gmq.planet.wikimedia

April 27, 2017

Wikimedia Sverige

Big Fat Brussels Meeting

big_fat_brussels_meeting_group_photo
Deltagare vid årets Big Fat Brussels Meeting. Aktron, CC-BY-SA 4.0.

Sedan några år tillbaka ägnar Dimi (längst till höger i bilden) dag och natt åt att försöka se till att saker och ting går åt rätt håll i EU, vad gäller de sakfrågor som berör Wikimedia-rörelsen och Wikipedia. Det är en diger uppgift att försöka påverka 751 ledamöter av Europaparlamentet, 28 medlemsländer i rådet eller 28 kommissionärer och deras staber. Ofrånkomligen kommer Dimi behöva hjälp, både att bestämma vad av allt han ska fokusera på, och med att påverka på olika nivåer.

Därför samlas årligen Wikimedianer från europeiska länder i Bryssel för Big Fat Brussels Meeting, och i helgen var det dags igen. Under två intensiva dagar föredrog Dimi vad som händer på upphovsrättsfronten. Dessutom diskuterade vi vad som kan göras på nationell nivå i rörelsens prioriterade frågor, och hur vi bäst genomför våra kampanjer.

Utgångspunkterna är väldigt olika. Britterna dras med frågan om vilken upphovsrätt de kommer ut ur EU med, och om de ens kan vara med och påverka EU i upphovsrättsfrågor längre. I länder som Polen och Ungern kan det istället handla om hur man kan verka fritt i politiska klimat som en del menar blir allt mindre fria (t. ex. EUObserver). I Sverige funderar vi över vad som händer när när tingsrätten dömt klart i målet mot BUS om panoramafrihet, medan fransmännen har svårt att få gehör för tankar om panoramafrihet över huvud taget.

Men oavsett utgångspunkterna är den här typen av möten viktiga för att komma ihåg att vi alla strävar åt samma håll – och att utöver det koordinera vårt arbete för att nå dit. Dimi arbetar som en häst här i Bryssel, och gör ett beundransvärt jobb. Men han kan inte göra allt själv. För att påverka på riktigt behöver vi arbeta på, såväl i Bryssel som i våra respektive hemländer. Efter den här helgen har vi nog alla betydligt mer på fötterna för att kunna driva utvecklingen i rätt riktning, och för att kunna göra med kunskap fritt tillgänglig. Vi åker hem med kunskap om vilka frågor vi behöver driva på hemmaplan, hur vi bättre kan koordinera arbetet mellan Bryssel och respektive land men framförallt vilja att kämpa ännu hårdare för mer fri kunskap.


by Eric Luth at April 27, 2017 11:15 AM

April 26, 2017

Wikimedia Sverige

Wikimedia Sverige får årets pedagogiska pris tillsammans med Stockholmskällan

Prisutdelning på Museernas årsmöte av årets pedagogiska pris. Foto: Sofia Flinkfeldt CC BY-SA 4.0

Projektet Välkommen till min plats som Wikimedia Sverige och Stockholmskällan startade ihop 2016 har tilldelats Årets pedagogiska pris. Priset utses av Fuism – Förening för pedagogisk utveckling för svenska museer för att lyfta fram inspirerande och framgångsrika pedagogiska verksamheter och metoder inom pedagogisk utveckling vid svenska museer och kulturinstitutioner.  igår på Museernas Vårmöte tillkännagavs vinnaren av årets pedagogiska pris.

Motivering lyder:

Projektet gör källor och källmaterial tillgängliga, begripliga, meningsfulla och användbara för unga. Med närmiljön och den egna platsen som utgångspunkt undersöks dåtid, nutid och framtid. Välkommen till min plats är ett nära samarbete mellan skola och kulturinstitution, med väl genomarbetade metoder utvecklade för att delas och användas av många.

I Välkommen till min plats har 250 elever i grundskola och gymnasieskola deltagit med 10 lärare och skolbibliotekarier i Stockholm stad. De har praktiskt arbetat med museernas samlingar genom att skriva på Wikipedia, Wikimini och platsr.se, en sajt som drivs av Riksantikvarieämbetet. Projektet pågår 2016-2017 med finansiering från Vinnova och tar fram ett fritt tillgängligt koncept för att jobba med dessa plattformar inom skolans undervisning så att det kan användas och anpassas för många fler skolor, bibliotek och hembygdsföreningar på många orter i Sverige.

Elever som arbetar med laptop
Elever från Hjulsta grundskola som deltar i Välkommen till min plats. Foto av Sofiapedagog CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons

 

 


by Sara Mörtsell at April 26, 2017 05:32 AM

April 12, 2017

Wikimedia Norge

Artikkelkonkurranse om nynorske forfattarar

Fylkesarkivet i Sogn og Fjordane [No restrictions], Wikimedia Commons

Nynorske forfattarar er ukens konkurranse for veke 15 på Wikipedia. Konkurransen finn du via denne lenka til Wikipedia.

Sogn og Fjordane fylkesbibliotek ville gjerne presentera forfattarar med tilknyting til Sogn og Fjordane på ein eigen nettstad, og dei valde å bruke Nynorsk Wikipedia til å registrera forfattarar, og så haustar dei opplysningar derfrå til ei eiga side. Med støtte frå Nasjonalbiblioteket fekk dei utarbeida sida Forfattarar frå Sogn og Fjordane. Litt om korleis dei har jobba:

  • «Me har lagt kategori: Forfattarar frå …. (kommunenamn) på dei artiklane som me ville henta ut. Dette er underkategori av Forfattarar frå Sogn og Fjordane.
  • Me har også lagt til kategori på sjanger (underkategori under Norske forfattarar etter sjanger).
  • Mange forfattarar låg inne frå før, då har me ført på Forfattarar frå….. og underkategori under Norske forfattarar etter sjanger.
  • Me har også registrert bibliografi med lenking til bokhylla.no
  • Sogn og Fjordane fylkesbibliotek har ein bibliografisk base over lokalhistoriske artiklar. Me har der registrert og analysert artiklar i lokale blad, julehefte og årbøker. Om det finst omtale av forfattarane eller stoff av dei her, har me lenka til det i artikkelen i wikipedia.»

Sogn og Fjordane fylkesbibliotek har nokon ynskje for bidrag til konkurransen:

  1. Fleire opplysningar om forfattarane
  2. Bilete
  3. Fleire forfattarar
  4. Har artiklane kjelde?
  5. Fleire kategoriar på artiklane
  6. Knytta Kategori:Nynorskforfattarar til dei forfattarane som skriv/skreiv nynorsk

Sogn og Fjordane fylkesbibliotek sponser konkurransen med fine bokpremier! Lukke til!

Innlegget Artikkelkonkurranse om nynorske forfattarar dukket først opp på Wikimedia Norge.

by Wikimedia Norge at April 12, 2017 08:34 AM

April 11, 2017

Wikimedia Sverige

UNESCO Challenge 2017

Did you know that there are more than 1,000 World Heritage Sites in the world? The pyramids of Egypt, Chinese walls and old radio masts in Sweden are just a very few examples. In the World Heritage list of UNESCO, we find some of the most visited monuments in the world. Now, we would like your help to make sure that there is also adequate information about them on Wikipedia!

Thus, Wikimedia Sverige and UNESCO are co-arranging the writing challenge UNESCO Challenge. The challenge will start on the International Day for Monuments and Sites on 18 April. It will then go on for one month, until 18 May, when the competition closes.

palmira-_tetrapilo_-_decarch_-_1-99
Picture of Palmyra: uploaded as a part of Connected Open Heritage, destroyed by ISIS. Marina Milella, CC-BY-SA 4.0.

In combination with the challenge, UNESCO will release a series of images on Wikimedia Commons, the image database of the Wikimedia family. What’s more, they will release open access texts about the sites. These may be great inspiration when choosing which articles to write. We hope that you will get use of the images and the texts in the competition!

The way the challenge works is very simple: sit down with your computer, choose some world heritage sites – preferably the most endangered – and start to write, in whatever language you like! The more you write, the more points you get. The more points you get, the higher probability for you to win! You find all the world heritage sites here, and the ones the most in danger here.1171px-cohlogo1-svg

Wikimedia Sverige and UNESCO are jointly working with the project “Connected Open Heritage”. Several of the world heritage sites are in critical danger: war, climate change and lacking maintenance are just some of the reasons. To make sure that at least information about them are saved to future generations, we are, as part of the project, collecting as much data, images and information we can about the world heritage sites, to be able to make it digitally reachable in the future.

And now, this is where you enter the picture! Many of the Wikipedia articles on world heritage sites have little information, are in need of update or lack good images. Now you have the opportunity to not only increase the coverage of the world heritage sites – but also win fine prizes and a great honor!

Start planning already today. Which articles lack crucial information? Which images would you like to include in an article? The competition will soon start – and we wish you good luck!


by Eric Luth at April 11, 2017 11:41 AM

Wikimedia Norge

WikiVerksted: Illustrasjon. Folkeverkstedet, Deichmanske

Illustrasjon tegnet på wikiverksted på KHiO om illustrasjoner

Bli med å gjøre verdens største leksikon enda bedre! I samarbeid med Folkeverkstedet på Deichmanske bibliotek inviterer vi den 22. april kl 12-16 til et verksted hvor vi fyller hull i Wikipedia-artikler. Folkeverkstedet er et gratis verksted på Deichmanske hovedbibliotek som er åpent for alle som liker å mekke, bygge, reparere og skape.

Wikipedia skapes og omskapes kontinuerlig av sine egne brukere og bidragsytere. Artikler diskuteres og redigeres hver dag, men på de norskspråklige artiklene kan vi bli enda bedre på å illustrere dem. Når vi snakker om Wikipedia snakker vi gjerne om tekstene vi finner der, men bilder og illustrasjoner er også med på å forme inntrykket vi sitter igjen med etter å ha lest en artikkel.

Før vi setter i gang med å tegne vil illustratøren Svein Nyhus, som har lang fartstid som bidragsyter på Wikipedia, gå gjennom teknikk og dele sine erfaringer med å bidra til verdens største leksikon. Det vil også være erfarne bidragsytere til Wikipedia og Wikimedia Commons tilstede som kan hjelpe deg med wiki-redigering.

Vi gjør klart et godt utvalg Wikipedia-artikler som mangler illustrasjoner, så velger du selv hvilken eller hvilke du har lyst til å jobbe med. Teknikk er opp til deg. Vi kjøper inn litt tegneutstyr, men har du en favorittpenn, så ta den med deg. I Folkeverkstedet har vi datamaskiner med Adobe Illustrator også, så det er mulighet for å arbeide digitalt. Ta gjerne med deg det du selv ønsker for å videreutvikle din eventuelle teknikk.

Det er et begrenset antall plasser, så meld deg på her: https://goo.gl/p9qiCN. Velkommen!

Facebook-event

Innlegget WikiVerksted: Illustrasjon. Folkeverkstedet, Deichmanske dukket først opp på Wikimedia Norge.

by Wikimedia Norge at April 11, 2017 10:34 AM

April 06, 2017

Wikimedia Sverige

UNESCO Challenge 2017

Visste du att det finns fler än 1 000 världsarv runtom i världen? Pyramider i Egypten, murar i Kina och gamla radiomaster i Sverige är bara några exempel. I UNESCOs världsarvslista finns några av de mest besökta minnesmärkena i världen. Nu vill vi ha din hjälp att se till att det finns bra information om dem även på Wikipedia!

Därför anordnar Wikimedia Sverige, tillsammans med UNESCO och Riksantikvarieämbetet, skrivtävlingen UNESCO Challenge. Tävlingen kommer att starta 18 april, på världsarvsdagen. Därefter kommer den att pågå i en månad, till 18 maj.

palmira-_tetrapilo_-_decarch_-_1-99
Bild på Palmyra. Uppladdad som en del av KÖK, förstörd av ISIS. Marina Milella, CC-BY-SA 4.0

Till tävlingen kommer UNESCO att släppa bilder i tusental på världsarven på Wikimedia Commons, Wikimedia-familjens bilddatabas. Dessutom kommer de släppa texter om världsarven under fri licens. Här finns stor möjlighet till inspiration i valet av artiklar att skriva. Hoppas att du får användning av det i tävlingen!

Upplägget är väldigt enkelt: sätt dig ner med din dator, välj ut några världsarv – helst de mest hotade – och börja skriv, på vilket språk du vill! Ju mer du skriver, desto mer poäng får du. Ju mer poäng du får, desto större är sannolikheten att du vinner! Alla världsarv hittar du här (en svensk variant hittar du här), och de mest hotade här (samt i en svensk variant).

1171px-cohlogo1-svg

Wikimedia Sverige och UNESCO driver tillsammans projektet Kopplat Öppet Kulturarv (KÖK). Flera av världsarven är akut hotade: krig, klimatförstörelse och bristande underhåll är bara några anledningar. För att åtminstone informationen ska finnas bevarad i efterhand samlar vi tillsammans, inom ramarna för projektet, så mycket data, bilder och information vi bara kan om världsarven, för att bättre kunna bevara dem digitalt för eftervärlden.

Det är där du kommer in i bilden! Många av Wikipedias artiklar om världsarv har knapphänt information, är i behov av uppdatering eller saknar riktigt bra bilder. Nu kan du inte bara hjälpa oss att göra Wikipedias täckning av världsarv bättre – du kan dessutom vinna både ära och fina priser!

Se till att börja planera redan nu! Vilka artiklar har bristfällig information? Vilka bilder skulle du vilja förgylla med en artikel? Tävlingen börjar snart – lycka till!


by Eric Luth at April 06, 2017 11:40 AM

March 23, 2017

Wikimedia Sverige

Nu utlyser Wikimedia Sverige ett toppenjobb!

Alldeles nyss beslutade fackförbundet DIK:s kongress att välja mig till sin nya ordförande. Det är oerhört hedrande, roligt – och lite läskigt – precis som det ska vara. Det är också ledsamt, eftersom detta innebär att jag nu kommer att lämna min post som verksamhetschef för Wikimedia Sverige inom kort.

I och med att jag vandrar vidare till DIK, så blir tjänsten som verksamhetschef ledig. Du kanske är intresserad? Det borde du vara. Det är ett fantastiskt jobb. Det har allt man kan önska sig: bra mål, spännande projekt, internationella samarbeten, fantastiska volontärer – och inte minst – de bästa kolleger man kan tänka sig.

Wikimedia Sverige är en fantastisk förening och det har varit oerhört roligt och lärorikt att få arbeta här. Allra bäst har det varit att få arbeta med personalen på kansliet, alla volontärer och med styrelsen. Varenda en av dem brinner för målet att sprida fri kunskap. De är dessutom trevliga, roliga och lätta att ha att göra med. De är helt enkelt toppenkolleger, som gör det roligt att gå till jobbet – varje dag.

Styrelsen har skrivit ihop en jobbannons, som du hittar här. I väg och läs. Och sök!

Anna

Anna Troberg_smallAnna Troberg
Verksamhetschef
Wikimedia Sverige

@annatroberg
anna.troberg@wikimedia.se


by Anna Troberg at March 23, 2017 02:47 PM

March 22, 2017

Wikimedia Sverige

Nu släpper vi hela schemat för Wikipedia-dagen!

16700357_10154292323822876_6149014631797162507_o

Du har väl inte missat att Wikimedia Sverige arrangerar Wikipedia-dagen 2017 den 22 april? Under temat ”Wikipedia som motgift” kommer vi ägna hela eftermiddagen åt frågor om faktaresistens och objektivitet på internet. Ämnet kunde knappast vara mer aktuellt, och vi har många intressanta namn som kommer att vrida och vända på frågan.

Under förmiddagen kommer Wikimedia Sveriges årsmöte att äga rum. Efter lunch inleder vi eftermiddagen med en föreläsning av Ernst-Jan Pfauth. Ernst-Jan var med och grundade den nederländska faktagranskningsplattformen De Correspondent, som bygger på crowdsourcing och har fler än 50 000 medlemmar. Han kommer att prata om hur medier kan skapa tillit på internet i ett föränderligt medieklimat.

Därefter kommer det första av två panelsamtal att äga rum. Ämnet kommer att vara faktagranskning i sociala medier och på Wikipedia. Jack Werner kommer att delta, som bland annat gjort sig känd som viralgranskare på Metro. Just nu skriver han en bok om bluffar i sociala medier – vad kunde vara mer relevant för ämnet? Dessutom kommer Ylva Pettersson, som sitter i Wikimedia Sveriges styrelse och som bland annat fått Guldäpplet för sitt arbete med Wikipedia och internet som en del av sin undervisning delta. Sist men inte minst kompletteras samtalet av Brita Planck, som är doktor i historia och som ideligen diskuterar källkritik på sociala medier. Samtalet kommer att modereras av Elza Dunkels, som är forskare i pedagogik vid Umeå universitet.

Det andra panelsamtalet kommer att beröra frågan om informationshantering och objektivitet i digitaliseringens tidsålder. Vad har information för status idag, och vad kommer det ha för status i morgon? Hur har objektivitet sett ut historiskt? Matilda Molander som är ledarskribent på Dagens Nyheter kommer att ge oss sina perspektiv från ledarredaktionen på en av Sverige största dagstidningar. Chefen för EU-kommissionens representation i Sverige, Katarina Areskoug, funderar över de politiska aspekterna, och vad EU gör idag och imorgon för att bevara objektiviteten. Slutligen kommer Armemuseums 1:e intendent Anna Maria Forssberg ge sina perspektiv, bland annat ifrån den bok hon nyligen har gett ut om propaganda under 1600-talet.

Till sist kommer Wikimedia Sverige för första gången dela ut Wikipedia-priset, till en person som under året gjort en särskilt stor bedrift för att sprida fri kunskap.

Se mer information i Facebook-eventet! Såhär ser schemat ut i sin helhet:

Plats: Medeltidsmuseet, Strömparterren 3, Stockholm

  • 10-12.00 Årsmöte
  • 12-13 Lunch
  • 13-13.10 Wikimedia Sverige hälsar välkomna och beskriver dagen kort.
  • 13.15-14.30 Ernst-Jan Pfauth, De Correspondent: How a media organization can optimize for trust
  • 14.30-14.45 Rast
  • 14.45-15.45 Källkritik på internet – Wikipedia och sociala mediers faktagranskning
    • Ylva Pettersson, oppositionsråd i Skara, administratör på Wikipedia samt styrelseledamot i Wikimedia Sverige, tidigare gymnasielärare.
    • Jack Werner, journalist, bloggare och debattör som bland annat varit viralgranskare på Metro
    • Brita Planck, historiker.
  • 15.45-16.15 Rast
  • 16.15-17.00 Informationshantering och objektivitet i digitaliseringens tidevarv; och vad händer sen?
    • Matilda Molander, ledarskribent Dagens Nyheter
    • Anna Maria Forssberg, 1 museiintendent vid Armémuseum samt författare till nyutgiven bok om propaganda på 1600-talet
    • Katarina Areskoug Macarenhas, chef för EU-kommissionens representation i Sverige
  • 17.00-18.00 Utdelning av Wikimedia Sverige-priset, avslutande diskussion och hejdå.

by Eric Luth at March 22, 2017 10:35 AM

March 13, 2017

Wikimedia Sverige

Gästinlägg på bloggen: Förändra världen, förändra Wikipedia!

wikiwomenheaderDet här inlägget är ett gästinlägg av Eva Forslund, som är chefredaktör för Uttryck, Utrikespolitiska föreningen i Uppsalas tidning. Du kan även hitta ett inlägg om deras skrivstuga på deras hemsida!

För en månad sedan hade ingen av oss redigerat något på Wikipedia. Inte för att det inte var viktigt och inte heller för att vi inte tyckte att det verkade roligt. Tanken hade bara inte slagit oss. Och vi är inte ensamma: enligt engelskspråkiga Wikipedia är bara runt 10 % av de som redigerar på den fria encyklopedin kvinnor.

Dessutom handlar endast 17 % av personporträtten om kvinnor. Det är tråkigt med tanke på hur många kvinnor som förtjänar mer uppmärksamhet för sina stordåd. Men det kan också leda till mer ojämställdhet i till exempel arbetsmarknaden: vid anställningar, bokning av föreläsare och liknande är det många som använder Wikipedia för att lära sig mer om personerna. Finns inte kvinnorna där då, kommer heller inte kvinnor anställas.

Det bestämde vi oss för att ändra på! I samband med årets internationella kvinnodag anordnade därför Utrikespolitiska Föreningen och Kvinna till kvinnas volunteer group i Uppsala i samarbete med Wikimedia-gemenskapen vad vi kallade WikiWomen edit-a-thon på Uplands nation mellan 13.00-18.00.

Att redigera är ingenting som är främmande för oss. Två av oss som arrangerade, Isa och jag, är tillsammans chefredaktörer för Utrikespolitiska Föreningens tidning Uttryck – redigera andras texter och skriva egna är något vi gör mer eller mindre dagligen. Att göra samma sak på Wikipedia var inte särskilt svårt, men det behövdes hjälp att komma igång.

Vårt edit-a-thon inleddes därför med att Gustav Lundin, en av grundarna av Wikimedia-gemenskapen i Uppsala, berättade kort om Wikipedia, hur man redigerar och varför det behövs både fler kvinnor som redigerar och fler artiklar om kvinnor. Och därefter satte vi igång!

Som mest var vi runt 15 personer som satt och redigerade: allt från att skapa en ny Wikipediaartikel om artisten Beatrice Eli på tyskspråkiga Wikipedia till att komplettera den engelskspråkiga artikeln om feministen Carol Gilligan. Det skrevs också om en kanadensisk biolog, brittisk filmklippare och uppsalabaserade artister. Det enda de alla hade gemensamt var att de var kvinnor!

Artiklarna skrevs av erfarna wikipedianer och av folk som aldrig redigerat Wikipedia förut. Nån var från Kanada, nån annan från Österrike, där fanns folk från Storbritannien, svenskar och en amerikan. Vad vi alla hade gemensamt var visionen att göra Wikipedia lite mer jämställd, och kanske en släng av nörderi.

Efter en dag av tyst skrivande knöt vi sedan ihop evenemanget med en trevlig middag ihop och ett hopp om att ha spridit Wikipedia-fascinationen till en ny generation. Visst är det mycket i samhället som skulle behöva bli mer jämställt. På internationella kvinnodagen påminns man om det mer än någonsin – och det blir svårt att veta ens var man ska börja. Då kan man göra som vi – ’first we take Wikipedia, then we take the world’.

Eva Forslund
Chefredaktör, Uttryck


by Eric Luth at March 13, 2017 07:44 AM

March 10, 2017

Wikimedia Sverige

Inbjudan till Wikipedialäger 2017

Identifierar du dig som kvinna och vill tillbringa en vecka med Wikipedia?

Förra året ägde det första Wikipedialägret i Sverige rum. Det gick riktigt bra, så i år tänker vi göra om det! Den här gången vänder vi oss både till dig som är nyfiken och vill lära dig om Wikipedia och till dig som redan är inbiten Wikipedian (eller något däremellan). Ta chansen att utbyta erfarenheter och träffa andra med samma intresse!

1024px-molkom_frc3a5n_vattentorn_015
Molkoms folkhögskola. Foto: Anders Pettersson, licens: Public Domain, via Wikimedia Commons

Wikimedia Sverige erbjuder ett stipendium till en trivsam sommarvistelse för nio personer under sju dagar och tillsammans med tre kvinnliga lägerledare. Vi vänder oss till alla som identifierar sig som kvinna. Du måste inte veta hur Wikipedia fungerar eller vara expert, men däremot vara nyfiken och vilja hjälpa till. Du kanske redan har gjort ett antal redigeringar på Wikipedia, du kanske till och med är en van wikipedian! I år satsar vi på att få en blandning av olika erfarenheter. Du får helpension i enkelrum på Molkoms folkhögskola och chans att träffa andra kvinnliga wikipediaintresserade.

Datum: 24 – 30 juli

Ansök om stipendiet senast 25 mars! (https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSfEzGqF4D2Hkx7gGPqNRzWHrQOPSxdbvPxCkBqdeQ2YLGfAYQ/viewform)

Mejla info@kvinnligahuvudpersoner.se för mer information.

Läs om förra årets läger:

Bakgrund

Wikipedia är en av världens mest besökta webbplatser med omkring en halv miljard besökare per månad. Wikipedias mål är att ge världen tillgång till mänsklighetens samlade kunskap. Vi arbetar därför med att stödja alla underrepresenterade grupper. Mätningar har visat att bara någonstans mellan 9 och 23% av alla som bidrar till Wikipedia är kvinnor. Det underskottet påverkar innehållet i Wikipedia. Bristen på mångfald bland de som skriver artiklar gör att ämnesområdena som täcks på Wikipedia kan bli ofrivilligt homogena. Inom vissa områden saknas artiklar om kvinnor som borde ha artikel, och artiklar som främst intresserar kvinnor är kortare än dem som främst intresserar män. Detta underskott kan även styra ordval, tolkningar och vad som behandlas i ämnet. Även om de flesta som skriver artiklar på Wikipedia gör det med ett stort engagemang och med en vilja att skriva på ett encyklopediskt sätt så kommer den massiva underrepresentationen av kvinnor göra att artiklarna skrivs ur ett visst perspektiv.

Wikimedia Sverige har därför inlett flera initiativ för att uppmuntra en större mångfald bland skribenterna. Föreningen har anordnat olika evenemang i flera städer, inklusive veckovisa skrivstugor i Göteborg på temat litteratur. Arrangemangen är både uppskattade och effektiva.

1024px-wikipedia-lc3a4ger_molkom_2016_183
Lägerdeltagare 2016. Foto: Hannibal, licens: CC BY-SA 4.0 via Wikimedia Commons

 


by Axel Pettersson at March 10, 2017 02:17 PM

March 03, 2017

Wikimedia Norge

8. mars-skrivekonkurranse

Neste uke er det 8. mars, den internasjonale kvinnedagen. Wikipedia er et av verdens mest leste nettsteder. Likevel er bare ca 10 % av bidragsyterne på Wikipedia kvinner. I en skrivekonkurransen på Wikipedia  er målet å bedre Wikipedias dekning av kvinners historie, øke andelen kvinnebiografier og forbedre de biografiene som finnes. Konkurransen tar utgangspunkt i den biografiske tegneserien 60 damer du skulle ha møtt fra 2016, skrevet av Marta Breen og tegnet av Jenny Jordahl. For variasjonens skyld er det også lagt inn to andre lister over kjente kvinner hvor det også er ønskelig å forbedre artiklene og skrive nye: The Dinner Party og Kvinnenes æresgalleri i USA.

Forlaget Manifest sponser finfine bokpremier!

Meld deg på skrivekonkurransen på Wikipedia

 

Innlegget 8. mars-skrivekonkurranse dukket først opp på Wikimedia Norge.

by Wikimedia Norge at March 03, 2017 03:22 PM

February 24, 2017

Wikimedia Sverige

Jönköpings läns museum synliggör kvinnor på Wikipedia

skrivstugajkpglmDet här inlägget är ett gästinlägg från Conchi Gonzalez, som på Jönköpings läns museum har drivit flera skrivstugor om kvinnor på Wikipedia.

Det började på en konferens i Göteborg. Wikimedia presenterade verktyget Histropedia. Jag bläddra bland bilder på kända personer i historien många hundra år bakåt och fram till 1900-talet. Där fanns inga kvinnor med bland bilderna! Jag tittade igen, nej inte någon kvinna ploppade upp i bildflödet. Var det verkligen så att kvinnor genom tiderna inte åstadkommit något alls? Jag twittrade och frågade. Och fick svar: ”De flesta som skriver in på Wikipedia är män, så då blir det mest män som skrivs in”.

Jag började undersöka hur kvinnor presenterats i historien och hittade Utbildningsdepartementets rapport ”Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia.”

I rapporten framkommer det att ungefär 13% av de namngivna i svenska skolböcker i historia är kvinnor och att det inte ens är så att det tillkommer fler kvinnor ju längre fram i historien – snarare tvärtom. Och det är inte heller så att kvinnor inte gjort betydelsefulla insatser, vi har ju ändå alltid funnits sida vid sida med männen, men av gammal vana har de som skriver in i historieböckerna fokuserat på männen.

Vad händer i en värld där kvinnor inte syns? Vad händer när ungdomar läser att det bara är män som gjort betydelsefulla insatser? Vilka förebilder skapar vi? Vad händer i en värld där makt och krig är överrepresenterat och där de sociala insatserna för ett bättre liv bara blir obetydliga saker som nämns då män är inblandade?

Just då blev jag ansvarig för att producera en utställning som skulle handla om arbetare under förra seklet. Jag lyckades övertyga min chef om vikten av att synliggöra kvinnor i historien och istället kom utställningen ”100 år av glömska” till för att synliggöra kvinnor i historien.

Med hjälp av digital storytelling har kvinnor i länet erbjudits att delta i olika workshopar och skapat sina egna berättelser. Berättelser som vi klippt till filmer och nu visas i utställningen. Många av filmerna är dramatiska men det handlar om vardagliga kvinnoöden, undanskymda kvinnohistorier som inte brukar uppmärksammas men som nu syns. Utställningen visar på att vi fortfarande har en lång bit kvar att gå innan vi kvinnor, inte bara i teorin utan även i praktiken, ses som likvärdiga medborgare.

Utställningen har fått mycket uppmärksamhet i media och en recensent har jämfört utställningen med Svetlana Aleksijevitjs vittnesmålsromaner. Så nu går dessa kvinnor in i historien via media och genom att vi samlar deras historier i våra arkiv.

För att hjälpa till med att synliggöra kvinnor i historien har vi startat Wikipediakurser på Jönköpings läns museum och tanken är att driva kurserna varannan onsdag så länge det finns intresse. Vi har nu sett att andra museer tagit över vår idé och tycker det är fantastiskt.

Vi är så tacksamma för all hjälp vi fått av er som jobbar på Wikimedia och vill verkligen stötta Wikipedia så att det blir ett mer nyanserat uppslagsverk eftersom så många använder det. Jag har även bett ledningen ta upp hur vi kan stötta ekonomiskt.

Jag vill tro, och hoppas, att vi kan göra skillnad.

Conchi Gonzalez
Producent, verksamhetsutvecklare och fotograf på Jönköpings läns museum


Artiklar som tar upp att kvinnor inte syns i historien


by Eric Luth at February 24, 2017 02:13 PM

February 13, 2017

Wikimedia Sverige

Vi fotograferade på Göteborgs filmfestival

Det här är ett gästinlägg från Lotta Olsson som tillsammans med Sofie Jansson fick ackreditering till Göteborg Film Festival för att fotografera skådespelare, regissörer, producenter och andra kändisar för Wikimedia Commons räkning.

gudrunschyman
Foto på Gudrun Schyman taget under GIFF 2017.  Lotta Olsson, CC-BY-SA 4.0.

Jag som skriver heter Lotta och läser i vanliga fall till journalist. Under Göteborg Film Festival  har jag vid olika tillfällen fotat för Wikimedia Commons. Jag har bland annat fotat på seminarium som festivalen anordnat och efter filmvisningar, när till exempel regissören närvarat för en frågestund. För mig har arbetet inneburit en möjlighet att bidra till ökad representativitet på internet. Att tillgängliggöra foton från ett visst evenemang eller vissa personer bidrar till ökad synlighet och exponering.

Innan festivalen började enades vi om att försöka fota kvinnor, speciellt de som inte har en Wikipedia-artikel eller har en fotolös Wikipedia-artikel. På så vis kan andelen artiklar med kvinnor öka. Det gör dels att allmänheten i större utsträckning ser kvinnor (i det här fallet inom kulturen). Att fotona dessutom får användas av andra gör att det blir enklare för media och andra aktörer att välja ett foto på en kvinna. Eftersom att runt 80 procent av alla svenska Wikipedia-artiklar om personer handlar om män, kändes vårt fokus på kvinnor rimligt. Därför valde jag medvetet att i första hand gå på tillställningar där det fanns kvinnor med relevans för allmänheten. Jag har bland annat fotat Amanda Kernell som vann filmfestivalens största pris och politikern Gudrun Schyman, vars Wikipedia-bild är ett par år gammal. Alla bilder som togs under festivalen finns på Wikimedia Commons.

Ett konkret resultat av fotandet under festivalen var att en ny Wikipedia-artikel skapades om Malla Grapengiesser, som jag tog kort på. Hur artikelskapandet gick till kan man se i de här klippen från TV4:


by Eric Luth at February 13, 2017 10:20 AM

February 09, 2017

Wikimedia Norge

Image donation from The National Archive and the immigration of images

Written by Lars Jynge Alvik (National Archives of Norway)

Early colour photo by Thomas Neumann from Berlin 1937.

The National Archives of Norway have uploaded 5300 images to Wikimedia Commons for public use. The images are from different parts of the collections mostly from the image archives collected by different governmental agencies, such as The Lighthouse board, Department of Corrections and the Ports department. In addition there are also images from private archives, Billedbladet NÅ (a pictorial magasine).

The images are not just confined to Norway, there is also some interesting international images, for example a small collection by Bodil Biørn, who lived in the border area between Turkey and Armenia before and after the Armenian genocide.

For the National Archives Wikimedia Commons is a interesting way to reach a broader audience and enthusiastic Wikimedia volunteers are a good source of metadata that our own curators would never have the time to find. For example where a Wikimedia user have gone through a large part of the collection identifying the correct aircraft types. And a collection of early colour photographs from Norway and Germany in 1937 where a German user have painstakingly placed the images in correct geographical categories, some of them even down to the correct street corner.

The images was uploaded from the National Archives’ Fotostation database by Riksbot, robot programmed in Python inhouse by National Archives staff. The upload has also highlighted a need for the National Archives to standardise the metadata in their own database and further uploads will happen after that job has been finished.

All images can be found on Wikimedia Commons.

This text is also published in the February edition of the newsletter This Month in Glam.

Innlegget Image donation from The National Archive and the immigration of images dukket først opp på Wikimedia Norge.

by Wikimedia Norge at February 09, 2017 02:00 PM

February 08, 2017

Wikimedia Sverige

Ordna en skrivstuga för Art+Feminsim på Wikipedia

Skrivstuga ArtAndFeminism Stockholm 09 av Jens Mohr (www.lsh.se) [CC BY-SA 3.0], via Wikimedia Commons logo by Ilotaha13 (Own work) [CC BY-SA 4.0], via Wikimedia Commons
Skrivstuga ArtAndFeminism Stockholm 09 av Jens Mohr (www.lsh.se) CC BY-SA 3.0, via Wikimedia Commons, logo by Ilotaha13 CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons
Många ämnesområden kan förbättras på Wikipedia! Det var också temat när Wikipedianen Sandra Abi-Khalil och Wikimedia Sveriges verksamhetschef Anna Troberg igår gästade morgonsoffan hos TV4. Med en månad kvar till internationella kvinnodagen är det dags att börja planera för Art+feminism, som fokuserar specifikt på ämnen som knyter an till konst och feminism på Wikipedia. För fjärde året i rad hålls evenemangen över hela världen för att bidra till Wikipedia, och de arrangeras särskilt kring internationella kvinnodagen den 8 mars.

Förra året pågick 175 skrivstugor som en del av Art+feminism i 28 länder med över 2500 deltagare. I Sverige var vi ett 50-tal deltagare på den skrivstuga som arrangerades på Hallwylska museet i Stockholm.

En skrivstuga kan se ut på många olika sätt, och vara både stor och liten. Det de har gemensamt är engagemanget för att göra Wikipedia till ett bättre uppslagsverk, genom att dela med sig av kunskap i ett socialt sammanhang. Den kan arrangeras av exempelvis kompisgäng, nätverk, organisationer, bibliotek, museum. När Wikipedianer och allmänheten samlar sig över hela världen i en gemensam sak som Art+feminsm så får små insatser och bidrag stor effekt.

Så arrangerar du en skrivstuga för Art+feminsim

På svenska Wikipedia finns redan en samlingssida för Art+feminism på svenska.  Där finns instruktioner och tips för hur en skrivstuga bäst förbereds och vad man behöver tänka på. Det går bra att kontakta oss på Wikimedia Sverige om du är osäker på hur du själv listar din planerade skrivstuga på sidan, vi hjälper gärna till med det.

På sidan finns också bra resurser för den som är nybörjare på att redigera Wikipedia och de kan användas både som förberedelse inför skrivstugan och också som material under själva träffen för att lära sig om de första stegen i att förbättra Wikipedia.

Vad ska man skriva om?

Det kan vara lite snårigt att hitta luckorna i Wikipedias stora artikelinnehåll och en stor del av att förbättra Wikipedia kommer från att noggrant och omsorgsfullt läsa och granska artiklar för att just identifiera var bidrag behövs. Det är en väsentlig del av att utveckla Wikipedia och många har redan gjort detta för att förenkla för fler att komma igång. Därför finns länkar till olika relevanta listor inom ämnet för Art+feminism från samlingssidan. Kolla exempelvis på listan över kvinnor inom konsten eller listan över kvinnor som finns i Nationalmuseums konstnärsdatabas på Wikidata.

I Stockholm bjuder Livrustkammaren in till Art+feminsim-skrivstuga den 8 mars. I Göteborg hålls varje vecka skrivstuga på temat Kvinnliga huvudpersoner på litteraturhuset.

Lyssna på några av deltagarna i Art+feminism från 2015 som samlades på MoMA i New York.

Sara Mörtsell
Sara Mörtsell
Projektledare Utbildning,
Wikimedia Sverige
sara.mortsell@wikimedia.se


by Sara Mörtsell at February 08, 2017 08:51 AM

February 03, 2017

Wikimedia Sverige

Svenska bibliotek med i årets 1lib1ref – så här blev det

linneuniversitetet-1lib1ref
Linnéuniversitetets bibliotek under 1lib1ref. Foto: Rickard Jansson CC BY-SA 4.0

Idag avslutas Wikipediasatsningen för bibliotek 1lib1ref (one librarian one reference) så vad har hänt på biblioteken i Sverige?

13 bibliotek anmälde sitt intresse att vara med, från Piteå i norr till Svedala i söder och där fanns folkbibliotek, skolbibliotek, universitetsbibliotek och nationalbiblioteket.

1lib1ref fungerar så att deltagare uppmanas att använda sig av hashtaggen #1lib1ref i redigeringskommentaren för att på så sätt synliggöra och samla alla bidrag genom verktyget Wikipedia Social Search. Svenska Wikipedia har där fått drygt 40 redigeringar som är synliga via taggen och ännu fler med hänsyn till att alla inte använt sig av taggen. Förutom att introducera redigering uppmuntrar också 1lib1ref  till möten och diskussioner om bibliotek och Wikipedia. Ett exempel på en sådan fråga är ”Vilka missförstånd kan biblioteksanvändare troligen bära på när det gäller Wikipedia? Vilka lärande- eller informationssökningsstrategier kan människor behöva lära sig, för att bättre förstå informationshantering inom ramen för Wikipedia?”. 

Varför vara med i 1lib1ref?

Så här säger några av deltagarna om att vara med i 1lib1ref.

Maria Johansson, Bibliotekarie i Kramfors. Foto: Maria Johansson CC BY-SA 4.0

”Vi tycker att Wikipedia är en jättebra ingång för att jobba med digital delaktighet och källkritik. Vi gillar Wikipedia och vill gärna vara till hjälp, men den största anledningen till att vi anmälde oss var att vi ville lära oss mer om Wikipedia själva så att vi sen kan lära bibliotekets användare. Vi kommer att ha tre Wikipedia-relaterade evenemang under våren, som vi bjuder in allmänheten till. Två tillfällen då vi fokuserar på sidan om Kramfors på Wikipedia och ett tillfälle i samband med internationella kvinnodagen då vi bjuder in kvinnor att skriva om kvinnor.”  Maria Johansson, Kramfors folkbibliotek

 

Wikifika Sundsvall av Saspe13 CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons

”Det var min idé att anmäla oss, och jag pitchade idén för min närmsta chef som tyckte det var en mycket god idé.  Från mitt tidigare engagemang med Wikipedia och forskare tycker jag det är mycket viktigt att kollektivt bidra till att höja kvalitén på Wikipedia med kunskap och källhänvisningar. Vi kommer att fortsätta träffas för Wikifikor.”  Sassa Persson, Sundsvall Stadsbibliotek

Mer om 1lib1ref i Sverige

Tack!

Till alla som varit med, hjälp till med förberedelser, diskuterat, fikat och redigerat.

Sara Mörtsell
Sara Mörtsell
Projektledare Utbildning,
Wikimedia Sverige
sara.mortsell@wikimedia.se


by Sara Mörtsell at February 03, 2017 08:11 PM

January 22, 2017

Wikimedia Norge

Wikitreff onsdag 17. januar – Tema: Flere bidragsytere og bedre internt miljø

Skrevet av Sabine Rønsen, praksisstudent hos Wikimedia Norge

Onsdag 17. januar var det duket for nok et wikitreff på Litteraturhuset i Oslo. Wikitreff holdes med jevne mellomrom av og for frivillige på Wikipedia for å diskutere aktuelle problemstillinger. Denne gangen var tema for møtet: hvordan få flere bidragsytere og et bedre internt miljø  på Wikipedia. I løpet av møtet ble det også lagt vekt på viktigheten av å holde på de bidragsyterne vi allerede har.

Ulf Larsen åpnet møtet med å snakke om nedgangen i nye brukere og hva som kan gjøres for å hindre denne utviklingen. Det ble påpekt at for strenge tilbakemeldinger kan være med på å skremme nye brukere fra å bidra, og at en vennligere tone og bedre oppfølging kan få de til å ville bli.

Espen Andersen, bidragsyter og førsteamanuensis ved Handelshøyskolen BI, holdt et innlegg hvor han snakket om de forskjellige vekstfasene Wikipedia har vært igjennom, og hvordan Wikipedia nå er inne i en modningsfase. Andersen pekte på en mer komplisert infrastruktur og en diskusjonskultur som kan oppleves som krevende, som to av flere mulige årsaker til at nybegynnere gir seg.

Tarjei Mo, aktiv bidragsyter og videreskoleelev, kom med sine betraktninger om hvordan ungdommer forholder seg til og bruker Wikipedia. Han snakket også litt om lærernes syn på Wikipedia og om egne erfaringer fra tiden han selv var ny bruker.

I etterkant ble det diskutert hvordan man kan gå frem for å bedre det interne miljøet, og hvilke virkemidler man kan bruke for å få nye brukere til å føle seg velkomne. Mer personlige velkomsthilsener og oppfølging ble foreslått. Å se forskjell på brukere som driver åpenbart hærverk og brukere som gjør ærlige feil, var et tema som ble diskutert, i tillegg til hvordan wikipedianere selv må  være mer forsiktig med bruken av ord som «trolling» og «vandalisme». Flere detaljer rundt forslagene finner du på Tinget på Wikpedia. Bli gjerne med på diskusjonen der. 

I uke 46-49 hadde Wikimedia Norge og Wikimedia Armenia en felles skrivekonkurranse, med oppgave å skrive på hhv. de norske Wikipediane om Armenia og på armensk Wikipedia om Norge. Vinneren av konkurransen ble annonsert og prisen gikk til brukeren Telaneo for sitt bidrag Levon Ter-Petrosian! Juryens begrunnelser finner du her.

Etter wikitreffet samlet flere av møtedeltakerne seg i Litteraturhusets kafé i samme bygg. Praten skal ha gått til over midnatt!

Vi vil gjerne fortsette å være med på å arrangere slike wikitreff, de er gratis og åpent for alle. Ta gjerne kontakt med Astrid i Wikimedia Norge, astrid@wikimedia.no, for å få refundert eventuelle reiseutgifter eller om du ønsker å arrangere wikitreff på ditt hjemsted. 

Håper å se deg på neste treff!

 

Innlegget Wikitreff onsdag 17. januar – Tema: Flere bidragsytere og bedre internt miljø dukket først opp på Wikimedia Norge.

by Wikimedia Norge at January 22, 2017 08:23 PM

January 17, 2017

Wikimedia Norge

#Faktajakt

Skrevet av Sabine Rønsen, praksisstudent hos Wikimedia Norge

15. januar startet en jakt på fakta du som bibliotekar er spesielt egnet til å delta i! Prosjektet #Faktajakt varer til 3. februar og i den perioden vil vi prøve å mobilisere så mange bibliotekarer som mulig i arbeidet med å utvikle Wikipedia til å bli et enda bedre verktøy. #Faktajakt kan du lese om i den siste utgaven av Bibliotekaren.

Sabine Rønsen, #faktajakter

En av Wikipedia sine styrker er alle kilder og referanser artiklene er bygd på. Med gode referanser er det enklere å etterprøve innholdet i artiklene. Mange bruker også referansene til sin egen research, eller for å få en rask oversikt over et tema. Derfor er det så viktig at referansene ikke bare er gode, men at de finnes.

Med verktøyet Referansejakt (finnes både på nynorsk og bokmål) er det enklere enn noen gang å finne Wikipedia-artikler som mangler referanse. Verktøyet plukker ut påstander andre bidragsytere på Wikipedia har merket med «trenger referanse». Får du lyst til å ta på deg utfordringen, trykker du «Den fikser jeg!» og du vil bli omdirigert til artikkelen det gjelder. Deretter er det bare å leke detektiv og prøve å finne kilden for påstanden.  Husk å bruke taggen #Faktajakt i redigerinsforklaringen slik at vi kan spore innsatsen.

Del din kunnskap på Wikipedia og bidra til kunnskapsdugnaden. God jakt! 

For mer info om prosjektet: How librarians can make Wikipedia a better reference tool

Her kan du lese om bruk av kilder på Wikipedia: Bruk av kilder

Du kan spørre om hjelp på Wikipedias Nybegynnerforum: Nybegynnerforum

 

 

 

 

 

Innlegget #Faktajakt dukket først opp på Wikimedia Norge.

by Wikimedia Norge at January 17, 2017 09:33 AM

Nytt år – husk medlemsavgiften til Wikimedia Norge for 2017!


Vi håper å se mange medlemmer på wikitreff og årsmøte på Work-Work i Trondheim 24. mars–25. mars!
Reiseutgifter dekkes for medlemmer.
200 / 100 kr. Vipps 10386 – Wikimedia Norge eller kontonummer 1503 08 00866.

Takk for at du støtter Wikimedia Norge!

 

Innlegget Nytt år – husk medlemsavgiften til Wikimedia Norge for 2017! dukket først opp på Wikimedia Norge.

by Wikimedia Norge at January 17, 2017 08:52 AM

January 16, 2017

Wikimedia Norge

Dronesafari på wikistipend

Skrevet av Tarjei Mo

Denne historien begynner i et fysikkrom på en skole i Akershus i mars, og slutter i november 2016. Den korte versjonen er at Brage og jeg, Tarjei, fikk stipend for å dra på fotosafari med drone i sommer. Vi fikk masse spektakulære bilder som nå er tilgjengelige på Wikimedia Commons, men vi måtte veien om en ødelagt harddisk og hodebry før bildene kunne bli lastet opp.

Vi hadde lenge tenkt litt på å ta en tur i sommerferien med drone for å lage noe små film-snutter av forskjellige steder i Norge. Nord-Norge var allerede nevnt, ettersom Brage har familie i Bodø. Da Wikimedia utlyste stipend valgte vi å forsøke å konkretisere planene, og søkte om stipend. Det var en flott måte å få reise på, samtidig som vi hadde et mål for reisen: å ta bilder til Wikipedia. Vi fikk innvilget stipendet, og etter at vi først vurderte å kjøre fra Oslo langs sørlandskysten til Kristiansand, valgte vi heller å fly nordover.

Tarjei Mo, Den hvite stranden Hauklandstranda i Vestvågøy i Lofoten sett fra drone i juni 2016, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons

Bruk av droner tar mer og mer av, bokstavelig talt, spesielt blant foto-interesserte. Ikke bare modellflyvere har sett hvordan denne muligheten har tatt seg opp, men også filmskapere. Flere store norske og internasjonale selskaper bruker mer og mer dronefoto i filmer. Fotografer, forskere og redningsteam bruker også droner til sitt arbeid.

Samme dag vi kom til Bodø møtte vi Petter Snekkestad, konservator ved Nordlandsmuseet. Han viste oss jekta «Anna Karoline». Nordlandsjekta ble bygget i Mosvik i 1876, og var en av over 200 jekter som gikk i trafikk mellom Nord-Norge og Bergen med tørrfisk. Siden 1959 har jekta vært eid av museet, som planlegger å bevare jekta på en bedre måte i et nytt museum skal bygges og ferdigstilles i 2018. Petter viste oss jekta, og planene for det nye museumsanlegget. Vi fløy og tok bilder med dronen før Petter videre viste oss området hvor sølvskatten i Bodø ble funnet. Der tok vi også bilder, men så tok batteriet på dronen slutt, og vi kapitulerte for å spise middag.

Dagen etter hadde vi fått låne bil, og vi tok ferge fra Bodø til Moskenes i Lofoten. Der fikk vi filmet en god del fra både Moskenes, Reine og områdene i nærheten. Da kvelden kom hadde vi handlet litt, og slo opp teltet i nærheten av Å.

De senere dagene brukte vi på kjøring og filming. Vi var høyt og lavt, og frem og tilbake. Alltid på utkikk etter gode motiver, og vi sjekket alltid Wikipedia-artiklene for bilder. Siste dagen fikk vi endelig skyfri himmel, og midnattssola slo til for fullt. Vi hadde overnattet i nærheten av strendene på Utakleiv og Haukland på nordsiden. Der fant vi ut at sola kom til å havne bak et fjell, så vi bestemte oss for å kjøre videre. Vi satte kursen mot Eggum. Der var det flott sol, men litt mer skyer. Vi fikk likevel filmet mye, og kjørte videre enda lengre. Vi kjørte og filmet hele den natta til vi kom til Svolvær. Da tok dagslyset oss igjen, og vi la oss til å sove i bilen. Dagen etter gikk turen opp til Svolværgeita, som hadde mye å by på. Det var en dag med blikkstille vann, skyfri himmel og en varm, høy, sol. Dette var perfekt for droneflyving, og i det flotteste været Nord-Norge har å by på fikk vi spektakulære bilder over «geita».

Stive og støle etter netter i bilen og på ujevn teltgrunn tok vi ferge tilbake til Skutvik, og kjørte helt tilbake til Bodø. Det ble en lang kveld og natt det også, og det å få lande i en ordentlig seng var megagodt. Frokosten havnet ved middagstider, men turen var likevel flott.

Vi hadde med oss datamaskiner, og brukte alle mulige anledninger til å lade batterier til både drone, pc-er, mobiler og annet utstyr på en pizzarestaurant, hos naboer og på campingplasser hvor vi også fikk låne dusjer. Mellom filmingen overførte vi filmene til en harddisk vi hadde kjøpt, fordi det ikke var nok lagringsplass på pc-ene. Det funket fint, frem til et sted litt før Svolvær. Da dukket disken plutselig ikke opp på skjermene, og det verst tenkelige hadde skjedd.

De butikkene vi var innom, og de vi snakket med sa det samme: Disken er ødelagt, og alt innholdet er borte. Det var en katastrofe for oss. Siden det kom helt på slutten av turen hadde vi bare noen få stillbilder lagret på et annet kamera fortsatt, og det vi nettopp hadde filmet, men det var vel bare én eller to filmer. Vi lagret de siste filmene rett på pc-ene, og avsluttet etter hvert turen. Jeg dro hjem og videre på hytta, mens Brage ble igjen i Bodø hos familie. Høsten og skolestart kom, og etter hvert fikk vi til å sende inn disken til eksperter som kunne hente ut filene. Det løste seg heldigvis til slutt, men på grunn av problemene med disken hadde vi en uforutsett utgiftspost som var omtrent like stor som hele reisen alene. Med svært god hjelp fra Wikimedia Norge, og der vi kjøpte disken, samt at ekspertfirmaet var snille og ga oss litt rabatter, fant vi en god avtale, og filene ble reddet. Uten Wikimedia Norge hadde utgiften vært så stor at vi hadde valgt å ikke hente ut bildene.

Noen måneder etter bildene ble tatt, sitter vi nå endelig med bildene på Wikimedia Commons, og vi skal fordele de ut på passende artikler. Selv om denne turen bød på veldig mye mer dramatikk enn vi ønsket, var turen en suksess. Vi er svært glade for at vi fikk muligheten til denne turen, og håper bildene står til forventningene.

 

Takk for turen!

Brage og Tarjei

Innlegget Dronesafari på wikistipend dukket først opp på Wikimedia Norge.

by Wikimedia Norge at January 16, 2017 02:27 PM

March 10, 2013

Calandrella

Befria kunskapen!

Wikimedia Sveriges årsmöte 2013. De som står upp på bilden utgör den nya styrelsen, som vi valde för 10 (sic!) minuter sedan. Leve det!

Wikimedia Sveriges årsmöte 2013. De som står upp på bilden utgör den nya styrelsen, som vi valde för 10 (sic!) minuter sedan. Leve det!

Just nu pågår Wikimedia Sveriges årsmöte! Fantastiskt trevligt att träffa alla gamla och nya vänner, få höra om allt underbart som skett under året i föreningen och att överhuvudtaget få delta på ett årsmöte (för mig som föreningsbyråkrat).

Men vad är Wikimedia Sverige?

Wikimedia Sverige är en ideell förening som arbetar för att främja utvecklingen av, spridningen av och förståelsen för fri kunskap. Konkret handlar det om att gynna den fria encyklopedin Wikipedia, den fria mediedatabasen Wikimedia Commons, den fria ordboken Wiktionary och massor av andra liknande projekt, som formellt drivs av Wikimedia Foundation men uteslutande utvecklas och skapas av dess användare. Svärmen – massor av o-organiserade ideella entusiaster över hela världen – samarbetar på nätet i dessa projekt för att helt informellt göra världen till en bättre plats, utan någon förenings inblandning.

Men ibland behövs hjälp, när juridiken står i vägen, när etablerade kunskapsinstitutioner som museer, skolor, universitet och bibliotek inte själva inser vikten av att de bidrar eller när enskilda entusiaster inte har resurser nog att ordna större projekt. Då kliver Wikimedia Sverige in!

Så vad hände på årsmötet?

Vi fick höra om vad styrelsen (inklusive dess underbara – och fotokunniga – ordförande), de anställda och framför allt massor av ideella eldsjälar (som förstås ofta ingår i styrelsen) gjort under året för utvecklandet och spridningen av fri kultur och kunskap. Och det är inte lite! Här kommer ett axplock av mina favorit-resultat från 2012:

  • Finansieringen av 14 så kallade Gemenskapens projekt där de ideella o-organiserade människorna på t.ex. Wikipedia fått söka om pengar till bra grejer. Bland annat har Wikimedia Sverige bidragit till arrangemanget av fotosafaris där nämnda ideella eldsjälar träffas för att tillsammans fotografera ett visst område och sedan sprida bilderna till näts, teknologi för inscanning av gamla böcker till Wikisource
  • Samarbetsavtal mellan Centralmuseernas samarbetsråd och Wikimedia Sverige, för att engagera museer i spridningen av den fria kunskapen. De har ofta varit bakbundna av lagstiftning – eller kanske snarare av en förlegad tolkning av lagstiftning – som gjort att de inte trott sig kunna sprida sitt material som de vill. Men Wikimedia Sverige har nu tagit fram en handbok, Kulturskatter på nätet, som förklarar för museer, arkiv och bibliotek hur de kan digitalisera sina samlingar – något de måste göra för att överleva. Tävlingen Upp till bevis, lanserad i samband med boken, ledde till att bl.a. Kungliga biblioteket och Nordiska museet laddat upp bilder fritt för allmänheten att använda, remixa och sprida. Och så sent som i tisdags berättade Livrustkammaren, Skolklosters slott och Hallwylska muset att deras 40 000 bilder läggs upp fritt på nätet (efter att Wikimedia Sverige i samarbete med dem ordnat en fashionabel fotosafari). Vi arbetar  också på att fotografera och sprida offentlig konst. Bara det faktum att årsmötet idag hålls på Arkitekturmuseet är mycket talande för de fantastiska framgångarna. Leve det!
  • Hundratals Quality Images och flera Featured Pictures till Wikimedia Commons tack vare att man skapat en högklassig teknikpool alla fått låna ur. Vill du fota, filma eller ta upp ljud från något (t.ex. en stor demonstration, en föreningsaktivitet, en fågelguidning eller egentligen vad som helst) som är relevant för Wikipedia, Commons eller något annat av våra projekt? Låna gratis från vårt helt nya kontor på Hantverkargatan i Stockholm!

Dessutom har vi fått en riktigt ordentlig organisation, med en rejäl ökning av antalet anställda, goda kontakter etablerade med många myndigheter (t.ex. två EU-projekt genomförda), samt en fungerande, effektiv ekonomi med massor av bidrag från allehanda håll. Sådant märks inte så mycket utåt – men indirekt är det givetvis avgörande för föreningens framtida fantastiska funktion för frihet för kunskap och kultur! Ett stort tack till alla er som engagerat er med det här! Jag lovar att framöver engagera mig mer i Wikimedia Sverige, när miljö- och medborgarrättskampen inte är lika akut.

”Vad har tejp, grafit och en grafentransistor med Wikimedia Sverige att göra?” Jo, denna bild har donerats av Nobelmuseet tack vare föreningens arbete! Vad denna bild har med fri kunskap att göra? Klicka här för att läsa Nobelmuseets vetenskapliga, vackra och verkligen underbara motivering!

Men framtiden då? Vad händer 2013 och framöver?

Extremt mycket coola grejer! Vi ska bland annat:

  • Påverka politiska partier så att de inser vikten av fri kunskap och kultur och god lagstiftning gällande detta, t.ex. gällande flygfotografering
  • Se till att ännu fler museer, bibliotek och arkiv släpper sina samlingar (som ofta är sammanställda medelst skattemedel) fritt för folket
  • Informera och engagera ämnesexperter, t.ex. universitetens forskare, så att de börjar bidra till Wikipedia

Och givetvis oerhört mycket mer! Konkreta mål för 2013 finns givetvis, antagna under årsmötet.

Det låter fantastiskt! Hur kan jag hjälpa till?

Det finns flera sätt!

  1. Gå med i föreningen! Det kostar bara 100 kronor, men ger dig fri tillgång till teknikpoolen (för sådant som främjar fri kunskap), ett fint nyhetsbrev månatligen samt – viktigast – kunskapen om att du stödjer fri kunskap.
  2. Engagera dig ideellt! Föreningen drivs ju förstås främst på ideell basis, så det finns mycket att göra om du vill bidra med tid, ork och energi! Oerhört kul.
  3. Skänk pengar! Det kan du också göra. Det är inte lika kul.

Årsmötet är över om någon timme. Då börjar verksamhetsåret. En ny styrelse under Mattias Blomgrens ledning är vald. En verksamhetsplan är antagen. En strategi har anammats. Nu kör vi! 

Riksdag och regering - några av de vi måste påverka för den fria kunskapens skull. Dessutom är detta fotografi ett lysande exempel på en bild som möjliggjorts tack vare Wikimedia Sveriges arbete - japp, såhär bra bilder har teknikpoolen skapat! Mer konkret har mästerfotografen Arild Vågen lånat en kamera, tagit bilden och släppt den fritt på Wikimedia Commons under den fria licensen CC-BY-SA 3.0. Vackert!

Riksdag och regering – några av de vi måste påverka för den fria kunskapens skull. Dessutom är detta fotografi ett lysande exempel på en bild som möjliggjorts tack vare Wikimedia Sveriges arbete – japp, såhär bra bilder har teknikpoolen skapat! Mer konkret har mästerfotografen Arild Vågen lånat en kamera, tagit bilden och släppt den frittWikimedia Commons under den fria licensen CC-BY-SA 3.0. Vackert!

Låt oss tillsammans se till att 2013 blir ett fantastiskt år för den fria kunskapen!

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,


by calandrella at March 10, 2013 10:13 AM

June 27, 2012

Calandrella

Wikipedia – samarbete bortom språkets barriärer

Nedanstående är krönikeartade reflektioner över Wikipedia, över språk, över samarbete och över arbetet för den fria kunskapen i stort. Dessa har ursprungligen publiceratsden blogg som tillhör Wikimedia Sverige, den ideella svenska förening som arbetar för fri kunskap i allmänhet och Wikimedia-projekt som Wikipedia i synnerhet. Kommentera gärna.

Babels torn. Målning av Pieter Bruegel d.ä.

Babels torn. Målning av Pieter Bruegel d.ä.

I begynnelsen, när världen var ung, var mänskligheten enad. Och mänskligheten talade ett och samma språk, och det var som att hela världen låg för deras fötter. Tämligen bokstavligen – de byggde ett torn, som kanske skulle kunna nå upp till himlen. Om nu Gud rättvist ville bestraffa människornas ohälsosamma hybris, eller var rädd att de skulle kunna hota honom i hans allsmäktighet, eller hade någon annan anledning till sina handlingar – det förtäljer inte den bibliska historien. Den konstaterar enbart att Gud ville stoppa bygget, och gjorde detta på ett sätt han fann tillämpligt: Gud splittrade människornas tungomål så att de olika människorna talade olika språk. Språkförbistringen gjorde att människorna inte längre kunde samarbeta, och tornet – som kom att döpas till Babels torn – blev ett slags symbol för språklig diversitet.

Babels torn kan tyckas mycket främmande i dagens moderna värld. Likväl finns åtminstone något korn av sanning i berättelsen, oavsett om språken nu skiljdes åt av en gudomlig varelse (vilket ligger utom vetenskapen) eller uppkom på ett mer naturligt vis (vilket stöds av vetenskapen). Förvisso är det så att språken i årtusenden skiljt olika människor från varandra och förhindrat effektiv kommunikation däremellan. Men nu, i Internet-åldern, med Google Translate och liknande verktyg, blir de gamla problemen alltmer förlegade. Nya öppningar för mellanmänskligt samarbete skapas, bortom språkets ofta betungande barriärer. Detta inlägg ska handla om just sådant samarbete, över ett av de projekt som förenar flest olika språktalare i världen: Wikipedia.

Världens mest mångspråkiga encyklopedi

Att Wikipedia är världens största encyklopedi och dessutom inget mindre än det kanske bästa uppslagsverk mänskligheten producerat, det visste nog du som läser denna blogg redan. Och du visste säkert redan att Wikipedia är flerspråkigt. Men något du kanske inte kände till är att Wikipedia inte bara finns på svenska och de stora världsspråken och några. Wikipedia finns förvisso på mängder av små, lokala språk. Totalt finns hela 285 olika språkversioner av Wikipedia, varav nästan alla, 275 stycken, är aktiva. 275! Jag kan inte tänka mig att något enskilt projekt i mänsklighetens historia har lyckats med konststycket att på ett blott drygt decennium mångfaldiga sig själv på så många olika språk.

Men alla 275 är förstås inte så omfattande som svenskspråkiga Wikipedia, den Wikipedia-upplaga de flesta av denna bloggs läsare torde vara mest vana vid. Språkversionerna varierar enormt i omfång, från den enorma engelskspråkiga Wikipedias närapå 4 000 000 (!) artiklar, till språkversioner som Wikipedia på tetum, med mer blygsamma 658 artiklar och ändå en rätt god potential med tanke på språkets ungefärliga 1 miljon talare. (En parentes i sammanhanget är att svenskspråkiga Wikipedia för ett par år sedan åkte ur topp tio, där vi – givet språkets förhållandevis mycket få antal talare; svenskan placerar sig någonstans runt 50:e plats på listan över världens språk efter antal talare – förvånansvärt länge lyckats ligga kvar.)

Med 275 olika språk finns onekligen en del att välja och vraka på. Men nu är det tyvärr så, att de allra flesta människor inte är polyglotter – de behärskar blott sitt modersmål och kanske något mer språk. Här i Sverige kan väl de flesta svenska och engelska flytande, och skolundervisningen ger alla möjligheten till att lära sig ett tredje språk. Likväl brukar svenska wikipedianer (vad jag känner till) nästan uteslutande skriva på svenskspråkiga och engelskspråkiga Wikipedia, sin förmåga att skriva på någon annan språkversion till trots. Vad beror detta på? Antagligen gammal vana. En ovilja att behöva fräscha upp sina gamla språkkunskaper från högstadiet för att bidra.

Att våga ta steget ut

Naturligtvis är det fullkomligt legitimt att redigera Wikipedia utan att någonsin sätta sin digitala fot i någon annan språkversion överhuvudtaget. Men av egen erfarenhet vet jag att steget ut ur det hemtama, vanliga, vardagliga svenska faktiskt kan vara mycket givande. Jag har dock ännu inte skrivit särskilt mycket på engelskspråkiga Wikipedia, och är kanske det bästa exemplet på en hemmastadd wikipedian som sorgligt nog inte vågat lämna hemspråket. Med detta i baktankarna, eller i alla fall i det undermedvetna, beslöt jag så iförrrgår för att göra slag i saken. Jag skulle lämna svenskspråkiga Wikipedias trygghet. Jag skulle till och med lämna engelskans relativt bekanta marker bakom mig. Jag skulle skriva min första artikel på spanskspråkiga Wikipedia.

Jan Arnald, en mästerlig författare tillika inspiratör för Wikipedia-redigering. Foto: Sara Arnald, CC-BY-SA 3.0.

Jan Arnald, en mästerlig författare tillika inspiratör för Wikipedia-redigering.
Foto: Sara Arnald, CC-BY-SA 3.0.

Det hela började egentligen inte i några funderingar över människors benägenhet att stanna på fast mark, språkligen. Men nog började det med språket, på sätt och vis. Det började med att jag under min gångna körtelfeber hade riktigt ordentligt tråkigt, var alldeles för sjuk för att redigera Wikipedia och därför sökte min tillflykt i litteraturens värld. Så jag försjönk i Arne Dahls (egentligen Jan Arnalds) underbara dekalog om A-gruppen, en fantastiskt serie om en grupp intellektuellt elitpoliser – tänk Sherlock Holmes gånger 8, och i det moderna Sverige – med oerhört väl utvecklade personligheter, spännande intriger och framför allt en förmåga att bruka det svenska språket jag aldrig sett maken till; Dahl fullkomligen briljerar med sitt språkbruk, han äger det.

Nå, nu ska jag inte komma för långt från ämnet. Så fort jag tillfrisknat började jag undersöka tillståndet på Wikipedias information om Dahl. Det var tämligen skralt. Visserligen hade vi en helt okej artikel om själva författaren på svenska, även om den brast i källhänvisning, men själva böckerna skildrades inte mer än med några meningar i författarens artikel. Mina vidare äventyr för att täcka denna lucka i svenskspråkiga Wikipedias i övrigt i nuläget ganska så fulla karta (kan man få för sig – i själva verket saknar vi ju åtminstone ungefär 88 procent av engelskspråkiga Wikipedias artiklar överhuvudtaget…) ska inte redovisas här, utan där hänvisar jag till min egen Wikipedia-dagbok.

Men inte bara svenskspråkiga Wikipedia saknade information om A-gruppen – spanskspråkiga Wikipedia hade ingen information alls om Arne Dahl/Jan Arnald. Inte en enda artikel! Den slutsatsen nådde jag efter att ha studerat interwikilänkarna i såväl svenskspråkiga som engelskspråkiga Wikipedias artiklar om författaren, och jag tror att jag testade att skriva in http://es.wikipedia.org/wiki/Jan_Arnald (alltså direktadressen till den eventuella artikeln om Jan Arnald på spanskspråkiga) i webbläsarfönstret, utan att få mer information än ”Denna artikel existerar inte.”, på spanska. Jan Arnald hade alltså ingen artikel på spanskspråkiga Wikipedia. Nu är jag ingen mästare på spanska, inte alls. Men jag har precis gått ut första gymnasieåret, och har läst spanska sedan sexan. Och med mitt spanskbetyg A i bakhuvudet, och vetskapen om att jag ändå brukar kunna tillgodogöra mig Wikipedia-artiklar på spanska, och framför allt medveten om att riktlinjen var djärv! är universell på alla Wikipedia-versioner, gjorde jag slag i saken.

Jag började skriva mitt livs första Wikipedia-artikel på spanska.

En artikels födelse

För att inte plåga encyklopedin med mina taffliga nybörjarförsök, och för att om möjligt kunna få språklig respons innan artikeln lades ut i encyklopedin, skapade jag en undersida till min användarsida som jag använde som plats för utkast till artikeln om Jan Arnald. Så började jag skriva. Jag kollade mycket på andra spanskspråkiga författarartiklar – för att få reda på såväl det tillämpliga artikelupplägget som den tillämpliga terminologin – och använde frekvent språkverktyg som Lexin, Google Translate och, allra mest, engelskspråkiga Wiktionary. (Det sistnämnda är alltså också ett wikiprojekt, som Wikipedia, fast med syftet att inte skriva en encyklopedi utan en ordbok med översättningar, etymologi etc. Just översättningar och böjningsformer för verb var vad jag var ute efter i mitt spanskspråkiga arbete, och Wiktionary fungerade som vanligt alldeles utmärkt för detta ändamål.)

Det var inte helt lätt, och tog lite tid, men snart nog hade jag producerat ett första utkast som jag var rätt nöjd med. Då söker jag efter ”Jan Arnald” på spanskspråkiga Wikipedia, och döm om min förvåning då den rätt awesome ”Menade du [närliggande namn]…?”-funktionen föreslår artikeln… Jan Arland?!?! Jag klickar mig in och finner fort en artikel som faktiskt behandlar rätt författare, men med fel namn. Suck! Felstavade namn! Vad ska jag nu göra? Hade jag skapat min artikel förgäves?

Gudskelov (på sätt och vis…) är artikeln om ”Arland” rätt kort, så min egen artikel är betydligt längre och kan i princip fullständigt ersätta den gamla rakt av. Men det orkar jag inte den kvällen. Då orkar jag bara fråga folk på svenskspråkiga Wikipedias IRC-kanal efter någon som kan flytta artikeln på spanskspråkiga Wikipedia (jag kunde inte själv eftersom jag inte var ”bekräftad användare”; för att kunna flytta sidor behöver man vara just en bekräftad användare, vilket man automatiskt blir efter 50 redigeringar – men jag hade inte gjort 50 redigeringar). Och ingen bekräftad användare på spanskspråkiga Wikipedia fanns i svenskspråkiga Wikipedias IRC-kanal.

Sök och du skall finna hjälp på Wikipedia

Så då flyttade jag lite våghalsigt till spanskspråkiga Wikipedias IRC-kanal och hittade många människor som gärna ville hjälpa mig där. Efter att ha uppgivit lite källor (de andra språkversionerna, Arnalds officiella webbplats) på att Arnald inte heter Arland ordnade wikipedianen Cesar Jared snabbt att artikeln blev flyttad. I samband med detta kommer jag också i kontakt med vederbörande över den privata chattfunktionen via IRC. Jag tackar så mycket för hjälpen, förklarar mitt ärende och Cesar Jared erbjuder sig då att kolla igenom mitt utkast till artikeln. Hen korrekturläser inledningen och gör en del förbättringar. En viss svårförståelig mening jag skrivit orsakar huvudbry, men vi lyckas gemensamt lösa saken över IRC.

Dagen därpå beslutar jag mig för att göra slag i saken. Min artikel om Jan Arnald ska in på spanskspråkiga Wikipedia. Så jag öppnar redigeringsrutan på den nu alltså korrekt namngivna artikeln, klistrar in min egen text högst upp ovan den gamla texten och för sedan metodiskt in samtliga uppgifter från gamla texten i min egen text, och passar då också på att delvis modifiera mitt eget språkbruk i enlighet med den gamla texten. Det går finfint.

Sedan, just när jag ska klicka Spara, eller rättare sagt Grabar la página, minns jag vad Cesar Jared frågade om igår över privat IRC: källor, dessa för Wikipedias läsare helt ovärderliga bevis på att man inte fabulerar fritt i artiklarna utan faktiskt har något (vettigt) på fötterna. Mitt utkast innehöll av lättja inga källor, men jag hade lovat att lägga in källorna senare, då jag skulle stöta på fler källor när jag gjorde klart min svenska artikel om A-gruppen-serien. Men så gaskade jag upp mig – nog kunde jag rätt enkelt hitta länkar nog för att källbelägga allt i den ändå inte jättelånga Arnald-artikeln jag skrivit! Så någon timme senare är artikeln fylld med hänvisningar till Arnalds egen webbplats, Arnalds Arne Dahl-webbplats, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter.

Jag är klar. Jag sparar.

Och skapar* min första spanskspråkiga Wikipedia-artikel någonsin.

*I själva verket visade sig artikeln ju redan finnas, så formellt skapade jag den inte – men å andra sidan hade jag skrivit mitt eget utkast från scratch, och den artikel som blev resultatet av min redigering var väsensskild från den gamla.

Traditionella kunskapssamlingar. Föga föränderliga. Foto: Tom Murphy VII, CC-BY-SA 3.0

Traditionella kunskapssamlingar. Föga föränderliga.
Foto: Tom Murphy VII, CC-BY-SA 3.0

Historien utan slut

Vore Wikipedia en vanlig encyklopedi, som Nationalencyklopedin, skulle historien så gott som ta slut här. När artikeln väl är publicerad är den ”klar”, och i den traditionella bokformen frusen, åtminstone fram tills tryckningen av nästa upplaga. Skillnaden kunde näppeligen vara större mot Wikipedias arbetssätt. Här har arbetet knappt börjat då jag lagt in mitt eget sjok i artikeln. Och just för att jag skrivit en artikel på ett språk jag inte till fullo behärskar, söker jag aktivt hjälp av andra wikipedianer för att kickstarta den massiva redigeringsprocess som undvikligen följer på varje bidrag till Wikipedia.

Nybörjare som jag är på den spanskspråkiga upplagan känner jag inte till om det finns något centralt be om hjälp-ställe, så jag går in på svenskspråkiga Wikipedias allmänna diskussionsplats Bybrunnen, klickar in mig på interwikilänken till spanskas bybrunn (som inte är en bybrunn utan ett café) och hittar direkt en länk betitlad Ayuda (som betyder hjälp), som uppenbarligen går till en sida där wikipedianer kan göra just vad jag var ute efter – be varandra om hjälp i skapandet av encyklopedin. Jag skapar sålunda ett nytt avsnitt för Arnald-artikeln och förklarar mitt ärende.

Inom två timmar har den för mig tidigare helt okända wikipedianen Camima hörsammat mitt rop på hjälp och hunnit med en rätt ordentlig språklig putsning av ”min” artikel. Jag vet inget alls om Camima, men vi är båda wikipedianer, så då jag mitt i alla goda förbättringar av texten Camima gjort upptäcker en korrigering som verkar bestå i ett missförstånd (den felaktiga uppfattningen att ”Svenska Deckarakademin” skulle vara ett deckarpris när de i själva verket är en institution som delar ut ett deckarpris) tackar jag så varmt för all hjälp och påtalar sedan misstaget på Camimas diskussionssida. En kvart senare hoppar ”nytt meddelande”-rutan upp, och Camima har svarat på min diskussionssida och dessutom redan fixat till formuleringen om Svenska Deckarakademin så den blev än bättre än den ursprungliga.

Senare på kvällen dyker en annan wikipedian upp, Shalbat, och bidrar ännu mer till Jan Arnald-artikelns grammatiska lyft. Shalbat visar sig vara författare till uppåt ett tjog Artículos buenos, det vill säga motsvarigheten till våra Bra artiklar, och denna skickliga författare tar sig alltså ändå tiden att hjälpa en nybörjare med föga kunskap om språket och språkversionen. Jag tackar naturligtvis även Shalbat för hens hjälp. Och så sent som imorse, när jag vaknade upp efter att ha låtit utkastet till detta blogginlägg vila under natten, har ytterligare en spanskspråkig wikipedian, som går under namnet Rondador, bidragit till artikeln, därtill med en uppmuntrande kommentar i redigeringskommentaren.

Vad leder då allt detta fram till?

Jag har inte berättat denna sanna historia om en artikels framväxt för att visa på något som på Wikipedia är extraordinärt eller särskilt speciellt. För det är det inte. Denna process – någon skapar en kort artikel under fel namn, en annan fixar till wikiformateringen, en tredje flyttar artikeln till korrekt titel, en fjärde lägger in en lång utökning med källor men taffligt språk, en fjärde, femte och en sjätte putsar till språkbruket och så vidare i all oändlighet – är hur Wikipedia fungerar. Om någon illasinnad person mot förmodan skulle byta ut hela artikeln om Jan Arnald mot ”Jag är BÄST, hihihi!” kommer den gamla versionen återkomma på i genomsnitt någon minut. ”Wikipedia doesn’t work in theory, only in practice” är en sådan där one-liner som uttrycker just hur Wikipedia faktiskt fungerar, rent konkret, alla abstrakta invändningar till trots. Och anledningen till att Wikipedia fungerar är något stort, och det jag anser vara det allra främsta hos Wikipedia.

Det allra främsta hos Wikipedia, menar jag, är inte de fantastiska artiklar som skapats, inte heller den hjälp encyklopedin givit miljontals studenter, inte ens det underbara mellanmänskligt samarbete detta globala projekt utgör. Det främsta är istället att Wikipedia, mer än någonting annat i mänsklighetens historia, utgör ett bevis på vad vi intuitivt egentligen vet: de flesta människor vill väl. Hade världen sett ut på ett annat sätt än detta hade Wikipedia oundvikligen fallerat; inget såpass öppet projekt skulle kunna fungera om mänskligheten i stort hade onda intentioner, eftersom projektet då skulle tas över av de illvilliga.

Men människor är goda, och Wikipedia fungerar, tack vare insatserna från miljontals fri- och välvilliga människor världen över. En sådan sentens är lätt att uttrycka utan vidare reflektion – det är bara att kolla på statistiken över skribenters aktivitet och geografiska fördelning för att verifiera dess giltighet – men jag har nu, när jag själv, personligen och högst konkret upplevt sanningen bakom dessa ord, fått en annan insikt i detta världsvida projekt, tack vare samarbetet med spanskspråkiga wikipedianer angående den nu rätt fina artikeln om Jan Arnald.

Dessa människor sitter alltså ofta på andra sidan jordklotet, har en bakgrund som antagligen skiljer sig tämligen rejält från min egen och talar ett språk jag knappt behärskar. Likväl lyckas vi på Wikipedia samarbeta utan några nämnvärda svårigheter – tack vare det vi har gemensamt. Det vi har gemensamt, det vi delar med alla wikipedianer världen över, är en vision, en bild av en framtid som är möjlig, en utopi där mänskligheten delar med sig av sin kunskap och vi alla når fullständig upplysning. Eller, för att uttrycka det med de tämligen famösa ord Jimbo Wales, Wikipedias grundare, yttrat:

Imagine a world in which every single person on the planet is given free access to the sum of all human knowledge. That’s what we’re doing.

Foto: code poet, CC-BY-NC-SA 2.0

Tänk dig en värld där varje människa på planeten har fri tillgång till mänsklighetens samlade kunskap. Det är det vi sysslar med.
Foto: code poet, cc-by-nc-sa 2.0

Tillsammans kan vi, genom fritt och öppet samarbete, åstadkomma den värld Wales beskrev så träffande. Vill du också vara med? Surfa in på svenskspråkiga Wikipedia, skapa ett konto och börja redigera. Så förverkligar vi denna vision. Tillsammans.

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)


by calandrella at June 27, 2012 10:29 PM

February 04, 2012

Calandrella

Hjälp Wikimedia Sverige befria kulturarvet!

I Sverige gäller upphovsrätten till ett visst verk under en upphovsmänniskas livstid och de 70 påföljande åren – sedan blir verken fria. Detta kan anses vara en orimligt lång tid, visst; och upphovsrätten bör förändras. Men det är ett lagstiftningsarbete som kräver riksdagsinträde innan vi kan ordna det. Vi kan inte ordna det nu, idag.

Vad vi däremot kan ordna nu, idag, det är att se till att det material som faktiskt har befriats från upphovsrätten också kommer allmänheten till godo. I nuläget finns kolossala mängder material som egentligen är fritt, men som i praktiken är oåtkomligt. Denna värdefulla kulturskatt finns nämligen spridd över hundratals institutioner inom den så kallade ABM-sektorn – arkiv, bibliotek och museer (på engelska kallas ABM-sektorn för GLAM: galleries, libraries, archives och museums). Trots att upphovsrätten gått ut, är den lika inlåst och ospridbar som någonsin ett av skivbolagen vaktat nyutgivet verk.

Men detta kan ändras. ABM-/GLAM-sektorn vill inte behålla kulturskatten bakom lås och bom, utan ABM brinner minst lika mycket som vi pirater för ett fritt kulturarv. Problemet är att de ibland inte känner sig riktigt bekväma med offentliggörandet av kulturen. Vem skulle inte göra det? Vi talar om institutioner som funnits sedan långt innan Internets födelse, som nu ska hantera dels en ny för många förvirrande teknik, dels en mycket svårgenomtränglig upphovsrättslagstiftning.

Det är här Wikimedia Sverige kommer in i bilden. Först kan en kortare presentation vara på sin plats: Wikimedia Sverige är en ideell förening som arbetar för att främja spridandet av fri kunskap; ”fri” som i fria licenser och yttrandefrihet, inte nödvändigtvis ”fri” som i gratis. Detta gör Wikimedia Sverige främst genom att stödja de olika Wikimediaprojekten, där Wikipedia, den fria encyklopedin, är den mest berömda. Flera andra Wikimediaprojekt finns: Wikimedia Commons, den fria fildatabasen, Wiktionary, den fria ordboken, och så vidare.

Nå, Wikimedia Sverige arbetar alltså för att främja spridningen av den fria kunskapen och den fria kulturen. Och vi har en situation där mängder av fri kunskap och fri kultur finns inlåsta på ABM-institutioner landet över. Slutsats: Wikimedia Sverige hjälper ABM-institutioner att befria sitt kulturarv!

Detta har föreningen ägnat sig åt ett par år, och lyckade samarbeten är till exempel det med Nordiska museet då museet beslutade sig för att lägga ut sina fria bilder (däribland fotografier tagna av Strindberg!) på Wikimedia Commons. Regionarkivet gjorde samma sak, och Riksantikvarieämbetet lägger upp sina bilder fritt på Flickr.

Dessa initiativ – som bara är några få av mängder av liknande projekt världen över – är utmärkta. Men det är ofta svårt att övertyga institutionerna om att släppa sitt material fritt, framförallt då en sammanställning av grundlig handledning och sakkunskap saknas. Just en sådan sammanställning skapas just nu av Wikimedia Sverige, och kan hittas på denna länk: Projekt GLAM-vitbok. Syftet är att samla all tillgänglig kunskap på området (och det handlar alltså nu om att offentliggöra sådant material som redan är fritt, inte om fortfarande upphovsrättsligt skyddade verk).

Piratpartiet är en stark försvarare av kunskapen och kulturen, och av att bevara och sprida vårt kulturarv. Om du vill göra en insats för dessa värden i praktiken – engagera dig i GLAM-vitboken! Ett möte arrangeras 24 februari i StockholmVi pirater har massor av expertkunskap inom detta område, och har därför mycket att bidra med.

Kopiera och sprid.

Foto: Tom Murphy VII, "Brighterorange" på Wikimedia Commons, CC-BY-SA 3.0.

Foto: Tom Murphy VII, "Brighterorange" på Wikimedia Commons, CC-BY-SA 3.0.

Foto: Tom Murphy VII, CC-BY-SA 3.0. Gamla fria biblioteksböcker som bör tillgängliggöras och spridas!

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)


by calandrella at February 04, 2012 09:16 PM

January 18, 2012

Calandrella

Skriv på för att stoppa SOPA!

Tidigare idag skrev jag om SOPA och PIPA, horribla censur-liknande lagförslag i USA. Redan har Internetprotesterna börjat ge resultat, men mer behövs. Nu vill jag bara berätta att gräsrotsrörelsen Avaaz skapat en namninsamling mot lagförslagen. Redan har 1,4 miljoner skrivit under. Gör det du med – och sprid länken!

Skriv på namninsamlingen!

Lite bakgrundsinfo från förra blogginlägget:

Nu hotas den grundläggande principen för Internets två- och flervägskommunikation – att alla ska kunna bidra och lägga  upp material. SOPA och PIPA, två amerikanska lagförslag, riskerar att leda till att sajter som tillåter användare att lägga upp material blir ansvariga för vad användarna länkar till. Detta är helt horribelt – för det första ska länkning till brottsligt material inte vara otillåtet, för det andra – och framförallt – ska sajterna inte behöva kontrollera vad användarna använder tjänsten till. Precis som Posten inte är ansvariga för vad folk använder deras tjänst till.

grund av detta stänger Wikipedia och flera andra sajter ned idag, för att visa hur nätet kanske blir om lagförslagen går igenom. Protesten är mycket stor, och har blivit väldigt uppmärksammad. Än mer.

För mer info, se: Wikipedias frågor och svar, Electronic Frontier Foundations artikel, och den förklarande artikeln  på Newsmill.

Tyvärr hotas det öppna Internet inte bara i USA. Även i EU föreslås liknande lagstiftning.

Detta är en oacceptabel inskränkning i yttrande- och informationsfriheten. Stoppa SOPA och PIPA – rädda det öppna Internet!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, pirat, medborgarrätt, frihet, lagstiftning, , , , , , , , , , , , , , , , , , , upphovsrätt, copyright, immaterialrätt, piratkopiering, kopiering, upphovsrättsbrott, fildelning, illegal fildelning, , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)


by calandrella at January 18, 2012 10:25 PM

Stoppa SOPA och PIPA – rädda det öppna Internet!

Internet är fantastiskt. Det gör att människor kan kommunicera med varandra och sprida information via (relativt) decentraliserade, öppna webbplatser – som Wikipedia, Facebook, Twitter och så vidare. Dessa sajter bygger på att användarna själva skapar materialet (i Wikipedias fall finns inte ens någon som bestämmer – användarna skapar sajten helt och hållet, utöver praktiskt serverarbete som sköts av en ideell stödförenings anställda).

Men nu hotas denna grundläggande princip för Internets två- och flervägskommunikation. SOPA och PIPA, två amerikanska lagförslag, riskerar att leda till att sajter som tillåter användare att lägga upp material blir ansvariga för vad användarna länkar till. Detta är helt horribelt – för det första ska länkning till brottsligt material inte vara otillåtet, för det andra – och framförallt – ska sajterna inte behöva kontrollera vad användarna använder tjänsten till. Precis som Posten inte är ansvariga för vad folk använder deras tjänst till.

grund av detta stänger Wikipedia och flera andra sajter ned idag, för att visa hur nätet kanske blir om lagförslagen går igenom. Protesten är mycket stor, och har blivit väldigt uppmärksammad.

För mer info, se: Wikipedias frågor och svar, Electronic Frontier Foundations artikel, och den förklarande artikeln  på Newsmill.

Tyvärr hotas det öppna Internet inte bara i USA. Även i EU föreslås liknande lagstiftning.

Detta är en oacceptabel inskränkning i yttrande- och informationsfriheten. Stoppa SOPA och PIPA – rädda det öppna Internet!

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, pirat, medborgarrätt, frihet, lagstiftning, , , , , , , , , , , , , , , , , , , upphovsrätt, copyright, immaterialrätt, piratkopiering, kopiering, upphovsrättsbrott, fildelning, illegal fildelning, , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)


by calandrella at January 18, 2012 04:31 PM

December 13, 2011

Laaknor

Hjelp Wikipedia ved å ta bilder i ditt nærmiljø!

Etter at Hans-Petter hadde et Wikipedia-prosjekt for å finne bilder som manglet i Oslo, hvor han lagde en KML-fil og satte opp Google Maps som en oversikt og arbeidsliste for alle som deltar, har jeg hatt lyst til å automatisere denne jobben litt. Siden jeg har lesetilgang til databasene til Wikipedia skulle det i utgangspunktet være lett å få hentet ut informasjon om alle kartkoordinatene, og hvorvidt artikkelen har noen bilder.

Prosjektet er nå endelig klar for offentligheten: Wikipedia-artikler som trenger bilder.

 

Jeg bruker følgende spørring mot wikipedia-databasen for no.wikipedia:

SELECT p.page_id,p.page_title,e.el_to,(SELECT COUNT(*) FROM imagelinks i WHERE i.il_from=p.page_id AND i.il_to NOT LIKE ‘%.svg’) AS antall FROM page p JOIN externallinks e ON p.page_id=e.el_from WHERE e.el_to LIKE ‘http://toolserver.org/~geohack/geohack.php%’ AND p.page_namespace=0  AND p.page_title NOT IN (‘Grunnlinje’) AND p.page_title NOT LIKE ‘Liste%’ AND page_title NOT LIKE ‘Tettsteder%’ LIMIT 0,20000

 

Jeg henter i utgangspunktet ut alle sider som lenker til http://toolserver.org/~geohack/geohack.php, siden det er lenken som brukes i malen Koord som brukes bl.a. for å formatere koordinater riktig. Trolig hadde det vært bedre å finne alle de artikler som bruker malen Koord/vis/tittel, siden det er denne som faktisk viser koordinatene øverst til høyre på artiklene, men det får bli til en senere anledning (det blir en mye tyngre SQL-spørring, som tar vesentlig lenger tid å kjøre).

For å kompensere for at jeg ikke bruker vis/tittel-malen, har jeg ekskludert alle artikler som begynner på «Liste» eller «Tettsteder», siden disse artiklene har ganske mange koordinater, uten at det behøver å være et bilde i artikkelen.

Når det gjelder bilder, så ekskluderer jeg bruk av SVG-bilder som «aktuelle» for at artikkelen har et bilde, siden dette ofte er kommunevåpen brukt i maler, eller kart over stedet – ingen av delene er gode representantive bilder for de forskjellige artiklene.

by Lars Åge Kamfjord at December 13, 2011 09:49 AM

August 03, 2011

Jon Harald Søby

Wikimania begynner i morgen

I morgen begynner Wikimania! I går og i dag har det vært «pre-conference», med forskjellige møter. Forsov meg med sju timer i går, men i dag har ting vært tipp-topp, med takfest og hele pakka. Kommer tilbake med mer seinere når jeg ikke er stuptrøtt.

by Jon Harald Søby (noreply@blogger.com) at August 03, 2011 09:26 PM

February 22, 2011

Palnatoke

What is it with these women and why is it a problem that they are not on Wikipedia?

There seems to be a gender gap on Wikipedia. As an editor, I see many more men than women, and that is also what we can estimate from surveys and the (few) people who identify their gender. Having very few visible women around leads to a male-dominated environment. Such an environment may be all fine in some contexts, but not when we are attempting to sum up “all human knowledge”. Some subjects are simply outside my knowledge sphere – I know that some women have menstrual pain, but I do simply not have enough insight in the issue to know how important that aspect is. That example may seem crass, but the point applies to most subjects: There are angles and nuances that just come more readily to women, and we need those, too.

by Ole at February 22, 2011 04:57 PM

January 15, 2011

Calandrella

Hur en 10-åring började skriva på Wikipedia

dagen för 10 år sedan skapades en sajt vid namn Wikipedia. Tanken var att hela mänsklighetens encyklopediska kunskap skulle samlas en webbplats, tack vare frivilligas insatser. ”Av mänskligheten – för mänskligheten”, typ. I början gick det (relativt) sakta, men snart nåddes den kritiska massa som krävdes för att projektet skulle gå vidare av sig själv. Nya språkversioner skapades (engelska var först). Fler användare tillkom, både som skribenter och rena läsare (grejen med Wikipedia är att de två rollerna inte är skilda; alla som har en Internetuppkoppling och därmed tillgång till Wikpedia; det är bara att klicka ”redigera”-fliken, göra en ändring, och klicka ”spara”!).

Inför jubileet (om någon vill fira finns ett evenemang Stadsbiblioteket i Stockholm idag klockan 12-16; iförrgår hölls en annan fest på Strand) skrev jag en text om mitt eget förhållande till Wikipedia, som jag lade upp på jubileumswikin (ja, det har skapats en egen wiki för julieet – där även andras spännande historier finns) och även skickade in till webbplatsen för EU-året 2011 för frivilligt arbete (där den nu lagts upp). Till TV4:s morgonsoffa imorse hade några wikipedianer (däribland jag) bjudits in, och jag hade tänkt kanske berätta lite om min historia; att 10-åringar kan börja skriva på Wikipedia säger nämligen (och får förhoppningsvis folk att förstå) a) att det verkligen är väldigt enkelt, och b) vem som helst verkligen får bidra. Men nu diskuterade de vargjakt istället (ironiskt nog var det därför SNF:s, en organisation jag hyser starka sympatier med, fel att vi inte fick medverka), så jag lägger upp min historia här på bloggen istället:

Did you know that the largest encyclopedia in the world is written entirely by thousands of voluntary people around the globe? Did you know that you can become one of them, with just a few mouse clicks?

I was 10 years old when I did. Here’s my story.

When I was 10 years old, my father showed me a cool website he had found on the Internet. It was a site full of facts. Sure, sites full of facts weren’t that unusual – but the thing was, that this site was special. Anyone could add to it as they pleased, without having to ask for permission first. I was stunned, and didn’t actually think it would work – really, letting anyone edit the site? So we tested it. In the almost stress-like situation, I used the first subject that crossed my mind, that I had vast knowledge about: Pokémon. And then, I wondered for some seconds about which of the Pokémons I would write about. I decided to write about Rattata, since it was the only Pokémon I at least was quite sure on how to spell.

I typed Rattata in the search engine of the site, and was redirected to a List of Pokémons. That was weird. However, I soon figured out how to go the page for Rattata so I could edit it. And so I did. When reaching the page for Rattata, I simply clicked ”edit”. And then I changed the text from what had been there before (a mere redirect to the List of Pokémons page) to a simple sentence: ”Rattata is one of the smallest Pokémon figures”, the word Pokémon linking to that page. I clicked Save. Done! I had created my first article ever on Wikipedia, the cool website anyone could (as I had just experienced) edit. (Since my native language is Swedish, I created it in the Swedish-language version of Wikipedia. The English-Wikipedia article has another story.)

What I didn’t know at the time, was that Wikipedia wasn’t merely a cool website anyone could edit. It was so much more. It was a site with one of the greatest and perhaps hardest-achievable purposes in human history: to grant every single person on the planet access to the entire sum of all human knowledge. The founders of the site were Jimbo Wales and Larry Sanger, who – if they would have chosen to put ads on it when starting the site on 2001 – probably could have made a fortune of it. However, they chose not to, but rather to try and achieve that great purpose. And thanks to Internet, it really worked out, probably a lot greater than how they had ever imagined.

The ordinary way of knowledge creation would be to recruit a group of specialists and then starting a slow process of creating the content, including heavy review of the texts before publishing them. Actually, Wales and Sanger had already tried this method before they created Wikipedia, with a website called Nupedia. It failed. Why? It was too hard to submit material to the site. And material from non-experts wasn’t accepted. Wikipedia, however, trusted the masses, the general public, to submit their knowledge. The reviewing process would be open to everyone, and all articles would be published instantly. Anyone could join. Anyone could write. Simply, Wikipedia trusted the goodness of humanity. Simply, that concept worked.

Today, Wikipedia globally has 17 million articles. Over the years, I have created a couple of dozens of them. Over the years, I have improved a couple of thousands of them. The rest has been created and improved by hundreds of thousand other people just like me – unpaid, voluntary, information-liking people who want to do a favour to the knowledge of humanity (or just are bored and want to engage in a fun way to write). Together, we have created a top 10 visited website of the world. Daily, hundreds of millions of people go to Wikipedia to get information. That wouldn’t be possible without the great deal of work humans around the globe have put in it.

So what happened to that article about Rattata? Well, it wasn’t really encyclopedic enough (since Wikipedia is an encyclopedia, not all information suits the site). I myself later merged it into the List of Pokémon article – and today, List of Pokémon has been completely rewritten. That’s not a bad thing. That’s a good thing. It shows that the reviewing process on Wikipedia – of course also made entirely by the volunteers – works. Information that is regarded as not being in accordance with the scope of Wikipedia is rewritten, or deleted. As time went, I grew up to write about other, more serious subjects, such as geographical articles – mostly, I translated articles from the (often much better) English-language version of Wikipedia, into the Swedish-language version of Wikipedia.

In 2008, three years after I first created that article about Rattata, I was elected administrator (a kind of glorified cleaner job – with access to more advanced features such as the ability to delete articles – that everyone who is trusted by the other users of Wikipedia can get), possibly the then youngest administrator on Wikipedia, being merely 12 years old. I have since then developed my work for Wikipedia by meeting other Wikipedia users off-line in so called wiki-meetings, joining the Swedish Wikipedia-supporting organization Wikimedia Sverige and attending the conference Wikipedia Academy at the National Library of Sweden. Sometimes, I also blog about Wikipedia on my (mostly net-political) blog.

And now I have also written this text about my involvement in Wikipedia – actually, with the help from other wikipedians, in a very Wikipedia-ish way. On a personal page (outside of the ordinary encyclopedia part of Wikipedia, and instead in the community section), I wrote a draft, and then others (those kind people are on Wikipedia called Rex Sueciæ, Tanzania, and Jssfrk), who are better in English than I am, edited it. The difference is great. And thanks to the Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0 Unported license all Wikipedia content is licensed under, I could simply copy the text – including the improvements from my fellow Wikipedians – and use it here. The image below was taken by Wikipedian Lars Aronsson (LA2), and is, too, released under the CC-BY-SA 3.0 license, so I could copy it as well. And the best is, you can – as long as you follow the license – do the same with all the open and free content on Wikipedia!

All in all, the voluntary work I have done in the service of humanity has affected me on many levels: I have become smarter myself, picking up bits of knowledge from the articles I write and edit; I have learned to cooperate better with other people, and the art of on-line communication; and mostly, I have developed a caring for the knowledge of humanity.

I love knowledge. I love humanity. And that’s why I love to contribute to Wikipedia.

So why don’t you start contributing? Hey, if a 10-year-old could do it… how hard could it be?

Foto: Holger Ellgaard, CC-BY-SA 3.0

Foto: Holger Ellgaard, CC-BY-SA 3.0

Foto: Holger Ellgaard, CC-BY-SA 3.0. Stadsbiblioteket, där vi idag ska fira Wikipedias 10-årsdag.

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)


by calandrella at January 15, 2011 06:35 PM

January 14, 2011

Jon Harald Søby

Skoleprosjekt i Kenya

på andre språk

Jeg skal dette semesteret studere swahili ved Universitetet i Dar-es-Salaam. Jeg kom til Tanzania 2. januar, og var tre dager i Dar-es-Salaam før jeg og to venner dro til Zanzibar på ferie (mer om dette og reisa på reisebloggen vår), og var der ei drøy uke før jeg dro til Nairobi for å delta på lanseringa av et prosjekt for offline-Wikipedia i kenyanske skoler.


Jeg fløy fra Zanzibar til Nairobi med Fly540 12. januar. Lanseringa og tiårsdagsfeiringa begynte klokka 1400 neste dag, og foregikk på Strathmore University. Oppmøtet var ganske stort, vil gjette på at det var over 100 deltakere tilstede. Blant de tilstedeværende var de fleste av de som er aktive i selve prosjektet, og også er i ferd med å opprette Wikimedia Kenya, som vil være den første lokalavdelinga av Wikimedia i Afrika. Blant dem er Abbas Mahmoud, som jeg tidligere har møtt under Wikimania i Gdańsk. Wikimedia Foundations styreformann, Ting Chen, som jeg har møtt under flere Wikimania-er og på chaptermøtet i Berlin i 2009, var også tilstede. En annen person som er aktiv i Wikimedia Kenya er Oliver Stegen, en tysker som er byråkrat på swahilispråklig Wikipedia. Han har bodd i Øst-Afrika i 15 år, og jobber som swahilispråklig lingvistikklærer (drømmejobben min!), og jaggu kjente han Assibi Amidu, swahililæreren min i Trondheim! Verden er liten.


Lanseringa begynte med at Grace Kariuki fortalte litt om hva Wikipedia er og hvordan det fungerer, etterfulgt av en spørsmålsrunde som blant annet oppklarte noen misforståelser (som at Wikipedia og Wikileaks ikke har en dritt med hverandre å gjøre). Etter dette fortalte David Mugo om selve prosjektet og hvordan det kommer til å bli gjennomført. Prosjektet går ut på å distribuere Wikipedia i CD- og USB-form til videregående skoler over hele Kenya. Det vil først prøves ut i fire regioner; Mombasa, Nyeri, Kakamega og Nairobi, og så skaleres videre opp derfra. Planen er å installere en offlineversjon bestående av forhåndsgodkjente artikler hos skoler som har datamaskiner (noe ikke alle skoler har), og at disse så skal oppdateres med seksmånedlige intervaller. Dette fordi det er få skoler som har internettilgang, og skolene sliter også med at de har tilgang til altfor få lærebøker. Å ha tilgang til Wikipedia vil dermed være et stort pluss for dem, og å tilby dette vil hjelpe direkte med Wikipedias mål om å spre all verdens tilgang til alle på deres eget språk.


Til slutt fortalte Ting Chen om hva Wikimedia Foundation er og gjør, og fortalte hvor viktig det er for både afrikanere og Wikipedia at vi får flere bidragsytere fra Afrika som kan skrive om afrikanske emner. Noe jeg ikke var klar over er at det er flere artikler på engelskspråklig Wikipedia som omhandler New York City enn det er artikler som omhandler Afrika. Dette er skremmende statistikk i Afrikas disfavør, og er en systemisk skjevhet som det er viktig å gjøre noe med. Talen til Chen så ut til å ha positiv effekt, og det var flere tilhørere som sa de ønska å begynne å bidra. Framgang allerede!


Tilstede under lanseringa var også en representant fra IKT-kommisjonen i den kenyanske regjeringa, som syntes dette er et positivt prosjekt som kan hjelpe til med å øke nivået på utdanningstilbudet i Kenya.


Sjøl syns jeg dette er et fantastisk prosjekt. I vestlige lokalavdelinger av Wikimedia har man prosjekter for å frigjøre museumsbilder og lignende, og det er viktig arbeid det også, men dette kenyanske prosjektet er noe som virkelig vil hjelpe folk. Det er rett og slett noe som gjør verden til et litt bedre sted.

by Jon Harald Søby (noreply@blogger.com) at January 14, 2011 03:00 PM

December 12, 2010

Calandrella

Wikipedia Academy, dag två, del 10: film och paneldiskussion

Fredagen den 26 november deltog jag på tvådagarskonferensen Wikipedia Academy (arrangören Wikimedia Sverige har nu bloggat om händelsen, liksom Olof Sundin på EXAKT-projektet, Skolbibliotek Öst, Kristina Alexanderson, Kristina Alexandersson igen samt Sue Gardner). Några dagar därpå – kanske som en konsekvens av konferensen – skrev 13 nätaktiva, varav flera konferensdeltagare, en debattartikel i SvD om att kulturarvet bör släppas fritt (något Wikimedia Sverige också bloggat om, liksom Mathias Klang och Kristina Alexanderson) på Kungliga Biblioteket (medarrangör var Forskningsavdelningen där). Nedan följer fortsättningen på min serie anteckningar från konferensen, som tar vid där det förra inlägget slutade.

Äntligen ska presentkorten få sin (visuella) förklaring: vi ser en YouTube film som visar hur det fungerar. YouTube-filmen heter ”Wikipedia In Print – How to create custom books with a mix of content from the free encyclopedia” och följer nedan:

Applåder följer på filmen (men jag funderar i det kloka i att lita på Wikipedia-material när man ägnar sig åt segling… nå, whatever). Axel berättar att PPS har sponsrat presentkorten. Sedan ser vi den något mindre allvarliga filmen “Why Wikipedians are Weird”:

Filmen är rätt kul och får även den applåder.

Efter filmerna berättar Axel att vi nu ska ha en paneldiskussion med flera av talarna: Lennart, Kristina, Mathias, Torsten, Johan Schiff (som inte talat) och Magnus. De sätter sig och fixar stolar. Johan presenterar sig och säger att han egentligen skulle ha talat dagen innan men var sjuk, och idag fotograferade. Han ersatte Gustaf Fridolin; Johan bokade Gustaf men fick inte hit honom. Johan har jobbat för Studiefrämjandet och med politik i många år och suttit i Wikimedia Sveriges styrelse, vilket nog är det trevligaste uppdrag han haft. Det är hans bakgrund. Axel ska ställa några frågor till panelen, och som åhörare kan man räcka upp handen och själv ställa frågor. Vi ska hålla på till 16.30.

Om inte samhället och universiteten engagerar sig i Wikipedia, var hamnar vi då? blir Axels första fråga. Torsten säger att alla kommer engagera sig småningom, att det inte finns något alternativ. Wikipedia kan finnas eller försvinna men själva konceptet kommer finnas kvar så länge denna värld består. Universiteten måste också inse att de har världens chans till PR och informera om sin forskning; de kan även producera texter för andra språkversioner. Alla kommer engagera sig, men det är viktigt att jobba med kvalitetssäkring. Mathias menar att nu är universiteten lite mer obsoleta för att få utbildning, inte så relevanta, och om universiteten undviker projekt som Wikipedia minskas deras relevans.

Johan berättar att han fotograferade på ett bokrace för boken “Folkinitiativ – handbok i direktdemokrati”, som handlar om att svenskar nu enligt grundlagen kan göra ett folkinitiativ som förändrar. Många politikers ryggmärgsreaktion är att det hotar demokratin, eftersom vi har en representativ demokrati; släpper man fram alla urholkar man det systemet (anses det) och därmed demokratin. Men i själva verket engagerar sig fler människor; intresset för politik ökar och fler människor engagerar sig. Samma sak gäller kunskap på Internet och Wikipedia: engageras fler människor i att höja kunskapsnivån blir fler intresserade att ta det ett steg vidare, och att fjärma sig från det hamnar man vid sidan.

Är Magnus elever aktiva i att fylla in kunskap? blir nästa fråga. Magnus säger ja och nej. Han vill ta frågan ett steg vidare. Vi frågar idag studenter om huvudstäder och uppsatser, vilket inte är intressant. Vi måste gå ett steg till, till att studenterna producerar ny kunskap och gör egna undersökningar. Samhällsmedborgare ska bli intresserade av att inte bara samla fakta om Göteborgskravallerna utan även diskutera (vilket inte kan ske på Wikipedia eftersom det är faktacentrerat). Trivia får inte vara viktigt, och då förlorar Wikipedia i betydelse. Axel frågar: finns det något annat ställe i Wikimedia-projekten där man kan lägga sådan egen forskning? Lennart säger att det finns så många Wikimediaprojekt; störst är Commons med så många filer (större än Wikipedia), och det är viktigt att producera statistik och diagram (som görs på Commons), så Commons är en än större tjänst än att bidra till Wikipedia.

En i publiken säger att man ska samla ihop all kunskap. Det finns en blindhet från det teoretiska området för det finns ett jättelikt kunskapsområde som inte finns med i Wikipedia men fanns i gamla franska encyklopedin, nämligen rund kunskap. Det är handens kunskaper, det som finns i kokböcker. Det är alldeles borta ur bilden, för Wikipedia är en del av den teoretiska encyklopeditraditionen. Det är universitetens uppslagsverk, inte yrkesskolorna. Finns ett projekt sen 1943 som syhftar till att samla även handens kunskap som fanns i Kina på 1400-talet. Jag påpekar att Wikibooks finns (som mer handlar om ”rund kunskap” – Wikileaks har manualer, läroböcker och dylikt).

Kristina säger att man kan filma guider och lägga upp dem på Youtube (eller Commons) [något jag missar]. Torsten menar att Wikipedia är bara är en ram som kan fyllas med nästan vilket innehåll som helst. Uppslagsverks utveckling har fått mindre utrymme; det man ska täcka är mycket mindre. Fördelen med Wikipedia är att det finns jättemycket utrymme för allting och nästan inga gränser. Man kan alltså ha kunskap som förut inte fått plats. Man kan koppla samman med Wikibooks och Google Books som är jättebra. Man kan hitta massor av kunskap som försvunnit i moderna uppslagsverk på Wikipedia.

Johan pratar om Wikipedias folklighet och tar upp Henrik Berggrens ledare om Wikipedia. Berggren ifrågasätter Wikipedias ideologi om att all kunskap ska vara samlad på ett ställe, som Gud på nätet. Johan tycker det är en fråga om vem som äger kunskapen i samhället, för motsatsen till Wikipedia är Kina, där kunskap styrs uppifrån eftersom kunskap är farlig för eliten. Det finns väldigt mycket på Wikipedia de flesta inte läser om, seriefigurer, tv-serier och så vidare; det finns väldigt mycket mer än bara det akademiska. Så Wikipedia är folkligt också. Lennart säger att det som Wikipedia kritiseras för är att det är för folkligt, och visar mycket vad folk är intresserade av snarare än vad som borde finnas.

Exempelvis var artikeln, säger Lennart, om en dagssåpa mycket längre än den om ett viktigt historiskt skeende. För det första brukar just de uppmärksammade artiklarna få bättre proportioner. Andra sidan är att de viktiga ämnena kanske inte behöver långa artiklar; bör inte popularitet “belönas” med långa välskrivna artiklar? Om folk läser dem kanske det bör satsas på; det är inte nödvändigtvis det som tillhör en kanon som ska ha lång artikel. Axel frågar om vi bör skriva en debattartikel där vi jämför en populär och en vedertagen artikel? Lennart säger att populära artiklar inte behöver  vara långa, men längd ska inte vara förbehållet det som är viktigt.

Den långa svansen innebär att det i en stad kan finnas en människa som forskar på hieroglyfer, som inte kan göra mycket själv, men tillsammans med andra liknande forskare kan hen göra mycket. På nätet finns utrymme för kommunikation inom sådana minoriteter. Wikipedia har haft ganska mycket info om minoriteters kunskap. Lennarts favoritartikel är Toaletter i Japan, eftersom det finns en kulturell bias att toaletter ser likadana ut i hela världen. På Wikipedia, däremot, fattar man att tekniken används mycket för toaletter i Japan varför det är relevant med en sådan artikel.

Johan säger att det inte handlar om att alla måste bygga uppslagsverk, men det viktiga är att alla har möjlighet att göra det. Det är det som är skillnaden mellan Kina och Wikipedia; på Kina bestämmer en elit (som är elit på grund av att de blivit det), medan Wikipedias elit är mer kvalificerad (? – jag kanske hörde fel). Torsten säger att Britney Spears har en längre artikel än Sokrates, och menar att dels borde Sokratesforskare ägna mer tid åt artikeln, dels har han inget emot mycket information om Spears. Exempelvis tycker han själv: varför ska det finnas fem sidor om sport i en tidning? Skratt och applåder följer. Pokémonsidor kan också vara viktiga, för att de är populära. Man ska skriva om seriösa ämnen också.

Mange säger något jag missar, och sedan att nästa steg på Wikipedia måste vara att ge möjlighet för människor att bedriva originalforskning (ant. not.: originalforskning är idag inte tillåtet på Wikipedia), inte bara på Wikibooks. Människor måste själva få producera information. Jag berättar om hur jag började skriva på Wikipedia och då skrev mest om Pokémonfigurer och Harry Potter. Massor av Potter-artiklar flyttades senare till en egen wiki, vilket var lite synd; flytten ledde till att en bidragsgivare lämnade Wikipedia. Karl ställer en fråga jag missar. Mathias säger något jag också missade, men det var något om fackspråk och omskrivning och licenser.

Åhörare påpekar att det att göra forskningsartiklar fritt tillgängligt är helt separat från Wikipedia; det finns stora projekt, och en stor open access-rörelse, som är spännande. Mange säger att det fortfarande  är forskare som skriver det. Åhöraren menar att det behövs fler kanaler för människor att kunna skapa ny kunskap; det är svårt att säga exakt hur det ska se ut och vilken roll just Wikimedia ska ha och var det ska finnas. Men det var bara en kommentar på det här med vetenskapliga artiklar att det finns en stor rörelse som syftar till att tillgängliggöra forskningsartiklar.

Lennart säger att det finns exempel där forskare låter allmänheten vara med, exempelvis SETI, som går ut på att man laddar ner en skärmsläckare och så lånar projektet processorkraft från de som vill så söker den efter signaler från rymden. Det finns många andra sådana exempel, mycket inom astronomin men även inom ornitologin (ant. not.: ett exempel på ornitologisk användning är Rapportsystemet för Fåglar där fågelskådare kan rapportera in obsar som blir tillgängliga direkt både för allmänheten och forskare). Mathias menar att det finns olika beeteendeformer; forskning gör saker med ett visst mål. Det finns tyvärr överdrivet intresse för forskning (det är inte bra om alla blir forskare); forskningsresultatet kan man skriva om vilket kan vara intressant för många människor, men avhandlingar ska inte många läsa.

Lars frågar vad panelen tror borde hända inom ett år; vad borde vi ha att avrapportera till nästa års Wikipedia Academy i samröret mellan Wikipedia och den akademiska världen? Vad kan förrändras? Torsten tror att man kan kalla samman informationschefer inom universiteten och peka på dem här saken och således sätta fart på den akademiska världen. Mycket kan hända om ett år, och man kan hänvisa till universitetens egenintresse. Torsten är optimist. Mange hoppas på två grejer: för det första att man från universiteten släpper upphovsrätten på saker och ting, exempelvis porträttfoton. För det andra har Linköpings universitet anställt någon för att hjälpa forskarna skriva på Wikipedia, liksom Mittuniversitet.

Det vore bra om fler universitet gör så. Men det ärr inte viktigast, enligt Mange, att forskarna är med, utan att forskningen är med. Första steget är att det ska finnas en artikel om varje (jag uppfattar inte vad som sägs). Mathias säger att tredje uppgiften brukar glömmas upp. Inom universiteten har vi ingen meriteringsgrad för det här, så ibland hör han kommentaren “jag hörde dig i radion idag igen”, som om det vore lite dåligt att utföra den tredje uppgiften. Gör man för mycket sådant ses det typ som dåligt. Eftersom det inte är meriterande och den akademiska världen har ett eget språk och en egen publik är det svårt att få med dem. Bra vore om kommunikation med allmänheten ansågs meriterande.

Axel frågar: hur kan man förbereda [uppfattar inte] kommmunikationen? Mange anser att Wikipedia måste ändra attityd. Det borde vara okej att skriva om sig själv om man är neutral; majoriteten verkar hålla med Mange, hävdar han, men några protesterar. Finns ens forskning på Wikipedia blir det dominerande, för det hamnar först på Google och blir etablerat. Kristina menar att vi måste ha fler exempel, förebilder, att visa för forskare, på hur man kan använda Wikipedia. Man kan inte vänta på att någon annan ska göra det, utan måste göra själv. Torsten vill sätta det i ett politiskt sammanhang och påpekar att NE gjordes på statligt uppdrag; man ansåg att “vi behöver detta”.

Han menar att man bör be Gustaf Fridolin skriva en riksdagsmotion om att en Wikipediagrupp ska tillsättas; vi borde börja i toppen. När man söker på Riksdagens sökfält efter Wikipedia ser man att riksdagen använder Wikipedia. Lennart har intervjuat dem. Johan menar att framförallt gillar riksdagsledamöter att läsa om sig själva. Åhörare berättar att hen jobbat mycket med Wikisource och Project Runeberg (det senare är tuffare I copyright, lite mer lagens gråzon typ). Flera exempel finns på fall där Project Runeberg varit i upphovsrättens gråzon. Johan säger att Fridolin säkert vill lämna in en sådan motion, men vill ha hjälp att skriva det.

Jan föreslår att man använder besöksstatistik som meriterande. Mathias säger att om man är en stor personlighet är det väldigt viktigt att personens hemsida är vacker och bra, men under det är det relativt ointressant. Lennart menar att det kan vara så enkelt som dagstidningar gör, med en dela-länk till Facebook fast till Wikipedia. Libris databas har en sådan sak, och det är hyfsat enkelt att göra det för att enkelt citera texter. Axel frågar: när har ni sådana på alla publikationer? Mange berättar att idag får man forskningsanslag baserat på hur många som refererar till en. Men det kommer få konsekvenser: det gäller att höras och synas på nätet [något jag missade]. Lennart menar att ju enklare det är att referera artiklar, desto fler kommer göra det.

Axel säger att det finns massor av välskrivna akademiska artiklar som inte syns på Wikipedia. Idag är det bara forskare som slår sig för bröstet som syns där, andra syns inte. Kanske bör man starta ett Wikipedia-projekt? En åhörare säger något som jag missar eftersom vederbörande talar norska. En annan åhörare säger att har man ett oändligt arkiv behöver man inte väga ämnen mot varandra gällande vad som är viktigast, utan man kan ha med allt, oavsett om artikeln blir lång eller kort. Man borde kunna skriva om även irrelevanta saker (apropå vad jag sa om Potter-artiklarna som flyttades ut).

Det finns oändligt material att lägga in på Wikipedia som inte lagts in där, och ska man täcka allt borde man ta tag i uppslagsverken där copyrighten gått ut för att använda det. Upphovsrätt gäller 50 års copyright för bilder (om man fotar ett konstverk som är fritt), men i USA har de annnan lagstiftning. Det vore bättre med svensk lagstiftning. Mathias säger att det inte alltid stämmer med 50 år. Åhöraren säger joho. Mathias säger nähä. Axel avbrytet diskussionen. Lars inflikar att copyright alltid är mer komplicerat än man tror, och att det ofta inte finns inte prejudikat för ingen har kommit på tanken att piratkopiera ett gammalt uppslagsverk, eller så har alla uppslagsverk kopierat föregående.

Axel menar att vi börjar komma in på alltför små detaljer, och Lars menar att det alltid gäller med upphovsrätt. Torsten berättar att han själv en gång i tiden skrev av Bonniers lexikon (om jag förstår rätt?) apropå att folk kopierar Wikipedia idag, så det är inget nytt. Det finns massor av tangoinformation på Wikipedia vilket är fantastiskt. Lennart säger ”apropå tangokungar… nä”, han  tänkte mer på plagiat. Lennart arbetar ibland som manusredaktör och upptäcker folk som plagierar på de mest underliga sätt, och kopierar hela sidor med redigera-länk och allt (Kristina har också märkt det). Oftast räcker det med sunt förnuft för att upptäcka plagiat.

Mange för tillbaka den politiska aspekten och anser att copyright måste förenklas. Olika statliga verk borde redogöra varför de behåller upphovsrätten till sånt där det inte finns förutsättningar att få betalt; har man inget skäl (exempelvis att få in skattepengar) måste man tala om det på något sätt. Johan säger att apropå Public Domain-begreppet har svenskar ofta uppfattningen att ägandet är väldigt viktigt i USA, men gällande offentliga grejer har de progressiv lagstiftning. Man borde ha någon form av Public Domain-begrepp i Sverige: har skattebetalarna betalat för att ta fram information borde de få använda det.

Lantmäteriet säger sig ta betalt för kartdata, men i USA har ekonomin gynnats av att staten släppt kartdatan fri. Det finns mycket mer kartdataföretag som blomstrar, och det skulle vara ett jättelyft att göra det i Sverige också. Gällande politiken och upphovsrätten finns det en väldig okunskap. Vi har en ganska restriktiv upphovsrätt; till och med de politiska partierna kopierar varandra program, så de bryter mot reglerna de själva satt upp (Johan förstår inte varför journalisterna inte skriver om det). Det var nyligen ett stort debacle att Moderaterna kopierat Sverigedemokraterna, men ingen brydde sig om lagbrottet.

Mathias påpekar att upphovsrätt är svårt, säger politiker, men de säger aldrig att pensionssystem är svårt. Axel noterar en del uppsträckta händer, men säger att vi måste avsluta. Nästa år när vi har Wikipedia Academy, vad kommer det bästa ni gjort för att utöka samarbetet vara?, frågar han panelen, och efterfrågar ett kort, kort svar. Torsten säger att han kommer skriva om det, det kommer Kristina också. Johan ska införa PD-begreppet. Mange kommer kanske printa ut en gratis bok med Wikipedia-artiklar. Lennart ska skriva debattartiklar och försöka påverka, kanske man bör använda “kulturell allmäning” istället för Public Domain. Mathias säger något jag inte hör, och sedan antingen det eller skriva debattartiklar. Axel lämnar över till Jan.

Jag tackar Wikipedia Academy och alla talarna. Han vill tacka Kungliga Biblioteket för att få vara här (men ser ingen från Kungliga Biblioteket härinne). Ana förtjänar ett alldeles eget tack. En åhörare hänvisar till min blogg för referat av konferensen. Jag (som hade handen i luften samtidigt med åhöraren) säger adressen, men tillägger att jag främst skulle vilja tacka Jan. Jan får applåder. Avslutande fråga från Jan är var vi ska vara nästa år.

Sådär, äntligen klar med referatet! Jag vill tacka er stackare som orkat masa er igenom nästan en hel tvådagarskonferens i textform, och ser gärna kommentarer nedan, påpekanden om fel i referatet och så vidare. Imorgon – eller kanske senare då jag har mycket skolarbete – kommer ett sista, avslutande, sammanfattande blogginlägg med slutsatser från Wikipedia Academy 2010. Över till Wikipedia nu, skapa ett konto och skriv så tangentbordet glöder!

Har du några frågor eller funderingar om Wikipedia är du varmt välkommen att fråga mig, antingen på Wikipedia (det där är min egna diskussionssida, något alla användare som registrerar ett konto får), i en kommentar nedan till detta inlägg, eller e-mailledes (guldsiska snabela gmail punkt com). Eller om du föredrar kunskap via böcker kan du läsa Så fungerar Wikipedia av Lennart Guldbrandsson. Den finns på flera bibliotek och även online, helt lagligt.

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Wikipedia In Print – How to create custom books with a mix of content from the free encyclopedia


by calandrella at December 12, 2010 11:04 PM

December 11, 2010

Calandrella

Wikipedia Academy, dag två, del 9: Kristina Alexanderson

Fredagen den 26 november deltog jag på tvådagarskonferensen Wikipedia Academy (arrangören Wikimedia Sverige har nu bloggat om händelsen, liksom Olof Sundin på EXAKT-projektet, Skolbibliotek Öst, Kristina Alexanderson, Kristina Alexandersson igen samt Sue Gardner). Några dagar därpå – kanske som en konsekvens av konferensen – skrev 13 nätaktiva, varav flera konferensdeltagare, en debattartikel i SvD om att kulturarvet bör släppas fritt (något Wikimedia Sverige också bloggat om, liksom Mathias Klang och Kristina Alexanderson) på Kungliga Biblioteket (medarrangör var Forskningsavdelningen där). Nedan följer fortsättningen på min serie anteckningar från konferensen, som tar vid där det förra inlägget slutade.

Axel erbjuder oss köpa böcker med bilder från Regionarkivet som frisläppts i samarbete med Wikimedia Sverige. Därefter är det dags för kaffe och bullar. Under fikapausen diskuterar jag och några andra hur Så fungerar Wikipedia (en instruktionsmanual till och bok om Wikipedia) kan distribueras och/eller förändras (eventuellt kan intervjuerna plockas bort; boken är mycket lång och skulle kanske behöva förkortas). Efter pausen presenterar Axel nästa talare, Kristina Alexnaderonsson, som en webbstjärna, och applåder följer.

Nedan är den presentation (”Wikipedia i skolan”) Kristina använde vid sin föreläsning. Licensinformation finns på slideshare.net. Kristina har även själv bloggat om föreläsningen.

Kristina berättar att hon tittar på unga svenskars inställning til Internet. De tycker Internet är ganska eller mycket viktigt på fritiden, men inte så viktigt i skolan. Wikipedia används i skolan, men inte alltid med uttalat stöd för  att Wikipedia är den naturliga källan eller resursen i undervisningen. Ofta när man pratar med elever [jag missar något eftersom Lars visar mig en tweet om domen mot The Pirate Bay som just avkunnats] väljer de Wikipedia för att den är fri och tillgänglig. Wikipedia är uppskattad och enormt använd av eleverna, men inte så mycket av lärarna. Kristina berättar att hon en gång var i Kungsbacka (eftersom Mathias var där; Kristina säger att hon följer efter Mathias, till allmänt skratt).

I Kungsbacka mötte Kristina en lärare som berättade om en elev som kopierade en hel Wikipediaartikel och sedan raderade den, vilket gjorde att Urkund (ant. not.: ett automatiskt antiplagieringsverktyg) inte fungerade. Kristina blev glad och tyckte det eleven gjort var intressant, men läraren var orolig över hur hon skulle hantera det. Svaret är historiken. När läraren funderat kom hon dock fram till att det eleven gjort var bra, för han hade berättat vad han gjort. Vidare säger Kristina att man vanligtvis använder Wikipedia vardagligen främst för att kolla upp fakta, slå upp ord och använda fakta för skolarbete.

För Kristina är nätet större än att konsumera information. Skolan är en konstruktion som bygger på folkskolan som grundades 1842 (och gick i graven 1974). Vi har ingen folkskola längre, men skolministern tycker vi borde ha det. Skolan ska förmedla demokratiska värden, och grundläggande kunskaper, så eleverna kan bli demokratiskka medborgare. Det handlar inte bara om huvudstad i Burkina faso [jag missar något]. Vi säger “lita på en 10-årig teknik” till en skola som har anor till 1800-talet, vilket tar tid. Skolan är en gammal koloss som bygger på antika värden, och samhället har förändrats fort tekniskt. Vilka kunskaper ska skolan förmedla? Den demokratiska värdegrunden och kunskap om hur man ska hantera den verklighet vi lever i.

Näst bild i Kristinas presentation är kanske den som orsakar mest skratt hittills: det står ”Faust wtf?” (nummer 9 i bildspelet ovan). Sedan byter Kristina till en bild på storm troops från Star Wars som Googlesöker för “the droids we’re looking for”. [jag missar ngt] När Kristina frågar lärarna och eleverna (hon har dock inte gjort någon vetenskaplig undersökning) varför Wikipedia är högst i sökningar tror de det är för att Wikipedia betalar eller ägs av Google. Det finns ett kunskapsglapp här. Wikipedia är framgångsreceptet för alla som lyckas på nätet, hur man ska komma till topp 10 på Google. WP är en källa som ger kunskap om Internet.

Om vi får lärare att lära sig mer om Wikipedia skulle de också lära sig mer om Internet: länksystemet, internlänkar, öppenheten och så vidare. Vad är Internet? “Internet är världens största datornätverk [etc]” enligt Wikipedia. I skolan har inte Internet stor betydelse; den har större betydelse utanför skolan än i skolan. Wikipedia (eller internet? jag uppfattade inte) är ett system för enkel och effektiv kommunikation. Wikipedia är en del av funktionerna som finns på nätet; marknadsföring och så vidare (man kan köpa trovärdighet av varandra).

Wikipedia är ett tacksamt exempel för det kan användas till allting på Internet. Man kan också lära sig om CMS-system, som wikier visserligen inte är enligt Wikipedia själv. Man kan lära sig en hel del om konstruktion av text och källor. I det här verktyget finns massor av klotter och vandalism, och på skolan brukar många börja med att klottra; klotter kan vara bra. Riksdagen klottrar också på WP, enligt Tv8 (“världens mest trovärdiga källa”, som Kristina ironiskt lägger till). Något spännande på Wikipedia är anonymiteten; det är ett jätteuppslagsverk där man hyllar att man ska få vara anonym. Vilka konsekvenser får det? Hur ser vi på kunskap relaterat till anonymiteten?

Adam Svanell testade Wikipedias system (Kristina trodde med Wikipedias goda minne, men det stämmer inte) med hjälp av anonymitet. Vilka värderingar ligger bakom urvalet av artiklar? (Klang har en artikel på Wikipedia, men inte Kristina.) [jag missar något] I skolan lär man sig reflektera, inte besvara enkla frågar (typ huvudstaden i Burkina Faso). Vad är kunskap när man inte är auktoritet på det, utan kunskapen skapas av den senaste artikelredigeraren? Kunskap blir att kunna värdera/söka/använda information. Wikipedia är ett exempel på hur kunskap skapas i samarbete; så har kunskap alltid skapats. Men det är mer: det är också ett social media.

Eller? Kristina tittade igår och såg att Wikipedia efterlyser kvinnor. Hon tar ett exempel från diskussionssidan till artikeln om Göran Persson; tonläget är inte så inbjudande. Man borde fundera på vilket tonläge man använder till sina kamrater I det sociala mediet, och för att bjuda in kvinor borde tonläget förändras. När Kristina pratar med kvinnor som redigerar på Wikipedia säger de att de blir utskällda. [jag missar något] Wikipedia är en självklar källa, en källa för att hitta andra källor; Wikipedia är också en bra källa för journalister. Det är också bra källa för att lära sig hantera andra källor. Det vore bra att lära sig källhantering tidigt, bland annat är riksdagsledamöter och Aftonbladet inte så bra på att hänvisa till Wikipedia.

Kristinas elever använder glatt Wikipedia, copypaste:ar och länkar till sajten. Hur används källan? Lärare har folkbildningskrav, och eftersom de träffar alla ungdomar i skolan kan de verkligen visa på hur de används. Det är härligt att prata så mycket om källkritik. Kristina tar upp ett exempel från ett blogginlägg där någon menar att man kan kolla källhänvisningar (och separera fakta och fiktion) på Wikipedia men att det inte behövs, för Wikipedia-människor är passionerade. En student gjorde ett experiment på Wikipedia genom att ändra information om en författare, och journalisterna kan inte låta bli så de tar informationen från Wikipedia och sprider den. Vi måste också visa hur källan används (alla använder källan, inte bara unga utan även riksdagsledamöter och journalister).

Kristina refererar en elev som älskar Google och WP, men frågar sig hur pålitliga svaren är och drar massor av relevant fakta. En annan elev skriver att det är toppen, men citerar en text på engelskspråkiga Wikipedia om Enskilda Gymnasiet och skriver “Sen när har vi ett simlag och ett hockeylag?”. Artkeln beskrev också matrådet som ett gastronomiskt råd, och elevrådet ansågs vara mycket effektivt. Kristina och hennes elever menar att elevrådet var ineffektivt. Kristina var glad över elevernas källkritik, och hon frågade varför de inte ändrade. Sedan rättade Kristina felen själv (de mest fatala i alla fall; resten stod kvar eftersom de var underhållande och sanna beroende på vinkel).

Sedan skriver eleven till Kristina att någon har ändrat det här, men det var så för fyra månader sedan (som om Kristina inte skulle tro eleven)!  Så eleverna kan förstå att det redigeras, men trots det utgår de från att det som står på Wikipedia är sant. Kristinas skola har massor av elever som söker utomlands, och en elev har gjort artikeln om skolan, som nästan var korrekt. Det var en tidigare elev som skrivit artikeln. Kristina vet inte hur det fungerar med källkritikiI USA men han som skrev artikeln fick ett fyraårigt fullt ut betalt stipendium, och Kristina tror att Wikipedia spelade roll för det (då elevens tidigare skola som följd av elevens Wikipedia-artikel om den framställdes i bättre dager).

I skolan pratar vi inte mycket om upphovsrätt (mest att fildelning är dåligt), men Wikipedia är en bra källa för copyright. Wikipedia är en självklar källa; absolut borde skolan använda den för den är mångfascetterad och ger en bild av Internet. Kristina vill travestera ett citat och frågar om skolan är i början av slutet eller slutet av början? Hon slutar föreläsningen med “och så ska jag säga tack”. Applåder. Jag påpekar under följande frågestundatt det finns många korta artiklar i alla fall på svenskspråkiga Wikipedia utan särskilt mycket källor. “Jag vet”, säger Kristina. Lars menar att vi är för hemmablinda för att se lösningern på könsbalansproblemet, men Kristina ger ingen lösning.

Alex tackar Kristina och ger henne presentkort på att ge ut en bok från Wikipedia.

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)


by calandrella at December 11, 2010 05:09 PM

December 05, 2010

Calandrella

Wikipedia Academy, dag två, del 8: Martin Hellberg Olsson

Fredagen den 26 november deltog jag på tvådagarskonferensen Wikipedia Academy (arrangören Wikimedia Sverige har nu bloggat om händelsen, liksom Olof Sundin på EXAKT-projektet, Skolbibliotek Öst, Kristina Alexanderson samt Sue Gardner). Några dagar därpå – kanske som en konsekvens av konferensen – skrev 13 nätaktiva, varav flera konferensdeltagare, en debattartikel i SvD om att kulturarvet bör släppas fritt (något Wikimedia Sverige också bloggat om, liksom Mathias Klang och Kristina Alexanderson) på Kungliga Biblioteket (medarrangör var Forskningsavdelningen där). Nedan följer fortsättningen på min serie anteckningar från konferensen, som tar vid där det förra inlägget slutade.

Nu anländer Martin Hellberg Olsson till konferensen, och Axel presenterar honom som Belgienbaserad forskare och lärare. Axel vet inte vad han ska prata om, så Martin får säga det själv. De fixar tekniken. Martin berättar att han ska komma in lite mer i detalj och lite mer praktiskt och specifikt visa på hur Wikipedias textskapande (kortare avbrott inträffar på grund av teknikfail) process och interaktionen mellan Wikipedia-användare kan se ut. Det specifika fallet handlar om kontroversiellt innehåll; man ska komma ihåg att väldigt mycket som skrivs på Wikipedia inte är uppenbart kontroversiellt och inte skapar konflikter, men vad som är konfliktskapande är förvånande.

Vi kommer in på rent politiska frågor och något av ett trauma för svenskspråkiga Wikipedia, en diskussion om artikeln om Göteborgskravallerna. Martin började undersöka artikeln ur en annan synvinkel: hur artikeln kom att se ut. Hur det ser ut bakom; hur kommer man fram till vad som ska stå? Sedan februari 2009 har Martin doktorandtjänst i Belgien (han kommer dock sluta av personliga skäl och vet inte vad som händer med projekttet I fortsättningen). Inriktningen är att undersöka Wikipediainteraktion, specifikt gällande kontroversiella artiklar. Han har tittat på det här som en utveckling över tid i en enda artikel eller en grupp av artiklar och gjort fallstudier på det.

Martin ska gå igenom kommunikationsvägarna på Wikipedia, kolla på artikeln och ta upp ramarna förändring sker inom. Människor som finns på Wikipedia har olika åsikter om vad som bör komma fram, och kan vara där av olika anledningar, kanske för att man vill framföra sin version av världen eller kanske för att man gillar Wikipedias syfte (då kanske man snarare ger en klassiskt auktorativ bild än riskerar kontrovers). Detta är dynamiskt och förändras av en konstant diskussion. Det finns olika subarenor: diskussionssidor till artiklar och allmäna diskussionssidor. Han ska förklara hur saker hänger ihop som drag i en diskussion.

Om två personer reparerar en bil finns en konflikt, kanske en vet mer än den andra; i ett läge kanske man måste praktiskt visa hur något i bilen fungerar, och något liknande sker I diskussionen om WP. Göteborgskravallerna var en artikel som skapades ganska tidigt i svenspråkiga Wikipedias historia, en av de tidiga stora konfliktpunkterna när konflikthantering var på gång. Martin säger också att det känns lite nervöst att prata om saker som ett par närvarande varit inblandade i personligen. Diskussionen spridde sig över artikelns diskussionssida, ändringar och återställningar i artiklar, togs upp på allmänna diskussionssidor; det skapades alternativa artiklar.

Det är ett fall där man kan se konflikter kring olika användare även på användardiskussionssidor; man kan se den splittrade arenan och hur svårt det kan bli att följa både i efterhand och när det pågår en konflikt. Arkeologiskt försökte Martin samla ihop ändringar, först på diskussionssidan till artikeln, och sedan följde han länkar, gjorde diverse ändringar, och har på så vis hittat diskussioner/omnämningar av konflikten. Wikipedia är duktigt på att generera mycket text, innan han ens var klar med hopsamlande var det cirka 200 A4-sidor. Från och till har folk efterhand gått in och ändrat; ny information har kommit till.

Själva Wikipedia-händelsen har blivit en del av svenskspråkiga Wikipedias minne, de faktiska människornas och kulturens minne; diskussionen refereras ofta tillbaka till. Ändringar i artiklar kan vara kommunikation mellan användare, även på användarsidor (användarsidor användes för att göra uttalanden om hur det var att delta i diskussionen), metasidor användes (riktlinjer och sådant) utvecklas av gemenskapen (exakt hur fristående man är från stiftelsen är oklart; de faktiska formuleringarna av regler bestäms av gemenskapen, till exempel kan bildpubliceringsregler skilja mellan olika språkversioner).

Vidare användes kategorisystemet för att kommunicera; det kan få betydelse för vad WP egentligen säger. Martin kommr inte ihåg hur det kom upp i just detta sammanhang, men ska det sorteras under “historiska händelser”, “polisbrutalitet”, “terrorism”, “protester” och så vidare? Mallar är en annan sak (alltså sidor gjorde att kunna infogas på andra sidor); relevant här är olika typer av varningsmallar för exempelvis o-neutralitet. Om mallen ändras ändras alla sidor som har mallen. Väldigt viktigt är också där den direkta diskussionen förs, diskussionssidor knutna till artiklar (Diskussion:Göteborgskravallerna, Malldiskussion:POV).

Användardiskussionssidor används främst för att diskutera en viss användare, vilket blir väldigt personligt (”hur gör du här?”, men det finns positiva saker också). Sedan finns även centrala sidor som Bybrunnen, den stora centraliserade diskussionspunkten där det är sannolikt att en sådan här stor konflikt kommer upp i något läge. Det är alltså inte bara saker som finns på diskussionssidor som är en del av konflikten, utan det finns även i Wikipedia-namnrymden. Nu med liquid threads kan det finnas en teknisk skillnad mellan diskussion och icke-diskussion, men hittills är diskussioner vanliga wikisidor. Dessutom finns raderings-, flyttsidor och kommentarssidor av olika slag, en del av konflikthanteringen på Wikipedia.

Har man den omfattande synen på kommunikationen (även handlingar kan vara kommunikation) är användning av administrativa verktyg en typ av kommunikation. Man kommunicerar dessutom utanför Wikipedia, bland annat via mail (både wiki- och vanlig; mailinglistor finns också). Det finns även chatt, som IRC som har en speciell funktion: den hör inte till Wikimedia utan den är bara kopplad till vissa delar av communityt, den lagrar inga loggar och man får inte spara och publicera loggar enligt reglerna; man får inte citera någon utan tillstånd. Där löses ofta problem snabbt och i gammalt material kan hänvisningar hittas till IRC; IRC är mer avslappnat småprat där wikipedianer hänger helt enkelt.

Diskussion kan även ske IRL (det kan tänkas diskuteras på wikifikor; Martin har dock deltagit mindre i sådana än han önskat). Det kan vara problematiskt att kontakta utomstående partiska; att göra sådant skapar väldig upprördhet och har hänt här. Det är antagligen även nuförtiden inte särskilt accepterat. Många vill att särskilda människor ska söka sig till Wikipedia, sådana som tror på Wikipedia-idéen och neutralitet, snarare än någon som är där för att det är viktigt att bevaka en viss politisk agenda exempelvis; det senare är klart kontroversiellt.

Martin visar en diff (ant.kom.: en skillnad mellan två gamla versioner av en wikiartikel) mellan gamla versioner och berättar att det går att gå via historiken för att se vad som ändrats; det är dock inte alltid så enkelt överblickbart. En redigering kan vara inte bara tillägg utan även omformuleringar och strykningar, ofta med en kommentar (den kommentar Martin visar är av typen ”jag käner inte till att det hänt så jag stryker det”). Vad som händer är att någon ändrar någonting i artikeln (jag tror att jag missar något) och parallellt pågår diskussion på diskussionssidan; orden kan trots Wikipedia-riktlinjer om artighet bli skarpare än vad policyna är tänkta att tillåta.

Diskussionssidan blir en plats där folk som är inblandade i konflikten och de som söker medla försöker nå en punkt där de kan enas, åtminstone idealt. Det är viktigt att den finns så man kan förklara vad man menar, men man måste också kunna gå in i artikeln och visa vad man menar. Wikipedia har en grundförutsättning: det är en encyklopedi som vem som helst kan redigera. Det finns också nedskrivna policyn och riktlinjer som kan ifrågasättas (exempelvis neutralitet, vilket svårt att uppnå; vad är neutralitet?). En praxis utöver det nedskrivna utvecklas också. Tekniken ger en del av förutsättningarna (diskussionen kan föras inom ramen för wikitekniken där nya rubriker kan läggas till och ordningen ändras).

De personliga relationerna är viktiga; det större sammanhanget är också viktigt, det vill säga Wikipedia och systerprojekten, och bautauppslagsverksprojektet att sprida information ut till världen. Ramarna kan också förändras; till exempel uppstod förslag på organiserad medling, och även i senare medlingsdiskussioner hänvisas till Göteborgskravallerna. Det finns en parallell med delvis sammanhängande diskusion på olika platser. Mitt under den brinnande politiska konflikten sker ett försök att fixa layouten. Det är väldigt vanligt att på Wikipedia hänvisa till nedskrivna regler (policy och sånt); samma person (som i ett exempel hänvisat till nedskrivna regler? minns inte) återkommer med diskussion om diskussionston.

En ändring i en artikel kan vara en ganska direkt reaktion på något som sagts någon annanstans. Martin har några exempel på hur artikeländringar knuts ihop, men hinner inte brätta på grund av tidsbrist. Han hade tänkt jämföra med engelskspråkiga Wikipedias diskussion och göra teorianknutning; hur det blir med det är osäkert eftersom han kanske lägger ned projektet. Fortsätter han på spåret ska han ha fler och nyare svar. “Om det finns någon tid för frågor tar jag det gärna nu, annars tackar jag för intresset”, avslutar Martin till applåder (om jag minns rätt).

Mange01 ställer en fråga. Han säger att redigeringskrig kan vara bra för hur artiklar blir till slut fast det finns dåliga inslag. Martin svarar att det alltid kommer finnas mycket konflikter på Wikipedia, vilket i stor utsträckning är någonting bra och ska det inte föras i artiklarna är det svårt att se var det ska föras. Det kan leda till någonting som inte är väldigt slipat, men på något sätt lyfter det fram mer (än om artikeln bara skrivits av en person) de olika sidornas uppfattning. Att driva redigeringskrig handlar om andra saker än att ha rätt: tålamod, att kunna prata för sig, tid, att kunna Wikipedia-regler, atth ålla sig på rätt nivå och att ligga tillräckligt nära i sin idé om vad det borde stå som majoriteten på Wikipedia.

Det är inte perfekt, menar Martin, men det är bättre än om personer med avvikande åsikt bara håller sig utanför och inte vågar lägga sig i (det måste ses upp för). Mange01 säger att de destruktiva effekterna av redigeringskrig kanske kan mildras av IRL-kommunikation; att ringa kan vara bättre på tu man hand. Martin svarar att den diskussionen bör föras inom Wikipedia (hur man förhåller sig till det), men i vissa fall kan det nog vara bra att ta den på en mer begränsad nivå. Allt borde nog inte föras i det öppna och förs inte där heller. Axel bryter där för att vi ligger lite efter tidsmässigt.

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)


by calandrella at December 05, 2010 09:29 PM

December 04, 2010

Calandrella

Wikipedia Academy, dag två, del 7: Mathias Klang

Fredagen den 26 november deltog jag på tvådagarskonferensen Wikipedia Academy (arrangören Wikimedia Sverige har nu bloggat om händelsen, liksom Olof Sundin på EXAKT-projektet, Skolbibliotek Öst, Kristina Alexanderson samt Sue Gardner). Några dagar därpå – kanske som en konsekvens av konferensen – skrev 13 nätaktiva, varav flera konferensdeltagare, en debattartikel i SvD om att kulturarvet bör släppas fritt (något Wikimedia Sverige också bloggat om, liksom Mathias Klang och Kristina Alexanderson) på Kungliga Biblioteket (medarrangör var Forskningsavdelningen där). Nedan följer fortsättningen på min serie anteckningar från konferensen, som tar vid där det förra inlägget slutade.

Axel och Jan fattar ett beslut om schemat (vi ska först ha två föreläsningar, inte en, och sedan paus). Sedan presenterar Axel nästa talare Mathias Klang (som har en blogg), projektledaren för Creative Commons i Sverige och forskare vid Göteborgs universitet. Mathias tackar Axel och fixar lite tekniskt. Lars fotar, inte bara när de pratar utan också när de sysslar med andra grejer; han ska nog lägga upp några bilder på Commons efter konferensen. Nedan är den presentation Mathias använder vid sin föreläsning. Licensinformation finns på slideshare.net.

Mathias börjar med att säga att det är kul att vi är här, och kollar på klockan. Mathias ska blicka framåt och inte bara kolla på vad som händer dag utan också på vad som händer i framtiden. Han vill börja med ett citat av Wikipedias grundare Jimbo Wales som är ganska självklart (uppfattar inte riktigt).

Imagine a world in which every single person on the planet is given free access to the sum of all human knowledge. That’s what we’re doing.

Vad innebär detta? Det är ett djupt filosofiskt sammanhang – be careful what you wish for; it might happen. Om all kunskap blir fri kommer vi in på Dr Faustus. Faust var en arketypisk forskare när vi inte behövde tredje uppgiften utan bara behövde tänka. Faust kom fram till att han skulle aldrig hinna med sitt arbete; det fanns för mkt kunskap. Djävulen kom och erbjöd honom det ultimata avtalet: du får tillgång till all världens kunskap här och nu, men du måste ge din själ. Faust struntade i själen (som med dagens forskningsanslag; skratt bryter ut).

Fausts problem var att han upplevde ett antiklimax; han använde inte kunskapen så bra. När Faust levde var information en bristvara; idag finns det också en begränsning, men den är bara teoretiskt (exempelvis finns massor med information om resultat i peruansk fotboll och Pokémonutveckling åtminstone på engelskspråkiga Wikipedia). När vi har så mycket information, “one word of truth shall outweigh the whole world”. Nu är plötsligt Jimbo lika med djävulen. Vad händer då när man har tillgång till all kunskap (om man har nätanslutning)? Vad gör vi nu? Vi måste förändras, vi kanske inte vill, men vi måste. Vi måste vara relevanta, i första hand för att undvika lärandesituationen där man blir uttråkad av informationen.

Mathias blir upprörd av vissa former av inlärning via läxor, och hur kort tid kunskapen finns kvar när man pluggat. Han frågar vad huvudstaden i Burkina Faso heter, och någon ropar ”Ouagadougou”. Mathias är fortfarande fascinerad av huvudstaden i Burkina Faso, men är det kunskap? ”Det är i alla fall roligt att säga det”, kommenterar den i publiken som kunde det till allmänt skratt. Mathias menar att sitter man i en frågesport är det relevant men annars är det onödigt. Han berättar att han och hans pappa diskuterat om ifall Jönköping eller London ligger närmast Göteborg; pappan menade att det geografiska var viktigast, medan Mathias hävdade att det ena istället ”kändes” närmare och mer åtkomligt än det andra.

Vi måste förändra frågorna. Vi ska inte fråga ”vad?” (som är enkelt) utan ”varför?” som är mycket svårare att rätta för lärare, men mycket roligare att läsa. Faust gjorde alltså ett misslyckande; han hade inte syfte med informationen (och ångrade sig senare), och han satsade på fel saker. En kort diskussion jag inte riktigt hänger med på följer om Faust. Sedan menar Mathias att det finns fyra huvudproblem:

1. ”Wikipedia isn’t reachable and suddenly nobody knows anything anymore.”, twittrade någon när Wikipedia nyligen låg nere. Detta är intressant; idag är kunskap inte att veta vad huvudstaden i Burkina Faso är, utan kunskap är möjligheten att ta reda på Burkina Fasos huvudstad. Men finns det baskunskap som alla bör kunna? Ett exempel är att alla elever skulle läsa filosofi – men vore inte livräddning bättre? Måste vi ha en viss grundkunskap, eller räcker informationssökning?
2. Illusion av kunskap. Platon berättade om när uppfinnaren av det skrivna ordet pratar med den egyptiska kungen, som menar att det inte är riktig kunskap – riktig kunskap är sådant som man kan utantill.
3. Vem är experten? Detta är ett internproblem (eller Internetproblem?). Folk som inte besitter kunskap kan få övertaget.
4. Det vi får gratis värderar vi inte. Är det för lätt att få kunskap värderar vi det inte; vi måste kanske göra Wikipedia svårare, till något som måste erövras.

Lösningen är att vi tvingar folk till skapande. För att människor ska förstå kunskap måste de själva vara med och skapa kunskap. Då kommer man lära av misstag, och att lära av misstag verkar sitta bättre än huvudstaden i Burkina Faso. Att tvingas skapa kunskap innehåller delmoment som ”vad är en källa?” och så vidare. Man får träffa på upphovsrätten, vem är ägaren av en viss kulturell produkt? Kan vi äga kunskap; kan vi avgränsa kunskap? Detta kan man egentligen inte förstå helt innan man själv blir skapare.

Det finns väldigt många artiklar på Wikipedia, men Mathias menar att i en värld av överflöd – och vi har för mycket information – kan vi inte nöja oss med en viss gräns, utan vi måste hela tiden skapa mer information, för bara genom det förstår vi informations värde, och först när man förstår det förstår man kunskap. Mathias säger något om Burkina Faso igen, och där vill Mathias stanna. Applåder utbryter. Han får också en bok och tackas av Axel; åhörarna applåderar igen.

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)


by calandrella at December 04, 2010 09:17 PM

November 17, 2010

Palnatoke

Skriv om dig selv på Wikipedia!

Det er ikke sjældent, at vi på Wikipedia oplever at folk ønsker at skrive om sig selv eller deres arbejdsgiver – og det er jo også dejligt, at nogen, der ved noget om virksomheden gerne vil bidrage. Desværre lader det til at være stort set umuligt for marketingafdelinger at skrive om firmaet udefra – i de få tilfælde, hvor det er lykkedes, er det næsten uden undtagelse fordi teksten er strengt faktuel og egentlig ikke værd at læse, fordi den handler om virksomhedsstruktur, økonomi og lignende detaljer. Den spændende historie om hvad virksomheden egentlig er for en størrelse bliver aldrig fortalt neutralt af virksomheden selv.

I Wikipedia-communityet er der ganske mange, der har lært at genkende kopieret stof og corporate speak, så hvis man beslutter sig for at man er dén ene, som faktisk godt kan skrive neutralt og læseværdigt om sin arbejdsgiver (eller sig selv), er der stor chance for at man bliver opdaget – og at man i den sammenhæng kan få et par gode råd ganske gratis og uden omsvøb.

OK – lad os så antage at din virksomhed virkelig er markedsledende i sin branche og at det derfor er en alvorlig mangel ved Wikipedia, at virksomheden ikke er med; hvad gør man så?

Der er flere muligheder:

  1. Den allermest tilbagelænede: Man venter på at resten af verden, herunder Wikipedias skribenter, opdager at man mangler.
  2. Lidt mindre tilbagelænet: Man skriver virksomheden på “efterspurgte artikler” og sætter sig til at vente.
  3. Den gode skriveøvelse: Man bidrager til artiklen om sin branche og sørger for med ordentlige kilder at beskrive top-tre i branchen; man gør naturligvis virksomhedsnavnene til links. Og venter.
  4. Samarbejdsøvelsen: Man gør som i punkt 3, men tager kontakt til sine kolleger i de andre topfirmaer i branchen. Når man så i fællesskab har forbedret brancheartiklen, aftaler man at skrive om hinanden. Dermed får man dels den rette synsvinkel, nemlig udefra, dels kender man nogle af sine medskribenter og kan i fællesskab skabe eller påvirke normen for hvad der skal være med i en artikel om firmaer i ens branche.

DISCLAIMER: Dette er ikke udtryk for nogen officiel Wikipedia-politik, men er mine personlige overvejelser. Jeg håber naturligvis at der er sammenhæng mellem politik og overvejelser, men garanterer intet.

by Ole at November 17, 2010 09:49 PM

July 25, 2010

Palnatoke

Gør noget for Wikipedia, II (indtal en artikel)

Hvis man arbejder med lyd (og det er der jo en del, der gør), kan man indtale en Wikipedia-artikel – se WP:IA. Det er en fordel, hvis man vælger en artikel, som er nået et stykke af vejen i Wikipedias kvalitetsmærkningsproces, og som ikke er midt i en større omskrivning.

Man kan naturligvis ikke vide om nogen går i gang med at redigere artiklen, netop som man sætter munden til mikrofonen, men man kan kigge i artikelhistorikken og se om der har været aktivitet for nylig.

Hvad kvalitetsmærkningen angår, så er der lige nu 17 fremragende artikler, 93 gode og 238 lovende artikler – og hver uge er der en ny, som bliver ugens artikel (UA-processen er ikke p.t. koblet til den anden proces).

Indtalte artikler er naturligvis underlagt samme rettigheder som det materiale, de baserer sig på, altså typisk CC-BY-SA.

by Ole at July 25, 2010 02:02 PM

July 24, 2010

Laaknor

Tilbake fra Wikimania, oppsummering og refleksjoner

Da har man endelig kommet seg hjem fra Gdansk, Polen og i normal rytme igjen etter en kjempebra konferanse.

For første gang var det flere nordmenn enn Jon Harald tilstede; vi var tilsammen 4 nordmenn (+ en fra Finland som for tiden bor i Norge), og vi tilbragte mye tid sammen med en gjeng svensker som tok båt fra Stockholm. Det ble en veldig hyggelig opplevelse, og vi fikk pratet mye (spesielt om språk og forskjellige kulturer i forskjellige land).

Før Wikimania

Kjetil, Jon Harald og jeg kom til Gdansk på onsdag, mens konferansen begynte på fredag morgen. Jon Harald kom sammen med svenskene med båt (etter en imponerende haiketur fra Trondheim), mens Kjetil og jeg var kjedelige og tok flyet. Etter at vi hadde fått sjekket inn på forskjellige sovesteder, ble vi sittende sammen med svenskene på en resturant, og prøvde litt tradisjonell polsk mat. Veldig sterk mat (mye bruk av løk og andre grønnsaker med sterk smak), men godt.

Torsdag tok Kjetil og jeg en tur rundt i byen med kamera, og ble litt kjent i byen. Endte til slutt opp på en gammel festning med god utsikt over byen (se mine bilder på Picasa). På kvelden var det på nytt resturantbesøk med svenskene, men vi fikk også med oss Effeietsanders fra Nederland og Waldir fra Kapp Verde.

Konferansestart: fredag

Konferansen åpnet med et foredrag av Foundations daglige leder; Sue Gardner. Hun kunne fortelle litt om året som har gått, spesielt i forhold til Usability og Strategic Planning, planene om å ansette 44 nye mennesker (i hovedsak teknisk, men også endel relatert til chapter-utvikling), og planer om å jobbe hardt med å få Wikipedia utbygd i den sørlige delen av planeten.

Etter Sue Gardner kom hele styret i stiftelsen frem, og fortalte litt om utskiftningene i styret (Michael Snow ble ikke gjenvalgt som chapterrepresentant, en plass som ble overlatt til Phoebe Ayers, og Ting Chen overtok som styrets leder). Det var litt høytidlig takking av Michael Snow for innsatsen han har gjort, samt noen spørsmål fra publikum som ble besvart av forskjellige styremedlemmer.

Paralellsesjoner

Etter åpningen var det paralellsesjoner. Første sesjonen jeg deltok på var «Chapters: Collaboration and Coordination», hvor først Creative Commons holdt litt introduksjon til sitt arbeid med å bygge en organisasjon over hele verden. Det andre foredraget på denne sesjonen var en introduksjon til Wikimedia Asia, hvor flere asiatiske land bygger samarbeid i Asia.

Den neste sesjonen jeg deltok på var MultiWikiMedia, hvor først Michael Snow brukte 40 minutter på å informere om hva Wikimedia Commons er for noe; noe de fleste andre nok kunne klart på 5 minutter… Det neste foredraget var av Guillaume Paumier, som jobber for Wikimedias Usability-prosjekt (prosjektet som nå har rullet ut nytt design på Wikipedia, og flere andre forbedringer rettet mot nybegynnere som skal komme). Han informerte om undersøkelsene som var gjort om brukervennligheten i Wikipedia, og om endringer som kommer; spesielt den nye prototypen til Wikimedia Commons som trenger testing og tilbakemeldinger.

På slutten av MultiWikiMedia-sesjonen kom det et lite foredrag av en av arrangørene av Wikimania, som omhandlet et prosjekt han jobbet med på 3D, og han viste oss et ganske spennende prosjekt med 3D-basert navigering «i wikien».

Neste sesjon var Usability Initative & Informing Design with data, hvor det var flere foredrag + en spørsmål og svar-sesjon rundt Usability Initative.

Lørdag

Lørdag morgen begynte dagen med «Chapters: The Good, The Bad and the Ugly». Denne begynte med en paneldebatt (litt feil begrep, siden publikum var minst like mye med som de som satt i panelet), om hvordan Wikimedia kan vokse, og hvilken rolle chapterne kan spille i denne prosessen. En ting som er verdt å legge merke til her, og som gikk igjen gjennom hele diskusjonen, var at Erik Möller (visedirektør(?) i Foundation) sa at han mente at chapterne som medlemsorganisasjoner var et feilsteg, og at det hadde vært bedre om chapterne «bare var en juridisk enhet som representerte Wikipedia og de andre prosjektene», i stedenfor at man skal fokusere på tradisjonelle aktiviteter som medlemsverving og konkurrering i å ha flest mulig medlemmer. Det å måtte ha en bevist holdning til en innmelding, og byråkratiet med medlemsskap er i utgangspunktet i strid med Wikimedia/Wikipedias grunnprinsipper om at alle kan delta, så lenge de prøver å gjøre noe postivt.

Etter paneldebatten hadde Harel fra Israel et ganske spennende foredrag om konflikter mellom chaptere og nettsamfunn, og størstedelen av salen kjente seg igjen i karakteriseringer av «motparten», når han kom med «hva sier nettsamfunnet om chapteret» og «hva sier chapter(styret) om nettsamfunnet».

Neste sesjon var for meg en introduksjon til Semantisk MediaWiki, et system som jeg tror kan gjøre mye for å gjøre systematisere data på Wikipedia; data vi i dag «kun» har i ren tekst, og ikke i et automatisk og søkbart format.

Etter lunsj ble det for meg sesjonen «Ortega & Möller», hvor først Felipe Ortega informerte hvordan prosessen med Flagged Revisions på tysk Wikipedia hadde fungert, med visning av forskjellig statistikk. Etterpå hadde Erik Möller et eget foredrag om hva han mente statusen på de forskjellige prosjektene var, hvilke utviklingsmuligheter de hadde, og hvilke feller man måtte unngå. Et veldig spennende foredrag, som viser ganske tydelig at det er Wikipedia som driver WMF fremover, og at de andre prosjektene mer eller mindre blir støtteprosjekter for Wikipedia.

Etter dette ble det sosialisering med endel forskjellige folk fra det internasjonale miljøet for min del, før det ble premiere av dokumentaren Truth in Numbers?, en film på omtrent halvannen time, med en Q&A-sesjon med Jimmy Wales og hovedpersonene bak filmen etterpå. Filmen var i mine øyne veldig spennende, og jeg gleder meg til den kommer ut på DVD.

Søndag

Dagen begynte med Jimmy Wales’s foredrag «State of the Wiki», hvor han i hovedsak fortalte om satsningen på utvikling av Wikipedia i den tredje verden, og for å opprettholde språk som er på vei til å forsvinne, til fordel for de større språkene. Han hadde intervjuet endel folk via Skype, og ba om å få tilbakemeldinger på tekniske og organisatoriske problemer for dems språk. Til slutt spurte han de han intervjuet om det var noe han personlig kunne bidra med, hvor alle var fullstendig enige om at Jimmy var fullstendig ubrukelig, men at de gjerne ville ha han på besøk.

På søndagens første paralellsesjon dro jeg på «From WMF with Love: Update for developers». Første foredrag her var av Tomasz Finc, og handlet om satsningen på mobil og offline visning av Wikipedia, bl.a. WikiReader, og betydningen av dette for utberedelse av Wikipedia i den tredje verden, hvor strøm og internett er mangelvare. Etter dette holdt Roan Kattouw et foredrag om «Why your extension will not be enabled on Wikimedia wikis in its current state and what you can do about it; performance, scalability and security for extension developers», som omhandlet kriteriene for hva som skulle til før utvidelser etc. blir aktivert på Wikimedia Foundations prosjekter. Et veldig spennende foredrag for de som driver med MediaWiki og utvikling, selv om mye av det som ble sagt sier seg selv: med flere hundre millioner besøkende i måneden, så installerer man ikke hva som helst uten grundig testing, testing, og mer testing; en prosess som tar tid.

På mitt siste foredrag holdt Multichill et foredrag om masseopplastning av filer til Commons, og litt teori om hvordan man programmerte dette.

Resten av tiden på søndag ble for min del tilbragt med møte mellom stewards, og vi diskuterte mye om hvordan utvikle WMF-prosjektene videre. Et av resultatene fra disse diskusjonene var at stewards fremmet forslag om en Global Arbitration Comitee på meta, i et håp om å få bedret konflikthåndtering, spesielt på små wikier/små språk.

I alt var Wikimania i Gdansk en veldig spennende konferanse, og jeg håper å få dratt tilbake når det neste år skal arrangeres i Israel. Jeg håper også at flere nordmenn har lyst til å være med da, og at vi kan få dratt en større gjeng (selv om det i år var den største delegasjonen som har dratt til nå)

by Lars Åge Kamfjord at July 24, 2010 03:17 PM

July 13, 2010

Palnatoke

Gør noget for Wikipedia, I

Hvis du vil gøre noget for Wikipedia, kan du for eksempel tage et godt billede og lægge det op på Wikimedia Commons. Billeder derfra kan benyttes på alle sprogudgaver af Wikipedia, Wiktionary, Wikisource, Wikibooks og så videre. Du vælger naturligvis selv, hvad du vil tage billeder af, men på findvej.dk kan du se, hvilke danske Wikipedia-artikler, der har geografiske koordinater, men mangler billeder – i alt fald, hvis de er tagget fornuftigt.

Du skal naturligvis være opmærksom på ophavsretten – selv om det kan være fuldt lovligt at tage et billede, kan det godt være problematisk at dele det med andre…

by Ole at July 13, 2010 02:23 PM

Hvad kan du gøre for Wikipedia?

Wikipedia er en encyklopædi, men man kan sagtens være med-encyklopædist uden at skrive en masse artikler. Man kan for eksempel:

  1. rette stavefejl
  2. tage et godt billede
  3. give penge
  4. indtale en artikel
  5. invitere wikipedianere på studiebesøg
  6. udlåne udstyr
  7. deltage i diverse arrangementer

Mere om hver af disse muligheder senere..

by Ole at July 13, 2010 10:43 AM

May 25, 2010

Laaknor

Kjør Wikipedia uten internett-tilgang

Har fått et par spørsmål om hvordan man kan ha tilgang til Wikipedia uten å ha internett-tilgang. Nye regler i forbindelse med avvikling av eksamen i ungdomsskolen og videregående skole gir elevene mulighet til å bruke alle virkemidler, så lenge de ikke kan kommunisere med hverandre, og den metoden jeg beskriver er dermed fult lovlig å bruke, men jeg vil anbefale at IT-ansvarlig på skolen gjennomfører den, og ikke at hver enkelt elev gjør dette på egenhånd, fordi det kan være relativt store datamengder som tar mye plass.

Last ned databasedump av Wikipedia

Wikimedia Foundation som er stiftelsen som står bak Wikipedia gjør alt innhold fra Wikipedia tilgjengelig på download.wikimedia.org. Velg ut de databasene du er interessert i, og last ned filen «pages-articles.xml.bz2» i den siste databasedumpen som er gjort tilgjengelig:

  • Wikipedia på bokmål/riksmål: nowiki
  • Wikipedia på nynorsk: nnwiki
  • Wikipedia på engelsk: enwiki

Last ned WikiTaxi

WikiTaxi er en offline reader som kan lese databasedumpene som du akkurat har lastet ned. Den kan finnes på www.wikitaxi.org.

Konverter XML til WikiTaxi-database

XML er et veldig fleksibelt format, men det er tungvindt å gjøre søkbart. Derfor må databasedumpen konverteres til WikiTaxi-database. Dette gjøres med programmet wikitaxi_import.exe som følger med WikiTaxi. Fyll inn hvor du har lagret xml’en du vil konvertere i første feltet, hvor du vil at databasen skal lagres i det andre feltet, og trykk på Import. Programmet vil nå jobbe en stund med å konvertere dataen (for meg brukte den ca. 5 minutter på Wikipedia på bokmål)

Start WikiTaxi.exe

Dersom du bare trykker på WikiTaxi.exe vil du få opp en bruksanvisning med beskrivelse av programmet og hvordan du bruker det, i begynnelsen av denne vil du også få en lenke for å åpne en ny fil, hvor du kan bla deg frem til hvor du har lagret den konverterte databasen i forrige steg. Åpne filen og du får opp teksten fra Wikipedia, med søkefelt for å finne artikler.

Du kan også spesifisere hvor databasen ligger direkte ved å skrive adressen til .taxi-fila som en parameter til wikitaxi.exe slik:

p:\Applikasjoner\Wikipedia\WikiTaxi.exe p:\Applikasjoner\Wikipedia\nowiki\nowiki.taxi

by Lars Åge Kamfjord at May 25, 2010 09:15 PM

May 17, 2010

Jon Harald Søby

Dio er død

… og det vises på statistikken. Artikkelen hadde mellom 9  og 15 daglige visninger fram til i går, da hadde den 3300 visninger. Forrige måned lå tallet på mellom 0 og 36 visninger. Man ser samme trend på artikkelen om bandet, som har hatt mellom 5 og 12 daglige visninger denne måneden, fram til i går, da den hadde 984 vinsinger.

Man ser sjølsagt også samme trend på andre wikipedier; på engelsk hadde artikkelen mellom 1700 og 2300 daglige visninger fram til i går, da den hadde hele 342 700 visninger. Dette viser bare hvor mye brukt Wikipedia er i situasjoner der noe(n) plutselig får mye oppmerksomhet, og tilsier også hvor viktig det er at slike artikler er oppdatert. Se også statistikken for Eyjafjallajökulls vulkanutbrudd 2010, som jeg oppretta natt til 16. april.

by Jon Harald Søby (noreply@blogger.com) at May 17, 2010 05:34 PM

May 16, 2010

Jon Harald Søby

Facebookside for Wikipedia på bokmål og riksmål

Jeg har oppretta ei tilhengerside for Wikipedia på bokmål og riksmål på Facebook. Målet med sida er å profilere Wikipedias artikler og å forhåpentligvis rekruttere nye skribenter. Så bli tilhenger og inviter vennene dine. :-)

by Jon Harald Søby (noreply@blogger.com) at May 16, 2010 04:13 PM

May 10, 2010

Jon Harald Søby

Ukas konkurranse, uke 19

Ukas konkurranse

Ukas konkurranse på bokmålswikipedia for denne uka er Afrika sør for Sahara. Den går ut på å forbedre den totale dekninga vår av artikler relatert til Afrika sør for Sahara. (Og jeg har et «lite» ess i ermet, håper bare at jeg får det ferdig i løpet av uka.)

by Jon Harald Søby (noreply@blogger.com) at May 10, 2010 01:37 AM

April 14, 2010

Laaknor

Spennende uke neste uke

Jeg må si jeg gleder meg til neste uke. Mandag 19. april begynner konferansen GoOpen i Oslo, Norges største konferanse om åpen kildekode (jeg har selvfølgelig vært med der hvert år), og jeg får mulighet til å møte mange andre i miljøet i Norge (er ofte kjente navn fra et eller annet prosjekt jeg har vært borti). På kvelden skal det være årsmøte i Wikimedia Norge, hvor jeg har blitt innstilt som ny nestleder, en post jeg virkelig har lyst på, siden jeg har mange prosjekter jeg kunne tenke meg å få gjennomført, og som nestleder har jeg god mulighet til å få gjennomført disse på en god måte. Etter årsmøtet blir det wikitreff, noe som trolig betyr muligheten til å prate med masse nye folk jeg ikke har møtt annet enn på Wikipedia.

Dagen etter, tirsdag 20. april, skal jeg holde foredrag på GoOpen, noe som trolig blir det største foredraget jeg har holdt til nå (men forhåpentligvis ikke det siste :P). Har endelig fått satt meg ned og skrevet litt på foredraget mitt i dag (gått med mye tid for å forberede årsmøtet i Wikimedia Norge de siste ukene), og tror nok det skal gå bra.

by Lars Åge Kamfjord at April 14, 2010 03:26 PM

March 28, 2010

Eirik Newth

Respekt for minister’n

Om du ikke har rukket å gjøre det ennå, så skynd deg å lese kulturminister Anniken Huitfeldts svar til Morgenbladet-redaktør Alf Van der Hagens frontalangrep på hennes avgjørelse og begrunnelse for ikke å overta ansvaret for Store norske leksikon (SNL). Huitfeldt svarer virkelig glimrende, og gjør blant annet kort prosess med van der Hagens lettvinte argument om at et nei til statlig overtakelse av SNL innebærer en generell avvikling av norsk kulturpolitikk.

Deretter påpeker hun noe jeg har oversett i debattfarta: Kunnskapsforlagets eget prisanslag bør selvsagt tas med en stor klype salt. Forlagsbransjen pleier aldri å legge skjul på at forleggeri er en kostbar affære, og hvis dette leksikonet var så rimelig i drift som det blir påstått, ville eieren neppe ha vært like støvsugerselgeraktig desperat etter å bli kvitt det. Hva mer er:

Etter å ha vurdert denne saken siden november og innhentet informasjon fra flere land, er jeg nokså overbevist om at et oppdatert, statsfinansiert norsk oppslagsverk vil koste adskillig mer enn 32 millioner kroner. Det er ingen tvil om at kravet til faglig bredde og kvalitet vil bli større hvis oppslagsverket er statlig finansiert. I et statlig leksikon må vi nok basere oss på flere fagansvarlige på hvert felt.

Med andre ord: SNL i sin nåværende form holder ikke faglig mål til å danne grunnlag for et statsforlag, blant annet fordi man ikke har sørget for å ha mange nok av de mye omtalte og opphausede synlige fagansvarlige. Ouch. Etter dette svingslaget fratar likevel ikke ministeren SNL-folket alt håp, men sier:

Alternativet til offentlige anbud er å endre regelverket og å opprette en leksikonstøtte som også andre aktører kan søke om, slik vi blant annet kjenner pressestøtten.

Her hinter Huitfeldt om en praktisk og rettferdig løsning på problemet. Skal man først ha offentlig leksikonstøtte, så bør den organiseres slik at den bidrar til å heve kvaliteten for alle skattebetalende leksikonbrukere – ikke bare mindretallet som foretrekker SNL. Det kan ikke herske noen tvil om hvem “andre aktører” er i denne sammenhengen, og jeg føler meg vel heller ikke helt uhildet i min støtte til Huitfeldts løsningsforslag etter å ha foreslått følgende på seminaret “Kulturrikets tilstand” ifjor:

[…] SNL [trenger] driftsstøtte. Den bør ikke tildeles etter ad-hoc-prinsippet. I første omgang vil det handle om å bevare produksjonsmiljøet, på lengre sikt må dette inngå i en bredere strategi for offentlig satsing på kunnskapsbaser. En slik strategi må anerkjenne at vi har to likeverdige leksikonmiljøer i Norge.  […] Wikipedianerne har altså lykkes der bokbransjen har sviktet, og alt tyder på at Wikipedia vil sette standard for dette feltet i langt tid framover. I den grad Wikipedia trenger det, bør også dette kunnskapsmiljøet tilbys offentlig støtte.

Uansett har SNL-saken utviklet seg til å bli en sak der Huitfeldt viser at hun har et langt bedre grep om denne delen av norsk virkelighet enn de mange kulturkonservative som ufortrødent forsetter å argumentere som om årstallet var 1910. Jeg har ikke rukket å sjekke det, men også i Store norske må det da stå et sted at utdanningsnivå, samt generell tilgang på kunnskap og teknologi har gjort enorme fremskritt siden Wollert Konow var statsminister?

by Eirik at March 28, 2010 08:35 AM

March 16, 2010

Laaknor

En preferansepolitikk for åpen kildekode som fungerer

For skolenettet i Tønsberg og Nøtterøy kommuner har vi siden samarbeidet om felles plattform begynte i 2004 hatt en preferansepolitikk for åpen kildekode. Ikke fordi åpen kildekode er så mye bedre enn annen  programvare (vi mener jo selvfølgelig at den er bedre som prinsipp, men det kommer helt ann på produkt til produkt også), men fordi vi ikke ønsker at tilgang til programvare skal hindre tilgang til maskinvare.

Vår preferansepolitikk for åpen kildekode kan oppsummeres slik: Tilgangen til programvare skal ikke sette en begrensning på antall maskiner vi kan ha tilgjengelig for lærere og elever.

Med utgangspunkt i dette, så prioriterer vi lisenser til programvare slik:

  1. Fri programvare/åpen kildekode – Ingen begrensninger på antall maskiner/antall brukere. Er produktet bra, så betaler vi for produktet, enten symbolsk sum, eller «noen lisenser».
  2. Gratisprogrammer (er gratis, så vi prøver å få lagt det inn, siden kommuneøkonomien ikke er den feteste i verden, men kan ofte ha endel problemer i forhold til lisensen, f.eks. hvis lisensen gir forbud mot å vidredistribuere eller konvertere en setup.exe til MSI-format for automatisk installasjon… Opphavsrett er vanskelige greier!)
  3. Lisens for hele kommunen/alle skolene i kommunen.
  4. Lisens for enkeltskoler (vi aktiverer kun programmet for de skolene som betaler for det)
  5. Lisens per bruker (antall innbyggere/elever/lærere i kommunene er ganske statisk), eller lisens for samtidige brukere (vi har kontroll på samtidige brukere via ZenWorks)
  6. Lisens per maskin

Stort sett alle programmene vi har tilgjengelig for skolene, ligger på de tre første lisenstypene, og det vi har av programmer på de to siste lisenstypene er stort sett Novell eDirectory/Zenworks, og antivirus. Hadde vi hatt en større andel av de to siste lisenstypene, hadde vi fått endel problemer; hver gang skolene skulle kjøpe inn nye datamaskiner (skolene betaler for maskinene selv, mens det aller meste av programvaren betales av IT-avdelingen), så hadde hver eneste satsning på IT fra enkeltskoler, betydd problemer på IT-budsjettet. Alternativet hadde vært at skolene ble overført betalingen av programvaren også, noe som mest sannsynlig ville medført at skolene skulle spare penger ved å droppe tilknytning til eDirectory/Zenworks (og dermed få frittstående maskiner som ikke ble driftet av IT-avdelingen) eller antivirusen.

by Lars Åge Kamfjord at March 16, 2010 11:52 AM

March 15, 2010

Jon Harald Søby

Ukas konkurranse, uke 11

Ukas konkurranse

Ukas konkurranse på bokmålswikipedia for denne uka er blindveisider. Den går ut på å utvide og sette inn lenker i artikler som ikke fører noen steder.

by Jon Harald Søby (noreply@blogger.com) at March 15, 2010 05:19 PM

March 13, 2010

Ainali

Uppdateras Wikipedia snabbt?

Jag har precis publicerat en blogpost på Wikimedia Sveriges blog med titeln Uppdateras Wikipedia snabbt?

Det är ju så klart ingen studie man kan dra långtgående slutsatser av men jag tycker ändå att det är intressant att se hur det kan se ut för en aktuell artikel, och att den är aktuell kan indirekt visas genom antalet besökare.

by admin at March 13, 2010 10:21 PM

Laaknor

Store Norskes siste sleivspark?

Ja, da har nyheten endelig kommet; Store Norske Leksikon legger ned fra 1. juli (merk at pressemeldingen er kvalitetssikret…), fordi Kulturdepartementet ikke vil finansiere produktet deres, som har feilet ganske kraftig.

At Store Norske kan greie å skrive en pressemelding som de har gjort syns jeg er ganske kvalmt. De har i lang tid sliti med å konkurrere med Wikipedia og internett forøvrig, og når de fortsatt ikke er villig til å innse at forretningsmodellen dems har feilet, og fortsetter med sleivspark mot konkurrentene, syns jeg ikke de fortjener bedre.

Wikimedia Norge har i lang tid forsøkt å samarbeide, og å finne samarbeidsprosjekter som Kunnskapsforlaget og Wikimedia/Wikipedia kan samarbeide om, men Kunnskapsforlaget har alltid vært rimelig ensporet i sine tanker om samarbeid (som f.eks. at Wikipedia skal linke til SNL som kilde, mens SNL ikke skal linke tilbake til Wikipedia). Hadde SNL vært villig til å samarbeide tidligere, i stedenfor å være stolte over sin døende forretningsmodell, så hadde vi aldri kommet til denne situasjonen; Vi kunne hatt en god konkurranse og et godt samarbeid i det norske leksikonmiljøet.

I stedenfor har vi nå en situasjon, hvor SNLs siste krampetrekninger, er å sende ut en pressemelding, som både skader dem selv, Wikipedia og leksikontradisjonen i Norge. Fortsatt har de ikke forstått hvorfor Wikipedia er mer populært, og hvorfor brukerne ikke kommer til SNL. Spesielt tenker jeg på tilleggene som følger med pressemeldingen:

Hvorfor trenger Norge et nasjonalt leksikon med synlige fagfolk også i fremtiden?

Wikipedia er en verdenssuksess med sitt prinsipp om at alle kan bidra fritt og usignert, og ingen enkelt står ansvarlig. De nasjonale fagfolk-leksikonene har dermed mistet sitt økonomiske grunnlag og går mot nedleggelse. Store norske leksikon står nå for tur. Norge trenger et Wikipedia i fremtiden, men også et Store norske med synlige fagfolk som går god for og kan stilles til ansvar for innholdet. Som nasjonal institusjon er fagfolk-leksikonet viktig:

Spesielt den siste biten her syns jeg er interessant. Det skal ikke mye til for å kalles fagfolk. Alt som i realiteten skal til for å bli «fagansvarlig» hos Store Norske er at du er identifisert; ikke at du har en formell utdannelse innen faget. F.eks. er de fagansvarlige for de forskjellige kommunene stort sett mennesker som bor i kommunen eller en nabokommune, og ikke en som har mye mer kunnskap enn de fleste lokale mennesker kan forventes å ha. Systemet med fagansvarlige har også feilet, da det i mange tilfeller er foreslått endringer på artikler for opptil et år tilbake i tid, men endringene blir ikke håndtert. Brukerne kommer med tilbakemelding om faktafeil, og fagfolkene lar feilene stå eller gidder ikke fikse dem? Hvorfor skal du holde noen ansvarlig for innholdet, når de ikke vil ta ansvaret?

For skoleverk, læresteder og forskning, for å oppfylle grunnleggende krav til sitering og kildehenvisning – at man vet hvem avsender er.

For skoleverket kan stort sett hvilken som helst kilde brukes til sitering, men innen forskning er ingen leksikon god kilde for noenting. Der bør man gå til orginalkilder. Det viktigste er ikke hvem kilden der, men hvordan man tolker den informasjonen som er oppgitt.

For fagforfatterne og fagmiljøene, som formidlingsplattform med honorering og synlig kreditering.

Fagforfatterne og fagmiljøene bør se på hva som gir mest effekt, og sprer faget til flest mulig mennesker. Per dags dato er ikke dette Store Norske, men Wikipedia, og Wikipedia ønsker dem velkomne. Dersom kreditering er viktig for enkeltpersoner, så ville jeg personlig ha lagt ut informasjonen på egen hjemmeside i tillegg, men den store effekten kommer av publisering på Wikipedia.

For biblioteksektoren, som trenger kvalitetssikrede autoritative kilder.

Nå er ikke et leksikon en autorativ kilde for noenting, siden all informasjon i et leksikon nødvendigvis må bli andrehåndsinformasjon, men poenget om kvalitetssikrede hjelper lite når SNL ikke har greid, og med dagens modell ikke kan bli i stand til, å gå god for at informasjonen er 100% korrekt.

For norsk fagspråk, og norsk som språk. Det er god språkpolitikk ikke å overlate valg og definisjon av norske fagtermer til en anonym brukermasse.

Personlig er jeg tilhenger av at språket skal være levende, og at skriftspråket skal gjenspeile hva som brukes i den store befolkningen (og sist jeg sjekket er den norske befolkningen en stor anonym brukermasse). Norsk språkråd gjør mye bra de, men jeg er riv ruskende uenig i endel av valgene de tar, som er stikk i strid med hva noen i den norske befolkningen bruker (sørver om server? Måltidet lønsj? hvor kommer de definisjonene fra?)

For nasjonens identitet, for å omtale det som er nasjonalt viktig, ikke minst for å fange opp et multikulturelt Norge i rask endring. Denne oppgaven bør ligge hos synlige ansvarlige og ikke det store kollektivet. Det kan også vise seg problematisk i lengden for kollektiv-leksikonets norske vinkling at det utgår fra en internasjonal plattform med hovedbase i USA.

Selvmotsigelse? Å fange opp det multikulturelle Norge bør ligge hos enkeltpersoner? Og til den siste biten, så kan hvem som helst forke Wikipedia, ved å laste ned hele databasen fra download.wikimedia.org. Å spekulere i hvilken retning Wikipedia kommer til å ta, er unødvendig i en slik pressemelding, da Wikipedia har mulighet til å ta begge veier (noe det også har gjort tidligere, i Spania når det begynte å bli snakk om å ha reklame på Wikipedia, startet en gruppe opp et konkurrerende prosjekt, som siden har funnet veien tilbake i Wikipedia.)

For synliggjøring av makt. Et leksikon er en maktfaktor. Fagfolk-leksikonet synliggjør menneskene bak, det kollektive dugnadsleksikonet tilslører dem, med risiko for skjult maktkamp. Norges eventuelle eneste storleksikon i fremtiden må ikke være styrt av usynlige krefter inngitt autoritet på ukjente premisser.

Når Store Norske Leksikon er villig til å innrømme hvem som skjuler seg bak «Redaksjonen» på SNL som har ansvaret for det store flertallet av artikler på SNL, så kan vi vurdere å diskutere denne…

For å oppfylle grunnleggende krav til en nasjonal institusjon. Hvis Internetts mekanismer alene får rå, vil vi om kort tid stå igjen – i Norge som i andre land – med ett leksikon, Wikipedia, som er en rik kilde til detaljert oppdatert informasjon, men som ikke oppfyller grunnleggende krav til en nasjonal kultur- og kunnskapsinstitusjon.

Hvis SNL er villig til å informere om hva som er «grunnleggende krav til en nasjonal kultur- og kunnskapsinstitusjon», så er jeg villig til å fortelle dem hvorfor Wikipedia tilfredsstiller disse kravene (evt. hvorfor det er feil i kravene). Forøvrig ville en slik setning *ALDRI* fått lov til å stå på Wikipedia, for den er alt for grov til å stå uten en referanse..

by Lars Åge Kamfjord at March 13, 2010 06:14 PM

March 11, 2010

Eirik Newth

Lite stilfull svanesang fra Store Norske

Idag kom pressemeldingen jeg har ventet på en god stund. Kulturdepartementet har ikke overraskende latt være å bevilge millionene som skal til for å redde kriserammede Store norske leksikon, og dermed går eierne ut med et varsel om at nettstedet stenges for godt fra 1. juli i år. Leksikondriften stanses totalt, og isteden skal Kunnskapsforlaget satse på ordbøker (det er også dårlige nyheter for de som kjøpte siste papirutgave av leksikonet, vil jeg tro).

At eierne trekker denne slutningen er leit, om enn forståelig nok. Men jeg skulle virkelig ønske at argumentasjonen hadde hatt en annen form. Pressemeldingens hovedbudskap – “gi oss penger eller se oss dø” – kommer samtidig med at forlagsbransjen truer med å stanse satsingen på ebøker om ikke Kulturdepartementet fjerner momsen på de samme bøkene. I Huitfeldts sted ville jeg vært en anelse irritert over forlagenes taktikk på det digitale feltet, for å si det slik.

Men verre er pressemeldingens begrunnelse for å forvandle det kommersielle leksikonet til en offentlig stiftelse. Her går man direkte og indirekte løs på Wikipedia med ofte gjentatte påstander om språk, kildehenvisninger og sitering, før man kliner til med argumenter som erfaringsmessig får det til å krible i det departementale kredittkortet (“Norge i rødt, hvitt og blått” er passende bakgrunnsmusikk til sitatet som følger):

For nasjonens identitet, for å omtale det som er nasjonalt viktig, ikke minst for å fange opp et multikulturelt Norge i rask endring. Denne oppgaven bør ligge hos synlige ansvarlige og ikke det store kollektivet. Det kan også vise seg problematisk i lengden for kollektiv-leksikonets norske vinkling at det utgår fra en internasjonal plattform med hovedbase i USA.

For synliggjøring av makt. Et leksikon er en maktfaktor. Fagfolk-leksikonet synliggjør menneskene bak, det kollektive dugnadsleksikonet tilslører dem, med risiko for skjult maktkamp. Norges eventuelle eneste storleksikon i fremtiden må ikke være styrt av usynlige krefter inngitt autoritet på ukjente premisser.

For å oppfylle grunnleggende krav til en nasjonal institusjon. Hvis Internetts mekanismer alene får rå, vil vi om kort tid stå igjen – i Norge som i andre land – med ett leksikon, Wikipedia, som er en rik kilde til detaljert oppdatert informasjon, men som ikke oppfyller grunnleggende krav til en nasjonal kultur- og kunnskapsinstitusjon.

Jeg kunne gjøre et nummer av at Kunnskapsforlaget fremstår som en dårlig taper med et sterkt oppblåst selvbilde, men mer interessant i denne sammenhengen er det å forsøke å forstå hva maset om Wikipedia betyr. Det vi i praksis ser i pressemeldingen, er en aktør som først og fremst definerer seg i forhold til konkurrenten. Her finnes det lite om hva som er oppnådd, isteden serveres et negativt budskap: “vi har gjort en dårlig jobb, men etter oss kommer syndfloden”.

Jeg har tidligere vært en tilhenger av offentlig støtte til SNL, men etter å ha lest Kunnskapsforlagets pressemelding har jeg skiftet syn. Jeg ønsker meg ikke et rendyrket statsleksikon. Og jeg kan heller ikke se at det er det offentliges oppgave å finansiere et nettsted som skal ha som en av sine hovedoppgaver å ligge i krig med Wikipedia, som Kunnskapsforlaget tydeligvis ser som en sentral del av fremtidens leksikondrift. Den beste offentlige løsningen i dagens situasjon er den Wikimedia foreslår: frikjøp innholdet på SNL fra de forfatterne som ønsker det, og slipp det under en åpen lisens.

by Eirik at March 11, 2010 11:59 AM

February 23, 2010

Laaknor

Perfekt GPS for OpenStreetMap

Har de siste årene brukt endel tid på å kartlegge og tegne veikart for Tønsberg og Vestfold hos OpenStreetMap. Det å lage kart i seg selv er en grei jobb, men den blir enda bedre om man kan bruke kartene også. Har til nå brukt en billig TomTom for å lage GPS-tracks, men den har ingen mulighet til å bruke noen andre kart enn de offisielle fra TomTom, og de er ikke spesielt billige.

Har lenge tenkt på at jeg skulle kjøpe en ny GPS, som har støtte for å vise OSM-karter, slik at jeg kan ha gleden av å bruke kartene jeg selv er med å lage, men har sliti med å finne en versjon som noen faktisk har anbefalt, og “denne fungerer veldig bra”. Når jeg endelig har fått noen som sier “jeg bruker denne, og den fungerer greit nok for meg”, så har det ofte vært dyre GPSer, eller GPSer ikke beregnet på bilbruk.

Etter et møte NUUG hadde om OpenStreetMap tok jeg opp dette prosjektet mitt igjen, og leitet igjennom OSM-wikien og fant ut at det var noen av de billige Nuvi-modellene til Garmin som var støttet. Tenkte jeg kunne ta å kjøpe meg en Nuvi 200, siden den så ut til å ligge ute til en relativt billig penge (betalte ca. en tusenlapp for den, inkludert en 2GB eksternt minne), og det eneste negative OSM-wikien hadde å si om den, var at GPS-logginga måtte konverteres til GPX i etterkant (noe jeg må med TomTomen også, og det er ikke store jobben)

Når jeg endelig fikk GPSen, oppdaget jeg at jeg hadde bestilt feil, og hadde glemt å lese ett 1-tall i produktnummeret, og hadde kjøpt en Nuvi 1200. Jeg ble litt bekymret for om det kom til å gå, men oppdaget kjapt at den var den beste jeg kunne kjøpe. Innebygget i systemet har den GPX-logging, som lett lar seg aktivere. Den har også innebygget støtte for å visning av kart fra forskjellige leverandører, og første gangen jeg startet opp GPSen etter å ha overført Norgeskart fra frikart.no, så sto det søren meg “Copyright Openstreetmap.org contributors” (hey, “copyright meg selv” tenkte jeg da :P). I innstillingene på selve GPSen var det lett å aktivere og deaktivere de forskjellige kartene (jeg hadde i utgangspunktet tenkt til å slette alle kartene fra Garmin, og kun bruke denne GPSen til OSM, men det behøvde jeg ikke da; så skal jeg reise på tur, så har jeg fortsatt GPS med “offisielle” karter).

 

Har nå hatt Nuvi 1200’en i to uker, og må si meg fornøyd. Har vært ute noen kvelder, bare for å kjøre en tur, og når jeg ser at det er en gate jeg kjører forbi som ikke ligger i kartet på GPSen, så tar jeg turen innom for å ha GPS-koordinatene til den. Veldig behagelig måte å jobbe på. Vil absolutt anbefale andre som er interessert i OSM og frie kartdata om å kjøpe en slik en.

by Lars Åge Kamfjord at February 23, 2010 10:46 PM

February 07, 2010

Laaknor

Wikimedias Forvaltervalg for 2010 er i gang

Forvaltervalget for Wikimedia Foundation er i gang, og samtidig også bekreftelse av eksisterende forvaltere (hvor jeg selvfølgelig er spent på hva folk mener om min jobb som forvalter siden jeg ble valgt for et år siden..

Jeg har ikke bestemt meg for hva jeg kommer til å stemme på alle kandidatene ennå, men jeg vet at endel kommer til å få en motstemme, fordi de ikke aner hva en steward er engang (vi har alt for mange kandidater som egentlig er snøballer). Det kan nok være en negativ ting med å bruke centralnotice for å gi meldinger til alle wikier samtidig, i stedenfor å gå på administratorene som nok er de mest aktuelle kandidatene.

Av de stemmene jeg har avgitt til nå, er det folk jeg har jobbet tett med, eller hatt endel med å gjøre, så der er jeg rimelig trygg på stemmen min, resten må jeg lese meg mer opp på, så de kommer i løpet av de neste dagene.

De jeg har stemt på er:

  • Thekohser, vært kandidat til WMFs styre flere ganger, og havnet desidert dårligst ut. Sterk kritiker av Wikipedia, Jimmy Wales, og troller på de offentlige mailinglistene om stort sett hver eneste sak styret eller Jimmy gjør. Blitt utestengt fra engelsk Wikipedia på ubestemt tid en god stund, og det ble for kort tid siden oppdaget at han hadde greid å få tak i en administrator-konto (mistanker om at han har kjøpt eller fått den av en annen bruker) på enwiki, noe som skapte mye styr. Stemmer mot da ikke tror at han er en person som kan samarbeide med andre stewards eller med alle de forskjellige wikiene.
  • EivindJ, norsk Wikipedianer, med god språkkunnskap og vært involvert i mange av WMFs forskjellige wikier. En av de mest effektive administratorene vi har hatt på nowiki, og dessverre vært uten administrator-rettigheter en stund, men som jeg håper er tilbake for godt. En selvfølge at jeg stemmer for denne personen (og jeg lurer på om ikke han skylder meg en øl fra et eller annet jeg gjorde i 2008)
  • Dferg, bl.a. checkuser på meta, og aktiv i mye av arbeidet på meta. Jobbet godt sammen med han på et par CU-saker, og en selvfølge at han gis mulighet til å fortsette det bra crosswiki-arbeidet han gjør som steward.
  • J.Delanoy, checkuser på enwiki, og en av de mest aktive SWMT-folka jeg har jobbet med. Har stadig vekk gitt han admin-rettigheter på forskjellige wikier for at han skal få rydda opp i en eller annen vandals masseoppretting av masse artikler. Ryddig og effektiv person. Har engelsk Wikipedia som sin hjemmewiki, og med nesten 300 000 redigeringer siden 2006, så har han fått gjort sin del med rydding til å kunne stoles på.
  • Razorflame er en person jeg var veldig usikker på hva jeg kom til å stemme før de siste timene før valget åpnet. Han er en utrolig hyggelig person, og jeg har jobbet bra med han på endel saker, men han har en tendens til å gjøre veldig forhastede beslutninger, noe som ofte ikke er bra, spesielt ikke for stewards. Mens alle ting administratorer kan gjøre lett kan omgjøres av en annen administrator (og forsåvidt også byråkrater, selv om administrator-utnevnelser må omgjøres av en steward), så kan man ikke omgjøre at det blir kjørt en checkuser på en bruker, og utnevnelser av administratorer/fjerning av rettigheter setter veldig fort presedens som er vanskelig å få omgjort, og forhastede beslutninger er noe som er dumt, og man må tenke nøye igjennom før man gjør ting. Razorflame har flere konkrete saker som har gjort meg (og mange andre) bekymret. Han var blandt annet administrator og byråkrat på en wiki, men la inn en forespørsel om å få fjernet begge rettighetene etter en krangel på wikien, og kom på IRC og ba om at denne forespørselen skulle håndteres fort, noe den da ble. 5 minutter etterpå angret han, og ba om å få rettighetene tilbake. Han har også greid å komme seg opp i 12 forespørsler om å få administrator-rettigheter på en annen wiki.

Det er en svensk administrator, Evalowyn, som har stilt til valg. Har ikke helt bestemt meg for hva jeg har lyst til å stemme når det gjelder henne. Det har vært etterlyst flere skandinaviske forvaltere, da det er relativt stor brukermasse og artikkelmasse på de skandinaviske wikiene, men hun har dessverre ikke spesielt mye erfaring (ikke vært registrert på svwiki i et helt år engang, og ble administrator først i september 2009, med lite bidrag på andre wikier enn svensk Wikipedia). Samtidig kan det nevnes at jeg ikke hadde så veldig mye mer fartstid som administrator før jeg selv stilte til valg som forvalter (hadde vel ~9 måneder, men var aktiv på mange wikier, og var kjent i steward-kretser da jeg hang på IRC-kanalen).

Ellers kan jeg nevne at Erwin har laget et veldig fint script for å holde styr på hvordan det går med de forskjellige kandidatene, som han har lagt ut på toolserver.

Regner med at det kommer litt mer info fra meg om forvaltervalget etterhvert.

by Lars Åge Kamfjord at February 07, 2010 12:56 AM

January 19, 2010

Ainali

Wikimedia Sverige och sociala media

Nu börjar Wikimedia Sverige få fart. Wikimedia Sverige har länge haft en facebookgrupp och lite kortare tid en facebook fan page. För några veckor sedan skaffades ett twitterkonto och igår kom så en blogg igång.

För de är väl de som bukar räknas till sociala media? Sedan tidigare har Wikimedia Sverige haft ”gammalmedia” såsom en wiki, en maillista ach en kanal på irc.

Men är det för många bredder? Ska man hålla sig till färre informationskanaler?

by admin at January 19, 2010 08:23 PM

Laaknor

Hvem var anonyme sa du?

Aftenposten har i dag en leder om Store Norske Leksikon/Wikipedia hvor det bl.a. hevdes:

Et brukerbasert nettleksikon som Wikipedia, der bidragsyterne er anonyme, er imidlertid bare et supplement til et kvalitetssikret leksikon der navngitte fagpersoner kan stilles til ansvar for innholdet.

Og da må jeg spørre: Hvem er «Redaksjonen» som dukker opp på de fleste artikler på Store Norske? Hvordan kan man stille fagpersoner i Store Norske til ansvar for det de har skrevet som er galt (og jeg kan garantere deg at det er mye galt der)? SNL-Redaksjonen er ikke noe mer enn det samme som Wikipedia-administratorene; personer som kan kildekritikk; ikke (nødvendigvis) faget de skriver om.

Jeg kan love deg at jeg kan fortelle deg mye mer om de såkalte «anonyme» bidragsyterne på Wikipedia enn de «navngitte fagpersonene» på Store Norske (som ofte ikke er fagpersoner heller, bare navngitte, hvis de ikke tilhører Redaksjonen).

Når skal norske redaktører og Wikipedia-kritikere  lære seg at det ikke finnes noen absolutte sannheter; bare kilder med større eller mindre troverdighet…

by Lars Åge Kamfjord at January 19, 2010 04:35 PM

January 15, 2010

Eirik Newth

Wikipedia-statistikk og språk

Wikipedia Samfunnshuset presenteres og drøftes nå resultatene av Wikimedia Visitor Log Analysis Report fra fjorårets siste måneder. Resultatene for Norge ses i tabellen nedenfor, og er interessant lesning. Trafikken fra Norge utgjør 0,6 % av den samlede Wikipediatrafikken, og fordeler seg altså slik:

Norge er et av landene i tabellen der det nasjonale wikiprosjektet scorer lavere enn det engelskspråklige. Det kan ha en rekke forklaringer, den mest nærliggende at det engelskspråklige rett og slett er større og bedre. Men en annen trend er også tydelig i Wikimedia-loggen: europeiske land som forbindes med generelt gode engelskkunnskaper (Nederland, Danmark, Sverige, Norge) har en langt høyere engelskandel enn søreuropeiske land, for eksempel. Nordmenn leser mye engelsk, simpelthen.

To andre tall i tabellen er interessante: russisk wikipedia har hele 2,1 % av sidevisningene. Det er langt mer enn antall norsk-russere (under 0,3 % av befolkningen), noe som kan henge sammen med det fascinerende faktum at russisk er det største ikke-norske språket i norske biblioteksstatistikker. Men man skal ikke se bort fra at det er feil i loggføringen (jamfør den høye japanskprosenten i statistikken for Australia).

Nynorskprosenten er kanskje likevel den mest oppsiktsvekkende. OK, så er antall artikler langt lavere enn i bokmålsvarianten, men mange av dem holder høy nok kvalitet til å være mer enn brukbare i f.eks. skolesammenheng. Googlerank kan være en hovedårsak, men det avspeiler sannsynligvis også nynorskens svake stilling. Et lite tall til slutt: ifølge Alexa er Wikipedia nummer 10 på den norske nettrankinglista. Situasjonen er dermed den samme her som internasjonalt: Wikipedia er eneste ikke-kommersielle aktør i toppskiktet.

by Eirik at January 15, 2010 09:38 AM

January 11, 2010

Jon Harald Søby

Ukas konkurranse, uke 2

Ukas konkurranse

Ukas konkurranse på bokmålswikipedia for denne uka er språkvask. Den går ut på å fikse språket i artikler som trenger det.

by Jon Harald Søby (noreply@blogger.com) at January 11, 2010 09:22 PM

January 05, 2010

Laaknor

Grunner til ikke å bli administrator

Dette er en liten notatliste over grunner jeg kan finne på for at brukere ikke bør bli administratorer på Wikipedia… Med mindre de har lyst da selvfølgelig (jeg mener at alle som har lyst, og som har vist at de kan stoles på, bør få verktøyene, selv om det er noen negative sider som jeg har beskrevet under). Anser det ikke som en fullstendig liste, og oppdaterer den litt tilfeldig når jeg kommer på flere grunner. Kom gjerne med flere

  • Konstant kritisert av andre brukere
  • Bruker mer tid på å debattere ting enn på å faktisk gjøre noe produktivt
  • Telefoner og e-post fra tilfeldige brukere som er uenig i noe du har gjort
  • Vanskelig å ta en pause fra Wikipedia-arbeidet og gjøre noe annet en periode for ikke å gå lei, uten å bli kritisert for å ikke gjøre administrator-jobben
  • Folk legger mye i statusen når det gjelder debatter av negativ art, mens det i positiv art «bare er noen ekstra knapper og ingenting viktig»
  • Ikke kunne ta igjen hvis noen er slemme/prater stygt mot deg
  • Dødstrusler (Hvorfor gjør så mange ting på internett de aldri ville funnet på å gjøre IRL?)

by Lars Åge Kamfjord at January 05, 2010 04:36 PM

December 28, 2009

Jon Harald Søby

Tyskspråklig Wikipedia har passert 1 000 000 artikler

Ukas konkurranse

Gratulerer til tyskspråklig Wikipedia, som i dag fikk sin artikkel nr. 1 000 000! Det er den andre wikipediaen som når denne milepælen, etter engelsk (så klart). Den 1 000 000. artikkelen var «Ernie Wasson». Gratulerer!

by Jon Harald Søby (noreply@blogger.com) at December 28, 2009 01:13 AM

December 20, 2009

Jon Harald Søby

Ukas konkurranse, uke 51

Ukas konkurranse

Litt sein kunngjøring, men bedre seint enn aldri (som forrige uke). Ukas konkurranse på bokmålswikipedia er Kongoene. Den går ut på å utvide og opprette nye artikler som angår Republikken Kongo (Kongo-Brazzaville) og Den demokratiske republikken Kongo (Kongo-Kinshasa, tidligere Zaïre).

by Jon Harald Søby (noreply@blogger.com) at December 20, 2009 11:19 PM

Ukas konkurranse, uke 49

Ukas konkurranse

Ukas konkurranse på bokmålswikipedia for denne uka er rundrengjøring. Den går ut på å rydde i flest mulig artikler. Vinneren får den røde rosetten, som kan ses til venstre.

by Jon Harald Søby (noreply@blogger.com) at December 20, 2009 11:19 PM