Avsnitt 110 –

08:52, Saturday, 14 2020 November UTC

Staplar, linjer och cirklar i grafer och olika diagram, samtida och historiska benämningar, förbättrade listor och en massa strategimöten.

Shownotes

  1. Wikipediapodden om
    1. Diagram och grafer
  2. Aktuellt från svenska Wikipedia
    1. Förutsedd, förväntad, förklarad eller utropad?
    2. Lågintensivt krigande i Sudetenland
  3. Internationella nyheter
    1. Wikimedia Community User Group Botswana – blir av med status som användargrupp
  4. Mjukvarunyheter
    1. Wikidatalistorna uppgraderas
  5. Veckans Wikipediaartikel
    1. Jan: Vänner
  6. Wikifikor, meetups och träffar i närtid
    1. lördag: WikiWomxn Meet Up for Movement Strategy
    2. söndag: Wikimedia Café
    3. tisdag: Strategidiskussion med engelska Wikipedia som utgångspunkt
    4. fredag 20 november: Kopplingssprint
    5. lördag 21 november: Wikipedia-dagen 2020

Erkännanden

Musiken och ljudklippen är från Surf Shimmy Kevin MacLeod (incompetech.com) [CC BY 3.0], via Wikimedia Commons och fanfaren är från Clean and Pompous Fanfare Trumpet.mp3 av joepayne [CC 0].

Bild: jimmiehomeschoolmom, CC BY 2.0

Diskutera avsnittet på projektsidans diskussion.

Avsnittet hittas också på Wikimedia Commons.

Endast Sverige svenska smörgåstårtor har

08:57, Friday, 13 2020 November UTC

13 november firar svenska folket Smörgåstårtans dag. Men vad är en smörgåstårta, egentligen? Är det en sandwich eller en smörgås? En smörgås eller en tårta? Johan Jönsson tar en titt på smörgåstårtans Wikidata-objekt, och bringas både förvirring och klarhet.

Närbild på smörgåstårta. Johan Andersson, CC BY 2.0.

Det är ett helvete, det här med mat.

Det är tur att vi har smörgåstårtan. Den är åtminstone tydlig. Den vet kanske inte exakt vad den är och vad den vill i livet, men den vet åtminstone vad den inte är. Det är en god start.

Men innan maten: låt oss tala lite om kunskap. Wikidata är Wikimediarörelsens faktadatabas. Här samlar vi all världens vetande, eller åtminstone utvalda delar av det, på ett systematiserat sätt. Wikidata bygger på objekt. De identifieras genom individuella nummer. Din identitet är nu inte Klara, utan Q4956862. Vi får en etikett – ett namn. Den varierar från språk till språk. På svenska heter Q34 i alla fall Sverige. Det finns en kort beskrivning i fritext så att en mänsklig läsare helt kort kan greppa vad det rör sig om, på olika språk.

Vad är Sverige? frågar egenskapen instans av och värdena svarar: suverän stat, land.

Sedan kommer egenskaper och värden. Man skulle kunna se egenskapen som en fråga och värdet som ett svar: Vad är Sverige? frågar egenskapen instans av och värdena svarar: suverän stat, land. Egenskapen del av har värden som Nordeuropa och Kalmarunionen – det senare värdet med slutdatum 1523. Så fortsätter det. Det här är inte särskilt lätt att läsa för en människa. Men det är språkneutralt och det är lätt att förstå för en maskin. Eftersom vi redan har definierat Kalmarunionen någon annanstans räcker det med att lägga till objektet för att alla språk skall kunna se att Sverige är en del av Kalmarunionen. Och eftersom det finns en tydlig struktur i informationen så är det lätt för en maskin att förstå hur den hänger ihop så att den kan sortera datan. Så kan man skapa automatiska faktarutor, tabeller allt möjligt. Det finns till och med ett projekt för att kunna ta datan från Wikidata och göra den läsbar för människor oavsett språk.

Ibland är det inte så enkelt, det här med språkneutraliteten. Särskilt inte när det gäller mat. Ta Q152981. Potato pancake säger den engelskspråkiga beskrivningen. Potatispannkaka. På svenska har vi för tillfället bestämt oss för att kalla den för raggmunk. Raggmunken är kanske snarare en sorts potatispannkaka. Och så fortsätter det i vild variation. Franskan kallar den för galette de pommes de terre – en bredare beskrivning. Spanskan talar kartoffelpuffer, finskan granntrofast om raggmunken, portugisiskan istället om reibekuchen – en annan tysk beskrivning på samma rätt som spanskan – och det är lite oklart vad bokmålsnorskan egentligen vill beskriva med sin røstipotet. Det är förbannelsen när någonting är både allmänt och lokalt: vad motsvarar egentligen vad? Kan vi samla de olika potatispannkakorna under ett och samma paraply, eller borde det finns ett övergripande objekt och sedan får alla de regionala variationerna med sina små skillnader stå för sig själva?

Ingen tittar på smörgåstårtan och tänker att jomenvisst, det är ju nästan samma sak som vi äter hemma i stugan i Birmingham eller Kandahar.

Smörgåstårtan är bra på det sättet. Ingen tittar på smörgåstårtan och tänker att jomenvisst, det är ju nästan samma sak som vi äter hemma i stugan i Birmingham eller Kandahar. Smörgåstårtan får vara sitt. Endast Sverige svenska smörgåstårtor har. Tittar man på listan med etiketter för Q3123047 heter det smörgåstårta nästan hela vägen ned. Polska? Smörgåstårta. Spanska? Smörgåstårta. Engelska? Smörgåstårta. Två undantag finns bland den latinska skriften: nordsamiskan och finskan. De är civiliserade nog att ha egna namn på god matkultur. Voileipäkakku. Vuodjaláibegáhkku.

En bra tumregel för resenären är att aldrig äta en lokal specialitet. Bra mat sprider sig. Sushi går att få tag på över hela världen. Den lokala specialiteten är den mat som grannarna tittade på och tänkte att, nä, alltså, det där vill vi faktiskt inte äta. Håll det för er själva. Man skulle kunna hålla detta mot smörgåstårtan. Då har man ägnat för mycket tid åt att äta mat och för lite åt att wikidatafiera den. Det är mycket tacksamt med unik mat.

Det är alltså med auktoritet jag höjer på ögonbrynen inför att smörgåstårtan är en underklass till sandwich och ingenting annat.

För några år sedan arbetade jag med att utveckla ett kategorisystem för ett IT-företag. Visitkortet sade Categorisation Scientist, så man kunde anta att jag vet ett och annat om kategoriseringar. Visserligen hade tekniskchefen sagt att de funderade på att kalla mig för categorisation expert men lät bli eftersom det då lät som att jag visste vad jag sysslade med. Jag har ändå tillbringat ganska mycket tid framför en whiteboard och fått fundera på saker som om kannibalism är en underkategori till mat och drycker eller inte. Man har betalat mig för mina åsikter om födoämnenas ontologi.

Det är alltså med auktoritet jag höjer på ögonbrynen inför att smörgåstårtan är en underklass till sandwich och ingenting annat. Visa mig en bild på ett fordon, säger du, och får en buss på skärmen. Det är rimligt. Ge mig en frukt, säger någon, och får ett päron. Det är inom förväntningarna. Ge mig en sandwich, utbrister en hungrig stackare, och får en smörgåstårta i handen. Jag är inte säker på att det faller inom förväntningarna. Importerat från engelskspråkiga Wikipedias kategorisystem, berättar Wikidata. Det hade man kunnat förstå. En svenskspråkig person hade väl åtminstone valt smörgås framför sandwich.

Däremot är den inte kategoriserad som en underklass till tårta. Det är språkligt orimligt: En dörrmatta är en dörrnära matta, inte en mattnära dörr. En fiskmås är en fiskande mås, inte en måsande fisk. En smörgåstårta borde språkligen vara en tårta med drag av smörgås, inte en smörgås med drag av tårta. Vi kan bara förmoda att det är för de födelsedagsfirande barnens skull. Man måste tänka på barnen.

Än finns inte särskilt mycket information om smörgåstårtan inlagd i Wikidata. Ursprungsland. En bild. Lite länkar. Smörgåstårtan är ett svårdefinierat djur och än finns det mycket att arbeta vidare med.

Men den är åtminstone väl avgränsad. Den som en gång har låtit blicken vila på en smörgåstårta förväxlar den sällan med annan föda.

Johan Jönsson
(Q101550407)

The post Endast Sverige svenska smörgåstårtor har appeared first on Wikimedia Sverige.

Fri information – gratis och med bevarad integritet

11:38, Wednesday, 11 2020 November UTC

Wikimedia Sverige nämns som ett exempel på en civilsamhällesorganisation som är särskilt viktig för det digitala samtalet, i betänkandet “Det demokratiska samtalet i en digital tid”. Det tycker vi är både hedrande och viktigt. Men hur ser vi på vår roll i det digitala demokratiska samtalet? Det här är det sjätte och sista blogginlägget i vår bloggserie på ämnet, och det fördjupar sig i frågan om fri tillgång till information.

Bild: WOCinTech Chat. CC BY 2.0

Det pågår en ständig kamp på internet om vad som ska kosta något, och vad som ska vara gratis. Mediehus sätter upp betalväggar så att god journalistik kostar pengar, forskningsdatabaser har länge kostat tusentals kronor per licens, Nationalencyklopedin ger bara små smakbitar av sina artiklar i gratisversionen, Google sparar användardata för att annonsörer ska betala för att nå rätt personer. Hur påverkar det demokratin och möjligheten för alla att delta i det demokratiska samtalet? 

Wikimediarörelsens vision handlar om att göra fri kunskap tillgänglig för alla – kunskap som varken kostar pengar eller integritet. Vi vill vara med och bidra till ett samhälle där fri kunskap har en tydlig plats, eftersom vi ser en stor risk i att demokratin undermineras om dina ekonomiska förutsättningar ska avgöra din möjlighet att ta del av faktatexter, bilder eller forskning.

Ett av de första principiella beslut som fattades av Wikimediagemenskapen, redan 2002, var att inte tillåta reklam på plattformarna. Denna policy är högst gällande även idag, och grundar sig på idén om att Wikipedia måste vara en neutral plattform för att kunna bibehålla sin trovärdighet.

Wikipedia ska alltså inte vara en plattform för att torgföra egna åsikter, ett åsikternas slagfält, en utställningsyta eller ett verktyg för reklam och propaganda – däremot ska innehållet på plattformen alltid kunna redogöra för sådana fenomen på ett objektivt sätt. 

Detta gör att Wikimediarörelsen inte heller skapar ett beroende av goda relationer till ett eller annat företag eller institution som annars skulle kunna bidra med stora summor pengar. Objektiviteten på Wikipedia skulle kunna riskera att få sig en rejäl törn när en reklampartner plötsligt hotar med att dra in sina medel, om inte den komprometterande informationen om en företagsskandal i Wikipediaartikeln tas bort. Det finns till och med tydliga regler som gör att du i grund och botten inte heller får ta betalt för att redigera olika sidor för exempelvis ett företags räkning. Med detta i åtanke vinnlägger sig Wikimedia Sverige om att inte mer än 50% av intäktskällorna får komma från samma håll. På så sätt kan ett oberoende upprätthållas, både från privata och statliga bidragsgivare. 

Du lämnar inga fotspår

I ett digitalt klimat där din minsta rörelse riskerar att följas och sparas på nätet, går Wikimediarörelsen åt ett annat håll. Din användardata sparas inte, ditt rörelsemönster på plattformen är inte till salu. Ur ett demokratiskt perspektiv innebär detta också att ingen kommer att få veta om du läser artiklar om homosexualitet i ett land där det är förbjudet, ett regeringskritisk parti i en diktatur eller om en annan religion än den din familj tillhör – dina användaruppgifter kommer varken säljas till stater som vill veta vad du gör eller till företag som vill sälja varor som intresserar dig.

Wikipedia och de andra Wikimediaplattformarna är gratis att ta del av och gratis att bidra till. Plattformarna drivs och utvecklas av ideella insatser, donationer och projektbidrag. Detta ställer fortsatta krav på rörelsen att ständigt utvecklas i en demokratisk och neutral anda, så att de som använder plattformarna litar på dem tillräckligt mycket för att vilja donera sina egna medel till fortsatt utveckling av fri kunskap.

Detta är sjätte och sista delen i en serie blogginlägg om Wikimedia Sverige och vårt demokratiska uppdrag. Här hittar du del 1del 2del 3del 4 och del 5.

The post Fri information – gratis och med bevarad integritet appeared first on Wikimedia Sverige.

Wikimedia Sverige nämns som ett exempel på en civilsamhällesorganisation som är särskilt viktig för det digitala samtalet, i betänkandet “Det demokratiska samtalet i en digital tid”. Det tycker vi är både hedrande och viktigt. Men hur ser vi på vår roll i det digitala demokratiska samtalet? Det här blogginlägget fördjupar sig i frågan om betydelsen av en mångfald av perspektiv för att stärka neutraliteten och objektiviteten på plattformarna.

Bild: WOCinTech Chat. CC BY 2.0

I det betänkande om “det demokratiska samtalet i en digital tid” som lämnades över till regeringen härom veckan konstaterar utredarna att medieförtroendet “kan upprätthållas genom att nyhetsmedierna värnar sitt oberoende och sin självständighet och producerar journalistik som håller hög kvalitet och som speglar den mångfald av åsikter och perspektiv som finns i samhället.” Det gäller i hög grad även för Wikipedia och Wikimediaplattformarna, även om de inte i huvudsak ägnar sig åt journalistik.

Källbelagd mångfald

Wikipedia är en encyklopedi, som därmed strävar efter neutralitet och objektivitet. Det betyder i sin tur bland annat att allt som står ska vara belagt av andra källor, och att originalforskning inte hör hemma i artiklarna. Det innebär också att en mångfald av perspektiv och tolkningar av ett ämne ska ges  plats på Wikipedia, så länge det kan beläggas av trovärdiga sekundärkällor. Den svenskspråkiga Wikipediagemenskapen har i sin officiella policy om neutralitet formulerat det på följande vis: “Att skriva från en neutral synvinkel (engelska neutral point of view, ofta förkortat NPOV) är en policy på svenskspråkiga Wikipedia, som innebär en ambition om att redovisa fakta och idéer på ett sådant sätt att representanter för alla åsiktsinriktningar kan vara överens om formuleringen.”

Om representanter för alla åsiktsinriktningar ska kunna vara överens om formuleringen behöver också användarna bidra med och representera en mångfald av perspektiv. Konstruktiva diskussioner om meningsskiljaktigheter måste till när det gäller svåra frågor. I ett supplement till policyn om konsensus konstaterar Wikipediagemenskapen:

“En av Wikipedias styrkor är mångfalden bland bidragsgivarna som gör att vi kan belysa en frågeställning från olika infallsvinklar. Det är genom att ta tillvara på olika ståndpunkter som ”lösningen”, till exempel formuleringen av en text, kan få den bästa utformningen. Ur denna aspekt är det önskvärt att många användare ges möjlighet att kommentera.”   

Det är genom att låta olika användare, med olika ståndpunkter, komma till tals, som gör att en neutral och objektiv konsensus kan nås om en skrivelse. Ibland kan det leda till väldigt långa diskussioner (även om det kanske i sig inte nödvändigtvis är något eftersträvansvärt).

Vilka bidrar till mångfalden?

Innebär det, i sin tur, att alla artiklar är neutrala och balanserade? Sannolikt inte. Ambitionen om en neutral encyklopedi är ett ständigt pågående arbete som en mångfald av användare skapar förutsättningar för. Här finns en demokratisk utmaning kring vilka som tar och ges plats i vårt samhälle, och vilkas röster som inte hörs. Arbetet för att inkludera fler personer på Wikimediaprojekten behöver därför fortsätta och utökas.

Det skulle kanske ibland framstå som enklare att bara forskare och andra experter skulle uttala sig i en encyklopedi, och därmed låta särskilda professioner sätta ner foten kring frågor där det inte finns konsensus. Men det skulle samtidigt innebära en risk för ett samhälle där vi inte lär oss att utmana perspektiv eller själva reflektera över vad som är rimligt, troligt och sant. Dessutom visar det ju sig, trots att det kan ha verkat osannolikt i teorin, att Wikipedia sannolikt i praktiken är ett av historiens mest framgångsrika exempel på kunskapsspridning i samhället.

Detta är femte delen i en serie blogginlägg om Wikimedia Sverige och vårt demokratiska uppdrag. Här hittar du del 1del 2del 3 och del 4.

The post Wikimediarörelsen: neutralitet och objektivitet genom mångfald appeared first on Wikimedia Sverige.

Sammanlänkning av internet genom Wikidata

15:59, Thursday, 29 2020 October UTC

Wikimedia Sverige nämns som ett exempel på en civilsamhällesorganisation som är särskilt viktig för det digitala samtalet, i betänkandet “Det demokratiska samtalet i en digital tid”. Det tycker vi är både hedrande och viktigt. Men hur ser vi på vår roll i det digitala demokratiska samtalet? Idag fyller den strukturerade länkade databasen åtta år, och vi  undersöker i det här blogginlägget vad den sammanlänkning av Internet, som Wikidata bidrar till, kan få för betydelse.

En illustration över Wikidata 2012-2015, framtagen till Wikidatas treårsdag. Jason Krüger. CC BY-SA 4.0

Internet är en säregen blandning av en oerhörd mångfald och en påtaglig likriktning. Medievetare har påtalat det som internets polyfoni och konvergenskultur. Å ena sidan ökar informationsmängden med en oerhörd hastighet. Å andra sidan förlitar vi oss på allt färre plattformar, och samma informationstyper, datamängder, bildval och faktaunderlag återanvänds på många av dem. I takt med att internet har vuxit har det blivit allt tydligare hur svårt det är att navigera mellan all tillgänglig kunskap. Det är även något som reflekteras i betänkandet: 

“Under senare år har mängden av information som produceras och sprids mångfaldigats. Redan 2014 konstaterades det att över 90 procent av all data som producerats under mänsklighetens historia hade tillkommit under ett fåtal år dessförinnan (Regeringskansliet 2014). Det stora informationsflöde som vi exponeras för gör det mer krävande för enskilda att värdera om viss information är korrekt eller inte. Det kan också vara svårt att identifiera vem som är avsändare av informationen eftersom den vidareförmedlas och kommenteras av ett stort antal aktörer.”

SOU 2020:56

Wikimediarörelsen har i sin strategi till 2030 formulerat visionen att vid slutet av årtiondet vara den grundläggande infrastrukturen i den fria kunskapens ekosystem. En oerhört viktig komponent för att uppfylla den visionen är Wikidata. Genom Wikidata kommer kunskaps- och informationsmängder i det polyfona internet att kunna länkas samman, vilket gör det betydligt lättare att sålla och sovra mellan plattformar, databaser och språk från hela världen. På Wikidata finns i skrivande stund nästan 90 miljoner objekt med öppna länkade data, som kopplar samman kunskap och gör den lättare att hitta och belägga. På sikt kommer Wikidata på så vis kunna bidra till en sammanlänkning av internet, en sammanlänkning som på samma gång gör det lättare att hitta nya källor, informationsmängder och databaser, och därmed motverkar en alltför likriktad kunskapsflora på internet. 

Vad innebär det här i praktiken?

För att ge ett konkret exempel: En bok i Kungliga bibliotekets databas Libris kan via Wikidata kopplas samman med bokens engelska förstaupplaga, länka till författarens Wikipediaartikel och visa omslagsbilden för tre olika utgåvor på olika språk. Miljoner objekt över olika växter kan plockas ut och kopplas samman med en världskarta så att vi ser växtarters geografiska fördelning. Genom att länka samman kulturarvsdatabaser kan vi också visualisera var kulturarvsinstitutioner finns i världen, och tydliggöra tomma utrymmen på världskartan där kulturarvsinstitutioner inte finns dokumenterade. 

Olika aktörer, inte minst inom forskarsamhället, har lyft fram Wikidata som en av de viktigaste innovationerna på internet under 2010-talet, och då är vi ändå bara i början av att upptäcka vad vi kan använda Wikidata till. Redan 2017, visar forskning av Mora-Cantallops med flera, var Wikidata den mest tillförlitliga databasen över person- och landdata. Waagmester med flera framhåller att Wikidata genom sammanlänkning av data kan föra oss långt på vägen mot bättre biomedicinsk forskning. Bielefeldt med flera påtalar att Wikidata i sin tur används i så olika applikationer som Apples mobilapp Siri, Eurowings informationssystem om pågående flygningar, liksom dataintegreringsinitiativ som Virtual Integrated Authority File.

Vår förhoppning, inte minst formulerad i visionen om att utgöra den grundläggande infrastrukturen i den fria kunskapens ekosystem, är att Wikidata genom en sammanlänkning av det allt mer svåröverskådliga internet kan bidra till att bevara, utveckla och mångfalden på hemsidor och digitala plattformar.

Detta är tredje delen i en serie blogginlägg om Wikimedia Sverige och vårt demokratiska uppdrag. Här hittar du del 1del 2 och del 3.

The post Sammanlänkning av internet genom Wikidata appeared first on Wikimedia Sverige.

Avsnitt 108 – rörligt är roligt

23:40, Wednesday, 28 2020 October UTC

Vi gluttar på roliga filmklipp, krånglar med svåra frågor om användarrutor och lättare om bronamn, lyssnar på tystnad, och håller tummarna för ett val.

Shownotes

  1. Wikipediapodden om
    1. Video
      1. Videos på svenska Wikipedia
      2. Videos på engelska Wikipedia
      3. Videos på Commons
      4. Videovisningar per månad
      5. Mest visade videofiler senaste månaden
  2. Aktuellt från svenska Wikipedia
    1. ”Wikipedia portar konservativa skribenter”
    2. Guldbron, eller?
  3. Internationella nyheter
    1. Ny användargrupp: Wiki World Heritage User Group
    2. Wikimedia Foundation inleder samarbete med Världshälsoorganisationen
    3. Man kan söka pengar för att ordna 20-årsfirande
  4. Mjukvarunyheter
    1. Serverswitchen gick på mindre än två minuter
  5. Veckans Wikipediaartikel
    1. Jan: Presidentvalet i USA 2020
  6. Wikifikor, meetups och träffar i närtid
    1. Torsdag: Wikidata fyller åtta!
    2. Onsdag: Search platform office hours

Erkännanden

Musiken och ljudklippen är från Surf Shimmy Kevin MacLeod (incompetech.com) [CC BY 3.0], via Wikimedia Commons och fanfaren är från Clean and Pompous Fanfare Trumpet.mp3 av joepayne [CC 0].

Bild: Muybridge_race_horse_gallop.jpg, photos taken by Eadweard Muybridge (d. 1904). Edit by User:Waugsberg – Eadweard Muybridge, Human and Animal Locomotion, plate 626, thoroughbred bay mare "Annie G." galloping, Public Domain

Trestegsljud: FISUTV, CC BY 3.0

Redigeringsljud: CDanis (WMF), CC BY-SA 4.0

Diskutera avsnittet på projektsidans diskussion.

Avsnittet hittas också på Wikimedia Commons.

University of Texas at Arlington Library, okänt datum. University of Texas at Arlington Photograph Collection, CC-BY-4.0, via Wikimedia Commons.

Wikipedia, det välkända fria uppslagsverket, har flera så kallade systerprojekt – plattformar som precis som Wikipedia sprider öppen kunskap. Det finns till exempel Wikimedia Commons, den fria mediadatabasen; Wiktionary, den fria ordboken, och Wikidata – den fria strukturerade databasen som just nu innehåller drygt 90 miljoner objekt. Wikidata har funnits i nästan exakt 8 år – det fyller år den 29 oktober – och har tilldragit sig intresse från olika håll, inte minst hos informationsvetare och bibliotekarier.

Det var just bibliotekarier och andra verksamma inom biblioteks- och informationsvetenskap som tidigare under oktober månad bjöds in till Wikimedia Sveriges webbinarium om Wikidata. Det organiserade vi tillsammans med Kungliga biblioteket, som vi har ett pågående samarbete kring strukturerade bibliografiska data med. Tack vare detta kunde vi nå ut till en bred skara biblioteksverksamma – över 50 personer från hela Sverige var med!

Bibliografiska metadata och Wikidata – en bra matchning

Webbinariet riktade sig först och främst till nybörjare; inga tidigare kunskaper om Wikidata behövdes, endast nyfikenhet. Vi gick igenom det viktigaste som är bra att veta om man är intresserad av öppna länkade data: vad Wikidata är och hur det redigeras, hur det hänger ihop med Wikipedia och hur man använder frågespråket SPARQL för att ta fram det man vill. Dessutom fördjupade vi oss i hur just bibliografiska data ser ut på Wikidata, något som var särskilt intressant för våra deltagare. Den vanligaste objekttypen på Wikidata är nämligen, något otippat, vetenskaplig artikel. Över trettio miljoner sådana objekt har kunnat skapats tack vare massimportering av bibliografiska poster från öppet tillgängliga databaser, huvudsakligen PubMed (som innehåller referenser till artiklar inom medicin och andra livsvetenskaper). Något som kan te sig överraskande men som är ett fantastiskt exempel på Wikidatas möjligheter som en bibliografisk databas och dessutom ett bevis på volontärgemenskapens intresse och engagemang inom området.

Med oss på kursen var Elisabet Fornell, projektledare och samordnare för katalogisering vid Stockholms stadsbibliotek, enheten för Digitala Bibliotek och Medier. Elisabet är mycket engagerad i frågor som rör bibliotekets utmaningar i den digitala tidsåldern – hon deltar också i utbildningen ”Att leda bibliotekens digitala transformation” på Kungliga bibliotekets plattform Digiteket. Hon berättar:

I samband med det reflekterar jag över bibliotekets roll i det nya digitala landskapet: vad är vår roll, vad borde vår roll vara, vad borde vi göra, hur borde vi göra, och så vidare. Spelplanen är förändrad och vi måste förhålla oss till det. En sak som är tydlig de senaste åren på bibliotek är att så kallade referensfrågor (när någon vill ta reda på något) har minskat radikalt. Inte för att folk undrar mindre tror jag, men man använder andra kanaler än biblioteket. Vi kan inte räkna med att de kommer tillbaka och borde då inte biblioteket använda dessa etablerade kanaler och bidra med det vi är bra på?

Elisabet berättar att hon är en flitig Wikipedialäsare, både privat och i yrkesrollen, men Wikidata är en ny bekantskap för henne.

Att Wikidata använder samma modell för länkad data som Libris XL (Kungliga bibliotekets nya katalogplattform – red. anm.) med tripletter gör det extra intressant. Dels för att det är en struktur vi känner till och därför kan bidra, och dels för att hela poängen med att länka data verkligen ligger i bibliotekens intresse. Jag är bibliotekarie med IT-bolagserfarenhet, men jag är inte programmerare (har bara nosat på Python) vilket möjligen gör SPARQL till en utmaning.

Även en annan deltagare, Alejandro Engelmann, använder Wikipedia som första steget i vilken ny fråga som helst, både privat och på jobbet. Han jobbar som systemanalytiker och utvecklare på Sveriges lantbruksuniversitets bibliotek och hade redan testat Wikidata innan webbinariet. Han berättar:

Särskilt intressant för mig var ”upptäckten” av tilläggsinformation kopplad till tripletterna, t.ex. referenser, någonting som är av stor vikt i olika länkad data-representationer av forskningsinformation och inte särskilt bra hanterat. Jag skall fortsätta undersöka funktionaliteten och titta närmare på Wikibase (mjukvaran bakom Wikidata – red. anm.).

Alejandro reflekterar även över Wikidatas funktion som informationsaggregator. En av plattformens största styrkor är att den innehåller data från en mängd olika, öppet licensierade, källor, som berikar varandra och blir till en enhet som är större än summan av delarna. Men för att kunna importeras till Wikidata måste datat vara strukturerat på rätt sätt, och det måste även vara fritt – en utmaning för dataleverantörer:

Om man skall sammanfatta vad man skall göra med en triplett-databas om man vill samarbeta med Wikidata (eller vilken annan ”riktig” triplettdatabas) så skall man ha permanenta identifierare, som redan är eller kan omvandlas till coola URI:er. Sedan skall man hålla reda på vilka tripletter är CC0 för att kunna skicka dem till Wikidata.

Att träffas i cyberrymden – digitala möten och läromedel

Den pågående Corona-pandemin gjorde att vi inte kunde träffas fysiskt. Att genomföra kursen online, som ett webbinarium, hade sina utmaningar; en del människor uppskattar personliga möten och lär sig mer på plats. Å andra sidan är cyberrymden mycket mer välkomnande för dem som föredrar sitta i lugn och ro framför sin skärm. Och så den kanske största fördelen: att kunna engagera deltagare från olika delar av Sverige, från Lund i söder till Piteå i norr, utan stressande resor och utsläpp!

Under förarbetena till kursen blev vi varse om att det saknades bra, svenskspråkigt material där grunderna i Wikidata förklaras för nybörjare. Vi ville gärna ha något som tog upp allt från de absoluta grunderna – vad Wikidata är för något, hur det skiljer sig från Wikipedia men samtidigt hänger samman med det – till hur man använder sig av språket SPARQL för att extrahera information från Wikidata. Något som såväl deltagarna i kursen som andra svenskspråkiga intresserade skulle kunna vända sig till även framöver och på en timme få en grundlig genomgång av plattformen.

Därför har vi skapat tre videopresentationer som motsvarar webbinariets tre huvudsakliga ämnen: Introduktion till Wikidata, Bibliografiska data på Wikidata och SPARQL. De är publicerade på både Youtube och Wikimedia Commons under en öppen licens. Alla är välkomna att använda och sprida dem.

Dessutom sparade vi de frågor som deltagarna ställde under webbinariet och publicerade dem, tillsammans med våra svar och intressanta länkar, på vår wiki. Allt för att göra det lättare för deltagarna att jobba vidare med den kunskap de fick på utbildningen.

Bibliotek och Wikimedia – självklart!

Det här är inte första gången som Wikimedia Sverige stödjer bibliotekarier som vill lära sig mer om öppen kunskap och Wikimediaplattformarna. Vi står bland annat bakom kurspaketet Wikipedia och bibliotek på Digiteket, där alla nyfikna, inte bara bibliotekarier, kan få en inblick i hur det är att skriva och samarbeta på Wikipedia.

Varför är det viktigt för biblioteken att satsa på Wikimediaplattformarna? Johanna Robinson Aalto och Tuija Drake vid Avdelningen för Informationssystem på Kungliga biblioteket berättar:

Att visa nyttan med bibliografiska data i sammanhang för länkade data och Wikimedia ger nödvändig input i bibliotekets arbete. Dels blir det mer uppenbart hur bibliotekariers arbete med kvalitativa metadata hjälper till att koppla information, dels kan biblioteksverksamma själva bidra till att kvalitetssäkra Wikidata och inlägg i Wikipedia. Utbildningen gav verktyg för att få en nyanserad och grundlig bild på Wikidata, att arbeta med Wikidata och att använda SPARQL för mer specifika sökfrågor. De kommer att vara användbara och inspirera biblioteksverksamma i deras arbete.

Stort tack till alla deltagare!

The post Vi hjälper biblioteksverksamma att sätta igång med Wikidata appeared first on Wikimedia Sverige.

Analyze Swedish politics with Wikidata

14:11, Monday, 26 2020 October UTC

On October 29, Wikidata turns eight years old. During the last year, Swedish volunteers have worked hard to connect open data from the Swedish Parliament with Wikidata. This will enable entirely new kinds of analyses, of the work of the Swedish parliament. One of the volunteers behind the project, Daniel Eriksson, tells you more.

Wikidata turns 8 this week. As part of the celebration, we want to highlight aspects of how Wikidata can be used. In this blog post, I want to shed light on how Wikidata can be used in order to analyze political decision making in Sweden.

This wouldn’t have been possible without the open data of the Swedish Parliament, which is of an extraordinarily high quality, worthy of all praise.

During the last year, a group of Wikimedians have imported substantial parts of the open data of the Swedish Parliament to Wikidata. We have also added precedents from the Supreme Court. By making use of Wikidata’s many properties, we have been able to describe how different documents, proposals, government inquiries etc. are linked. Finally, all items have been linked to the full text on the website of the Swedish Parliament in different file formats, making it easy to reach the source text for anyone who wishes to do so. This wouldn’t have been possible without the open data of the Swedish Parliament, which is of an extraordinarily high quality, worthy of all praise. A big advantage of Wikidata is, however, the large pool of items to link to. For example, all written questions, legislative proposals etc. on the ongoing pandemic can be linked to the item COVID-19 pandemic in Sweden.

To illustrate how this data can be used, we will follow a case that received a lot of attention a few years ago – the introduction of tuition fees for non-European students at Swedish universities. We will highlight all steps in the legislative process, all the way to a civil case and a precedent from the Supreme Court. 

26 October 6-9pm, Stockholm time, we will hold an open webinar where we go through this in more detail. The webinar will be in English, and is a part of the conference WikiCite. You are all welcome to join in and ask questions!

Visualization of the connections between different legal texts, cited in the committee report on tuition fees for non-European students.

Example of legislation

Initiative

A legislative process can begin in several different ways. The Government has often a long agenda of changes it wishes to make. Another common reason is that an EU Directive needs to be introduced in Swedish law. The Parliament can also make initiatives, through so called declarations, but at the end of the day, it is still the Government that decides what it wishes to do with the declaration. In the case with the tuition fees, it was a question that had been highlighted in several inquiries, and also in discussions in the parliament. The idea was controversial at the time, and there was a lot of opposition from the student movement. Another important reason for why the question was put on the table was that several European countries had done this just prior to Sweden.

Inquiry

After the need for new legislation has been identified, the common next step is for the Government to appoint a government inquiry. The inquiry consists of one or several persons with great knowledge into the matter, and a secretariat managing the administration and documentation. The written instructions from the Government to the government inquiry is called a directive. On December, 22, 2004, the Persson Cabinet appointed the “Utredningen om studieavgifter för studenter från länder utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet“ (“inquiry on study fees for students from countries outside of the European Economic Area”), and decided upon the directives. As seen in the object, the directive cites previous inquiries into the matter.

An inquiry often results in one or several utredningsbetänkanden, or inquiry reports, most often published in Statens offentliga utredningar (“State public reports”, SOU). In this case, the report Studieavgifter i högskolan (“Tuition fees in universities”, SOU 2006:7) was published, with a proposal on how tuition fees could be introduced. 2006 was also the year of a Swedish election, and in the fall of 2006, Sweden got a new government. 

Government bill and parliamentary process

When the report is published, the Government usually opens up for a formal consultation, where different stakeholders can give their views on the legislation. After the consultation process, the Government writes a proposal for a new legislation, a proposition (government bill). The government bill is then sent to the Parliament, where the Members of the Parliament can table amendments, so called follow up-motions. In our case, the Government put forward the government bill Konkurrera med kvalitet – studieavgifter för utländska studenter (“Compete with quality – tuitionfees for foreign students”). The bill rendered two follow up-motions, linked with the property immediate cause of (P1536).

In the Parliament, the Government bill is considered along with the potential follow up-motions, in one of the committees. The committee leaves a committee report with a proposed parliamentary decision. In this example, the report had the same title as the government bill. When the Parliament has made its decision, the report and the decision are sent to the Government for execution, in a so-called written communication from the Parliament. The new legal text is published in Svensk författningssamling (Swedish Code of Statutes), putting the provisions in force.

Trials

Most new laws will sooner or later be tried in a court case, and the courts need to decide on how to interpret the law. The Supreme Court has the final word on how to interpret the law; they prioritize cases that can have a large impact on further legal interpretation. In Swedish legal tradition, the court will not only read the final legal text. It will also read the preparatory materials and the legal history that formed the basis for the new law. This is made in order for the court to understand how the lawmaker wanted the law to be interpreted. The first precedent from the Supreme Court on tuition fees came in 2018. A student who was unhappy with the quality of their education sued their university, with the help from Centrum för rättvisa (“Center for justice”), to retrieve parts of the fee. The case got the name “Högskoleavgiften” (“University fee”) from the court. We can follow how the court cites the different preparatory texts, and a court case of interest for the decisions in the actual case. 

Examples of analyses

The first example is on how to find material for further reading. By analyzing citation patterns we can find additional documents on similar cases. Try it out!

Among the search results we find a government bill on the Swedish gymnasium (high school) from 2009. Has this bill been referenced in other judgments or legal documents? We can easily find this out with the help from Wikidata. But Wikidata can also help us understand which parts are important to read. If there is a page reference, the page number will be listed below the reference. In that way, we can, for example, see that later authors have considered the pages starting with 112 particularly important. Try it out!    

These relatively straightforward examples show how we have been able to use Wikidata to find additional preparatory material of relevance for this kind of case. 

Further development

There are many ways in which this dataset can be improved, further developed and enriched. Every Wikidata editor can categorize motions or proposed amendments with the property main subject (P921). A list of motions where the word “högskola” (university) is a part of the title, but without the property main subject, can be queried in this way

Another possibility is to look for other connections, for example citations of scientific articles. Perhaps a Member of the Parliament writes that they are tabling the motion due to a certain event X. That would be an ideal opportunity to use the property has immediate cause (P1478). A list of parliamentary motions about university politics but where P1478  is lacking instead can be found here. Objects lacking both P921 and P1478 can be retrieved through this query.

An obvious next step would also be to link to EU legislation, where Swedish laws are directly caused by it. A project is ongoing to create objects for all EU directives, which can then be linked to national legislation. When these are put in place, it will be possible to analyze how decisions on the EU level affect the work in the Swedish Parliament in a completely new way.

Daniel Eriksson
Wikidata volunteer

The post Analyze Swedish politics with Wikidata appeared first on Wikimedia Sverige.

Analysera rikspolitiken med hjälp av Wikidata

13:11, Monday, 26 2020 October UTC

29 oktober 2020 fyller Wikidata 8 år. Det senaste året har några svenska volontärer arbetat med att koppla samman riksdagens öppna data med Wikidata. Med det som stöd kan du göra helt nya typer av analyser av riksdagens arbete. En av volontärerna bakom projektet, Daniel Eriksson, berättar.

Wikidata fyller 8 år den här veckan. Som en del i firandet vill vi belysa olika aspekter av hur Wikidata kan användas. I det här inlägget vill jag belysa hur Wikidata kan användas för att analysera politiskt beslutsfattande i Sverige.

Inget av detta hade varit möjligt utan Riksdagens utomordentligt bra öppna data som förtjänar en stor eloge.

Under det senaste året har en grupp wikimedianer jobbat med att importera en stor del av riksdagens öppna data till Wikidata. Vi har också jobbat med att lägga in prejudicerande avgöranden från Högsta domstolen. Med hjälp av Wikidatas många egenskaper har vi kunnat beskriva hur olika dokument, förslag, utredningar, m.m. hör ihop. Slutligen har samtliga objekt försetts med länkar till fulltexten på Riksdagens hemsida i olika filformat, så att man enkelt kan gå tillbaka till originaltexten om man så önskar. Inget av detta hade varit möjligt utan Riksdagens utomordentligt bra öppna data som förtjänar en stor eloge. En stor fördel med Wikidata är dock att det finns en rik värld av objekt att länka till. Till exempel kan alla skriftliga frågor, lagförslag, m.m. som rör den pågående pandemin länka till objektet coronavirusutbrottet 2020 i Sverige.

För att illustrera hur nuvarande data kan användas ska vi följa ett ämne var högaktuellt för några år sedan, nämligen införandet av studieavgifter för utomeuropeiska studenter vid svenska högskolor. Vi kommer att belysa samtliga steg i lagstiftningskedjan ända fram till ett tvistemål och prejudicerande dom i Högsta domstolen.

Den 26 oktober 18:00-21:00 svensk tid hålls ett öppet webbinarium som behandlar detta i mer detalj. Webbinariet är på engelska och genomförs som en del av konferensen WikiCite. Välkomna att lyssna och ställa frågor!

Visualisering av kopplingar mellan olika lagstiftningsakter, som citeras i utredningen om högskoleavgifter för utomeuropeiska studenter.

Exempel på lagstiftning

Initiativ

Ett lagstiftningsärende kan börja på flera olika sätt. Regeringen har ofta en lång agenda på förändringar som de vill genomföra. Ett annat vanligt skäl är EU-direktiv som ska införlivas i svensk rätt. Riksdagen kan också ta initiativ genom ett så kallat tillkännagivande, men det är ändå Regeringen som beslutar om hur den vill hantera tillkännagivandet. I fallet med studieavgifterna var det en fråga som hade lyfts i ett antal tidigare utredningar, liksom i diskussioner i Riksdagen. Idén var kontroversiell och det fanns ett stort motstånd från studentrörelsen. En viktig anledning till att frågan kom upp på dagordningen var även att ett antal europeiska länder hade gått före.

Utredning

När ett behov för ny lagstiftning är identifierat brukar nästa steg vara att Regeringen tillsätter en utredning. En utredning består av en eller flera personer som är sakkunniga i ämnet samt ett sekretariat som sköter administration och dokumentation. Den skriftliga instruktion som utredningen får av Regeringen kallas för direktiv. Den 22 december 2004 tillsatte Regeringen PerssonUtredningen om studieavgifter för studenter från länder utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet” och beslutade om direktiven. Som ses i det länkade objektet citerar direktiven de tidigare utredningarna i ämnet.

En utredning mynnar oftast ut i ett eller flera utredningsbetänkanden, oftast i serien Statens Offentliga Utredningar, SOU. I det här fallet publicerades betänkandet Studieavgifter i högskolan  (SOU 2006:7) som föreslog hur studieavgifter skulle kunna utformas. 2006 var också ett valår. Sverige fick en ny regering under hösten.

Proposition och riksdagsbehandling

När betänkandet är klart brukar Regeringen hämta in synpunkter från olika intressenter för att sedan skriva ett förslag till ny lagstiftning, en proposition. Propositionen skickas till Riksdagen, där ledamöterna har möjlighet att lägga ändringsförslag, följdmotioner. I vårt fall lade Regeringen propositionen Konkurrera med kvalitet – studieavgifter för utländska studenter, som fick två följdmotioner, länkade med egenskapen direkt orsak till (P1536).

I Riksdagen behandlas propositionen tillsammans med eventuella följdmotioner i ett av utskotten. Utskottet lämnar ett betänkande med ett förslag till riksdagsbeslut. I exempelfallet hette betänkandet samma som propositionen. När riksdagen fattat beslut skickar man betänkandet och beslutet till Regeringen för verkställande i en så kallad riksdagsskrivelse. Den nya lagtexten publiceras i Svensk författningssamling (SFS) och blir därmed gällande lag.

Rättslig prövning

De flesta nya lagar kommer förr eller senare att komma upp i ett rättsfall och domstolarna kommer att behöva bestämma hur lagen ska tolkas. Sista ordet för hur en lag ska tolkas ligger hos Högsta domstolen, som prioriterar mål som kan komma att få stor betydelse för hur en lag tolkas. I svensk rättstradition kommer domstolen inte bara att läsa den färdiga lagtexten. Den kommer också att läsa de förarbeten som låg till grund för den ny lagen för att förstå hur lagstiftaren ville att lagen skulle tolkas. Det första avgörandet från Högsta domstolen rörande studieavgifter kom 2018. Det var en student som var missnöjd med kvaliteten på sin utbildning och hade med hjälp av Centrum för Rättvisa stämt sin högskola för att få tillbaka en del av avgiften. Målet har av domstolen fått namnet Högskoleavgiften. Vi kan i det länkade Wikidataobjektet se hur domstolen citerar de olika förarbetena till lagen, liksom ett rättsfall som är intressant för bedömningarna i det aktuella fallet.

Exempel på analys

Wikidata blir som mest kraftfullt när man använder frågetjänsten (query.wikidata.org). Här följer några exempel på hur detta kan användas.

Första exemplet handlar om att hitta vidare läsning. Genom att analysera citeringsmönster kan vi hitta ytterligare dokument som behandlar liknande ämnen. Prova!

En bit ner i listan hittar vi en proposition om gymnasieskolan från 2009. Har den refererats till i domar eller i andra dokument? Det kan vi enkelt ta reda på med hjälp av Wikidata. Men vi kan också få hjälp att förstå vilka avsnitt som är viktiga att läsa. När sidhänvisningar finns så är sidnumret listat under referensen. På så sätt kan man se till exempel att senare författare har ansett sidorna från 112 och framåt vara viktiga. Prova!

Dessa relativt enkla exempel visar hur vi har kunnat använda Wikidata för att hitta ytterligare relevanta förarbeten i ett ämne.

Vidare utveckling

Det finns många sätt att fortsätta utvecklingen av den här datamängden och göra den ännu rikare. Som enskild wikidatian kan man till exempel kategorisera motioner med egenskapen huvudtema (P921). En lista över riksdagsmotioner där ordet “högskola” ingår i titeln, men där egenskapen huvudtema saknas, kan du få fram här

Man kan också leta efter andra kopplingar, till exempel citeringar av vetenskapliga artiklar. Kanske skriver någon Riksdagsledamot att de motionerar med anledning av händelse X. Det är ett perfekt läge för egenskapen direkt orsakad av (P1478). En lista över riksdagsmotioner om högskolepolitik men där istället P1478 saknas hittar du här. Objekt som saknar både P921 och P1478 får du fram genom den här sökningen.

Ett naturligt nästa steg är också att länka in EU-lagstiftningen där svenska lagar är orsakade av den. Här pågår ett projekt för att skapa objekt för alla EU-direktiv, vilka sen kan länkas till nationell lagstiftning. När det finns på plats kommer det vara möjligt att analysera hur EU-beslut påverkar arbetet i svenska Riksdagen på ett helt nytt sätt.

Daniel Eriksson
Volontär på Wikidata

The post Analysera rikspolitiken med hjälp av Wikidata appeared first on Wikimedia Sverige.

Wikimedia Sverige nämns som ett exempel på en civilsamhällesorganisation som är särskilt viktig för det digitala samtalet, i betänkandet “Det demokratiska samtalet i en digital tid”. Det tycker vi är både hedrande och viktigt. Men hur ser vi på vår roll i det digitala demokratiska samtalet? Det här blogginlägget fördjupar sig i frågan om hur Wikimediaplattformarnas delaktighet och samarbete kan bidra till att stärka medie- och informationskunnigheten i samhället.

“Från att tidigare i huvudsak ha varit mottagare av information är vi numera också delaktiga i att sprida den genom vår aktivitet på olika digitala medieplattformar.”

SOU 2020:56
Bild: WOCinTech Chat. CC BY 2.0

Internet och digitaliseringen har inneburit historiska möjligheter för medborgare att bidra aktivt till skapande och spridande av information och kunskap i det demokratiska samhället. Det ställer dock höga krav på individer att själva veta hur man ska förstå och förhålla sig till information, källor och plattformar. 

Något av det brukar man försöka fånga upp när man använder begreppet medie- och informationskunnighet (MIK). Härom veckan lämnade den särskilda utredaren Carl Heath över betänkandet “Det demokratiska samtalet i en digital tid” till regeringen, och i betänkandet ges MIK en central roll. Betänkandet definierar begreppet på följande sätt:

“Medie- och informationskunnighet handlar i stora drag om möjlighet och förmåga att tillgodogöra sig medier och att navigera, uttrycka sig och skapa eget innehåll genom bild, ljud och text. Det handlar också om förmågan att analysera och kritiskt värdera information i olika medier och kontexter, dvs. om källkritik och källtillit.”    

SOU 2020:56

Det centrala i det här sammanhanget är hur man betonar vikten av att själv kunna uttrycka sig och skapa eget innehåll. För att vara en medie- och informationskunnig medborgare anno 2020 måste man helt enkelt också veta hur man själv kan vara med och skapa och sprida information. 

Wikipedia och de andra Wikimedia-plattformarna är banbrytande när det kommer till hur en öppen, kollaborativ plattform har byggts för att bjuda in till och främja konstruktiv dialog och deltagande i skapande av information och kunskap. “Den fria encyklopedin som alla kan redigera” är inte bara ett tomt uttryck – alla kan redigera Wikipedia (så länge man inte har blockerats på grund av olämpligt beteende). Hela Wikimediarörelsens framgång bygger på att alla kan vara med och skapa tillsammans. På så vis liknar det en radikal form av peer review, där alla användare tillsammans bidrar till att kvalitet, tillförlitlighet och objektivitet upprätthålls. 

Vi är starkast tillsammans

Plattformarna och projekten utgår från tron på att vi är starkast tillsammans. Det är när människor av olika bakgrund, erfarenhet, politisk uppfattning och samhällssyn möts som vi på riktigt kan samla all världens kunskap, och se till att den är objektiv och tillförlitlig. Slutar människor att använda Wikipedia kommer Wikipedias modell inte att fungera. Delaktigheten är en central del av framgångens kärna. 

Därför behöver vi slå vakt om delaktigheten på våra plattformar, men även på nätet, så att medie- och informationskunnigheten inte bara handlar om ta del av kunskap utan likaså om allas möjlighet att bidra till den. Så kan vi på riktigt stärka det demokratiska samtalet på internet i allmänhet och på Wikimedia-plattformarna i synnerhet. 

Vana användare av plattformarna behöver ta ett stort ansvar för att inkludera nya intresserade och därigenom bygga en stark tillväxt av wikimedianer. Vi behöver ständigt arbeta med att locka personer till delaktighet och visa på det gemensamma ansvaret för källkritik, demokrati och trovärdighet.

Detta är tredje delen i en serie blogginlägg om Wikimedia Sverige och vårt demokratiska uppdrag. Här hittar du del 1 och del 2.

The post Att genom delaktighet demokratisera den digitala dialogen appeared first on Wikimedia Sverige.

Avsnitt 107 – podden säger mer än tusen ord

21:34, Wednesday, 21 2020 October UTC

Vi tar oss en titt på bilder, spelsabotage, malluppföljningsförslag, enaresamiska Wikipedia och ett tillfälligt redigeringsstopp.

Shownotes

  1. Wikipediapodden om
    1. Övergripande om illustrationer
  2. Aktuellt från svenska Wikipedia
    1. Ändringar i artiklar för att ge fel svar till andra svarande i online-frågesporten Primetime
    2. POV-artiklar, spårbarhet anmälare
  3. Internationella nyheter
    1. Ny språkversion: Enaresamiskablog
    2. Ny användargrupp: Kurdish Wikimedians User Group
    3. Transparency report från Wikimedia Foundation
  4. Mjukvarunyheter
    1. Redigeringspaus på tisdag
  5. Veckans Wikipediaartikel
    1. Magnus: Stockholmsfotografier då och nu i färg
  6. Wikifikor, meetups och träffar i närtid
    1. Lördag-söndag: ItWikiCon
    2. Måndag-onsdag: Wikicite
    3. Måndag-fredag: Wikidata Education Week
    4. Onsdag-torsdag: Wikidata fyller åtta!

Erkännanden

Musiken och ljudklippen är från Surf Shimmy Kevin MacLeod (incompetech.com) [CC BY 3.0], via Wikimedia Commons och fanfaren är från Clean and Pompous Fanfare Trumpet.mp3 av joepayne [CC 0].

Bild: John Pugh, CC BY-SA 4.0

Diskutera avsnittet på projektsidans diskussion.

Avsnittet hittas också på Wikimedia Commons.

Låna vår bokskanner: CZUR Ultra Shine!

11:57, Tuesday, 20 2020 October UTC

Äntligen! 

Sedan några månader tillbaka finns vårt senaste teknikpoolsinköp på Wikimedia Sveriges kontor. Det rör sig om inget mindre än bokskannern CZUR Ultra Shine, en helt ny modell som är gjord för att snabbt och lätt kunna skanna tryckt text. Vi köpte in skannern via en kickstarterkampanj, vilket innebär att det är bland de senaste modellerna man kan få tag på. Häftigt tycker vi! 


CZUR Ultra Shine. Foto: Axel Pettersson, CC BY-SA 4.0.

Nu vill vi såklart att skannern kommer till användning för den fria kunskapen! Har du något tryckt verk hemma som du vill testa att skanna in, och föra över till Wikisource – det fria biblioteket? Kanske en gammal diktsamling, en artonhundratalsmanual eller varför inte en tidig kokbok? Skriv i så fall upp dig på lånelistan. Vi skickar gärna skannern hem till dig! Perfekt sysselsättning nu när höstmörkret lägger sig. 

Skannern är tämligen lättanvänd. För att se hur lättanvänd den är, bestämde jag – som helt novis på allt vad bokskanning heter – mig för att testa. Och det gick! Om jag klarar av det, kommer du garanterat också att klara av det. 

Det som gör skannern väldigt smidig och lättanvänd är att den kommer med en fotpedal. Det innebär att man skannar med foten, medan man växlar sida med händerna. Dessutom följer ett par “extrafingrar” med, som inte syns i kameran. Det innebär att man kan slippa undan bilder på fingrar överallt (även om det var något som jag inte hade förstått).

På Wikisource har jag skrivit i detalj hur jag gjorde när jag skannade in en bok, och lite vad man kan tänka på. Jag är dock verkligen ingen expert, och det finns säkert tusen bättre sätt att skanna in och korrekturläsa böckerna på. Om du vet något, får du väldigt gärna höra av dig så kan vi förbättra tipsen, eller redigera direkt i instruktionerna! 

Om du vill låna bokskannern, eller någonting annat från teknikpoolen, går det bra också. Hör av dig och berätta vad du är intresserad av så hjälper vi till med det!

The post Låna vår bokskanner: CZUR Ultra Shine! appeared first on Wikimedia Sverige.

Wikimediarörelsen, demokratin och transparensen

07:34, Monday, 19 2020 October UTC

Wikimedia Sverige nämns som ett exempel på en civilsamhällesorganisation som är särskilt viktig för det digitala samtalet, i betänkandet “Det demokratiska samtalet i en digital tid”. Det tycker vi är både hedrande och viktigt. Men hur ser vi egentligen på vår roll i det demokratiska samtalet på internet? Det här blogginlägget fördjupar sig kring frågan om Wikimediarörelsens transparens, och andra aktörer i det demokratiska samtalet online kan lära sig av den.

Foto: WOCinTech Chat. CC BY 2.0.

I januari 2021 fyller Wikipedia 20 år. Under lång tid ifrågasattes det om man verkligen kunde lita på Wikipedia, och om man inte borde använda andra medier istället. Nu har vi hamnat i en situation där nästan nio av tio svenskar regelbundet använder Wikipedia, men där förtroendet för många andra medier, såväl traditionella som digitala, dalar. Ett av de viktigaste särdragen på Wikipedia för att bygga förtroende är den betydande öppenheten och transparensen, något som även andra medier skulle kunna ta efter.  

Hur arbetar Wikimedia med transparens?

Wikimedias plattformar bygger helt och hållet på transparens. Där många nyhetsmedier anger när en artikel skrevs och när den senast uppdaterades kan man på Wikipedia och de andra Wikimediaplattformarna se alla ändringar som har gjorts i materialet. Sidhistoriken visar vem som har gjort ändringarna och när de gjordes, och olika sidversioner kan jämföras med varandra. På så sätt kan man som utomstående följa hur en artikel har vuxit fram. 

Diskussionssidorna på varje artikel visar de olika argument som framförts i stil- eller innehållsfrågor, eller om det finns eventuella problem i artikeln som måste åtgärdas. Kvalitetsbrister anges också med hjälp av olika mallar: Wikimediaplattformarna är helt öppna och transparenta med de kvalitetsbrister som finns, oavsett om det rör sig om brist på källor, vinklad eller inaktuell information eller dåligt språk. Grundtanken är att tilliten stärks när man också är öppen med sina fel och brister.

Grundtanken är att tilliten stärks när man också är öppen med sina fel och brister.

Här kan vi vara förebilder för andra webbsidor och mediehus och bidra till att de källkritiska principerna förstärks. Vår övertygelse är att transparens är en väldigt viktig faktor i det digitala landskapet för att bygga tillit. På gott och ont finns det inte ansvariga utgivare och redaktörer för de sociala plattformarna digitalt som kan avgöra vad man kan läsa, när och hur, och när antalet sidor i en tryckt tidning inte längre begränsar mediehusen kan de publicera betydligt fler nyheter, och i en löpande ström. Sammantaget innebär det att det i många fall är upp till varje internetanvändare att göra sitt eget redaktionella urval. För det är transparensen och öppenheten ett av de viktigaste verktygen.

Detta är andra delen i en serie av blogginlägg om Wikimedia Sveriges syn på vårt demokratiska uppdrag. Läs det första inlägget här.

The post Wikimediarörelsen, demokratin och transparensen appeared first on Wikimedia Sverige.

Avsnitt 106 – G som i gemenskap

22:21, Thursday, 15 2020 October UTC

Vi knyter ihop gaffeln i vår kommunikationsserie och definierar gemenskapen, körsbärsplockar källor, presenterar årets Wikimedian, tävlingar, och massvis med träffar.

Shownotes

  1. Wikipediapodden om
    1. ”Gemenskapen”
  2. Aktuellt från svenska Wikipedia
    1. Vad ska vi ha källorna till? Relevans – sanningshalt – balans.
    2. Karlsbad eller Karlovy Vary?
  3. Internationella nyheter
    1. Wikimedian of the Year 2020! Sandister Tei
    2. Ny user group: Indic MediaWiki Developers User Group
    3. Months of African Cinema i oktober och november
    4. Wikipedia Asian Month 2020 i november
  4. Mjukvarunyheter
  5. Veckans Wikipediaartikel
    1. Jan: 2020
  6. Wikifikor, meetups och träffar i närtid
    1. Lördag: Abstract Wikipedia
    2. Söndag: Wikidata:Lexem
    3. Måndag-Torsdag: Hack4OpenGLAM
    4. Tisdag-Fredag: Creative Commons Global Summit

Erkännanden

Musiken och ljudklippen är från Surf Shimmy Kevin MacLeod (incompetech.com) [CC BY 3.0], via Wikimedia Commons och fanfaren är från Clean and Pompous Fanfare Trumpet.mp3 av joepayne [CC 0].

Bild: Lpcnew / CC BY-SA

Diskutera avsnittet på projektsidans diskussion.

Avsnittet hittas också på Wikimedia Commons.

Avsnitt 105 – off-wiki-kanaler

22:05, Thursday, 08 2020 October UTC

Fler plattformar för kommunikation, smygande klotter, okällbelagda bilder, pauser, rapporter, milstolpar, stadgeändringsförslag och kurvbollar.

Shownotes

  1. Wikipediapodden om
    1. Kommunikationskanaler utanför Wikipedia
  2. Aktuellt från svenska Wikipedia
    1. Tror du kan detta bättre än jag, smygklotter.
    2. Louise Glück, halvsnabbt eller redigeringskrock?
    3. Migrationskrisen i Europa, bevisa vad en bild föreställer.
  3. Internationella nyheter
    1. Paus i varumärkesprojektet och rapport från namnenkäten
    2. Rapport från donationsinsamlingen 2019-2020
    3. Wikidata passerade objekt Q100000000
    4. Nya stadgar för Wikimedia Foundation föreslagna
  4. Mjukvarunyheter
    1. Den nya modulen för att koppla faddrar med nybörjare är aktiverad.
  5. Veckans Wikipediaartikel
    1. Magnus: Kurvstrid
  6. Wikifikor, meetups och träffar i närtid
    1. Tisdag: Research office hours
    2. Torsdag: Wikimedian of the year 2020

Erkännanden

Musiken och ljudklippen är från Surf Shimmy Kevin MacLeod (incompetech.com) [CC BY 3.0], via Wikimedia Commons.

Bild: Inkey / CC BY-SA

Diskutera avsnittet på projektsidans diskussion.

Avsnittet hittas också på Wikimedia Commons.

Episode 103 – a strategy in transition

11:29, Sunday, 27 2020 September UTC

The strategy is moving forward, it’s transitioning into implementation. What that means and some background is on the agenda in this special interview episode with Mehrdad Pourzaki and Kaarel Vaidla. They are both in the Support team for the transition phase and they are also kind to explain what that means.
Mehrdad’s podcasts can be found at the transition page on Meta.

Attributions

The music and sound clips are from Surf Shimmy Kevin MacLeod (incompetech.com) [CC BY 3.0], via Wikimedia Commons.

Image: Riesenspatz: Svenja Kirsch, Anna Lena Schiller, riesenspatz.de / CC BY-SA 4.0

Discuss the episode at the project talk page.

The episode is also available at Wikimedia Commons.

Avsnitt 102 – Klagomuren

22:04, Wednesday, 23 2020 September UTC

Vi står pall före ett klagomål eller två, raderar återskapar raderat material, vill varna för konflikter, länkar in statistik och blir hemsökta av cyklar.

Shownotes

  1. Wikipediapodden om
    1. Kommentarer om administrationen av Wikipedia & Begäran om åtgärder
  2. Aktuellt från svenska Wikipedia
    1. ”Återskapande av tidigare raderat material”
    2. Varning vid redigeringskonflikter
    3. Omröstning om särskiljningstillägg på kommuner i Mexiko
    4. Ratsit som källa för dödsfall
  3. Internationella nyheter
    1. Ny framsida på nordsamiska Wikipedia
  4. Mjukvarunyheter
    1. Mall:NUMBEROF
  5. Veckans Wikipediaartikel
    1. Magnus: Spökcykel
  6. Wikifikor, meetups och träffar i närtid
    1. till och med lördag: Wiki Loves SDGs
    2. Fredag: LIVE Wikidata wikidojo: Globala klimatstrejken FacebookYoutube
    3. Lördag: Commons Photographers User Group möte
    4. Lördag-Söndag: Ryska Wiki Conference 2020

Erkännanden

Musiken och ljudklippen är från Surf Shimmy Kevin MacLeod (incompetech.com) [CC BY 3.0], via Wikimedia Commons.

Bild: Simon Mannweiler / Wikimedia Commons CC BY-SA 4.0

Diskutera avsnittet på projektsidans diskussion.

Avsnittet hittas också på Wikimedia Commons.

Avsnitt 101 – fråga kolon

21:38, Wednesday, 16 2020 September UTC

Vi ställer oss några frågor om frågesidorna och tittar på frågor om kommuner, 20-årsjubleum, projektnamn, och dagboksavsnitt.

Shownotes

  1. Wikipediapodden om
    1. Frågespalterna WikipediafrågorWikidatafrågor och Persondatafrågor
  2. Aktuellt från svenska Wikipedia
    1. Otroligt lugn vecka, men en intressekonflikt som kommenteras men inte outas här.
    2. Hetast: Namn på utländska kommuner
  3. Internationella nyheter
    1. Förberedelser för att Wikipedia fyller 20
    2. Namntävling för Abstract Wikipedia
  4. Mjukvarunyheter
    1. Märkning av återställda redigeringar
  5. Veckans Wikipediaartikel
    1. Jan: Kriget i Donbass
  6. Wikifikor, meetups och träffar i närtid
    1. Torsdag: Planetary Scientists WikiWebinar FacebookYoutube
    2. Fredag: Klimaträttviseskristuga
    3. Lördag: Live Wikidata redigering FacebookYouTube
    4. Onsdag: Wikimedia_Technical_Talks
    5. Onsdag: Campaigns Office Hours
    6. Hela nästa vecka: Wiki Loves SDGs

Erkännanden

Musiken och ljudklippen är från Surf Shimmy Kevin MacLeod (incompetech.com) [CC BY 3.0], via Wikimedia Commons.

Diskutera avsnittet på projektsidans diskussion.

Avsnittet hittas också på Wikimedia Commons.

How is Wikimedia responding to COVID-19 crisis?

13:28, Tuesday, 31 2020 March UTC

Netha Hussain is a PhD Student at the University of Gothenburg, a Medical Doctor and an active Wikimedian. Since early 2020, she has been one of the most active contributors to the COVID-19 project, where volunteers make sure that Wikipedia articles are updated, correct and filled with information. In this post, she describes how the Wikimedia movement works with the COVID 19-pandemic.

The Wikimedia community has always responded to crises happening around the world by creating and updating articles, collecting structured data and uploading media related to the crisis. Previous crises that saw prompt response from the Wikimedia community were the Arab Springin 2011, Ebola virus outbreak in West Africa in 2014 and global warming, just to name a few. The crisis response was made possible by the coordinated actions of thousands of Wikimedians from across the world.

On 31st December 2019 suspicions about  a “cluster of previously unknown pneumonia cases” were reported from China. The English Wikipedia article about COVID-19 appeared as early as on 5th January 2020, just five days after the disease was detected. Since then, the article has undergone major expansion and it now gives a comprehensive overview of the COVID-19 pandemic. As of March 2020, the article has been edited by over 2,000 individuals, including medical doctors and researchers. It has gathered over 14 million views over the last three months. When COVID-19 was confirmed in other parts of the world than Mainland China, newer articles were created for country- and territory-specific information. As of March 2020, there are specific Wikipedia articles about the pandemic for more than 170 countries. The article about COVID-19 disease, which contains specific information and latest research about the disease has been read over 6 million times  in March 2020.

COVID-19 crisis had great socio-economical and cultural impact, which was also extensively documented on Wikipedia. By March 2020, over 20 articles were created about the impact of COVID-19 on various spheres of life. Articles about persons involved in leadership of the crisis mitigation, drug and vaccine research were also created. The main page of Wikipedia started featuring COVID-19 news. There is even a dedicated article for documenting COVID-19 misinformation. A structured overview of most Wikipedia articles related to COVID-19 are documented in a template here.

Wikipedia editors work tirelessly to update not only the text, but also the graphs and maps related to COVID-19. Since the disease situation is changing every day, massive amounts of volunteer work is needed to make sure that updated epidemiological maps are shown, that the numbers presented in tables are accurate and that the data is updated everyday. When coordination is required between editors working on a particular topic, Wikipedians usually create Wikiprojects, pages where everyone interested in the topic come together to work for a common cause. The Wikiproject for COVID-19 was started on 15th March, and it keeps track of the articles related to COVID-19, trusted external sources wherefrom COVID-19 data can be extracted and current events related to COVID-19 on Wikipedia. It also maintains the list of COVID-19 articles needing attention.

The main page of Bokmål Wikipedia features COVID-19 news (the original blog post showed an example from English Wikipedia)

 

A similar Wikiproject was started on Wikidata, a sister project of Wikipedia which contains structured data. Thanks to the work of Wikidata volunteers, it is now possible to query about various aspects of the disease. Do you need a list of COVID-19 infected countries by the start date of infection? Here is the answer. Do you want to generate a list of notable people who died due to COVID-19 infection? The answer is here. Wikidatians are also building a repository of journal articles related to the disease.

Several language editions of Wikipedia stepped up to respond to the COVID-19 crisis. As of March 2020, over 100 language editions of Wikipedia have an article related to COVID-19. Shorter versions of the articles were made available for translation for language communities that do not have the resources to start a new article from the scratch. All language versions of the COVID-19 pandemic collectively gathered over 30 million views as of March 2020. Out of these, the articles on Russian, German and Spanish language editions have gathered over 2 million views each.

The Wikimedia community has also procured images related to the pandemic. An upload campaign was started where anyone can upload the images of empty streets during the COVID-19 stay-at-home restrictions. Images of people buying large amount of food to prepare for the crisis from over 20 countries were documented. High quality images about SARS-Cov-2 virus were made available from trusted sources such as National Institute of Health, USA. The image showing signs and symptoms of COVID-19 has been translated to at least 20 languages.

In addition UNESCO have made their content on the impact of education available under an open license allowing Wikipedia volunteers to reuse the information on Wikipedia.

Many Wikimedians, like everyone else, now need to stay at home for their safety. All physical events sponsored by the Wikimedia Foundation, the non-profit that maintains Wikipedia and its sister projects, stand cancelled until further notice. However, Wikimedians have found new ways to collaborate. Physical editing events, even those that were continuously run for over 6 years, got switched to online format. Wikipedia Weekly podcasts which give updates on various aspects of Wikimedia have now become popular. Wikimedians are now seriously considering remote participation, and are experimenting on various remote engagement models. The Wikimedia Foundation closed its offices and the work hours have been reduced by at least 50% for all staff at least until the end of March.

The symptoms of COVID-19 explained in Malayalam language. (Courtesy: Mikael Häggström, M.D./CC0)

The traffic to Wikipedia has increased over the past few weeks. It is not yet known if the increase in traffic is due to the behavioural changes due to lockdowns in many countries, or if it is because of the popularity of COVID-19 pages themselves, and research is underway. Many articles not directly related to COVID-19 have also started receiving a high spike in viewership, such as the articles on Contagion (film), mortality rate (epidemiology) and Tedros Adhanom (Director, World Health Organization). It is likely that people will spend more time online until this crisis is over, and the Wikimedia community will need to respond to the increase in demand for knowledge in the upcoming weeks.

Written by Netha Hussain. The author is a Wikimedian, medical doctor and researcher working on articles related to COVID-19 on Wikimedia projects. This blog post was first published on Wikimedia Sverige’s blog 27 March 2020.

Innlegget How is Wikimedia responding to COVID-19 crisis? dukket først opp på Wikimedia Norge.

Årets Wikipedianer 2020

16:01, Thursday, 19 2020 March UTC

Yupik / CC BY-SA (https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0)

Styret i Wikimedia Norge utnevner hvert år Årets Wikipedianer for å hedre den enorme frivillige innsatsen på Wikimedia-prosjektene.

Tildelingen i 2020 skjedde under årsmøtet til Wikimedia Norge per video den 14. mars 2020, og vi skulle gjerne gitt vinneren mye mer oppmerksomhet enn hva som er mulige i en videokonferanse!

Årets Wikipedianer har vært på Wikipedia i 13 år, 9 måneder og 12 dager i dag, og er Kimberli Mäkäräinen, brukeren: Yupik!

Kimberli Mäkäräinen har gjort over 54 317 bidrag på Wikimedia-prosjektene. Men enda mer viktig enn antall bidrag, er innsatsen hun gjør for nordsamisk Wikipedia og arbeidet for tilgang på samisk innhold på nett generelt. Hun er byråkrat på nordsamisk Wikipedia og har lagt ned ett imponerende arbeid for denne wikien. Kimberli har vært helt sentral i arbeidet til Wikimedia Norge for mer samisk kunnskap på nett, og vi gleder oss til fortsatt masse gøy samarbeid. Gratulerer, Kimberli!

 


The board of Wikimedia Norge appoints every year a Wikipedian of the Year to honor the huge volunteer efforts on the Wikimedia projects.

This year’s appointment happened during the General assembly of Wikimedia Norge held as a video conference March 14 2020, and we would have loved to give the Wikipedian of the Year much more attention than what is possible in a video conference!

The Wikipedian of the Year have been editing Wikipedia for 13 years, 9 months and 12 days today, and her name is Kimberli Mäkäräinen, User: Yupik!

Kimberli Mäkäräinen has over  54 317 edits  on the Wikimedia projects. But even more important than the number of edits, is her efforts for the Northern Sámi Wikipedia and her work for better access to Sámi knowledge online in general. She is a bureaucrat on Northern Sámi Wikipedia and her contributions on this wiki is impressive. Kimberli has been one of the key contributors to Wikimedia Norge’s Sámi knowledge project and we look forward to a lot more collaboration in the future. Congratulations, Kimberli!

 

 

 

 

Innlegget Årets Wikipedianer 2020 dukket først opp på Wikimedia Norge.

New board of Wikimedia Norge

13:05, Monday, 16 2020 March UTC

Sigrun Espe, newly elected chair of Wikimedia Norge. Picture from the general assembly on Saturday, 14th of March 2020.

On Saturday, the general assembly of Wikimedia Norge was held as a video conference because of the corona situation. Thank you to everyone who participated, despite the unusual and challenging times we are in.

Sigrun Espe was elected as the new chair of Wikimedia Norge. Congratulations! Espe has experience with the Wikimedia projects through her own contributions, and has a long and wide experience from organizations, including as a board chair, and education and experience from the archive sector.

We would also like to thank Hogne Neteland for his contributions as board chair for several years.

The protocal from the general assembly can be read here.

The board and employees of Wikimedia Norge wishes all the best for Wikipedians and friends, domestic and abroad. Please get in touch with the employees if there’s anything we can help out with.

The flowers that were supposed to be given to Espe and Neteland during the general assembly are pictured here instead.

Innlegget New board of Wikimedia Norge dukket først opp på Wikimedia Norge.

Nytt styre i Wikimedia Norge

13:00, Monday, 16 2020 March UTC

Sigrun Espe, nyvalgt styreleder i Wikimedia Norge. Bilde fra årsmøte lørdag 14.mars 2020

På lørdag ble årsmøtet til Wikimedia Norge avholdt som videomøte på grunn av koronasituasjonen. Takk til alle som møtte opp og som bidro, tross den svært uvanlige og utfordrende tiden vi er i.

Sigrun Espe ble valgt som ny styreleder for Wikimedia Norge. Gratulerer! Espe har godt kjennskap til Wikimedia-prosjektene gjennom egne bidrag, lang og bred organisasjonserfaring, også som styreleder, og utdannelse og yrkeserfaring fra en sektor som produserer og forvalter kunnskap, nemlig arkiv.

Vi takker også Hogne Neteland så mye for hans innsats som styreleder gjennom flere år. Protokollen fra årsmøtet kan leses her.

Styret og ansatte i Wikimedia Norge ønsker alt godt til wikipedianere og venner i inn- og utland. Ta kontakt med de ansatte om det er noe vi kan hjelpe med!

Blomstene som skulle deles ut til Espe og Neteland under årsmøte kommer som et bilde her i stedet.


On Saturday, the general assembly of Wikimedia Norge was held as a video conference because of the corona situation. Thank you to everyone who participated, despite the unusual and challenging times we are in.

Sigrun Espe was elected as the new chair of Wikimedia Norge. Congratulations! Espe has experience with the Wikimedia projects through her own contributions, and has a long and wide experience from organizations, including as a board chair, and education and experience from the archive sector.

We would also like to thank Hogne Neteland for his contributions as board chair for several years. The protocal from the general assembly can be read here.

The board and employees of Wikimedia Norge wishes all the best for Wikipedians and friends, domestic and abroad. Please get in touch with the employees if there’s anything we can help out with.

The flowers that were supposed to be given to Espe and Neteland during the general assembly are pictured here instead.

Innlegget Nytt styre i Wikimedia Norge dukket først opp på Wikimedia Norge.

Wikimedia Norge: smittetiltak per 12. mars 2020

12:26, Thursday, 12 2020 March UTC

Inntil videre avlyser Wikimedia Norge alle reiser, arrangementer og fysiske møter. De ansatte har hjemmekontor så lenge det er anbefalt av norske helsemyndigheter.

Årsmøte til Wikimedia Norge 14. mars 2020 avholdes som et virtuelt møte. Se kalenderen for informasjon om hvordan medlemmer kan delta.

Vi ønsker alle medlemmer og wikipedianere alt godt de neste ukene!

——————————————

Wikimedia Norge is cancelling all travels, events and physical meetings for the time being. Wikimedia Norge’s employees will work from home for as long as Norwegian health authorities recommend it.

The general assembly of Wikimedia Norge March 14 2020 will be a virtual meeting. You will find information on how you can participate in the Calendar on our homepage.

We wish all Wikimedia Norge members and wikipedians all the best the next couple of weeks!

 

 

 

Innlegget Wikimedia Norge: smittetiltak per 12. mars 2020 dukket først opp på Wikimedia Norge.

Utlysning: Kursholder i Wikimedia Norge

11:11, Friday, 21 2020 February UTC

Ansettelse: Oppdrag/tilkalling på timebasis

Tiltredelse: Snarest

Wikimedia Norge søker en medarbeider med god forståelse for Wikimedias mål om å gjøre kunnskap fri og tilgjengelig for alle. Hovedoppgaven vil være å holde kurs i Wikipediaredigering. Du er utadvendt og trygg på å snakke foran flere mennesker, har god teknisk kompetanse, er pedagogisk anlagt og liker å samarbeide. Som kursholder vil du ofte måtte forklare og fortelle om Wikimedia-prosjektene til et publikum som ikke har like gode datakunnskaper som vi ser for oss at du har. Opplæring vil bli gitt, så du trenger ikke være en dreven bidragsyter på Wikipedia for å søke.

Det vil være sporadisk aktivitet og etterspørsel etter kurs, og stillingen tilbys derfor på timebasis.

 Arbeidsoppgaver

  • Avtale, planlegge og holde kurs for Wikimedia Norge. Kurs kan være både i og utenfor Oslo
  • Holde kurs digitalt
  • Dokumentere kursaktivitet ved hjelp av digitale verktøy
  • Jobbe opp mot frivillige bidragsytere på Wikimedia-prosjektene med å støtte arbeidet deres
  • Representere Wikimedia Norge i møte med frivillige og samarbeidspartnere.

 Krav til stillingen

  • God kjennskap til Wikipedia og de andre Wikimedia-prosjektene
  • Gode datakunnskaper 
  • Norsk som arbeidsspråk
  • Gode samarbeids- og formidlingsevner

 Vi ønsker at du

  • har erfaring med å holde kurs og drive formidlingsarbeid
  • har erfaring som bidragsyter til ett eller flere av Wikimedia-prosjektene
  • er inneforstått med Wikimedia Norges verdier og mangfoldsarbeid, og kan representere dette. 

 Vi tilbyr

  • En fleksibel stilling i en liten, frivillig organisasjon
  • Mulighet til å påvirke prosjektene vi jobber med
  • En stilling i en internasjonal organisasjon som arbeider for fri kunnskap til alle
  • Arbeidsplass på Greenhouse på Grønland i Oslo eller fjernjobbing fra der du bor

Om Wikimedia Norge: Wikimedia Norge er en frivillig interesseorganisasjon som støtter opp om de ulike Wikimedia-prosjektene, hvor Wikipedia og Wikimedia Commons er de mest kjente. Vi arbeider for å gjøre kunnskap fri og tilgjengelig for alle gjennom å støtte opp om bidragsytere på disse prosjektene, ved samarbeid med andre institusjoner og kursvirksomhet. Vi har per i dag to ansatte i 100 % stilling, samt én ansatt i 30 % stilling.

Wikimedia Norge har en assosieringsavtale med Wikimedia Foundation: https://wikimediafoundation.org/wiki/Home og samarbeider med tilsvarende organisasjoner i andre land. 

Send CV og kort søknad til aasa@wikimedia.no innen 29. mars

For spørsmål om stillingen:

Åsa Paaske Gulbrandsen: aasa@wikimedia.no, +47 48007292

 

Innlegget Utlysning: Kursholder i Wikimedia Norge dukket først opp på Wikimedia Norge.

Community survey: Wikimedia Diversity Conference 2020

13:45, Monday, 20 2020 January UTC

Riddu Riđđu, Eirin Roseneng [CC BY-SA (https://creativecommons.org/licenses/by-sa/2.0)]

Wikimedia Norge would like to organize a regional Wikimedia Diversity Conference in 2020 for Europe, with the hope of many other regional conferences on the same topic being held in the near future. The Wikimedia Diversity Conference 2020 will provide a meeting place for discussing, debating and generating recipes for change concerning diversity in the Wikimedia movement.  

We will be sharing more updates regarding a possible conference later in 2020. For now, we are working on drafting a grant proposal to the Wikimedia Foundation to support the conference. As part of the drafting the proposal, a Community Engagement Survey is crucial to understand what community members are expecting out of such conference. In that regard, Wikimedia Norge invite all those who are interested in the topic of diversity to take part in the survey

Please take the survey here before January 27 or copy and paste the URL below into your internet browser:

https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSdEaXc2AIaaFgKiQUWCDdnJKLd26KA8_DDQsyAqemXsH-wRyw/viewform

Participants: For a Wikimedia Diversity Conference 2020 we would like to invite participants who are decision-makers in the movement (volunteers, board or staff members of a Wikimedia affiliate) or highly engaged in projects about knowledge equity and diversity. The conference will be an opportunity for the participants to discuss solutions for implementation of the 2030 movement strategy on knowledge equity.

Innlegget Community survey: Wikimedia Diversity Conference 2020 dukket først opp på Wikimedia Norge.

Tjøme og Nøtterøy kommuner behandlet 31. mai hver sine forslag til forskrifter for å forby vannscooter innenfor kommunegrensene. Etter litt research, fant jeg ut at kommunene ikke har mulighet til å lage regler som gjelder i «hovedveinettet» i sjøen, de såkalte farledene. I forslag til forskrift står det:

«Hjemmel: Fastsatt av Nøtterøy kommune ……… (dato) med hjemmel i lov 17. april 2009 nr. 19 om havner og farvann §§ 14 første ledd og 42 første ledd. «.

Paragraf 42 gjelder kommunens mulighet til å lage ordensregler inne i havneområder, noe som er et veldig begrenset område, og ikke veldig relevant for et totalforbud.

Paragraf 14 sier at «Dersom noe annet ikke er bestemt i eller i medhold av loven her, kan myndigheten etter loven gi forskrifter om orden i og bruk av farvann når hensynet til god fremkommelighet, trygg ferdsel og forsvarlig bruk og forvaltning av farvannet krever det.»

Dette sier i utgangspunktet at «myndigheten» har lov til å lage egne regler for orden og bruk av farvannet. I paragraf 7, andre ledd står det derimot at «myndigheten» er departementet for alle hovedled og biled, før det i tredje ledd gis myndighet til kommunene. Dette betyr i utgangspunktet at kommunene ikke har lov til å fastsette begrensninger på skipsledene.

Øst for Tjøme og Nøtterøy ligger Færder nasjonalpark, som har egne regler, mens det meste vest for øyene (Vestfjorden og Tønsbergfjorden), i tillegg til mellom (Vrengensundet) og nord (Tønsbergtræla) er skipsled, og dermed utenfor området kommunene kan lage forskrifter om.

 

Kartet viser oversikt over skipsledene rundt Tjøme og Nøtterøy, og dermed hvor kommunene ikke kan forby vannscooter. Kartet er hentet fra Kystverket

 

Mitt høringssvar til ny kommunal forskrift om vannscooter som er innsendt til både Tjøme og Nøtterøy kommuner.

My old employer (local goverment) got a message from Microsoft about an audit. Since they have an education and an enterprise agreement, they need to get a list of all computers that can go under education-agreement (since that is the cheapest ) and everything else that goes under the enterprise agreement. When I was working there, I would have used which IP subnet the machine is from to sort the machines, but since they now have a lot of machines only reporting their IP from a shared wireless subnet, that’s harder. Instead, I figured out that we could use top console user to get a list, in addition to the AD Site.

Created a user collection with all users that are considered educational (department groups or other access groups). The collection got the name CEN00XXX.

 

Ran the following SQL-query to get a list of systems that had been online for the last 2 months.

SELECT sys.Netbios_Name0,
um.TopConsoleUser0,
[Last_Logon_Timestamp0],
(SELECT CASE WHEN TopConsoleUser0 IS NULL THEN ‘False’ ELSE ‘True’ END AS IsSkole FROM _RES_COLL_CEN00XXX WHERE SMSID = um.TopConsoleUser0 ) AS userIsEdu,
CASE WHEN [AD_Site_Name0] LIKE ‘EducationSite‘ THEN ‘True’ ELSE ‘False’ END AS SiteIsEdu,

FROM v_R_System sys
LEFT OUTER JOIN v_GS_SYSTEM_CONSOLE_USAGE_MAXGROUP um
ON um.ResourceID = sys.ResourceID
WHERE Last_Logon_Timestamp0 IS NOT NULL
AND Last_Logon_Timestamp0 > DATEADD(month, -2, GETDATE())
ORDER BY Last_Logon_Timestamp0

Psychic Challenge på Polar Party 21

14:06, Sunday, 27 2016 March UTC

Årets Psychic Challenge inneholdt 24 nivåer, og startet fredag 5. oktober 2012 klokka 19:30. Første som var ferdig var Joss som var ferdig 23:38:31, d.v.s. rett i overkant av 4 timer. Oppgavene ble utviklet av Marius Davidsen (Morthez), Bjørn Gustav Baklid (nLamer), Ludvig Anderssen (kaffebaronen),  Mathias Bøhn Grytemark (Alfa) og Lars Åge Kamfjord (Laaknor), med bidrag av Alexander Hansen (wckd)

 

Oppgave 1

Oppgavetekst: Vi må varme opp litt… På tide å lære seg google… Hvilket dyr er kjent fra kvantemekanikken?

Om du søker etter bare kvantemekanikk får du opp en fyldig artikkel på Wikipedia om Kvantemekanikk, og en scrolling nedover den siden gir deg et bilde av en katt og et eget avsnikk om Schrödingers katt. Alternativt kan du søke etter kvantemekanikk dyr, og første treff er Wikipedias artikkel om Schrödingers katt.

Korrekt svar: Schrödingers katt

 

Oppgave 2

Oppgavetekst: May the source be with you!

En fast oppgave vi har hvert år. Vis sidekilde vil gi deg følgende i kildekoden: <!– Så bra at du fant meg, her er svaret: kosemose –>

Korrekt svar: kosemose

 

Oppgave 3

Oppgavetekst: På #PolarParty snakker man hele året, men på #polarparty.psychic er det bare noe spennende nå

#Polarparty er Polars IRC-kanal på EFnet. Et lite hint om at det var IRC vi snakket om var filnavnet på siden man var inne på: irc.php. Vi hadde opprettet en egen kanal som het #polarparty.psychic, hvor topic for kanalen var «Polar Systems Coder». Det interessante med denne kanalen var at den publiserte alle forsøk som alle som spilte Psychic Challenge skrev inn. Hvis noen skrev riktig svar, så sa den bare <bruker> gjettet riktig på nivå xxx, men hvis man skrev feil svar så skrev den «<bruker> gjettet katt på nivå 1»

Korrekt svar: Polar Systems Coder

Oppgave 4

Oppgavetekst: nummer 79 gjør vondt, men 8 er viktig for deg. Hva heter det?

Her snakker vi om det periodiske system. Grunnstoff 79 er gull som har forkortelsen «au» (som gjør vondt). Grunnstoff 8 er oksygen.

Korrekt svar: oksygen

Oppgave 5

Oppgavetekst:

MAIN-LOGIC SECTION.
BEGIN.
   DISPLAY " " LINE 1 POSITION 1 ERASE EOS.
   DISPLAY "Hello world!" LINE 15 POSITION 10.
   STOP RUN.
MAIN-LOGIC-EXIT.
EXIT.


Siden vi som utvikler Psychic Challenge gjerne programmerer litt forskjellige språk hadde vi en liten research/heftig krangel om hvilke programmeringsspråk som er det verste å programmere på. Av de store og seriøse språkene fant vi ut at det gamle språket COBOL måtte være et skikkelig helvette å programmere på. Den overstående koden skriver ut «Hello world!» på skjermen i COBOL. Eksempelkoden for å skrive ut Hello world er egentlig ganske mye lenger, og om du søker på Google etter koden i oppgaven, får du hele koden opp som eksempelkode for COBOL.

Korrekt svar: COBOL

Oppgave 6
Oppgavetekst: 15-16-39-6-1-53-6

Her er vi tilbake til det periodiske systemet fra oppgave 4. Grunnstoff 15 er Fosfor, med bokstaven P. Grunnstoff 16 er svovel med bokstaven S, 39 har bokstaven Y, 6 har bokstaven C, 1 har bokstaven H, 53 har bokstaven I og 6 igjen C. Totalt skriver dette ut PSYCHIC.

Korrekt svar: PSYCHIC

Oppgave 7

Her var det ingen oppgavetekst, bare et bilde

mix

 

 

 

Dette bildet var ikke nok til at folk forsto hva oppgaven handlet om, så vi måtte etterhvert legge til et bilde til av en romerhjelm

rome

Dette gjorde at de fleste forsto at vi snakket om romeriket, og at MIX var snakk om romertall. MIX i romertall blir 1009.

Korrekt svar: 1009

 

Oppgave 8

Oppgavetekst: Så over til litt kartografi, hvor er du nå?

Kartografi er å lage eller tegne kart. Om du skal finne ut hvor du er i et kart, så trenger du koordinater. Dette var for mange vanskelig, så vi måtte legge til litt ekstra hjelp, med teksten «Noen ganger, så lønner det seg ikke å være for spesifikk! 🙂 Nord, øst, vest, syd, vet ikke jeg.. :-)». Til slutt greide de fleste å komme seg forbi, ved å ikke være for spesifikke, og 59 grader nord og 10 grader øst fikk deg videre:

Korrekte svar: 59N 10Ø eller 59N 10E eller 59 N 10 E eller 59 N 10 Ø

 

Oppgave 9

kartDenne oppgaven hadde ikke noen oppgavetekst, kun et utsnitt av et kart fra Google Maps. Kartet viser Seoul i Sør-Korea. Om du blar deg frem i Google Maps og finner det aktuelle stedet som er merket med «A», vil du finne et område som heter Gangnam. En relativt fersk og populær låt på dette tidspunktet var Gangnam style

 

Korrekt svar: Gangnam style

 

 

 

 

 

Oppgave 10

Oppgavetekst:

iVBORw0KGgoAAAANSUhEUgAAAGkAAAAdAQ
MAAACT/9CuAAAAAXNSR0IArs4c6QAAAARnQU1BAACxjwv8YQUAA
AAGUExURQAAAP///6XZn90AAAAJcEhZcwAADsMAAA7DAcdvqGQA
AACvSURBVCjPpdAxCoMwFAbgJ0JcirVbhhKvoBdor9IunfUCJXT
IG3slMdBcI0d4bg5i+jIUzFpDlg9e/v8RCNujYRfXOl6fcgiBNn
QpMR3+cRWyU6qAgYCuGhZR+fKcgW7AHzXMj8waecdD09nIZ+4+c
kLVkHvz8KXAsQIDJ9JFjEoYXjkzmHoijL1jxm8DMh1zHitO7rFs
yXLULOSNe1G3FHuXMm6V49AT1Tv/6n9+Ab+/LIs77cNgAAAAAEl
FTkSuQmCC

En gjenganger i Psychic Challenge er måter å skjule ting på samme måte som datamaskiner jobber, i dette tilfellet tilfellet er det et Base64-encodet bilde. Ved å søke etter base 64 decode image, kan du få lastet ned bildet som en fil. Om du leser innholdet i denne fila med en ren tekst editor, f.eks. notepad eller notepad++, ser du at første innholdet i fila er ‰PNG, noe som tyder på at dette er et PNG-bilde. Bytt navn på fila til noe som åpnes i et bildeprogram (f.eks. .png), og du få dette bildet opp:

oppgave10

 

Korrekt svar: skoleferie

 

Oppgave 11

Oppgave 11 het «Obama» og inneholdt bare et bilde:

obama

 

Om ikke du er godt kjent i Star Trek-universet, så vet du kanskje ikke at denne måten å dele fingrene på kalles en vulkansk hilsen. I Star Trek ble den som oftest fulgt med «Live long and prosper«, som er svaret her:

Korrekt svar: «Live long, and prosper» eller «live long and prosper»

 

 

 

 

 

 

 

Oppgave 12

Oppgavetekst: 9,81m/s2

9,81 meter per sekund opphøyd i andre er tilnærmet hastigheten på gravitasjon, og er den maksimale hastigheten du kan komme opp i hvis du f.eks. hopper ut av et fly (hvis man ikke tar hensyn til andre faktorer enn tyngdekraft, f.eks. luftmotstand). Det å komme opp i denne hastigheten omtales gjerne som «fritt fall«.

Korrekt svar: fritt fall

 

Oppgave 13

Oppgavetekst: 91.90.66.253

Dette er en IP-adresse. Som mange nok vet er det de som brukes for at vi skal kommunisere på internett. I tillegg har vi DNS som oversetter fra domenenavn (f.eks. polarparty.no) til IP-adresser. Det mange ikke vet er at vi også har et system som heter reverse DNS, hvor vi gir IP-adresser et navn. I dette tilfellet hadde vi endret reverse for den aktuelle IP-adressen til «g0y.pa.pp21.polarparty.no».

Korrekt svar: g0y.pa.pp21.polarparty.no

 

Oppgave 14

Oppgavetekst: qrafhcreurzzryvtrxbqrareinafxryvt

Oppgaven heter crypto, og sier deg ikke så mye. Noen hadde nok tatt denne relativt fort om vi ikke hadde fjernet alle mellomrommene, men dette er kryptert med ROT13-kryptering (altså flytte alle bokstavene 13 plasser). Om man kjører det igjennom en ROT13-kryptering på nytt, får vi frem teksten «densuperhemmeligekodenervanskelig».

Korrekt svar: vanskelig

 

Oppgave 15

Inneholdt bare et bilde:

level20 Et lite ordspill med en nettverkskabel (CAT 5E) og en datamus; cat and mouse.

Korrekt svar: «cat and mouse»

 

 

 

Oppgave 16

Oppgavetekst: Hva er formelen på volumet til en sylinder med radius z og høyde a?

Hadde du spurt en mattelærer hadde nok svaret vært πz ²a, men den morsomme måten å skrive det på er PI*Z*Z*A, noe som alltid er godt, særlig på Polar Party

Korrekt svar: PI*Z*Z*A.

 

Oppgave 17

Oppgavetekst: Hva slags datasystem brukes for å styre bl.a. låsene i Jurassic Park-filmen?

Husker du scenen? Alle kommer stresset inn i kontrollrommet, med velociraptorer rett bak, Dr. Alan Grant forsøker å holde døra lukket mens, jenta Lex Murphy springer bort til datamaskinen og begynner å prøve forskjellige filer for å låse dørene. I det hun setter seg ved datamaskinen sier hun… «It’s a UNIX system. I know this!»

Korrekt svar: UNIX

 

Oppgave 18

Oppgavetekst: Hva slags elektronisk system sitter du foran nå?

Med bilde av et tastatur hvor vi har merket av hvilke taster du skal bruke for å skrive svaret.

keyboard

Tastene som er merket er A S D T N M K I og Enter. Sortert riktig og med noen av dem brukt flere ganger, kan du stave «datamaskin», som er svaret på oppgaven.

Korrekt svar: datamaskin

 

Oppgave 19

Nerdetrim!

Oppgavetekst: Ingen ord i denne oppgaven, bare masse bokstaver som må settes i riktig rekkefølge. Løp og finn dem.

Setningen løp og finn dem var en lenke til en KML-fil du kunne laste ned, og åpne i f.eks. Google Earth. Da ga det deg følgende kart:

nerdetrim Google Earth

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

På de forskjellige postene var det hengt opp et A4-ark som så slik ut:

Post omikron

Løsningen her var å sortere de forskjellige postene alfabetisk etter navnet på posten, som var greske bokstaver (post epislon hadde bokstaven K, post Zeta R, post Theta I, post Kappa K, post My V, post Omikron Q, post Pi F, post Rho D, post Tau B og post Omega G. På denne oppgaven så vi mange løp rundt og skrev bare ned de latinske bokstavene, ikke de greske som tilhørte, og dermed måtte mange fly ut til de samme postene en gang til. Det ble god nerdetrim av dette!

 

Korrekt svar: KRIKVQFDBG

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Oppgave 20

skull-mazeI denne oppgaven var det ingen tekst, kun et bilde. For å komme seg igjennom labyrinten måtte man innom seks av tallene som sto i tilfeldig rekkefølge. Tallene tilsvarer rekkefølgen på bokstavene i alfabetet, og du måtte innom 22, 1, 13, 16, 25 og 18, som tilsvarer bokstavene V A M P Y R, som handlet om temaet for årets Polar Party: Arrgh! Meir blod!

Korrekt svar: vampyr

 

 

 

 

 

 

 

Oppgave 21

Oppgavetekst: Koffein?

Med kun teksten «koffein?» var det ikke mye å gå på, men om du Googler koffein, så får du bl.a. opp at den kjemiske formelen er C8H10N4O2, noe som var svaret.

Korrekt svar: C8H10N4O2

Oppgave 22

Oppgavetekst: Do a barrel roll

Et lite påskeegg fra Google; når du søker på dette, så gjør Google en barrel roll, og snur teksten rundt 360 grader. Et av søkeresultatene fra urban dictionary gir deg Do a barrel roll, som er et begrep fra Star Fox-serien til Nintendo.

Korrekt svar: Star Fox

 

Oppgave 23

Oppgavetekst: Zerg rush

Nok et påskeegg fra Google. Zerg rush er en strategi fra spillet StarCraft, hvor rasen Zerg kan produsere store mengder enheter på kort tid, og overraske andre spillere tidlig i spillet. Søker du på dette på Google, så blir du «angrepet» av «O»‘en til Google, som forsøker å spise/ødelegge søkeresultatene dine med mindre du skyter dem.

Korrekt svar: easter egg

 

Oppgave 24

Oppgaven inneholdt kun et bilde av en glidelås (zipper) med filnavnet stuck.jpeg. Om du endret navnet på denne til stuck.zip, fikk du lastet ned en zip-fil som inneholdt en tekstfil med teksten psychic.pp21.polarparty.no/imadeit.php . Hvis du gikk til den adressen, så fikk du opp en ny tekst «Så bra! Du klarte det.. nå kan du bare skrive FERDIG inn i boksen under, og bli ferdig 🙂 Psychic gruppa vil takke deg og ditt lag for deltagelsen, og håper du prøver igjen neste år! 🙂 <3

Korrekt svar: ferdig