gmq.planet.wikimedia

July 30, 2015

Wikimedia Sverige

Fortsatt panoramafrihet efter Wikimediarörelsens kampanj

View from EU Parliament Foto: Björn Laczay, CC BY 2.0, via Wikimedia Commons

Den 9 juli röstade Europaparlamentet för att bevara friheten att fotografera byggnader och skulpturer för att sedan publicera bilderna på nätet. Bakgrunden till omröstningen var ett franskt förslag om att den rätten, panoramafriheten som den brukar kallas, skulle begränsas till att gälla enbart för icke-kommersiell användning av bilderna.

Omröstningen i Europaparlamentet föregicks av en intensiv kampanj från Wikimedia-rörelsen. Wikipedia och andra Wikimedia-projekt skulle nämligen drabbas hårt om idén att begränsa panoramafriheten förverkligades. Även om Wikipedia är ett icke-kommersiellt projekt får bilderna på webbplatsen återanvändas fritt, även kommersiellt, enligt filosofin att all kunskapsspridning är bra.

Förslaget om att begränsa panoramafriheten, som var en del i den så kallade Julia Reda-rapporten om upphovsrätten i EU, hade tidigare bifallits i Europaparlamentets utskott för rättsliga frågor. För att förslaget inte slutgiltigt skulle godkännas i plenum behövde vi för det första ett yrkande om att ta bort den problematiska skrivningen. Ett sådant yrkande hade inte tillkommit av sig självt, utan att det tillkom var resultatet av att parlamentarikerna blev kontaktade av ett stort antal medborgare. Dessa kontakter var i sin tur resultatet av Wikimedias insats. Ingen annan organisation uppmärksammade frågan, annat än som en följd av Wikimedia-kampanjen.

När omröstningen närmade sig fanns det enstaka Europaparlamentariker som kallade frågan för en icke-fråga eftersom förslaget ändå skulle komma att röstas ned. De sista dagarna inför voteringen var det sant att förslaget om begränsad panoramafrihet bedömdes ha små chanser att överleva, men det berodde på att Europaparlamentarikerna utsatts för stort tryck, direkt genom medborgarkontakter och indirekt genom media. Utan detta tryck hade de inte uppmärksammat den problematiska skrivningen, som därmed hade släppts igenom i likhet med flertalet andra förslag som godkänts i ansvarigt utskott.

 

“Lots of people worked on this issue. And I think Wikimedia deserves a lot of the credit for the way it went. Your campaign was extremely effective.”
Max Andersson, Europaparlamentariker(MP)

Julia Reda-rapporten är inte juridiskt bindande och innehåller inga skarpa lagförslag. Rapporten är dock betydelsefull eftersom det är Europaparlamentets enda officiella inspel till kommissionen inför den kommande upphovsrättsreformen. När EU-kommissionen senare lägger ett skarpt förslag om att reformera upphovsrätten måste detta förslag godkännas av parlamentet, och därför tar kommissionen hänsyn till Europaparlamentets ståndpunkter redan nu. Det är sannolikt att flertalet parlamentariker gör samma ställningstagande igen om frågan på nytt dyker upp deras bord, så det är viktigt att det blir rätt redan första gången. Ansvariga kommissionärer har flera gånger upprepat att de lägger stor vikt vid Julia Reda-rapporten, som är långt mer än bara en opinionsyttring.

Wikimedia-kampanjen vilade huvudsakligen på två ben. Det ena var mediauppmärksamhet för frågan och det andra var direkta kontakter med Europaparlamentarikerna.

Att få medias uppmärksamhet är i regel en utmaning – pressansvariga på politiska partier arbetar ofta utifrån tumregeln att bara var tionde pressmeddelande resulterar i en artikel – och särskilt tufft är det när frågan är smal. Ju smalare frågan är desto viktigare blir det att den kan inkluderas i en större berättelse.

I Storbritannien paketerade medierna inskränkt panoramafrihet som ytterligare ett exempel på klåfingrigt detaljstyre från Bryssel. Fokus låg inte i första hand på Wikipedia utan på privatpersoners semesterbilder och hur de skulle påverkas. Frågan plockades upp av brittiska politiker och blev betydligt större än någon annanstans i Europa. Efter några dagars offentlig debatt blev det för brittiska politiker omöjligt att stödja förslaget om att begränsa panoramafriheten, och Europaparlamentariker som tidigare hade stött förslaget i utskottet tvingades byta sida.

I Sverige var diskussionen lugnare och mer inriktad på panoramafrihetens betydelse för Wikipedia. Det beror delvis på att Wikimedia-rörelsen stod för en större del av medianärvaron.

Utöver mediarapporteringen fick Europaparlamentarikerna meddelanden från wikimedianer, fotografer och andra medborgare som ville uppmärksamma dem på panoramafrihetens betydelse. Inom Wikimedia-rörelsen spreds information om situationen i Europaparlamentet via egna diskussionsforum.

Det är bra att det förs en diskussion om huruvida Wikipedia som tjänst ska användas för att föra fram Wikipedia-relevanta budskap vid sidan av den neutrala informationen i uppslagsverket. Oavsett hur restriktiv man bör vara med detta verktyg kan vi konstatera att initiativet med bland annat banners gav uppmärksamhet till panoramafrihetens betydelse för Wikipedia.

Det har inte undgått EU-kommissionen att panoramafriheten blivit ett kontroversiellt ämne, och i en debatt i Europaparlamentet sa ansvarig kommissionär att kommissionen inte avser lägga några förslag som förändrar dagens panoramafrihet. Det betyder förmodligen att varje medlemsland även fortsättningsvis kommer att bestämma över de nationella reglerna för hur fotografier av byggnader och skulpturer får användas.

 

Svenska medier om Europaparlamentets omröstning

Europaparlamentets omröstningar nämns normalt inte i svensk media. Wikimediarörelsens lyckades sätta en tidigare okänd fråga på kartan tack vare en effektiv kampanj och många volontärers ihärdiga arbete..

SVT Opinion – “Säg nej till det ogenomtänkta fotoförbudet”, Mattias Blomgren, m.fl.

Expressen – “Offentlig konst – en politisk stridsfråga”

Dagens Industri – “Wikipedias protest:’Vi skulle få ta bort tiotusentals bilder’”

SR Kulturnytt – “Förbjudet att fotografera byggnader enligt EU-förslag”

Aftonbladet Debatt – “Att ta en selfie här kan bli ett lagbrott”, Max Andersson(MP)

SR, Studio 1 – debatt om panoramafrihet med Cecilia Wikström(FP) och BUS

Europaportalen – “Låt semesterbilderna vara”, Karl Sigfrid


by karlsigfrid at July 30, 2015 04:21 PM

July 28, 2015

Wikimedia Sverige

Nordiskt samarbete runt fri kunskap

Knowledge sharing in Wikimedia Finlands shared office space.
Kunskapsutbyte i Wikimedia Finlands delade kontorslokal.

For English, see below.

Länderna i Norden har en lång tradition av att arbeta tillsammans inom en mängd områden. Det finns ett flertal fonder och program som på olika sätt stödjer Nordiska projekt där flera länder deltar. Wikimedia Sverige lyckades få projektstöd för att resa till Finland från Kulturfonden för Sverige och Finland och den första veckan i juni kunde tre från kanslipersonalen besöka Helsingfors. Att sätta av lite tid till att träffas och lära känna varandras styrkor och bevekelsegrunder är något som hjälper till att snabbt organisera projekt och få igång arbetet baserat på de olika lokala kontexterna.

Syftet var att utbyta erfarenheter om GLAM, utbildning och öppna data samt designa gemensamma projekt runt externa finansieringsmöjligheter. Wikimedia Finland och Open Knowledge Finland var underbara värdar och vi hade ett fullspäckat schema de tre dagar som vi besökte landet.

Test flying Wikimedia Finland's drone.
Testflygning av Wikimedia Finlands drönare.

Den första dagen handlade till stor del om att lära känna varandra lite bättre och informera varandra om den aktuella utvecklingen i våra respektive organisationer. Vi fick lära oss om att det är ett problem i Finland med att skolböcker på svenska inte uppdateras på grund av de begränsningar som en del svenska avtal skapar gällande återvinning av material över gränserna (i Finland har cirka 5,4% av befolkningen svenska som modersmål). Våra finska kollegor såg därför ett behov av att arbeta över gränserna runt detta och gemensamt försöka hitta lösningar.

Som några av er vet har Wikimedia Sverige haft ett flertal projekt som fokuserar på offentliga konstverk, inklusive vår databas Offentligkonst.se. Vi diskuterade möjligheterna att i Finland återanvända det arbete som genomförts i Sverige. För att få en bättre förståelse för frågorna kring ett sådant projekt i Finland lärde vi oss om den finska lagstiftningen på detta område och vi berättade om vår tvist som för närvarande befinner sig i den svenska Högsta domstolen. Vi fick också värdefull kunskap om vilken information den finska Wikipedia-gemenskapen anser centrala för att skriva artiklar om konstverk. Detta är viktigt att veta om ett liknande projekt skulle utformas i Finland.

Vi fotograferade också och flög drönare runt några äldre finska konstverk. Detta då reglerna runt drönare i Finland är på väg att förändras och bli mer restriktiva och vi ville ta tillfället i akt. Med hjälp av öppen programvara användes alla de bilder vi tog för att sedan skapa en 3D-modell av dessa historiska konstverk.

Tillsammans med Wikimedia Finland träffade vi det Svenska litteratursällskapet i Finland och diskuterade hur deras material kan laddas upp och integreras i Wikipedia. Vi enades alla om att Wikimedia Sverige skulle hjälpa till med viss praktisk teknisk hjälp runt uppladdningar av nya bilder från dem.

Utöver dessa omfattande diskussioner var ett konkret resultat en första version av en ansökan till den Nordiska kulturfonden. Syftet med projektet kommer att ligga på att dokumentera skärgården kring Åland med kartor, bilder, flygfoton (med drönare) och mycket mer.

Allt som allt var det fantastiskt att möjlighet att gå besöka våra grannar. Teknik är bra, men ibland kan ett möte ansikte mot ansikte verkligen påskynda samarbetet.

John Andersson, Jan Ainali, André Costa, Wikimedia Sverige

English

Working together in the North

Knowledge sharing in Wikimedia Finlands shared office space.
Knowledge sharing in Wikimedia Finland’s shared office space.

The countries in the North of Europe have a long history of working together in numerous fields. There are even a number of financial backers that are specifically interested in cross Nordic cooperation projects. Wikimedia Sverige managed to secure some of that funding from Kulturfonden för Sverige och Finland, and the first week of June three staff members could visit Helsinki. Taking the time to meet in person and explore each others strengths and motivations is sometime what is needed to get things off the ground and quickly come to an understanding of the local context.

The aims were to share experiences regarding GLAM, Education and Open Data and design joint projects for external funding opportunities. Wikimedia Finland and Open Knowledge Finland were wonderful hosts and we had a full schedule the three days we visited.

Test flying Wikimedia Finland's drone.
Test flying Wikimedia Finland’s drone.

The first day we got to know each other a little bit better and informed about current developments in our respective organizations. We discussed the problem in Finland with up-to-date school textbooks in Swedish and the limitations that some Swedish agreements create for reusing material across the borders (in Finland around 5.4% of the population are Swedish native speakers).

As some of you know Wikimedia Sverige has had a bunch of projects focusing on public works of art, including our database Offentligkonst.se. We discussed the possibilities to reuse the work done in Sweden also in Finland. To get a better understanding of the issues surrounding such a project in Finland we learnt about the Finnish legislation in this field and we told about our case that currently is in the Swedish Supreme Court. We also got valuable knowledge about what information the Finnish Wikipedia community considered central for writing articles about works of art. Aspects central when designing a similar project for Finland. We also photographed and flew drones around some of the artworks as the drone regulation in Finland is about to change and we wanted to take this opportunity. With the help of open sourced software these images were then used to create a 3D model of these historical pieces of art.

Together with Wikimedia Finland we met with the Society of Swedish Literature in Finland and discussed how their material could be uploaded and integrated in Wikipedia and it was agreed that Wikimedia Sverige would assist with some practical technical help regarding their batch uploads of new images.

On top of great discussions a concrete outcome was an outline of the basic content for a joint application for the Nordic Culture Fund. The aim of the project will be on documenting the archipelago around Åland with maps, photos, aerial imagery (with drones) and more.

All in all, it was great to get the opportunity to go visit our neighbours. Technology is great but some times a meeting face to face can really speed up the collaboration.

John Andersson, Jan Ainali, André Costa, Wikimedia Sverige


by John Andersson at July 28, 2015 01:30 PM

July 23, 2015

Wikimedia Sverige

Wikipedia i utbildning – från att konsumera till att producera kunskap

"Wikipedia i Utbildning" är vårt projekt för att utbilda och stötta lärare och elever inom skola och högre utbildning till att använda Wikipedia som pedagogiskt redskap och bidra till Wikipedias innehåll kopplat till den egna kursen.

Ett bra exempel på Wikipedia i utbildning finns i det här gästinlägget av Sofia Engvall som är bibliotekarie i Fingspångs kommun. Hon berättar om sin erfarenhet av att ha genomfört ett Wikipediaprojekt med en klass i årskurs ett på naturvetenskapsprogrammet på Nya Bergska, vårterminen 2015. 

Att skapa en Wikipediauppgift

George Hitchings and Gertrude Elion 1948
Nobelpristagarna Gertrude B. Elion och George Hitchings 1948.
Wellcome Library, London CC BY 4.0, via Wikimedia Commons

En av lärarna i det naturvetenskapliga arbetslaget berättade att hen ville göra ett projekt om kvinnliga fysiker. För att få ett bredare urval av personer att fördjupa sig i föreslog jag att vi skulle vidga det till kvinnliga naturvetare. Wikipedia är ofta en av de första källorna som elever använder vid projektarbeten och därför föreslog jag att en av uppgifterna i projektet skulle vara att eleverna skulle lägga till information till relevanta artiklar där de kunde se att luckor fanns i Wikipedias beskrivning av dessa forskare.

Utifrån Wikipedia-artikeln Women in Science gjorde jag ett urval om cirka 30-40 namn som kunde vara intressanta. Ungefär hälften var nobelpristagare och tidsspannet spände från slutet av 1800-talet och framåt.

I samråd med arbetslaget arbetade vi fram tidsplan och innehåll för projektet. De olika momenten i projektet var

  • ämnesfördjupning,
  • genusteori,
  • informationskompetens och
  • vetenskapligt skrivande.

Uppgiften till eleverna var att de skulle fördjupa sig i en forskare, skriva en artikel om henne, samt komplettera den befintliga artikeln på Wikipedia med information som kunde vara relevant att sprida. I och med att artikelmaterialet skulle hålla god Wikipedia-standard fick vi även in träning i att skriva källhänvisningar.

Så gjorde vi

Projektet introducerades för eleverna i form av en trestegsraket. Eleverna fick på egen hand lyssna på och reflektera över Agnes Wolds sommarprat om vetenskaplig forskning. I den gemensamma projektintroduktionen fick eleverna reflektera över genus innan de delades in i tre grupper om cirka fyra elever per grupp. Listan med forskarna sturkturerades kronologiskt och alla presenterades med en kort mening om ämnesområdet och om det fanns artiklar om dem på Wikipedia. Eleverna valde att fördjupa sig i kärnfysikern Lise Meitner, och de två nobelpristagarna Gertrude B Elion och Francoise Barré-Sinoussi.

Jag höll i undervisningen i källkritik, informationssökning och en introduktion till Wikipedia och Creative Commons. Jag satt med i de olika elevgrupperna och iakttog deras informationssökningsprocess för att hjälpa dem ställa relevanta frågor och utveckla tankegångar. Respektive lektionslärare hjälpte till med att svara på frågor om till exempel fackspråk och forskningsmetoder.

Parallellt med informationssökningsprocessen var eleverna ålagda att skriva loggbok över sin arbetsprocess. I loggboken skulle de bland annat dokumentera sina sökningar (sökord och källa) och reflektera över vilket material de hade valt att gå vidare med och vilket material de hade valt bort. De skulle motivera sina beslut konstruktivt (d.v.s ”Den var bra/dålig” var inte en godkänd motivering). Genom loggboken får jag inblick i hur eleverna tänker och om de har tillgodogjort sig min undervisning.

När jag lyssnade på eleverna märkte jag hur fort de kom in på att diskutera källkritik utifrån konkret material. Eftersom utgångspunkten var material på Wikipedia jämförde de olika artikelversioner med varandra och också hur de olika artiklarna skiljde sig åt beroende på språk. Vidare lärde de sig även att bedöma vilken sorts information som kan vara intressant för andra.

Vinsterna med Wikipediauppgiften

De källor eleverna använde var av god allmän standard. De använde seriösa webbplatser och reflekterade i vissa fall över forskaren som informationsproducent. De använde även böcker och forskarnas föreläsningar i informationssökningsprocessen.

Tanken med att göra eleverna till Wikipediaproducenter var inte bara för att visa att ”vem som helst” kan skriva på Wikipedia utan att det krävs en del jobb för att göra en bra artikel. Mot bakgrund av vilken grupp som utgör den allra största majoriteten bland Wikipedias skribenter, finns det en demokratiaspekt i åtanke med att låta eleverna publicera sig. Att skriva för ”vem som helst” ställer dessutom större krav på arbetet än när det bara görs för lärarens ögon, vilket gör att Wikipediauppgiften ger en stor pedagogisk vinst.

Wikipedia i utbildning

 Vill du veta mer om hur du kan delta i Wikipedia i utbildning? Hör av dig till utbildning(at)wikimedia.se


by Sara Mörtsell at July 23, 2015 12:50 PM

Wikidata – Snart på en meny nära dig

Logotypen för Wikidata Menu Challenge.

Ordspråket ”Äta bör man, annars dör man” har ni säkert hört. Att veta vad man äter är dock inte heller helt ointressant. Inte minst om du är vegan, har någon matallergi, av religiösa skäl inte vill äta vissa ingredienser eller bara är lite kräsmagad. När man är på resande fot kan det ofta vara lite krångligt att veta vad man beställer. Vi på Wikimedia Sverige gillar mat och resande och vi gillar öppna data och vi började spåna runt hur detta skulle kunna lösas. Det mynnade ut i projektet ”Restauranger och Wikidata 2015” där vi hoppades kunna visa på vad öppna data möjliggör i alla tänkbara branscher. Vi kunde förverkliga det hela tack vare stöd genom Vinnovas satsning på Nordic Open Data Week.

För ett par månader sedan initierat vi ett samarbete med matfestivalen Smaka på Stockholm och från dem fick vi 30 av restaurangmenyer i förväg. Ur menyerna plockade vi ut 300 olika ord och under tre veckor i maj genomförde vi tävlingen Wikidata Menu Challenge där volontärer från hela världen bjöds in till att översätta ingredienser, tillagningssätt och maträtter samt koppla ihop dem med lämpliga bilder respektive ljudinspelningar där modersmålstalare uttalar orden.

Statistiken före, under och efter Menu Challenge.

Allt detta arbete gjorde vi öppet och tillgängligt på webbplatsen Wikidata.org. Wikidata är en samling av strukturerad data som kan redigeras av både människor och datorer och som är lätt för datorer att förstå. Därmed kan den lätt inkluderas i olika produkter. Ett huvudfokus är så klart Wikipedia, men möjligheterna är enorma vilket var vad vi ville visa med det här projektet. Alla de här översättningarna och all media plockas nämligen automatiskt ut från Wikidata och paketerades om till trevliga flerspråkiga menyer.

Totalt redigerades de 300 objekten av 183 personer under tävlingen. De bidrog med ytterligare 4 700 översättningar tillagda på Wikidata, samt 102 bilder och 1 140 inspelningar av uttal. Totalt redigerades det 9 057 gånger, vilket kan jämföras med 493 gånger månaden innan. Hela 1 832 120 byte lades till under tävlingen. Eftersom arbete redan skett tidigare fanns totalt 19 274 översättningar på 349 olika språk och 284 av de 300 orden hade bilder kopplade till sig och nästan alla hade ljudinspelningar på åtminstone ett språk när vi började förevisa menyerna.

Vårt fina tält på Smaka på Stockholm.
Vårt fina tält på Smaka på Stockholm.

Parallellt med detta arbetade vi med att utveckla menyernas design, baserat på User:Denny ursprungliga design, samt göra det möjligt att visa både bilder och ljud. Vi hade god hjälp av Midas Nouwens som satte upp en design som både var tilltalande och enkel att använda samt Stefan Elfving och Arild Vågen som identifierade bakgrundsbilder att använda i menyerna. Torsdagen den 4 juni slog vi upp vårt tält på Smaka på Stockholm. Vi skulle komma att stå där i fyra dagar och hade laddat upp med mängder av broschyrer, planscher, pennor, klistermärken och mycket annat. På de deltagande restaurangernas tält hade vi satt upp QR-koder som länkade till deras översatta menyer. Utöver oss i personalen så deltog Jonatan Glad som volontär och vår praktikant Lydia Lindeberg-Lindvet med att ställa i ordning allt, ta bilder och fixa i ordning QR-koder m.m.

QR-koderna på restaurangerna sätts upp.

Samsung hade varit snälla nog att låna ut en hel hög med surfplattan Tab 4 åt oss på vilka vi kunde förevisa menyerna för besökarna och låta dem själva testa möjligheterna. Under de fyra dagarna passerade tusentals personer vårt tält. Att någon skulle stå där och prat om Wikipedia och Wikidata var inte vad folk förväntade sig och det fick folk att stanna till och höra sig för. Det faktum att vi inte var väntade blev i sig en dörröppnare. Det ledde även till att vi nådde grupper som vi vanligtvis missar. Vi förde mer än 220 samtal om öppna data och Wikimedias projekt och hur man kan bidra. Ett resultat vi är mycket nöjda med! Mottagandet var mycket gott och det ställdes mängder av frågor. Folk var imponerande och flera undrade om hur restaurangägare de kände kunde införa detta och hur de kunde översätta de ord som saknades på sina språk. En del personer stannade och pratade i en närmare en halvtimme. Vi fick en handfull nya medlemmar och även ett par utvecklare som kom förbi och som vill börja volontärarbeta med liknande projekt. Då allt material är öppna data, fritt innehåll eller fri programvara kan menyerna nu användas av andra restaurangägare som vill göra sina menyer mer lättförståeliga för turister med flera. Ta en titt du också och se om det passar för din verksamhet! Tillsammans kan vi med hjälp av öppna data göra resande ännu lite enklare och trevligare.

John Andersson, projektledare Wikimedia Sverige


English

Knowing what you stuff your face with is something a lot of people are interested in, especially if you are a vegan, have a food allergy, avoid some ingredients for religious reasons or if you are just a bit picky. However, when traveling it is often tricky to know what you are ordering. At Wikimedia Sverige we like food and traveling and we most certainly like open data. We started contemplating what we could do to make life a bit easier for the frequent flyer. What we ended up with was the project ”Restaurants and Wikidata 2015” where we hoped to show what open data can bring to all kind of different sectors. We were able to make it all happen thanks to Vinnova’s investment in the Nordic Open Data Week.

A couple of months ago we initiated a cooperation with the food fair Smaka på Stockholm (”Taste of Stockholm”) and from them we received 30 menus from participating restaurants in advance. From these menus we identified roughly 300 different food related terms and during three weeks in May we hosted the Wikidata Menu Challenge where volunteers from all over the world were invited to translate ingredients, cooking methods and dishes and pair them with appropriate images and sound recordings of native speakers pronouncing the words.

All this was done in the open and was accessible from the start through Wikidata.org. Wikidata is a collection of structured data that can be edited by computers and people alike. The knowledgebase is easy for computers to understand and therefore the information can easily be included in various products. A main focus is of course Wikipedia, but the possibilities are unlimited, which was what we wanted to show with this project. All these translations and all the media were then automatically pulled from Wikidata and repackaged into nice multilingual menus.

Overall 183 people edited the 300 items on Wikidata and added a whooping 4,700 translations, as well as 102 images and 1,140 recordings of pronunciations. In total there were 9,057 edits, which can be compared with 493 edits the month before. A full 1 832 120 bytes were added during the Challenge. Since the items had also been worked on prior to the Challenge a total of 19,274 translations in 349 languages existed by the time we started showing the menus at the food fair. Additionally 284 of the 300 items had images and almost all had audio recordings in at least one language.

In parallel with the challenge we also worked on developing the design of the menus, based on the initial design by User:Denny, and make it possible to display both images and sound on them. We had good help from Midas Nouwens who created a layout that was both appealing and easy to use as well as from Stefan Elfving and Arild Vågen who both helped with identifying images to use as backgrounds. Thursday, June 4, we opened up our tent at Smaka på Stockholm. We would stand there for four days and had loaded up with lots of brochures, posters, pens, stickers and more. On the tents of participating restaurants we had set up QR codes that linked to their translated menus. In addition to the staff Jonathan Glad participated as a volunteer and our intern Lydia Lindeberg-Lindvet helped to set everything in order, take photos, preparing QR codes, etc.

Samsung had been kind enough to lend us a bunch of Tab 4 tablets on which we could demonstrate the menus to visitors and allow them to try them out for themselves. During the four days, thousands of people passed by our tent. That someone would stand at the food fair and talk about Wikipedia and Wikidata was not what the visitors expected and their surprise made a lot of people stop and ask us what was going on. The fact that we were not expected was in itself an ice breaker. Thanks to this we could also reach groups that we usually don’t reach. Overall we had more than 220 conversations about open data and the Wikimedia projects, and how to contribute to these. A result we are very pleased with! The reception was very good and there were lots of questions. People were impressed with the menus and there were a few that knew restaurant owners that they thought would love to implement this. Others noticed that some words were not translated in thier language and wondered how they could help to complete them. Some people stopped and talked with us for close to half an hour. The chapter got a handful of new members and we even had a couple of developers who came past and wanted to start volunteering on similar projects. As all the material is open data, free-content or free software the menus can now be used by any other restaurant owners who want to make their menus more easily understandable for tourists and others.

Take a look and see if they would be a good addition to your business! With the help of open data we can make traveling even more easy and enjoyable together.

John Andersson, Project Manager Wikimedia Sverige


by John Andersson at July 23, 2015 12:23 PM

July 16, 2015

Wikimedia Sverige

Semestertider är fototider!

Detta är ett gästinlägg av användare Hangsna. Åsikter och kommentarer som nämns nedan reflekterar inte automatiskt åsikterna från Wikimedia Sverige.

Sjön Vitträsk på Ornö. Små vågor på vattnet, gran och tall i bakgrunden, himmel med några moln över skogen.
Sjön Vitträsk på Ornö i Stockholms skärgård. Foto: Hangsna, Licens: CC BY-SA 4.0

Nu när det är lite ledigt för många så finns det en stor möjlighet att förbättra Wikipedia genom att ta bilder och ladda upp. Många har en kamera med sig på semestern och har man inte det så har ändå nästan alla med sig en mobiltelefon med kamera. Med tekniken som hela tiden går framåt så tar även mobiltelefoner bilder som är tillräckligt bra för att visas upp i uppslagsverket. Man säger ju att en bild säger mer än tusen ord och det är många artiklar som helt enkelt inte kan visa vad det handlar om så länge det inte finns en bild.

Ett tips är därför att kolla upp om det finns några bilder som skulle kunna laddas upp till Wikimedia Commons för att sen användas på Wikipedia. Helt säkert finns det bilder i din omgivning eller vid ditt semestermål som skulle behöva tas. För att hitta dessa bilder så kan ett tips vara att utgå från kategorisystemet. Om du exempelvis ska på semester i Strängnäs med omnejd så kan man kika i ”Kategori:Strängnäs kommun” och strukturen ser likadan ut i de flesta kommuner. Där finns ”Kategori:Byggnader i Strängnäs kommun”. Högst upp i dessa kategorier finns en liten länk som lägger ut alla artiklar med koordinater på en karta (till exempel den här för byggnaderna i Strängnäs kommun) så att man se var artiklarna finns. Det är då lätt att kika på artiklarna om de skulle behöva någon bild och sen se var de ligger. En annan möjlighet är att kika i ”Lista över offentlig konst i Strängnäs kommun” som finns för de flesta kommuner och där säger ju verkligen en bild mer än tusen ord.

En annan kategori som oftast saknar bild är sjöarna, för att fortsätta på samma spår se exempelvis ”Kategori:insjöar i Strängnäs kommun”. Även här kan man se alla sjöarna på karta så att man hitta de som är i närheten. När vi nu även talar om semester, vem vill inte besöka en trevlig sjö där man kan kombinera picknick med ett dopp och att förbättra Wikipedia?

Vill man fotografera mer och hitta en mängd objekt kan man med fördel söka bland fornminnena. Om vi fortsätter exemplet med Strängnäs så hittas dessa i ”Kategori:Fornminnen i Strängnäs kommun”. Även dessa listor går att visa med koordinater och här finns en väldigt smart funktion för bilder. Man kan nämligen klicka på en länk i högerkanten på varje rad och få upp ett uppladdningsformulär på Wikimedia Commons där allt redan är ifyllt. Ett mycket praktiskt sätt att se till att allt blir som det ska.

Jag hoppas att sommaren resulterar i att fler av våra artiklar får nya bilder. Själv har jag under semestern sett till att alla sjöar på ön Ornö nu har en bild. Det var trevliga utflykter till både lättillgängliga och mindre lättillgängliga sjöar. Jag hade även tänkt ta kort på några bronsåldersgravar till listan över fornminnen. Dessa finns i vad som brukar vara en fårhage, dock var det inte tillfälle att göra det denna gång, se bilden nedan…

Grind med en skylt som varnar för tjur i hagen.
Varning för tjur i hagen! Foto: Hangsna, Licens: CC BY-SA 4.0

by Axel Pettersson at July 16, 2015 03:28 AM

June 25, 2015

Wikimedia Sverige

Wikipedia i utbildning – en vårtermin med sprudlande aktivitet och nya verktyg

Nu när sommarloven har startat och det är dags att se tillbaka på vårterminen för Wikipedias utbildningsprogram som har haft en sprudlande aktivitet. Sammanlagt har hittills i år 135 gymnasieelever och högskolestudenter tagit del av utbildningsprogrammet på svenskspråkiga Wikipedia, genom att inom ramen för sin kurs redigera Wikipedia och bidra till fri kunskap samtidigt som lärandet pågår i klassrummet.

Art+Feminism Brussels 8th March 2015
Foto: Lfurter [CC BY-SA 4.0], via Wikimedia Commons

Elever berättar om hur häftigt det är att skriva för verkliga mottagare om de ämneskunskaper man utvecklar. Att göra det på Wikipedia ökar förståelsen för hur en av världens mest populära webbplatser fungerar och ger den viktiga träningen i källkritisk förståelse. Fem av kurser har gjort detta genom att sätta upp en egen kurssida på Wikipedia. Kurssidan är ett verktyg för att på ett enklare sätt hantera elevernas redigeringar och även kunna vara en samlingssida för kursupplägget och vad som gäller för uppgiften. Här är exempel på en sådan sida som en pedagog vid Högskolan Dalarna har skapat för sina studenter. Det bidrar också till att synliggöra kontexten som redigeringarna sker inom för Wikipedias övriga användare. Det är nu det första året vi ser detta verktyg användas i sin tänkta kontext och erfarenheterna av det är så klart värdefulla och vi ser fram emot att utfärda kursintruktörsrättigheter till fler pedagoger. Andra kurser har valt att inte sätta upp en kurssida, men ändå tagit del av den resurs som Wikimedia Sverige är för dem och på så sett deltagit i utbildningsprogrammet och vi strävar efter att ständigt sänka trösklarna för klasser att redigera Wikipedia.

webinar linköpingsuniversitet 12 mars 2015
Webinar med introduktion till Wikipediaredigering för studenterna på kursen i Ekologi och hälsa, Linnéuniversitetet. 12 mars 2015

Studenter behöver stöd från kunniga pedagoger, och även ikt-pedagoger, skolbibliotekarier och Wikipediaambassadörer har spelat en stor roll i vårens Wikipediaprojekt. Sedan tidigare finns Wikipedias träningsmodul för pedagoger och vi är nu i full färd med att sätta upp motsvarande träningsmodul för elever och studenter där vi samlar råd och instruktioner som förhoppningsvis blir en tillgänglig resurs som kommer att göra det ännu enklare för de kommande projekten inom utbildningsprogrammet.

Läs gärna mer om Wikipedias utbildningsprogram och till alla pedagoger som nu går i tankarna på att till hösten starta upp ett eget Wikipediaprojekt i sin kurs vill jag bara säga – hör av dig! 

Sara Mörtsell, utbildningsansvarig Wikimedia Sverige


by Sara Mörtsell at June 25, 2015 01:37 PM

June 23, 2015

Wikimedia Sverige

Wikimedia Sverige i Almedalen 2015

Vi drar till Almedalen och bidrar till att fri kunskap hamnar på agendan. Varför är det ett viktigt arbete för föreningen? Vi känner att finns ett omättligt behov av mer kunskap om fri kunskap. Idag är det nämligen ingen självklarhet att det som produceras för offentliga medel blir fritt tillgängligt för alla medborgare och ett aktuellt exempel finns i förslaget från EU-parlamentet som, om det antas, begränsar panoramafriheten. I Almedalen samlas personer med kraft att påverka och är därför är det viktigt att vi är där med våra perspektiv.

Grön picnic (9209740372)
Foto: Miljöpartiet de gröna (Grön picnic) [CC BY 2.0], via Wikimedia Commons

Vi kommer att delta i två programpunkter. Under måndagen arrangerar Chalmers, ihop med Karolinska Institutet och Lunds Universitet, ett seminarium under titeln ”MOOCs och framtidens lärande” som berör frågor om hur digitalisering påverkar högre utbildning och vilka möjligheter MOOCs (Massive Open Online Courses) har för att sprida kunskap och högre utbildning globalt. I detta seminarium deltar vi i panelen med erfarenheterna som Wikimediarörelsen har av att framgångsrikt jobba för global spridning av fri kunskap genom våra olika projekt och fria licenser.

Under tisdagen bevakar vi två seminarium som Vetenskap och Allmänhet arrangerar i Ideella trädgården. Vi är sedan nyligen medlemmar i Vetenskap och Allmänhet och ämnena är kända för oss. Lunchseminariet ställer frågan: Hur får vi in civilsamhällets expertis i forskning och innovation? och arrangeras med Vinnova som vi ju har fått många projektbidrag från. Senare under eftermiddagen blir det ett dialogseminarium ”Forskning i samverkan- dialog för framtiden” som ligger väldigt nära den verksamhet vi gör med ämnesexperter och universiteten.

Är det läge för en Wikifika i Visby? Hör av dig i så fall till @SaraMrtsell och @Jan_Ainali.


by Sara Mörtsell at June 23, 2015 01:01 PM

June 18, 2015

Wikimedia Sverige

Inför Wikimania 2015 – åker du?

Gruppfoto på deltagarna på Wikimania 2014 i London.

Wikimania är en årlig konferens runt fri kunskap och Wikimedias olika projekt. Där samlas volontärer och personal från hela världen för att lära av varandra, informera om kommande projekt och förändringar, enas om gemensamma strategier för att få synergieffekter och för att bygga upp sina nätverk. Konferensen flyttar runt till olika länder varje år och 2015 äger den rum i Mexico City.

Wikimania är en möjlighet för nya projekt att snabbt komma igång då de flesta med nödvändig kompetens från Wikimedia Foundation finns på plats och diskussioner lätt kan föras. Wikimedia Sverige har flera projekt där en direkt involvering av Wikimedia Foundation och av andra Wikimedia-föreningar är nödvändiga eller kan lägga till en värdefull extra dimension.

Föreningen har fått ett flertal projekt beviljade av externa finansiärer där just projektrelaterade diskussioner med utvecklare och internationella experter på bland annat Wikidata är centrala för måluppfyllelsen. Genom dessa externa medel har vi möjlighet att skicka personal för att delta även i år. Det är något vi är väldigt glada över och som vi mycket ser fram emot!

Extra spännande blir det då vi hoppas att föreningen skall kunna lägga fram ett kvalitativt förslag för att anordna Wikimania 2017 eller 2018 i Sverige.

Ska du delta på Wikimania i år? Hör av dig i så fall så kan vi koordinera resandet!


by John Andersson at June 18, 2015 02:57 PM

May 28, 2015

Wikimedia Sverige

Jakten på Pandor

Detta är ett gästinlägg av användare Hangsna. Åsikter och kommentarer som nämns nedan reflekterar inte automatiskt åsikterna från Wikimedia Sverige.

Bild på skulpturen Flicka med snäcka.
Flicka med snäcka av okänd konstnär. Foto: Hangsna, Licens: CC BY-SA 4.0

Jag fick möjlighet att låna ett proffsobjektiv från Wikimedia Sverige. Syftet var att fotografera offentliga konstverk i Strängnäs kommun. Resultatet blev (i alla fall kvantitativt sett) nästan hundraprocentigt. (Kvalitén lämnar jag åt andra att bedöma, så här finns alla bilder.)  Så när som på verket ”Pandor” från 2007 av Thomas Karlsson som uppges finns på Stallarholmsskolan. Jag kunde inte hitta det och ett telefonsamtal till kommunen visade att de inte har helt koll på de verk som de har lånat ut till andra verksamheter. Kanske kan någon som arbetar på skolan ha mer information, men det var helgdag och ingen person där eller på telefon. Någon annan kanske vet något mer om det? Eller kanske rentav har tagit en bild på det?

Älg som springer upp på en väg.
Älg på Ornö. Foto: Hangsna, Licens: CC BY-SA 4.0

Objektivet fick även åka med ut till Ornö för att fotografera några sjöar där ute. Med en kombination av tur och att ställa klockan på lite väl tidigt lyckades jag till och med fånga en älg på bild. Det blev även en bild på öns bygdemuseum även om det inte hade öppnat för säsongen än.

Det är uppskattat att kunna låna högkvalitativ utrustning från Wikimedia Sverige. Att teknikpoolen finns gör att många olika personer kan ta bilder i sitt närområde samtidigt som dessa wikipedianer slipper få stora hål i plånboken av att köpa så fin utrustning.

Uppdatering några dagar senare:

Efter att ha pingat Strängnäs kommun på twitter svarade dom lite förvånat att nog finns väl pandorna där dom alltid funnits vid förskolan, och dessutom i bibliotekskatalogen (om än inte för hemlån!). Skillnaden mellan förskola och skola är stor och stökig ibland, och ställer till det vid letande. Det är tur att pandorna är lokaliserade i alla fall, och om någon har vägarna förbi får ni gärna stanna till och passa på att ta några bilder så att listan över offentlig konst i Strängnäs blir komplett. /Axel


by Axel Pettersson at May 28, 2015 03:01 PM

May 27, 2015

Wikimedia Sverige

Wikipedias verklighet och betydelse i skolan

Detta är ett gästinlägg av Jonatan Svensson Glad (@JonatanGlad). Åsikter och kommentarer som nämns nedan reflekterar inte automatiskt åsikterna från Wikimedia Sverige.

Konstverket ”Læreren: Så kommer vi til det sjette Bud. Det springer vi over. Det forstår I ikke endnu . . . .” av Th. J. år 1901 via Wikimedia Commons. Släppt in i Public Domain (PD; allmän egendom) på grund av ålder.

Jag är elev på ett av Stockholms län mest sökta gymnasium. Jag är även skribent på Wikipedia. Detta gör att jag har ganska bra kunskaper om källkritik samt hur trovärdig informationen på Wikipedia olika sidor är. Därför oroar det mig att många lärare, i synnerhet på så kallade 1:1-skolor (där alla elever tilldelas egen dator), inte känner till hur Wikipedia redigeras, förutom att ”alla kan vandalisera det”. Lärare skall undervisa oss elever om att tänka mer kritiskt, trots att de själva inte riktigt vet hur källkritiskt tänkande redan används på internet och på webbplatser som Wikipedia. Elever blir chockade när jag visar hur snabbt klotter upptäcks och tas bort, samt att stora och kända uppslagsverk innehåller nästan lika många faktafel som Wikipedia. Trots att Wikipedia är det största uppslagsverket någonsin, och uppdateras hela tiden, och trots att Wikipedia citerar flera källor samt använder fotnoter, medan Nationalencyklopedin (NE) bara citerar en, eller möjligtvis två, gamla böcker. så händer det att lärare ber elever att inte använda Wikipedia och motiverar det med att webbplatsen inte är trovärdig.

”Wikipediaprojekt Nacka gymnasium” via Wikimedia Comons. Bild tagen av Axel Lundbäck på begäran av Gunnel Thydell. Licenserad under CC-By-SA 4.0.

”Wikipedia är inte perfekt, men det är fantastiskt.”
–Stefan Goettsch

Bilden till höger togs när vi på mitt gymnasium genomförde ett Wikipediaprojekt där läraren Gunnel Thydells elever redigerade varsin artikel i Wikipedia som en del av kursen i svenska 3. Förutom min hjälp hade eleverna också stöd av våra underbara bibliotekarier (t.v. och t.h. i bild). De kan verkligen hjälpa till med allt, från att leta fakta till råd om livet. Dessa personer är bland dem få i skolväsendet idag som vet vikten och betydelsen av fri tillgång till kunskap. Elever kan snabbt och enkelt ta reda på nästan all fakta, sekundär- och primärkällor de behöver från Wikipedia. Skulle en elev istället använt, säg NE, så finns det nästan ingen chans för eleven att dubbelkolla och verifiera informationen i artikeln, då det bara är ett fåtal referenser till en stor artikel. Ju snabbare lärare inser att elever kommer att använda Wikipedia, oavsett vad de blir tillsagda, desto snabbare kan Wikipedia bli förbättrat, eftersom lärare då också vänder sig till Wikipedia för att kontrollera och granska fakta i artiklarna. Det är enda sättet som de kan försäkra sig om att eleverna får rätt information, i stället för att säga att ”det står fel där”. Wikipedia är det första stället en elev söker fakta på, och så kommer det att förbli, åtminstone ett par år till. Som jag ser det finns två vägval en lärare kan göra:

  1. Naivt förbjuda Wikipedia i hopp om att elever inte kommer använda det.
  2. Inse att Wikipedia kommer användas och hjälpa till att förbättra Wikipedia, för att se till att eleverna får bra kunskaper.

”Wikipedia och skolan delar gemensamma värden, att lära sig är och ska vara roligt, lätt, socialt att du dessutom får rätta andra utan att fråga om lov […]. Det finns många skäl som borde tilltala fler lärare att vilja använda Wikipedia projektet är som skapat för oss som arbetar i skolan[.]”
Kristina Alexanderson (2010)

Till frågan om Wikipedias vara eller icke vara i skolan hör också diskussionen om det är så att läroböcker är bättre än internetbaserade källor. Här är det väldigt viktigt att tänka källkritiskt. Visst kanske en lärobok har faktakontrollerats är bokförlagets redaktion, men det är något som läsaren inte får reda på, eller insyn i. Oftast när läroböcker anger källhänvisningar anges alla i klump på en eller två sidor i slutet av boken, oftast i form av andra facklitterära böcker. När detta sker blir det svårare för eleven själv att kontrollera uppgifter och kritiskt granska en viss källa som förlaget hämtat informationen ifrån. Istället skapar detta en illusion av att allt som står i en lärobok automatiskt är sanning, och det förstärks när lärare säger åt oss elever att bara använda boken. När ingen annan informationskälla används, undermineras det källkritiska tänkandet. Om istället internetbaserade tjänster, så som Wikipedia, skulle användas, som anger källor och som tydligt visar all redigeringshistorik som varje artikel har, ger det läsaren möjligheten att efter eget huvud avgöra om informationen verkar trovärdig och på så sätt höjer detta läsarens källkritiska tänkande och därmed även förståelsen av innehållet.

Detta är en fråga som kommer att diskuteras allt mer de närmaste åren, då fler och fler skolor kommer att erbjuda eleverna datorer, och fler elever kommer att söka sig till internet för kunskap och information. Vad resultaten av detta kommer att leda till kan man bara fantisera om. Jag hoppas i alla fall att fler lärare börjar låta elever tänka källkritiskt på egen hand och undervisa om hur man tolkar källor, istället för att förbjuda betydelsefulla informationskällor.

Läs även ett tidigare blogginlägg om samma ämne från 2010 av Lennart Guldbrandsson.


by Jonatan Svensson Glad (Josve05a; @JonatanGlad) at May 27, 2015 12:20 PM

May 21, 2015

Wikimedia Sverige

Om schibboleth, förkortningar och förvirring

Även fast det bara är tre bokstäver från m till p i alfabetet ställer det både till förvirring och kräver en del förklaring när jag pratar om skillnaden mellan Wikimedia och Wikipedia. Som tur är har fantastiska Johan Jönsson skrivit om det så bra att jag klipper in det rakt av här.

 

On shibboleths, abbreviations and confusion. And Wikipedia. Mostly Wikipedia.

 

The Wikimedia Foundation is an American non-profit that owns and operates Wikipedia and other Wikimedia projects (Wiktionary, Wikimedia Commons, Wikiversity, Wikibooks and so on). Wikimedia Sweden is a Swedish non-profit that supports free knowledge, with a strong but not exclusive focus on Wikimedia projects. It’s one of the Wikimedia Foundation’s local chapters, but a legally independent entity.

 

In their relationship to Wikipedia, they are two very different beasts. The Wikimedia Foundation owns Wikipedia. It’s not involved in the day-to-day business of running the different language versions, which is done by the communities who edit them, but deals with much of e.g. the technical development, runs the servers, deals with fundraising and so on. Wikimedia Sweden is more of a supporter club, so to speak. It reaches out to get more people to edit, organises edit-a-thons, supports editors by trying to give them tools to write articles or lend them equipment to create better illustrations and so on. As an organisation, it has no voice in how Wikipedia is run (though the individuals involved might have in their capacity as Wikipedia editors, of course), at least no more than any other organisation that supports the Wikipedia project and has time and resources to spend on initiatives they think will make it better.

This means that ”Wikimedia” is something of a shibboleth. Those active in the Wikimedia movement will never or rarely use the term ”Wikimedia” as an abbreviation for the Wikimedia Foundation or Wikimedia Sweden, because they know it’s not obvious what they refer to. The Wikimedia movement, including the Foundation, all chapters, user groups, Wikimedia projects and everyone involved in editing them? The Wikimedia Foundation? A specific chapter? We specify: the Wikimedia movement, the Wikimedia Foundation, Wikimedia Sweden. We abbreviate in different ways: the WMF, WMSE.

 

(Likewise, most Wikipedia editors shudder internally every time someone refers to Wikipedia as ”Wiki”. A wiki is the technology used. It feels like referring to the BBC as ”Broadcasting Corporation” or to Girl Genius Online as ”Online”. If we need to abbreviate Wikipedia, it’s WP.)

 

So… Now you know why I look confused the next time you say something about ”Wikimedia”, which has happened a lot over the last few weeks: I always need to do a quick mental calculation and figure out what you actually meant.

Så… Nu har jag ett bra ställe att hänvisa till nästa gång nån skriver Wikipedia men menar Wikimedia, eller skriver Wiki och menar svenskspråkiga Wikipedia.

 

 


by Axel Pettersson at May 21, 2015 12:58 PM

May 07, 2015

Wikimedia Sverige

Det bubblar om Wikidata

Det nyaste projektet i Wikimediafamiljen, Wikidata, är inne på sitt tredje år och just nu i ett skede av kraftiga och spännande förändringar. Exempelvis löstes för två veckor sedan den ursprungliga frågan för Wikidata: en automatiskt skapad lista över kvinnor som borgmästare sorterat efter storleken på staden som de styr i. Visserligen gjordes det med ett externt verktyg, frågefunktionen på själva Wikidata är fortfarande under utveckling, men eftersom all data är fritt åtkomlig är sådan innovation och problemlösning möjlig.

Nya projekt på gång

En stor nyhet är att föreningen i Vinnovas utlysning för Öppna data beviljades två ansökningar som direkt berör Wikidata (plus två som berör öppna data mer generellt och en om Humanitarian OpenStreetMap). Till dessa kommer det att genomföras två olika tävlingar, Wikidata Visualization Challenge och Wikidata Menu Challenge.

Wikidata Visualization Challenge

Av Jan Ainali [CC0], via Wikimedia Commons
Denna tävling går ut på att visualisera Wikidata och tävlingen är väldigt öppen kring hur visualiseringen kan genomföras. Det är möjligt att arbeta med både hur Wikidata skapas eller med det data som finns där. Juryn uppmuntrar att koppla ihop detta med andra öppna dataset, och för vissa av priserna är det ett krav. Tävlingen pågår nu fram till och med den 1 juni. Läs mer på wvc.se.

Wikidata Menu Challenge

Av Offnfopt, modifications by Jan Ainali [CC0], via Wikimedia Commons
Denna tävling handlar att förbättra matrelaterade objekt (maträtter, ingredienser och tillagningsmetoder) på Wikidata med översättningar, bilder och uttal. Det är ett samarbete med matfestivalen Smaka på Stockholm och resultaten kommer att visas upp i interaktiva menyer där man kan se dem på många språk eller få bilder eller höra hur låter på olika språk. Tävlingen börjar vid midnatt, alltså 8 maj klockan 00:01 för att vara exakt, och håller på till 27 maj, läs mer om hur du deltar på tävlingssidan på Wikidata.

Redan pågående arbete i föreningen

Open Data for Academics - presentation
Av André Costa (Eget arbete) [CC BY-SA 4.0 ], via Wikimedia Commons
Utöver detta har föreningen redan ett pågående projekt om kunskapspridning om öppna data och fria licenser, också med stöd från Vinnova, där det börjar finnas en del användbara resultat. Det finns broschyrer (för GLAM och forskare), en del presentationer (Introduktion samt Wikidata och Open Access) och också en video.

Vad mer händer?

Som avslutning kan nämnas att de sista stegen nu tas mot att möjliggöra fullständig datahämtning från Wikidata till Wikipedia. Det innebär att vi inom snar framtid kommer att ha innehållet i infoboxarna populerade med data från Wikidata, vilket gör att de kommer att vara bättre uppdaterade på samtliga språkversioner. När det kommer igång på riktigt kommer troligen ytterligare skribenter att engagera sig i projektet och då blir kvaliteten snabbt bättre också. Det är en spännande tid som kommer och trots att det säkert kommer att finnas en del gupp i vägen så ser den ut att leda mot en ljus framtid.


by Jan Ainali at May 07, 2015 09:01 AM

April 27, 2015

Wikimedia Sverige

Wikimedianer i Bryssel navigerar genom EU:s processer


Av Diliff (Eget arbete) [CC BY-SA 3.0 eller GFDL], via Wikimedia Commons

EU:s institutioner producerar stora mängder förslag som kan påverka Wikimediaprojekt, och att följa dem alla är en utmaning.

EU-Kommissionen har satt skapandet av en digital inre marknad högt på agendan. Målet är att sätta fart på ekonomin genom reformer som öppnar upp europeiska digitala marknader för gränsöverskridande konkurrens. Flera av agendans beståndsdelar kan ha konkret inverkan på Wikimediaprojekt.

Många rapporter, strategidokument och förslag som rör nya internetregleringar cirkulerar, och för att försäkra sig om att ingening viktigt passerar obemärkt förbi har Wikimedia Sverige sammanställt en översikt. Syftet med översikten är att den ska inkludera alla pågående EU-processer som behöver granskas närmare.

Till skillnad från de politiska institutionerna i medlemsländerna är Bryssels institutioner ganska anonyma. Den uppmärksamhet som EU-politiken drar till sig är blygsam givet de maktbefogenheter som överförts till Bryssel de senaste decennierna. Vi har därför en benägenhet att missa viktiga lagstiftningsprocesser.

En europeisk nät-neutralitet, en ny dataskyddslag och ett omfattande reformpaket för upphovsrätten är några av de förändringar som i olika grad kan komma att påverka Wikimedia. Vilka frågor som vi lägger vår tid på ska helst avgöras av respektive frågas betydelse och på vår egen förmåga att påverka utfallet.

Varje EU-process som inkluderas i översikten beskrivs i tre avsnitt.

Det första avsnittet förklarar vad ämnet handlar om.

Det andra avsnittet ger en bild av var vi står just nu och hur situationen ser ut. Ett lagstiftningsförslags väg från tillkomst till färdig lag är lång och krokig. Ibland arbetar flera institutioner parallellt med samma förslag, och det händer att lagstiftning fastnar i maskineriet.

Det tredje avsnittet är en bedömning av förslagets potential att påverka Wikimedia-projekt.

I många fall är det långt i från uppenbart på vilket sätt ett förslag påverkar Wikimediarörelsen. Ett syfte med översikten är att ge underlag för prioriteringar, så att vi använder tid och resurser intelligent.

Vi vill uppmunra alla Wikimedianer att bidra till översikten genom redigeringar och genom synpunkter på diskussionssidan.


by karlsigfrid at April 27, 2015 08:54 AM

April 10, 2015

Wikimedia Sverige

Detta säger läsarna om Wikipedia – och om att (inte) bidra

Det här är ett gästinlägg av Björn Helgeson som skriver examensarbete på Wikipedia och jämställdhet.

Infografik - fördelning män & kvinnor på Svenska Wikipedia
Könsfördelning på svenskspråkiga Wikipedia. Av Björn Helgeson [CC BY-SA 4.0], via Wikimedia Commons
I mitt inlägg från januari berättade jag om mitt pågående examensarbete om jämställdheten på Wikipedia. Undersökningen bestod bland annat av en litteraturstudie, en databasundersökning och en enkät med 2700 svarande. Nu är arbetet avslutat och jag vill dela med mig av några av resultaten.

Det är svårt att veta exakt hur andelen kvinnor/män ser ut bland de som redigerar, men mina resultat tyder på att mellan 13-19% av de som redigerar svenskspråkiga Wikipedia är kvinnor. Min hypotes var att vi skulle vara märkbart bättre än engelska Wikipedia, som en liknande studie fann att bestå till över 87% av män. Om vi jämför Sverige med länder som USA eller Indien, som bidrar med många användare till engelskspråkiga Wikipedia, har vi i Sverige inte samma skillnad i internettillgång mellan män och kvinnor, inte heller mängden fritid skiljer sig åt lika mycket här. Resultaten är speciellt anmärkningsvärda med tanke på att kvinnor är i majoritet i andra internetgemenskaper där användare bidrar med eget material, så som Facebook och Instagram. Och dessutom visar en undersökning från SCB att Wikipedias stora grupp läsare består av i stort sett lika stora delar män och kvinnor. Helt klart är att obalansen mellan vem det är som trycker på “Redigera”-knappen är lika markant som problematisk.

Vad säger då läsarna om Wikipedia? Något jag särskilt ville fånga upp med enkäten var vilka förutfattade meningar läsarna har om Wikipedias gemenskap och ifall detta kunde hindra tillkomsten av nya användare. Fynden var mestadels positiva; de allra flesta uppfattade gemenskapen som välkomnande och icke-sexistisk. I den lilla grupp av läsare som inte höll med om detta var dock en överväldigande majoritet kvinnor. Många läsare hade intrycket av att det tar lång tid att sätta sig in i regler och policies, och att redigering är en konfliktfylld sysselsättning. Ännu fler hade dock uppfattningen att det är roligt att bidra med kunskap till en encyklopedi.

Något som också framkom var att mäns och kvinnors sätt att självskatta sin kompetens att redigera Wikipedia skiljer sig åt. 30% av läsarna uppgav nämligen att en anledning till att de inte var med och bidrog var att de inte tyckte sig ha tillräckligt kompetens och kvinnor uppgav i dubbel så stor utsträckning som män att alternativet “är inte tillräckligt kompetent” var en starkt bidragande faktor till att de inte redigerar.

Kolla gärna in min infografik som innehåller lite av resultaten från underökningen, i väntan på publikationen av hela rapporten på arbetet. Där diskuteras, förutom dessa resultat, Wikipedias bakgrund och koppling till programmerings- och datorvärlden, samt policies och skillnader i män och kvinnors kommunikationsstilar på internet.

Björn Helgeson, Medieteknikprogrammet, KTH


by Sara Mörtsell at April 10, 2015 07:00 AM

March 23, 2015

Wikimedia Sverige

March 10, 2013

Calandrella

Befria kunskapen!

Wikimedia Sveriges årsmöte 2013. De som står upp på bilden utgör den nya styrelsen, som vi valde för 10 (sic!) minuter sedan. Leve det!

Wikimedia Sveriges årsmöte 2013. De som står upp på bilden utgör den nya styrelsen, som vi valde för 10 (sic!) minuter sedan. Leve det!

Just nu pågår Wikimedia Sveriges årsmöte! Fantastiskt trevligt att träffa alla gamla och nya vänner, få höra om allt underbart som skett under året i föreningen och att överhuvudtaget få delta på ett årsmöte (för mig som föreningsbyråkrat).

Men vad är Wikimedia Sverige?

Wikimedia Sverige är en ideell förening som arbetar för att främja utvecklingen av, spridningen av och förståelsen för fri kunskap. Konkret handlar det om att gynna den fria encyklopedin Wikipedia, den fria mediedatabasen Wikimedia Commons, den fria ordboken Wiktionary och massor av andra liknande projekt, som formellt drivs av Wikimedia Foundation men uteslutande utvecklas och skapas av dess användare. Svärmen – massor av o-organiserade ideella entusiaster över hela världen – samarbetar på nätet i dessa projekt för att helt informellt göra världen till en bättre plats, utan någon förenings inblandning.

Men ibland behövs hjälp, när juridiken står i vägen, när etablerade kunskapsinstitutioner som museer, skolor, universitet och bibliotek inte själva inser vikten av att de bidrar eller när enskilda entusiaster inte har resurser nog att ordna större projekt. Då kliver Wikimedia Sverige in!

Så vad hände på årsmötet?

Vi fick höra om vad styrelsen (inklusive dess underbara – och fotokunniga – ordförande), de anställda och framför allt massor av ideella eldsjälar (som förstås ofta ingår i styrelsen) gjort under året för utvecklandet och spridningen av fri kultur och kunskap. Och det är inte lite! Här kommer ett axplock av mina favorit-resultat från 2012:

  • Finansieringen av 14 så kallade Gemenskapens projekt där de ideella o-organiserade människorna på t.ex. Wikipedia fått söka om pengar till bra grejer. Bland annat har Wikimedia Sverige bidragit till arrangemanget av fotosafaris där nämnda ideella eldsjälar träffas för att tillsammans fotografera ett visst område och sedan sprida bilderna till näts, teknologi för inscanning av gamla böcker till Wikisource
  • Samarbetsavtal mellan Centralmuseernas samarbetsråd och Wikimedia Sverige, för att engagera museer i spridningen av den fria kunskapen. De har ofta varit bakbundna av lagstiftning – eller kanske snarare av en förlegad tolkning av lagstiftning – som gjort att de inte trott sig kunna sprida sitt material som de vill. Men Wikimedia Sverige har nu tagit fram en handbok, Kulturskatter på nätet, som förklarar för museer, arkiv och bibliotek hur de kan digitalisera sina samlingar – något de måste göra för att överleva. Tävlingen Upp till bevis, lanserad i samband med boken, ledde till att bl.a. Kungliga biblioteket och Nordiska museet laddat upp bilder fritt för allmänheten att använda, remixa och sprida. Och så sent som i tisdags berättade Livrustkammaren, Skolklosters slott och Hallwylska muset att deras 40 000 bilder läggs upp fritt på nätet (efter att Wikimedia Sverige i samarbete med dem ordnat en fashionabel fotosafari). Vi arbetar  också på att fotografera och sprida offentlig konst. Bara det faktum att årsmötet idag hålls på Arkitekturmuseet är mycket talande för de fantastiska framgångarna. Leve det!
  • Hundratals Quality Images och flera Featured Pictures till Wikimedia Commons tack vare att man skapat en högklassig teknikpool alla fått låna ur. Vill du fota, filma eller ta upp ljud från något (t.ex. en stor demonstration, en föreningsaktivitet, en fågelguidning eller egentligen vad som helst) som är relevant för Wikipedia, Commons eller något annat av våra projekt? Låna gratis från vårt helt nya kontor på Hantverkargatan i Stockholm!

Dessutom har vi fått en riktigt ordentlig organisation, med en rejäl ökning av antalet anställda, goda kontakter etablerade med många myndigheter (t.ex. två EU-projekt genomförda), samt en fungerande, effektiv ekonomi med massor av bidrag från allehanda håll. Sådant märks inte så mycket utåt – men indirekt är det givetvis avgörande för föreningens framtida fantastiska funktion för frihet för kunskap och kultur! Ett stort tack till alla er som engagerat er med det här! Jag lovar att framöver engagera mig mer i Wikimedia Sverige, när miljö- och medborgarrättskampen inte är lika akut.

”Vad har tejp, grafit och en grafentransistor med Wikimedia Sverige att göra?” Jo, denna bild har donerats av Nobelmuseet tack vare föreningens arbete! Vad denna bild har med fri kunskap att göra? Klicka här för att läsa Nobelmuseets vetenskapliga, vackra och verkligen underbara motivering!

Men framtiden då? Vad händer 2013 och framöver?

Extremt mycket coola grejer! Vi ska bland annat:

  • Påverka politiska partier så att de inser vikten av fri kunskap och kultur och god lagstiftning gällande detta, t.ex. gällande flygfotografering
  • Se till att ännu fler museer, bibliotek och arkiv släpper sina samlingar (som ofta är sammanställda medelst skattemedel) fritt för folket
  • Informera och engagera ämnesexperter, t.ex. universitetens forskare, så att de börjar bidra till Wikipedia

Och givetvis oerhört mycket mer! Konkreta mål för 2013 finns givetvis, antagna under årsmötet.

Det låter fantastiskt! Hur kan jag hjälpa till?

Det finns flera sätt!

  1. Gå med i föreningen! Det kostar bara 100 kronor, men ger dig fri tillgång till teknikpoolen (för sådant som främjar fri kunskap), ett fint nyhetsbrev månatligen samt – viktigast – kunskapen om att du stödjer fri kunskap.
  2. Engagera dig ideellt! Föreningen drivs ju förstås främst på ideell basis, så det finns mycket att göra om du vill bidra med tid, ork och energi! Oerhört kul.
  3. Skänk pengar! Det kan du också göra. Det är inte lika kul.

Årsmötet är över om någon timme. Då börjar verksamhetsåret. En ny styrelse under Mattias Blomgrens ledning är vald. En verksamhetsplan är antagen. En strategi har anammats. Nu kör vi! 

Riksdag och regering - några av de vi måste påverka för den fria kunskapens skull. Dessutom är detta fotografi ett lysande exempel på en bild som möjliggjorts tack vare Wikimedia Sveriges arbete - japp, såhär bra bilder har teknikpoolen skapat! Mer konkret har mästerfotografen Arild Vågen lånat en kamera, tagit bilden och släppt den fritt på Wikimedia Commons under den fria licensen CC-BY-SA 3.0. Vackert!

Riksdag och regering – några av de vi måste påverka för den fria kunskapens skull. Dessutom är detta fotografi ett lysande exempel på en bild som möjliggjorts tack vare Wikimedia Sveriges arbete – japp, såhär bra bilder har teknikpoolen skapat! Mer konkret har mästerfotografen Arild Vågen lånat en kamera, tagit bilden och släppt den frittWikimedia Commons under den fria licensen CC-BY-SA 3.0. Vackert!

Låt oss tillsammans se till att 2013 blir ett fantastiskt år för den fria kunskapen!

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,


by calandrella at March 10, 2013 10:13 AM

June 27, 2012

Calandrella

Wikipedia – samarbete bortom språkets barriärer

Nedanstående är krönikeartade reflektioner över Wikipedia, över språk, över samarbete och över arbetet för den fria kunskapen i stort. Dessa har ursprungligen publiceratsden blogg som tillhör Wikimedia Sverige, den ideella svenska förening som arbetar för fri kunskap i allmänhet och Wikimedia-projekt som Wikipedia i synnerhet. Kommentera gärna.

Babels torn. Målning av Pieter Bruegel d.ä.

Babels torn. Målning av Pieter Bruegel d.ä.

I begynnelsen, när världen var ung, var mänskligheten enad. Och mänskligheten talade ett och samma språk, och det var som att hela världen låg för deras fötter. Tämligen bokstavligen – de byggde ett torn, som kanske skulle kunna nå upp till himlen. Om nu Gud rättvist ville bestraffa människornas ohälsosamma hybris, eller var rädd att de skulle kunna hota honom i hans allsmäktighet, eller hade någon annan anledning till sina handlingar – det förtäljer inte den bibliska historien. Den konstaterar enbart att Gud ville stoppa bygget, och gjorde detta på ett sätt han fann tillämpligt: Gud splittrade människornas tungomål så att de olika människorna talade olika språk. Språkförbistringen gjorde att människorna inte längre kunde samarbeta, och tornet – som kom att döpas till Babels torn – blev ett slags symbol för språklig diversitet.

Babels torn kan tyckas mycket främmande i dagens moderna värld. Likväl finns åtminstone något korn av sanning i berättelsen, oavsett om språken nu skiljdes åt av en gudomlig varelse (vilket ligger utom vetenskapen) eller uppkom på ett mer naturligt vis (vilket stöds av vetenskapen). Förvisso är det så att språken i årtusenden skiljt olika människor från varandra och förhindrat effektiv kommunikation däremellan. Men nu, i Internet-åldern, med Google Translate och liknande verktyg, blir de gamla problemen alltmer förlegade. Nya öppningar för mellanmänskligt samarbete skapas, bortom språkets ofta betungande barriärer. Detta inlägg ska handla om just sådant samarbete, över ett av de projekt som förenar flest olika språktalare i världen: Wikipedia.

Världens mest mångspråkiga encyklopedi

Att Wikipedia är världens största encyklopedi och dessutom inget mindre än det kanske bästa uppslagsverk mänskligheten producerat, det visste nog du som läser denna blogg redan. Och du visste säkert redan att Wikipedia är flerspråkigt. Men något du kanske inte kände till är att Wikipedia inte bara finns på svenska och de stora världsspråken och några. Wikipedia finns förvisso på mängder av små, lokala språk. Totalt finns hela 285 olika språkversioner av Wikipedia, varav nästan alla, 275 stycken, är aktiva. 275! Jag kan inte tänka mig att något enskilt projekt i mänsklighetens historia har lyckats med konststycket att på ett blott drygt decennium mångfaldiga sig själv på så många olika språk.

Men alla 275 är förstås inte så omfattande som svenskspråkiga Wikipedia, den Wikipedia-upplaga de flesta av denna bloggs läsare torde vara mest vana vid. Språkversionerna varierar enormt i omfång, från den enorma engelskspråkiga Wikipedias närapå 4 000 000 (!) artiklar, till språkversioner som Wikipedia på tetum, med mer blygsamma 658 artiklar och ändå en rätt god potential med tanke på språkets ungefärliga 1 miljon talare. (En parentes i sammanhanget är att svenskspråkiga Wikipedia för ett par år sedan åkte ur topp tio, där vi – givet språkets förhållandevis mycket få antal talare; svenskan placerar sig någonstans runt 50:e plats på listan över världens språk efter antal talare – förvånansvärt länge lyckats ligga kvar.)

Med 275 olika språk finns onekligen en del att välja och vraka på. Men nu är det tyvärr så, att de allra flesta människor inte är polyglotter – de behärskar blott sitt modersmål och kanske något mer språk. Här i Sverige kan väl de flesta svenska och engelska flytande, och skolundervisningen ger alla möjligheten till att lära sig ett tredje språk. Likväl brukar svenska wikipedianer (vad jag känner till) nästan uteslutande skriva på svenskspråkiga och engelskspråkiga Wikipedia, sin förmåga att skriva på någon annan språkversion till trots. Vad beror detta på? Antagligen gammal vana. En ovilja att behöva fräscha upp sina gamla språkkunskaper från högstadiet för att bidra.

Att våga ta steget ut

Naturligtvis är det fullkomligt legitimt att redigera Wikipedia utan att någonsin sätta sin digitala fot i någon annan språkversion överhuvudtaget. Men av egen erfarenhet vet jag att steget ut ur det hemtama, vanliga, vardagliga svenska faktiskt kan vara mycket givande. Jag har dock ännu inte skrivit särskilt mycket på engelskspråkiga Wikipedia, och är kanske det bästa exemplet på en hemmastadd wikipedian som sorgligt nog inte vågat lämna hemspråket. Med detta i baktankarna, eller i alla fall i det undermedvetna, beslöt jag så iförrrgår för att göra slag i saken. Jag skulle lämna svenskspråkiga Wikipedias trygghet. Jag skulle till och med lämna engelskans relativt bekanta marker bakom mig. Jag skulle skriva min första artikel på spanskspråkiga Wikipedia.

Jan Arnald, en mästerlig författare tillika inspiratör för Wikipedia-redigering. Foto: Sara Arnald, CC-BY-SA 3.0.

Jan Arnald, en mästerlig författare tillika inspiratör för Wikipedia-redigering.
Foto: Sara Arnald, CC-BY-SA 3.0.

Det hela började egentligen inte i några funderingar över människors benägenhet att stanna på fast mark, språkligen. Men nog började det med språket, på sätt och vis. Det började med att jag under min gångna körtelfeber hade riktigt ordentligt tråkigt, var alldeles för sjuk för att redigera Wikipedia och därför sökte min tillflykt i litteraturens värld. Så jag försjönk i Arne Dahls (egentligen Jan Arnalds) underbara dekalog om A-gruppen, en fantastiskt serie om en grupp intellektuellt elitpoliser – tänk Sherlock Holmes gånger 8, och i det moderna Sverige – med oerhört väl utvecklade personligheter, spännande intriger och framför allt en förmåga att bruka det svenska språket jag aldrig sett maken till; Dahl fullkomligen briljerar med sitt språkbruk, han äger det.

Nå, nu ska jag inte komma för långt från ämnet. Så fort jag tillfrisknat började jag undersöka tillståndet på Wikipedias information om Dahl. Det var tämligen skralt. Visserligen hade vi en helt okej artikel om själva författaren på svenska, även om den brast i källhänvisning, men själva böckerna skildrades inte mer än med några meningar i författarens artikel. Mina vidare äventyr för att täcka denna lucka i svenskspråkiga Wikipedias i övrigt i nuläget ganska så fulla karta (kan man få för sig – i själva verket saknar vi ju åtminstone ungefär 88 procent av engelskspråkiga Wikipedias artiklar överhuvudtaget…) ska inte redovisas här, utan där hänvisar jag till min egen Wikipedia-dagbok.

Men inte bara svenskspråkiga Wikipedia saknade information om A-gruppen – spanskspråkiga Wikipedia hade ingen information alls om Arne Dahl/Jan Arnald. Inte en enda artikel! Den slutsatsen nådde jag efter att ha studerat interwikilänkarna i såväl svenskspråkiga som engelskspråkiga Wikipedias artiklar om författaren, och jag tror att jag testade att skriva in http://es.wikipedia.org/wiki/Jan_Arnald (alltså direktadressen till den eventuella artikeln om Jan Arnald på spanskspråkiga) i webbläsarfönstret, utan att få mer information än ”Denna artikel existerar inte.”, på spanska. Jan Arnald hade alltså ingen artikel på spanskspråkiga Wikipedia. Nu är jag ingen mästare på spanska, inte alls. Men jag har precis gått ut första gymnasieåret, och har läst spanska sedan sexan. Och med mitt spanskbetyg A i bakhuvudet, och vetskapen om att jag ändå brukar kunna tillgodogöra mig Wikipedia-artiklar på spanska, och framför allt medveten om att riktlinjen var djärv! är universell på alla Wikipedia-versioner, gjorde jag slag i saken.

Jag började skriva mitt livs första Wikipedia-artikel på spanska.

En artikels födelse

För att inte plåga encyklopedin med mina taffliga nybörjarförsök, och för att om möjligt kunna få språklig respons innan artikeln lades ut i encyklopedin, skapade jag en undersida till min användarsida som jag använde som plats för utkast till artikeln om Jan Arnald. Så började jag skriva. Jag kollade mycket på andra spanskspråkiga författarartiklar – för att få reda på såväl det tillämpliga artikelupplägget som den tillämpliga terminologin – och använde frekvent språkverktyg som Lexin, Google Translate och, allra mest, engelskspråkiga Wiktionary. (Det sistnämnda är alltså också ett wikiprojekt, som Wikipedia, fast med syftet att inte skriva en encyklopedi utan en ordbok med översättningar, etymologi etc. Just översättningar och böjningsformer för verb var vad jag var ute efter i mitt spanskspråkiga arbete, och Wiktionary fungerade som vanligt alldeles utmärkt för detta ändamål.)

Det var inte helt lätt, och tog lite tid, men snart nog hade jag producerat ett första utkast som jag var rätt nöjd med. Då söker jag efter ”Jan Arnald” på spanskspråkiga Wikipedia, och döm om min förvåning då den rätt awesome ”Menade du [närliggande namn]…?”-funktionen föreslår artikeln… Jan Arland?!?! Jag klickar mig in och finner fort en artikel som faktiskt behandlar rätt författare, men med fel namn. Suck! Felstavade namn! Vad ska jag nu göra? Hade jag skapat min artikel förgäves?

Gudskelov (på sätt och vis…) är artikeln om ”Arland” rätt kort, så min egen artikel är betydligt längre och kan i princip fullständigt ersätta den gamla rakt av. Men det orkar jag inte den kvällen. Då orkar jag bara fråga folk på svenskspråkiga Wikipedias IRC-kanal efter någon som kan flytta artikeln på spanskspråkiga Wikipedia (jag kunde inte själv eftersom jag inte var ”bekräftad användare”; för att kunna flytta sidor behöver man vara just en bekräftad användare, vilket man automatiskt blir efter 50 redigeringar – men jag hade inte gjort 50 redigeringar). Och ingen bekräftad användare på spanskspråkiga Wikipedia fanns i svenskspråkiga Wikipedias IRC-kanal.

Sök och du skall finna hjälp på Wikipedia

Så då flyttade jag lite våghalsigt till spanskspråkiga Wikipedias IRC-kanal och hittade många människor som gärna ville hjälpa mig där. Efter att ha uppgivit lite källor (de andra språkversionerna, Arnalds officiella webbplats) på att Arnald inte heter Arland ordnade wikipedianen Cesar Jared snabbt att artikeln blev flyttad. I samband med detta kommer jag också i kontakt med vederbörande över den privata chattfunktionen via IRC. Jag tackar så mycket för hjälpen, förklarar mitt ärende och Cesar Jared erbjuder sig då att kolla igenom mitt utkast till artikeln. Hen korrekturläser inledningen och gör en del förbättringar. En viss svårförståelig mening jag skrivit orsakar huvudbry, men vi lyckas gemensamt lösa saken över IRC.

Dagen därpå beslutar jag mig för att göra slag i saken. Min artikel om Jan Arnald ska in på spanskspråkiga Wikipedia. Så jag öppnar redigeringsrutan på den nu alltså korrekt namngivna artikeln, klistrar in min egen text högst upp ovan den gamla texten och för sedan metodiskt in samtliga uppgifter från gamla texten i min egen text, och passar då också på att delvis modifiera mitt eget språkbruk i enlighet med den gamla texten. Det går finfint.

Sedan, just när jag ska klicka Spara, eller rättare sagt Grabar la página, minns jag vad Cesar Jared frågade om igår över privat IRC: källor, dessa för Wikipedias läsare helt ovärderliga bevis på att man inte fabulerar fritt i artiklarna utan faktiskt har något (vettigt) på fötterna. Mitt utkast innehöll av lättja inga källor, men jag hade lovat att lägga in källorna senare, då jag skulle stöta på fler källor när jag gjorde klart min svenska artikel om A-gruppen-serien. Men så gaskade jag upp mig – nog kunde jag rätt enkelt hitta länkar nog för att källbelägga allt i den ändå inte jättelånga Arnald-artikeln jag skrivit! Så någon timme senare är artikeln fylld med hänvisningar till Arnalds egen webbplats, Arnalds Arne Dahl-webbplats, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter.

Jag är klar. Jag sparar.

Och skapar* min första spanskspråkiga Wikipedia-artikel någonsin.

*I själva verket visade sig artikeln ju redan finnas, så formellt skapade jag den inte – men å andra sidan hade jag skrivit mitt eget utkast från scratch, och den artikel som blev resultatet av min redigering var väsensskild från den gamla.

Traditionella kunskapssamlingar. Föga föränderliga. Foto: Tom Murphy VII, CC-BY-SA 3.0

Traditionella kunskapssamlingar. Föga föränderliga.
Foto: Tom Murphy VII, CC-BY-SA 3.0

Historien utan slut

Vore Wikipedia en vanlig encyklopedi, som Nationalencyklopedin, skulle historien så gott som ta slut här. När artikeln väl är publicerad är den ”klar”, och i den traditionella bokformen frusen, åtminstone fram tills tryckningen av nästa upplaga. Skillnaden kunde näppeligen vara större mot Wikipedias arbetssätt. Här har arbetet knappt börjat då jag lagt in mitt eget sjok i artikeln. Och just för att jag skrivit en artikel på ett språk jag inte till fullo behärskar, söker jag aktivt hjälp av andra wikipedianer för att kickstarta den massiva redigeringsprocess som undvikligen följer på varje bidrag till Wikipedia.

Nybörjare som jag är på den spanskspråkiga upplagan känner jag inte till om det finns något centralt be om hjälp-ställe, så jag går in på svenskspråkiga Wikipedias allmänna diskussionsplats Bybrunnen, klickar in mig på interwikilänken till spanskas bybrunn (som inte är en bybrunn utan ett café) och hittar direkt en länk betitlad Ayuda (som betyder hjälp), som uppenbarligen går till en sida där wikipedianer kan göra just vad jag var ute efter – be varandra om hjälp i skapandet av encyklopedin. Jag skapar sålunda ett nytt avsnitt för Arnald-artikeln och förklarar mitt ärende.

Inom två timmar har den för mig tidigare helt okända wikipedianen Camima hörsammat mitt rop på hjälp och hunnit med en rätt ordentlig språklig putsning av ”min” artikel. Jag vet inget alls om Camima, men vi är båda wikipedianer, så då jag mitt i alla goda förbättringar av texten Camima gjort upptäcker en korrigering som verkar bestå i ett missförstånd (den felaktiga uppfattningen att ”Svenska Deckarakademin” skulle vara ett deckarpris när de i själva verket är en institution som delar ut ett deckarpris) tackar jag så varmt för all hjälp och påtalar sedan misstaget på Camimas diskussionssida. En kvart senare hoppar ”nytt meddelande”-rutan upp, och Camima har svarat på min diskussionssida och dessutom redan fixat till formuleringen om Svenska Deckarakademin så den blev än bättre än den ursprungliga.

Senare på kvällen dyker en annan wikipedian upp, Shalbat, och bidrar ännu mer till Jan Arnald-artikelns grammatiska lyft. Shalbat visar sig vara författare till uppåt ett tjog Artículos buenos, det vill säga motsvarigheten till våra Bra artiklar, och denna skickliga författare tar sig alltså ändå tiden att hjälpa en nybörjare med föga kunskap om språket och språkversionen. Jag tackar naturligtvis även Shalbat för hens hjälp. Och så sent som imorse, när jag vaknade upp efter att ha låtit utkastet till detta blogginlägg vila under natten, har ytterligare en spanskspråkig wikipedian, som går under namnet Rondador, bidragit till artikeln, därtill med en uppmuntrande kommentar i redigeringskommentaren.

Vad leder då allt detta fram till?

Jag har inte berättat denna sanna historia om en artikels framväxt för att visa på något som på Wikipedia är extraordinärt eller särskilt speciellt. För det är det inte. Denna process – någon skapar en kort artikel under fel namn, en annan fixar till wikiformateringen, en tredje flyttar artikeln till korrekt titel, en fjärde lägger in en lång utökning med källor men taffligt språk, en fjärde, femte och en sjätte putsar till språkbruket och så vidare i all oändlighet – är hur Wikipedia fungerar. Om någon illasinnad person mot förmodan skulle byta ut hela artikeln om Jan Arnald mot ”Jag är BÄST, hihihi!” kommer den gamla versionen återkomma på i genomsnitt någon minut. ”Wikipedia doesn’t work in theory, only in practice” är en sådan där one-liner som uttrycker just hur Wikipedia faktiskt fungerar, rent konkret, alla abstrakta invändningar till trots. Och anledningen till att Wikipedia fungerar är något stort, och det jag anser vara det allra främsta hos Wikipedia.

Det allra främsta hos Wikipedia, menar jag, är inte de fantastiska artiklar som skapats, inte heller den hjälp encyklopedin givit miljontals studenter, inte ens det underbara mellanmänskligt samarbete detta globala projekt utgör. Det främsta är istället att Wikipedia, mer än någonting annat i mänsklighetens historia, utgör ett bevis på vad vi intuitivt egentligen vet: de flesta människor vill väl. Hade världen sett ut på ett annat sätt än detta hade Wikipedia oundvikligen fallerat; inget såpass öppet projekt skulle kunna fungera om mänskligheten i stort hade onda intentioner, eftersom projektet då skulle tas över av de illvilliga.

Men människor är goda, och Wikipedia fungerar, tack vare insatserna från miljontals fri- och välvilliga människor världen över. En sådan sentens är lätt att uttrycka utan vidare reflektion – det är bara att kolla på statistiken över skribenters aktivitet och geografiska fördelning för att verifiera dess giltighet – men jag har nu, när jag själv, personligen och högst konkret upplevt sanningen bakom dessa ord, fått en annan insikt i detta världsvida projekt, tack vare samarbetet med spanskspråkiga wikipedianer angående den nu rätt fina artikeln om Jan Arnald.

Dessa människor sitter alltså ofta på andra sidan jordklotet, har en bakgrund som antagligen skiljer sig tämligen rejält från min egen och talar ett språk jag knappt behärskar. Likväl lyckas vi på Wikipedia samarbeta utan några nämnvärda svårigheter – tack vare det vi har gemensamt. Det vi har gemensamt, det vi delar med alla wikipedianer världen över, är en vision, en bild av en framtid som är möjlig, en utopi där mänskligheten delar med sig av sin kunskap och vi alla når fullständig upplysning. Eller, för att uttrycka det med de tämligen famösa ord Jimbo Wales, Wikipedias grundare, yttrat:

Imagine a world in which every single person on the planet is given free access to the sum of all human knowledge. That’s what we’re doing.

Foto: code poet, CC-BY-NC-SA 2.0

Tänk dig en värld där varje människa på planeten har fri tillgång till mänsklighetens samlade kunskap. Det är det vi sysslar med.
Foto: code poet, cc-by-nc-sa 2.0

Tillsammans kan vi, genom fritt och öppet samarbete, åstadkomma den värld Wales beskrev så träffande. Vill du också vara med? Surfa in på svenskspråkiga Wikipedia, skapa ett konto och börja redigera. Så förverkligar vi denna vision. Tillsammans.

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)


by calandrella at June 27, 2012 10:29 PM

February 04, 2012

Calandrella

Hjälp Wikimedia Sverige befria kulturarvet!

I Sverige gäller upphovsrätten till ett visst verk under en upphovsmänniskas livstid och de 70 påföljande åren – sedan blir verken fria. Detta kan anses vara en orimligt lång tid, visst; och upphovsrätten bör förändras. Men det är ett lagstiftningsarbete som kräver riksdagsinträde innan vi kan ordna det. Vi kan inte ordna det nu, idag.

Vad vi däremot kan ordna nu, idag, det är att se till att det material som faktiskt har befriats från upphovsrätten också kommer allmänheten till godo. I nuläget finns kolossala mängder material som egentligen är fritt, men som i praktiken är oåtkomligt. Denna värdefulla kulturskatt finns nämligen spridd över hundratals institutioner inom den så kallade ABM-sektorn – arkiv, bibliotek och museer (på engelska kallas ABM-sektorn för GLAM: galleries, libraries, archives och museums). Trots att upphovsrätten gått ut, är den lika inlåst och ospridbar som någonsin ett av skivbolagen vaktat nyutgivet verk.

Men detta kan ändras. ABM-/GLAM-sektorn vill inte behålla kulturskatten bakom lås och bom, utan ABM brinner minst lika mycket som vi pirater för ett fritt kulturarv. Problemet är att de ibland inte känner sig riktigt bekväma med offentliggörandet av kulturen. Vem skulle inte göra det? Vi talar om institutioner som funnits sedan långt innan Internets födelse, som nu ska hantera dels en ny för många förvirrande teknik, dels en mycket svårgenomtränglig upphovsrättslagstiftning.

Det är här Wikimedia Sverige kommer in i bilden. Först kan en kortare presentation vara på sin plats: Wikimedia Sverige är en ideell förening som arbetar för att främja spridandet av fri kunskap; ”fri” som i fria licenser och yttrandefrihet, inte nödvändigtvis ”fri” som i gratis. Detta gör Wikimedia Sverige främst genom att stödja de olika Wikimediaprojekten, där Wikipedia, den fria encyklopedin, är den mest berömda. Flera andra Wikimediaprojekt finns: Wikimedia Commons, den fria fildatabasen, Wiktionary, den fria ordboken, och så vidare.

Nå, Wikimedia Sverige arbetar alltså för att främja spridningen av den fria kunskapen och den fria kulturen. Och vi har en situation där mängder av fri kunskap och fri kultur finns inlåsta på ABM-institutioner landet över. Slutsats: Wikimedia Sverige hjälper ABM-institutioner att befria sitt kulturarv!

Detta har föreningen ägnat sig åt ett par år, och lyckade samarbeten är till exempel det med Nordiska museet då museet beslutade sig för att lägga ut sina fria bilder (däribland fotografier tagna av Strindberg!) på Wikimedia Commons. Regionarkivet gjorde samma sak, och Riksantikvarieämbetet lägger upp sina bilder fritt på Flickr.

Dessa initiativ – som bara är några få av mängder av liknande projekt världen över – är utmärkta. Men det är ofta svårt att övertyga institutionerna om att släppa sitt material fritt, framförallt då en sammanställning av grundlig handledning och sakkunskap saknas. Just en sådan sammanställning skapas just nu av Wikimedia Sverige, och kan hittas på denna länk: Projekt GLAM-vitbok. Syftet är att samla all tillgänglig kunskap på området (och det handlar alltså nu om att offentliggöra sådant material som redan är fritt, inte om fortfarande upphovsrättsligt skyddade verk).

Piratpartiet är en stark försvarare av kunskapen och kulturen, och av att bevara och sprida vårt kulturarv. Om du vill göra en insats för dessa värden i praktiken – engagera dig i GLAM-vitboken! Ett möte arrangeras 24 februari i StockholmVi pirater har massor av expertkunskap inom detta område, och har därför mycket att bidra med.

Kopiera och sprid.

Foto: Tom Murphy VII, "Brighterorange" på Wikimedia Commons, CC-BY-SA 3.0.

Foto: Tom Murphy VII, "Brighterorange" på Wikimedia Commons, CC-BY-SA 3.0.

Foto: Tom Murphy VII, CC-BY-SA 3.0. Gamla fria biblioteksböcker som bör tillgängliggöras och spridas!

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)


by calandrella at February 04, 2012 09:16 PM

January 18, 2012

Calandrella

Skriv på för att stoppa SOPA!

Tidigare idag skrev jag om SOPA och PIPA, horribla censur-liknande lagförslag i USA. Redan har Internetprotesterna börjat ge resultat, men mer behövs. Nu vill jag bara berätta att gräsrotsrörelsen Avaaz skapat en namninsamling mot lagförslagen. Redan har 1,4 miljoner skrivit under. Gör det du med – och sprid länken!

Skriv på namninsamlingen!

Lite bakgrundsinfo från förra blogginlägget:

Nu hotas den grundläggande principen för Internets två- och flervägskommunikation – att alla ska kunna bidra och lägga  upp material. SOPA och PIPA, två amerikanska lagförslag, riskerar att leda till att sajter som tillåter användare att lägga upp material blir ansvariga för vad användarna länkar till. Detta är helt horribelt – för det första ska länkning till brottsligt material inte vara otillåtet, för det andra – och framförallt – ska sajterna inte behöva kontrollera vad användarna använder tjänsten till. Precis som Posten inte är ansvariga för vad folk använder deras tjänst till.

grund av detta stänger Wikipedia och flera andra sajter ned idag, för att visa hur nätet kanske blir om lagförslagen går igenom. Protesten är mycket stor, och har blivit väldigt uppmärksammad. Än mer.

För mer info, se: Wikipedias frågor och svar, Electronic Frontier Foundations artikel, och den förklarande artikeln  på Newsmill.

Tyvärr hotas det öppna Internet inte bara i USA. Även i EU föreslås liknande lagstiftning.

Detta är en oacceptabel inskränkning i yttrande- och informationsfriheten. Stoppa SOPA och PIPA – rädda det öppna Internet!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, pirat, medborgarrätt, frihet, lagstiftning, , , , , , , , , , , , , , , , , , , upphovsrätt, copyright, immaterialrätt, piratkopiering, kopiering, upphovsrättsbrott, fildelning, illegal fildelning, , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)


by calandrella at January 18, 2012 10:25 PM

Stoppa SOPA och PIPA – rädda det öppna Internet!

Internet är fantastiskt. Det gör att människor kan kommunicera med varandra och sprida information via (relativt) decentraliserade, öppna webbplatser – som Wikipedia, Facebook, Twitter och så vidare. Dessa sajter bygger på att användarna själva skapar materialet (i Wikipedias fall finns inte ens någon som bestämmer – användarna skapar sajten helt och hållet, utöver praktiskt serverarbete som sköts av en ideell stödförenings anställda).

Men nu hotas denna grundläggande princip för Internets två- och flervägskommunikation. SOPA och PIPA, två amerikanska lagförslag, riskerar att leda till att sajter som tillåter användare att lägga upp material blir ansvariga för vad användarna länkar till. Detta är helt horribelt – för det första ska länkning till brottsligt material inte vara otillåtet, för det andra – och framförallt – ska sajterna inte behöva kontrollera vad användarna använder tjänsten till. Precis som Posten inte är ansvariga för vad folk använder deras tjänst till.

grund av detta stänger Wikipedia och flera andra sajter ned idag, för att visa hur nätet kanske blir om lagförslagen går igenom. Protesten är mycket stor, och har blivit väldigt uppmärksammad.

För mer info, se: Wikipedias frågor och svar, Electronic Frontier Foundations artikel, och den förklarande artikeln  på Newsmill.

Tyvärr hotas det öppna Internet inte bara i USA. Även i EU föreslås liknande lagstiftning.

Detta är en oacceptabel inskränkning i yttrande- och informationsfriheten. Stoppa SOPA och PIPA – rädda det öppna Internet!

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, pirat, medborgarrätt, frihet, lagstiftning, , , , , , , , , , , , , , , , , , , upphovsrätt, copyright, immaterialrätt, piratkopiering, kopiering, upphovsrättsbrott, fildelning, illegal fildelning, , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)


by calandrella at January 18, 2012 04:31 PM

December 13, 2011

Laaknor

Hjelp Wikipedia ved å ta bilder i ditt nærmiljø!

Etter at Hans-Petter hadde et Wikipedia-prosjekt for å finne bilder som manglet i Oslo, hvor han lagde en KML-fil og satte opp Google Maps som en oversikt og arbeidsliste for alle som deltar, har jeg hatt lyst til å automatisere denne jobben litt. Siden jeg har lesetilgang til databasene til Wikipedia skulle det i utgangspunktet være lett å få hentet ut informasjon om alle kartkoordinatene, og hvorvidt artikkelen har noen bilder.

Prosjektet er nå endelig klar for offentligheten: Wikipedia-artikler som trenger bilder.

 

Jeg bruker følgende spørring mot wikipedia-databasen for no.wikipedia:

SELECT p.page_id,p.page_title,e.el_to,(SELECT COUNT(*) FROM imagelinks i WHERE i.il_from=p.page_id AND i.il_to NOT LIKE ‘%.svg’) AS antall FROM page p JOIN externallinks e ON p.page_id=e.el_from WHERE e.el_to LIKE ‘http://toolserver.org/~geohack/geohack.php%’ AND p.page_namespace=0  AND p.page_title NOT IN (‘Grunnlinje’) AND p.page_title NOT LIKE ‘Liste%’ AND page_title NOT LIKE ‘Tettsteder%’ LIMIT 0,20000

 

Jeg henter i utgangspunktet ut alle sider som lenker til http://toolserver.org/~geohack/geohack.php, siden det er lenken som brukes i malen Koord som brukes bl.a. for å formatere koordinater riktig. Trolig hadde det vært bedre å finne alle de artikler som bruker malen Koord/vis/tittel, siden det er denne som faktisk viser koordinatene øverst til høyre på artiklene, men det får bli til en senere anledning (det blir en mye tyngre SQL-spørring, som tar vesentlig lenger tid å kjøre).

For å kompensere for at jeg ikke bruker vis/tittel-malen, har jeg ekskludert alle artikler som begynner på «Liste» eller «Tettsteder», siden disse artiklene har ganske mange koordinater, uten at det behøver å være et bilde i artikkelen.

Når det gjelder bilder, så ekskluderer jeg bruk av SVG-bilder som «aktuelle» for at artikkelen har et bilde, siden dette ofte er kommunevåpen brukt i maler, eller kart over stedet – ingen av delene er gode representantive bilder for de forskjellige artiklene.

by Lars Åge Kamfjord at December 13, 2011 09:49 AM

August 03, 2011

Jon Harald Søby

Wikimania begynner i morgen

I morgen begynner Wikimania! I går og i dag har det vært «pre-conference», med forskjellige møter. Forsov meg med sju timer i går, men i dag har ting vært tipp-topp, med takfest og hele pakka. Kommer tilbake med mer seinere når jeg ikke er stuptrøtt.

by Jon Harald Søby (noreply@blogger.com) at August 03, 2011 09:26 PM

February 22, 2011

Palnatoke

What is it with these women and why is it a problem that they are not on Wikipedia?

There seems to be a gender gap on Wikipedia. As an editor, I see many more men than women, and that is also what we can estimate from surveys and the (few) people who identify their gender. Having very few visible women around leads to a male-dominated environment. Such an environment may be all fine in some contexts, but not when we are attempting to sum up “all human knowledge”. Some subjects are simply outside my knowledge sphere – I know that some women have menstrual pain, but I do simply not have enough insight in the issue to know how important that aspect is. That example may seem crass, but the point applies to most subjects: There are angles and nuances that just come more readily to women, and we need those, too.

by Ole at February 22, 2011 04:57 PM

January 15, 2011

Calandrella

Hur en 10-åring började skriva på Wikipedia

dagen för 10 år sedan skapades en sajt vid namn Wikipedia. Tanken var att hela mänsklighetens encyklopediska kunskap skulle samlas en webbplats, tack vare frivilligas insatser. ”Av mänskligheten – för mänskligheten”, typ. I början gick det (relativt) sakta, men snart nåddes den kritiska massa som krävdes för att projektet skulle gå vidare av sig själv. Nya språkversioner skapades (engelska var först). Fler användare tillkom, både som skribenter och rena läsare (grejen med Wikipedia är att de två rollerna inte är skilda; alla som har en Internetuppkoppling och därmed tillgång till Wikpedia; det är bara att klicka ”redigera”-fliken, göra en ändring, och klicka ”spara”!).

Inför jubileet (om någon vill fira finns ett evenemang Stadsbiblioteket i Stockholm idag klockan 12-16; iförrgår hölls en annan fest på Strand) skrev jag en text om mitt eget förhållande till Wikipedia, som jag lade upp på jubileumswikin (ja, det har skapats en egen wiki för julieet – där även andras spännande historier finns) och även skickade in till webbplatsen för EU-året 2011 för frivilligt arbete (där den nu lagts upp). Till TV4:s morgonsoffa imorse hade några wikipedianer (däribland jag) bjudits in, och jag hade tänkt kanske berätta lite om min historia; att 10-åringar kan börja skriva på Wikipedia säger nämligen (och får förhoppningsvis folk att förstå) a) att det verkligen är väldigt enkelt, och b) vem som helst verkligen får bidra. Men nu diskuterade de vargjakt istället (ironiskt nog var det därför SNF:s, en organisation jag hyser starka sympatier med, fel att vi inte fick medverka), så jag lägger upp min historia här på bloggen istället:

Did you know that the largest encyclopedia in the world is written entirely by thousands of voluntary people around the globe? Did you know that you can become one of them, with just a few mouse clicks?

I was 10 years old when I did. Here’s my story.

When I was 10 years old, my father showed me a cool website he had found on the Internet. It was a site full of facts. Sure, sites full of facts weren’t that unusual – but the thing was, that this site was special. Anyone could add to it as they pleased, without having to ask for permission first. I was stunned, and didn’t actually think it would work – really, letting anyone edit the site? So we tested it. In the almost stress-like situation, I used the first subject that crossed my mind, that I had vast knowledge about: Pokémon. And then, I wondered for some seconds about which of the Pokémons I would write about. I decided to write about Rattata, since it was the only Pokémon I at least was quite sure on how to spell.

I typed Rattata in the search engine of the site, and was redirected to a List of Pokémons. That was weird. However, I soon figured out how to go the page for Rattata so I could edit it. And so I did. When reaching the page for Rattata, I simply clicked ”edit”. And then I changed the text from what had been there before (a mere redirect to the List of Pokémons page) to a simple sentence: ”Rattata is one of the smallest Pokémon figures”, the word Pokémon linking to that page. I clicked Save. Done! I had created my first article ever on Wikipedia, the cool website anyone could (as I had just experienced) edit. (Since my native language is Swedish, I created it in the Swedish-language version of Wikipedia. The English-Wikipedia article has another story.)

What I didn’t know at the time, was that Wikipedia wasn’t merely a cool website anyone could edit. It was so much more. It was a site with one of the greatest and perhaps hardest-achievable purposes in human history: to grant every single person on the planet access to the entire sum of all human knowledge. The founders of the site were Jimbo Wales and Larry Sanger, who – if they would have chosen to put ads on it when starting the site on 2001 – probably could have made a fortune of it. However, they chose not to, but rather to try and achieve that great purpose. And thanks to Internet, it really worked out, probably a lot greater than how they had ever imagined.

The ordinary way of knowledge creation would be to recruit a group of specialists and then starting a slow process of creating the content, including heavy review of the texts before publishing them. Actually, Wales and Sanger had already tried this method before they created Wikipedia, with a website called Nupedia. It failed. Why? It was too hard to submit material to the site. And material from non-experts wasn’t accepted. Wikipedia, however, trusted the masses, the general public, to submit their knowledge. The reviewing process would be open to everyone, and all articles would be published instantly. Anyone could join. Anyone could write. Simply, Wikipedia trusted the goodness of humanity. Simply, that concept worked.

Today, Wikipedia globally has 17 million articles. Over the years, I have created a couple of dozens of them. Over the years, I have improved a couple of thousands of them. The rest has been created and improved by hundreds of thousand other people just like me – unpaid, voluntary, information-liking people who want to do a favour to the knowledge of humanity (or just are bored and want to engage in a fun way to write). Together, we have created a top 10 visited website of the world. Daily, hundreds of millions of people go to Wikipedia to get information. That wouldn’t be possible without the great deal of work humans around the globe have put in it.

So what happened to that article about Rattata? Well, it wasn’t really encyclopedic enough (since Wikipedia is an encyclopedia, not all information suits the site). I myself later merged it into the List of Pokémon article – and today, List of Pokémon has been completely rewritten. That’s not a bad thing. That’s a good thing. It shows that the reviewing process on Wikipedia – of course also made entirely by the volunteers – works. Information that is regarded as not being in accordance with the scope of Wikipedia is rewritten, or deleted. As time went, I grew up to write about other, more serious subjects, such as geographical articles – mostly, I translated articles from the (often much better) English-language version of Wikipedia, into the Swedish-language version of Wikipedia.

In 2008, three years after I first created that article about Rattata, I was elected administrator (a kind of glorified cleaner job – with access to more advanced features such as the ability to delete articles – that everyone who is trusted by the other users of Wikipedia can get), possibly the then youngest administrator on Wikipedia, being merely 12 years old. I have since then developed my work for Wikipedia by meeting other Wikipedia users off-line in so called wiki-meetings, joining the Swedish Wikipedia-supporting organization Wikimedia Sverige and attending the conference Wikipedia Academy at the National Library of Sweden. Sometimes, I also blog about Wikipedia on my (mostly net-political) blog.

And now I have also written this text about my involvement in Wikipedia – actually, with the help from other wikipedians, in a very Wikipedia-ish way. On a personal page (outside of the ordinary encyclopedia part of Wikipedia, and instead in the community section), I wrote a draft, and then others (those kind people are on Wikipedia called Rex Sueciæ, Tanzania, and Jssfrk), who are better in English than I am, edited it. The difference is great. And thanks to the Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0 Unported license all Wikipedia content is licensed under, I could simply copy the text – including the improvements from my fellow Wikipedians – and use it here. The image below was taken by Wikipedian Lars Aronsson (LA2), and is, too, released under the CC-BY-SA 3.0 license, so I could copy it as well. And the best is, you can – as long as you follow the license – do the same with all the open and free content on Wikipedia!

All in all, the voluntary work I have done in the service of humanity has affected me on many levels: I have become smarter myself, picking up bits of knowledge from the articles I write and edit; I have learned to cooperate better with other people, and the art of on-line communication; and mostly, I have developed a caring for the knowledge of humanity.

I love knowledge. I love humanity. And that’s why I love to contribute to Wikipedia.

So why don’t you start contributing? Hey, if a 10-year-old could do it… how hard could it be?

Foto: Holger Ellgaard, CC-BY-SA 3.0

Foto: Holger Ellgaard, CC-BY-SA 3.0

Foto: Holger Ellgaard, CC-BY-SA 3.0. Stadsbiblioteket, där vi idag ska fira Wikipedias 10-årsdag.

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)


by calandrella at January 15, 2011 06:35 PM

January 14, 2011

Jon Harald Søby

Skoleprosjekt i Kenya

på andre språk

Jeg skal dette semesteret studere swahili ved Universitetet i Dar-es-Salaam. Jeg kom til Tanzania 2. januar, og var tre dager i Dar-es-Salaam før jeg og to venner dro til Zanzibar på ferie (mer om dette og reisa på reisebloggen vår), og var der ei drøy uke før jeg dro til Nairobi for å delta på lanseringa av et prosjekt for offline-Wikipedia i kenyanske skoler.


Jeg fløy fra Zanzibar til Nairobi med Fly540 12. januar. Lanseringa og tiårsdagsfeiringa begynte klokka 1400 neste dag, og foregikk på Strathmore University. Oppmøtet var ganske stort, vil gjette på at det var over 100 deltakere tilstede. Blant de tilstedeværende var de fleste av de som er aktive i selve prosjektet, og også er i ferd med å opprette Wikimedia Kenya, som vil være den første lokalavdelinga av Wikimedia i Afrika. Blant dem er Abbas Mahmoud, som jeg tidligere har møtt under Wikimania i Gdańsk. Wikimedia Foundations styreformann, Ting Chen, som jeg har møtt under flere Wikimania-er og på chaptermøtet i Berlin i 2009, var også tilstede. En annen person som er aktiv i Wikimedia Kenya er Oliver Stegen, en tysker som er byråkrat på swahilispråklig Wikipedia. Han har bodd i Øst-Afrika i 15 år, og jobber som swahilispråklig lingvistikklærer (drømmejobben min!), og jaggu kjente han Assibi Amidu, swahililæreren min i Trondheim! Verden er liten.


Lanseringa begynte med at Grace Kariuki fortalte litt om hva Wikipedia er og hvordan det fungerer, etterfulgt av en spørsmålsrunde som blant annet oppklarte noen misforståelser (som at Wikipedia og Wikileaks ikke har en dritt med hverandre å gjøre). Etter dette fortalte David Mugo om selve prosjektet og hvordan det kommer til å bli gjennomført. Prosjektet går ut på å distribuere Wikipedia i CD- og USB-form til videregående skoler over hele Kenya. Det vil først prøves ut i fire regioner; Mombasa, Nyeri, Kakamega og Nairobi, og så skaleres videre opp derfra. Planen er å installere en offlineversjon bestående av forhåndsgodkjente artikler hos skoler som har datamaskiner (noe ikke alle skoler har), og at disse så skal oppdateres med seksmånedlige intervaller. Dette fordi det er få skoler som har internettilgang, og skolene sliter også med at de har tilgang til altfor få lærebøker. Å ha tilgang til Wikipedia vil dermed være et stort pluss for dem, og å tilby dette vil hjelpe direkte med Wikipedias mål om å spre all verdens tilgang til alle på deres eget språk.


Til slutt fortalte Ting Chen om hva Wikimedia Foundation er og gjør, og fortalte hvor viktig det er for både afrikanere og Wikipedia at vi får flere bidragsytere fra Afrika som kan skrive om afrikanske emner. Noe jeg ikke var klar over er at det er flere artikler på engelskspråklig Wikipedia som omhandler New York City enn det er artikler som omhandler Afrika. Dette er skremmende statistikk i Afrikas disfavør, og er en systemisk skjevhet som det er viktig å gjøre noe med. Talen til Chen så ut til å ha positiv effekt, og det var flere tilhørere som sa de ønska å begynne å bidra. Framgang allerede!


Tilstede under lanseringa var også en representant fra IKT-kommisjonen i den kenyanske regjeringa, som syntes dette er et positivt prosjekt som kan hjelpe til med å øke nivået på utdanningstilbudet i Kenya.


Sjøl syns jeg dette er et fantastisk prosjekt. I vestlige lokalavdelinger av Wikimedia har man prosjekter for å frigjøre museumsbilder og lignende, og det er viktig arbeid det også, men dette kenyanske prosjektet er noe som virkelig vil hjelpe folk. Det er rett og slett noe som gjør verden til et litt bedre sted.

by Jon Harald Søby (noreply@blogger.com) at January 14, 2011 03:00 PM

December 12, 2010

Calandrella

Wikipedia Academy, dag två, del 10: film och paneldiskussion

Fredagen den 26 november deltog jag på tvådagarskonferensen Wikipedia Academy (arrangören Wikimedia Sverige har nu bloggat om händelsen, liksom Olof Sundin på EXAKT-projektet, Skolbibliotek Öst, Kristina Alexanderson, Kristina Alexandersson igen samt Sue Gardner). Några dagar därpå – kanske som en konsekvens av konferensen – skrev 13 nätaktiva, varav flera konferensdeltagare, en debattartikel i SvD om att kulturarvet bör släppas fritt (något Wikimedia Sverige också bloggat om, liksom Mathias Klang och Kristina Alexanderson) på Kungliga Biblioteket (medarrangör var Forskningsavdelningen där). Nedan följer fortsättningen på min serie anteckningar från konferensen, som tar vid där det förra inlägget slutade.

Äntligen ska presentkorten få sin (visuella) förklaring: vi ser en YouTube film som visar hur det fungerar. YouTube-filmen heter ”Wikipedia In Print – How to create custom books with a mix of content from the free encyclopedia” och följer nedan:

Applåder följer på filmen (men jag funderar i det kloka i att lita på Wikipedia-material när man ägnar sig åt segling… nå, whatever). Axel berättar att PPS har sponsrat presentkorten. Sedan ser vi den något mindre allvarliga filmen “Why Wikipedians are Weird”:

Filmen är rätt kul och får även den applåder.

Efter filmerna berättar Axel att vi nu ska ha en paneldiskussion med flera av talarna: Lennart, Kristina, Mathias, Torsten, Johan Schiff (som inte talat) och Magnus. De sätter sig och fixar stolar. Johan presenterar sig och säger att han egentligen skulle ha talat dagen innan men var sjuk, och idag fotograferade. Han ersatte Gustaf Fridolin; Johan bokade Gustaf men fick inte hit honom. Johan har jobbat för Studiefrämjandet och med politik i många år och suttit i Wikimedia Sveriges styrelse, vilket nog är det trevligaste uppdrag han haft. Det är hans bakgrund. Axel ska ställa några frågor till panelen, och som åhörare kan man räcka upp handen och själv ställa frågor. Vi ska hålla på till 16.30.

Om inte samhället och universiteten engagerar sig i Wikipedia, var hamnar vi då? blir Axels första fråga. Torsten säger att alla kommer engagera sig småningom, att det inte finns något alternativ. Wikipedia kan finnas eller försvinna men själva konceptet kommer finnas kvar så länge denna värld består. Universiteten måste också inse att de har världens chans till PR och informera om sin forskning; de kan även producera texter för andra språkversioner. Alla kommer engagera sig, men det är viktigt att jobba med kvalitetssäkring. Mathias menar att nu är universiteten lite mer obsoleta för att få utbildning, inte så relevanta, och om universiteten undviker projekt som Wikipedia minskas deras relevans.

Johan berättar att han fotograferade på ett bokrace för boken “Folkinitiativ – handbok i direktdemokrati”, som handlar om att svenskar nu enligt grundlagen kan göra ett folkinitiativ som förändrar. Många politikers ryggmärgsreaktion är att det hotar demokratin, eftersom vi har en representativ demokrati; släpper man fram alla urholkar man det systemet (anses det) och därmed demokratin. Men i själva verket engagerar sig fler människor; intresset för politik ökar och fler människor engagerar sig. Samma sak gäller kunskap på Internet och Wikipedia: engageras fler människor i att höja kunskapsnivån blir fler intresserade att ta det ett steg vidare, och att fjärma sig från det hamnar man vid sidan.

Är Magnus elever aktiva i att fylla in kunskap? blir nästa fråga. Magnus säger ja och nej. Han vill ta frågan ett steg vidare. Vi frågar idag studenter om huvudstäder och uppsatser, vilket inte är intressant. Vi måste gå ett steg till, till att studenterna producerar ny kunskap och gör egna undersökningar. Samhällsmedborgare ska bli intresserade av att inte bara samla fakta om Göteborgskravallerna utan även diskutera (vilket inte kan ske på Wikipedia eftersom det är faktacentrerat). Trivia får inte vara viktigt, och då förlorar Wikipedia i betydelse. Axel frågar: finns det något annat ställe i Wikimedia-projekten där man kan lägga sådan egen forskning? Lennart säger att det finns så många Wikimediaprojekt; störst är Commons med så många filer (större än Wikipedia), och det är viktigt att producera statistik och diagram (som görs på Commons), så Commons är en än större tjänst än att bidra till Wikipedia.

En i publiken säger att man ska samla ihop all kunskap. Det finns en blindhet från det teoretiska området för det finns ett jättelikt kunskapsområde som inte finns med i Wikipedia men fanns i gamla franska encyklopedin, nämligen rund kunskap. Det är handens kunskaper, det som finns i kokböcker. Det är alldeles borta ur bilden, för Wikipedia är en del av den teoretiska encyklopeditraditionen. Det är universitetens uppslagsverk, inte yrkesskolorna. Finns ett projekt sen 1943 som syhftar till att samla även handens kunskap som fanns i Kina på 1400-talet. Jag påpekar att Wikibooks finns (som mer handlar om ”rund kunskap” – Wikileaks har manualer, läroböcker och dylikt).

Kristina säger att man kan filma guider och lägga upp dem på Youtube (eller Commons) [något jag missar]. Torsten menar att Wikipedia är bara är en ram som kan fyllas med nästan vilket innehåll som helst. Uppslagsverks utveckling har fått mindre utrymme; det man ska täcka är mycket mindre. Fördelen med Wikipedia är att det finns jättemycket utrymme för allting och nästan inga gränser. Man kan alltså ha kunskap som förut inte fått plats. Man kan koppla samman med Wikibooks och Google Books som är jättebra. Man kan hitta massor av kunskap som försvunnit i moderna uppslagsverk på Wikipedia.

Johan pratar om Wikipedias folklighet och tar upp Henrik Berggrens ledare om Wikipedia. Berggren ifrågasätter Wikipedias ideologi om att all kunskap ska vara samlad på ett ställe, som Gud på nätet. Johan tycker det är en fråga om vem som äger kunskapen i samhället, för motsatsen till Wikipedia är Kina, där kunskap styrs uppifrån eftersom kunskap är farlig för eliten. Det finns väldigt mycket på Wikipedia de flesta inte läser om, seriefigurer, tv-serier och så vidare; det finns väldigt mycket mer än bara det akademiska. Så Wikipedia är folkligt också. Lennart säger att det som Wikipedia kritiseras för är att det är för folkligt, och visar mycket vad folk är intresserade av snarare än vad som borde finnas.

Exempelvis var artikeln, säger Lennart, om en dagssåpa mycket längre än den om ett viktigt historiskt skeende. För det första brukar just de uppmärksammade artiklarna få bättre proportioner. Andra sidan är att de viktiga ämnena kanske inte behöver långa artiklar; bör inte popularitet “belönas” med långa välskrivna artiklar? Om folk läser dem kanske det bör satsas på; det är inte nödvändigtvis det som tillhör en kanon som ska ha lång artikel. Axel frågar om vi bör skriva en debattartikel där vi jämför en populär och en vedertagen artikel? Lennart säger att populära artiklar inte behöver  vara långa, men längd ska inte vara förbehållet det som är viktigt.

Den långa svansen innebär att det i en stad kan finnas en människa som forskar på hieroglyfer, som inte kan göra mycket själv, men tillsammans med andra liknande forskare kan hen göra mycket. På nätet finns utrymme för kommunikation inom sådana minoriteter. Wikipedia har haft ganska mycket info om minoriteters kunskap. Lennarts favoritartikel är Toaletter i Japan, eftersom det finns en kulturell bias att toaletter ser likadana ut i hela världen. På Wikipedia, däremot, fattar man att tekniken används mycket för toaletter i Japan varför det är relevant med en sådan artikel.

Johan säger att det inte handlar om att alla måste bygga uppslagsverk, men det viktiga är att alla har möjlighet att göra det. Det är det som är skillnaden mellan Kina och Wikipedia; på Kina bestämmer en elit (som är elit på grund av att de blivit det), medan Wikipedias elit är mer kvalificerad (? – jag kanske hörde fel). Torsten säger att Britney Spears har en längre artikel än Sokrates, och menar att dels borde Sokratesforskare ägna mer tid åt artikeln, dels har han inget emot mycket information om Spears. Exempelvis tycker han själv: varför ska det finnas fem sidor om sport i en tidning? Skratt och applåder följer. Pokémonsidor kan också vara viktiga, för att de är populära. Man ska skriva om seriösa ämnen också.

Mange säger något jag missar, och sedan att nästa steg på Wikipedia måste vara att ge möjlighet för människor att bedriva originalforskning (ant. not.: originalforskning är idag inte tillåtet på Wikipedia), inte bara på Wikibooks. Människor måste själva få producera information. Jag berättar om hur jag började skriva på Wikipedia och då skrev mest om Pokémonfigurer och Harry Potter. Massor av Potter-artiklar flyttades senare till en egen wiki, vilket var lite synd; flytten ledde till att en bidragsgivare lämnade Wikipedia. Karl ställer en fråga jag missar. Mathias säger något jag också missade, men det var något om fackspråk och omskrivning och licenser.

Åhörare påpekar att det att göra forskningsartiklar fritt tillgängligt är helt separat från Wikipedia; det finns stora projekt, och en stor open access-rörelse, som är spännande. Mange säger att det fortfarande  är forskare som skriver det. Åhöraren menar att det behövs fler kanaler för människor att kunna skapa ny kunskap; det är svårt att säga exakt hur det ska se ut och vilken roll just Wikimedia ska ha och var det ska finnas. Men det var bara en kommentar på det här med vetenskapliga artiklar att det finns en stor rörelse som syftar till att tillgängliggöra forskningsartiklar.

Lennart säger att det finns exempel där forskare låter allmänheten vara med, exempelvis SETI, som går ut på att man laddar ner en skärmsläckare och så lånar projektet processorkraft från de som vill så söker den efter signaler från rymden. Det finns många andra sådana exempel, mycket inom astronomin men även inom ornitologin (ant. not.: ett exempel på ornitologisk användning är Rapportsystemet för Fåglar där fågelskådare kan rapportera in obsar som blir tillgängliga direkt både för allmänheten och forskare). Mathias menar att det finns olika beeteendeformer; forskning gör saker med ett visst mål. Det finns tyvärr överdrivet intresse för forskning (det är inte bra om alla blir forskare); forskningsresultatet kan man skriva om vilket kan vara intressant för många människor, men avhandlingar ska inte många läsa.

Lars frågar vad panelen tror borde hända inom ett år; vad borde vi ha att avrapportera till nästa års Wikipedia Academy i samröret mellan Wikipedia och den akademiska världen? Vad kan förrändras? Torsten tror att man kan kalla samman informationschefer inom universiteten och peka på dem här saken och således sätta fart på den akademiska världen. Mycket kan hända om ett år, och man kan hänvisa till universitetens egenintresse. Torsten är optimist. Mange hoppas på två grejer: för det första att man från universiteten släpper upphovsrätten på saker och ting, exempelvis porträttfoton. För det andra har Linköpings universitet anställt någon för att hjälpa forskarna skriva på Wikipedia, liksom Mittuniversitet.

Det vore bra om fler universitet gör så. Men det ärr inte viktigast, enligt Mange, att forskarna är med, utan att forskningen är med. Första steget är att det ska finnas en artikel om varje (jag uppfattar inte vad som sägs). Mathias säger att tredje uppgiften brukar glömmas upp. Inom universiteten har vi ingen meriteringsgrad för det här, så ibland hör han kommentaren “jag hörde dig i radion idag igen”, som om det vore lite dåligt att utföra den tredje uppgiften. Gör man för mycket sådant ses det typ som dåligt. Eftersom det inte är meriterande och den akademiska världen har ett eget språk och en egen publik är det svårt att få med dem. Bra vore om kommunikation med allmänheten ansågs meriterande.

Axel frågar: hur kan man förbereda [uppfattar inte] kommmunikationen? Mange anser att Wikipedia måste ändra attityd. Det borde vara okej att skriva om sig själv om man är neutral; majoriteten verkar hålla med Mange, hävdar han, men några protesterar. Finns ens forskning på Wikipedia blir det dominerande, för det hamnar först på Google och blir etablerat. Kristina menar att vi måste ha fler exempel, förebilder, att visa för forskare, på hur man kan använda Wikipedia. Man kan inte vänta på att någon annan ska göra det, utan måste göra själv. Torsten vill sätta det i ett politiskt sammanhang och påpekar att NE gjordes på statligt uppdrag; man ansåg att “vi behöver detta”.

Han menar att man bör be Gustaf Fridolin skriva en riksdagsmotion om att en Wikipediagrupp ska tillsättas; vi borde börja i toppen. När man söker på Riksdagens sökfält efter Wikipedia ser man att riksdagen använder Wikipedia. Lennart har intervjuat dem. Johan menar att framförallt gillar riksdagsledamöter att läsa om sig själva. Åhörare berättar att hen jobbat mycket med Wikisource och Project Runeberg (det senare är tuffare I copyright, lite mer lagens gråzon typ). Flera exempel finns på fall där Project Runeberg varit i upphovsrättens gråzon. Johan säger att Fridolin säkert vill lämna in en sådan motion, men vill ha hjälp att skriva det.

Jan föreslår att man använder besöksstatistik som meriterande. Mathias säger att om man är en stor personlighet är det väldigt viktigt att personens hemsida är vacker och bra, men under det är det relativt ointressant. Lennart menar att det kan vara så enkelt som dagstidningar gör, med en dela-länk till Facebook fast till Wikipedia. Libris databas har en sådan sak, och det är hyfsat enkelt att göra det för att enkelt citera texter. Axel frågar: när har ni sådana på alla publikationer? Mange berättar att idag får man forskningsanslag baserat på hur många som refererar till en. Men det kommer få konsekvenser: det gäller att höras och synas på nätet [något jag missade]. Lennart menar att ju enklare det är att referera artiklar, desto fler kommer göra det.

Axel säger att det finns massor av välskrivna akademiska artiklar som inte syns på Wikipedia. Idag är det bara forskare som slår sig för bröstet som syns där, andra syns inte. Kanske bör man starta ett Wikipedia-projekt? En åhörare säger något som jag missar eftersom vederbörande talar norska. En annan åhörare säger att har man ett oändligt arkiv behöver man inte väga ämnen mot varandra gällande vad som är viktigast, utan man kan ha med allt, oavsett om artikeln blir lång eller kort. Man borde kunna skriva om även irrelevanta saker (apropå vad jag sa om Potter-artiklarna som flyttades ut).

Det finns oändligt material att lägga in på Wikipedia som inte lagts in där, och ska man täcka allt borde man ta tag i uppslagsverken där copyrighten gått ut för att använda det. Upphovsrätt gäller 50 års copyright för bilder (om man fotar ett konstverk som är fritt), men i USA har de annnan lagstiftning. Det vore bättre med svensk lagstiftning. Mathias säger att det inte alltid stämmer med 50 år. Åhöraren säger joho. Mathias säger nähä. Axel avbrytet diskussionen. Lars inflikar att copyright alltid är mer komplicerat än man tror, och att det ofta inte finns inte prejudikat för ingen har kommit på tanken att piratkopiera ett gammalt uppslagsverk, eller så har alla uppslagsverk kopierat föregående.

Axel menar att vi börjar komma in på alltför små detaljer, och Lars menar att det alltid gäller med upphovsrätt. Torsten berättar att han själv en gång i tiden skrev av Bonniers lexikon (om jag förstår rätt?) apropå att folk kopierar Wikipedia idag, så det är inget nytt. Det finns massor av tangoinformation på Wikipedia vilket är fantastiskt. Lennart säger ”apropå tangokungar… nä”, han  tänkte mer på plagiat. Lennart arbetar ibland som manusredaktör och upptäcker folk som plagierar på de mest underliga sätt, och kopierar hela sidor med redigera-länk och allt (Kristina har också märkt det). Oftast räcker det med sunt förnuft för att upptäcka plagiat.

Mange för tillbaka den politiska aspekten och anser att copyright måste förenklas. Olika statliga verk borde redogöra varför de behåller upphovsrätten till sånt där det inte finns förutsättningar att få betalt; har man inget skäl (exempelvis att få in skattepengar) måste man tala om det på något sätt. Johan säger att apropå Public Domain-begreppet har svenskar ofta uppfattningen att ägandet är väldigt viktigt i USA, men gällande offentliga grejer har de progressiv lagstiftning. Man borde ha någon form av Public Domain-begrepp i Sverige: har skattebetalarna betalat för att ta fram information borde de få använda det.

Lantmäteriet säger sig ta betalt för kartdata, men i USA har ekonomin gynnats av att staten släppt kartdatan fri. Det finns mycket mer kartdataföretag som blomstrar, och det skulle vara ett jättelyft att göra det i Sverige också. Gällande politiken och upphovsrätten finns det en väldig okunskap. Vi har en ganska restriktiv upphovsrätt; till och med de politiska partierna kopierar varandra program, så de bryter mot reglerna de själva satt upp (Johan förstår inte varför journalisterna inte skriver om det). Det var nyligen ett stort debacle att Moderaterna kopierat Sverigedemokraterna, men ingen brydde sig om lagbrottet.

Mathias påpekar att upphovsrätt är svårt, säger politiker, men de säger aldrig att pensionssystem är svårt. Axel noterar en del uppsträckta händer, men säger att vi måste avsluta. Nästa år när vi har Wikipedia Academy, vad kommer det bästa ni gjort för att utöka samarbetet vara?, frågar han panelen, och efterfrågar ett kort, kort svar. Torsten säger att han kommer skriva om det, det kommer Kristina också. Johan ska införa PD-begreppet. Mange kommer kanske printa ut en gratis bok med Wikipedia-artiklar. Lennart ska skriva debattartiklar och försöka påverka, kanske man bör använda “kulturell allmäning” istället för Public Domain. Mathias säger något jag inte hör, och sedan antingen det eller skriva debattartiklar. Axel lämnar över till Jan.

Jag tackar Wikipedia Academy och alla talarna. Han vill tacka Kungliga Biblioteket för att få vara här (men ser ingen från Kungliga Biblioteket härinne). Ana förtjänar ett alldeles eget tack. En åhörare hänvisar till min blogg för referat av konferensen. Jag (som hade handen i luften samtidigt med åhöraren) säger adressen, men tillägger att jag främst skulle vilja tacka Jan. Jan får applåder. Avslutande fråga från Jan är var vi ska vara nästa år.

Sådär, äntligen klar med referatet! Jag vill tacka er stackare som orkat masa er igenom nästan en hel tvådagarskonferens i textform, och ser gärna kommentarer nedan, påpekanden om fel i referatet och så vidare. Imorgon – eller kanske senare då jag har mycket skolarbete – kommer ett sista, avslutande, sammanfattande blogginlägg med slutsatser från Wikipedia Academy 2010. Över till Wikipedia nu, skapa ett konto och skriv så tangentbordet glöder!

Har du några frågor eller funderingar om Wikipedia är du varmt välkommen att fråga mig, antingen på Wikipedia (det där är min egna diskussionssida, något alla användare som registrerar ett konto får), i en kommentar nedan till detta inlägg, eller e-mailledes (guldsiska snabela gmail punkt com). Eller om du föredrar kunskap via böcker kan du läsa Så fungerar Wikipedia av Lennart Guldbrandsson. Den finns på flera bibliotek och även online, helt lagligt.

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Wikipedia In Print – How to create custom books with a mix of content from the free encyclopedia


by calandrella at December 12, 2010 11:04 PM

December 11, 2010

Calandrella

Wikipedia Academy, dag två, del 9: Kristina Alexanderson

Fredagen den 26 november deltog jag på tvådagarskonferensen Wikipedia Academy (arrangören Wikimedia Sverige har nu bloggat om händelsen, liksom Olof Sundin på EXAKT-projektet, Skolbibliotek Öst, Kristina Alexanderson, Kristina Alexandersson igen samt Sue Gardner). Några dagar därpå – kanske som en konsekvens av konferensen – skrev 13 nätaktiva, varav flera konferensdeltagare, en debattartikel i SvD om att kulturarvet bör släppas fritt (något Wikimedia Sverige också bloggat om, liksom Mathias Klang och Kristina Alexanderson) på Kungliga Biblioteket (medarrangör var Forskningsavdelningen där). Nedan följer fortsättningen på min serie anteckningar från konferensen, som tar vid där det förra inlägget slutade.

Axel erbjuder oss köpa böcker med bilder från Regionarkivet som frisläppts i samarbete med Wikimedia Sverige. Därefter är det dags för kaffe och bullar. Under fikapausen diskuterar jag och några andra hur Så fungerar Wikipedia (en instruktionsmanual till och bok om Wikipedia) kan distribueras och/eller förändras (eventuellt kan intervjuerna plockas bort; boken är mycket lång och skulle kanske behöva förkortas). Efter pausen presenterar Axel nästa talare, Kristina Alexnaderonsson, som en webbstjärna, och applåder följer.

Nedan är den presentation (”Wikipedia i skolan”) Kristina använde vid sin föreläsning. Licensinformation finns på slideshare.net. Kristina har även själv bloggat om föreläsningen.

Kristina berättar att hon tittar på unga svenskars inställning til Internet. De tycker Internet är ganska eller mycket viktigt på fritiden, men inte så viktigt i skolan. Wikipedia används i skolan, men inte alltid med uttalat stöd för  att Wikipedia är den naturliga källan eller resursen i undervisningen. Ofta när man pratar med elever [jag missar något eftersom Lars visar mig en tweet om domen mot The Pirate Bay som just avkunnats] väljer de Wikipedia för att den är fri och tillgänglig. Wikipedia är uppskattad och enormt använd av eleverna, men inte så mycket av lärarna. Kristina berättar att hon en gång var i Kungsbacka (eftersom Mathias var där; Kristina säger att hon följer efter Mathias, till allmänt skratt).

I Kungsbacka mötte Kristina en lärare som berättade om en elev som kopierade en hel Wikipediaartikel och sedan raderade den, vilket gjorde att Urkund (ant. not.: ett automatiskt antiplagieringsverktyg) inte fungerade. Kristina blev glad och tyckte det eleven gjort var intressant, men läraren var orolig över hur hon skulle hantera det. Svaret är historiken. När läraren funderat kom hon dock fram till att det eleven gjort var bra, för han hade berättat vad han gjort. Vidare säger Kristina att man vanligtvis använder Wikipedia vardagligen främst för att kolla upp fakta, slå upp ord och använda fakta för skolarbete.

För Kristina är nätet större än att konsumera information. Skolan är en konstruktion som bygger på folkskolan som grundades 1842 (och gick i graven 1974). Vi har ingen folkskola längre, men skolministern tycker vi borde ha det. Skolan ska förmedla demokratiska värden, och grundläggande kunskaper, så eleverna kan bli demokratiskka medborgare. Det handlar inte bara om huvudstad i Burkina faso [jag missar något]. Vi säger “lita på en 10-årig teknik” till en skola som har anor till 1800-talet, vilket tar tid. Skolan är en gammal koloss som bygger på antika värden, och samhället har förändrats fort tekniskt. Vilka kunskaper ska skolan förmedla? Den demokratiska värdegrunden och kunskap om hur man ska hantera den verklighet vi lever i.

Näst bild i Kristinas presentation är kanske den som orsakar mest skratt hittills: det står ”Faust wtf?” (nummer 9 i bildspelet ovan). Sedan byter Kristina till en bild på storm troops från Star Wars som Googlesöker för “the droids we’re looking for”. [jag missar ngt] När Kristina frågar lärarna och eleverna (hon har dock inte gjort någon vetenskaplig undersökning) varför Wikipedia är högst i sökningar tror de det är för att Wikipedia betalar eller ägs av Google. Det finns ett kunskapsglapp här. Wikipedia är framgångsreceptet för alla som lyckas på nätet, hur man ska komma till topp 10 på Google. WP är en källa som ger kunskap om Internet.

Om vi får lärare att lära sig mer om Wikipedia skulle de också lära sig mer om Internet: länksystemet, internlänkar, öppenheten och så vidare. Vad är Internet? “Internet är världens största datornätverk [etc]” enligt Wikipedia. I skolan har inte Internet stor betydelse; den har större betydelse utanför skolan än i skolan. Wikipedia (eller internet? jag uppfattade inte) är ett system för enkel och effektiv kommunikation. Wikipedia är en del av funktionerna som finns på nätet; marknadsföring och så vidare (man kan köpa trovärdighet av varandra).

Wikipedia är ett tacksamt exempel för det kan användas till allting på Internet. Man kan också lära sig om CMS-system, som wikier visserligen inte är enligt Wikipedia själv. Man kan lära sig en hel del om konstruktion av text och källor. I det här verktyget finns massor av klotter och vandalism, och på skolan brukar många börja med att klottra; klotter kan vara bra. Riksdagen klottrar också på WP, enligt Tv8 (“världens mest trovärdiga källa”, som Kristina ironiskt lägger till). Något spännande på Wikipedia är anonymiteten; det är ett jätteuppslagsverk där man hyllar att man ska få vara anonym. Vilka konsekvenser får det? Hur ser vi på kunskap relaterat till anonymiteten?

Adam Svanell testade Wikipedias system (Kristina trodde med Wikipedias goda minne, men det stämmer inte) med hjälp av anonymitet. Vilka värderingar ligger bakom urvalet av artiklar? (Klang har en artikel på Wikipedia, men inte Kristina.) [jag missar något] I skolan lär man sig reflektera, inte besvara enkla frågar (typ huvudstaden i Burkina Faso). Vad är kunskap när man inte är auktoritet på det, utan kunskapen skapas av den senaste artikelredigeraren? Kunskap blir att kunna värdera/söka/använda information. Wikipedia är ett exempel på hur kunskap skapas i samarbete; så har kunskap alltid skapats. Men det är mer: det är också ett social media.

Eller? Kristina tittade igår och såg att Wikipedia efterlyser kvinnor. Hon tar ett exempel från diskussionssidan till artikeln om Göran Persson; tonläget är inte så inbjudande. Man borde fundera på vilket tonläge man använder till sina kamrater I det sociala mediet, och för att bjuda in kvinor borde tonläget förändras. När Kristina pratar med kvinnor som redigerar på Wikipedia säger de att de blir utskällda. [jag missar något] Wikipedia är en självklar källa, en källa för att hitta andra källor; Wikipedia är också en bra källa för journalister. Det är också bra källa för att lära sig hantera andra källor. Det vore bra att lära sig källhantering tidigt, bland annat är riksdagsledamöter och Aftonbladet inte så bra på att hänvisa till Wikipedia.

Kristinas elever använder glatt Wikipedia, copypaste:ar och länkar till sajten. Hur används källan? Lärare har folkbildningskrav, och eftersom de träffar alla ungdomar i skolan kan de verkligen visa på hur de används. Det är härligt att prata så mycket om källkritik. Kristina tar upp ett exempel från ett blogginlägg där någon menar att man kan kolla källhänvisningar (och separera fakta och fiktion) på Wikipedia men att det inte behövs, för Wikipedia-människor är passionerade. En student gjorde ett experiment på Wikipedia genom att ändra information om en författare, och journalisterna kan inte låta bli så de tar informationen från Wikipedia och sprider den. Vi måste också visa hur källan används (alla använder källan, inte bara unga utan även riksdagsledamöter och journalister).

Kristina refererar en elev som älskar Google och WP, men frågar sig hur pålitliga svaren är och drar massor av relevant fakta. En annan elev skriver att det är toppen, men citerar en text på engelskspråkiga Wikipedia om Enskilda Gymnasiet och skriver “Sen när har vi ett simlag och ett hockeylag?”. Artkeln beskrev också matrådet som ett gastronomiskt råd, och elevrådet ansågs vara mycket effektivt. Kristina och hennes elever menar att elevrådet var ineffektivt. Kristina var glad över elevernas källkritik, och hon frågade varför de inte ändrade. Sedan rättade Kristina felen själv (de mest fatala i alla fall; resten stod kvar eftersom de var underhållande och sanna beroende på vinkel).

Sedan skriver eleven till Kristina att någon har ändrat det här, men det var så för fyra månader sedan (som om Kristina inte skulle tro eleven)!  Så eleverna kan förstå att det redigeras, men trots det utgår de från att det som står på Wikipedia är sant. Kristinas skola har massor av elever som söker utomlands, och en elev har gjort artikeln om skolan, som nästan var korrekt. Det var en tidigare elev som skrivit artikeln. Kristina vet inte hur det fungerar med källkritikiI USA men han som skrev artikeln fick ett fyraårigt fullt ut betalt stipendium, och Kristina tror att Wikipedia spelade roll för det (då elevens tidigare skola som följd av elevens Wikipedia-artikel om den framställdes i bättre dager).

I skolan pratar vi inte mycket om upphovsrätt (mest att fildelning är dåligt), men Wikipedia är en bra källa för copyright. Wikipedia är en självklar källa; absolut borde skolan använda den för den är mångfascetterad och ger en bild av Internet. Kristina vill travestera ett citat och frågar om skolan är i början av slutet eller slutet av början? Hon slutar föreläsningen med “och så ska jag säga tack”. Applåder. Jag påpekar under följande frågestundatt det finns många korta artiklar i alla fall på svenskspråkiga Wikipedia utan särskilt mycket källor. “Jag vet”, säger Kristina. Lars menar att vi är för hemmablinda för att se lösningern på könsbalansproblemet, men Kristina ger ingen lösning.

Alex tackar Kristina och ger henne presentkort på att ge ut en bok från Wikipedia.

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)


by calandrella at December 11, 2010 05:09 PM

December 05, 2010

Calandrella

Wikipedia Academy, dag två, del 8: Martin Hellberg Olsson

Fredagen den 26 november deltog jag på tvådagarskonferensen Wikipedia Academy (arrangören Wikimedia Sverige har nu bloggat om händelsen, liksom Olof Sundin på EXAKT-projektet, Skolbibliotek Öst, Kristina Alexanderson samt Sue Gardner). Några dagar därpå – kanske som en konsekvens av konferensen – skrev 13 nätaktiva, varav flera konferensdeltagare, en debattartikel i SvD om att kulturarvet bör släppas fritt (något Wikimedia Sverige också bloggat om, liksom Mathias Klang och Kristina Alexanderson) på Kungliga Biblioteket (medarrangör var Forskningsavdelningen där). Nedan följer fortsättningen på min serie anteckningar från konferensen, som tar vid där det förra inlägget slutade.

Nu anländer Martin Hellberg Olsson till konferensen, och Axel presenterar honom som Belgienbaserad forskare och lärare. Axel vet inte vad han ska prata om, så Martin får säga det själv. De fixar tekniken. Martin berättar att han ska komma in lite mer i detalj och lite mer praktiskt och specifikt visa på hur Wikipedias textskapande (kortare avbrott inträffar på grund av teknikfail) process och interaktionen mellan Wikipedia-användare kan se ut. Det specifika fallet handlar om kontroversiellt innehåll; man ska komma ihåg att väldigt mycket som skrivs på Wikipedia inte är uppenbart kontroversiellt och inte skapar konflikter, men vad som är konfliktskapande är förvånande.

Vi kommer in på rent politiska frågor och något av ett trauma för svenskspråkiga Wikipedia, en diskussion om artikeln om Göteborgskravallerna. Martin började undersöka artikeln ur en annan synvinkel: hur artikeln kom att se ut. Hur det ser ut bakom; hur kommer man fram till vad som ska stå? Sedan februari 2009 har Martin doktorandtjänst i Belgien (han kommer dock sluta av personliga skäl och vet inte vad som händer med projekttet I fortsättningen). Inriktningen är att undersöka Wikipediainteraktion, specifikt gällande kontroversiella artiklar. Han har tittat på det här som en utveckling över tid i en enda artikel eller en grupp av artiklar och gjort fallstudier på det.

Martin ska gå igenom kommunikationsvägarna på Wikipedia, kolla på artikeln och ta upp ramarna förändring sker inom. Människor som finns på Wikipedia har olika åsikter om vad som bör komma fram, och kan vara där av olika anledningar, kanske för att man vill framföra sin version av världen eller kanske för att man gillar Wikipedias syfte (då kanske man snarare ger en klassiskt auktorativ bild än riskerar kontrovers). Detta är dynamiskt och förändras av en konstant diskussion. Det finns olika subarenor: diskussionssidor till artiklar och allmäna diskussionssidor. Han ska förklara hur saker hänger ihop som drag i en diskussion.

Om två personer reparerar en bil finns en konflikt, kanske en vet mer än den andra; i ett läge kanske man måste praktiskt visa hur något i bilen fungerar, och något liknande sker I diskussionen om WP. Göteborgskravallerna var en artikel som skapades ganska tidigt i svenspråkiga Wikipedias historia, en av de tidiga stora konfliktpunkterna när konflikthantering var på gång. Martin säger också att det känns lite nervöst att prata om saker som ett par närvarande varit inblandade i personligen. Diskussionen spridde sig över artikelns diskussionssida, ändringar och återställningar i artiklar, togs upp på allmänna diskussionssidor; det skapades alternativa artiklar.

Det är ett fall där man kan se konflikter kring olika användare även på användardiskussionssidor; man kan se den splittrade arenan och hur svårt det kan bli att följa både i efterhand och när det pågår en konflikt. Arkeologiskt försökte Martin samla ihop ändringar, först på diskussionssidan till artikeln, och sedan följde han länkar, gjorde diverse ändringar, och har på så vis hittat diskussioner/omnämningar av konflikten. Wikipedia är duktigt på att generera mycket text, innan han ens var klar med hopsamlande var det cirka 200 A4-sidor. Från och till har folk efterhand gått in och ändrat; ny information har kommit till.

Själva Wikipedia-händelsen har blivit en del av svenskspråkiga Wikipedias minne, de faktiska människornas och kulturens minne; diskussionen refereras ofta tillbaka till. Ändringar i artiklar kan vara kommunikation mellan användare, även på användarsidor (användarsidor användes för att göra uttalanden om hur det var att delta i diskussionen), metasidor användes (riktlinjer och sådant) utvecklas av gemenskapen (exakt hur fristående man är från stiftelsen är oklart; de faktiska formuleringarna av regler bestäms av gemenskapen, till exempel kan bildpubliceringsregler skilja mellan olika språkversioner).

Vidare användes kategorisystemet för att kommunicera; det kan få betydelse för vad WP egentligen säger. Martin kommr inte ihåg hur det kom upp i just detta sammanhang, men ska det sorteras under “historiska händelser”, “polisbrutalitet”, “terrorism”, “protester” och så vidare? Mallar är en annan sak (alltså sidor gjorde att kunna infogas på andra sidor); relevant här är olika typer av varningsmallar för exempelvis o-neutralitet. Om mallen ändras ändras alla sidor som har mallen. Väldigt viktigt är också där den direkta diskussionen förs, diskussionssidor knutna till artiklar (Diskussion:Göteborgskravallerna, Malldiskussion:POV).

Användardiskussionssidor används främst för att diskutera en viss användare, vilket blir väldigt personligt (”hur gör du här?”, men det finns positiva saker också). Sedan finns även centrala sidor som Bybrunnen, den stora centraliserade diskussionspunkten där det är sannolikt att en sådan här stor konflikt kommer upp i något läge. Det är alltså inte bara saker som finns på diskussionssidor som är en del av konflikten, utan det finns även i Wikipedia-namnrymden. Nu med liquid threads kan det finnas en teknisk skillnad mellan diskussion och icke-diskussion, men hittills är diskussioner vanliga wikisidor. Dessutom finns raderings-, flyttsidor och kommentarssidor av olika slag, en del av konflikthanteringen på Wikipedia.

Har man den omfattande synen på kommunikationen (även handlingar kan vara kommunikation) är användning av administrativa verktyg en typ av kommunikation. Man kommunicerar dessutom utanför Wikipedia, bland annat via mail (både wiki- och vanlig; mailinglistor finns också). Det finns även chatt, som IRC som har en speciell funktion: den hör inte till Wikimedia utan den är bara kopplad till vissa delar av communityt, den lagrar inga loggar och man får inte spara och publicera loggar enligt reglerna; man får inte citera någon utan tillstånd. Där löses ofta problem snabbt och i gammalt material kan hänvisningar hittas till IRC; IRC är mer avslappnat småprat där wikipedianer hänger helt enkelt.

Diskussion kan även ske IRL (det kan tänkas diskuteras på wikifikor; Martin har dock deltagit mindre i sådana än han önskat). Det kan vara problematiskt att kontakta utomstående partiska; att göra sådant skapar väldig upprördhet och har hänt här. Det är antagligen även nuförtiden inte särskilt accepterat. Många vill att särskilda människor ska söka sig till Wikipedia, sådana som tror på Wikipedia-idéen och neutralitet, snarare än någon som är där för att det är viktigt att bevaka en viss politisk agenda exempelvis; det senare är klart kontroversiellt.

Martin visar en diff (ant.kom.: en skillnad mellan två gamla versioner av en wikiartikel) mellan gamla versioner och berättar att det går att gå via historiken för att se vad som ändrats; det är dock inte alltid så enkelt överblickbart. En redigering kan vara inte bara tillägg utan även omformuleringar och strykningar, ofta med en kommentar (den kommentar Martin visar är av typen ”jag käner inte till att det hänt så jag stryker det”). Vad som händer är att någon ändrar någonting i artikeln (jag tror att jag missar något) och parallellt pågår diskussion på diskussionssidan; orden kan trots Wikipedia-riktlinjer om artighet bli skarpare än vad policyna är tänkta att tillåta.

Diskussionssidan blir en plats där folk som är inblandade i konflikten och de som söker medla försöker nå en punkt där de kan enas, åtminstone idealt. Det är viktigt att den finns så man kan förklara vad man menar, men man måste också kunna gå in i artikeln och visa vad man menar. Wikipedia har en grundförutsättning: det är en encyklopedi som vem som helst kan redigera. Det finns också nedskrivna policyn och riktlinjer som kan ifrågasättas (exempelvis neutralitet, vilket svårt att uppnå; vad är neutralitet?). En praxis utöver det nedskrivna utvecklas också. Tekniken ger en del av förutsättningarna (diskussionen kan föras inom ramen för wikitekniken där nya rubriker kan läggas till och ordningen ändras).

De personliga relationerna är viktiga; det större sammanhanget är också viktigt, det vill säga Wikipedia och systerprojekten, och bautauppslagsverksprojektet att sprida information ut till världen. Ramarna kan också förändras; till exempel uppstod förslag på organiserad medling, och även i senare medlingsdiskussioner hänvisas till Göteborgskravallerna. Det finns en parallell med delvis sammanhängande diskusion på olika platser. Mitt under den brinnande politiska konflikten sker ett försök att fixa layouten. Det är väldigt vanligt att på Wikipedia hänvisa till nedskrivna regler (policy och sånt); samma person (som i ett exempel hänvisat till nedskrivna regler? minns inte) återkommer med diskussion om diskussionston.

En ändring i en artikel kan vara en ganska direkt reaktion på något som sagts någon annanstans. Martin har några exempel på hur artikeländringar knuts ihop, men hinner inte brätta på grund av tidsbrist. Han hade tänkt jämföra med engelskspråkiga Wikipedias diskussion och göra teorianknutning; hur det blir med det är osäkert eftersom han kanske lägger ned projektet. Fortsätter han på spåret ska han ha fler och nyare svar. “Om det finns någon tid för frågor tar jag det gärna nu, annars tackar jag för intresset”, avslutar Martin till applåder (om jag minns rätt).

Mange01 ställer en fråga. Han säger att redigeringskrig kan vara bra för hur artiklar blir till slut fast det finns dåliga inslag. Martin svarar att det alltid kommer finnas mycket konflikter på Wikipedia, vilket i stor utsträckning är någonting bra och ska det inte föras i artiklarna är det svårt att se var det ska föras. Det kan leda till någonting som inte är väldigt slipat, men på något sätt lyfter det fram mer (än om artikeln bara skrivits av en person) de olika sidornas uppfattning. Att driva redigeringskrig handlar om andra saker än att ha rätt: tålamod, att kunna prata för sig, tid, att kunna Wikipedia-regler, atth ålla sig på rätt nivå och att ligga tillräckligt nära i sin idé om vad det borde stå som majoriteten på Wikipedia.

Det är inte perfekt, menar Martin, men det är bättre än om personer med avvikande åsikt bara håller sig utanför och inte vågar lägga sig i (det måste ses upp för). Mange01 säger att de destruktiva effekterna av redigeringskrig kanske kan mildras av IRL-kommunikation; att ringa kan vara bättre på tu man hand. Martin svarar att den diskussionen bör föras inom Wikipedia (hur man förhåller sig till det), men i vissa fall kan det nog vara bra att ta den på en mer begränsad nivå. Allt borde nog inte föras i det öppna och förs inte där heller. Axel bryter där för att vi ligger lite efter tidsmässigt.

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)


by calandrella at December 05, 2010 09:29 PM

December 04, 2010

Calandrella

Wikipedia Academy, dag två, del 7: Mathias Klang

Fredagen den 26 november deltog jag på tvådagarskonferensen Wikipedia Academy (arrangören Wikimedia Sverige har nu bloggat om händelsen, liksom Olof Sundin på EXAKT-projektet, Skolbibliotek Öst, Kristina Alexanderson samt Sue Gardner). Några dagar därpå – kanske som en konsekvens av konferensen – skrev 13 nätaktiva, varav flera konferensdeltagare, en debattartikel i SvD om att kulturarvet bör släppas fritt (något Wikimedia Sverige också bloggat om, liksom Mathias Klang och Kristina Alexanderson) på Kungliga Biblioteket (medarrangör var Forskningsavdelningen där). Nedan följer fortsättningen på min serie anteckningar från konferensen, som tar vid där det förra inlägget slutade.

Axel och Jan fattar ett beslut om schemat (vi ska först ha två föreläsningar, inte en, och sedan paus). Sedan presenterar Axel nästa talare Mathias Klang (som har en blogg), projektledaren för Creative Commons i Sverige och forskare vid Göteborgs universitet. Mathias tackar Axel och fixar lite tekniskt. Lars fotar, inte bara när de pratar utan också när de sysslar med andra grejer; han ska nog lägga upp några bilder på Commons efter konferensen. Nedan är den presentation Mathias använder vid sin föreläsning. Licensinformation finns på slideshare.net.

Mathias börjar med att säga att det är kul att vi är här, och kollar på klockan. Mathias ska blicka framåt och inte bara kolla på vad som händer dag utan också på vad som händer i framtiden. Han vill börja med ett citat av Wikipedias grundare Jimbo Wales som är ganska självklart (uppfattar inte riktigt).

Imagine a world in which every single person on the planet is given free access to the sum of all human knowledge. That’s what we’re doing.

Vad innebär detta? Det är ett djupt filosofiskt sammanhang – be careful what you wish for; it might happen. Om all kunskap blir fri kommer vi in på Dr Faustus. Faust var en arketypisk forskare när vi inte behövde tredje uppgiften utan bara behövde tänka. Faust kom fram till att han skulle aldrig hinna med sitt arbete; det fanns för mkt kunskap. Djävulen kom och erbjöd honom det ultimata avtalet: du får tillgång till all världens kunskap här och nu, men du måste ge din själ. Faust struntade i själen (som med dagens forskningsanslag; skratt bryter ut).

Fausts problem var att han upplevde ett antiklimax; han använde inte kunskapen så bra. När Faust levde var information en bristvara; idag finns det också en begränsning, men den är bara teoretiskt (exempelvis finns massor med information om resultat i peruansk fotboll och Pokémonutveckling åtminstone på engelskspråkiga Wikipedia). När vi har så mycket information, “one word of truth shall outweigh the whole world”. Nu är plötsligt Jimbo lika med djävulen. Vad händer då när man har tillgång till all kunskap (om man har nätanslutning)? Vad gör vi nu? Vi måste förändras, vi kanske inte vill, men vi måste. Vi måste vara relevanta, i första hand för att undvika lärandesituationen där man blir uttråkad av informationen.

Mathias blir upprörd av vissa former av inlärning via läxor, och hur kort tid kunskapen finns kvar när man pluggat. Han frågar vad huvudstaden i Burkina Faso heter, och någon ropar ”Ouagadougou”. Mathias är fortfarande fascinerad av huvudstaden i Burkina Faso, men är det kunskap? ”Det är i alla fall roligt att säga det”, kommenterar den i publiken som kunde det till allmänt skratt. Mathias menar att sitter man i en frågesport är det relevant men annars är det onödigt. Han berättar att han och hans pappa diskuterat om ifall Jönköping eller London ligger närmast Göteborg; pappan menade att det geografiska var viktigast, medan Mathias hävdade att det ena istället ”kändes” närmare och mer åtkomligt än det andra.

Vi måste förändra frågorna. Vi ska inte fråga ”vad?” (som är enkelt) utan ”varför?” som är mycket svårare att rätta för lärare, men mycket roligare att läsa. Faust gjorde alltså ett misslyckande; han hade inte syfte med informationen (och ångrade sig senare), och han satsade på fel saker. En kort diskussion jag inte riktigt hänger med på följer om Faust. Sedan menar Mathias att det finns fyra huvudproblem:

1. ”Wikipedia isn’t reachable and suddenly nobody knows anything anymore.”, twittrade någon när Wikipedia nyligen låg nere. Detta är intressant; idag är kunskap inte att veta vad huvudstaden i Burkina Faso är, utan kunskap är möjligheten att ta reda på Burkina Fasos huvudstad. Men finns det baskunskap som alla bör kunna? Ett exempel är att alla elever skulle läsa filosofi – men vore inte livräddning bättre? Måste vi ha en viss grundkunskap, eller räcker informationssökning?
2. Illusion av kunskap. Platon berättade om när uppfinnaren av det skrivna ordet pratar med den egyptiska kungen, som menar att det inte är riktig kunskap – riktig kunskap är sådant som man kan utantill.
3. Vem är experten? Detta är ett internproblem (eller Internetproblem?). Folk som inte besitter kunskap kan få övertaget.
4. Det vi får gratis värderar vi inte. Är det för lätt att få kunskap värderar vi det inte; vi måste kanske göra Wikipedia svårare, till något som måste erövras.

Lösningen är att vi tvingar folk till skapande. För att människor ska förstå kunskap måste de själva vara med och skapa kunskap. Då kommer man lära av misstag, och att lära av misstag verkar sitta bättre än huvudstaden i Burkina Faso. Att tvingas skapa kunskap innehåller delmoment som ”vad är en källa?” och så vidare. Man får träffa på upphovsrätten, vem är ägaren av en viss kulturell produkt? Kan vi äga kunskap; kan vi avgränsa kunskap? Detta kan man egentligen inte förstå helt innan man själv blir skapare.

Det finns väldigt många artiklar på Wikipedia, men Mathias menar att i en värld av överflöd – och vi har för mycket information – kan vi inte nöja oss med en viss gräns, utan vi måste hela tiden skapa mer information, för bara genom det förstår vi informations värde, och först när man förstår det förstår man kunskap. Mathias säger något om Burkina Faso igen, och där vill Mathias stanna. Applåder utbryter. Han får också en bok och tackas av Axel; åhörarna applåderar igen.

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)


by calandrella at December 04, 2010 09:17 PM

November 17, 2010

Palnatoke

Skriv om dig selv på Wikipedia!

Det er ikke sjældent, at vi på Wikipedia oplever at folk ønsker at skrive om sig selv eller deres arbejdsgiver – og det er jo også dejligt, at nogen, der ved noget om virksomheden gerne vil bidrage. Desværre lader det til at være stort set umuligt for marketingafdelinger at skrive om firmaet udefra – i de få tilfælde, hvor det er lykkedes, er det næsten uden undtagelse fordi teksten er strengt faktuel og egentlig ikke værd at læse, fordi den handler om virksomhedsstruktur, økonomi og lignende detaljer. Den spændende historie om hvad virksomheden egentlig er for en størrelse bliver aldrig fortalt neutralt af virksomheden selv.

I Wikipedia-communityet er der ganske mange, der har lært at genkende kopieret stof og corporate speak, så hvis man beslutter sig for at man er dén ene, som faktisk godt kan skrive neutralt og læseværdigt om sin arbejdsgiver (eller sig selv), er der stor chance for at man bliver opdaget – og at man i den sammenhæng kan få et par gode råd ganske gratis og uden omsvøb.

OK – lad os så antage at din virksomhed virkelig er markedsledende i sin branche og at det derfor er en alvorlig mangel ved Wikipedia, at virksomheden ikke er med; hvad gør man så?

Der er flere muligheder:

  1. Den allermest tilbagelænede: Man venter på at resten af verden, herunder Wikipedias skribenter, opdager at man mangler.
  2. Lidt mindre tilbagelænet: Man skriver virksomheden på “efterspurgte artikler” og sætter sig til at vente.
  3. Den gode skriveøvelse: Man bidrager til artiklen om sin branche og sørger for med ordentlige kilder at beskrive top-tre i branchen; man gør naturligvis virksomhedsnavnene til links. Og venter.
  4. Samarbejdsøvelsen: Man gør som i punkt 3, men tager kontakt til sine kolleger i de andre topfirmaer i branchen. Når man så i fællesskab har forbedret brancheartiklen, aftaler man at skrive om hinanden. Dermed får man dels den rette synsvinkel, nemlig udefra, dels kender man nogle af sine medskribenter og kan i fællesskab skabe eller påvirke normen for hvad der skal være med i en artikel om firmaer i ens branche.

DISCLAIMER: Dette er ikke udtryk for nogen officiel Wikipedia-politik, men er mine personlige overvejelser. Jeg håber naturligvis at der er sammenhæng mellem politik og overvejelser, men garanterer intet.

by Ole at November 17, 2010 09:49 PM

July 25, 2010

Palnatoke

Gør noget for Wikipedia, II (indtal en artikel)

Hvis man arbejder med lyd (og det er der jo en del, der gør), kan man indtale en Wikipedia-artikel – se WP:IA. Det er en fordel, hvis man vælger en artikel, som er nået et stykke af vejen i Wikipedias kvalitetsmærkningsproces, og som ikke er midt i en større omskrivning.

Man kan naturligvis ikke vide om nogen går i gang med at redigere artiklen, netop som man sætter munden til mikrofonen, men man kan kigge i artikelhistorikken og se om der har været aktivitet for nylig.

Hvad kvalitetsmærkningen angår, så er der lige nu 17 fremragende artikler, 93 gode og 238 lovende artikler – og hver uge er der en ny, som bliver ugens artikel (UA-processen er ikke p.t. koblet til den anden proces).

Indtalte artikler er naturligvis underlagt samme rettigheder som det materiale, de baserer sig på, altså typisk CC-BY-SA.

by Ole at July 25, 2010 02:02 PM

July 24, 2010

Laaknor

Tilbake fra Wikimania, oppsummering og refleksjoner

Da har man endelig kommet seg hjem fra Gdansk, Polen og i normal rytme igjen etter en kjempebra konferanse.

For første gang var det flere nordmenn enn Jon Harald tilstede; vi var tilsammen 4 nordmenn (+ en fra Finland som for tiden bor i Norge), og vi tilbragte mye tid sammen med en gjeng svensker som tok båt fra Stockholm. Det ble en veldig hyggelig opplevelse, og vi fikk pratet mye (spesielt om språk og forskjellige kulturer i forskjellige land).

Før Wikimania

Kjetil, Jon Harald og jeg kom til Gdansk på onsdag, mens konferansen begynte på fredag morgen. Jon Harald kom sammen med svenskene med båt (etter en imponerende haiketur fra Trondheim), mens Kjetil og jeg var kjedelige og tok flyet. Etter at vi hadde fått sjekket inn på forskjellige sovesteder, ble vi sittende sammen med svenskene på en resturant, og prøvde litt tradisjonell polsk mat. Veldig sterk mat (mye bruk av løk og andre grønnsaker med sterk smak), men godt.

Torsdag tok Kjetil og jeg en tur rundt i byen med kamera, og ble litt kjent i byen. Endte til slutt opp på en gammel festning med god utsikt over byen (se mine bilder på Picasa). På kvelden var det på nytt resturantbesøk med svenskene, men vi fikk også med oss Effeietsanders fra Nederland og Waldir fra Kapp Verde.

Konferansestart: fredag

Konferansen åpnet med et foredrag av Foundations daglige leder; Sue Gardner. Hun kunne fortelle litt om året som har gått, spesielt i forhold til Usability og Strategic Planning, planene om å ansette 44 nye mennesker (i hovedsak teknisk, men også endel relatert til chapter-utvikling), og planer om å jobbe hardt med å få Wikipedia utbygd i den sørlige delen av planeten.

Etter Sue Gardner kom hele styret i stiftelsen frem, og fortalte litt om utskiftningene i styret (Michael Snow ble ikke gjenvalgt som chapterrepresentant, en plass som ble overlatt til Phoebe Ayers, og Ting Chen overtok som styrets leder). Det var litt høytidlig takking av Michael Snow for innsatsen han har gjort, samt noen spørsmål fra publikum som ble besvart av forskjellige styremedlemmer.

Paralellsesjoner

Etter åpningen var det paralellsesjoner. Første sesjonen jeg deltok på var «Chapters: Collaboration and Coordination», hvor først Creative Commons holdt litt introduksjon til sitt arbeid med å bygge en organisasjon over hele verden. Det andre foredraget på denne sesjonen var en introduksjon til Wikimedia Asia, hvor flere asiatiske land bygger samarbeid i Asia.

Den neste sesjonen jeg deltok på var MultiWikiMedia, hvor først Michael Snow brukte 40 minutter på å informere om hva Wikimedia Commons er for noe; noe de fleste andre nok kunne klart på 5 minutter… Det neste foredraget var av Guillaume Paumier, som jobber for Wikimedias Usability-prosjekt (prosjektet som nå har rullet ut nytt design på Wikipedia, og flere andre forbedringer rettet mot nybegynnere som skal komme). Han informerte om undersøkelsene som var gjort om brukervennligheten i Wikipedia, og om endringer som kommer; spesielt den nye prototypen til Wikimedia Commons som trenger testing og tilbakemeldinger.

På slutten av MultiWikiMedia-sesjonen kom det et lite foredrag av en av arrangørene av Wikimania, som omhandlet et prosjekt han jobbet med på 3D, og han viste oss et ganske spennende prosjekt med 3D-basert navigering «i wikien».

Neste sesjon var Usability Initative & Informing Design with data, hvor det var flere foredrag + en spørsmål og svar-sesjon rundt Usability Initative.

Lørdag

Lørdag morgen begynte dagen med «Chapters: The Good, The Bad and the Ugly». Denne begynte med en paneldebatt (litt feil begrep, siden publikum var minst like mye med som de som satt i panelet), om hvordan Wikimedia kan vokse, og hvilken rolle chapterne kan spille i denne prosessen. En ting som er verdt å legge merke til her, og som gikk igjen gjennom hele diskusjonen, var at Erik Möller (visedirektør(?) i Foundation) sa at han mente at chapterne som medlemsorganisasjoner var et feilsteg, og at det hadde vært bedre om chapterne «bare var en juridisk enhet som representerte Wikipedia og de andre prosjektene», i stedenfor at man skal fokusere på tradisjonelle aktiviteter som medlemsverving og konkurrering i å ha flest mulig medlemmer. Det å måtte ha en bevist holdning til en innmelding, og byråkratiet med medlemsskap er i utgangspunktet i strid med Wikimedia/Wikipedias grunnprinsipper om at alle kan delta, så lenge de prøver å gjøre noe postivt.

Etter paneldebatten hadde Harel fra Israel et ganske spennende foredrag om konflikter mellom chaptere og nettsamfunn, og størstedelen av salen kjente seg igjen i karakteriseringer av «motparten», når han kom med «hva sier nettsamfunnet om chapteret» og «hva sier chapter(styret) om nettsamfunnet».

Neste sesjon var for meg en introduksjon til Semantisk MediaWiki, et system som jeg tror kan gjøre mye for å gjøre systematisere data på Wikipedia; data vi i dag «kun» har i ren tekst, og ikke i et automatisk og søkbart format.

Etter lunsj ble det for meg sesjonen «Ortega & Möller», hvor først Felipe Ortega informerte hvordan prosessen med Flagged Revisions på tysk Wikipedia hadde fungert, med visning av forskjellig statistikk. Etterpå hadde Erik Möller et eget foredrag om hva han mente statusen på de forskjellige prosjektene var, hvilke utviklingsmuligheter de hadde, og hvilke feller man måtte unngå. Et veldig spennende foredrag, som viser ganske tydelig at det er Wikipedia som driver WMF fremover, og at de andre prosjektene mer eller mindre blir støtteprosjekter for Wikipedia.

Etter dette ble det sosialisering med endel forskjellige folk fra det internasjonale miljøet for min del, før det ble premiere av dokumentaren Truth in Numbers?, en film på omtrent halvannen time, med en Q&A-sesjon med Jimmy Wales og hovedpersonene bak filmen etterpå. Filmen var i mine øyne veldig spennende, og jeg gleder meg til den kommer ut på DVD.

Søndag

Dagen begynte med Jimmy Wales’s foredrag «State of the Wiki», hvor han i hovedsak fortalte om satsningen på utvikling av Wikipedia i den tredje verden, og for å opprettholde språk som er på vei til å forsvinne, til fordel for de større språkene. Han hadde intervjuet endel folk via Skype, og ba om å få tilbakemeldinger på tekniske og organisatoriske problemer for dems språk. Til slutt spurte han de han intervjuet om det var noe han personlig kunne bidra med, hvor alle var fullstendig enige om at Jimmy var fullstendig ubrukelig, men at de gjerne ville ha han på besøk.

På søndagens første paralellsesjon dro jeg på «From WMF with Love: Update for developers». Første foredrag her var av Tomasz Finc, og handlet om satsningen på mobil og offline visning av Wikipedia, bl.a. WikiReader, og betydningen av dette for utberedelse av Wikipedia i den tredje verden, hvor strøm og internett er mangelvare. Etter dette holdt Roan Kattouw et foredrag om «Why your extension will not be enabled on Wikimedia wikis in its current state and what you can do about it; performance, scalability and security for extension developers», som omhandlet kriteriene for hva som skulle til før utvidelser etc. blir aktivert på Wikimedia Foundations prosjekter. Et veldig spennende foredrag for de som driver med MediaWiki og utvikling, selv om mye av det som ble sagt sier seg selv: med flere hundre millioner besøkende i måneden, så installerer man ikke hva som helst uten grundig testing, testing, og mer testing; en prosess som tar tid.

På mitt siste foredrag holdt Multichill et foredrag om masseopplastning av filer til Commons, og litt teori om hvordan man programmerte dette.

Resten av tiden på søndag ble for min del tilbragt med møte mellom stewards, og vi diskuterte mye om hvordan utvikle WMF-prosjektene videre. Et av resultatene fra disse diskusjonene var at stewards fremmet forslag om en Global Arbitration Comitee på meta, i et håp om å få bedret konflikthåndtering, spesielt på små wikier/små språk.

I alt var Wikimania i Gdansk en veldig spennende konferanse, og jeg håper å få dratt tilbake når det neste år skal arrangeres i Israel. Jeg håper også at flere nordmenn har lyst til å være med da, og at vi kan få dratt en større gjeng (selv om det i år var den største delegasjonen som har dratt til nå)

by Lars Åge Kamfjord at July 24, 2010 03:17 PM

July 13, 2010

Palnatoke

Gør noget for Wikipedia, I

Hvis du vil gøre noget for Wikipedia, kan du for eksempel tage et godt billede og lægge det op på Wikimedia Commons. Billeder derfra kan benyttes på alle sprogudgaver af Wikipedia, Wiktionary, Wikisource, Wikibooks og så videre. Du vælger naturligvis selv, hvad du vil tage billeder af, men på findvej.dk kan du se, hvilke danske Wikipedia-artikler, der har geografiske koordinater, men mangler billeder – i alt fald, hvis de er tagget fornuftigt.

Du skal naturligvis være opmærksom på ophavsretten – selv om det kan være fuldt lovligt at tage et billede, kan det godt være problematisk at dele det med andre…

by Ole at July 13, 2010 02:23 PM

Hvad kan du gøre for Wikipedia?

Wikipedia er en encyklopædi, men man kan sagtens være med-encyklopædist uden at skrive en masse artikler. Man kan for eksempel:

  1. rette stavefejl
  2. tage et godt billede
  3. give penge
  4. indtale en artikel
  5. invitere wikipedianere på studiebesøg
  6. udlåne udstyr
  7. deltage i diverse arrangementer

Mere om hver af disse muligheder senere..

by Ole at July 13, 2010 10:43 AM

May 25, 2010

Laaknor

Kjør Wikipedia uten internett-tilgang

Har fått et par spørsmål om hvordan man kan ha tilgang til Wikipedia uten å ha internett-tilgang. Nye regler i forbindelse med avvikling av eksamen i ungdomsskolen og videregående skole gir elevene mulighet til å bruke alle virkemidler, så lenge de ikke kan kommunisere med hverandre, og den metoden jeg beskriver er dermed fult lovlig å bruke, men jeg vil anbefale at IT-ansvarlig på skolen gjennomfører den, og ikke at hver enkelt elev gjør dette på egenhånd, fordi det kan være relativt store datamengder som tar mye plass.

Last ned databasedump av Wikipedia

Wikimedia Foundation som er stiftelsen som står bak Wikipedia gjør alt innhold fra Wikipedia tilgjengelig på download.wikimedia.org. Velg ut de databasene du er interessert i, og last ned filen «pages-articles.xml.bz2″ i den siste databasedumpen som er gjort tilgjengelig:

  • Wikipedia på bokmål/riksmål: nowiki
  • Wikipedia på nynorsk: nnwiki
  • Wikipedia på engelsk: enwiki

Last ned WikiTaxi

WikiTaxi er en offline reader som kan lese databasedumpene som du akkurat har lastet ned. Den kan finnes på www.wikitaxi.org.

Konverter XML til WikiTaxi-database

XML er et veldig fleksibelt format, men det er tungvindt å gjøre søkbart. Derfor må databasedumpen konverteres til WikiTaxi-database. Dette gjøres med programmet wikitaxi_import.exe som følger med WikiTaxi. Fyll inn hvor du har lagret xml’en du vil konvertere i første feltet, hvor du vil at databasen skal lagres i det andre feltet, og trykk på Import. Programmet vil nå jobbe en stund med å konvertere dataen (for meg brukte den ca. 5 minutter på Wikipedia på bokmål)

Start WikiTaxi.exe

Dersom du bare trykker på WikiTaxi.exe vil du få opp en bruksanvisning med beskrivelse av programmet og hvordan du bruker det, i begynnelsen av denne vil du også få en lenke for å åpne en ny fil, hvor du kan bla deg frem til hvor du har lagret den konverterte databasen i forrige steg. Åpne filen og du får opp teksten fra Wikipedia, med søkefelt for å finne artikler.

Du kan også spesifisere hvor databasen ligger direkte ved å skrive adressen til .taxi-fila som en parameter til wikitaxi.exe slik:

p:\Applikasjoner\Wikipedia\WikiTaxi.exe p:\Applikasjoner\Wikipedia\nowiki\nowiki.taxi

by Lars Åge Kamfjord at May 25, 2010 09:15 PM

May 17, 2010

Jon Harald Søby

Dio er død

… og det vises på statistikken. Artikkelen hadde mellom 9  og 15 daglige visninger fram til i går, da hadde den 3300 visninger. Forrige måned lå tallet på mellom 0 og 36 visninger. Man ser samme trend på artikkelen om bandet, som har hatt mellom 5 og 12 daglige visninger denne måneden, fram til i går, da den hadde 984 vinsinger.

Man ser sjølsagt også samme trend på andre wikipedier; på engelsk hadde artikkelen mellom 1700 og 2300 daglige visninger fram til i går, da den hadde hele 342 700 visninger. Dette viser bare hvor mye brukt Wikipedia er i situasjoner der noe(n) plutselig får mye oppmerksomhet, og tilsier også hvor viktig det er at slike artikler er oppdatert. Se også statistikken for Eyjafjallajökulls vulkanutbrudd 2010, som jeg oppretta natt til 16. april.

by Jon Harald Søby (noreply@blogger.com) at May 17, 2010 05:34 PM

May 16, 2010

Jon Harald Søby

Facebookside for Wikipedia på bokmål og riksmål

Jeg har oppretta ei tilhengerside for Wikipedia på bokmål og riksmål på Facebook. Målet med sida er å profilere Wikipedias artikler og å forhåpentligvis rekruttere nye skribenter. Så bli tilhenger og inviter vennene dine. :-)

by Jon Harald Søby (noreply@blogger.com) at May 16, 2010 04:13 PM

May 10, 2010

Jon Harald Søby

Ukas konkurranse, uke 19

Ukas konkurranse

Ukas konkurranse på bokmålswikipedia for denne uka er Afrika sør for Sahara. Den går ut på å forbedre den totale dekninga vår av artikler relatert til Afrika sør for Sahara. (Og jeg har et «lite» ess i ermet, håper bare at jeg får det ferdig i løpet av uka.)

by Jon Harald Søby (noreply@blogger.com) at May 10, 2010 01:37 AM

April 14, 2010

Laaknor

Spennende uke neste uke

Jeg må si jeg gleder meg til neste uke. Mandag 19. april begynner konferansen GoOpen i Oslo, Norges største konferanse om åpen kildekode (jeg har selvfølgelig vært med der hvert år), og jeg får mulighet til å møte mange andre i miljøet i Norge (er ofte kjente navn fra et eller annet prosjekt jeg har vært borti). På kvelden skal det være årsmøte i Wikimedia Norge, hvor jeg har blitt innstilt som ny nestleder, en post jeg virkelig har lyst på, siden jeg har mange prosjekter jeg kunne tenke meg å få gjennomført, og som nestleder har jeg god mulighet til å få gjennomført disse på en god måte. Etter årsmøtet blir det wikitreff, noe som trolig betyr muligheten til å prate med masse nye folk jeg ikke har møtt annet enn på Wikipedia.

Dagen etter, tirsdag 20. april, skal jeg holde foredrag på GoOpen, noe som trolig blir det største foredraget jeg har holdt til nå (men forhåpentligvis ikke det siste :P). Har endelig fått satt meg ned og skrevet litt på foredraget mitt i dag (gått med mye tid for å forberede årsmøtet i Wikimedia Norge de siste ukene), og tror nok det skal gå bra.

by Lars Åge Kamfjord at April 14, 2010 03:26 PM

March 28, 2010

Eirik Newth

Respekt for minister’n

Om du ikke har rukket å gjøre det ennå, så skynd deg å lese kulturminister Anniken Huitfeldts svar til Morgenbladet-redaktør Alf Van der Hagens frontalangrep på hennes avgjørelse og begrunnelse for ikke å overta ansvaret for Store norske leksikon (SNL). Huitfeldt svarer virkelig glimrende, og gjør blant annet kort prosess med van der Hagens lettvinte argument om at et nei til statlig overtakelse av SNL innebærer en generell avvikling av norsk kulturpolitikk.

Deretter påpeker hun noe jeg har oversett i debattfarta: Kunnskapsforlagets eget prisanslag bør selvsagt tas med en stor klype salt. Forlagsbransjen pleier aldri å legge skjul på at forleggeri er en kostbar affære, og hvis dette leksikonet var så rimelig i drift som det blir påstått, ville eieren neppe ha vært like støvsugerselgeraktig desperat etter å bli kvitt det. Hva mer er:

Etter å ha vurdert denne saken siden november og innhentet informasjon fra flere land, er jeg nokså overbevist om at et oppdatert, statsfinansiert norsk oppslagsverk vil koste adskillig mer enn 32 millioner kroner. Det er ingen tvil om at kravet til faglig bredde og kvalitet vil bli større hvis oppslagsverket er statlig finansiert. I et statlig leksikon må vi nok basere oss på flere fagansvarlige på hvert felt.

Med andre ord: SNL i sin nåværende form holder ikke faglig mål til å danne grunnlag for et statsforlag, blant annet fordi man ikke har sørget for å ha mange nok av de mye omtalte og opphausede synlige fagansvarlige. Ouch. Etter dette svingslaget fratar likevel ikke ministeren SNL-folket alt håp, men sier:

Alternativet til offentlige anbud er å endre regelverket og å opprette en leksikonstøtte som også andre aktører kan søke om, slik vi blant annet kjenner pressestøtten.

Her hinter Huitfeldt om en praktisk og rettferdig løsning på problemet. Skal man først ha offentlig leksikonstøtte, så bør den organiseres slik at den bidrar til å heve kvaliteten for alle skattebetalende leksikonbrukere – ikke bare mindretallet som foretrekker SNL. Det kan ikke herske noen tvil om hvem “andre aktører” er i denne sammenhengen, og jeg føler meg vel heller ikke helt uhildet i min støtte til Huitfeldts løsningsforslag etter å ha foreslått følgende på seminaret “Kulturrikets tilstand” ifjor:

[…] SNL [trenger] driftsstøtte. Den bør ikke tildeles etter ad-hoc-prinsippet. I første omgang vil det handle om å bevare produksjonsmiljøet, på lengre sikt må dette inngå i en bredere strategi for offentlig satsing på kunnskapsbaser. En slik strategi må anerkjenne at vi har to likeverdige leksikonmiljøer i Norge.  […] Wikipedianerne har altså lykkes der bokbransjen har sviktet, og alt tyder på at Wikipedia vil sette standard for dette feltet i langt tid framover. I den grad Wikipedia trenger det, bør også dette kunnskapsmiljøet tilbys offentlig støtte.

Uansett har SNL-saken utviklet seg til å bli en sak der Huitfeldt viser at hun har et langt bedre grep om denne delen av norsk virkelighet enn de mange kulturkonservative som ufortrødent forsetter å argumentere som om årstallet var 1910. Jeg har ikke rukket å sjekke det, men også i Store norske må det da stå et sted at utdanningsnivå, samt generell tilgang på kunnskap og teknologi har gjort enorme fremskritt siden Wollert Konow var statsminister?

Share/Bookmark

by Eirik at March 28, 2010 08:35 AM

March 16, 2010

Laaknor

En preferansepolitikk for åpen kildekode som fungerer

For skolenettet i Tønsberg og Nøtterøy kommuner har vi siden samarbeidet om felles plattform begynte i 2004 hatt en preferansepolitikk for åpen kildekode. Ikke fordi åpen kildekode er så mye bedre enn annen  programvare (vi mener jo selvfølgelig at den er bedre som prinsipp, men det kommer helt ann på produkt til produkt også), men fordi vi ikke ønsker at tilgang til programvare skal hindre tilgang til maskinvare.

Vår preferansepolitikk for åpen kildekode kan oppsummeres slik: Tilgangen til programvare skal ikke sette en begrensning på antall maskiner vi kan ha tilgjengelig for lærere og elever.

Med utgangspunkt i dette, så prioriterer vi lisenser til programvare slik:

  1. Fri programvare/åpen kildekode – Ingen begrensninger på antall maskiner/antall brukere. Er produktet bra, så betaler vi for produktet, enten symbolsk sum, eller «noen lisenser».
  2. Gratisprogrammer (er gratis, så vi prøver å få lagt det inn, siden kommuneøkonomien ikke er den feteste i verden, men kan ofte ha endel problemer i forhold til lisensen, f.eks. hvis lisensen gir forbud mot å vidredistribuere eller konvertere en setup.exe til MSI-format for automatisk installasjon… Opphavsrett er vanskelige greier!)
  3. Lisens for hele kommunen/alle skolene i kommunen.
  4. Lisens for enkeltskoler (vi aktiverer kun programmet for de skolene som betaler for det)
  5. Lisens per bruker (antall innbyggere/elever/lærere i kommunene er ganske statisk), eller lisens for samtidige brukere (vi har kontroll på samtidige brukere via ZenWorks)
  6. Lisens per maskin

Stort sett alle programmene vi har tilgjengelig for skolene, ligger på de tre første lisenstypene, og det vi har av programmer på de to siste lisenstypene er stort sett Novell eDirectory/Zenworks, og antivirus. Hadde vi hatt en større andel av de to siste lisenstypene, hadde vi fått endel problemer; hver gang skolene skulle kjøpe inn nye datamaskiner (skolene betaler for maskinene selv, mens det aller meste av programvaren betales av IT-avdelingen), så hadde hver eneste satsning på IT fra enkeltskoler, betydd problemer på IT-budsjettet. Alternativet hadde vært at skolene ble overført betalingen av programvaren også, noe som mest sannsynlig ville medført at skolene skulle spare penger ved å droppe tilknytning til eDirectory/Zenworks (og dermed få frittstående maskiner som ikke ble driftet av IT-avdelingen) eller antivirusen.

by Lars Åge Kamfjord at March 16, 2010 11:52 AM

March 15, 2010

Jon Harald Søby

Ukas konkurranse, uke 11

Ukas konkurranse

Ukas konkurranse på bokmålswikipedia for denne uka er blindveisider. Den går ut på å utvide og sette inn lenker i artikler som ikke fører noen steder.

by Jon Harald Søby (noreply@blogger.com) at March 15, 2010 05:19 PM

March 13, 2010

Ainali

Uppdateras Wikipedia snabbt?

Jag har precis publicerat en blogpost på Wikimedia Sveriges blog med titeln Uppdateras Wikipedia snabbt?

Det är ju så klart ingen studie man kan dra långtgående slutsatser av men jag tycker ändå att det är intressant att se hur det kan se ut för en aktuell artikel, och att den är aktuell kan indirekt visas genom antalet besökare.

by admin at March 13, 2010 10:21 PM

Laaknor

Store Norskes siste sleivspark?

Ja, da har nyheten endelig kommet; Store Norske Leksikon legger ned fra 1. juli (merk at pressemeldingen er kvalitetssikret…), fordi Kulturdepartementet ikke vil finansiere produktet deres, som har feilet ganske kraftig.

At Store Norske kan greie å skrive en pressemelding som de har gjort syns jeg er ganske kvalmt. De har i lang tid sliti med å konkurrere med Wikipedia og internett forøvrig, og når de fortsatt ikke er villig til å innse at forretningsmodellen dems har feilet, og fortsetter med sleivspark mot konkurrentene, syns jeg ikke de fortjener bedre.

Wikimedia Norge har i lang tid forsøkt å samarbeide, og å finne samarbeidsprosjekter som Kunnskapsforlaget og Wikimedia/Wikipedia kan samarbeide om, men Kunnskapsforlaget har alltid vært rimelig ensporet i sine tanker om samarbeid (som f.eks. at Wikipedia skal linke til SNL som kilde, mens SNL ikke skal linke tilbake til Wikipedia). Hadde SNL vært villig til å samarbeide tidligere, i stedenfor å være stolte over sin døende forretningsmodell, så hadde vi aldri kommet til denne situasjonen; Vi kunne hatt en god konkurranse og et godt samarbeid i det norske leksikonmiljøet.

I stedenfor har vi nå en situasjon, hvor SNLs siste krampetrekninger, er å sende ut en pressemelding, som både skader dem selv, Wikipedia og leksikontradisjonen i Norge. Fortsatt har de ikke forstått hvorfor Wikipedia er mer populært, og hvorfor brukerne ikke kommer til SNL. Spesielt tenker jeg på tilleggene som følger med pressemeldingen:

Hvorfor trenger Norge et nasjonalt leksikon med synlige fagfolk også i fremtiden?

Wikipedia er en verdenssuksess med sitt prinsipp om at alle kan bidra fritt og usignert, og ingen enkelt står ansvarlig. De nasjonale fagfolk-leksikonene har dermed mistet sitt økonomiske grunnlag og går mot nedleggelse. Store norske leksikon står nå for tur. Norge trenger et Wikipedia i fremtiden, men også et Store norske med synlige fagfolk som går god for og kan stilles til ansvar for innholdet. Som nasjonal institusjon er fagfolk-leksikonet viktig:

Spesielt den siste biten her syns jeg er interessant. Det skal ikke mye til for å kalles fagfolk. Alt som i realiteten skal til for å bli «fagansvarlig» hos Store Norske er at du er identifisert; ikke at du har en formell utdannelse innen faget. F.eks. er de fagansvarlige for de forskjellige kommunene stort sett mennesker som bor i kommunen eller en nabokommune, og ikke en som har mye mer kunnskap enn de fleste lokale mennesker kan forventes å ha. Systemet med fagansvarlige har også feilet, da det i mange tilfeller er foreslått endringer på artikler for opptil et år tilbake i tid, men endringene blir ikke håndtert. Brukerne kommer med tilbakemelding om faktafeil, og fagfolkene lar feilene stå eller gidder ikke fikse dem? Hvorfor skal du holde noen ansvarlig for innholdet, når de ikke vil ta ansvaret?

For skoleverk, læresteder og forskning, for å oppfylle grunnleggende krav til sitering og kildehenvisning – at man vet hvem avsender er.

For skoleverket kan stort sett hvilken som helst kilde brukes til sitering, men innen forskning er ingen leksikon god kilde for noenting. Der bør man gå til orginalkilder. Det viktigste er ikke hvem kilden der, men hvordan man tolker den informasjonen som er oppgitt.

For fagforfatterne og fagmiljøene, som formidlingsplattform med honorering og synlig kreditering.

Fagforfatterne og fagmiljøene bør se på hva som gir mest effekt, og sprer faget til flest mulig mennesker. Per dags dato er ikke dette Store Norske, men Wikipedia, og Wikipedia ønsker dem velkomne. Dersom kreditering er viktig for enkeltpersoner, så ville jeg personlig ha lagt ut informasjonen på egen hjemmeside i tillegg, men den store effekten kommer av publisering på Wikipedia.

For biblioteksektoren, som trenger kvalitetssikrede autoritative kilder.

Nå er ikke et leksikon en autorativ kilde for noenting, siden all informasjon i et leksikon nødvendigvis må bli andrehåndsinformasjon, men poenget om kvalitetssikrede hjelper lite når SNL ikke har greid, og med dagens modell ikke kan bli i stand til, å gå god for at informasjonen er 100% korrekt.

For norsk fagspråk, og norsk som språk. Det er god språkpolitikk ikke å overlate valg og definisjon av norske fagtermer til en anonym brukermasse.

Personlig er jeg tilhenger av at språket skal være levende, og at skriftspråket skal gjenspeile hva som brukes i den store befolkningen (og sist jeg sjekket er den norske befolkningen en stor anonym brukermasse). Norsk språkråd gjør mye bra de, men jeg er riv ruskende uenig i endel av valgene de tar, som er stikk i strid med hva noen i den norske befolkningen bruker (sørver om server? Måltidet lønsj? hvor kommer de definisjonene fra?)

For nasjonens identitet, for å omtale det som er nasjonalt viktig, ikke minst for å fange opp et multikulturelt Norge i rask endring. Denne oppgaven bør ligge hos synlige ansvarlige og ikke det store kollektivet. Det kan også vise seg problematisk i lengden for kollektiv-leksikonets norske vinkling at det utgår fra en internasjonal plattform med hovedbase i USA.

Selvmotsigelse? Å fange opp det multikulturelle Norge bør ligge hos enkeltpersoner? Og til den siste biten, så kan hvem som helst forke Wikipedia, ved å laste ned hele databasen fra download.wikimedia.org. Å spekulere i hvilken retning Wikipedia kommer til å ta, er unødvendig i en slik pressemelding, da Wikipedia har mulighet til å ta begge veier (noe det også har gjort tidligere, i Spania når det begynte å bli snakk om å ha reklame på Wikipedia, startet en gruppe opp et konkurrerende prosjekt, som siden har funnet veien tilbake i Wikipedia.)

For synliggjøring av makt. Et leksikon er en maktfaktor. Fagfolk-leksikonet synliggjør menneskene bak, det kollektive dugnadsleksikonet tilslører dem, med risiko for skjult maktkamp. Norges eventuelle eneste storleksikon i fremtiden må ikke være styrt av usynlige krefter inngitt autoritet på ukjente premisser.

Når Store Norske Leksikon er villig til å innrømme hvem som skjuler seg bak «Redaksjonen» på SNL som har ansvaret for det store flertallet av artikler på SNL, så kan vi vurdere å diskutere denne…

For å oppfylle grunnleggende krav til en nasjonal institusjon. Hvis Internetts mekanismer alene får rå, vil vi om kort tid stå igjen – i Norge som i andre land – med ett leksikon, Wikipedia, som er en rik kilde til detaljert oppdatert informasjon, men som ikke oppfyller grunnleggende krav til en nasjonal kultur- og kunnskapsinstitusjon.

Hvis SNL er villig til å informere om hva som er «grunnleggende krav til en nasjonal kultur- og kunnskapsinstitusjon», så er jeg villig til å fortelle dem hvorfor Wikipedia tilfredsstiller disse kravene (evt. hvorfor det er feil i kravene). Forøvrig ville en slik setning *ALDRI* fått lov til å stå på Wikipedia, for den er alt for grov til å stå uten en referanse..

by Lars Åge Kamfjord at March 13, 2010 06:14 PM

March 11, 2010

Eirik Newth

Lite stilfull svanesang fra Store Norske

Idag kom pressemeldingen jeg har ventet på en god stund. Kulturdepartementet har ikke overraskende latt være å bevilge millionene som skal til for å redde kriserammede Store norske leksikon, og dermed går eierne ut med et varsel om at nettstedet stenges for godt fra 1. juli i år. Leksikondriften stanses totalt, og isteden skal Kunnskapsforlaget satse på ordbøker (det er også dårlige nyheter for de som kjøpte siste papirutgave av leksikonet, vil jeg tro).

At eierne trekker denne slutningen er leit, om enn forståelig nok. Men jeg skulle virkelig ønske at argumentasjonen hadde hatt en annen form. Pressemeldingens hovedbudskap – “gi oss penger eller se oss dø” – kommer samtidig med at forlagsbransjen truer med å stanse satsingen på ebøker om ikke Kulturdepartementet fjerner momsen på de samme bøkene. I Huitfeldts sted ville jeg vært en anelse irritert over forlagenes taktikk på det digitale feltet, for å si det slik.

Men verre er pressemeldingens begrunnelse for å forvandle det kommersielle leksikonet til en offentlig stiftelse. Her går man direkte og indirekte løs på Wikipedia med ofte gjentatte påstander om språk, kildehenvisninger og sitering, før man kliner til med argumenter som erfaringsmessig får det til å krible i det departementale kredittkortet (“Norge i rødt, hvitt og blått” er passende bakgrunnsmusikk til sitatet som følger):

For nasjonens identitet, for å omtale det som er nasjonalt viktig, ikke minst for å fange opp et multikulturelt Norge i rask endring. Denne oppgaven bør ligge hos synlige ansvarlige og ikke det store kollektivet. Det kan også vise seg problematisk i lengden for kollektiv-leksikonets norske vinkling at det utgår fra en internasjonal plattform med hovedbase i USA.

For synliggjøring av makt. Et leksikon er en maktfaktor. Fagfolk-leksikonet synliggjør menneskene bak, det kollektive dugnadsleksikonet tilslører dem, med risiko for skjult maktkamp. Norges eventuelle eneste storleksikon i fremtiden må ikke være styrt av usynlige krefter inngitt autoritet på ukjente premisser.

For å oppfylle grunnleggende krav til en nasjonal institusjon. Hvis Internetts mekanismer alene får rå, vil vi om kort tid stå igjen – i Norge som i andre land – med ett leksikon, Wikipedia, som er en rik kilde til detaljert oppdatert informasjon, men som ikke oppfyller grunnleggende krav til en nasjonal kultur- og kunnskapsinstitusjon.

Jeg kunne gjøre et nummer av at Kunnskapsforlaget fremstår som en dårlig taper med et sterkt oppblåst selvbilde, men mer interessant i denne sammenhengen er det å forsøke å forstå hva maset om Wikipedia betyr. Det vi i praksis ser i pressemeldingen, er en aktør som først og fremst definerer seg i forhold til konkurrenten. Her finnes det lite om hva som er oppnådd, isteden serveres et negativt budskap: “vi har gjort en dårlig jobb, men etter oss kommer syndfloden”.

Jeg har tidligere vært en tilhenger av offentlig støtte til SNL, men etter å ha lest Kunnskapsforlagets pressemelding har jeg skiftet syn. Jeg ønsker meg ikke et rendyrket statsleksikon. Og jeg kan heller ikke se at det er det offentliges oppgave å finansiere et nettsted som skal ha som en av sine hovedoppgaver å ligge i krig med Wikipedia, som Kunnskapsforlaget tydeligvis ser som en sentral del av fremtidens leksikondrift. Den beste offentlige løsningen i dagens situasjon er den Wikimedia foreslår: frikjøp innholdet på SNL fra de forfatterne som ønsker det, og slipp det under en åpen lisens.

Share/Bookmark

by Eirik at March 11, 2010 11:59 AM

February 23, 2010

Laaknor

Perfekt GPS for OpenStreetMap

Har de siste årene brukt endel tid på å kartlegge og tegne veikart for Tønsberg og Vestfold hos OpenStreetMap. Det å lage kart i seg selv er en grei jobb, men den blir enda bedre om man kan bruke kartene også. Har til nå brukt en billig TomTom for å lage GPS-tracks, men den har ingen mulighet til å bruke noen andre kart enn de offisielle fra TomTom, og de er ikke spesielt billige.

Har lenge tenkt på at jeg skulle kjøpe en ny GPS, som har støtte for å vise OSM-karter, slik at jeg kan ha gleden av å bruke kartene jeg selv er med å lage, men har sliti med å finne en versjon som noen faktisk har anbefalt, og “denne fungerer veldig bra”. Når jeg endelig har fått noen som sier “jeg bruker denne, og den fungerer greit nok for meg”, så har det ofte vært dyre GPSer, eller GPSer ikke beregnet på bilbruk.

Etter et møte NUUG hadde om OpenStreetMap tok jeg opp dette prosjektet mitt igjen, og leitet igjennom OSM-wikien og fant ut at det var noen av de billige Nuvi-modellene til Garmin som var støttet. Tenkte jeg kunne ta å kjøpe meg en Nuvi 200, siden den så ut til å ligge ute til en relativt billig penge (betalte ca. en tusenlapp for den, inkludert en 2GB eksternt minne), og det eneste negative OSM-wikien hadde å si om den, var at GPS-logginga måtte konverteres til GPX i etterkant (noe jeg må med TomTomen også, og det er ikke store jobben)

Når jeg endelig fikk GPSen, oppdaget jeg at jeg hadde bestilt feil, og hadde glemt å lese ett 1-tall i produktnummeret, og hadde kjøpt en Nuvi 1200. Jeg ble litt bekymret for om det kom til å gå, men oppdaget kjapt at den var den beste jeg kunne kjøpe. Innebygget i systemet har den GPX-logging, som lett lar seg aktivere. Den har også innebygget støtte for å visning av kart fra forskjellige leverandører, og første gangen jeg startet opp GPSen etter å ha overført Norgeskart fra frikart.no, så sto det søren meg “Copyright Openstreetmap.org contributors” (hey, “copyright meg selv” tenkte jeg da :P). I innstillingene på selve GPSen var det lett å aktivere og deaktivere de forskjellige kartene (jeg hadde i utgangspunktet tenkt til å slette alle kartene fra Garmin, og kun bruke denne GPSen til OSM, men det behøvde jeg ikke da; så skal jeg reise på tur, så har jeg fortsatt GPS med “offisielle” karter).

 

Har nå hatt Nuvi 1200’en i to uker, og må si meg fornøyd. Har vært ute noen kvelder, bare for å kjøre en tur, og når jeg ser at det er en gate jeg kjører forbi som ikke ligger i kartet på GPSen, så tar jeg turen innom for å ha GPS-koordinatene til den. Veldig behagelig måte å jobbe på. Vil absolutt anbefale andre som er interessert i OSM og frie kartdata om å kjøpe en slik en.

by Lars Åge Kamfjord at February 23, 2010 10:46 PM

February 07, 2010

Laaknor

Wikimedias Forvaltervalg for 2010 er i gang

Forvaltervalget for Wikimedia Foundation er i gang, og samtidig også bekreftelse av eksisterende forvaltere (hvor jeg selvfølgelig er spent på hva folk mener om min jobb som forvalter siden jeg ble valgt for et år siden..

Jeg har ikke bestemt meg for hva jeg kommer til å stemme på alle kandidatene ennå, men jeg vet at endel kommer til å få en motstemme, fordi de ikke aner hva en steward er engang (vi har alt for mange kandidater som egentlig er snøballer). Det kan nok være en negativ ting med å bruke centralnotice for å gi meldinger til alle wikier samtidig, i stedenfor å gå på administratorene som nok er de mest aktuelle kandidatene.

Av de stemmene jeg har avgitt til nå, er det folk jeg har jobbet tett med, eller hatt endel med å gjøre, så der er jeg rimelig trygg på stemmen min, resten må jeg lese meg mer opp på, så de kommer i løpet av de neste dagene.

De jeg har stemt på er:

  • Thekohser, vært kandidat til WMFs styre flere ganger, og havnet desidert dårligst ut. Sterk kritiker av Wikipedia, Jimmy Wales, og troller på de offentlige mailinglistene om stort sett hver eneste sak styret eller Jimmy gjør. Blitt utestengt fra engelsk Wikipedia på ubestemt tid en god stund, og det ble for kort tid siden oppdaget at han hadde greid å få tak i en administrator-konto (mistanker om at han har kjøpt eller fått den av en annen bruker) på enwiki, noe som skapte mye styr. Stemmer mot da ikke tror at han er en person som kan samarbeide med andre stewards eller med alle de forskjellige wikiene.
  • EivindJ, norsk Wikipedianer, med god språkkunnskap og vært involvert i mange av WMFs forskjellige wikier. En av de mest effektive administratorene vi har hatt på nowiki, og dessverre vært uten administrator-rettigheter en stund, men som jeg håper er tilbake for godt. En selvfølge at jeg stemmer for denne personen (og jeg lurer på om ikke han skylder meg en øl fra et eller annet jeg gjorde i 2008)
  • Dferg, bl.a. checkuser på meta, og aktiv i mye av arbeidet på meta. Jobbet godt sammen med han på et par CU-saker, og en selvfølge at han gis mulighet til å fortsette det bra crosswiki-arbeidet han gjør som steward.
  • J.Delanoy, checkuser på enwiki, og en av de mest aktive SWMT-folka jeg har jobbet med. Har stadig vekk gitt han admin-rettigheter på forskjellige wikier for at han skal få rydda opp i en eller annen vandals masseoppretting av masse artikler. Ryddig og effektiv person. Har engelsk Wikipedia som sin hjemmewiki, og med nesten 300 000 redigeringer siden 2006, så har han fått gjort sin del med rydding til å kunne stoles på.
  • Razorflame er en person jeg var veldig usikker på hva jeg kom til å stemme før de siste timene før valget åpnet. Han er en utrolig hyggelig person, og jeg har jobbet bra med han på endel saker, men han har en tendens til å gjøre veldig forhastede beslutninger, noe som ofte ikke er bra, spesielt ikke for stewards. Mens alle ting administratorer kan gjøre lett kan omgjøres av en annen administrator (og forsåvidt også byråkrater, selv om administrator-utnevnelser må omgjøres av en steward), så kan man ikke omgjøre at det blir kjørt en checkuser på en bruker, og utnevnelser av administratorer/fjerning av rettigheter setter veldig fort presedens som er vanskelig å få omgjort, og forhastede beslutninger er noe som er dumt, og man må tenke nøye igjennom før man gjør ting. Razorflame har flere konkrete saker som har gjort meg (og mange andre) bekymret. Han var blandt annet administrator og byråkrat på en wiki, men la inn en forespørsel om å få fjernet begge rettighetene etter en krangel på wikien, og kom på IRC og ba om at denne forespørselen skulle håndteres fort, noe den da ble. 5 minutter etterpå angret han, og ba om å få rettighetene tilbake. Han har også greid å komme seg opp i 12 forespørsler om å få administrator-rettigheter på en annen wiki.

Det er en svensk administrator, Evalowyn, som har stilt til valg. Har ikke helt bestemt meg for hva jeg har lyst til å stemme når det gjelder henne. Det har vært etterlyst flere skandinaviske forvaltere, da det er relativt stor brukermasse og artikkelmasse på de skandinaviske wikiene, men hun har dessverre ikke spesielt mye erfaring (ikke vært registrert på svwiki i et helt år engang, og ble administrator først i september 2009, med lite bidrag på andre wikier enn svensk Wikipedia). Samtidig kan det nevnes at jeg ikke hadde så veldig mye mer fartstid som administrator før jeg selv stilte til valg som forvalter (hadde vel ~9 måneder, men var aktiv på mange wikier, og var kjent i steward-kretser da jeg hang på IRC-kanalen).

Ellers kan jeg nevne at Erwin har laget et veldig fint script for å holde styr på hvordan det går med de forskjellige kandidatene, som han har lagt ut på toolserver.

Regner med at det kommer litt mer info fra meg om forvaltervalget etterhvert.

by Lars Åge Kamfjord at February 07, 2010 12:56 AM

January 19, 2010

Ainali

Wikimedia Sverige och sociala media

Nu börjar Wikimedia Sverige få fart. Wikimedia Sverige har länge haft en facebookgrupp och lite kortare tid en facebook fan page. För några veckor sedan skaffades ett twitterkonto och igår kom så en blogg igång.

För de är väl de som bukar räknas till sociala media? Sedan tidigare har Wikimedia Sverige haft ”gammalmedia” såsom en wiki, en maillista ach en kanal på irc.

Men är det för många bredder? Ska man hålla sig till färre informationskanaler?

by admin at January 19, 2010 08:23 PM

Laaknor

Hvem var anonyme sa du?

Aftenposten har i dag en leder om Store Norske Leksikon/Wikipedia hvor det bl.a. hevdes:

Et brukerbasert nettleksikon som Wikipedia, der bidragsyterne er anonyme, er imidlertid bare et supplement til et kvalitetssikret leksikon der navngitte fagpersoner kan stilles til ansvar for innholdet.

Og da må jeg spørre: Hvem er «Redaksjonen» som dukker opp på de fleste artikler på Store Norske? Hvordan kan man stille fagpersoner i Store Norske til ansvar for det de har skrevet som er galt (og jeg kan garantere deg at det er mye galt der)? SNL-Redaksjonen er ikke noe mer enn det samme som Wikipedia-administratorene; personer som kan kildekritikk; ikke (nødvendigvis) faget de skriver om.

Jeg kan love deg at jeg kan fortelle deg mye mer om de såkalte «anonyme» bidragsyterne på Wikipedia enn de «navngitte fagpersonene» på Store Norske (som ofte ikke er fagpersoner heller, bare navngitte, hvis de ikke tilhører Redaksjonen).

Når skal norske redaktører og Wikipedia-kritikere  lære seg at det ikke finnes noen absolutte sannheter; bare kilder med større eller mindre troverdighet…

by Lars Åge Kamfjord at January 19, 2010 04:35 PM

January 15, 2010

Eirik Newth

Wikipedia-statistikk og språk

Wikipedia Samfunnshuset presenteres og drøftes nå resultatene av Wikimedia Visitor Log Analysis Report fra fjorårets siste måneder. Resultatene for Norge ses i tabellen nedenfor, og er interessant lesning. Trafikken fra Norge utgjør 0,6 % av den samlede Wikipediatrafikken, og fordeler seg altså slik:

Norge er et av landene i tabellen der det nasjonale wikiprosjektet scorer lavere enn det engelskspråklige. Det kan ha en rekke forklaringer, den mest nærliggende at det engelskspråklige rett og slett er større og bedre. Men en annen trend er også tydelig i Wikimedia-loggen: europeiske land som forbindes med generelt gode engelskkunnskaper (Nederland, Danmark, Sverige, Norge) har en langt høyere engelskandel enn søreuropeiske land, for eksempel. Nordmenn leser mye engelsk, simpelthen.

To andre tall i tabellen er interessante: russisk wikipedia har hele 2,1 % av sidevisningene. Det er langt mer enn antall norsk-russere (under 0,3 % av befolkningen), noe som kan henge sammen med det fascinerende faktum at russisk er det største ikke-norske språket i norske biblioteksstatistikker. Men man skal ikke se bort fra at det er feil i loggføringen (jamfør den høye japanskprosenten i statistikken for Australia).

Nynorskprosenten er kanskje likevel den mest oppsiktsvekkende. OK, så er antall artikler langt lavere enn i bokmålsvarianten, men mange av dem holder høy nok kvalitet til å være mer enn brukbare i f.eks. skolesammenheng. Googlerank kan være en hovedårsak, men det avspeiler sannsynligvis også nynorskens svake stilling. Et lite tall til slutt: ifølge Alexa er Wikipedia nummer 10 på den norske nettrankinglista. Situasjonen er dermed den samme her som internasjonalt: Wikipedia er eneste ikke-kommersielle aktør i toppskiktet.

Share/Bookmark

by Eirik at January 15, 2010 09:38 AM

January 11, 2010

Jon Harald Søby

Ukas konkurranse, uke 2

Ukas konkurranse

Ukas konkurranse på bokmålswikipedia for denne uka er språkvask. Den går ut på å fikse språket i artikler som trenger det.

by Jon Harald Søby (noreply@blogger.com) at January 11, 2010 09:22 PM

January 05, 2010

Laaknor

Grunner til ikke å bli administrator

Dette er en liten notatliste over grunner jeg kan finne på for at brukere ikke bør bli administratorer på Wikipedia… Med mindre de har lyst da selvfølgelig (jeg mener at alle som har lyst, og som har vist at de kan stoles på, bør få verktøyene, selv om det er noen negative sider som jeg har beskrevet under). Anser det ikke som en fullstendig liste, og oppdaterer den litt tilfeldig når jeg kommer på flere grunner. Kom gjerne med flere

  • Konstant kritisert av andre brukere
  • Bruker mer tid på å debattere ting enn på å faktisk gjøre noe produktivt
  • Telefoner og e-post fra tilfeldige brukere som er uenig i noe du har gjort
  • Vanskelig å ta en pause fra Wikipedia-arbeidet og gjøre noe annet en periode for ikke å gå lei, uten å bli kritisert for å ikke gjøre administrator-jobben
  • Folk legger mye i statusen når det gjelder debatter av negativ art, mens det i positiv art «bare er noen ekstra knapper og ingenting viktig»
  • Ikke kunne ta igjen hvis noen er slemme/prater stygt mot deg
  • Dødstrusler (Hvorfor gjør så mange ting på internett de aldri ville funnet på å gjøre IRL?)

by Lars Åge Kamfjord at January 05, 2010 04:36 PM

December 28, 2009

Jon Harald Søby

Tyskspråklig Wikipedia har passert 1 000 000 artikler

Ukas konkurranse

Gratulerer til tyskspråklig Wikipedia, som i dag fikk sin artikkel nr. 1 000 000! Det er den andre wikipediaen som når denne milepælen, etter engelsk (så klart). Den 1 000 000. artikkelen var «Ernie Wasson». Gratulerer!

by Jon Harald Søby (noreply@blogger.com) at December 28, 2009 01:13 AM

December 20, 2009

Jon Harald Søby

Ukas konkurranse, uke 51

Ukas konkurranse

Litt sein kunngjøring, men bedre seint enn aldri (som forrige uke). Ukas konkurranse på bokmålswikipedia er Kongoene. Den går ut på å utvide og opprette nye artikler som angår Republikken Kongo (Kongo-Brazzaville) og Den demokratiske republikken Kongo (Kongo-Kinshasa, tidligere Zaïre).

by Jon Harald Søby (noreply@blogger.com) at December 20, 2009 11:19 PM

Ukas konkurranse, uke 49

Ukas konkurranse

Ukas konkurranse på bokmålswikipedia for denne uka er rundrengjøring. Den går ut på å rydde i flest mulig artikler. Vinneren får den røde rosetten, som kan ses til venstre.

by Jon Harald Søby (noreply@blogger.com) at December 20, 2009 11:19 PM

Ukas konkurranse, uke 52

Ukas konkurranse

Ukas konkurranse på bokmålswikipedia for denne uka er runde år i 2010. Den går ut på å opprette/forbedre artikler om ting som har jubileum i 2010.

by Jon Harald Søby (noreply@blogger.com) at December 20, 2009 11:19 PM

November 19, 2009

Jon Harald Søby

Gadget-UAAA

Jeg vil gjerne reklamere litt for en tilleggsfunksjon («gadget») jeg har laga på bokmålswikipedia. Det er en tilleggsfunksjon som gjør at alle lenker til utmerka eller anbefalte artikler får en liten logo foran seg, på samme måte som eksterne lenker får en blå «pil» etter seg.

Prinsippet og koden er så å si det samme som med de eksterne lenkene – det hele er kun CSS med selectors fra CSS3. For å prøve den selv, gå til Spesial:Innstillinger, trykk på «Tilleggsfunksjoner» og slå den på (det er den øverste tilleggsfunksjonen). Den er veldig kjekk synes jeg selv.

by Jon Harald Søby (noreply@blogger.com) at November 19, 2009 06:23 PM

November 12, 2009

Jon Harald Søby

Dagens lenke

[[Spesial:Logg]] for Kategori:Sider som er foreslått raskt slettet

Dette er en «le med» og ikke en «le av»; grunnen til at jeg «oppdaga» det var at jeg var to sekunder fra å gjøre det samma sjøl, før jeg så over slettingsloggen som lå under slettingsskjemaet. Men moro er det.

by Jon Harald Søby (noreply@blogger.com) at November 12, 2009 10:53 PM

August 30, 2009

Jon Harald Søby

+·$%&!!@+?

Vel, det ser ut til at bloggen fra dag tre må vente en stund… Dataen og passet mitt ble nemlig stjålet i går, så nå sitter jeg på en internettkafe i Avenida de los Incas og skriver, og oppdaterer meg på hva som skjer i verden. Det suger litt. Men det verste er at jeg skulle til Uruguay i dag, men uten pass går ikke det. Håper det går an med en midlertidig pass, for det er ikke mulig å avbestille billetten lenger, men jeg har mine tvil. Er verdt et forsøk.

by Jon Harald Søby (noreply@blogger.com) at August 30, 2009 04:26 PM

August 28, 2009

Jon Harald Søby

Wikimanía, dag 2

Ålreit, nå er det tredje dagen, så da er det på tide å blogge om dag to. Jeg sitter nå i en panelsesjon med Brianna Laugher om lokalavdelinger, mer om den i morra.

Første sesjon for dagen var keynote med Jimmy Wales, men den hoppa jeg over for å vente på bagasjen igjen – og den kom faktisk! De vanlige sesjonene begynte klokka 11.15; de fleste så Andrew Lihs «Interpreting Wikipedia’s Demographic Decline: Implications for an Emergent Community», men jeg så i stedet nyvalgte styremedlem Ting Chens «Preparation for Board of Trustees Election» (jeg har litt spesiell interesse for styrevalg og sånn, hehe). Han snakka om hva som forventes av et styremedlem, og hva man bør gjøre og ikke gjøre for å bli valgt. Ikke at jeg har noen aspirasjoner om å bli styremedlem i Foundation, men det var likevel interessant.

I lunsjen var det møte for interesserte om den planlagte Strategic Planning-prosessen, med Program Manager Eugene Eric Kim og fasilitator Philippe Beaudette. Interessant, men jeg har ikke helt satt meg inn i hva det hele går ut på, så det var ikke så nyttig for meg som det kunne ha vært om jeg hadde gjort det.

Etter dette så jeg Erik Zachtes «Wikimedia in Numbers». Erik Zachte er Wikimedias statistikkmann, og har laga statistikk for Wikimedia-prosjektene siden 2003, og fått betalt for det siden 2008 (om jeg husker riktig). Det var en gjennomgang av hva slags statistikk man kan finne på stats.wikimedia.org, men det var likevel interessant. Zachte blogger for øvrig fast om diverse observasjoner relatert til statistikk, bloggen hans kan man finne på Infodisiac.

Etter dette dro jeg tilbake til hotellet og skippa de siste sesjonene – jeg har jetlag, så jeg er ofte trøtt her. Ikke bra. På kvelden var det sosiale ting igjen, argentinsk øl er meget godt. Og nasjonalretten virker å være kjøtt, og de veit åssen man lager det!

by Jon Harald Søby (noreply@blogger.com) at August 28, 2009 03:00 PM