Community survey: Wikimedia Diversity Conference 2020

13:45, Monday, 20 2020 January UTC

Riddu Riđđu, Eirin Roseneng [CC BY-SA (https://creativecommons.org/licenses/by-sa/2.0)]

Wikimedia Norge would like to organize a regional Wikimedia Diversity Conference in 2020 for Europe, with the hope of many other regional conferences on the same topic being held in the near future. The Wikimedia Diversity Conference 2020 will provide a meeting place for discussing, debating and generating recipes for change concerning diversity in the Wikimedia movement.  

We will be sharing more updates regarding a possible conference later in 2020. For now, we are working on drafting a grant proposal to the Wikimedia Foundation to support the conference. As part of the drafting the proposal, a Community Engagement Survey is crucial to understand what community members are expecting out of such conference. In that regard, Wikimedia Norge invite all those who are interested in the topic of diversity to take part in the survey

Please take the survey here before January 27 or copy and paste the URL below into your internet browser:

https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSdEaXc2AIaaFgKiQUWCDdnJKLd26KA8_DDQsyAqemXsH-wRyw/viewform

Participants: For a Wikimedia Diversity Conference 2020 we would like to invite participants who are decision-makers in the movement (volunteers, board or staff members of a Wikimedia affiliate) or highly engaged in projects about knowledge equity and diversity. The conference will be an opportunity for the participants to discuss solutions for implementation of the 2030 movement strategy on knowledge equity.

Innlegget Community survey: Wikimedia Diversity Conference 2020 dukket først opp på Wikimedia Norge.

Lukas Mezger – Wikimedia Sustainability Initiative

21:46, Tuesday, 17 2019 December UTC

English version below.

Följande intervju gjordes under Wikimania 2019 i Stockholm, Wikimedia-gemenskapens årliga konferens. De åsikter som uttrycks här nedan är personens egna. Den här konferensen är en plats för att berätta sina historier, utbyta idéer och möta nya och gamla vänner.

Wikimania 2019 organiserades av Wikimedia Foundation och arrangerades av Wikimedia Sverige. Den samlade hundratals wikimedianer från hela världen. Årets tema var: Starkare tillsammans: Wikimedia, fri kunskap och de Globala målen. 

Lukas Mezger – Wikimedia Sustainability Initiative

Lukas MezgerLukas Mezger, advokat, wikimedian, volontär och en av initiativtagarna till Wikimedia Sustainability Initiative. Foto: Gitta Wilén CC BY-SA 4.0. 

Lukas Mezger är wikipedian och medlem i Wikimedia Deutschland sedan 2005. Han är advokaten som startade Wikimedia Sustainability Initiative, ett initiativ för hållbarhetsarbete inom Wikimedia-rörelsen, tillsammans med Andrea Zanni från Wikimedia Italia. 

2014 tillfrågades Lukas Mezger om han var intresserad av att ingå i styrelsen för Wikimedia Deutschland. I och med det fick den ideella föreningen inte bara en mycket kompetent advokat, utan också en medlem med ett starkt engagemang inom miljöfrågor.

– De frågade mig om jag ville ingå i styrelsen då de letade efter någon som både är intresserad av det organisatoriska, såsom en advokat, och en erfaren wikimedian. Sedan september förra året har jag nu rollen som ordförande i styrelsen.

Wikipedia och fri kunskap är något som Lukas Mezger verkligen tror på. Han tycker att det är verkligt intressant, men att det tar mycket tid. När folk frågar honom varför han ägnar så mycket tid åt Wikimedia Deutschland och varför det är så viktigt för honom, berättar han att han har det med sig från sin uppväxt.

– När jag går och lägger mig på kvällen och tänker på vad jag har gjort under dagen, och känner att jag har uträttat något, då har det varit en bra dag. Att skriva en Wikipedia-artikel är en av de saker som ger mig den känslan, att jag gjort något bra den dagen.

Lukas Mezger tror att om fler människor har tillgång till mer kunskap kommer världen att bli en bättre plats. Folk blir inte nödvändigtvis bättre människor genom att ha mer kunskap, det finns mycket smarta människor som också är onda. Men om vårt samhälle har mer tillgång till mer kunskap kan vi fatta bättre beslut och ha bättre diskussioner.

– Till exempel, om människor har kunskap om klimatförändringarna och hur viktigt det är att vi agerar på dem, då kommer mänskligheten att ha en chans att överleva på den här planeten. Det är därför som jag gjort det här volontärarbetet inom hållbarhet.

”Den gröna killen”

Lukas hör hemma i det konservativa lägret, därför har han aldrig känt sig som en politiskt ”grön person”. Kanske har det att göra med att han har vuxit upp i Tyskland, att han är miljömedveten.

– Som en god medborgare i Tyskland källsorterar och återvinner du, släcker lyset när du lämnar rummet och så vidare. Jag har fått lära mig att mina egna handlingar för miljön spelar roll.

På grund av att Lukas har fokuserat på de globala hållbarhetsfrågorna inom Wikimedia-gemenskapen ses han numera som ”den gröna killen”. Han har aldrig tidigare varit en miljöaktivist, men det är han nu och det känns lite udda, berättar han.

– Jag undrade varför det inte var fler där ute i Wikiversum som kände det samma, att det här är viktigt. Det finns de som säger att fri kunskap är en sak och att miljön är en annan, men jag tycker att alla måste bidra och att Wikimedia-rörelsen ska gör vad de kan för miljön.

Grön energi

Lukas började med att titta på hur Wikimedia kan bidra till ett mer hållbart samhälle. Det var därför som han skapade Wikimedia Sustainability Initiative tillsammans med Andrea Zanni, tidigare ordförande för Wikimedia Italia. Andrea berättade för honom att om han vill uppnå något i den internationella gemenskapen måste han först skapa en sida på Wikimedias meta-wiki.

– Jag började fundera på hur aktivism fungerar. Jag tänkte att jag behövde en lista med namn på personer som stöttar hållbarhetsinitiativet för att kunna visa att gemenskapen bryr sig om de här frågorna. När jag vänder mig till beslutsfattarna på Wikimedia Foundation vill jag kunna visa dem att det inte bara är jag och Andrea, utan över 600 medlemmar i gemenskapen som stödjer det här.

Därefter valde Lukas att fokusera. Han valde ut tre frågor att kommunicera:

  1. Grön energi till driften av Wikimedias servrar.
  2. Möjlighet att delta på distans under Wikimedia-event.
  3. En hållbar investeringsstrategi för donationer gjorda till Wikimedia.

I Tyskland och i Sverige väljer alla som har ett miljömedvetande förnybar energi till sina hem. Wikimedia Deutschlands kontor har använt förnybar energi sedan länge. Det är möjligt på grund av hur marknaden är konstruerad. I Europa kan du välja att köpa el från en rad olika energibolag eftersom vi har en oreglerad marknad, så förhåller det sig överraskande nog inte i Amerika.

– I USA bestämmer hyresvärden, inte hyresgästen, vilken leverantör som elen ska köpas ifrån. För att få förnybar energi till Wikimedia Foundations kontor måste de alltså gå till ägaren av byggnaden.

Även om Wikipedia är den femte populäraste webbplatsen i världen, förbrukar den inte lika mycket energi som streamingtjänsterna Youtube och Netflix gör, då ett uppslagsverk mest bara innehåller text och små bilder.

– När vi kontaktar Equinix och CyrsOne, företagen som som driver våra servrar, vill de inte prata med oss för att vi är en för liten kund för dem. Vi skulle behöva flytta våra servrar till en annan leverantör, men problemet är att vi behöver den där snabba och pålitliga åtkomsten, just för att vi är världens femte största webbplats. Det är svårt för oss att hitta någon som kan erbjuda oss samma nivå på service och det skulle kosta oss mycket pengar att byta leverantör.

Deltagande på distans

Dessutom måste vi flyga mindre och tänka på vilken typ av inverkan gemenskapens konferenser har på miljön. En sak vi kan göra är att ge möjligheter till att delta på distans och att dela vår kunskap brett, genom att filma samtalen live och att spela in dem, tror han.

– Vi har ett starkt varumärke. Om vi är öppna med att vi har en miljöprofilering, kan vi vara ett föredöme för hela ekosystemet av öppen kunskap och skicka ett budskap till Silicon Valley. Det är viktigt att ta initiativet och att prata om det, vi kan vara ett exempel för andra.

En hållbar investeringsstrategi

Den tredje och sista saken som Lukas fokuserar på är investeringsdelen. Vårt arbete skulle vara lite meningslöst om vi inte hade en hållbar investeringsplan för Wikimedias donationsfond. Vi måste placera våra pengar på ett hållbart sätt, inte på företag som Shell, Exxon Mobil och BP, bland andra.

Hållbarhetsfokus i Wikimedias årsplan

Lukas och Andreas arbete har lönat sig. Nu finns det en medvetenhet om hållbarhet i Wikimedia Foundations årsplan. Det finns en vilja att undersöka vårt koldioxidavtryck och att skapa en färdplan för att minska vår miljöpåverkan.

– Det här gör mig glad. När saker är med i färdplanen kommer de också att skrivas in i årsplanen. Det kommer att avsättas pengar till det här och saker kommer att hända. Jag startade hållbarhetsinitiativet på Wikimania Mexico City 2015. Jag är mycket otålig, tillägger han.

Det här är Lukas Mezgers råd om hur du kan tänka som aktivist:

  1. Hitta dina allierade. Prata med folk, berätta inspirerande historier och hitta andra att jobba med.
  2. Fokusera. Ha en tydlig agenda om vad du vill göra. Lägg fram tydliga förslag.
  3. Fira dina framgångar. Klaga inte på saker som du inte har gjort, fira det som du har uppnått.

Om du är en registrerad Wikimedia-medlem kan du stödja the Sustainability Initiative.

Läs Carbon Footprint Report av Wikimedia Foundation: Wikimedia Foundation Sustainability Assessment and Carbon Footprint.

Logo: the Sustainability Initiative

Logotyp: Blinry CC BY-SA 4.0.

Relaterade länkar: 

Fler intervjuer gjorda under Wikimania 2019:

 

In English

 

The following interview was made during Wikimania 2019 in Stockholm, an annual conference for the Wikimedia community. The opinions expressed below are the person’s own. This conference is a place for telling stories, exchanging ideas and to meet new and old friends. 

Wikimania 2019 was organized by the Wikimedia Foundation and hosted by Wikimedia Sverige. It gathered hundreds of Wikimedians from around the world. This year’s themeThe theme this year was: Stronger together: Wikimedia, Free Knowledge and the Sustainable Development Goals.

Lukas Mezger – the Wikimedia Sustainability Initiative

Lukas MezgerLukas Mezger, lawyer, Wikimedian, volunteer, and one of the creators of the Sustainability Initiative. Photo: Gitta Wilén CC BY-SA 4.0.

Lukas Mezger, a Wikipedian and community member of Wikimedia Deutschland since 2005. He is the lawyer who started the Wikimedia Sustainability Initiative together with Andrea Zanni from Wikimedia Italia. 

Lukas Mezger was asked to join the board of Wikimedia Deutschland in 2014. By this choice they did not only get a highly competent lawyer, they also got a member engaged in environmental issues.

– They asked me to join because they were looking for someone interested in the organisational side – such as a lawyer – and also for an experienced Wikipedian, he says with a smile, and since last September he has served as the president of the board.

Wikipedia and free knowledge are things he really believes in. He thinks this is truly interesting, but it demands a lot of time. When people ask him why he devotes so much time to Wikimedia Deutschland and why it is so important to him, he tells them that he was raised this way.

– When I go to bed at night and think about the day, and if I feel that I have done some useful work today, it has been a good day. Writing a Wikipedia article is one of these things that gives me that feeling, that I have created something good today.

Lukas Mezger believes that if more people have access to more knowledge, the world will become a better place. Individuals do not necessarily become better people through having more knowledge, there are very smart evil people, but if our society has more access to more knowledge, we can make better decisions and have better discussions.

– For example if people know more about climate change and how important our actions against it are, then we will have a chance to survive as a human race on this planet. This is why I did this sustainability voluntary work.

“The green guy”

Lukas never felt like a “green person”, being politically conservative, but maybe growing up in Germany automatically makes you more environmentally aware.

– In Germany, as a good citizen, you put the waste into different bins, you do the recycling, you turn off the light when you leave the room, and things like that. I was taught that your own contribution to the environment matters.

By focusing on sustainability questions globally within the Wikimedia community, Lukas has now become “the green guy”. He has never been an environmental activist before, but now he is and it feels a bit strange, he says.

– I wondered why there were not other people out there in the Wikiverse that feel the same, that this is important. A lot of people say that free knowledge is one thing and the environment is another, but I think that everybody needs to do their part, and the Wikimedia movement has to do its part as well.

Green energy 

Lukas started by looking at the ways in which Wikimedia could contribute to a more sustainable society, and this is why he created the Sustainability Initiative together with Andrea Zanni, the ex-president of the Italian Wikimedia chapter. Andrea told him that if you want to achieve something in the international community you have to first create a page on the Wikimedia Meta Wiki.

– I started to think about how activism works. I thought that I needed to have a list of supporters to demonstrate that the community actually cares about this. When I go to the decision makers at the Wikimedia Foundation, I want to be able to show them that it is not just Andrea and me, it is over 600 community members supporting this.

The next thing Lukas decided to do was to focus, and that is why he chose three issues to communicate:

  1. Green energy for the Wikimedia servers.
  2. Remote participation at Wikimedia events.
  3. A sustainable investment strategy for the Wikimedia endowment.

In Germany and in Sweden, everybody who is environmentally conscious choses renewable energy to run their homes. The Wikimedia Deutschland office has already been running on renewable energy for a long time. This is possible because of the way the market is constructed. In Europe we can choose from different energy providers since we have a deregulated market, which surprisingly is not always the case in America.

– In the USA, the landlords decide on the electricity source, not the tenant. So for the Wikimedia Foundation offices, you have to go to the owner of the building to provide you with renewable energy.

Even though Wikipedia is the fifth most popular website in the world, it actually does not use a lot of energy like streaming services as Youtube and Netflix do, because the encyclopedia only contains text and small images.

– When we called Equinix and CyrusOne, the companies that run our servers, they did not want to talk to us because we are a too small client for them. We would need to move our servers to another provider, but the problem is that we need fast and reliable access, because we are the fifth most popular website. It will be difficult for us to find someone who can offer us the same level of service and it would cost us a lot of money to move to a different provider, Lukas explains.

Remote participation

Furthermore we need to fly less and think about what kind of impact our community conferences have on the environment. One thing is to provide possibilities for remote access and the second thing is to share our knowledge more widely by recording the talks, he thinks.

– We have this powerful brand. If we are public with our intention to have an environmental profile, this would set an example to the open knowledge ecosystem and send a message to the Silicon Valley. Doing something and talking about it as well is important, because we could set an example to others.

A sustainable investment strategy

The third and last thing that Lukas is focusing on is the investment part. Our work would be kind of pointless if we do not have a sustainable investment plan for the Wikimedia Endowment. We need to put our money where our mouth is, not with Shell, Exxon Mobil, and BP, for example.

Sustainability focus in the Wikimedia annual plan

Lukas’ and Andrea’s work has paid off, sustainable awareness is now in the Wikimedia Foundation’s annual plan. There is a will to look into our carbon footprint and create a roadmap for reducing our environmental impact.

– This makes me happy. Once things are in the roadmap, they will be in the annual plan, they will get founded and carried out. I started the Sustainability Initiative back at Wikimania Mexico City in 2015, I am very impatient, he adds.

This is Lukas Mezger’s advice on being an activist:

  1. Find allies. Talk to people, tell inspiring stories and find others to work with.
  2. Focus. Have a clear and distinct agenda about what you want to do. Make clear proposals.
  3. Celebrate. Do not complain about things you have not achieved, celebrate what you have done.

If you are a registered Wikimedia community member, you can support the Sustainability Initiative.

Read the Carbon Footprint Report by Wikimedia Foundation: Wikimedia Foundation Sustainability Assessment and Carbon Footprint.

Logo: the Sustainability Initiative

Logo: Blinry CC BY-SA 4.0

Related links: 

Interviews done during Wikimania 2019:

 

The post Lukas Mezger – Wikimedia Sustainability Initiative appeared first on Wikimedia Sverige.

English version below.

Följande intervju gjordes under Wikimania 2019 i Stockholm, Wikimedia-gemenskapens årliga konferens. De åsikter som uttrycks här nedan är personens egna. Den här konferensen är en plats för att berätta sina historier, utbyta idéer och möta nya och gamla vänner.

Wikimania 2019 organiserades av Wikimedia Foundation och arrangerades av Wikimedia Sverige. Den samlade hundratals wikimedianer från hela världen. Årets tema var: Starkare tillsammans: Wikimedia, fri kunskap och de Globala målen.

Anonym wikimedian i en öppen, kollaborativ och transparent kultur

Ett rött nyckelbandDen här wikimedianen bar detta röda nyckelband under användarkonferensen Wikimania 2019. Det var ett tecken som informerade om att det inte var ok att fotografera den här personen. Det här tecknet bärs vanligtvis av wikimedianer som vill vara anonyma och som vill ha sin online-identitet hemlig. Foto: Gitta Wilén CC BY-SA 4.0. Via Wikimedia Commons.

Wikimedia är en global gemenskap. Transparens är en nödvändighet och det som skapar förtroende för onlineuppslagsverket Wikipedia. Men hur går det ihop med anonymitet? Denna anonyma Wikimedian deltog i Wikimania 2019 – med stöd från Wikimedias gemenskap.

Det mesta av arbetet med våra Wikimedia-projekt kan göras online, så länge som vi har en internetuppkoppling. Men ibland behöver wikimedianer träffas, diskutera och arbeta tillsammans med projekten för öppen kunskap. För några av oss är den årliga resan till användarkonferensen Wikimania inte utan problem.

– Det här är den främsta utmaningen som vi står inför. Vi vill vara så transparenta som möjligt, men samtidigt, i ett land som mitt, är det mycket svårt att förklara vad Wikipedia står för, och varför vi har möjlighet att söka stipendier och få stöd från Wikimedia Foundation för att resa utomlands. Jag har fått frågor som: ”Arbetar du för dem? Om du arbetar för dem, vilken typ av tjänster tillhandahåller du?”

Denna anonyma wikimedian, som har startat en Wikipedia-användargrupp i sin region i Mellanöstern, skulle vilja vara öppen och berätta för alla om sitt ideella arbete för fri kunskap. Men det finns svårigheter med öppenhet i en kulturell kontext som inte omfattar konceptet globalt kollaborativt arbete online, särskilt med tanke på att de fysiska servrarna är baserade i USA

Flerspråkighet är en superkraft på Wikipedia

Deltagarna i användargruppen skriver på sex olika Wikipedia-språkversioner: kurdiska, arabiska, azeri, gilaki, mazanderani och luri. Det här är något som är gynnsamt för både Wikipedia som en encyklopedi och för minoritetsspråkens framtid. Språken är viktiga verktyg för kulturer, men det är ett känsligt ämne för regeringen.

– Vi erbjuder utbildning i hur man skriver på Wikipedia, eftersom det är ett bra verktyg för att bevara språk, både talade och skriftliga. Genom att du skriver och dokumenterar på ditt modersmål håller du det vid liv. Det här är något människor över hela världen kan vara med och bidra till.

Hen tycker att det är viktigt att öva på det språk som ens föräldrar talar. Wikipedia kan vara ett lärandeverktyg samtidigt som det ger dig en koppling till dina rötter, och din flerspråkighet gör att du kan översätta och tillgängliggöra artiklar från minoritetsspråkversionen till flera andra språk.

En utmaning att bidra till Wikipedia

För att de ska kunna träffas och redigera i en mindre grupp, cirka 30–50 personer, bygger den här användargruppen på förtroende och förståelsen för fri kunskap. Det är en utmaning för dem att vara publika, utan att utsätta någon för fara genom att avslöja användarnas online-identitet. Användargruppen har öppna skrivstugor. De önskar att de kunde vara publika på sociala media och bjuda in människor till sina tekniska workshoppar.

– Ett sätt för oss är att bjuda in representanter från regeringen att vara med på våra skrivstugor, för att visa dem hur det går till när vi samlas och skriver på Wikipedia. Vi är ett gäng nördar som gör nördiga saker, säger hen.

Även då öppenhet, inkludering och samarbete är det som möjliggör vårt wikiversum, betyder det här att du:

  • alltid ska respektera de restriktioner som finns för fotografering vid Wikimedia-konferenser och träffar
  • alltid ska tänka dig noga för innan du knyter en individ till ett användarnamn och offentliggör det
  • aldrig ska tagga en person och ett användarnamn på en bild, utan att först fråga om det är ok att göra det.

Det här är vad Wikipedia-gemenskapen skriver om integritet, anonymitet och om vikten att inte posta användares personliga information utan tillstånd (på engelska).

Att publicera en användares personliga information klassas som trakasserier, såvida inte personen frivilligt har lagt ut sin egen information eller länkar till sådan information på Wikipedia.

Länkar som berör anonymt deltagande i Wikimedia-projekt:

Relaterade länkar: 

Fler intervjuer gjorda under Wikimania 2019:

In English

 

The following interview was made during Wikimania 2019 in Stockholm, an annual conference for the Wikimedia community. The opinions expressed below are the person’s own. This conference is a place for telling stories, exchanging ideas and to meet new and old friends. 

Wikimania 2019 was organized by the Wikimedia Foundation and hosted by Wikimedia Sverige. It gathered hundreds of Wikimedians from around the world. The theme this year was: Stronger together: Wikimedia, Free Knowledge and the Sustainable Development Goals.

A red lanyardThis Wikimedian wore this red lanyard at the user conference Wikimania 2019. It was a sign that it is not ok to take photos of this pearson. It is usually worn by Wikimedians who need to remain anonymous, and who want to keep their online identity a secret. Photo: Gitta Wilén CC BY-SA 4.0. Via Wikimedia Commons.

Anonymous Wikimedian in an open, collaborative and transparent culture

Wikimedia is a global community. Transparency is a basic principle and what makes the online encyclopedia Wikipedia trustworthy. But what about anonymity? For some people in our movement it is a challenge to be public, even though it is possible to edit as an anonymous user on Wikipedia. This anonymous Wikimedian attended Wikimania 2019 – with support from the Wikimedia community.

Most of the work with our Wikimedia projects can be done online as long as you have an internet connection, but sometimes Wikimedians need to meet up, discuss and work collaborative with free knowledge projects. The yearly trip to the user conference Wikimania is not without difficulties for some of us.

– This is the key challenge that we are facing. We want to be transparent as much as possible, at the same time in a country like ours it is very difficult to explain about Wikipedia and why we are getting funded by Wikimedia Foundation to travel abroad. I have been asked questions like: “Do you work for them? If you work for them, what kind of service do you provide?”

This anonymous Wikimedian, who started a Wikimedia user group in his region in the Middle East, would like to be open and let everyone know about their volunteer work for free knowledge. But there are difficulties with openness in a cultural context that does not embrace the concept of global collaborative online work, especially since the physical servers are based in the USA.

Multilingualism is a super power on Wikipedia

People in their user group are editing in six different Wikipedia language versions: Kurdish, Arabic, Azeri, Gilaki, Mazanderani and Luri. This is something that is beneficial for both Wikipedia as a encyclopedia and the future of the minority languages. Every language is a key tool to a culture, but a sensitive subject for the government.

– We are providing education for editing Wikipedia, because it is a great tool to preserve languages, spoken and written. By writing and documenting in your native language you are keeping it alive. This is something people all over the world could contribute to.

This anonymous Wikimedian thinks it is important to practice the language spoken by one’s parents. Wikipedia can be a learning tool for you, at the same time as it provides connections to your roots. By being multilingual you are able to translate and to enable articles from the minority language versions into several languages.

A challenge to contribute to Wikipedia

To be able to get together and edit in a smaller group, about 30–50 people, this user group is building on trust and the understanding of free knowledge. For them it is a challenge to be public without endangering anyone by revealing someone’s online identity. The user group has open editathons and technical workshops, they would really like to go public on social media and invite people and be inclusive.

– One way is to invite the government to join our editathons. To show them what editing on Wikipedia looks like, a bunch of geeks doing geeky stuff, this anonymous Wikimedian says.

Even though transparency, inclusion and collaboration are what enables our Wiki universe, you should:

  • always respect the photo restriction at the Wikimedia conferences and get togethers.
  • think twice before you openly connect a username with an individual.
  • never tag a person and a username to a photo, without asking if it is ok to do so.

This is what the Wikipedia community writes about anonymity and about posting editors personal information without consent.

Posting another editor’s personal information is harassment, unless that person has voluntarily posted their own information, or links to such information, on Wikipedia.

Links relating to anonymous participation on the Wikimedia projects:

Related links: 

Interviews done during Wikimania 2019:

The post Anonym wikimedian i en öppen, kollaborativ och transparent kultur appeared first on Wikimedia Sverige.

English version below.

Följande intervju gjordes under Wikimania 2019 i Stockholm, Wikimedia-gemenskapens årliga konferens. De åsikter som uttrycks här nedan är personens egna. Den här konferensen är en plats för att berätta sina historier, utbyta idéer och möta nya och gamla vänner.

Wikimania 2019 organiserades av Wikimedia Foundation och arrangerades av Wikimedia Sverige. Den samlade hundratals wikimedianer från hela världen. Årets tema var: Starkare tillsammans: Wikimedia, fri kunskap och de Globala målen.

Felix Nartey – Wikipedia kan bli en jämställd plattform för alla

 Felix Nartey. Foto: Rberchie CC BY-SA 4.0. Via Wikimedia Commons.Felix Nartey, Årets wikimedian 2017, medgrundare av Open Foundation West Africa, global koordinator för Wikipedia Library på Wikimedia Foundation och en förespråkare för öppen kunskap. Foto: Rberchie CC BY-SA 4.0. Via Wikimedia Commons.

Felix Nartey känner ett stort engagemang för att stötta gemenskaper och att dela med sig av sina erfarenheter, för att säkra tillväxten av Wikimediarörelsen i Afrika och för att visa de framsteg som har gjorts. Det här är också något som Jimmy Wales, Wikipedias grundare, lyfte i sitt tal när han tillkännagav Felix som årets Wikimedian, på Wikimania 2017 i Montreal.

Felix Nartey är en av grundarna till Open Foundation West Africa (OFWA), en frivilligorganisation som kämpar för att sprida kunskap och digitala färdigheter i Västafrika. Organisationen är ansluten till Wikimedia Foundation and Creative Commons. Han har varit volontär i Wikimediarörelsen, Creative Commons och Mozilla Foundation. Felix Narteys arbete och stöd har varit avgörande för att utveckla de flesta afrikanska gemenskaper som jobbar med öppen kunskap. Han har bidragit till att minst fem av dessa gemenskaper har blivit användargrupper anslutna till Wikimedia Foundation, och några till är på väg att uppnå denna status.

År 2017 ledde Felix sin gemenskap i arbetet med att organisera Wiki Indaba i Accra, Ghana. Det är en officiell Wikimedia Foundation-konferens där kunskap från den afrikanska kontinenten står i fokus. Idén till konferensen kom från Wikimedia Sydafrika. Den hölls för första gången i Johannesburg år 2014. Därefter var konferensen vilande under två år, innan gemenskapen i Ghana ledda av Felix tog på sig ansvaret för den.

–  Konferensen genomförs nu varje år, och två andra länder har varit värdar för den. Konferensen har varit mycket viktig för arbetet med att bygga lokala gemenskaper i Afrika, säger Felix.

Den muntliga kunskapstraditionen

På Wikimania 2019 höll Felix Nartey en paneldiskussion om kunskap i muntlig tradition och minoritetsspråken.

– Om vi verkligen menar allvar med att Wikipedia ska vara summan av all kunskap, behöver vi hitta sätt att samla och att dokumentera alla olika former av kunskap, annars kommer vi varken att nå vårt mål eller leva upp till det. Vi måste förstå att det finns kunskap som inte består av text.

Felix tillägger att det även inkluderar skrivet källmaterial som ännu inte har digitaliserats eller verifierats av en västerländsk institution eller antropolog. I Ghana är stora delar av kunskapen muntlig, det är kunskap som ännu inte blivit dokumenterad.

– Under tiden som vi väntar på att det blir möjligt att dela den här typen av kunskap på plattformar som Wikipedia tog vi ett eget initiativ. I samarbete med animationsföretaget Animaxfyb Studios, berättade vi dessa historier med hjälp av animationer. Vi använde en av dessa filmer för att illustrerar Wikipediaartikeln om Ewe-folket.

Den här animationen berättar historien om Ewe-folket och deras färd till Ghana:

Skapare: Animaxfyb Studios Användare: Flixtey CC BY-SA 4.0 via Wikimedia Commons.

”För mig är kunskap grundläggande, utan kunskap kan ingenting åstadkommas.” 

Innan människor från det globala södern, Asien och Latinamerika kom in i Wikimediarörelsen var den ensidig, fastslår Felix.

– När vi anslöt oss till rörelsen var vi tydliga med att det är absolut nödvändigt för oss att kunskapen i våra länder måste tas tillvara och på ett korrekt sätt, för att undvika det förkoloniala konceptet och för att sätta det i folkets kontext och den rådande utvecklingen.

Den utbildning vi ger handlar inte bara om att skriva på Wikipedia, vi ger också våra kollegor, vänner och användare insikt i värdet av att skriva på Wikipedia och hur våra länder och vår kontinent har nytta av det.  Under 2000-talet har Wikipedia givit en röst till dem som tidigare inte har hörts. Det här är en röst som vi kan använda för att minska förutfattade meningar och förhindra att osanningar sprids via internet, som det tenderar att göra. Eftersom det är öppet och fritt, kan alla vara med och bidra till en förändring. Tänk på det här som vårt sätt att aktivt bidra och att avkolonisera internet.

God utbildning för alla – Globala målen nr 4

Felix Nartey engagerar sig för fri kunskap eftersom det skapar förutsättningar för alla att ta del av det, oavsett din ekonomiska bakgrund eller status. Det här är den framtid vi bygger för världen, att kunskap ska vara en rättighet och inte ett privilegium.

– Om du förut frågade hur många som hade sett en encyklopedi, var det bara de välbeställda som kunde svara ja. Det var mycket dyrt att köpa ett uppslagsverk. Men idag har alla tillgång till Wikipedia och därmed gratis kunskap. Du lär så länge du lever och därför bidrar jag till Wikipedia. Bara tanken att mitt arbete kan hjälpa någon, är gott nog för mig.

Alla har inte möjligheten att köpa skolböcker och uppslagsverk. Wikipedia är en av de plattformar som enligt Felix kan användas för att förbättra utbildningen.

– Jag brukar citera Seneca: “Vi lär inte för skolan utan för livet”. Wikimedias olika wikiprojekt gör det möjligt för oss att dela kunskap och erfarenheter med varandra i vårt wikiversum. En Wikipediaartikel kan innehålla ett flertal aspekter och kontroverser, vilket skapar en förståelse för de olika infallsvinklar som finns. Därför är fri kunskap helt avgörande.

Seneca: “Vi lär inte för skolan utan för livet”
Foto: Visual Vikings, CC BY 2.0, via Wikimedia Commons.

Enligt Felix Nartey är det viktigt att kunna skriva på sitt eget språk på Wikipedia, men han menar att de mindre språkversionerna har mycket jobb att göra tillsammans med de större språkversionerna.

– Det är mäktigt att läsa på sitt eget språk, men vi måste också inse att den engelska språkversionen av Wikipedia är den som är störst och används mest. Därför är det viktigt att länka till Wikipediaartiklar på andra språk, så att läsaren kan gå vidare till liknande artiklar på den språkversion som de föredrar.

”Var djärv”

Slutligen hoppas jag att vi inte bara tar det här tillfället för givet, utan att vi ser det som ett sätt eller en möjlighet att göra Wikipedia till en jämlik plattform – för alla, säger Felix Nartey.

– Den här resan som vi har påbörjat är inte lätt och det kommer att krävas hårt arbete och mod för att nå dit vi vill. Vi behöver människor som är toleranta, spontana, proaktiva och öppensinnade. Vi måste vara modiga och prata öppet om våra utmaningar. Vi har redan börjat genom att gemensamt analysera vår rörelse internt och öppna för möjliga förändringar genom vår förändringsstrategi Wikimedia 2030.

 

Relaterade länkar: 

Fler intervjuer gjorda under Wikimania 2019:

In English

 

Felix Nartey – the importance of Wikipedia as an equal platform for everybody

Felix Nartey. Foto: Rberchie CC BY-SA 4.0. Via Wikimedia Commons.Felix Nartey, Wikimedian of the Year 2017, co-founder of Open Foundation West Africa, Global Coordinator of the Wikipedia Library at the Wikimedia Foundation and an open knowledge advocate. Foto: Rberchie CC BY-SA 4.0. Via Wikimedia Commons.

Felix Nartey is passionate about supporting communities and providing his experience to ensure that Africa grows within the Wikimedia movementand to show the progress that it has made. This is also something Jimmy Wales, founder or Wikipedia, mentioned in his speech when he announced Felix as the Wikimedian of the Year, at Wikimania 2017 in Montreal.

Felix Nartey is the co-founder of the Open Foundation West Africa (OFWA), an NGO that champions information and digital literacy skills in the West African sub-region. It is also an affiliate of the Wikimedia Foundation and Creative Commons. He has done volunteer work for the Wikimedia Movement and Creative Commons as well as the Mozilla Foundation. Felix Nartey’s work and support has been critical in developing most of the African open knowledge communities. He has contributed to at least five communities which have become Wikimedia user groups, and more are on their way to attain this status.

In 2017 Felix lead his community to organize Wiki Indaba in Accra, Ghana. It is an official conference of the Wikimedia Foundation with interest in and focus on African content. The idea was conceived by the Wikimedia South African Chapter and its first edition was held in Johannesburg in 2014. The conference had since not been organised for two years when the Ghanaian team led by Felix took up the responsibility.

–  Today, the conference is organised each year and has subsequently been organised by two other countries. This event has been critical in building local communities in Africa, Felix tells.

The oral knowledge tradition

At Wikimania 2019, Felix Nartey held a panel discussion about knowledge in the oral tradition and minority languages.

– If we truly believe that Wikipedia should be the sum of all knowledge, we need to find ways to collect and record other forms of knowledge, because at the moment what we are collecting is the “sum of some human knowledge”. We need to understand that not all knowledge is in written form.

Felix adds that this also includes content that is written in text and not digitised, or content that has not been verified by Western institutions or anthropologists. In Ghana, a lot of the knowledge is oral, knowledge that is not covered or recorded.

– The current standards does not allow such information to be shared on platforms such as Wikipedia, but we can not watch idle for our knowledge not be covered. I led a partnership with the animation company Animaxfyb Studios, and we told those stories through animations. We used one of those animations to visualize the Wikipedia article about the Ewe people.

This animation tells the story of the Ewe people and their journey to Ghana:


Author: Animaxfyb Studios User: Flixtey CC BY-SA 4.0. Via Wikimedia Commons.

“For me knowledge is fundamental, because without knowledge, nothing can be accomplished.” 

Felix Nartey states the fact that before people from the Global South, Asia and Latin America came in to the Wikimedia movement, it was one sided.

– When we joined this movement, we had to make a clear statement that it was crucial for the knowledge in our countries be captured and captured correctly (not with a pre-colonial concept, but captured with the context of the people and current developments). The training we give is not only about writing on Wikipedia, we are enlightening our colleagues, friends and editors on the values of writing on Wikipedia and its relational benefit to our respective countries and continent. In the twenty-first century Wikipedia has become the growing voice of the people who have not been covered in the past, and this is the voice that we can use to reduce or further eliminate the bias and the current trends on the web. More importantly because it’s free and anyone can be a part of that change. Think of it as our way to change the status quo and to also decolonize the internet.

Quality education – SDG goal number 4

Felix Nartey is passionate about free knowledge because it provides an equal opportunity to everyone, irrespective of your economic background or status. This is the future we are building for the world, that knowledge becomes a right and not a privilege.

– In the past, if you asked how many people had seen an encyclopedia, you would most likely be talking to just a section of a room, to the upper class and the rich. It was very expensive to buy an encyclopedia but today anyone can access Wikipedia and free knowledge. Life is a dynamic process and education is a daily activity, hence my keen contribution to the platform. The mere idea that my work benefits someone is enough satisfaction for me.

Felix believes that without free knowledge, some people would have nothing. Not everyone has the possibility to buy school books and encyclopedias. Wikipedia is one of the platforms that can be used to improve education.

– I like to quote Seneca: ”We do not learn for school, but for life“. Wikimedia allows people to share knowledge, experiences and varying contexts on the array of projects it provides. One Wikipedia article can include different aspects and controversies, these open one’s mind to the different takes on a single article. This is why free knowledge is critical.

Seneca:
Photo: Visual Vikings, CC BY 2.0, via Wikimedia Commons.

Felix Nartey thinks that it is important to write in one’s own language, but the local Wikipedias still have a lot of work to do to be a part of the leading global knowledge Wikipedias.

– It is powerful to read in one’s own local language, but we also have to recognize that by far the English Wikipedia is the biggest selling point of our movement. Hence the importance of the language links on each article page to direct readers to similar articles in their preferred language Wikipedias.

“Be bold”

At the end I just hope that we will not take this opportunity for granted but see it as the avenue or possibility to make Wikipedia an equal platform for everybody, Felix Nartey states.

– The journey we have chosen is not easy and it will take hard work and courage to get to where we want to go. We need people who are tolerant, spontaneous, proactive and open minded to change the cause of our current trajectory. We have to be bold and openly talk about our challenges. We have already started by analysing our movement internally and being open to possible changes in the future of our movement through our movement strategy, Wikimedia 2030.

 

Related links: 

Interviews done during Wikimania 2019:

The post Felix Nartey – Wikipedia kan bli en jämställd plattform för alla appeared first on Wikimedia Sverige.

Amir Sarabadani – fakta på Wikipedia utbildar om HBTQ

10:45, Thursday, 12 2019 December UTC

English version below.

Följande intervju gjordes under Wikimania 2019 i Stockholm, Wikimedia-gemenskapens årliga konferens. De åsikter som uttrycks här nedan är personens egna. Den här konferensen är en plats för att berätta sina historier, utbyta idéer och möta nya och gamla vänner.

Wikimania 2019 organiserades av Wikimedia Foundation och arrangerades av Wikimedia Sverige. Den samlade hundratals wikimedianer från hela världen. Årets tema var: Starkare tillsammans: Wikimedia, fri kunskap och de Globala målen.

Amir Sarabadani – fakta på Wikipedia utbildar om HBTQ

– Om jag kan göra tio människor om dagen mindre homofobiska, då har jag bidragit till samhället.

Amir Sarabadani Amir Sarabadani, wikimedian, volontär, mjukvaruutvecklare, feminist och ordförande i kommittén för uppförandekod i Wikimedias tekniska sammanhang. Foto: Gitta Wilén CC BY-SA 4.0.

Amir Sarabadani arbetar som mjukvaruutvecklare på Wikimedia Deutschland. Han har skrivit på Wikipedia sedan han var 13, det är halva hans liv. Han har varit administratör i mer än tio år och gjort volontärarbete som utvecklare i mer än nio år. Amir är en förebild och en orubblig förkämpe för att Wikipedia ska vara en säker plats fri från trakasserier. Han är också ordförande i kommittén för uppförandekod i Wikimedias tekniska sammanhang.

Amir Sarabadani är främst aktiv på persiska Wikipedia, som är mest läst i Iran och i Afghanistan.

– Jag skriver om HBTQ-frågor på Wikipedias persiska språkversion. Det blir långa informativa artiklar om homosexualitet, HBTQ och föräldrarskap, och om samkönade äktenskap. Varje artikel blir läst omkring 1000 gånger om dagen. Det är mycket viktigt för mig att tillhandahålla information som gör människor mindre homofoba.

Trygg på Wikipedia

Amir Sarabadani vill att den persiska språkversionen ska vara en trygg plats för HBTQ-personer. Han vill skapa ett skyddat utrymme på Wikipedia. Han har i viss mån varit framgångsrik, för som teknikkunnig och med administratörsrättigheter, lyssnar användarna på honom.

Det finns en gemenskap inom persiska Wikipedia som är öppensinnad och välutbildad. Den gruppen består av människor både inom och utanför Iran, det är bra, säger han.

– Vi måste kämpa för att för att människor som inte är mainstream, inte ska bli trakasserade på grund av sin sexuella läggning eller könsidentitet. Tyvärr förekommer det, men jag arbetar för att minimera det.

Uppförandekod

Amir Sarabadani volontärarbetar som ordförande i kommittén för uppförandekod i Wikimedias tekniska sammanhangen. Förutom att säkerställa att uppförandekoden efterlevs på den digitala plattformen, ser han även till att den respekteras på tekniska workshoppar, så kallade hackathon, och i Phabricator (ett verktyg med öppet källkod som används inom Wikimedia-gemenskapen för projekthantering, rapportering av programvarufel och förfrågningar om funktioner). Under det hackathon som hölls i Stockholm två dagar innan Wikimania 2019, ledde Amir ett team bestående av sex personer som ansvarade för det som benämns som riktlinjer för inkluderande möten.

– Mitt uppdrag är att säkerställa att om det förekommer diskriminering av någon som är i minoritet, så ska den inte bli obesvarad. Ingen ska komma undan med det.

I hans uppgift som volontär ingår det att hanterar troll, människor som agerar medvetet destruktivt. Han tar även hand om sexuella trakasserier, både i de digitala forumen och på de fysiska platserna, till exempel under tekniska workshoppar. Det är viktigt att människor agerar inkluderande gentemot varandra.

– Det går ofta att se mönster i sexuella trakasserier, speciellt när ett flertal människor rapporterar liknande problem. Det här är inte en helt lätt sak att hantera. Jag brukar fråga de som känner den personen, om någon av dem skulle bli förvånade om de fick höra talas om det som inträffat, de flesta gångerna blir de inte det. Personer som inte respekterar vår uppförandekod blir portförbjudna. Vi måste säkerställa att det här är trygga platser.

Jämställdhet – Globala målet nr 5

Av de Globala målen är det den om jämställdhet som är speciellt viktigt för Amir.

– Vi tenderar generellt att lite för lätt glömma bort hur priviligierade vi är och det gör mig arg, säger han. Jag är en absolut feminist. Om du inte är feminist, kommer jag att ha problem med dig. Och ja, vi behöver fler kvinnor som är ingenjörer i Wikimedia-rörelsen.

Bli en kämpe mot trakasserier på Wikipedia

Amir bjuder in alla wikimedianer som är villiga att stå upp mot trakasserier att ansluta sig.

– Det finns många sätt att kämpa för uppförandekoden. Det är inte helt riskfritt, en kan själv bli föremål för trakasserier. Det kan bli tufft, med det är ett viktigt jobb som måste göras.

Amir menar att kärlek och stöd från Wikimedia-gemenskapen är helt avgörande, och vi är en gemenskap som växer i antal. Ju fler människor som arbetar för vårt wikiversum av öppen kunskap, desto starkare kommer vi att bli – tillsammans.

Relaterade länkar:

Fler intervjuer gjorda under Wikimania 2019:

 

In English

 

The following interview was made during Wikimania 2019 in Stockholm, an annual conference for the Wikimedia community. The opinions expressed below are the person’s own. This conference is a place for telling stories, exchanging ideas and to meet new and old friends. 

Wikimania 2019 was organized by the Wikimedia Foundation and hosted by Wikimedia Sverige. It gathered hundreds of Wikimedians from around the world. The theme this year was: Stronger together: Wikimedia, Free Knowledge and the Sustainable Development Goals.

Amir Sarabadani – educates about LGBTQ with facts on Wikipedia

– If I can make ten people a day less homophobic, I have done my job to the society.

Amir Sarabadani
Amir Sarabadani, Wikimedian, volunteer, software engineer, feminist and chairperson of the code of conduct committee in technical spaces at Wikimedia. Photo: Gitta Wilén CC BY-SA 4.0.

Amir Sarabadani is a software engineer at Wikimedia Deutschland. He has been editing Wikipedia since he was 13, for half of his life. He has done admin for more than ten years, and been a volunteer developer for more than nine years. Amir is a role model and a fierce fighter for a safe and no-harassment space at Wikipedia. He is also the chairperson of the code of conduct committee in technical spaces at Wikimedia. 

Amir Sarabadani is mostly active on the Persian language version of Wikipedia, which is mostly read in Iran and in Afghanistan.

– On Persian Wikipedia I am writing about LGBTQ issues. It is long informative articles about homosexuality, LGBTQ parenting and gay marriage. Each one of them are read about 1000 times a day. It is of great importance for me to provide information that will make people less homophobic.

Safe space on Wikipedia

Amir Sarabadani wants the Persian Wikipedia to be a safe space for LGBTQ people. He wants to create a shelter on Wikipedia and he has been to some level successful – because he is a technical person and has admin rights, people are listening to him.

There is a community within the Persian Wikipedia that is open minded and well educated, containing people from both inside and outside of Iran, which is a good thing, he says.

– We need to fight to make sure that people who are not mainstream do not get harassed because of their sexual orientation or their gender identity. Which unfortunately happens, but I am trying to reduce it as much as possible.

Code of conduct committee

Amir Sarabadani is also volunteering as the chairperson of the code of conduct committee in technical spaces. This includes enforcing code of conduct issues in technical spaces, including hackathons and Phabricator (an open source tool used within the Wikimedia community for project management, software bug reporting and feature requests). During the hackathon prior to Wikimania 2019, Amir led the team for friendly space policy, a group of six people.

– My mission is to make sure that discrimination against any minority does not go unanswered. No one should get away with that.

In his volunteer work he is taking care of trolls, people whose agenda is to be destructive. He is also taking care of sexual harassments, both in the technical spaces and in physical spaces, for example hackathons. It is important that people act inclusively and are nice to each other.

– Sexual harassments are most of the time a pattern, especially when several people are reporting this problem. It is not an easy thing to manage, but I usually ask people close to this person if they would be surprised to hear about this, and most of the time they are not. People who do not respect the code of conduct will get banned. We need to enforce these places as safe spaces.

Gender equality – SDG number 5

The SDG goal of gender equality is important to Amir.

– In general we tend to easily forget how privileged we are, and this makes me angry. I am an unapologetic feminist. If you are not a feminist, I am going to have a problem with you, and yes, we do need more female engineers in the Wikimedia movement.

Become a fighter against harassment on Wikipedia

Amir invites anyone of you Wikimedians who are willing to stand up against harassment to join the cause.

– There are many ways to fight for the code of conduct. It will not come without costs, because they themselves might become a target for harassment. Even though it can get bad, it is an important work we need to do, he says.

Amir believes that the love and support from the Wikimedia community is crucial, and we are a growing global community. The more people who are working for this Wikiverse of open knowledge, the stronger we will get – together.

 

Related links: 

Interviews done during Wikimania 2019: 

The post Amir Sarabadani – fakta på Wikipedia utbildar om HBTQ appeared first on Wikimedia Sverige.

Joy Agyepong – öppen kunskap för en hållbar framtid

10:45, Thursday, 12 2019 December UTC

English version below.

Följande intervju gjordes under Wikimania 2019 i Stockholm, Wikimedia-gemenskapens årliga konferens. De åsikter som uttrycks här nedan är personens egna. Den här konferensen är en plats för att berätta sina historier, utbyta idéer och möta nya och gamla vänner.

Wikimania 2019 organiserades av Wikimedia Foundation och arrangerades av Wikimedia Sverige. Den samlade hundratals wikimedianer från hela världen. Årets tema var: Starkare tillsammans: Wikimedia, fri kunskap och de Globala målen

Joy Agyepong – öppen kunskap för en hållbar framtid

Joy AgyepongJoy Agyepong, wikimedian, volontär, entreprenör, socialt engagerad aktivist och en förespråkare för öppen kunskap med erfarenhet från den ideella sektorn. Foto: Gitta Wilén CC BY-SA 4.0.

Under Wikimania 2019 hade Joy Agyepong rollen som co-space leader på konferensspåret Environmental Sustainability. Joy är en volontär, entreprenör, exekutiv assistent för Open Foundation West Africa, OFWA, och hon utbildar studenter om hållbar miljö. 

Open Foundation West Africa är en ideell förening och en användargrupp ansluten till Wikimedia Foundation. De driver en digital plattform för öppen kunskap som sammanlänkar de öppna kunskapsresurserna i Västafrika. OFWA arbetar med att hjälpa grannländer som behöver få information om Wikimedia för att kunna starta egna gemenskaper och dela sina berättelser, genom att bidra till den öppna och transparenta kunskap, som är fri för alla att använda.

– Jag ser stora fördelar med öppen och fri kunskap. Ända sedan jag gick med i rörelsen har jag tyckt om vad den vill uträtta i det långa loppet. Jag vill fortsätta att arbeta för den och jag vill bli känd som någon som bidrar till rörelsen för öppen kunskap och som jobbar för att få nybörjare ombord. Knowledge is indeed joy, det finns ingen mening med att hålla den för sig själv, säger Joy.

Som förespråkare för öppenhet, drivs Joy av en passion för öppna data och tillväxten av öppen kunskap inom gemenskapen i Västafrika. Eftersom arbetet i användargruppen, OFWA, har mycket gemensamt med det som uträttas med öppna kunskapsresurser i Ghana, har hon lärt sig hur Wikimedia Foundation och wikiversum är strukturerat.

Ledare och lärare

Joy blev wikimedian 2016, och hon har haft ett flertal ledande roller som volontär sedan dess. För närvarande är hon exekutiv assistent för Open Foundation West Africa. Joy tog sig an volontäruppdraget som hjälpledare för det spår på Wikimedia 2019 som hade temat hållbarhet och miljö. Det är ett ämne som engagerar henne djupt. Hemma i Ghana driver hon sin egen NGO Joy Aid Foundation.

– I mitt dagliga arbete, förutom att jag introducerar Wikimedia-aktiviteter till individer och institutioner i Ghana, vilket är mitt huvuduppdrag, utbildar jag även ungdomar i miljöfrågor och nödvändigheten av hållbara städer. Min målgrupp är skolelever. Jag undervisar om vikten av att skydda miljön och vad vi kan göra för att undvika och minska effekterna av negativ miljöpåverkan, på en grundläggande nivå. Det finns fortfarande tid att göra något åt det – men vi går långsamt fram. Jag kommer inte att ge upp, säger hon.

Av de Globala målen ligger dessa tre närmast Joy: God utbildning för alla, Hållbara städer och samhällen samt Bekämpa klimatförändringarna.

– Som wiki[m/p]edian är jag intresserad av att visa på hur en god utbildning för alla kan bidra till en förståelse om hur våra samhällen påverkar miljön. Jag lär människor att skriva artiklar på Wikipedia, att översätta dem till vårt lokala språk och att bidra till andra Wikimedia-projekt. Som förespråkare för miljöfrågor och wiki[m/p]edian från Afrika, kan jag se den här drivkraften som en vinnande strategi för att överbrygga kunskapsgapet på Wikipedia, tillhandahålla fri kunskap och resurser och öka läsekretsen för att informera världen om den pågående klimatkrisen. Wiki Loves-projekten, till exempel Wiki Loves Earth, är ett sätt att lyfta fram frågor om hållbarhet, säger hon.

Nätverkande och lärande

Under Wikimania 2019, sökte Joy efter människor att få kontakt med, att nätverka med och att lära sig av,  och att skapa samarbeten mellan andra Wikimedia-organisationer som arbetar med hållbarhetstemat. Som hjälpledare för Hållbarhet och miljö-teamet på konferensen, var hon mycket intresserad av att lära sig vad de andra wikimedianerna tyckte i frågor om klimatförändringar och hur Wikimedia-projekt kan användas som verktyg för att dämpa effekterna av dem. Hon tänker att det är viktigt att lära av andra grupper och kulturer inom rörelsen.

– Aktiviteterna pågår i en öppen kultur och mycket kunskap delas. Vi måste behålla det här öppna tankesättet också efter konferensen och ta med oss det hem, då kommer det att bli fantastiskt, menar Joy.

 

Relaterade länkar: 

Fler intervjuer gjorda under Wikimania 2019:

In English

 

The following interview was made during Wikimania 2019 in Stockholm, an annual conference for the Wikimedia community. The opinions expressed below are the person’s own. This conference is a place for telling stories, exchanging ideas and to meet new and old friends. 

Wikimania 2019 was organized by the Wikimedia Foundation and hosted by Wikimedia Sverige. It gathered hundreds of Wikimedians from around the world. The theme this year was: Stronger together: Wikimedia, Free Knowledge and the Sustainable Development Goals.

Joy Agyepong believes in open knowledge for a sustainable future

Joy AgyepongJoy Agyepong, Wikimedian, wikimedian, volunteer, entrepreneur, social activist and an open knowledge advocate with experience in the nonprofit sector in Ghana. Photo: Gitta Wilén CC BY-SA 4.0.

During Wikimania 2019 in Stockholm, Joy Agyepong took on the role as the co-space leader at the Environmental Sustainability conference track. She is a volunteer, entrepreneur, social activist, the Administrative Executive at Open Foundation West Africa and she educates students in environmental sustainable knowledge. 

Open Foundation West Africa is a non-profit organisation and a user group affiliated with Wikimedia Foundation. OFWA runs an open education platform, interlinking the open resources within the West African sub region. Their mission is to help neighbouring countries who need to know about Wikimedia to start their communities and to tell their stories through an open transparent knowledge that exist for the free use for everyone.

– I appreciate open and free knowledge. Ever since I joined the movement I have fallen in love with the community and what it seeks to achieve in the long term. I want to keep pushing, I want to be recognized as someone who contributes in diverse ways to support the open knowledge movement which in turn nurtures talents and brings newbies on board. Knowledge is indeed joy and there is no point in keeping it to oneself, Joy says.

Being an open advocate, Joy is passionate about the growth of open resources and knowledge for the open community in West Africa. Since the work of the user group, OFWA, is interrelated with open resource activities in Ghana, she has learned about the way Wikimedia Foundation and the Wikiverse is structured.

A leader and a teacher

Joy became a Wikimedian in 2016, and she has had many lead roles as a volunteer since then. She is currently the Administrative Executive of Open Foundation West Africa. Joy volunteered as a co-space leader for the Environmental Sustainability conference track at Wikimania this year. It is a theme she cares deeply about. In Ghana, she runs her own environmentally oriented NGO, Joy Aid Foundation.

– In my personal work life, apart from bringing Wikimedia activities to the doorsteps of individuals and institutions in Ghana which is my core mandate, I also educate young people about environmental issues and the need for sustainable cities. My target audience is students in public schools, where these students are taught at grassroot level the importance of protecting the environment to reduce climate change, thus what to do to avoid and to cut down the issues of climate change. There is still time to do things about it, although we are moving at a slow pace, I would not relent, she says.

For Joy, her three major targets of the UN Social Development Goals are: Quality Education, Sustainable Cities and Communities, and Climate Action.

– As a Wiki[m/p]edian I am interested in demonstrating quality education and knowledge which provides an understanding of society’s impact on the natural world. I teach people how to write articles on Wikipedia, translate articles into our local language and contribute to other Wikimedia projects. Also, as an environmental advocate and Wiki[m/p]edian from Africa, I see this drive as a win-win approach to bridge the knowledge gap on Wikipedia, provide free knowledge and resources, and increase readership to inform the world about the current climate crisis. The Wiki Loves Projects like Wiki Loves Earth is a way to highlight sustainable issues, she believes.

Networking and learning

During Wikimania 2019, Joy’s interest was to look for people to connect with and to network, to learn and cultivate a cross-collaboration with other Wikimedia affiliates, with a focus on the sustainable theme. As a co-leader for the environmental sustainability team, she was very interested in learning what the other Wikimedians thought about the issues of climate change and how it can be curbed using Wikimedia projects as a tool. She believes this is one important ingredient – to learn from other groups and cultures within the movement.

– It is an open environment with activities at the conference, a lot of knowledge is shared. We need to keep this open mindset even after this conference and we hope to extend what has been established back home. It is going to be awesome, Joy says.

 

Related links

Interviews done during Wikimania 2019:

 

The post Joy Agyepong – öppen kunskap för en hållbar framtid appeared first on Wikimedia Sverige.

English version below.

Följande intervju gjordes under Wikimania 2019 i Stockholm, Wikimedia-gemenskapens årliga konferens. De åsikter som uttrycks här nedan är personens egna. Den här konferensen är en plats för att berätta sina historier, utbyta idéer och möta nya och gamla vänner.

Wikimania 2019 organiserades av Wikimedia Foundation och arrangerades av Wikimedia Sverige. Den samlade hundratals wikimedianer från hela världen. Årets tema var: Starkare tillsammans: Wikimedia, fri kunskap och de Globala målen.

Greta Doçi – öppna data som ett verktyg för kvalitet i utbildning

Greta Doçi
Greta Doçi, wikimedian, volontär och mjukvaruutvecklare, deltog i det hackathon som hölls dagarna innan Wikimania 2019. Foto: Gitta Wilén CC BY-SA 4.0. Via Wikimedia Commons.

Jag tror på att mänskligheten bör dela för att utvecklas. Annars kommer vi aldrig att få veta vad som finns där, vad som gömmer sig bakom dörren. Öppen källkod, öppen kunskap, fri mjukvara och verktyget Wikipedia, kan vara en plattform för det, säger Greta Doçi, wikimedian och mjukvaruutvecklare inom öppen källkod.

Greta Doçi är övertygad om att Wikipedia är ett bra verktyg för utbildning, både för att undervisa om världen och dess mångfald och för att lära oss om hur vi kan samarbeta med varandra.

Wikiversum drivs av öppen källkod och fri mjukvara. Med öppen källkod menas oftast mjukvaran och koden som det bygger på. Det betyder att användare fritt kan använda och bearbeta mjukvaran, att de kan kopiera och distribuera mjukvaran, med eller utan några förändringar.

– Personligen gillar jag öppen källkod på grund av gemenskapen och att det ger oss möjligheten att bygga våra egna projekt. Du kan vara med och bidra om och när du har kunskapen, säger Greta Doçi, som lägger in timmar med arbete på kod för en öppen värld.

Greta Doçi är en mjukvaruutvecklare från Albanien som har bott i Berlin under det senaste året. Efter att ha haft en praktikplats på Wikimedia Deutschland i sex månader, arbetar hon nu på Nextcloud, ett företag som erbjuder en samling av program som är tillgängligt för kunder via molnet och som bygger på öppen källkod.

Öppen källkod för en hållbar framtid

Greta tror inte att centralisering är någon bra idé generellt. Att skapa en struktur som är beroende av en person eller ett företag skapar en sårbarhet. Det kommer att finnas en risk för maktmissbruk och en ovilja att göra förändringar.

– Å ena sidan vill vi att all kunskap ska finnas på en plats där alla kan komma åt den, till exempel i WikiData och på Wikipedia. Men å andra sidan bör det vara decentraliserat, där alla kan bidra och använda det utan några copyrightbegränsningar. Ju fler människor som är inblandade i beslutsfattandet, desto stabilare grund är det för en hållbar framtid.

Engagera dig i öppenhet och i Wikimedia

Om du har tekniska kunskaper och vill bidra till de olika Wikimedia-projekten på en professionell nivå som utvecklare, kan du gå till förstasidan klicka på den länk som säger: “Deltagande”.

–  Du kommer så klart till en Wikisida med massor av information som kommer att hjälpa dig att hitta allt som du behöver veta för att gå med i ett team. Det finns också IRC-kanaler, chattkanaler och e-postadresser. Du kan skicka ett mejl, så kommer teamet att berätta hur du kan engagera dig. Tech-folket har också många event. Information om dessa får du via banners som ligger överst på var och en av de olika språkversionerna, berättar Greta.

En call out för kvinnor som vill utveckla för Wikimedia

Det finns fortfarande färre kvinnor som är utvecklare inom Wikimedia än män. Det här är något som Greta Doçi vill se en ändring på.

– Jag har arbetat med mångfaldsfrågor i sex år nu, men det tar tid att göra förändringar.

Wikidata projektet

Det mest intressanta teknikprojektet är Wikidata, som Greta Doçi tänker är framtiden.

– Jag ser fram emot till när jag kan köpa min egna virtuella assisten som jag kan fråga vad som helst och den kommer att svara med information som jag har varit en del av att skriva, säger Greta och ler.

Så här engagerar du dig i Wikimedia rörelsen

Deltagande: Wikidata.

Relaterade länkar:

 

In English

 

The following interview was made during Wikimania 2019 in Stockholm, an annual conference for the Wikimedia community. The opinions expressed below are the person’s own. This conference is a place for telling stories, exchanging ideas and to meet new and old friends. 

Wikimania 2019 was organized by the Wikimedia Foundation and hosted by Wikimedia Sverige. It gathered hundreds of Wikimedians from around the world. The theme this year was: Stronger together: Wikimedia, Free Knowledge and the Sustainable Development Goals.

Greta Doçi – open data as a tool for quality in education

Greta Doçi
Greta Doçi, Wikimedian, volunteer and software engineer, attended the hackathon, the pre-event at Wikimania 2019, in Stockholm. Photo: Gitta Wilén CC BY-SA 4.0. Via Wikimedia Commons.

I believe that humanity should share to develop. If we do not do that, we will never know what is there, what is behind the door. Open source, open knowledge, free software and the tool Wikipedia, is the platform for it, says Greta Doçi, a Wikimedian and software engineer working in an open source environment.

Greta Doçi believes that Wikipedia is a great tool for education, both for teaching about the diverse world we are living in and for people to learn how to collaborate with each other.

The Wiki universe runs on open source and free software. By open source you normally refer to the software and the code behind it, which means that users are free to use the software and to copy and redistribute the software, with or without changes.

– Personally, I like open source because of the community and that it gives us the power to build our own projects. You have the opportunity to contribute if and when you have the knowledge, says Greta Doçi, who is putting in hours of code for a better and open world.

Greta Doçi is a software engineer from Albania, who has been living in Berlin for the last year. After doing an internship for six months at Wikimedia Deutschland, she is now working as an intern at Nextcloud (an open source suite of client-server software for creating and using file hosting services).

Open source for a sustainable future

She does not believe that centralization in general is a good idea. Creating a structure depending on someone or a company makes it vulnerable. There will be a risk for power abuse and a resistance to make changes.

– On the one hand we want the whole knowledge to be at a place where everybody can access it, for example in WikiData and on Wikipedia. But on the other hand, it should be decentralized, so everyone can contribute and use it without any copyright restrictions. The more people are involved in the decision making, the better foundation for a sustainable future.

Get involved in the open movement and in Wikimedia

If you have got the technical skills and want to contribute to the Wikimedia projects at a professional level as a developer, you can go to the front page at any language version and click on the link that says: “Get involved”.

– And of course it is a Wikipage with lots of information that will help you find everything you need to know to join a team. There are also IRC channels, chat channels and email addresses. You can send an email and the team will tell you how to get involved. The tech people are also doing a lot of events, you will get information about that as banners on top of the different language version of the Wikipedia pages, she says.

A call out for Wikimedian women volunteer developers

There are still fewer Wikimedian women volunteer developers than men. This is something that Greta Doçi would like to see change.

– I have been working with diversity issues for six years now, but it takes time to make changes.

The Wikidata project

The most interesting tech project is Wikidata, which Greta Doçi thinks is the future.

– I am looking forward to when I can buy my virtual assistant that I can ask about anything and it will answer me with information that I have been a part of writing, she says and smiles.

How to get involved in the Wikimedia movement

Get involved: Wikidata.

Related links:

The post Greta Doçi – öppna data som ett verktyg för kvalitet i utbildning appeared first on Wikimedia Sverige.

English version below.

Följande intervju gjordes under Wikimania 2019 i Stockholm, Wikimediagemenskapens årliga konferens. De åsikter som uttrycks här nedan är personens egna. Den här konferensen är en plats för att berätta sina historier, utbyta idéer och möta nya och gamla vänner.

Wikimania 2019 organiserades av Wikimedia Foundation med Wikimedia Sverige som värd. Den samlade hundratals wikimedianer från hela världen. Årets tema var: Starkare tillsammans: Wikimedia, fri kunskap och de Globala målen

Humanitarian OpenStreetMap Team – crowdsourcad öppna data ger underlag för bättre beslut

Tyler Radford, Humanitarian OpenStreeMap.
Tyler Radford, chef för Humanitarian OpenStreetMap Team, en av de inbjudna talarna till Wikimania 2019 i Stockholm. Foto: Gitta Wilén CC BY-SA 4.0. Via Wikimedia Commons. 

HOT, Humanitarian OpenStreetMap Team, är ett internationellt team som uteslutande ägnar sig åt humanitära åtgärder och samhällsutveckling med hjälp av öppna data. Det är en ideell organisation som arbetar med att tillföra data till de digitala kartornas grå ytor, där det saknas information och där människor befinner sig i nöd.

Tyler Radford, som är chef för Humanitarian OpenStreetMap Team, har arbetat med HOT sedan 2015. Det är en position som passar honom väl, eftersom han både är en erfaren IT-konsult och har arbetat med katastrofhjälp vid FN och amerikanska Röda Korset.

– Mitt arbete på HOT är en mix av mina tidigare arbetserfarenheter. Vi är både en organisation som använder och utvecklar digital teknologi, och en humanitär ideell organisation.

OpenStreetMap var vid starten ett projekt som huvudsakligen fokuserade på att skapa digitala kartor över Storbritannien.

– På den tiden, 2005, tänkte vi inte riktigt på det som öppen och fri kunskap. Vi visste inte vad det skulle komma att utvecklas till, vi skapade coola funktioner. Det var omöjligt att föreställa sig hur det skulle komma att se ut 15 år senare, berättar Tyler.

Behovet av kartor under humanitära kriser

Vid 2010, då rörelsen var fem år gammal, skakades Haiti av ett kraftigt jordskalv. Omkring 200 000 människor dog i jordbävningen och många statliga institutioner förstördes. Det drogs igång en stor internationell hjälpinsats. När de humanitära organisationerna och den amerikanska regeringen anlände till Haiti, saknades information om var de kunde hitta skadade och möjliga överlevande. Ett av de största problemen var bristen på kartor med detaljerad information.

– Vid den här tiden fanns det medlemmar i vår gemenskap som funderade på om det skulle gå att använda OpenStreetMap som ett sätt att hjälpa till, genom att ta fram uppdaterade kartor med information om var det fanns människor som var drabbade och som fortfarande satt fast under byggnader och var det behövdes en räddningsinsats.

OpenStreetMap-gemenskapen fick tillgång till satellitbilder över Haiti och HOT startade en så kallad “kriskartläggning”. De samlade snabbt ihop den data som var publik online och satte ihop den på ett sätt som kunde användas av hjälparbetarna. HOT:s partner på Ushahidi skapade en plattform som gjorde det möjligt att visualisera hjälpbehovet som ett lager ovanpå OpenStreetMap. Det gjorde det möjligt för människor att skicka in textmeddelanden, som översattes till engelska av volontärer och placerades på kartan.

– Vi digitaliserade satellitbilderna, byggde kartor och gjorde dem sedan tillgängliga för hjälparbetarna på plats. Så här gick det till när Humanitarian OpenStreetMap startade. Vi är OpenStreetMap, men HOT har ett speciellt intresse för att använda tekniken främst för humanitära ändamål.

Det som startade med en mindre grupp av volontärer 2010, har nu vuxit till en separat ideell förening och en global gemenskap. HOT fungerar som en länk mellan OSM-gemenskapen och de humanitära organisationerna. De tillhandahåller teknologi, verktyg, träning och kunskap. Tyler Radford tänker att HOT har det gemensamt med Wikimediarörelsen, att det är en organisation med en bred gemenskap.

– Vi är en global gemenskap med människor som arbetar för att tillgängliggöra kunskap om vår fysiska värld. Precis som att Wikimedia har visionen om all kunskap till alla människor, är vi fokuserade på kunskap om vår omgivning, att kartlägga och publicera den på OpenStreetMap.

Tyler Radford berättar att HOT främst arbetar med att kartlägga där få andra gör det. Just nu håller de på att starta ett projekt i de östra provinserna i Demokratiska republiken Kongo. Där pågår just nu det näst största ebolautbrottet i historien.

– Det kan komma som en överraskning, men vi har ingen bra information om var det äger rum. Utbrottet pågår i mycket avlägsna områden, ofta känner vi inte till byarnas namn på det lokala språket. När människor kommer in för behandling är informationen om de drabbade byarna inte tillgänglig för den medicinska personalen som är på plats.

Fylla i luckorna 

När du söker efter platser där HOT-teamen arbetar i någon av kartapparna, kommer du ofta att se en grå yta. Det saknas data för kartan, trots att det kan bo tusentals människor i dessa områden.

– När du tittar på kartan över norra Uganda på gränsen till Södra Sudan i din mobil, har många av dessa områden en grå yta och inget mer. Det finns inga utmärkta vägar, inga byggnader, inga gator, inga gatunamn, ingenting. Det här området är världens näst största flyktingläger. En miljon människor lever där, men det syns ingenting på kartan. Vi tycker verkligen att det är orättvist mot människorna som bor där.

HOT hjälper dem nu att kartlägga sina egna samhällen. De börjar med grundläggande information såsom gator och byggnader, med hjälp av satellitbilder.

– Men du kan inte se allt där uppifrån, du vet inte om byggnaden är någons hem, en skola eller ett sjukhus. Det är därför som det finns volontärer på plats, som kan ta sig till dessa områden. Vår volontärgemenskap arbetar både online och på plats.

Användbar metadata

Volontärerna som är på plats använder mobiltelefoner för att skriva in information om området i ett e-formulär som skickas till OpenStreetMap. Det är viktig information om till exempel källor med vatten, vattentankar, var det finns toaletter, om dessa har belysning och är säkra att använda om natten och så vidare. Den digitala kartan har rum för en obegränsad mängd av användbar metadata.

När volontärerna kartlägger en byggnad på OpenStreetMap, kan de också lägga till metadata om vilken sorts byggnad det är. Om det är en skola kan de också lägga till information om vilken typ av faciliteter som finns där, har byggnaden toaletter, finns det några lärare, vilka ämnen undervisar de i, vilka åldrar har barnen som går på skolan med mera. Allt går in i en stor databas som kan visualiseras utifrån vilken typ av information som är användbar för hjälparbetaren som arbetar i just det området.

För att bli en “kartläggare” behöver du skapa ett konto och kunna lägga in information på en mobiltelefon eller en dator.

– Det är på liknande sätt som att redigera på Wikipedia, alla kan skriva och uppdatera. Efter det sker en valideringsprocess, ytterligare en person granskar det som skrivs. Vår vision är att dela summan av all geografisk data och att göra det möjligt för alla att bidra.

Att kartlägga världen brukade vara något för forskningsresande som ritade sin bild av världen. HOT vill ändra på det genom att tillhandahålla verktygen och kunskap om att kartlägga, då kan människor välja vilken information som de vill lägga in eller ej.

– I de sammanhang där vi arbetar, kan vi se att fördelarna med att ha sitt eget samhälle på kartan överväger eventuella nackdelar. Men i svåra humanitära situationer är det inte alltid så, speciellt där det finns aktiva konflikter. Vi är extremt noga med vilken information som läggs på kartan och vilka som gör kartläggningen. Det är ett beslut som tas av gemenskapen på platsen. Den som gör kartläggningen kan vara öppen med vem hen är eller välja att vara anonym på grund av säkerhetsskäl, på samma sätt som du kan välja att vara anonym på Wikipedia.

OpenStreetMap och Wikidata

På OpenStreetMap kan du lägga till en Wikidata-tagg på ett objekt, och på Wikipedia kan du lägga in en OpenStreetMap-karta i en artikel. Wikipedia och OpenStreetMap har kopplingar, men Tyler Radford ser att den stora vinsten skulle vara att våra respektive gemenskaper gör saker tillsammans.

– Det är två globala gemenskaper med människor som är intresserade av öppen data, öppen kunskap och öppen information. Vi gör saker på lite olika sätt, men vi har båda som mål att finnas och verka på så många platser som möjligt.

Tyler Radford tänker att den stora möjligheten ligger i att vi samarbetar

– Jag ser så många kopplingar här, Wikimediarörelsen är lite som vårt storasyskon. Ni har varit med lite längre och tillväxten i er gemenskap är otrolig. Det är viktigt att våra gemenskaper pratar med varandra. Låt oss göra gemensamma projekt och se vad vi kan lära oss av det. Vi välkomnar alla att komma till våra OpenStreetMap-konferenser.

 

Relaterade länkar: 

 

In English

 

The following interview was made during Wikimania 2019 in Stockholm, an annual conference for the Wikimedia community. The opinions expressed below are the person’s own. This conference is a place for telling stories, exchanging ideas and to meet new and old friends. 

Wikimania 2019 was organized by the Wikimedia Foundation and hosted by Wikimedia Sverige. It gathered hundreds of Wikimedians from around the world. The theme this year was: Stronger together: Wikimedia, Free Knowledge and the Sustainable Development Goals.

Humanitarian OpenStreetMap – crowdsourced open data for better decision making

Tyler Radford, Humanitarian OpenStreetMap.Tyler Radford, Executive Director for the Humanitarian OpenStreetMap Team, one of the invited speakers at Wikimania 2019 in Stockholm. Photo: Gitta Wilén CC BY-SA 4.0. Via Wikimedia Commons.

HOT, Humanitarian OpenStreetMap Team, is an international team dedicated to humanitarian action and community development through open mapping. The non profit organization is working on filling out the grey areas on the digital map, where there is lack of data and people are in need.

Tyler Radford, Executive Director for the Humanitarian OpenStreetMap Team, has been working with HOT since 2015. It is a position that suits him well, he is an experienced technology consultant and has been working with disaster relief at the UN and the American Red Cross.

– My work with HOT is a mixture of my previous work experiences. We are an organisation that are using and developing technology, we are also a humanitarian organisation and a NGO.

In the beginning, OpenStreetMap was a project that was mainly focusing on mapping the United Kingdom.

– Back in 2005 we did not really think of it as free and open knowledge. We could not fully know what was going to happen at that point, we created cool features. It was hard to envision what it would look like 15 years later, Tyler says.

The need of maps in humanitarian crisis

At 2010, when the movement was five years old, there was a massive earthquake in Haiti. One of the major problems was the lack of maps with detailed information. 200,000 people died in the earthquake and many governmental institutions were destroyed in the process. There were a huge international relief effort. As the humanitarian organisations and the US government were arriving in Haiti, there was almost no information on where to find people, injured or possibly still alive.

– There were a number of people in our community at that time who thought about using OpenStreetMap as a way to help, by providing updated maps and information on where people were affected, and where people were still trapped under buildings and needed to be rescued.

The OpenStreetMap community got access to satellite imagery over Haiti. HOT started the so called “crisis mapping”, to rapidly gather the publicly available data online and bring it together in a way that could be used by humanitarians. Their partners at Ushahidi created a platform allowing you to visualize requests for help layered on top of OpenStreetMap. People could send in text messages which got translated into English by volunteers and plotted on a map.

– We started digitizing the imagery, building a map and making it available to the responders on the ground. This is really were Humanitarian OpenStreetMap got started. We are OpenStreetMap, but HOT has a special interest in using it mainly for humanitarian purposes.

What started as a group with a few hundred volunteers 2010, has grown into a separate NGO and global community. HOT serves as a connection between the OSM community and humanitarian organisations, providing technology, tools, training and knowledge. Tyler Radford believes that they are in some way similar to the Wikipedia movement. There is an organisation and a broader community.

– We are a global community with people working to make knowledge about our physical world available. Just like Wikimedia’s vision is about all knowledge for all humans, we are focused on knowledge about our physical world, our environment, to map and publish this knowledge on OpenStreetMap.

Tyler Radford says that HOT is mostly mapping where very few other people are. Right now they are starting a project in the Eastern Democratic Republic of Congo where the second largest Ebola outbreak in history is happening.

– What might surprise people is that we do not have good information on where it is taking place. This outbreak is happening in very remote locations, we do not often know the name of the villages in the local languages. When people come in for treatment, the information about affected villages is not available to the medical personnel on the ground.

Filling in the gaps 

When you search for the places where the HOT teams are working, in any map application, you would often see a grey background. There is a lack of data available on the map, even though sometimes are thousands of people living in the area.

– If you look at the map in your mobile, at Northern Uganda on the border of South Sudan, many of those locations are just a grey background and nothing more, no roads, no buildings, no street names, nothing. This area is the second largest refugee settlement in the world, one million people are living there but it appears as nothing on the map. We really feel it is an injustice to the people who are living there.

HOT are now helping them to map their communities, starting with basic information like streets and buildings, using satellite images.

– But you can not see everything from up there, you do not know if the building is someone’s home, a school or a hospital. That is why there are volunteers on the ground that can go to those locations. Our volunteer community works both online and on the ground.

Useful meta data

The on-ground volunteers are using mobile phones to enter information about the area in a mobile survey that goes into OpenStreetMap. Important information like: wells and water tanks where people can find water, and where there are toilets. Does it have lighting for safe use during the night and so on. The digital map has room for unlimited amount of useful metadata.

When they are mapping a building on OpenStreetMap, volunteers are also able to add metadata about what kind of building it is. If it is a school, you can add information about what kind of facilities there is, does the building have toilets, are there any teachers, what subjects are they teaching, what are the ages of the children that attends the school and so on. It all goes into a huge database and can be visualised depending on what kind of information is useful for the humanitarians that are working in the area.

To become a “mapper” you have to register an account and be able to add information on your mobile phone or a computer.

– It is similar to editing on Wikipedia, anyone can edit and update. Then there is a process by which we have a validation step, a second person who reviews those edits. Our vision is to share the sum of all geographical data and to make it possible for everyone to contribute.

Mapping the world used to be an expeditionary thing, people draw their vision of the world. HOT wants to change that perception by providing the tools and the open knowledge for mapping, then people can choose to add information or not.

– In many contexts where we are working, we can see that the advantages of having your community on the map outweighs the disadvantages, in humanitarian situations that is not always the case, especially where there are active conflicts. We are extremely sensitive to what goes onto the map and who is doing the mapping. It is a decision made by the community on the ground. The individual doing the mapping can choose to identify themselves or remain anonymous for safety reasons, as you can choose to be anonymous on Wikipedia.

OpenStreetMap and Wikidata

Within OpenStreetMap you can add Wikidata tags to any object, and on Wikipedia you can add a OpenStreetMap map to an article. The Wikimedia movement and Openstreetmap does have interlinkages, but Tyler Radford sees the bigger potential for collaboration on the community level.

– We have these global communities of people who are interested in open data, open knowledge and open information. We just do it in slightly different ways, but we both have this goal of working in as many locations as possible.

Tyler Radford thinks that the big collaboration opportunity is to join forces.

– I feel there are so many interconnections here, the Wikimedia movement are a little bit like our big sister/brother, you have been around little bit longer and your community growth has been amazing. Keeping our communities talking with each other is important. Let us do projects together and see what we can learn from this. We invite everyone to come to our OpenStreetMap conferences.

 

Related links: 

The post Humanitarian OpenStreetMap Team – crowdsourcad öppna data ger underlag för bättre beslut appeared first on Wikimedia Sverige.

Konst på papper – charmas av teaterns måleriska värld

11:16, Wednesday, 11 2019 December UTC

Statens Musikverk är en av Sveriges viktigaste institutioner när det gäller bevarandet av landets musikaliska och teatrala kulturarv. De driver nämligen Musik- och teaterbiblioteket samt Scenkonstmuseet vars samlingar har byggts upp under drygt ett hundra år. För att göra materialet mer synligt och tillgängligt för allmänheten har Musikverket vid flera tillfällen samarbetat med Wikimedia Sverige; vi har bland annat jobbat med inspelningar av äldre musik och anordnat skrivtillfällen för personal som ville ta sina första steg som Wikipediaskribenter. Och nu under hösten har vi hjälpt till med en större uppladdningsinsats av digitaliserat material till Wikimedia Commons.

Dekorationsskiss av Carl Grabow. Statens musikverk / Narciso Contreras, CC-BY-SA-4.0.

I Scenkonstmuseets samling finns cirka 20 000 föremål som klassas som konst på papper. Bland dessa finns kostym- och scenografiskisser, karikatyrer, gravyrtryck, rollporträtt och spelbilder. Motiven härrör främst från den svenska scenkonsten men även från svenska konstnärers utlandsproduktioner, utländska gästspel och historiska motiv från andra delar av Europa.

I denna uppladdning av bilder, som är fria för nedladdning och användning, är följande svenska konstnärer representerade: Isaac Grünewald, Carl Grabow, Christian och Thorolf Jansson, Lydia Skottsberg och Signe Hebbe.

Dekorationsskiss av Isaac Grünewald till pjäsen Simson och Delila. Statens musikverk / Narciso Contreras, CC-BY-SA-4.0.

Materialet från Isaac Grünewald består av kostym- och dekorskisser från exempelvis uppsättningarna av Simson och Delila och Oberon på Kungliga Operan i Stockholm, Fiesco på Dramaten och Sakuntala på Lorensbergsteatern i Göteborg; alla uppsatta på 1920-talet.

I museets samling finns ett stort antal skisser från Carl Grabows ateljé som är gjorda under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. Ateljén låg på Kungsholmen i Stockholm och gjorde främst dekor åt stadens privatteatrar. Skisserna kommer från olika uppsättningar på exempelvis Dramaten, Östermalmsteatern och Oscarsteatern. Bland annat stod Grabow bakom dekoren för uruppsättningarna av Strindbergs Mäster Olof och Ett drömspel.

Fritz Ahlgrensson var Kungliga Teaterns dekorationsmålare 1858–1868. Cirka 150 skisser finns bevarade på museet och en del finns nu tillgängliga digitalt. Hans efterträdare var Christian Jansson som i sin tur efterträddes av sin son Thorolf Jansson. Far och son Janssons skisser utgör en stor del av museets samling av konst på papper med uppemot tvåtusen dekorationsskisser.

Dräktskiss av Signe Hebbe. Statens musikverk / Narciso Contreras, CC-BY-SA-4.0.

Runt sekelskiftet var karikatyrteckningar av skådespelare, rollporträtt och spelbilder vanliga i tidningar som illustrationer vid exempelvis recensioner. Scenkonstmuseet har tusentals sådana av flertalet konstnärer. I denna uppladdning finns en mängd rollporträtt och spelbilder i karikatyrstil gjorda av Lydia Skottsberg, med motiv från till exempel Dramaten, Oscarsteatern och Blancheteatern med porträtt av skådespelare som Tollie Zellman, Uno Henning och Inga Tidblad.

I museets samling finns också material från scenkonstpersoner vars huvudsyssla inte var bildkonst. Skådespelaren, operasångaren och pedagogen Signe Hebbe finns representerad i samlingen med ett antal teckningar, dräktskisser och karikatyrer från olika föreställningar, ibland också i form av självporträtt.

Champagneön, Vasateatern 1903. Rollporträtt. Public Domain.

Dessutom passade vi på att ladda upp flera glasnegativbilder med teaterhistoriskt tema. Denna del av Musikverkets samling på Wikimedia Commons har funnits till i över två år och har nu vuxit till över 3 000 bilder. Här finns både porträtt av framstående teaterpersonligheter och föreställningsbilder.

Alla filer som laddats upp under årets projekt hittar du i en speciell kategori på Wikimedia Commons. Välkommen att använda och sprida materialet – på Wikipedia och i den stora världen!

The post Konst på papper – charmas av teaterns måleriska värld appeared first on Wikimedia Sverige.

Ett besök på Nordiska museet i Stockholm ett måste för den som är intresserad av Sveriges kultur, historia och folkliv. Med sina över 1,5 miljoner föremål, som har samlats in över nästan 150 år (Artur Hazelii första insamlingsresa genomfördes 1872) är det Sveriges största kulturhistoriska museum. Men ett museum är mycket mer än dess föremålssamlingar, såväl de som visas upp för allmänheten som de som är undangömda i magasinen. Under detta ett och ett halvt sekel har hundratals människor med anknytning till Nordiska museet rest land och rike runt, pratat med folket, samlat in föremål och forskat för att kontextualisera dem för kommande generationer.

Från biblioteket till nätet – och världens största fria kunskapsprojekt

I Nordiska museets ståtliga salar möter vi både materiellt och immateriellt kulturarv. Foto: Arild Vågen, via Wikimedia Commons. CC-BY-SA-3.0.

Deras intellektuella arv finns dokumenterat i tidskriften Fataburen, vars historia går tillbaka till 1881 då Samfundets för Nordiska museets främjande Meddelanden gavs ut för första gången. Sedan 1931 är Fataburen en årsbok. För att göra informationen om dess historia och innehåll mer tillgänglig har Nordiska museet valt att släppa publikationens metadata fria. Nu har Wikimedia Sverige arbetat tillsammans med museet för att göra det ännu mer användbart genom att inkludera data på Wikimedias plattformar – Wikidata, Wikimedia Commons och Wikisource.

Wikidata, en fri och öppen databas för strukturerade data, innehåller mängder av bibliografiska data, huvudsakligen om vetenskapliga artiklar. Det finns en väl inarbetad praxis kring hur bibliografiska data skall modelleras, varför Nordiska museets data fann en naturlig plats där. Användaren kan nu hitta information om 1733 artiklar ur Fataburen, såsom vilka som skrivit dem och i vilka volym de publicerades. Objekten innehåller även länkar till Nordiska museets del av publiceringsplattformen DiVA, vilket skapar en naturlig ingångspunkt till att lära sig mer om museets resurser.

Eftersom Nordiska museet har skannat artiklarna kunde vi även ladda upp drygt 200 av dem – de med utslocknad upphovsrätt – till Wikimedia Commons och kategorin Fataburen. Filer som ligger där är enkla att komma åt för Wikipedias användare och kan till exempel länkas till från Wikipediaartiklar. Tack vare detta kan de nå en betydligt större målgrupp än bara genom museets egna plattformar. De kan även korrekturläsas på Wikisource.

Västergötländska kusar – julbakelser – ur artikeln Jullev och levhögar i några Västgötasocknar (1911). Via Wikimedia Commons. Public Domain.

Wikisource är ett förhållandevis litet projekt med ett stort mål – att göra digitaliserade äldre texter tillgängliga för fler. Inskannade dokument är i grund och botten bilder – de är inte sökbara, texten kan inte kopieras eller tolkas av ett skärmläsarprogram. Maskinläsningsprogram (OCR) finns som kan förvandla bilder till text, men resultatet är aldrig perfekt och måste korrekturläsas av mänskliga ögon. Och det är precis vad Wikisources volontärer gör, spalt för spalt och sida för sida – läs gärna vårt tidigare inlägg eller Wikisources hjälpsidor om du är nyfiken på hur det går till och hur du också kan hjälpa till. Några av Fataburens artiklar har redan lästs igenom och städats upp för att skapa en så behaglig läsupplevelse som möjligt – och fler kommer det bli! Så varför inte ta en paus i dagens bestyr och läsa om Gustaf Retzii etnografiska gärning eller om vad folktron säger om björnens vintersömn?

På Nordiska museet är Wikipedia viktigt

Deltagare i en kvinnohistorisk skrivstuga på Nordiska museet. Foto: Sandra Åhman, via Wikimedia Commons. CC-BY-SA-4.0.

Detta är inte första gången Nordiska museet vänder sig till Wikipedia och dess systerprojekt för att tillgängliggöra de resurser och den kunskap de besitter. Vi har tidigare skrivit om projektet Kulturhistoria som gymnasiearbete där gymnasister får ta en djupdykning i museets bibliotek i arkiv för att utforska ämnen ur Sveriges kulturhistoria – för att sedan dela med sig av sina nyfunna kunskaper på Wikipedia. Det har även anordnats skrivstugor där alla nyfikna kan ta del av museets resurser för att förbättra Wikipedia, och mängder av foton och illustrationer ur museets samlingar har laddats upp på Wikimedia Commons.

Du behöver alltså inte komma till museet – det kan komma till dig, via Wikipedia.

The post Ett kulturhistoriskt bibliotek flyttar in på Wikimedia Commons appeared first on Wikimedia Sverige.

Ordna en aktivitet du också!

09:15, Wednesday, 04 2019 December UTC

En del av Wikimedia Sveriges arbete är att ge bidrag till initiativ som volontärer tar och leder. Det kan vara skrivstugor, fotosafarier eller läger – vad skulle du vilja göra?

Du kan söka bidrag för aktiviteter som syftar till att skapa fritt material eller fri kunskap. Jag har själv både deltagit i och ordnat aktiviteter. Har du möjlighet så rekommenderar jag verkligen att du tar chansen att anordna en aktivitet – det är både roligt och utvecklande.

Så här gör du

  1. Formulera din idé. Hör av dig till Wikimedia Sverige om du vill bolla idén.
  2. Skriv en ansökan där du berättar vad du vill göra och hur mycket det kommer att kosta.
  3. Genomför aktiviteten, ha roligt, utvecklas och bidra till fri kunskap.
  4. Rapportera till Wikimedia Sverige hur det gick, och skriv gärna ett blogginlägg och berätta om det.

Vill du ha idéer om aktiviteter du kan ordna? Läs vidare nedan för att se vad andra har gjort.

Skrivstugor

I Göteborg träffas man varje tisdag i Göteborgs Litteraturhus och skriver tillsammans under rubriken Kvinnliga huvudpersoner på Wikipedia. I mars 2019 firade skrivstugan femårsjubileum och under åren har de jobbat med över 600 artiklar.

Kvinnliga huvudpersoner på Wikipedia skickar varje år in en ansökan till Wikimedia Sverige och söker bidrag för medlemskap i Göteborgs Litteraturhus, fika och andra inköp till sin skrivstuga.

Deltagare på en skrivstuga på Litteraturhuset i Göteborg. Foto: Hannibal, Kvinnliga huvudpersoner på Wikipedia editathon 39, CC BY-SA 4.0

Fotosafari

Fotosafari innebär att man ger sig ut och tar bilder av något, till exempel ett naturreservat. En bra anledning att anordna ett fotosafari är Wikimediarörelsens fototävlingar Wiki Loves Monuments och Wiki Loves Earth, med deltagare från hela världen.

Det går förstås också att ordna fotosafari av andra anledningar. För två år sedan åkte en grupp volontärer till Kiruna för att fota staden innan den flyttas. Efter safarin laddade volontärerna upp 305 bilder från Kiruna på Wikimedia Commons.

Vy över Kiruna, fotad under ett fotosafari i september 2017. Foto: Arild Vågen, Kiirunavaara september 2017 09, CC BY-SA 4.0

Mässdeltagande

Volontärer från Wikimedia Sverige har under flera år deltagit på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg. Många av volontärerna är utrustade med kameror för att fota författare. Andra står i en monter och berättar om Wikipedia för besökarna.

Volontärer i Wikipedia-montern på Bokmässan 2019. Foto: Vogler, Wikipedia-montern volontärer Bokmässan 2019, CC BY-SA 4.0

Wikipedialäger

2016 sökte två volontärer bidrag för att genomföra det första Wikipedialägret i Sverige. Lägret vände sig till kvinnor som var nybörjare på Wikipedia och tio personer deltog.

Flera deltagare på lägren har därefter fortsatt skriva på Wikipedia och arbeta som volontärer inom Wikimediarörelsen. Jag är själv en av deltagarna på det första lägret 2016, och våren 2019 var jag med och arrangerade ett Wikipedialäger under en helg i Falun

Deltagare och ledare vid ett Wikipedialäger i Molkom sommaren 2017. Foto: Sofie Sigrinn, WPläger Molkoms folkhögskola 2017, CC BY-SA 4.0

Hör av dig!

Vad har du för idéer till aktiviteter som du vill ordna med hjälp av föreningen? Hör av dig till Wikimedia Sverige för att komma igång.

The post Ordna en aktivitet du också! appeared first on Wikimedia Sverige.

WikiTechstorm 2019 in Amsterdam

17:15, Tuesday, 03 2019 December UTC

Working together: Yupik to the right, Mewasul to the left. [Photo: DDJJ, CC-SA-4.0]

Written by Mewasul and Yupik

Wikimedia Techstorm 2019 was a 3 day event in which we focused on technical tools that make it easier to contribute to Wikimedia projects. The event was the third of its kind, hosted by Wikimedia Netherlands in Amsterdam. We were about 70 participants – the event was open to anyone, but primarily targeted women and non-binary people. The group was otherwise quite a diverse group – some of us had contributed to Wikimedia projects for many years, some came because they would like to get started. At all levels we had something to share, and we could all learn from each other. Agewise we ranged from 20ish to 80ish, from a mixture of different countries.

The conference started with a cultural event, in which we visited the famous Dutch Rijksmuseum. Here we got to meet each other, while being introduced to the rich Dutch painting traditions at the same time. This was followed by a dinner during which we could meet more participants – getting to know each other, as well as getting a chance to discuss our various Wikimedia projects and interests.

The official program started the next day. It was organised as a series of workshops divided into two main tracks – one focusing on Wikidata, one on Wikimedia Commons. In advance, we had indicated which track we would like to follow – Yupik had chosen the Wikidata track and Mewasul the Wikimedia Commons track. The different workshops focused on different tools, which either introduced new interfaces and features or made existing workflows much more efficient.

We also had an open space in which we could simply work together. If you had a project in which more people could help, you could make a small poster about it, put it up on a wall and then other people could read what it was all about and indicate their interest. With many people with different expertise in the same room, it was also particularly easy to get help if you had any questions about anything. We had mentors with explicit expertise – they all wrote down what other people could ask them about.

Poster wall of works in progress [Photo: DDJJ, CC-SA-4.0]

Mewasul found the workshop about Pattypan – a way to mass upload images with metadata to Wikimedia Commons particularly useful, and in the open space she got help to set up a significantly better workflow for working on categories on Wikipedia. In addition, she helped Yupik merge data from various Excel sheets in various languages into a single spreadsheet. This information will be used later on to autogenerate descriptions in Northern Saami, and eventually Inari and Skolt Saami, in Wikidata.

Most of the Wikidata workshops built on other workshops at the event, which makes it more difficult for Yupik to say which workshops she found the most useful. For example, at the mapmaking workshop, she learned that the lack of information in her maps was due to the lack of suitable information in Wikidata instead of malformed SparQL queries. This led to a joint project scraping the public library website in the Helsinki Metropolitan Area to improve the amount and quality of information we have for these libraries in Wikidata.

Overall, the event provided a great atmosphere for learning about technical tools and to get to know people with similar interests. We all came home with some new knowledge – and with an extended network of like-minded contacts. It would be wonderful to be able to attend next year again or even export the concept to the Nordic Countries!

 Mewasul and Yupik participated at WikiTechstom 2019 with generous funding granted by NUUG Foundation.

Group picture in front of the venue. [Photo: Mx Lucy, CC-SA-4.0]

 

 

 

Innlegget WikiTechstorm 2019 in Amsterdam dukket først opp på Wikimedia Norge.

Vinnarane av Wiki Loves Monuments 2019

15:23, Thursday, 31 2019 October UTC

Vinnarane av Wiki Loves Monuments 2019 er klare. Juryen har vore samansett av Jorid Martinsen frå NIKU (Norsk institutt for kulturminneforsking), Greta Doçi frå Wikimedians of Albania User Group, og den erfarne Commons-fotografen Hans A. Rosbach. Dei har vald ut ti bilete som går vidare til den internasjonale finalen. Alle dei ti bileta kan du sjå på denne sida på Commons.


Dette biletet av Kjeungskjær fyr i Ørland vann fyrsteplassen.
Foto: Henny Stokseth, CC-by-SA 4.0


Dette biletet av Lindesnes fyr vann andreplassen.
Foto: Lars-bh, CC-by-SA 4.0


Dette biletet av Geiranger kyrkje vann tredjeplassen.
Foto: Diego Delso, CC-by-SA 4.0

Innlegget Vinnarane av Wiki Loves Monuments 2019 dukket først opp på Wikimedia Norge.

Digital inkludering av urfolksspråk

14:02, Thursday, 24 2019 October UTC

Golbma nieidda árbevirolaš sámi gávttiiguin, dánsume Riddu Riđđu festiválas 2018:s. Riddu Riđđu [CC BY-SA 2.0 (https://creativecommons.org/licenses/by-sa/2.0)]


Skrevet av Sabine Rønsen, prosjektleder Wikimedia Norga

Tenker du noen gang over hvilken betydning språket har i livet ditt? Du har kanskje lagt merke til at når du snakker et annet språk, så endrer du også litt personlighet? Dette er fordi språket vårt er nært knyttet opp til vår identitet. Det snakkes om lag 6700 språk i verden og av disse står 40 prosent i fare for å forsvinne. De fleste av disse språkene er urfolksspråk, og forsvinner de står også deres kultur og kunnskapssystem i fare. Det er med dette som bakgrunn FN har erklært 2019 for det internasjonale året for urfolksspråk. I forbindelse med denne markeringen jobbes det verden rundt med tiltak som vil bidra til å fremme og beskytte urfolksspråk og forbedre livene til de som snakker dem.

Et slikt tiltak er giellavahkku, samisk språkuke, som har pågått over hele landet denne uken. Giellavahkku er en del av Sametingets langsiktige språksatsning – Giellalokten (Språkløftet), og er også Sametingets hovedmarkering av FNs internasjonale år for urfolksspråk. Absolutt alle var invitert til å bidra for å synliggjøre de samiske språkene i samfunnet. Det har blitt arrangert utstillinger, giellakaféa (språkkafé), helgekurs i pitesamisk og butikkskilt er blitt oversatt til samisk blant mange andre tiltak som løfter frem samisk språk og kultur på ulike måter.

I internasjonal sammenheng er alle de samiske språkene karakterisert som truede, alvorlig truede eller nesten utdødde språk. Men det er likevel håp. Flere av de samiske språkene opplever nå en revitalisering og stadig flere lærer seg språket deres foreldre og besteforeldre mistet på grunn av den strenge fornorskningspolitikken rettet mot samer. Vi ser også at den samiske kulturen og det samiske språket i større grad blir møtt med interesse og aksept. Språk spiller en avgjørende rolle i dagliglivet til mennesker. Ikke bare som et verktøy for kommunikasjon, utdanning, sosial integrasjon og utvikling, men også som et arkiv for hver persons unike identitet, kulturhistorie, tradisjon og minne. Derfor er det viktig at man har mulighet til å se, høre og få prate sitt språk i alle sammenhenger. Siden vi i stadig større grad befinner oss i den digitale verdenen blir det desto viktigere at det samiske språket og den samiske kulturen er representert i digitale flater. Wikipedia er et slikt sted. Men dessverre mangler manges kunnskap på Wikipedia. Selv om Wikipedia åpner for at flere kan være med å definere, skrive og krangle om kunnskap, så vil strukturene i samfunnet ellers også speiles på Wikipedia. Vi ser at det er vestlige menn som skriver mest, og det gir seg utslag i at det finnes færre kvinnelige biografier enn mannlige. Det samme gjelder også minoritetsgrupper og marginaliserte grupper.

Dette jobber vi i Wikimedia Norge med å endre på, sammen med frivillige og kultur- og utdanningsinstitusjoner. Siden 2017 har vi sammen med et nettverk av samarbeidspartnere jobbet med å utvide og forbedre det samiske innholdet på nordsamisk Wikipedia og om samiske tema på Wikipedia generelt, gjennom prosjektet Samisk kunnskap på nett. Nylig fikk vi innvilget støtte fra Sametingets språkmidler til å utvikle et pilotprosjekt der vi samarbeider med Sámi allaskuvlla (Samisk Høgskole) og Institutt for arkeologi, historie, religionsvitenskap og teologi ved UiT Norgga árktalaš universitehta (UiT Norges arktiske universitet). Vi skal lage et undervisningsopplegg for studenter der det å skrive på nordsamisk Wikipedia, eller skrive om samiske temaer er en del av studiet. Gjennom studiene opparbeider studentene seg masse nyttig kunnskap. Det gjennomføres prosjekter, skrives artikler og leveres oppgaver. Hva om denne kunnskapen i stedet for å støve ned i en mappe på dataen blir brukt til å forbedre det samiske innholdet på Wikipedia? Et slikt undervisningsopplegg vil kunne bidra til å formidle, ivareta og videreutvikle identitet, kunnskap og kulturhistorie i digitale plattformer. Økt informasjonstilfang og bruk av samiske språk på Wikipedia gir muligheten til å bruke og definere eget språk, kultur og historie. Og siden Wikipedia er verdens mest leste nettleksikon gjøres dessuten både språket og kunnskapen fritt tilgjengelig for andre.

Skal de samiske språkene ha best mulig vekstvilkår og den samiske kulturen og historien videreføres, må samiske språk ikke bare brukes i undervisning, men også i lærebøker, og samiske språk og kunnskapsdeling må være tilgjengelig på nett og i ulike digitale løsninger. Verktøyene for å delta i den digitale verdenen må finnes tilgjengelig for samiske studenter og andre. Slik situasjonen er i dag finnes det betraktelig færre og mindre mangfoldige digitale læremidler på samisk enn på norsk. Derfor er det gledelig at selv om regjeringens forslag til Statsbudsjett for 2020 ifølge Sametingsråd Henrik Olsen er det dårligste budsjettet for samiske formål som den borgerlige regjeringen har kommet med på seks år, er det satt av 15 millioner kroner i neste års statsbudsjett til digitale læremidler på samisk.

Har man tilgang til samisk tastatur, ordbøker, korrekturprogrammer og annen språkteknologi har man også bedre forutsetning for å bidra på Wikipedia og kan på denne måten være med på kunnskapsdugnaden på lik linje med alle andre. Giellavahkku er et viktig initiativ for at samiske språk høres, synes og brukes på alle samfunnsområder, men arbeidet med revitalisering av de samiske språkene er ikke ferdig når denne uken er slutt. Språkdugnaden på Wikipedia og i andre digitale flater fortsetter

Innlegget Digital inkludering av urfolksspråk dukket først opp på Wikimedia Norge.

Møt Emna Mizouni, årets wikimedianer 2019

12:15, Thursday, 29 2019 August UTC
Emna Mizouni

Emna Mizouni. Foto: ZMcCune (WMF), CC-by-SA 4.0

16. august ble den tunisiske forkjemperen for fri kunnskap Emna Mizouni utvent til årets wikimedianer for 2019. Prisen ble gitt henne for hennes inspirerende lederskap i Wikimedia-bevegelsen, spesielt blant arabiske og afrikanske brukere, og for hennes utrettelige arbeid med å øke bevisstheten rundt Tunisias historie og kultur.

Emna har bodd i Tunisias hovedstad Tunis hele livet. Historisk sett har Tunis’ strategiske posisjon på grensa mellom det østlige og det vestlige Middelhavet ført til at den ble hovedstad i Kartago, et rike hvis bosetninger var strødd rundt Middelhavet fra Spania til Nord-Afrika og Korsika. Byen ble ødelagt i 164 f.Kr., men ble gjenreist under Umajjad-kalifatet, da mesteparten av dagens gamleby ble oppført.

Århundrer senere reiste Emna rundt i landet sitt etter den arabiske våren, og fant at det var oppsiktsvekkende lite kunnskap om denne lange historien. For å bekjempe dette startet hun med flere andre organisasjonen Carthagina i 2013. «Gjennom denne søker vi å bevare, beskytte og fremme vår nasjonale arv og historie for nåværende og framtidige generasjoner,» sier Emna.

Med mål som det var Wikimedia en naturlig samarbeidspartner for Carthagina. Emna begynte å bidra i 2013 under det årets Wiki Loves Monuments, en internasjonal fotokonkurranse som fokuserer på kulturminner. Hun la inn noen av sine egne bilder og ba andre om å legge inn sine.

I løpet av de følgende årene ble Emna stadig mer involvert i Wikimedia-bevegelsen – det globale fellesskapet av mennesker og organisasjoner som hjelper oss å bringe vår delte visjon videre. Med sin bakgrunn innen kommunikasjon og markedsføring ble hun del av det stadig mer komplekse arbeidet som pågår bak kulissene.

«Jeg tror på ideen om usynlig lederskap,» fortalte hun meg. «Vi alle i hele verden har potensialet til å hjelpe til å fremme arbeidet til det sterke Wikimedia-fellesskapet. Jeg gjorde det ved å bruke potensialet mitt og kunnskapene mine til å gjøre arbeid offline.»

Blant disse rollene var å hjelpe til med organiseringen av flere større konferanser, inkludert den første WikiArabia-konferansen som ble holdt av og for frivillige bidragsytere til Wikipedia på arabisk i 2015; og den andre utgaven av samme konferanse i Kairo i 2017; og å være en av lederne av programkomiteen til Wikimania 2018, som organiserte alle hovedtalene, øktene og samlingene i den fem dager lange konferansen. Hun ble også med i Affiliations Committee i 2016, og ble nestleder der i 2018. Komiteen består av et tjuetalls stemmende medlemmer og ikke-stemmende rådgivere, behandler den formelle søknadsprosessen for organisasjoner i Wikimedia-bevegelsen ved å gi anbefalinger til Wikimedia Foundations styre.

I dag har Emna fortsatt arbeidet sitt med en rekke skriveverksted, workshopper og andre Wikimedia-arrangementer i og rundt Tunisia. Hun er fortsatt president i Carthagina, og har tatt steget videre ved å grunnlegge den ideelle organisasjonen Digital Citizenship, som ønsker å forbedre digitale ferdigheter og internett-trygghet for marginaliserte grupper og mediene.

«Jeg oppdager nye områder utenom kultur og historie der jeg kan gjøre en forskjell», sier hun, «inkludert områder der vi mangler innhold og ressurser.»

Ed Erhart, Senior Editorial Associate, Communications
Wikimedia Foundation

Prisen for årets wikimedianer presenteres av Wikipedia-grunnlegger Jimmy Wales under Wikimania, konferansen som feirer Wikipedia, Wikimedia-prosjektene og bidragsyterne som skaper dem. I år fikk han selskap på scenen av Farkhad Fatkullin, årets wikimedianer i 2018.
Dette innlegget ble opprinnelig postet på Wikimedia Foundations nettsted 16. august 2019, lisensiert under CC BY-SA 3.0.

Innlegget Møt Emna Mizouni, årets wikimedianer 2019 dukket først opp på Wikimedia Norge.

Wikimania 2019: Stockholm

15:24, Wednesday, 28 2019 August UTC

Skrevet av Bruker: Sabinitus som mottok et reisestipend fra Wikimedia Norge for å delta på Wikimania 2019

Sabinitus under sin presentasjon på Wikimania. Foto: Astrid Carlsen (WMNO), CC-by-SA 4.0

I høst var jeg så heldig å få reise på konferansen Wikimania 2019, som ble avholdt i Stockholm. Der fikk jeg holde en presentasjon hvor jeg snakket om hvordan man kan skape mangfold på Wiki-prosjektene ved å gjøre kilder lettere tilgjengelig for nye brukere. Når jeg har holdt kurs i hvordan man bidrar på Wikipedia har jeg nemlig ofte opplevd at å skape engasjement for mangfoldsproblematikken på Wikipedia kan være nokså lett, og folk er både klare og glade for å bidra. Men av og til stopper det litt opp når folk opplever at de ikke finner gode og pålitelige kilder til artiklene de har lyst til å opprette eller forbedre. Dette er særlig problematisk når man vil skrive om kvinner, eller emner som er relevant for kvinner, som ikke har fått sin rettmessige plass i leksikonet vårt fra før.

Jeg spurte deltakerne i publikum om deres erfaringer og om deres strategier for når mangel på kilder stopper prosessen, særlig for nyere bidragsytere. Jeg fikk masse god respons og folk delte tips og triks som jeg gleder meg til å sette til verks når jeg fremover skal holde kurs. Særlig ble jeg glad for å høre om EUs store satsning Europeana, som fungerer som en internettportal til millioner av digitaliserte bøker, malerier, filmer, gjenstander og arkivmateriale fra hele Europa. Samarbeid med andre institusjoner som arkiv, bibliotek, museum og utdanningsinstitusjoner stod også fram som et godt tiltak for å få tilgang til materiale om kvinner som har blitt og blir forbigått av historiebøker og tradisjonelle leksikon.

Kvinner i Rødt-logoen og portrett av Bodil Biørn. Foto: Astrid Carlsen (WMNO), CC-by-SA 4.0

Til slutt fikk jeg dele litt fra Bodil Biørn-prosjektet jeg har vært med å jobbe på. Prosjektet er et samarbeid mellom Wikimedia NorgeWikimedia Armenia og Arkivverket og går ut på å gjøre Bodil Biørns brev og fotografier fra hennes tid i Armenia digitalt tilgjengelig på nett. Bodil Biørn var sykepleier og misjonær, og øyenvitne til det armenske folkemordet. Hun gjorde en formidabel innsats i å redde kvinner og barn ved å opprette skoler, barnehjem og klinikker. Materialet fra arkivverket har på denne måten gjort det mulig å bringe en formidabel kvinne og hennes arbeid tilbake fra glemsel og nå synlig på blant annet WikipediaWikimedia Commons og Wikikilden.

Temaet på konferansen var «Sterkere sammen: Wikimedia, fri kunnskap og de bærekraftige utviklingsmålene», og det var inspirerende å se på hvor mange forskjellige plan folk jobber for å nå de ulike målene. Noen engasjerer seg i å finne ut hvordan man best tar vare på nye bidragsytere, andre for å vekke liv i Wikipedias små språkversjoner og andre igjen jobber for å skape en bærekraftig teknisk infrastruktur for partnerskap. På denne måten bidrar alle inn på hver sine måter for å gjøre Wikipedia og dens søsterprosjekter til den enorme ressursen de er i dag. Prosjekter laget av og for et mangfold av mennesker.

Sabinitus sin presentasjon på Wikimania ble filmet og kan ses her.

 

Innlegget Wikimania 2019: Stockholm dukket først opp på Wikimedia Norge.

Wikimania 2019: Stockholm

12:26, Thursday, 22 2019 August UTC

Skrevet av Bruker: Premeditated, som mottok reisestipend fra Wikimedia Norge for å delta på Wikimania 2019

United Nations [Public domain]

Fra 16. til 18. august ble Wikimania 2019, den femtende Wikimania-konferansen, avholdt i Stockholm; hovedstaden i Sverige. Hoveddelen av konferansen foregikk i Aula magna på Stockholms universitet. Konferansen er hovedsakelig for personer som er interessert i eller involvert i Wikimedia-prosjekter, som for eksempel Wikipedia, Wikimedia Commons, Wikidata og Wikitionary.

I år var temaet for Wikimania: «Sterkere sammen: Wikimedia, fri kunnskap og de bærekraftige utviklingsmålene» (engelsk «Stronger Together: Wikimedia, Free Knowledge and the Sustainable Development Goals»). Med de «bærekraftige utviklingsmålene» refereres det til FNs bærekraftsmål, som er en arbeidsplan besående av 17 mål og 169 delmål som dekker et bredt spekter av bærekraftig utvikling.

Før selve konferansen begynte ble det fra 14. til 15. august avholdt et Hackathon. Det er en samling for utviklere som jobber med å forbedre de tekniske aspektene ved Wikimedia-prosjektene. Jeg var ikke med på denne samlingen, men jeg tviler på at det var siste gang Hackathon arrangeres. Jeg ankom Stockholm 16. august med et litt forsinket fly (ikke helt i temaets stil) som resulterte i at jeg ikke kom tidsnok til åpningsseremonien. Men jeg kom tidsnok for konferansene som jeg ønsket å delta på den dagen. Senere på dagen ble vi fraktet til Stockholms stadshus for en velkomstseremoni. Der ble vi møtt av et damekor, og ble ønsket velkommen til Wikimania av lederen i Wikimedia Sverige.

Mine hovedinteresser for konferansen var Wikidata og strukturert data på Wikimedia Commons. Totalt deltok jeg på sytten konferanser/workshops og to «meetups». Jeg benyttet altså meste av tiden på Stockholms universitet. Av konferanser deltok jeg på blant annet «Structured Data on Wikimedia Commons for GLAM-Wiki», «Data Quality in Wikidata» og «Copyrights in Wikidata».

Konferansen ble avsluttet med svensk folkemusikk (der blant annet nøkkelharpe var et av instrumentene) og tilhørende dans. Etter underholdningen fikk vi noen velvalgte ord fra Jimmy Wales, grunnleggeren av Wikipedia, og Katherine Maher, administrerende direktør i Wikimedia Foundation. Etterfesten var på Nordiska museet. Der ble det servert god mat, og det kan oppsummeres som en hyggelig avslutning på arrangementet i Stockholm.

 

Frank Schulenburg [CC BY-SA 4.0 (https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0)]

Innlegget Wikimania 2019: Stockholm dukket først opp på Wikimedia Norge.

Čálli: Astrid Carlsen, Wikimedia Norge

Liv Inger Somby Riddu Riđđu festiválas, Norggas. Duogábealde lea lávvogovva Buffy Sainte-Maries, maid Linda Zina Aslaksen lea ráhkadan.

“Midjiide, sápmelaččaide, leat digitála vuogádagat nu go Wikipedia hui dehálaččat. Mu niehku livččii ahte sámi mánát gulahallet daid iešguđet sámegielaiguin riikkarájiid rastá. Wikipedia vuogádagaid oktasaš ealáskahttin doaimmat livčče buorit reaiddut dán ulbmila joksat.”

 –Liv Inger Somby, “spotlight” logaldalli Wikimanias 2019:s

Sápmelaččat leat eamiálbmot, geat leat duháhiid jagiid orron davvin, guovllus mii ođđaáiggis lea oassin Norgga, Ruoŧa, Suoma ja Ruošša stáhtain. Stuora oasis dán áigodagas, sápmelaččat leat vásihan vealaheami eiseválddiin geat leat stivren sin eatnamiid badjel. Sii leat maid vásihan váttisvuođaid go fertejit bargat riikkarájiid rastá njealji iešguđet riikkas.

Lágideaddjit atne dáid vásáhusaid muittus, go dál vuosttaš geardde galget lágidit Wikimania davviriikkalaš guovllus. Wikimania lea jahkásaš konferánsa mii ávvuda Wikipedia ja buot Wikimedia doaimmaid. Dán jagaš Wikimania fáddá válljejuvvui jurdagiin ahte buohkat leat “gievrrabut fárrolaga”. Fáttás lea fuomášupmi dasa movt Wikipedia višuvdna nuvttá dieđuid juohkit buohkaide máilmmis deaivida Oktasaš Našuvnnaid bistevaš ovdáneami ulbmiliiguin.

Dá lea manin logaldalli gii doallá rahpansáhkavuoru ovtta konferánssa stuora sešuvnnain, “spotlight session”:s, 16. beaivvi borgemánus, Aula Magnas Stockholma universitehtas, lea Liv Inger Somby, gii lea sámi journalista ja allaskuvlalektor Sámi allaskuvllas, Guovdageainnus, Norggas. Don sáhtát dieđihit oasseváldin dás: Eventbrite.

Somby sáhkavuorus lea namma “Eamiálbmot gielaid mávssolašvuohta: Mat leat sámegielaid hástalusat, hástalusat álbmogis mii orru njealji iešguđet riikkas ja hástalusat ovcci sámegielain?”. Sáhkavuoru son lea vuođđudan iežas viiddis vásáhusaide. Somby lea bajásšaddan suomabeale Sámis, ja beaivválaš eallimis son geavaha sihke davvisámegiela ja dárogiela. Wikimedia Norway (Norge) lea iešheanalaš ásahus mas lea čatnaseapmi Wikimediai ja mii lea mielde lágideame Wikimania 2019. Sombys lea ovttasbargu Wikimedia Norway:in (Norge) nannen dihte movt Wikipedia gokčá sámi áššiid. Somby lea dál lahttun Norgga duohtavuođa- ja soabahankommišuvnnas, mii lea guorahallame sápmelaččaid ja kvenaid dáruiduhttima váikkuhusaid Norggas.

• • •

Mun jearahallen Somby Riddu Riđđu festiválas, mii lea jahkásaš riikkaidgaskasaš eamiálbmot musihkkafestivála, mii lágiduvvo Gáivuonas, Norggas. Moai humaime su Wikimania vuordámušaid birra, ja manin son oaivvilda ahte lea dehálaš nannet eamiálbmot gielaid ja digitála searvadahttima go lea hupmu nuvttá dieđuid juohkimis.

Liv Inger Somby: Mun veahá hirpmahuvven go jerrojuvvojin doallat sáhkavuoru Wikimanias ja jerren alddán livččen go rievttes olmmoš dahkat dan. Mun lean bargan journalistan máŋgalogi jagi ja gokčan áššiid SámiNRK- Norgga našunála sáttamedia ovddas gos mun lean muitalan sápmelaččaid muitalusaid. Mun lean vásihan ovdáneami dan rájes go mun vázzen skuvlla sullii vihttalogi jagi dassái, dan áiggi go gávdnui dušše okta skuvlagirji davvisámegillii. Odne mun oahpahan eamiálbmot journalistihka, ja fuobmájin ahte in sáhttán manahit vejolašvuođa doallat sáhkavuoru riikkaidgaskasaš ja máŋgga iešguđetlágan guldaleddjiide Wikimanias. Mun háliidin juogadit iežan máhtu guldaleddjiiguin, movt mii sáhttit heakkas doalahit eamiálbmotgielaid, ja háliidan deattuhit dan geatnegasvuođa mii mis lea dahkan dan.

Astrid Carlsen: Makkár váikkuhusaid doaivvut ON:a eamiálbmotgielaid 2019 jagis sáhttit leat?

Somby: Eamiálbmot gielaid jahki lea veahkkin leamaš deattuhit dan geatnegasvuođa mii buohkain lea, máilmmiviidosaččat ja riikkarájiid rastá, eamiálbmotgielaid doalahit heakkas. Erenoamážit riikkaidgaskasaš ásahusain, ja lihkadusain nu movt Wikimedia lihkadusas, lea vejolašvuohta ja dakkár sajádat máilmmis ahte sáhttet jođihit dakkár barggu. Mis dávjá jerret manin máilbmi galgá beroštit doarjut giellaealáskahttimiid, go leat báhcán nu unnán olbmot geat hupmet daid gielaid, muhto mii oaivvildit ahte eambbosin galggašii leat vuoigatvuohta čohkket, juohkit ja gávdnat dieđuid iežaset gillii dihtoriin ja telefovnnain. Sámegiela rikkisvuođa guolástan- ja bivdosániin, ja sániin mat gusket sámi musihkkaárbevirrui, sámi báikenamaide, ja nu ain, daid galggašii juohkit dáčča mánáiguin.

Carlsen: Makkár doaivva dus lea sámegielaid geavaheapmái 20 jagi geahčen?

Somby: Mii, sápmelaččat, fertet joatkit doalahit iežamet njálmmálaš árbevieru ja historjjá heakkas ja juohkit dan digitála vuogádagain, nu go Wikipedias. Nu dávjá go fal min kultuvra mieđiha dan dahkat. Dáinna lágiin mii beassat juohkit min iežamet dieđuid ja máhtu boahttevaš buolvvaide. Mu niehku lea ahte sámi mánát, beroškeahttá gos bajásšattažit, sáhttet gulahallat daid iešguđetge sámegielaiguin. Muhto jus dát galggaš ollašuvvat, de mii dárbbašit eambbo doaimmaid miehtá Sámi ja oktiigullevašvuođa resurssageavaheamis – ovdamearkka dihte, ruhtadeapmi Norgga Sámedikkis láhčá hui earálágan dili Norggabeale go dain eará riikkain.

Mun sávan movttiidahttit guldaleddjiid Wikimania 2019:s, go muitalan barggu birra maid mii leat juo čađahan ealáskahttin dihte sámegielaid Norggas, ja mus livččii ulbmil deattuhit ahte dán barggu ferte geahččat eanetlogu ja unnitlogu álbmogiid oktasaš ovddasvástádussan.

Golbma nieidda árbevirolaš sámi gávttiiguin, dánsume Riddu Riđđu festiválas 2018:s.

Innlegget Liv Inger Somby, journalista ja fágabargi, galgá hupmat sápmelaččaid birra ja dan ahte galggašii buktit eamiálbmotgielaid internehttii dukket først opp på Wikimedia Norge.

Befria kunskapen!

10:13, Sunday, 10 2013 March UTC
Wikimedia Sveriges årsmöte 2013. De som står upp på bilden utgör den nya styrelsen, som vi valde för 10 (sic!) minuter sedan. Leve det!

Wikimedia Sveriges årsmöte 2013. De som står upp på bilden utgör den nya styrelsen, som vi valde för 10 (sic!) minuter sedan. Leve det!

Just nu pågår Wikimedia Sveriges årsmöte! Fantastiskt trevligt att träffa alla gamla och nya vänner, få höra om allt underbart som skett under året i föreningen och att överhuvudtaget få delta på ett årsmöte (för mig som föreningsbyråkrat).

Men vad är Wikimedia Sverige?

Wikimedia Sverige är en ideell förening som arbetar för att främja utvecklingen av, spridningen av och förståelsen för fri kunskap. Konkret handlar det om att gynna den fria encyklopedin Wikipedia, den fria mediedatabasen Wikimedia Commons, den fria ordboken Wiktionary och massor av andra liknande projekt, som formellt drivs av Wikimedia Foundation men uteslutande utvecklas och skapas av dess användare. Svärmen – massor av o-organiserade ideella entusiaster över hela världen – samarbetar på nätet i dessa projekt för att helt informellt göra världen till en bättre plats, utan någon förenings inblandning.

Men ibland behövs hjälp, när juridiken står i vägen, när etablerade kunskapsinstitutioner som museer, skolor, universitet och bibliotek inte själva inser vikten av att de bidrar eller när enskilda entusiaster inte har resurser nog att ordna större projekt. Då kliver Wikimedia Sverige in!

Så vad hände på årsmötet?

Vi fick höra om vad styrelsen (inklusive dess underbara – och fotokunniga – ordförande), de anställda och framför allt massor av ideella eldsjälar (som förstås ofta ingår i styrelsen) gjort under året för utvecklandet och spridningen av fri kultur och kunskap. Och det är inte lite! Här kommer ett axplock av mina favorit-resultat från 2012:

  • Finansieringen av 14 så kallade Gemenskapens projekt där de ideella o-organiserade människorna på t.ex. Wikipedia fått söka om pengar till bra grejer. Bland annat har Wikimedia Sverige bidragit till arrangemanget av fotosafaris där nämnda ideella eldsjälar träffas för att tillsammans fotografera ett visst område och sedan sprida bilderna till näts, teknologi för inscanning av gamla böcker till Wikisource
  • Samarbetsavtal mellan Centralmuseernas samarbetsråd och Wikimedia Sverige, för att engagera museer i spridningen av den fria kunskapen. De har ofta varit bakbundna av lagstiftning – eller kanske snarare av en förlegad tolkning av lagstiftning – som gjort att de inte trott sig kunna sprida sitt material som de vill. Men Wikimedia Sverige har nu tagit fram en handbok, Kulturskatter på nätet, som förklarar för museer, arkiv och bibliotek hur de kan digitalisera sina samlingar – något de måste göra för att överleva. Tävlingen Upp till bevis, lanserad i samband med boken, ledde till att bl.a. Kungliga biblioteket och Nordiska museet laddat upp bilder fritt för allmänheten att använda, remixa och sprida. Och så sent som i tisdags berättade Livrustkammaren, Skolklosters slott och Hallwylska muset att deras 40 000 bilder läggs upp fritt på nätet (efter att Wikimedia Sverige i samarbete med dem ordnat en fashionabel fotosafari). Vi arbetar  också på att fotografera och sprida offentlig konst. Bara det faktum att årsmötet idag hålls på Arkitekturmuseet är mycket talande för de fantastiska framgångarna. Leve det!
  • Hundratals Quality Images och flera Featured Pictures till Wikimedia Commons tack vare att man skapat en högklassig teknikpool alla fått låna ur. Vill du fota, filma eller ta upp ljud från något (t.ex. en stor demonstration, en föreningsaktivitet, en fågelguidning eller egentligen vad som helst) som är relevant för Wikipedia, Commons eller något annat av våra projekt? Låna gratis från vårt helt nya kontor på Hantverkargatan i Stockholm!

Dessutom har vi fått en riktigt ordentlig organisation, med en rejäl ökning av antalet anställda, goda kontakter etablerade med många myndigheter (t.ex. två EU-projekt genomförda), samt en fungerande, effektiv ekonomi med massor av bidrag från allehanda håll. Sådant märks inte så mycket utåt – men indirekt är det givetvis avgörande för föreningens framtida fantastiska funktion för frihet för kunskap och kultur! Ett stort tack till alla er som engagerat er med det här! Jag lovar att framöver engagera mig mer i Wikimedia Sverige, när miljö- och medborgarrättskampen inte är lika akut.

”Vad har tejp, grafit och en grafentransistor med Wikimedia Sverige att göra?” Jo, denna bild har donerats av Nobelmuseet tack vare föreningens arbete! Vad denna bild har med fri kunskap att göra? Klicka här för att läsa Nobelmuseets vetenskapliga, vackra och verkligen underbara motivering!

Men framtiden då? Vad händer 2013 och framöver?

Extremt mycket coola grejer! Vi ska bland annat:

  • Påverka politiska partier så att de inser vikten av fri kunskap och kultur och god lagstiftning gällande detta, t.ex. gällande flygfotografering
  • Se till att ännu fler museer, bibliotek och arkiv släpper sina samlingar (som ofta är sammanställda medelst skattemedel) fritt för folket
  • Informera och engagera ämnesexperter, t.ex. universitetens forskare, så att de börjar bidra till Wikipedia

Och givetvis oerhört mycket mer! Konkreta mål för 2013 finns givetvis, antagna under årsmötet.

Det låter fantastiskt! Hur kan jag hjälpa till?

Det finns flera sätt!

  1. Gå med i föreningen! Det kostar bara 100 kronor, men ger dig fri tillgång till teknikpoolen (för sådant som främjar fri kunskap), ett fint nyhetsbrev månatligen samt – viktigast – kunskapen om att du stödjer fri kunskap.
  2. Engagera dig ideellt! Föreningen drivs ju förstås främst på ideell basis, så det finns mycket att göra om du vill bidra med tid, ork och energi! Oerhört kul.
  3. Skänk pengar! Det kan du också göra. Det är inte lika kul.

Årsmötet är över om någon timme. Då börjar verksamhetsåret. En ny styrelse under Mattias Blomgrens ledning är vald. En verksamhetsplan är antagen. En strategi har anammats. Nu kör vi! 

Riksdag och regering - några av de vi måste påverka för den fria kunskapens skull. Dessutom är detta fotografi ett lysande exempel på en bild som möjliggjorts tack vare Wikimedia Sveriges arbete - japp, såhär bra bilder har teknikpoolen skapat! Mer konkret har mästerfotografen Arild Vågen lånat en kamera, tagit bilden och släppt den fritt på Wikimedia Commons under den fria licensen CC-BY-SA 3.0. Vackert!

Riksdag och regering – några av de vi måste påverka för den fria kunskapens skull. Dessutom är detta fotografi ett lysande exempel på en bild som möjliggjorts tack vare Wikimedia Sveriges arbete – japp, såhär bra bilder har teknikpoolen skapat! Mer konkret har mästerfotografen Arild Vågen lånat en kamera, tagit bilden och släppt den frittWikimedia Commons under den fria licensen CC-BY-SA 3.0. Vackert!

Låt oss tillsammans se till att 2013 blir ett fantastiskt år för den fria kunskapen!

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Wikipedia – samarbete bortom språkets barriärer

22:29, Wednesday, 27 2012 June UTC

Nedanstående är krönikeartade reflektioner över Wikipedia, över språk, över samarbete och över arbetet för den fria kunskapen i stort. Dessa har ursprungligen publiceratsden blogg som tillhör Wikimedia Sverige, den ideella svenska förening som arbetar för fri kunskap i allmänhet och Wikimedia-projekt som Wikipedia i synnerhet. Kommentera gärna.

Babels torn. Målning av Pieter Bruegel d.ä.

Babels torn. Målning av Pieter Bruegel d.ä.

I begynnelsen, när världen var ung, var mänskligheten enad. Och mänskligheten talade ett och samma språk, och det var som att hela världen låg för deras fötter. Tämligen bokstavligen – de byggde ett torn, som kanske skulle kunna nå upp till himlen. Om nu Gud rättvist ville bestraffa människornas ohälsosamma hybris, eller var rädd att de skulle kunna hota honom i hans allsmäktighet, eller hade någon annan anledning till sina handlingar – det förtäljer inte den bibliska historien. Den konstaterar enbart att Gud ville stoppa bygget, och gjorde detta på ett sätt han fann tillämpligt: Gud splittrade människornas tungomål så att de olika människorna talade olika språk. Språkförbistringen gjorde att människorna inte längre kunde samarbeta, och tornet – som kom att döpas till Babels torn – blev ett slags symbol för språklig diversitet.

Babels torn kan tyckas mycket främmande i dagens moderna värld. Likväl finns åtminstone något korn av sanning i berättelsen, oavsett om språken nu skiljdes åt av en gudomlig varelse (vilket ligger utom vetenskapen) eller uppkom på ett mer naturligt vis (vilket stöds av vetenskapen). Förvisso är det så att språken i årtusenden skiljt olika människor från varandra och förhindrat effektiv kommunikation däremellan. Men nu, i Internet-åldern, med Google Translate och liknande verktyg, blir de gamla problemen alltmer förlegade. Nya öppningar för mellanmänskligt samarbete skapas, bortom språkets ofta betungande barriärer. Detta inlägg ska handla om just sådant samarbete, över ett av de projekt som förenar flest olika språktalare i världen: Wikipedia.

Världens mest mångspråkiga encyklopedi

Att Wikipedia är världens största encyklopedi och dessutom inget mindre än det kanske bästa uppslagsverk mänskligheten producerat, det visste nog du som läser denna blogg redan. Och du visste säkert redan att Wikipedia är flerspråkigt. Men något du kanske inte kände till är att Wikipedia inte bara finns på svenska och de stora världsspråken och några. Wikipedia finns förvisso på mängder av små, lokala språk. Totalt finns hela 285 olika språkversioner av Wikipedia, varav nästan alla, 275 stycken, är aktiva. 275! Jag kan inte tänka mig att något enskilt projekt i mänsklighetens historia har lyckats med konststycket att på ett blott drygt decennium mångfaldiga sig själv på så många olika språk.

Men alla 275 är förstås inte så omfattande som svenskspråkiga Wikipedia, den Wikipedia-upplaga de flesta av denna bloggs läsare torde vara mest vana vid. Språkversionerna varierar enormt i omfång, från den enorma engelskspråkiga Wikipedias närapå 4 000 000 (!) artiklar, till språkversioner som Wikipedia på tetum, med mer blygsamma 658 artiklar och ändå en rätt god potential med tanke på språkets ungefärliga 1 miljon talare. (En parentes i sammanhanget är att svenskspråkiga Wikipedia för ett par år sedan åkte ur topp tio, där vi – givet språkets förhållandevis mycket få antal talare; svenskan placerar sig någonstans runt 50:e plats på listan över världens språk efter antal talare – förvånansvärt länge lyckats ligga kvar.)

Med 275 olika språk finns onekligen en del att välja och vraka på. Men nu är det tyvärr så, att de allra flesta människor inte är polyglotter – de behärskar blott sitt modersmål och kanske något mer språk. Här i Sverige kan väl de flesta svenska och engelska flytande, och skolundervisningen ger alla möjligheten till att lära sig ett tredje språk. Likväl brukar svenska wikipedianer (vad jag känner till) nästan uteslutande skriva på svenskspråkiga och engelskspråkiga Wikipedia, sin förmåga att skriva på någon annan språkversion till trots. Vad beror detta på? Antagligen gammal vana. En ovilja att behöva fräscha upp sina gamla språkkunskaper från högstadiet för att bidra.

Att våga ta steget ut

Naturligtvis är det fullkomligt legitimt att redigera Wikipedia utan att någonsin sätta sin digitala fot i någon annan språkversion överhuvudtaget. Men av egen erfarenhet vet jag att steget ut ur det hemtama, vanliga, vardagliga svenska faktiskt kan vara mycket givande. Jag har dock ännu inte skrivit särskilt mycket på engelskspråkiga Wikipedia, och är kanske det bästa exemplet på en hemmastadd wikipedian som sorgligt nog inte vågat lämna hemspråket. Med detta i baktankarna, eller i alla fall i det undermedvetna, beslöt jag så iförrrgår för att göra slag i saken. Jag skulle lämna svenskspråkiga Wikipedias trygghet. Jag skulle till och med lämna engelskans relativt bekanta marker bakom mig. Jag skulle skriva min första artikel på spanskspråkiga Wikipedia.

Jan Arnald, en mästerlig författare tillika inspiratör för Wikipedia-redigering. Foto: Sara Arnald, CC-BY-SA 3.0.

Jan Arnald, en mästerlig författare tillika inspiratör för Wikipedia-redigering.
Foto: Sara Arnald, CC-BY-SA 3.0.

Det hela började egentligen inte i några funderingar över människors benägenhet att stanna på fast mark, språkligen. Men nog började det med språket, på sätt och vis. Det började med att jag under min gångna körtelfeber hade riktigt ordentligt tråkigt, var alldeles för sjuk för att redigera Wikipedia och därför sökte min tillflykt i litteraturens värld. Så jag försjönk i Arne Dahls (egentligen Jan Arnalds) underbara dekalog om A-gruppen, en fantastiskt serie om en grupp intellektuellt elitpoliser – tänk Sherlock Holmes gånger 8, och i det moderna Sverige – med oerhört väl utvecklade personligheter, spännande intriger och framför allt en förmåga att bruka det svenska språket jag aldrig sett maken till; Dahl fullkomligen briljerar med sitt språkbruk, han äger det.

Nå, nu ska jag inte komma för långt från ämnet. Så fort jag tillfrisknat började jag undersöka tillståndet på Wikipedias information om Dahl. Det var tämligen skralt. Visserligen hade vi en helt okej artikel om själva författaren på svenska, även om den brast i källhänvisning, men själva böckerna skildrades inte mer än med några meningar i författarens artikel. Mina vidare äventyr för att täcka denna lucka i svenskspråkiga Wikipedias i övrigt i nuläget ganska så fulla karta (kan man få för sig – i själva verket saknar vi ju åtminstone ungefär 88 procent av engelskspråkiga Wikipedias artiklar överhuvudtaget…) ska inte redovisas här, utan där hänvisar jag till min egen Wikipedia-dagbok.

Men inte bara svenskspråkiga Wikipedia saknade information om A-gruppen – spanskspråkiga Wikipedia hade ingen information alls om Arne Dahl/Jan Arnald. Inte en enda artikel! Den slutsatsen nådde jag efter att ha studerat interwikilänkarna i såväl svenskspråkiga som engelskspråkiga Wikipedias artiklar om författaren, och jag tror att jag testade att skriva in http://es.wikipedia.org/wiki/Jan_Arnald (alltså direktadressen till den eventuella artikeln om Jan Arnald på spanskspråkiga) i webbläsarfönstret, utan att få mer information än ”Denna artikel existerar inte.”, på spanska. Jan Arnald hade alltså ingen artikel på spanskspråkiga Wikipedia. Nu är jag ingen mästare på spanska, inte alls. Men jag har precis gått ut första gymnasieåret, och har läst spanska sedan sexan. Och med mitt spanskbetyg A i bakhuvudet, och vetskapen om att jag ändå brukar kunna tillgodogöra mig Wikipedia-artiklar på spanska, och framför allt medveten om att riktlinjen var djärv! är universell på alla Wikipedia-versioner, gjorde jag slag i saken.

Jag började skriva mitt livs första Wikipedia-artikel på spanska.

En artikels födelse

För att inte plåga encyklopedin med mina taffliga nybörjarförsök, och för att om möjligt kunna få språklig respons innan artikeln lades ut i encyklopedin, skapade jag en undersida till min användarsida som jag använde som plats för utkast till artikeln om Jan Arnald. Så började jag skriva. Jag kollade mycket på andra spanskspråkiga författarartiklar – för att få reda på såväl det tillämpliga artikelupplägget som den tillämpliga terminologin – och använde frekvent språkverktyg som Lexin, Google Translate och, allra mest, engelskspråkiga Wiktionary. (Det sistnämnda är alltså också ett wikiprojekt, som Wikipedia, fast med syftet att inte skriva en encyklopedi utan en ordbok med översättningar, etymologi etc. Just översättningar och böjningsformer för verb var vad jag var ute efter i mitt spanskspråkiga arbete, och Wiktionary fungerade som vanligt alldeles utmärkt för detta ändamål.)

Det var inte helt lätt, och tog lite tid, men snart nog hade jag producerat ett första utkast som jag var rätt nöjd med. Då söker jag efter ”Jan Arnald” på spanskspråkiga Wikipedia, och döm om min förvåning då den rätt awesome ”Menade du [närliggande namn]…?”-funktionen föreslår artikeln… Jan Arland?!?! Jag klickar mig in och finner fort en artikel som faktiskt behandlar rätt författare, men med fel namn. Suck! Felstavade namn! Vad ska jag nu göra? Hade jag skapat min artikel förgäves?

Gudskelov (på sätt och vis…) är artikeln om ”Arland” rätt kort, så min egen artikel är betydligt längre och kan i princip fullständigt ersätta den gamla rakt av. Men det orkar jag inte den kvällen. Då orkar jag bara fråga folk på svenskspråkiga Wikipedias IRC-kanal efter någon som kan flytta artikeln på spanskspråkiga Wikipedia (jag kunde inte själv eftersom jag inte var ”bekräftad användare”; för att kunna flytta sidor behöver man vara just en bekräftad användare, vilket man automatiskt blir efter 50 redigeringar – men jag hade inte gjort 50 redigeringar). Och ingen bekräftad användare på spanskspråkiga Wikipedia fanns i svenskspråkiga Wikipedias IRC-kanal.

Sök och du skall finna hjälp på Wikipedia

Så då flyttade jag lite våghalsigt till spanskspråkiga Wikipedias IRC-kanal och hittade många människor som gärna ville hjälpa mig där. Efter att ha uppgivit lite källor (de andra språkversionerna, Arnalds officiella webbplats) på att Arnald inte heter Arland ordnade wikipedianen Cesar Jared snabbt att artikeln blev flyttad. I samband med detta kommer jag också i kontakt med vederbörande över den privata chattfunktionen via IRC. Jag tackar så mycket för hjälpen, förklarar mitt ärende och Cesar Jared erbjuder sig då att kolla igenom mitt utkast till artikeln. Hen korrekturläser inledningen och gör en del förbättringar. En viss svårförståelig mening jag skrivit orsakar huvudbry, men vi lyckas gemensamt lösa saken över IRC.

Dagen därpå beslutar jag mig för att göra slag i saken. Min artikel om Jan Arnald ska in på spanskspråkiga Wikipedia. Så jag öppnar redigeringsrutan på den nu alltså korrekt namngivna artikeln, klistrar in min egen text högst upp ovan den gamla texten och för sedan metodiskt in samtliga uppgifter från gamla texten i min egen text, och passar då också på att delvis modifiera mitt eget språkbruk i enlighet med den gamla texten. Det går finfint.

Sedan, just när jag ska klicka Spara, eller rättare sagt Grabar la página, minns jag vad Cesar Jared frågade om igår över privat IRC: källor, dessa för Wikipedias läsare helt ovärderliga bevis på att man inte fabulerar fritt i artiklarna utan faktiskt har något (vettigt) på fötterna. Mitt utkast innehöll av lättja inga källor, men jag hade lovat att lägga in källorna senare, då jag skulle stöta på fler källor när jag gjorde klart min svenska artikel om A-gruppen-serien. Men så gaskade jag upp mig – nog kunde jag rätt enkelt hitta länkar nog för att källbelägga allt i den ändå inte jättelånga Arnald-artikeln jag skrivit! Så någon timme senare är artikeln fylld med hänvisningar till Arnalds egen webbplats, Arnalds Arne Dahl-webbplats, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter.

Jag är klar. Jag sparar.

Och skapar* min första spanskspråkiga Wikipedia-artikel någonsin.

*I själva verket visade sig artikeln ju redan finnas, så formellt skapade jag den inte – men å andra sidan hade jag skrivit mitt eget utkast från scratch, och den artikel som blev resultatet av min redigering var väsensskild från den gamla.

Traditionella kunskapssamlingar. Föga föränderliga. Foto: Tom Murphy VII, CC-BY-SA 3.0

Traditionella kunskapssamlingar. Föga föränderliga.
Foto: Tom Murphy VII, CC-BY-SA 3.0

Historien utan slut

Vore Wikipedia en vanlig encyklopedi, som Nationalencyklopedin, skulle historien så gott som ta slut här. När artikeln väl är publicerad är den ”klar”, och i den traditionella bokformen frusen, åtminstone fram tills tryckningen av nästa upplaga. Skillnaden kunde näppeligen vara större mot Wikipedias arbetssätt. Här har arbetet knappt börjat då jag lagt in mitt eget sjok i artikeln. Och just för att jag skrivit en artikel på ett språk jag inte till fullo behärskar, söker jag aktivt hjälp av andra wikipedianer för att kickstarta den massiva redigeringsprocess som undvikligen följer på varje bidrag till Wikipedia.

Nybörjare som jag är på den spanskspråkiga upplagan känner jag inte till om det finns något centralt be om hjälp-ställe, så jag går in på svenskspråkiga Wikipedias allmänna diskussionsplats Bybrunnen, klickar in mig på interwikilänken till spanskas bybrunn (som inte är en bybrunn utan ett café) och hittar direkt en länk betitlad Ayuda (som betyder hjälp), som uppenbarligen går till en sida där wikipedianer kan göra just vad jag var ute efter – be varandra om hjälp i skapandet av encyklopedin. Jag skapar sålunda ett nytt avsnitt för Arnald-artikeln och förklarar mitt ärende.

Inom två timmar har den för mig tidigare helt okända wikipedianen Camima hörsammat mitt rop på hjälp och hunnit med en rätt ordentlig språklig putsning av ”min” artikel. Jag vet inget alls om Camima, men vi är båda wikipedianer, så då jag mitt i alla goda förbättringar av texten Camima gjort upptäcker en korrigering som verkar bestå i ett missförstånd (den felaktiga uppfattningen att ”Svenska Deckarakademin” skulle vara ett deckarpris när de i själva verket är en institution som delar ut ett deckarpris) tackar jag så varmt för all hjälp och påtalar sedan misstaget på Camimas diskussionssida. En kvart senare hoppar ”nytt meddelande”-rutan upp, och Camima har svarat på min diskussionssida och dessutom redan fixat till formuleringen om Svenska Deckarakademin så den blev än bättre än den ursprungliga.

Senare på kvällen dyker en annan wikipedian upp, Shalbat, och bidrar ännu mer till Jan Arnald-artikelns grammatiska lyft. Shalbat visar sig vara författare till uppåt ett tjog Artículos buenos, det vill säga motsvarigheten till våra Bra artiklar, och denna skickliga författare tar sig alltså ändå tiden att hjälpa en nybörjare med föga kunskap om språket och språkversionen. Jag tackar naturligtvis även Shalbat för hens hjälp. Och så sent som imorse, när jag vaknade upp efter att ha låtit utkastet till detta blogginlägg vila under natten, har ytterligare en spanskspråkig wikipedian, som går under namnet Rondador, bidragit till artikeln, därtill med en uppmuntrande kommentar i redigeringskommentaren.

Vad leder då allt detta fram till?

Jag har inte berättat denna sanna historia om en artikels framväxt för att visa på något som på Wikipedia är extraordinärt eller särskilt speciellt. För det är det inte. Denna process – någon skapar en kort artikel under fel namn, en annan fixar till wikiformateringen, en tredje flyttar artikeln till korrekt titel, en fjärde lägger in en lång utökning med källor men taffligt språk, en fjärde, femte och en sjätte putsar till språkbruket och så vidare i all oändlighet – är hur Wikipedia fungerar. Om någon illasinnad person mot förmodan skulle byta ut hela artikeln om Jan Arnald mot ”Jag är BÄST, hihihi!” kommer den gamla versionen återkomma på i genomsnitt någon minut. ”Wikipedia doesn’t work in theory, only in practice” är en sådan där one-liner som uttrycker just hur Wikipedia faktiskt fungerar, rent konkret, alla abstrakta invändningar till trots. Och anledningen till att Wikipedia fungerar är något stort, och det jag anser vara det allra främsta hos Wikipedia.

Det allra främsta hos Wikipedia, menar jag, är inte de fantastiska artiklar som skapats, inte heller den hjälp encyklopedin givit miljontals studenter, inte ens det underbara mellanmänskligt samarbete detta globala projekt utgör. Det främsta är istället att Wikipedia, mer än någonting annat i mänsklighetens historia, utgör ett bevis på vad vi intuitivt egentligen vet: de flesta människor vill väl. Hade världen sett ut på ett annat sätt än detta hade Wikipedia oundvikligen fallerat; inget såpass öppet projekt skulle kunna fungera om mänskligheten i stort hade onda intentioner, eftersom projektet då skulle tas över av de illvilliga.

Men människor är goda, och Wikipedia fungerar, tack vare insatserna från miljontals fri- och välvilliga människor världen över. En sådan sentens är lätt att uttrycka utan vidare reflektion – det är bara att kolla på statistiken över skribenters aktivitet och geografiska fördelning för att verifiera dess giltighet – men jag har nu, när jag själv, personligen och högst konkret upplevt sanningen bakom dessa ord, fått en annan insikt i detta världsvida projekt, tack vare samarbetet med spanskspråkiga wikipedianer angående den nu rätt fina artikeln om Jan Arnald.

Dessa människor sitter alltså ofta på andra sidan jordklotet, har en bakgrund som antagligen skiljer sig tämligen rejält från min egen och talar ett språk jag knappt behärskar. Likväl lyckas vi på Wikipedia samarbeta utan några nämnvärda svårigheter – tack vare det vi har gemensamt. Det vi har gemensamt, det vi delar med alla wikipedianer världen över, är en vision, en bild av en framtid som är möjlig, en utopi där mänskligheten delar med sig av sin kunskap och vi alla når fullständig upplysning. Eller, för att uttrycka det med de tämligen famösa ord Jimbo Wales, Wikipedias grundare, yttrat:

Imagine a world in which every single person on the planet is given free access to the sum of all human knowledge. That’s what we’re doing.

Foto: code poet, CC-BY-NC-SA 2.0

Tänk dig en värld där varje människa på planeten har fri tillgång till mänsklighetens samlade kunskap. Det är det vi sysslar med.
Foto: code poet, cc-by-nc-sa 2.0

Tillsammans kan vi, genom fritt och öppet samarbete, åstadkomma den värld Wales beskrev så träffande. Vill du också vara med? Surfa in på svenskspråkiga Wikipedia, skapa ett konto och börja redigera. Så förverkligar vi denna vision. Tillsammans.

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Hjälp Wikimedia Sverige befria kulturarvet!

21:16, Saturday, 04 2012 February UTC

I Sverige gäller upphovsrätten till ett visst verk under en upphovsmänniskas livstid och de 70 påföljande åren – sedan blir verken fria. Detta kan anses vara en orimligt lång tid, visst; och upphovsrätten bör förändras. Men det är ett lagstiftningsarbete som kräver riksdagsinträde innan vi kan ordna det. Vi kan inte ordna det nu, idag.

Vad vi däremot kan ordna nu, idag, det är att se till att det material som faktiskt har befriats från upphovsrätten också kommer allmänheten till godo. I nuläget finns kolossala mängder material som egentligen är fritt, men som i praktiken är oåtkomligt. Denna värdefulla kulturskatt finns nämligen spridd över hundratals institutioner inom den så kallade ABM-sektorn – arkiv, bibliotek och museer (på engelska kallas ABM-sektorn för GLAM: galleries, libraries, archives och museums). Trots att upphovsrätten gått ut, är den lika inlåst och ospridbar som någonsin ett av skivbolagen vaktat nyutgivet verk.

Men detta kan ändras. ABM-/GLAM-sektorn vill inte behålla kulturskatten bakom lås och bom, utan ABM brinner minst lika mycket som vi pirater för ett fritt kulturarv. Problemet är att de ibland inte känner sig riktigt bekväma med offentliggörandet av kulturen. Vem skulle inte göra det? Vi talar om institutioner som funnits sedan långt innan Internets födelse, som nu ska hantera dels en ny för många förvirrande teknik, dels en mycket svårgenomtränglig upphovsrättslagstiftning.

Det är här Wikimedia Sverige kommer in i bilden. Först kan en kortare presentation vara på sin plats: Wikimedia Sverige är en ideell förening som arbetar för att främja spridandet av fri kunskap; ”fri” som i fria licenser och yttrandefrihet, inte nödvändigtvis ”fri” som i gratis. Detta gör Wikimedia Sverige främst genom att stödja de olika Wikimediaprojekten, där Wikipedia, den fria encyklopedin, är den mest berömda. Flera andra Wikimediaprojekt finns: Wikimedia Commons, den fria fildatabasen, Wiktionary, den fria ordboken, och så vidare.

Nå, Wikimedia Sverige arbetar alltså för att främja spridningen av den fria kunskapen och den fria kulturen. Och vi har en situation där mängder av fri kunskap och fri kultur finns inlåsta på ABM-institutioner landet över. Slutsats: Wikimedia Sverige hjälper ABM-institutioner att befria sitt kulturarv!

Detta har föreningen ägnat sig åt ett par år, och lyckade samarbeten är till exempel det med Nordiska museet då museet beslutade sig för att lägga ut sina fria bilder (däribland fotografier tagna av Strindberg!) på Wikimedia Commons. Regionarkivet gjorde samma sak, och Riksantikvarieämbetet lägger upp sina bilder fritt på Flickr.

Dessa initiativ – som bara är några få av mängder av liknande projekt världen över – är utmärkta. Men det är ofta svårt att övertyga institutionerna om att släppa sitt material fritt, framförallt då en sammanställning av grundlig handledning och sakkunskap saknas. Just en sådan sammanställning skapas just nu av Wikimedia Sverige, och kan hittas på denna länk: Projekt GLAM-vitbok. Syftet är att samla all tillgänglig kunskap på området (och det handlar alltså nu om att offentliggöra sådant material som redan är fritt, inte om fortfarande upphovsrättsligt skyddade verk).

Piratpartiet är en stark försvarare av kunskapen och kulturen, och av att bevara och sprida vårt kulturarv. Om du vill göra en insats för dessa värden i praktiken – engagera dig i GLAM-vitboken! Ett möte arrangeras 24 februari i StockholmVi pirater har massor av expertkunskap inom detta område, och har därför mycket att bidra med.

Kopiera och sprid.

Foto: Tom Murphy VII, "Brighterorange" på Wikimedia Commons, CC-BY-SA 3.0.

Foto: Tom Murphy VII, "Brighterorange" på Wikimedia Commons, CC-BY-SA 3.0.

Foto: Tom Murphy VII, CC-BY-SA 3.0. Gamla fria biblioteksböcker som bör tillgängliggöras och spridas!

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Skriv på för att stoppa SOPA!

22:25, Wednesday, 18 2012 January UTC

Tidigare idag skrev jag om SOPA och PIPA, horribla censur-liknande lagförslag i USA. Redan har Internetprotesterna börjat ge resultat, men mer behövs. Nu vill jag bara berätta att gräsrotsrörelsen Avaaz skapat en namninsamling mot lagförslagen. Redan har 1,4 miljoner skrivit under. Gör det du med – och sprid länken!

Skriv på namninsamlingen!

Lite bakgrundsinfo från förra blogginlägget:

Nu hotas den grundläggande principen för Internets två- och flervägskommunikation – att alla ska kunna bidra och lägga  upp material. SOPA och PIPA, två amerikanska lagförslag, riskerar att leda till att sajter som tillåter användare att lägga upp material blir ansvariga för vad användarna länkar till. Detta är helt horribelt – för det första ska länkning till brottsligt material inte vara otillåtet, för det andra – och framförallt – ska sajterna inte behöva kontrollera vad användarna använder tjänsten till. Precis som Posten inte är ansvariga för vad folk använder deras tjänst till.

grund av detta stänger Wikipedia och flera andra sajter ned idag, för att visa hur nätet kanske blir om lagförslagen går igenom. Protesten är mycket stor, och har blivit väldigt uppmärksammad. Än mer.

För mer info, se: Wikipedias frågor och svar, Electronic Frontier Foundations artikel, och den förklarande artikeln  på Newsmill.

Tyvärr hotas det öppna Internet inte bara i USA. Även i EU föreslås liknande lagstiftning.

Detta är en oacceptabel inskränkning i yttrande- och informationsfriheten. Stoppa SOPA och PIPA – rädda det öppna Internet!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, pirat, medborgarrätt, frihet, lagstiftning, , , , , , , , , , , , , , , , , , , upphovsrätt, copyright, immaterialrätt, piratkopiering, kopiering, upphovsrättsbrott, fildelning, illegal fildelning, , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Stoppa SOPA och PIPA – rädda det öppna Internet!

16:31, Wednesday, 18 2012 January UTC

Internet är fantastiskt. Det gör att människor kan kommunicera med varandra och sprida information via (relativt) decentraliserade, öppna webbplatser – som Wikipedia, Facebook, Twitter och så vidare. Dessa sajter bygger på att användarna själva skapar materialet (i Wikipedias fall finns inte ens någon som bestämmer – användarna skapar sajten helt och hållet, utöver praktiskt serverarbete som sköts av en ideell stödförenings anställda).

Men nu hotas denna grundläggande princip för Internets två- och flervägskommunikation. SOPA och PIPA, två amerikanska lagförslag, riskerar att leda till att sajter som tillåter användare att lägga upp material blir ansvariga för vad användarna länkar till. Detta är helt horribelt – för det första ska länkning till brottsligt material inte vara otillåtet, för det andra – och framförallt – ska sajterna inte behöva kontrollera vad användarna använder tjänsten till. Precis som Posten inte är ansvariga för vad folk använder deras tjänst till.

grund av detta stänger Wikipedia och flera andra sajter ned idag, för att visa hur nätet kanske blir om lagförslagen går igenom. Protesten är mycket stor, och har blivit väldigt uppmärksammad.

För mer info, se: Wikipedias frågor och svar, Electronic Frontier Foundations artikel, och den förklarande artikeln  på Newsmill.

Tyvärr hotas det öppna Internet inte bara i USA. Även i EU föreslås liknande lagstiftning.

Detta är en oacceptabel inskränkning i yttrande- och informationsfriheten. Stoppa SOPA och PIPA – rädda det öppna Internet!

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, pirat, medborgarrätt, frihet, lagstiftning, , , , , , , , , , , , , , , , , , , upphovsrätt, copyright, immaterialrätt, piratkopiering, kopiering, upphovsrättsbrott, fildelning, illegal fildelning, , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Hjelp Wikipedia ved å ta bilder i ditt nærmiljø!

09:49, Tuesday, 13 2011 December UTC

Etter at Hans-Petter hadde et Wikipedia-prosjekt for å finne bilder som manglet i Oslo, hvor han lagde en KML-fil og satte opp Google Maps som en oversikt og arbeidsliste for alle som deltar, har jeg hatt lyst til å automatisere denne jobben litt. Siden jeg har lesetilgang til databasene til Wikipedia skulle det i utgangspunktet være lett å få hentet ut informasjon om alle kartkoordinatene, og hvorvidt artikkelen har noen bilder.

Prosjektet er nå endelig klar for offentligheten: Wikipedia-artikler som trenger bilder.

 

Jeg bruker følgende spørring mot wikipedia-databasen for no.wikipedia:

SELECT p.page_id,p.page_title,e.el_to,(SELECT COUNT(*) FROM imagelinks i WHERE i.il_from=p.page_id AND i.il_to NOT LIKE ‘%.svg’) AS antall FROM page p JOIN externallinks e ON p.page_id=e.el_from WHERE e.el_to LIKE ‘http://toolserver.org/~geohack/geohack.php%’ AND p.page_namespace=0  AND p.page_title NOT IN (‘Grunnlinje’) AND p.page_title NOT LIKE ‘Liste%’ AND page_title NOT LIKE ‘Tettsteder%’ LIMIT 0,20000

 

Jeg henter i utgangspunktet ut alle sider som lenker til http://toolserver.org/~geohack/geohack.php, siden det er lenken som brukes i malen Koord som brukes bl.a. for å formatere koordinater riktig. Trolig hadde det vært bedre å finne alle de artikler som bruker malen Koord/vis/tittel, siden det er denne som faktisk viser koordinatene øverst til høyre på artiklene, men det får bli til en senere anledning (det blir en mye tyngre SQL-spørring, som tar vesentlig lenger tid å kjøre).

For å kompensere for at jeg ikke bruker vis/tittel-malen, har jeg ekskludert alle artikler som begynner på «Liste» eller «Tettsteder», siden disse artiklene har ganske mange koordinater, uten at det behøver å være et bilde i artikkelen.

Når det gjelder bilder, så ekskluderer jeg bruk av SVG-bilder som «aktuelle» for at artikkelen har et bilde, siden dette ofte er kommunevåpen brukt i maler, eller kart over stedet – ingen av delene er gode representantive bilder for de forskjellige artiklene.

Wikimania begynner i morgen

21:26, Wednesday, 03 2011 August UTC

I morgen begynner Wikimania! I går og i dag har det vært «pre-conference», med forskjellige møter. Forsov meg med sju timer i går, men i dag har ting vært tipp-topp, med takfest og hele pakka. Kommer tilbake med mer seinere når jeg ikke er stuptrøtt.

There seems to be a gender gap on Wikipedia. As an editor, I see many more men than women, and that is also what we can estimate from surveys and the (few) people who identify their gender. Having very few visible women around leads to a male-dominated environment. Such an environment may be all fine in some contexts, but not when we are attempting to sum up “all human knowledge”. Some subjects are simply outside my knowledge sphere – I know that some women have menstrual pain, but I do simply not have enough insight in the issue to know how important that aspect is. That example may seem crass, but the point applies to most subjects: There are angles and nuances that just come more readily to women, and we need those, too.

Hur en 10-åring började skriva på Wikipedia

18:35, Saturday, 15 2011 January UTC

dagen för 10 år sedan skapades en sajt vid namn Wikipedia. Tanken var att hela mänsklighetens encyklopediska kunskap skulle samlas en webbplats, tack vare frivilligas insatser. ”Av mänskligheten – för mänskligheten”, typ. I början gick det (relativt) sakta, men snart nåddes den kritiska massa som krävdes för att projektet skulle gå vidare av sig själv. Nya språkversioner skapades (engelska var först). Fler användare tillkom, både som skribenter och rena läsare (grejen med Wikipedia är att de två rollerna inte är skilda; alla som har en Internetuppkoppling och därmed tillgång till Wikpedia; det är bara att klicka ”redigera”-fliken, göra en ändring, och klicka ”spara”!).

Inför jubileet (om någon vill fira finns ett evenemang Stadsbiblioteket i Stockholm idag klockan 12-16; iförrgår hölls en annan fest på Strand) skrev jag en text om mitt eget förhållande till Wikipedia, som jag lade upp på jubileumswikin (ja, det har skapats en egen wiki för julieet – där även andras spännande historier finns) och även skickade in till webbplatsen för EU-året 2011 för frivilligt arbete (där den nu lagts upp). Till TV4:s morgonsoffa imorse hade några wikipedianer (däribland jag) bjudits in, och jag hade tänkt kanske berätta lite om min historia; att 10-åringar kan börja skriva på Wikipedia säger nämligen (och får förhoppningsvis folk att förstå) a) att det verkligen är väldigt enkelt, och b) vem som helst verkligen får bidra. Men nu diskuterade de vargjakt istället (ironiskt nog var det därför SNF:s, en organisation jag hyser starka sympatier med, fel att vi inte fick medverka), så jag lägger upp min historia här på bloggen istället:

Did you know that the largest encyclopedia in the world is written entirely by thousands of voluntary people around the globe? Did you know that you can become one of them, with just a few mouse clicks?

I was 10 years old when I did. Here’s my story.

When I was 10 years old, my father showed me a cool website he had found on the Internet. It was a site full of facts. Sure, sites full of facts weren’t that unusual – but the thing was, that this site was special. Anyone could add to it as they pleased, without having to ask for permission first. I was stunned, and didn’t actually think it would work – really, letting anyone edit the site? So we tested it. In the almost stress-like situation, I used the first subject that crossed my mind, that I had vast knowledge about: Pokémon. And then, I wondered for some seconds about which of the Pokémons I would write about. I decided to write about Rattata, since it was the only Pokémon I at least was quite sure on how to spell.

I typed Rattata in the search engine of the site, and was redirected to a List of Pokémons. That was weird. However, I soon figured out how to go the page for Rattata so I could edit it. And so I did. When reaching the page for Rattata, I simply clicked ”edit”. And then I changed the text from what had been there before (a mere redirect to the List of Pokémons page) to a simple sentence: ”Rattata is one of the smallest Pokémon figures”, the word Pokémon linking to that page. I clicked Save. Done! I had created my first article ever on Wikipedia, the cool website anyone could (as I had just experienced) edit. (Since my native language is Swedish, I created it in the Swedish-language version of Wikipedia. The English-Wikipedia article has another story.)

What I didn’t know at the time, was that Wikipedia wasn’t merely a cool website anyone could edit. It was so much more. It was a site with one of the greatest and perhaps hardest-achievable purposes in human history: to grant every single person on the planet access to the entire sum of all human knowledge. The founders of the site were Jimbo Wales and Larry Sanger, who – if they would have chosen to put ads on it when starting the site on 2001 – probably could have made a fortune of it. However, they chose not to, but rather to try and achieve that great purpose. And thanks to Internet, it really worked out, probably a lot greater than how they had ever imagined.

The ordinary way of knowledge creation would be to recruit a group of specialists and then starting a slow process of creating the content, including heavy review of the texts before publishing them. Actually, Wales and Sanger had already tried this method before they created Wikipedia, with a website called Nupedia. It failed. Why? It was too hard to submit material to the site. And material from non-experts wasn’t accepted. Wikipedia, however, trusted the masses, the general public, to submit their knowledge. The reviewing process would be open to everyone, and all articles would be published instantly. Anyone could join. Anyone could write. Simply, Wikipedia trusted the goodness of humanity. Simply, that concept worked.

Today, Wikipedia globally has 17 million articles. Over the years, I have created a couple of dozens of them. Over the years, I have improved a couple of thousands of them. The rest has been created and improved by hundreds of thousand other people just like me – unpaid, voluntary, information-liking people who want to do a favour to the knowledge of humanity (or just are bored and want to engage in a fun way to write). Together, we have created a top 10 visited website of the world. Daily, hundreds of millions of people go to Wikipedia to get information. That wouldn’t be possible without the great deal of work humans around the globe have put in it.

So what happened to that article about Rattata? Well, it wasn’t really encyclopedic enough (since Wikipedia is an encyclopedia, not all information suits the site). I myself later merged it into the List of Pokémon article – and today, List of Pokémon has been completely rewritten. That’s not a bad thing. That’s a good thing. It shows that the reviewing process on Wikipedia – of course also made entirely by the volunteers – works. Information that is regarded as not being in accordance with the scope of Wikipedia is rewritten, or deleted. As time went, I grew up to write about other, more serious subjects, such as geographical articles – mostly, I translated articles from the (often much better) English-language version of Wikipedia, into the Swedish-language version of Wikipedia.

In 2008, three years after I first created that article about Rattata, I was elected administrator (a kind of glorified cleaner job – with access to more advanced features such as the ability to delete articles – that everyone who is trusted by the other users of Wikipedia can get), possibly the then youngest administrator on Wikipedia, being merely 12 years old. I have since then developed my work for Wikipedia by meeting other Wikipedia users off-line in so called wiki-meetings, joining the Swedish Wikipedia-supporting organization Wikimedia Sverige and attending the conference Wikipedia Academy at the National Library of Sweden. Sometimes, I also blog about Wikipedia on my (mostly net-political) blog.

And now I have also written this text about my involvement in Wikipedia – actually, with the help from other wikipedians, in a very Wikipedia-ish way. On a personal page (outside of the ordinary encyclopedia part of Wikipedia, and instead in the community section), I wrote a draft, and then others (those kind people are on Wikipedia called Rex Sueciæ, Tanzania, and Jssfrk), who are better in English than I am, edited it. The difference is great. And thanks to the Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0 Unported license all Wikipedia content is licensed under, I could simply copy the text – including the improvements from my fellow Wikipedians – and use it here. The image below was taken by Wikipedian Lars Aronsson (LA2), and is, too, released under the CC-BY-SA 3.0 license, so I could copy it as well. And the best is, you can – as long as you follow the license – do the same with all the open and free content on Wikipedia!

All in all, the voluntary work I have done in the service of humanity has affected me on many levels: I have become smarter myself, picking up bits of knowledge from the articles I write and edit; I have learned to cooperate better with other people, and the art of on-line communication; and mostly, I have developed a caring for the knowledge of humanity.

I love knowledge. I love humanity. And that’s why I love to contribute to Wikipedia.

So why don’t you start contributing? Hey, if a 10-year-old could do it… how hard could it be?

Foto: Holger Ellgaard, CC-BY-SA 3.0
Foto: Holger Ellgaard, CC-BY-SA 3.0

Foto: Holger Ellgaard, CC-BY-SA 3.0. Stadsbiblioteket, där vi idag ska fira Wikipedias 10-årsdag.

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Skoleprosjekt i Kenya

15:00, Friday, 14 2011 January UTC
på andre språk

Jeg skal dette semesteret studere swahili ved Universitetet i Dar-es-Salaam. Jeg kom til Tanzania 2. januar, og var tre dager i Dar-es-Salaam før jeg og to venner dro til Zanzibar på ferie (mer om dette og reisa på reisebloggen vår), og var der ei drøy uke før jeg dro til Nairobi for å delta på lanseringa av et prosjekt for offline-Wikipedia i kenyanske skoler.


Jeg fløy fra Zanzibar til Nairobi med Fly540 12. januar. Lanseringa og tiårsdagsfeiringa begynte klokka 1400 neste dag, og foregikk på Strathmore University. Oppmøtet var ganske stort, vil gjette på at det var over 100 deltakere tilstede. Blant de tilstedeværende var de fleste av de som er aktive i selve prosjektet, og også er i ferd med å opprette Wikimedia Kenya, som vil være den første lokalavdelinga av Wikimedia i Afrika. Blant dem er Abbas Mahmoud, som jeg tidligere har møtt under Wikimania i Gdańsk. Wikimedia Foundations styreformann, Ting Chen, som jeg har møtt under flere Wikimania-er og på chaptermøtet i Berlin i 2009, var også tilstede. En annen person som er aktiv i Wikimedia Kenya er Oliver Stegen, en tysker som er byråkrat på swahilispråklig Wikipedia. Han har bodd i Øst-Afrika i 15 år, og jobber som swahilispråklig lingvistikklærer (drømmejobben min!), og jaggu kjente han Assibi Amidu, swahililæreren min i Trondheim! Verden er liten.


Lanseringa begynte med at Grace Kariuki fortalte litt om hva Wikipedia er og hvordan det fungerer, etterfulgt av en spørsmålsrunde som blant annet oppklarte noen misforståelser (som at Wikipedia og Wikileaks ikke har en dritt med hverandre å gjøre). Etter dette fortalte David Mugo om selve prosjektet og hvordan det kommer til å bli gjennomført. Prosjektet går ut på å distribuere Wikipedia i CD- og USB-form til videregående skoler over hele Kenya. Det vil først prøves ut i fire regioner; Mombasa, Nyeri, Kakamega og Nairobi, og så skaleres videre opp derfra. Planen er å installere en offlineversjon bestående av forhåndsgodkjente artikler hos skoler som har datamaskiner (noe ikke alle skoler har), og at disse så skal oppdateres med seksmånedlige intervaller. Dette fordi det er få skoler som har internettilgang, og skolene sliter også med at de har tilgang til altfor få lærebøker. Å ha tilgang til Wikipedia vil dermed være et stort pluss for dem, og å tilby dette vil hjelpe direkte med Wikipedias mål om å spre all verdens tilgang til alle på deres eget språk.


Til slutt fortalte Ting Chen om hva Wikimedia Foundation er og gjør, og fortalte hvor viktig det er for både afrikanere og Wikipedia at vi får flere bidragsytere fra Afrika som kan skrive om afrikanske emner. Noe jeg ikke var klar over er at det er flere artikler på engelskspråklig Wikipedia som omhandler New York City enn det er artikler som omhandler Afrika. Dette er skremmende statistikk i Afrikas disfavør, og er en systemisk skjevhet som det er viktig å gjøre noe med. Talen til Chen så ut til å ha positiv effekt, og det var flere tilhørere som sa de ønska å begynne å bidra. Framgang allerede!


Tilstede under lanseringa var også en representant fra IKT-kommisjonen i den kenyanske regjeringa, som syntes dette er et positivt prosjekt som kan hjelpe til med å øke nivået på utdanningstilbudet i Kenya.


Sjøl syns jeg dette er et fantastisk prosjekt. I vestlige lokalavdelinger av Wikimedia har man prosjekter for å frigjøre museumsbilder og lignende, og det er viktig arbeid det også, men dette kenyanske prosjektet er noe som virkelig vil hjelpe folk. Det er rett og slett noe som gjør verden til et litt bedre sted.

Fredagen den 26 november deltog jag på tvådagarskonferensen Wikipedia Academy (arrangören Wikimedia Sverige har nu bloggat om händelsen, liksom Olof Sundin på EXAKT-projektet, Skolbibliotek Öst, Kristina Alexanderson, Kristina Alexandersson igen samt Sue Gardner). Några dagar därpå – kanske som en konsekvens av konferensen – skrev 13 nätaktiva, varav flera konferensdeltagare, en debattartikel i SvD om att kulturarvet bör släppas fritt (något Wikimedia Sverige också bloggat om, liksom Mathias Klang och Kristina Alexanderson) på Kungliga Biblioteket (medarrangör var Forskningsavdelningen där). Nedan följer fortsättningen på min serie anteckningar från konferensen, som tar vid där det förra inlägget slutade.

Äntligen ska presentkorten få sin (visuella) förklaring: vi ser en YouTube film som visar hur det fungerar. YouTube-filmen heter ”Wikipedia In Print – How to create custom books with a mix of content from the free encyclopedia” och följer nedan:

Applåder följer på filmen (men jag funderar i det kloka i att lita på Wikipedia-material när man ägnar sig åt segling… nå, whatever). Axel berättar att PPS har sponsrat presentkorten. Sedan ser vi den något mindre allvarliga filmen “Why Wikipedians are Weird”:

Filmen är rätt kul och får även den applåder.

Efter filmerna berättar Axel att vi nu ska ha en paneldiskussion med flera av talarna: Lennart, Kristina, Mathias, Torsten, Johan Schiff (som inte talat) och Magnus. De sätter sig och fixar stolar. Johan presenterar sig och säger att han egentligen skulle ha talat dagen innan men var sjuk, och idag fotograferade. Han ersatte Gustaf Fridolin; Johan bokade Gustaf men fick inte hit honom. Johan har jobbat för Studiefrämjandet och med politik i många år och suttit i Wikimedia Sveriges styrelse, vilket nog är det trevligaste uppdrag han haft. Det är hans bakgrund. Axel ska ställa några frågor till panelen, och som åhörare kan man räcka upp handen och själv ställa frågor. Vi ska hålla på till 16.30.

Om inte samhället och universiteten engagerar sig i Wikipedia, var hamnar vi då? blir Axels första fråga. Torsten säger att alla kommer engagera sig småningom, att det inte finns något alternativ. Wikipedia kan finnas eller försvinna men själva konceptet kommer finnas kvar så länge denna värld består. Universiteten måste också inse att de har världens chans till PR och informera om sin forskning; de kan även producera texter för andra språkversioner. Alla kommer engagera sig, men det är viktigt att jobba med kvalitetssäkring. Mathias menar att nu är universiteten lite mer obsoleta för att få utbildning, inte så relevanta, och om universiteten undviker projekt som Wikipedia minskas deras relevans.

Johan berättar att han fotograferade på ett bokrace för boken “Folkinitiativ – handbok i direktdemokrati”, som handlar om att svenskar nu enligt grundlagen kan göra ett folkinitiativ som förändrar. Många politikers ryggmärgsreaktion är att det hotar demokratin, eftersom vi har en representativ demokrati; släpper man fram alla urholkar man det systemet (anses det) och därmed demokratin. Men i själva verket engagerar sig fler människor; intresset för politik ökar och fler människor engagerar sig. Samma sak gäller kunskap på Internet och Wikipedia: engageras fler människor i att höja kunskapsnivån blir fler intresserade att ta det ett steg vidare, och att fjärma sig från det hamnar man vid sidan.

Är Magnus elever aktiva i att fylla in kunskap? blir nästa fråga. Magnus säger ja och nej. Han vill ta frågan ett steg vidare. Vi frågar idag studenter om huvudstäder och uppsatser, vilket inte är intressant. Vi måste gå ett steg till, till att studenterna producerar ny kunskap och gör egna undersökningar. Samhällsmedborgare ska bli intresserade av att inte bara samla fakta om Göteborgskravallerna utan även diskutera (vilket inte kan ske på Wikipedia eftersom det är faktacentrerat). Trivia får inte vara viktigt, och då förlorar Wikipedia i betydelse. Axel frågar: finns det något annat ställe i Wikimedia-projekten där man kan lägga sådan egen forskning? Lennart säger att det finns så många Wikimediaprojekt; störst är Commons med så många filer (större än Wikipedia), och det är viktigt att producera statistik och diagram (som görs på Commons), så Commons är en än större tjänst än att bidra till Wikipedia.

En i publiken säger att man ska samla ihop all kunskap. Det finns en blindhet från det teoretiska området för det finns ett jättelikt kunskapsområde som inte finns med i Wikipedia men fanns i gamla franska encyklopedin, nämligen rund kunskap. Det är handens kunskaper, det som finns i kokböcker. Det är alldeles borta ur bilden, för Wikipedia är en del av den teoretiska encyklopeditraditionen. Det är universitetens uppslagsverk, inte yrkesskolorna. Finns ett projekt sen 1943 som syhftar till att samla även handens kunskap som fanns i Kina på 1400-talet. Jag påpekar att Wikibooks finns (som mer handlar om ”rund kunskap” – Wikileaks har manualer, läroböcker och dylikt).

Kristina säger att man kan filma guider och lägga upp dem på Youtube (eller Commons) [något jag missar]. Torsten menar att Wikipedia är bara är en ram som kan fyllas med nästan vilket innehåll som helst. Uppslagsverks utveckling har fått mindre utrymme; det man ska täcka är mycket mindre. Fördelen med Wikipedia är att det finns jättemycket utrymme för allting och nästan inga gränser. Man kan alltså ha kunskap som förut inte fått plats. Man kan koppla samman med Wikibooks och Google Books som är jättebra. Man kan hitta massor av kunskap som försvunnit i moderna uppslagsverk på Wikipedia.

Johan pratar om Wikipedias folklighet och tar upp Henrik Berggrens ledare om Wikipedia. Berggren ifrågasätter Wikipedias ideologi om att all kunskap ska vara samlad på ett ställe, som Gud på nätet. Johan tycker det är en fråga om vem som äger kunskapen i samhället, för motsatsen till Wikipedia är Kina, där kunskap styrs uppifrån eftersom kunskap är farlig för eliten. Det finns väldigt mycket på Wikipedia de flesta inte läser om, seriefigurer, tv-serier och så vidare; det finns väldigt mycket mer än bara det akademiska. Så Wikipedia är folkligt också. Lennart säger att det som Wikipedia kritiseras för är att det är för folkligt, och visar mycket vad folk är intresserade av snarare än vad som borde finnas.

Exempelvis var artikeln, säger Lennart, om en dagssåpa mycket längre än den om ett viktigt historiskt skeende. För det första brukar just de uppmärksammade artiklarna få bättre proportioner. Andra sidan är att de viktiga ämnena kanske inte behöver långa artiklar; bör inte popularitet “belönas” med långa välskrivna artiklar? Om folk läser dem kanske det bör satsas på; det är inte nödvändigtvis det som tillhör en kanon som ska ha lång artikel. Axel frågar om vi bör skriva en debattartikel där vi jämför en populär och en vedertagen artikel? Lennart säger att populära artiklar inte behöver  vara långa, men längd ska inte vara förbehållet det som är viktigt.

Den långa svansen innebär att det i en stad kan finnas en människa som forskar på hieroglyfer, som inte kan göra mycket själv, men tillsammans med andra liknande forskare kan hen göra mycket. På nätet finns utrymme för kommunikation inom sådana minoriteter. Wikipedia har haft ganska mycket info om minoriteters kunskap. Lennarts favoritartikel är Toaletter i Japan, eftersom det finns en kulturell bias att toaletter ser likadana ut i hela världen. På Wikipedia, däremot, fattar man att tekniken används mycket för toaletter i Japan varför det är relevant med en sådan artikel.

Johan säger att det inte handlar om att alla måste bygga uppslagsverk, men det viktiga är att alla har möjlighet att göra det. Det är det som är skillnaden mellan Kina och Wikipedia; på Kina bestämmer en elit (som är elit på grund av att de blivit det), medan Wikipedias elit är mer kvalificerad (? – jag kanske hörde fel). Torsten säger att Britney Spears har en längre artikel än Sokrates, och menar att dels borde Sokratesforskare ägna mer tid åt artikeln, dels har han inget emot mycket information om Spears. Exempelvis tycker han själv: varför ska det finnas fem sidor om sport i en tidning? Skratt och applåder följer. Pokémonsidor kan också vara viktiga, för att de är populära. Man ska skriva om seriösa ämnen också.

Mange säger något jag missar, och sedan att nästa steg på Wikipedia måste vara att ge möjlighet för människor att bedriva originalforskning (ant. not.: originalforskning är idag inte tillåtet på Wikipedia), inte bara på Wikibooks. Människor måste själva få producera information. Jag berättar om hur jag började skriva på Wikipedia och då skrev mest om Pokémonfigurer och Harry Potter. Massor av Potter-artiklar flyttades senare till en egen wiki, vilket var lite synd; flytten ledde till att en bidragsgivare lämnade Wikipedia. Karl ställer en fråga jag missar. Mathias säger något jag också missade, men det var något om fackspråk och omskrivning och licenser.

Åhörare påpekar att det att göra forskningsartiklar fritt tillgängligt är helt separat från Wikipedia; det finns stora projekt, och en stor open access-rörelse, som är spännande. Mange säger att det fortfarande  är forskare som skriver det. Åhöraren menar att det behövs fler kanaler för människor att kunna skapa ny kunskap; det är svårt att säga exakt hur det ska se ut och vilken roll just Wikimedia ska ha och var det ska finnas. Men det var bara en kommentar på det här med vetenskapliga artiklar att det finns en stor rörelse som syftar till att tillgängliggöra forskningsartiklar.

Lennart säger att det finns exempel där forskare låter allmänheten vara med, exempelvis SETI, som går ut på att man laddar ner en skärmsläckare och så lånar projektet processorkraft från de som vill så söker den efter signaler från rymden. Det finns många andra sådana exempel, mycket inom astronomin men även inom ornitologin (ant. not.: ett exempel på ornitologisk användning är Rapportsystemet för Fåglar där fågelskådare kan rapportera in obsar som blir tillgängliga direkt både för allmänheten och forskare). Mathias menar att det finns olika beeteendeformer; forskning gör saker med ett visst mål. Det finns tyvärr överdrivet intresse för forskning (det är inte bra om alla blir forskare); forskningsresultatet kan man skriva om vilket kan vara intressant för många människor, men avhandlingar ska inte många läsa.

Lars frågar vad panelen tror borde hända inom ett år; vad borde vi ha att avrapportera till nästa års Wikipedia Academy i samröret mellan Wikipedia och den akademiska världen? Vad kan förrändras? Torsten tror att man kan kalla samman informationschefer inom universiteten och peka på dem här saken och således sätta fart på den akademiska världen. Mycket kan hända om ett år, och man kan hänvisa till universitetens egenintresse. Torsten är optimist. Mange hoppas på två grejer: för det första att man från universiteten släpper upphovsrätten på saker och ting, exempelvis porträttfoton. För det andra har Linköpings universitet anställt någon för att hjälpa forskarna skriva på Wikipedia, liksom Mittuniversitet.

Det vore bra om fler universitet gör så. Men det ärr inte viktigast, enligt Mange, att forskarna är med, utan att forskningen är med. Första steget är att det ska finnas en artikel om varje (jag uppfattar inte vad som sägs). Mathias säger att tredje uppgiften brukar glömmas upp. Inom universiteten har vi ingen meriteringsgrad för det här, så ibland hör han kommentaren “jag hörde dig i radion idag igen”, som om det vore lite dåligt att utföra den tredje uppgiften. Gör man för mycket sådant ses det typ som dåligt. Eftersom det inte är meriterande och den akademiska världen har ett eget språk och en egen publik är det svårt att få med dem. Bra vore om kommunikation med allmänheten ansågs meriterande.

Axel frågar: hur kan man förbereda [uppfattar inte] kommmunikationen? Mange anser att Wikipedia måste ändra attityd. Det borde vara okej att skriva om sig själv om man är neutral; majoriteten verkar hålla med Mange, hävdar han, men några protesterar. Finns ens forskning på Wikipedia blir det dominerande, för det hamnar först på Google och blir etablerat. Kristina menar att vi måste ha fler exempel, förebilder, att visa för forskare, på hur man kan använda Wikipedia. Man kan inte vänta på att någon annan ska göra det, utan måste göra själv. Torsten vill sätta det i ett politiskt sammanhang och påpekar att NE gjordes på statligt uppdrag; man ansåg att “vi behöver detta”.

Han menar att man bör be Gustaf Fridolin skriva en riksdagsmotion om att en Wikipediagrupp ska tillsättas; vi borde börja i toppen. När man söker på Riksdagens sökfält efter Wikipedia ser man att riksdagen använder Wikipedia. Lennart har intervjuat dem. Johan menar att framförallt gillar riksdagsledamöter att läsa om sig själva. Åhörare berättar att hen jobbat mycket med Wikisource och Project Runeberg (det senare är tuffare I copyright, lite mer lagens gråzon typ). Flera exempel finns på fall där Project Runeberg varit i upphovsrättens gråzon. Johan säger att Fridolin säkert vill lämna in en sådan motion, men vill ha hjälp att skriva det.

Jan föreslår att man använder besöksstatistik som meriterande. Mathias säger att om man är en stor personlighet är det väldigt viktigt att personens hemsida är vacker och bra, men under det är det relativt ointressant. Lennart menar att det kan vara så enkelt som dagstidningar gör, med en dela-länk till Facebook fast till Wikipedia. Libris databas har en sådan sak, och det är hyfsat enkelt att göra det för att enkelt citera texter. Axel frågar: när har ni sådana på alla publikationer? Mange berättar att idag får man forskningsanslag baserat på hur många som refererar till en. Men det kommer få konsekvenser: det gäller att höras och synas på nätet [något jag missade]. Lennart menar att ju enklare det är att referera artiklar, desto fler kommer göra det.

Axel säger att det finns massor av välskrivna akademiska artiklar som inte syns på Wikipedia. Idag är det bara forskare som slår sig för bröstet som syns där, andra syns inte. Kanske bör man starta ett Wikipedia-projekt? En åhörare säger något som jag missar eftersom vederbörande talar norska. En annan åhörare säger att har man ett oändligt arkiv behöver man inte väga ämnen mot varandra gällande vad som är viktigast, utan man kan ha med allt, oavsett om artikeln blir lång eller kort. Man borde kunna skriva om även irrelevanta saker (apropå vad jag sa om Potter-artiklarna som flyttades ut).

Det finns oändligt material att lägga in på Wikipedia som inte lagts in där, och ska man täcka allt borde man ta tag i uppslagsverken där copyrighten gått ut för att använda det. Upphovsrätt gäller 50 års copyright för bilder (om man fotar ett konstverk som är fritt), men i USA har de annnan lagstiftning. Det vore bättre med svensk lagstiftning. Mathias säger att det inte alltid stämmer med 50 år. Åhöraren säger joho. Mathias säger nähä. Axel avbrytet diskussionen. Lars inflikar att copyright alltid är mer komplicerat än man tror, och att det ofta inte finns inte prejudikat för ingen har kommit på tanken att piratkopiera ett gammalt uppslagsverk, eller så har alla uppslagsverk kopierat föregående.

Axel menar att vi börjar komma in på alltför små detaljer, och Lars menar att det alltid gäller med upphovsrätt. Torsten berättar att han själv en gång i tiden skrev av Bonniers lexikon (om jag förstår rätt?) apropå att folk kopierar Wikipedia idag, så det är inget nytt. Det finns massor av tangoinformation på Wikipedia vilket är fantastiskt. Lennart säger ”apropå tangokungar… nä”, han  tänkte mer på plagiat. Lennart arbetar ibland som manusredaktör och upptäcker folk som plagierar på de mest underliga sätt, och kopierar hela sidor med redigera-länk och allt (Kristina har också märkt det). Oftast räcker det med sunt förnuft för att upptäcka plagiat.

Mange för tillbaka den politiska aspekten och anser att copyright måste förenklas. Olika statliga verk borde redogöra varför de behåller upphovsrätten till sånt där det inte finns förutsättningar att få betalt; har man inget skäl (exempelvis att få in skattepengar) måste man tala om det på något sätt. Johan säger att apropå Public Domain-begreppet har svenskar ofta uppfattningen att ägandet är väldigt viktigt i USA, men gällande offentliga grejer har de progressiv lagstiftning. Man borde ha någon form av Public Domain-begrepp i Sverige: har skattebetalarna betalat för att ta fram information borde de få använda det.

Lantmäteriet säger sig ta betalt för kartdata, men i USA har ekonomin gynnats av att staten släppt kartdatan fri. Det finns mycket mer kartdataföretag som blomstrar, och det skulle vara ett jättelyft att göra det i Sverige också. Gällande politiken och upphovsrätten finns det en väldig okunskap. Vi har en ganska restriktiv upphovsrätt; till och med de politiska partierna kopierar varandra program, så de bryter mot reglerna de själva satt upp (Johan förstår inte varför journalisterna inte skriver om det). Det var nyligen ett stort debacle att Moderaterna kopierat Sverigedemokraterna, men ingen brydde sig om lagbrottet.

Mathias påpekar att upphovsrätt är svårt, säger politiker, men de säger aldrig att pensionssystem är svårt. Axel noterar en del uppsträckta händer, men säger att vi måste avsluta. Nästa år när vi har Wikipedia Academy, vad kommer det bästa ni gjort för att utöka samarbetet vara?, frågar han panelen, och efterfrågar ett kort, kort svar. Torsten säger att han kommer skriva om det, det kommer Kristina också. Johan ska införa PD-begreppet. Mange kommer kanske printa ut en gratis bok med Wikipedia-artiklar. Lennart ska skriva debattartiklar och försöka påverka, kanske man bör använda “kulturell allmäning” istället för Public Domain. Mathias säger något jag inte hör, och sedan antingen det eller skriva debattartiklar. Axel lämnar över till Jan.

Jag tackar Wikipedia Academy och alla talarna. Han vill tacka Kungliga Biblioteket för att få vara här (men ser ingen från Kungliga Biblioteket härinne). Ana förtjänar ett alldeles eget tack. En åhörare hänvisar till min blogg för referat av konferensen. Jag (som hade handen i luften samtidigt med åhöraren) säger adressen, men tillägger att jag främst skulle vilja tacka Jan. Jan får applåder. Avslutande fråga från Jan är var vi ska vara nästa år.

Sådär, äntligen klar med referatet! Jag vill tacka er stackare som orkat masa er igenom nästan en hel tvådagarskonferens i textform, och ser gärna kommentarer nedan, påpekanden om fel i referatet och så vidare. Imorgon – eller kanske senare då jag har mycket skolarbete – kommer ett sista, avslutande, sammanfattande blogginlägg med slutsatser från Wikipedia Academy 2010. Över till Wikipedia nu, skapa ett konto och skriv så tangentbordet glöder!

Har du några frågor eller funderingar om Wikipedia är du varmt välkommen att fråga mig, antingen på Wikipedia (det där är min egna diskussionssida, något alla användare som registrerar ett konto får), i en kommentar nedan till detta inlägg, eller e-mailledes (guldsiska snabela gmail punkt com). Eller om du föredrar kunskap via böcker kan du läsa Så fungerar Wikipedia av Lennart Guldbrandsson. Den finns på flera bibliotek och även online, helt lagligt.

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Wikipedia In Print – How to create custom books with a mix of content from the free encyclopedia

Wikipedia Academy, dag två, del 9: Kristina Alexanderson

17:09, Saturday, 11 2010 December UTC

Fredagen den 26 november deltog jag på tvådagarskonferensen Wikipedia Academy (arrangören Wikimedia Sverige har nu bloggat om händelsen, liksom Olof Sundin på EXAKT-projektet, Skolbibliotek Öst, Kristina Alexanderson, Kristina Alexandersson igen samt Sue Gardner). Några dagar därpå – kanske som en konsekvens av konferensen – skrev 13 nätaktiva, varav flera konferensdeltagare, en debattartikel i SvD om att kulturarvet bör släppas fritt (något Wikimedia Sverige också bloggat om, liksom Mathias Klang och Kristina Alexanderson) på Kungliga Biblioteket (medarrangör var Forskningsavdelningen där). Nedan följer fortsättningen på min serie anteckningar från konferensen, som tar vid där det förra inlägget slutade.

Axel erbjuder oss köpa böcker med bilder från Regionarkivet som frisläppts i samarbete med Wikimedia Sverige. Därefter är det dags för kaffe och bullar. Under fikapausen diskuterar jag och några andra hur Så fungerar Wikipedia (en instruktionsmanual till och bok om Wikipedia) kan distribueras och/eller förändras (eventuellt kan intervjuerna plockas bort; boken är mycket lång och skulle kanske behöva förkortas). Efter pausen presenterar Axel nästa talare, Kristina Alexnaderonsson, som en webbstjärna, och applåder följer.

Nedan är den presentation (”Wikipedia i skolan”) Kristina använde vid sin föreläsning. Licensinformation finns på slideshare.net. Kristina har även själv bloggat om föreläsningen.

Kristina berättar att hon tittar på unga svenskars inställning til Internet. De tycker Internet är ganska eller mycket viktigt på fritiden, men inte så viktigt i skolan. Wikipedia används i skolan, men inte alltid med uttalat stöd för  att Wikipedia är den naturliga källan eller resursen i undervisningen. Ofta när man pratar med elever [jag missar något eftersom Lars visar mig en tweet om domen mot The Pirate Bay som just avkunnats] väljer de Wikipedia för att den är fri och tillgänglig. Wikipedia är uppskattad och enormt använd av eleverna, men inte så mycket av lärarna. Kristina berättar att hon en gång var i Kungsbacka (eftersom Mathias var där; Kristina säger att hon följer efter Mathias, till allmänt skratt).

I Kungsbacka mötte Kristina en lärare som berättade om en elev som kopierade en hel Wikipediaartikel och sedan raderade den, vilket gjorde att Urkund (ant. not.: ett automatiskt antiplagieringsverktyg) inte fungerade. Kristina blev glad och tyckte det eleven gjort var intressant, men läraren var orolig över hur hon skulle hantera det. Svaret är historiken. När läraren funderat kom hon dock fram till att det eleven gjort var bra, för han hade berättat vad han gjort. Vidare säger Kristina att man vanligtvis använder Wikipedia vardagligen främst för att kolla upp fakta, slå upp ord och använda fakta för skolarbete.

För Kristina är nätet större än att konsumera information. Skolan är en konstruktion som bygger på folkskolan som grundades 1842 (och gick i graven 1974). Vi har ingen folkskola längre, men skolministern tycker vi borde ha det. Skolan ska förmedla demokratiska värden, och grundläggande kunskaper, så eleverna kan bli demokratiskka medborgare. Det handlar inte bara om huvudstad i Burkina faso [jag missar något]. Vi säger “lita på en 10-årig teknik” till en skola som har anor till 1800-talet, vilket tar tid. Skolan är en gammal koloss som bygger på antika värden, och samhället har förändrats fort tekniskt. Vilka kunskaper ska skolan förmedla? Den demokratiska värdegrunden och kunskap om hur man ska hantera den verklighet vi lever i.

Näst bild i Kristinas presentation är kanske den som orsakar mest skratt hittills: det står ”Faust wtf?” (nummer 9 i bildspelet ovan). Sedan byter Kristina till en bild på storm troops från Star Wars som Googlesöker för “the droids we’re looking for”. [jag missar ngt] När Kristina frågar lärarna och eleverna (hon har dock inte gjort någon vetenskaplig undersökning) varför Wikipedia är högst i sökningar tror de det är för att Wikipedia betalar eller ägs av Google. Det finns ett kunskapsglapp här. Wikipedia är framgångsreceptet för alla som lyckas på nätet, hur man ska komma till topp 10 på Google. WP är en källa som ger kunskap om Internet.

Om vi får lärare att lära sig mer om Wikipedia skulle de också lära sig mer om Internet: länksystemet, internlänkar, öppenheten och så vidare. Vad är Internet? “Internet är världens största datornätverk [etc]” enligt Wikipedia. I skolan har inte Internet stor betydelse; den har större betydelse utanför skolan än i skolan. Wikipedia (eller internet? jag uppfattade inte) är ett system för enkel och effektiv kommunikation. Wikipedia är en del av funktionerna som finns på nätet; marknadsföring och så vidare (man kan köpa trovärdighet av varandra).

Wikipedia är ett tacksamt exempel för det kan användas till allting på Internet. Man kan också lära sig om CMS-system, som wikier visserligen inte är enligt Wikipedia själv. Man kan lära sig en hel del om konstruktion av text och källor. I det här verktyget finns massor av klotter och vandalism, och på skolan brukar många börja med att klottra; klotter kan vara bra. Riksdagen klottrar också på WP, enligt Tv8 (“världens mest trovärdiga källa”, som Kristina ironiskt lägger till). Något spännande på Wikipedia är anonymiteten; det är ett jätteuppslagsverk där man hyllar att man ska få vara anonym. Vilka konsekvenser får det? Hur ser vi på kunskap relaterat till anonymiteten?

Adam Svanell testade Wikipedias system (Kristina trodde med Wikipedias goda minne, men det stämmer inte) med hjälp av anonymitet. Vilka värderingar ligger bakom urvalet av artiklar? (Klang har en artikel på Wikipedia, men inte Kristina.) [jag missar något] I skolan lär man sig reflektera, inte besvara enkla frågar (typ huvudstaden i Burkina Faso). Vad är kunskap när man inte är auktoritet på det, utan kunskapen skapas av den senaste artikelredigeraren? Kunskap blir att kunna värdera/söka/använda information. Wikipedia är ett exempel på hur kunskap skapas i samarbete; så har kunskap alltid skapats. Men det är mer: det är också ett social media.

Eller? Kristina tittade igår och såg att Wikipedia efterlyser kvinnor. Hon tar ett exempel från diskussionssidan till artikeln om Göran Persson; tonläget är inte så inbjudande. Man borde fundera på vilket tonläge man använder till sina kamrater I det sociala mediet, och för att bjuda in kvinor borde tonläget förändras. När Kristina pratar med kvinnor som redigerar på Wikipedia säger de att de blir utskällda. [jag missar något] Wikipedia är en självklar källa, en källa för att hitta andra källor; Wikipedia är också en bra källa för journalister. Det är också bra källa för att lära sig hantera andra källor. Det vore bra att lära sig källhantering tidigt, bland annat är riksdagsledamöter och Aftonbladet inte så bra på att hänvisa till Wikipedia.

Kristinas elever använder glatt Wikipedia, copypaste:ar och länkar till sajten. Hur används källan? Lärare har folkbildningskrav, och eftersom de träffar alla ungdomar i skolan kan de verkligen visa på hur de används. Det är härligt att prata så mycket om källkritik. Kristina tar upp ett exempel från ett blogginlägg där någon menar att man kan kolla källhänvisningar (och separera fakta och fiktion) på Wikipedia men att det inte behövs, för Wikipedia-människor är passionerade. En student gjorde ett experiment på Wikipedia genom att ändra information om en författare, och journalisterna kan inte låta bli så de tar informationen från Wikipedia och sprider den. Vi måste också visa hur källan används (alla använder källan, inte bara unga utan även riksdagsledamöter och journalister).

Kristina refererar en elev som älskar Google och WP, men frågar sig hur pålitliga svaren är och drar massor av relevant fakta. En annan elev skriver att det är toppen, men citerar en text på engelskspråkiga Wikipedia om Enskilda Gymnasiet och skriver “Sen när har vi ett simlag och ett hockeylag?”. Artkeln beskrev också matrådet som ett gastronomiskt råd, och elevrådet ansågs vara mycket effektivt. Kristina och hennes elever menar att elevrådet var ineffektivt. Kristina var glad över elevernas källkritik, och hon frågade varför de inte ändrade. Sedan rättade Kristina felen själv (de mest fatala i alla fall; resten stod kvar eftersom de var underhållande och sanna beroende på vinkel).

Sedan skriver eleven till Kristina att någon har ändrat det här, men det var så för fyra månader sedan (som om Kristina inte skulle tro eleven)!  Så eleverna kan förstå att det redigeras, men trots det utgår de från att det som står på Wikipedia är sant. Kristinas skola har massor av elever som söker utomlands, och en elev har gjort artikeln om skolan, som nästan var korrekt. Det var en tidigare elev som skrivit artikeln. Kristina vet inte hur det fungerar med källkritikiI USA men han som skrev artikeln fick ett fyraårigt fullt ut betalt stipendium, och Kristina tror att Wikipedia spelade roll för det (då elevens tidigare skola som följd av elevens Wikipedia-artikel om den framställdes i bättre dager).

I skolan pratar vi inte mycket om upphovsrätt (mest att fildelning är dåligt), men Wikipedia är en bra källa för copyright. Wikipedia är en självklar källa; absolut borde skolan använda den för den är mångfascetterad och ger en bild av Internet. Kristina vill travestera ett citat och frågar om skolan är i början av slutet eller slutet av början? Hon slutar föreläsningen med “och så ska jag säga tack”. Applåder. Jag påpekar under följande frågestundatt det finns många korta artiklar i alla fall på svenskspråkiga Wikipedia utan särskilt mycket källor. “Jag vet”, säger Kristina. Lars menar att vi är för hemmablinda för att se lösningern på könsbalansproblemet, men Kristina ger ingen lösning.

Alex tackar Kristina och ger henne presentkort på att ge ut en bok från Wikipedia.

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Older blog entries