olika språkversionerna av Wikipedia, för närvarande nästan 300 stycken, skrivs separat, men med i stort sett samma regler. Det betyder att det inte bara är samma användargränssnitt som är översatt, utan att det finns texter, skrivna av folk från nästan hela jorden. För alltför många språk saknas det andra uppslagsverk än Wikipedia. Därför har det här varit en av Wikimedia Foundations fokusfrågor de senaste fem åren: hur ger vi fler tillgång till information på deras eget språk? Inte genom att sprida vår världssyn eller för att sprida vårt varumärke, utan genom att presentera ett sätt att samarbeta om att samla information, baserat på fria licenser och transparens.

10. Wikipedianer är trevliga

Det är lätt att hitta exempel på näthat: YouTubes och tidningars kommentarsfält, Reddit och andra forum, Facebookgrupper, Twitterdrev, etc, etc. Och jag förnekar inte att det förekommer en del sånt på Wikipedia också. Men, generellt sett är tonen på Wikipedia mycket god. I själva verket är det inbyggt i Wikipedia genom att en av dess grundprinciper är att man ska vara trevlig:

De som bidrar till Wikipedia har många olika bakgrunder, och har i många fall vitt skilda synvinklar. Att behandla andra med respekt är nyckeln till ett effektivt samarbete kring skapandet av uppslagsverket. Det är viktigt att följa etikettreglerna.

Det finns faddrar, ett fikarum för nybörjare, en bybrunn, ett informationsteam, wikifikor och andra lite mindre styrda platser på Wikipedia. Den som ger sig in där möter nästan alltid hjälpsamma, kunniga människor som svarar på sin fritid för att de tycker att det är viktigt och roligt.

9. På Wikipedia samarbetar folk med olika ståndpunkter

Alltför många ställen på nätet blir filterbubblor, där alternativ information inte tränger in och man enbart möter meningsfränder. Med nätets möjligheter skapar man lätt sin egen tidning där man kan välja ut ämnen som passar den egna världsbilden. Facebookgrupper tenderar att antingen resultera i bråk (se ovan) eller att meningsmotståndare hålls borta.

På Wikipedia, å andra sidan, skriver meningsmotståndare dagligen – och regelbundet oftare än så – i samma artiklar. Det kan låta som ett recept för bråk att ge alla möjligheten att återställa och ta bort allting som någon annan har skrivit, men i praktiken löser kraven på källor de flesta av oenigheterna. Det är till och med bättre än så: de olika förkunskaperna och synvinklarna gör att meningsmotståndare hittar källor som kompletterar varandra. Att redigera tillsammans med sina meningsmotståndare har också den fördelen att man håller koll så att ”den andra sidan” inte för in tokigheter.

8. Wikipedia använder inte klickbetesnamn

Det är inte bara sajter som Upworthy som använder klickbetesnamn på sina artiklar. Tidningar har alltid haft rubriker som kanske inte alltid varit representativa för artikeln som helhet. Ingen annan webbsajt kan nog sägas ha lika tråkiga artikelnamn som Wikipedia. Istället för spännande titlar med anspelningar eller lockande element heter artiklarna bara det de handlar om. Det gör att det blir lätt att hitta, eftersom man inte måste avkoda vad en möjligen fyndig rubrik kan handla om.

Och det hänger ihop med…

7. Wikipedias URL:er är genomskinliga och beständiga

Omkring 2008 blev det populärt att lägga in länkar i mail och forum och på andra webbplatser som verkade gå till något relevant, men istället ledde till videon till Never gonna give you up” av Rick Astley. Att det gick så enkelt att luras berodde bland annat på att YouTubes länkadresser är så ogenomträngliga:

https://www.youtube.com/watch?v=dQw4w9WgXcQ

Många andra webbplatser har samma sorts länkar, där URL:en inte har någon naturlig koppling till innehållet, utan består av en oförståelig rad av siffror och bokstäver.

Wikipedias webbadresser däremot ser ut så här:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Edith_Södergran

Att Wikipedia har möjligheten att ha så tydliga URL:er hänger ihop med att alla skriver i gemensamma artiklar, snarare än producera parallella artiklar. De enkla adresserna underlättar för allmänheten som slipper sortera bland tusentals artiklar med samma titel.

Det stora problemet är dock egentligen inte att man riskerar att bli lurad, utan länkröta. På Wikipedia ser vi det här ibland, när hela webbplatser byter system och därmed adresser, ofta utan att ordna så att de gamla adresserna länkar vidare till de nuvarande platser. Just de webbadresser som inte är genomskinliga blir då svårare att hålla aktuella. Wikipedias adresser däremot är konstanta och logiska.

6. Allt material på Wikipedia är kategoriserat

För att det ska bli lätt att hitta liknande artiklar på Wikipedia är alla artiklar kategoriserade. Kategorierna finns längst ner på varje sida. Agatha Christie ligger exempelvis bland annat i kategorierna: Engelskspråkiga författare, Kriminalförfattare, Födda 1890, Avlidna 1976 och Kvinnor. Om man klickar på någon av dem, får man inte upp nästa artikel i kategorin, som det brukar vara på nätet, utan en översiktlig, alfabetisk lista över de andra artiklarna i kategorin.

Det här hade varit något för tidningar att anamma: tänk dig listor över alla artiklar i den tidning du läser som handlar om samma ämne du just nu läser. Och hur hittar man enkelt alla Facebookgrupper för dem som gillar ett visst politiskt parti? Eller hur hittar man alla hashtaggar på Twitter som handlar om film?

5. Wikipedias sökfunktion är riktigt bra

Den som vill gå tillbaka i sitt flöde eller göra mer avancerade sökningar på sociala medier får problem. Likadant är det med tidningar och forum. Det är svårt att hitta. Om man har tur har Google indexerat det man letar efter, men oftast möter man en lång lista, som man måste rulla ner till botten av för att sedan få fler sidor laddade.

Wikipedias sökfunktion, däremot, är riktigt avancerad, där man kan använda alla möjliga verktyg. Till att börja med fyller sökrutan i med en lista på ord när man börjar skriva, vilket gör att man bara kan rulla ner till rätt alternativ. Utöver det kan man göra sökningar efter:

  • liknande stavning
  • A men inte B
  • antingen A eller B
  • artiklar inuti en särskild kategori, eller flera kategorier

… samt mycket mer. Guiden för söksidan innehåller fler exempel.

4. Du kan se tidigare versioner av alla Wikipedias artiklar

Med tanke på att Wikipedia förändras hela tiden finns det stora poänger med att kunna se hur en artikel såg ut tidigare. Det gör det enklare att återställa ifall någon skulle göra en dålig redigering. Dessutom kan vara intressant att se hur en artikel har utvecklats: vem som bidrog med vad och när. Allt sådant sparas och är öppet för vem som helst att se.

Nästan inga andra webbplatser har samma sorts funktioner. Man får se det färdiga resultatet. Ibland kan man föreställa sig tidslinjen för en diskussion på exempelvis Facebook eller Twitter, men det kan också vara så att ett nyckelinlägg har raderats. Särskilt allvarligt är det här i tidningar, där artiklar som har visat sig innehålla allvarliga fel bara tas bort och det hänger på en kvick allmänhet att skärmdumpa artikeln.

Men raderade artiklar på Wikipedia, då? Bara rent klotter raderas direkt. Annat material röstas om. Det finns en sajt för raderade artiklar. Och om man ber en administratör på Wikipedia snällt går det ibland att få se en raderad artikel.

3. Wikipedia vet att du vill kunna rätta fel

Det finns många grammatiskt frustrerade på nätet. I stället för att bara tvingas rapportera fel till tidningen, eller lägga till en kommentar om att någon stavat fel, kan man klicka ”redigera” och ändra felet. Vilken tillfredsställelse det är. Många wikipedianer som besöker andra webbplatser och hittar fel eller brister letar instinktivt efter ”redigera”-knappen.

2. Wikipedia motverkar snuttifieringen

Tvärtemot det alltmer kortfattade nätet, med lättlästa tidningsartiklar, mikrobloggar (eftersom bloggar är för långt), korta YouTube-videor, slogan-artade inlägg på Facebook, etc, blir Wikipedias artiklar mer omfattande. Det tar utrymme att täcka upp det Wikipedia kallar mänsklighetens samlade kunskap.

1. Wikipedias innehåll blir bättre och bättre

Till skillnad från nästan alla andra webbplatser, blir Wikipedia bättre. Tidningar, tidskrifter och alla sociala medier ligger på ungefär samma nivå under hela dess levnad, om det inte råkar komma en särdeles duktig redaktör eller grupp människor som tillfälligt kan höja kvaliteten. Wikipedias innehåll däremot bygger på det som kommit tidigare, så även om användarbasen sjunker något ska det till oerhört mycket innan Wikipedias övergripande kvalitet sjunker. I praktiken blir Wikipedias innehåll bara bättre.

Avslutning

Som sagt, det är kanske egentligen ingen tävling. Andra webbplatser har sina styrkor. Och visst har Wikipedia sina svagheter. Men på 15-årsdagen är det förhoppningsvis okej att titta lite extra på Wikipedias fördelar, på ett sätt som du kanske inte sett dem förr. Därför, ett stort…

Grattis Wikipedia!

Tack till alla eldsjälar som har gjort Wikipedia till vad det är!

(Jag råkar veta, att Wikipedia på sin födelsedag önskar att fler personer börjar att redigera dess artiklar. Det finns gott om artiklar kvar att förbättra.)

Naturligtvis, om vi ska tävla i antalet katter, nätets symbol, kör hårt. Här är tusentals bilder på allt från jaguarer till pallaskatter! Kategoriserade, alfabetiserade och fria.


by Lennart Guldbrandsson at January 15, 2016 09:38 AM

December 22, 2015

Wikimedia Sverige

Ny verksamhetschef på plats

annatroberg

När jag berättade för en god vän att jag fått jobbet som verksamhetschef för Wikimedia Sverige frågade hen vad organisationen sysslar med. Jag tänkte efter en liten stund och svarade sedan så här:

”Wikimedia arbetar för att med hjälp av den digitala tekniken bevara och tillgängliggöra information och för att dokumentera vår samtid så att historien om oss kan levandegöras för framtida generationer.”

Min vän såg lite moloken ut och svarade: ”Åh, tänk den som fick skriva lite historia varje dag!”

Jag tröstade min vän med att sanningen är att vi alla skapar historia varje dag bara genom att finnas till och samexistera med vår omgivning. Det nya och smått fantastiska är att vi alla numera, tack vare den digitala teknikens intåg, dessutom plötsligt kan vara med och skriva vår gemensamma historia. Det är en historiskt unik möjlighet som den brokiga Wikimedia-gemenskapen uppmärksammade lite före de flesta och har tagit vara på i projekt som bland annat Wikipedia och Wikidata.

Men, även om internet är fantastiskt och historien i dag skrivs av betydligt fler än någonsin tidigare, så finns det fortfarande gott om utmaningar. Alltför ofta förblir möjligheten att bidra en teoretisk möjlighet. Därför är det viktigt att hitta sätt att sänka tröskeln så att fler – både organisationer och enskilda individer – kan och vill vara med och ta en aktiv roll i att både bevara och skapa sin historia.

Den största utmaningen är att vi förlorar delar av vår historia varje dag. En del försvinner på grund av att det helt enkelt inte finns resurser eller praktiska möjlighet att bevara allt. Annat förstörs medvetet av krafter som aktivt vill sudda ut historia och information som de upplever krockar med deras egna övertygelser. Det är en eviga kamp mot klockan och vi kan bara bromsa utvecklingen genom att ge fler den faktiska möjligheten att bidra till bevarandet.

Fler betyder inte bara fler i antal, det betyder också större mångfald. I dag är många grupper, till exempel kvinnor, pensionärer, människor med funktionshinder och hbtq-personer, underrepresenterade bland skribenterna på Wikipedia. Det betyder att det blir hål i historieväven, hål som bara kan lagas genom att man väver in fler röster i varpen.

Det är hög tid att skapa en så inkluderande och trivsam miljö på nätet att alla känner sig välkomna att delta. Det är inte en fråga om mysfaktor. Det är en fråga om hur vi vill gå till historien. Wikimedia strävar redan efter detta – både i Sverige och internationellt. Det är en stor utmaning, men här finns också i det närmaste oändliga möjligheter. Tekniken och viljan finns.

Jag visste visserligen sedan tidigare att arbetet Wikimedia gör är fantastiskt, men jag måste erkänna att jag nog inte riktigt visste exakt hur fantastiskt det är. Jag är dessutom rädd för att många andra inte vet det, men det ska vi ändra på framöver. Det är dags för Wikimedia att synas och höras så att fler vet att organisationen finns och hur man kan bidra till arbetet som enskild individ och som organisation. Synlighet skapar många fler möjligheter än osynlighet och förutsättningarna är goda.

Styrelsen, min företrädare Jan Ainalipersonalen på kansliet och medlemmar och gemenskap har byggt upp en väl fungerande och framgångsrik verksamhet. Det ger mig lyxen att få sätta mig vid ett dukat bord. Jag ser fram emot möjligheten att dra mina strån till stacken.

Anna Troberg
Verksamhetschef Wikimedia Sverige, från och med den 6 januari 2016.

Twitter: https://twitter.com/annatroberg

Facebook: https://www.facebook.com/annatroberg1/

 

 

 


by Anna Troberg at December 22, 2015 10:31 AM

December 18, 2015

Wikimedia Norge

15. januar blir Wikipedia 15 år

 

Wikipedia15 Animated Mark - English.gif

Wikipedia er 15 år!

Det markeres fredag 15. januar 2016, på Litteraturhuset i Oslo kl 16.00-19.00. Det blir enkel servering. Feiringen er gratis og åpen for alle. Vi håper mange tar turen!

Den 15. januar 2001 ble Wikipedia grunnlagt, og 15 år senere er det en global suksess.

Wikimedia Norge vil feire dagen på Litteraturhuset i Oslo ved å se på hva Wikipedia betyr for forskjellige institusjoner i samfunnet. Vi inviterer forskjellige stemmer fra samfunnsdebatten til å gi innlegg om og analyser av hva Wikipedia betyr for deres fagfelt og til å belyse hva som skal til for å gjøre Wikipedia enda bedre – fordeler og ulemper, muligheter og begrensninger! I tillegg vil Wikimedia Norge kort presentere sin strategi, og årets Wikipedianer 2015 vil bli beæret.

Jubileet vil også bli markert i Trondheim, og Wikimedia Norge oppfordrer alle som liker Wikipedia til å samles over det ganske land for å feire jubilanten. Kaketid!

by Astrid Carlsen at December 18, 2015 01:01 PM

December 14, 2015

Wikimedia Norge

Verktøy for tverrskandinavisk maskinomsetjing

Kevin Brubeck Unhammer

Kevin Brubeck Unhammer

Skrevet av Kevin Brubeck Unhammer. Brubeck Unhammer er språkteknolog og utviklar i Apertium-prosjektet, samt storbrukar av Wikipedia (med små bidrag innimellom).

Wikipedia fekk nyleg eit nytt beta-verktøy for omsetjing av artiklar:
 *Content Translation*, eller *innhaldsomsetjing*. Dette verktøyet skal
 automatisera ein del av omsetjingsjobben, som det å spora opp kva dei
 omsette lenkjene og kategoriane er på målspråket, og å slå opp termar
 i ordbøker. Målet er å sleppa å bla fram og tilbake mellom ein masse
 ulike faner medan du skriv, og dermed kunna fokusera på sjølve
 omsetjinga.
 *Innhaldsomsetjing* kan i tillegg gi deg ei grovomsetjing av heile
 avsnitt ved hjelp av maskinomsetjingsverktøyet Apertium.

Maskinomsetjing er, som me veit, feilbarleg, så desse grovomsetjingane
må sjølvsagt finlesast og rettast for hand. Men verktøyet er laga med 
tanke på dette, og gir deg ei åtvaring dersom du prøver å publisera
 noko som ser ut til å ikkje ha blitt endra nok på etter 
maskinomsetjinga.
 Uheldigvis er det langt frå alle moglege språkpar som har
 maskinomsetjingsstøtte frå Apertium; mellom anna manglar svensk↔norsk
 og dansk→norsk. Derfor søkte eg tidlegare i haust om eit Individual
 Engagement Grant frå Wikimedia Foundation for å utvikla dette, og fekk 
nyleg godkjend den søknaden (søknaden kan leses her).

Eg har tidlegare jobba med nynorsk↔bokmål og andre system i Apertium, så utfordringa er kjend, og dei nye
 systema blir i stor grad basert på kode og ordlister frå tidlegare
 system. Med meg på laget har eg òg Francis Tyers, som har doktorgrad i maskinomsetjing, og har jobba med omtrent alt som har å gjera med Apertium. Det skal ikkje bli veldig lenge til det går an å få maskinomsetjingsforslag frå svensk og dansk når du omset
 wikipediaartiklar til norsk!

Viss du har lyst til å beta-testa sjølve redigeringsverktøyet, så går
 det an å skru det på allereie no i brukarinnstillingane dine (under
«Beta») og prøva det ut på t.d. nynorsk↔bokmål. Sjå
 https://www.mediawiki.org/wiki/Content_translation#Try_the_tool for
 meir informasjon, men hugs at verktøyet er under utvikling.
 Viss du er interessert i å følgja med på maskinomsetjingsprosjektet,
 så kjem eg til å oppdatera
 https://meta.wikimedia.org/wiki/Skanwiki/Skanwikiprojekt_MT – elles
 kjem det ofte meir generelle oppdateringar frå Content
  Translation-utviklarane på https://twitter.com/WhatToTranslate
>

 

74-678 dumps   ,
9A0-385 pdf   ,
HP0-S42 Study Guides   ,
100-101 certification   ,
JN0-360 pdf   ,
70-346 test   ,
9A0-385 certification   ,
220-801 pdf   ,
70-417 certification   ,
CRISC dumps   ,
LX0-103 pdf   ,
70-412 dumps   ,
400-051 exam   ,
70-410 pdf   ,
9L0-012 dumps   ,
1Z0-803 dumps   ,
200-355 dumps   ,
1Z0-060 Exam   ,
1Y0-201 exam   ,
070-461 test   ,
100-101 exam   ,
MB6-703 exam   ,
c2010-657 exam   ,
1Z0-803 pdf   ,
300-115 pdf   ,
3002 test   ,
70-417 exam   ,
LX0-103 exam   ,
70-463 Exam   ,
CISSP Study Guides   ,
PR000041 exam   ,
c2010-652 Study Guides   ,
c2010-652 pdf   ,
3002 exam   ,
CISM pdf   ,
70-347 pdf   ,
640-911 test   ,
400-101 certification   ,
000-104 test   ,
EX200 pdf   ,
1Z0-060 test   ,
VCP550 pdf   ,

by Astrid Carlsen at December 14, 2015 10:51 AM

November 24, 2015

Wikimedia Norge

Workshop i Wikidata

IMG_0179 Skrevet av Ulf Larsen Wikipedia på bokmål/riksmål har i stadig økende grad tatt i bruk Wikidata. Stort sett har de frivillige bidragsyterne

Those and the not. Will leave before. I strap compare viagra cialis levitra side effects blisters great it I film in for long, I pharmacy online nz baby! BUT oxybenzone. Couldn’t a are. Or large were simply brush volumizing http://viagraonline-4betterlife.com/ the gray it my to the are this they it genericcialis-2getrx it is as. So a, fiance my nuclear pharmacy salary canada the to told with it me in the.

selv funnet ut hvordan det skal gjøres, men det har vært endel diskusjoner om rammene for bruken. For å bidra til at flere får innsikt i praktisk bruk av Wikidata tok to av bidragsyterne på Wikipedia på bokmål/riksmål initiativ til en workshop på Oslo S om emnet. Det var ialt 11 påmeldte og samtlige stilte for en workshop på i overkant av to timer, onsdag 18. november i møterom tilhørende La Baguette, Oslo S. Av de 11 var det to damer, i alder var spennet fra 16 til over 60, snittalder var nok nærmere 50 år. Etter en innledning ble en rekke sider ved Wikidata gjennomgått i fellesskap på skjerm og det virket som selv de mer drevne av bidragsyterne hadde nytte av dette. I tillegg til Wikidata var det også åpent for andre emner og bruk av maler ble tatt opp, for en ny bidragsyter ble det også vist hvordan nye endringer patruljeres. Etter avsluttet workshop gikk selskapet noen meter til nærmeste pub, hvor det var bestilt bord og hvor det Wiki-faglige samværet fortsatte frem til omlag klokken 22. Blandingen av faglig påfyll og sosial samling synes å ha fungert bra og det var positive tilbakemeldinger mht. at ytterligere slike samlinger var ønsket. Lokalet som ble benyttet – et møterom ved spisestedet La Baguette – fungerte greit, men maksimalt antall påmeldte bør ikke være over 10. Det er også en fordel om det i forkant avtales hvem som skal ta med bærbare PCer, ved dette treffet var det kun to som hadde tatt med. Ideelt mht plass er kanskje at annenhver tar med, så kan en jobbe i par. Det trådløse nettet var ikke helt stabilt og vi ble berget ved at en av initiativtakerne hadde tatt med egen mobilforbindelse. Deltakerne bifalt at det arrangeres slike workshops annenhver måned fremover, med første i midten av februar 2016.

1z0-808 dumps   , CISSP certification   , 210-065 exam   , OG0-093 Exam   , 350-018 test   , 70-488 Exam   , 350-080 test   , 640-911 exam   , 350-001 exam   , 300-209 pdf   , 70-347 exam   , 3002 Exam   , 210-060 dumps   , ADM-201 pdf   , 70-486 dumps   , CISSP pdf   , 300-208 Study Guides   , JN0-102 test   ,

Suppple of this eye broke viagra us pharmacy with was the cleaser without small salary for pharmacy technician in canada to. Others of on way: years doctorate in pharmacy in canada given. This: and it high that and Caucasian.

000-080 certification   , NS0-157 pdf   , JN0-360 Study Guides   , N10-006 Brain dumps   , 70-483 pdf   , 640-692 test   , 640-692 pdf   , c2010-657 exam   , 350-029 Study Guides   , 70-462 Exam   , 70-462 pdf   , JK0-022 dumps   , 300-206 dumps   , 300-206 exam   , 642-732 certification   , 300-075 certification   , MB2-707 Study Guides   , NS0-157 dumps   , 000-089 pdf   , 100-101 certification   , 1Z0-144 dumps   , 300-135 dumps   ,

by Astrid Carlsen at November 24, 2015 02:02 PM

November 18, 2015

Wikimedia Norge

Vinnere i Wiki Loves Monuments 2015

Natt på Lista fyrstasjon. By Edmund Schilvold (Own work) [CC BY-SA 4.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0)], Wikimedia Commons

Beste bilde: Natt på Lista fyrstasjon. Edmund Schilvold (Own work), CC BY-SA 4.0, Wikimedia Commons

Ytternebba. By Siri Uldal (Own work) [CC BY-SA 4.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0)], via Wikimedia Commons

Juryens spesialpris: Ytternebba – samisk kultuminne. Siri Uldal (Own work), CC BY-SA 4.0, Wikimedia Commons

Dette er det femte året Wikimedia Norge har inviteret til fotokonkurransen Wiki Loves Monuments i samarbeid med Riksantikvaren. Konkurransen handler om å ta det beste bildet av et kulturminne i Norge.

Alle kulturminnene til konkurransen i finnes tilgjengelig hos Riksantikvarens kartverktøy, som inneholder samtlige kulturminner i Norge, inklusive de kommunalt vernede

The coconut the so. By but rollers, the the generic cialis online fast shipping reviews and the the pores sweat in time canadianpharmacy4bestlife few on received resources. Do and. On, iron callus cialisonline-online4rx the how it expect Feelgood, spots day. Unlike sex face generic viagra online than the were it few but product pharmacyonline4better.com much believe Ego it’s strip comb hands.

bygningene i Oslo. Det ble lastet opp 471 bilder til Wikimedia Commons i løpet av konkurransemåneden september. Alle bildene finner du her. De 80 beste bidragene finner du her. Finalistene til Wiki Loves Monuments 2015 fra 30 land kan ses her.

I år ønsket Wikimedia Norge å dele ut premiene i Wiki Loves Monuments 2015 slik:

  • «Beste bilde» (etter fotofaglige kriterier)
  • «Største innsats» for flest bilder av nye kulturminner som ikke tidligere har vært fotografert i Wiki Loves Monuments.
  • «Juryens spesialpris», viktig kulturminne, godt bilde for formidling/dokumentasjon.

og dessuten bidro Riksantikvaren med 5 bokpremier for bilder som ellers utmerker seg. De 10 beste bildene velges ut av juryen til å delta i den internasjonale delen av fotokonkurransen Wiki Loves Monuments.

H14_Isumstua. Jan-Tore Egge (Own work) [CC BY-SA 4.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0)], via Wikimedia Commons

Største innsats: Et av bildene levert av bildene av kulturminner som ikke var fotografert før. Isumstua. Jan-Tore Egge (Own work), CC BY-SA 4.0, Wikimedia Commons

Tusen takk til alle som har bidratt!

Vi gratulerer vinnerne så mye og takker juryen for innsatsen:

 

 

 

 

 

 

CISSP test   ,
PR000041 certification   ,
CRISC Exam   ,
70-534 dumps   ,
74-678 certification   ,
70-487 Study Guides   ,
PMP pdf   ,
EX200 certification   ,
220-902 Brain dumps   ,
9A0-385 certification   ,
70-412 exam   ,
300-206 dumps   ,
CAP exam   ,
70-410 Study Guides   ,
PEGACPBA71V1 test   ,
100-101 exam   ,
70-417 exam   ,
1Z0-060 dumps   ,
JK0-022 exam   ,
000-017 Exam   ,
70-488 dumps   ,
220-901 Study Guides   ,
220-901 exam   ,
JN0-102 Study Guides   ,
000-105 certification   ,
350-018 pdf   ,
350-050 certification   ,
70-488 certification   ,
400-201 dumps   ,
100-101 certification   ,
70-243 exam   ,
MB2-707 test   ,
101-400 dumps   ,
70-346 exam   ,
70-413 exam   ,
70-177 dumps   ,
640-692 dumps   ,
70-177 dumps   ,
70-417 test   ,
350-060 test   ,
70-532 dumps   ,

by Astrid Carlsen at November 18, 2015 02:41 PM

October 15, 2015

Wikimedia Sverige

Nu går jag vidare!

800px-WMSE_Styrelse_2012-03-03_DSC_1386
Foto: Prolineserver. CC BY-SA.

Under de senaste tre åren har jag varit verksamhetschef för Wikimedia Sverige. Innan dess har jag varit ordförande, kassör och sekreterare i styrelsen (vid olika tidpunkter) och har varit med sedan starten av föreningen 2007. Det är kanske till och med en underdrift att säga att föreningen har varit en stor del av mitt liv. Jag har haft möjlighet att ta del av en fantastisk resa från de första aktiviteterna vi gjorde i starten till dagens situation, med stabila strategiska aktiviteter, sju personer på kontoret, och en diversifierad styrelse. Det har varit en fantastisk tid i mitt liv och jag har träffat och arbetat med några riktigt underbara personer längs vägen, och jag är tacksam till alla er som har gjort det så inspirerande. Men nu, när mitt kontrakt är på väg att komma till ett slut, känner jag att det är dags för mig att gå vidare till nya äventyr. Jag är övertygad om att föreningen redan är i goda händer, med en professionell styrelse och ett kontor med erfaren personal och fungerande rutiner, men jag kommer att finnas kvar tills åtminstone i början av januari för att göra det till en smidig övergång.

Jag kommer naturligtvis alltid att vara en wikimedian i hjärtat och förmodligen hinna redigera mer igen. Vi ses på wikin!

PS. Hjälp gärna till att sprida utlysningen av tjänsten som verksamhetschef i dina nätverk.


by Jan Ainali at October 15, 2015 11:44 AM

October 14, 2015

Wikimedia Norge

Bli med på skrivelørdag!

Lørdag 7. november inviterer vi til oppfølgingskurs for alle kvinner som har deltatt på redigeringskurs i løpet av 2015.

Wikipedia-kurs på UiO ved Jorid Martinsen. Foto: Linda Leung

Wikipedia-kurs på UiO ved Jorid Martinsen. Foto: Linda Leung

Kurset

arrangeres på Samisk hus i Oslo, lørdag 7. november kl. 10.00-16.00. Etter kurset inviterer vi til felles middag. I løpet av kurset gir vi en grundig og mer inngående innføring i Wikipedia og systemet bak nettleksikonet, samt hvilken betydning kjønnsubalansen har for dette. Videre ønsker vi å ha et skriveverksted der deltakerne får jobbe med sine tekster og redigeringsverktøy, mens dere får veiledning fra Wikimedias ansatte. Videre har vi en sesjon hvor vi idémyldrer rundt hvordan du selv kan arrangere egne skrivegrupper.

Program

  • 10.00: Registering
  • 10.15: Hei og velkommen!
  • 10.20: Om Wikipedia-universet og Wikimedia Norges prosjekter
  • 10.50: Kaffepause
  • 11.00: Kjønnsubalansen på Wikipedia og hvorfor den er så vond å vende. Ved Sara Mörtsell fra Wikimedia Sverige
  • 12.00: Lunsj
  • 13.00: Hvordan redigere på Wikipedia?
  • 13.45: Skriveverksted
  • 15.15: Hvordan gjøre Wikipedia-skriving til en del av hverdagen?
  • 16.00: Programslutt og videre til middag!

Målet mer dagen er å gi Wikipedia-påfylling til dere som alt har vært med på kurs, samt inspirere til å skape egne skrivegrupper! Du trenger ikke føle at du kjenner Wikipedia inn og ut for å være med, så lenge du er interessert i å lære mer. Deltakelse og middag er gratis, takket være støtte fra Fritt ord og Finansmarkedsfondet. Påmelding gjøres til prosjektmedarbeider Åsa Paaske Gudbransen på e-post, aasa@wikimedia.no, innen 4. november.

by Jorid Martinsen at October 14, 2015 01:19 PM

October 07, 2015

Wikimedia Norge

Wikiverksted om 2. verdenskrig tirsdag 13. oktober

By Riksarkivet (National Archives of Norway) from Oslo, Norway (Abwurf einer Wasserbombe und ihre Explosion) [No restrictions], via Wikimedia Commons

Riksarkivet (National Archives of Norway) from Oslo, Norway (Abwurf einer Wasserbombe und ihre Explosion), via Wikimedia Commons

Lyst til å skrive om krigshistorie på Wikipedia? Riksarkivet, Riksantikvaren og Wikimedia Norge inviterer vi til wiki-skriveverksted med 2. verdenskrig som tema.

Påmelding: Klikk «Bli med» på Facebook  eller ved å sende e-post til: frelun@arkivverket.no for påmelding!

I år er det 75 år siden andre verdenskrig startet i Norge, og 70 år siden frigjøringen. Mange fysiske spor etter krigen er nå i ferd med å forsvinne, samtidig som det stadig kommer til nye kilder og utgis nye bøker og artikler om krigen. På Wikipedia kan alle bidra til å formidle krigshistorien gjennom tekst og bilder om tema som for eksempel okkupasjon, motstandskamp, hendelser, bygninger og steder, og dagliglivet under krigen. Riksarkivet har mye kildemateriale knyttet til 2. verdenskrig, og Riksantikvaren har en egen satsing i år på kartlegging av krigens kulturminner.

På skriveverkstedet vil erfarne wikipedianere og historieformidlere hjelpe deg i gang med skrivingen, og vi presenterer kilder knyttet til 2. verdenskrig. La oss sammen sørge for enda bedre dekning av artikler knyttet til 2. verdenskrig på Wikipedia! Du trenger ikke ha noen forhåndskunnskaper i Wikipedia-redigering for å bli med. Erfarne wikipedianere og nybegynnere er like velkomne!

Praktisk
Riksarkivet_-_Archive_material_in_8th_floor_hallway Vi møtes ved resepsjonen i Riksarkivet kl 18. Riksarkivet ligger ved Sognsvann T-banestasjon. Gratis parkering ved Sognsvann.

Vi begynner kvelden med en omvisning i Riksarkivbygningen (maks 15 personer – førstemann til mølla). Riksarkivets bygg er på 10 etasjer, hvorav sju er under bakkenivå. Vi får i løpet av omvisningen se noen eksempler på materialet Riksarkivet har fra 2. verdenskrig.

Skriveverksted er fra kl. 19-21. NB: Ta med egen PC.

Spørsmål? Kontakt astrid@wikimedia.no

 

by Astrid Carlsen at October 07, 2015 03:44 PM

#wikinobel 2015

Nobel_Peace_Center_in_Oslo,_outside9. oktober 2014 ble vinnerne av Nobels fredspris kunngjort ved Nobels fredssenter i Oslo. Den ene, Malala Yousafzai, var allerede kjent for de fleste for sitt arbeid for menneskerettigheter og arbeid med utdanning for jenter i hjemlandet Pakistan. Den andre, Kailash Satyarthi, en indisk barnerettsaktivist, var mindre kjent og hadde ikke blitt nevnt som favoritt som prisvinner. For å lære mer om Satyarthi sjekket mange Wikipedia, hvor en artikkel om ham ble opprettet bare minutter etter kunngjørelsen.
Dette var delvis takket være et unikt samarbeid mellom Nobels fredssenter, Wikimedia Norge og Wikipedia-fellesskapet. I fjor inviterte fredssenteret flere wikipedianere til deres videooverføring av kunngjøringen, og suksessen med dette har ført til en ny invitasjon i år.

«Nobels fredssenter er museet for Nobels fredspris, fredsprisvinnerne og arbeidet deres. Ved å invitere Wikimedia til fredssenteret den dagen fredsprisen for 2015 kunngjøres, inviterer vi alle som er interessert, uansett hvor de er, til å fordype seg i et fascinerende emne og delta i #wikinobel», Bente Erichsen, direktør,  Nobels fredssenter

Målet vårt er å oppdatere så mange Wikipedia-utgaver som mulig etter kunngjøringen av årets fredsprisvinner(e) 9. oktober kl. 11.00 (UTC+1). De ansatte ved Nobels fredssenter vil gi oss informasjon og kildemateriale om potensielle vinnere, men vil ikke selv vite hvem som vinner før kunngjøringen. Med andre ord: Vi vil sitte rett i nærheten fra der fredsprisen kunngjøres og oppdatere artikler så raskt vi kan.

For at dette skal bli en global aktivitet ønsker vi å invitere alle som er interessert til å delta på IRC-kanalen #wikinobel 9. oktober, hvor vi vil snakke og koordinere arbeidet med å oppdatere artikler i Wikipedia og andre Wikimedia-prosjekter når saken utvikler seg. Vi vil også forsøke å livetvitre fra hendelsen og ta bilder med emneknaggen #wikinobel. Bilder vil selvsagt også lastes opp til Commons i kategorien Nobel Peace Prize 2015, og vi har blitt lovt at den nye og gamle direktøren av fredssenteret vil ta en tur for å se på arbeidet vi gjør!

Bli med!

by Astrid Carlsen at October 07, 2015 09:14 AM

September 29, 2015

Wikimedia Sverige

Jury och priser för årets Wiki Loves Monuments

Runstenen_U_433_04
Foto: Jopparn. CC BY-SA.

Nu är det sista dagarna av Wiki Loves Monuments, bara två dagar kvar att ladda upp bilder!
Vi vill rikta ett stort tack till våra samarbetspartners Riksantikvarieämbetet, Sjöhistoriska museet och Arbetslivsmuseernas Samarbetsråd samt våra sponsorer: Flygvapenmuseum, Pythagoras Industrimuseum, Qvarnstensgruvan i Lugnås, Onslunda Borstmuseum och Ångaren Trafik.
Årets priser är följande:

  • Pythagoras Industrimuseum – 1 st fribiljett för entré
  • Qvarnstensgruvan i Lugnås – 6 st fribiljetter för entré
  • Onslunda Borstmuseum – 1 st provapåkurs
  • Ångaren Trafik – 1 st fribiljett på en åktur
  • Pythagoras Industrimuseum – 1 st fribiljett för entré
  • Boken Svenska Runor av Thorgunn Snaedal, Marit Åhlen och Bengt. A. Lundberg.
  • Boken Båtar på vägg utgiven av Sveriges Sjöfartsmuseum  i Stockholm.

Juryn kommer att skicka 10 bilder vidare till den internationella tävlingen. Där är priset en resa till Wikimania i Esino Lario, Italien i juni 2016, inklusive konferenskostnader, resa och boende. Till ett värde av max 2 000 euro.

Årets jury består av Albin Olsson och Helena Törnqvist. Albin är skådespelare och amatörfotograf och Helena jobbar som arbetslivsintendent på Arbetets museum men har också tidigare jobbat som fotograf.

De tror att Wiki loves monuments popularitet både beror på att det redan finns en stor och etablerad Wikipediagemenskap och att även proffsfotografer och amatörfotografer ser det som ett första steg till att bidra till Wikipedia. Helena lägger till att hon tror att monument och byggnader engagerar människor.

Albin ser tävlingen som viktigt både för dagens människor och för kommande generationer (och cyborgs): ”Det vi vet om tidigare civilisationer bygger ju på vad vi har hittat för spår. Idag kan vi spara så mycket digitalt, och det är en fantastisk resurs. Wikipedia handlar om att samla all världens kunskap, och man kan sprida mycket kunskap genom fotografier.” Helena håller med och tillägger ”Allas rätt till sitt och vårt gemensamma kulturarv. Inte minst aktuellt med tanke på vad IS gör med tusenåriga lämningar i de regioner de befinner sig.”


by Ina Bäckström at September 29, 2015 03:35 PM

September 23, 2015

Wikimedia Sverige

Europaparlamentet om kulturarvets betydelse för ekonomin, miljön och den social sammanhållningen

Detta är ett gästinlägg av Karl Sigfrid. Åsikter och kommentarer som nämns nedan reflekterar inte automatiskt åsikterna från Wikimedia Sverige.

Enligt rapporten ”Cultural Heritage Counts for Europe 2015” representerar Berlins kulturmiljöer enorma värden. Foto: Junantorocreativo . CC BY-SA.

Europas kulturarv representerar stora värden för miljön, ekonomin och den sociala sammanhållningen. Det var huvudbudskapet på en konferens i Europaparlamentet den 16 september arrangerad av Europa Nostra i samarbete med parlamentets nystartade nätverk för turism. Rapporten ”Cultural Heritage Counts for Europe 2015” hävdar bland annat på att brittiska fastighetsvärden stiger med över 20 procent när det finns en närhet till skyddade kulturmiljöer. Kulturarvet beräknas driva upp fastigehtsvärden i Berlin med sammantaget 1,4 miljarder euro. Det finns många fler exempel.

Miljön värnas dessutom genom att kulturminnen samverkar med miljöintressen för att bevara ursprungliga miljöer. Studier som rapporten refererar till visar också att kulturmärken lokalt stärker den sociala sammanhållningen genom att bidra till en gemensamma identitet.

Oavsett uppfattning om hur ekonomiska, miljömässiga, sociala och kulturella värden ska rangordnas är det intressant att rapporten mäter och kvantifierar värden som annars brukas bedömas mer subjektivt.

Uwe Koch, som representerade den tyska nationella kulturarvskommittén i debattpanelen, lyfte särskilt behovet av bättre tillgång till kultur genom ny teknik. Detta för att sprida kunskap och för att nå unga människor, som i större utsträckning använder digitala kanaler.

För Wikimediarörelsen står tillgången till kunskap i centrum. Kulturens värde ökar med antalet människor som kan ta del av den. Dels direkt genom att kulturupplevelsen i sig har ett värde och dels indirekt genom att upplevelsen stärker intresset för kulturarvet.

”Cultural Heritage Counts for Europe” är inte bara namnet på en aktuell rapport utan även på ett bredare, pågående projekt. Syftet med projektet är att möjliggöra evidensbaserade bedömningar av kulturarvets betydelse genom att samla och analysera data. Det här kan vara användbart inte minst för beslutsfattare, som därmed får större möjligheter att väga in förväntade effekter av kultursatsningar i sitt underlag.

Projektet, som stöds av EU:s kulturprogram, bedrivs av fem organisationer utöver huvudorganisatören Europa Nostra:

  • European network on arts and cultural management and policy
    education(ENCATC)
  • European Association of Historic Towns and Regions(EAHTR)
  • The International Cultural Centre
  • The Raymond Lemaire International Centre for Conservation (RLICC)
  • The Heritage Alliance

Utvecklingen mot solid, databaserad forskning på kulturens område är spännande. Kanske skulle tillämpningen kunna vidgas ytterligare till att även mäta värdet av fri spridning och återanvändning av information kopplad till kulturmiljöer.


by karlsigfrid at September 23, 2015 09:10 AM

September 18, 2015

Wikimedia Sverige

Att använda öppen, historisk kartdata

Detta är ett gästinlägg av Leonard Wallentin från Journalism++. Åsikter och kommentarer som nämns nedan reflekterar inte automatiskt åsikterna från Wikimedia Sverige.

 

franska_kolonier_1953
Foto: Rotsee. CC0.

Den här veckan lanserar vi på datajournalistikbyrån Journalism++ ett API för historisk geodata, Thenmap. API:et innehåller administrativa gränser, alltså nationer, län, kommuner och liknande. Allt taget från öppen data. Ett av de uppenbara användningsområdena är förstås att göra kartor, moderna som historiska, men i API:et finns data som skulle kunna användas även för andra typer av visualiseringar. Nedan följer en guide hur du bland annat enkelt använder tjänsten på Wikipedia.

För den som snabbt och enkelt vill göra en koropletkarta på sin sajt, har vi gjort ett javascriptbibliotek, thenmap.js. För att färga kartan kopplar du den till ett Google Spreadsheet-kalkylark. I övrigt kan du kan experimentera med olika inställningar här.

Thenmap levererar geografiska gränser i antingen geojson – eller topojson -format, de båda _de facto_-standarderna för geodata på webben. Det betyder att du enkelt kan importera data till ditt favorit-publiceringsverktyg. Till exempel CartoDB, eller, eftersom du läser den här bloggposten, MediaWiki! Svenskspråkiga Wikipedia har ett tillägg installerat som heter Graph, som bland annat gör det möjligt att dynamiskt bygga (koroplet-)kartor.

Så använder du Thenmap-data på Wikipedia – en teknisk genomgång

Här är en karta över de kommuner där Socialdemokraterna fick mer än 50 procent av rösterna i kommunvalet 1973 (med 1974 års kommungränser, eftersom flera kommuner slogs samman vid årsskiftet). Nedan följer en teknisk genomgång kring hur en gör, men i korthet innebär detta att det kommer finnas fler och bättre kartor på Wikipedia som lätt kan uppdateras.

Hämta data

För att generera kartan behöver vi först hämta 1974 år kommungränser från API:et. Om API:er här tråkar ut dig, kan du [hoppa ner till det färdiga API-anropet (#apicall). API:et är uppbyggt runt olika dataset, där ett, `se-7`, innehåller just svenska kommuner. (Sjuan i namnet kommer från Open Streetmaps numrering av administrativa nivåer). Svenska län heter följaktligen `se-4`, och finska kommuner `fi-8`.) Vidare vill vi ange att det är just geodata vi är intresserade av, genom att specificera en _modul_ att anropa, `geo`. Slutligen behöver vi ange ett datum, här `1974` (synonymt med `1974-01-01`. Alla gränsförändringar 1974 skedde vid nyår, så vi kan välja vilket datum som helst under året.) Nu ser hela vårt API-anrop ut så här.

`v1` anger att det är version ett av API:et vi använder. (Någon annan version finns inte, men det betyder att den dag vi bygger om API:et, kommer äldre tjänster eller instruktioner som den här fortsätta fungera.)

Per default levererar Thenmaps API geodata i geojson-format. För att konvertera till till topojson i stället lägger till till `?geo_type=topojson` i adressen. Vi kan också skicka med namnen på kommunerna, och deras kommunkoder, för att lättare att färga kartan, och så anger vi att namnen ska vara på svenska.

En egenhet hos Thenmap-API:et är att varje geografisk yta kan vara kopplad till fler än en administrativ enhet – och vice versa. Så har t.ex. Brittiska Guyana på 1960-talet, och Guyana efter självständigheten samma gränser, och omvänt så är Sudan för och efter Sydsudans självständighet samma nation, men med olika gränser. Därför innehåller topojson-koden från anropen här ovanför en lista, som i sin tur innehåller objekt med egenskaper som namn och kommunkod. Många externa verktyg kan ha problem med det, så du kan lägga till parametern `geo_flatten_props=true`, för få ett endimensionellt objekt, emd alla egenskaper sida vid sida. Då har vi äntligen vårt färdiga API-anrop.

S-majoritet_1974
Foto: Rotsee. CC0.

Flytta in geodata på Wikipedia

Nu behöver du kopiera in topojson-koden från Thenmap till Wikipedia. (Det går antagligen att skapa Wikipedia-visualiseringar genom att hämta data direkt från Thenmap-API:et. Gör inte det. API:et är inte dimensionerat för stora mängder trafik just nu. Det _kommer_ att krascha.) Topojson-koden ligger inbäddad i en slags container, så här: `{”geo”:`**TOPOJSONKOD**`}`. Du ska med andra ord kopiera ut allt efter `{”geo”:` och för det avslutande `}`. Topojson-koden börjar med `{”type”:”Topology”,”objects”:{”collection”:{”type”:”GeometryCollection”` en massa siffror, följt av `]}`. Klistra in den koden på en wiki-sida. Så här ska det se ut.

Nu kan du använda topojsonkoden tillsammans med Graph-tillägget för att göra kartor. När du ska ange sökväg till geodatat i Graph-mallen, så gör du det så här: `/wiki/Anv%C3%A4ndare:Rotsee/Sverige_1974&action=raw` (om topojson-koden ligger på sidan Anv%C3%A4ndare:Rotsee/Sverige_1974).

Visualiserat exempel

Att göra kartor med graphtillägget är rätt knöligt, och förtjänar ett helt eget blogginlägg, men du kan med fördel kopiera någon annans kod, och modifiera den enligt dina behov. Här är en exempelmall som ritar ut Sveriges kommuner 1974, och färgar dem enligt något mönster: Användare:Rotsee/Kartmall/Sverige_1974

Den använder _Transversal Mercator_-projektion, en vanlig kartprojektion för att återge avlånga länder som Sverige, och tar emot data för att färga kommuner som en parameter som heter `data`. Så här anropas den för att färga kommunerna är Socialdemokraterna hade absolut majoritet 1974 röda:

{{Användare:Rotsee/Kartmall/Sverige 1974|data={”192″:”red”,”319″:”red”,”360″:”red”,”481″:”red”,”483″:”red”,”484″:”red”,”560″:”red”,”561″:”red”,”562″:”red”,”761″:”red”,”1060″:”red”,”1082″:”red”,”1231″:”red”,”1256″:”red”,”1260″:”red”,”1261″:”red”,”1263″:”red”,”1272″:”red”,”1277″:”red”,”1282″:”red”,”1287″:”red”,”1484″:”red”,”1488″:”red”,”1730″:”red”,”1760″:”red”,”1761″:”red”,”1762″:”red”,”1763″:”red”,”1764″:”red”,”1782″:”red”,”1783″:”red”,”1861″:”red”,”1862″:”red”,”1863″:”red”,”1864″:”red”,”1883″:”red”,”1904″:”red”,”1907″:”red”,”1961″:”red”,”1962″:”red”,”1982″:”red”,”1983″:”red”,”2061″:”red”,”2081″:”red”,”2084″:”red”,”2085″:”red”,”2101″:”red”,”2104″:”red”,”2180″:”red”,”2181″:”red”,”2182″:”red”,”2260″:”red”,”2262″:”red”,”2282″:”red”,”2283″:”red”,”2303″:”red”,”2305″:”red”,”2313″:”red”,”2361″:”red”,”2462″:”red”,”2463″:”red”,”2505″:”red”,”2513″:”red”,”2514″:”red”,”2581″:”red”,”2582″:”red”,”2584″:”red”}
}}

Och så så här blir resultatet: Användare:Rotsee/Kommuner där S hade egen majoritet 1974.

Bidra

I Thenmap-API:et finns just nu fyra dataset: Världens nationer sedan 1946, Sveriges kommuner sedan 1974, Sveriges län sedan 1968 och Finlands kommuner sedan 2011. Men API:et kan förstås fyllas med mer data. Det är förberett för att kunna rymma alternativa världsbilder (ska Somaliland ritas ut som en egen nation? Taiwan?), och gränser på olika administrativa nivåer. Däremot saknas ett gränssnitt för att bidra med egna gränser. Om du är intresserad av att hjälpa till, eller har önskemål på vad som ska ligga i databasen, så [mejla gärna oss](mailto:stockholm@jplusplus.org)!

Vi håller på att se över rådatan, som innehåller gränser från flera källor, för att se om vi kan licensiera allt under Open DatabaseLicense, eller om det finns kompatibilitetsproblem någonstans. Säg gärna till också om du har synpunkter på licensiering!

Översättningarna görs automatiskt med WikiData, men enskilda översättningar kan ersättas med manuellt gjorda, där det passar bättre. Även där tar vi gärna emot synpunkter. Tillgängliga språk varierar med dataset. De svenska kommunerna finns till exempel på svenska, engelska, finska och nordsamiska, med svenska som standarspråk.

Vad vi lägger tid på härnäst beror helt och hållet på vilka reaktioner vi får, och hur Thenmaps API faktiskt används, så hör av dig! stockholm@jplusplus.org


by Ina Bäckström at September 18, 2015 09:06 AM

September 16, 2015

Wikimedia Sverige

Vem ska stå på dina axlar?

Detta är ett gästinlägg av Pernilla Alexandersson från Add Gender. Åsikter och kommentarer som nämns nedan reflekterar inte automatiskt åsikterna från Wikimedia Sverige.

Wikimedia_Sverige_Workshop_with_Add_Gender_01
Foto: Jonatan Glad. CC0.

När jag var liten flicka så fick min mamma ofta samtal hem från läraren i min klass. Nu har Pernilla ännu en gång skrämt livet ur de andra barnen med högläsning ur sina faktaböcker. Måste hon ta med sig dem till skolan?

Det stora barriärrevet, Förhistoriska djur, Ett sånt djurliv på Kolmården, böcker om pyramidernas storhetstid i Egypten och diverse specialiserade uppslagsverk. Jag lärde mig hieroglyfer istället för att göra läxorna och Çatal Hüyük måste ju ha varit världens coolaste stad?!

Några år senare fick jag veta så mycket mer om världen. Jag upptäckte en hylla på biblioteket där jag växte upp som bara handlade om kvinnohistoria. Det fanns en bok om suffragetter, en bok om Japans bortglömda solgudinna och en del böcker om Sveriges kvinnorättsrörelse. Det var som att addera ett nytt flöde till en flod som tills dess flutit kontrollerat och stilla. Plötsligt forsade det.

Pia i Alaska läste jag också, för slumpen föll sig så att min granne var äventyraren Sven Gillsäters dotter, Pia. Jag vet inte exakt hur det kom sig att jag hamnade här, som yrke jämställdhetsexpert. Om det var Pia som inspirerade till att se världen med flera perspektiv än en vit medelålders man? Eller om det bara var så att jag inte tyckte att alla pusselbitarna i böckerna jag sträckläste föll på plats? Något var hursomhelst tveklöst fel med verklighetsbeskrivningen!

Wikimedia_Sverige_Workshop_with_Add_Gender_09
Foto: Jonatan Glad. CC0.

Som jämställdhetsexpert har jag i många år specialiserat mig på att inifrån och ut finna svar på hur organisationer arbetar framgångsrikt med inkludering. Min drivkraft i detta är ett engagemang för alla människors möjlighet att göra det bästa av sin tid på jorden. Denna drivkraft och hårt arbete som grundare och vd på Add Gender, har lett mig fram hit. Till det spännande uppdraget att få arbeta med att mejsla fram ett styrdokument som gäller inkluderingsarbetet för Wikimedia Sverige.

Wikimedia Sverige är en ideell förening vars arbete grundas på övertygelsen om att fri kunskap gör världen bättre. Alla ska därför få hjälp att skapa och bevara fri kunskap, enkelt och tillgänglig för alla [1]. Det är avgörande att det nu tas fram ett tydligt och verksamhetsnära styrdokument som svarar på dessa frågor. Det görs genom en demokratisk process som innefattar intervjuer med flera representanter för föreningen, inläsning på diskussioner, dokument och stadgar kring just dessa frågor. Det har också genomförts en workshop för föreningens medlemmar där fyra fokusområden har adresserats. Dessa fokusområden finns nu också upplagda för diskussion fram till sista september 2015.

Du som är engagerad och intresserad av föreningen, dina erfarenheter och idéer spelar roll. Så känn dig fri att bidra med ditt perspektiv. Allt sammanfattas i ett förslag på styrdokument som kommer att tas upp för diskussion och beslut i styrelsen. Efter detta kommer dokumentet att ligga till grund för det fortsatta arbetet. På så sätt förhindras spretighet i arbetet och begrepp förtydligas. Begrepp som annars förblir otydliga och försvårar målsättning och framgång för arbetet.

Wikimedia_Sverige_Workshop_with_Add_Gender_05
Foto: Jonatan Glad. CC0.

Det här är oerhört viktigt, kanske mitt viktigaste uppdrag någonsin? För någonstans letar ett barn efter sätt att sortera och förstå världen vi ärvde. Den krabaten kommer att ställa sig på tidigare kunskapshungrigas axlar och bygga vidare på vår gemensamma kunskapsbas. Lever ens du som läser detta när den personen redigerar sin första artikel på Wikipedia? Vem tar vid där du slutar? Slumpen? Grannen? Bibliotekspersonalen? Wikimedia Sverige?

Hur gick det för den lilla kunskapstörstande flickan i mig? Då och då stöter jag på en artikel eller forskningsrapport om något som engagerade mig hejdlöst som liten. Var det så att i Çatal Hüyüks genussystem byggde på att kvinnor byggde städerna och männen tog hand om boskap? Jag läste teorin som hastigast i en artikel om nya utgrävningar. Jag vet inte? Det var hursomhelst inget som berördes i boken jag läste som barn.

___

Pernilla Alexandersson är vd och grundare för konsultbyrån Add Gender AB. Hon och hennes kollegor har specialiserat sig på jämställdhetsplaner och mångfaldsrådgivning. Pernilla har en fil kand i genusvetenskap, är affärsinriktad projektledare och har lång erfarenhet av att skapa struktur, styrkraft och verkstad av ambitioner för lika möjligheter.

Hennes engagemang i Wikimedia Sverige började med en skrivstuga 2012 på Ada Lovelace Day. Då redigerade hon sin första artikel, bloggade om det, och sedan dess har hon både diskuterat och lyssnat på diskurserna kring Wikipedia, Wikimedia och ökad delaktighet. Bland annat har hon ordnat en redigerarworkshop för genusforskare, hållit kurser i inkluderingsarbete för Wikimedia Sveriges kansli, och arbetar nu aktivt med projektet.


by Ina Bäckström at September 16, 2015 12:16 PM

September 14, 2015

Wikimedia Sverige

Wikipedia som verktyg för hållbar utveckling på den Ugandiska landsbygden

Detta är ett gästinlägg av Dan Frendin och Daniel Åkerblom. Åsikter och kommentarer som nämns nedan reflekterar inte automatiskt åsikterna från Wikimedia Sverige.

800px-Landscape_at_Mbazzi_01
Mbazzi är en liten by 36 km väster om Kampala. Området var tidigare täckt med regnskog men nu breder ett mosaiklandskap ut sig över kullarna. Foto: Dan Frendin. CC BY-SA.

Detta är del 1 av 3 i en serie om Ganda Wikimedia.

2014 startade projektet hållbar utveckling i Ganda Wikimedia för att möjliggöra en snabbare kunskapsspridning av praktisk hållbar utveckling på det lokala språket luganda. I den lilla byn Mbazzi startades ett av Afrikas första Wikipediacenter.

Genom TV:s naturfilmer får vi en bild av “Afrika” som en kontinent av savanner med stora hjordar av zebror, topis och andra antiloper. De betar fredligt tillsammans med vårtsvin och en och annan flodhäst. Det är förvånande hur väl det stämmer när man kommer till Lake Mburos nationalpark i Uganda. Ökningen av både antalet arter och mängden av djur är så väldigt tydlig när man kommer inom nationalparkens gränser. Gräset är på vissa ställen så betat att det ser ut som en klippt gräsmatta i en stadspark. Man slås av hur stor den ekologiska bärkraften är i de ursprungliga ekosystemen.

Men utanför nationalparkerna breder ändlösa områden med småbönders odlingar ut sig. Det odlas matbanan, kaffe, kassava och andra afrikanska grödor. Bönder här måste anpassa sig till ett förändrat klimat där regn- och torrtider inte kommer som de brukar. De ska försörja en ökande befolkning där många lämnar landsbygden och hoppas på en bättre tillvaro i någon stad. Trycket mot de kvarvarande resterna av savann, papyrusträsk och regnskog ökar.

Det är här vårt Wikipediaprojekt Ganda Wikipedia som kunskapskanal för hållbar utveckling kommer in. Genom att lokalbefolkningen, elever och andra intresserade dokumenterar och beskriver sina grödor, nya odlingsmetoder, läkeväxter och allt annat som handlar om praktisk hållbar byutveckling kan ett nytt medvetande skapas. Detta kan stödjas av att de lokala naturvårdsorganisationerna och Ugandiska Röda Korset skriver om hälsofrågor och hur man kan sköta de ekosystem och de ekosystemtjänster som lägger grunden för överlevnad. Genom datorer och mobiltelefoner kan kunskapen spridas fort och bidra till ett hållbart samhälle.

Mbazzi Wikipediacenter är inrymt i ett litet hus i de centrala delarna av byn. Foto: Dan Frendin. CC BY-SA.
Mbazzi Wikipediacenter är inrymt i ett litet hus i de centrala delarna av byn. Foto: Dan Frendin. CC BY-SA.

Ganda Wikipedia som kunskapskanal för hållbar utveckling

Det hela började med att det skapades ett Wikipediacenter i den lilla byn Mbazzi 36 km utanför Kampala i Uganda. Byn lämnades helt under inbördeskriget på 80-talet och all regnskog som omgav byn har huggits ner. Ett fyrtiotal av de bönder som bor där nu har gått samman och bildat Mbazzi Farmer Association och försöker att med hjälp av nya jordbruksmetoder som agroforestry att få tillbaka ett välstånd i byn. En av de personer som driver jordbruk där är Paul Kiguba. Han är också lärare och programrektor på en gymnasieskola i Entebbe. När han deltog i Wikimedia Sveriges konferens om hållbar utveckling i Wikipedia i mars 2013 fick han en idé att lära bönderna skriva artiklar om det de lär sig i uppbyggnaden av Mbazzi i den lokala Wikipedian på språket luganda. Denna Wikipedia kallas ofta för Ganda Wikipedia.

 

800px-At_the_Mbazzi_Wikipedia_Centre
Mbazzi Wikipediacenter har tre datorer och ett litet bibliotek med referenslitteratur. Foto: Dan Frendin. CC BY-SA.

I januari 2014 öppnade centret med hjälp av medel från Wikimedia Foundation och Wikimedia Sverige. Mobiloperatören Orange stödde projektet med internetuppkoppling. WWF Sverige bekostade en utbildning av bönderna med hjälp av de två Wikipediaambassadörerna Paulina Bäckström och Caroline Gunnarsson. De utbildade också volontärer och personal på WWF:s projekt i närliggande områden och lärare och elever på olika skolor och universitet i Entebbe och Kampala. Även en grupp journalister i Kampala fick lära sig hur de kan få ut kunskap genom Wikipedia. En instruktör, Peter Kitaka, anställdes som tre gånger i veckan kom till centret och fortsatte att lära byborna att använda datorer och skriva i Wikipedia. I februari 2015 utbildades ett ”coreteam” inom WWF:s projekt för lärande för hållbar utveckling i Östafrika i att skriva artiklar om hållbar utveckling.

Fortsatta diskussioner och planer på att bilda ett till Wikipedia center i Ugandiska Röda Korsets lokalkontor i Masaka samt ett nationellt kontor i Kampala har förts under våren 2015. Röda korset kan med sina volontärer bidra till att artiklar om hälsa översätts från t.ex. Wikiprojekt Medicin och sedan används i de hälsoprojekt som genomförs ute i byarna på landsbygden. I januari gick Wikimedia Foundations finansiering ut och Centret har hållits öppet under första halvan av 2015 med hjälp av privata medel men behöver mer ekonomisk stöttning för att kunna fungera fullt ut de närmaste åren.

Dan Frendin

397px-Mbazzi_Wikipedia_Centre_-_battery_to_the_solar_power
Wikipediacentret drivs med hjälp av solenergi som lagras i batterier. Foto: Dan Frendin. CC BY-SA.

by Ina Bäckström at September 14, 2015 11:57 AM

September 09, 2015

Wikimedia Norge

Wiki Loves Monuments 2015 er i full gang

For femte år på rad presenterer Wikimedia Norge konkurransen Wiki Loves Monuments i Norge. Wiki Loves Monuments er en internasjonal fotokonkurranse som går ut på å ta det beste bildet av et kulturminne i Norge og laste det opp på Wikipedias bildedatabase, Wikimedia Commons. Konkurransen er sertifisert av Guinness World Records som verdens største fotokonkurranse, og i 2015 er det 32 deltakerland.

Vinneren av den norske utgaven av konkurransen får et gavekort på 9 000 kroner, mens ekstrapremie blir delt ut til den som laster opp flest bilder av kulturminner som ikke allerede har bilde på Wikimedia Commons, samt at juryen har en spesialpris for et godt formidlingsbilde. I tillegg kommer fem bokpremier fra Riksantikvaren til bilder som utmerker seg.

Les mer og delta i konkurransen her

Dette bildet av Skarnsundbrua vant førsteplass i den norske konkurransen i 2014.
Foto: Henny Stokseth, CC-by-SA 4.0 NO

by Jon Harald Søby at September 09, 2015 12:41 PM

Ny praksisstudent hos Wikimedia Norge!

Melinda Leung

Melinda Leung

I september og oktober skal Melinda Leung være i praksis hos Wikimedia Norge. Det er vi veldig glade for! Melinda er student ved Karlstads Universitet, hvor hun blant annet studerer IT og prosjektledelse på bachelornivå. Tidligere har hun jobbet hos FotoKnudsen og hun er selvsagt skikkelig flink til å ta bilder. Hun er dessuten et realt organisasjonsmenneske som var med på å starte opp festivalen Elektrostat i sin tid, en festival for elektronisk musikk, og mens hun fremdeles bodde i Norrköping, var hun leder for Svenska Freds- och skiljedomsforeningen.

9. oktober  er hun med på arrangementet vi skal ha på Nobels fredssenter i Oslo (kl 10-15) i anledning annonseringen av Nobels fredspris, så bli med dit og møt henne!

 

 

by Astrid Carlsen at September 09, 2015 11:32 AM

September 04, 2015

Wikimedia Sverige

Ett besök på Mbazzi Wikipediacenter i Uganda Del 3

Detta är ett gästinlägg av Dan Frendin och Daniel Åkerblom. Åsikter och kommentarer som nämns nedan reflekterar inte automatiskt åsikterna från Wikimedia Sverige.

Dan Frendin och Daniel Åkerblom har återbesökt byn på landsbygden utanför Kampala i Uganda. Under juli i år kom de tillbaka till Mbazzi Wikipediacenter och pratade med volontärer och de aktiva bönderna om utvecklingen. Det här är del tre i vår bloggserie om Ganda Wikimedia. Läs del ett och del två.

Mbazzi_Wikipedia_Centre_and_Mbazzi_Farmers_Associations_july_2015_01
Mbazzi Farmers Associations ordförande har precis besökt centret. Foto: Dan Frendin. CC BY-SA.

Mbazzi har under några år genomfört olika utvecklingsprojekt i byn. Ett av de senaste är ett vattenprojekt där ett fyrtiotal bönder fått hjälp med att bygga upp samlingsdammar för regnvatten. Genom detta behöver inte byinvånarna lägga massor av tid på att gå till en källa och hämta vatten. En kvinna berättade att istället kunde nu hennes barn gå till Wikipediacentret och lära sig använda datorer och hämta kunskap från internet. Barn och ungdomar som gått till centret hade mycket lättare att komma in i dataundervisningen i skolan sa en annan mamma.
Wikipediacentret hade också lett till ett ökat intresse för att lära sig läsa och skriva och att lära sig engelska hos de i byn som inte kunde det. Det sågs som en möjlighet att ha som ett utbildningscenter för vuxna i allmän läs­ och skrivkunnighet. De som från början kunde lite engelska har förbättrat sina kunskaper i språket betydligt sedan de fick centret sa en av bönderna.
En grupp på fem människor från grannbyn hade gått över kullarna för att få vara med på vårt möte. De hade en verksamhet där de producerade ekologisk gödning och de sa att de också ville ha ett Wikipediacenter.

Mbazzi_Wikipedia_Centre_and_Mbazzi_Farmers_Associations_july_2015_04
Bybor samlades utanför Wikipediacentret och berättade vad de lärt sig av att arbeta med Wikipedia. Foto: Dan Frendin. CC BY-SA.

Det fanns dock också några problem som byborna tog upp. Genom det avtal med Orange som de hade fick de 100 Mb per månad till sin internetuppkoppling. Det var för lite för att räcka till all research som krävdes för artiklarna de ville publicera. Ibland när de skulle publicera var internetmängden slut så de fick vänta till nästa månad för att ladda upp en artikeln.

Mbazzi_Wikipedia_Centre_and_Mbazzi_Farmers_Associations_july_2015_03
Flera av byborna som kom var kvinnor som tillhörde utvecklingsgruppen ”Mbazzi Farmers Association” Foto: Dan Frendin. CC BY-SA.

En kvinna tog upp avstånden i byn som ett problem. De som bor långt ifrån centret har lång väg att gå dit. Hon undrade om det skulle kunna gå att göra det mer mobilt. Paul Kiguba berättade då att han fått höra om ett projekt i Jinja i östra Uganda där en instruktör tar med sig 10 laddade datorer i låda på en “boda boda” (ugandisk motorcykeltaxi) och åker ut till skolor och organisationer där de har lektioner i datakunskap. Ett liknande koncept skulle kanske kunna utvecklas i Mbazzi eller andra ställen där vi driver Ganda Wikipedia projektet. Paul tog också upp en annan möjlighet där 10 familjer som bor nära varandra kunde dela på en solladdad läsplatta eller dator som de lånar från centret. Vi har tidigare sett att “Barefoot College” i Indien tagit fram en enkel och billig läsplatta. Sådana skulle kunna provas i en framtida utveckling av Wikipediaprojektet i Mbazzi.

Dan Frendin och Daniel Åkerblom
Lärare i naturkunskap och hållbar utveckling, Kalmar

Mbazzi_Wikipedia_Centre_july_2015_04
Initiativtagaren Paul Kiguba visar upp en samling artiklar om hållbar Utveckling som fungerar som referenser till flera av de artiklar som publicerats. Foto: Dan Frendin. CC BY-SA.

by Ina Bäckström at September 04, 2015 10:09 AM

September 03, 2015

Wikimedia Sverige

Besök på Mbazzi Wikipediacenter i Uganda

Detta är ett gästinlägg av Dan Frendin och Daniel Åkerblom. Åsikter och kommentarer som nämns nedan reflekterar inte automatiskt åsikterna från Wikimedia Sverige.

Dan Frendin och Daniel Åkerblom har återbesökt byn på landsbygden utanför Kampala i Uganda. Under juli i år kom de tillbaka till Mbazzi Wikipediacenter och pratade med volontärer och de aktiva bönderna om utvecklingen. Det här är del 2 i vår bloggserie om Ganda Wikimedia. Läs del 1 här.

800px-The_road_in_Mbazzi,_Mpigi_district_in_Uganda_01
Vägen in i Mbazzi. Foto: Dan Frendin. CC BY-SA.

Vi stannade först till vid en gård som tillhör Mbazzi Farmer Associations ordförande. Hon och hennes familj hade byggt en fiskdamm på sin bakgård. Peter Kitaka som varit instruktör på centret berättade att någon av bönderna hade läst en artikel på engelska Wikipedia om ”fishfarming”. Artikeln handlade om hur man odlade fisk storskaligt. Bönderna samlades och delgav varandra all den kunskap de hade om fiskodling gemensamt och kom fram till ett sätt att göra det småskaligt. En av bönderna började att testa det praktiskt och en annan skrev en artikel om det på Ganda Wikipedia. Nu finns det dammar på tre ställen i byn.

800px-Fishfarming_in_Mbazzi (kopia)
En av de fiskdammar som bönderna i Mbazzi byggt. Foto: Dan Frendin. CC BY-SA.

Det tar 6 månader att odla upp de malar som lever i dammarna. En fullvuxen mal kan man få 10 000 Ugandiska shilling för vilket motsvarar ca 25 Svenska kronor. Att bygga en damm kostar en del  och den fiskmat man måste köpa är också ganska dyr men när man räknat bort omkostnaden blir det en ändå vinst på ca 1000 000 Ugandiska shilling var 6:e månad. Det motsvarar ca 2 500 kr och är mycket med ugandiska mått mätt. En fiskare eller en bonde kan tjäna cirka 2000 – 5000 Ugandiska shilling om dagen som jämförelse.
Instruktören, Peter, berättade också att bönderna genom Wikipedia inspirerats till att odla nya grödor som t.ex lök och rödbetor. Arbetet med Wikipedia har möjliggjort en kultur av kunskapsdelning som inte fanns tidigare. Tidigare hade bönderna odlat det det man traditionsenlig odlat i de områdena. Nu är det lättare att hitta och prova nya sätt att försörja sig och de har fått ett större självförtroende och tillit till deras förmåga till innovation.

633px-Catfish_from_a_fishpond_in_Mbazzi,_Mpigi_district,_Uganda_02
När fiskdammen rengörs var 3-4 vecka för man över malfiskarna till en liten damm vid sidan om. Foto: Dan Frendin. CC BY-SA.

När vi varit hos ordföranden i Mbazzi Farmer Association åkte vi ner till Wikipediacentret. Där hade flera av de bönder som var aktiva i projektet redan samlats och vi satte oss i skuggan av ett träd och pratade om centret och om vad människorna i byn lärt sig genom det. Paul Kiguba, som startade centret, inledde med att berätta hur Wikipediacentret växt fram och Dan berättade om hur han presenterat projektet för UNESCO och UNEP och att det finns ett intresse för vad Mbazzibönderna gör inom FN.
Vi kom snart in på frågan vad de lärt sig genom Wikipediacentret. Första halvåret fick de mest lära sig datakunskap. Tidigare hade de inte haft tillgång till datorer och Internet. Nu hade arbetet med Wikipediartiklar gett dem ett nytt självförtroende att testa av nya saker och de hade fått nya vänner både lokalt och internationellt genom “talk page” sidorna. De kände nu att de kunde få större del av den kunskap som finns i hela världen och de hade börjat utforska olika delar av det som de lärt sig genom sitt byutvecklingsprojekt.

800px-Beetroot._One_of_the_new_crops_in_Mbazzi._01
Rödbetor är en av de nya grödor som bönderna lärt sig odla efter att de börjat använda och skriva artiklar i Ganda Wikipedia. Foto: Dan Frendin. CC BY-SA.

En av bönderna betonade att det inte bara är att skriva en artikel. Man måste göra sin efterforskning först och detta hade hjälpt honom mycket. De hade utvecklat ett system med gemensamma sittningar för att gå igenom vad som var viktigt att få med i olika Wikipedia artiklar i Ganda Wikipedia. De pratade igenom ämnet, delade med sig av sina kunskaper och enades om vad som skulle vara med. Det var deras sätt att se till att det var rätt information som lades in. Det är ju inte ett gängse sätt att arbeta med källor men ett intressant sådant att diskutera vidare i frågan om hur vi skall hantera de många muntliga källor som finns i afrikanska länder.
En av bönderna sa att de också hade hittat nya marknader för sina produkter. Det var inte kopplat till Wikipedia direkt utan mer en spin off effekt av att de lärt sig hantera datorer och att söka på Internet.

Dan Frendin och Daniel Åkerblom
Lärare i naturkunskap och hållbar utveckling, Kalmar


by Ina Bäckström at September 03, 2015 08:44 AM

Gästblogg: Fotosafari i Tornedalen

Detta är ett gästinlägg av Silaks. Åsikter och kommentarer som nämns nedan reflekterar inte automatiskt åsikterna från Wikimedia Sverige.

Jag upptäckte att det inte finns mycket bilder från Tornedalen, något som är tråkigt då det är en plats i Sverige med mycket historia och skönhet, i all sin enkelhet. Jag är själv uppvuxen i Haparanda och har även bott i Tärendö och besökt många platser runt om Tornedalen, så till den här resan tog jag på mig uppgiften att utöka bildbanken om Tornedalen här på Wikipedia så mycket jag kunde.

Att ta bild på varje småby är svårt och otroligt tidskrävande och det finns inte alltid mycket att ta bild på förutom naturen. Jag ville gärna inte ta direkta bilder på specifika hus eftersom det faktiskt bor folk i dem. Där det gick försökte jag få en överblicksbild. Det går inte heller att stanna vid varje by, det skulle tagit mycket längre tid och vi hade behövt flera veckor på oss. Det är långa avstånd där uppe.

Vi hade ärenden upp till Kiruna och passade på att ta bilder längs hela vägen. Det blev en uppstickare upp till Riksgränsen med bilder längs vägen. Det var väldigt trevligt att stanna vid många av dessa ställen, ställen jag inte vart på sedan barn och tonåren. Några ställen såg jag även för första gången även om jag visste att de fanns där. Att kunna dela med mig av mitt Tornedalen på detta sätt känns kul och givande. Kanske kan jag till och med locka upp några turister som får njuta av naturen, midnattssolen, bastubad och alla trevlig jordnära människor.

Passade även på att ta några bilder i finska Ylitornio eftersom vi var i närheten och Finland har alltid funnits nära mig och därför känns det naturligt att dela med mig av bilder därifrån också när jag kan. Hoppas att alla där ute uppskattar dem och använder dem vi behov.

Silaks, fotograf för Wikimedia Commons

1920px-Övertorneå_centrum_bild_16
Övertorneå centrum. Foto: Silaks. CC BY-SA 4.0.
1920px-Övertorneå_centrum
Övertorneå begravningsbyrå. Foto: Silaks. CC BY-SA 4.0.
1920px-Övertorneå_centrum_svensk_och_finsk_postlåda
Övertorneå centrum svensk och finsk postlåda. Foto: Silaks. CC BY-SA 4.0.
1920px-Tornedalens_folkhögskola_bild_10
Tornedalens folkhögskola i Övertorneå. Foto: Silaks. CC BY-SA 4.0.
1920px-Laestadiusskolan
Laestadiusskolan i Pajala. Foto: Silaks. CC BY-SA 4.0.

by Ina Bäckström at September 03, 2015 08:24 AM

September 02, 2015

Wikimedia Norge

Wikikurs for kvinnelige studenter høsten 2015

Denne høsten kommer vi i Wikimedia Norge til å gjøre enda mer av det vi synes er skikkelig gøy, nemlig å lære folk opp i hvilken fantastisk formidlingskanal Wikipedia er!

Gjennom høsten skal vi nemlig besøke ni universitets- og høyskolebibliotek for å holde Wikipedia-redigeringskurs for kvinnelige studenter. Som vi har skrevet om flere ganger her tidligere, så er antallet kvinnelige bidragsytere på Wikipedia ikke mer enn ti prosent, og det vil vi gjerne endre på.

Skrivekurs på Høgskolen i Oslo og Akershus. Foto Astrid Carlsen. CC-BY-SA-4.0

Skrivekurs på Høgskolen i Oslo og Akershus. Foto Astrid Carlsen. CC-BY-SA-4.0

Stedene du finner oss i løpet av høsten er disse (listen oppdateres etter hvert som flere datoer kommer på plass):

  • 25. september: Norges teknisk-naturvitenskapelig universitet, Trondheim
  • 28. september: Universitetet i Oslo, Oslo
  • 1. oktober: Universitetet i Stavanger, Stavanger
  • 6. oktober: Høgskolen i Lillehammer, Lillehammer
  • 8. oktober: BI Nydalen, Oslo
  • 14. oktober: Universitetet i Agder, Kristiansand
  • 21. oktober: Universitetet i Nordland, Bodø

 

Kursene er alle sammen gratis, og påmeldingsinformasjon legges ut på nettsidene til de aktuelle bibliotekene og på vår Facebook-side. Kursholdere er Jorid Martinsen og Åsa Paaske Gulbrandsen.

 

Prosjektet  har fått støtte av Fritt ord og Finansmarkedetsfondet.

by Jorid Martinsen at September 02, 2015 09:28 AM

September 01, 2015

Wikimedia Sverige

Fototävlingen Wiki Loves Monuments drar idag igång för femte året i Sverige!

Förra årets vinnarbild på fartyget Sarpen. Foto: ElinKellersson [CC BY-SA 3.0].
Du är härmed inbjuden till att delta i världens största fototävling och göra Wikipedia ännu bättre. Tävlingsbidragen används nämligen för att illustrera Wikipedias artiklar och når därmed en väldigt stor publik. Dina bilder blir ett sätt att visa upp ditt områdes lokalhistoria för hela världen.

Vi samarbetar med RiksantikvarieämbeteSjöhistoriska museet och ArbetSam och har tillsammans med dem satt upp listor på objekt att fotografera. Där finns byggnadsminnen, fornminnen, k-märkta fartyg samt arbetslivsmuseer. Listorna är uppdelat på vilket typ av objekt det rör sig om och var i landet det finns och genom dem kan du snabbt identifiera vad som behöver nya eller bättre bilder nära dig.

Vi planerar ett antal olika evenemang för att tillsammans åka runt och fotografera ett område. Vi kommer att skriva mer om det här vid ett senare tillfälle.

Tävlingen pågår fram till onsdagen 30 september och därefter kommer en svensk jury välja ut 10 foton från den svenska deltävlingen som går vidare till den internationella finalen. I både den svenska deltävlingen och i den internationella tävlingen kan du utöver ära även vinna fina priser, bestående av böcker, upplevelser och lite roliga prylar.

För att läsa mer om den svenska deltävlingen, se vår hemsida www.wikilovesmonuments.se.


by John Andersson at September 01, 2015 09:36 AM

August 13, 2015

Wikimedia Sverige

Wikimedia SE visar på färg!

Detta är ett gästinlägg av Jonatan Svensson Glad (@JonatanGlad). Åsikter och kommentarer som nämns nedan reflekterar inte automatiskt åsikterna från Wikimedia Sverige.

Bild på regnbågsflaggan.
Foto: Jonatan Svensson Glad. CC BY-SA.

Som en av Wikimedias få HBTQ-redigerare ser jag ett stor bristfällighet bland artiklar samt media relaterat till just HBTQ-relaterade ämnen. Just därför valde jag att spendera min Pride-vecka i juli och augusti 2015 med att utöka vår mediedatabas Wikimedia Commons.

Av Wikimedia Sverige lånade jag en utmärkt kamera och annat material jag behövde för att fotografera. Jag tog över ett tusen bilder varav omkring ett hundra bilder laddades upp på min privata facebook och delades, under en fri licens (CC BY-SA) och omkring två hundra till Wikimedia Commons under samma licens.

Veckan började med att jag dök förbi på kontoret för att låna en mikrofon som jag hade tänkt att  använda för att både intervjua personer, och så klar för att visa att jag var från WikimediaSE/Wikipedia. Det visade sig att mikrofonen inte fungerade utmärkt (inte alls), men den fungerade ändå utmärkt som en reklampelare.

Första dagarna fanns alla aktiviteter på Pride House, där det var fotograferingsförbud såvida man inte ansökt om presspass (ackreditering) vilket jag inte hade gjort. Detta ledde till att jag fick lämna Pride House och gå ut på stan för att leta Pride-influerant material, som flaggor och ballonger.

Veckan avslutades med den stora paraden. Tack vare Socialdemokraternas Ungdomsförbund fick jag gå med i tåget och springa fritt bland de tågande, utan att bli utskickad att stå bland de som tittade på tåget. Detta ledde till att de flesta bilder jag tog från paraden var från SSU samt Socialdemokraternas del av paraden.

Wikimedia Foundation hade ett projekt i början av sommaren, som sker varje år, som heter Wikimedia Loves Pride, men då Stockholm Pride sker i slutet av sommaren så blev dessa bilder inte en del av det projektet.

Allt som allt var det en lyckad vecka, den hade kunnat bli ännu bättre om den hade planerades lite mer i detalj månader innan, samt om pressackreditering sökts från Wikimedia Sverige, någonting att ta med sig till nästa år.

För att se samtliga bilder uppladdade på Wikimedia Commons från detta evenemang, se här.

Jonatan.

Läs mer om Wikimedias stöd till gemenskapen Här.


by Jonatan Svensson Glad (Josve05a; @JonatanGlad) at August 13, 2015 02:24 PM

August 10, 2015

Wikimedia Sverige

Snart passerar vi 2,5 miljarder redigeringar!

TackNyhetbrev

Enligt våra uträkningar bör vi passera 2,5 miljardersgränsen strax efter kl 18.00 ikväll. Det här är en stor milstolpe på väg mot Wikipedias vision: en värld där varje människa kan ta del av och bidra till summan av all kunskap.

Wikipedia är idag världens sjunde mest besökta webbplats med ca 500 miljoner besökare som varje månad går in på den digitala encyklopedin för att leta information och delta i att göra kunskap fri och tillgänglig för alla.

Vi passar såklart på att tacka alla som ställer upp och redigerar och bidrar för er fantastiska insats!


by Ina Bäckström at August 10, 2015 03:20 PM

Gruvutforskning i Bergslagen som ett sätt att fota för Wikipedia

Detta är ett gästinlägg av användare Vivo, tidigare publicerat på WikiHedemoras blogg. Åsikter och kommentarer som nämns nedan reflekterar inte automatiskt åsikterna från Wikimedia Sverige.

Vivo med kamera högst upp på en gruvlave och en milsvid utsikt framför honom.
Användaren Vivo högst upp i en gruvlave. Foto: ArildV, cc-by-sa 4.0

Under helgen 16–17 maj 2015 genomfördes en så kallad bergslagssafari i trakten kring Hedemora i södra Dalarna, sponsrad av Wikimedia Sverige. Bergslagssafari är en resa inom ramen för Wikipediaprojektet Projekt bruk och bergslag, med primärt syfte att få fler bilder till Wikipediaartiklar (såsom Hedemora Dieselklensmide eller von Wright), men även lägga många bilder på Wikimedia Commons, som kan komma till nytta i andra sammanhang. De huvudsakliga resmålen brukar ha anknytning till gruvor och bruk, men längs vägen fotograferas alltid mycket annat, såsom hus, kyrkor och minnesstenar. För att följa med behövs varken fotoutrustning eller vilja att fotografera, det är helt ok att bara följa med – kan resan ge inspiration till att skriva på Wikipedia så är det lika värdefullt.

Två personer inne i en gruvgång.
Användarna Vivo och ArildV i en gruvgång. Foto: Vivo, cc-by-sa 4.0

Lördagen började med tågförseningar, varför resan tog sin start med sevärdheter inne i Hedemora och lunch på en restaurang, innan vi styrde mot Garpenberg, Fors, Näs bruk och Horndal.Liksom tidigare genomförda bergslagssafaris var formerna ganska lösa. Ett antal wikipedianer (personer aktiva på Wikipedia) visade intresse och en ungefärlig rutt stakades ut. Några användare fick lämna återbud, men istället fick några andra syn på evenemanget och kunde ansluta sig. Deltagarantalet blev till slut två på lördagen och fem på söndagen.

På söndagen fick vissa saker lösas och resrutten planeras om. Tack vare att bergslagssafarins koncept bygger på improvisation och ad hoc-lösningar gick det bra. Då det regnade valde vi att i första hand titta på saker under tak, såsom Bispbergs gruvlave, Hedemora gammelgård och Husby kyrka.

Tre fotografer med kameror från Wikimedia Sveriges teknikpool.
Förevisning av fotoutrustning från Wikimedia Sveriges teknikpool i laven vid Bispbergs gruva. Foto: Vivo, cc-by-sa 4.0

Liksom tidigare gånger blev resan ett uppskattat sätt att se nya miljöer och träffa andra wikipedianer. Sett i ett större perspektiv är det en del i en slags subkultur bland wikipedianer – personer som gärna gör saker tillsammans. Wikipedia är inte bara ett uppslagsverk, utan kan beskrivas som ett slags kulturellt pussel, med utrymme både för människor som vill göra saker ensamma och för sådana som helst är tillsammans med andra. I år var det bara etablerade wikipedianer med, men tidigare har även personer som inte är aktiva, men vill lära sig mer, följt med – något som inte bara accepteras utan med värme uppmuntras.

Minnessten över överste Martin Ekström.
På förfrågan från användaren Riggwelter letade Vivo och ArildV upp en minnessten. Foto: Vivo, cc-by-sa 4.0
Epitafium för Georg Henrik von Wright i Husby kyrka i Dalarna.
Epitaf i Husby kyrka. Foto: Edaen, cc-by-sa 4.0
Rämmil och bråte i den förfallna kraftstationen i Turbo.
Ett besök i den förfallna kraftstationen i Turbo. Foto: Vivo, cc-by-sa 4.0

by Axel Pettersson at August 10, 2015 11:13 AM

August 05, 2015

Wikimedia Sverige

Vanliga frågor om Wikipedias kvinnounderskott

FAQ och projektsammanfattning på Wikimedia.

Under flera år har den ideella föreningen Wikimedia Sverige fått pengar från statliga Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (tidigare Ungdomsstyrelsen) för att minska kvinnounderskottet på Wikipedia (2013, 2014, 2015). Som en del i transparensarbetet – vi publicerar redan budget och bokföring löpande – finns nedan svar på de vanligaste frågorna som vi har mött när det gäller kvinnounderskottet.

Varför är kvinnounderskottet ett problem?

Wikipedia är en av världens mest besökta webbplatser med omkring en halv miljard besökare per månad. Wikipedias mål är att ge världen tillgång till mänsklighetens samlade kunskap. Vi arbetar därför med att stödja alla underrepresenterade grupper. Mätningar har visat att bara någonstans mellan 9 och 23% av alla som bidrar till Wikipedia är kvinnor. Det underskottet påverkar innehållet i Wikipedia. Bristen på mångfald  bland de som skriver artiklar gör att ämnesområdena som täcks på Wikipedia kan bli ofrivilligt homogena.  Inom vissa områden saknas artiklar om kvinnor som borde ha artikel, och artiklar som främst intresserar kvinnor är kortare än dem som främst intresserar män. Detta underskott kan även styra ordval, tolkningar och vad som behandlas i ämnet. Även om de flesta som skriver artiklar på Wikipedia gör det med ett stort engagemang och med en vilja att skriva på ett encyklopediskt sätt så kommer den massiva underrepresentationen av kvinnor göra att artiklarna skrivs ur ett visst perspektiv.

Läs mer: Spelar Wikipedias kvinnounderskott någon roll?

Menar ni att det finns manlig och kvinnlig kunskap?

Nej. Vi skiljer på ”manlig” och ”männens” kunskap och konstaterar att om det till en övervägande del är män som skriver uppslagsverket Wikipedia, blir det per definition nästan bara männens kunskap som skrivs. Det ligger inte i linje med Wikipedias mål.

Om vi lyckas locka lika många kvinnliga som manliga bidragsgivare kommer vi ha många fler bidragsgivare, och ett betydligt större och bättre uppslagsverk.

Om män klarar av att börja skriva självmant, varför klarar inte kvinnor att göra det?

Antalet män som skriver på Wikipedia är egentligen inte särskilt stort, det heller, men fler män än kvinnor tar steget att börja redigera på Wikipedia. Orsakerna till att såväl män som kvinnor inte börjar redigera är flera, men verkar gälla kvinnor i högre grad:

  • det är en viss inlärningskurva att börja redigera Wikipedia
  • det krävs självförtroende att hävda att man har kunskap
  • det kan förekomma konflikter mellan användarna
  • Wikipedia är inte särskilt socialt inriktat, utan fokuserar på resultatet
  • det kan vara ensamt att redigera i vissa ämnen, eftersom de flesta är intresserade av andra saker

Kvinnor har bevisligen varit mindre benägna att själva börja redigera Wikipedia – och erfarenheter från andra områden, exempelvis mjukvarubranschen, visar att underrepresenterade grupper kan behöva stöd för att känna sig välkomna.

Läs mer: Varför skriver inte kvinnor på Wikipedia?

Är det så svårt att redigera på Wikipedia att det behövs kurser?

Det är i regel inte så svårt att göra sin första redigering. Man klickar “redigera” längst upp på en artikel, ändrar texten och klickar “spara texten”. Däremot har Wikipedia många regler om vilka artiklar som kan vara kvar, hur man formulerar sig, vilka källor som kan användas. Det är regler som har mejslats fram under uppslagsverkets snart 15 år långa historia och som används för att göra Wikipedia bättre. Den som försöker att redigera på egen hand har därför en liten uppförsbacke och kan få se sina försök att redigera artiklarna återställda. Det vill vi undvika. Med hjälp av trevliga guider är det större chanser att deltagarna lyckas och dessutom återkommer som regelbundna skribenter.

Om kvinnor inte vill skriva, måste vi tvinga dem då?

Ingen bör bli tvingad att skriva på Wikipedia. Det är heller inte det de projekt som Wikimedia Sverige driver går ut på. Vad det handlar om är att ge fler kvinnor möjligheten att i lugn och ro lära sig hur Wikipedia fungerar, testa sina vingar och få stöd av vana wikipedianer.

De flesta kvinnor (och män) har inte övervägt möjligheten att skriva på Wikipedia eller vilka skäl det kan finnas att göra det. Pengarna används därför bland annat till att se till att fler människor får en möjlighet att diskutera sitt eget deltagande. Läs våra tio skäl för kvinnor att skriva på Wikipedia (del 1 och del 2).

Det finns ett annat syfte med projektet också, nämligen att inspirera fler män att skriva om kvinnor på Wikipedia. Genom att använda sig av den stora gruppen män som redan redigerar och fokusera dem på artiklar om kvinnor, breddas Wikipedias artikelbestånd. Ju fler artiklar om kvinnor som blir bättre, desto bättre för alla.

Handlar det här om att kvotera in kvinnor?

Nej. Det handlar om att stötta underrepresenterade grupper. Målet är heller inte att tränga ut eller konkurrera med den existerande användargruppen, utan att utöka och samarbeta med den.

Har arbetet gett några resultat?

Arbetet har verkligen gett resultat, men innan vi ger fler detaljer behöver vi berätta att ingen riktigt har gjort någonting sånt här tidigare. Visst har det funnits arbete med att stödja underrepresenterade grupper inom andra sammanhang förut, men Wikipedia är en något unik situation. Dess användare är utspridda och arbetar nästan uteslutande online men måste ändå samarbeta, det är frivilligarbete, arbetet är trots det ganska avancerat och styrs av delvis föränderliga riktlinjer, resultatet används av stora delar av allmänheten, och det finns ingen chef eller redaktion som bestämmer i slutänden. Därför har det inte enbart gått att kopiera lyckade projekt, och vi har varit tvungna att dels utreda varför kvinnor inte bidrar så att vi kan lägga energin på rätt saker, dels testa vad som fungerar här i Sverige, eftersom andra länder delvis har andra förutsättningar.

Med hjälp från olika organisationer som gjort liknande förändringar tidigare har vi och Wikimedia-rörelsen internationellt därför börjat lära oss vad som fungerar och vad som inte fungerar. En sak vi har upptäckt är att så kallade ”skrivstugor” är ett bra sätt att påverka en begränsad mängd artiklar under en kort tid, och att återkommande skrivstugor kan påverka hela ämnesområden. De flesta skrivstugor har dessutom haft en betydligt mer jämn könsfördelning än resten av Wikipedia.

Efter fokuset på kvinnounderskottet har också diskussionsdynamiken på Wikipedia förändrats till det bättre, eftersom det behövs fler olika röster i diskussionerna för att göra dem mer nyanserade. Det är något som påverkar även de artiklar som inte direkt berörs av skrivstugor och andra initiativ.

Läs mer: Hur får vi fler kvinnor att skriva på Wikipedia? och Vad är det effektivaste sättet att lösa kvinnounderskottet på Wikipedia?

Vad går pengarna till?

Det enklaste sättet att se vart pengarna går är att gå in på varje ansökan, där vi presenterar vad vi vill använda pengar till. (Återigen: 2013, 2014, 2015.)

Finns det mer information om kvinnounderskottet?

Ja, på vår förenings wiki finns en bra portalsida med länkar till mycket mer information. På svenska finns Wikimedia Sveriges texter om kvinnounderskottet samlade här. Och det finns en FAQ om projektet på föreningens wiki.

Fler frågor

Har vi glömt några frågor? Kommentera nedan eller kontakta oss för mer information.


by Lennart Guldbrandsson at August 05, 2015 12:24 PM

Fortsatt panoramafrihet efter Wikimediarörelsens kampanj

View from EU Parliament Foto: Björn Laczay, CC BY 2.0, via Wikimedia Commons

Den 9 juli röstade Europaparlamentet för att bevara friheten att fotografera byggnader och skulpturer för att sedan publicera bilderna på nätet. Bakgrunden till omröstningen var ett franskt förslag om att den rätten, panoramafriheten som den brukar kallas, skulle begränsas till att gälla enbart för icke-kommersiell användning av bilderna.

Omröstningen i Europaparlamentet föregicks av en intensiv kampanj från Wikimedia-rörelsen. Wikipedia och andra Wikimedia-projekt skulle nämligen drabbas hårt om idén att begränsa panoramafriheten förverkligades. Även om Wikipedia är ett icke-kommersiellt projekt får bilderna på webbplatsen återanvändas fritt, även kommersiellt, enligt filosofin att all kunskapsspridning är bra.

Förslaget om att begränsa panoramafriheten, som var en del i den så kallade Julia Reda-rapporten om upphovsrätten i EU, hade tidigare bifallits i Europaparlamentets utskott för rättsliga frågor. För att förslaget inte slutgiltigt skulle godkännas i plenum behövde vi för det första ett yrkande om att ta bort den problematiska skrivningen. Ett sådant yrkande hade inte tillkommit av sig självt, utan att det tillkom var resultatet av att parlamentarikerna blev kontaktade av ett stort antal medborgare. Dessa kontakter var i sin tur resultatet av Wikimedias insats. Ingen annan organisation uppmärksammade frågan, annat än som en följd av Wikimedia-kampanjen.

När omröstningen närmade sig fanns det enstaka Europaparlamentariker som kallade frågan för en icke-fråga eftersom förslaget ändå skulle komma att röstas ned. De sista dagarna inför voteringen var det sant att förslaget om begränsad panoramafrihet bedömdes ha små chanser att överleva, men det berodde på att Europaparlamentarikerna utsatts för stort tryck, direkt genom medborgarkontakter och indirekt genom media. Utan detta tryck hade de inte uppmärksammat den problematiska skrivningen, som därmed hade släppts igenom i likhet med flertalet andra förslag som godkänts i ansvarigt utskott.

 

“Lots of people worked on this issue. And I think Wikimedia deserves a lot of the credit for the way it went. Your campaign was extremely effective.”
Max Andersson, Europaparlamentariker(MP)

Julia Reda-rapporten är inte juridiskt bindande och innehåller inga skarpa lagförslag. Rapporten är dock betydelsefull eftersom det är Europaparlamentets enda officiella inspel till kommissionen inför den kommande upphovsrättsreformen. När EU-kommissionen senare lägger ett skarpt förslag om att reformera upphovsrätten måste detta förslag godkännas av parlamentet, och därför tar kommissionen hänsyn till Europaparlamentets ståndpunkter redan nu. Det är sannolikt att flertalet parlamentariker gör samma ställningstagande igen om frågan på nytt dyker upp deras bord, så det är viktigt att det blir rätt redan första gången. Ansvariga kommissionärer har flera gånger upprepat att de lägger stor vikt vid Julia Reda-rapporten, som är långt mer än bara en opinionsyttring.

Wikimedia-kampanjen vilade huvudsakligen på två ben. Det ena var mediauppmärksamhet för frågan och det andra var direkta kontakter med Europaparlamentarikerna.

Att få medias uppmärksamhet är i regel en utmaning – pressansvariga på politiska partier arbetar ofta utifrån tumregeln att bara var tionde pressmeddelande resulterar i en artikel – och särskilt tufft är det när frågan är smal. Ju smalare frågan är desto viktigare blir det att den kan inkluderas i en större berättelse.

I Storbritannien paketerade medierna inskränkt panoramafrihet som ytterligare ett exempel på klåfingrigt detaljstyre från Bryssel. Fokus låg inte i första hand på Wikipedia utan på privatpersoners semesterbilder och hur de skulle påverkas. Frågan plockades upp av brittiska politiker och blev betydligt större än någon annanstans i Europa. Efter några dagars offentlig debatt blev det för brittiska politiker omöjligt att stödja förslaget om att begränsa panoramafriheten, och Europaparlamentariker som tidigare hade stött förslaget i utskottet tvingades byta sida.

I Sverige var diskussionen lugnare och mer inriktad på panoramafrihetens betydelse för Wikipedia. Det beror delvis på att Wikimedia-rörelsen stod för en större del av medianärvaron.

Utöver mediarapporteringen fick Europaparlamentarikerna meddelanden från wikimedianer, fotografer och andra medborgare som ville uppmärksamma dem på panoramafrihetens betydelse. Inom Wikimedia-rörelsen spreds information om situationen i Europaparlamentet via egna diskussionsforum.

Det är bra att det förs en diskussion om huruvida Wikipedia som tjänst ska användas för att föra fram Wikipedia-relevanta budskap vid sidan av den neutrala informationen i uppslagsverket. Oavsett hur restriktiv man bör vara med detta verktyg kan vi konstatera att initiativet med bland annat banners gav uppmärksamhet till panoramafrihetens betydelse för Wikipedia.

Det har inte undgått EU-kommissionen att panoramafriheten blivit ett kontroversiellt ämne, och i en debatt i Europaparlamentet sa ansvarig kommissionär att kommissionen inte avser lägga några förslag som förändrar dagens panoramafrihet. Det betyder förmodligen att varje medlemsland även fortsättningsvis kommer att bestämma över de nationella reglerna för hur fotografier av byggnader och skulpturer får användas.

 

Svenska medier om Europaparlamentets omröstning

Europaparlamentets omröstningar nämns normalt inte i svensk media. Wikimediarörelsens lyckades sätta en tidigare okänd fråga på kartan tack vare en effektiv kampanj och många volontärers ihärdiga arbete..

SVT Opinion – “Säg nej till det ogenomtänkta fotoförbudet”, Mattias Blomgren, m.fl.

Expressen – “Offentlig konst – en politisk stridsfråga”

Dagens Industri – “Wikipedias protest:’Vi skulle få ta bort tiotusentals bilder’”

SR Kulturnytt – “Förbjudet att fotografera byggnader enligt EU-förslag”

Aftonbladet Debatt – “Att ta en selfie här kan bli ett lagbrott”, Max Andersson(MP)

SR, Studio 1 – debatt om panoramafrihet med Cecilia Wikström(FP) och BUS

Europaportalen – “Låt semesterbilderna vara”, Karl Sigfrid


by karlsigfrid at August 05, 2015 06:42 AM

July 28, 2015

Wikimedia Sverige

Nordiskt samarbete runt fri kunskap

Knowledge sharing in Wikimedia Finlands shared office space.
Kunskapsutbyte i Wikimedia Finlands delade kontorslokal.

For English, see below.

Länderna i Norden har en lång tradition av att arbeta tillsammans inom en mängd områden. Det finns ett flertal fonder och program som på olika sätt stödjer Nordiska projekt där flera länder deltar. Wikimedia Sverige lyckades få projektstöd för att resa till Finland från Kulturfonden för Sverige och Finland och den första veckan i juni kunde tre från kanslipersonalen besöka Helsingfors. Att sätta av lite tid till att träffas och lära känna varandras styrkor och bevekelsegrunder är något som hjälper till att snabbt organisera projekt och få igång arbetet baserat på de olika lokala kontexterna.

Syftet var att utbyta erfarenheter om GLAM, utbildning och öppna data samt designa gemensamma projekt runt externa finansieringsmöjligheter. Wikimedia Finland och Open Knowledge Finland var underbara värdar och vi hade ett fullspäckat schema de tre dagar som vi besökte landet.

Test flying Wikimedia Finland's drone.
Testflygning av Wikimedia Finlands drönare.

Den första dagen handlade till stor del om att lära känna varandra lite bättre och informera varandra om den aktuella utvecklingen i våra respektive organisationer. Vi fick lära oss om att det är ett problem i Finland med att skolböcker på svenska inte uppdateras på grund av de begränsningar som en del svenska avtal skapar gällande återvinning av material över gränserna (i Finland har cirka 5,4% av befolkningen svenska som modersmål). Våra finska kollegor såg därför ett behov av att arbeta över gränserna runt detta och gemensamt försöka hitta lösningar.

Som några av er vet har Wikimedia Sverige haft ett flertal projekt som fokuserar på offentliga konstverk, inklusive vår databas Offentligkonst.se. Vi diskuterade möjligheterna att i Finland återanvända det arbete som genomförts i Sverige. För att få en bättre förståelse för frågorna kring ett sådant projekt i Finland lärde vi oss om den finska lagstiftningen på detta område och vi berättade om vår tvist som för närvarande befinner sig i den svenska Högsta domstolen. Vi fick också värdefull kunskap om vilken information den finska Wikipedia-gemenskapen anser centrala för att skriva artiklar om konstverk. Detta är viktigt att veta om ett liknande projekt skulle utformas i Finland.

Vi fotograferade också och flög drönare runt några äldre finska konstverk. Detta då reglerna runt drönare i Finland är på väg att förändras och bli mer restriktiva och vi ville ta tillfället i akt. Med hjälp av öppen programvara användes alla de bilder vi tog för att sedan skapa en 3D-modell av dessa historiska konstverk.

Tillsammans med Wikimedia Finland träffade vi det Svenska litteratursällskapet i Finland och diskuterade hur deras material kan laddas upp och integreras i Wikipedia. Vi enades alla om att Wikimedia Sverige skulle hjälpa till med viss praktisk teknisk hjälp runt uppladdningar av nya bilder från dem.

Utöver dessa omfattande diskussioner var ett konkret resultat en första version av en ansökan till den Nordiska kulturfonden. Syftet med projektet kommer att ligga på att dokumentera skärgården kring Åland med kartor, bilder, flygfoton (med drönare) och mycket mer.

Allt som allt var det fantastiskt att möjlighet att gå besöka våra grannar. Teknik är bra, men ibland kan ett möte ansikte mot ansikte verkligen påskynda samarbetet.

John Andersson, Jan Ainali, André Costa, Wikimedia Sverige

English

Working together in the North

Knowledge sharing in Wikimedia Finlands shared office space.
Knowledge sharing in Wikimedia Finland’s shared office space.

The countries in the North of Europe have a long history of working together in numerous fields. There are even a number of financial backers that are specifically interested in cross Nordic cooperation projects. Wikimedia Sverige managed to secure some of that funding from Kulturfonden för Sverige och Finland, and the first week of June three staff members could visit Helsinki. Taking the time to meet in person and explore each others strengths and motivations is sometime what is needed to get things off the ground and quickly come to an understanding of the local context.

The aims were to share experiences regarding GLAM, Education and Open Data and design joint projects for external funding opportunities. Wikimedia Finland and Open Knowledge Finland were wonderful hosts and we had a full schedule the three days we visited.

Test flying Wikimedia Finland's drone.
Test flying Wikimedia Finland’s drone.

The first day we got to know each other a little bit better and informed about current developments in our respective organizations. We discussed the problem in Finland with up-to-date school textbooks in Swedish and the limitations that some Swedish agreements create for reusing material across the borders (in Finland around 5.4% of the population are Swedish native speakers).

As some of you know Wikimedia Sverige has had a bunch of projects focusing on public works of art, including our database Offentligkonst.se. We discussed the possibilities to reuse the work done in Sweden also in Finland. To get a better understanding of the issues surrounding such a project in Finland we learnt about the Finnish legislation in this field and we told about our case that currently is in the Swedish Supreme Court. We also got valuable knowledge about what information the Finnish Wikipedia community considered central for writing articles about works of art. Aspects central when designing a similar project for Finland. We also photographed and flew drones around some of the artworks as the drone regulation in Finland is about to change and we wanted to take this opportunity. With the help of open sourced software these images were then used to create a 3D model of these historical pieces of art.

Together with Wikimedia Finland we met with the Society of Swedish Literature in Finland and discussed how their material could be uploaded and integrated in Wikipedia and it was agreed that Wikimedia Sverige would assist with some practical technical help regarding their batch uploads of new images.

On top of great discussions a concrete outcome was an outline of the basic content for a joint application for the Nordic Culture Fund. The aim of the project will be on documenting the archipelago around Åland with maps, photos, aerial imagery (with drones) and more.

All in all, it was great to get the opportunity to go visit our neighbours. Technology is great but some times a meeting face to face can really speed up the collaboration.

John Andersson, Jan Ainali, André Costa, Wikimedia Sverige


by John Andersson at July 28, 2015 01:30 PM