gmq.planet.wikimedia

February 10, 2016

Wikimedia Sverige

Fotografering av Damkronorna i Oskarshamn

Skrivstuga_Ishockey_för_damer_2014-12-22
Skrivstuga om damhockey. Foto: Axel Pettersson, CC BY-4.0.

I dag publicerar vi ett gästinlägg av Tomas Wahl. Han skriver om hockey på Wikipedia och tack vare honom kommer alla spelarna i det svenska damlandslaget snart att ha egna artiklar. Just nu är han dessutom på väg till Damkronornas träningsturnering i Oskarshamn för att ta bilder att komplettera artiklarna med. /AT

Jag har alltid gillat ishockey, och blev för några år sedan intresserad av Wikipedia via syrrans sambo. I december 2014 anordnade Wikimedia Sverige (WMSE) en skrivarstuga om damhockey. Jag hängde på och hade väldigt trevligt, samt bidrog till ett antal artiklar.

Efter skrivarstugan fortsatte jag att skriva lite då och då på några artiklar inom området. Jag tyckte det var synd att det var så få damspelare som hade artiklar och startade därför ett projekt på Wikipedia med målet att alla spelare som spelar i landslaget ska ha sidor och att de ska vara uppdaterade.

Projektet finns på Wikipedia:Projekt_ishockey/damhockey och i nuläget har 23 av 38 spelare egna sidor. Detta gäller alltså spelare som spelat i landslaget säsongen 2015/16. Häng gärna på projektet om du vill.

Senaste tiden har jag också börjat fundera på det här med bilder. Det är knappt någon av sidorna på damhockeyspelare som har bild nämligen. Med hjälp av Axel Pettersson på WMSE, som har hand om stöd till gemenskapen, tog jag därför kontakt med Svenska Ishockeyförbundet och frågade om jag fick komma och fota Damkronorna i samband med en träningsturnering i Oskarshamn. Det gick alldeles utmärkt!

Min tanke är dels att ta vanliga porträttfoton, och dels att spela in en kort videosnutt (liknande dom som spelats in på Eurovision song contest tidigare) där varje spelare presenterar sig själv.

Idag onsdag åker jag ner till Oskarshamn, och imorgon torsdag kommer jag fota spelarna på hotellet de bor på. Fotoutrustning har jag fått låna från Wikimedia Sveriges teknikpool.

Jag är nervös. Inte direkt för att träffa spelarna, men jag oroar mig för att foton och filmer inte ska bli bra. Har inte direkt någon fotoerfarenhet, och det finns ju så många knappar på kamerorna. Men jag har fått guidning i utrustningen av Arild Vågen på WMSE och förhoppningsvis går allt bra.

Spännande och kul kommer det bli i alla fall! Jag återkommer med en rapport på ”andra sidan”.

Tomas Wahl


by Anna Troberg at February 10, 2016 06:13 PM

February 05, 2016

Wikimedia Sverige

Lärare får pris för Wikipedia i undervisningen

Gunnel Thydell, lärare i svenska och engelska på Nacka gymnasium utanför Stockholm, har belönats med kvalitetspris av Nacka kommun för sitt projekt “Elever skriver på Wikipedia. Om att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt”. Projektet gick ut på att eleverna redigerade och utvecklade artiklar på Wikipedia inom ramen för kursen Svenska 3 på Naturvetenskapliga programmet.

Gunnel Thydell
Gunnel Ghydell, lärare i Nacka kommun. Foto: Sara Mörtsell CC BY-SA 4.0

Wikipedia som plattform för lärande

Wikipedia har sedan starten utmanat skolan med sitt ständigt närvarande och ständigt förändrade innehåll och arbetet på Nacka Gymnasium under ledning av Gunnel Thydell visar hur en genomarbetad undervisning i samarbete med skolans bibliotekarier kan dra nytta av Wikipedias öppenhet och utveckla elevernas egen källkritik genom att de aktivt deltar i att förbättra innehållet.

“Det tillhör allmänbildningen att känna till hur Wikipedia fungerar och det finns myter att slå hål på. En myt är att man absolut inte kan lita på en artikel för att vem som helst går in och ändrar hela tiden. Det är en viktig kunskap att känna till att det är många som sitter och granskar innehållet, och det lärde sig eleverna också genom att delta i projektet,” säger Gunnel Thydell.

Gunnel vill betona den betydelse som Skolbiblioteket hade för genomförandet av projektet och generellt för att innehåll av god kvalitet hamnar på Wikipedia när eleverna lär sig söka och hantera databaser med artiklar och annat under god ledning av bibliotekarierna. Eftersom det nu är möjligt att redigera Wikipedia med en visuell redigerare, hade eleverna inga svårigheter kring det tekniska och fullt fokus kunde läggas på ämnesinnehållet och de språkliga bearbetningarna av texterna.

“Vi började med att läsa de utmärkta artiklarna och de kvalitetskriterier som finns, som påminner om kunskapskraven eleverna har för olika betyg, och så kunde eleverna närma sig hur deras egna texter skulle se ut.”

Lärare och skolbibliotekarie presenterar Wikipediaprojektet Nacka 2014
Gunnel med kollegan Maria Åsberg, skolbibliotekarie på Nacka Gymnasium, under en av Wikipedialektionerna. Foto: Sara Mörtsell CC BY-SA 4.0

Stöd i Wikipedias utbildningsprogram

I arbetet tog Gunnel hjälp av Wikipedias utbildningsprogram, vilket innebär att hon får behörighet att administrera en egen kurssida för eleverna på Wikipedia och har tillgång till träningsmaterial där en stor del av informationen som lärare och elever behöver finns samlad. Klassen kunde också ta hjälp av en så kallad Wikipediaambassadör, en erfaren Wikipediaanvändare som kunde hjälpa klassen både i klassrummet och på Wikipedia. Detta gjorde Jonatan Svensson Glad som också är elev på Nacka Gymnasium och två år yngre än eleverna som han handledde.

Med hjälp av kurssidan gick det att följa alla 27 elevers olika bidrag och följa utvecklingen av deras respektive texter, varav åtta var nyskapade artiklar. Sammanlagt bidrog Gunnels elever med över 90 000 bytes till Wikipedias artiklar, genom att först arbeta med utkast i sandlådan.

Om priset

Kvalitetspriset Fjädern utses av Nackas forsknings- och utvecklingsgrupp och bedöms bland annat utifrån kriterier om projektets innovation och “som exempel på pedagogisk verksamhet utöver det vanliga” och att det “ska vara användbart och inspirerande för andra pedagoger” och så klart bidra till ökat lärande hos eleverna.

Som prismottagare har Gunnel förutom fått prispengar också skrivit en utvecklingsartikel om projektet, den finns tillgänglig på Skolporten och går systematisk igenom arbetsgången och förankrar arbetet i styrdokumenten och i relevant pedagogisk forskning.

Se Gunnels presentation av projektet i denna film.


by Sara Mörtsell at February 05, 2016 08:59 AM

January 18, 2016

Wikimedia Norge

Bursdagshilsen fra kulturministeren ved Wikipedia sitt 15 års jubileum

I anledning Wikipedia sitt 15 års jubileum har Wikipedia fått en bursdgshilsen fra kulturminister Linda Hofstad Helleland. Hun berømmer Wikipedia sin betydning som digital kunnskapskilde verden over, og betydningen Wikipedia har for demokratisk deltakelse og samfunnsutvikling.

kunnskapsministeren hilsen

Wikipedia-modellen gir alle mulighet til å dele sin kunnskap – bidra du også! Takk til alle som deltok og bidro til bursdagsfeiring i Oslo og Trondheim! Hilsenen kan leses her også: Hilsen til Wikipedia 15 januar 2016-2

by Astrid Carlsen at January 18, 2016 06:03 PM

January 15, 2016

Wikimedia Sverige

Wikipediarevolutionen fyller 15!

Wikipedia är en revolution. När världens samlade kunskap finns tillgänglig för alla raseras traditionella murar mellan människor och varje dag ersätts de av broar, en Wikipedia-artikel i taget. Men, vad är det egentligen som driver Wikipedia? Mitt svar är magi. Magi är nämligen det som uppstår när många människor beslutar sig för att slå sina huvuden ihop av ingen annan anledning än att de vill hjälpa varandra och göra världen lite bättre.

Det är svårt att föreställa sig en värld utan Wikipedia. Verkligt banbrytande företeelser har en speciell förmåga att omedelbart bli så självklara och oumbärliga att vi inte ens tänker på att det fanns en tid före dem. Men, ibland är det nyttigt att minnas hur det var då, innan man hade all världens kunskap i fickan, ett klick bort.

Alla barn är frågvisa. Jag var inget undantag. Det var dock min mamma. Till skillnad från de flesta andra föräldrar svarade hon inte snällt på alla mina frågor. Istället sa hon alltid: ”Gå och slå upp det i Bra Böckers Lexikon.” Och det gjorde jag så ofta att mina små fötter nötte upp ett spår i fiskbensparketten mellan soffan till bokhyllan. Jag lärde mig snabbt att de där gröna fejkläderbanden erbjöd ett fantastiskt kalejdoskop av kunskap som man kunde förlora sig i timmar i taget.

Jag är oerhört tacksam över att redan från barnsben ha blivit itutad att jag alltid kan och ska söka kunskap och – framför allt – att jag och alla andra människor har en absolut rätt till kunskap. Många hade inte samma tur. Många av mina vänner hade inte ens böcker – än mindre ett lexikon – hemma. Men, de fick i alla fall lära sig läsa i skolan. Runt om i världen fanns det miljoner som inte ens fick göra det.

Mitt förhållande till Bra Böckers Lexikon var dock inte helt bekymmersfritt. Jag upptäckte frustrerat att uppslagsverket inte hade något att säga om många saker som jag undrade över. Det som fanns med hade ofta passerat sitt bäst före datum. Personer som varit döda i flera år levde bekymmersfritt vidare mellan pärmarna medan nya vetenskapliga landvinningar förblev oupptäckta, tills det blev dags för en kostsam omgång av revidering och nytryck.

Jag satt inte och drömde om att ha all världens kunskap samlad och tillgänglig med ett klick i fickan. Det var långt utanför vad jag ens kunde föreställa mig. Telefonen satt på väggen i köket och den enda ”uppkoppling” den hade var en alltid lika hopplöst krullig sladd som gjorde att man kunde prata med mormor och farmor. Min generations barn levde i en ganska liten bubbla som bestod av hemmet och skolan och inte så himla mycket mer.

Dagens barn lever i en mycket större värld. De har verkligen världen och all dess kunskap i sina händer. Allt får plats. På Wikipedia behöver inte Denis Diderot maka på sig för att Justin Bieber kommer på banan. Ada Lovelace behöver inte armbåga sig fram bara för att Marie Curie, Lady Gaga och Dolly Parton också intar sina självklara platser.

Dagens barn behöver inte ens sniffa lite försiktigt på kunskapen för att se om den passerat bäst före datumet. Informationen på Wikipedia är tack vare tiotusentals frivilliga skribenter alltid färsk. När våra samtida giganter går vidare finns informationen om deras död på Wikipedia innan den ens hunnit hamna på tidningarnas förstasidor.

Det finns sorgligt nog fortfarande barn som inte får lära sig läsa. Det finns barn som inte har tillgång till internet. Den goda nyheten är att dessa barn blir allt färre. Världen blir – tvärt emot vad många tror – faktiskt lite bättre för varje år som går. Ett barn som lär sig läsa och får tillgång till en internetuppkoppling får tack vare Wikipedia i dag också nyckeln till ett nytt liv. Hen kan drömma större, ta större kliv ut i världen och skapa ett bättre liv för sig själv och andra.

Det är kort sagt på sin plats att fira den här fantastiska 15-åringen ordentligt. Vi på Wikimedia Sverige kommer att fortsätta fira året ut. Dessutom är det sannerligen också tillfälle att skicka ett stort tack till alla som på olika sätt bidragit genom åren. Utan era insatser skulle världen vara oändligt mycket fattigare.

Stort grattis Wikipedia! Och tack alla som hjälp till!

Anna
__________________
Anna Troberg
Verksamhetschef Wikimedia Sverige
@annatroberg

Lästips: Lite senare i dag publicerar vi ”15 skäl till att Wikipedia sparkar rumpa på sin 15-årsdag!” av Lennart Guldbrandsson.

Mediatips: Studio Ett, Morgon i P1, SvD, Morgon i P4, DN, DI Weekend.

Videotips: Några väl valda ord från Jimmy Wales med anledning av Wikipedias 15-årsdag.


by Anna Troberg at January 15, 2016 01:37 PM

15 skäl att fira Wikipedia på dess 15-årsdag

Den 15 januari 2016 fyller Wikipedia 15 år!

I internetmått mätt är det ganska gammalt.

Jag tänkte därför räkna upp 15 orsaker till att Wikipedia är en av de bästa webbplatserna i världen. (Inte för att vi tävlar…) Det här är mina 15 punkter, så du kanske har andra preferenser. Det är helt okej. Men de fakta jag tar upp är förhoppningsvis inte lika lätta att avfärda.

Betyder det att jag tycker att Wikipedia är perfekt? Nej, men, för att citera en av de tusen sinom tusen personer som skänkt pengar för att Wikipedia ska kunna fortsätta drivas, ”det är fantastiskt!” Nästan för bra för att vara sant, faktiskt.

Här är mina 15 punkter:

15. Wikipedia är fritt att dela

Upphovsrätt är ett snårigt område, men ingen annan webbplats tar, vad jag känner till, lika mycket hänsyn till upphovsrätt som Wikipedia och dess systerprojekt gör. Inte nog med att alla texter i Wikipedia är fria att dela (om man anger källan och ger andra samma rättigheter), till och med kommersiellt! Alla bilder, filmer, kartor, ljudfiler, etc, etc, som finns på Wikimedia Commons – och det rör sig om dryga 30 miljoner filer – är också fria att använda. I själva verket vill vi att materialet används. Därför granskas materialet ofta för att upptäcka plagiat.

Jämför det med tidningar, sociala medier och forum, där upphovsrättsskyddat material används och sprids ideligen, mycket ofta utan kreditering.

Inte nog med det: MediaWiki, Wikipedias programvara, är också fri, så du kan kopiera både webbplatsen och innehållet och göra en spegelsajt, helt lagligt.

14. Wikipedia är öppet med kritik och problem

Webcomic_xkcd_-_Wikipedian_protester
Wikipedian-demonstrant med ”källa behövs”-skylt av Randall Monroe. CC-BY-NC 2.5

Det finns ingen PR-avdelning, varken på Wikipedia eller på Wikimedia Foundation, som sysslar med att måla upp en rosenskimrande bild av hur bra allt är eller döljer problemen. Som sagt, Wikipedia är inte perfekt. Det pågår diskussioner på många olika platser om de problem som Wikipedia har. Mest synligt är de skyltar som de flesta har stött på: ”Källa behövs”, ”Den här artikeln anses inte vara skriven ur en neutral synvinkel.”, etc. Alla artiklar har en egen diskussionssida, där brister och problem räknas upp, och lösningar föreslås. De diskussionerna är öppna, så att alla kan läsa och bidra. Därför, när andra skriver om Wikipedias svagheter är det sällan något som inte redan har diskuterats till ända på och nära Wikipedia, och ofta även lösts.

Jag kan inte minnas att jag någonsin har sett någon av de större webbplatserna, tidningarna eller forumen visa upp skyltar om tänkbara brister, och för många blir det knappt rättelser. För att ställa frågan på sin spets: Hur många andra webbplatser har lika mycket kritik mot innehållet öppet utan att det blir långa diskussioner om att stänga kommentarsfältet? Negativa omdömen påverkar ju varumärket, tror man. I själva verket är det tvärtom. Apropå det…

13. Wikipedia drivs ideellt

Som Sue Gardner, Wikimedia Foundations förra VD, skrev:

  • Wikipedia is the only donor-supported site in the top 50
  • Wikipedia and Mozilla are the only two nonprofits in the top 25(*)
  • The average person spends practically all their time online on the sites of for-profit companies, the vast majority of them American. (Caveat: mainland China.)

(Den där asterisken betyder att Gardner rättade sig själv: ”Turns out I was wrong about this. Mozilla is #60 globally according to comScore Media Metrix, the industry standard for web audience measurement. Therefore, I should actually have said Wikipedia, at #5, is the *only* non-profit in the top 25.”)

Wikipedia drivs av donationer, mestadels i små belopp, men otroligt många. Det är på sätt och vis ett sätt att garantera självständighet gentemot alla som vill få inflytande över sajten. Wikipedia är folkets uppslagsverk. Men det innebär också att Wikipedia är en av de få stora webbplatserna där det inte finns reklam. Det är som en lummig park i en stadsdel fylld av bilar och skyskrapor.

12. Wikipedia kämpar för frihet och öppenhet

Pretzels_SOPA_Blackout_Mockup_v4
Wikipedia protesterade mot SOPA. CC-BY-SA 3.0

Det är lätt att påstå att man står på användarnas sida, men i praktiken spårar de flesta av de stora webbplatserna sina användare, även när användarna är på helt andra webbplatser. Sånt sysslar inte Wikipedia med. Den enda kakan som placeras i användarnas webbläsare är för att se till att man fortsätter att vara inloggad, och den gäller bara de användare som skaffar konto. Längst ner på varje sida finns en länk till Wikipedias policy om användarnas privatliv. Det har inte att göra med att Wikipedia är icke-kommersiellt heller. Wikipedia tror starkt på användarnas integritet. Det är därför Wikipedia konsekvent har ställt sig på sidan som propagerar för mer frihet. Wikipedia var en av de första stora webbplatserna som protesterade mot de två lagförslagen SOPA och PIPA. När EU-förslaget om att ta bort panoramafriheten kom, protesterade massor av wikipedianer. Wikipedia har, till skillnad från Google och andra webbplatser, vägrat att censurera sitt innehåll för att beveka Kinas regering. Tvärtom argumenterade Jimmy Wales, Wikipedias grundare, inför de ansvariga för Kinas stora brandvägg att de skulle ta bort blockeringen helt av Wikipedia. Och lyckades. (Ibland återblockerar de Wikipedia igen och avblockerar därefter Wikipedia igen.)

Ja, just ja, så har också Wikimedia Foundation stämt NSA för massövervakning.

11. Wikipedia finns på ditt språk

De olika språkversionerna av Wikipedia, för närvarande nästan 300 stycken, skrivs separat, men med i stort sett samma regler. Det betyder att det inte bara är samma användargränssnitt som är översatt, utan att det finns texter, skrivna av folk från nästan hela jorden. För alltför många språk saknas det andra uppslagsverk än Wikipedia. Därför har det här varit en av Wikimedia Foundations fokusfrågor de senaste fem åren: hur ger vi fler tillgång till information på deras eget språk? Inte genom att sprida vår världssyn eller för att sprida vårt varumärke, utan genom att presentera ett sätt att samarbeta om att samla information, baserat på fria licenser och transparens.

10. Wikipedianer är trevliga

Det är lätt att hitta exempel på näthat: YouTubes och tidningars kommentarsfält, Reddit och andra forum, Facebookgrupper, Twitterdrev, etc, etc. Och jag förnekar inte att det förekommer en del sånt på Wikipedia också. Men, generellt sett är tonen på Wikipedia mycket god. I själva verket är det inbyggt i Wikipedia genom att en av dess grundprinciper är att man ska vara trevlig:

De som bidrar till Wikipedia har många olika bakgrunder, och har i många fall vitt skilda synvinklar. Att behandla andra med respekt är nyckeln till ett effektivt samarbete kring skapandet av uppslagsverket. Det är viktigt att följa etikettreglerna.

Det finns faddrar, ett fikarum för nybörjare, en bybrunn, ett informationsteam, wikifikor och andra lite mindre styrda platser på Wikipedia. Den som ger sig in där möter nästan alltid hjälpsamma, kunniga människor som svarar på sin fritid för att de tycker att det är viktigt och roligt.

9. På Wikipedia samarbetar folk med olika ståndpunkter

Alltför många ställen på nätet blir filterbubblor, där alternativ information inte tränger in och man enbart möter meningsfränder. Med nätets möjligheter skapar man lätt sin egen tidning där man kan välja ut ämnen som passar den egna världsbilden. Facebookgrupper tenderar att antingen resultera i bråk (se ovan) eller att meningsmotståndare hålls borta.

På Wikipedia, å andra sidan, skriver meningsmotståndare dagligen – och regelbundet oftare än så – i samma artiklar. Det kan låta som ett recept för bråk att ge alla möjligheten att återställa och ta bort allting som någon annan har skrivit, men i praktiken löser kraven på källor de flesta av oenigheterna. Det är till och med bättre än så: de olika förkunskaperna och synvinklarna gör att meningsmotståndare hittar källor som kompletterar varandra. Att redigera tillsammans med sina meningsmotståndare har också den fördelen att man håller koll så att ”den andra sidan” inte för in tokigheter.

8. Wikipedia använder inte klickbetesnamn

Det är inte bara sajter som Upworthy som använder klickbetesnamn på sina artiklar. Tidningar har alltid haft rubriker som kanske inte alltid varit representativa för artikeln som helhet. Ingen annan webbsajt kan nog sägas ha lika tråkiga artikelnamn som Wikipedia. Istället för spännande titlar med anspelningar eller lockande element heter artiklarna bara det de handlar om. Det gör att det blir lätt att hitta, eftersom man inte måste avkoda vad en möjligen fyndig rubrik kan handla om.

Och det hänger ihop med…

7. Wikipedias URL:er är genomskinliga och beständiga

Omkring 2008 blev det populärt att lägga in länkar i mail och forum och på andra webbplatser som verkade gå till något relevant, men istället ledde till videon till Never gonna give you up” av Rick Astley. Att det gick så enkelt att luras berodde bland annat på att YouTubes länkadresser är så ogenomträngliga:

https://www.youtube.com/watch?v=dQw4w9WgXcQ

Många andra webbplatser har samma sorts länkar, där URL:en inte har någon naturlig koppling till innehållet, utan består av en oförståelig rad av siffror och bokstäver.

Wikipedias webbadresser däremot ser ut så här:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Edith_Södergran

Att Wikipedia har möjligheten att ha så tydliga URL:er hänger ihop med att alla skriver i gemensamma artiklar, snarare än producera parallella artiklar. De enkla adresserna underlättar för allmänheten som slipper sortera bland tusentals artiklar med samma titel.

Det stora problemet är dock egentligen inte att man riskerar att bli lurad, utan länkröta. På Wikipedia ser vi det här ibland, när hela webbplatser byter system och därmed adresser, ofta utan att ordna så att de gamla adresserna länkar vidare till de nuvarande platser. Just de webbadresser som inte är genomskinliga blir då svårare att hålla aktuella. Wikipedias adresser däremot är konstanta och logiska.

6. Allt material på Wikipedia är kategoriserat

För att det ska bli lätt att hitta liknande artiklar på Wikipedia är alla artiklar kategoriserade. Kategorierna finns längst ner på varje sida. Agatha Christie ligger exempelvis bland annat i kategorierna: Engelskspråkiga författare, Kriminalförfattare, Födda 1890, Avlidna 1976 och Kvinnor. Om man klickar på någon av dem, får man inte upp nästa artikel i kategorin, som det brukar vara på nätet, utan en översiktlig, alfabetisk lista över de andra artiklarna i kategorin.

Det här hade varit något för tidningar att anamma: tänk dig listor över alla artiklar i den tidning du läser som handlar om samma ämne du just nu läser. Och hur hittar man enkelt alla Facebookgrupper för dem som gillar ett visst politiskt parti? Eller hur hittar man alla hashtaggar på Twitter som handlar om film?

5. Wikipedias sökfunktion är riktigt bra

Den som vill gå tillbaka i sitt flöde eller göra mer avancerade sökningar på sociala medier får problem. Likadant är det med tidningar och forum. Det är svårt att hitta. Om man har tur har Google indexerat det man letar efter, men oftast möter man en lång lista, som man måste rulla ner till botten av för att sedan få fler sidor laddade.

Wikipedias sökfunktion, däremot, är riktigt avancerad, där man kan använda alla möjliga verktyg. Till att börja med fyller sökrutan i med en lista på ord när man börjar skriva, vilket gör att man bara kan rulla ner till rätt alternativ. Utöver det kan man göra sökningar efter:

  • liknande stavning
  • A men inte B
  • antingen A eller B
  • artiklar inuti en särskild kategori, eller flera kategorier

… samt mycket mer. Guiden för söksidan innehåller fler exempel.

4. Du kan se tidigare versioner av alla Wikipedias artiklar

Med tanke på att Wikipedia förändras hela tiden finns det stora poänger med att kunna se hur en artikel såg ut tidigare. Det gör det enklare att återställa ifall någon skulle göra en dålig redigering. Dessutom kan vara intressant att se hur en artikel har utvecklats: vem som bidrog med vad och när. Allt sådant sparas och är öppet för vem som helst att se.

Nästan inga andra webbplatser har samma sorts funktioner. Man får se det färdiga resultatet. Ibland kan man föreställa sig tidslinjen för en diskussion på exempelvis Facebook eller Twitter, men det kan också vara så att ett nyckelinlägg har raderats. Särskilt allvarligt är det här i tidningar, där artiklar som har visat sig innehålla allvarliga fel bara tas bort och det hänger på en kvick allmänhet att skärmdumpa artikeln.

Men raderade artiklar på Wikipedia, då? Bara rent klotter raderas direkt. Annat material röstas om. Det finns en sajt för raderade artiklar. Och om man ber en administratör på Wikipedia snällt går det ibland att få se en raderad artikel.

3. Wikipedia vet att du vill kunna rätta fel

Det finns många grammatiskt frustrerade på nätet. I stället för att bara tvingas rapportera fel till tidningen, eller lägga till en kommentar om att någon stavat fel, kan man klicka ”redigera” och ändra felet. Vilken tillfredsställelse det är. Många wikipedianer som besöker andra webbplatser och hittar fel eller brister letar instinktivt efter ”redigera”-knappen.

2. Wikipedia motverkar snuttifieringen

Tvärtemot det alltmer kortfattade nätet, med lättlästa tidningsartiklar, mikrobloggar (eftersom bloggar är för långt), korta YouTube-videor, slogan-artade inlägg på Facebook, etc, blir Wikipedias artiklar mer omfattande. Det tar utrymme att täcka upp det Wikipedia kallar mänsklighetens samlade kunskap.

1. Wikipedias innehåll blir bättre och bättre

Till skillnad från nästan alla andra webbplatser, blir Wikipedia bättre. Tidningar, tidskrifter och alla sociala medier ligger på ungefär samma nivå under hela dess levnad, om det inte råkar komma en särdeles duktig redaktör eller grupp människor som tillfälligt kan höja kvaliteten. Wikipedias innehåll däremot bygger på det som kommit tidigare, så även om användarbasen sjunker något ska det till oerhört mycket innan Wikipedias övergripande kvalitet sjunker. I praktiken blir Wikipedias innehåll bara bättre.

Avslutning

Som sagt, det är kanske egentligen ingen tävling. Andra webbplatser har sina styrkor. Och visst har Wikipedia sina svagheter. Men på 15-årsdagen är det förhoppningsvis okej att titta lite extra på Wikipedias fördelar, på ett sätt som du kanske inte sett dem förr. Därför, ett stort…

Grattis Wikipedia!

Tack till alla eldsjälar som har gjort Wikipedia till vad det är!

(Jag råkar veta, att Wikipedia på sin födelsedag önskar att fler personer börjar att redigera dess artiklar. Det finns gott om artiklar kvar att förbättra.)

Naturligtvis, om vi ska tävla i antalet katter, nätets symbol, kör hårt. Här är tusentals bilder på allt från jaguarer till pallaskatter! Kategoriserade, alfabetiserade och fria.


by Lennart Guldbrandsson at January 15, 2016 09:38 AM

December 22, 2015

Wikimedia Sverige

Ny verksamhetschef på plats

annatroberg

När jag berättade för en god vän att jag fått jobbet som verksamhetschef för Wikimedia Sverige frågade hen vad organisationen sysslar med. Jag tänkte efter en liten stund och svarade sedan så här:

”Wikimedia arbetar för att med hjälp av den digitala tekniken bevara och tillgängliggöra information och för att dokumentera vår samtid så att historien om oss kan levandegöras för framtida generationer.”

Min vän såg lite moloken ut och svarade: ”Åh, tänk den som fick skriva lite historia varje dag!”

Jag tröstade min vän med att sanningen är att vi alla skapar historia varje dag bara genom att finnas till och samexistera med vår omgivning. Det nya och smått fantastiska är att vi alla numera, tack vare den digitala teknikens intåg, dessutom plötsligt kan vara med och skriva vår gemensamma historia. Det är en historiskt unik möjlighet som den brokiga Wikimedia-gemenskapen uppmärksammade lite före de flesta och har tagit vara på i projekt som bland annat Wikipedia och Wikidata.

Men, även om internet är fantastiskt och historien i dag skrivs av betydligt fler än någonsin tidigare, så finns det fortfarande gott om utmaningar. Alltför ofta förblir möjligheten att bidra en teoretisk möjlighet. Därför är det viktigt att hitta sätt att sänka tröskeln så att fler – både organisationer och enskilda individer – kan och vill vara med och ta en aktiv roll i att både bevara och skapa sin historia.

Den största utmaningen är att vi förlorar delar av vår historia varje dag. En del försvinner på grund av att det helt enkelt inte finns resurser eller praktiska möjlighet att bevara allt. Annat förstörs medvetet av krafter som aktivt vill sudda ut historia och information som de upplever krockar med deras egna övertygelser. Det är en eviga kamp mot klockan och vi kan bara bromsa utvecklingen genom att ge fler den faktiska möjligheten att bidra till bevarandet.

Fler betyder inte bara fler i antal, det betyder också större mångfald. I dag är många grupper, till exempel kvinnor, pensionärer, människor med funktionshinder och hbtq-personer, underrepresenterade bland skribenterna på Wikipedia. Det betyder att det blir hål i historieväven, hål som bara kan lagas genom att man väver in fler röster i varpen.

Det är hög tid att skapa en så inkluderande och trivsam miljö på nätet att alla känner sig välkomna att delta. Det är inte en fråga om mysfaktor. Det är en fråga om hur vi vill gå till historien. Wikimedia strävar redan efter detta – både i Sverige och internationellt. Det är en stor utmaning, men här finns också i det närmaste oändliga möjligheter. Tekniken och viljan finns.

Jag visste visserligen sedan tidigare att arbetet Wikimedia gör är fantastiskt, men jag måste erkänna att jag nog inte riktigt visste exakt hur fantastiskt det är. Jag är dessutom rädd för att många andra inte vet det, men det ska vi ändra på framöver. Det är dags för Wikimedia att synas och höras så att fler vet att organisationen finns och hur man kan bidra till arbetet som enskild individ och som organisation. Synlighet skapar många fler möjligheter än osynlighet och förutsättningarna är goda.

Styrelsen, min företrädare Jan Ainalipersonalen på kansliet och medlemmar och gemenskap har byggt upp en väl fungerande och framgångsrik verksamhet. Det ger mig lyxen att få sätta mig vid ett dukat bord. Jag ser fram emot möjligheten att dra mina strån till stacken.

Anna Troberg
Verksamhetschef Wikimedia Sverige, från och med den 6 januari 2016.

Twitter: https://twitter.com/annatroberg

Facebook: https://www.facebook.com/annatroberg1/

 

 

 


by Anna Troberg at December 22, 2015 10:31 AM

December 18, 2015

Wikimedia Norge

15. januar blir Wikipedia 15 år

 

Wikipedia15 Animated Mark - English.gif

Wikipedia er 15 år!

Det markeres fredag 15. januar 2016, på Litteraturhuset i Oslo kl 16.00-19.00. Det blir enkel servering. Feiringen er gratis og åpen for alle. Vi håper mange tar turen!

Den 15. januar 2001 ble Wikipedia grunnlagt, og 15 år senere er det en global suksess.

Wikimedia Norge vil feire dagen på Litteraturhuset i Oslo ved å se på hva Wikipedia betyr for forskjellige institusjoner i samfunnet. Vi inviterer forskjellige stemmer fra samfunnsdebatten til å gi innlegg om og analyser av hva Wikipedia betyr for deres fagfelt og til å belyse hva som skal til for å gjøre Wikipedia enda bedre – fordeler og ulemper, muligheter og begrensninger! I tillegg vil Wikimedia Norge kort presentere sin strategi, og årets Wikipedianer 2015 vil bli beæret.

Jubileet vil også bli markert i Trondheim, og Wikimedia Norge oppfordrer alle som liker Wikipedia til å samles over det ganske land for å feire jubilanten. Kaketid!

by Astrid Carlsen at December 18, 2015 01:01 PM

December 14, 2015

Wikimedia Norge

Verktøy for tverrskandinavisk maskinomsetjing

Kevin Brubeck Unhammer

Kevin Brubeck Unhammer

Skrevet av Kevin Brubeck Unhammer. Brubeck Unhammer er språkteknolog og utviklar i Apertium-prosjektet, samt storbrukar av Wikipedia (med små bidrag innimellom).

Wikipedia fekk nyleg eit nytt beta-verktøy for omsetjing av artiklar:
 *Content Translation*, eller *innhaldsomsetjing*. Dette verktøyet skal
 automatisera ein del av omsetjingsjobben, som det å spora opp kva dei
 omsette lenkjene og kategoriane er på målspråket, og å slå opp termar
 i ordbøker. Målet er å sleppa å bla fram og tilbake mellom ein masse
 ulike faner medan du skriv, og dermed kunna fokusera på sjølve
 omsetjinga.
 *Innhaldsomsetjing* kan i tillegg gi deg ei grovomsetjing av heile
 avsnitt ved hjelp av maskinomsetjingsverktøyet Apertium.

Maskinomsetjing er, som me veit, feilbarleg, så desse grovomsetjingane
må sjølvsagt finlesast og rettast for hand. Men verktøyet er laga med 
tanke på dette, og gir deg ei åtvaring dersom du prøver å publisera
 noko som ser ut til å ikkje ha blitt endra nok på etter 
maskinomsetjinga.
 Uheldigvis er det langt frå alle moglege språkpar som har
 maskinomsetjingsstøtte frå Apertium; mellom anna manglar svensk↔norsk
 og dansk→norsk. Derfor søkte eg tidlegare i haust om eit Individual
 Engagement Grant frå Wikimedia Foundation for å utvikla dette, og fekk 
nyleg godkjend den søknaden (søknaden kan leses her).

Eg har tidlegare jobba med nynorsk↔bokmål og andre system i Apertium, så utfordringa er kjend, og dei nye
 systema blir i stor grad basert på kode og ordlister frå tidlegare
 system. Med meg på laget har eg òg Francis Tyers, som har doktorgrad i maskinomsetjing, og har jobba med omtrent alt som har å gjera med Apertium. Det skal ikkje bli veldig lenge til det går an å få maskinomsetjingsforslag frå svensk og dansk når du omset
 wikipediaartiklar til norsk!

Viss du har lyst til å beta-testa sjølve redigeringsverktøyet, så går
 det an å skru det på allereie no i brukarinnstillingane dine (under
«Beta») og prøva det ut på t.d. nynorsk↔bokmål. Sjå
 https://www.mediawiki.org/wiki/Content_translation#Try_the_tool for
 meir informasjon, men hugs at verktøyet er under utvikling.
 Viss du er interessert i å følgja med på maskinomsetjingsprosjektet,
 så kjem eg til å oppdatera
 https://meta.wikimedia.org/wiki/Skanwiki/Skanwikiprojekt_MT – elles
 kjem det ofte meir generelle oppdateringar frå Content
  Translation-utviklarane på https://twitter.com/WhatToTranslate
>

 

by Astrid Carlsen at December 14, 2015 10:51 AM

November 24, 2015

Wikimedia Norge

Workshop i Wikidata

IMG_0179

Skrevet av Ulf Larsen

Wikipedia på bokmål/riksmål har i stadig økende grad tatt i bruk Wikidata. Stort sett har de frivillige bidragsyterne selv funnet ut hvordan det skal gjøres, men det har vært endel diskusjoner om rammene for bruken. For å bidra til at flere får innsikt i praktisk bruk av Wikidata tok to av bidragsyterne på Wikipedia på bokmål/riksmål initiativ til en workshop på Oslo S om emnet.

Det var ialt 11 påmeldte og samtlige stilte for en workshop på i overkant av to timer, onsdag 18. november i møterom tilhørende La Baguette, Oslo S. Av de 11 var det to damer, i alder var spennet fra 16 til over 60, snittalder var nok nærmere 50 år. Etter en innledning ble en rekke sider ved Wikidata gjennomgått i fellesskap på skjerm og det virket som selv de mer drevne av bidragsyterne hadde nytte av dette. I tillegg til Wikidata var det også åpent for andre emner og bruk av maler ble tatt opp, for en ny bidragsyter ble det også vist hvordan nye endringer patruljeres.

Etter avsluttet workshop gikk selskapet noen meter til nærmeste pub, hvor det var bestilt bord og hvor det Wiki-faglige samværet fortsatte frem til omlag klokken 22.

Blandingen av faglig påfyll og sosial samling synes å ha fungert bra og det var positive tilbakemeldinger mht. at ytterligere slike samlinger var ønsket. Lokalet som ble benyttet – et møterom ved spisestedet La Baguette – fungerte greit, men maksimalt antall påmeldte bør ikke være over 10. Det er også en fordel om det i forkant avtales hvem som skal ta med bærbare PCer, ved dette treffet var det kun to som hadde tatt med. Ideelt mht plass er kanskje at annenhver tar med, så kan en jobbe i par. Det trådløse nettet var ikke helt stabilt og vi ble berget ved at en av initiativtakerne hadde tatt med egen mobilforbindelse.

Deltakerne bifalt at det arrangeres slike workshops annenhver måned fremover, med første i midten av februar 2016.

by Astrid Carlsen at November 24, 2015 02:02 PM

November 18, 2015

Wikimedia Norge

Vinnere i Wiki Loves Monuments 2015

Natt på Lista fyrstasjon. By Edmund Schilvold (Own work) [CC BY-SA 4.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0)], Wikimedia Commons

Beste bilde: Natt på Lista fyrstasjon. Edmund Schilvold (Own work), CC BY-SA 4.0, Wikimedia Commons

Ytternebba. By Siri Uldal (Own work) [CC BY-SA 4.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0)], via Wikimedia Commons

Juryens spesialpris: Ytternebba – samisk kultuminne. Siri Uldal (Own work), CC BY-SA 4.0, Wikimedia Commons

Dette er det femte året Wikimedia Norge har inviteret til fotokonkurransen Wiki Loves Monuments i samarbeid med Riksantikvaren. Konkurransen handler om å ta det beste bildet av et kulturminne i Norge.

Alle kulturminnene til konkurransen i finnes tilgjengelig hos Riksantikvarens kartverktøy, som inneholder samtlige kulturminner i Norge, inklusive de kommunalt vernede bygningene i Oslo. Det ble lastet opp 471 bilder til Wikimedia Commons i løpet av konkurransemåneden september. Alle bildene finner du her. De 80 beste bidragene finner du her. Finalistene til Wiki Loves Monuments 2015 fra 30 land kan ses her.

I år ønsket Wikimedia Norge å dele ut premiene i Wiki Loves Monuments 2015  slik:

  • «Beste bilde» (etter fotofaglige kriterier)
  • «Største innsats» for flest bilder av nye kulturminner som ikke tidligere har vært fotografert i Wiki Loves Monuments.
  • «Juryens spesialpris», viktig kulturminne, godt bilde for formidling/dokumentasjon.

og dessuten bidro Riksantikvaren med  5  bokpremier for bilder som ellers utmerker seg. De 10 beste bildene velges ut av juryen til å delta i den internasjonale delen av fotokonkurransen Wiki Loves Monuments.

H14_Isumstua. Jan-Tore Egge (Own work) [CC BY-SA 4.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0)], via Wikimedia Commons

Største innsats: Et av bildene levert av bildene av kulturminner som ikke var fotografert før. Isumstua. Jan-Tore Egge (Own work), CC BY-SA 4.0, Wikimedia Commons

Tusen takk til alle som har bidratt!

Vi gratulerer vinnerne så mye og takker juryen for innsatsen:

 

 

 

 

 

 

by Astrid Carlsen at November 18, 2015 02:41 PM

October 15, 2015

Wikimedia Sverige

Nu går jag vidare!

800px-WMSE_Styrelse_2012-03-03_DSC_1386
Foto: Prolineserver. CC BY-SA.

Under de senaste tre åren har jag varit verksamhetschef för Wikimedia Sverige. Innan dess har jag varit ordförande, kassör och sekreterare i styrelsen (vid olika tidpunkter) och har varit med sedan starten av föreningen 2007. Det är kanske till och med en underdrift att säga att föreningen har varit en stor del av mitt liv. Jag har haft möjlighet att ta del av en fantastisk resa från de första aktiviteterna vi gjorde i starten till dagens situation, med stabila strategiska aktiviteter, sju personer på kontoret, och en diversifierad styrelse. Det har varit en fantastisk tid i mitt liv och jag har träffat och arbetat med några riktigt underbara personer längs vägen, och jag är tacksam till alla er som har gjort det så inspirerande. Men nu, när mitt kontrakt är på väg att komma till ett slut, känner jag att det är dags för mig att gå vidare till nya äventyr. Jag är övertygad om att föreningen redan är i goda händer, med en professionell styrelse och ett kontor med erfaren personal och fungerande rutiner, men jag kommer att finnas kvar tills åtminstone i början av januari för att göra det till en smidig övergång.

Jag kommer naturligtvis alltid att vara en wikimedian i hjärtat och förmodligen hinna redigera mer igen. Vi ses på wikin!

PS. Hjälp gärna till att sprida utlysningen av tjänsten som verksamhetschef i dina nätverk.


by Jan Ainali at October 15, 2015 11:44 AM

October 14, 2015

Wikimedia Norge

Bli med på skrivelørdag!

Lørdag 7. november inviterer vi til oppfølgingskurs for alle kvinner som har deltatt på redigeringskurs i løpet av 2015. 

Wikipedia-kurs på UiO ved Jorid Martinsen. Foto: Linda Leung

Wikipedia-kurs på UiO ved Jorid Martinsen. Foto: Linda Leung

Kurset arrangeres på Samisk hus i Oslo, lørdag 7. november kl. 10.00-16.00. Etter kurset inviterer vi til felles middag.

I løpet av kurset gir vi en grundig og mer inngående innføring i Wikipedia og systemet bak nettleksikonet, samt hvilken betydning kjønnsubalansen har for dette. Videre ønsker vi å ha et skriveverksted der deltakerne får jobbe med sine tekster og redigeringsverktøy, mens dere får veiledning fra Wikimedias ansatte. Videre har vi en sesjon hvor vi idémyldrer rundt hvordan du selv kan arrangere egne skrivegrupper.

Program

  • 10.00: Registering
  • 10.15: Hei og velkommen!
  • 10.20: Om Wikipedia-universet og Wikimedia Norges prosjekter
  • 10.50: Kaffepause
  • 11.00: Kjønnsubalansen på Wikipedia og hvorfor den er så vond å vende. Ved Sara Mörtsell fra Wikimedia Sverige
  • 12.00: Lunsj
  • 13.00: Hvordan redigere på Wikipedia?
  • 13.45: Skriveverksted
  • 15.15: Hvordan gjøre Wikipedia-skriving til en del av hverdagen?
  • 16.00: Programslutt og videre til middag!

Målet mer dagen er å gi Wikipedia-påfylling til dere som alt har vært med på kurs, samt inspirere til å skape egne skrivegrupper! Du trenger ikke føle at du kjenner Wikipedia inn og ut for å være med, så lenge du er interessert i å lære mer.

Deltakelse og middag er gratis, takket være støtte fra Fritt ord og Finansmarkedsfondet.

Påmelding gjøres til prosjektmedarbeider Åsa Paaske Gudbransen på e-post, aasa@wikimedia.no, innen 4. november.

by Jorid Martinsen at October 14, 2015 01:19 PM

October 07, 2015

Wikimedia Norge

Wikiverksted om 2. verdenskrig tirsdag 13. oktober

By Riksarkivet (National Archives of Norway) from Oslo, Norway (Abwurf einer Wasserbombe und ihre Explosion) [No restrictions], via Wikimedia Commons

Riksarkivet (National Archives of Norway) from Oslo, Norway (Abwurf einer Wasserbombe und ihre Explosion), via Wikimedia Commons

Lyst til å skrive om krigshistorie på Wikipedia? Riksarkivet, Riksantikvaren og Wikimedia Norge inviterer vi til wiki-skriveverksted med 2. verdenskrig som tema.

Påmelding: Klikk «Bli med» på Facebook  eller ved å sende e-post til: frelun@arkivverket.no for påmelding!

I år er det 75 år siden andre verdenskrig startet i Norge, og 70 år siden frigjøringen. Mange fysiske spor etter krigen er nå i ferd med å forsvinne, samtidig som det stadig kommer til nye kilder og utgis nye bøker og artikler om krigen. På Wikipedia kan alle bidra til å formidle krigshistorien gjennom tekst og bilder om tema som for eksempel okkupasjon, motstandskamp, hendelser, bygninger og steder, og dagliglivet under krigen. Riksarkivet har mye kildemateriale knyttet til 2. verdenskrig, og Riksantikvaren har en egen satsing i år på kartlegging av krigens kulturminner.

På skriveverkstedet vil erfarne wikipedianere og historieformidlere hjelpe deg i gang med skrivingen, og vi presenterer kilder knyttet til 2. verdenskrig. La oss sammen sørge for enda bedre dekning av artikler knyttet til 2. verdenskrig på Wikipedia! Du trenger ikke ha noen forhåndskunnskaper i Wikipedia-redigering for å bli med. Erfarne wikipedianere og nybegynnere er like velkomne!

Praktisk
Riksarkivet_-_Archive_material_in_8th_floor_hallway Vi møtes ved resepsjonen i Riksarkivet kl 18. Riksarkivet ligger ved Sognsvann T-banestasjon. Gratis parkering ved Sognsvann.

Vi begynner kvelden med en omvisning i Riksarkivbygningen (maks 15 personer – førstemann til mølla). Riksarkivets bygg er på 10 etasjer, hvorav sju er under bakkenivå. Vi får i løpet av omvisningen se noen eksempler på materialet Riksarkivet har fra 2. verdenskrig.

Skriveverksted er fra kl. 19-21. NB: Ta med egen PC.

Spørsmål? Kontakt astrid@wikimedia.no

 

by Astrid Carlsen at October 07, 2015 03:44 PM

#wikinobel 2015

Nobel_Peace_Center_in_Oslo,_outside9. oktober 2014 ble vinnerne av Nobels fredspris kunngjort ved Nobels fredssenter i Oslo. Den ene, Malala Yousafzai, var allerede kjent for de fleste for sitt arbeid for menneskerettigheter og arbeid med utdanning for jenter i hjemlandet Pakistan. Den andre, Kailash Satyarthi, en indisk barnerettsaktivist, var mindre kjent og hadde ikke blitt nevnt som favoritt som prisvinner. For å lære mer om Satyarthi sjekket mange Wikipedia, hvor en artikkel om ham ble opprettet bare minutter etter kunngjørelsen.
Dette var delvis takket være et unikt samarbeid mellom Nobels fredssenter, Wikimedia Norge og Wikipedia-fellesskapet. I fjor inviterte fredssenteret flere wikipedianere til deres videooverføring av kunngjøringen, og suksessen med dette har ført til en ny invitasjon i år.

«Nobels fredssenter er museet for Nobels fredspris, fredsprisvinnerne og arbeidet deres. Ved å invitere Wikimedia til fredssenteret den dagen fredsprisen for 2015 kunngjøres, inviterer vi alle som er interessert, uansett hvor de er, til å fordype seg i et fascinerende emne og delta i #wikinobel», Bente Erichsen, direktør,  Nobels fredssenter

Målet vårt er å oppdatere så mange Wikipedia-utgaver som mulig etter kunngjøringen av årets fredsprisvinner(e) 9. oktober kl. 11.00 (UTC+1). De ansatte ved Nobels fredssenter vil gi oss informasjon og kildemateriale om potensielle vinnere, men vil ikke selv vite hvem som vinner før kunngjøringen. Med andre ord: Vi vil sitte rett i nærheten fra der fredsprisen kunngjøres og oppdatere artikler så raskt vi kan.

For at dette skal bli en global aktivitet ønsker vi å invitere alle som er interessert til å delta på IRC-kanalen #wikinobel 9. oktober, hvor vi vil snakke og koordinere arbeidet med å oppdatere artikler i Wikipedia og andre Wikimedia-prosjekter når saken utvikler seg. Vi vil også forsøke å livetvitre fra hendelsen og ta bilder med emneknaggen #wikinobel. Bilder vil selvsagt også lastes opp til Commons i kategorien Nobel Peace Prize 2015, og vi har blitt lovt at den nye og gamle direktøren av fredssenteret vil ta en tur for å se på arbeidet vi gjør!

Bli med!

by Astrid Carlsen at October 07, 2015 09:14 AM

September 29, 2015

Wikimedia Sverige

Jury och priser för årets Wiki Loves Monuments

Runstenen_U_433_04
Foto: Jopparn. CC BY-SA.

Nu är det sista dagarna av Wiki Loves Monuments, bara två dagar kvar att ladda upp bilder!
Vi vill rikta ett stort tack till våra samarbetspartners Riksantikvarieämbetet, Sjöhistoriska museet och Arbetslivsmuseernas Samarbetsråd samt våra sponsorer: Flygvapenmuseum, Pythagoras Industrimuseum, Qvarnstensgruvan i Lugnås, Onslunda Borstmuseum och Ångaren Trafik.
Årets priser är följande:

  • Pythagoras Industrimuseum – 1 st fribiljett för entré
  • Qvarnstensgruvan i Lugnås – 6 st fribiljetter för entré
  • Onslunda Borstmuseum – 1 st provapåkurs
  • Ångaren Trafik – 1 st fribiljett på en åktur
  • Pythagoras Industrimuseum – 1 st fribiljett för entré
  • Boken Svenska Runor av Thorgunn Snaedal, Marit Åhlen och Bengt. A. Lundberg.
  • Boken Båtar på vägg utgiven av Sveriges Sjöfartsmuseum  i Stockholm.

Juryn kommer att skicka 10 bilder vidare till den internationella tävlingen. Där är priset en resa till Wikimania i Esino Lario, Italien i juni 2016, inklusive konferenskostnader, resa och boende. Till ett värde av max 2 000 euro.

Årets jury består av Albin Olsson och Helena Törnqvist. Albin är skådespelare och amatörfotograf och Helena jobbar som arbetslivsintendent på Arbetets museum men har också tidigare jobbat som fotograf.

De tror att Wiki loves monuments popularitet både beror på att det redan finns en stor och etablerad Wikipediagemenskap och att även proffsfotografer och amatörfotografer ser det som ett första steg till att bidra till Wikipedia. Helena lägger till att hon tror att monument och byggnader engagerar människor.

Albin ser tävlingen som viktigt både för dagens människor och för kommande generationer (och cyborgs): ”Det vi vet om tidigare civilisationer bygger ju på vad vi har hittat för spår. Idag kan vi spara så mycket digitalt, och det är en fantastisk resurs. Wikipedia handlar om att samla all världens kunskap, och man kan sprida mycket kunskap genom fotografier.” Helena håller med och tillägger ”Allas rätt till sitt och vårt gemensamma kulturarv. Inte minst aktuellt med tanke på vad IS gör med tusenåriga lämningar i de regioner de befinner sig.”


by Ina Bäckström at September 29, 2015 03:35 PM

September 23, 2015

Wikimedia Sverige

Europaparlamentet om kulturarvets betydelse för ekonomin, miljön och den social sammanhållningen

Detta är ett gästinlägg av Karl Sigfrid. Åsikter och kommentarer som nämns nedan reflekterar inte automatiskt åsikterna från Wikimedia Sverige.

Enligt rapporten ”Cultural Heritage Counts for Europe 2015” representerar Berlins kulturmiljöer enorma värden. Foto: Junantorocreativo . CC BY-SA.

Europas kulturarv representerar stora värden för miljön, ekonomin och den sociala sammanhållningen. Det var huvudbudskapet på en konferens i Europaparlamentet den 16 september arrangerad av Europa Nostra i samarbete med parlamentets nystartade nätverk för turism. Rapporten ”Cultural Heritage Counts for Europe 2015” hävdar bland annat på att brittiska fastighetsvärden stiger med över 20 procent när det finns en närhet till skyddade kulturmiljöer. Kulturarvet beräknas driva upp fastigehtsvärden i Berlin med sammantaget 1,4 miljarder euro. Det finns många fler exempel.

Miljön värnas dessutom genom att kulturminnen samverkar med miljöintressen för att bevara ursprungliga miljöer. Studier som rapporten refererar till visar också att kulturmärken lokalt stärker den sociala sammanhållningen genom att bidra till en gemensamma identitet.

Oavsett uppfattning om hur ekonomiska, miljömässiga, sociala och kulturella värden ska rangordnas är det intressant att rapporten mäter och kvantifierar värden som annars brukas bedömas mer subjektivt.

Uwe Koch, som representerade den tyska nationella kulturarvskommittén i debattpanelen, lyfte särskilt behovet av bättre tillgång till kultur genom ny teknik. Detta för att sprida kunskap och för att nå unga människor, som i större utsträckning använder digitala kanaler.

För Wikimediarörelsen står tillgången till kunskap i centrum. Kulturens värde ökar med antalet människor som kan ta del av den. Dels direkt genom att kulturupplevelsen i sig har ett värde och dels indirekt genom att upplevelsen stärker intresset för kulturarvet.

”Cultural Heritage Counts for Europe” är inte bara namnet på en aktuell rapport utan även på ett bredare, pågående projekt. Syftet med projektet är att möjliggöra evidensbaserade bedömningar av kulturarvets betydelse genom att samla och analysera data. Det här kan vara användbart inte minst för beslutsfattare, som därmed får större möjligheter att väga in förväntade effekter av kultursatsningar i sitt underlag.

Projektet, som stöds av EU:s kulturprogram, bedrivs av fem organisationer utöver huvudorganisatören Europa Nostra:

  • European network on arts and cultural management and policy
    education(ENCATC)
  • European Association of Historic Towns and Regions(EAHTR)
  • The International Cultural Centre
  • The Raymond Lemaire International Centre for Conservation (RLICC)
  • The Heritage Alliance

Utvecklingen mot solid, databaserad forskning på kulturens område är spännande. Kanske skulle tillämpningen kunna vidgas ytterligare till att även mäta värdet av fri spridning och återanvändning av information kopplad till kulturmiljöer.


by karlsigfrid at September 23, 2015 09:10 AM

September 18, 2015

Wikimedia Sverige

Att använda öppen, historisk kartdata

Detta är ett gästinlägg av Leonard Wallentin från Journalism++. Åsikter och kommentarer som nämns nedan reflekterar inte automatiskt åsikterna från Wikimedia Sverige.

 

franska_kolonier_1953
Foto: Rotsee. CC0.

Den här veckan lanserar vi på datajournalistikbyrån Journalism++ ett API för historisk geodata, Thenmap. API:et innehåller administrativa gränser, alltså nationer, län, kommuner och liknande. Allt taget från öppen data. Ett av de uppenbara användningsområdena är förstås att göra kartor, moderna som historiska, men i API:et finns data som skulle kunna användas även för andra typer av visualiseringar. Nedan följer en guide hur du bland annat enkelt använder tjänsten på Wikipedia.

För den som snabbt och enkelt vill göra en koropletkarta på sin sajt, har vi gjort ett javascriptbibliotek, thenmap.js. För att färga kartan kopplar du den till ett Google Spreadsheet-kalkylark. I övrigt kan du kan experimentera med olika inställningar här.

Thenmap levererar geografiska gränser i antingen geojson – eller topojson -format, de båda _de facto_-standarderna för geodata på webben. Det betyder att du enkelt kan importera data till ditt favorit-publiceringsverktyg. Till exempel CartoDB, eller, eftersom du läser den här bloggposten, MediaWiki! Svenskspråkiga Wikipedia har ett tillägg installerat som heter Graph, som bland annat gör det möjligt att dynamiskt bygga (koroplet-)kartor.

Så använder du Thenmap-data på Wikipedia – en teknisk genomgång

Här är en karta över de kommuner där Socialdemokraterna fick mer än 50 procent av rösterna i kommunvalet 1973 (med 1974 års kommungränser, eftersom flera kommuner slogs samman vid årsskiftet). Nedan följer en teknisk genomgång kring hur en gör, men i korthet innebär detta att det kommer finnas fler och bättre kartor på Wikipedia som lätt kan uppdateras.

Hämta data

För att generera kartan behöver vi först hämta 1974 år kommungränser från API:et. Om API:er här tråkar ut dig, kan du [hoppa ner till det färdiga API-anropet (#apicall). API:et är uppbyggt runt olika dataset, där ett, `se-7`, innehåller just svenska kommuner. (Sjuan i namnet kommer från Open Streetmaps numrering av administrativa nivåer). Svenska län heter följaktligen `se-4`, och finska kommuner `fi-8`.) Vidare vill vi ange att det är just geodata vi är intresserade av, genom att specificera en _modul_ att anropa, `geo`. Slutligen behöver vi ange ett datum, här `1974` (synonymt med `1974-01-01`. Alla gränsförändringar 1974 skedde vid nyår, så vi kan välja vilket datum som helst under året.) Nu ser hela vårt API-anrop ut så här.

`v1` anger att det är version ett av API:et vi använder. (Någon annan version finns inte, men det betyder att den dag vi bygger om API:et, kommer äldre tjänster eller instruktioner som den här fortsätta fungera.)

Per default levererar Thenmaps API geodata i geojson-format. För att konvertera till till topojson i stället lägger till till `?geo_type=topojson` i adressen. Vi kan också skicka med namnen på kommunerna, och deras kommunkoder, för att lättare att färga kartan, och så anger vi att namnen ska vara på svenska.

En egenhet hos Thenmap-API:et är att varje geografisk yta kan vara kopplad till fler än en administrativ enhet – och vice versa. Så har t.ex. Brittiska Guyana på 1960-talet, och Guyana efter självständigheten samma gränser, och omvänt så är Sudan för och efter Sydsudans självständighet samma nation, men med olika gränser. Därför innehåller topojson-koden från anropen här ovanför en lista, som i sin tur innehåller objekt med egenskaper som namn och kommunkod. Många externa verktyg kan ha problem med det, så du kan lägga till parametern `geo_flatten_props=true`, för få ett endimensionellt objekt, emd alla egenskaper sida vid sida. Då har vi äntligen vårt färdiga API-anrop.

S-majoritet_1974
Foto: Rotsee. CC0.

Flytta in geodata på Wikipedia

Nu behöver du kopiera in topojson-koden från Thenmap till Wikipedia. (Det går antagligen att skapa Wikipedia-visualiseringar genom att hämta data direkt från Thenmap-API:et. Gör inte det. API:et är inte dimensionerat för stora mängder trafik just nu. Det _kommer_ att krascha.) Topojson-koden ligger inbäddad i en slags container, så här: `{”geo”:`**TOPOJSONKOD**`}`. Du ska med andra ord kopiera ut allt efter `{”geo”:` och för det avslutande `}`. Topojson-koden börjar med `{”type”:”Topology”,”objects”:{”collection”:{”type”:”GeometryCollection”` en massa siffror, följt av `]}`. Klistra in den koden på en wiki-sida. Så här ska det se ut.

Nu kan du använda topojsonkoden tillsammans med Graph-tillägget för att göra kartor. När du ska ange sökväg till geodatat i Graph-mallen, så gör du det så här: `/wiki/Anv%C3%A4ndare:Rotsee/Sverige_1974&action=raw` (om topojson-koden ligger på sidan Anv%C3%A4ndare:Rotsee/Sverige_1974).

Visualiserat exempel

Att göra kartor med graphtillägget är rätt knöligt, och förtjänar ett helt eget blogginlägg, men du kan med fördel kopiera någon annans kod, och modifiera den enligt dina behov. Här är en exempelmall som ritar ut Sveriges kommuner 1974, och färgar dem enligt något mönster: Användare:Rotsee/Kartmall/Sverige_1974

Den använder _Transversal Mercator_-projektion, en vanlig kartprojektion för att återge avlånga länder som Sverige, och tar emot data för att färga kommuner som en parameter som heter `data`. Så här anropas den för att färga kommunerna är Socialdemokraterna hade absolut majoritet 1974 röda:

{{Användare:Rotsee/Kartmall/Sverige 1974|data={”192″:”red”,”319″:”red”,”360″:”red”,”481″:”red”,”483″:”red”,”484″:”red”,”560″:”red”,”561″:”red”,”562″:”red”,”761″:”red”,”1060″:”red”,”1082″:”red”,”1231″:”red”,”1256″:”red”,”1260″:”red”,”1261″:”red”,”1263″:”red”,”1272″:”red”,”1277″:”red”,”1282″:”red”,”1287″:”red”,”1484″:”red”,”1488″:”red”,”1730″:”red”,”1760″:”red”,”1761″:”red”,”1762″:”red”,”1763″:”red”,”1764″:”red”,”1782″:”red”,”1783″:”red”,”1861″:”red”,”1862″:”red”,”1863″:”red”,”1864″:”red”,”1883″:”red”,”1904″:”red”,”1907″:”red”,”1961″:”red”,”1962″:”red”,”1982″:”red”,”1983″:”red”,”2061″:”red”,”2081″:”red”,”2084″:”red”,”2085″:”red”,”2101″:”red”,”2104″:”red”,”2180″:”red”,”2181″:”red”,”2182″:”red”,”2260″:”red”,”2262″:”red”,”2282″:”red”,”2283″:”red”,”2303″:”red”,”2305″:”red”,”2313″:”red”,”2361″:”red”,”2462″:”red”,”2463″:”red”,”2505″:”red”,”2513″:”red”,”2514″:”red”,”2581″:”red”,”2582″:”red”,”2584″:”red”}
}}

Och så så här blir resultatet: Användare:Rotsee/Kommuner där S hade egen majoritet 1974.

Bidra

I Thenmap-API:et finns just nu fyra dataset: Världens nationer sedan 1946, Sveriges kommuner sedan 1974, Sveriges län sedan 1968 och Finlands kommuner sedan 2011. Men API:et kan förstås fyllas med mer data. Det är förberett för att kunna rymma alternativa världsbilder (ska Somaliland ritas ut som en egen nation? Taiwan?), och gränser på olika administrativa nivåer. Däremot saknas ett gränssnitt för att bidra med egna gränser. Om du är intresserad av att hjälpa till, eller har önskemål på vad som ska ligga i databasen, så [mejla gärna oss](mailto:stockholm@jplusplus.org)!

Vi håller på att se över rådatan, som innehåller gränser från flera källor, för att se om vi kan licensiera allt under Open DatabaseLicense, eller om det finns kompatibilitetsproblem någonstans. Säg gärna till också om du har synpunkter på licensiering!

Översättningarna görs automatiskt med WikiData, men enskilda översättningar kan ersättas med manuellt gjorda, där det passar bättre. Även där tar vi gärna emot synpunkter. Tillgängliga språk varierar med dataset. De svenska kommunerna finns till exempel på svenska, engelska, finska och nordsamiska, med svenska som standarspråk.

Vad vi lägger tid på härnäst beror helt och hållet på vilka reaktioner vi får, och hur Thenmaps API faktiskt används, så hör av dig! stockholm@jplusplus.org


by Ina Bäckström at September 18, 2015 09:06 AM

September 16, 2015

Wikimedia Sverige

Vem ska stå på dina axlar?

Detta är ett gästinlägg av Pernilla Alexandersson från Add Gender. Åsikter och kommentarer som nämns nedan reflekterar inte automatiskt åsikterna från Wikimedia Sverige.

Wikimedia_Sverige_Workshop_with_Add_Gender_01
Foto: Jonatan Glad. CC0.

När jag var liten flicka så fick min mamma ofta samtal hem från läraren i min klass. Nu har Pernilla ännu en gång skrämt livet ur de andra barnen med högläsning ur sina faktaböcker. Måste hon ta med sig dem till skolan?

Det stora barriärrevet, Förhistoriska djur, Ett sånt djurliv på Kolmården, böcker om pyramidernas storhetstid i Egypten och diverse specialiserade uppslagsverk. Jag lärde mig hieroglyfer istället för att göra läxorna och Çatal Hüyük måste ju ha varit världens coolaste stad?!

Några år senare fick jag veta så mycket mer om världen. Jag upptäckte en hylla på biblioteket där jag växte upp som bara handlade om kvinnohistoria. Det fanns en bok om suffragetter, en bok om Japans bortglömda solgudinna och en del böcker om Sveriges kvinnorättsrörelse. Det var som att addera ett nytt flöde till en flod som tills dess flutit kontrollerat och stilla. Plötsligt forsade det.

Pia i Alaska läste jag också, för slumpen föll sig så att min granne var äventyraren Sven Gillsäters dotter, Pia. Jag vet inte exakt hur det kom sig att jag hamnade här, som yrke jämställdhetsexpert. Om det var Pia som inspirerade till att se världen med flera perspektiv än en vit medelålders man? Eller om det bara var så att jag inte tyckte att alla pusselbitarna i böckerna jag sträckläste föll på plats? Något var hursomhelst tveklöst fel med verklighetsbeskrivningen!

Wikimedia_Sverige_Workshop_with_Add_Gender_09
Foto: Jonatan Glad. CC0.

Som jämställdhetsexpert har jag i många år specialiserat mig på att inifrån och ut finna svar på hur organisationer arbetar framgångsrikt med inkludering. Min drivkraft i detta är ett engagemang för alla människors möjlighet att göra det bästa av sin tid på jorden. Denna drivkraft och hårt arbete som grundare och vd på Add Gender, har lett mig fram hit. Till det spännande uppdraget att få arbeta med att mejsla fram ett styrdokument som gäller inkluderingsarbetet för Wikimedia Sverige.

Wikimedia Sverige är en ideell förening vars arbete grundas på övertygelsen om att fri kunskap gör världen bättre. Alla ska därför få hjälp att skapa och bevara fri kunskap, enkelt och tillgänglig för alla [1]. Det är avgörande att det nu tas fram ett tydligt och verksamhetsnära styrdokument som svarar på dessa frågor. Det görs genom en demokratisk process som innefattar intervjuer med flera representanter för föreningen, inläsning på diskussioner, dokument och stadgar kring just dessa frågor. Det har också genomförts en workshop för föreningens medlemmar där fyra fokusområden har adresserats. Dessa fokusområden finns nu också upplagda för diskussion fram till sista september 2015.

Du som är engagerad och intresserad av föreningen, dina erfarenheter och idéer spelar roll. Så känn dig fri att bidra med ditt perspektiv. Allt sammanfattas i ett förslag på styrdokument som kommer att tas upp för diskussion och beslut i styrelsen. Efter detta kommer dokumentet att ligga till grund för det fortsatta arbetet. På så sätt förhindras spretighet i arbetet och begrepp förtydligas. Begrepp som annars förblir otydliga och försvårar målsättning och framgång för arbetet.

Wikimedia_Sverige_Workshop_with_Add_Gender_05
Foto: Jonatan Glad. CC0.

Det här är oerhört viktigt, kanske mitt viktigaste uppdrag någonsin? För någonstans letar ett barn efter sätt att sortera och förstå världen vi ärvde. Den krabaten kommer att ställa sig på tidigare kunskapshungrigas axlar och bygga vidare på vår gemensamma kunskapsbas. Lever ens du som läser detta när den personen redigerar sin första artikel på Wikipedia? Vem tar vid där du slutar? Slumpen? Grannen? Bibliotekspersonalen? Wikimedia Sverige?

Hur gick det för den lilla kunskapstörstande flickan i mig? Då och då stöter jag på en artikel eller forskningsrapport om något som engagerade mig hejdlöst som liten. Var det så att i Çatal Hüyüks genussystem byggde på att kvinnor byggde städerna och männen tog hand om boskap? Jag läste teorin som hastigast i en artikel om nya utgrävningar. Jag vet inte? Det var hursomhelst inget som berördes i boken jag läste som barn.

___

Pernilla Alexandersson är vd och grundare för konsultbyrån Add Gender AB. Hon och hennes kollegor har specialiserat sig på jämställdhetsplaner och mångfaldsrådgivning. Pernilla har en fil kand i genusvetenskap, är affärsinriktad projektledare och har lång erfarenhet av att skapa struktur, styrkraft och verkstad av ambitioner för lika möjligheter.

Hennes engagemang i Wikimedia Sverige började med en skrivstuga 2012 på Ada Lovelace Day. Då redigerade hon sin första artikel, bloggade om det, och sedan dess har hon både diskuterat och lyssnat på diskurserna kring Wikipedia, Wikimedia och ökad delaktighet. Bland annat har hon ordnat en redigerarworkshop för genusforskare, hållit kurser i inkluderingsarbete för Wikimedia Sveriges kansli, och arbetar nu aktivt med projektet.


by Ina Bäckström at September 16, 2015 12:16 PM

September 14, 2015

Wikimedia Sverige

Wikipedia som verktyg för hållbar utveckling på den Ugandiska landsbygden

Detta är ett gästinlägg av Dan Frendin och Daniel Åkerblom. Åsikter och kommentarer som nämns nedan reflekterar inte automatiskt åsikterna från Wikimedia Sverige.

800px-Landscape_at_Mbazzi_01
Mbazzi är en liten by 36 km väster om Kampala. Området var tidigare täckt med regnskog men nu breder ett mosaiklandskap ut sig över kullarna. Foto: Dan Frendin. CC BY-SA.

Detta är del 1 av 3 i en serie om Ganda Wikimedia.

2014 startade projektet hållbar utveckling i Ganda Wikimedia för att möjliggöra en snabbare kunskapsspridning av praktisk hållbar utveckling på det lokala språket luganda. I den lilla byn Mbazzi startades ett av Afrikas första Wikipediacenter.

Genom TV:s naturfilmer får vi en bild av “Afrika” som en kontinent av savanner med stora hjordar av zebror, topis och andra antiloper. De betar fredligt tillsammans med vårtsvin och en och annan flodhäst. Det är förvånande hur väl det stämmer när man kommer till Lake Mburos nationalpark i Uganda. Ökningen av både antalet arter och mängden av djur är så väldigt tydlig när man kommer inom nationalparkens gränser. Gräset är på vissa ställen så betat att det ser ut som en klippt gräsmatta i en stadspark. Man slås av hur stor den ekologiska bärkraften är i de ursprungliga ekosystemen.

Men utanför nationalparkerna breder ändlösa områden med småbönders odlingar ut sig. Det odlas matbanan, kaffe, kassava och andra afrikanska grödor. Bönder här måste anpassa sig till ett förändrat klimat där regn- och torrtider inte kommer som de brukar. De ska försörja en ökande befolkning där många lämnar landsbygden och hoppas på en bättre tillvaro i någon stad. Trycket mot de kvarvarande resterna av savann, papyrusträsk och regnskog ökar.

Det är här vårt Wikipediaprojekt Ganda Wikipedia som kunskapskanal för hållbar utveckling kommer in. Genom att lokalbefolkningen, elever och andra intresserade dokumenterar och beskriver sina grödor, nya odlingsmetoder, läkeväxter och allt annat som handlar om praktisk hållbar byutveckling kan ett nytt medvetande skapas. Detta kan stödjas av att de lokala naturvårdsorganisationerna och Ugandiska Röda Korset skriver om hälsofrågor och hur man kan sköta de ekosystem och de ekosystemtjänster som lägger grunden för överlevnad. Genom datorer och mobiltelefoner kan kunskapen spridas fort och bidra till ett hållbart samhälle.

Mbazzi Wikipediacenter är inrymt i ett litet hus i de centrala delarna av byn. Foto: Dan Frendin. CC BY-SA.
Mbazzi Wikipediacenter är inrymt i ett litet hus i de centrala delarna av byn. Foto: Dan Frendin. CC BY-SA.

Ganda Wikipedia som kunskapskanal för hållbar utveckling

Det hela började med att det skapades ett Wikipediacenter i den lilla byn Mbazzi 36 km utanför Kampala i Uganda. Byn lämnades helt under inbördeskriget på 80-talet och all regnskog som omgav byn har huggits ner. Ett fyrtiotal av de bönder som bor där nu har gått samman och bildat Mbazzi Farmer Association och försöker att med hjälp av nya jordbruksmetoder som agroforestry att få tillbaka ett välstånd i byn. En av de personer som driver jordbruk där är Paul Kiguba. Han är också lärare och programrektor på en gymnasieskola i Entebbe. När han deltog i Wikimedia Sveriges konferens om hållbar utveckling i Wikipedia i mars 2013 fick han en idé att lära bönderna skriva artiklar om det de lär sig i uppbyggnaden av Mbazzi i den lokala Wikipedian på språket luganda. Denna Wikipedia kallas ofta för Ganda Wikipedia.

 

800px-At_the_Mbazzi_Wikipedia_Centre
Mbazzi Wikipediacenter har tre datorer och ett litet bibliotek med referenslitteratur. Foto: Dan Frendin. CC BY-SA.

I januari 2014 öppnade centret med hjälp av medel från Wikimedia Foundation och Wikimedia Sverige. Mobiloperatören Orange stödde projektet med internetuppkoppling. WWF Sverige bekostade en utbildning av bönderna med hjälp av de två Wikipediaambassadörerna Paulina Bäckström och Caroline Gunnarsson. De utbildade också volontärer och personal på WWF:s projekt i närliggande områden och lärare och elever på olika skolor och universitet i Entebbe och Kampala. Även en grupp journalister i Kampala fick lära sig hur de kan få ut kunskap genom Wikipedia. En instruktör, Peter Kitaka, anställdes som tre gånger i veckan kom till centret och fortsatte att lära byborna att använda datorer och skriva i Wikipedia. I februari 2015 utbildades ett ”coreteam” inom WWF:s projekt för lärande för hållbar utveckling i Östafrika i att skriva artiklar om hållbar utveckling.

Fortsatta diskussioner och planer på att bilda ett till Wikipedia center i Ugandiska Röda Korsets lokalkontor i Masaka samt ett nationellt kontor i Kampala har förts under våren 2015. Röda korset kan med sina volontärer bidra till att artiklar om hälsa översätts från t.ex. Wikiprojekt Medicin och sedan används i de hälsoprojekt som genomförs ute i byarna på landsbygden. I januari gick Wikimedia Foundations finansiering ut och Centret har hållits öppet under första halvan av 2015 med hjälp av privata medel men behöver mer ekonomisk stöttning för att kunna fungera fullt ut de närmaste åren.

Dan Frendin

397px-Mbazzi_Wikipedia_Centre_-_battery_to_the_solar_power
Wikipediacentret drivs med hjälp av solenergi som lagras i batterier. Foto: Dan Frendin. CC BY-SA.

by Ina Bäckström at September 14, 2015 11:57 AM

September 09, 2015

Wikimedia Norge

Wiki Loves Monuments 2015 er i full gang

For femte år på rad presenterer Wikimedia Norge konkurransen Wiki Loves Monuments i Norge. Wiki Loves Monuments er en internasjonal fotokonkurranse som går ut på å ta det beste bildet av et kulturminne i Norge og laste det opp på Wikipedias bildedatabase, Wikimedia Commons. Konkurransen er sertifisert av Guinness World Records som verdens største fotokonkurranse, og i 2015 er det 32 deltakerland.

Vinneren av den norske utgaven av konkurransen får et gavekort på 9 000 kroner, mens ekstrapremie blir delt ut til den som laster opp flest bilder av kulturminner som ikke allerede har bilde på Wikimedia Commons, samt at juryen har en spesialpris for et godt formidlingsbilde. I tillegg kommer fem bokpremier fra Riksantikvaren til bilder som utmerker seg.

Les mer og delta i konkurransen her

Dette bildet av Skarnsundbrua vant førsteplass i den norske konkurransen i 2014.
Foto: Henny Stokseth, CC-by-SA 4.0 NO

by Jon Harald Søby at September 09, 2015 12:41 PM

Ny praksisstudent hos Wikimedia Norge!

Melinda Leung

Melinda Leung

I september og oktober skal Melinda Leung være i praksis hos Wikimedia Norge. Det er vi veldig glade for! Melinda er student ved Karlstads Universitet, hvor hun blant annet studerer IT og prosjektledelse på bachelornivå. Tidligere har hun jobbet hos FotoKnudsen og hun er selvsagt skikkelig flink til å ta bilder. Hun er dessuten et realt organisasjonsmenneske som var med på å starte opp festivalen Elektrostat i sin tid, en festival for elektronisk musikk, og mens hun fremdeles bodde i Norrköping, var hun leder for Svenska Freds- och skiljedomsforeningen.

9. oktober  er hun med på arrangementet vi skal ha på Nobels fredssenter i Oslo (kl 10-15) i anledning annonseringen av Nobels fredspris, så bli med dit og møt henne!

 

 

by Astrid Carlsen at September 09, 2015 11:32 AM

September 04, 2015

Wikimedia Sverige

Ett besök på Mbazzi Wikipediacenter i Uganda Del 3

Detta är ett gästinlägg av Dan Frendin och Daniel Åkerblom. Åsikter och kommentarer som nämns nedan reflekterar inte automatiskt åsikterna från Wikimedia Sverige.

Dan Frendin och Daniel Åkerblom har återbesökt byn på landsbygden utanför Kampala i Uganda. Under juli i år kom de tillbaka till Mbazzi Wikipediacenter och pratade med volontärer och de aktiva bönderna om utvecklingen. Det här är del tre i vår bloggserie om Ganda Wikimedia. Läs del ett och del två.

Mbazzi_Wikipedia_Centre_and_Mbazzi_Farmers_Associations_july_2015_01
Mbazzi Farmers Associations ordförande har precis besökt centret. Foto: Dan Frendin. CC BY-SA.

Mbazzi har under några år genomfört olika utvecklingsprojekt i byn. Ett av de senaste är ett vattenprojekt där ett fyrtiotal bönder fått hjälp med att bygga upp samlingsdammar för regnvatten. Genom detta behöver inte byinvånarna lägga massor av tid på att gå till en källa och hämta vatten. En kvinna berättade att istället kunde nu hennes barn gå till Wikipediacentret och lära sig använda datorer och hämta kunskap från internet. Barn och ungdomar som gått till centret hade mycket lättare att komma in i dataundervisningen i skolan sa en annan mamma.
Wikipediacentret hade också lett till ett ökat intresse för att lära sig läsa och skriva och att lära sig engelska hos de i byn som inte kunde det. Det sågs som en möjlighet att ha som ett utbildningscenter för vuxna i allmän läs­ och skrivkunnighet. De som från början kunde lite engelska har förbättrat sina kunskaper i språket betydligt sedan de fick centret sa en av bönderna.
En grupp på fem människor från grannbyn hade gått över kullarna för att få vara med på vårt möte. De hade en verksamhet där de producerade ekologisk gödning och de sa att de också ville ha ett Wikipediacenter.

Mbazzi_Wikipedia_Centre_and_Mbazzi_Farmers_Associations_july_2015_04
Bybor samlades utanför Wikipediacentret och berättade vad de lärt sig av att arbeta med Wikipedia. Foto: Dan Frendin. CC BY-SA.

Det fanns dock också några problem som byborna tog upp. Genom det avtal med Orange som de hade fick de 100 Mb per månad till sin internetuppkoppling. Det var för lite för att räcka till all research som krävdes för artiklarna de ville publicera. Ibland när de skulle publicera var internetmängden slut så de fick vänta till nästa månad för att ladda upp en artikeln.

Mbazzi_Wikipedia_Centre_and_Mbazzi_Farmers_Associations_july_2015_03
Flera av byborna som kom var kvinnor som tillhörde utvecklingsgruppen ”Mbazzi Farmers Association” Foto: Dan Frendin. CC BY-SA.

En kvinna tog upp avstånden i byn som ett problem. De som bor långt ifrån centret har lång väg att gå dit. Hon undrade om det skulle kunna gå att göra det mer mobilt. Paul Kiguba berättade då att han fått höra om ett projekt i Jinja i östra Uganda där en instruktör tar med sig 10 laddade datorer i låda på en “boda boda” (ugandisk motorcykeltaxi) och åker ut till skolor och organisationer där de har lektioner i datakunskap. Ett liknande koncept skulle kanske kunna utvecklas i Mbazzi eller andra ställen där vi driver Ganda Wikipedia projektet. Paul tog också upp en annan möjlighet där 10 familjer som bor nära varandra kunde dela på en solladdad läsplatta eller dator som de lånar från centret. Vi har tidigare sett att “Barefoot College” i Indien tagit fram en enkel och billig läsplatta. Sådana skulle kunna provas i en framtida utveckling av Wikipediaprojektet i Mbazzi.

Dan Frendin och Daniel Åkerblom
Lärare i naturkunskap och hållbar utveckling, Kalmar

Mbazzi_Wikipedia_Centre_july_2015_04
Initiativtagaren Paul Kiguba visar upp en samling artiklar om hållbar Utveckling som fungerar som referenser till flera av de artiklar som publicerats. Foto: Dan Frendin. CC BY-SA.

by Ina Bäckström at September 04, 2015 10:09 AM

September 03, 2015

Wikimedia Sverige

Besök på Mbazzi Wikipediacenter i Uganda

Detta är ett gästinlägg av Dan Frendin och Daniel Åkerblom. Åsikter och kommentarer som nämns nedan reflekterar inte automatiskt åsikterna från Wikimedia Sverige.

Dan Frendin och Daniel Åkerblom har återbesökt byn på landsbygden utanför Kampala i Uganda. Under juli i år kom de tillbaka till Mbazzi Wikipediacenter och pratade med volontärer och de aktiva bönderna om utvecklingen. Det här är del 2 i vår bloggserie om Ganda Wikimedia. Läs del 1 här.

800px-The_road_in_Mbazzi,_Mpigi_district_in_Uganda_01
Vägen in i Mbazzi. Foto: Dan Frendin. CC BY-SA.

Vi stannade först till vid en gård som tillhör Mbazzi Farmer Associations ordförande. Hon och hennes familj hade byggt en fiskdamm på sin bakgård. Peter Kitaka som varit instruktör på centret berättade att någon av bönderna hade läst en artikel på engelska Wikipedia om ”fishfarming”. Artikeln handlade om hur man odlade fisk storskaligt. Bönderna samlades och delgav varandra all den kunskap de hade om fiskodling gemensamt och kom fram till ett sätt att göra det småskaligt. En av bönderna började att testa det praktiskt och en annan skrev en artikel om det på Ganda Wikipedia. Nu finns det dammar på tre ställen i byn.

800px-Fishfarming_in_Mbazzi (kopia)
En av de fiskdammar som bönderna i Mbazzi byggt. Foto: Dan Frendin. CC BY-SA.

Det tar 6 månader att odla upp de malar som lever i dammarna. En fullvuxen mal kan man få 10 000 Ugandiska shilling för vilket motsvarar ca 25 Svenska kronor. Att bygga en damm kostar en del  och den fiskmat man måste köpa är också ganska dyr men när man räknat bort omkostnaden blir det en ändå vinst på ca 1000 000 Ugandiska shilling var 6:e månad. Det motsvarar ca 2 500 kr och är mycket med ugandiska mått mätt. En fiskare eller en bonde kan tjäna cirka 2000 – 5000 Ugandiska shilling om dagen som jämförelse.
Instruktören, Peter, berättade också att bönderna genom Wikipedia inspirerats till att odla nya grödor som t.ex lök och rödbetor. Arbetet med Wikipedia har möjliggjort en kultur av kunskapsdelning som inte fanns tidigare. Tidigare hade bönderna odlat det det man traditionsenlig odlat i de områdena. Nu är det lättare att hitta och prova nya sätt att försörja sig och de har fått ett större självförtroende och tillit till deras förmåga till innovation.

633px-Catfish_from_a_fishpond_in_Mbazzi,_Mpigi_district,_Uganda_02
När fiskdammen rengörs var 3-4 vecka för man över malfiskarna till en liten damm vid sidan om. Foto: Dan Frendin. CC BY-SA.

När vi varit hos ordföranden i Mbazzi Farmer Association åkte vi ner till Wikipediacentret. Där hade flera av de bönder som var aktiva i projektet redan samlats och vi satte oss i skuggan av ett träd och pratade om centret och om vad människorna i byn lärt sig genom det. Paul Kiguba, som startade centret, inledde med att berätta hur Wikipediacentret växt fram och Dan berättade om hur han presenterat projektet för UNESCO och UNEP och att det finns ett intresse för vad Mbazzibönderna gör inom FN.
Vi kom snart in på frågan vad de lärt sig genom Wikipediacentret. Första halvåret fick de mest lära sig datakunskap. Tidigare hade de inte haft tillgång till datorer och Internet. Nu hade arbetet med Wikipediartiklar gett dem ett nytt självförtroende att testa av nya saker och de hade fått nya vänner både lokalt och internationellt genom “talk page” sidorna. De kände nu att de kunde få större del av den kunskap som finns i hela världen och de hade börjat utforska olika delar av det som de lärt sig genom sitt byutvecklingsprojekt.

800px-Beetroot._One_of_the_new_crops_in_Mbazzi._01
Rödbetor är en av de nya grödor som bönderna lärt sig odla efter att de börjat använda och skriva artiklar i Ganda Wikipedia. Foto: Dan Frendin. CC BY-SA.

En av bönderna betonade att det inte bara är att skriva en artikel. Man måste göra sin efterforskning först och detta hade hjälpt honom mycket. De hade utvecklat ett system med gemensamma sittningar för att gå igenom vad som var viktigt att få med i olika Wikipedia artiklar i Ganda Wikipedia. De pratade igenom ämnet, delade med sig av sina kunskaper och enades om vad som skulle vara med. Det var deras sätt att se till att det var rätt information som lades in. Det är ju inte ett gängse sätt att arbeta med källor men ett intressant sådant att diskutera vidare i frågan om hur vi skall hantera de många muntliga källor som finns i afrikanska länder.
En av bönderna sa att de också hade hittat nya marknader för sina produkter. Det var inte kopplat till Wikipedia direkt utan mer en spin off effekt av att de lärt sig hantera datorer och att söka på Internet.

Dan Frendin och Daniel Åkerblom
Lärare i naturkunskap och hållbar utveckling, Kalmar


by Ina Bäckström at September 03, 2015 08:44 AM

Gästblogg: Fotosafari i Tornedalen

Detta är ett gästinlägg av Silaks. Åsikter och kommentarer som nämns nedan reflekterar inte automatiskt åsikterna från Wikimedia Sverige.

Jag upptäckte att det inte finns mycket bilder från Tornedalen, något som är tråkigt då det är en plats i Sverige med mycket historia och skönhet, i all sin enkelhet. Jag är själv uppvuxen i Haparanda och har även bott i Tärendö och besökt många platser runt om Tornedalen, så till den här resan tog jag på mig uppgiften att utöka bildbanken om Tornedalen här på Wikipedia så mycket jag kunde.

Att ta bild på varje småby är svårt och otroligt tidskrävande och det finns inte alltid mycket att ta bild på förutom naturen. Jag ville gärna inte ta direkta bilder på specifika hus eftersom det faktiskt bor folk i dem. Där det gick försökte jag få en överblicksbild. Det går inte heller att stanna vid varje by, det skulle tagit mycket längre tid och vi hade behövt flera veckor på oss. Det är långa avstånd där uppe.

Vi hade ärenden upp till Kiruna och passade på att ta bilder längs hela vägen. Det blev en uppstickare upp till Riksgränsen med bilder längs vägen. Det var väldigt trevligt att stanna vid många av dessa ställen, ställen jag inte vart på sedan barn och tonåren. Några ställen såg jag även för första gången även om jag visste att de fanns där. Att kunna dela med mig av mitt Tornedalen på detta sätt känns kul och givande. Kanske kan jag till och med locka upp några turister som får njuta av naturen, midnattssolen, bastubad och alla trevlig jordnära människor.

Passade även på att ta några bilder i finska Ylitornio eftersom vi var i närheten och Finland har alltid funnits nära mig och därför känns det naturligt att dela med mig av bilder därifrån också när jag kan. Hoppas att alla där ute uppskattar dem och använder dem vi behov.

Silaks, fotograf för Wikimedia Commons

1920px-Övertorneå_centrum_bild_16
Övertorneå centrum. Foto: Silaks. CC BY-SA 4.0.
1920px-Övertorneå_centrum
Övertorneå begravningsbyrå. Foto: Silaks. CC BY-SA 4.0.
1920px-Övertorneå_centrum_svensk_och_finsk_postlåda
Övertorneå centrum svensk och finsk postlåda. Foto: Silaks. CC BY-SA 4.0.
1920px-Tornedalens_folkhögskola_bild_10
Tornedalens folkhögskola i Övertorneå. Foto: Silaks. CC BY-SA 4.0.
1920px-Laestadiusskolan
Laestadiusskolan i Pajala. Foto: Silaks. CC BY-SA 4.0.

by Ina Bäckström at September 03, 2015 08:24 AM

September 02, 2015

Wikimedia Norge

Wikikurs for kvinnelige studenter høsten 2015

Denne høsten kommer vi i Wikimedia Norge til å gjøre enda mer av det vi synes er skikkelig gøy, nemlig å lære folk opp i hvilken fantastisk formidlingskanal Wikipedia er!

Gjennom høsten skal vi nemlig besøke ni universitets- og høyskolebibliotek for å holde Wikipedia-redigeringskurs for kvinnelige studenter. Som vi har skrevet om flere ganger her tidligere, så er antallet kvinnelige bidragsytere på Wikipedia ikke mer enn ti prosent, og det vil vi gjerne endre på.

Skrivekurs på Høgskolen i Oslo og Akershus. Foto Astrid Carlsen. CC-BY-SA-4.0

Skrivekurs på Høgskolen i Oslo og Akershus. Foto Astrid Carlsen. CC-BY-SA-4.0

Stedene du finner oss i løpet av høsten er disse (listen oppdateres etter hvert som flere datoer kommer på plass):

  • 25. september: Norges teknisk-naturvitenskapelig universitet, Trondheim
  • 28. september: Universitetet i Oslo, Oslo
  • 1. oktober: Universitetet i Stavanger, Stavanger
  • 6. oktober: Høgskolen i Lillehammer, Lillehammer
  • 8. oktober: BI Nydalen, Oslo
  • 14. oktober: Universitetet i Agder, Kristiansand
  • 21. oktober: Universitetet i Nordland, Bodø

 

Kursene er alle sammen gratis, og påmeldingsinformasjon legges ut på nettsidene til de aktuelle bibliotekene og på vår Facebook-side. Kursholdere er Jorid Martinsen og Åsa Paaske Gulbrandsen.

 

Prosjektet  har fått støtte av Fritt ord og Finansmarkedetsfondet.

by Jorid Martinsen at September 02, 2015 09:28 AM

September 01, 2015

Wikimedia Sverige

Fototävlingen Wiki Loves Monuments drar idag igång för femte året i Sverige!

Förra årets vinnarbild på fartyget Sarpen. Foto: ElinKellersson [CC BY-SA 3.0].
Du är härmed inbjuden till att delta i världens största fototävling och göra Wikipedia ännu bättre. Tävlingsbidragen används nämligen för att illustrera Wikipedias artiklar och når därmed en väldigt stor publik. Dina bilder blir ett sätt att visa upp ditt områdes lokalhistoria för hela världen.

Vi samarbetar med RiksantikvarieämbeteSjöhistoriska museet och ArbetSam och har tillsammans med dem satt upp listor på objekt att fotografera. Där finns byggnadsminnen, fornminnen, k-märkta fartyg samt arbetslivsmuseer. Listorna är uppdelat på vilket typ av objekt det rör sig om och var i landet det finns och genom dem kan du snabbt identifiera vad som behöver nya eller bättre bilder nära dig.

Vi planerar ett antal olika evenemang för att tillsammans åka runt och fotografera ett område. Vi kommer att skriva mer om det här vid ett senare tillfälle.

Tävlingen pågår fram till onsdagen 30 september och därefter kommer en svensk jury välja ut 10 foton från den svenska deltävlingen som går vidare till den internationella finalen. I både den svenska deltävlingen och i den internationella tävlingen kan du utöver ära även vinna fina priser, bestående av böcker, upplevelser och lite roliga prylar.

För att läsa mer om den svenska deltävlingen, se vår hemsida www.wikilovesmonuments.se.


by John Andersson at September 01, 2015 09:36 AM

August 13, 2015

Wikimedia Sverige

Wikimedia SE visar på färg!

Detta är ett gästinlägg av Jonatan Svensson Glad (@JonatanGlad). Åsikter och kommentarer som nämns nedan reflekterar inte automatiskt åsikterna från Wikimedia Sverige.

Bild på regnbågsflaggan.
Foto: Jonatan Svensson Glad. CC BY-SA.

Som en av Wikimedias få HBTQ-redigerare ser jag ett stor bristfällighet bland artiklar samt media relaterat till just HBTQ-relaterade ämnen. Just därför valde jag att spendera min Pride-vecka i juli och augusti 2015 med att utöka vår mediedatabas Wikimedia Commons.

Av Wikimedia Sverige lånade jag en utmärkt kamera och annat material jag behövde för att fotografera. Jag tog över ett tusen bilder varav omkring ett hundra bilder laddades upp på min privata facebook och delades, under en fri licens (CC BY-SA) och omkring två hundra till Wikimedia Commons under samma licens.

Veckan började med att jag dök förbi på kontoret för att låna en mikrofon som jag hade tänkt att  använda för att både intervjua personer, och så klar för att visa att jag var från WikimediaSE/Wikipedia. Det visade sig att mikrofonen inte fungerade utmärkt (inte alls), men den fungerade ändå utmärkt som en reklampelare.

Första dagarna fanns alla aktiviteter på Pride House, där det var fotograferingsförbud såvida man inte ansökt om presspass (ackreditering) vilket jag inte hade gjort. Detta ledde till att jag fick lämna Pride House och gå ut på stan för att leta Pride-influerant material, som flaggor och ballonger.

Veckan avslutades med den stora paraden. Tack vare Socialdemokraternas Ungdomsförbund fick jag gå med i tåget och springa fritt bland de tågande, utan att bli utskickad att stå bland de som tittade på tåget. Detta ledde till att de flesta bilder jag tog från paraden var från SSU samt Socialdemokraternas del av paraden.

Wikimedia Foundation hade ett projekt i början av sommaren, som sker varje år, som heter Wikimedia Loves Pride, men då Stockholm Pride sker i slutet av sommaren så blev dessa bilder inte en del av det projektet.

Allt som allt var det en lyckad vecka, den hade kunnat bli ännu bättre om den hade planerades lite mer i detalj månader innan, samt om pressackreditering sökts från Wikimedia Sverige, någonting att ta med sig till nästa år.

För att se samtliga bilder uppladdade på Wikimedia Commons från detta evenemang, se här.

Jonatan.

Läs mer om Wikimedias stöd till gemenskapen Här.


by Jonatan Svensson Glad (Josve05a; @JonatanGlad) at August 13, 2015 02:24 PM

August 10, 2015

Wikimedia Sverige

Snart passerar vi 2,5 miljarder redigeringar!

TackNyhetbrev

Enligt våra uträkningar bör vi passera 2,5 miljardersgränsen strax efter kl 18.00 ikväll. Det här är en stor milstolpe på väg mot Wikipedias vision: en värld där varje människa kan ta del av och bidra till summan av all kunskap.

Wikipedia är idag världens sjunde mest besökta webbplats med ca 500 miljoner besökare som varje månad går in på den digitala encyklopedin för att leta information och delta i att göra kunskap fri och tillgänglig för alla.

Vi passar såklart på att tacka alla som ställer upp och redigerar och bidrar för er fantastiska insats!


by Ina Bäckström at August 10, 2015 03:20 PM

Gruvutforskning i Bergslagen som ett sätt att fota för Wikipedia

Detta är ett gästinlägg av användare Vivo, tidigare publicerat på WikiHedemoras blogg. Åsikter och kommentarer som nämns nedan reflekterar inte automatiskt åsikterna från Wikimedia Sverige.

Vivo med kamera högst upp på en gruvlave och en milsvid utsikt framför honom.
Användaren Vivo högst upp i en gruvlave. Foto: ArildV, cc-by-sa 4.0

Under helgen 16–17 maj 2015 genomfördes en så kallad bergslagssafari i trakten kring Hedemora i södra Dalarna, sponsrad av Wikimedia Sverige. Bergslagssafari är en resa inom ramen för Wikipediaprojektet Projekt bruk och bergslag, med primärt syfte att få fler bilder till Wikipediaartiklar (såsom Hedemora Dieselklensmide eller von Wright), men även lägga många bilder på Wikimedia Commons, som kan komma till nytta i andra sammanhang. De huvudsakliga resmålen brukar ha anknytning till gruvor och bruk, men längs vägen fotograferas alltid mycket annat, såsom hus, kyrkor och minnesstenar. För att följa med behövs varken fotoutrustning eller vilja att fotografera, det är helt ok att bara följa med – kan resan ge inspiration till att skriva på Wikipedia så är det lika värdefullt.

Två personer inne i en gruvgång.
Användarna Vivo och ArildV i en gruvgång. Foto: Vivo, cc-by-sa 4.0

Lördagen började med tågförseningar, varför resan tog sin start med sevärdheter inne i Hedemora och lunch på en restaurang, innan vi styrde mot Garpenberg, Fors, Näs bruk och Horndal.Liksom tidigare genomförda bergslagssafaris var formerna ganska lösa. Ett antal wikipedianer (personer aktiva på Wikipedia) visade intresse och en ungefärlig rutt stakades ut. Några användare fick lämna återbud, men istället fick några andra syn på evenemanget och kunde ansluta sig. Deltagarantalet blev till slut två på lördagen och fem på söndagen.

På söndagen fick vissa saker lösas och resrutten planeras om. Tack vare att bergslagssafarins koncept bygger på improvisation och ad hoc-lösningar gick det bra. Då det regnade valde vi att i första hand titta på saker under tak, såsom Bispbergs gruvlave, Hedemora gammelgård och Husby kyrka.

Tre fotografer med kameror från Wikimedia Sveriges teknikpool.
Förevisning av fotoutrustning från Wikimedia Sveriges teknikpool i laven vid Bispbergs gruva. Foto: Vivo, cc-by-sa 4.0

Liksom tidigare gånger blev resan ett uppskattat sätt att se nya miljöer och träffa andra wikipedianer. Sett i ett större perspektiv är det en del i en slags subkultur bland wikipedianer – personer som gärna gör saker tillsammans. Wikipedia är inte bara ett uppslagsverk, utan kan beskrivas som ett slags kulturellt pussel, med utrymme både för människor som vill göra saker ensamma och för sådana som helst är tillsammans med andra. I år var det bara etablerade wikipedianer med, men tidigare har även personer som inte är aktiva, men vill lära sig mer, följt med – något som inte bara accepteras utan med värme uppmuntras.

Minnessten över överste Martin Ekström.
På förfrågan från användaren Riggwelter letade Vivo och ArildV upp en minnessten. Foto: Vivo, cc-by-sa 4.0
Epitafium för Georg Henrik von Wright i Husby kyrka i Dalarna.
Epitaf i Husby kyrka. Foto: Edaen, cc-by-sa 4.0
Rämmil och bråte i den förfallna kraftstationen i Turbo.
Ett besök i den förfallna kraftstationen i Turbo. Foto: Vivo, cc-by-sa 4.0

by Axel Pettersson at August 10, 2015 11:13 AM

August 05, 2015

Wikimedia Sverige

Vanliga frågor om Wikipedias kvinnounderskott

FAQ och projektsammanfattning på Wikimedia.

Under flera år har den ideella föreningen Wikimedia Sverige fått pengar från statliga Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (tidigare Ungdomsstyrelsen) för att minska kvinnounderskottet på Wikipedia (2013, 2014, 2015). Som en del i transparensarbetet – vi publicerar redan budget och bokföring löpande – finns nedan svar på de vanligaste frågorna som vi har mött när det gäller kvinnounderskottet.

Varför är kvinnounderskottet ett problem?

Wikipedia är en av världens mest besökta webbplatser med omkring en halv miljard besökare per månad. Wikipedias mål är att ge världen tillgång till mänsklighetens samlade kunskap. Vi arbetar därför med att stödja alla underrepresenterade grupper. Mätningar har visat att bara någonstans mellan 9 och 23% av alla som bidrar till Wikipedia är kvinnor. Det underskottet påverkar innehållet i Wikipedia. Bristen på mångfald  bland de som skriver artiklar gör att ämnesområdena som täcks på Wikipedia kan bli ofrivilligt homogena.  Inom vissa områden saknas artiklar om kvinnor som borde ha artikel, och artiklar som främst intresserar kvinnor är kortare än dem som främst intresserar män. Detta underskott kan även styra ordval, tolkningar och vad som behandlas i ämnet. Även om de flesta som skriver artiklar på Wikipedia gör det med ett stort engagemang och med en vilja att skriva på ett encyklopediskt sätt så kommer den massiva underrepresentationen av kvinnor göra att artiklarna skrivs ur ett visst perspektiv.

Läs mer: Spelar Wikipedias kvinnounderskott någon roll?

Menar ni att det finns manlig och kvinnlig kunskap?

Nej. Vi skiljer på ”manlig” och ”männens” kunskap och konstaterar att om det till en övervägande del är män som skriver uppslagsverket Wikipedia, blir det per definition nästan bara männens kunskap som skrivs. Det ligger inte i linje med Wikipedias mål.

Om vi lyckas locka lika många kvinnliga som manliga bidragsgivare kommer vi ha många fler bidragsgivare, och ett betydligt större och bättre uppslagsverk.

Om män klarar av att börja skriva självmant, varför klarar inte kvinnor att göra det?

Antalet män som skriver på Wikipedia är egentligen inte särskilt stort, det heller, men fler män än kvinnor tar steget att börja redigera på Wikipedia. Orsakerna till att såväl män som kvinnor inte börjar redigera är flera, men verkar gälla kvinnor i högre grad:

  • det är en viss inlärningskurva att börja redigera Wikipedia
  • det krävs självförtroende att hävda att man har kunskap
  • det kan förekomma konflikter mellan användarna
  • Wikipedia är inte särskilt socialt inriktat, utan fokuserar på resultatet
  • det kan vara ensamt att redigera i vissa ämnen, eftersom de flesta är intresserade av andra saker

Kvinnor har bevisligen varit mindre benägna att själva börja redigera Wikipedia – och erfarenheter från andra områden, exempelvis mjukvarubranschen, visar att underrepresenterade grupper kan behöva stöd för att känna sig välkomna.

Läs mer: Varför skriver inte kvinnor på Wikipedia?

Är det så svårt att redigera på Wikipedia att det behövs kurser?

Det är i regel inte så svårt att göra sin första redigering. Man klickar “redigera” längst upp på en artikel, ändrar texten och klickar “spara texten”. Däremot har Wikipedia många regler om vilka artiklar som kan vara kvar, hur man formulerar sig, vilka källor som kan användas. Det är regler som har mejslats fram under uppslagsverkets snart 15 år långa historia och som används för att göra Wikipedia bättre. Den som försöker att redigera på egen hand har därför en liten uppförsbacke och kan få se sina försök att redigera artiklarna återställda. Det vill vi undvika. Med hjälp av trevliga guider är det större chanser att deltagarna lyckas och dessutom återkommer som regelbundna skribenter.

Om kvinnor inte vill skriva, måste vi tvinga dem då?

Ingen bör bli tvingad att skriva på Wikipedia. Det är heller inte det de projekt som Wikimedia Sverige driver går ut på. Vad det handlar om är att ge fler kvinnor möjligheten att i lugn och ro lära sig hur Wikipedia fungerar, testa sina vingar och få stöd av vana wikipedianer.

De flesta kvinnor (och män) har inte övervägt möjligheten att skriva på Wikipedia eller vilka skäl det kan finnas att göra det. Pengarna används därför bland annat till att se till att fler människor får en möjlighet att diskutera sitt eget deltagande. Läs våra tio skäl för kvinnor att skriva på Wikipedia (del 1 och del 2).

Det finns ett annat syfte med projektet också, nämligen att inspirera fler män att skriva om kvinnor på Wikipedia. Genom att använda sig av den stora gruppen män som redan redigerar och fokusera dem på artiklar om kvinnor, breddas Wikipedias artikelbestånd. Ju fler artiklar om kvinnor som blir bättre, desto bättre för alla.

Handlar det här om att kvotera in kvinnor?

Nej. Det handlar om att stötta underrepresenterade grupper. Målet är heller inte att tränga ut eller konkurrera med den existerande användargruppen, utan att utöka och samarbeta med den.

Har arbetet gett några resultat?

Arbetet har verkligen gett resultat, men innan vi ger fler detaljer behöver vi berätta att ingen riktigt har gjort någonting sånt här tidigare. Visst har det funnits arbete med att stödja underrepresenterade grupper inom andra sammanhang förut, men Wikipedia är en något unik situation. Dess användare är utspridda och arbetar nästan uteslutande online men måste ändå samarbeta, det är frivilligarbete, arbetet är trots det ganska avancerat och styrs av delvis föränderliga riktlinjer, resultatet används av stora delar av allmänheten, och det finns ingen chef eller redaktion som bestämmer i slutänden. Därför har det inte enbart gått att kopiera lyckade projekt, och vi har varit tvungna att dels utreda varför kvinnor inte bidrar så att vi kan lägga energin på rätt saker, dels testa vad som fungerar här i Sverige, eftersom andra länder delvis har andra förutsättningar.

Med hjälp från olika organisationer som gjort liknande förändringar tidigare har vi och Wikimedia-rörelsen internationellt därför börjat lära oss vad som fungerar och vad som inte fungerar. En sak vi har upptäckt är att så kallade ”skrivstugor” är ett bra sätt att påverka en begränsad mängd artiklar under en kort tid, och att återkommande skrivstugor kan påverka hela ämnesområden. De flesta skrivstugor har dessutom haft en betydligt mer jämn könsfördelning än resten av Wikipedia.

Efter fokuset på kvinnounderskottet har också diskussionsdynamiken på Wikipedia förändrats till det bättre, eftersom det behövs fler olika röster i diskussionerna för att göra dem mer nyanserade. Det är något som påverkar även de artiklar som inte direkt berörs av skrivstugor och andra initiativ.

Läs mer: Hur får vi fler kvinnor att skriva på Wikipedia? och Vad är det effektivaste sättet att lösa kvinnounderskottet på Wikipedia?

Vad går pengarna till?

Det enklaste sättet att se vart pengarna går är att gå in på varje ansökan, där vi presenterar vad vi vill använda pengar till. (Återigen: 2013, 2014, 2015.)

Finns det mer information om kvinnounderskottet?

Ja, på vår förenings wiki finns en bra portalsida med länkar till mycket mer information. På svenska finns Wikimedia Sveriges texter om kvinnounderskottet samlade här. Och det finns en FAQ om projektet på föreningens wiki.

Fler frågor

Har vi glömt några frågor? Kommentera nedan eller kontakta oss för mer information.


by Lennart Guldbrandsson at August 05, 2015 12:24 PM

Fortsatt panoramafrihet efter Wikimediarörelsens kampanj

View from EU Parliament Foto: Björn Laczay, CC BY 2.0, via Wikimedia Commons

Den 9 juli röstade Europaparlamentet för att bevara friheten att fotografera byggnader och skulpturer för att sedan publicera bilderna på nätet. Bakgrunden till omröstningen var ett franskt förslag om att den rätten, panoramafriheten som den brukar kallas, skulle begränsas till att gälla enbart för icke-kommersiell användning av bilderna.

Omröstningen i Europaparlamentet föregicks av en intensiv kampanj från Wikimedia-rörelsen. Wikipedia och andra Wikimedia-projekt skulle nämligen drabbas hårt om idén att begränsa panoramafriheten förverkligades. Även om Wikipedia är ett icke-kommersiellt projekt får bilderna på webbplatsen återanvändas fritt, även kommersiellt, enligt filosofin att all kunskapsspridning är bra.

Förslaget om att begränsa panoramafriheten, som var en del i den så kallade Julia Reda-rapporten om upphovsrätten i EU, hade tidigare bifallits i Europaparlamentets utskott för rättsliga frågor. För att förslaget inte slutgiltigt skulle godkännas i plenum behövde vi för det första ett yrkande om att ta bort den problematiska skrivningen. Ett sådant yrkande hade inte tillkommit av sig självt, utan att det tillkom var resultatet av att parlamentarikerna blev kontaktade av ett stort antal medborgare. Dessa kontakter var i sin tur resultatet av Wikimedias insats. Ingen annan organisation uppmärksammade frågan, annat än som en följd av Wikimedia-kampanjen.

När omröstningen närmade sig fanns det enstaka Europaparlamentariker som kallade frågan för en icke-fråga eftersom förslaget ändå skulle komma att röstas ned. De sista dagarna inför voteringen var det sant att förslaget om begränsad panoramafrihet bedömdes ha små chanser att överleva, men det berodde på att Europaparlamentarikerna utsatts för stort tryck, direkt genom medborgarkontakter och indirekt genom media. Utan detta tryck hade de inte uppmärksammat den problematiska skrivningen, som därmed hade släppts igenom i likhet med flertalet andra förslag som godkänts i ansvarigt utskott.

 

“Lots of people worked on this issue. And I think Wikimedia deserves a lot of the credit for the way it went. Your campaign was extremely effective.”
Max Andersson, Europaparlamentariker(MP)

Julia Reda-rapporten är inte juridiskt bindande och innehåller inga skarpa lagförslag. Rapporten är dock betydelsefull eftersom det är Europaparlamentets enda officiella inspel till kommissionen inför den kommande upphovsrättsreformen. När EU-kommissionen senare lägger ett skarpt förslag om att reformera upphovsrätten måste detta förslag godkännas av parlamentet, och därför tar kommissionen hänsyn till Europaparlamentets ståndpunkter redan nu. Det är sannolikt att flertalet parlamentariker gör samma ställningstagande igen om frågan på nytt dyker upp deras bord, så det är viktigt att det blir rätt redan första gången. Ansvariga kommissionärer har flera gånger upprepat att de lägger stor vikt vid Julia Reda-rapporten, som är långt mer än bara en opinionsyttring.

Wikimedia-kampanjen vilade huvudsakligen på två ben. Det ena var mediauppmärksamhet för frågan och det andra var direkta kontakter med Europaparlamentarikerna.

Att få medias uppmärksamhet är i regel en utmaning – pressansvariga på politiska partier arbetar ofta utifrån tumregeln att bara var tionde pressmeddelande resulterar i en artikel – och särskilt tufft är det när frågan är smal. Ju smalare frågan är desto viktigare blir det att den kan inkluderas i en större berättelse.

I Storbritannien paketerade medierna inskränkt panoramafrihet som ytterligare ett exempel på klåfingrigt detaljstyre från Bryssel. Fokus låg inte i första hand på Wikipedia utan på privatpersoners semesterbilder och hur de skulle påverkas. Frågan plockades upp av brittiska politiker och blev betydligt större än någon annanstans i Europa. Efter några dagars offentlig debatt blev det för brittiska politiker omöjligt att stödja förslaget om att begränsa panoramafriheten, och Europaparlamentariker som tidigare hade stött förslaget i utskottet tvingades byta sida.

I Sverige var diskussionen lugnare och mer inriktad på panoramafrihetens betydelse för Wikipedia. Det beror delvis på att Wikimedia-rörelsen stod för en större del av medianärvaron.

Utöver mediarapporteringen fick Europaparlamentarikerna meddelanden från wikimedianer, fotografer och andra medborgare som ville uppmärksamma dem på panoramafrihetens betydelse. Inom Wikimedia-rörelsen spreds information om situationen i Europaparlamentet via egna diskussionsforum.

Det är bra att det förs en diskussion om huruvida Wikipedia som tjänst ska användas för att föra fram Wikipedia-relevanta budskap vid sidan av den neutrala informationen i uppslagsverket. Oavsett hur restriktiv man bör vara med detta verktyg kan vi konstatera att initiativet med bland annat banners gav uppmärksamhet till panoramafrihetens betydelse för Wikipedia.

Det har inte undgått EU-kommissionen att panoramafriheten blivit ett kontroversiellt ämne, och i en debatt i Europaparlamentet sa ansvarig kommissionär att kommissionen inte avser lägga några förslag som förändrar dagens panoramafrihet. Det betyder förmodligen att varje medlemsland även fortsättningsvis kommer att bestämma över de nationella reglerna för hur fotografier av byggnader och skulpturer får användas.

 

Svenska medier om Europaparlamentets omröstning

Europaparlamentets omröstningar nämns normalt inte i svensk media. Wikimediarörelsens lyckades sätta en tidigare okänd fråga på kartan tack vare en effektiv kampanj och många volontärers ihärdiga arbete..

SVT Opinion – “Säg nej till det ogenomtänkta fotoförbudet”, Mattias Blomgren, m.fl.

Expressen – “Offentlig konst – en politisk stridsfråga”

Dagens Industri – “Wikipedias protest:’Vi skulle få ta bort tiotusentals bilder’”

SR Kulturnytt – “Förbjudet att fotografera byggnader enligt EU-förslag”

Aftonbladet Debatt – “Att ta en selfie här kan bli ett lagbrott”, Max Andersson(MP)

SR, Studio 1 – debatt om panoramafrihet med Cecilia Wikström(FP) och BUS

Europaportalen – “Låt semesterbilderna vara”, Karl Sigfrid


by karlsigfrid at August 05, 2015 06:42 AM

July 28, 2015

Wikimedia Sverige

Nordiskt samarbete runt fri kunskap

Knowledge sharing in Wikimedia Finlands shared office space.
Kunskapsutbyte i Wikimedia Finlands delade kontorslokal.

For English, see below.

Länderna i Norden har en lång tradition av att arbeta tillsammans inom en mängd områden. Det finns ett flertal fonder och program som på olika sätt stödjer Nordiska projekt där flera länder deltar. Wikimedia Sverige lyckades få projektstöd för att resa till Finland från Kulturfonden för Sverige och Finland och den första veckan i juni kunde tre från kanslipersonalen besöka Helsingfors. Att sätta av lite tid till att träffas och lära känna varandras styrkor och bevekelsegrunder är något som hjälper till att snabbt organisera projekt och få igång arbetet baserat på de olika lokala kontexterna.

Syftet var att utbyta erfarenheter om GLAM, utbildning och öppna data samt designa gemensamma projekt runt externa finansieringsmöjligheter. Wikimedia Finland och Open Knowledge Finland var underbara värdar och vi hade ett fullspäckat schema de tre dagar som vi besökte landet.

Test flying Wikimedia Finland's drone.
Testflygning av Wikimedia Finlands drönare.

Den första dagen handlade till stor del om att lära känna varandra lite bättre och informera varandra om den aktuella utvecklingen i våra respektive organisationer. Vi fick lära oss om att det är ett problem i Finland med att skolböcker på svenska inte uppdateras på grund av de begränsningar som en del svenska avtal skapar gällande återvinning av material över gränserna (i Finland har cirka 5,4% av befolkningen svenska som modersmål). Våra finska kollegor såg därför ett behov av att arbeta över gränserna runt detta och gemensamt försöka hitta lösningar.

Som några av er vet har Wikimedia Sverige haft ett flertal projekt som fokuserar på offentliga konstverk, inklusive vår databas Offentligkonst.se. Vi diskuterade möjligheterna att i Finland återanvända det arbete som genomförts i Sverige. För att få en bättre förståelse för frågorna kring ett sådant projekt i Finland lärde vi oss om den finska lagstiftningen på detta område och vi berättade om vår tvist som för närvarande befinner sig i den svenska Högsta domstolen. Vi fick också värdefull kunskap om vilken information den finska Wikipedia-gemenskapen anser centrala för att skriva artiklar om konstverk. Detta är viktigt att veta om ett liknande projekt skulle utformas i Finland.

Vi fotograferade också och flög drönare runt några äldre finska konstverk. Detta då reglerna runt drönare i Finland är på väg att förändras och bli mer restriktiva och vi ville ta tillfället i akt. Med hjälp av öppen programvara användes alla de bilder vi tog för att sedan skapa en 3D-modell av dessa historiska konstverk.

Tillsammans med Wikimedia Finland träffade vi det Svenska litteratursällskapet i Finland och diskuterade hur deras material kan laddas upp och integreras i Wikipedia. Vi enades alla om att Wikimedia Sverige skulle hjälpa till med viss praktisk teknisk hjälp runt uppladdningar av nya bilder från dem.

Utöver dessa omfattande diskussioner var ett konkret resultat en första version av en ansökan till den Nordiska kulturfonden. Syftet med projektet kommer att ligga på att dokumentera skärgården kring Åland med kartor, bilder, flygfoton (med drönare) och mycket mer.

Allt som allt var det fantastiskt att möjlighet att gå besöka våra grannar. Teknik är bra, men ibland kan ett möte ansikte mot ansikte verkligen påskynda samarbetet.

John Andersson, Jan Ainali, André Costa, Wikimedia Sverige

English

Working together in the North

Knowledge sharing in Wikimedia Finlands shared office space.
Knowledge sharing in Wikimedia Finland’s shared office space.

The countries in the North of Europe have a long history of working together in numerous fields. There are even a number of financial backers that are specifically interested in cross Nordic cooperation projects. Wikimedia Sverige managed to secure some of that funding from Kulturfonden för Sverige och Finland, and the first week of June three staff members could visit Helsinki. Taking the time to meet in person and explore each others strengths and motivations is sometime what is needed to get things off the ground and quickly come to an understanding of the local context.

The aims were to share experiences regarding GLAM, Education and Open Data and design joint projects for external funding opportunities. Wikimedia Finland and Open Knowledge Finland were wonderful hosts and we had a full schedule the three days we visited.

Test flying Wikimedia Finland's drone.
Test flying Wikimedia Finland’s drone.

The first day we got to know each other a little bit better and informed about current developments in our respective organizations. We discussed the problem in Finland with up-to-date school textbooks in Swedish and the limitations that some Swedish agreements create for reusing material across the borders (in Finland around 5.4% of the population are Swedish native speakers).

As some of you know Wikimedia Sverige has had a bunch of projects focusing on public works of art, including our database Offentligkonst.se. We discussed the possibilities to reuse the work done in Sweden also in Finland. To get a better understanding of the issues surrounding such a project in Finland we learnt about the Finnish legislation in this field and we told about our case that currently is in the Swedish Supreme Court. We also got valuable knowledge about what information the Finnish Wikipedia community considered central for writing articles about works of art. Aspects central when designing a similar project for Finland. We also photographed and flew drones around some of the artworks as the drone regulation in Finland is about to change and we wanted to take this opportunity. With the help of open sourced software these images were then used to create a 3D model of these historical pieces of art.

Together with Wikimedia Finland we met with the Society of Swedish Literature in Finland and discussed how their material could be uploaded and integrated in Wikipedia and it was agreed that Wikimedia Sverige would assist with some practical technical help regarding their batch uploads of new images.

On top of great discussions a concrete outcome was an outline of the basic content for a joint application for the Nordic Culture Fund. The aim of the project will be on documenting the archipelago around Åland with maps, photos, aerial imagery (with drones) and more.

All in all, it was great to get the opportunity to go visit our neighbours. Technology is great but some times a meeting face to face can really speed up the collaboration.

John Andersson, Jan Ainali, André Costa, Wikimedia Sverige


by John Andersson at July 28, 2015 01:30 PM

July 23, 2015

Wikimedia Sverige

Wikipedia i utbildning – från att konsumera till att producera kunskap

"Wikipedia i Utbildning" är vårt projekt för att utbilda och stötta lärare och elever inom skola och högre utbildning till att använda Wikipedia som pedagogiskt redskap och bidra till Wikipedias innehåll kopplat till den egna kursen.

Ett bra exempel på Wikipedia i utbildning finns i det här gästinlägget av Sofia Engvall som är bibliotekarie i Fingspångs kommun. Hon berättar om sin erfarenhet av att ha genomfört ett Wikipediaprojekt med en klass i årskurs ett på naturvetenskapsprogrammet på Nya Bergska, vårterminen 2015. 

Att skapa en Wikipediauppgift

George Hitchings and Gertrude Elion 1948
Nobelpristagarna Gertrude B. Elion och George Hitchings 1948.
Wellcome Library, London CC BY 4.0, via Wikimedia Commons

En av lärarna i det naturvetenskapliga arbetslaget berättade att hen ville göra ett projekt om kvinnliga fysiker. För att få ett bredare urval av personer att fördjupa sig i föreslog jag att vi skulle vidga det till kvinnliga naturvetare. Wikipedia är ofta en av de första källorna som elever använder vid projektarbeten och därför föreslog jag att en av uppgifterna i projektet skulle vara att eleverna skulle lägga till information till relevanta artiklar där de kunde se att luckor fanns i Wikipedias beskrivning av dessa forskare.

Utifrån Wikipedia-artikeln Women in Science gjorde jag ett urval om cirka 30-40 namn som kunde vara intressanta. Ungefär hälften var nobelpristagare och tidsspannet spände från slutet av 1800-talet och framåt.

I samråd med arbetslaget arbetade vi fram tidsplan och innehåll för projektet. De olika momenten i projektet var

  • ämnesfördjupning,
  • genusteori,
  • informationskompetens och
  • vetenskapligt skrivande.

Uppgiften till eleverna var att de skulle fördjupa sig i en forskare, skriva en artikel om henne, samt komplettera den befintliga artikeln på Wikipedia med information som kunde vara relevant att sprida. I och med att artikelmaterialet skulle hålla god Wikipedia-standard fick vi även in träning i att skriva källhänvisningar.

Så gjorde vi

Projektet introducerades för eleverna i form av en trestegsraket. Eleverna fick på egen hand lyssna på och reflektera över Agnes Wolds sommarprat om vetenskaplig forskning. I den gemensamma projektintroduktionen fick eleverna reflektera över genus innan de delades in i tre grupper om cirka fyra elever per grupp. Listan med forskarna sturkturerades kronologiskt och alla presenterades med en kort mening om ämnesområdet och om det fanns artiklar om dem på Wikipedia. Eleverna valde att fördjupa sig i kärnfysikern Lise Meitner, och de två nobelpristagarna Gertrude B Elion och Francoise Barré-Sinoussi.

Jag höll i undervisningen i källkritik, informationssökning och en introduktion till Wikipedia och Creative Commons. Jag satt med i de olika elevgrupperna och iakttog deras informationssökningsprocess för att hjälpa dem ställa relevanta frågor och utveckla tankegångar. Respektive lektionslärare hjälpte till med att svara på frågor om till exempel fackspråk och forskningsmetoder.

Parallellt med informationssökningsprocessen var eleverna ålagda att skriva loggbok över sin arbetsprocess. I loggboken skulle de bland annat dokumentera sina sökningar (sökord och källa) och reflektera över vilket material de hade valt att gå vidare med och vilket material de hade valt bort. De skulle motivera sina beslut konstruktivt (d.v.s ”Den var bra/dålig” var inte en godkänd motivering). Genom loggboken får jag inblick i hur eleverna tänker och om de har tillgodogjort sig min undervisning.

När jag lyssnade på eleverna märkte jag hur fort de kom in på att diskutera källkritik utifrån konkret material. Eftersom utgångspunkten var material på Wikipedia jämförde de olika artikelversioner med varandra och också hur de olika artiklarna skiljde sig åt beroende på språk. Vidare lärde de sig även att bedöma vilken sorts information som kan vara intressant för andra.

Vinsterna med Wikipediauppgiften

De källor eleverna använde var av god allmän standard. De använde seriösa webbplatser och reflekterade i vissa fall över forskaren som informationsproducent. De använde även böcker och forskarnas föreläsningar i informationssökningsprocessen.

Tanken med att göra eleverna till Wikipediaproducenter var inte bara för att visa att ”vem som helst” kan skriva på Wikipedia utan att det krävs en del jobb för att göra en bra artikel. Mot bakgrund av vilken grupp som utgör den allra största majoriteten bland Wikipedias skribenter, finns det en demokratiaspekt i åtanke med att låta eleverna publicera sig. Att skriva för ”vem som helst” ställer dessutom större krav på arbetet än när det bara görs för lärarens ögon, vilket gör att Wikipediauppgiften ger en stor pedagogisk vinst.

Wikipedia i utbildning

 Vill du veta mer om hur du kan delta i Wikipedia i utbildning? Hör av dig till utbildning(at)wikimedia.se


by Sara Mörtsell at July 23, 2015 12:50 PM

Wikidata – Snart på en meny nära dig

Logotypen för Wikidata Menu Challenge.

Ordspråket ”Äta bör man, annars dör man” har ni säkert hört. Att veta vad man äter är dock inte heller helt ointressant. Inte minst om du är vegan, har någon matallergi, av religiösa skäl inte vill äta vissa ingredienser eller bara är lite kräsmagad. När man är på resande fot kan det ofta vara lite krångligt att veta vad man beställer. Vi på Wikimedia Sverige gillar mat och resande och vi gillar öppna data och vi började spåna runt hur detta skulle kunna lösas. Det mynnade ut i projektet ”Restauranger och Wikidata 2015” där vi hoppades kunna visa på vad öppna data möjliggör i alla tänkbara branscher. Vi kunde förverkliga det hela tack vare stöd genom Vinnovas satsning på Nordic Open Data Week.

För ett par månader sedan initierat vi ett samarbete med matfestivalen Smaka på Stockholm och från dem fick vi 30 av restaurangmenyer i förväg. Ur menyerna plockade vi ut 300 olika ord och under tre veckor i maj genomförde vi tävlingen Wikidata Menu Challenge där volontärer från hela världen bjöds in till att översätta ingredienser, tillagningssätt och maträtter samt koppla ihop dem med lämpliga bilder respektive ljudinspelningar där modersmålstalare uttalar orden.

Statistiken före, under och efter Menu Challenge.

Allt detta arbete gjorde vi öppet och tillgängligt på webbplatsen Wikidata.org. Wikidata är en samling av strukturerad data som kan redigeras av både människor och datorer och som är lätt för datorer att förstå. Därmed kan den lätt inkluderas i olika produkter. Ett huvudfokus är så klart Wikipedia, men möjligheterna är enorma vilket var vad vi ville visa med det här projektet. Alla de här översättningarna och all media plockas nämligen automatiskt ut från Wikidata och paketerades om till trevliga flerspråkiga menyer.

Totalt redigerades de 300 objekten av 183 personer under tävlingen. De bidrog med ytterligare 4 700 översättningar tillagda på Wikidata, samt 102 bilder och 1 140 inspelningar av uttal. Totalt redigerades det 9 057 gånger, vilket kan jämföras med 493 gånger månaden innan. Hela 1 832 120 byte lades till under tävlingen. Eftersom arbete redan skett tidigare fanns totalt 19 274 översättningar på 349 olika språk och 284 av de 300 orden hade bilder kopplade till sig och nästan alla hade ljudinspelningar på åtminstone ett språk när vi började förevisa menyerna.

Vårt fina tält på Smaka på Stockholm.
Vårt fina tält på Smaka på Stockholm.

Parallellt med detta arbetade vi med att utveckla menyernas design, baserat på User:Denny ursprungliga design, samt göra det möjligt att visa både bilder och ljud. Vi hade god hjälp av Midas Nouwens som satte upp en design som både var tilltalande och enkel att använda samt Stefan Elfving och Arild Vågen som identifierade bakgrundsbilder att använda i menyerna. Torsdagen den 4 juni slog vi upp vårt tält på Smaka på Stockholm. Vi skulle komma att stå där i fyra dagar och hade laddat upp med mängder av broschyrer, planscher, pennor, klistermärken och mycket annat. På de deltagande restaurangernas tält hade vi satt upp QR-koder som länkade till deras översatta menyer. Utöver oss i personalen så deltog Jonatan Glad som volontär och vår praktikant Lydia Lindeberg-Lindvet med att ställa i ordning allt, ta bilder och fixa i ordning QR-koder m.m.

QR-koderna på restaurangerna sätts upp.

Samsung hade varit snälla nog att låna ut en hel hög med surfplattan Tab 4 åt oss på vilka vi kunde förevisa menyerna för besökarna och låta dem själva testa möjligheterna. Under de fyra dagarna passerade tusentals personer vårt tält. Att någon skulle stå där och prat om Wikipedia och Wikidata var inte vad folk förväntade sig och det fick folk att stanna till och höra sig för. Det faktum att vi inte var väntade blev i sig en dörröppnare. Det ledde även till att vi nådde grupper som vi vanligtvis missar. Vi förde mer än 220 samtal om öppna data och Wikimedias projekt och hur man kan bidra. Ett resultat vi är mycket nöjda med! Mottagandet var mycket gott och det ställdes mängder av frågor. Folk var imponerande och flera undrade om hur restaurangägare de kände kunde införa detta och hur de kunde översätta de ord som saknades på sina språk. En del personer stannade och pratade i en närmare en halvtimme. Vi fick en handfull nya medlemmar och även ett par utvecklare som kom förbi och som vill börja volontärarbeta med liknande projekt. Då allt material är öppna data, fritt innehåll eller fri programvara kan menyerna nu användas av andra restaurangägare som vill göra sina menyer mer lättförståeliga för turister med flera. Ta en titt du också och se om det passar för din verksamhet! Tillsammans kan vi med hjälp av öppna data göra resande ännu lite enklare och trevligare.

John Andersson, projektledare Wikimedia Sverige


English

Knowing what you stuff your face with is something a lot of people are interested in, especially if you are a vegan, have a food allergy, avoid some ingredients for religious reasons or if you are just a bit picky. However, when traveling it is often tricky to know what you are ordering. At Wikimedia Sverige we like food and traveling and we most certainly like open data. We started contemplating what we could do to make life a bit easier for the frequent flyer. What we ended up with was the project ”Restaurants and Wikidata 2015” where we hoped to show what open data can bring to all kind of different sectors. We were able to make it all happen thanks to Vinnova’s investment in the Nordic Open Data Week.

A couple of months ago we initiated a cooperation with the food fair Smaka på Stockholm (”Taste of Stockholm”) and from them we received 30 menus from participating restaurants in advance. From these menus we identified roughly 300 different food related terms and during three weeks in May we hosted the Wikidata Menu Challenge where volunteers from all over the world were invited to translate ingredients, cooking methods and dishes and pair them with appropriate images and sound recordings of native speakers pronouncing the words.

All this was done in the open and was accessible from the start through Wikidata.org. Wikidata is a collection of structured data that can be edited by computers and people alike. The knowledgebase is easy for computers to understand and therefore the information can easily be included in various products. A main focus is of course Wikipedia, but the possibilities are unlimited, which was what we wanted to show with this project. All these translations and all the media were then automatically pulled from Wikidata and repackaged into nice multilingual menus.

Overall 183 people edited the 300 items on Wikidata and added a whooping 4,700 translations, as well as 102 images and 1,140 recordings of pronunciations. In total there were 9,057 edits, which can be compared with 493 edits the month before. A full 1 832 120 bytes were added during the Challenge. Since the items had also been worked on prior to the Challenge a total of 19,274 translations in 349 languages existed by the time we started showing the menus at the food fair. Additionally 284 of the 300 items had images and almost all had audio recordings in at least one language.

In parallel with the challenge we also worked on developing the design of the menus, based on the initial design by User:Denny, and make it possible to display both images and sound on them. We had good help from Midas Nouwens who created a layout that was both appealing and easy to use as well as from Stefan Elfving and Arild Vågen who both helped with identifying images to use as backgrounds. Thursday, June 4, we opened up our tent at Smaka på Stockholm. We would stand there for four days and had loaded up with lots of brochures, posters, pens, stickers and more. On the tents of participating restaurants we had set up QR codes that linked to their translated menus. In addition to the staff Jonathan Glad participated as a volunteer and our intern Lydia Lindeberg-Lindvet helped to set everything in order, take photos, preparing QR codes, etc.

Samsung had been kind enough to lend us a bunch of Tab 4 tablets on which we could demonstrate the menus to visitors and allow them to try them out for themselves. During the four days, thousands of people passed by our tent. That someone would stand at the food fair and talk about Wikipedia and Wikidata was not what the visitors expected and their surprise made a lot of people stop and ask us what was going on. The fact that we were not expected was in itself an ice breaker. Thanks to this we could also reach groups that we usually don’t reach. Overall we had more than 220 conversations about open data and the Wikimedia projects, and how to contribute to these. A result we are very pleased with! The reception was very good and there were lots of questions. People were impressed with the menus and there were a few that knew restaurant owners that they thought would love to implement this. Others noticed that some words were not translated in thier language and wondered how they could help to complete them. Some people stopped and talked with us for close to half an hour. The chapter got a handful of new members and we even had a couple of developers who came past and wanted to start volunteering on similar projects. As all the material is open data, free-content or free software the menus can now be used by any other restaurant owners who want to make their menus more easily understandable for tourists and others.

Take a look and see if they would be a good addition to your business! With the help of open data we can make traveling even more easy and enjoyable together.

John Andersson, Project Manager Wikimedia Sverige


by John Andersson at July 23, 2015 12:23 PM

July 16, 2015

Wikimedia Sverige

Semestertider är fototider!

Detta är ett gästinlägg av användare Hangsna. Åsikter och kommentarer som nämns nedan reflekterar inte automatiskt åsikterna från Wikimedia Sverige.

Sjön Vitträsk på Ornö. Små vågor på vattnet, gran och tall i bakgrunden, himmel med några moln över skogen.
Sjön Vitträsk på Ornö i Stockholms skärgård. Foto: Hangsna, Licens: CC BY-SA 4.0

Nu när det är lite ledigt för många så finns det en stor möjlighet att förbättra Wikipedia genom att ta bilder och ladda upp. Många har en kamera med sig på semestern och har man inte det så har ändå nästan alla med sig en mobiltelefon med kamera. Med tekniken som hela tiden går framåt så tar även mobiltelefoner bilder som är tillräckligt bra för att visas upp i uppslagsverket. Man säger ju att en bild säger mer än tusen ord och det är många artiklar som helt enkelt inte kan visa vad det handlar om så länge det inte finns en bild.

Ett tips är därför att kolla upp om det finns några bilder som skulle kunna laddas upp till Wikimedia Commons för att sen användas på Wikipedia. Helt säkert finns det bilder i din omgivning eller vid ditt semestermål som skulle behöva tas. För att hitta dessa bilder så kan ett tips vara att utgå från kategorisystemet. Om du exempelvis ska på semester i Strängnäs med omnejd så kan man kika i ”Kategori:Strängnäs kommun” och strukturen ser likadan ut i de flesta kommuner. Där finns ”Kategori:Byggnader i Strängnäs kommun”. Högst upp i dessa kategorier finns en liten länk som lägger ut alla artiklar med koordinater på en karta (till exempel den här för byggnaderna i Strängnäs kommun) så att man se var artiklarna finns. Det är då lätt att kika på artiklarna om de skulle behöva någon bild och sen se var de ligger. En annan möjlighet är att kika i ”Lista över offentlig konst i Strängnäs kommun” som finns för de flesta kommuner och där säger ju verkligen en bild mer än tusen ord.

En annan kategori som oftast saknar bild är sjöarna, för att fortsätta på samma spår se exempelvis ”Kategori:insjöar i Strängnäs kommun”. Även här kan man se alla sjöarna på karta så att man hitta de som är i närheten. När vi nu även talar om semester, vem vill inte besöka en trevlig sjö där man kan kombinera picknick med ett dopp och att förbättra Wikipedia?

Vill man fotografera mer och hitta en mängd objekt kan man med fördel söka bland fornminnena. Om vi fortsätter exemplet med Strängnäs så hittas dessa i ”Kategori:Fornminnen i Strängnäs kommun”. Även dessa listor går att visa med koordinater och här finns en väldigt smart funktion för bilder. Man kan nämligen klicka på en länk i högerkanten på varje rad och få upp ett uppladdningsformulär på Wikimedia Commons där allt redan är ifyllt. Ett mycket praktiskt sätt att se till att allt blir som det ska.

Jag hoppas att sommaren resulterar i att fler av våra artiklar får nya bilder. Själv har jag under semestern sett till att alla sjöar på ön Ornö nu har en bild. Det var trevliga utflykter till både lättillgängliga och mindre lättillgängliga sjöar. Jag hade även tänkt ta kort på några bronsåldersgravar till listan över fornminnen. Dessa finns i vad som brukar vara en fårhage, dock var det inte tillfälle att göra det denna gång, se bilden nedan…

Grind med en skylt som varnar för tjur i hagen.
Varning för tjur i hagen! Foto: Hangsna, Licens: CC BY-SA 4.0

by Axel Pettersson at July 16, 2015 03:28 AM

June 25, 2015

Wikimedia Sverige

Wikipedia i utbildning – en vårtermin med sprudlande aktivitet och nya verktyg

Nu när sommarloven har startat och det är dags att se tillbaka på vårterminen för Wikipedias utbildningsprogram som har haft en sprudlande aktivitet. Sammanlagt har hittills i år 135 gymnasieelever och högskolestudenter tagit del av utbildningsprogrammet på svenskspråkiga Wikipedia, genom att inom ramen för sin kurs redigera Wikipedia och bidra till fri kunskap samtidigt som lärandet pågår i klassrummet.

Art+Feminism Brussels 8th March 2015
Foto: Lfurter [CC BY-SA 4.0], via Wikimedia Commons

Elever berättar om hur häftigt det är att skriva för verkliga mottagare om de ämneskunskaper man utvecklar. Att göra det på Wikipedia ökar förståelsen för hur en av världens mest populära webbplatser fungerar och ger den viktiga träningen i källkritisk förståelse. Fem av kurser har gjort detta genom att sätta upp en egen kurssida på Wikipedia. Kurssidan är ett verktyg för att på ett enklare sätt hantera elevernas redigeringar och även kunna vara en samlingssida för kursupplägget och vad som gäller för uppgiften. Här är exempel på en sådan sida som en pedagog vid Högskolan Dalarna har skapat för sina studenter. Det bidrar också till att synliggöra kontexten som redigeringarna sker inom för Wikipedias övriga användare. Det är nu det första året vi ser detta verktyg användas i sin tänkta kontext och erfarenheterna av det är så klart värdefulla och vi ser fram emot att utfärda kursintruktörsrättigheter till fler pedagoger. Andra kurser har valt att inte sätta upp en kurssida, men ändå tagit del av den resurs som Wikimedia Sverige är för dem och på så sett deltagit i utbildningsprogrammet och vi strävar efter att ständigt sänka trösklarna för klasser att redigera Wikipedia.

webinar linköpingsuniversitet 12 mars 2015
Webinar med introduktion till Wikipediaredigering för studenterna på kursen i Ekologi och hälsa, Linnéuniversitetet. 12 mars 2015

Studenter behöver stöd från kunniga pedagoger, och även ikt-pedagoger, skolbibliotekarier och Wikipediaambassadörer har spelat en stor roll i vårens Wikipediaprojekt. Sedan tidigare finns Wikipedias träningsmodul för pedagoger och vi är nu i full färd med att sätta upp motsvarande träningsmodul för elever och studenter där vi samlar råd och instruktioner som förhoppningsvis blir en tillgänglig resurs som kommer att göra det ännu enklare för de kommande projekten inom utbildningsprogrammet.

Läs gärna mer om Wikipedias utbildningsprogram och till alla pedagoger som nu går i tankarna på att till hösten starta upp ett eget Wikipediaprojekt i sin kurs vill jag bara säga – hör av dig! 

Sara Mörtsell, utbildningsansvarig Wikimedia Sverige


by Sara Mörtsell at June 25, 2015 01:37 PM

June 23, 2015

Wikimedia Sverige

Wikimedia Sverige i Almedalen 2015

Vi drar till Almedalen och bidrar till att fri kunskap hamnar på agendan. Varför är det ett viktigt arbete för föreningen? Vi känner att finns ett omättligt behov av mer kunskap om fri kunskap. Idag är det nämligen ingen självklarhet att det som produceras för offentliga medel blir fritt tillgängligt för alla medborgare och ett aktuellt exempel finns i förslaget från EU-parlamentet som, om det antas, begränsar panoramafriheten. I Almedalen samlas personer med kraft att påverka och är därför är det viktigt att vi är där med våra perspektiv.

Grön picnic (9209740372)
Foto: Miljöpartiet de gröna (Grön picnic) [CC BY 2.0], via Wikimedia Commons

Vi kommer att delta i två programpunkter. Under måndagen arrangerar Chalmers, ihop med Karolinska Institutet och Lunds Universitet, ett seminarium under titeln ”MOOCs och framtidens lärande” som berör frågor om hur digitalisering påverkar högre utbildning och vilka möjligheter MOOCs (Massive Open Online Courses) har för att sprida kunskap och högre utbildning globalt. I detta seminarium deltar vi i panelen med erfarenheterna som Wikimediarörelsen har av att framgångsrikt jobba för global spridning av fri kunskap genom våra olika projekt och fria licenser.

Under tisdagen bevakar vi två seminarium som Vetenskap och Allmänhet arrangerar i Ideella trädgården. Vi är sedan nyligen medlemmar i Vetenskap och Allmänhet och ämnena är kända för oss. Lunchseminariet ställer frågan: Hur får vi in civilsamhällets expertis i forskning och innovation? och arrangeras med Vinnova som vi ju har fått många projektbidrag från. Senare under eftermiddagen blir det ett dialogseminarium ”Forskning i samverkan- dialog för framtiden” som ligger väldigt nära den verksamhet vi gör med ämnesexperter och universiteten.

Är det läge för en Wikifika i Visby? Hör av dig i så fall till @SaraMrtsell och @Jan_Ainali.


by Sara Mörtsell at June 23, 2015 01:01 PM

June 18, 2015

Wikimedia Sverige

Inför Wikimania 2015 – åker du?

Gruppfoto på deltagarna på Wikimania 2014 i London.

Wikimania är en årlig konferens runt fri kunskap och Wikimedias olika projekt. Där samlas volontärer och personal från hela världen för att lära av varandra, informera om kommande projekt och förändringar, enas om gemensamma strategier för att få synergieffekter och för att bygga upp sina nätverk. Konferensen flyttar runt till olika länder varje år och 2015 äger den rum i Mexico City.

Wikimania är en möjlighet för nya projekt att snabbt komma igång då de flesta med nödvändig kompetens från Wikimedia Foundation finns på plats och diskussioner lätt kan föras. Wikimedia Sverige har flera projekt där en direkt involvering av Wikimedia Foundation och av andra Wikimedia-föreningar är nödvändiga eller kan lägga till en värdefull extra dimension.

Föreningen har fått ett flertal projekt beviljade av externa finansiärer där just projektrelaterade diskussioner med utvecklare och internationella experter på bland annat Wikidata är centrala för måluppfyllelsen. Genom dessa externa medel har vi möjlighet att skicka personal för att delta även i år. Det är något vi är väldigt glada över och som vi mycket ser fram emot!

Extra spännande blir det då vi hoppas att föreningen skall kunna lägga fram ett kvalitativt förslag för att anordna Wikimania 2017 eller 2018 i Sverige.

Ska du delta på Wikimania i år? Hör av dig i så fall så kan vi koordinera resandet!


by John Andersson at June 18, 2015 02:57 PM

May 28, 2015

Wikimedia Sverige

Jakten på Pandor

Detta är ett gästinlägg av användare Hangsna. Åsikter och kommentarer som nämns nedan reflekterar inte automatiskt åsikterna från Wikimedia Sverige.

Bild på skulpturen Flicka med snäcka.
Flicka med snäcka av okänd konstnär. Foto: Hangsna, Licens: CC BY-SA 4.0

Jag fick möjlighet att låna ett proffsobjektiv från Wikimedia Sverige. Syftet var att fotografera offentliga konstverk i Strängnäs kommun. Resultatet blev (i alla fall kvantitativt sett) nästan hundraprocentigt. (Kvalitén lämnar jag åt andra att bedöma, så här finns alla bilder.)  Så när som på verket ”Pandor” från 2007 av Thomas Karlsson som uppges finns på Stallarholmsskolan. Jag kunde inte hitta det och ett telefonsamtal till kommunen visade att de inte har helt koll på de verk som de har lånat ut till andra verksamheter. Kanske kan någon som arbetar på skolan ha mer information, men det var helgdag och ingen person där eller på telefon. Någon annan kanske vet något mer om det? Eller kanske rentav har tagit en bild på det?

Älg som springer upp på en väg.
Älg på Ornö. Foto: Hangsna, Licens: CC BY-SA 4.0

Objektivet fick även åka med ut till Ornö för att fotografera några sjöar där ute. Med en kombination av tur och att ställa klockan på lite väl tidigt lyckades jag till och med fånga en älg på bild. Det blev även en bild på öns bygdemuseum även om det inte hade öppnat för säsongen än.

Det är uppskattat att kunna låna högkvalitativ utrustning från Wikimedia Sverige. Att teknikpoolen finns gör att många olika personer kan ta bilder i sitt närområde samtidigt som dessa wikipedianer slipper få stora hål i plånboken av att köpa så fin utrustning.

Uppdatering några dagar senare:

Efter att ha pingat Strängnäs kommun på twitter svarade dom lite förvånat att nog finns väl pandorna där dom alltid funnits vid förskolan, och dessutom i bibliotekskatalogen (om än inte för hemlån!). Skillnaden mellan förskola och skola är stor och stökig ibland, och ställer till det vid letande. Det är tur att pandorna är lokaliserade i alla fall, och om någon har vägarna förbi får ni gärna stanna till och passa på att ta några bilder så att listan över offentlig konst i Strängnäs blir komplett. /Axel


by Axel Pettersson at May 28, 2015 03:01 PM

May 27, 2015

Wikimedia Sverige

Wikipedias verklighet och betydelse i skolan

Detta är ett gästinlägg av Jonatan Svensson Glad (@JonatanGlad). Åsikter och kommentarer som nämns nedan reflekterar inte automatiskt åsikterna från Wikimedia Sverige.

Konstverket ”Læreren: Så kommer vi til det sjette Bud. Det springer vi over. Det forstår I ikke endnu . . . .” av Th. J. år 1901 via Wikimedia Commons. Släppt in i Public Domain (PD; allmän egendom) på grund av ålder.

Jag är elev på ett av Stockholms län mest sökta gymnasium. Jag är även skribent på Wikipedia. Detta gör att jag har ganska bra kunskaper om källkritik samt hur trovärdig informationen på Wikipedia olika sidor är. Därför oroar det mig att många lärare, i synnerhet på så kallade 1:1-skolor (där alla elever tilldelas egen dator), inte känner till hur Wikipedia redigeras, förutom att ”alla kan vandalisera det”. Lärare skall undervisa oss elever om att tänka mer kritiskt, trots att de själva inte riktigt vet hur källkritiskt tänkande redan används på internet och på webbplatser som Wikipedia. Elever blir chockade när jag visar hur snabbt klotter upptäcks och tas bort, samt att stora och kända uppslagsverk innehåller nästan lika många faktafel som Wikipedia. Trots att Wikipedia är det största uppslagsverket någonsin, och uppdateras hela tiden, och trots att Wikipedia citerar flera källor samt använder fotnoter, medan Nationalencyklopedin (NE) bara citerar en, eller möjligtvis två, gamla böcker. så händer det att lärare ber elever att inte använda Wikipedia och motiverar det med att webbplatsen inte är trovärdig.

”Wikipediaprojekt Nacka gymnasium” via Wikimedia Comons. Bild tagen av Axel Lundbäck på begäran av Gunnel Thydell. Licenserad under CC-By-SA 4.0.

”Wikipedia är inte perfekt, men det är fantastiskt.”
–Stefan Goettsch

Bilden till höger togs när vi på mitt gymnasium genomförde ett Wikipediaprojekt där läraren Gunnel Thydells elever redigerade varsin artikel i Wikipedia som en del av kursen i svenska 3. Förutom min hjälp hade eleverna också stöd av våra underbara bibliotekarier (t.v. och t.h. i bild). De kan verkligen hjälpa till med allt, från att leta fakta till råd om livet. Dessa personer är bland dem få i skolväsendet idag som vet vikten och betydelsen av fri tillgång till kunskap. Elever kan snabbt och enkelt ta reda på nästan all fakta, sekundär- och primärkällor de behöver från Wikipedia. Skulle en elev istället använt, säg NE, så finns det nästan ingen chans för eleven att dubbelkolla och verifiera informationen i artikeln, då det bara är ett fåtal referenser till en stor artikel. Ju snabbare lärare inser att elever kommer att använda Wikipedia, oavsett vad de blir tillsagda, desto snabbare kan Wikipedia bli förbättrat, eftersom lärare då också vänder sig till Wikipedia för att kontrollera och granska fakta i artiklarna. Det är enda sättet som de kan försäkra sig om att eleverna får rätt information, i stället för att säga att ”det står fel där”. Wikipedia är det första stället en elev söker fakta på, och så kommer det att förbli, åtminstone ett par år till. Som jag ser det finns två vägval en lärare kan göra:

  1. Naivt förbjuda Wikipedia i hopp om att elever inte kommer använda det.
  2. Inse att Wikipedia kommer användas och hjälpa till att förbättra Wikipedia, för att se till att eleverna får bra kunskaper.

”Wikipedia och skolan delar gemensamma värden, att lära sig är och ska vara roligt, lätt, socialt att du dessutom får rätta andra utan att fråga om lov […]. Det finns många skäl som borde tilltala fler lärare att vilja använda Wikipedia projektet är som skapat för oss som arbetar i skolan[.]”
Kristina Alexanderson (2010)

Till frågan om Wikipedias vara eller icke vara i skolan hör också diskussionen om det är så att läroböcker är bättre än internetbaserade källor. Här är det väldigt viktigt att tänka källkritiskt. Visst kanske en lärobok har faktakontrollerats är bokförlagets redaktion, men det är något som läsaren inte får reda på, eller insyn i. Oftast när läroböcker anger källhänvisningar anges alla i klump på en eller två sidor i slutet av boken, oftast i form av andra facklitterära böcker. När detta sker blir det svårare för eleven själv att kontrollera uppgifter och kritiskt granska en viss källa som förlaget hämtat informationen ifrån. Istället skapar detta en illusion av att allt som står i en lärobok automatiskt är sanning, och det förstärks när lärare säger åt oss elever att bara använda boken. När ingen annan informationskälla används, undermineras det källkritiska tänkandet. Om istället internetbaserade tjänster, så som Wikipedia, skulle användas, som anger källor och som tydligt visar all redigeringshistorik som varje artikel har, ger det läsaren möjligheten att efter eget huvud avgöra om informationen verkar trovärdig och på så sätt höjer detta läsarens källkritiska tänkande och därmed även förståelsen av innehållet.

Detta är en fråga som kommer att diskuteras allt mer de närmaste åren, då fler och fler skolor kommer att erbjuda eleverna datorer, och fler elever kommer att söka sig till internet för kunskap och information. Vad resultaten av detta kommer att leda till kan man bara fantisera om. Jag hoppas i alla fall att fler lärare börjar låta elever tänka källkritiskt på egen hand och undervisa om hur man tolkar källor, istället för att förbjuda betydelsefulla informationskällor.

Läs även ett tidigare blogginlägg om samma ämne från 2010 av Lennart Guldbrandsson.


by Jonatan Svensson Glad (Josve05a; @JonatanGlad) at May 27, 2015 12:20 PM

May 21, 2015

Wikimedia Sverige

Om schibboleth, förkortningar och förvirring

Även fast det bara är tre bokstäver från m till p i alfabetet ställer det både till förvirring och kräver en del förklaring när jag pratar om skillnaden mellan Wikimedia och Wikipedia. Som tur är har fantastiska Johan Jönsson skrivit om det så bra att jag klipper in det rakt av här.

 

On shibboleths, abbreviations and confusion. And Wikipedia. Mostly Wikipedia.

 

The Wikimedia Foundation is an American non-profit that owns and operates Wikipedia and other Wikimedia projects (Wiktionary, Wikimedia Commons, Wikiversity, Wikibooks and so on). Wikimedia Sweden is a Swedish non-profit that supports free knowledge, with a strong but not exclusive focus on Wikimedia projects. It’s one of the Wikimedia Foundation’s local chapters, but a legally independent entity.

 

In their relationship to Wikipedia, they are two very different beasts. The Wikimedia Foundation owns Wikipedia. It’s not involved in the day-to-day business of running the different language versions, which is done by the communities who edit them, but deals with much of e.g. the technical development, runs the servers, deals with fundraising and so on. Wikimedia Sweden is more of a supporter club, so to speak. It reaches out to get more people to edit, organises edit-a-thons, supports editors by trying to give them tools to write articles or lend them equipment to create better illustrations and so on. As an organisation, it has no voice in how Wikipedia is run (though the individuals involved might have in their capacity as Wikipedia editors, of course), at least no more than any other organisation that supports the Wikipedia project and has time and resources to spend on initiatives they think will make it better.

This means that ”Wikimedia” is something of a shibboleth. Those active in the Wikimedia movement will never or rarely use the term ”Wikimedia” as an abbreviation for the Wikimedia Foundation or Wikimedia Sweden, because they know it’s not obvious what they refer to. The Wikimedia movement, including the Foundation, all chapters, user groups, Wikimedia projects and everyone involved in editing them? The Wikimedia Foundation? A specific chapter? We specify: the Wikimedia movement, the Wikimedia Foundation, Wikimedia Sweden. We abbreviate in different ways: the WMF, WMSE.

 

(Likewise, most Wikipedia editors shudder internally every time someone refers to Wikipedia as ”Wiki”. A wiki is the technology used. It feels like referring to the BBC as ”Broadcasting Corporation” or to Girl Genius Online as ”Online”. If we need to abbreviate Wikipedia, it’s WP.)

 

So… Now you know why I look confused the next time you say something about ”Wikimedia”, which has happened a lot over the last few weeks: I always need to do a quick mental calculation and figure out what you actually meant.

Så… Nu har jag ett bra ställe att hänvisa till nästa gång nån skriver Wikipedia men menar Wikimedia, eller skriver Wiki och menar svenskspråkiga Wikipedia.

 

 


by Axel Pettersson at May 21, 2015 12:58 PM

May 07, 2015

Wikimedia Norge

Ny praktikant fra HiOA hos Wikimedia Norge

Skrevet av Johan A. S. Jørgensen, praktikant i Wikimedia Norge i mai 2015

bilde-7

Johan A. S. Jørgensen

Som en del av bachelorgraden i bibliotek- og informasjonsvitenskap ved Høyskolen i Oslo og Akershus, har jeg praksisplass hos Wikimedia Norge i mai 2015. Jeg jobber med mitt lille forskningsprosjekt som belyser bibliotekarer og deres bruk av Wikipedia i jobbsammenheng. Gjennom intervjuer med bibliotekarer fra ulike typer bibliotek og med forskjellig fagbakgrunn, prøver jeg å finne et mønster i hvordan disse anvender Wikipedia. Jeg undersøker også likheter og forskjeller i hvordan informantene oppfatter Wikipedia som et verktøy i sin jobb.

Prosjektet er underveis og skal være ferdig i starten av juni. Jeg har ett år igjen av utdannelsen, og ser frem til en jobb der min fagbakgrunn kan brukes i mange sammenhenger.

by Astrid Carlsen at May 07, 2015 09:49 AM

Wikimedia Sverige

Det bubblar om Wikidata

Det nyaste projektet i Wikimediafamiljen, Wikidata, är inne på sitt tredje år och just nu i ett skede av kraftiga och spännande förändringar. Exempelvis löstes för två veckor sedan den ursprungliga frågan för Wikidata: en automatiskt skapad lista över kvinnor som borgmästare sorterat efter storleken på staden som de styr i. Visserligen gjordes det med ett externt verktyg, frågefunktionen på själva Wikidata är fortfarande under utveckling, men eftersom all data är fritt åtkomlig är sådan innovation och problemlösning möjlig.

Nya projekt på gång

En stor nyhet är att föreningen i Vinnovas utlysning för Öppna data beviljades två ansökningar som direkt berör Wikidata (plus två som berör öppna data mer generellt och en om Humanitarian OpenStreetMap). Till dessa kommer det att genomföras två olika tävlingar, Wikidata Visualization Challenge och Wikidata Menu Challenge.

Wikidata Visualization Challenge

Av Jan Ainali [CC0], via Wikimedia Commons
Denna tävling går ut på att visualisera Wikidata och tävlingen är väldigt öppen kring hur visualiseringen kan genomföras. Det är möjligt att arbeta med både hur Wikidata skapas eller med det data som finns där. Juryn uppmuntrar att koppla ihop detta med andra öppna dataset, och för vissa av priserna är det ett krav. Tävlingen pågår nu fram till och med den 1 juni. Läs mer på wvc.se.

Wikidata Menu Challenge

Av Offnfopt, modifications by Jan Ainali [CC0], via Wikimedia Commons
Denna tävling handlar att förbättra matrelaterade objekt (maträtter, ingredienser och tillagningsmetoder) på Wikidata med översättningar, bilder och uttal. Det är ett samarbete med matfestivalen Smaka på Stockholm och resultaten kommer att visas upp i interaktiva menyer där man kan se dem på många språk eller få bilder eller höra hur låter på olika språk. Tävlingen börjar vid midnatt, alltså 8 maj klockan 00:01 för att vara exakt, och håller på till 27 maj, läs mer om hur du deltar på tävlingssidan på Wikidata.

Redan pågående arbete i föreningen

Open Data for Academics - presentation
Av André Costa (Eget arbete) [CC BY-SA 4.0 ], via Wikimedia Commons
Utöver detta har föreningen redan ett pågående projekt om kunskapspridning om öppna data och fria licenser, också med stöd från Vinnova, där det börjar finnas en del användbara resultat. Det finns broschyrer (för GLAM och forskare), en del presentationer (Introduktion samt Wikidata och Open Access) och också en video.

Vad mer händer?

Som avslutning kan nämnas att de sista stegen nu tas mot att möjliggöra fullständig datahämtning från Wikidata till Wikipedia. Det innebär att vi inom snar framtid kommer att ha innehållet i infoboxarna populerade med data från Wikidata, vilket gör att de kommer att vara bättre uppdaterade på samtliga språkversioner. När det kommer igång på riktigt kommer troligen ytterligare skribenter att engagera sig i projektet och då blir kvaliteten snabbt bättre också. Det är en spännande tid som kommer och trots att det säkert kommer att finnas en del gupp i vägen så ser den ut att leda mot en ljus framtid.


by Jan Ainali at May 07, 2015 09:01 AM

April 27, 2015

Wikimedia Norge

Hvordan formidle historiene fra krigen?

By Riksarkivet (National Archives of Norway) (Flickr: Flukt, mottak og forlegninger) [Public domain], via Wikimedia Commons

By Riksarkivet (National Archives of Norway) (Flickr: Flukt, mottak og forlegninger) [Public domain], via Wikimedia Commons

Riksantikvaren, Riksarkivet og Wikimedia Norge inviterer til et to-dagers arrangement om formidling av krigens kulturarv. Bli inspirert gjennom andres erfaringer, og prøv ut digital formidling i praksis. Arrangementet er i Oslo den 3.–4. juni 2015 i Riksantikvarens lokaler i Oslo.

3. juni: Inspirasjonsseminar med ulike foredrag:

4. juni: Parallelle workshops i følgende formidlingskanaler:

  • Kulturminnesøk
  • Wikipedia og Lokalhistoriewiki
  • Digitalt fortalt

Det er mulig å delta en dag eller begge dagene. Seminaret er gratis og er åpent for alle! Påmelding innen 22. mai her. Programmet finner du her. Vel møtt!

by Astrid Carlsen at April 27, 2015 11:32 AM

Wikimedia Sverige

Wikimedianer i Bryssel navigerar genom EU:s processer


Av Diliff (Eget arbete) [CC BY-SA 3.0 eller GFDL], via Wikimedia Commons

EU:s institutioner producerar stora mängder förslag som kan påverka Wikimediaprojekt, och att följa dem alla är en utmaning.

EU-Kommissionen har satt skapandet av en digital inre marknad högt på agendan. Målet är att sätta fart på ekonomin genom reformer som öppnar upp europeiska digitala marknader för gränsöverskridande konkurrens. Flera av agendans beståndsdelar kan ha konkret inverkan på Wikimediaprojekt.

Många rapporter, strategidokument och förslag som rör nya internetregleringar cirkulerar, och för att försäkra sig om att ingening viktigt passerar obemärkt förbi har Wikimedia Sverige sammanställt en översikt. Syftet med översikten är att den ska inkludera alla pågående EU-processer som behöver granskas närmare.

Till skillnad från de politiska institutionerna i medlemsländerna är Bryssels institutioner ganska anonyma. Den uppmärksamhet som EU-politiken drar till sig är blygsam givet de maktbefogenheter som överförts till Bryssel de senaste decennierna. Vi har därför en benägenhet att missa viktiga lagstiftningsprocesser.

En europeisk nät-neutralitet, en ny dataskyddslag och ett omfattande reformpaket för upphovsrätten är några av de förändringar som i olika grad kan komma att påverka Wikimedia. Vilka frågor som vi lägger vår tid på ska helst avgöras av respektive frågas betydelse och på vår egen förmåga att påverka utfallet.

Varje EU-process som inkluderas i översikten beskrivs i tre avsnitt.

Det första avsnittet förklarar vad ämnet handlar om.

Det andra avsnittet ger en bild av var vi står just nu och hur situationen ser ut. Ett lagstiftningsförslags väg från tillkomst till färdig lag är lång och krokig. Ibland arbetar flera institutioner parallellt med samma förslag, och det händer att lagstiftning fastnar i maskineriet.

Det tredje avsnittet är en bedömning av förslagets potential att påverka Wikimedia-projekt.

I många fall är det långt i från uppenbart på vilket sätt ett förslag påverkar Wikimediarörelsen. Ett syfte med översikten är att ge underlag för prioriteringar, så att vi använder tid och resurser intelligent.

Vi vill uppmunra alla Wikimedianer att bidra till översikten genom redigeringar och genom synpunkter på diskussionssidan.


by karlsigfrid at April 27, 2015 08:54 AM

April 10, 2015

Wikimedia Sverige

Detta säger läsarna om Wikipedia – och om att (inte) bidra

Det här är ett gästinlägg av Björn Helgeson som skriver examensarbete på Wikipedia och jämställdhet.

Infografik - fördelning män & kvinnor på Svenska Wikipedia
Könsfördelning på svenskspråkiga Wikipedia. Av Björn Helgeson [CC BY-SA 4.0], via Wikimedia Commons
I mitt inlägg från januari berättade jag om mitt pågående examensarbete om jämställdheten på Wikipedia. Undersökningen bestod bland annat av en litteraturstudie, en databasundersökning och en enkät med 2700 svarande. Nu är arbetet avslutat och jag vill dela med mig av några av resultaten.

Det är svårt att veta exakt hur andelen kvinnor/män ser ut bland de som redigerar, men mina resultat tyder på att mellan 13-19% av de som redigerar svenskspråkiga Wikipedia är kvinnor. Min hypotes var att vi skulle vara märkbart bättre än engelska Wikipedia, som en liknande studie fann att bestå till över 87% av män. Om vi jämför Sverige med länder som USA eller Indien, som bidrar med många användare till engelskspråkiga Wikipedia, har vi i Sverige inte samma skillnad i internettillgång mellan män och kvinnor, inte heller mängden fritid skiljer sig åt lika mycket här. Resultaten är speciellt anmärkningsvärda med tanke på att kvinnor är i majoritet i andra internetgemenskaper där användare bidrar med eget material, så som Facebook och Instagram. Och dessutom visar en undersökning från SCB att Wikipedias stora grupp läsare består av i stort sett lika stora delar män och kvinnor. Helt klart är att obalansen mellan vem det är som trycker på “Redigera”-knappen är lika markant som problematisk.

Vad säger då läsarna om Wikipedia? Något jag särskilt ville fånga upp med enkäten var vilka förutfattade meningar läsarna har om Wikipedias gemenskap och ifall detta kunde hindra tillkomsten av nya användare. Fynden var mestadels positiva; de allra flesta uppfattade gemenskapen som välkomnande och icke-sexistisk. I den lilla grupp av läsare som inte höll med om detta var dock en överväldigande majoritet kvinnor. Många läsare hade intrycket av att det tar lång tid att sätta sig in i regler och policies, och att redigering är en konfliktfylld sysselsättning. Ännu fler hade dock uppfattningen att det är roligt att bidra med kunskap till en encyklopedi.

Något som också framkom var att mäns och kvinnors sätt att självskatta sin kompetens att redigera Wikipedia skiljer sig åt. 30% av läsarna uppgav nämligen att en anledning till att de inte var med och bidrog var att de inte tyckte sig ha tillräckligt kompetens och kvinnor uppgav i dubbel så stor utsträckning som män att alternativet “är inte tillräckligt kompetent” var en starkt bidragande faktor till att de inte redigerar.

Kolla gärna in min infografik som innehåller lite av resultaten från underökningen, i väntan på publikationen av hela rapporten på arbetet. Där diskuteras, förutom dessa resultat, Wikipedias bakgrund och koppling till programmerings- och datorvärlden, samt policies och skillnader i män och kvinnors kommunikationsstilar på internet.

Björn Helgeson, Medieteknikprogrammet, KTH


by Sara Mörtsell at April 10, 2015 07:00 AM

April 07, 2015

Wikimedia Norge

Wikipedia-akdemiet 2015 i Tromsø: program og påmelding

Wikimedia Norge og UiT Norges arktiske universitet inviterer til Wikipedia-akademiet 2015 i Tromsø 23.-24. april. Målet for Wikipedia-akademiet er å bringe sammen Wikipedia-skribenter, forskere og alle som er interessert i Wikipedia si rolle i det nye kunnskapssamfunnet. Konferansen vil ha to spor, ett der temaet er Wikipedia som det utvida biblioteket, og ett åpent spor for forsking på Wikipedia.

Programmet, med spennende bidrag fra inn- og utland, kan du lese her.

Wikipedia-akademiet er åpent for alle: påmelding

Vi deler ut inntil fem reisestipend (hvert på maks kr. 4000,-) som skal dekke reise og overnatting til personer som ikke bor i Tromsø, og som ikke disponerer over reisemidler fra arbeidsgiver e.l. Søknad skjer ved å skrive inn ei kort begrunnelse (maks 5000 tegn) i feltet «Reisestipend» i registreringsskjemaet.

Wikipedia-akademiet er en konferanseserie som blir holdt i flere land for å fremme forsking på Wikipedia, og for å belyse ulike aspekter ved Wikipedia og andre former for kollektiv tekstproduksjon.

Wikipedia-logo-nnVi sees i Tromsø!

by Astrid Carlsen at April 07, 2015 11:46 AM

March 23, 2015

Wikimedia Sverige

March 04, 2015

Wikimedia Norge

Nyansatt prosjektmedarbeider!

Til å jobbe med skrivekursene for kvinnelige studenter har vi nå fått med Åsa på laget! Åsa Paaske Guldbrandsen er til vanlig masterstudent i organisasjon, ledelse og arbeid ved Universitetet i Oslo, aktiv i Latin-Amerikagruppene, har masse erfaring fra konsert- og festivalarrangering – og mener Wikipedia er noe av det beste med internett!

Åsa skal jobbe med oss i Wikimedia når vi skal holde redigeringskurs for kvinnelige studenter.

Åsa skal jobbe med oss i Wikimedia når vi skal holde redigeringskurs for kvinnelige studenter.

Prosjektet Åsa skal jobbe sammen med oss på er kursene vi skal ha i Wikipedia-opplæring for kvinnelig studenter, hvor første kurs er allerede 12. mars sammen med Universitetsbiblioteket i Oslo. Åse skal være med som kursholder og organisator, og vi har stilt henne noen spørsmål om hennes forhold til Wikipedia:

– Hva synes du er flott med Wikipedia?

– Wikipedia er noe av det beste med internett! Jeg mener konspeter som Wikipedia er med på å bidra til gir økt sosial likhet, og en mer rettferdig fordeling av muligheter. Wikipedia sikrer både lik tilgang til kunnskap for alle (riktignok de med internett), og lik tilgang til å spre informasjon. Det geniale er at alle kan bidra, og alle kan redigere bidragene. På den måten sikres det at ikke kun én avsender får ha definisjonsmakten over sannheten.

I tillegg finnes det ikke noe filter for hva man kan skrive om. Det du ikke finner i skolebøker og historiebøker, kan du finne på Wikipedia!

– Hvorfor tenker du at kvinnelige studenter burde bli med på skrivekurs?

– Å sørge for et bredt spekter av avsendere, må være like viktig som å sikre tilgang for et bredt spekter av mottakere.  At nærmere nitti prosent av de som skriver på Wikipedia er menn, får konsekvenser for hvilke temaer som blir definert som viktige, og ikke minst hvordan de blir dekket. De senere årene har vi sett en økning i av kvinnelige studenter i høyere utdanning. Det er ingen grunn til at kvinner skal brenne inne med viktig akademisk og praktisk kunnskap, mens mangelfulle artikler ligger på nettet og skriker etter mer og bedre innhold. I alle fall ikke når det er så enkelt!

– Hva slags Wikipedia-artikler bruker du, helt ærlig, mest fritid på?

– Jeg søker på Wikipedia når jeg trenger å finne ut av noe raskt. Spesielt ofte bruker jeg Wikipedia parallelt med å lese pensum, for å sjekke definisjoner, oversettelser, konsepter, forfattere og lignende. I tillegg synes jeg det er nyttig å se på kildene som artikkelen refererer til. De er ofte veldig gode.

Ellers bruker jeg ærlig talt mye tid på å loke rundt på artikler, når jeg egentlig burde ha lest andre ting. Stikkordslenkene som sender deg videre til en ny artikkel, er direkte farlige. Plutselig har jeg brukt en time på å lese om noe helt annet enn det jeg begynte på. Om ikke annet blir man veldig god på å drepe diskusjoner.

Hvordan definerer og rangerer du for eksempel pukk, singel og blokk, og hva er et anemometer? Du veit aldri når du får bruk for det!

by Jorid Martinsen at March 04, 2015 01:52 PM

February 28, 2015

Wikimedia Norge

Gresset er grønnere i allmenningen! Wikimedia Commons-verksted 14. april på Nasjonalbiblioteket

 

Commons-logo-en

Skrevet av Lars Jynge Alvik, Nasjonalbiblioteket, Håkon M. Bjerkan, Riksantikvaren og Astrid Carlsen, Wikimedia Norge

For å dele data og informasjon fritt er det viktig å ha gode arenaer som gjør dette mulig. Et viktig initiativ her er Wikimedia Commons, en digital allmenning som inneholder over 20 millioner bilder til fri bruk. Mange forbinder Commons med Wikipedia, men bildene som er lastet opp til Commons er til fri bruk for alle. En god grunn til at flere burde benytte Commons som arena for deling!

Wikimedia Commons ble etablert i 2004, og hovedmålene er å være en database som gjør det enkelt å bruke frie bilder og andre medier på Wikipedia, og å være en åpen arena for deling og gjenbruk. Commons har i dag over 4,5 millioner registrerte brukere. Alle bilder som brukes på Wikipedia må lastes opp til Commons først. Bildene er merket med lisenser (Creative Commons-lisenser, merket Public Domain eller lignende), og informasjon om hvordan bildet kan brukes og krediteres er forklart under hvert bilde.

Commons-verksted!
Forvalter din institusjon en fotosamling som kan deles fritt? Den 14. april inviterer Nasjonalbiblioteket, Riksantikvaren og Wikimedia Norge til et Commons-verksted hos Nasjonalbiblioteket. Målet med samlingen er å dele erfaringer og jobbe praktisk med masseopplasting av bilder til Commons, og diskutere strategier rundt dette med å gjøre fotosamlinger tilgjengelige på Commons. Interessert? Meld deg på her!

Program
09.30: Kaffe
10.00: Velkommen og kort presentasjon
10.30: Gjennomgang av tekniske løsninger og verktøy for masseopplasting
11.30: Lunsj
12.15: Praktisk jobbing med egne datasett
15.00: Diskusjon rundt metadata, policy og strategier
15.30: Avslutning og vel hjem

Masseopplasting til Commons
Alle kan laste opp bilder til Commons, men når det blir snakk om større bildesamlinger og -arkiver dukker det gjerne opp en del spørsmål og utfordringer. Hva kan man laste opp, hvordan gjøres det enklest og best, og er det noen som kan hjelpe eller gi råd? Det er heldigvis en del institusjoner som har gjort seg noen erfaringer med dette. For hva har for eksempel Riksantikvaren, Nasjonalbiblioteket, Livrustkammaren, Det Kongelige Bibliotek, Rijksmuseum Amsterdam og Deutsches Bundesarchiv til felles? Jo, de har lastet opp tusenvis av bilder til Commons til fri bruk.

Commons_Growth

Statistikk over opplastinger. Michael F. Schönitzer [CC BY-SA 4.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0), Wikimedia Commons

Bli inspirert – se samlinger som er lastet opp til Wikimedia Commons:

Riksantikvaren

Nasjonalbiblioteket

Livrustkammaren

Det Kongelige Bibliotek

Rijksmuseum Amsterdam

Deutsches Bundesarchiv 

 

 

 

 

 

 

by Astrid Carlsen at February 28, 2015 10:47 AM

February 04, 2015

Wikimedia Norge

Wikipedia-kurs for kvinnelige studenter

"Lesser Ury Frau am Schreibtisch 1898" by Lesser Ury - none. Licensed under Public Domain via Wikimedia Commons - http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Lesser_Ury_Frau_am_Schreibtisch_1898.jpg#mediaviewer/File:Lesser_Ury_Frau_am_Schreibtisch_1898.jpg

«Lesser Ury Frau am Schreibtisch 1898» by Lesser Ury

I mars setter vi i Wikimedia Norge i gang med en kursserie vi tror blir ekstremt spennende, når vi sammen med bibliotekene ved ulike høyere utdannningsinstitusjoner skal ha kurs i Wikipedia-redigering for kvinnelige studenter.

En viktig satsing for Wikimedia Norge er å få flere kvinnelige bidragsytere på Wikipedia. Kun om lag ti prosent av de som skriver Wikipedia-artikler er kvinner, og vi tror at nettleksikonet kunne blitt mye bedre vi hadde flere kvinner som skrev. Og derfor gleder vi oss nå veldig til å sette i gang med en kursserie for kvinnelige studenter sammen med ulike institusjonsbibliotek. I første omgang skal vi ha kurs sammen med Universitetet i Oslo, Høgskolen i Oslo og Akershus og Universitetet i Bergen, men vi ser for oss at vi til høsten skal rekke å besøke en rekke byer og steder landet over!

Bibliotekene er for oss de perfekte samarbeidspartnerne. Ikke bare har de kunnskapsrike ansatte, de er også dyktige på kildekritikk og bryr seg om god forskningsformidling. Og for oss i Wikimedia Norge handler ikke dette prosjektet kun om å få flere kvinner til å skrive på Wikipedia, det er også vårt bidrag til få flere kvinnelige studenter til å vise frem hva de kan og få en større faglig selvtillit. For også innen den generelle forskningsformidlingen trengs det flere damer på banen!

Kursene vi skal holde vil gå over omtrent tre timer, med en innføring i kildekritikk og i Wikipedia-redigering, før det så blir skriveverksteder hvor alle som er tilstede får hjelp og tips underveis.

Datoene vi har satt for kurs før påske er følgende:

– Universitetet i Oslo: 12. og 18. mars
– Høgskolen i Oslo og Akershus: 17. og 19. mars
– Universitetet i Bergen: 25. mars

For oversikt og påmelding til de ulike kursene, gå inn på vår Eventbrite-profil. De som ønsker er selvsagt velkomne til å være med på flere kurs, og selv om kursene er rettet mot kvinnelige studenter er også kvinnelige ansatte ved institusjonene hjertelig velkomne!

Så tusen takk til Fritt ord som har gitt oss midler til gjennomføring av dette prosjektet, og så håper vi å se mange på kurs sammen med oss og bibliotekene!

by Jorid Martinsen at February 04, 2015 10:52 AM

January 12, 2015

Wikimedia Norge

Call for Papers till Wikipedia-akademiet 2015

PÅMINNELSE!
I samband med Wikipedia-akademiet 2015 minner vi om at Wikimedia Norge og UiT Norges arktiske universitet inviterer alle til å sende inn vitenskaplige foredrag om ulike aspekter ved Wikipedia. Frist for deltakelse i denne call for papers er 1. februar.

Etter konferansen er målet at foredragene skal bli utgitt i artikkelform som temanummer i et fagfellevurdert tidsskrift.

Hovedtema for konferansen som skjer 23.-24. april i Tromsø er «Wikipedia som det utvida bibliotek»

Wikipedia-akademiet er en konferanseserie som blir holdt i flere land for å fremme forsking på Wikipedia, og for å belyse ulike aspekter ved Wikipedia og andre former for kollektiv tekstproduksjon. Det er første gang for Tromsø å være vertby for akademiet, som tidligere har blitt avholdt 4 ganger i Norge.

Flere gode ideer på hva man kan skrive foredrag om, samt mer informasjon finnes her: http://site.uit.no/wiki/wa15/

 

TromsoBrygge

(Bilde på Tromsø brygge fra Commons)

by Astrid Carlsen at January 12, 2015 11:29 AM

March 10, 2013

Calandrella

Befria kunskapen!

Wikimedia Sveriges årsmöte 2013. De som står upp på bilden utgör den nya styrelsen, som vi valde för 10 (sic!) minuter sedan. Leve det!

Wikimedia Sveriges årsmöte 2013. De som står upp på bilden utgör den nya styrelsen, som vi valde för 10 (sic!) minuter sedan. Leve det!

Just nu pågår Wikimedia Sveriges årsmöte! Fantastiskt trevligt att träffa alla gamla och nya vänner, få höra om allt underbart som skett under året i föreningen och att överhuvudtaget få delta på ett årsmöte (för mig som föreningsbyråkrat).

Men vad är Wikimedia Sverige?

Wikimedia Sverige är en ideell förening som arbetar för att främja utvecklingen av, spridningen av och förståelsen för fri kunskap. Konkret handlar det om att gynna den fria encyklopedin Wikipedia, den fria mediedatabasen Wikimedia Commons, den fria ordboken Wiktionary och massor av andra liknande projekt, som formellt drivs av Wikimedia Foundation men uteslutande utvecklas och skapas av dess användare. Svärmen – massor av o-organiserade ideella entusiaster över hela världen – samarbetar på nätet i dessa projekt för att helt informellt göra världen till en bättre plats, utan någon förenings inblandning.

Men ibland behövs hjälp, när juridiken står i vägen, när etablerade kunskapsinstitutioner som museer, skolor, universitet och bibliotek inte själva inser vikten av att de bidrar eller när enskilda entusiaster inte har resurser nog att ordna större projekt. Då kliver Wikimedia Sverige in!

Så vad hände på årsmötet?

Vi fick höra om vad styrelsen (inklusive dess underbara – och fotokunniga – ordförande), de anställda och framför allt massor av ideella eldsjälar (som förstås ofta ingår i styrelsen) gjort under året för utvecklandet och spridningen av fri kultur och kunskap. Och det är inte lite! Här kommer ett axplock av mina favorit-resultat från 2012:

  • Finansieringen av 14 så kallade Gemenskapens projekt där de ideella o-organiserade människorna på t.ex. Wikipedia fått söka om pengar till bra grejer. Bland annat har Wikimedia Sverige bidragit till arrangemanget av fotosafaris där nämnda ideella eldsjälar träffas för att tillsammans fotografera ett visst område och sedan sprida bilderna till näts, teknologi för inscanning av gamla böcker till Wikisource
  • Samarbetsavtal mellan Centralmuseernas samarbetsråd och Wikimedia Sverige, för att engagera museer i spridningen av den fria kunskapen. De har ofta varit bakbundna av lagstiftning – eller kanske snarare av en förlegad tolkning av lagstiftning – som gjort att de inte trott sig kunna sprida sitt material som de vill. Men Wikimedia Sverige har nu tagit fram en handbok, Kulturskatter på nätet, som förklarar för museer, arkiv och bibliotek hur de kan digitalisera sina samlingar – något de måste göra för att överleva. Tävlingen Upp till bevis, lanserad i samband med boken, ledde till att bl.a. Kungliga biblioteket och Nordiska museet laddat upp bilder fritt för allmänheten att använda, remixa och sprida. Och så sent som i tisdags berättade Livrustkammaren, Skolklosters slott och Hallwylska muset att deras 40 000 bilder läggs upp fritt på nätet (efter att Wikimedia Sverige i samarbete med dem ordnat en fashionabel fotosafari). Vi arbetar  också på att fotografera och sprida offentlig konst. Bara det faktum att årsmötet idag hålls på Arkitekturmuseet är mycket talande för de fantastiska framgångarna. Leve det!
  • Hundratals Quality Images och flera Featured Pictures till Wikimedia Commons tack vare att man skapat en högklassig teknikpool alla fått låna ur. Vill du fota, filma eller ta upp ljud från något (t.ex. en stor demonstration, en föreningsaktivitet, en fågelguidning eller egentligen vad som helst) som är relevant för Wikipedia, Commons eller något annat av våra projekt? Låna gratis från vårt helt nya kontor på Hantverkargatan i Stockholm!

Dessutom har vi fått en riktigt ordentlig organisation, med en rejäl ökning av antalet anställda, goda kontakter etablerade med många myndigheter (t.ex. två EU-projekt genomförda), samt en fungerande, effektiv ekonomi med massor av bidrag från allehanda håll. Sådant märks inte så mycket utåt – men indirekt är det givetvis avgörande för föreningens framtida fantastiska funktion för frihet för kunskap och kultur! Ett stort tack till alla er som engagerat er med det här! Jag lovar att framöver engagera mig mer i Wikimedia Sverige, när miljö- och medborgarrättskampen inte är lika akut.

”Vad har tejp, grafit och en grafentransistor med Wikimedia Sverige att göra?” Jo, denna bild har donerats av Nobelmuseet tack vare föreningens arbete! Vad denna bild har med fri kunskap att göra? Klicka här för att läsa Nobelmuseets vetenskapliga, vackra och verkligen underbara motivering!

Men framtiden då? Vad händer 2013 och framöver?

Extremt mycket coola grejer! Vi ska bland annat:

  • Påverka politiska partier så att de inser vikten av fri kunskap och kultur och god lagstiftning gällande detta, t.ex. gällande flygfotografering
  • Se till att ännu fler museer, bibliotek och arkiv släpper sina samlingar (som ofta är sammanställda medelst skattemedel) fritt för folket
  • Informera och engagera ämnesexperter, t.ex. universitetens forskare, så att de börjar bidra till Wikipedia

Och givetvis oerhört mycket mer! Konkreta mål för 2013 finns givetvis, antagna under årsmötet.

Det låter fantastiskt! Hur kan jag hjälpa till?

Det finns flera sätt!

  1. Gå med i föreningen! Det kostar bara 100 kronor, men ger dig fri tillgång till teknikpoolen (för sådant som främjar fri kunskap), ett fint nyhetsbrev månatligen samt – viktigast – kunskapen om att du stödjer fri kunskap.
  2. Engagera dig ideellt! Föreningen drivs ju förstås främst på ideell basis, så det finns mycket att göra om du vill bidra med tid, ork och energi! Oerhört kul.
  3. Skänk pengar! Det kan du också göra. Det är inte lika kul.

Årsmötet är över om någon timme. Då börjar verksamhetsåret. En ny styrelse under Mattias Blomgrens ledning är vald. En verksamhetsplan är antagen. En strategi har anammats. Nu kör vi! 

Riksdag och regering - några av de vi måste påverka för den fria kunskapens skull. Dessutom är detta fotografi ett lysande exempel på en bild som möjliggjorts tack vare Wikimedia Sveriges arbete - japp, såhär bra bilder har teknikpoolen skapat! Mer konkret har mästerfotografen Arild Vågen lånat en kamera, tagit bilden och släppt den fritt på Wikimedia Commons under den fria licensen CC-BY-SA 3.0. Vackert!

Riksdag och regering – några av de vi måste påverka för den fria kunskapens skull. Dessutom är detta fotografi ett lysande exempel på en bild som möjliggjorts tack vare Wikimedia Sveriges arbete – japp, såhär bra bilder har teknikpoolen skapat! Mer konkret har mästerfotografen Arild Vågen lånat en kamera, tagit bilden och släppt den frittWikimedia Commons under den fria licensen CC-BY-SA 3.0. Vackert!

Låt oss tillsammans se till att 2013 blir ett fantastiskt år för den fria kunskapen!

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,


by calandrella at March 10, 2013 10:13 AM

June 27, 2012

Calandrella

Wikipedia – samarbete bortom språkets barriärer

Nedanstående är krönikeartade reflektioner över Wikipedia, över språk, över samarbete och över arbetet för den fria kunskapen i stort. Dessa har ursprungligen publiceratsden blogg som tillhör Wikimedia Sverige, den ideella svenska förening som arbetar för fri kunskap i allmänhet och Wikimedia-projekt som Wikipedia i synnerhet. Kommentera gärna.

Babels torn. Målning av Pieter Bruegel d.ä.

Babels torn. Målning av Pieter Bruegel d.ä.

I begynnelsen, när världen var ung, var mänskligheten enad. Och mänskligheten talade ett och samma språk, och det var som att hela världen låg för deras fötter. Tämligen bokstavligen – de byggde ett torn, som kanske skulle kunna nå upp till himlen. Om nu Gud rättvist ville bestraffa människornas ohälsosamma hybris, eller var rädd att de skulle kunna hota honom i hans allsmäktighet, eller hade någon annan anledning till sina handlingar – det förtäljer inte den bibliska historien. Den konstaterar enbart att Gud ville stoppa bygget, och gjorde detta på ett sätt han fann tillämpligt: Gud splittrade människornas tungomål så att de olika människorna talade olika språk. Språkförbistringen gjorde att människorna inte längre kunde samarbeta, och tornet – som kom att döpas till Babels torn – blev ett slags symbol för språklig diversitet.

Babels torn kan tyckas mycket främmande i dagens moderna värld. Likväl finns åtminstone något korn av sanning i berättelsen, oavsett om språken nu skiljdes åt av en gudomlig varelse (vilket ligger utom vetenskapen) eller uppkom på ett mer naturligt vis (vilket stöds av vetenskapen). Förvisso är det så att språken i årtusenden skiljt olika människor från varandra och förhindrat effektiv kommunikation däremellan. Men nu, i Internet-åldern, med Google Translate och liknande verktyg, blir de gamla problemen alltmer förlegade. Nya öppningar för mellanmänskligt samarbete skapas, bortom språkets ofta betungande barriärer. Detta inlägg ska handla om just sådant samarbete, över ett av de projekt som förenar flest olika språktalare i världen: Wikipedia.

Världens mest mångspråkiga encyklopedi

Att Wikipedia är världens största encyklopedi och dessutom inget mindre än det kanske bästa uppslagsverk mänskligheten producerat, det visste nog du som läser denna blogg redan. Och du visste säkert redan att Wikipedia är flerspråkigt. Men något du kanske inte kände till är att Wikipedia inte bara finns på svenska och de stora världsspråken och några. Wikipedia finns förvisso på mängder av små, lokala språk. Totalt finns hela 285 olika språkversioner av Wikipedia, varav nästan alla, 275 stycken, är aktiva. 275! Jag kan inte tänka mig att något enskilt projekt i mänsklighetens historia har lyckats med konststycket att på ett blott drygt decennium mångfaldiga sig själv på så många olika språk.

Men alla 275 är förstås inte så omfattande som svenskspråkiga Wikipedia, den Wikipedia-upplaga de flesta av denna bloggs läsare torde vara mest vana vid. Språkversionerna varierar enormt i omfång, från den enorma engelskspråkiga Wikipedias närapå 4 000 000 (!) artiklar, till språkversioner som Wikipedia på tetum, med mer blygsamma 658 artiklar och ändå en rätt god potential med tanke på språkets ungefärliga 1 miljon talare. (En parentes i sammanhanget är att svenskspråkiga Wikipedia för ett par år sedan åkte ur topp tio, där vi – givet språkets förhållandevis mycket få antal talare; svenskan placerar sig någonstans runt 50:e plats på listan över världens språk efter antal talare – förvånansvärt länge lyckats ligga kvar.)

Med 275 olika språk finns onekligen en del att välja och vraka på. Men nu är det tyvärr så, att de allra flesta människor inte är polyglotter – de behärskar blott sitt modersmål och kanske något mer språk. Här i Sverige kan väl de flesta svenska och engelska flytande, och skolundervisningen ger alla möjligheten till att lära sig ett tredje språk. Likväl brukar svenska wikipedianer (vad jag känner till) nästan uteslutande skriva på svenskspråkiga och engelskspråkiga Wikipedia, sin förmåga att skriva på någon annan språkversion till trots. Vad beror detta på? Antagligen gammal vana. En ovilja att behöva fräscha upp sina gamla språkkunskaper från högstadiet för att bidra.

Att våga ta steget ut

Naturligtvis är det fullkomligt legitimt att redigera Wikipedia utan att någonsin sätta sin digitala fot i någon annan språkversion överhuvudtaget. Men av egen erfarenhet vet jag att steget ut ur det hemtama, vanliga, vardagliga svenska faktiskt kan vara mycket givande. Jag har dock ännu inte skrivit särskilt mycket på engelskspråkiga Wikipedia, och är kanske det bästa exemplet på en hemmastadd wikipedian som sorgligt nog inte vågat lämna hemspråket. Med detta i baktankarna, eller i alla fall i det undermedvetna, beslöt jag så iförrrgår för att göra slag i saken. Jag skulle lämna svenskspråkiga Wikipedias trygghet. Jag skulle till och med lämna engelskans relativt bekanta marker bakom mig. Jag skulle skriva min första artikel på spanskspråkiga Wikipedia.

Jan Arnald, en mästerlig författare tillika inspiratör för Wikipedia-redigering. Foto: Sara Arnald, CC-BY-SA 3.0.

Jan Arnald, en mästerlig författare tillika inspiratör för Wikipedia-redigering.
Foto: Sara Arnald, CC-BY-SA 3.0.

Det hela började egentligen inte i några funderingar över människors benägenhet att stanna på fast mark, språkligen. Men nog började det med språket, på sätt och vis. Det började med att jag under min gångna körtelfeber hade riktigt ordentligt tråkigt, var alldeles för sjuk för att redigera Wikipedia och därför sökte min tillflykt i litteraturens värld. Så jag försjönk i Arne Dahls (egentligen Jan Arnalds) underbara dekalog om A-gruppen, en fantastiskt serie om en grupp intellektuellt elitpoliser – tänk Sherlock Holmes gånger 8, och i det moderna Sverige – med oerhört väl utvecklade personligheter, spännande intriger och framför allt en förmåga att bruka det svenska språket jag aldrig sett maken till; Dahl fullkomligen briljerar med sitt språkbruk, han äger det.

Nå, nu ska jag inte komma för långt från ämnet. Så fort jag tillfrisknat började jag undersöka tillståndet på Wikipedias information om Dahl. Det var tämligen skralt. Visserligen hade vi en helt okej artikel om själva författaren på svenska, även om den brast i källhänvisning, men själva böckerna skildrades inte mer än med några meningar i författarens artikel. Mina vidare äventyr för att täcka denna lucka i svenskspråkiga Wikipedias i övrigt i nuläget ganska så fulla karta (kan man få för sig – i själva verket saknar vi ju åtminstone ungefär 88 procent av engelskspråkiga Wikipedias artiklar överhuvudtaget…) ska inte redovisas här, utan där hänvisar jag till min egen Wikipedia-dagbok.

Men inte bara svenskspråkiga Wikipedia saknade information om A-gruppen – spanskspråkiga Wikipedia hade ingen information alls om Arne Dahl/Jan Arnald. Inte en enda artikel! Den slutsatsen nådde jag efter att ha studerat interwikilänkarna i såväl svenskspråkiga som engelskspråkiga Wikipedias artiklar om författaren, och jag tror att jag testade att skriva in http://es.wikipedia.org/wiki/Jan_Arnald (alltså direktadressen till den eventuella artikeln om Jan Arnald på spanskspråkiga) i webbläsarfönstret, utan att få mer information än ”Denna artikel existerar inte.”, på spanska. Jan Arnald hade alltså ingen artikel på spanskspråkiga Wikipedia. Nu är jag ingen mästare på spanska, inte alls. Men jag har precis gått ut första gymnasieåret, och har läst spanska sedan sexan. Och med mitt spanskbetyg A i bakhuvudet, och vetskapen om att jag ändå brukar kunna tillgodogöra mig Wikipedia-artiklar på spanska, och framför allt medveten om att riktlinjen var djärv! är universell på alla Wikipedia-versioner, gjorde jag slag i saken.

Jag började skriva mitt livs första Wikipedia-artikel på spanska.

En artikels födelse

För att inte plåga encyklopedin med mina taffliga nybörjarförsök, och för att om möjligt kunna få språklig respons innan artikeln lades ut i encyklopedin, skapade jag en undersida till min användarsida som jag använde som plats för utkast till artikeln om Jan Arnald. Så började jag skriva. Jag kollade mycket på andra spanskspråkiga författarartiklar – för att få reda på såväl det tillämpliga artikelupplägget som den tillämpliga terminologin – och använde frekvent språkverktyg som Lexin, Google Translate och, allra mest, engelskspråkiga Wiktionary. (Det sistnämnda är alltså också ett wikiprojekt, som Wikipedia, fast med syftet att inte skriva en encyklopedi utan en ordbok med översättningar, etymologi etc. Just översättningar och böjningsformer för verb var vad jag var ute efter i mitt spanskspråkiga arbete, och Wiktionary fungerade som vanligt alldeles utmärkt för detta ändamål.)

Det var inte helt lätt, och tog lite tid, men snart nog hade jag producerat ett första utkast som jag var rätt nöjd med. Då söker jag efter ”Jan Arnald” på spanskspråkiga Wikipedia, och döm om min förvåning då den rätt awesome ”Menade du [närliggande namn]…?”-funktionen föreslår artikeln… Jan Arland?!?! Jag klickar mig in och finner fort en artikel som faktiskt behandlar rätt författare, men med fel namn. Suck! Felstavade namn! Vad ska jag nu göra? Hade jag skapat min artikel förgäves?

Gudskelov (på sätt och vis…) är artikeln om ”Arland” rätt kort, så min egen artikel är betydligt längre och kan i princip fullständigt ersätta den gamla rakt av. Men det orkar jag inte den kvällen. Då orkar jag bara fråga folk på svenskspråkiga Wikipedias IRC-kanal efter någon som kan flytta artikeln på spanskspråkiga Wikipedia (jag kunde inte själv eftersom jag inte var ”bekräftad användare”; för att kunna flytta sidor behöver man vara just en bekräftad användare, vilket man automatiskt blir efter 50 redigeringar – men jag hade inte gjort 50 redigeringar). Och ingen bekräftad användare på spanskspråkiga Wikipedia fanns i svenskspråkiga Wikipedias IRC-kanal.

Sök och du skall finna hjälp på Wikipedia

Så då flyttade jag lite våghalsigt till spanskspråkiga Wikipedias IRC-kanal och hittade många människor som gärna ville hjälpa mig där. Efter att ha uppgivit lite källor (de andra språkversionerna, Arnalds officiella webbplats) på att Arnald inte heter Arland ordnade wikipedianen Cesar Jared snabbt att artikeln blev flyttad. I samband med detta kommer jag också i kontakt med vederbörande över den privata chattfunktionen via IRC. Jag tackar så mycket för hjälpen, förklarar mitt ärende och Cesar Jared erbjuder sig då att kolla igenom mitt utkast till artikeln. Hen korrekturläser inledningen och gör en del förbättringar. En viss svårförståelig mening jag skrivit orsakar huvudbry, men vi lyckas gemensamt lösa saken över IRC.

Dagen därpå beslutar jag mig för att göra slag i saken. Min artikel om Jan Arnald ska in på spanskspråkiga Wikipedia. Så jag öppnar redigeringsrutan på den nu alltså korrekt namngivna artikeln, klistrar in min egen text högst upp ovan den gamla texten och för sedan metodiskt in samtliga uppgifter från gamla texten i min egen text, och passar då också på att delvis modifiera mitt eget språkbruk i enlighet med den gamla texten. Det går finfint.

Sedan, just när jag ska klicka Spara, eller rättare sagt Grabar la página, minns jag vad Cesar Jared frågade om igår över privat IRC: källor, dessa för Wikipedias läsare helt ovärderliga bevis på att man inte fabulerar fritt i artiklarna utan faktiskt har något (vettigt) på fötterna. Mitt utkast innehöll av lättja inga källor, men jag hade lovat att lägga in källorna senare, då jag skulle stöta på fler källor när jag gjorde klart min svenska artikel om A-gruppen-serien. Men så gaskade jag upp mig – nog kunde jag rätt enkelt hitta länkar nog för att källbelägga allt i den ändå inte jättelånga Arnald-artikeln jag skrivit! Så någon timme senare är artikeln fylld med hänvisningar till Arnalds egen webbplats, Arnalds Arne Dahl-webbplats, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter.

Jag är klar. Jag sparar.

Och skapar* min första spanskspråkiga Wikipedia-artikel någonsin.

*I själva verket visade sig artikeln ju redan finnas, så formellt skapade jag den inte – men å andra sidan hade jag skrivit mitt eget utkast från scratch, och den artikel som blev resultatet av min redigering var väsensskild från den gamla.

Traditionella kunskapssamlingar. Föga föränderliga. Foto: Tom Murphy VII, CC-BY-SA 3.0

Traditionella kunskapssamlingar. Föga föränderliga.
Foto: Tom Murphy VII, CC-BY-SA 3.0

Historien utan slut

Vore Wikipedia en vanlig encyklopedi, som Nationalencyklopedin, skulle historien så gott som ta slut här. När artikeln väl är publicerad är den ”klar”, och i den traditionella bokformen frusen, åtminstone fram tills tryckningen av nästa upplaga. Skillnaden kunde näppeligen vara större mot Wikipedias arbetssätt. Här har arbetet knappt börjat då jag lagt in mitt eget sjok i artikeln. Och just för att jag skrivit en artikel på ett språk jag inte till fullo behärskar, söker jag aktivt hjälp av andra wikipedianer för att kickstarta den massiva redigeringsprocess som undvikligen följer på varje bidrag till Wikipedia.

Nybörjare som jag är på den spanskspråkiga upplagan känner jag inte till om det finns något centralt be om hjälp-ställe, så jag går in på svenskspråkiga Wikipedias allmänna diskussionsplats Bybrunnen, klickar in mig på interwikilänken till spanskas bybrunn (som inte är en bybrunn utan ett café) och hittar direkt en länk betitlad Ayuda (som betyder hjälp), som uppenbarligen går till en sida där wikipedianer kan göra just vad jag var ute efter – be varandra om hjälp i skapandet av encyklopedin. Jag skapar sålunda ett nytt avsnitt för Arnald-artikeln och förklarar mitt ärende.

Inom två timmar har den för mig tidigare helt okända wikipedianen Camima hörsammat mitt rop på hjälp och hunnit med en rätt ordentlig språklig putsning av ”min” artikel. Jag vet inget alls om Camima, men vi är båda wikipedianer, så då jag mitt i alla goda förbättringar av texten Camima gjort upptäcker en korrigering som verkar bestå i ett missförstånd (den felaktiga uppfattningen att ”Svenska Deckarakademin” skulle vara ett deckarpris när de i själva verket är en institution som delar ut ett deckarpris) tackar jag så varmt för all hjälp och påtalar sedan misstaget på Camimas diskussionssida. En kvart senare hoppar ”nytt meddelande”-rutan upp, och Camima har svarat på min diskussionssida och dessutom redan fixat till formuleringen om Svenska Deckarakademin så den blev än bättre än den ursprungliga.

Senare på kvällen dyker en annan wikipedian upp, Shalbat, och bidrar ännu mer till Jan Arnald-artikelns grammatiska lyft. Shalbat visar sig vara författare till uppåt ett tjog Artículos buenos, det vill säga motsvarigheten till våra Bra artiklar, och denna skickliga författare tar sig alltså ändå tiden att hjälpa en nybörjare med föga kunskap om språket och språkversionen. Jag tackar naturligtvis även Shalbat för hens hjälp. Och så sent som imorse, när jag vaknade upp efter att ha låtit utkastet till detta blogginlägg vila under natten, har ytterligare en spanskspråkig wikipedian, som går under namnet Rondador, bidragit till artikeln, därtill med en uppmuntrande kommentar i redigeringskommentaren.

Vad leder då allt detta fram till?

Jag har inte berättat denna sanna historia om en artikels framväxt för att visa på något som på Wikipedia är extraordinärt eller särskilt speciellt. För det är det inte. Denna process – någon skapar en kort artikel under fel namn, en annan fixar till wikiformateringen, en tredje flyttar artikeln till korrekt titel, en fjärde lägger in en lång utökning med källor men taffligt språk, en fjärde, femte och en sjätte putsar till språkbruket och så vidare i all oändlighet – är hur Wikipedia fungerar. Om någon illasinnad person mot förmodan skulle byta ut hela artikeln om Jan Arnald mot ”Jag är BÄST, hihihi!” kommer den gamla versionen återkomma på i genomsnitt någon minut. ”Wikipedia doesn’t work in theory, only in practice” är en sådan där one-liner som uttrycker just hur Wikipedia faktiskt fungerar, rent konkret, alla abstrakta invändningar till trots. Och anledningen till att Wikipedia fungerar är något stort, och det jag anser vara det allra främsta hos Wikipedia.

Det allra främsta hos Wikipedia, menar jag, är inte de fantastiska artiklar som skapats, inte heller den hjälp encyklopedin givit miljontals studenter, inte ens det underbara mellanmänskligt samarbete detta globala projekt utgör. Det främsta är istället att Wikipedia, mer än någonting annat i mänsklighetens historia, utgör ett bevis på vad vi intuitivt egentligen vet: de flesta människor vill väl. Hade världen sett ut på ett annat sätt än detta hade Wikipedia oundvikligen fallerat; inget såpass öppet projekt skulle kunna fungera om mänskligheten i stort hade onda intentioner, eftersom projektet då skulle tas över av de illvilliga.

Men människor är goda, och Wikipedia fungerar, tack vare insatserna från miljontals fri- och välvilliga människor världen över. En sådan sentens är lätt att uttrycka utan vidare reflektion – det är bara att kolla på statistiken över skribenters aktivitet och geografiska fördelning för att verifiera dess giltighet – men jag har nu, när jag själv, personligen och högst konkret upplevt sanningen bakom dessa ord, fått en annan insikt i detta världsvida projekt, tack vare samarbetet med spanskspråkiga wikipedianer angående den nu rätt fina artikeln om Jan Arnald.

Dessa människor sitter alltså ofta på andra sidan jordklotet, har en bakgrund som antagligen skiljer sig tämligen rejält från min egen och talar ett språk jag knappt behärskar. Likväl lyckas vi på Wikipedia samarbeta utan några nämnvärda svårigheter – tack vare det vi har gemensamt. Det vi har gemensamt, det vi delar med alla wikipedianer världen över, är en vision, en bild av en framtid som är möjlig, en utopi där mänskligheten delar med sig av sin kunskap och vi alla når fullständig upplysning. Eller, för att uttrycka det med de tämligen famösa ord Jimbo Wales, Wikipedias grundare, yttrat:

Imagine a world in which every single person on the planet is given free access to the sum of all human knowledge. That’s what we’re doing.

Foto: code poet, CC-BY-NC-SA 2.0

Tänk dig en värld där varje människa på planeten har fri tillgång till mänsklighetens samlade kunskap. Det är det vi sysslar med.
Foto: code poet, cc-by-nc-sa 2.0

Tillsammans kan vi, genom fritt och öppet samarbete, åstadkomma den värld Wales beskrev så träffande. Vill du också vara med? Surfa in på svenskspråkiga Wikipedia, skapa ett konto och börja redigera. Så förverkligar vi denna vision. Tillsammans.

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)


by calandrella at June 27, 2012 10:29 PM

February 04, 2012

Calandrella

Hjälp Wikimedia Sverige befria kulturarvet!

I Sverige gäller upphovsrätten till ett visst verk under en upphovsmänniskas livstid och de 70 påföljande åren – sedan blir verken fria. Detta kan anses vara en orimligt lång tid, visst; och upphovsrätten bör förändras. Men det är ett lagstiftningsarbete som kräver riksdagsinträde innan vi kan ordna det. Vi kan inte ordna det nu, idag.

Vad vi däremot kan ordna nu, idag, det är att se till att det material som faktiskt har befriats från upphovsrätten också kommer allmänheten till godo. I nuläget finns kolossala mängder material som egentligen är fritt, men som i praktiken är oåtkomligt. Denna värdefulla kulturskatt finns nämligen spridd över hundratals institutioner inom den så kallade ABM-sektorn – arkiv, bibliotek och museer (på engelska kallas ABM-sektorn för GLAM: galleries, libraries, archives och museums). Trots att upphovsrätten gått ut, är den lika inlåst och ospridbar som någonsin ett av skivbolagen vaktat nyutgivet verk.

Men detta kan ändras. ABM-/GLAM-sektorn vill inte behålla kulturskatten bakom lås och bom, utan ABM brinner minst lika mycket som vi pirater för ett fritt kulturarv. Problemet är att de ibland inte känner sig riktigt bekväma med offentliggörandet av kulturen. Vem skulle inte göra det? Vi talar om institutioner som funnits sedan långt innan Internets födelse, som nu ska hantera dels en ny för många förvirrande teknik, dels en mycket svårgenomtränglig upphovsrättslagstiftning.

Det är här Wikimedia Sverige kommer in i bilden. Först kan en kortare presentation vara på sin plats: Wikimedia Sverige är en ideell förening som arbetar för att främja spridandet av fri kunskap; ”fri” som i fria licenser och yttrandefrihet, inte nödvändigtvis ”fri” som i gratis. Detta gör Wikimedia Sverige främst genom att stödja de olika Wikimediaprojekten, där Wikipedia, den fria encyklopedin, är den mest berömda. Flera andra Wikimediaprojekt finns: Wikimedia Commons, den fria fildatabasen, Wiktionary, den fria ordboken, och så vidare.

Nå, Wikimedia Sverige arbetar alltså för att främja spridningen av den fria kunskapen och den fria kulturen. Och vi har en situation där mängder av fri kunskap och fri kultur finns inlåsta på ABM-institutioner landet över. Slutsats: Wikimedia Sverige hjälper ABM-institutioner att befria sitt kulturarv!

Detta har föreningen ägnat sig åt ett par år, och lyckade samarbeten är till exempel det med Nordiska museet då museet beslutade sig för att lägga ut sina fria bilder (däribland fotografier tagna av Strindberg!) på Wikimedia Commons. Regionarkivet gjorde samma sak, och Riksantikvarieämbetet lägger upp sina bilder fritt på Flickr.

Dessa initiativ – som bara är några få av mängder av liknande projekt världen över – är utmärkta. Men det är ofta svårt att övertyga institutionerna om att släppa sitt material fritt, framförallt då en sammanställning av grundlig handledning och sakkunskap saknas. Just en sådan sammanställning skapas just nu av Wikimedia Sverige, och kan hittas på denna länk: Projekt GLAM-vitbok. Syftet är att samla all tillgänglig kunskap på området (och det handlar alltså nu om att offentliggöra sådant material som redan är fritt, inte om fortfarande upphovsrättsligt skyddade verk).

Piratpartiet är en stark försvarare av kunskapen och kulturen, och av att bevara och sprida vårt kulturarv. Om du vill göra en insats för dessa värden i praktiken – engagera dig i GLAM-vitboken! Ett möte arrangeras 24 februari i StockholmVi pirater har massor av expertkunskap inom detta område, och har därför mycket att bidra med.

Kopiera och sprid.

Foto: Tom Murphy VII, "Brighterorange" på Wikimedia Commons, CC-BY-SA 3.0.

Foto: Tom Murphy VII, "Brighterorange" på Wikimedia Commons, CC-BY-SA 3.0.

Foto: Tom Murphy VII, CC-BY-SA 3.0. Gamla fria biblioteksböcker som bör tillgängliggöras och spridas!

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)


by calandrella at February 04, 2012 09:16 PM

January 18, 2012

Calandrella

Skriv på för att stoppa SOPA!

Tidigare idag skrev jag om SOPA och PIPA, horribla censur-liknande lagförslag i USA. Redan har Internetprotesterna börjat ge resultat, men mer behövs. Nu vill jag bara berätta att gräsrotsrörelsen Avaaz skapat en namninsamling mot lagförslagen. Redan har 1,4 miljoner skrivit under. Gör det du med – och sprid länken!

Skriv på namninsamlingen!

Lite bakgrundsinfo från förra blogginlägget:

Nu hotas den grundläggande principen för Internets två- och flervägskommunikation – att alla ska kunna bidra och lägga  upp material. SOPA och PIPA, två amerikanska lagförslag, riskerar att leda till att sajter som tillåter användare att lägga upp material blir ansvariga för vad användarna länkar till. Detta är helt horribelt – för det första ska länkning till brottsligt material inte vara otillåtet, för det andra – och framförallt – ska sajterna inte behöva kontrollera vad användarna använder tjänsten till. Precis som Posten inte är ansvariga för vad folk använder deras tjänst till.

grund av detta stänger Wikipedia och flera andra sajter ned idag, för att visa hur nätet kanske blir om lagförslagen går igenom. Protesten är mycket stor, och har blivit väldigt uppmärksammad. Än mer.

För mer info, se: Wikipedias frågor och svar, Electronic Frontier Foundations artikel, och den förklarande artikeln  på Newsmill.

Tyvärr hotas det öppna Internet inte bara i USA. Även i EU föreslås liknande lagstiftning.

Detta är en oacceptabel inskränkning i yttrande- och informationsfriheten. Stoppa SOPA och PIPA – rädda det öppna Internet!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, pirat, medborgarrätt, frihet, lagstiftning, , , , , , , , , , , , , , , , , , , upphovsrätt, copyright, immaterialrätt, piratkopiering, kopiering, upphovsrättsbrott, fildelning, illegal fildelning, , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)


by calandrella at January 18, 2012 10:25 PM

Stoppa SOPA och PIPA – rädda det öppna Internet!

Internet är fantastiskt. Det gör att människor kan kommunicera med varandra och sprida information via (relativt) decentraliserade, öppna webbplatser – som Wikipedia, Facebook, Twitter och så vidare. Dessa sajter bygger på att användarna själva skapar materialet (i Wikipedias fall finns inte ens någon som bestämmer – användarna skapar sajten helt och hållet, utöver praktiskt serverarbete som sköts av en ideell stödförenings anställda).

Men nu hotas denna grundläggande princip för Internets två- och flervägskommunikation. SOPA och PIPA, två amerikanska lagförslag, riskerar att leda till att sajter som tillåter användare att lägga upp material blir ansvariga för vad användarna länkar till. Detta är helt horribelt – för det första ska länkning till brottsligt material inte vara otillåtet, för det andra – och framförallt – ska sajterna inte behöva kontrollera vad användarna använder tjänsten till. Precis som Posten inte är ansvariga för vad folk använder deras tjänst till.

grund av detta stänger Wikipedia och flera andra sajter ned idag, för att visa hur nätet kanske blir om lagförslagen går igenom. Protesten är mycket stor, och har blivit väldigt uppmärksammad.

För mer info, se: Wikipedias frågor och svar, Electronic Frontier Foundations artikel, och den förklarande artikeln  på Newsmill.

Tyvärr hotas det öppna Internet inte bara i USA. Även i EU föreslås liknande lagstiftning.

Detta är en oacceptabel inskränkning i yttrande- och informationsfriheten. Stoppa SOPA och PIPA – rädda det öppna Internet!

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, pirat, medborgarrätt, frihet, lagstiftning, , , , , , , , , , , , , , , , , , , upphovsrätt, copyright, immaterialrätt, piratkopiering, kopiering, upphovsrättsbrott, fildelning, illegal fildelning, , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)


by calandrella at January 18, 2012 04:31 PM

December 13, 2011

Laaknor

Hjelp Wikipedia ved å ta bilder i ditt nærmiljø!

Etter at Hans-Petter hadde et Wikipedia-prosjekt for å finne bilder som manglet i Oslo, hvor han lagde en KML-fil og satte opp Google Maps som en oversikt og arbeidsliste for alle som deltar, har jeg hatt lyst til å automatisere denne jobben litt. Siden jeg har lesetilgang til databasene til Wikipedia skulle det i utgangspunktet være lett å få hentet ut informasjon om alle kartkoordinatene, og hvorvidt artikkelen har noen bilder.

Prosjektet er nå endelig klar for offentligheten: Wikipedia-artikler som trenger bilder.

 

Jeg bruker følgende spørring mot wikipedia-databasen for no.wikipedia:

SELECT p.page_id,p.page_title,e.el_to,(SELECT COUNT(*) FROM imagelinks i WHERE i.il_from=p.page_id AND i.il_to NOT LIKE ‘%.svg’) AS antall FROM page p JOIN externallinks e ON p.page_id=e.el_from WHERE e.el_to LIKE ‘http://toolserver.org/~geohack/geohack.php%’ AND p.page_namespace=0  AND p.page_title NOT IN (‘Grunnlinje’) AND p.page_title NOT LIKE ‘Liste%’ AND page_title NOT LIKE ‘Tettsteder%’ LIMIT 0,20000

 

Jeg henter i utgangspunktet ut alle sider som lenker til http://toolserver.org/~geohack/geohack.php, siden det er lenken som brukes i malen Koord som brukes bl.a. for å formatere koordinater riktig. Trolig hadde det vært bedre å finne alle de artikler som bruker malen Koord/vis/tittel, siden det er denne som faktisk viser koordinatene øverst til høyre på artiklene, men det får bli til en senere anledning (det blir en mye tyngre SQL-spørring, som tar vesentlig lenger tid å kjøre).

For å kompensere for at jeg ikke bruker vis/tittel-malen, har jeg ekskludert alle artikler som begynner på «Liste» eller «Tettsteder», siden disse artiklene har ganske mange koordinater, uten at det behøver å være et bilde i artikkelen.

Når det gjelder bilder, så ekskluderer jeg bruk av SVG-bilder som «aktuelle» for at artikkelen har et bilde, siden dette ofte er kommunevåpen brukt i maler, eller kart over stedet – ingen av delene er gode representantive bilder for de forskjellige artiklene.

by Lars Åge Kamfjord at December 13, 2011 09:49 AM

August 03, 2011

Jon Harald Søby

Wikimania begynner i morgen

I morgen begynner Wikimania! I går og i dag har det vært «pre-conference», med forskjellige møter. Forsov meg med sju timer i går, men i dag har ting vært tipp-topp, med takfest og hele pakka. Kommer tilbake med mer seinere når jeg ikke er stuptrøtt.

by Jon Harald Søby (noreply@blogger.com) at August 03, 2011 09:26 PM

February 22, 2011

Palnatoke

What is it with these women and why is it a problem that they are not on Wikipedia?

There seems to be a gender gap on Wikipedia. As an editor, I see many more men than women, and that is also what we can estimate from surveys and the (few) people who identify their gender. Having very few visible women around leads to a male-dominated environment. Such an environment may be all fine in some contexts, but not when we are attempting to sum up “all human knowledge”. Some subjects are simply outside my knowledge sphere – I know that some women have menstrual pain, but I do simply not have enough insight in the issue to know how important that aspect is. That example may seem crass, but the point applies to most subjects: There are angles and nuances that just come more readily to women, and we need those, too.

by Ole at February 22, 2011 04:57 PM