gmq.planet.wikimedia

March 23, 2017

Wikimedia Sverige

Nu utlyser Wikimedia Sverige ett toppenjobb!

Alldeles nyss beslutade fackförbundet DIK:s kongress att välja mig till sin nya ordförande. Det är oerhört hedrande, roligt – och lite läskigt – precis som det ska vara. Det är också ledsamt, eftersom detta innebär att jag nu kommer att lämna min post som verksamhetschef för Wikimedia Sverige inom kort.

I och med att jag vandrar vidare till DIK, så blir tjänsten som verksamhetschef ledig. Du kanske är intresserad? Det borde du vara. Det är ett fantastiskt jobb. Det har allt man kan önska sig: bra mål, spännande projekt, internationella samarbeten, fantastiska volontärer – och inte minst – de bästa kolleger man kan tänka sig.

Wikimedia Sverige är en fantastisk förening och det har varit oerhört roligt och lärorikt att få arbeta här. Allra bäst har det varit att få arbeta med personalen på kansliet, alla volontärer och med styrelsen. Varenda en av dem brinner för målet att sprida fri kunskap. De är dessutom trevliga, roliga och lätta att ha att göra med. De är helt enkelt toppenkolleger, som gör det roligt att gå till jobbet – varje dag.

Styrelsen har skrivit ihop en jobbannons, som du hittar här. I väg och läs. Och sök!

Anna

Anna Troberg_smallAnna Troberg
Verksamhetschef
Wikimedia Sverige

@annatroberg
anna.troberg@wikimedia.se


by Anna Troberg at March 23, 2017 02:47 PM

March 22, 2017

Wikimedia Sverige

Nu släpper vi hela schemat för Wikipedia-dagen!

16700357_10154292323822876_6149014631797162507_o

Du har väl inte missat att Wikimedia Sverige arrangerar Wikipedia-dagen 2017 den 22 april? Under temat ”Wikipedia som motgift” kommer vi ägna hela eftermiddagen åt frågor om faktaresistens och objektivitet på internet. Ämnet kunde knappast vara mer aktuellt, och vi har många intressanta namn som kommer att vrida och vända på frågan.

Under förmiddagen kommer Wikimedia Sveriges årsmöte att äga rum. Efter lunch inleder vi eftermiddagen med en föreläsning av Ernst-Jan Pfauth. Ernst-Jan var med och grundade den nederländska faktagranskningsplattformen De Correspondent, som bygger på crowdsourcing och har fler än 50 000 medlemmar. Han kommer att prata om hur medier kan skapa tillit på internet i ett föränderligt medieklimat.

Därefter kommer det första av två panelsamtal att äga rum. Ämnet kommer att vara faktagranskning i sociala medier och på Wikipedia. Jack Werner kommer att delta, som bland annat gjort sig känd som viralgranskare på Metro. Just nu skriver han en bok om bluffar i sociala medier – vad kunde vara mer relevant för ämnet? Dessutom kommer Ylva Pettersson, som sitter i Wikimedia Sveriges styrelse och som bland annat fått Guldäpplet för sitt arbete med Wikipedia och internet som en del av sin undervisning delta. Sist men inte minst kompletteras samtalet av Brita Planck, som är doktor i historia och som ideligen diskuterar källkritik på sociala medier. Samtalet kommer att modereras av Elza Dunkels, som är forskare i pedagogik vid Umeå universitet.

Det andra panelsamtalet kommer att beröra frågan om informationshantering och objektivitet i digitaliseringens tidsålder. Vad har information för status idag, och vad kommer det ha för status i morgon? Hur har objektivitet sett ut historiskt? Matilda Molander som är ledarskribent på Dagens Nyheter kommer att ge oss sina perspektiv från ledarredaktionen på en av Sverige största dagstidningar. Chefen för EU-kommissionens representation i Sverige, Katarina Areskoug, funderar över de politiska aspekterna, och vad EU gör idag och imorgon för att bevara objektiviteten. Slutligen kommer Armemuseums 1:e intendent Anna Maria Forssberg ge sina perspektiv, bland annat ifrån den bok hon nyligen har gett ut om propaganda under 1600-talet.

Till sist kommer Wikimedia Sverige för första gången dela ut Wikipedia-priset, till en person som under året gjort en särskilt stor bedrift för att sprida fri kunskap.

Se mer information i Facebook-eventet! Såhär ser schemat ut i sin helhet:

Plats: Medeltidsmuseet, Strömparterren 3, Stockholm

  • 10-12.00 Årsmöte
  • 12-13 Lunch
  • 13-13.10 Wikimedia Sverige hälsar välkomna och beskriver dagen kort.
  • 13.15-14.30 Ernst-Jan Pfauth, De Correspondent: How a media organization can optimize for trust
  • 14.30-14.45 Rast
  • 14.45-15.45 Källkritik på internet – Wikipedia och sociala mediers faktagranskning
    • Ylva Pettersson, oppositionsråd i Skara, administratör på Wikipedia samt styrelseledamot i Wikimedia Sverige, tidigare gymnasielärare.
    • Jack Werner, journalist, bloggare och debattör som bland annat varit viralgranskare på Metro
    • Brita Planck, historiker.
  • 15.45-16.15 Rast
  • 16.15-17.00 Informationshantering och objektivitet i digitaliseringens tidevarv; och vad händer sen?
    • Matilda Molander, ledarskribent Dagens Nyheter
    • Anna Maria Forssberg, 1 museiintendent vid Armémuseum samt författare till nyutgiven bok om propaganda på 1600-talet
    • Katarina Areskoug Macarenhas, chef för EU-kommissionens representation i Sverige
  • 17.00-18.00 Utdelning av Wikimedia Sverige-priset, avslutande diskussion och hejdå.

by Eric Luth at March 22, 2017 10:35 AM

March 13, 2017

Wikimedia Sverige

Gästinlägg på bloggen: Förändra världen, förändra Wikipedia!

wikiwomenheaderDet här inlägget är ett gästinlägg av Eva Forslund, som är chefredaktör för Uttryck, Utrikespolitiska föreningen i Uppsalas tidning. Du kan även hitta ett inlägg om deras skrivstuga på deras hemsida!

För en månad sedan hade ingen av oss redigerat något på Wikipedia. Inte för att det inte var viktigt och inte heller för att vi inte tyckte att det verkade roligt. Tanken hade bara inte slagit oss. Och vi är inte ensamma: enligt engelskspråkiga Wikipedia är bara runt 10 % av de som redigerar på den fria encyklopedin kvinnor.

Dessutom handlar endast 17 % av personporträtten om kvinnor. Det är tråkigt med tanke på hur många kvinnor som förtjänar mer uppmärksamhet för sina stordåd. Men det kan också leda till mer ojämställdhet i till exempel arbetsmarknaden: vid anställningar, bokning av föreläsare och liknande är det många som använder Wikipedia för att lära sig mer om personerna. Finns inte kvinnorna där då, kommer heller inte kvinnor anställas.

Det bestämde vi oss för att ändra på! I samband med årets internationella kvinnodag anordnade därför Utrikespolitiska Föreningen och Kvinna till kvinnas volunteer group i Uppsala i samarbete med Wikimedia-gemenskapen vad vi kallade WikiWomen edit-a-thon på Uplands nation mellan 13.00-18.00.

Att redigera är ingenting som är främmande för oss. Två av oss som arrangerade, Isa och jag, är tillsammans chefredaktörer för Utrikespolitiska Föreningens tidning Uttryck – redigera andras texter och skriva egna är något vi gör mer eller mindre dagligen. Att göra samma sak på Wikipedia var inte särskilt svårt, men det behövdes hjälp att komma igång.

Vårt edit-a-thon inleddes därför med att Gustav Lundin, en av grundarna av Wikimedia-gemenskapen i Uppsala, berättade kort om Wikipedia, hur man redigerar och varför det behövs både fler kvinnor som redigerar och fler artiklar om kvinnor. Och därefter satte vi igång!

Som mest var vi runt 15 personer som satt och redigerade: allt från att skapa en ny Wikipediaartikel om artisten Beatrice Eli på tyskspråkiga Wikipedia till att komplettera den engelskspråkiga artikeln om feministen Carol Gilligan. Det skrevs också om en kanadensisk biolog, brittisk filmklippare och uppsalabaserade artister. Det enda de alla hade gemensamt var att de var kvinnor!

Artiklarna skrevs av erfarna wikipedianer och av folk som aldrig redigerat Wikipedia förut. Nån var från Kanada, nån annan från Österrike, där fanns folk från Storbritannien, svenskar och en amerikan. Vad vi alla hade gemensamt var visionen att göra Wikipedia lite mer jämställd, och kanske en släng av nörderi.

Efter en dag av tyst skrivande knöt vi sedan ihop evenemanget med en trevlig middag ihop och ett hopp om att ha spridit Wikipedia-fascinationen till en ny generation. Visst är det mycket i samhället som skulle behöva bli mer jämställt. På internationella kvinnodagen påminns man om det mer än någonsin – och det blir svårt att veta ens var man ska börja. Då kan man göra som vi – ’first we take Wikipedia, then we take the world’.

Eva Forslund
Chefredaktör, Uttryck


by Eric Luth at March 13, 2017 07:44 AM

March 10, 2017

Wikimedia Sverige

Inbjudan till Wikipedialäger 2017

Identifierar du dig som kvinna och vill tillbringa en vecka med Wikipedia?

Förra året ägde det första Wikipedialägret i Sverige rum. Det gick riktigt bra, så i år tänker vi göra om det! Den här gången vänder vi oss både till dig som är nyfiken och vill lära dig om Wikipedia och till dig som redan är inbiten Wikipedian (eller något däremellan). Ta chansen att utbyta erfarenheter och träffa andra med samma intresse!

1024px-molkom_frc3a5n_vattentorn_015
Molkoms folkhögskola. Foto: Anders Pettersson, licens: Public Domain, via Wikimedia Commons

Wikimedia Sverige erbjuder ett stipendium till en trivsam sommarvistelse för nio personer under sju dagar och tillsammans med tre kvinnliga lägerledare. Vi vänder oss till alla som identifierar sig som kvinna. Du måste inte veta hur Wikipedia fungerar eller vara expert, men däremot vara nyfiken och vilja hjälpa till. Du kanske redan har gjort ett antal redigeringar på Wikipedia, du kanske till och med är en van wikipedian! I år satsar vi på att få en blandning av olika erfarenheter. Du får helpension i enkelrum på Molkoms folkhögskola och chans att träffa andra kvinnliga wikipediaintresserade.

Datum: 24 – 30 juli

Ansök om stipendiet senast 25 mars! (https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSfEzGqF4D2Hkx7gGPqNRzWHrQOPSxdbvPxCkBqdeQ2YLGfAYQ/viewform)

Mejla info@kvinnligahuvudpersoner.se för mer information.

Läs om förra årets läger:

Bakgrund

Wikipedia är en av världens mest besökta webbplatser med omkring en halv miljard besökare per månad. Wikipedias mål är att ge världen tillgång till mänsklighetens samlade kunskap. Vi arbetar därför med att stödja alla underrepresenterade grupper. Mätningar har visat att bara någonstans mellan 9 och 23% av alla som bidrar till Wikipedia är kvinnor. Det underskottet påverkar innehållet i Wikipedia. Bristen på mångfald bland de som skriver artiklar gör att ämnesområdena som täcks på Wikipedia kan bli ofrivilligt homogena. Inom vissa områden saknas artiklar om kvinnor som borde ha artikel, och artiklar som främst intresserar kvinnor är kortare än dem som främst intresserar män. Detta underskott kan även styra ordval, tolkningar och vad som behandlas i ämnet. Även om de flesta som skriver artiklar på Wikipedia gör det med ett stort engagemang och med en vilja att skriva på ett encyklopediskt sätt så kommer den massiva underrepresentationen av kvinnor göra att artiklarna skrivs ur ett visst perspektiv.

Wikimedia Sverige har därför inlett flera initiativ för att uppmuntra en större mångfald bland skribenterna. Föreningen har anordnat olika evenemang i flera städer, inklusive veckovisa skrivstugor i Göteborg på temat litteratur. Arrangemangen är både uppskattade och effektiva.

1024px-wikipedia-lc3a4ger_molkom_2016_183
Lägerdeltagare 2016. Foto: Hannibal, licens: CC BY-SA 4.0 via Wikimedia Commons

 


by Axel Pettersson at March 10, 2017 02:17 PM

March 03, 2017

Wikimedia Norge

8. mars-skrivekonkurranse

Neste uke er det 8. mars, den internasjonale kvinnedagen. Wikipedia er et av verdens mest leste nettsteder. Likevel er bare ca 10 % av bidragsyterne på Wikipedia kvinner. I en skrivekonkurransen på Wikipedia  er målet å bedre Wikipedias dekning av kvinners historie, øke andelen kvinnebiografier og forbedre de biografiene som finnes. Konkurransen tar utgangspunkt i den biografiske tegneserien 60 damer du skulle ha møtt fra 2016, skrevet av Marta Breen og tegnet av Jenny Jordahl. For variasjonens skyld er det også lagt inn to andre lister over kjente kvinner hvor det også er ønskelig å forbedre artiklene og skrive nye: The Dinner Party og Kvinnenes æresgalleri i USA.

Forlaget Manifest sponser finfine bokpremier!

Meld deg på skrivekonkurransen på Wikipedia

 

Innlegget 8. mars-skrivekonkurranse dukket først opp på Wikimedia Norge.

by Wikimedia Norge at March 03, 2017 03:22 PM

February 24, 2017

Wikimedia Sverige

Jönköpings läns museum synliggör kvinnor på Wikipedia

skrivstugajkpglmDet här inlägget är ett gästinlägg från Conchi Gonzalez, som på Jönköpings läns museum har drivit flera skrivstugor om kvinnor på Wikipedia.

Det började på en konferens i Göteborg. Wikimedia presenterade verktyget Histropedia. Jag bläddra bland bilder på kända personer i historien många hundra år bakåt och fram till 1900-talet. Där fanns inga kvinnor med bland bilderna! Jag tittade igen, nej inte någon kvinna ploppade upp i bildflödet. Var det verkligen så att kvinnor genom tiderna inte åstadkommit något alls? Jag twittrade och frågade. Och fick svar: ”De flesta som skriver in på Wikipedia är män, så då blir det mest män som skrivs in”.

Jag började undersöka hur kvinnor presenterats i historien och hittade Utbildningsdepartementets rapport ”Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i historia.”

I rapporten framkommer det att ungefär 13% av de namngivna i svenska skolböcker i historia är kvinnor och att det inte ens är så att det tillkommer fler kvinnor ju längre fram i historien – snarare tvärtom. Och det är inte heller så att kvinnor inte gjort betydelsefulla insatser, vi har ju ändå alltid funnits sida vid sida med männen, men av gammal vana har de som skriver in i historieböckerna fokuserat på männen.

Vad händer i en värld där kvinnor inte syns? Vad händer när ungdomar läser att det bara är män som gjort betydelsefulla insatser? Vilka förebilder skapar vi? Vad händer i en värld där makt och krig är överrepresenterat och där de sociala insatserna för ett bättre liv bara blir obetydliga saker som nämns då män är inblandade?

Just då blev jag ansvarig för att producera en utställning som skulle handla om arbetare under förra seklet. Jag lyckades övertyga min chef om vikten av att synliggöra kvinnor i historien och istället kom utställningen ”100 år av glömska” till för att synliggöra kvinnor i historien.

Med hjälp av digital storytelling har kvinnor i länet erbjudits att delta i olika workshopar och skapat sina egna berättelser. Berättelser som vi klippt till filmer och nu visas i utställningen. Många av filmerna är dramatiska men det handlar om vardagliga kvinnoöden, undanskymda kvinnohistorier som inte brukar uppmärksammas men som nu syns. Utställningen visar på att vi fortfarande har en lång bit kvar att gå innan vi kvinnor, inte bara i teorin utan även i praktiken, ses som likvärdiga medborgare.

Utställningen har fått mycket uppmärksamhet i media och en recensent har jämfört utställningen med Svetlana Aleksijevitjs vittnesmålsromaner. Så nu går dessa kvinnor in i historien via media och genom att vi samlar deras historier i våra arkiv.

För att hjälpa till med att synliggöra kvinnor i historien har vi startat Wikipediakurser på Jönköpings läns museum och tanken är att driva kurserna varannan onsdag så länge det finns intresse. Vi har nu sett att andra museer tagit över vår idé och tycker det är fantastiskt.

Vi är så tacksamma för all hjälp vi fått av er som jobbar på Wikimedia och vill verkligen stötta Wikipedia så att det blir ett mer nyanserat uppslagsverk eftersom så många använder det. Jag har även bett ledningen ta upp hur vi kan stötta ekonomiskt.

Jag vill tro, och hoppas, att vi kan göra skillnad.

Conchi Gonzalez
Producent, verksamhetsutvecklare och fotograf på Jönköpings läns museum


Artiklar som tar upp att kvinnor inte syns i historien


by Eric Luth at February 24, 2017 02:13 PM

February 13, 2017

Wikimedia Sverige

Vi fotograferade på Göteborgs filmfestival

Det här är ett gästinlägg från Lotta Olsson som tillsammans med Sofie Jansson fick ackreditering till Göteborg Film Festival för att fotografera skådespelare, regissörer, producenter och andra kändisar för Wikimedia Commons räkning.

gudrunschyman
Foto på Gudrun Schyman taget under GIFF 2017.  Lotta Olsson, CC-BY-SA 4.0.

Jag som skriver heter Lotta och läser i vanliga fall till journalist. Under Göteborg Film Festival  har jag vid olika tillfällen fotat för Wikimedia Commons. Jag har bland annat fotat på seminarium som festivalen anordnat och efter filmvisningar, när till exempel regissören närvarat för en frågestund. För mig har arbetet inneburit en möjlighet att bidra till ökad representativitet på internet. Att tillgängliggöra foton från ett visst evenemang eller vissa personer bidrar till ökad synlighet och exponering.

Innan festivalen började enades vi om att försöka fota kvinnor, speciellt de som inte har en Wikipedia-artikel eller har en fotolös Wikipedia-artikel. På så vis kan andelen artiklar med kvinnor öka. Det gör dels att allmänheten i större utsträckning ser kvinnor (i det här fallet inom kulturen). Att fotona dessutom får användas av andra gör att det blir enklare för media och andra aktörer att välja ett foto på en kvinna. Eftersom att runt 80 procent av alla svenska Wikipedia-artiklar om personer handlar om män, kändes vårt fokus på kvinnor rimligt. Därför valde jag medvetet att i första hand gå på tillställningar där det fanns kvinnor med relevans för allmänheten. Jag har bland annat fotat Amanda Kernell som vann filmfestivalens största pris och politikern Gudrun Schyman, vars Wikipedia-bild är ett par år gammal. Alla bilder som togs under festivalen finns på Wikimedia Commons.

Ett konkret resultat av fotandet under festivalen var att en ny Wikipedia-artikel skapades om Malla Grapengiesser, som jag tog kort på. Hur artikelskapandet gick till kan man se i de här klippen från TV4:


by Eric Luth at February 13, 2017 10:20 AM

February 09, 2017

Wikimedia Norge

Image donation from The National Archive and the immigration of images

Written by Lars Jynge Alvik (National Archives of Norway)

Early colour photo by Thomas Neumann from Berlin 1937.

The National Archives of Norway have uploaded 5300 images to Wikimedia Commons for public use. The images are from different parts of the collections mostly from the image archives collected by different governmental agencies, such as The Lighthouse board, Department of Corrections and the Ports department. In addition there are also images from private archives, Billedbladet NÅ (a pictorial magasine).

The images are not just confined to Norway, there is also some interesting international images, for example a small collection by Bodil Biørn, who lived in the border area between Turkey and Armenia before and after the Armenian genocide.

For the National Archives Wikimedia Commons is a interesting way to reach a broader audience and enthusiastic Wikimedia volunteers are a good source of metadata that our own curators would never have the time to find. For example where a Wikimedia user have gone through a large part of the collection identifying the correct aircraft types. And a collection of early colour photographs from Norway and Germany in 1937 where a German user have painstakingly placed the images in correct geographical categories, some of them even down to the correct street corner.

The images was uploaded from the National Archives’ Fotostation database by Riksbot, robot programmed in Python inhouse by National Archives staff. The upload has also highlighted a need for the National Archives to standardise the metadata in their own database and further uploads will happen after that job has been finished.

All images can be found on Wikimedia Commons.

This text is also published in the February edition of the newsletter This Month in Glam.

Innlegget Image donation from The National Archive and the immigration of images dukket først opp på Wikimedia Norge.

by Wikimedia Norge at February 09, 2017 02:00 PM

February 08, 2017

Wikimedia Sverige

Ordna en skrivstuga för Art+Feminsim på Wikipedia

Skrivstuga ArtAndFeminism Stockholm 09 av Jens Mohr (www.lsh.se) [CC BY-SA 3.0], via Wikimedia Commons logo by Ilotaha13 (Own work) [CC BY-SA 4.0], via Wikimedia Commons
Skrivstuga ArtAndFeminism Stockholm 09 av Jens Mohr (www.lsh.se) CC BY-SA 3.0, via Wikimedia Commons, logo by Ilotaha13 CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons
Många ämnesområden kan förbättras på Wikipedia! Det var också temat när Wikipedianen Sandra Abi-Khalil och Wikimedia Sveriges verksamhetschef Anna Troberg igår gästade morgonsoffan hos TV4. Med en månad kvar till internationella kvinnodagen är det dags att börja planera för Art+feminism, som fokuserar specifikt på ämnen som knyter an till konst och feminism på Wikipedia. För fjärde året i rad hålls evenemangen över hela världen för att bidra till Wikipedia, och de arrangeras särskilt kring internationella kvinnodagen den 8 mars.

Förra året pågick 175 skrivstugor som en del av Art+feminism i 28 länder med över 2500 deltagare. I Sverige var vi ett 50-tal deltagare på den skrivstuga som arrangerades på Hallwylska museet i Stockholm.

En skrivstuga kan se ut på många olika sätt, och vara både stor och liten. Det de har gemensamt är engagemanget för att göra Wikipedia till ett bättre uppslagsverk, genom att dela med sig av kunskap i ett socialt sammanhang. Den kan arrangeras av exempelvis kompisgäng, nätverk, organisationer, bibliotek, museum. När Wikipedianer och allmänheten samlar sig över hela världen i en gemensam sak som Art+feminsm så får små insatser och bidrag stor effekt.

Så arrangerar du en skrivstuga för Art+feminsim

På svenska Wikipedia finns redan en samlingssida för Art+feminism på svenska.  Där finns instruktioner och tips för hur en skrivstuga bäst förbereds och vad man behöver tänka på. Det går bra att kontakta oss på Wikimedia Sverige om du är osäker på hur du själv listar din planerade skrivstuga på sidan, vi hjälper gärna till med det.

På sidan finns också bra resurser för den som är nybörjare på att redigera Wikipedia och de kan användas både som förberedelse inför skrivstugan och också som material under själva träffen för att lära sig om de första stegen i att förbättra Wikipedia.

Vad ska man skriva om?

Det kan vara lite snårigt att hitta luckorna i Wikipedias stora artikelinnehåll och en stor del av att förbättra Wikipedia kommer från att noggrant och omsorgsfullt läsa och granska artiklar för att just identifiera var bidrag behövs. Det är en väsentlig del av att utveckla Wikipedia och många har redan gjort detta för att förenkla för fler att komma igång. Därför finns länkar till olika relevanta listor inom ämnet för Art+feminism från samlingssidan. Kolla exempelvis på listan över kvinnor inom konsten eller listan över kvinnor som finns i Nationalmuseums konstnärsdatabas på Wikidata.

I Stockholm bjuder Livrustkammaren in till Art+feminsim-skrivstuga den 8 mars. I Göteborg hålls varje vecka skrivstuga på temat Kvinnliga huvudpersoner på litteraturhuset.

Lyssna på några av deltagarna i Art+feminism från 2015 som samlades på MoMA i New York.

Sara Mörtsell
Sara Mörtsell
Projektledare Utbildning,
Wikimedia Sverige
sara.mortsell@wikimedia.se


by Sara Mörtsell at February 08, 2017 08:51 AM

February 03, 2017

Wikimedia Sverige

Svenska bibliotek med i årets 1lib1ref – så här blev det

linneuniversitetet-1lib1ref
Linnéuniversitetets bibliotek under 1lib1ref. Foto: Rickard Jansson CC BY-SA 4.0

Idag avslutas Wikipediasatsningen för bibliotek 1lib1ref (one librarian one reference) så vad har hänt på biblioteken i Sverige?

13 bibliotek anmälde sitt intresse att vara med, från Piteå i norr till Svedala i söder och där fanns folkbibliotek, skolbibliotek, universitetsbibliotek och nationalbiblioteket.

1lib1ref fungerar så att deltagare uppmanas att använda sig av hashtaggen #1lib1ref i redigeringskommentaren för att på så sätt synliggöra och samla alla bidrag genom verktyget Wikipedia Social Search. Svenska Wikipedia har där fått drygt 40 redigeringar som är synliga via taggen och ännu fler med hänsyn till att alla inte använt sig av taggen. Förutom att introducera redigering uppmuntrar också 1lib1ref  till möten och diskussioner om bibliotek och Wikipedia. Ett exempel på en sådan fråga är ”Vilka missförstånd kan biblioteksanvändare troligen bära på när det gäller Wikipedia? Vilka lärande- eller informationssökningsstrategier kan människor behöva lära sig, för att bättre förstå informationshantering inom ramen för Wikipedia?”. 

Varför vara med i 1lib1ref?

Så här säger några av deltagarna om att vara med i 1lib1ref.

Maria Johansson, Bibliotekarie i Kramfors. Foto: Maria Johansson CC BY-SA 4.0

”Vi tycker att Wikipedia är en jättebra ingång för att jobba med digital delaktighet och källkritik. Vi gillar Wikipedia och vill gärna vara till hjälp, men den största anledningen till att vi anmälde oss var att vi ville lära oss mer om Wikipedia själva så att vi sen kan lära bibliotekets användare. Vi kommer att ha tre Wikipedia-relaterade evenemang under våren, som vi bjuder in allmänheten till. Två tillfällen då vi fokuserar på sidan om Kramfors på Wikipedia och ett tillfälle i samband med internationella kvinnodagen då vi bjuder in kvinnor att skriva om kvinnor.”  Maria Johansson, Kramfors folkbibliotek

 

Wikifika Sundsvall av Saspe13 CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons

”Det var min idé att anmäla oss, och jag pitchade idén för min närmsta chef som tyckte det var en mycket god idé.  Från mitt tidigare engagemang med Wikipedia och forskare tycker jag det är mycket viktigt att kollektivt bidra till att höja kvalitén på Wikipedia med kunskap och källhänvisningar. Vi kommer att fortsätta träffas för Wikifikor.”  Sassa Persson, Sundsvall Stadsbibliotek

Mer om 1lib1ref i Sverige

Tack!

Till alla som varit med, hjälp till med förberedelser, diskuterat, fikat och redigerat.

Sara Mörtsell
Sara Mörtsell
Projektledare Utbildning,
Wikimedia Sverige
sara.mortsell@wikimedia.se


by Sara Mörtsell at February 03, 2017 08:11 PM

January 22, 2017

Wikimedia Norge

Wikitreff onsdag 17. januar – Tema: Flere bidragsytere og bedre internt miljø

Skrevet av Sabine Rønsen, praksisstudent hos Wikimedia Norge

Onsdag 17. januar var det duket for nok et wikitreff på Litteraturhuset i Oslo. Wikitreff holdes med jevne mellomrom av og for frivillige på Wikipedia for å diskutere aktuelle problemstillinger. Denne gangen var tema for møtet: hvordan få flere bidragsytere og et bedre internt miljø  på Wikipedia. I løpet av møtet ble det også lagt vekt på viktigheten av å holde på de bidragsyterne vi allerede har.

Ulf Larsen åpnet møtet med å snakke om nedgangen i nye brukere og hva som kan gjøres for å hindre denne utviklingen. Det ble påpekt at for strenge tilbakemeldinger kan være med på å skremme nye brukere fra å bidra, og at en vennligere tone og bedre oppfølging kan få de til å ville bli.

Espen Andersen, bidragsyter og førsteamanuensis ved Handelshøyskolen BI, holdt et innlegg hvor han snakket om de forskjellige vekstfasene Wikipedia har vært igjennom, og hvordan Wikipedia nå er inne i en modningsfase. Andersen pekte på en mer komplisert infrastruktur og en diskusjonskultur som kan oppleves som krevende, som to av flere mulige årsaker til at nybegynnere gir seg.

Tarjei Mo, aktiv bidragsyter og videreskoleelev, kom med sine betraktninger om hvordan ungdommer forholder seg til og bruker Wikipedia. Han snakket også litt om lærernes syn på Wikipedia og om egne erfaringer fra tiden han selv var ny bruker.

I etterkant ble det diskutert hvordan man kan gå frem for å bedre det interne miljøet, og hvilke virkemidler man kan bruke for å få nye brukere til å føle seg velkomne. Mer personlige velkomsthilsener og oppfølging ble foreslått. Å se forskjell på brukere som driver åpenbart hærverk og brukere som gjør ærlige feil, var et tema som ble diskutert, i tillegg til hvordan wikipedianere selv må  være mer forsiktig med bruken av ord som «trolling» og «vandalisme». Flere detaljer rundt forslagene finner du på Tinget på Wikpedia. Bli gjerne med på diskusjonen der. 

I uke 46-49 hadde Wikimedia Norge og Wikimedia Armenia en felles skrivekonkurranse, med oppgave å skrive på hhv. de norske Wikipediane om Armenia og på armensk Wikipedia om Norge. Vinneren av konkurransen ble annonsert og prisen gikk til brukeren Telaneo for sitt bidrag Levon Ter-Petrosian! Juryens begrunnelser finner du her.

Etter wikitreffet samlet flere av møtedeltakerne seg i Litteraturhusets kafé i samme bygg. Praten skal ha gått til over midnatt!

Vi vil gjerne fortsette å være med på å arrangere slike wikitreff, de er gratis og åpent for alle. Ta gjerne kontakt med Astrid i Wikimedia Norge, astrid@wikimedia.no, for å få refundert eventuelle reiseutgifter eller om du ønsker å arrangere wikitreff på ditt hjemsted. 

Håper å se deg på neste treff!

 

Innlegget Wikitreff onsdag 17. januar – Tema: Flere bidragsytere og bedre internt miljø dukket først opp på Wikimedia Norge.

by Wikimedia Norge at January 22, 2017 08:23 PM

January 17, 2017

Wikimedia Norge

#Faktajakt

Skrevet av Sabine Rønsen, praksisstudent hos Wikimedia Norge

15. januar startet en jakt på fakta du som bibliotekar er spesielt egnet til å delta i! Prosjektet #Faktajakt varer til 3. februar og i den perioden vil vi prøve å mobilisere så mange bibliotekarer som mulig i arbeidet med å utvikle Wikipedia til å bli et enda bedre verktøy. #Faktajakt kan du lese om i den siste utgaven av Bibliotekaren.

Sabine Rønsen, #faktajakter

En av Wikipedia sine styrker er alle kilder og referanser artiklene er bygd på. Med gode referanser er det enklere å etterprøve innholdet i artiklene. Mange bruker også referansene til sin egen research, eller for å få en rask oversikt over et tema. Derfor er det så viktig at referansene ikke bare er gode, men at de finnes.

Med verktøyet Referansejakt (finnes både på nynorsk og bokmål) er det enklere enn noen gang å finne Wikipedia-artikler som mangler referanse. Verktøyet plukker ut påstander andre bidragsytere på Wikipedia har merket med «trenger referanse». Får du lyst til å ta på deg utfordringen, trykker du «Den fikser jeg!» og du vil bli omdirigert til artikkelen det gjelder. Deretter er det bare å leke detektiv og prøve å finne kilden for påstanden.  Husk å bruke taggen #Faktajakt i redigerinsforklaringen slik at vi kan spore innsatsen.

Del din kunnskap på Wikipedia og bidra til kunnskapsdugnaden. God jakt! 

For mer info om prosjektet: How librarians can make Wikipedia a better reference tool

Her kan du lese om bruk av kilder på Wikipedia: Bruk av kilder

Du kan spørre om hjelp på Wikipedias Nybegynnerforum: Nybegynnerforum

 

 

 

 

 

Innlegget #Faktajakt dukket først opp på Wikimedia Norge.

by Wikimedia Norge at January 17, 2017 09:33 AM

Nytt år – husk medlemsavgiften til Wikimedia Norge for 2017!


Vi håper å se mange medlemmer på wikitreff og årsmøte på Work-Work i Trondheim 24. mars–25. mars!
Reiseutgifter dekkes for medlemmer.
200 / 100 kr. Vipps 10386 – Wikimedia Norge eller kontonummer 1503 08 00866.

Takk for at du støtter Wikimedia Norge!

 

Innlegget Nytt år – husk medlemsavgiften til Wikimedia Norge for 2017! dukket først opp på Wikimedia Norge.

by Wikimedia Norge at January 17, 2017 08:52 AM

January 16, 2017

Wikimedia Norge

Dronesafari på wikistipend

Skrevet av Tarjei Mo

Denne historien begynner i et fysikkrom på en skole i Akershus i mars, og slutter i november 2016. Den korte versjonen er at Brage og jeg, Tarjei, fikk stipend for å dra på fotosafari med drone i sommer. Vi fikk masse spektakulære bilder som nå er tilgjengelige på Wikimedia Commons, men vi måtte veien om en ødelagt harddisk og hodebry før bildene kunne bli lastet opp.

Vi hadde lenge tenkt litt på å ta en tur i sommerferien med drone for å lage noe små film-snutter av forskjellige steder i Norge. Nord-Norge var allerede nevnt, ettersom Brage har familie i Bodø. Da Wikimedia utlyste stipend valgte vi å forsøke å konkretisere planene, og søkte om stipend. Det var en flott måte å få reise på, samtidig som vi hadde et mål for reisen: å ta bilder til Wikipedia. Vi fikk innvilget stipendet, og etter at vi først vurderte å kjøre fra Oslo langs sørlandskysten til Kristiansand, valgte vi heller å fly nordover.

Tarjei Mo, Den hvite stranden Hauklandstranda i Vestvågøy i Lofoten sett fra drone i juni 2016, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons

Bruk av droner tar mer og mer av, bokstavelig talt, spesielt blant foto-interesserte. Ikke bare modellflyvere har sett hvordan denne muligheten har tatt seg opp, men også filmskapere. Flere store norske og internasjonale selskaper bruker mer og mer dronefoto i filmer. Fotografer, forskere og redningsteam bruker også droner til sitt arbeid.

Samme dag vi kom til Bodø møtte vi Petter Snekkestad, konservator ved Nordlandsmuseet. Han viste oss jekta «Anna Karoline». Nordlandsjekta ble bygget i Mosvik i 1876, og var en av over 200 jekter som gikk i trafikk mellom Nord-Norge og Bergen med tørrfisk. Siden 1959 har jekta vært eid av museet, som planlegger å bevare jekta på en bedre måte i et nytt museum skal bygges og ferdigstilles i 2018. Petter viste oss jekta, og planene for det nye museumsanlegget. Vi fløy og tok bilder med dronen før Petter videre viste oss området hvor sølvskatten i Bodø ble funnet. Der tok vi også bilder, men så tok batteriet på dronen slutt, og vi kapitulerte for å spise middag.

Dagen etter hadde vi fått låne bil, og vi tok ferge fra Bodø til Moskenes i Lofoten. Der fikk vi filmet en god del fra både Moskenes, Reine og områdene i nærheten. Da kvelden kom hadde vi handlet litt, og slo opp teltet i nærheten av Å.

De senere dagene brukte vi på kjøring og filming. Vi var høyt og lavt, og frem og tilbake. Alltid på utkikk etter gode motiver, og vi sjekket alltid Wikipedia-artiklene for bilder. Siste dagen fikk vi endelig skyfri himmel, og midnattssola slo til for fullt. Vi hadde overnattet i nærheten av strendene på Utakleiv og Haukland på nordsiden. Der fant vi ut at sola kom til å havne bak et fjell, så vi bestemte oss for å kjøre videre. Vi satte kursen mot Eggum. Der var det flott sol, men litt mer skyer. Vi fikk likevel filmet mye, og kjørte videre enda lengre. Vi kjørte og filmet hele den natta til vi kom til Svolvær. Da tok dagslyset oss igjen, og vi la oss til å sove i bilen. Dagen etter gikk turen opp til Svolværgeita, som hadde mye å by på. Det var en dag med blikkstille vann, skyfri himmel og en varm, høy, sol. Dette var perfekt for droneflyving, og i det flotteste været Nord-Norge har å by på fikk vi spektakulære bilder over «geita».

Stive og støle etter netter i bilen og på ujevn teltgrunn tok vi ferge tilbake til Skutvik, og kjørte helt tilbake til Bodø. Det ble en lang kveld og natt det også, og det å få lande i en ordentlig seng var megagodt. Frokosten havnet ved middagstider, men turen var likevel flott.

Vi hadde med oss datamaskiner, og brukte alle mulige anledninger til å lade batterier til både drone, pc-er, mobiler og annet utstyr på en pizzarestaurant, hos naboer og på campingplasser hvor vi også fikk låne dusjer. Mellom filmingen overførte vi filmene til en harddisk vi hadde kjøpt, fordi det ikke var nok lagringsplass på pc-ene. Det funket fint, frem til et sted litt før Svolvær. Da dukket disken plutselig ikke opp på skjermene, og det verst tenkelige hadde skjedd.

De butikkene vi var innom, og de vi snakket med sa det samme: Disken er ødelagt, og alt innholdet er borte. Det var en katastrofe for oss. Siden det kom helt på slutten av turen hadde vi bare noen få stillbilder lagret på et annet kamera fortsatt, og det vi nettopp hadde filmet, men det var vel bare én eller to filmer. Vi lagret de siste filmene rett på pc-ene, og avsluttet etter hvert turen. Jeg dro hjem og videre på hytta, mens Brage ble igjen i Bodø hos familie. Høsten og skolestart kom, og etter hvert fikk vi til å sende inn disken til eksperter som kunne hente ut filene. Det løste seg heldigvis til slutt, men på grunn av problemene med disken hadde vi en uforutsett utgiftspost som var omtrent like stor som hele reisen alene. Med svært god hjelp fra Wikimedia Norge, og der vi kjøpte disken, samt at ekspertfirmaet var snille og ga oss litt rabatter, fant vi en god avtale, og filene ble reddet. Uten Wikimedia Norge hadde utgiften vært så stor at vi hadde valgt å ikke hente ut bildene.

Noen måneder etter bildene ble tatt, sitter vi nå endelig med bildene på Wikimedia Commons, og vi skal fordele de ut på passende artikler. Selv om denne turen bød på veldig mye mer dramatikk enn vi ønsket, var turen en suksess. Vi er svært glade for at vi fikk muligheten til denne turen, og håper bildene står til forventningene.

 

Takk for turen!

Brage og Tarjei

Innlegget Dronesafari på wikistipend dukket først opp på Wikimedia Norge.

by Wikimedia Norge at January 16, 2017 02:27 PM

January 11, 2017

Wikimedia Sverige

För deltagare i #1lib1ref – Wikipediasatsningen för bibliotek i hela världen

WIKILESA I
WIKILESA I Av Giselle Bordoy (WMAR) [CC BY-SA 4.0], via Wikimedia Commons
På söndag den 15 januari fyller Wikipedia 16 år, och det är också startskottet för årets #1lib1ref – Wikipediasatsningen för bibliotek i hela världen, som pågår till den 3 februari. I Sverige är redan flera bibliotek anmälda, så som skolbibliotek spridda över hela landet, universitetsbibliotek och folkbibliotek från stora och mindre kommuner och Kungliga Biblioteket. Här följer mer konkreta instruktioner för redan anmälda deltagare och det är inte för sent att hoppa på, anmälan kan göras här.

Jag har anmält mig och mitt bibliotek, men vet inte hur jag ska delta.
Inga problem. Börja med att läsa igenom vad 1lib1ref går ut på (one librarian one reference) på engelska 1lib1ref.org och på svenska kan du läsa vårt första inlägg om 1lib1ref.

Kan jag delta som enskild bibliotekarie?
Japp, så som 1lib1ref betyder så är det inga problem, även om det ibland kan vara lättare i en liten grupp. Ta hjälp av instruktioner på denna sida om vad som ingår i en Wikifikatimme.

Vi vill delta som grupp, vad kan vi göra?
Inom 1lib1ref finns förslag på att hålla en gemensam Wikifikatimme för att lära och hjälpa varandra att bidra och diskutera Wikipedia. Instruktioner för förberedelse och genomförande samt förslag till diskussionsunderlag finns på svenska här.

Jag och mina kollegor har bokat in en wikifikatimme, var kan vi lista den?
Via adressen wikifika.se kommer du till en sida på svenska Wikipedia där alla möjliga wikiträffar annonseras så att användargemenskapen kan se vad som planeras och hjälpa till om det passar. Under rubriken #1lib1ref på svenska finns plats att lista ditt biblioteks evenemang.

Du lägger till ett evenemang genom att klicka på ”redigera wikitext” precis bredvid rubriken och då öppnar sig redigeringsfönstret och du kan följa ytterligare instruktioner där, förhandsgranska att det ser rätt ut och spara sedan.

Hur kommer det att synas att jag har bidragit?
När du har lagt till din fotnot till en pålitlig källa och ska spara din redigering så ombeds du att lämna en redigeringskommentar. I det dialogfönstret skriver du helt enkelt kort vad du gjort för ändring och du skriver #1lib1ref, ex ”lagt till källa #1lib1ref”. När du gör det hamnar ditt bidrag i det globala #1lib1ref-flödet som alla kan ta del av:

Let’s talk about it!
Genom hashtaggen kan du se andras konversationer i sociala medier och sprid gärna att du är med och vad diskussionerna om Wikipedia och bibliotek handlar om för dig och för din organisation, källkritik, synliggöra samlingarna, det digitala medielandskapet, informationssökning, aspekter på tillgänglighet och delaktighet

Sara Mörtsell
Sara Mörtsell
Projektledare Utbildning,
Wikimedia Sverige
sara.mortsell@wikimedia.se


by Sara Mörtsell at January 11, 2017 11:22 AM

January 10, 2017

Wikimedia Sverige

Följ uppladdade bilder från Wikimedia Sverige på Twitter

I samband med projektet Kopplat Öppet Kulturarv har André Costa skapat en twitterbot som automatiskt tweetat ut ett urval av de bilder som laddas upp till Wikimedia Commons.

I skrivande stund är det bilder från Nationalmuseum och Världskulturmuseerna som är aktuella. Twitterboten är ett sätt att uppmärksamma att arbete pågår med bilduppladdningar, vilket gör att fler intresserade kan bidra i både kvalitetssäkrings-arbete och användning i wikipediaartiklar eller annorstädes.

Exempel på bild av Isaac Grünewalds konst som nyligen släppts till public domain.

Twitterboten är gjord med hjälp av IFTTT (If This Then That), en gratis webbtjänst som låter användaren låta händelser som att en sida uppdateras trigga andra händelser som att en tweet skickas ut från ett visst konto. Programmering utan att skriva någon programkod, alltså.

Föremål från Sigvald Linnés utgrävningar i Teohuatican, Mexiko 1932.


by Mattias Östmar at January 10, 2017 04:59 PM

December 23, 2016

Wikimedia Sverige

God Jul och Gott Nytt År!

wikitomte

2016 berövade oss David Bowie och gav oss Donald Trump. Det är ett nedköp som är svårt att toppa. Men, just för att detta anno horribilis på så många sätt har prövat världens kollektiva tålamod till det yttersta är det extra viktigt att uppmärksamma alla de ljuspunkter som tänts inom räckhåll för det vi själva kan påverka. Jag vill kort lyfta fram några av dem:

Först och främst vill jag speciellt uppmärksamma alla volontärer i föreningen och i gemenskapen kring Wikipedia. I en tid när så många andra famlar sig fram i en sörja av desinformation är dessa anonyma hjältinnor och hjältar undantaget. Istället för att ryckas med i en osund klickonomi håller de stadigt kursen guidade av källkritikens ständigt lysande fyrbåk. Helt oavlönade lyckas de skapa en plattform – Wikipedia – som kännetecknas av mycket av det som stora mediehus och andra sociala plattformar ständigt misslyckas med – objektivitet och effektiv källkritisk granskning. Detta arbete resulterade under året också i att Wikimedia Sverige vann Sociala Medierpriset 2016, ett pris som vi tog emot i volontärernas och Wikipediagemenskapens namn.

Under året har Wikimedia Sverige också haft glädjen att stifta många nya bekantskaper. Kansliet huserar numera fyra nya medarbetare på kansliet, Sebastian, Mattias, Eric och Alicia, och en ny styrelsemedlem, Elza, Vi har dessutom fått chansen att påbörja samarbeten med Skolverket, Genusfotografen, Unesco, Stockholms stadsbibliotek, The Unstraight Museum, Sambruk, Svenska Hemslöjdfsöreningarnas Riksförbund och många andra.

Vi har även haft möjlighet att fördjupa bekantskapen med gamla goda vänner och samarbetspartners som Livrustkammaren, Historiska museet, Nationalmuseum, Riksantikvarieämbetet, Stockholmskällan, Kungliga Biblioteket, Linnéunniversitetet, Flygvapenmuseum, Riksutställningar och många andra.

Läs gärna mer om föreningen, rörelsen och våra samarbeten.

2016 har också varit mitt första år som verksamhetschef för Wikimedia Sverige. Det har varit en spännande resa in i en internationell gemenskap av fantastiska människor – inom Wikimediarörelsen och bland våra samarbetspartners – som brinner för att sprida fri kunskap och göra världen bättre för andra. När man står sida vid sida med alla dessa fantastiska människor från hela världen inser man att inte ens ett år som 2016 riktigt förmår sig att leta sig in under huden. Gemenskapen är det perfekta motgiftet.

Tack för det här året. Vi har bara börjat. 2017 kommer vi att leverera motgift i form av väl källbelagd kunskap till ännu fler.

Och med det vill jag önska er alla en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År!
Anna

Anna Troberg_smallAnna Troberg
Verksamhetschef
Wikimedia Sverige

@annatroberg
anna.troberg@wikimedia.se


by Anna Troberg at December 23, 2016 08:33 AM

December 19, 2016

Wikimedia Sverige

Dr. Nawar Halabi – the Arabic voice on Wikipedia?


One of our largest projects, at the moment, is the open source-based speech synthesiser Wikispeech, which, e.g., will be used on Wikipedia. Wikispeech will be released in Swedish, English and Arabic. Dr. Nawar Halabi, at University of Southampton, has released a large part of the material needed, to make it possible to release it it in Arabic, under a free license.  We decided to ask him a couple of questions.


Having Wikipedia with an Arabic Speech Synthesiser would encourage editors to correct and diacritise Arabic script on Wikipedia for it to be automatically read in a better way. This would make available more data for researchers to use in building their systems for Speech Synthesis and drive the technology forward.
                           – Nawar Halabi

500px-wikispeech_logo_proposals_v1_logo_3-svg
Logotype of Wikispeech

 

– Nawar, what is your background, academic and personal?

– I was born in Aleppo, Syria 26 years ago. I lived there for 22 years of my life. I have went to school there and done my computer science degree. I also received two degrees in Classical Guitar performance. in 2012 I moved to Southampton, UK to start my MSc (Masters) in Web Technologies, then I started my PhD in 2013 and finished in September 2016. I worked as a research assistant on several projects along side my PhD.

– How come you started working on a speech synthesis project, and why do you think this kind of projects is important?

– I worked with the Assistive Technologies Group at the School of Electronics and Computer Science at the University of Southampton for 3 years. This has grown my interest in developing technologies to help empower and include people. This is not only for people with special needs but for everyone and speech synthesis was my way of doing this. Also, Speech Synthesis has a lot of interesting scientific knowledge around it. Machine Learning, Artificial Intelligence, Mathematics, Signal Processing etc. All of which are subjects of interest to me.

– My interest in machine intelligence started when I was young but I only found out about speech synthesis when I came to Southampton.

– For what reasons did you decide to make your work available under a free license?

– It is a struggle for every PhD student to find purpose for their work and to make other researchers find and reuse their work. Working with Wikimedia is certainly a way for me to spread the word about my work and leaving part of my work for free gives me the joy of feeling that I’m helping someone and encourages people to use my work.

– For those planning to release their work under a free license, what are the lessons you would like to give?

– DO IT.
– Having a widely used free tool increases your employablity and puts your name out there.
– Make sure you inform your sponsoring institution early on. As many institutions are very defensive of the work done at their premises.

– What are your expectations on the future of Wikispeech?
– I would like to see wikispeech deployed on Wikipedia, specifically in Arabic, and I would personally love to work for them in the future. Having Wikipedia with an Arabic Speech Synthesiser would encourage editors to correct and diacritise Arabic script on Wikipedia for it to be automatically read in a better way. This would make available more data for researchers to use in building their systems for Speech Synthesis and drive the technology forward.

eric_luth_28wmse29
Eric Luth
Project Administrator,
Wikimedia Sverige
+46765 55 50 95
eric.luth@wikimedia.se


by Eric Luth at December 19, 2016 01:34 PM

Wikimedia Norge

HACKS & MAPS @ #HACK4NO

Written by Erno Mäkinen

Thanks to Wikistipend by Wikimedia Norge I had chance to join Nordic Open Geo Data Gathering and #Hack4NO in Hønefoss, Norway. The meeting at Kartverket on 27th of November was participated by me, Susanna Ånäs and Esa Tiainen from Finland, Albin Larsson from Sweden, Vahur Puik from Estonia, Astrid Carlsen and Jon Harald Søby from Wikimedia Norge, and by many other people.

Nordic Open Geo Data Gathering

Nordic Open Geo Data Gathering participants at Norwegian mapping authority Kartverket's headquarters in Hønefoss, Norway

Nordic Open Geo Data Gathering participants at Norwegian mapping authority Kartverket’s headquarters in Hønefoss, Norway.

During the meeting we listened many interesting presentations as brought out in the blog post by Susanna Ånäs. She also suggested that a Wikimedia affiliate, i.e. kind of user group that is focused on mapping related activities in Wikimedia would be founded. There was also discussion on people’s interests that Susanna collected to the meeting notes.

#hack4no

I and some other  Nordic Open Geo Data Gathering participants stayed a bit longer in Hønefoss to join #hack4no. Many applications were published in the hackathon and all the submissions can be found at hack4no2016.devpost.com. I and Jon Harald Søby from Wikimedia Norge submitted the WikiOSMark application.  Thank you again for the Wikistipend by Wikimedia Norge that made this possible.

Map of the WikiOSMark app

WikiOSMark app with Wikimedia items on the map.

Tha main idea of the application is to enrich Wikimedia with OpenStreetMap and vice versa. For example, the aim is to allow users to add Wikidata tags to the OpenStreetMap elements. Also, adding coordinates, for example, to Wikidata items is useful. For the prototype application, Wikimedia and OpenStreetMap test sites are used. Also, user can choose to view other open data from various Nordic countries such as from platsr.se, apis.is and Flickr on the map. This information is also useful when doing the OpenStreetMap and Wikimedia edits. Finally, the application can show Wheelmap.org places. Wheelmap.org helps to add information of wheelchair accessibility to OpenStreetMap. While editing OpenStreetMap and Wikimedia, why not consider also disabled people?

To mention some other work, Vahur Puik from Estonia submitted an “AI tool to filter out indoor and outdoor images from public digital photographic collections” that is meant to be used, for example with Sift.pics application. There were also many other maps related submissions.

All in all interesting events!

 

Innlegget HACKS & MAPS @ #HACK4NO dukket først opp på Wikimedia Norge.

by Wikimedia Norge at December 19, 2016 11:24 AM

Wikimedia Sverige

Dr. Nawar Halabi – den arabiska rösten på Wikipedia?


Ett av våra största projekt just nu går ut på att ta fram en talsyntes på öppen källkod, som kommer användas på Wikipedia. Syntesen kommer lanseras på svenska, engelska och arabiska. Dr. Nawar Halabi, från University of Southampton, har gett oss en stor del av det material som gör det möjligt för oss att lansera den på arabiska. Vi bestämde oss för att ställa några frågor till honom.


”Med en arabisk talsyntes på Wikipedia skulle redigerare uppmuntras till att förbättra, korrigera och diakritisera arabisk skrift på Wikipedia för att det automatiskt ska läsas upp på ett bättre sätt. Det skulle i sin tur tillgängliggöra mer data för forskare när de bygger sina system för talsynteser, och driva tekniken framåt.”

                      – Nawar Halabi

Nawar, vad har du för bakgrund?

500px-wikispeech_logo_proposals_v1_logo_3-svg
Wikispeechs logga.

– Jag föddes i Aleppo i Syrien för 26 år sedan. I 22 år av mitt liv har jag bott där. Jag gick i skola där, och fick min examen i datavetenskap där. Jag tog även två examina i klassisk gitarr-performance där. 2012 flyttade jag till Southampton i Storbritannien för att påbörja en master i webbteknologi, och 2013 påbörjade jag min doktorsgrad. Den blev klar i september 2016, samtidigt som jag har arbetat med flera projekt som forskningsassistent.

Hur kommer det sig att du började arbeta på ett talsyntesprojekt? Varför är den typen av projekt viktiga?

– I tre år arbetade jag i en grupp för tekniska hjälpmedel vid fakulteten för elektronik och datavetenskap på Southamptons universitet. Därigenom växte mitt intresse för att utveckla teknologi som kan få människor stärkta och inkluderade. Att utveckla sådan teknologi är inte bara viktigt för människor med specialbehov, utan för alla, och talsyntes var mitt sätt att bidra i det arbetet. Dessutom finns det mycket intressant vetenskap kring talsyntes. Maskininlärning, artificiell intelligens, matematik, signal processing och så vidare. Ämnen som alla ligger nära mitt hjärta.

– Mitt intresse för maskinintelligens började redan som ung, men det var först i Southampton som jag upptäckte talsyntesen.

– Hur kommer det sig att du valde att släppa ditt arbete under en fri licens?

 Varje doktorand kämpar med att hitta ett syfte för sitt arbete, och för att få andra forskare att hitta och återanvända deras verk.  Att arbeta med Wikimedia är verkligen ett sätt för mig att sprida ordet om mitt arbete, och att lämna delar av mitt verk fritt ger mig glädjen att kunna känna att jag hjälper någon och uppmuntrar människor att använda mitt verk.

– För de som funderar över att släppa sitt arbete under en fri licens, vilka tips och erfarenheter skulle du vilja ge?

Gör det!
– Att ha ett fritt och välanvänt verktyg ökar dina möjligheter till anställning, och skapar dig ett namn.

– Men se till att informera den institution som sponsrar dig tidigt. Eftersom många institutioner är väldigt defensiva när det kommer till det arbete som utförs på deras domäner.

– Vad har du för förväntningar på Wikispeechs framtid?

– Jag skulle vilja se Wikispeech användas på Wikipedia, framförallt på arabiska, och personligen skulle jag älska att arbeta för dem i framtiden. Med en arabisk talsyntes på Wikipedia skulle redigerare uppmuntras till att förbättra, korrigera och diakritisera arabisk skrift på Wikipedia för att det automatiskt ska läsas upp på ett bättre sätt. Det skulle i sin tur tillgängliggöra mer data för forskare när de bygger sina system för talsynteser, och driva tekniken framåt.

eric_luth_28wmse29
Eric Luth
Projektadministratör,
Wikimedia Sverige
+46765 55 50 95
eric.luth@wikimedia.se


by Eric Luth at December 19, 2016 10:35 AM

December 13, 2016

Wikimedia Sverige

En ny programmerare presenterar sig

SONY DSC
Foto: Erik Vasaasen, CC BY-SA 4.0

Jag heter Alicia Fagerving och är sedan december 2016 anställd som programmerare på Wikimedia Sverige. Jag är göteborgare, sverigefinne i hjärtat (som idogt och med varierande resultat kämpar med att lära sig språket) och icke-binär transperson.

Jag ingår i det team som arbetar med Kopplat Öppet Kulturarv – ett projekt med syfte att tillgängliggöra information om kulturarv i olika länder via Wikidata, Wikimedias plattform för öppna data. Projektet är nu i full gång och data har samlats in från bland annat Syrien och Georgien, länder med fascinerande men samtidigt kanske inte så välkänt kulturarv. Nu har jag fått möjligheten att tillsammans med andra eldsjälar se till att så många som möjligt kan lära sig om dessa, inte sällan hotade, platser, byggnader och monument.

Att arbeta med att göra kunskap tillgänglig för flera känns naturligt för mig som har en lång bakgrund inom Wikimediarörelsen. Som en av svenskspråkiga Wikipedias administratörer har jag både skrivit nya artiklar och fått inblick i gemenskapens arbetssätt och värderingar. Samtidigt har jag kunnat inse uppslagsverkets begränsningar i att hantera strukturerad data, så som listor och tabeller som kräver regelbunden uppdatering. Det är där som Wikidata, Wikipedias senaste systerprojekt, kommer in i bilden. All information på Wikidata kan användas av Wikipedias alla språkversioner och är dessutom strukturerad för att lätt kunna genomsökas och bearbetas av dataprogram.

I mitt arbete kommer jag med andra ord kunna förena min engagemang för fri kunskap med mitt intresse för programmering och databearbetning. Jag är nyfiken på det mesta och har en hyfsat brokig utbildningsbakgrund inom både humaniora och data, med tyngdpunkt på engelska respektive webbutveckling. Förutom Wikipedia omfattar mina intressen bland annat litteratur, konsthistoria och språkvetenskap. Tack vare Wikipedia har jag kunnat både utöka mina kunskaper inom dessa ämnen och dela med mig av dem med andra. Nu ser jag fram emot att ta nästa steg och ägna mig åt ett världsomfattande projekt för att göra mer kunskap fri och öppen.

Alicia Fagerving
Programmerare,
Wikimedia Sverige
alicia.fagerving@wikimedia.se


by Alicia Fagerving at December 13, 2016 02:38 PM

December 08, 2016

Wikimedia Sverige

Bibliotekens Wikipediainsats närmar sig – anmäl dig till #1lib1ref

Wikipedia 15 1Lib1ref

“Tänk dig en värld där varje bibliotekarie förbättrar Wikipedia med en till källhänvisning.” #1lib1ref

Förberedelserna är i full gång inför den internationella Wikipediasatsningen för bibliotek, #1lib1ref (1lib1ref.org), som kör igång den 15 januari på Wikipedias 16-årsdag och pågår till den 3 februari 2017. Förra omgången var den allra första och uppmärksammade Wikipedias 15-årsjubileum och nu skulle vi väldigt gärna se bibliotek i Sverige delta i satsningen.

Wikipedia och biblioteken – källkritik som gemensam sak

Wikipedias styrka är alla källor och referenser som innehållet bygger på – Wikipedias användargemenskap vill inte att läsare blint ska lita på vad som står där utan själv kunna kolla upp varifrån uppgifterna kommer och om de stämmer. Som informationskälla är Wikipedia i ständig förändring och att lära sig kritiskt granska och ifrågasätta Wikipedia en därför central förmåga för att kunna använda det. Bibliotekarier har en unik position när det kommer till att utmana myten om Wikipedia (att allt går att lita på, att inget går att lita på, etc.) och i stället använda det som en utgångspunkt för att lära ut medie- och informationskunnighet. Det är emellertid svårt att lära andra om man själv saknar erfarenheten av att bidra till Wikipedia och kunskapen om arbetet som sker där. Därför innebär den här Wikipediainsatsen ett fokus på praktisk handling – att gå till Wikipedia och ta sig an en bristande källuppgift och förbättra Wikipedia med en pålitlig källhänvisning. Den är den allra finaste födelsedagspresenten Wikipedia kan tänka sig

Det vi hoppas är att erfarenheten från #1lib1ref kan bli ett verktyg och stöd för bibliotekarier att integrera Wikipedia i det övergripande medie- och informationslandskapet.

Anmäl ditt intresse

Du som jobbar på bibliotek är välkommen att delta i #1lib1ref. Du kan göra det genom att själv ta dig an uppgiften och förbättra Wikipedia, och i synnerhet genom att koordinera evenemang på det lokala biblioteket ihop med kollegor, som exempel föreslår vi att hålla en Wikifikatimme. Det går också att hjälpa till genom att sprida insatsen i sina nätverk och uppmuntra lokala arrangemang hos andra, eller varför inte göra inlägg i sociala medier med hjälp av hashtaggen #1lib1ref, eller en bloggpost som exempelvis den här från CILIP UK ”How librarians can make Wikipedia a better reference tool”.

Sara Mörtsell
Sara Mörtsell
Projektledare Utbildning,
Wikimedia Sverige
sara.mortsell@wikimedia.se


by Sara Mörtsell at December 08, 2016 11:25 AM

December 05, 2016

Wikimedia Sverige

Workshop – gemensamma öppna datamängder


28 november sponsrade vi Sambruks workshop om Gemensamma öppna datamängder. Företrädare från en rad olika kommuner och organisationer var på plats. Vi lät Tommy Lundblad, som representerade Botkyrka kommun, skriva reflektioner om hur dagen var.

396px-botkyrka_vapen-svg
Botkyrkas kommunvapen. Lokal_Profil, CC-BY-SA 2.5.

I Botkyrka har vi under året påbörjat resan från Kolada till Öppna data, ambitionen för i år har varit att få styrning och riktlinjer på plats för att under nästa år börja publicera Öppna data.

Det var därför kul att bli inbjuden till workshop kring gemensamma datamängder och höra andra dela med sig av sina erfarenheter och angreppssätt. Intressant var att alla inte gör likadant utan har sin egna twist beroende på kommunstorlek, förutsättningar och förmågor inom organisationen samt hur man ser på att mängden öppna data ska öka.

Ambitionen med workshopen var bred med problematisering och erfarenhetsutbyte men i slutändan så kokar det ändå ner till hur öppna datamängder ska ta fart i Sverige. För det behövs samordning och förvaltning men också katalysatorer och stimulans, inte minst för de som ännu inte kommit så långt.

Många parter var representerade utifrån att vi ska kunna nå målet och alla kommer att spela någon sorts roll framöver. Här fanns bland andra flera kommuner, SKL, Sambruk, IIS, Riksarkivet, Vinnova samt Wikimedia som alla ser att Öppna data kan vara en del av deras ekosystem.

Det känns som att vi är på väg och under nästa workshop så hoppas jag att vi tar fler steg mot ett koncept som myndighetssverige kan använda för att röra sig mot Öppnast i Norden 😉

Tommy Lundblad
Botkyrka kommun


by Eric Luth at December 05, 2016 03:47 PM

November 30, 2016

Wikimedia Norge

Free Knowledge Advocacy Group EU

Since 2016 Wikimedia Norge supports the work of the Free Knowledge Advocacy Group EU. A team of European Wikimedia chapters, user-groups and activists have joined forces to making sure free knowledge aspects are taken into account when new European legislation is made. The Free Knowledge Advocacy Group EU is to make sure that our voice of the free & open community is heard when relevant legislation is discussed. It’s three main goals are enshrined in a Statement of Intent, the founding document that Wikimedia Norge has also signed. Read more on our blog

Innlegget Free Knowledge Advocacy Group EU dukket først opp på Wikimedia Norge.

by Wikimedia Norge at November 30, 2016 07:27 PM

November 24, 2016

Wikimedia Norge

Wikimedia Norge + Free Knowledge Advocacy Group EU = More Free Knowledge in Europe

Written by Dimitar Dimitrov

Since 2016 Wikimedia Norge supports the work of the Free Knowledge Advocacy Group EU. A team of European Wikimedia chapters, user-groups and activists have joined forces to making sure free knowledge aspects are taken into account when new European legislation is made. Large parts of this legislations apply to Norway and Norway gets a say in the making process.

eu_policy_group

 

Wikimedians have been exploring how the political and legal environment could be improved so that far more cultural heritage works become freely available. The question of lobbying for free knowledge is far from being new in the movement. During the Wikimania 2009 in Buenos Aires, a group of activists suggested some core issues which should be monitored on a regular basis. During the Wikimania 2011 in Haifa and the Wikimania 2012 in Washington D.C. A variety of Chapters’ projects was presetned, which indicated clearly that there is a constant level of advocacy work.

 

The Free Knowledge Advocacy Group EU

The general lack of sensibilities to free knowledge aspects in European law making has led to an annoying copyright extension for musical recordings, a half-baked solution for the use of orphan works and collective rights management rules that allow artist to freely license their works only for non-commercial purposes. The frustration of these setbacks quickly turned into motivation to take things into our own hands. In April an international get-together was organised in Brussels, which served as the kick-off meeting for the “Free Knowledge Advocacy Group EU”. The group was to make sure that our voice of the free & open community is heard when relevant legislation is discussed. Its mission is to prevent furhter setbacks, but also to work towards positive change. It’s three main goals are enshrined in a Statement of Intent, the founding document that Wikimedia Norge has also signed.

Norway, the EEA and the EU

But why would Wikimedia Norge feel the need to be involved in the European Union legislative processes? Well, because Norway is a member of the European Economic Area. As such, it gets access ot the European Single Market. In return, it has committed itself to accept the four freedoms, to contribute to the EU budget and to apply large portions of EU legislation. Because of this, every European Directive that has to be transposed in full or in part into Norwegian law comes with the note “Text with EEA relevance” underneath the title. Copyright is such a legislative act. The usual way the Norwegian government is involved in the process is that it gets its own consultation round with the European Commission before new legislation is proposed.

Our first big joint challenge!

On 14 September the European Commission presented it’s proposal for a EU copyright reform. The text is with EEA relevance.

There are many worrying points for Wikimedia in the proposal. It does not address Freedom of Panorama or provide for an additional safeguard of the public pomain. It’s text and data mining provision could put our automatic use of census data and information from medical journals at risk. Its proposal to introduce content recognition technologies for platforms with large amounts of user-generated content question the very basic principles on which Wikipdia operates.

The good news is that this time around we are organised. We are permanently represented in Brussels and our chapters are already working together in a coordinated manner to address the risks and propose fixes. And the best thing is that everyone can join the effort. Regardless whether you want to come to Brussels and help on location, prefer to raise awareness back home or to help forge new arguments for our demands. A great place to start is the public policy mailing list or by sending Dimi a message.

Follow Dimi on twitter

Innlegget Wikimedia Norge + Free Knowledge Advocacy Group EU = More Free Knowledge in Europe dukket først opp på Wikimedia Norge.

by Astrid Carlsen at November 24, 2016 05:59 PM

November 19, 2016

Wikimedia Norge

Wiki Loves Monuments Norge 2016 – vinnere og juryens begrunnelse

Skrevet av Ingri Østerholt (jurymedlem)  fra Preus museum,  Vemund Olstad (jurymedlem) fra Riksantikvaren og  Tore Sætre (sekretær for juryen) fra Wikimedia Norge.

Vinner av beste bilde er Jøvik handelssted, brygge, tatt av Siri Uldal. Bildet viser restene etter en brygge ved Jøvik Handelssted i Troms fylke.

Jøvik handelssted brygge

Jøvik handelssted brygge. Siri Uldal, CC BY-SA 4.0, Wikimedia Commons

Juryens vurdering er at bildet er nydelig komponert og har fantastiske farger. Det fenger umiddelbart og har en trollsk og drømmende stemning (dreamlike quality). Skarven som har overtatt brygga gir liv til bildet.

Det er en flott illustrasjon på et kulturminne i forfall. Det er et monument som har mistet sin opprinnelige betydning og nærmest blitt en skulptur – og utsiktspost for fuglelivet.

Største innsats

Juryen gir i år prisen for beste innsats til Erlend Bjørtved. Bjørtvedt har bidratt med over 250 bilder til Wikimedia Loves Monuments 2016. Utvalget av bilder viser en stor bredde og variasjon, både når det gjelder type kulturminner og geografisk spredning.

Fåbro hovedgård og Granfossen

Lower Lysakerelva river - Granfossen waterfall and old Fåbro manor. Oslo.

Lysakerelva – Granfossen og Fåbro hovedgård i  Oslo. Bjoertvedt, CC BY-SA 4.0, Wikimedia Commons

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Rundemannen

The radio Tower from 1912, ominating the "Rundemannen" mountin top (Bergen, Norway). The Tower is a listed Heritage site, and it also belongs to the Telenor Heritage Sites (Telenors verneplan).By Bjoertvedt (Own work) [CC BY-SA 4.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0)], via Wikimedia Commons

Radiotårnet bygget i 1912 på Rundemannen i Bergen. Bjoertvedt, CC BY-SA 4.0, Wikimedia Commons

Juryens spesialpris

Etter nøye vurdering har juryen kommet frem til at vi i år ønsker å dele prisen mellom to bilder – begge tatt av samme fotograf, Siri Uldal. Bakgrunnen for at vi deler prisen er at begge bildene, hver for seg, utmerker seg som kandidater til prisen «årets bilde» – og at de begge på en fortreffelig måte illustrerer forskjellige sider av et større kulturminne: taubaneanleggene på Svalbard.

Det første bildet viser taubanesentralen i Longyearbyen, som er et sentralt teknisk-industrielt minne og et bygg med stor symbolverdi for innbyggerne i området.

Taubaneanlegget Adventdalen til Skjæringa

Taubaneanlegget Adventdalen til Skjæringa. Siri Uldal, CC BY-SA 4.0, Wikimedia Commons


Det andre bildet viser en av bukkene til et av taubaneanleggene. Disse bukkene er typiske for området rundt Longyearbyen og det finnes over hundre av dem spredt rundt i landskapet. 

Den nye stortingsmeldingen for Svalbard setter fokus på å tilrettelegge for turisme. Vi mener at disse bildene, sammen, på en enestående måte formidler historien om gruvedriften på Svalbard, og kan bidra i formidlingsarbeidet til å fremme Svalbard som turistmål.

taubanelinje_2b_-_158986_02

Taubanelinje. Siri Uldal, CC BY-SA 4.0, Wikimedia Commons

De 10 bidragene fra Norge til den internasjonale delen av Wiki Loves Monuments kan du se her.

Takk til alle som sendte inn bilder til Wiki Loves Monuments 2016!

Innlegget Wiki Loves Monuments Norge 2016 – vinnere og juryens begrunnelse dukket først opp på Wikimedia Norge.

by Astrid Carlsen at November 19, 2016 11:24 AM

November 18, 2016

Wikimedia Sverige

Vinnare i Wiki Loves Monuments

Efter en lång och spännande väntan är det äntligen dags att berätta hur det gick i Wiki Loves Monuments, och vad juryn har kommit fram till. Liksom de senaste åren är kategorierna Skyddade byggnader, Fornminnen, Arbetslivsmuseer och K-märkta fartyg, dessutom ett pris för bästa serie av ett objekt och ett pris till den som har fotograferat flest unika objekt. Juryn, bestående av undertecknad, Helen Simonsson från Riksantikvarieämbetet och socialvideoninjan Björn Falkevik, har efter mycket funderande, granskande, uppskattande och bedömande hittat en totalvinnare och två favoriter per kategori bland dom 2332 bilder som skickats in av 78 deltagare. På resultatsidan på Wikimedia Commons finns alla bilder och mer info, och på den internationella resultatsidan finns de bilder som gick vidare till internationella finalen redovisade.

Bästa bild

Rött tåg, grönt fält, blå himmel och rök från ångloket.
Resa med ångtåg från Skånska Järnvägar. Motivering: Bland många bra bilder står den här ut med en blandning av tågets skärpa och gräsets röreslseoskärpa, färgernas olika fält och linjerna som sträcker sig bortåt och framåt samtidigt som fartvinden känns i håret och bilden ger en känsla av hur det var att resa med tåget på den tid det begav sig. Foto: Kristian Hedberg, CC BY-SA 4.0

Byggnader

Vit kyrka bland rimfrostiga träd och ett vitt fält under en vitgrå himmel.
Östra Ämterviks kyrka. Motivering: Vinterbild som står ut genom att visa kyrkans läge i landskapet och samtidigt fått med flera nyanser av vinterdag och rimfrost. Foto: Mararg, CC BY-SA 4.0
Feskekôrka på kvällen, med reflektion i vattnet.
Feskekôrka i Göteborg. Motivering: Kvällsbild som med reflektionen bjuder på fin geometri och med detaljer som gör bilden levande och visar på användningsområdet. Foto: Arild Vågen, CC BY-SA 4.0

Fornminne

Runsten i blomsterfält under en molnig himmel.
Runsten på Larva hed. Motivering: Stolt runsten som står stadigt inramad av gräs, skog och en molnig himmel. Bilden har ett fint ljus som lyfter fram hur stenen påverkats av tidens gång. Foto: Nicklas Larsson, CC BY-SA 4.0
Skeppssättningen Ales stenar i soluppgång under en molnig himmel
Ales stenar i soluppgång. Motivering: Dynamisk bild där det vendeltida skeppet stävar åt ena hållet samtidigt som ett modernare skepp anas vid den uppgående solen under en dramatisk himmel. Foto: Billy Palmius, CC BY-SA 4.0

Fartyg

Vitt fartyg förtöjt vid kanten av Göta kanal under en nattlig himmel
M/S Wilhelm Tham. Motivering: Stämningsfull bild som visar fartyget förtöjt mitt i sensommarnatten på resan genom Göta kanal. Foto: Patrik Backentoft, CC BY-SA 4.0
Vitt fartyg framför en grön skog och under blå himmel.
Ångfartyget Siljan. Motivering: Illustrativ och tydlig bild som visar fartyget i en naturskön miljö. Foto: Arild Vågen, CC BY-SA 4.0

Arbetslivsmuseer

Rött tåg, grönt fält, blå himmel och rök från ångloket.
Resa med ångtåg från Skånska Järnvägar. Motivering: Bland många bra bilder står den här ut med en blandning av tågets skärpa och gräsets röreslseoskärpa, färgernas olika fält och linjerna som sträcker sig bortåt och framåt samtidigt som fartvinden känns i håret och bilden ger en känsla av hur det var att resa med tåget på den tid det begav sig. Foto: Kristian Hedberg, CC BY-SA 4.0
Ånglok som släpper ut ånga med ett lokstall i bakgrunden.
Ånglok från Skånska Järnvägar. Motivering: Levande bild som med kombinationen av lok och ånga visar loket och området i sin rätta miljö. Foto: Susanne Nilsson, CC BY-SA 4.0

Bästa bildserie

Bästa bildserie på ett objekt är de 47 bilder Einar Spetz tog när han under en dag besökte Gripsholms Slott, med juryns motivering: En rik bildserie som visar både hela byggnader, detaljer, översikter och interiörer. Genomgående hög kvalitet på bilderna och många illustrativa enskilda fotografier.

Skärmdump av 47 bilder från Gripsholms slott.
47 bilder på Gripsholms slott. Foto: Einar Spetz, CC BY-SA 4.0

Unika objekt

I grenen flest bilder av unika objekt lönade det sig att gå långt. Vinnare är Jan Ainali som under sin vandring från Ystad till Stockholm samt besök i Visby och vid Skällviks borgruin och på andra ställen bidrog med totalt 619 bilder på 169 unika objekt.

Tack och grattis

Stort grattis till alla vinnare, och ett sort tack till alla inblandade i Wiki Loves Monuments! Alla deltagare för era fina bidrag till fri kunskap, alla partners för listor och data som gör att vi kan genomföra tävlingen, volontärer som sorterar bilder, ser till att dom kommer in i listor och artiklar, förbättrar kategorisering och metadata, till juryn som gör en ovärderlig insats i att bedöma bilder och kommer med kloka beslut, och till sist till kollegorna på Wikimedia Sverige som kommer med glada tillrop, teknisk support, frågor och funderingar och stöttande när det behövs.


by Axel Pettersson at November 18, 2016 09:26 AM

November 17, 2016

Wikimedia Sverige

Digitalisering av kulturarv – konferens på Cypern

 

euromed_20162c_best_short_paper_award_01
John Andersson mottar pris för bästa korta artikel. Foto: EuroMed 2016, CC-BY-SA 4.0.

Det händer mycket runt digitalt bevarande av kulturarvet. Det var tydligt under konferensen EuroMed 2016 som jag deltog på under vecka 44. Där presenterades de senaste initiativen runt hur kulturarv kan digitaliseras och nå ut till allmänheten genom 3D-modeller, avbildas med drönare och satellit, öka förståelsen genom länkad data, hur digitalt material kan möjliggöra restauration av skadat kulturarv och mycket annat.

Konferensen var i Cypern vilket var trevligt bara det (om än med en fruktansvärt lång flygresa med tre mellanlandningar för att hålla priset till en rimlig nivå). Men ännu trevligare blev det när jag dagarna innan avresa fick veta att artikeln som jag presenterade på konferensen, “Reaching the world through free licenses and Wikimedia’s crowdsourced platforms”, som handlar om vårt projekt Kopplat Öppet Kulturarv blivit mycket väl mottagen. I tävlan mot 502 andra inskickade artiklar fick den i en av de tre tävlingskategorierna priset “Werner Weber Best Paper Award for SHORT Paper”! Det innebar att vi fick mycket synlighet på konferensen och både höll en presentation inför ca. 70 åhörare, hade en affisch om projektet hängande vid ingången, fick en artikel publicerad och fick ta emot ett fint diplom.

Som en direkt följd av deltagandet på konferensen har flera personer som är experter på digitalt bevarande från hela Europa nu fått en introduktion till Wikimedias arbete, vi har blivit erbjudna att delta i arbetet med ansökningen för ett stort EU-projekt om kulturarvsdata, och en lösning på hur vi kan hantera 3D-objekt på Wikipedia (i webbläsaren) kan vara närmare en lösning. Och jag fick en trevlig d-vitamin dos vilket blir nyttigt i vintermörkret.

Arbetet i projektet fokuserar nu på att ladda upp mängder av historiska bilder på världens kulturarv, på att få tag på mer data om skyddat kulturarv från olika länder och att anordna en fotoutställning som visar kulturarv som är hotat på något sätt. Det finns massor att göra och all hjälp är välkommen!

Om du är nyfiken vad artikeln handlade om, så var artikelns abstract följande: “Wars and disasters, negligence and poor maintenance mean that much of our immovable cultural heritage is at risk of being lost forever. Interest and knowledge is needed to avoid its destruction. The Connected Open Heritage project will work to gather as much information as possible about cultural heritage from countries all over the world and connect it in a standardized and structured form on Wikidata, a project that is operated by the Wikimedia movement. It will connect the structured data with historical images from digitized collections from archives and museums and with freely licensed modern images and other types of media gathered by volunteers and other organizations. The Connected Open Heritage is a project by Wikimedia Sverige, UNESCO, Cultural Heritage without Borders and Wikimedia Italia, and financed by the Culture Foundation of the Swedish Postcode Lottery.”

 

John_Andersson_2015_(cropped_2)

John Andersson
COO, Wikimedia Sverige

 

 

 

500px-coh_poster_slutgiltig_02-svg
Affischen som hängde vid ingången. Av John Andersson, CC-BY-SA 4.0.

by Eric Luth at November 17, 2016 08:07 AM

November 10, 2016

Wikimedia Sverige

En stolt datavaktmästare för hotat kulturarv

Mattias Östmar datavaktmästare på hack4heritage

När jag såg tjänsten som utvecklare för projektet kopplat öppet kulturarv i mitt flöde var jag inställd på att fortsätta frilansa som data scientist, men mer och mer för samhällsnyttiga och kunskapsintensiva institutioner som universitet och skolor. Men vad var detta för en fågel egentligen?

Att sprida kunskap fritt med Internet och öppen mjukvara som främsta verktyg var en självklarhet för mig och flera av mina skarpaste vänner hade talat sig varma för wikimedia, men själv hade jag i princip inte använt verktygen för att redigera och skapa innehåll och kulturarvssektorn var jag helt ny inför. Jag läste på och blev snart övertygad om att om universitet och minnesinstitutioner uppfunnits idag hade det sett ut som wikirörelsen. Ju mer jag såg desto mer fascinerad blev jag både filosofiskt, kulturellt och praktiskt – en upplevelse som fortsätter varje dag på jobbet!

Känslan av att wikirörelsen är den främsta moderna kunskapsplattformen i kombination med att få arbeta med att rädda åtminstone minnet av kulturarv utsatt för förstörelse ger en känsla av hedersuppdrag jag inte varit bortskämd med i marknadsföringsvärlden där jag oftast befunnit mig. Från mitt perspektiv som mycket intresserad av framsteg inom maskininlärning för analys av naturligt språk är det även extra kul att veta att Wikipedias fria innehåll i sin tur är en integral del  i nya metoder inom artificiell intelligens.

För mig är varje dag på kontoret som att stiga in i en överväldigande och till stora delar förvirrande värld – långt från prydliga rader av böcker och stillsam överblickbarhet. Hur hittar man? Hur vet en vem som göra vad? Dessutom är wikimedias tekniska plattformar, som en av Internetålderns äldsta stora framgångsrika projekt, en märkvärdig blandning av cutting-edge teknologier såsom  grafdatabasen wikidata och åldrad kod och syntax som känns främmande för mig som lärt mig programmera i de senaste årens tekniska miljö.

Om den tekniska miljön i detta gigantiska mänskliga projekt delvis är ålderdomlig så är kulturen det rakt motsatta. Ingenstans har jag sett ett så framgångsrikt och välfungerande exempel på att nätverkssamhällets kultur och värderingar av öppenhet, delande och självorganiserade grupper inte bara är en vacker idé i framtidsspanarnas böcker och föredrag, utan finns på riktigt.

Praktiskt då? I mitt arbete som utvecklare har jag hittills främst ägnat mig åt att hjälpa så kallade GLAM-institutioner (Galleries, Libraries, Archives and Museums) med massuppladdningar av bilder på arkeologiskt intressanta byggnader i krigsdrabbade områden i världen. Projektet Kopplat Öppet Kulturarv som bekostar min tjänst, syftar till att på många olika sätt bidra till att digitalt kulturarv från hela världen tillgängliggörs under fria licenser i stor skala globalt. Hittils rör det kulturarv från Syrien, Palestina, Georgien, Mali samt Bosnien och Hercegovina, områden där kulturarv riskerar att förstöras antingen på grund av krig, fattigdom eller klimatförändringar.

Projektet innefattar också att flytta metadata om ungefär 1,5 miljoner bilder på monument som klassats som kulturarv från över 50 länder till den moderna länkade databasplattformen Wikidata. Den unika omfattningen på den bildsamlingen är en anledning till att UNESCO, FN:s organ med uppdrag att verka för fred och säkerhet genom främjande av internationellt samarbete inom utbildning, vetenskap och kultur, är en samarbetspartner i projektet.

Det praktiska arbetet är, liksom det mesta man gör inom data science,  namnet till trots oftast helt o-GLAM-oröst (höhö). Precis som en vaktmästare på ett fysiskt bibliotek eller museum använder en uppsättning verktyg för att vårda och flytta dyrgripar mellan utställningsrum, är det datavaktmästarens arbete att med så liten inverkan som möjligt på material som tagits fram av kunniga författare, fotografer och andra innehållsskapare, se till att  tillgängliggöra det helst i bättre skick än det kom. Inte sällan sker arbetet även på natten, precis som på institutionerna.

Mitt specialintresse för textanalys kommer också väl till pass för att putsa och städa i de metadata-filer som kommer från fackexperter eller arkivpersonal från olika länder som behöver standardiseras och tvättas rena från mänskliga och maskinella fel och brister. Det finns exempelvis en oändlig variationsmöjlighet i hur två olika personer beskriver ett fotografis innehåll även om de är överens om att få med platsen, byggnaden och datumet då bilden togs. Att hjälpa till i arbetet med att beskriva och kategorisera så att bilder blir lättare att hitta och använda för forskare, fackexperter och allmänheten är själva hjärtat i datavaktmästens roll. En rolig del i jobbet är att utvinna nyckelord ur ostrukturerad text med datoriserad textanalys.

För att lyckas som datavaktmästare behöver man förstås ha god kännedom om olika programmeringstekniker för att läsa in, bearbeta och omforma datafiler. Men minst lika viktigt är att förstå hur de tusentals involverade volontärerna i wikimedia-rörelsen arbetar när de skapar bland annat världens största uppslagsverk, Wikipedia, med hjälp av datan.

En ren bonus är att reseracharbetet ibland leder till fascinerande kulturhistoriska insikter, som att Ummayadmoskén i Damaskus har en minaret döpt efter Jesus genom vilken han förväntas nedstiga innan den yttersta dagen för att bekämpa antikrist i det slutgiltiga slaget, enligt muslimsk tro. Bara en sån sak!


by Mattias Östmar at November 10, 2016 02:53 PM

November 01, 2016

Wikimedia Sverige

Sverige ”följare” i arbetet med öppna data

open_data_stickers
CC0. Foto: Jonathan Gray.

För drygt två veckor sedan skrevs ett blogginlägg från kommissionen, ”European countries are reaping the benefits of Open Data”, om medlemsstaternas arbete med öppna data.

 

Inlägget är optimistiskt! Allt fler länder trappar upp sitt arbete med öppna data, och allt fler länders portaler mognar. Givet förtjänsterna av öppna data – kommissionen har sammanställt trevlig infografik – är det förståeligt att länder trappar upp sitt arbete.

Det finns en till viktig insikt i kommissionens data. Sverige är inte bäst. Faktum är att vi inte ens är bra. I deras sammanställda graf är vi i den sämsta kvartilen. Vi är fjärde sämst när det kommer till mognadsgrad. Marginellt bättre när det kommer till hur mycket data som finns. När det kommer till licenser är vi näst sämst. Den genomsnittliga mognadsgraden för 2015 nådde vi 2016. 2016 har en lång rad andra länder dragit iväg.

I Open Data Index Rank är vi på plats 27. I den svenska dataportalen går det inte att bidra med data, ge feedback på data eller ladda ner dataset. Få studier har gjorts på såväl socialt som ekonomiskt värde, och ingen konsekvensanalys. Kommissionens slutsats är att Sverige är en follower, en följare.

I Sverige lever vi ofta i tron att vi är bäst på digitalisering och modern teknik. Nu har vi svart på vitt att vi faktiskt, när det kommer till öppna data i alla fall, befinner oss bland de sämre.


by Eric Luth at November 01, 2016 01:07 PM

October 28, 2016

Wikimedia Sverige

Handel till sjöss!

Den 27 oktober anordnade Sjöhistoriska museet i samarbete med Wikimedia Sverige en skrivstuga om ”Handel till sjöss” hos Sjöhistoriska på Djurgården i Stockholm.

Det var enligt min mening en exemplariskt välplanerad skrivstuga med flera intressanta föredrag, bemannat fackbibliotek (som sägs vara det vackraste i landet), återkommande visningar av nya utställningen ”Resenärerna” om Ostindiska kompaniet (kan varmt rekommenderas!) samt inte minst – bullar och mackor!

skrivstuga2c_sjc3b6historiska_museet_2016-10-272c_3
Eva Hult om sjöfararen Mattias Holmers. Foto: Axel Pettersson, CC-BY 4.0.

Ämnesmässigt bidrog de 19 deltagarna till att utöka artiklarna om ostindiefararen tillika skeppsvarvet Terra Nova, en grips (något jag inte visste vad det var, men som tur är finns numera en bild från Sjöhistoriskas samlingar inlagt i wikipediaartikeln) och ”Bottniska handelstvånget”, bland annat.

grips_-_sjc3b6historiska_museet_-_sm_20178-3
En grips.  CC-BY-SA 4.0.

Personligen bidrog jag till ett referensavsnitt om ”Afrikanska kompaniet”, baserat på den enda skrivna källan som verkar finnas i ämnet. Wikipedia är fantastiskt, vilket ytterligare visades när jag lade till ett sigill från 1932 i artikeln om Kommerskollegium, och vips hade artikeln utökats med en hel infobox om den ännu existerande myndigheten. Tack användare Portunes för den redigeringen!

Idémässigt diskuterades vidare möjligheter för wikipedianer runt om i landet att mötas och nya spännande projekt att arbeta med på Wikipedia. Inte minst möjligheten att Institutet för språk och folkminnen i Uppsala kan bidra med dialektprov ur deras samlingar. Vilken fantastisk resurs om ett samarbete kan bli verklighet! Tack till användare StenS för intressanta samtal!

skrivstuga2c_sjc3b6historiska_museet_2016-10-272c_1
Frenetiskt skrivande och grubblande. Foto: Axel Pettersson, CC-BY 4.0

Tack till Sjöhistoriska och inbjudna forskare, wikipedianer och annan allmänhet för detta evenemang. Wikimedia-gemenskapen i Uppsala önskar att bjuda tillbaka och välkomnar härmed samtliga läsare till en skrivstuga hos Uppsala stadsarkiv tisdagen den 22 november, kl. 18-20. Skrivstugan kommer handla om uppländsk lokalhistoria på Wikipedia, och arrangeras i samarbete mellan Wikimedia Uppsala, Stadsarkivet och Folkrörelsearkivet i Uppsala län.

Undertecknare,
Användare:Gulundin,
Wikimedia-gemenskapen i Uppsala


by Eric Luth at October 28, 2016 12:18 PM

October 25, 2016

Wikimedia Sverige

Vårt remissvar till EU-kommissionens upphovsrättsförslag

Ibland är det krångligt att hänga med i hur lagstiftningsprocesser går till i EU, oavsett om man är vanlig lekman eller jobbar med det. 14 september publicerade EU-kommissionen ett förslag till direktiv om upphovsrätt. Direktivet har många problem, och eftersom vi är direkt berörda av flera delar av direktivet har vi ägnat mycket tid sista veckorna åt att ge så mycket input vi kan.

Det första som händer när ett förslag presenteras är att det skickas till rådet (som består av medlemsstaterna) och Europaparlamentet, där folkvalda politiker sitter. Det är rådet och parlamentet som till slut beslutar om förslaget. Medlemsstaterna representeras av regeringen, och därför måste regeringen ta fram en ståndpunkt om förslaget. Där befinner sig upphovsrättsfrågan just nu. I fredags var sista dag att skicka in remiss till regeringen. Vilket vi såklart har gjort (se vårt förslag här).

atomium_brussel1
Belgien tillåter panoramafrihet. CC-BY-SA 3.0. Fotograf Tisloafp.

Regeringen konstaterar att direktivet måste balansera mellan rättighetsinnehavares och användares rättigheter. Vi menar att förslaget inte gör det, och att man slår mot användare med förslag som kanske inte ens uppfyller sina syften. Därför föreslår vi 5 konkreta ändringsförslag.

1. Inför obligatoriskt undantag om panoramafrihet. Idag har många länder undantag för panoramafrihet, men långt ifrån alla. Detta trots att kommissionen har konstaterat att det är önskvärt, och att det gynnar alla parter. Ett obligatoriskt undantag om panoramafrihet skadar ingen men gynnar alla.

2000px-pd_no_rights_reserved_new-svg
Inför Public Domain-garanti

2. Inför public domain-garanti. Ett verk som ligger i public domain har inte längre någon upphovsrätt. Trots det försöker nitiska advokater och andra med jämna mellanrum hävda att upphovsrätt visst gäller på reproduktioner av public domain-verk. Vi menar att det bör införas en garanti för att avbildningar av verk, i sin helhet eller i delar, behåller sin public domain oavsett ny form.

3. Gör det möjligt för fler, bland annat Wikimedia, att bedriva text- och datautvinning. Text- och datautvinning innebär att använda databaser för att aggregera data, något som kan användas till många olika projekt (ett välkänt exempel är ju Sverker Johansson och Lsjbot på svenska Wikipedia). Kommissionens förslag innehåller undantag för universitet och liknande institutioner, men blockerar därmed bland annat Wikimedia från att använda lagligt tillgänglig information för aggregering.

4. Ersätt masscreeningsverktyg med notice and action-verktyg. Kommissionen är orolig över att plattformar för användargenererad information bryter mot upphovsrätten. Därför vill man flytta över ansvaret från användare till plattformarna, och kräva att man inför masscreeningsverktyg med ”effektiv teknik för innehållsigenkänning”. Givet att Wikipedia får hundratals redigeringar i minuten blir det väldigt svårt att få till en sådan funktion, och den ”proportionalitet” som kommissionen menar måste finnas kommer inte existera. Inget system för masscreening kommer att vara proportionerligt mot hur lite upphovsrättsbrott som sker på Wikipedia. Vi menar att det vore bättre med något som liknar ett notice and action-krav, det vill säga att plattformen måste se till att information som man  blivit medveten om bryter mot upphovsrätten från sin plattform. Hade kommissionens förslag funnits från början hade Wikipedia förmodligen aldrig kunnat uppstå.

5. Överväg noggrant förslaget om närliggande rättigheter för pressutgivareDet förslag som kanske är mest skadligt för Wikipedia är det om närliggande rättigheter på 20 år för pressutgivare. Vi skulle behöva betala licenser för att sammanställa bibliografier och referenslistor till innehåll som finns tillgängligt online. Därmed skulle våra verifierbarhetskrav bli omöjliga. Kommissionen måste göra en bättre konsekvensanalys av vad det här förslaget skulle innebära. Annars kan det bli förödande.

Vi håller tummarna för att regeringen och EU-nämnden lyssnar på våra inspel. Kommissionens förslag skulle slå mycket hårt mot alla vi som kämpar för att sprida och tillgängliggöra fri information. Vi har gjort vad vi har kunnat från svenskt håll. Nu återstår hårt arbete i Bryssel.

eric_luth_28wmse29
Eric Luth
Wikimedia Sverige
eric.luth@wikimedia.se
+46 765 55 50 95


by Eric Luth at October 25, 2016 02:20 PM

October 20, 2016

Wikimedia Sverige

Uppsala kommun: stort engagemang för öppna data

3 oktober träffade jag (Eric Luth) och Axel Pettersson från Wikimedia Sverige Olle Bergdahl, E-strateg i Uppsala kommun.

offentligkonst-se_20162c_uppsala2c_kommun03
Olle Bergdahl, E-strateg i Uppsala kommun, på kommunledningskontoret i Uppsala. Fotograf: Axel Pettersson, CC-BY-4.0.

Under ett långt och inspirerande möte diskuterade vi öppna data, och vilka möjligheter och utmaningar som Uppsala kommun stod inför i sitt arbete.

Vi bestämde oss för att ställa några frågor till Olle!

– Hur är engagemanget i kommunen för öppna data?

– Jag upplever att engagemanget för öppna data i kommunen är stort. När chefer och medarbetare får upp ögonen för de möjligheter och det värde öppna data kan skapa ökar engagemanget.

– Hur upplever du att arbetet går? 

Arbetet går långsamt. Vi behöver arbeta mer med medvetandegörande insatser. Att utbilda informationsägare i kommunen om öppna data. Jag tror på kraften med storytelling. Att lyfta fram goda exempel både från vår egen organisation och vår omvärld.

– Vad vill / kommer ni att göra framöver?

– Vi kommer att revidera vår riktlinjer kring öppna data. Licensformen är för närvarande CC-BY och vi ska ändra den till CC-0. Vi kommer även att jobba mer med länkad öppna data. Vi vill att kommunens öppna data ska kunna skördas och tillgängliggöras via den nationella öppna dataportalen och därigenom även öppna dataportalen I EU. Vi arbetar med en rad forskning och utvecklingsprojekt kring sakernas internet. Kommunen kommer att tillgängliggöra livedata från exempelvis sensorer som mäter luftkvalitet i staden.

– Vad vill du skicka med till andra kommuner i deras arbete med frågan?

– Att visa beslutsfattare goda exempel från andra organisationer som har lyckats. Det finns ett antal nyttokalkyler att ta del av, bland annat från Trasport for London som påvisar nyttan med öppna data. Ett annat tips är att börja smått. Börja med att tillgängliggöra nämndhandlingar, Exceldokument och data i sin allra enklaste form. Det är bättre att börja och komma igång. KOLADA-data i form av nyckeltal som kommunen hanterar är ofta en bra början. De är enkla att integrera på kommunens webb.


by Eric Luth at October 20, 2016 01:36 PM

October 18, 2016

Wikimedia Sverige

Doktorander förbättrar Wikipedia

Wikipedia at Lund University August 2016
Wikipedia vid Lunds universitet 2016 av Sara Mörtsell (WMSE) [CC BY-SA 4.0], via Wikimedia Commons

Wikipedias utbildningsprogram i Sverige utökas med flera doktorandkurser under 2016.

Under 2016 har för första gången Wikipedia använts som ett kursverktyg inom doktorandutbildningar i Sverige. Det var först Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) som tog steget från att vara de ledande när det gäller forskares aktiva bidrag till Wikipedia till att ta in doktorandernas kurser som ett tillfälle att presentera Wikipedia och vilka möjligheter uppslagsverket innebär för spridningen av uppdaterad forskning och som ett pedagogiskt verktyg för att träna kommunikation med allmänheten. Doktorandkursernas Wikipediainslag fungerar därmed både förberedande för uppgifter som forskare och som ett innovativt arbetssätt för att examinera kunskaper med hjälp av digitala verktyg. Kunskapen om hur Wikipedia fungerar är också något som doktoranderna kan ha fördel av i sin undervisningen, där de möter studenter som i sin tur kan bli bättre rustade att kritiskt granska och använda Wikipedia.

Under vårterminen hade sammanlagt 50 doktorander använt Wikipedia som ett publicering- och kursverktyg. Kurserna har handlat om populärvetenskapligt skrivande och att använda olika digitala medier för att nå ut med sin forskning.

Fler universitet har sedan dess anslutit sig − Stockholms universitet, Lunds universitet och snart även Uppsala universitet. Vid Lunds universitet bidrog doktorander från forskningsskolan Compute i augusti med att förbättra så många som 10 olika språkversioner av Wikipedia.

Röster från doktorander om Wikipedia

”I particularly liked the Wikipedia exercise, as it provided knowledge about how contributions are made in Wikipedia.”

”I honestly did not know that researches used Wikipedia nor that SLU wanted us to use Wikipedia (but I assume that they approve since they have a template ). So it was a good eye opener. I also liked that I now have another way to keep also people outside of the academia community posed about my research and the important thing that I (hope to) come up with.”

”To me working with Wikipedia was a new experience. I liked to work with it ‘hands on’.”

Sara Mörtsell
Sara Mörtsell
Projektledare Utbildning,
Wikimedia Sverige
sara.mortsell@wikimedia.se


by Sara Mörtsell at October 18, 2016 09:33 AM

October 14, 2016

Wikimedia Sverige

Upphovsrätt i Europahuset

14 september föreslog EU-kommissionen ett nytt upphovsrättspaket. För närvarande är förslagen på remiss bland medlemsländerna, och som en del av det anordnade Europahuset ett panelsamtal med upphovsrättslobbyn, Europaparlamentariker och EU-kommissionens svenska representanter.

cutza0nwyaa0yva-jpg-large
EU-kommissionen och företrädare från upphovsrättslobbyn och Sveriges konsumenter, bl.a. dramatikerförbundet.

Att vi är kritiska mot en rad av förslagen är inget nytt. Krav på licenser för länkar skulle kräva att vi gör om våra verifierbarhetskrav i grunden. Att övervaka varenda redigering med masscreeningstekniker skulle vara komplicerat om man har i åtanke att Wikimediaprojekten får hundratals redigeringar i minuten, och tas den mellanhandsgaranti för plattformar bort som gör det möjligt för Wikimedia att stå som servervärd åt Wikipedia och Wikimedia Commons blir det juridiskt tveksamt hur Wikimedia ens skulle kunna fortsätta fungera (vilket har skrivits om på bloggen tidigare).

Det blev symptomatiskt för kommissionens och intresselobbyns inställning i diskussionen. ”Stora plattformar” likställdes med ”stora multinationella och mycket rika företag”, typ Facebook och Google. De skulle ju ändå ha råd att införa den här typen av system…

Problemet är att Wikimedia, till exempel, som plattform varken kapitaliserar på upphovsrättsskyddat material eller har de stora ekonomiska muskler som kan hålla oss över ytan i det hav av nya regler som kommissionen vill införa.

Vad är då egentligen kommissionens förslag? 

Syftet med förslaget är att underlätta övergången till den digitala världen och den digitala inre marknaden, eftersom upphovsrättslagstiftningen inte är anpassad till en digital värld. Det är i sig ingen dålig ambition, och nya upphovsrättsregler har vi länge velat se. Problemet är inte ambitionen i sig, utan resultatet.

Tre saker vill kommissionen åstadkomma:

  1. Underlättat utbud och tillgång till nättjänster över gränserna.
  2. Förbättrade upphovsrättsliga regler för forskning, utbildning och integration av människor med funktionsnedsättningar.
  3. Mer rättvis och hållbar marknad för upphovsmän och presspublicister.

För att göra det första vill man skapa en rättslig mekanism för programföretag som visar innehåll på internet samt underlätta rättighetsinhämtandet genom kollektiva förvaltningsorganisationer i respektive medlemsland. Om det har vi egentligen inga starka åsikter. Vår största kritik rör den andra och tredje punkten.

  • Genom ett obligatoriskt undantag från upphovsrättslagstiftningen vill man göra det möjligt för universitet att använda databaser för text- och datautvinning. Wikimedia och Wikipedia räknas inte in i undantaget; i praktiken innebär det att något som vi redan gör genom den här tydligare skrivningen förmodligen inte kommer kunna fortsätta göras. Många användare sammanställer information från databaser för att skapa intressanta artiklar, om geografiska platser och en lång rad andra saker.
  • Man vill etablera krav på länklicenser för att stärka presspublicisters ”närliggande rättigheter”. Detta skulle, som sagt, tvinga oss att i grunden omdefiniera våra verifierbarhetskrav, eftersom det innebär att varje artikel där vi länkar till någon presspublicists alster som är nyare än 20 år måste ha ett licensavtal med publicisten.
  • Man vill tvinga plattformsägare att ta fram masscreeningsverktyg för att övervaka alla ändringar som görs, för att se till att de följer upphovsrätten och ger rätta licenser. Detta skulle vara i det närmaste ogörligt för Wikimedia. Vi har svårt att se hur vi skulle kunna införa system som övervakar hundratals redigeringar per minut och databaser med 33 miljoner filer. Samtidigt har vi väldigt få fall som bryter mot upphovsrätten, och därför blir förslaget en orimligt stor börda på oss som sida, och alla andra liknande plattformar som uppfyller dagens lagstiftning men inte har starka ekonomiska muskler.

Hoppet står till politikerna

Det blev lite ljusare när de två EU-parlamentariker som var på plats, Max Andersson (MP) och Jytte Guteland (S) tog vid. Max, som sitter i EU:s konstitutionsutskott, som ofta har hand om den här typen av frågor, såg framförallt problemet med närstående rättigheter för presspublicister (länklicenskrav), och Jytte var lite mer vag i vad hon ville uttrycka, men såg problem med en del av skrivningarna.

Det är inte orimligt att upphovsmän får betalt för sina alster  (även om folk väldigt gärna i högre grad får använda creative commons-licenser!). Det är inte orimligt att ha system för att se till att upphovsrätten följs, eller att fundera över hur tidningars roll i samhället kan stärkas när digitala medier tar över allt mer.

Det är däremot orimligt att driva igenom förändringar av upphovsrättslagstiftningen som kväver allmännyttan, ideella organisationer och plattformar där tusentals volontärer arbetar för att göra information tillgänglig – fri information tillgänglig.
eric_luth_28wmse29
Eric Luth
Projektadministratör,
Wikimedia Sverige
eric.luth@wikimedia.se


by Eric Luth at October 14, 2016 03:26 PM

October 12, 2016

Wikimedia Sverige

Nationalmuseum släpper 3000 högupplösta bilder på Commons!

Bild på katt i högt gräs med fågelunge i munnen.
Konstkatt i tillgängliggjord konstskatt.

Eloge till Nationalmuseum!

Länge har kulturarv setts som något som ska hållas bakom lyckta dörrar, eller åtminstone inom fyrkantiga väggar. Att upptäcka kulturarv har varit att betala museiinträde och titta i montrar. Nu har Nationalmuseum hjälpt oss i arbetet för en revolutionerad syn på kulturarv, och i vidare mening fri kunskap.

Igår blev det officiellt att Nationalmuseum i samarbete med oss laddar upp 3000 högupplösta bilder på Wikimedia Commons. Genom några enkla knapptryck på en dator har hela världen tillgång till underbara konstverk – med konstnärer som Carl Larsson, Bruno Liljefors, Anders Zorn, Édouard Manet. Listan på vackra tavlor och kända konstnärer kan göras lång. Det är kanske egentligen dock inte det väsentliga. Det väsentliga är att de är tillgängliga. Du kan göra vad du vill med dem! De har sedan länge förlorat sin upphovsrätt, och nu är det bara din kreativitet – inga museiväggar eller monterglas! – som begränsar vad du vill göra med dem! Stockholm är ingen geografisk begränsning. Du kan sitta i Ulan Bator, New York City eller för all del på Månen (om du hittar internetuppkoppling, det vill säga) och uppleva konst!

Alltfler museer inser att deras samlingar inte gör någon nytta på ett dammsamlarlager eller når sin fulla potential på en vägg. Museer är fantastiska, men möjligheterna med ett tillgängligt kulturarv närmast oändliga! LSH+-museerna (Livrustkammaren, Skoklosterslott och Hallwylska) har vi i Wikimedia Sverige tidigare samarbetat med, vilket har resulterat i många fantastiska bilder (du hittar många av de bildkällor vi samarbetat med här). LSH+ hade 600 000 besökare förra året. Deras bilder visades 21 miljoner gånger.

I Danmark har Statens Museum for Kunst (SMK) varit pionjärer i att släppa bilder i public domain,  vilket bland annat har resulterat i att man i Köpenhamn har använt konst för att täcka de fula betongväggar som täcker ombyggnaden av tunnelbanan. På förhand är det svårt att veta alla möjligheter som finns när kunskap görs fri och kulturarv tillgängligt.

Härom dagen gick jag förbi Sergels torg, och ombyggnationen på Klarabergsgatan. De gråa betongväggarna skriar av tråkighet. Stockholms Stads politiker hävdar att det skulle behövas såväl bygglov som reklamavgift för att ersätta den gråblåa betongen. Kanske är det värt att se om det går att ändra regler och policyer? Såväl turister som folk som bor i stan skulle få en mycket trevligare upplevelse, och dessutom är det väl ett gyllene tillfälle att visa upp vacker konst? Tänk vilken bildningsmöjlighet!

Bra jobbat, Nationalmuseuem. Tillsammans tar vi många små steg mot ett samhälle där kunskap är fri på riktigt!

konstidanmark3 konstidanmark2

konstidanmark
Bild på konstväggen i Köpenhamn. Tänk om det hade sett ut så i Sverige! Nationalmuseums bilder gör det möjligt. Alla tre bilder CC BY 3.0, Frida Gregersen.

Läs mer:

 

Eric Lutheric_luth_28wmse29
Projektadministratör,
Wikimedia Sverige

@lutheratur
eric.luth@wikimedia.se


by Eric Luth at October 12, 2016 10:00 AM

October 11, 2016

Wikimedia Sverige

Wikimedia Sverige tilldelas Sociala medier-priset 2016!

wikimedia_conference_2016_-_group_photo
Foto: Jason Krüger. Licens: CC BY-SA 4.0

ÄNTLIGEN! Vet ni hur svårt det är att hålla tyst i två månader om att Wikimedia Sverige tilldelats årets Sociala Medier-pris om 100 00 kronor? Eftersom vi på kansliet normalt sett arbetar med att sprida så mycket information som möjligt till så många människor som möjligt, så är svaret på frågan: Mycket svårt!

Wikimedia Sverige är alltså 2016 års mottagare av Sparbanksstiftelsen Sjuhärads sociala medier-pris. Den nyheten släpptes idag, och i och med det sällar vi oss till internetpionjärer som Brit Stakston, Joakim Jardenberg och Lina Thomsgård. Det är mycket hedrande. Motiveringen är att vi ”på ett innovativt sätt samlar in och presenterar användargenererad kunskap i det digitala landskapet”.

Wikipedia är inte perfekt, men det är fantastiskt. Det är en av världens mest besökta hemsidor, ett uppslagsverk som helt har omdefinierat synen på vad kunskap är och på vem som ska ha tillgång till den. Alla vet vad Wikipedia är, men ofta försvinner vi – Wikimedia Sverige – som organisation bakom uppslagsverket.

Men, den här gången är det inte Wikipedia som har fått priset. Det är vi – du, jag och alla andra som genom Wikimedia Sveriges alla olika projekt bidragit till att sprida information via Wikipedia och alla de andra Wikimedia-plattformarna, som till exempel Wikimedia Commons och Wikidata.

Wikimedia Sverige är en ideell organisation med stora visioner och engagerade medlemmar. Vi är en organisation som brinner för öppenhet, transparens och för att sprida kunskap. En organisation som har turen att få samarbeta med intressanta samarbetspartners som nyfiket väljer att utforska den digitala världen med just oss. Allt detta gör det extra roligt att få ta emot priset. Det är ett tecken på att vi arbetar åt rätt håll. Ett tecken på att vi gör skillnad.

100 000 kronor är mycket pengar. Vi har ännu inte bestämt vad vi ska göra för dem än, men vi vet att vi vill göra något bra för våra volontärer. Har du en innovativ, rolig eller smart idé på vad vi ska göra med pengarna? Peta in den i kommentarsfältet. Vi tar tacksamt emot alla förslag – speciellt de som sätter våra volontärer i centrum!

Priset kommer att delas ut i Borås den 19 oktober  i samband med Days of Knowledge på Högskolan i Borås. Jag kommer att föreläsa om våra mål och vår verksamhet och kanske har jag turen att få träffa några av er där.

Sist, men inte minst vill jag tacka alla som på olika sätt hjälpt oss under åren som gått. Ni har alla en del i det här priset.

Anna Troberg_smallAnna Troberg
Verksamhetschef
Wikimedia Sverige

@annatroberg
anna.troberg@wikimedia.se

Bli medlem – Donera.


by Eric Luth at October 11, 2016 07:11 AM

October 10, 2016

Wikimedia Sverige

Wikipediautbildning för bibliotekspersonal

Första tillfället i höstens Wikipediautbildning för bibliotekspersonal gick av stapeln på Stadsbiblioteket den 28 september.
Av Anna Troberg (WMSE) [CC0], via Wikimedia Commons

Vad vill bibliotekspersonal veta när det gäller Wikipedia? I höst arrangerar Wikimedia Sverige Wikipediautbildning för bibliotekspersonal tillsammans med Kungliga biblioteket. Det första tillfället gick av stapeln den 28 september på Stadsbiblioteket i Stockholm och två ytterligare tillfällen är planerade och går att anmäla sig till redan nu.

Första tillfället samlade bibliotekspersonal från vitt skilda verksamheter och orter och en del av diskussionernas utfall var en antal områden där deltagarna ville veta mer om Wikipedia.  Här dessa frågeställning i tematisk indelning kompletterade med användbara länkar som kan ge rekommendationer och mer fördjupad information kring varje område.

Tillförlitlighet och källkritik

  • ”Jag arbetar på skolbibliotek. När jag träffar elever så anger de ofta att de använder Wikipedia. Jag skulle vilja ha svar på hur tillförlitlig Wikipedia är som källa.”
  • ”Jag vill använda Wikipedia för att arbeta med källkritik ihop med elever.”
  • ”Hur tillförlitliga är de angivna källorna till en wikipediaartikel? Och hur kontrolleras det?”
  • ”Är Wikipediaartikeln i sig en “bra” källa?”
  • ”Hur väl måste fakta beläggas för att de ska ingå för Wikipedia?”
  • ”Jag vill ha verktyg, metoder och vana att bakgrundskolla, faktakolla wikipediaartiklar.”

För bibliotekspersonal som möter gymnasieelever finns materialet som vi skapat ihop med Mamlmö högskola på uppdrag av Skolverket som en del i läslyftet och publicerades i juni 2016;  Informationskritik och kunskapsdelning.

Ta en titt på Wikipedia:Källhänvisningar för att se vad Wikipedias användare säger om källor och hur de bör användas på Wikipedia och engelska Wikipedia har en detaljerad sida över olika aspekter av att använda Wikipedia för informationssökning, som kan sammanfattas med att det är en ”bra startpunkt men ska inte vara en slutpunkt”.

Förutom att faktakolla källorna, ta även för vana att använda informationen som finns tillgänglig i historiken och på diskussionssidan, här är en kort film om hur det ser ut.

Bibliotek och Wikipedia

  • ”Jag vill ha exempel på hur folkbibliotek arbetar aktivt med Wikipedia.”
  • ”Hur många bibliotek har aktiviteter med Wikpedia?”
  • ”Jag vill kunna föra vidare till de som jobbar med specialsamlingar, kataloger o dyl. varför det är så viktigt att vi hjälps åt med att fylla Wikipedia med info/kunskap.”

Deltagarna i den här första Wikipediautbildningen för bibliotekspersonal har möjligheten att vara bland de som kan sprida och stötta biblioteken att bättre utnyttja möjligheten med Wikipedia, och vi vill så klart veta om de Wikipediarelaterade aktiviteter som sker ute på biblioteken i Sverige. Våra tidigare samarbeten har till största delen varit ihop med skolbiblioteken där klasser har redigerat Wikipedia som en del av att dela med sig av kunskap och lära sig praktisera källkritik och skrivande för verkliga mottagare. Ett initiativ från en bibliotekarie har handlat om att elever skriver på somaliska Wikipedia.

En mer detaljerad och fördjupad diskussion förs just nu av International Federation of Library Associations and Institutions (IFLA) ihop med representanter från Wikimedia-rörelsen och den finns att ta del av i ett utkast som just nu gemensamt håller på att tas fram, där står folkbiblioteken i fokus och kanske inte specialsamlingar, men argumenten som tas upp kanske överlappar.

Statistik

  • ”Hur många i Sverige använder Wikipedia jämfört med andra uppslagsverk?”
  • ”Vilken medelålder är det på de som skriver på Wikipedia?”

SCB visade i en undersökning från 2013 att 89% av svenskarna i ålder 16-24 har använt sig av Wikipedia, vi vet inte hur stor användningen är av andra uppslagsverk. I slutet av 2014 genomförde vi  en större enkätundersökning av svenskspråkiga Wikipedias gemenskap, och till viss del dess läsare, här är en översikt av resultaten.

Vi ser fram emot nästa utbildningstillfälle nu i oktober och hör av dig med vilka fler Wikipediaaktiviter som sker och planeras på biblioteken i Sverige.


by Sara Mörtsell at October 10, 2016 02:58 PM

San Diego

Detta blogginlägg är inte som vanliga blogginlägg här, utan detta inlägg är skrivet från ett hotell i San Diego.

Jag ansökte i måndags för ett bidrag av Wikimedia Sverige för ett bidrag att åka på en årlig konferens här i San Diego denna helg – WikiConference North America 2016. Jag fick senare samma dag ett ok från WMSE, och på under enbart ett par timmar lyckades jag få tag på flygbiljetter, hotellrum och ESTA-visum.

Idag (fredag, lokal tid) har det varit en ”för-konferens-dag”, med guidningar på museums i Balboa Park, men även föreläsningar om Wikipedia, Wikidata och Commons. Huvudfokuset under dagen har varit GLAM (Galleries, Libraries, Archives, Museums).

I morgon börjar konferensen på riktigt och jag kommer att delta på flera föreläsningar, speciellt om det nya initiativet på svenskspråkiga Wikipedia, The Teahouse (Tehuset ) _ Ett ställe där nya användare kan få hjälp och lära sig Wikipedia på ett mer kommunikativt sätt.

Ni kan från-och-med imorgon (San Diego lokal tid) följa mig på dessa föreläsningar och vad jag tycker är viktigt att ta med sig, på min twitter @JonatanGlad. Jag kommer även skriva ett eller två till gästinlägg här på bloggen om denna konferens, men för realtidsuppdateringar är twitter ‘the place to be’.


by Jonatan Svensson Glad (Josve05a; @JonatanGlad) at October 10, 2016 07:21 AM

September 30, 2016

Wikimedia Sverige

Kommer EU-kommissionens upphovsrättsregler innebära Wikimedias fall?


Det här inlägget är översatt från engelska, av en artikel från openmedia.org som är skriven av Meghan Sali den 29 september 2016 under en CC-BY-NC-SA-licens: ”Will the European Commission’s copyright rules spell destruction for Wikimedia?”


Utan något undantag för ideella organisationer skulle kraven i EU-kommissionens nya upphovsrättslag på kontroll och filtrering ruinera flera av våra favorittjänster – som Wikipedia. 

EU-kommissionens upphovsrättsdirektiv – fullt av dåliga idéer, eller fullt av de sämsta idéerna någonsin?

Det är frågan som många av oss som kämpar för bättre upphovsrättsreformer ställer oss just nu, efter att kommissionen nyligen har presenterat sitt upphovsrättspaket.

Vi har redan tidigare ingående diskuterat problemen med kommisionens länkskatt – se här, här och här – men lika problematiska är kommissionens förslag för sidor såsom hemsidor som Wikipedia, som har användargenererat innehåll, och den roll som ‘internetpoliser’ som de kommer att tvingas spela om kommissionen är framgångsrik i att få sin vilja igenom.

Just nu har många av den här sortens hemsidor, under nuvarande regler, undantag, och, vilket är ganska vettigt, tvingas inte övervaka alla sina användares aktiviteter. Olyckligtvis kanske det inte är fallet länge till. I kommissionens nya paradigm kommer hemsidor plötsligt hållas ansvariga för att granska användarnas aktivitet, och filtrera innehåll för att få bort innehåll där upphovsrättsbrott kan hävdas.

Se bara följande utdrag från kommissionens nya förslag (egen översättning till svenska, ö.a.):

För att försäkra att alla licensöverenskommelser fungerar bör aktörer som förser tjänster till informationssamhället och som lagrar och ger allmän tillgång till stora mängder av upphovsrättsskyddat material som laddats upp av deras användare vidta tillräckliga och proportionerliga åtgärder för att försäkra skydd av verk eller annat innehåll, genom att bland annat införa effektiv teknologi. Detta krav bör också tillämpas när aktörer som förser tjänster till informationssamhället är berättigade till ansvarsundantaget som ges i artikel 14 i direktiv 2000/31/EC.

Som den framstående upphovsrättsbloggen IPKat har anmärkt kommer inte det här förslaget bara motsäga artikel 15 i gällande upphovsrättslagstiftning (dvs direktiv 2000/31/EC) – utan dessutom har inga försök gjorts av kommissionen att göra cirkeln till en kvadrat och få de två dokumenten att förenas. Kommissionen verkar inte bry sig.

Vad som är än mer chockerande är att direktivet, såsom det är skrivet, inte innehåller några undantag för ideella organisationer. Låt oss exempelvis titta närmre på de möjliga effekter som förslaget kan få på Wikimedia Foundation. De flesta läsare känner till flaggskeppet Wikipedia, uppslagsverket med öppen källkod som för närvarande är internets sjätte mest besökta webbplats. De har även stora mängder användargenererat innehåll, genom ett projekt som kallas Wikimedia Commons. Om Wikimedia tvingas följa det nya reglementet såsom det är skrivet kan de finna sig själva – och alla dess användare – i ett stort dilemma.

Att införa ”effektiv teknologi” innebär en stor börda för vilken onlineplattform som helst, och icke desto mindre för ideella plattformar som inte har massa miljoner att spendera på att utveckla och ta fram sådana system. Förslaget innebär trots allt att alla hemsidor som tillåter användare att ladda upp innehåll måste ta fram dyra robotprogram för att spionera efter upphovsrättsbrott. Vad värre är att botarna inte kommer kunna förstå parodi, undantag för samhällsintresse eller fair use. Det innebär att innehåll du skapar kan tas ner utan anledning: föreställ dig dina videor, blogginlägg och konst raderat så fort du laddar upp det, på grund av en partisk algoritm.

Språket som kommissionen använder för att fördunkla den skamliga idén – ”effektiv teknologi” – är  dessutom vagt, och säger ingenting om vad som kommer att krävas av plattformarna. Förmodligen har man tagit den här approachen eftersom man vid det här laget har lärt sig att man, om man verkligen säger vad man menar, får det hett om öronen.

Som lagstiftningen är skriven idag skulle den innebära en katastrof för grupper som Wikimedia, som är beroende av en på riktigt fri och öppen webb – inte av den sort som det här upphovsrättsdirektivet skulle innebära – för att kunna nå sitt mål om att samla ”all världens kunskap till all världens människor”. Det verkar som att kommissionen, trots att man hela tiden låtsats vara en god vän till upphovsrättsaktivister, sångare, innovatörer och allmänheten, gravt missförstått vad som behövs för att på riktigt föra upphovsrätten in i den digitala åldern.

Med vänner som dessa, vem behöver fienden?

Visste du att det finns ett nätverk av oroade organisationer och individer som arbetar för att bekämpa länkcensur online? Om dessa ‘effektiva teknologier’ oroar dig, se till att du talar ut på SaveTheLink.org


by Eric Luth at September 30, 2016 07:13 PM

Mina första fem år med Wiki Loves Monuments

För drygt fem år sedan hörde jag för första gången talas om Wiki Loves Monuments. Året var 2011 och jag var en aktiv användare på svenskspråkiga Wikipedia. Där var jag en av många anonyma skribenter som bidrog till att skapa världens största och friaste uppslagsverk. Jag laddade också upp bilder till Wikimedia Commons, den fria mediadatabas som bland annat Wikipedia använder. Jag hördes talas om det när en represetant för Wikimedia Sverige  frågade efter någon som kunde vara projektledare för en fototävling. Fototävlingen hette (som någon läsare kanske redan gissat) Wiki Loves Monuments. Den första tävlingen ägde rum i Nederländerna 2010 men nu skulle tävlingen genomföras i hela Europa.

 

1280px-kungsbropalatset_september_2011
Min första uppladdade bild till Wiki Loves Monuments från 2011. Tagen med en enkel kompaktkamera av en nybörjarfotograf. Fotograf: Arild Vågen, CC-BY-SA 3.0.

Jag tackade glatt ja och fick hjälp av volontärer från Wikimedia Sverige och framförallt Axel Pettersson som kombinerade sin föräldraledighet med att kämpa för fri kunskap och förstås av våra samarbetspartner Nordiska museet och Riksantikvarieämbetet. 5126 bilder laddades upp och många objekt fick för första gången fria bilder tillgängliga, inte bara för Wikipedia utan också för forskare och allmänheten. En mycket läsvärd genomgång av tävlingens genomslag finns här. Några av bilderna var mina egna även om jag förstås deltog utom tävlan.

Vad har då deltagandet gett mig? Förutom känslan av att bidra till något gott, glädjen att upptäcka nya platser och miljöer och lite mer kunskap om fotografering?

uto_kyrka_january_2013
En mer ambitiös bild från 2014 års tävlan på Utö kyrka tagna med kamera från Wikimedia Sveriges teknikpool. Fotograf: Arild Vågen, CC-BY-SA 3.0.

Jo tävlingen har fått mig att bli mer engagerad i Wikimedia Sverige vilket har öppnat upp nya vägar och möjligheter i mitt liv. Från 2012 till 2015 var jag styrelseledamot i Wikimedia Sverige. Det var en fantastisk resa när vi under min tid i styrelsen gick från en liten volontärorganisation till en professionell organisation med kansli och ett växande antal anställda som fortsätter att arbete för fri kunskap på heltid. Under 2013 hade jag förmånen att vara världens första Wikipedian in Academy på Sveriges lantbruksuniversitet.

landsort_august_2016_04
En av mina favoritbilder från 2016 års tävling. En övergiven bunker på min favoritö Landsort i Stockholms södra skärgård. Fotograf: Arild Vågen, CC-BY-SA 4.0 International.

I år är femte året jag deltar i tävlingen och glädjen och engagemanget finns kvar. Det är helt enkelt fortfarande roligt och utmanade att hitta nya objekt och förmedla deras historia med kamera. Och jag har sparat det bästa till sist! Du kan också vara med, årets tävling pågår fortfarande och alla kan vara med!


by Arild Vågen at September 30, 2016 07:10 PM

August 25, 2016

Wikimedia Sverige

Kopplat öppet kulturarv börjar leverera

Palmira_Tempio_di_Baal_-_GAR_-_3-01
Baal-templet i Palmyra. Bild: Gianfranco Gazzetti / GAR. Licens: CC by-sa 4.0 International.

Närmare 450 bilder av hotat kulturarv i Syrien finns nu för första gången tillgängligt för allmänheten. Genom ett samarbete mellan Wikimedia Sverige, Wikimedia Italia och Gruppo Archeologico Romano (GAR) har bilderna laddats upp under en fri licens på Wikimedia Commons, mediadatabasen som bl.a. servar Wikipedia. Detta är något jag är väldigt glad över då dessa bilder avbildar kulturarv som i många fall har förstörts eller skadats under inbördeskriget.

Bilderna har tagits av italienska arkeologer som under flera år har rest till Syrien för att jobba med kulturarvet där. När de fick reda på förstörelsen av kulturarv i landet beslutade de sig för att deras värdefulla bildmaterial borde spridas. De kontaktade Wikimedia Italia för att se om Wikipedia vore en lämplig plattform – vilket det förstås är!

Wikimedia Sverige höll samtidigt på att initiera projektet Kopplat Öppet Kulturarv, vilket finansieras av Postkodlotteriets Kulturstiftelse, och kunde därigenom erbjuda teknisk expertis runt massuppladdningen av bilderna till Wikimedia Commons. Några månader senare har arbete i detta internationella samarbete avslutats och bilderna finns nu tillgängliga för att användas vitt och brett.

Aleppo_Grande_moschea_Omayyadi_-_GAR_-_7-01
Den stora moskén i Aleppo. Bild: Gianfranco Gazzetti / GAR. Licens: CC by-sa 4.0 International.

Att experter delar världsunika bilder på detta sätt är något vi finner beundransvärt och att bilderna kommer till användning på Wikipedia har förstås stor betydelse för att utbilda allmänheten och lyfta behovet av bevarande av kulturarvet. Vi hoppas att vi genom projektet Kopplat Öppet Kulturarv kommer att kunna fortsätta på samma sätt med fler samlingar med bilder på hotat kulturarv och tillgängliggöra dem till allmänheten på en plattform de redan känner till. Vi kommer även att anordna en fotoutställning för att visa på behovet av att digitalt avbilda kulturarvet för att se hur det ändras över tid och säkerställa att så mycket information som möjligt bevaras, även om det värsta skulle ske och det fysiska objektet förloras av någon anledning.

Vi hoppas nu att bilderna kommer att komma till användning i många Wikipedia-artiklar och även inspirera volontärer att skriva om fler delar av Syriens stolta kulturarv.

John_Andersson_2015_(cropped_2)
Bild: Jan Ainali, CC-BY-SA 4.0

John Andersson
Projektledare, Kopplat öppet kulturarv
Wikimedia Sverige


by Anna Troberg at August 25, 2016 05:29 PM

August 24, 2016

Wikimedia Sverige

15-årskalas i Göteborg

Detta är ett gästinlägg av Per A.J. Andersson. Åsikter och kommentarer som nämns nedan reflekterar inte automatiskt åsikterna från Wikimedia Sverige.

Söndagen den 15 maj 2016 åt jag tårta. Men jag var inte ensam. Den dagen samlades 28 personer på Göteborgs litteraturhus för att fira svenskspråkiga Wikipedias första 15 år.

Göteborgs litteraturhus används till konferenser, årsmöten, boksläpp och andra litterära och kulturella evenemang. Denna söndag hade Wikipedia-rörelsen i Göteborg bokat lokalen, för ett evenemang som både var tårtkalas, konferens och mötesplats kring Wikipedia.

1063px-15_c3a5r_15_maj_e28093_wikipedia_pc3a5_svenska_28panelen2c_detalj29
Paneldeltagare, Foto: Per A.J. Andersson, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons

Paneldebatt

Efter en inledande tillbakablick bjöd vi besökarna på en paneldebatt med fem inbjudna namn. Där fanns en fackboksförfattare (Peter Olausson, bekämpare av ”faktoider”), en arkivarie (Stefan Högberg, även projektledare på kulturarvskonferensen Digikult), en universitetschef (Ulla Sätereie, prefekt på journalistutbildningen vid Göteborgs universitet) och en wikiansvarig (Magnus Sörell, redaktör på Seriewikin). Panelen avrundades med Mattias Blomgren, Wikimedia Sveriges ordförande. Alla fem skulle ge sin bild av hur Wikipedia påverkat deras vardag, och de skulle debattera omkring Wikipedias fördelar och nackdelar.

Åtminstone var det tänkt så. Någon hätsk debatt blev det dock inte, eftersom de flesta verkade överens om att Wikipedia i stort sett var en bra sak. Peter Olausson använder ofta Wikipedia – främst varianten på engelska – som källa när han reder ut moderna myter. Stefan Högberg är som arkivarie glad att Wikipedia är med och sprider kunskapen om vårt kulturarv långt utanför väggarna på museer och arkiv. Ulla Sätereie har barn som är uppvuxna med Wikipedia och ser själv uppslagsverket som en stor tillgång (att situationen för den traditionella journalistiken blivit hårdare kan inte Wikipedia lastas för utan informationssamhället i stort, menade hon).

Magnus Sörell såg å sin sida Wikipedia som en förebild i sitt eget skrivande på Seriewikin, ett ställe där man bara ägnar sig åt tecknade serier. Det var lika svårt att klämma fram kritik mot Wikipedia från Wikimedias ordförande (om någon trodde något annat…).

Kanske är det så, att Wikipedia är något man tar för givet. Kanske är Wikipedias belackare mer tunnsådda än förr. Som en påminnelse om att uppslagsverket ännu inte blivit lastgammalt fick panelmedlemmarna som avslutning varsin T-tröja, med budskapet ”Känner mig som 15” väl synligt.

1024px-15_c3a5r_15_maj_e28093_wikipedia_pc3a5_svenska_28690429
Alicia visar Senaste ändringarna, Foto: Per A.J. Andersson, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons
1024px-15_c3a5r_15_maj_e28093_wikipedia_pc3a5_svenska_28691229
Tårtstund, Foto: Per A.J. Andersson, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons

Minipresentationer och tårta

Därefter följde en halvtimme med minipresentationer av ett antal pågående projekt och fenomen på Wikipedia. Kopplingen till OpenStreetMap förklarades (och hur cykelvägar i Vårgårda kan synas på Wikipedia), liksom den årliga konferensen Wikimania, klottersanering, konflikter och Projekt Göteborg. I det sistnämnda projektet både skrivs och fotograferas det, så att hus, gator och göteborgare presenteras bättre.

Sedan var den officiella delen av evenemanget över, och vi kunde äntligen hugga in på pastasallad och de två tårtorna. Det var tänkt att eftermiddagen skulle avslutas med en skrivstuga, där det skulle skrivas på Wikipedia. Datorer var framställda, och informationsfoldrar delades ut. Vi ägnade oss dock mest åt nätverkande och trivsamma meningsutbyten. Det språkades bland annat om Bokmässan, wikifikor, fotosafarier, samarbeten med kommunen och med universitetet. Samt om de regelbundna skrivstugorna i samma lokal.

Vad de projekten handlar om kan vi ta en annan dag. Wikihälsningar, tack och hej!

Per A.J. Andersson, ”Paracel63” på Wikipedia – sedan 2007


by Axel Pettersson at August 24, 2016 09:02 AM

August 23, 2016

Wikimedia Sverige

Vår nya projektadministratör presenterar sig!

Hej!

Jag heter Eric Luth, och började i fredags arbeta som projektadministratör för Wikimedia Sverige. Wikipedia och Wikimedia växer, breddas och fördjupas; får fler anställda, och inleder fler projekt. Jag ska försöka dra mitt strå till stacken för att bli en smidig spindel i nätverket – se till att alla trådar knyts ihop.

eric_luth_28wmse29_workingJag kommer senast från ett halvår som trainee i Europaparlamentet i Bryssel. Jag har en bakgrund som litteraturvetare, med en fil. kand. i litteraturvetenskap och teoretisk filosofi. Litteratur, politik, samhällsfrågor och Wikipedia har slukat stora delar av min tid under de senaste åren. På Wikipedia, Wikiversity och Wiktionary har jag varit administratör, och på Wikipedia har jag gjort närmre 40 000 redigeringar. Att nu få ‘steppa upp’ och faktiskt arbeta med ett av mina största fritidsintressen – det är en ynnest som jag nästan är avundsjuk på mig själv att få!

I mitt arbete kommer jag helt enkelt se till att alla projekt är på banan. Att alla papper, brev, dokument och idéer går åt rätt håll. Wikimedias mål är att göra kunskap fritt för alla människor, och det är också någonstans ditåt alla projekt på ett eller annat vis syftar. Då måste också all administrativ kunskap, om man nu kan kalla det så, vara samlad och tillgänglig.

Jag älskar kunskap. Kunskap är näseric_luth_28wmse29tan godare än mat. Därför köper jag också hellre fler böcker än pastapåsar. Därför studerade jag litteratur, och därför lägger jag tid på Wikimedia-projekten! Det bästa med Wikimedia är att det mer än något annat förenar möjligheten att lära sig själv mer saker (utan att köpa dyra böcker!) och samtidigt sprida kunskap till andra, till fler personer, till allmänheten.

Wikimedia Sverige har anställt en kunskapstörstande kulturtant som helst läser böcker, äter kunskap och delar information, när han inte sitter vid ett piano eller står (springer) i ett par löparskor. Förhoppningen är att jag därigenom ska kunna göra lite grann för att göra lite mer information lite mer tillgänglig för lite fler människor – så att Wikimedia-projekten i sin tur når målen om information tillgänglig för alla människor!


by Eric Luth at August 23, 2016 12:49 PM

August 22, 2016

Wikimedia Sverige

Läget för video på Wikipedia 2016

Detta är ett gästinlägg av Jan Ainali. Åsikter och kommentarer som nämns nedan reflekterar inte automatiskt åsikterna från Wikimedia Sverige.

För tre år sedan hade vi en genomgång i bloggen med instruktioner för hur man laddar upp en video på Wikimedia Commons. Vad har hänt sedan dess? Under våren har jag laddat upp ett trettiotal filmer och tänkte dela med mig av lite av mina tips och tricks.

Det började egentligen med att jag upptäckte att den video som jag kunde spela in med min mobil höll ganska hög kvalitet. Det har hänt en hel del med tekniken de senaste åren och filerna man kan få ut är högupplösta och i de senare mobilmodellerna är även bildstabiliseringen mycket bättre än tidigare. En video kan säga väldigt mycket mer än vad en stillbild kan göra. Jämför till exempel dessa två. Precis efter att jag hade tagit stillbilden hörde jag tåget närma sig stationen och började filma. Det ger ett helt annat liv till en annars ganska tråkig bild.

Tips: Ibland vill man klippa filmen innan man laddar upp den. För det kan jag rekommendera Androvid för Android. Har ni andra tips så lämna de gärna som en kommentar!

Ösmo station 1
Ösmo station av Ainali [CC BY-SA 3.0], via Wikimedia Commons

Ösmo station av Ainali [CC BY-SA 3.0], via Wikimedia Commons

Videoconvert

Filmen är alltså inspelad med min mobil och uppladdad till Wikimedia Commons utan att använda mig av en dator. För att ladda upp videofiler måste de ju vara i formaten webm eller ogv, så hur gör jag då? Jo, det finns ett verktyg som heter Videoconvert som fungerar alldeles utmärkt för detta. Du godkänner först att verktyget får ladda upp via ditt konto (det är det som kallas Oauth). Ladda sedan upp en eller flera filer genom att välja dem med den översta knappen. OBS! Lämna inte sidan medan uppladdningen pågår, för då avbryts den, gå inte ens in för att fylla i mer information om filmerna. När filmen har laddats upp trycker du på den mörkblå knappen vid varje fil för att starta konverteringen av den. Denna process pågår i bakgrunden och nu kan du börja fylla i filinformation på den ljusblå knappen. Om du använder den ljubslåa knappen ovanför de uppladdade filerna (user options) kommer denna att användas till att förifylla nya uppladdade filer, något som är praktiskt om du har flera saker som ska vara likadana. Ladda om sidan för att se om det har konverterat klart När så är fallet är det bara att publicera till Wikimedia Commons med den gröna knappen. Klart!

Nedan kan du se vilka användarinställningar (user options) jag använder för att få in en del smarta kategorier som gör att filmerna lättare hittas.

== {{int:filedesc}} ==
{{Information
|Description=
{{sv|1=.}}
|Source={{own}}
|Date=2016-06-03
|Author= [[User:Ainali|Jan Ainali]]
|Permission=
|other_versions=
|other_fields=
}}

== {{int:license-header}} ==
{{self|cc-by-sa-4.0}}

[[Category:Videos from Sweden]]
[[Category:June 2016 in Sweden]]
[[Category:]]

Efter 1= skriver man in filbeskrivningen. Observera att jag inte lägger till någon mall för koordinater. Eftersom att jag tillåter kameran att spara dem i filmfilen så sköts det av en bot efter att jag har laddat upp filen på Commons.

Alternativ väg – video2commons

Ett annat verktyg är video2commons som jag använde till att ladda upp denna film.

Kulturarvsdagen 2015 – Riksantikvarie Lars Amréus Av Riksantikvarieämbetet [CC BY 3.0], via Wikimedia Commons

Till det så klistrar du helt enkelt in en länk till videon, men det kräver att den redan är publicerad någon annanstans först. Det behöver inte vara ett problem, då många videotjänster redan har appar som gör det väldigt enkelt att ladda upp filmer från mobilen. Den har också fördelen att den kan ta bort ljudet eller bilden om du skulle vilja samt ladda upp eventuella undertexter. Även denna tjänst kräver i början att du låter den använda ditt konto för uppladdningen.

Förbättringar i Wikimedia Commons

När det förra blogginlägget skrevs kunde man max ladda upp 500 MB stora filer, och man var tvungen att hitta en kryptisk användarinställning för att aktivera det. Numera kan alla ladda upp 2 GB stora filer rakt av så om det har varit ett problem för dig förut så kan du testa igen nu.

Vilka filmer passar?

Ja, vad ska man filma och ladda upp? Eftersom utbudet idag är så skralt (det finns mindre än 500 filer i kategorin Videos from Sweden) så gör nästan varje video något gott. Du kan dels tänka att det är något som rör sig, ett skeende, där en stillbild inte skulle göra objektet rätta.

Något så enkelt som en enkel film på en damm, ger en uppfattning om hur mycket vatten som flödar.

Dammen i Augerum By Jan Ainali (Own work) [CC BY-SA 4.0], via Wikimedia Commons

Det kan också vara ett komplicerat objekt, där du genom att röra på kameran kan göra det mer lättförståeligt.

Placeringen av gäddtrappan gjorde det svårt att ta en överblicksbild, men genom att panorera kunde hela fångas.

Överblick av gäddtrappa Av Jan Ainali (Own work) [CC BY-SA 4.0], via Wikimedia Commons

Du kan förmodligen i din vardag finna objekt som ännu inte har blivit filmade, men som ger en mycket djupare förståelse av objektet.

Denna skalbagge landade på min hatt, och man kan se hur den rör antenner, huvud och ben samtidigt som den tredimensionella förståelsen ökar med videons hjälp.

Bug on hat Av Jan Ainali (Own work) [CC BY-SA 4.0], via Wikimedia Commons

Så sätt igång, tryck på inspelningsknappen på mobilen och hjälp till att berika Wikimediaprojekten med rörliga bilder!


by Sara Mörtsell at August 22, 2016 12:30 PM

August 10, 2016

Wikimedia Sverige

Wikipedialäger i Molkom:­ Att gå ifrån att veta om till att veta hur

I dag berättar vår gästskribent Sandra Abi-Khalil om sin upplevelse av Wikipedialägret i Molkom i början av juli. /AT

sandra_molkom
Sandra (i mitten) fördjupar sig i Wikipedia. Foto: Hannibal. Licens: CC by-sa 4.0 International.

Sedan flera år tillbaka använder jag Wikipedia nästan dagligen. I teorin är det ett fantastiskt koncept och i praktiken är det en lika fantastisk kreation. Jag kan inte ens minnas när jag först förstod att Wikipedia byggs upp, ut och om av vem som helst, men det var många år sedan. Därför är det lustigt att jag själv aldrig tog tag i några av de brister jag råkade på. Särskilt som jag är en ganska pedantisk och perfektionistisk typ. Men det kändes på något sätt aldrig riktigt lämpligt – antingen var anledningen till att jag alls befann mig på Wikipedia att jag var mitt uppe i något projekt eller så kändes det bara lite för stort att ta på mig själv att editera någon annans bidrag.

När jag så råkade få se en annons om ett Wikipedialäger kändes det genast lockande. När jag såg att det var riktat till enbart kvinnor och med fokus på kvinnor blev det ännu mer lockande. För att inte nämna att lägret dessutom skulle gå av stapeln i en liten ort i Värmland mitt i sommaren, vilket ju lät som en lisa för själen bara det. Så, jag ansökte och blev såklart superpepp när jag några veckor senare fick veta att jag kommit in. Det var dock ingenting jämfört med hur lyrisk jag var efter en vecka på plats.

Det går sällan att sätta fingret på exakt allt som gör vissa upplevelser så positiva men några faktorer som definitivt gjorde Wikipedialägret till en härlig upplevelse var:

1) Deltagarna
Gruppen var en härlig blandning av personer i olika ålder och med olika intressen och erfarenheter, men med vissa avgörande saker gemensamma, framför allt massor med passion för kunskap.

2) Ledarna
Mer engagerade och uppriktigt välkomnande ledare skulle inte gå att önska sig. Och vilket tålamod! Om de blev enerverade på gruppens alla frågor, och vår ständiga fallenhet för att råka springa vidare till ämnen som var avsedda att avhandlas lite senare, så var det i alla fall inget som märktes. Eller så ignorerade vi det kanske bara, lite lagom bekvämt.

3) Omgivningarna
Lugnet i lilla Molkom var avslappnande, vädret under första veckan i juli var härligt och livet i allmänhet på en folkhögskola var ett fascinerande fenomen. Det var som en aldrig sinande ström av mat: morgon, middag och kväll, samt ett par gånger däremellan, skulle det ätas. Till en början var det nästan enerverande att behöva slita sig från sitt aktuella projekt istället för att bara knattra på i timtal, men efter bara ett par dagar så hade en vant sig vid dessa avbrott och kunde till och med erkänna att de hade sina fördelar.

Och sist, men verkligen inte minst:

4) Ämnet
Att få djupdyka in i den helt egna värld som Wikipedia utgör var otroligt spännande. På många sätt påminde det mig om när jag skulle gå en steppkurs ­ det är en vanlig sak att slänga ur sig att det är svårt att steppa men det var inte först när jag började försöka som jag insåg riktigt hur sant det var. Jag tror att de flesta av oss var på det klara med att Wikipedia var mer mångfacetterat än bara en artikel per ämne men ingen av oss var nog förberedd på riktigt hur omfattande och intrikat det var. Att kunna ta ett snabbspår in i allt detta var både utmattande och uppfriskande på samma gång, men framför allt kändes det som en enorm förmån att få sig så mycket kunskap till skänks.

Så, hur summera denna upplevelse, denna vecka i det lilla Molkom och på det stora Wikipedia? Det var en munter, smått överväldigande, utmanande men samtidigt lättsam, otroligt intressant och spännande tillställning, som lämnade mig med känslan av att ha tagit de första stegen mot att bli en wikipedian.

Sandra Abi-Khalil


by Anna Troberg at August 10, 2016 01:53 PM

July 21, 2016

Wikimedia Sverige

Wikipedia/Wikimedia: Vad vi bör tänka på när vi blir ”medelålders”?

(I dag publicerar vi ett gästinlägg fullt av intressanta tankar av Anders Wennersten, aktiv i föreningen sedan dess bildande och mycket aktiv Wikipedian.)

Wikimedia_Sverige_meeting
Bild: Moralist. Licens: CC BY – SA 3.0

Det är i år 10 år sedan jag började redigera på Wikipedia och, när detta inlägg publiceras, är det exakt 9 år sedan jag var med på den träff som utgjorde starten av Wikimedia Sverige. Och medan de tekniska förutsättningarna nästan är oförändrade så är arbetsmiljön för Wikipediagemenskapen mycket annorlunda och i samhället har synen gått från att se Wikipedia som ett suspekt klotterplank på nätet, till att betrakta det som en seriös kunskapskälla uppbackad av en förening som är en aktiv och respekterad partner till många institutioner.

Mycket av det vi för 8-10 år såg som orosmoln och problem och nästan ouppnåeliga visioner börjar nu vara lösta och vara verklighet. Men när vi nu är på väg lämna uppbyggnadsskedet och gå in i ett mer moget skede så är situationen ändå inte utan problem och utmaningar och nya frågeställningar har dykt upp som vi inte anade för 8 år sedan. Jag vill i detta blogginlägg peka på vikten att vi inte låter oss nöja med att arbeta med gårdagen frågeställningar utan att vi fullt ut ser på de förändrade förutsättningarna som gäller nu och har strategier och program anpassade till dem.

Wikipedia

För 10 år tog vi emot nästan all text, idag kräver vi källor, rätt ämnen etc. För 10 år sedan var den stora gruppen bidragsgivare manliga studenter på universiteten som kunde fylla den jungfruliga encyklopedin med artiklar i tacksamma ämnen som Sveriges historia, Sveriges geografi och grundbegreppen i samhällskunskap. Och äldre, yrkesakademiker och kvinnor var det få av. I dag har vi betydligt färre i kategorin studenter och vi har fått ett bra tillskott av äldre (pensionärer) och yrkesakademiker, främst från ABM-sektorn (arkiv, bibliotek och museer) . Så medelåldern är betydligt högre och andelen kvinnor något högre. För 8-10 år sedan var det vilda bataljer, som också var hårda och otrevliga. Vi hade användare som öppet arbetade för att föra in att anarkism är lösningen på världens problem och andra som envetet förde in att Stalin egentligen var en hyvens kille. I år 2016 har vi egentligen inte haft någon hård batalj, tonläget i gemenskapen är klart förbättrad, även om improduktiva och ledsamma tjafsdiskussioner fortfarande dyker upp och tyvärr inte så sällan. I arbetet åtgärda ”dåliga” artiklar har vi gjort stora framsteg och vår täckning i flera centrala ämnesområden har kraftigt förbättrats, till del med hjälp av kvalificerade AI hjälpmedel (botar).

Mycket av detta är precis det vi då drömde om skulle gälla, men varför är det då inte jättebra? Medan vi ser en ökning av nya och mycket bra skribenter från ABM-sektorn, så har vi en vikande trend när det gäller totala antalet skribenter, och just i år har flera gamla ”rävar” lämnat. Och även om det beror på en i sig naturlig känsla att gjort sitt, så innebär det färre som gör backend jobb (stötta nya, fixa småproblem, underhålla grundstrukturer bakom artiklarna). Och antalet accesser mot svwp går ner och antalet nya artiklar som skapas av människor minskar märkbart. Och medan vi ser en klar minskning av skapande av rena PR-alster, så minskar (skol)klotter inte alls. Man kunde tro att 10 års erfarenhet att klotter är borta inom 5 minuter skulle innebära klottrarna tröttnade, men det är nästan tvärtom. Någon dag i maj var den värsta jag har upplevt där två sanerare var fulltidssysselsatta ogöra klotter och en tredje som gick efter och korttidsblockerade konton. Och även om det dagarna efter var mer på ”vanlig” hanterbar nivå, så visar det på en stort potentiellt hot mot Wikipedia.

Wikimedia-SE

Bara sista året har föreningen nått många av de mål vi hade som vision runt 2007-2008. Skolverket har skickat ut material som talar om ”hur” man skall använda Wikipedia i skolan, inte ”om” man skall använda. Personer och institutioner inom ABM-sektorn har nu mognat såpass att man på egen hand initierar större övergripande initiativ relaterat till att föra in material i Wikipedia/Commons. Och medias rapportering vid 15-årsjubilet var helt saklig och respekterande, eoner från det hån och förakt som var det vanligt när föreningen började.

Men upphovsrättssituationen är lika låst som för 10 år sedan. Om även om en del gjorts i teknikdimensionen, så har vi inte uppnått det 1+1=3 (föreningen och teknikresurser inom Wikimediavärlden + kompetenser inom gemenskapen) som vi behöver få till . Som liten språkgrupp med en liten gemenskap riskerar vi alltid att bli en b-Wikipedia (”slav” till andra språkversioner) om vi inte tar tillvara det tekniken och teknikresurser kan ge oss för att utveckla vår egen språkversion maximalt. Och är det rimligt föreningen fortsatt står helt vid sidan av att ta hand om de teknikrelaterade utmaningar som finns inom projekten?

Förlegade synsätt?

Dessa skall ses som tankeväckare, inte som absoluta sanningar. Och det finns många synsätt, som att fler bidragsgivare behövs, som alltid gällt och alls inte är förlegade

*Läsare tillkommer bara vi gör ett bra jobb. Senaste årets siffror visar detta inte stämmer, och nedgången för svwp har varit kraftigare än för andra språkversioner. Vi behöver förstå varför det är så, vad som är ”konkurrenterna” och om det finns saker som kan och bör vidtas för att ändra denna trend

*Skrivstugor är mycket viktiga för att nå ut till nya användare. Skrivstugor är bra som marknadsföring och då olika kulturer där möts och volontärer får återkoppling hur det ”känns” för nya. Men för reell nyrekrytering är det en ineffektiv form. Inom ABM-sektorn och Utbildningsområdet har vi lärt att ”lära upp lärare” är betydligt effektivare även om det kräver längre insatser och mycket tålamod. Varför inte satsa mer på att få studieförbunden och intresseföreningar att hålla skivstugor i egen regi, med oss i bakgrunden som stöd?

*Antalet nya artiklar, manuellt skapade är ett centralt mått på välmående gemenskap. Efter vi lämnat uppbyggnadsskedet är fylliga artiklar som är det stora behovet, även om alla de nya också är eftersträvansvärda. Snuttartiklar utan källor och iw-länkar raderar vi numera, och botskapade stubbar är oftast av bättre kvalitet än manuellt skapade stubbar. Nya artiklar är fortsatt mycket önskvärt och bra, men som centralt mått är det numera för trubbigt.

*Vi har klotterläget under kontroll med hjälp av många, ofta relativt nya, duktiga Wikipedianer. Så har det varit, men om vi ser att vi är på väg in i ett mer moget skede, så innebär det att vi inte utan vidare kan räkna med att nya hela tiden kommer till. Ett mer medvetet arbete att föra in effektivare AI-baserade verktyg (ORES) behövs och medan tyngdpunkten på det ligger hos gemenskapen är också aktiva insatser från kanslipersonal behövliga

*Botskapande av artiklar är ett experiment som vi inte riktigt ännu förstår när det bäst bör tillämpas. Så har gällt men nu efter ett antal större initiativ som lärt om både styrkor och svagheter. Det finns ett stort och viktigt behov summera och dokumentera erfarenheterna, så vi framåt kan bygga vidare på best-practice och undvika det som fungerat mindre väl. Jag bedömer det krävs insatser initierade utanför gemenskapen för att göra denna summering/dokumentation.

/Anders Wennersten

 


by Anna Troberg at July 21, 2016 07:04 AM

July 06, 2016

Wikimedia Sverige

Cool Stars 19 Hackathon

(Dagens gästskribent, Thomas Marquart, arbetar till vardags som forskare vid Uppsala Universitet och hjälper till att arrangera konferenser och hackathon.)

CoolStars_HackDay

Foto: Thomas Marquart. Licens: CC0

Cool Stars är en av astronomins äldsta konferensserier och går av stapeln vartannat år, någonstans i världen. Denna gång, 19:e Cool Stars, var det Uppsala universitets astronomer som bjöd in sina kollegor; över 450 kom och diskuterade stjärnor och deras utveckling i en vecka på Uppsalas konserthus. I anslutning till konferensen deltog en mindre grupp, ett 40-tal astronomer, i en Hack Day, även kallat Hackathon. Formatet innebär att man ägnar en hel dag åt att samarbeta i små grupper kring mestadels tekniska projekt. Grupperna bildas spontant på morgonen efter att alla har fått tillfälle att föreslå vad som ska göras.

Ett av syftena med Hackathonen var att resultaten skulle vara fritt tillgängliga, helst även öppen källkod, och det passade deltagarna bra eftersom många redan var vana att utnyttja olika webbaserade samarbetsverktyg. Bland annat skapades ett flertal nya repositories för kod på GitHub, andra jobbade på offentlig dokumentation. Förutom att de troligen är av nytta för andra astronomer, kommer dagens resultat även att ingå i konferensens proceedings, en open-access publikation.

En av arbetsgrupperna ägnade dagen åt att analysera statistiska data om konferensens jämställdhetsfrågor. Man hade nämligen haft koll inte bara på föredragshållarnas könsfördelning (som var medvetet mycket jämn), utan även frågeställarnas. Det hela ledde till en första version av rekommendationer för session chairs, alltså moderatorerna som fördelar ordet mellan talarna och frågeställarna. Till exempel ska man som moderator invänta ett flertal uppräckta händer innan man tar första frågan, så att det finns fler att välja ifrån. Män verkar statistiskt sett ha mer bråttom med sina frågor.

En annan grupp kodade en snygg visualisering av varifrån konferensens deltagare hade rest till Uppsala. En tredje angrep problemet att många astronomer har sina egna databaser med data om astronomiska objekt, fast alla databaser har olika format och upplägg, vilket gör det onödigt svårt att jämföra och byta data med varandra. Ett första försök till en universellt databas-design, dvs en layout av databasens interna tabeller och fält, togs fram med syftet att vara generell och flexibel nog att passa de flesta sorters data, och samtidigt strikt nog att möjliggöra programvara som kan använda alla sådana databaser.

Några deltagare jobbade vidare på existerade mjukvaror som hjälper stjärnforskare med sina analyser. Andra tog fram alternativförslag till så kallade confusograms, d.v.s. diagram som innehåller så mycket information att det blir svårt att förstå dem.

Wikimedia Sverige sponsrade evenemanget genom att delvis stå för lunchkostnaden. Klistermärken, knappar och informationsmatrial från Wikimedia, Wikipedia och Wikidata delades ut och uppskattades. CS19 tackar Wikimedia för bidraget!

/Thomas Marquart


by Anna Troberg at July 06, 2016 08:21 AM

July 04, 2016

Wikimedia Sverige

10 kvinnor på Wikipedia-läger

Molkom_från_vattentorn_015
Molkoms folkhögskola

Den 4-8 juli 2016 äger det första svenska Wikipedia-lägret rum. Platsen är Molkoms folkhögskola i Värmland. Tio lyckliga stipendiater fått chansen att djupdyka ner i Wikipedia, men också göra en resa mot hemligt mål, och presentera andra för Wikipedia, när Molkoms folkhögskola under onsdagskvällen den 6 juli har öppet hus för alla Wikipedia-intresserade.

Tanken är att de tio stipendiaterna ska förbättra åtminstone 100 artiklar under de fem dagarna, inklusive att lägga till bilder. Kommer de att hinna? Vi återkommer med fler rapporter.

Bakgrund

Wikipedia-lägret är ett av Wikimedia Sveriges initiativ för att komma till rätta med den snedfördelning mellan könen som finns på Wikipedia. Stipendiet utlystes i mars 2016, inspirerat av armeniska Wikipedia-läger för ungdomar.

För mer information, kontakta Lennart Guldbrandsson, 070-207 80 05, eller info@kvinnligahuvudpersoner.se.

Wikipedia är en av världens mest besökta webbplatser med omkring en halv miljard besökare per månad. Wikipedias mål är att ge världen tillgång till mänsklighetens samlade kunskap. Vi arbetar därför med att stödja alla underrepresenterade grupper. Mätningar har visat att bara någonstans mellan 9 och 23% av alla som bidrar till Wikipedia är kvinnor. Det underskottet påverkar innehållet i Wikipedia. Bristen på mångfald  bland de som skriver artiklar gör att ämnesområdena som täcks på Wikipedia kan bli ofrivilligt homogena. Inom vissa områden saknas artiklar om kvinnor som borde ha artikel, och artiklar som främst intresserar kvinnor är kortare än dem som främst intresserar män. Detta underskott kan även styra ordval, tolkningar och vad som behandlas i ämnet. Även om de flesta som skriver artiklar på Wikipedia gör det med ett stort engagemang och med en vilja att skriva på ett encyklopediskt sätt så kommer den massiva underrepresentationen av kvinnor göra att artiklarna skrivs ur ett visst perspektiv.

Wikimedia Sverige har därför inlett flera initiativ för att uppmuntra en större mångfald bland skribenterna. Föreningen har anordnat olika evenemang i flera städer, inklusive veckovisa skrivstugor i Göteborg på temat litteratur. Arrangemangen är både uppskattade och effektiva.


by Lennart Guldbrandsson at July 04, 2016 08:47 PM

June 16, 2016

Wikimedia Sverige

Skolverkets utbildningsmaterial visar hur Wikipedia används

Editing Wikipedia (15730056135)
Av Wikimedia Finland (Editing Wikipedia) [CC BY-SA 2.0], via Wikimedia Commons

Under våren har jag haft nöjet att få delta i att ta fram utbildningsmaterial till Skolverkets modul om textarbete i digitala miljöer, för gymnasielärare som deltar i läslyftet, en gratis och webbaserad satsning på kompetensutveckling som Skolverket sedan tidigare erbjuder grundskolans lärare och numera även gymnasiet. Igår publicerades den i sin helhet och det är den första modulen med gymnasielärarna som sina huvudsakliga mottagare och hela modulen består av åtta delar, varav jag har varit medförfattare till del två Informationskritik och kunskapsdelning. Den här delen av läslyftet ska fungera som ett stöd för lärare som vill utveckla hur de med sina elever kan arbeta med att kritiskt granska information och den har Wikipedia som sitt praktiska fokus och uppgiften som lärarna genomför som en del av kursen handlar om att granska olika artiklar och sätta sig in i de kvalitetskriterier som gäller för Wikipedias innehåll.

Forntida egypten övre radens verktyg

Förutom en inledande och fördjupande artikel, som problematiserar informationskritik och hur kunskaps förhandlas och skapas, ingår både lektionsupplägg och filmer i utbildningsmaterialet. I filmmaterialet  medverkar gymnasieläraren Per Fridberg och skolbibliotekarien Nils Marklund från Nils Fredrikssons utbildning i Svedala med sin klass och där berättar dem om sina erfarenheter av att granska och lära sig om Wikipedia genom att eleverna bidrar och skapar innehåll. I det avslutande momentet finns en valbar fördjupningsuppgift som handlar om hur eleverna efter att granskat Wikipedias innehåll går vidare till att fylla luckor och åtgärda de brister man har upptäckt.

Se filmerna från Svedala

Jag hoppas att många lärare får stor behållning av den här kompetensutvecklingen och får upp ögonen för att elever kan bli skickliga i att både hantera Wikipedias omfattande och varierande informationsmängd och att de kan påverka hur Wikipedia skrivs och utvecklas genom att bidra med sina kunskaper.

Sara Mörtsell, utbildningsansvarig Wikimedia Sverige


by Sara Mörtsell at June 16, 2016 11:49 AM

June 10, 2016

Wikimedia Sverige

Hjälp oss att rädda panoramafriheten!

Petite_sirène_de_Copenhague_(conforme_à_la_loi_danoise)
Benito Prieur / Wikimedia Commons / CC-BY-SA-4.0

Det kan vara svårt att göra sin röst hörd i viktiga frågor. Därför skickar EU-kommissionen då och då ut konsultationer. De är en enkel och snabb möjlighet för både enskilda och organisationer att ge sin input i en viktig fråga och på så sätt positivt påverka utvecklingen långsiktigt.

Som du kanske redan vet pågår just nu en konsultation om panoramafriheten. Det går att svara på den fram till den 15 juni. Det betyder att du har en utmärkt möjlighet att delge kommissionen dina tankar om värdet av panoramafrihet och hur inskränkningar i denna frihet påverkar just dig. 

Du kan hjälpa till på två sätt:

Gör din egen röst hörd!
Din röst behövs och vi hoppas att du tar chansen att själv besvara konsultationen som enskild individ (eller för någon annan organisations räkning) och därmed bidrar med ditt unika perspektiv. Konsultationen finns här.

För museum och arkiv innebär inskränkningar i panoramafriheten att det uppstår större osäkerhet kring hur de kan använda sina samlingar vilket i sin tur gör att arbetet tar längre tid och kostar mer. Men, inskränkningarna kan även skapa problem för dig som privatperson. Det kan till exempel vara svårt att veta vilka bilder man får publicera i sociala medier eller på sin blogg utan att riskera att få problem. Det innebär också en begränsad möjlighet att uppleva de offentliga rum som man inte har möjlighet att besöka fysiskt.

Hjälp oss!
Wikimedia Sverige håller på att skriva sina svar på Meta och vill gärna ha er feedback på texten och förslag på andra exempel som ni kan komma på: (https://meta.wikimedia.org/wiki/EU_policy/FoP_Consultation/Wikimedia_Sverige).

Konsultationen pågår som sagt till den 15 juni, så vila inte på hanen. Smid medan järnet är varmt. Stort tack för hjälpen!

Anna Troberg_smallAnna Troberg
Verksamhetschef
Wikimedia Sverige

@annatroberg
anna.troberg@wikimedia.se


by Anna Troberg at June 10, 2016 10:55 AM

June 08, 2016

Wikimedia Sverige

Wikimedia Sverige söker projektadministratör!

Untitled

Wikimedia Sverige är en ideell idéburen organisation med målet att göra kunskap fritt tillgänglig för alla människor. Vårt främsta verktyg i detta arbete är Wikipedia. Vi hjälper individer, organisationer och institutioner att på olika sätt både använda och bidra till Wikipedia. Vi har pågående samarbeten med bland annat Unesco, Nationalmuseum, KTH, Livrustkammaren och Skolverket. Bland våra finansiärer finns till exempel Post- och telestyrelsen, Postkodlotteriets Kulturstiftelse, Vinnova och Wikimedia Foundation.

Wikimedia-rörelsen växer så att det knakar över hela världen och så även i Sverige. Därför söker vi nu en projektadministratör som kan hjälpa oss att utvecklas vidare. Vi vill tillsätta tjänsten snarast och kommer att intervjua sökanden löpande.

Vi söker dig som serviceinriktad, effektiv och noggrann. Som projektadministratör arbetar du bland annat med:

  • Löpande administration: dokumenthantering, diarieföring, posthantering, medlemsregister, samt att vid behov bistå med enklare ekonomisk hantering.
  • Sätta upp/arkivera administrativa ramverk för projekt på föreningens wiki vid projektstart och projektslut.
  • Uppföljning och rapportförberedelser
  • Hotell-, konferens- och resebokningar
  • Vara behjälplig när föreningen anordnar möten, konferenser och andra typer av evenemang
  • Övriga förekommande administrativa arbetsuppgifter

Du har följande erfarenheter, kunskap och förmågor:

  • Social och prestigelös.
  • Mycket god organisations- och initiativförmåga.
  • Eftergymnasial utbildning inom område som bedöms lämplig för befattningen.
  • Erfarenhet av administrativa arbetsuppgifter och har arbetat i en serviceinriktad roll.
  • Mycket god datorvana och bekväm att använda olika datorprogram.
  • Goda språkkunskaper i svenska och engelska.

Meriterande, men inte nödvändigt:

  • Erfarenhet av arbete i ideella organisationer.
  • Erfarenhet av open source-mjukvara och wikis.
  • Förståelse av Wikimedias mål samt kultur och arbetssätt inom Wikimedia-gemenskapen.

Vi erbjuder dig:

  • En möjlighet att få vara med och göra världens sjunde största webbplats – Wikipedia – ännu bättre.
  • Arbete i en flexibel, öppen, transparent och internationell verksamhet.
  • Friskvårdsbidrag.
  • Anställning enligt kollektivavtal från IDEA.

Din ansökan med personligt brev, meritförteckning, eventuella referenser och tidigast möjliga startdatum skall inkomma till jobb@wikimedia.se snarast möjligt. Skicka gärna in din ansökan snarast då vi intervjuar fortlöpande.

Har du ytterligare frågor, är du välkommen att mejla till jobb@wikimedia.se.

Om Wikimedia Sverige

Wikimedia Sverige bildades 2007 och är en ideell allmännyttig förening, verksam i Sverige. Vårt mål är att göra kunskap fritt tillgänglig för alla människor. Vårt främsta verktyg i detta arbete är Wikipedia. Vi hjälper individer, organisationer och institutioner att på olika sätt både använda och bidra till Wikipedia. Till vår hjälp har vi en uppsjö av engagerade volontärer, Wikimedia Foundation i USA och drygt fyrtio andra Wikimedia-organisationer runt om i världen.

Kontaktpersoner

Anna Troberg
Verksamhetschef
0729672948
anna.troberg@wikimedia.se
André Costa
Facklig kontaktperson
Arbetsmiljöombud
0733964574
andre.costa@wikimedia.se

Se även


by Anna Troberg at June 08, 2016 01:20 PM

May 27, 2016

Wikimedia Sverige

Nordiska museet satsar på Wikipedia för gymnasieelever – hur du kan bidra

De första turisterna på toppen av Storsylen. Fjällandskap - Nordiska Museet - NMA.0000024
De första turisterna på toppen av Storsylen. Fjällandskap 1900. Nordiska museet. Public Domain

Nordiska museet lanserar nu sitt pilotprojekt “Att skriva kulturhistoria på Wikipedia” som riktar sig till lärare och gymnasieelever och kommer att genomföras som elevernas gymnasiearbete. Det övergripande ämnesområdet ryms inom temat ”Från Fattigsverige till folkhemmet – hur var det att leva i Sverige under industrialisering och politiska omvälvningar?” I det här inlägget kommer mer information om hur arbetet är upplagt och i synnerhet om hur du som är, eller vill bli, aktiv på Wikipedia kan bidra till projektet.

Ämnespaket

Projektgruppen på Nordiska består av arkivintendent, bibliotekarie, pedagog och digital producent och de är nu igång med att sammanställa ett tjugotal olika ämnespaket som kommer att vara underlaget för eleverna att jobba med. Dessa innehåller arkivmaterial och litteraturreferenser med anknytning till det övergripande temat i ämnet. Paketet innehåll också listor på Wikipediaartiklar som matchar källmaterialet och som är i behov av förbättringar av olika slag. I nuläget finns tre av dessa påbörjade ämnespaket tillgängliga på Wikipedia. Notera att titeln på ämnespaketet inte motsvarar namnet på kommande Wikipedia-artiklar, utan ska ses som tematiska indelningar.

Vad kan du göra?

Från projektsidan hittar du till den uppdaterade listan över ämnespaket. Mot slutet av varje ämnespaket finns listan med artiklar som du gärna få fylla på med artiklar som du tycker passar in på respektive ämne och tema. Det kan även vara ännu inte skapade artiklar.

Elever skriver på Wikipedia

Inom projektet handlar det inte om att engagera hela klasser av elever eftersom gymnasiearbetet är ett individuellt större arbete som elever väljer att fördjupa sig inom. Eleverna som väljer att delta i det här projektet kommer att få introduktion till Wikipedia och vilka resurser som kan användas under skrivandets gång, exempelvis filmade instruktioner, hjälpsidor och riktlinjer. Med det sagt så finns alltid ett behov att knyta kontakt med användare på Wikipedia, som kan ställa upp som ambassadör genom att finnas tillgänglig för frågor som uppkommer eller genom att vara insatt i den tidsplan som gäller för den individuella elevens skrivande.

Vad kan du göra?

Genom att skriva upp dig på projektsidan som intresserad över att finnas till hands under själva Wikipediaskrivandet kan du göra en liten men mycket betydelsefull insats för eleverna och deras genomförande av sitt gymnasiearbete på Wikipedia.

Sara Mörtsell
Utbildningsansvarig Wikimedia Sverige


by Sara Mörtsell at May 27, 2016 08:42 AM

May 10, 2016

Wikimedia Sverige

Albin plåtar Eurovision för Wikipedia

Albin_Olsson,_Jag_fotograferar_för_Wikipedia_04
Foto: Axel Pettersson. Licens: CC BY 

Det här är Albin Olsson. Han är 29 år gammal. Till vardags arbetar han som skådespelare och bor tillsammans med sin fru Josefin i Västra Frölunda i Göteborg. Men, de senaste åren har Albin dessutom axlat uppgiften att förse Wikimedia Commons med bra och fria bilder från Eurovision. Innan delfinalerna ens dragit igång, så har han i år lagt upp hela 1281 bilder. De finns här.

Hur kommer det sig att du började fotografera Eurovision?
När Loreen vann i Baku upptäckte jag att det inte fanns några bra fria bilder. Om det ens fanns några, så såg det ut som om de tagits med mobil från publikplats. Eftersom 2013 års Eurovision skulle vara i Sverige kom jag på att jag ju kunde ta bättre bilder. Jag visste att man kunde få låna professionell fotoutrustning ur Wikimedia Sveriges teknikpool, så jag kontaktade dem. Dessutom sökte jag och fick pressackreditering. Jag ville verkligen köra 100% och göra ett proffsigt arbete.

Fotograferingen i Malmö 2013 var egentligen ett testprojekt, men det gick väldigt bra. Tanken var att sedan lämna över stafettpinnen till wikivolontärer i nästa värdland för Eurovision, men så vann Danmark och då bestämde jag mig för att köra själv igen. Jag bodde hemma hos en dansk Wikimedia-volontär och fick mina reskostnader betalda av Wikimedia Sverige.

2015 var Österrike värdland och då tog lokala volontärer över stafettpinnen och fotograferade, precis så som det var tänkt från början. Men, sedan gick Måns Zelmerlöw och vann och då bumerangade stafettpinnen tillbaka till mig igen.

Hur är det egentligen att fotografera Eurovision?
Det är väldigt roligt. Det är skön stämning i presscentret. Det är en schyst blandning av traditionella journalister och Eurovisionfans som driver de stora Eurovisionbloggarna runt om i världen. Dessutom har jag märkt att folk blir lite extra trevliga och hjälpsamma när man säger att man fotograferar för Wikipedia. Alla har ju någon slags relation till Wikipedia.

Har du några tips till andra som vill göra något liknande?
Se det inte som en hobbygrej, utan som ett proffsjobb. Sök pressackreditering i god tid. Ta kontakt med Wikimedia Sverige om du inte har egen utrustning som håller måttet. Får man chansen att fotografera ett stort event, så ska man ha riktigt bra grejer och det finns i teknikpoolen.

Vilket är ditt roligaste minne från Eurovision?
Allt är roligt. Man lär känna så många trevliga människor. Och Conchitas vinst var så klart jäkligt häftig.

Blir det extra bra stämning nu när Eurovision är tillbaka i Sverige?
Ja! Alla vet ju att Sverige kan Eurovison bäst. Vi är ett bra värdland och vet hur man producerar en riktigt bra show.

Har du något Eurovision scoop?
Graham Norton hatar Eurovision! Hans Wikipedia-bild är dålig och gammal, så jag ville ta en bättre. Jag drog i mina kontakter och lyckades komma ganska nära en lösning, men så visade det sig att Norton vill udvika så mycket så mycket som möjligt av hela arrangemanget. Han flyger in till finalen, gör sitt jobb och flyger sedan hem igen. Det rubbade min världsbild en hel del.

Sist, men inte minst: Vem vinner årets Eurovision?
Jag har ju hört alla låtarna så många gånger nu, men gillar verkligen Italien och hoppas att den vinner.

ESC2016_Hosts_12
Måns Zelmerlöw och Petra Mede, årets Eurovisionvärdar. Foto: Albin Olsson. Licens: CC BY-SA 4.0

 

 

 

 

 

 


by Anna Troberg at May 10, 2016 02:31 PM

May 04, 2016

Wikimedia Sverige

15 år och 3 miljoner artiklar är väl värt att fira!

IMAG0820
Födelsedagstårta! (Loggan: CC0, Bild: CC0)

Under veckan som gått har svenskspråkiga Wikipedia firat 15 år och 3 miljoner artiklar. Det är en imponerande bedrift under alla omständigheter, men speciellt när den helt är resultatet av otaliga volontärers osjälviska engagemnag att hjälpa andra. Det, om något, kräver ståndsmässigt firande.

På Wikimedia Sveriges kansli firade vi svenskspråkiga Wikipedia tillsammans med nya och gamla Wikipedianer och andra som på olika sätt bidrar till att berika uppslagsverket. Det blev en hel del nostalgitrippar genom den svenskspråkiga Wikipedia-historien.

Men, hur sammanfattar man egentligen den historien? Vi gjorde det genom att skriva ut den äldsta bevarade versionen av den äldsta bevarade artikeln – som är artikeln ”Svenska” – på svenskspråiga Wikipedia. Det ensamma och bildlösa översta pappersarket är den första versionen. De 14 illustrerade sidorna nedanför är den nuvarande versionen. 15 års utveckling samlat i en överskådlig och lite grynig bild.

IMAG0833
CC0

Vi funderade också på varför så många människor lägger så mycket volontärtid på Wikipedia. Här är några av svaren som dök upp. Gissa vilket som var vanligast! (Ledtråd.)

IMAG0831 (1)
CCo

Wikimania är wikivärldens årliga konferens sedan 2005, men om man skrapar på ytan, så finner man spåren av en (o)möjlig historia som skulle ha kunnat vara lång innan dess. Gick det ett Wikimania av stapeln på Island redan 1982? Har Wikimanialoggan sitt ursprung i två färgglada valar? I alla fall om man får tro på svenskspråkiga Wikipedias presskontakt, Einar Spetz, som här ses visa upp t-shirtar från Wikimania-konferenser från en galax långt bort för längesedan.😉

einar
CC0

Efter Spetz underhållande utflykt i den kreativa historieskrivningen grabbade Björn Falkevik tag i födelsedagstårtan till vår eminente utvecklare André Costas förfäran. Ni kan dock vara helt lugna, varken tårtan eller Costa kom dock till skada under fotograferingen och firande fortlöpte utan vidare kontroverser och i goda vänners lag i några timmar till.

IMAG0824
CC0

För dig som tyvärr inte hade möjlighet att vara med och fira med oss här på Wikimedia Sveriges kansli, så finns det fortfarande chans att fira. Söndagen den 15 maj kommer det att firas ordentligt på Göteborgs Litteraturhus. Du kan läsa mer om det här och besöka eventsidan på Facebook.

Om du inte bor i just Stockholm och Göteborg, så är det en utmärkt möjlighet att dra ihop ett eget spektakulärt firande. Kontakta Axel Pettersson om du vill ha tips och praktisk hjälp av Wikimedia Sverige. Vi hjälper gärna till.

Trevlig helg,
Anna
————-
Anna Troberg
Verksamhetschef
anna.troberg@wikimedia.se
@annatroberg


by Anna Troberg at May 04, 2016 12:35 PM

April 20, 2016

Wikimedia Sverige

Hoten mot Wikipedia

Det här är texten till en 12-minuterspresentation som Lennart Guldbrandsson höll under konferensen ReadMe den 13 april 2016. Rubriken i programmet var ”Wikipedias särställning i faktalandskapet – kommer den att bestå?” Bilderna finns här.

Varje månad har Wikipedia en halv miljard besökare. Det är den enda informationssajten på världens tio mest besökta webbplatser.

De som läser tar Wikipedia på allvar. Journalister citerar Wikipedia. Politiker fattar beslut baserade på Wikipedia. Pubquiz avgörs av det som står på Wikipedia.

Och som vi brukar säga: När Wikipedia ligger nere då blir hemtentorna försenade.

Snacka om vilket ansvar vi har, att det blir rätt.

Men det finns några hot och utmaningar.

Först tänkte jag bara visa de här bilderna:

OLYMPUS DIGITAL CAMERA 20140805_liege12
https://commons.wikimedia.org/wiki/File%3ACarcharodon_carcharias.jpg, Sharkdiver.com, public domain, https://commons.wikimedia.org/wiki/File%3A20140805_liege12.JPG, Jean Housen, CC BY- SA 4.0

Vilken är farligast?

Det är lätt att tro att hajen är farligast. Med den där hemska musiken…

I själva verket är godisautomaterna dubbelt så farliga.

Inte nog med att godisautomater kan falla över en eller ge en stötar. De är dessutom fulla med godis…

Anledningen till att jag tar upp det här är att det finns en hel del exotiska faror som kanske egentligen inte är så farliga.

Innan vi kommer till verkliga hoten ska vi därför titta på fem saker som folk brukar tro är de stora hoten, men som egentligen inte är det.

Går det att lita på Wikipedia?

Uppenbarligen.

Media ställer den frågan hela tiden, men allmänheten fortsätter att använda Wikipedia. Jag tror att det beror just på att vi wikipedianer sätter ut de där skyltarna om att det till exempel saknas källor.

Folk gillar att man säger till när man inte vet.

Ironiskt sett visar det sig att de som är mest kritiska till Wikipedia, det är faktiskt de som skriver på Wikipedia.

Vi skriver helt enkelt för att göra något åt bristerna.

Är klotter ett hot?

När folk hör att vem som helst kan skriva på Wikipedia brukar de alltid undra om det blir mycket klotter.

Visst klottrar folk, men i genomsnitt tas klottret bort på 1-2 minuter.

Det går så snabbt eftersom vi har automatiska filter. Lite har vi ju lärt oss genom åren.

Dessutom finns det många frivilliga som bevakar det som händer.

Risken att man stöter på klotter är alltså mycket liten.

Vi har helt enkelt löst problemet med de elaka kommentarsfälten.

Hur är det med alla som vill marknadsföra sig på Wikipedia då?

En del företag och politiker betalar folk för att skriva positiva Wikipedia-artiklar.

Det här tar nästan lika kort tid att upptäcka. Resultatet blir en blockering för att ha brutit mot Wikipedias regler. Eller att media får reda på det.

Castle_reflecting_in_the_water_-_Gustave_Le_Gray
https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Castle_reflecting_in_the_water_-_Gustave_Le_Gray.jpg, Gustave Le Gray, public domain

Är upphovsrätt ett problem?

Nyligen kom ett beslut från Högsta Domstolen – och jag ska inte gå in på det i detalj, men det kunde låta som att vi på Wikipedia stjäl bilder. Det gör vi verkligen inte.

Wikipedia är i själva verket en av de mest upphovsrättsmedvetna sajterna.

All text ligger under en fri licens.

Alla bilder är fria att använda, så länge man anger källa, skapare och licens, så att nästa person kan hitta bilden och använda den.

Alla ofria bilder raderas.

Det här gör att vi får massor av bilddonationer från arkiv, bibliotek och museer runt om i världen.

Fotografiet här ovan exempelvis har vi fått från Regionarkivet i Göteborg. Det är ett exempel på tidig bildmanipulering, från någon gång på 1850-talet.

Är Wikipedias programvara föråldrad?

Vi vet att de flesta tänker på Wikipedias programvara som lite utdaterad, jämfört med hur enkelt det är att twittra eller facebooka.

Men testa den nya redigeringsfunktionen! Du kommer nog att bli positivt överraskad. Det är ungefär som att skriva i ett vanligt ordbehandlingsprogram.

Och man får gärna lägga till bilder och filmer. Det vet vi att det saknas. Så länge de är fritt licensierade, vill säga.

Wikipedia har dessutom många verktyg som få andra av de stora webbplatserna har: Vår sökfunktion har massor av möjligheter.

Och det finns massor av extrafunktioner.

Men vi är alldeles för blygsamma för att göra en stor sak av det. Det kanske är det som är problemet.

Därmed kommer vi in på vad de verkliga hoten mot Wikipedia är. Vilka är godisautomaterna?

Jag ska ta upp tre sådana stora hot.

Nybörjarna vs veteraner

Ni har säkert hört om det här. Någon har försökt att redigera på Wikipedia för första gången och kraschat rakt in i några av våra veteraner.

Det här är naturligtvis inte kul för nybörjarna. Många slutar efter sina första försök och kommer inte tillbaka.

Det är inte kul för veteranerna heller. De står mitt i floden av skolklotter. Kanske har de inte tid att förklara reglerna för femtionde gången den dagen.

Risken är att vi skrämmer bort alldeles för många nybörjare. Vem ska då hjälpa till att ta hand om alla artiklar?

Än så länge är det ingen överhängande fara, men vi behöver ändra på det här nu.

Skrivstuga i Göteborg i juni 2014, Lennart Guldbrandsson, public domain
Skrivstuga i Göteborg i juni 2014, Lennart Guldbrandsson, public domain

Ett grepp för att få bort den här motsättningen är att välkomna nybörjarna in i gemenskapen och se till så att de stannar tillräckligt länge för att lära sig systemet.

Engelskspråkiga Wikipedia startade en sida där nybörjarna får ställa frågor i lugn och ro. Där har de faddrar som hjälper dem tillrätta.

De som började på den här sidan fortsatte oftare att redigera Wikipedia.

I Sverige har vi istället satsat på skrivstugor.

I Göteborg där jag bor har vi haft skrivstugor en gång i veckan i över två år vid det här laget.
Där hör vi hela tiden hur intressant det är för besökarna att få ansikten på någon som skriver på Wikipedia. Och någon som pushar en att fortsätta skriva. Som en personlig tränare.

Dessutom får man fika.

Wikipedia är inte globalt

Det andra hotet, eller godisautomaten om man så vill, är lite lättare att se.

https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Wikidata_Map_October_2015_Big.png, Addshore, CC0
https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Wikidata_Map_October_2015_Big.png, Addshore, CC0

På den här bilden har vi placerat ut alla artiklar (på Wikidata) som har koordinater i sig.

Det ser väldigt tunt ut på vissa ställen, va? Om inte Wikipedia kan minska bristen på information där den behövs som bäst, då är det ett ganska meningslöst projekt.

Vi är med andra ord inte särskilt globala, utan skriver om sådant som finns omkring oss. Alltså samma problem som Blankspot försöker lösa.

En del av lösningen är att ta hjälp av program som tar information från öppna databaser och sen skriver artiklar.

Det visar sig att artiklarna lockar både läsare och nya skribenter.

Framför allt är det här en utmärkt hjälp till små språkversioner där det inte finns så många wikipedianer. Och kanske inte så många uppslagsverk heller.

På det sättet kan vi ge flera miljarder människor den information de behöver.

Det här problemet kräver förstås att fler får tillgång till internet, men vi har ett så gott rykte att folk vill hjälpa oss. Så vi är hoppfulla där.

Kvinnounderskottet

Nu kommer vi till det sista övergripande problemet.

Det är inte bara personer utanför USA och Europa som inte bidrar till Wikipedia. Den största gruppen som är frånvarande är kvinnor.
10 män 1 kvinna utan Elsa-page001

Våra bästa undersökningar tyder på att bara omkring en av tio som skriver på Wikipedia är en kvinna.

Man har alltså mer än dubbelt så stor chans att stöta på en kvinnlig säkerhetsvakt än en kvinnlig wikipedian.

De flesta är överens om att det här påverkar innehållet på olika sätt.

  • I dagsläget är det bara en av fyra biografier som handlar om en kvinna.
  • Artiklar om kvinnor blir oftare raderade för att männen inte känner till dem.
  • Artiklarna om kvinnor fokuserar mer på deras familjer än på deras prestationer.

Vad vi kan se är den här vinklingen oftast inte gjord av illvilja, utan bara av gammal vana.

Därför har vi ägnat tid åt att göra folk uppmärksamma på den här skevheten.

Men problemet försvåras av att Wikipedia nästan alltid är en spegling av samhället.
Vi är bland annat styrda av vilka källor som finns. Och media skriver mer om män än om kvinnor. Den saken kan vi alltså inte lösa på egen hand.

Det som är positivt i den här frågan är att folk tenderar att överskatta hur stort problemet är.

Jag sa nyss att det bara är en av tio som är kvinna. Men hur många är de där tio egentligen?

10 män 1 kvinna-page001I Sverige föds det ungefär 750 flickebarn varje år som får namnet Elsa.

Om lika många kvinnor hade gjort fem redigeringar per månad hade det varit jämnt med männen.

Det är allt. 750 kvinnor som gör mer än 5 redigeringar per månad. Det är lite som att se jordens atmosfär. Det är bara en tunn hinna som skyddar jorden.

På engelskspråkiga Wikipedia behövs det 30 000 kvinnor som gör mer än 5 redigeringar i månaden. Men de har omkring en halv miljard kvinnor att ta av.

5 redigeringar på en månad. Det motsvarar en halvtimme om dagen, högst.

Det mest framgångsrika sättet att lösa kvinnounderskottet är de studentprogram vi har i USA, där mer än hälften av alla som deltar är kvinnor.

De får lära sig hur Wikipedias system fungerar och att komma in i gemenskapen, som en del i universitetsutbildningen. De älskar det.

Nu hoppas vi bara att de ska fortsätta att redigera när de slutar, för då kommer problemet att vara löst.

Så småningom. De har ju mer än ett dussin år att ta ikapp.

Så där har ni de tre stora hoten mot Wikipedia: veteranerna och nybörjarna som krockar, den globala snedfördelningen och kvinnounderskottet.

Alla de här hoten är alltså mycket större än klotter och försök att vinkla artiklarna.

Men det vi uppfattar som hot säger också något om oss själva.

Många gånger innebär hotet nämligen att vi måste ändra på oss.

Det kan handla om att vi måste byta inställning, som i krocken mellan nybörjare och veteraner.

Eller så kan det handla om att vi måste försöka fokusera på någon annan, utanför vårt vanliga intresseområde, som i behovet av att göra Wikipedia mer globalt.

Eller så kan det handla om att öppna ögonen för sina egna fördomar eller våga testa något nytt, som i fallet med kvinnounderskottet.

Om vi gör det, tror jag att vi kan göra något större.

Wikipedia står på giganters axlar. Men vi vill hitta fler giganter i hela världen så att nästa generation har ännu högre axlar att stå på.

Det vore fantastiskt om ni hjälpte till.

Tack.


by Lennart Guldbrandsson at April 20, 2016 10:26 AM

April 11, 2016

Wikimedia Sverige

Eleverna som skriver somaliska Wikipedia

Astrid Lindgren somaliska Wikipedia
En av eleverna från Hjulsta grundskola som skötte publiceringen av artikeln om Astrid Lindgren på somaliska Wikipedia. Foto: Ealex39 CC BY-SA 4.0

Somaliska Wikipedia är en av de språkversioner som är markant mindre än exempelvis den svenskspråkiga och engelska Wikipedia – med knappt 4 000 artiklar. Några av dem som bidragit till dessa artiklar är eleverna i Hjulsta grundskola norr om Stockholm. De har gemensamt arbetat fram tre artiklar på somaliska med hjälp av både svenska som andraspråkslärare och modermsålslärare på somaliska, och så klart med hjälp från en kunskapsintresserad och Wikipediakunnig skolbibliotekarie.

Arbetet med att läsa, skriva och söka information får ett meningsfullt sammanhang. Eleverna gör tillsammans med sina lärare något viktigt, de bidrar till kunskapsspridning i sitt hemland och världens somalisktalande på ett sätt som annars inte skulle bli gjort, säger Cilla Dalén om vinsterna med att ta in Wikipedia i undervisningen.

Det var skolbibliotekarien Cilla Dalén som tog initiativet till Wikipediaprojektet i början av 2016. Eleverna skulle under vårterminen läsa om Astrid Lindgren, om ALMA-priset till hennes minne, och om mottagarna av ALMA-priset från förra året, läsorganisationen PRAESA från Sydafrika som då även besökte eleverna och lärarna på Hjulsta grundskola. Förra veckan, i samband med att årets ALMA-pris skulle presenteras, hade eleverna tre färdiga texter som de publicerade på somaliska Wikipedia:

Språket och Wikipedia stödjer lärandet

Gruppfoto Hjulsta grundskola
Eleverna i 7-9b Hjulsta grundskola med lärare. Foto: Ealex39 CC BY-SA 4.0

Eleverna har varit olika länge i Sverige, några en mycket kort tid och några ett par år. Genom modersmålsundervisning i somaliska lär sig eleverna att också utveckla sina skrivfärdigheter på somaliska och får samtidigt ett stöd att ta till sig ämnesinnehållet som de lär sig om på det nya språket svenska. Gemensamt har de skrivit de tre somaliska texterna parallellt med samma texter på svenska. Arbetet med texterna innebär också informationssökning och användandet av digitala verktyg och webbpublicering. Den gedigna förberedelsen kring vad somaliska och svenska Wikipedia är som klassen gjorde inför den egna publiceringen finns beskrivet i det här inlägget på Pedagog Stockholm.

Med Wikipedia som en plattform för texterna får eleverna slutligen se sitt skolarbete på modersmålet representerat på webben.

Klassens uppföljning

Klassen hittade två naturliga sätt att direkt följa upp det de lärt sig, redan dagen efter uppdaterade de listan över mottagare av ALMA-priset med årets vinnare Meg Rosoff, och de använde också engelskalektionen till att kontakta förra årets prismottagare med mejl om att deras organisation nu finns med i somaliska Wikipedia, men saknas på engelska Wikipedia. Vi får väl se hur länge till!

Wikipedia i utbildning

 Vill du veta mer om hur du kan skapa ett Wikipediaprojekt för din undervisning? Hör av dig till utbildning(at)wikimedia.se

Sara Mörtsell

Utbildningsansvarig Wikimedia Sverige


by Sara Mörtsell at April 11, 2016 12:58 PM

April 05, 2016

Wikimedia Sverige

Strindberg och jag har ett otillbörligt upphovsrättsligt förhållande

AT_Strindis
Det här är jag och Strindberg på Dramatens trappa. Bysten (Strindbergs, alltså) är gjord av skulptören Knut Jern. Han dog 1948. Det betyder att den här bilden potentiellt inte är helt kosher upphovsrättsmässigt. Men, låt mig återkomma till det om en liten stund.

2014 stämde BUS (Bildupphovsrätt Sverige) Wikimedia Sverige. Man anser nämligen att vår sajt Offentligkonst.se är ett brott mot upphovsrätten, eftersom det på sajten finns avbildningar av vissa av konstverken. Man kan inte annat än tycka lite synd om de bildkonstnärer vars intressen de säger sig företräda. Med sådana vänner behöver de verkligen inga fiender.

Offentlig konst för tyvärr en anonym tillvaro. Få vet speciellt mycket om den. Den kan vara svår att hitta, eftersom den över tid ofta flyttas omkring. Det tycker vi på Wikimedia Sverige är synd. Själva poängen med offentlig konst är ju att den ska vara just offentlig och tillgänglig. Vi har tagit fasta på den grundtanken och Offentligkonst.se är ett sätt att förverkliga den i den digitala samtiden. Konst är viktigt och berikar människors liv. Det är därför man avsätter offentliga medel för att köpa in och placera konst i vår vardagsmiljö.

Det faktum att man avsätter offentliga medel – dina och mina skattepengar – för inköp av offentlig konst torde rimligtvis vara en garant för att vi också får avnjuta konsten som vi behagar, även vad det gäller avbildning och publicering. Om det nu visar sig att våra skattepengar i själva verket går till någon sorts rent-a-statue-verksamhet, så finns det all anledning att befara att incitamentet att stödja budgetposter för offentlig konst kommer att sjunka betänkligt i framtiden och det gynnar varken bildkonstnärerna eller alla oss andra.

Det är – och har aldrig varit – speciellt lukrativt att vara konstnär. Det finns tyvärr en krass ekonomisk anledning till att föräldrar tenderar att tycka att lille Totte borde bli läkare och advokat, snarare än skulptör eller konstnär. Det är verkligen synd med tanke på hur viktig konst är både för samhället och för enskilda människor. Man kan tycka att samhällsviktiga värv alltid borde belönas bättre ekonomiskt, men tyvärr är det sällan så. Fråga vilken sjuksköterska som helst, så kan hon berätta mer om det.

Ett effektivt sätt att förbättra just bildkonstnärernas möjligheter att försörja sig är att se till att fler människor vet om att de finns, känner till deras arbete och ges möjlighet att förälska sig i det. Ingen konstnär säljer konst osedd. Trots detta väljer alltså BUS, som är självutnämnda hygglon i relation till bildkonstnärerna, att ta till släggan mot ett ickekommersiellt initiativ vars enda syfte är att engagera frivilliga krafter i det ädla arbetet att skapa en en större kontaktyta mellan konst och allmänhet. Det är onekligen svårt att se hur det gynnar de enskilda upphovsmännen. Det är däremot väldigt enkelt att se hur det gynnar BUS vars hela affärsidé de facto går ut på att kräva betalt om och om igen för andras arbete.

Konstnärer ska självklart få betalt och det får de också när kommuner, landsting och statliga institutioner köper in konstverken. Frågan handlar inte om huruvida de alls ska få betalt eller hur mycket, utan om hur många gånger de ska få betalt för samma sak. Det finns många grupper som med all rätt kräver högre ersättning för utfört arbete, men det är faktiskt bara upphovsrättsinnehavare som kan stödja sig på en lag som ger dem rätt att kräva betalt gång på gång på gång för en och samma arbetsinsats. Och inte bara det. Enligt upphovsrätten ska får de betalt i hela 70 år efter sin död. Fundera på det nästa gång någon dånar för att sjuksköterskor strejkar för några kronor extra i månaden.

Högsta domstolen har nu utan någon större omtanke om upphovsmännens verklighet eller vidare konsekvensanalys för samhället i stort valt att gå på BUS linje. Det är ett otidsenligt beslut, som bottnar i att man lever i tron om att Internet inte har hänt, eller åtminstone i tron om att Internet inte har förändrat världen och upphovsrättens villkor i grunden. Belsutet går dessutom stick i stäv med de tolkningar som Europadomstolen förordar i den här typen av mål. Medan Europadomstolen förordar ändamålsenliga tolkningar rotade i den faktiska verkligheten är Högsta domstolen på spaning efter den tid som flytt.

Högsta domstolen vill inte säga något om vilka konsekvenser deras beslut kan få. Det är i sig märkligt eftersom det ligger i sakens natur att Högsta domstolens beslut ger skapar ringar på vattnet genom hela rättsväsendet. Det känns mer än lovligt ansvarslöst att inte kosta på sig en rudimentär konsekvensanalys. Det är sådant som leder till den nu rådande och paradoxala situationen där det är fullt lagligt att ta en bild och sälja den i form av pappersvykort för egen vinning och utan att ersätta upphovsmannen, medan det samtidigt är olagligt att dela med sig av samma bild gratis på nätet.

I brist på konsekvensanalys från HD, så kommer vi nu att gå igenom beslutet i detalj tillsammans med vår advokat och juridisk expertis hos Wikimedia Foundation under de kommande veckorna. Därefter kommer vi att fatta beslut om huruvida Offentligkonst.se ska klippa länken till Wikimedia Commons, Wikipedias bilddatabas där bilderna finns. Rent konkret behöver inget göras förrän Tingsrätten fått beslutet bollat tillbaka till sig och avlagt dom, vilket av allt att döma kommer att ta minst ett halvår. Under tiden ska vi ägna oss åt opinionsarbete. Panoramafriheten är väl värd att kämpa för.

HD:s beslut kan få allvarliga konsekvenser i en tid då alla har en smart telefon med utmärkt kamera och enkla delningsmöjligheter i fickan. Nu får du inte längre ta en selfie med den fantastiska och på initiativ av Marie-Louise Ekman uppförda statyn av Margaretha Krook utanför Dramaten och dela den på Twitter. Du får inte heller fotografera dina kompisar på Götaplatsen med Carl Milles magnifika Poseidonstaty i bakgrunden och lägga upp bilden på Facebook. Om du nu ändå skulle drista dig att göra något av detta, så har du potentiellt brutit mot upphovsrättslagen och kan lagföras.

Beslutet kommer dock inte bara att påverka de som aktivt väljer att fotografera offentlig konst. Det faktum att vi i Sverige är lyckligt lottade och har mycket konst i det offentliga rummet gör att det på vissa platser efter Högsta domstolens beslut i princip är helt omöjligt att alls ta några bilder utan att den offentliga konsten slinker med på ett hörn. På dessa platser innebär beslutet i praktiken ett fotograferingsförbud om man har för avsikt att dela sina bilder digitalt. Det är en omöjlig ordning, som vi måste komma bort från.

BUS, å sin sida, påstår att de bara är intresserade av att stoppa kommersiella aktörer och inte tänker ge sig efter privatpersoner som instagramar selfies med offentlig konst i bakgrunden. Det är också märkligt, eftersom Wikimedia Sverige inte är en kommersiell aktör, utan en ideell allmännyttig förening. De har alltså redan brutit sitt eget löfte. Något annat vore något av ett trendbrott vad det gäller den här typen av upphovsrättsmål. Man börjar med större aktörer och arbetar sig sedan vidare ner i leden. Vilket för mig tillbaka till den där bilden av Strindberg och jag på Dramatens trappa.

Juryn har visserligen inte sagt något om huruvida man får ta med sig hunden in i himlen än, men det råder ingen tvekan om att upphovsrätten glatt följer med till livet efter detta. Skulptören Knut Jern dog 1948. Det betyder att det är två år kvar på hans upphovsrätt. Exakt hur Knut tänker spendera pengarna om BUS väljer att gå efter just den här enskilda individen vet jag inte, men jag gissar att deras huvudfokus inte är Knut Jern utan de 20% av den ekonomiska kakan som tillfaller dem om de lyckas krama pengar ur någon, i det här fallet mig.

Ju mer jag tänker på alltihop, desto mer övertygad blir jag om att gårdagens mest initierade kommentar om hela debaklet kom från Wikimedia Sveriges 14-årige praoelev, Esias: ”Men, offentlig konst tillhör väl alla?” Ja, exakt så borde det sannerligen vara. 

Anna Troberg
Verksamhetschef
Wikimedia Sverige

Matnyttiga länkar:

Högsta domstolens beslut.

Wikimedia Sveriges pressmeddelande om HD:s beslut.

Wikimedia Foundations kommentar.

Tidslinje över målet.

The Guardian: ”Wikimedias free photo database of artwork violates copyright court rules.”

DN: ”Brottsligt att sprida bilder av offentlig konst på nätet.”

EXP: ”Alla förlorar på tvisten om offentlig konst.”

SvD: ”Vi får allt mer bisarra inskränkningar i rätten att fota.”

SVT: ”Brottsligt att sprida bilder av offentlig konst på nätet.”

IDG: ”Att sprida bilder på offentlig konst är upphovsrättsbrott.”

NyTeknik: ”HD ger konstnärer rätt mot Wikimedia.”

Kamera & Bild: ”HD: Olagligt att avbilda offentlig konst och sprida på nätet.” 

The Local: ”Wikimedia breaks copyright with pics of public art.”

Omni: ”HD går på BUS linje.”

Hittar du fler länkar, så släng in dem i en kommentar. Tack på förhand!


by Anna Troberg at April 05, 2016 10:31 AM

March 09, 2016

Wikimedia Sverige

Wikimedia Sverige utlyser lägerstipendium

Molkom_från_vattentorn_015
Molkoms folkhögskola, foto: Anders Petterson, public domain

Vill du delta i ett läger där vi skriver artiklar på Wikipedia?

Wikimedia Sverige erbjuder ett stipendium till en trivsam sommarvistelse för tio personer under 5 dagar (den 4-8 juli). Vi vänder oss till alla som identifierar sig som kvinna. Du måste inte veta hur Wikipedia fungerar eller vara expert, men däremot vara nyfiken och vilja hjälpa till.

Du får helpension i enkelrum på Molkoms folkhögskola och vägledning i hur du kan använda och själv bidra till Wikipedia. Dessutom gör vi en utflykt till hemligt resmål. Under veckan lär du även känna andra med liknande intressen.

Låter det som något för dig? Ansök senast den 31 mars.

Lägerledare är Sofie Jansson och Lennart Guldbrandsson, initiativtagarna till skrivstugeprojektet Kvinnliga huvudpersoner på Wikipedia.

Bakgrund

Wikipedia är en av världens mest besökta webbplatser med omkring en halv miljard besökare per månad. Wikipedias mål är att ge världen tillgång till mänsklighetens samlade kunskap. Vi arbetar därför med att stödja alla underrepresenterade grupper. Mätningar har visat att bara någonstans mellan 9 och 23% av alla som bidrar till Wikipedia är kvinnor. Det underskottet påverkar innehållet i Wikipedia. Bristen på mångfald  bland de som skriver artiklar gör att ämnesområdena som täcks på Wikipedia kan bli ofrivilligt homogena.  Inom vissa områden saknas artiklar om kvinnor som borde ha artikel, och artiklar som främst intresserar kvinnor är kortare än dem som främst intresserar män. Detta underskott kan även styra ordval, tolkningar och vad som behandlas i ämnet. Även om de flesta som skriver artiklar på Wikipedia gör det med ett stort engagemang och med en vilja att skriva på ett encyklopediskt sätt så kommer den massiva underrepresentationen av kvinnor göra att artiklarna skrivs ur ett visst perspektiv.

Wikimedia Sverige har därför inlett flera initiativ för att uppmuntra en större mångfald bland skribenterna. Föreningen har anordnat olika evenemang i flera städer, inklusive veckovisa skrivstugor i Göteborg på temat litteratur. Arrangemangen är både uppskattade och effektiva.

Läs mer på Kvinnor på Wikipedia.

Vill du veta mer?

För mer information kontakta info@kvinnligahuvudpersoner.se


by Lennart Guldbrandsson at March 09, 2016 11:04 AM

March 03, 2016

Wikimedia Sverige

Modeller sökes till normkritiska anatomi- och underklädesbilder

Badflickor fotograferar
Bild: Roxy McGowan och Mary Thurman i baddräkt. Library of Congress, public domain.

Wikimedia Sverige och Tomas ”Genusfotografen” Gunnarsson söker frivilliga modeller som vill representera mänsklighetens mångfald i Wikipedas arkiv för fria bilder.

Tycker du om din kropp och har alltid velat se den i ett uppslagsverk? Då har du chansen nu!

Under perioden 21 mars – 10 april kommer Wikimedia Sverige och Tomas ”Genusfotografen” Gunnarsson ta nya bilder till Wikipedias fria bildarkiv Wikimedia Commons på två teman: underkläder och anatomi.

  • Målet är att bredda den fritt tillgängliga bilden av människokroppen och vem som får representera den på bild. När underkläder visas i artiklar är fotografierna i de flesta fall könsstereotypa och sexualiserande, och personen på bilden är oftast en ung, smal och vit cisperson*. På anatomibilder är den som får representera det ”neutrala” exemplet av människokroppen nästan alltid en vit man.

Wikipedia är världens största digitala uppslagsverk och en av de tio mest välbesökta sidorna på internet. Wikipedias innehåll är helt fritt, och alla kan vara med och skapa och redigera Wikipedias artiklar. Wikipedias mål – som det här projektet är till för att bättre införliva – är också att allas perspektiv ska speglas i fri kunskap.

Tomas ”Genusfotografen” Gunnarsson är genusvetare och fotograf och driver bloggen Genusfotografen, där hen granskar bilder i media och reklam ur ett normkritiskt genusperspektiv.

Är du den vi söker?

  •    Du som kan tänka dig att bli fotograferad naken och få olika kroppsdelar dokumenterade till anatomiska bilder, samt porträtteras i olika typer av underkläder. (Du kommer att fotograferas både i medtagna egna underkläder och i mer ”exklusiva” underkläder som vi lånar från butiken Gustaf Mellbin.)
  •    Du som är mellan 18 år och 110 år och saknar synliga tatueringar.
  •    Du som stämmer in på något av följande: du har en annan kroppstyp än smal, en annan hudton än vit, en synlig funktionsnedsättning eller är en transperson*.
  •    Du som är okej med att bilderna kan komma att ses av många. (Wikipedias sidor om underkläder har t.ex. en halv miljon visningar per år.)
  •    Du som är okej med att bilderna kan spridas fritt. (Förutom att ingå i Wikipedias fria bildarkiv och kan komma att illustrera Wikipedias artiklar, kommer bilderna att släppas under en fri licens och kunna användas av vem som helst som önskar använda mer genusmedvetna och normkritiska anatomi- och underklädesbilder.)

Bilderna kommer att tas under perioden 21 mars – 10 april i Genusfotografens fotostudio/vardagsrum nära Mariatorget i Stockholm. Vi på Wikimedia Sverige och Genusfotografen kommer att göra vårt bästa för att skapa en trygg miljö vid och kring plåtningarna.

Om du är intresserad av att modella för oss, så kan du anmäla intresse genom att mejla foto@wikimedia.se. Bifoga gärna en bild av dig själv och berätta varför du känner att du passar in på vår beskrivning.

Om du har några frågor, så kan du kontakta:

Sara Mörtsell
sara.mortsell@wikimedia.se
073-383 26 70

Tomas Gunnarsson, Genusfotografen
tomas.gunnarsson@genusfotografen.se
070-24 82 366

*cisperson är någon vars könsidentitet och könsuttryck stämmer med det juridiska kön som registrerades vid födseln. Det vill säga, någon som inte är en transperson.

*transperson är ett paraplybegrepp för personer vars könsidentitet eller könsuttryck inte stämmer överens med det juridiska kön som tilldelades en vid födseln och som bestämdes av hur ens kropp såg ut och tolkades då.


by Anna Troberg at March 03, 2016 08:37 AM