More Northern Europe collaboration

09:34, Monday, 14 2019 October UTC

Det här är ett gästinlägg från Sanja Šain-Strömberg, lägerdeltagare, Wikimedian och konferensdeltagare sedan några år tillbaka. Åsikter och kommentarer som nämns nedan reflekterar inte automatiskt åsikterna från Wikimedia Sverige.

After the first regional conference for Wikimedia affiliates in Northern Europe in Stockholm 2018, the second one has taken place in the second largest Estonian city of Tartu.

About 30 participants from Denmark, Estonia, Finland, Iceland, Latvia, Norway, Russia and Sweden spent three days together in the inspiring environments of the Natural History Museum and the Estonian Student’s Society Building, discussing the present and the future of Wikimedia of Northern Europe.

Group photo, including Jakob Hurt. Photo: Ivo Kruusamägi & Vahur Puik, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons

Between the discussions, our organizers passionately presented their city and its important role in the development of Estonian culture. Even taking a photo for the local newspaper was an opportunity for a small history lesson about a notable Estonian whose statue we surrounded.

Separated into veteran and rookie tracks, the participants got united in debating Wikimedia goals, projects, and expectations, and setting criteria for successful projects. Since many of the participants and organizers of the Wikimedia Northern Europe Meeting (WikiNEM) were meticulously taking notes, the documentation page provides a detailed account of what a small group can achieve in only one weekend.

Documentation! Photo: Märt Põder, CC0 1.0, via Wikimedia Commons

Although the working language was English, one could also hear a mixture of Scandinavian languages, amateur Russian and beginners’ Finnish.

In the end, some left with the promise to get involved in other content projects like Wiktionary or Wikidata, others decided to share their newly acquired knowledge about various handy tools with fellow Wikimedians back home, and many got inspired for new Northern collaborations.

Hopefully we will get to see yielded results at the next WikiNEM, which is planned to take place in Norway in 2020.

The post More Northern Europe collaboration appeared first on Wikimedia Sverige.

1000 Wiki Loves Monuments-tack!

09:35, Friday, 04 2019 October UTC

September är över och med det går årets Wiki Loves Monuments in i nästa fas. För alla deltagare innebär det dels att det är dags att fortsätta fotografera för att spara på sig bilder inför nästa år, men också att förväntansfullt vänta in juryns bedömning av alla uppladdade bilder.

För juryn däremot innebär oktober starten på en intensiv men njutbar period där alla fina bilder ska beskådas och granskas i jakt på de bilder som utmärker sig lite mer än alla andra, som blir den topplista som belönas med priser och går vidare till internationella finalen.

Skulptur vid Villa Muramis. Foto: Albin Larsson, CC BY-SA, via Wikimedia Commons.

Årets jury består av fyra starka individer, som med blandade erfarenheter kommer att lyfta fram årets bästa bilder och monument:

Albin Larsson hittar genom kombinationen orienterare, verksamhetsutvecklare på Riksantikvarieämbetet och verktygsskapare rätt bland både fornminnen i skogen, byggnader i städer och alla miljöer i Wikimediavärlden.

Audrey Lebioda har med sin bakgrund på Nationalmuseum ögon för det artistiska och sköna i målningar, men får nu omsätta det i monumentala fotografier.

David Castor predikar den fria kunskapens gospel, och bidrar med texter, bilder och klokskaper på Wikipedia, Wikimedia Commons och till församlingen.

Jonas Hedberg navigerar K-märkta fartyg bland grynnor och skär, och ser till att allt går fritt till på Sjöhistoriska museet.

Hålkort till vävstol vid Växbo lin. Foto: Hievelina, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons.

Sett till antalet uppladdade bilder gav årets tävling en vändning efter många år av sjunkande siffror, och slutsumman på 2560 bilder är en ökning med över 1000 bilder jämfört med förra året. Antalet deltagare i tävlingen, 64, är ungefär oförändrat, men antalet deltagare som skapat ett konto under september har minskat från 33 förra året till 15 stycken i år.

Trots att det här var nionde gången WLM genomfördes i Sverige finns det fortfarande många objekt kvar att fotografera. Inte bara bland alla fornminnen som finns utspridda i naturen, utan även bland mer lättfunna mål som arbetslivsmuseer och fartyg. Desto större anledning att fortsätta jakten på alla saknade monument, så att 10-årsfirandet kan avslutas med kompletta listor.

The post 1000 Wiki Loves Monuments-tack! appeared first on Wikimedia Sverige.

Var finns ditt närmaste bibliotek?

13:54, Monday, 30 2019 September UTC

För de flesta av våra läsare torde denna fråga vara lätt att besvara. I länder som Finland och Sverige är vi vana vid att kunna finna svaret på nätet. Namn, adresser och kartor finns blott ett par klickningar bort. Många av oss bär till och med ständigt på en liten men ändock kraftig dator som ger oss tillgång till – vad vi tror är – världens samlade information.

Att informationen finns tillgänglig tar vi ofta för givet. Detta är ett stort privilegium som långt ifrån alla åtnjuter.

Allt finns inte på nätet – och västvärldens hegemoni råder

Ett bibliotek i Kairo, Egypten. Via Wikimedia Commons, CC-BY-2.0.

Wikimediaprojekten innehåller visserligen (ännu) inte världens all kunskap, men informationsurvalet – vad som finns och vad som saknas – är intressant i sig självt. Projekten redigeras av volontärer som utgår från publicerade källor. För att skapa en korrekt bild av verkligheten fordras därför att det finns både aktiva bidragstagare och pålitliga källor de kan använda sig av. Wikimediagemenskapen må vara stor och världsomfattande; emellertid är bristerna många och påtagliga. Betrakta exempelvis nedanstående analys av antalet bibliotek på Wikidata fördelade på land: https://w.wiki/8uq.

Ekonomiskt högt utvecklade länder, som Japan, USA, Storbritannien och Tyskland är bäst representerade. Längst ner på listan, med 5 eller mindre bibliotek vart, finner vi bland annat Afghanistan, Tunisien, Kroatien och Algeriet. Vart och ett av dessa länder har miljontals invånare, och säkerligen även många bibliotek. Varför finns inte de på Wikidata?

Denna fråga känns väldigt angelägen för oss, då Wikimedia Sverige genomför just nu projektet FindingGLAMs med syfte att öka täckningen av kulturarvsinstitutioner, däribland bibliotek, på Wikimedias plattformar. Projektet drivs med finansiering från Svenska postkodstiftelsen och i samarbete med UNESCO och Wikimedia Foundation.

Något som vi har uppmärksammat under projektets gång är att tillgången till databaser och förteckningar över kulturarvsinstitutioner varierar oerhört kraftigt från land till land. Exempelvis i Sverige publicerar Kungliga biblioteket sin Biblioteksdatabas med över 4 000 uppslag. Liknande strukturer har vi hittat i flera andra länder, som USA och Japan. 

Samtidigt finns det regioner där inga data finns tillgängliga. 

Ett samarbetsprojekt som samlar in data om afrikanska bibliotek – direkt från källorna

Projektet Advancing Library Visibility in Africa, som genomförs av African Library & Information Associations & Institutions i samarbete med University of Washington, syftar till att samla in uppgifter om bibliotek i flera afrikanska länder, bland annat Nigeria, Benin, Egypten, med mera. Målet är att öka bibliotekens synlighet och förbättra deras möjligheter till samarbete på lokal, regional och nationell nivå – vilket stärker deras roll som kunskapsbärare och kulturnav i lokalsamhället. Datainsamlingen sker bland bibliotekspersonalen själva och med hjälp av egenutvecklade, användarvänliga verktyg.

Det som gör projektet speciellt är att det insamlade datat är tillgängligt på nätet under licensen CC0. Det betyder att uppgifterna fritt kan användas av vem som helst. De kan kombineras med andra datamängder och inkluderas i andra databaser – bland annat Wikidata.

Wikidata – en plattform för levande data

Alla koordinatförsedda bibliotek i Afrika på Wikidata. De blåa punkterna är bibliotek som ingick i vår uppladdning, medan de övriga fanns med sedan tidigare. Källa: Wikidata Query Service.

Tack vare den generösa licensen valde vi att importera datat till Wikidata. Över sexhundra nya objekt skapades. En analys av antalet bibliotek på Wikidata i afrikanska länder ger just nu drygt 800 resultat – denna uppladdning står alltså för en betydande andel. Det bäst representerade landet på kontinenten är Kenya med över 130 bibliotek. Detta är ett land med nästan 50 miljoner invånare, så det finns säkerligen betydligt fler bibliotek som Wikidata ej känner till.

Wikidata, som startades 2012, har på kort tid vuxit till en av internets viktigaste plattformar för länkade öppna data. I dag har det över 60 miljoner objekt och många tusen aktiva bidragsgivare från hela världen. Det är just storleken och mångfalden av såväl innehåll som användare som är projektets styrka. Data på Wikidata får fler ögon på sig, kan kombineras med data från andra dataset eller som har lagts till av användarna, felen kan upptäckas och korrigeras, ny information kan läggas till. Allt detta är möjligt eftersom forskarna valde att släppa resultaten av sitt arbete under en öppen licens.

Med denna SPARQL-query kan du hitta alla uppgifter som laddats upp till Wikidata.

Det återstår mycket att göra

IFLA (International Federation of Library Associations and Institutions) uppskattar den totala siffran över bibliotek i världen till 2.5 miljoner, varav 400.000 folkbibliotek. Deras karta innehåller dock många vita fläckar – områden där inga data finns tillgängliga. De flesta finns just i Afrika. Bibliotek i dessa områden har svårare att samarbeta och hävda sig på regional, nationell och internationell nivå – trots den viktiga roll de spelar i sina respektive lokalsamhällens kulturliv och utbildning. Det arbete de gör kan inte synliggöras om ingen vet var biblioteken finns.

Ett annat sätt på vilket Wikimedia Sverige arbetar för att förbättra GLAM-informationen på Wikidata är, förutom att ladda upp dataset, att utveckla verktyg och tillvägagångssätt för volontärer att förbättra datat. Genom en crowdsourcingkampanj når vi ut till nybörjare och uppmuntrar dem till att börja redigera Wikidata – på ett lättförståeligt sätt. Ju fler bidragstagare desto bättre datakvalité.

Öppen kunskapsrörelsen har givit flera människor verktyg och inspiration för att börja engagera sig i att åtgärda dessa kunskapsbrister. Tillsammans bygger vi en bättre representation av den värld vi lever i.

The post Var finns ditt närmaste bibliotek? appeared first on Wikimedia Sverige.

Delta i fototävlingen Wiki Loves Monuments

14:57, Tuesday, 24 2019 September UTC

Nu är det en vecka kvar på årets fototävling – Wiki Loves Monuments. Vi vill att du ska inspireras, plocka fram kameran, fotografera och delta. Du kan fota fornminnen, skyddade byggnader, arbetslivsmuseer och K-märkta fartyg.

Sedan 2011 har deltagarna i den Svenska delen av Wiki Loves Monuments laddat upp över 22 500 bilder, som alla bidrar till att visa upp och bevara vårt kulturarv.

Det är lätt hitta objekt som ingår i tävlingen, och som kan fotograferas, med hjälp av en rad listor och kartverktyg: Wiki Loves Monuments och Monumental. Du är välkommen både som volontär och som professionell att fotografera och ge din syn på fartyg, byggnader, föremål och miljöer.

Du kan delta i tävlingen i år

Fotograf: Susanne Nilsson CC BY-SA 4.0.

I Wiki Loves Monuments 2016 kom Susanne Nilsson på andra plats i kategorin arbetslivsmuseer. Järnvägsspår, lok och stallar är ett arbetslivsmuseum som drivs av föreningen Skånska Järnvägar.

Lovisa Almborg, verksamhetsledare ArbetSam: ”Wiki Loves Monuments är fototävlingen som på ett utmärkt sätt både synliggör och tillgängliggör vårt kulturarv och våra fantastiska arbetslivsmuseer. Den sprider kunskap om industrisamhällets kulturarv och det är dessutom helt  fritt för alla att delta!

Du kan låna utrustning från teknikpoolen

Fotograf: Arild Vågen CC BY-SA 4.0.

Den här bilden på ångvarpfartyget S/S Siljan (byggnadsår 1868) som ligger i Insjön i Dalarna, kom på fjärde plats i Wiki Loves Monuments Sverige 2018.

Wikimedia Sveriges teknikpool ger alla som vill tillgång till högklassiga kameror och objektiv anpassad för alla situationer. WMSE kan dessutom hjälpa till med fotoackreditering och stöd vid fotografering av evenemang.

Fotografen och Wikipedianen Arild Vågen berättar: Jag har använt mig av teknikpoolen sedan den startades. Plötsligt fick jag tillgång till förstklassig utrustning som gav mig möjlighet att ladda upp bilder av bättre kvalité och upplösning till Wikimedia Commons och som också inspirerade mig som fotograf. Jag har laddat upp tusentals bilder med fotoutrustning från teknikpoolen.

Även om jag idag delvis använder egna objektiv är det fantastiskt att ha tillgång till exempelvis kvalitetsobjektiv anpassade för sport eller porträttfotografering som jag gör mer sällan. Objektiv som hade varit för dyra att köpa själv bara för att bara använda vid enstaka tillfällen.

Jonas Hedberg, intendent, Sjöhistoriska museet: ”Sverige är ett land med lång kust, många sjöar, älvar och kanaler. Genom historien har människor varit beroende av att frakta och färdas sjövägen. Fartyg och båtar liksom hamnar, varv och andra kulturmiljöer vid vatten är därför viktiga delar av vårt kulturarv. Sjöhistoriska museet k-märker intressanta och värdefulla fartyg. På så sätt vill vi verka för att de uppmärksammas, bevaras och brukas. Förhoppningen är att k-märkningen ska ge uppmuntran och stöd till ägarna. Vi på Sjöhistoriska museet vill passa på att flagga för Wiki Loves Monuments 2019. Hjälp oss att berika det maritima kulturarvet genom att bidra med dina bilder av k-märkta fartyg fram till 30 september!”

Du kan dokumentera för framtiden

Villa Muramaris före branden. Fotograf: Lars Lundqvist CC BY-SA 4.0

Fotografen Lars Lundqvist som är bosatt på Gotland berättar: ”Muramaris ligger utmed min normala promenadstig. Så det var naturligt att fota för Wiki Loves Monuments innan det brann.  Det andra fototillfället var efter branden och det var för att dokumentera och uppdatera Wikimedia Commons med aktuellt material.”

Villa Muramaris efter branden. Fotograf: Lars Lundqvist CC BY-SA 4.0.

Fotografen fortsätter: ”Det som var mest intressant, och lärorikt, var hur många som sökte och hittade wikipediaartikeln om Muramaris, dagarna efter branden. Så uppenbart att det var den viktigaste källan för de som ville bortom de svarta rubrikerna.”

Axel Pettersson, Wikimedia Sverige: ”Bränder och katastrofer påminner oss gång på gång om det viktiga i att kontinuerligt dokumentera och bevara kulturarvet. Genom projekt som Kopplat öppet kulturarv och FindingGLAMs har Wikimedia Sverige under flera år jobbat för att samla in data till Wikidata, presentera det på Wikipedia och tillgängliggöra bilder och samlingar på Wikimedia Commons. Även om det inte ersätter ett besök i den fysiska miljön är det häftigt att ha möjligheten att återskapa byggnader och föremål i 3D med hjälp av inscannade bilder och fotografier.

Du kan vara med på en fotosafari


Du ser tre gravhögar från järnåldern, belägna i Vallsta, intill Ljusnans strand. Fotograf: AnnissaF89 CC BY-SA 4.0.

Fotografen Anna (AnnissaF89) berättar: ”Syftet med fotosafarin, som vi kallade FotoXpedition, var att fotografera några utvalda kulturarvsplatser i södra Hälsingland (Bollnäs kommun), däribland världsarvsgården Gästgivars. Bilderna från dagen tänker vi använda för att förbättra Wikipediaartiklarna om dessa platser. Anledningen till att vi tog dessa bilder själva har att göra med copyright och licensregler.”

Lars Lundqvist, som till vardags jobbar på Riksantikvarieämbetet med digitaliseringsfrågor: ”Det finns många poänger med att folk dokumenterar fornlämningar. Ett av det viktigaste är att de som väljer att ta sig ut med sin kamera lär sig om vad som finns av skyddade historiska spår i landskapet. De bidrar därmed också till att fler kan lära sig om vad som finns ute i landskapet. Inte minst genom att artiklarna i Wikipedia får illustrationer, men att bilderna kan användas i utbildning med mera. För professionella kulturmiljövården finns ett värde i att det finns mer beskrivande och förklarande information om kulturmiljön än i de register som håller för formellt kulturmiljöarbete.”

Bilderna måste vara uppladdade på Wikimedia Commons senast den 30 september 2019, kl. 23.59. Ta chansen och var med i årets fototävling. Lycka till!

The post Delta i fototävlingen Wiki Loves Monuments appeared first on Wikimedia Sverige.

­– Börja bara! Börja med det värsta ni har!

12:20, Monday, 23 2019 September UTC
Beskrivning och titel kan skilja sig åt beroende på språk och vem som tolkar målningen – se Rijksmuseum, Wikimedia Commons och Wikidata. Har du förslag på titel eller beskrivning så kan det läggas till på flera språk i Wikidata.

Det rådet ger Bas Nederveen till de institutioner som vill arbeta med problematisk data i sina samlingar. Tillsammans med terminologi-gruppen på Rijksmuseum har Bas varit med och utvecklat en metod som är enkel att följa. Genom att arbeta med öppenhet behöver man varken ändra eller ta bort information utan istället redovisar man den information man lägger till och därefter föredrar.

Bakgrunden till metoden går tillbaka till nyöppningen av Rijksmuseum våren 2013. Museet hade varit stängt i nästan tio år för renovering och den självklara visionen är nu att vara “det öppna museet”. Ledningen väljer även att publicera de digitala reproduktionerna under öppna och fria licenser. Genom den ökade tillgängligheten får den här strategin ett enormt genomslag och i förlängningen sätter det fokus på beskrivningarna.

En person från Australien hör av sig och undrar om man kan “upptäcka ett land” när det redan bor ett folk där? En annan person vill ha ett förtydligande av innebörden när man beskriver en person som “framgångsrik plantageägare” i och med kolonialiseringen. Det är alltså inte bara enskilda ord som kan vara problematiska utan också den kontext man beskriver och arbetar med.

Arbetet inom terminologi-projektet börjar med en längre research inom problemområdet för att ta fram flera förslag som också sparas i dokumentationen. På så sätt finns det spårbarhet till resonemanget innan det nya tillägget presenteras. Tidigare ändringar av bland annat titlar har inte haft denna sorts dokumentation. Språket utvecklas hela tiden och förnyas så processen tar egentligen aldrig slut. Arbetsgruppen har redan gått tillbaka till sina egna tillägg och uppdaterat dessa, i början användes både  “slave” och “enslave” men numera använder man bara “enslave”. Den uppdaterade ändringen får högre synlighet och kan vara ”preferred data” vid sökningar i databasen.

Se hela Bas Nederveens föreläsningen om terminologi och problematisk data här, på Wikimedia Commons finns även övriga presentationer och bilder från dagen.

Bas Nederveen var en av tre föreläsare på workshopen om Problematisk data som genomfördes fredagen den 30 augusti i Stockholm. Stefan Bohman, tidigare ordförande i svenska ICOM och aktuell med boken Skelett i garderoben, föreläste om problematiska personmuseer där berättelser som inte berättas också kan bli ett problem. Susanna Ånäs från Wikimedia Finland presenterade WikiProject Saami som undersöker och förbättrar kunskap och information kring den samiska representationen på Wikimedias öppna plattformar.

Workshopen var ett samarbete mellan Wikimedia Sverige och Riksantikvarieämbetet som en del av projektet FindingGLAMs. Diskussionerna mellan de ungefär 25 deltagarna från olika museer och myndigheter kommer nu att användas som ingångsvärden till en fallstudie om hur problematisk data kan hanteras. Fallstudien kommer även ingå tillsammans med andra i det White paper som tas fram inom FindingGLAMs.

Se bilder och fler föreläsningar från Problematisk data här­ – Problematic Data workshop 2019.

Rubriken ”­– Börja bara! Börja med det värsta ni har!” är ett citat från Johanna Bergs facebookpost, hämtat från samtalet med Bas Nederveen efter föreläsningen.

Relaterade länkar:
Words Matter
Difficult Issues

En workshop om Problematisk data den 30 augusti 2019 i samarbete med Riksantikvarieämbetet.

The post ­– Börja bara! Börja med det värsta ni har! appeared first on Wikimedia Sverige.

Wikidata och Wikibase för nationalbibliotek – i Stockholm

13:20, Thursday, 12 2019 September UTC

[English version below].

https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/a/ae/Wikimedia_TN_User_Group_first_meeting_2017_%2800%29DSC_4190.jpg/1280px-Wikimedia_TN_User_Group_first_meeting_2017_%2800%29DSC_4190.jpg
Med Wikidata – mot framtiden. Foto: Habib M’henni, CC-BY-SA-4.0, via Wikimedia Commons.

Wikimedia Sverige har nu under en längre tid samarbetat med Kungliga biblioteket kring länkade öppna bibliografiska data. Tillsammans har vi bland annat undersökt Wikidata – ett av Wikipedias systerprojekt – och de möjligheter det erbjuder för bibliografiska data. Vårt samarbete har skett under en sannerligen ypperlig tid, ty fler och fler aktörer i jordklotets alla hörn arbetar med liknande frågor.

Nu har några av dem haft tillfälle att träffas och diskutera på plats: världens första Wikidata & Wikibase for National Libraries meeting (Möte om Wikidata och Wikibase för nationalbibliotek) ägde rum i Stockholm den 18 augusti. Evenemanget organiserades av Europeana med stöd av Wikimedia Sverige, Wikimedia Deutschland (Tyskland) och Kungliga biblioteket, som var vår värd under dagen.

Det dagslånga mötet gav utrymme för såväl presentationer av pågående projekt som diskussioner om framtiden. Deltog gjorde flera erfarna Wikimedianer som redogjorde för de senaste utvecklingarna inom projekten. Jens Ohlig och Lydia Pintscher från Wikimedia Deutschland svarade på frågor om Wikidata och Wikibase, det vill säga den mjukvara som Wikidata använder sig av och som vem som helst kan installera på sin egen dator för att bygga sin alldeles egna Wikidataliknande databas. Även om fler och fler kulturarvsinstitutioner använder sig av Wikidata så har de ofta väldigt specifika behov som inte kan uppfyllas av det, varför Wikibase kan vara ett bra alternativ. Exempelvis testar just nu Tysklands nationalbibliotek Wikibase för sina auktoritetsfiler.

Ett annat ämne som mottogs med stort intresse av deltagarna var Structured Data on Commons, det vill säga den förhållandevis nya möjligheten att beskriva filer i Wikimedias mediadatabas med maskinläsbara påståenden. Många som i dag använder Wikimedia Commons upplever att de över 50 miljoner mediefiler är med sina frodiga kategoriträd och användarskapade beskrivningar på ett flertal språk svåra att navigera. Strukturerade data erbjuder helt nya möjligheter att söka bland filerna, vilket kommer att ge inte minst kulturarvsinstitutioner makt att kunna bättre beskriva och belysa det material som de delar med sig av på Wikimedias plattformar.

En bättre strukturerad och ihopkopplad värld drömmer många om. I praktiken blir det nog svårt att genomföra, ty verkligheter utvecklar sig på organiskt och oförutsägbart manér, men Wikidata och Wikibase tar oss ett steg närmare framtiden. Det myckna intresset för länkade öppna data inom bibliotekssektorn förvånar oss knappast; att katalogisera och organisera mänsklig kunskap är ju raison d’être för såväl oss inom Wikimediarörelsen som världens alla bibliotekarier. Stort tack för ett trevligt samkväm – och läs gärna anteckningarna från mötet om du är intresserad av detaljerna.

Wikidata and Wikibase for national libraries – in Stockholm

Wikimedia Sverige has an ongoing collaboration with the National Library of Sweden around linked open bibliographic data. Together, we have examined Wikidata, one of Wikipedia’s sibling projects, in order to evaluate the possibilities for bibliographic data it offers. We have been working together during an exciting time, as more and more actors all around the world get interested in these questions.

Some of them recently got a chance to meet up and discuss together. The world’s first Wikidata & Wikibase for National Libraries meeting took place in Stockholm, Sweden, on August 18. It was organized by Europeana with support from Wikimedia Sverige, Wikimedia Deutschland and the National Library of Sweden, who was our host.

The all-day meeting allowed for both presentations of ongoing projects and discussions about the future. The several experienced Wikimedians who participated provided us with updates on the recent developments in the Wikimedia projects. Jens Ohlig and Lydia Pintscher from Wikimedia Deutschland answered many questions about Wikidata and Wikibase – the software that Wikidata uses and that anyone can install on their own computer in order to start building their own Wikidata-like database. Even though more and more cultural heritage institutions use Wikidata, they often have very specific needs and requirements that Wikidata cannot meet. An own Wikibase installation can be a solution. The National Library of Germany, for example, is testing Wikibase for its authority files.

Another topic that was met with interest was Structured Data on Commons – the relatively new possibility to describe the files in Wikimedia’s media database with machine-readable statements. Many Commons users find the over 50 million media files, with their complex category trees and user-generated multilingual descriptions hard to navigate. Structured data makes it possible to search among the files in completely new ways, which will enable for example GLAM institutions who share their material on the Wikimedia projects to describe and highlight their contributions in new ways.

Many dream of a more structured and linked world. In practice that’s not easy to achieve, as reality tends to develop in unpredictable and organic ways. Wikidata and Wikibase bring us closer to the future. The growing interest for linked open data in the library sector is hardly surprising; organizing and cataloging human knowledge is a raison d’être for both Wikimedians and librarians all over the world. Thank you for a very pleasant meeting. If you’re interested in more details, don’t miss these notes.

The post Wikidata och Wikibase för nationalbibliotek – i Stockholm appeared first on Wikimedia Sverige.

September, dags för Wiki Loves Monuments igen

22:52, Saturday, 31 2019 August UTC

Att september börjar betyder inte att sommaren är slut än, men det betyder att det äntligen är dags för Wiki Loves Monuments igen. Förhoppningsvis har ni hunnit med att besöka och fotografera monument och minnesmärken runt om i både Sverige och världen, och nu kan ni passa på att ladda upp era bilder och samtidigt vara med och förbättra Wikipedia och tävla om fina priser.

Skeppssättningen Ales stenar (fornlämning 10113600200001), vinnarbild 2018. Foto: David Bengtsson, CC BY-SA via Wikimedia Commons

I Sverige fortsätter vi med listorna (från Riksantikvarieämbetet, Sjöhistoriska och ArbetSam) som använts dom senaste åren, och således är det bilder på skyddade byggnader, fornminnen, K-märkta fartyg och arbetslivsmuseer som får vara med i tävlingen. Utöver listorna med färdiga länkar för enkel uppladdning finns det verktyg och både en och två kartor som underlättar identifiering och kategorisering vid uppladdning.

Under åren tävlingen genomförts har det kommit in över 22 000 bilder på svenska objekt (och över 2,2 miljoner totalt), men trots det finns det fortfarande många luckor att fylla. Många av dom objekt som är lättast att hitta och fotografera har både en och flera bilder, men det går ändå att bidra med fler bilder. Försök då helst hitta en ny detalj eller vinkel som gör att det inte blir en kopia av en tidigare bild.

Schejk Lutfullahs moské i Iran, internationell vinnarbild 2018. Foto: Ara9979, CC BY-SA via Wikimedia Commons

wikilovesmonuments.se finns all information som behövs för att vara med, så nu är det bara att ta med kameran eller telefonen ut och fotografera. Gamla bilder är också välkomna i tävlingen, så leta gärna igenom alla tidigare fotoalbum och se vad som passar att ladda upp. Dessutom genomförs Wiki Loves Monuments i mer än 35 länder, så bilder från både sommarens och tidigare års semesterresor kan förhoppningsvis vara med och tävla.

The post September, dags för Wiki Loves Monuments igen appeared first on Wikimedia Sverige.

Møt Emna Mizouni, årets wikimedianer 2019

12:15, Thursday, 29 2019 August UTC
Emna Mizouni

Emna Mizouni. Foto: ZMcCune (WMF), CC-by-SA 4.0

16. august ble den tunisiske forkjemperen for fri kunnskap Emna Mizouni utvent til årets wikimedianer for 2019. Prisen ble gitt henne for hennes inspirerende lederskap i Wikimedia-bevegelsen, spesielt blant arabiske og afrikanske brukere, og for hennes utrettelige arbeid med å øke bevisstheten rundt Tunisias historie og kultur.

Emna har bodd i Tunisias hovedstad Tunis hele livet. Historisk sett har Tunis’ strategiske posisjon på grensa mellom det østlige og det vestlige Middelhavet ført til at den ble hovedstad i Kartago, et rike hvis bosetninger var strødd rundt Middelhavet fra Spania til Nord-Afrika og Korsika. Byen ble ødelagt i 164 f.Kr., men ble gjenreist under Umajjad-kalifatet, da mesteparten av dagens gamleby ble oppført.

Århundrer senere reiste Emna rundt i landet sitt etter den arabiske våren, og fant at det var oppsiktsvekkende lite kunnskap om denne lange historien. For å bekjempe dette startet hun med flere andre organisasjonen Carthagina i 2013. «Gjennom denne søker vi å bevare, beskytte og fremme vår nasjonale arv og historie for nåværende og framtidige generasjoner,» sier Emna.

Med mål som det var Wikimedia en naturlig samarbeidspartner for Carthagina. Emna begynte å bidra i 2013 under det årets Wiki Loves Monuments, en internasjonal fotokonkurranse som fokuserer på kulturminner. Hun la inn noen av sine egne bilder og ba andre om å legge inn sine.

I løpet av de følgende årene ble Emna stadig mer involvert i Wikimedia-bevegelsen – det globale fellesskapet av mennesker og organisasjoner som hjelper oss å bringe vår delte visjon videre. Med sin bakgrunn innen kommunikasjon og markedsføring ble hun del av det stadig mer komplekse arbeidet som pågår bak kulissene.

«Jeg tror på ideen om usynlig lederskap,» fortalte hun meg. «Vi alle i hele verden har potensialet til å hjelpe til å fremme arbeidet til det sterke Wikimedia-fellesskapet. Jeg gjorde det ved å bruke potensialet mitt og kunnskapene mine til å gjøre arbeid offline.»

Blant disse rollene var å hjelpe til med organiseringen av flere større konferanser, inkludert den første WikiArabia-konferansen som ble holdt av og for frivillige bidragsytere til Wikipedia på arabisk i 2015; og den andre utgaven av samme konferanse i Kairo i 2017; og å være en av lederne av programkomiteen til Wikimania 2018, som organiserte alle hovedtalene, øktene og samlingene i den fem dager lange konferansen. Hun ble også med i Affiliations Committee i 2016, og ble nestleder der i 2018. Komiteen består av et tjuetalls stemmende medlemmer og ikke-stemmende rådgivere, behandler den formelle søknadsprosessen for organisasjoner i Wikimedia-bevegelsen ved å gi anbefalinger til Wikimedia Foundations styre.

I dag har Emna fortsatt arbeidet sitt med en rekke skriveverksted, workshopper og andre Wikimedia-arrangementer i og rundt Tunisia. Hun er fortsatt president i Carthagina, og har tatt steget videre ved å grunnlegge den ideelle organisasjonen Digital Citizenship, som ønsker å forbedre digitale ferdigheter og internett-trygghet for marginaliserte grupper og mediene.

«Jeg oppdager nye områder utenom kultur og historie der jeg kan gjøre en forskjell», sier hun, «inkludert områder der vi mangler innhold og ressurser.»

Ed Erhart, Senior Editorial Associate, Communications
Wikimedia Foundation

Prisen for årets wikimedianer presenteres av Wikipedia-grunnlegger Jimmy Wales under Wikimania, konferansen som feirer Wikipedia, Wikimedia-prosjektene og bidragsyterne som skaper dem. I år fikk han selskap på scenen av Farkhad Fatkullin, årets wikimedianer i 2018.
Dette innlegget ble opprinnelig postet på Wikimedia Foundations nettsted 16. august 2019, lisensiert under CC BY-SA 3.0.

Innlegget Møt Emna Mizouni, årets wikimedianer 2019 dukket først opp på Wikimedia Norge.

Wikimania 2019: Stockholm

15:24, Wednesday, 28 2019 August UTC

Skrevet av Bruker: Sabinitus som mottok et reisestipend fra Wikimedia Norge for å delta på Wikimania 2019

Sabinitus under sin presentasjon på Wikimania. Foto: Astrid Carlsen (WMNO), CC-by-SA 4.0

I høst var jeg så heldig å få reise på konferansen Wikimania 2019, som ble avholdt i Stockholm. Der fikk jeg holde en presentasjon hvor jeg snakket om hvordan man kan skape mangfold på Wiki-prosjektene ved å gjøre kilder lettere tilgjengelig for nye brukere. Når jeg har holdt kurs i hvordan man bidrar på Wikipedia har jeg nemlig ofte opplevd at å skape engasjement for mangfoldsproblematikken på Wikipedia kan være nokså lett, og folk er både klare og glade for å bidra. Men av og til stopper det litt opp når folk opplever at de ikke finner gode og pålitelige kilder til artiklene de har lyst til å opprette eller forbedre. Dette er særlig problematisk når man vil skrive om kvinner, eller emner som er relevant for kvinner, som ikke har fått sin rettmessige plass i leksikonet vårt fra før.

Jeg spurte deltakerne i publikum om deres erfaringer og om deres strategier for når mangel på kilder stopper prosessen, særlig for nyere bidragsytere. Jeg fikk masse god respons og folk delte tips og triks som jeg gleder meg til å sette til verks når jeg fremover skal holde kurs. Særlig ble jeg glad for å høre om EUs store satsning Europeana, som fungerer som en internettportal til millioner av digitaliserte bøker, malerier, filmer, gjenstander og arkivmateriale fra hele Europa. Samarbeid med andre institusjoner som arkiv, bibliotek, museum og utdanningsinstitusjoner stod også fram som et godt tiltak for å få tilgang til materiale om kvinner som har blitt og blir forbigått av historiebøker og tradisjonelle leksikon.

Kvinner i Rødt-logoen og portrett av Bodil Biørn. Foto: Astrid Carlsen (WMNO), CC-by-SA 4.0

Til slutt fikk jeg dele litt fra Bodil Biørn-prosjektet jeg har vært med å jobbe på. Prosjektet er et samarbeid mellom Wikimedia NorgeWikimedia Armenia og Arkivverket og går ut på å gjøre Bodil Biørns brev og fotografier fra hennes tid i Armenia digitalt tilgjengelig på nett. Bodil Biørn var sykepleier og misjonær, og øyenvitne til det armenske folkemordet. Hun gjorde en formidabel innsats i å redde kvinner og barn ved å opprette skoler, barnehjem og klinikker. Materialet fra arkivverket har på denne måten gjort det mulig å bringe en formidabel kvinne og hennes arbeid tilbake fra glemsel og nå synlig på blant annet WikipediaWikimedia Commons og Wikikilden.

Temaet på konferansen var «Sterkere sammen: Wikimedia, fri kunnskap og de bærekraftige utviklingsmålene», og det var inspirerende å se på hvor mange forskjellige plan folk jobber for å nå de ulike målene. Noen engasjerer seg i å finne ut hvordan man best tar vare på nye bidragsytere, andre for å vekke liv i Wikipedias små språkversjoner og andre igjen jobber for å skape en bærekraftig teknisk infrastruktur for partnerskap. På denne måten bidrar alle inn på hver sine måter for å gjøre Wikipedia og dens søsterprosjekter til den enorme ressursen de er i dag. Prosjekter laget av og for et mangfold av mennesker.

Sabinitus sin presentasjon på Wikimania ble filmet og kan ses her.

 

Innlegget Wikimania 2019: Stockholm dukket først opp på Wikimedia Norge.

Hur ska vi hantera problematisk data?

07:22, Tuesday, 27 2019 August UTC
Föreläsningar och workshop om problematisk data – fredag den 30 augusti, Goto 10, Annexet, Hammarby kaj 10A

En workshop om problematisk data!

[English version below]

Hur ska kulturarvsaktörer, bibliotek, arkiv och museer förhålla sig till den data och information i samlingarna som kan uppfattas som kränkande, provocerande, rasistisk eller otidsenlig? Samlingarnas dokumentation, den data som beskriver innehållet är som tidskapslar från förr, ofta fyllda med material som idag ses som problematiskt. När digitalt material tillgängliggörs på öppna plattformar kan det vara ett bra tillfälle att se över beskrivningar och vid behov uppdatera materialet så det bättre relaterar i samtiden. Genom fria licenser och möjligheter med crowdsourcing kan data tillföras, rättas och förändras under tid. Den förbättrade metadatan, till exempel översättningar till flera språk, kan också återföras till institutionerna.

Frågeställningar

  • Hur kan vi arbeta med tillgängliggörande? Kan vi minska den eventuella oron för vem eller vilka som kommer att använda materialet? Vad är nyttan av att tillgängliggöra materialet?
  • När material har tillgängliggjorts: Hur kan vi skapa värde för, och ge ägandeskap åt, den grupp som är utsatt? Finns det några idéer till verktyg här?
  • Hur kan vi säkerställa att materialet återanvänds, länkas och sprids på ett sätt som är i linje med den ursprungliga intentionen?

Arbetsordning

Dagen inleds med tre föreläsare som har erfarenhet inom området eller har arbetat med att tillgängliggöra samlingar med problematisk data. Efter lunch tar processledare Ulrika Eklund över arbetet och leder en workshop kring valda frågeställningar.

09.00 Hej och välkommen med fika!
09.20 Inledning av dagen – av arrangörerna
09.30 Bas Nederveen från Rijksmuseum om erfarenheter från deras terminologiprojekt (föreläsning på engelska).
10.15 Paus – Kaffe/Te/Frukt
10.30 Stefan Bohman tidigare ordförande i ICOM Sverige och aktuell med boken Skelett i garderoben (föreläsning på engelska).
11.00 Susanna Ånäs, Wikimedia Finland berättar om WikiProject Saami (föreläsning på engelska).
11.30 Lunch – catering på plats
12.30 Workshop och arbete i mindre grupper varav en grupp på engelska.
14.30 Paus – Kaffe/Te/Bulle
16.00 Sammanfattning och resultat
16.30 Avslut av dagen
17.00 Middag – för de som vill äta tillsammans (på egen bekostnad)

På eftermiddagen tar vi fram riktlinjer och förslag på verktyg som kan behövas vid uppladdning till öppna plattformar. Vilka processer och verktyg behöver vi utveckla för att säkerställa en bra hantering av problematisk data? Hur kan denna typ av problematiskt material bäst representeras i strukturerad form?

Vi efterlyser erfarenheter och synpunkter från museer och institutioner som arbetat med att tillgängliggöra material med problematisk karaktär. Målet för dagen är att ta fram specifikationer och riktlinjer för hantering av problematisk data vid upploaddning till öppna plattformar.

  • Tid: Fredag den 30 augusti 2019 klockan 09.00–17.00
  • Plats: Annexet, Goto 10, Hammarby Kaj 10A (plan 1) Karta
  • Pris: Kostnadsfritt men anmälan är bindande
  • Antal: Det finns plats för max 30 personer
  • Arrangör: Wikimedia Sverige och Riksantikvarieämbetet
  • Anmälan: Mejl till Tore Danielsson Wikimedia Sverige

 Målgrupp är anställda inom GLAM-sektorn (Galleries, Libraries, Archives and Museums) som arbetar med problematisk data och information. Dagen kommer att dokumenteras och materialet kommer att släppas under en fri licens.

Relaterade länkar:

A workshop on Problematic data

Bild på huset där workshopen ska genomföras
Lectures and workshop on problematic data

How should archives, museums, and cultural heritage players relate to data and information in the collections that can be perceived as offensive, provocative or racist? The collections’ documentation, the data describing the content, is like time capsules from the past, often filled with material that today is considered problematic. When digital material is made available, it may be a good time to review descriptions and update the material so that it relates to the contemporary. Through free licenses and the possibility of crowdsourcing, data can be added, corrected and changed over time. The improved metadata, for example through multilingual translations, can then be returned to the institutions.

Question at issue

  • How can we work with making knowledge available: How can we reduce concerns about who will use the material? What is the benefit of making the material available?
  • When materials have been made available: How can we create value for, and give ownership to, the group that has been exposed? Are there any tool ideas here?
  • How can we ensure that the material is reused, linked and disseminated in a way that is part of the original intention?

Action plan

The day starts with three lecturers who have experience in the field or have worked on making collections with problematic data available. After lunch, process manager Ulrika Eklund takes over the work and leads a workshop on selected issues.

09:00 Hello and welcome with coffee!
09:20 Introduction of the day – by the organizers
09:30 Bas Nederveen from the Rijksmuseum talks about their terminology project. Lecture in English.
10.15 Break – Coffee/Tea/Fruit
10:30 Stefan Bohman former chairman of ICOM Sweden and current with the book Skelett i garderoben (Skeleton in the closet). Lecture in English.
11:00 Susanna Ånäs, Wikimedia Finland, about WikiProject Saami. Lecture in English.
11:30 Lunch – catering on site
12:30 Workshop and work in smaller groups, including a group in English.
14.30 Break – Coffee/Tea/Snack
16:00 Summary and review of results
16:30 End of day
17:00 Dinner – for those who want to eat together (at their own expense)

In the afternoon, we develop guidelines and suggestions for tools that may be needed when uploading to open platforms. What processes and tools do we need to develop to ensure good handling of problematic data? How can this type of problematic material be best represented in a structured form?

  • Time: Friday, August 30, 2019 from 9 am to 5 pm
  • Location: Annexet, Goto 10, Hammarby Kaj 10A (floor 1) Map
  • Price: Free, but registration is binding
  • Number: There is room for a maximum of 30 people
  • Organizer: Wikimedia Sweden and the National Heritage Board
  • Registration: Email to Tore Danielsson Wikimedia Sweden

Target groups are employees in the GLAM sector (Galleries, Libraries, Archives, and Museums) who work and handle problematic data and information. The day will be documented and the material will be released under a free license.

Related links:

The post Hur ska vi hantera problematisk data? appeared first on Wikimedia Sverige.

Wikimania 2019: Stockholm

12:26, Thursday, 22 2019 August UTC

Skrevet av Bruker: Premeditated, som mottok reisestipend fra Wikimedia Norge for å delta på Wikimania 2019

United Nations [Public domain]

Fra 16. til 18. august ble Wikimania 2019, den femtende Wikimania-konferansen, avholdt i Stockholm; hovedstaden i Sverige. Hoveddelen av konferansen foregikk i Aula magna på Stockholms universitet. Konferansen er hovedsakelig for personer som er interessert i eller involvert i Wikimedia-prosjekter, som for eksempel Wikipedia, Wikimedia Commons, Wikidata og Wikitionary.

I år var temaet for Wikimania: «Sterkere sammen: Wikimedia, fri kunnskap og de bærekraftige utviklingsmålene» (engelsk «Stronger Together: Wikimedia, Free Knowledge and the Sustainable Development Goals»). Med de «bærekraftige utviklingsmålene» refereres det til FNs bærekraftsmål, som er en arbeidsplan besående av 17 mål og 169 delmål som dekker et bredt spekter av bærekraftig utvikling.

Før selve konferansen begynte ble det fra 14. til 15. august avholdt et Hackathon. Det er en samling for utviklere som jobber med å forbedre de tekniske aspektene ved Wikimedia-prosjektene. Jeg var ikke med på denne samlingen, men jeg tviler på at det var siste gang Hackathon arrangeres. Jeg ankom Stockholm 16. august med et litt forsinket fly (ikke helt i temaets stil) som resulterte i at jeg ikke kom tidsnok til åpningsseremonien. Men jeg kom tidsnok for konferansene som jeg ønsket å delta på den dagen. Senere på dagen ble vi fraktet til Stockholms stadshus for en velkomstseremoni. Der ble vi møtt av et damekor, og ble ønsket velkommen til Wikimania av lederen i Wikimedia Sverige.

Mine hovedinteresser for konferansen var Wikidata og strukturert data på Wikimedia Commons. Totalt deltok jeg på sytten konferanser/workshops og to «meetups». Jeg benyttet altså meste av tiden på Stockholms universitet. Av konferanser deltok jeg på blant annet «Structured Data on Wikimedia Commons for GLAM-Wiki», «Data Quality in Wikidata» og «Copyrights in Wikidata».

Konferansen ble avsluttet med svensk folkemusikk (der blant annet nøkkelharpe var et av instrumentene) og tilhørende dans. Etter underholdningen fikk vi noen velvalgte ord fra Jimmy Wales, grunnleggeren av Wikipedia, og Katherine Maher, administrerende direktør i Wikimedia Foundation. Etterfesten var på Nordiska museet. Der ble det servert god mat, og det kan oppsummeres som en hyggelig avslutning på arrangementet i Stockholm.

 

Frank Schulenburg [CC BY-SA 4.0 (https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0)]

Innlegget Wikimania 2019: Stockholm dukket først opp på Wikimedia Norge.

Culture crawl – för första gången i Sverige

14:22, Wednesday, 07 2019 August UTC

I mitten av augusti får Stockholm besök av cirka 1 200 wikipedianer. Den årliga konferensen Wikimania samlar människor från hela världen, som pratar en rad olika språk och som kommer från olika kulturella kontext. Det gemensamma är att alla på något sätt bidrar till eller är intresserade av Wikipedia och Wikimediarörelsen. Det här passar några av våra viktiga kulturinstitutioner att ta till vara på. De bjuder in till specialvisningar, och sprider på så vis kunskap inom sina verksamhetsområden till engagerade Wikipedianer som gillar att skriva nya och uppdatera befintliga artiklar.

Under Wikimania-veckan erbjuds konferensdeltagarna att delta i en så kallad culture crawl, det engelska begreppet kommer från ordet för pubrunda och syftar på att det är en runda med ett flertal stopp på vägen. På den här rundan får deltagarna i sig en dos kultur och kunskap, och i slutet av turen kan de gemensamt sitta ner i en skrivstuga och dela sin nyvunna kunskap på Wikipedia. De bilder och filmer som de tar kan även laddas upp på mediadatabasen Wikimedia Commons för att sedan länkas in i relevanta Wikipedia-artiklar.

Konferensdeltagarna erbjuds att delta på en av två rundor avslutas med en skrivstuga för dessa vana skribenter på Skansen respektive Nationalmuseet:

  • Djurgården: Historiska museet – Vrak, museum of wrecks – Spritmuseum – Liljevalchs – Skansen.
  • Gamla stan: Nobelprismuseet – Storkyrkan – Slottet – Medeltidsmuseet – Nationalmuseum.

Kungliga slottet 19 juni 2010
Den här bilden på det kungliga slottet är tagen av Holger Ellgard och används på tio olika Wikipedia-sidor och språkversioner. Den har visats 3 151 126 gånger sedan juni 2010. CC BY-SA 3.0

Att besöka ett levande slott

Att besöka det kungliga slottet är speciellt, både för att byggnaden är kungen och drottningens arbetsplats, som används för möten, statsbesök, middagar och bröllop, men också för att det finns en rad historiska föremål, textilier och arkitektur där.

– För den som är speciellt intresserad av gobelänger är det här stoppet på turen extra intressant. Vårt lite kallare och torrare klimat är extra gynnsamt för bevarandet av textilier, berättar Maria Ulander, redaktör Kungliga slotten.

Det finns ett 80-tal klockor som är i bruk och som dras upp varje fredag av en hovurmakare. Det är viktigt då det fyller sin funktion så att alla kommer i tid till möten.

– Det är ett levande slott och det medför vissa begränsningar, men vi tillåter våra besökare att ta bilder och att filma, under förutsättningen att de inte använder stativ eller blixt, enligt Maria Ulander.

Stockholm-Storkyrkan 01
Storkyrkan och det kungliga slottet är två av stoppen på årets kulturrunda under Wikimania. CC BY-SA 2.0  Jürgen Howaldt.

Blandkulturen i Storkyrkan är Sveriges historia

I Storkyrkan, som är den svenska reformationens vagga, finns det både en rad unika föremål och historiska händelser att skriva om på Wikipedias olika språkversioner.

Det är en plats för föremål från olika europeiska kulturer. Sankt Göran och draken är Europas största träskulptur, skapad av tyska hantverkare på 1400-talet och änglarna på kungastolen är hämtade från förlagor i Rom.

– I Storkyrkan ser vi hur influenser från Tyskland, Italien och Frankrike ställs sida vid sida och blandas, att ur detta träder något typiskt svenskt fram. Vi ser hur det svenska är en produkt av en kulturblandning. Det är dessutom i Storkyrkan som kungar har gift sig under 700 år, krönts under flera hundra år och begravts under det senaste seklet, berättar Ulf Lindgren, domkyrkokaplan i Storkyrkan och biträdande kyrkoherde vid Stockholms Domkyrkoförsamling.

Culture crawl är en tradition

Culture crawl har genomförts under många år i samband med Wikimania, men det är första gången som det görs i Sverige.

Det är inte för sent!

Om du vill delta på konferensen Wikimania 2019, går det att köpa biljetter till  konferensen, på plats från och med den 16 augusti,  i Aula Magna, vid Stockholms Universitet.

Du är hjärtligt välkommen!

Culture Crawl in Stockholm

In the middle of August, Stockholm will host about 1,200 Wikimedians. The annual conference Wikimania gathers people from all over the world, who speak a variety of languages ​​and who come from different cultural contexts. The thing they have in common is that everyone contributes to or is interested in Wikipedia in some way. This is an opportunity for our major cultural institutions. By arranging special tours, their knowledge and area of expertise is shared among Wikipedians who like to write new and update old articles.

During the Wikimania week, the conference attendees are invited to join a so-called Culture Crawl. Here, participants will experience interesting culture and gain knowledge, by visiting some of Stockholm’s most notable cultural institutions. After the tour, they can sit down together and edit Wikipedia in an edit-a-thon. Pictures and videos taken during the crawl can also be uploaded to the media database Wikimedia Commons, enabling use in relevant Wikipedia articles.

The conference participants – all skilled Wikipedia editors – are invited to join one of two tours, ending with an edit-a-thon at Skansen or the Nationalmuseum:

Kungliga slottet 19 juni 2010This image, showing the Swedish Royal Palace, is by Holger Ellgard and is used on ten different Wikipedia pages and language versions. It has been viewed 3,151,126 times since June 2010. CC BY-SA 3.0.

To visit a castle in use

To visit the Royal Palace is something special. The building is the workplace for the King and Queen, used for meetings, state visits, dinners and weddings. And there are a number of historical objects, textiles and the architecture from the late 17th century.

– For those who are interested in tapestries, this stop on the tour is something special Our slightly cooler and drier climate is beneficial for the preservation of textiles, says Maria Ulander, editor at the Royal Palaces.

There are about eighty clocks that are taken care of every Friday by the court clockmaker. This is important, as it fulfills its function making sure everyone is in time for meetings.

– It is a Royal Palace in use, which brings some restrictions, but our visitors are allowed to take pictures and record video, provided they do not use a tripod or flash, according to Maria Ulander.

Stockholm-Storkyrkan 01Storkyrkan (the Great Church), situated next to the Swedish Royal Palace, is one of the stops at the Cultural Crawl. CC BY-SA 2.0  Jürgen Howaldt.

The blend of European cultures in Storkyrkan

In Storkyrkan, which is the cradle of the Swedish Reformation, there are a number of unique objects and historical events to write about in Wikipedia’s various language versions.

The great church is a place for objects from different European cultures. ”Saint George and the dragon” is the largest wooden sculpture in Europe, it was created by German craftsmen back in the 15th century and the angels carved out the wooden ”royal chair” are originated from Rome.

– In Storkyrkan, cultural artifacts from Germany, Italy and France, are put side by side. This eclective cultural place has inflenced and created what we think is typical Swedish. It shows how the concept of what Swedish is, has emerged from a variety of cultures. Storkyrkan is also the place where Kings have been married since 700 years, crowned for several hundred years and buried during this last century, says Ulf Lindgren, Rev Canon Precentor and the Dean’s Vicar in the Cathedral of Stockholm.

Culture Crawl is a tradition

Culture crawls has been held for several years during Wikimania, but this is the first time it is going to take place in Sweden.

Join us!

It is not to late to get a ticket to Wikimania 2019 , you can buy a three day pass (Friday–Sunday) or a 1day pass (only Friday) on site at Aula Magna from August 16, vid Stockholm’s University.

Looking forward to see you there!

The post Culture crawl – för första gången i Sverige appeared first on Wikimedia Sverige.

Čálli: Astrid Carlsen, Wikimedia Norge

Liv Inger Somby Riddu Riđđu festiválas, Norggas. Duogábealde lea lávvogovva Buffy Sainte-Maries, maid Linda Zina Aslaksen lea ráhkadan.

“Midjiide, sápmelaččaide, leat digitála vuogádagat nu go Wikipedia hui dehálaččat. Mu niehku livččii ahte sámi mánát gulahallet daid iešguđet sámegielaiguin riikkarájiid rastá. Wikipedia vuogádagaid oktasaš ealáskahttin doaimmat livčče buorit reaiddut dán ulbmila joksat.”

 –Liv Inger Somby, “spotlight” logaldalli Wikimanias 2019:s

Sápmelaččat leat eamiálbmot, geat leat duháhiid jagiid orron davvin, guovllus mii ođđaáiggis lea oassin Norgga, Ruoŧa, Suoma ja Ruošša stáhtain. Stuora oasis dán áigodagas, sápmelaččat leat vásihan vealaheami eiseválddiin geat leat stivren sin eatnamiid badjel. Sii leat maid vásihan váttisvuođaid go fertejit bargat riikkarájiid rastá njealji iešguđet riikkas.

Lágideaddjit atne dáid vásáhusaid muittus, go dál vuosttaš geardde galget lágidit Wikimania davviriikkalaš guovllus. Wikimania lea jahkásaš konferánsa mii ávvuda Wikipedia ja buot Wikimedia doaimmaid. Dán jagaš Wikimania fáddá válljejuvvui jurdagiin ahte buohkat leat “gievrrabut fárrolaga”. Fáttás lea fuomášupmi dasa movt Wikipedia višuvdna nuvttá dieđuid juohkit buohkaide máilmmis deaivida Oktasaš Našuvnnaid bistevaš ovdáneami ulbmiliiguin.

Dá lea manin logaldalli gii doallá rahpansáhkavuoru ovtta konferánssa stuora sešuvnnain, “spotlight session”:s, 16. beaivvi borgemánus, Aula Magnas Stockholma universitehtas, lea Liv Inger Somby, gii lea sámi journalista ja allaskuvlalektor Sámi allaskuvllas, Guovdageainnus, Norggas. Don sáhtát dieđihit oasseváldin dás: Eventbrite.

Somby sáhkavuorus lea namma “Eamiálbmot gielaid mávssolašvuohta: Mat leat sámegielaid hástalusat, hástalusat álbmogis mii orru njealji iešguđet riikkas ja hástalusat ovcci sámegielain?”. Sáhkavuoru son lea vuođđudan iežas viiddis vásáhusaide. Somby lea bajásšaddan suomabeale Sámis, ja beaivválaš eallimis son geavaha sihke davvisámegiela ja dárogiela. Wikimedia Norway (Norge) lea iešheanalaš ásahus mas lea čatnaseapmi Wikimediai ja mii lea mielde lágideame Wikimania 2019. Sombys lea ovttasbargu Wikimedia Norway:in (Norge) nannen dihte movt Wikipedia gokčá sámi áššiid. Somby lea dál lahttun Norgga duohtavuođa- ja soabahankommišuvnnas, mii lea guorahallame sápmelaččaid ja kvenaid dáruiduhttima váikkuhusaid Norggas.

• • •

Mun jearahallen Somby Riddu Riđđu festiválas, mii lea jahkásaš riikkaidgaskasaš eamiálbmot musihkkafestivála, mii lágiduvvo Gáivuonas, Norggas. Moai humaime su Wikimania vuordámušaid birra, ja manin son oaivvilda ahte lea dehálaš nannet eamiálbmot gielaid ja digitála searvadahttima go lea hupmu nuvttá dieđuid juohkimis.

Liv Inger Somby: Mun veahá hirpmahuvven go jerrojuvvojin doallat sáhkavuoru Wikimanias ja jerren alddán livččen go rievttes olmmoš dahkat dan. Mun lean bargan journalistan máŋgalogi jagi ja gokčan áššiid SámiNRK- Norgga našunála sáttamedia ovddas gos mun lean muitalan sápmelaččaid muitalusaid. Mun lean vásihan ovdáneami dan rájes go mun vázzen skuvlla sullii vihttalogi jagi dassái, dan áiggi go gávdnui dušše okta skuvlagirji davvisámegillii. Odne mun oahpahan eamiálbmot journalistihka, ja fuobmájin ahte in sáhttán manahit vejolašvuođa doallat sáhkavuoru riikkaidgaskasaš ja máŋgga iešguđetlágan guldaleddjiide Wikimanias. Mun háliidin juogadit iežan máhtu guldaleddjiiguin, movt mii sáhttit heakkas doalahit eamiálbmotgielaid, ja háliidan deattuhit dan geatnegasvuođa mii mis lea dahkan dan.

Astrid Carlsen: Makkár váikkuhusaid doaivvut ON:a eamiálbmotgielaid 2019 jagis sáhttit leat?

Somby: Eamiálbmot gielaid jahki lea veahkkin leamaš deattuhit dan geatnegasvuođa mii buohkain lea, máilmmiviidosaččat ja riikkarájiid rastá, eamiálbmotgielaid doalahit heakkas. Erenoamážit riikkaidgaskasaš ásahusain, ja lihkadusain nu movt Wikimedia lihkadusas, lea vejolašvuohta ja dakkár sajádat máilmmis ahte sáhttet jođihit dakkár barggu. Mis dávjá jerret manin máilbmi galgá beroštit doarjut giellaealáskahttimiid, go leat báhcán nu unnán olbmot geat hupmet daid gielaid, muhto mii oaivvildit ahte eambbosin galggašii leat vuoigatvuohta čohkket, juohkit ja gávdnat dieđuid iežaset gillii dihtoriin ja telefovnnain. Sámegiela rikkisvuođa guolástan- ja bivdosániin, ja sániin mat gusket sámi musihkkaárbevirrui, sámi báikenamaide, ja nu ain, daid galggašii juohkit dáčča mánáiguin.

Carlsen: Makkár doaivva dus lea sámegielaid geavaheapmái 20 jagi geahčen?

Somby: Mii, sápmelaččat, fertet joatkit doalahit iežamet njálmmálaš árbevieru ja historjjá heakkas ja juohkit dan digitála vuogádagain, nu go Wikipedias. Nu dávjá go fal min kultuvra mieđiha dan dahkat. Dáinna lágiin mii beassat juohkit min iežamet dieđuid ja máhtu boahttevaš buolvvaide. Mu niehku lea ahte sámi mánát, beroškeahttá gos bajásšattažit, sáhttet gulahallat daid iešguđetge sámegielaiguin. Muhto jus dát galggaš ollašuvvat, de mii dárbbašit eambbo doaimmaid miehtá Sámi ja oktiigullevašvuođa resurssageavaheamis – ovdamearkka dihte, ruhtadeapmi Norgga Sámedikkis láhčá hui earálágan dili Norggabeale go dain eará riikkain.

Mun sávan movttiidahttit guldaleddjiid Wikimania 2019:s, go muitalan barggu birra maid mii leat juo čađahan ealáskahttin dihte sámegielaid Norggas, ja mus livččii ulbmil deattuhit ahte dán barggu ferte geahččat eanetlogu ja unnitlogu álbmogiid oktasaš ovddasvástádussan.

Golbma nieidda árbevirolaš sámi gávttiiguin, dánsume Riddu Riđđu festiválas 2018:s.

Innlegget Liv Inger Somby, journalista ja fágabargi, galgá hupmat sápmelaččaid birra ja dan ahte galggašii buktit eamiálbmotgielaid internehttii dukket først opp på Wikimedia Norge.

Čálli: Astrid Carlsen
Läs inlägget på svenska.

Sabine Rønsen, CC-BY-SA 4.0.

 “Midjiide, sápmelaččaide, leat digitála vuogádagat nu go Wikipedia hui dehálaččat. Mu niehku livččii ahte sámi mánát gulahallet daid iešguđet sámegielaiguin riikkarájiid rastá. Wikipedia vuogádagaid oktasaš ealáskahttin doaimmat livčče buorit reaiddut dán ulbmila joksat.”

 –Liv Inger Somby, “spotlight” logaldalli Wikimanias 2019:s

Sápmelaččat leat eamiálbmot, geat leat duháhiid jagiid orron davvin, guovllus mii ođđaáiggis lea oassin Norgga, Ruoŧa, Suoma ja Ruošša stáhtain. Stuora oasis dán áigodagas, sápmelaččat leat vásihan vealaheami eiseválddiin geat leat stivren sin eatnamiid badjel. Sii leat maid vásihan váttisvuođaid go fertejit bargat riikkarájiid rastá njealji iešguđet riikkas. 

Lágideaddjit atne dáid vásáhusaid muittus, go dál vuosttaš geardde galget lágidit Wikimania davviriikkalaš guovllus. Wikimania lea jahkásaš konferánsa mii ávvuda Wikipedia ja buot Wikimedia doaimmaid. Dán jagaš Wikimania fáddá válljejuvvui jurdagiin ahte buohkat leat “gievrrabut fárrolaga”. Fáttás lea fuomášupmi dasa movt Wikipedia višuvdna nuvttá dieđuid juohkit buohkaide máilmmis deaivida Oktasaš Našuvnnaid bistevaš ovdáneami ulbmiliiguin.

Dá lea manin logaldalli gii doallá rahpansáhkavuoru ovtta konferánssa stuora sešuvnnain, “spotlight session”:s, 16. beaivvi borgemánus, Aula Magnas Stockholma universitehtas, lea Liv Inger Somby, gii lea sámi journalista ja allaskuvlalektor Sámi allaskuvllas, Guovdageainnus, Norggas. Don sáhtát dieđihit oasseváldin dás: Eventbrite

Somby sáhkavuorus lea namma “Eamiálbmot gielaid mávssolašvuohta: Mat leat sámegielaid hástalusat, hástalusat álbmogis mii orru njealji iešguđet riikkas ja hástalusat ovcci sámegielain?”. Sáhkavuoru son lea vuođđudan iežas viiddis vásáhusaide. Somby lea bajásšaddan suomabeale Sámis, ja beaivválaš eallimis son geavaha sihke davvisámegiela ja dárogiela. Wikimedia Norway (Norge) lea iešheanalaš ásahus mas lea čatnaseapmi Wikimediai ja mii lea mielde lágideame Wikimania 2019. Sombys lea ovttasbargu Wikimedia Norway:in (Norge) nannen dihte movt Wikipedia gokčá sámi áššiid. Somby lea dál lahttun Norgga duohtavuođa- ja soabahankommišuvnnas, mii lea guorahallame sápmelaččaid ja kvenaid dáruiduhttima váikkuhusaid Norggas.

Riddu Riđđu, CC-BY-SA 2.0.

Mun jearahallen Somby Riddu Riđđu festiválas, mii lea jahkásaš riikkaidgaskasaš eamiálbmot musihkkafestivála, mii lágiduvvo Gáivuonas, Norggas. Moai humaime su Wikimania vuordámušaid birra, ja manin son oaivvilda ahte lea dehálaš nannet eamiálbmot gielaid ja digitála searvadahttima go lea hupmu nuvttá dieđuid juohkimis. 

Liv Inger Somby: Mun veahá hirpmahuvven go jerrojuvvojin doallat sáhkavuoru Wikimanias ja jerren alddán livččen go rievttes olmmoš dahkat dan. Mun lean bargan journalistan máŋgalogi jagi ja gokčan áššiid Sámis NRK- Norgga našunála sáttamedia ovddas gos mun lean muitalan sápmelaččaid muitalusaid. Mun lean vásihan ovdáneami dan rájes go mun vázzen skuvlla sullii vihttalogi jagi dassái, dan áiggi go gávdnui dušše okta skuvlagirji davvisámegillii. Odne mun oahpahan eamiálbmot journalistihka, ja fuobmájin ahte in sáhttán manahit vejolašvuođa doallat sáhkavuoru riikkaidgaskasaš ja máŋgga iešguđetlágan guldaleddjiide Wikimanias. Mun háliidin juogadit iežan máhtu guldaleddjiiguin, movt mii sáhttit heakkas doalahit eamiálbmotgielaid, ja háliidan deattuhit dan geatnegasvuođa mii mis lea dahkan dan.

Astrid Carlsen: Makkár váikkuhusaid doaivvut ON:a eamiálbmotgielaid 2019 jagis sáhttit leat?

Somby: Eamiálbmot gielaid jahki lea veahkkin leamaš deattuhit dan geatnegasvuođa mii buohkain lea, máilmmiviidosaččat ja riikkarájiid rastá, eamiálbmotgielaid doalahit heakkas. Erenoamážit riikkaidgaskasaš ásahusain, ja lihkadusain nu movt Wikimedia lihkadusas, lea vejolašvuohta ja dakkár sajádat máilmmis ahte sáhttet jođihit dakkár barggu. Mis dávjá jerret manin máilbmi galgá beroštit doarjut giellaealáskahttimiid, go leat báhcán nu unnán olbmot geat hupmet daid gielaid, muhto mii oaivvildit ahte eambbosin galggašii leat vuoigatvuohta čohkket, juohkit ja gávdnat dieđuid iežaset gillii dihtoriin ja telefovnnain. Sámegiela rikkisvuođa guolástan- ja bivdosániin, ja sániin mat gusket sámi musihkkaárbevirrui, sámi báikenamaide, ja nu ain, daid galggašii juohkit dáčča mánáiguin.

Carlsen: Makkár doaivva dus lea sámegielaid geavaheapmái 20 jagi geahčen?

Somby: Mii, sápmelaččat, fertet joatkit doalahit iežamet njálmmálaš árbevieru ja historjjá heakkas ja juohkit dan digitála vuogádagain, nu go Wikipedias. Nu dávjá go fal min kultuvra mieđiha dan dahkat. Dáinna lágiin mii beassat juohkit min iežamet dieđuid ja máhtu boahttevaš buolvvaide. Mu niehku lea ahte sámi mánát, beroškeahttá gos bajásšattažit, sáhttet gulahallat daid iešguđetge sámegielaiguin. Muhto jus dát galggaš ollašuvvat, de mii dárbbašit eambbo doaimmaid miehtá Sámi ja oktiigullevašvuođa resurssageavaheamis – ovdamearkka dihte, ruhtadeapmi Norgga Sámedikkis láhčá hui earálágan dili Norggabeale go dain eará riikkain.

Mun sávan movttiidahttit guldaleddjiid Wikimania 2019:s, go muitalan barggu birra maid mii leat juo čađahan ealáskahttin dihte sámegielaid Norggas, ja mus livččii ulbmil deattuhit ahte dán barggu ferte geahččat eanetlogu ja unnitlogu álbmogiid oktasaš ovddasvástádussan. 


The post Liv Inger Somby, journalista ja fágabargi, galgá hupmat sápmelaččaid birra ja dan ahte galggašii buktit eamiálbmotgielaid internehttii appeared first on Wikimedia Sverige.

Wikimedia Norge på Márkomeannu

10:26, Saturday, 27 2019 July UTC

Wikimedia Norge er tilbake på Márkomeannu-festivalen 2019 på markasamisk område i Skåndalen. Vi deltar på festivalen som en del av vårt arbeid med samisk innhold på Wikimedia-prosjektene! Her tar vi bilder fra festivalen, av samiske artister poeter og forfattere som vi laster opp til Wikimedia Commons. I tillegg møter vi samarbeidspartnere og publikum, og hjelper til med å  Dette året er spesielt, siden oppholdet her også er en feiring av Det internasjonale året for urfolksspråk 2019.

Den nord-samiske Wikipedia har for tiden rundt 7400 artikler, noe som er veldig bra for et så lite urfolksspråk, men utfordringen er at få mennesker skriver. Vi ønsker å endre det, men vi kan ikke gjøre det alene! Vårt mål er å forbedre den nordsamiske Wikipedia og legge til mer samisk relatert innhold til Wikimedia-prosjektene for å gjøre den nordsamiske Wikipedia til et blomstrende og kontinuerlig oppdatert prosjekt. Til det trenger vi frivillige bidragsytere som kjenner nordsamisk!

Hvis du kjenner noen av de samiske språkene og synes dette høres interessant ut, men ikke vet hvor du skal begynne? Da vil vi gjerne komme i kontakt med deg (wikimedia@wikimedia.no)! Det samme gjelder også hvis du ikke kjenner noen av de samiske språkene, men fortsatt er interessert i å bidra! Kom og finn oss i Festivalbiblioteket på Márkomeannu-festivalen!

Innlegget Wikimedia Norge på Márkomeannu dukket først opp på Wikimedia Norge.

Skrevet av Sabine Rønsen, Wikimedia Norge

Wikimedia Norga er på årets Riddu Riđđu-festival og i ettermiddag fikk vi gleden av å være tilstede da Emil Karlsen ble erklært Riddu Riđđus unge kunstner 2019. Emil er en driftig type som i tillegg til å være vokalist og gitarist i bandet Resirkulert også holder på med film og tegning. I tillegg har han også begynt å lære seg å lage kofte. Emil er vokst opp i Skibotn i Storfjord kommune og har deltatt på Riddu Riđđu-festivalen mange ganger gjennom oppveksten. Han er sjøsame og har de senere årene lært seg å joike. I 2018 lagde han en joik til sin bestefar som han fremførte på Nordlysfestivalen og senere spilte inn og ga ut. Hans måte å joike på stammer fra Karesuando-området. Når Emil blir spurt om hva som er målet med musikken sin svarer han at det er å spre glede og gjøre folk glade. Det synes vi han lykkes med og Wikimedia Norge ønsker Emil masse lykke til i årene som kommer og vi gleder oss til å se han igjen på Riddu Riđđu neste år!

Wikimedia Norga is at this year’s Riddu Riđđu festival and this afternoon we got the pleasure of being present when Emil Karlsen was declared as Riddu Riđđu’s young artist 2019. Emil is an enterprising man who in addition to being a vocalist and guitarist in the band Resirkulert also are into filming and drawing. In addition, he has started to learn how to make Gákti, a traditional clothing worn by the Sámi. Emil grew up in Skibotn in Storfjord municipality and he has participated at the Riddu Riđđu festival many times. He is a sea Sámi and has in recent years learned the art of joik. In 2018 he made a joik to his grandfather which he performed at the Northern Lights Festival and then later recorded and released. His way of joiking originates from the Karesuando area. When asked about what the goal of his music is, Emil responds that it is to spread joy and make people happy. We absolutely think he succeeds with that and Wikimedia Norga wishes Emil lots of luck in the years to come and we look forward to seeing him again at the Riddu Riđđu festival next year!

 

 

Innlegget Årets unge kunstner på Riddu Riđđu-festivalen 2019: Emil Karlsen dukket først opp på Wikimedia Norge.

Wikimedia Norga is back at the Riddu Riđđu Festival 2019 as part of our Sámi content on the  Wikimedia-projects! This year is special, since our stay here is also a celebrating of The International Year of the Indigenous Languages 2019. This is how the The International Year of the Indigenous Languages 2019 is described on their own website:

«An International Year is an important cooperation mechanism dedicated to raising awareness of a particular topic or theme of global interest or concern, and mobilizing different players for coordinated action around the world. In 2016, the United Nations General Assembly adopted a resolution proclaiming 2019 as the International Year of Indigenous Languages, based on a recommendation by the Permanent Forum on Indigenous Issues. At the time, the Forum said that 40 per cent of the estimated 6,700 languages spoken around the world were in danger of disappearing.  The fact that most of these are indigenous languages puts the cultures and knowledge systems to which they belong at risk. In addition, indigenous peoples are often isolated both politically and socially in the countries they live in, by the geographical location of their communities, their separate histories, cultures, languages and traditions. And yet, they are not only leaders in protecting the environment, but their languages represent complex systems of knowledge and communication and should be recognized as a strategic national resource for development, peace building and reconciliation. » https://en.iyil2019.org/about/

The Northern Sámi Wikipedia currently has around 7,400 articles, which is very good for such a small, indigenous language, but the challenge is that few people contribute to it. We wish to change that, but we can’t do it alone! Our goal is to improve the Northern Sámi Wikipedia and add more Sámi related content to the Wikimedia-projects to make the Northern Sámi Wikipedia  a thriving and continually updated project. For that we need volunteer contributors who know Northern Sámi!

If you know any of the Sámi languages and think this sounds interesting, but don’t know where to begin? Then we would love to get in touch with you (wikimedia@wikimedia.no)! The same also goes if you don’t know any of the Sámi languages, but are still interested in contributing! Come find us at the market place at Riddu Riđđu Festival – giitu!

Innlegget Wikimedia Norga at Riddu Riđđu 2019 / International Year of Indigenous Languages dukket først opp på Wikimedia Norge.

Written by Aleksander Stave Grønnestad, intern at Wikimedia Norge from Oslo Metropolitan University

Wikimedia Norge, Wikimedia Armenia and The National Archives of Norway have collaborated on a project to digitize a collection of 181 historic photographs created by the Norwegian missionary and nurse Bodil Biørn (1871-1960) who took the photos during her stay among Armenian christians in the Ottoman Empire starting in 1905. A selection of these photographs have now been published in the tri-language publication In the footsteps of Bodil Biørn from Norway to Armenia.

 

The text in the book is presented in Armenian, English and Norwegian. The handwritten Norwegian descriptions on the photographs were transcribed into digital text and then translated into English and Armenian. The photos have been shared on Wikimedia Commons under a CC by SA 4.0 license making them free to use on any language edition of Wikipedia and by any other project online and offline.

The transcription was organized by Wikimedia Norge and was financed by the Arts Council. A paid volunteer from the Wikimedia community worked with first transcription under guidance from the staff at the National Archives. The project aimed at highlighting a women’s perspective in history and her documentation of the lives of children and women. On Wikipedia there is a gender gap in terms of both editors,who are contributing to the site, and in content, i.e. who does the editors write biographies about. The photographic collection depicts a part of Armenian and Norwegian history that is not well documented and provides insight into the region and its history for an international audience.

The work on the publication has been done by Davit Saroyan, Community Program Manager from Wikimedia Armenia. This is his thoughts on the publication:

«In the footsteps of Bodil Biørn from Norway to Armenia» photo book, with almost all photos taken by Biørn, will be a way to speak out about our successful cross-chapter collaboration with Wikimedia Norway and GLAM projects in general. We believe that with this book we will be able to materialize the result and best practices of the collaboration and express gratitude to all parties involved.”

The collaboration between Wikimedia Armenia, Wikimedia Norge and The National Archives will continue in 2019 with renewed funding from The Arts Council in Norway.

Innlegget In the footsteps of Bodil Biørn from Norway to Armenia dukket først opp på Wikimedia Norge.

Befria kunskapen!

10:13, Sunday, 10 2013 March UTC
Wikimedia Sveriges årsmöte 2013. De som står upp på bilden utgör den nya styrelsen, som vi valde för 10 (sic!) minuter sedan. Leve det!

Wikimedia Sveriges årsmöte 2013. De som står upp på bilden utgör den nya styrelsen, som vi valde för 10 (sic!) minuter sedan. Leve det!

Just nu pågår Wikimedia Sveriges årsmöte! Fantastiskt trevligt att träffa alla gamla och nya vänner, få höra om allt underbart som skett under året i föreningen och att överhuvudtaget få delta på ett årsmöte (för mig som föreningsbyråkrat).

Men vad är Wikimedia Sverige?

Wikimedia Sverige är en ideell förening som arbetar för att främja utvecklingen av, spridningen av och förståelsen för fri kunskap. Konkret handlar det om att gynna den fria encyklopedin Wikipedia, den fria mediedatabasen Wikimedia Commons, den fria ordboken Wiktionary och massor av andra liknande projekt, som formellt drivs av Wikimedia Foundation men uteslutande utvecklas och skapas av dess användare. Svärmen – massor av o-organiserade ideella entusiaster över hela världen – samarbetar på nätet i dessa projekt för att helt informellt göra världen till en bättre plats, utan någon förenings inblandning.

Men ibland behövs hjälp, när juridiken står i vägen, när etablerade kunskapsinstitutioner som museer, skolor, universitet och bibliotek inte själva inser vikten av att de bidrar eller när enskilda entusiaster inte har resurser nog att ordna större projekt. Då kliver Wikimedia Sverige in!

Så vad hände på årsmötet?

Vi fick höra om vad styrelsen (inklusive dess underbara – och fotokunniga – ordförande), de anställda och framför allt massor av ideella eldsjälar (som förstås ofta ingår i styrelsen) gjort under året för utvecklandet och spridningen av fri kultur och kunskap. Och det är inte lite! Här kommer ett axplock av mina favorit-resultat från 2012:

  • Finansieringen av 14 så kallade Gemenskapens projekt där de ideella o-organiserade människorna på t.ex. Wikipedia fått söka om pengar till bra grejer. Bland annat har Wikimedia Sverige bidragit till arrangemanget av fotosafaris där nämnda ideella eldsjälar träffas för att tillsammans fotografera ett visst område och sedan sprida bilderna till näts, teknologi för inscanning av gamla böcker till Wikisource
  • Samarbetsavtal mellan Centralmuseernas samarbetsråd och Wikimedia Sverige, för att engagera museer i spridningen av den fria kunskapen. De har ofta varit bakbundna av lagstiftning – eller kanske snarare av en förlegad tolkning av lagstiftning – som gjort att de inte trott sig kunna sprida sitt material som de vill. Men Wikimedia Sverige har nu tagit fram en handbok, Kulturskatter på nätet, som förklarar för museer, arkiv och bibliotek hur de kan digitalisera sina samlingar – något de måste göra för att överleva. Tävlingen Upp till bevis, lanserad i samband med boken, ledde till att bl.a. Kungliga biblioteket och Nordiska museet laddat upp bilder fritt för allmänheten att använda, remixa och sprida. Och så sent som i tisdags berättade Livrustkammaren, Skolklosters slott och Hallwylska muset att deras 40 000 bilder läggs upp fritt på nätet (efter att Wikimedia Sverige i samarbete med dem ordnat en fashionabel fotosafari). Vi arbetar  också på att fotografera och sprida offentlig konst. Bara det faktum att årsmötet idag hålls på Arkitekturmuseet är mycket talande för de fantastiska framgångarna. Leve det!
  • Hundratals Quality Images och flera Featured Pictures till Wikimedia Commons tack vare att man skapat en högklassig teknikpool alla fått låna ur. Vill du fota, filma eller ta upp ljud från något (t.ex. en stor demonstration, en föreningsaktivitet, en fågelguidning eller egentligen vad som helst) som är relevant för Wikipedia, Commons eller något annat av våra projekt? Låna gratis från vårt helt nya kontor på Hantverkargatan i Stockholm!

Dessutom har vi fått en riktigt ordentlig organisation, med en rejäl ökning av antalet anställda, goda kontakter etablerade med många myndigheter (t.ex. två EU-projekt genomförda), samt en fungerande, effektiv ekonomi med massor av bidrag från allehanda håll. Sådant märks inte så mycket utåt – men indirekt är det givetvis avgörande för föreningens framtida fantastiska funktion för frihet för kunskap och kultur! Ett stort tack till alla er som engagerat er med det här! Jag lovar att framöver engagera mig mer i Wikimedia Sverige, när miljö- och medborgarrättskampen inte är lika akut.

”Vad har tejp, grafit och en grafentransistor med Wikimedia Sverige att göra?” Jo, denna bild har donerats av Nobelmuseet tack vare föreningens arbete! Vad denna bild har med fri kunskap att göra? Klicka här för att läsa Nobelmuseets vetenskapliga, vackra och verkligen underbara motivering!

Men framtiden då? Vad händer 2013 och framöver?

Extremt mycket coola grejer! Vi ska bland annat:

  • Påverka politiska partier så att de inser vikten av fri kunskap och kultur och god lagstiftning gällande detta, t.ex. gällande flygfotografering
  • Se till att ännu fler museer, bibliotek och arkiv släpper sina samlingar (som ofta är sammanställda medelst skattemedel) fritt för folket
  • Informera och engagera ämnesexperter, t.ex. universitetens forskare, så att de börjar bidra till Wikipedia

Och givetvis oerhört mycket mer! Konkreta mål för 2013 finns givetvis, antagna under årsmötet.

Det låter fantastiskt! Hur kan jag hjälpa till?

Det finns flera sätt!

  1. Gå med i föreningen! Det kostar bara 100 kronor, men ger dig fri tillgång till teknikpoolen (för sådant som främjar fri kunskap), ett fint nyhetsbrev månatligen samt – viktigast – kunskapen om att du stödjer fri kunskap.
  2. Engagera dig ideellt! Föreningen drivs ju förstås främst på ideell basis, så det finns mycket att göra om du vill bidra med tid, ork och energi! Oerhört kul.
  3. Skänk pengar! Det kan du också göra. Det är inte lika kul.

Årsmötet är över om någon timme. Då börjar verksamhetsåret. En ny styrelse under Mattias Blomgrens ledning är vald. En verksamhetsplan är antagen. En strategi har anammats. Nu kör vi! 

Riksdag och regering - några av de vi måste påverka för den fria kunskapens skull. Dessutom är detta fotografi ett lysande exempel på en bild som möjliggjorts tack vare Wikimedia Sveriges arbete - japp, såhär bra bilder har teknikpoolen skapat! Mer konkret har mästerfotografen Arild Vågen lånat en kamera, tagit bilden och släppt den fritt på Wikimedia Commons under den fria licensen CC-BY-SA 3.0. Vackert!

Riksdag och regering – några av de vi måste påverka för den fria kunskapens skull. Dessutom är detta fotografi ett lysande exempel på en bild som möjliggjorts tack vare Wikimedia Sveriges arbete – japp, såhär bra bilder har teknikpoolen skapat! Mer konkret har mästerfotografen Arild Vågen lånat en kamera, tagit bilden och släppt den frittWikimedia Commons under den fria licensen CC-BY-SA 3.0. Vackert!

Låt oss tillsammans se till att 2013 blir ett fantastiskt år för den fria kunskapen!

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Wikipedia – samarbete bortom språkets barriärer

22:29, Wednesday, 27 2012 June UTC

Nedanstående är krönikeartade reflektioner över Wikipedia, över språk, över samarbete och över arbetet för den fria kunskapen i stort. Dessa har ursprungligen publiceratsden blogg som tillhör Wikimedia Sverige, den ideella svenska förening som arbetar för fri kunskap i allmänhet och Wikimedia-projekt som Wikipedia i synnerhet. Kommentera gärna.

Babels torn. Målning av Pieter Bruegel d.ä.

Babels torn. Målning av Pieter Bruegel d.ä.

I begynnelsen, när världen var ung, var mänskligheten enad. Och mänskligheten talade ett och samma språk, och det var som att hela världen låg för deras fötter. Tämligen bokstavligen – de byggde ett torn, som kanske skulle kunna nå upp till himlen. Om nu Gud rättvist ville bestraffa människornas ohälsosamma hybris, eller var rädd att de skulle kunna hota honom i hans allsmäktighet, eller hade någon annan anledning till sina handlingar – det förtäljer inte den bibliska historien. Den konstaterar enbart att Gud ville stoppa bygget, och gjorde detta på ett sätt han fann tillämpligt: Gud splittrade människornas tungomål så att de olika människorna talade olika språk. Språkförbistringen gjorde att människorna inte längre kunde samarbeta, och tornet – som kom att döpas till Babels torn – blev ett slags symbol för språklig diversitet.

Babels torn kan tyckas mycket främmande i dagens moderna värld. Likväl finns åtminstone något korn av sanning i berättelsen, oavsett om språken nu skiljdes åt av en gudomlig varelse (vilket ligger utom vetenskapen) eller uppkom på ett mer naturligt vis (vilket stöds av vetenskapen). Förvisso är det så att språken i årtusenden skiljt olika människor från varandra och förhindrat effektiv kommunikation däremellan. Men nu, i Internet-åldern, med Google Translate och liknande verktyg, blir de gamla problemen alltmer förlegade. Nya öppningar för mellanmänskligt samarbete skapas, bortom språkets ofta betungande barriärer. Detta inlägg ska handla om just sådant samarbete, över ett av de projekt som förenar flest olika språktalare i världen: Wikipedia.

Världens mest mångspråkiga encyklopedi

Att Wikipedia är världens största encyklopedi och dessutom inget mindre än det kanske bästa uppslagsverk mänskligheten producerat, det visste nog du som läser denna blogg redan. Och du visste säkert redan att Wikipedia är flerspråkigt. Men något du kanske inte kände till är att Wikipedia inte bara finns på svenska och de stora världsspråken och några. Wikipedia finns förvisso på mängder av små, lokala språk. Totalt finns hela 285 olika språkversioner av Wikipedia, varav nästan alla, 275 stycken, är aktiva. 275! Jag kan inte tänka mig att något enskilt projekt i mänsklighetens historia har lyckats med konststycket att på ett blott drygt decennium mångfaldiga sig själv på så många olika språk.

Men alla 275 är förstås inte så omfattande som svenskspråkiga Wikipedia, den Wikipedia-upplaga de flesta av denna bloggs läsare torde vara mest vana vid. Språkversionerna varierar enormt i omfång, från den enorma engelskspråkiga Wikipedias närapå 4 000 000 (!) artiklar, till språkversioner som Wikipedia på tetum, med mer blygsamma 658 artiklar och ändå en rätt god potential med tanke på språkets ungefärliga 1 miljon talare. (En parentes i sammanhanget är att svenskspråkiga Wikipedia för ett par år sedan åkte ur topp tio, där vi – givet språkets förhållandevis mycket få antal talare; svenskan placerar sig någonstans runt 50:e plats på listan över världens språk efter antal talare – förvånansvärt länge lyckats ligga kvar.)

Med 275 olika språk finns onekligen en del att välja och vraka på. Men nu är det tyvärr så, att de allra flesta människor inte är polyglotter – de behärskar blott sitt modersmål och kanske något mer språk. Här i Sverige kan väl de flesta svenska och engelska flytande, och skolundervisningen ger alla möjligheten till att lära sig ett tredje språk. Likväl brukar svenska wikipedianer (vad jag känner till) nästan uteslutande skriva på svenskspråkiga och engelskspråkiga Wikipedia, sin förmåga att skriva på någon annan språkversion till trots. Vad beror detta på? Antagligen gammal vana. En ovilja att behöva fräscha upp sina gamla språkkunskaper från högstadiet för att bidra.

Att våga ta steget ut

Naturligtvis är det fullkomligt legitimt att redigera Wikipedia utan att någonsin sätta sin digitala fot i någon annan språkversion överhuvudtaget. Men av egen erfarenhet vet jag att steget ut ur det hemtama, vanliga, vardagliga svenska faktiskt kan vara mycket givande. Jag har dock ännu inte skrivit särskilt mycket på engelskspråkiga Wikipedia, och är kanske det bästa exemplet på en hemmastadd wikipedian som sorgligt nog inte vågat lämna hemspråket. Med detta i baktankarna, eller i alla fall i det undermedvetna, beslöt jag så iförrrgår för att göra slag i saken. Jag skulle lämna svenskspråkiga Wikipedias trygghet. Jag skulle till och med lämna engelskans relativt bekanta marker bakom mig. Jag skulle skriva min första artikel på spanskspråkiga Wikipedia.

Jan Arnald, en mästerlig författare tillika inspiratör för Wikipedia-redigering. Foto: Sara Arnald, CC-BY-SA 3.0.

Jan Arnald, en mästerlig författare tillika inspiratör för Wikipedia-redigering.
Foto: Sara Arnald, CC-BY-SA 3.0.

Det hela började egentligen inte i några funderingar över människors benägenhet att stanna på fast mark, språkligen. Men nog började det med språket, på sätt och vis. Det började med att jag under min gångna körtelfeber hade riktigt ordentligt tråkigt, var alldeles för sjuk för att redigera Wikipedia och därför sökte min tillflykt i litteraturens värld. Så jag försjönk i Arne Dahls (egentligen Jan Arnalds) underbara dekalog om A-gruppen, en fantastiskt serie om en grupp intellektuellt elitpoliser – tänk Sherlock Holmes gånger 8, och i det moderna Sverige – med oerhört väl utvecklade personligheter, spännande intriger och framför allt en förmåga att bruka det svenska språket jag aldrig sett maken till; Dahl fullkomligen briljerar med sitt språkbruk, han äger det.

Nå, nu ska jag inte komma för långt från ämnet. Så fort jag tillfrisknat började jag undersöka tillståndet på Wikipedias information om Dahl. Det var tämligen skralt. Visserligen hade vi en helt okej artikel om själva författaren på svenska, även om den brast i källhänvisning, men själva böckerna skildrades inte mer än med några meningar i författarens artikel. Mina vidare äventyr för att täcka denna lucka i svenskspråkiga Wikipedias i övrigt i nuläget ganska så fulla karta (kan man få för sig – i själva verket saknar vi ju åtminstone ungefär 88 procent av engelskspråkiga Wikipedias artiklar överhuvudtaget…) ska inte redovisas här, utan där hänvisar jag till min egen Wikipedia-dagbok.

Men inte bara svenskspråkiga Wikipedia saknade information om A-gruppen – spanskspråkiga Wikipedia hade ingen information alls om Arne Dahl/Jan Arnald. Inte en enda artikel! Den slutsatsen nådde jag efter att ha studerat interwikilänkarna i såväl svenskspråkiga som engelskspråkiga Wikipedias artiklar om författaren, och jag tror att jag testade att skriva in http://es.wikipedia.org/wiki/Jan_Arnald (alltså direktadressen till den eventuella artikeln om Jan Arnald på spanskspråkiga) i webbläsarfönstret, utan att få mer information än ”Denna artikel existerar inte.”, på spanska. Jan Arnald hade alltså ingen artikel på spanskspråkiga Wikipedia. Nu är jag ingen mästare på spanska, inte alls. Men jag har precis gått ut första gymnasieåret, och har läst spanska sedan sexan. Och med mitt spanskbetyg A i bakhuvudet, och vetskapen om att jag ändå brukar kunna tillgodogöra mig Wikipedia-artiklar på spanska, och framför allt medveten om att riktlinjen var djärv! är universell på alla Wikipedia-versioner, gjorde jag slag i saken.

Jag började skriva mitt livs första Wikipedia-artikel på spanska.

En artikels födelse

För att inte plåga encyklopedin med mina taffliga nybörjarförsök, och för att om möjligt kunna få språklig respons innan artikeln lades ut i encyklopedin, skapade jag en undersida till min användarsida som jag använde som plats för utkast till artikeln om Jan Arnald. Så började jag skriva. Jag kollade mycket på andra spanskspråkiga författarartiklar – för att få reda på såväl det tillämpliga artikelupplägget som den tillämpliga terminologin – och använde frekvent språkverktyg som Lexin, Google Translate och, allra mest, engelskspråkiga Wiktionary. (Det sistnämnda är alltså också ett wikiprojekt, som Wikipedia, fast med syftet att inte skriva en encyklopedi utan en ordbok med översättningar, etymologi etc. Just översättningar och böjningsformer för verb var vad jag var ute efter i mitt spanskspråkiga arbete, och Wiktionary fungerade som vanligt alldeles utmärkt för detta ändamål.)

Det var inte helt lätt, och tog lite tid, men snart nog hade jag producerat ett första utkast som jag var rätt nöjd med. Då söker jag efter ”Jan Arnald” på spanskspråkiga Wikipedia, och döm om min förvåning då den rätt awesome ”Menade du [närliggande namn]…?”-funktionen föreslår artikeln… Jan Arland?!?! Jag klickar mig in och finner fort en artikel som faktiskt behandlar rätt författare, men med fel namn. Suck! Felstavade namn! Vad ska jag nu göra? Hade jag skapat min artikel förgäves?

Gudskelov (på sätt och vis…) är artikeln om ”Arland” rätt kort, så min egen artikel är betydligt längre och kan i princip fullständigt ersätta den gamla rakt av. Men det orkar jag inte den kvällen. Då orkar jag bara fråga folk på svenskspråkiga Wikipedias IRC-kanal efter någon som kan flytta artikeln på spanskspråkiga Wikipedia (jag kunde inte själv eftersom jag inte var ”bekräftad användare”; för att kunna flytta sidor behöver man vara just en bekräftad användare, vilket man automatiskt blir efter 50 redigeringar – men jag hade inte gjort 50 redigeringar). Och ingen bekräftad användare på spanskspråkiga Wikipedia fanns i svenskspråkiga Wikipedias IRC-kanal.

Sök och du skall finna hjälp på Wikipedia

Så då flyttade jag lite våghalsigt till spanskspråkiga Wikipedias IRC-kanal och hittade många människor som gärna ville hjälpa mig där. Efter att ha uppgivit lite källor (de andra språkversionerna, Arnalds officiella webbplats) på att Arnald inte heter Arland ordnade wikipedianen Cesar Jared snabbt att artikeln blev flyttad. I samband med detta kommer jag också i kontakt med vederbörande över den privata chattfunktionen via IRC. Jag tackar så mycket för hjälpen, förklarar mitt ärende och Cesar Jared erbjuder sig då att kolla igenom mitt utkast till artikeln. Hen korrekturläser inledningen och gör en del förbättringar. En viss svårförståelig mening jag skrivit orsakar huvudbry, men vi lyckas gemensamt lösa saken över IRC.

Dagen därpå beslutar jag mig för att göra slag i saken. Min artikel om Jan Arnald ska in på spanskspråkiga Wikipedia. Så jag öppnar redigeringsrutan på den nu alltså korrekt namngivna artikeln, klistrar in min egen text högst upp ovan den gamla texten och för sedan metodiskt in samtliga uppgifter från gamla texten i min egen text, och passar då också på att delvis modifiera mitt eget språkbruk i enlighet med den gamla texten. Det går finfint.

Sedan, just när jag ska klicka Spara, eller rättare sagt Grabar la página, minns jag vad Cesar Jared frågade om igår över privat IRC: källor, dessa för Wikipedias läsare helt ovärderliga bevis på att man inte fabulerar fritt i artiklarna utan faktiskt har något (vettigt) på fötterna. Mitt utkast innehöll av lättja inga källor, men jag hade lovat att lägga in källorna senare, då jag skulle stöta på fler källor när jag gjorde klart min svenska artikel om A-gruppen-serien. Men så gaskade jag upp mig – nog kunde jag rätt enkelt hitta länkar nog för att källbelägga allt i den ändå inte jättelånga Arnald-artikeln jag skrivit! Så någon timme senare är artikeln fylld med hänvisningar till Arnalds egen webbplats, Arnalds Arne Dahl-webbplats, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter.

Jag är klar. Jag sparar.

Och skapar* min första spanskspråkiga Wikipedia-artikel någonsin.

*I själva verket visade sig artikeln ju redan finnas, så formellt skapade jag den inte – men å andra sidan hade jag skrivit mitt eget utkast från scratch, och den artikel som blev resultatet av min redigering var väsensskild från den gamla.

Traditionella kunskapssamlingar. Föga föränderliga. Foto: Tom Murphy VII, CC-BY-SA 3.0

Traditionella kunskapssamlingar. Föga föränderliga.
Foto: Tom Murphy VII, CC-BY-SA 3.0

Historien utan slut

Vore Wikipedia en vanlig encyklopedi, som Nationalencyklopedin, skulle historien så gott som ta slut här. När artikeln väl är publicerad är den ”klar”, och i den traditionella bokformen frusen, åtminstone fram tills tryckningen av nästa upplaga. Skillnaden kunde näppeligen vara större mot Wikipedias arbetssätt. Här har arbetet knappt börjat då jag lagt in mitt eget sjok i artikeln. Och just för att jag skrivit en artikel på ett språk jag inte till fullo behärskar, söker jag aktivt hjälp av andra wikipedianer för att kickstarta den massiva redigeringsprocess som undvikligen följer på varje bidrag till Wikipedia.

Nybörjare som jag är på den spanskspråkiga upplagan känner jag inte till om det finns något centralt be om hjälp-ställe, så jag går in på svenskspråkiga Wikipedias allmänna diskussionsplats Bybrunnen, klickar in mig på interwikilänken till spanskas bybrunn (som inte är en bybrunn utan ett café) och hittar direkt en länk betitlad Ayuda (som betyder hjälp), som uppenbarligen går till en sida där wikipedianer kan göra just vad jag var ute efter – be varandra om hjälp i skapandet av encyklopedin. Jag skapar sålunda ett nytt avsnitt för Arnald-artikeln och förklarar mitt ärende.

Inom två timmar har den för mig tidigare helt okända wikipedianen Camima hörsammat mitt rop på hjälp och hunnit med en rätt ordentlig språklig putsning av ”min” artikel. Jag vet inget alls om Camima, men vi är båda wikipedianer, så då jag mitt i alla goda förbättringar av texten Camima gjort upptäcker en korrigering som verkar bestå i ett missförstånd (den felaktiga uppfattningen att ”Svenska Deckarakademin” skulle vara ett deckarpris när de i själva verket är en institution som delar ut ett deckarpris) tackar jag så varmt för all hjälp och påtalar sedan misstaget på Camimas diskussionssida. En kvart senare hoppar ”nytt meddelande”-rutan upp, och Camima har svarat på min diskussionssida och dessutom redan fixat till formuleringen om Svenska Deckarakademin så den blev än bättre än den ursprungliga.

Senare på kvällen dyker en annan wikipedian upp, Shalbat, och bidrar ännu mer till Jan Arnald-artikelns grammatiska lyft. Shalbat visar sig vara författare till uppåt ett tjog Artículos buenos, det vill säga motsvarigheten till våra Bra artiklar, och denna skickliga författare tar sig alltså ändå tiden att hjälpa en nybörjare med föga kunskap om språket och språkversionen. Jag tackar naturligtvis även Shalbat för hens hjälp. Och så sent som imorse, när jag vaknade upp efter att ha låtit utkastet till detta blogginlägg vila under natten, har ytterligare en spanskspråkig wikipedian, som går under namnet Rondador, bidragit till artikeln, därtill med en uppmuntrande kommentar i redigeringskommentaren.

Vad leder då allt detta fram till?

Jag har inte berättat denna sanna historia om en artikels framväxt för att visa på något som på Wikipedia är extraordinärt eller särskilt speciellt. För det är det inte. Denna process – någon skapar en kort artikel under fel namn, en annan fixar till wikiformateringen, en tredje flyttar artikeln till korrekt titel, en fjärde lägger in en lång utökning med källor men taffligt språk, en fjärde, femte och en sjätte putsar till språkbruket och så vidare i all oändlighet – är hur Wikipedia fungerar. Om någon illasinnad person mot förmodan skulle byta ut hela artikeln om Jan Arnald mot ”Jag är BÄST, hihihi!” kommer den gamla versionen återkomma på i genomsnitt någon minut. ”Wikipedia doesn’t work in theory, only in practice” är en sådan där one-liner som uttrycker just hur Wikipedia faktiskt fungerar, rent konkret, alla abstrakta invändningar till trots. Och anledningen till att Wikipedia fungerar är något stort, och det jag anser vara det allra främsta hos Wikipedia.

Det allra främsta hos Wikipedia, menar jag, är inte de fantastiska artiklar som skapats, inte heller den hjälp encyklopedin givit miljontals studenter, inte ens det underbara mellanmänskligt samarbete detta globala projekt utgör. Det främsta är istället att Wikipedia, mer än någonting annat i mänsklighetens historia, utgör ett bevis på vad vi intuitivt egentligen vet: de flesta människor vill väl. Hade världen sett ut på ett annat sätt än detta hade Wikipedia oundvikligen fallerat; inget såpass öppet projekt skulle kunna fungera om mänskligheten i stort hade onda intentioner, eftersom projektet då skulle tas över av de illvilliga.

Men människor är goda, och Wikipedia fungerar, tack vare insatserna från miljontals fri- och välvilliga människor världen över. En sådan sentens är lätt att uttrycka utan vidare reflektion – det är bara att kolla på statistiken över skribenters aktivitet och geografiska fördelning för att verifiera dess giltighet – men jag har nu, när jag själv, personligen och högst konkret upplevt sanningen bakom dessa ord, fått en annan insikt i detta världsvida projekt, tack vare samarbetet med spanskspråkiga wikipedianer angående den nu rätt fina artikeln om Jan Arnald.

Dessa människor sitter alltså ofta på andra sidan jordklotet, har en bakgrund som antagligen skiljer sig tämligen rejält från min egen och talar ett språk jag knappt behärskar. Likväl lyckas vi på Wikipedia samarbeta utan några nämnvärda svårigheter – tack vare det vi har gemensamt. Det vi har gemensamt, det vi delar med alla wikipedianer världen över, är en vision, en bild av en framtid som är möjlig, en utopi där mänskligheten delar med sig av sin kunskap och vi alla når fullständig upplysning. Eller, för att uttrycka det med de tämligen famösa ord Jimbo Wales, Wikipedias grundare, yttrat:

Imagine a world in which every single person on the planet is given free access to the sum of all human knowledge. That’s what we’re doing.

Foto: code poet, CC-BY-NC-SA 2.0

Tänk dig en värld där varje människa på planeten har fri tillgång till mänsklighetens samlade kunskap. Det är det vi sysslar med.
Foto: code poet, cc-by-nc-sa 2.0

Tillsammans kan vi, genom fritt och öppet samarbete, åstadkomma den värld Wales beskrev så träffande. Vill du också vara med? Surfa in på svenskspråkiga Wikipedia, skapa ett konto och börja redigera. Så förverkligar vi denna vision. Tillsammans.

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Hjälp Wikimedia Sverige befria kulturarvet!

21:16, Saturday, 04 2012 February UTC

I Sverige gäller upphovsrätten till ett visst verk under en upphovsmänniskas livstid och de 70 påföljande åren – sedan blir verken fria. Detta kan anses vara en orimligt lång tid, visst; och upphovsrätten bör förändras. Men det är ett lagstiftningsarbete som kräver riksdagsinträde innan vi kan ordna det. Vi kan inte ordna det nu, idag.

Vad vi däremot kan ordna nu, idag, det är att se till att det material som faktiskt har befriats från upphovsrätten också kommer allmänheten till godo. I nuläget finns kolossala mängder material som egentligen är fritt, men som i praktiken är oåtkomligt. Denna värdefulla kulturskatt finns nämligen spridd över hundratals institutioner inom den så kallade ABM-sektorn – arkiv, bibliotek och museer (på engelska kallas ABM-sektorn för GLAM: galleries, libraries, archives och museums). Trots att upphovsrätten gått ut, är den lika inlåst och ospridbar som någonsin ett av skivbolagen vaktat nyutgivet verk.

Men detta kan ändras. ABM-/GLAM-sektorn vill inte behålla kulturskatten bakom lås och bom, utan ABM brinner minst lika mycket som vi pirater för ett fritt kulturarv. Problemet är att de ibland inte känner sig riktigt bekväma med offentliggörandet av kulturen. Vem skulle inte göra det? Vi talar om institutioner som funnits sedan långt innan Internets födelse, som nu ska hantera dels en ny för många förvirrande teknik, dels en mycket svårgenomtränglig upphovsrättslagstiftning.

Det är här Wikimedia Sverige kommer in i bilden. Först kan en kortare presentation vara på sin plats: Wikimedia Sverige är en ideell förening som arbetar för att främja spridandet av fri kunskap; ”fri” som i fria licenser och yttrandefrihet, inte nödvändigtvis ”fri” som i gratis. Detta gör Wikimedia Sverige främst genom att stödja de olika Wikimediaprojekten, där Wikipedia, den fria encyklopedin, är den mest berömda. Flera andra Wikimediaprojekt finns: Wikimedia Commons, den fria fildatabasen, Wiktionary, den fria ordboken, och så vidare.

Nå, Wikimedia Sverige arbetar alltså för att främja spridningen av den fria kunskapen och den fria kulturen. Och vi har en situation där mängder av fri kunskap och fri kultur finns inlåsta på ABM-institutioner landet över. Slutsats: Wikimedia Sverige hjälper ABM-institutioner att befria sitt kulturarv!

Detta har föreningen ägnat sig åt ett par år, och lyckade samarbeten är till exempel det med Nordiska museet då museet beslutade sig för att lägga ut sina fria bilder (däribland fotografier tagna av Strindberg!) på Wikimedia Commons. Regionarkivet gjorde samma sak, och Riksantikvarieämbetet lägger upp sina bilder fritt på Flickr.

Dessa initiativ – som bara är några få av mängder av liknande projekt världen över – är utmärkta. Men det är ofta svårt att övertyga institutionerna om att släppa sitt material fritt, framförallt då en sammanställning av grundlig handledning och sakkunskap saknas. Just en sådan sammanställning skapas just nu av Wikimedia Sverige, och kan hittas på denna länk: Projekt GLAM-vitbok. Syftet är att samla all tillgänglig kunskap på området (och det handlar alltså nu om att offentliggöra sådant material som redan är fritt, inte om fortfarande upphovsrättsligt skyddade verk).

Piratpartiet är en stark försvarare av kunskapen och kulturen, och av att bevara och sprida vårt kulturarv. Om du vill göra en insats för dessa värden i praktiken – engagera dig i GLAM-vitboken! Ett möte arrangeras 24 februari i StockholmVi pirater har massor av expertkunskap inom detta område, och har därför mycket att bidra med.

Kopiera och sprid.

Foto: Tom Murphy VII, "Brighterorange" på Wikimedia Commons, CC-BY-SA 3.0.

Foto: Tom Murphy VII, "Brighterorange" på Wikimedia Commons, CC-BY-SA 3.0.

Foto: Tom Murphy VII, CC-BY-SA 3.0. Gamla fria biblioteksböcker som bör tillgängliggöras och spridas!

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Skriv på för att stoppa SOPA!

22:25, Wednesday, 18 2012 January UTC

Tidigare idag skrev jag om SOPA och PIPA, horribla censur-liknande lagförslag i USA. Redan har Internetprotesterna börjat ge resultat, men mer behövs. Nu vill jag bara berätta att gräsrotsrörelsen Avaaz skapat en namninsamling mot lagförslagen. Redan har 1,4 miljoner skrivit under. Gör det du med – och sprid länken!

Skriv på namninsamlingen!

Lite bakgrundsinfo från förra blogginlägget:

Nu hotas den grundläggande principen för Internets två- och flervägskommunikation – att alla ska kunna bidra och lägga  upp material. SOPA och PIPA, två amerikanska lagförslag, riskerar att leda till att sajter som tillåter användare att lägga upp material blir ansvariga för vad användarna länkar till. Detta är helt horribelt – för det första ska länkning till brottsligt material inte vara otillåtet, för det andra – och framförallt – ska sajterna inte behöva kontrollera vad användarna använder tjänsten till. Precis som Posten inte är ansvariga för vad folk använder deras tjänst till.

grund av detta stänger Wikipedia och flera andra sajter ned idag, för att visa hur nätet kanske blir om lagförslagen går igenom. Protesten är mycket stor, och har blivit väldigt uppmärksammad. Än mer.

För mer info, se: Wikipedias frågor och svar, Electronic Frontier Foundations artikel, och den förklarande artikeln  på Newsmill.

Tyvärr hotas det öppna Internet inte bara i USA. Även i EU föreslås liknande lagstiftning.

Detta är en oacceptabel inskränkning i yttrande- och informationsfriheten. Stoppa SOPA och PIPA – rädda det öppna Internet!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, pirat, medborgarrätt, frihet, lagstiftning, , , , , , , , , , , , , , , , , , , upphovsrätt, copyright, immaterialrätt, piratkopiering, kopiering, upphovsrättsbrott, fildelning, illegal fildelning, , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Stoppa SOPA och PIPA – rädda det öppna Internet!

16:31, Wednesday, 18 2012 January UTC

Internet är fantastiskt. Det gör att människor kan kommunicera med varandra och sprida information via (relativt) decentraliserade, öppna webbplatser – som Wikipedia, Facebook, Twitter och så vidare. Dessa sajter bygger på att användarna själva skapar materialet (i Wikipedias fall finns inte ens någon som bestämmer – användarna skapar sajten helt och hållet, utöver praktiskt serverarbete som sköts av en ideell stödförenings anställda).

Men nu hotas denna grundläggande princip för Internets två- och flervägskommunikation. SOPA och PIPA, två amerikanska lagförslag, riskerar att leda till att sajter som tillåter användare att lägga upp material blir ansvariga för vad användarna länkar till. Detta är helt horribelt – för det första ska länkning till brottsligt material inte vara otillåtet, för det andra – och framförallt – ska sajterna inte behöva kontrollera vad användarna använder tjänsten till. Precis som Posten inte är ansvariga för vad folk använder deras tjänst till.

grund av detta stänger Wikipedia och flera andra sajter ned idag, för att visa hur nätet kanske blir om lagförslagen går igenom. Protesten är mycket stor, och har blivit väldigt uppmärksammad.

För mer info, se: Wikipedias frågor och svar, Electronic Frontier Foundations artikel, och den förklarande artikeln  på Newsmill.

Tyvärr hotas det öppna Internet inte bara i USA. Även i EU föreslås liknande lagstiftning.

Detta är en oacceptabel inskränkning i yttrande- och informationsfriheten. Stoppa SOPA och PIPA – rädda det öppna Internet!

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, pirat, medborgarrätt, frihet, lagstiftning, , , , , , , , , , , , , , , , , , , upphovsrätt, copyright, immaterialrätt, piratkopiering, kopiering, upphovsrättsbrott, fildelning, illegal fildelning, , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Hjelp Wikipedia ved å ta bilder i ditt nærmiljø!

09:49, Tuesday, 13 2011 December UTC

Etter at Hans-Petter hadde et Wikipedia-prosjekt for å finne bilder som manglet i Oslo, hvor han lagde en KML-fil og satte opp Google Maps som en oversikt og arbeidsliste for alle som deltar, har jeg hatt lyst til å automatisere denne jobben litt. Siden jeg har lesetilgang til databasene til Wikipedia skulle det i utgangspunktet være lett å få hentet ut informasjon om alle kartkoordinatene, og hvorvidt artikkelen har noen bilder.

Prosjektet er nå endelig klar for offentligheten: Wikipedia-artikler som trenger bilder.

 

Jeg bruker følgende spørring mot wikipedia-databasen for no.wikipedia:

SELECT p.page_id,p.page_title,e.el_to,(SELECT COUNT(*) FROM imagelinks i WHERE i.il_from=p.page_id AND i.il_to NOT LIKE ‘%.svg’) AS antall FROM page p JOIN externallinks e ON p.page_id=e.el_from WHERE e.el_to LIKE ‘http://toolserver.org/~geohack/geohack.php%’ AND p.page_namespace=0  AND p.page_title NOT IN (‘Grunnlinje’) AND p.page_title NOT LIKE ‘Liste%’ AND page_title NOT LIKE ‘Tettsteder%’ LIMIT 0,20000

 

Jeg henter i utgangspunktet ut alle sider som lenker til http://toolserver.org/~geohack/geohack.php, siden det er lenken som brukes i malen Koord som brukes bl.a. for å formatere koordinater riktig. Trolig hadde det vært bedre å finne alle de artikler som bruker malen Koord/vis/tittel, siden det er denne som faktisk viser koordinatene øverst til høyre på artiklene, men det får bli til en senere anledning (det blir en mye tyngre SQL-spørring, som tar vesentlig lenger tid å kjøre).

For å kompensere for at jeg ikke bruker vis/tittel-malen, har jeg ekskludert alle artikler som begynner på «Liste» eller «Tettsteder», siden disse artiklene har ganske mange koordinater, uten at det behøver å være et bilde i artikkelen.

Når det gjelder bilder, så ekskluderer jeg bruk av SVG-bilder som «aktuelle» for at artikkelen har et bilde, siden dette ofte er kommunevåpen brukt i maler, eller kart over stedet – ingen av delene er gode representantive bilder for de forskjellige artiklene.

Wikimania begynner i morgen

21:26, Wednesday, 03 2011 August UTC

I morgen begynner Wikimania! I går og i dag har det vært «pre-conference», med forskjellige møter. Forsov meg med sju timer i går, men i dag har ting vært tipp-topp, med takfest og hele pakka. Kommer tilbake med mer seinere når jeg ikke er stuptrøtt.

There seems to be a gender gap on Wikipedia. As an editor, I see many more men than women, and that is also what we can estimate from surveys and the (few) people who identify their gender. Having very few visible women around leads to a male-dominated environment. Such an environment may be all fine in some contexts, but not when we are attempting to sum up “all human knowledge”. Some subjects are simply outside my knowledge sphere – I know that some women have menstrual pain, but I do simply not have enough insight in the issue to know how important that aspect is. That example may seem crass, but the point applies to most subjects: There are angles and nuances that just come more readily to women, and we need those, too.

Hur en 10-åring började skriva på Wikipedia

18:35, Saturday, 15 2011 January UTC

dagen för 10 år sedan skapades en sajt vid namn Wikipedia. Tanken var att hela mänsklighetens encyklopediska kunskap skulle samlas en webbplats, tack vare frivilligas insatser. ”Av mänskligheten – för mänskligheten”, typ. I början gick det (relativt) sakta, men snart nåddes den kritiska massa som krävdes för att projektet skulle gå vidare av sig själv. Nya språkversioner skapades (engelska var först). Fler användare tillkom, både som skribenter och rena läsare (grejen med Wikipedia är att de två rollerna inte är skilda; alla som har en Internetuppkoppling och därmed tillgång till Wikpedia; det är bara att klicka ”redigera”-fliken, göra en ändring, och klicka ”spara”!).

Inför jubileet (om någon vill fira finns ett evenemang Stadsbiblioteket i Stockholm idag klockan 12-16; iförrgår hölls en annan fest på Strand) skrev jag en text om mitt eget förhållande till Wikipedia, som jag lade upp på jubileumswikin (ja, det har skapats en egen wiki för julieet – där även andras spännande historier finns) och även skickade in till webbplatsen för EU-året 2011 för frivilligt arbete (där den nu lagts upp). Till TV4:s morgonsoffa imorse hade några wikipedianer (däribland jag) bjudits in, och jag hade tänkt kanske berätta lite om min historia; att 10-åringar kan börja skriva på Wikipedia säger nämligen (och får förhoppningsvis folk att förstå) a) att det verkligen är väldigt enkelt, och b) vem som helst verkligen får bidra. Men nu diskuterade de vargjakt istället (ironiskt nog var det därför SNF:s, en organisation jag hyser starka sympatier med, fel att vi inte fick medverka), så jag lägger upp min historia här på bloggen istället:

Did you know that the largest encyclopedia in the world is written entirely by thousands of voluntary people around the globe? Did you know that you can become one of them, with just a few mouse clicks?

I was 10 years old when I did. Here’s my story.

When I was 10 years old, my father showed me a cool website he had found on the Internet. It was a site full of facts. Sure, sites full of facts weren’t that unusual – but the thing was, that this site was special. Anyone could add to it as they pleased, without having to ask for permission first. I was stunned, and didn’t actually think it would work – really, letting anyone edit the site? So we tested it. In the almost stress-like situation, I used the first subject that crossed my mind, that I had vast knowledge about: Pokémon. And then, I wondered for some seconds about which of the Pokémons I would write about. I decided to write about Rattata, since it was the only Pokémon I at least was quite sure on how to spell.

I typed Rattata in the search engine of the site, and was redirected to a List of Pokémons. That was weird. However, I soon figured out how to go the page for Rattata so I could edit it. And so I did. When reaching the page for Rattata, I simply clicked ”edit”. And then I changed the text from what had been there before (a mere redirect to the List of Pokémons page) to a simple sentence: ”Rattata is one of the smallest Pokémon figures”, the word Pokémon linking to that page. I clicked Save. Done! I had created my first article ever on Wikipedia, the cool website anyone could (as I had just experienced) edit. (Since my native language is Swedish, I created it in the Swedish-language version of Wikipedia. The English-Wikipedia article has another story.)

What I didn’t know at the time, was that Wikipedia wasn’t merely a cool website anyone could edit. It was so much more. It was a site with one of the greatest and perhaps hardest-achievable purposes in human history: to grant every single person on the planet access to the entire sum of all human knowledge. The founders of the site were Jimbo Wales and Larry Sanger, who – if they would have chosen to put ads on it when starting the site on 2001 – probably could have made a fortune of it. However, they chose not to, but rather to try and achieve that great purpose. And thanks to Internet, it really worked out, probably a lot greater than how they had ever imagined.

The ordinary way of knowledge creation would be to recruit a group of specialists and then starting a slow process of creating the content, including heavy review of the texts before publishing them. Actually, Wales and Sanger had already tried this method before they created Wikipedia, with a website called Nupedia. It failed. Why? It was too hard to submit material to the site. And material from non-experts wasn’t accepted. Wikipedia, however, trusted the masses, the general public, to submit their knowledge. The reviewing process would be open to everyone, and all articles would be published instantly. Anyone could join. Anyone could write. Simply, Wikipedia trusted the goodness of humanity. Simply, that concept worked.

Today, Wikipedia globally has 17 million articles. Over the years, I have created a couple of dozens of them. Over the years, I have improved a couple of thousands of them. The rest has been created and improved by hundreds of thousand other people just like me – unpaid, voluntary, information-liking people who want to do a favour to the knowledge of humanity (or just are bored and want to engage in a fun way to write). Together, we have created a top 10 visited website of the world. Daily, hundreds of millions of people go to Wikipedia to get information. That wouldn’t be possible without the great deal of work humans around the globe have put in it.

So what happened to that article about Rattata? Well, it wasn’t really encyclopedic enough (since Wikipedia is an encyclopedia, not all information suits the site). I myself later merged it into the List of Pokémon article – and today, List of Pokémon has been completely rewritten. That’s not a bad thing. That’s a good thing. It shows that the reviewing process on Wikipedia – of course also made entirely by the volunteers – works. Information that is regarded as not being in accordance with the scope of Wikipedia is rewritten, or deleted. As time went, I grew up to write about other, more serious subjects, such as geographical articles – mostly, I translated articles from the (often much better) English-language version of Wikipedia, into the Swedish-language version of Wikipedia.

In 2008, three years after I first created that article about Rattata, I was elected administrator (a kind of glorified cleaner job – with access to more advanced features such as the ability to delete articles – that everyone who is trusted by the other users of Wikipedia can get), possibly the then youngest administrator on Wikipedia, being merely 12 years old. I have since then developed my work for Wikipedia by meeting other Wikipedia users off-line in so called wiki-meetings, joining the Swedish Wikipedia-supporting organization Wikimedia Sverige and attending the conference Wikipedia Academy at the National Library of Sweden. Sometimes, I also blog about Wikipedia on my (mostly net-political) blog.

And now I have also written this text about my involvement in Wikipedia – actually, with the help from other wikipedians, in a very Wikipedia-ish way. On a personal page (outside of the ordinary encyclopedia part of Wikipedia, and instead in the community section), I wrote a draft, and then others (those kind people are on Wikipedia called Rex Sueciæ, Tanzania, and Jssfrk), who are better in English than I am, edited it. The difference is great. And thanks to the Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0 Unported license all Wikipedia content is licensed under, I could simply copy the text – including the improvements from my fellow Wikipedians – and use it here. The image below was taken by Wikipedian Lars Aronsson (LA2), and is, too, released under the CC-BY-SA 3.0 license, so I could copy it as well. And the best is, you can – as long as you follow the license – do the same with all the open and free content on Wikipedia!

All in all, the voluntary work I have done in the service of humanity has affected me on many levels: I have become smarter myself, picking up bits of knowledge from the articles I write and edit; I have learned to cooperate better with other people, and the art of on-line communication; and mostly, I have developed a caring for the knowledge of humanity.

I love knowledge. I love humanity. And that’s why I love to contribute to Wikipedia.

So why don’t you start contributing? Hey, if a 10-year-old could do it… how hard could it be?

Foto: Holger Ellgaard, CC-BY-SA 3.0
Foto: Holger Ellgaard, CC-BY-SA 3.0

Foto: Holger Ellgaard, CC-BY-SA 3.0. Stadsbiblioteket, där vi idag ska fira Wikipedias 10-årsdag.

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Skoleprosjekt i Kenya

15:00, Friday, 14 2011 January UTC
på andre språk

Jeg skal dette semesteret studere swahili ved Universitetet i Dar-es-Salaam. Jeg kom til Tanzania 2. januar, og var tre dager i Dar-es-Salaam før jeg og to venner dro til Zanzibar på ferie (mer om dette og reisa på reisebloggen vår), og var der ei drøy uke før jeg dro til Nairobi for å delta på lanseringa av et prosjekt for offline-Wikipedia i kenyanske skoler.


Jeg fløy fra Zanzibar til Nairobi med Fly540 12. januar. Lanseringa og tiårsdagsfeiringa begynte klokka 1400 neste dag, og foregikk på Strathmore University. Oppmøtet var ganske stort, vil gjette på at det var over 100 deltakere tilstede. Blant de tilstedeværende var de fleste av de som er aktive i selve prosjektet, og også er i ferd med å opprette Wikimedia Kenya, som vil være den første lokalavdelinga av Wikimedia i Afrika. Blant dem er Abbas Mahmoud, som jeg tidligere har møtt under Wikimania i Gdańsk. Wikimedia Foundations styreformann, Ting Chen, som jeg har møtt under flere Wikimania-er og på chaptermøtet i Berlin i 2009, var også tilstede. En annen person som er aktiv i Wikimedia Kenya er Oliver Stegen, en tysker som er byråkrat på swahilispråklig Wikipedia. Han har bodd i Øst-Afrika i 15 år, og jobber som swahilispråklig lingvistikklærer (drømmejobben min!), og jaggu kjente han Assibi Amidu, swahililæreren min i Trondheim! Verden er liten.


Lanseringa begynte med at Grace Kariuki fortalte litt om hva Wikipedia er og hvordan det fungerer, etterfulgt av en spørsmålsrunde som blant annet oppklarte noen misforståelser (som at Wikipedia og Wikileaks ikke har en dritt med hverandre å gjøre). Etter dette fortalte David Mugo om selve prosjektet og hvordan det kommer til å bli gjennomført. Prosjektet går ut på å distribuere Wikipedia i CD- og USB-form til videregående skoler over hele Kenya. Det vil først prøves ut i fire regioner; Mombasa, Nyeri, Kakamega og Nairobi, og så skaleres videre opp derfra. Planen er å installere en offlineversjon bestående av forhåndsgodkjente artikler hos skoler som har datamaskiner (noe ikke alle skoler har), og at disse så skal oppdateres med seksmånedlige intervaller. Dette fordi det er få skoler som har internettilgang, og skolene sliter også med at de har tilgang til altfor få lærebøker. Å ha tilgang til Wikipedia vil dermed være et stort pluss for dem, og å tilby dette vil hjelpe direkte med Wikipedias mål om å spre all verdens tilgang til alle på deres eget språk.


Til slutt fortalte Ting Chen om hva Wikimedia Foundation er og gjør, og fortalte hvor viktig det er for både afrikanere og Wikipedia at vi får flere bidragsytere fra Afrika som kan skrive om afrikanske emner. Noe jeg ikke var klar over er at det er flere artikler på engelskspråklig Wikipedia som omhandler New York City enn det er artikler som omhandler Afrika. Dette er skremmende statistikk i Afrikas disfavør, og er en systemisk skjevhet som det er viktig å gjøre noe med. Talen til Chen så ut til å ha positiv effekt, og det var flere tilhørere som sa de ønska å begynne å bidra. Framgang allerede!


Tilstede under lanseringa var også en representant fra IKT-kommisjonen i den kenyanske regjeringa, som syntes dette er et positivt prosjekt som kan hjelpe til med å øke nivået på utdanningstilbudet i Kenya.


Sjøl syns jeg dette er et fantastisk prosjekt. I vestlige lokalavdelinger av Wikimedia har man prosjekter for å frigjøre museumsbilder og lignende, og det er viktig arbeid det også, men dette kenyanske prosjektet er noe som virkelig vil hjelpe folk. Det er rett og slett noe som gjør verden til et litt bedre sted.

Fredagen den 26 november deltog jag på tvådagarskonferensen Wikipedia Academy (arrangören Wikimedia Sverige har nu bloggat om händelsen, liksom Olof Sundin på EXAKT-projektet, Skolbibliotek Öst, Kristina Alexanderson, Kristina Alexandersson igen samt Sue Gardner). Några dagar därpå – kanske som en konsekvens av konferensen – skrev 13 nätaktiva, varav flera konferensdeltagare, en debattartikel i SvD om att kulturarvet bör släppas fritt (något Wikimedia Sverige också bloggat om, liksom Mathias Klang och Kristina Alexanderson) på Kungliga Biblioteket (medarrangör var Forskningsavdelningen där). Nedan följer fortsättningen på min serie anteckningar från konferensen, som tar vid där det förra inlägget slutade.

Äntligen ska presentkorten få sin (visuella) förklaring: vi ser en YouTube film som visar hur det fungerar. YouTube-filmen heter ”Wikipedia In Print – How to create custom books with a mix of content from the free encyclopedia” och följer nedan:

Applåder följer på filmen (men jag funderar i det kloka i att lita på Wikipedia-material när man ägnar sig åt segling… nå, whatever). Axel berättar att PPS har sponsrat presentkorten. Sedan ser vi den något mindre allvarliga filmen “Why Wikipedians are Weird”:

Filmen är rätt kul och får även den applåder.

Efter filmerna berättar Axel att vi nu ska ha en paneldiskussion med flera av talarna: Lennart, Kristina, Mathias, Torsten, Johan Schiff (som inte talat) och Magnus. De sätter sig och fixar stolar. Johan presenterar sig och säger att han egentligen skulle ha talat dagen innan men var sjuk, och idag fotograferade. Han ersatte Gustaf Fridolin; Johan bokade Gustaf men fick inte hit honom. Johan har jobbat för Studiefrämjandet och med politik i många år och suttit i Wikimedia Sveriges styrelse, vilket nog är det trevligaste uppdrag han haft. Det är hans bakgrund. Axel ska ställa några frågor till panelen, och som åhörare kan man räcka upp handen och själv ställa frågor. Vi ska hålla på till 16.30.

Om inte samhället och universiteten engagerar sig i Wikipedia, var hamnar vi då? blir Axels första fråga. Torsten säger att alla kommer engagera sig småningom, att det inte finns något alternativ. Wikipedia kan finnas eller försvinna men själva konceptet kommer finnas kvar så länge denna värld består. Universiteten måste också inse att de har världens chans till PR och informera om sin forskning; de kan även producera texter för andra språkversioner. Alla kommer engagera sig, men det är viktigt att jobba med kvalitetssäkring. Mathias menar att nu är universiteten lite mer obsoleta för att få utbildning, inte så relevanta, och om universiteten undviker projekt som Wikipedia minskas deras relevans.

Johan berättar att han fotograferade på ett bokrace för boken “Folkinitiativ – handbok i direktdemokrati”, som handlar om att svenskar nu enligt grundlagen kan göra ett folkinitiativ som förändrar. Många politikers ryggmärgsreaktion är att det hotar demokratin, eftersom vi har en representativ demokrati; släpper man fram alla urholkar man det systemet (anses det) och därmed demokratin. Men i själva verket engagerar sig fler människor; intresset för politik ökar och fler människor engagerar sig. Samma sak gäller kunskap på Internet och Wikipedia: engageras fler människor i att höja kunskapsnivån blir fler intresserade att ta det ett steg vidare, och att fjärma sig från det hamnar man vid sidan.

Är Magnus elever aktiva i att fylla in kunskap? blir nästa fråga. Magnus säger ja och nej. Han vill ta frågan ett steg vidare. Vi frågar idag studenter om huvudstäder och uppsatser, vilket inte är intressant. Vi måste gå ett steg till, till att studenterna producerar ny kunskap och gör egna undersökningar. Samhällsmedborgare ska bli intresserade av att inte bara samla fakta om Göteborgskravallerna utan även diskutera (vilket inte kan ske på Wikipedia eftersom det är faktacentrerat). Trivia får inte vara viktigt, och då förlorar Wikipedia i betydelse. Axel frågar: finns det något annat ställe i Wikimedia-projekten där man kan lägga sådan egen forskning? Lennart säger att det finns så många Wikimediaprojekt; störst är Commons med så många filer (större än Wikipedia), och det är viktigt att producera statistik och diagram (som görs på Commons), så Commons är en än större tjänst än att bidra till Wikipedia.

En i publiken säger att man ska samla ihop all kunskap. Det finns en blindhet från det teoretiska området för det finns ett jättelikt kunskapsområde som inte finns med i Wikipedia men fanns i gamla franska encyklopedin, nämligen rund kunskap. Det är handens kunskaper, det som finns i kokböcker. Det är alldeles borta ur bilden, för Wikipedia är en del av den teoretiska encyklopeditraditionen. Det är universitetens uppslagsverk, inte yrkesskolorna. Finns ett projekt sen 1943 som syhftar till att samla även handens kunskap som fanns i Kina på 1400-talet. Jag påpekar att Wikibooks finns (som mer handlar om ”rund kunskap” – Wikileaks har manualer, läroböcker och dylikt).

Kristina säger att man kan filma guider och lägga upp dem på Youtube (eller Commons) [något jag missar]. Torsten menar att Wikipedia är bara är en ram som kan fyllas med nästan vilket innehåll som helst. Uppslagsverks utveckling har fått mindre utrymme; det man ska täcka är mycket mindre. Fördelen med Wikipedia är att det finns jättemycket utrymme för allting och nästan inga gränser. Man kan alltså ha kunskap som förut inte fått plats. Man kan koppla samman med Wikibooks och Google Books som är jättebra. Man kan hitta massor av kunskap som försvunnit i moderna uppslagsverk på Wikipedia.

Johan pratar om Wikipedias folklighet och tar upp Henrik Berggrens ledare om Wikipedia. Berggren ifrågasätter Wikipedias ideologi om att all kunskap ska vara samlad på ett ställe, som Gud på nätet. Johan tycker det är en fråga om vem som äger kunskapen i samhället, för motsatsen till Wikipedia är Kina, där kunskap styrs uppifrån eftersom kunskap är farlig för eliten. Det finns väldigt mycket på Wikipedia de flesta inte läser om, seriefigurer, tv-serier och så vidare; det finns väldigt mycket mer än bara det akademiska. Så Wikipedia är folkligt också. Lennart säger att det som Wikipedia kritiseras för är att det är för folkligt, och visar mycket vad folk är intresserade av snarare än vad som borde finnas.

Exempelvis var artikeln, säger Lennart, om en dagssåpa mycket längre än den om ett viktigt historiskt skeende. För det första brukar just de uppmärksammade artiklarna få bättre proportioner. Andra sidan är att de viktiga ämnena kanske inte behöver långa artiklar; bör inte popularitet “belönas” med långa välskrivna artiklar? Om folk läser dem kanske det bör satsas på; det är inte nödvändigtvis det som tillhör en kanon som ska ha lång artikel. Axel frågar om vi bör skriva en debattartikel där vi jämför en populär och en vedertagen artikel? Lennart säger att populära artiklar inte behöver  vara långa, men längd ska inte vara förbehållet det som är viktigt.

Den långa svansen innebär att det i en stad kan finnas en människa som forskar på hieroglyfer, som inte kan göra mycket själv, men tillsammans med andra liknande forskare kan hen göra mycket. På nätet finns utrymme för kommunikation inom sådana minoriteter. Wikipedia har haft ganska mycket info om minoriteters kunskap. Lennarts favoritartikel är Toaletter i Japan, eftersom det finns en kulturell bias att toaletter ser likadana ut i hela världen. På Wikipedia, däremot, fattar man att tekniken används mycket för toaletter i Japan varför det är relevant med en sådan artikel.

Johan säger att det inte handlar om att alla måste bygga uppslagsverk, men det viktiga är att alla har möjlighet att göra det. Det är det som är skillnaden mellan Kina och Wikipedia; på Kina bestämmer en elit (som är elit på grund av att de blivit det), medan Wikipedias elit är mer kvalificerad (? – jag kanske hörde fel). Torsten säger att Britney Spears har en längre artikel än Sokrates, och menar att dels borde Sokratesforskare ägna mer tid åt artikeln, dels har han inget emot mycket information om Spears. Exempelvis tycker han själv: varför ska det finnas fem sidor om sport i en tidning? Skratt och applåder följer. Pokémonsidor kan också vara viktiga, för att de är populära. Man ska skriva om seriösa ämnen också.

Mange säger något jag missar, och sedan att nästa steg på Wikipedia måste vara att ge möjlighet för människor att bedriva originalforskning (ant. not.: originalforskning är idag inte tillåtet på Wikipedia), inte bara på Wikibooks. Människor måste själva få producera information. Jag berättar om hur jag började skriva på Wikipedia och då skrev mest om Pokémonfigurer och Harry Potter. Massor av Potter-artiklar flyttades senare till en egen wiki, vilket var lite synd; flytten ledde till att en bidragsgivare lämnade Wikipedia. Karl ställer en fråga jag missar. Mathias säger något jag också missade, men det var något om fackspråk och omskrivning och licenser.

Åhörare påpekar att det att göra forskningsartiklar fritt tillgängligt är helt separat från Wikipedia; det finns stora projekt, och en stor open access-rörelse, som är spännande. Mange säger att det fortfarande  är forskare som skriver det. Åhöraren menar att det behövs fler kanaler för människor att kunna skapa ny kunskap; det är svårt att säga exakt hur det ska se ut och vilken roll just Wikimedia ska ha och var det ska finnas. Men det var bara en kommentar på det här med vetenskapliga artiklar att det finns en stor rörelse som syftar till att tillgängliggöra forskningsartiklar.

Lennart säger att det finns exempel där forskare låter allmänheten vara med, exempelvis SETI, som går ut på att man laddar ner en skärmsläckare och så lånar projektet processorkraft från de som vill så söker den efter signaler från rymden. Det finns många andra sådana exempel, mycket inom astronomin men även inom ornitologin (ant. not.: ett exempel på ornitologisk användning är Rapportsystemet för Fåglar där fågelskådare kan rapportera in obsar som blir tillgängliga direkt både för allmänheten och forskare). Mathias menar att det finns olika beeteendeformer; forskning gör saker med ett visst mål. Det finns tyvärr överdrivet intresse för forskning (det är inte bra om alla blir forskare); forskningsresultatet kan man skriva om vilket kan vara intressant för många människor, men avhandlingar ska inte många läsa.

Lars frågar vad panelen tror borde hända inom ett år; vad borde vi ha att avrapportera till nästa års Wikipedia Academy i samröret mellan Wikipedia och den akademiska världen? Vad kan förrändras? Torsten tror att man kan kalla samman informationschefer inom universiteten och peka på dem här saken och således sätta fart på den akademiska världen. Mycket kan hända om ett år, och man kan hänvisa till universitetens egenintresse. Torsten är optimist. Mange hoppas på två grejer: för det första att man från universiteten släpper upphovsrätten på saker och ting, exempelvis porträttfoton. För det andra har Linköpings universitet anställt någon för att hjälpa forskarna skriva på Wikipedia, liksom Mittuniversitet.

Det vore bra om fler universitet gör så. Men det ärr inte viktigast, enligt Mange, att forskarna är med, utan att forskningen är med. Första steget är att det ska finnas en artikel om varje (jag uppfattar inte vad som sägs). Mathias säger att tredje uppgiften brukar glömmas upp. Inom universiteten har vi ingen meriteringsgrad för det här, så ibland hör han kommentaren “jag hörde dig i radion idag igen”, som om det vore lite dåligt att utföra den tredje uppgiften. Gör man för mycket sådant ses det typ som dåligt. Eftersom det inte är meriterande och den akademiska världen har ett eget språk och en egen publik är det svårt att få med dem. Bra vore om kommunikation med allmänheten ansågs meriterande.

Axel frågar: hur kan man förbereda [uppfattar inte] kommmunikationen? Mange anser att Wikipedia måste ändra attityd. Det borde vara okej att skriva om sig själv om man är neutral; majoriteten verkar hålla med Mange, hävdar han, men några protesterar. Finns ens forskning på Wikipedia blir det dominerande, för det hamnar först på Google och blir etablerat. Kristina menar att vi måste ha fler exempel, förebilder, att visa för forskare, på hur man kan använda Wikipedia. Man kan inte vänta på att någon annan ska göra det, utan måste göra själv. Torsten vill sätta det i ett politiskt sammanhang och påpekar att NE gjordes på statligt uppdrag; man ansåg att “vi behöver detta”.

Han menar att man bör be Gustaf Fridolin skriva en riksdagsmotion om att en Wikipediagrupp ska tillsättas; vi borde börja i toppen. När man söker på Riksdagens sökfält efter Wikipedia ser man att riksdagen använder Wikipedia. Lennart har intervjuat dem. Johan menar att framförallt gillar riksdagsledamöter att läsa om sig själva. Åhörare berättar att hen jobbat mycket med Wikisource och Project Runeberg (det senare är tuffare I copyright, lite mer lagens gråzon typ). Flera exempel finns på fall där Project Runeberg varit i upphovsrättens gråzon. Johan säger att Fridolin säkert vill lämna in en sådan motion, men vill ha hjälp att skriva det.

Jan föreslår att man använder besöksstatistik som meriterande. Mathias säger att om man är en stor personlighet är det väldigt viktigt att personens hemsida är vacker och bra, men under det är det relativt ointressant. Lennart menar att det kan vara så enkelt som dagstidningar gör, med en dela-länk till Facebook fast till Wikipedia. Libris databas har en sådan sak, och det är hyfsat enkelt att göra det för att enkelt citera texter. Axel frågar: när har ni sådana på alla publikationer? Mange berättar att idag får man forskningsanslag baserat på hur många som refererar till en. Men det kommer få konsekvenser: det gäller att höras och synas på nätet [något jag missade]. Lennart menar att ju enklare det är att referera artiklar, desto fler kommer göra det.

Axel säger att det finns massor av välskrivna akademiska artiklar som inte syns på Wikipedia. Idag är det bara forskare som slår sig för bröstet som syns där, andra syns inte. Kanske bör man starta ett Wikipedia-projekt? En åhörare säger något som jag missar eftersom vederbörande talar norska. En annan åhörare säger att har man ett oändligt arkiv behöver man inte väga ämnen mot varandra gällande vad som är viktigast, utan man kan ha med allt, oavsett om artikeln blir lång eller kort. Man borde kunna skriva om även irrelevanta saker (apropå vad jag sa om Potter-artiklarna som flyttades ut).

Det finns oändligt material att lägga in på Wikipedia som inte lagts in där, och ska man täcka allt borde man ta tag i uppslagsverken där copyrighten gått ut för att använda det. Upphovsrätt gäller 50 års copyright för bilder (om man fotar ett konstverk som är fritt), men i USA har de annnan lagstiftning. Det vore bättre med svensk lagstiftning. Mathias säger att det inte alltid stämmer med 50 år. Åhöraren säger joho. Mathias säger nähä. Axel avbrytet diskussionen. Lars inflikar att copyright alltid är mer komplicerat än man tror, och att det ofta inte finns inte prejudikat för ingen har kommit på tanken att piratkopiera ett gammalt uppslagsverk, eller så har alla uppslagsverk kopierat föregående.

Axel menar att vi börjar komma in på alltför små detaljer, och Lars menar att det alltid gäller med upphovsrätt. Torsten berättar att han själv en gång i tiden skrev av Bonniers lexikon (om jag förstår rätt?) apropå att folk kopierar Wikipedia idag, så det är inget nytt. Det finns massor av tangoinformation på Wikipedia vilket är fantastiskt. Lennart säger ”apropå tangokungar… nä”, han  tänkte mer på plagiat. Lennart arbetar ibland som manusredaktör och upptäcker folk som plagierar på de mest underliga sätt, och kopierar hela sidor med redigera-länk och allt (Kristina har också märkt det). Oftast räcker det med sunt förnuft för att upptäcka plagiat.

Mange för tillbaka den politiska aspekten och anser att copyright måste förenklas. Olika statliga verk borde redogöra varför de behåller upphovsrätten till sånt där det inte finns förutsättningar att få betalt; har man inget skäl (exempelvis att få in skattepengar) måste man tala om det på något sätt. Johan säger att apropå Public Domain-begreppet har svenskar ofta uppfattningen att ägandet är väldigt viktigt i USA, men gällande offentliga grejer har de progressiv lagstiftning. Man borde ha någon form av Public Domain-begrepp i Sverige: har skattebetalarna betalat för att ta fram information borde de få använda det.

Lantmäteriet säger sig ta betalt för kartdata, men i USA har ekonomin gynnats av att staten släppt kartdatan fri. Det finns mycket mer kartdataföretag som blomstrar, och det skulle vara ett jättelyft att göra det i Sverige också. Gällande politiken och upphovsrätten finns det en väldig okunskap. Vi har en ganska restriktiv upphovsrätt; till och med de politiska partierna kopierar varandra program, så de bryter mot reglerna de själva satt upp (Johan förstår inte varför journalisterna inte skriver om det). Det var nyligen ett stort debacle att Moderaterna kopierat Sverigedemokraterna, men ingen brydde sig om lagbrottet.

Mathias påpekar att upphovsrätt är svårt, säger politiker, men de säger aldrig att pensionssystem är svårt. Axel noterar en del uppsträckta händer, men säger att vi måste avsluta. Nästa år när vi har Wikipedia Academy, vad kommer det bästa ni gjort för att utöka samarbetet vara?, frågar han panelen, och efterfrågar ett kort, kort svar. Torsten säger att han kommer skriva om det, det kommer Kristina också. Johan ska införa PD-begreppet. Mange kommer kanske printa ut en gratis bok med Wikipedia-artiklar. Lennart ska skriva debattartiklar och försöka påverka, kanske man bör använda “kulturell allmäning” istället för Public Domain. Mathias säger något jag inte hör, och sedan antingen det eller skriva debattartiklar. Axel lämnar över till Jan.

Jag tackar Wikipedia Academy och alla talarna. Han vill tacka Kungliga Biblioteket för att få vara här (men ser ingen från Kungliga Biblioteket härinne). Ana förtjänar ett alldeles eget tack. En åhörare hänvisar till min blogg för referat av konferensen. Jag (som hade handen i luften samtidigt med åhöraren) säger adressen, men tillägger att jag främst skulle vilja tacka Jan. Jan får applåder. Avslutande fråga från Jan är var vi ska vara nästa år.

Sådär, äntligen klar med referatet! Jag vill tacka er stackare som orkat masa er igenom nästan en hel tvådagarskonferens i textform, och ser gärna kommentarer nedan, påpekanden om fel i referatet och så vidare. Imorgon – eller kanske senare då jag har mycket skolarbete – kommer ett sista, avslutande, sammanfattande blogginlägg med slutsatser från Wikipedia Academy 2010. Över till Wikipedia nu, skapa ett konto och skriv så tangentbordet glöder!

Har du några frågor eller funderingar om Wikipedia är du varmt välkommen att fråga mig, antingen på Wikipedia (det där är min egna diskussionssida, något alla användare som registrerar ett konto får), i en kommentar nedan till detta inlägg, eller e-mailledes (guldsiska snabela gmail punkt com). Eller om du föredrar kunskap via böcker kan du läsa Så fungerar Wikipedia av Lennart Guldbrandsson. Den finns på flera bibliotek och även online, helt lagligt.

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Wikipedia In Print – How to create custom books with a mix of content from the free encyclopedia

Wikipedia Academy, dag två, del 9: Kristina Alexanderson

17:09, Saturday, 11 2010 December UTC

Fredagen den 26 november deltog jag på tvådagarskonferensen Wikipedia Academy (arrangören Wikimedia Sverige har nu bloggat om händelsen, liksom Olof Sundin på EXAKT-projektet, Skolbibliotek Öst, Kristina Alexanderson, Kristina Alexandersson igen samt Sue Gardner). Några dagar därpå – kanske som en konsekvens av konferensen – skrev 13 nätaktiva, varav flera konferensdeltagare, en debattartikel i SvD om att kulturarvet bör släppas fritt (något Wikimedia Sverige också bloggat om, liksom Mathias Klang och Kristina Alexanderson) på Kungliga Biblioteket (medarrangör var Forskningsavdelningen där). Nedan följer fortsättningen på min serie anteckningar från konferensen, som tar vid där det förra inlägget slutade.

Axel erbjuder oss köpa böcker med bilder från Regionarkivet som frisläppts i samarbete med Wikimedia Sverige. Därefter är det dags för kaffe och bullar. Under fikapausen diskuterar jag och några andra hur Så fungerar Wikipedia (en instruktionsmanual till och bok om Wikipedia) kan distribueras och/eller förändras (eventuellt kan intervjuerna plockas bort; boken är mycket lång och skulle kanske behöva förkortas). Efter pausen presenterar Axel nästa talare, Kristina Alexnaderonsson, som en webbstjärna, och applåder följer.

Nedan är den presentation (”Wikipedia i skolan”) Kristina använde vid sin föreläsning. Licensinformation finns på slideshare.net. Kristina har även själv bloggat om föreläsningen.

Kristina berättar att hon tittar på unga svenskars inställning til Internet. De tycker Internet är ganska eller mycket viktigt på fritiden, men inte så viktigt i skolan. Wikipedia används i skolan, men inte alltid med uttalat stöd för  att Wikipedia är den naturliga källan eller resursen i undervisningen. Ofta när man pratar med elever [jag missar något eftersom Lars visar mig en tweet om domen mot The Pirate Bay som just avkunnats] väljer de Wikipedia för att den är fri och tillgänglig. Wikipedia är uppskattad och enormt använd av eleverna, men inte så mycket av lärarna. Kristina berättar att hon en gång var i Kungsbacka (eftersom Mathias var där; Kristina säger att hon följer efter Mathias, till allmänt skratt).

I Kungsbacka mötte Kristina en lärare som berättade om en elev som kopierade en hel Wikipediaartikel och sedan raderade den, vilket gjorde att Urkund (ant. not.: ett automatiskt antiplagieringsverktyg) inte fungerade. Kristina blev glad och tyckte det eleven gjort var intressant, men läraren var orolig över hur hon skulle hantera det. Svaret är historiken. När läraren funderat kom hon dock fram till att det eleven gjort var bra, för han hade berättat vad han gjort. Vidare säger Kristina att man vanligtvis använder Wikipedia vardagligen främst för att kolla upp fakta, slå upp ord och använda fakta för skolarbete.

För Kristina är nätet större än att konsumera information. Skolan är en konstruktion som bygger på folkskolan som grundades 1842 (och gick i graven 1974). Vi har ingen folkskola längre, men skolministern tycker vi borde ha det. Skolan ska förmedla demokratiska värden, och grundläggande kunskaper, så eleverna kan bli demokratiskka medborgare. Det handlar inte bara om huvudstad i Burkina faso [jag missar något]. Vi säger “lita på en 10-årig teknik” till en skola som har anor till 1800-talet, vilket tar tid. Skolan är en gammal koloss som bygger på antika värden, och samhället har förändrats fort tekniskt. Vilka kunskaper ska skolan förmedla? Den demokratiska värdegrunden och kunskap om hur man ska hantera den verklighet vi lever i.

Näst bild i Kristinas presentation är kanske den som orsakar mest skratt hittills: det står ”Faust wtf?” (nummer 9 i bildspelet ovan). Sedan byter Kristina till en bild på storm troops från Star Wars som Googlesöker för “the droids we’re looking for”. [jag missar ngt] När Kristina frågar lärarna och eleverna (hon har dock inte gjort någon vetenskaplig undersökning) varför Wikipedia är högst i sökningar tror de det är för att Wikipedia betalar eller ägs av Google. Det finns ett kunskapsglapp här. Wikipedia är framgångsreceptet för alla som lyckas på nätet, hur man ska komma till topp 10 på Google. WP är en källa som ger kunskap om Internet.

Om vi får lärare att lära sig mer om Wikipedia skulle de också lära sig mer om Internet: länksystemet, internlänkar, öppenheten och så vidare. Vad är Internet? “Internet är världens största datornätverk [etc]” enligt Wikipedia. I skolan har inte Internet stor betydelse; den har större betydelse utanför skolan än i skolan. Wikipedia (eller internet? jag uppfattade inte) är ett system för enkel och effektiv kommunikation. Wikipedia är en del av funktionerna som finns på nätet; marknadsföring och så vidare (man kan köpa trovärdighet av varandra).

Wikipedia är ett tacksamt exempel för det kan användas till allting på Internet. Man kan också lära sig om CMS-system, som wikier visserligen inte är enligt Wikipedia själv. Man kan lära sig en hel del om konstruktion av text och källor. I det här verktyget finns massor av klotter och vandalism, och på skolan brukar många börja med att klottra; klotter kan vara bra. Riksdagen klottrar också på WP, enligt Tv8 (“världens mest trovärdiga källa”, som Kristina ironiskt lägger till). Något spännande på Wikipedia är anonymiteten; det är ett jätteuppslagsverk där man hyllar att man ska få vara anonym. Vilka konsekvenser får det? Hur ser vi på kunskap relaterat till anonymiteten?

Adam Svanell testade Wikipedias system (Kristina trodde med Wikipedias goda minne, men det stämmer inte) med hjälp av anonymitet. Vilka värderingar ligger bakom urvalet av artiklar? (Klang har en artikel på Wikipedia, men inte Kristina.) [jag missar något] I skolan lär man sig reflektera, inte besvara enkla frågar (typ huvudstaden i Burkina Faso). Vad är kunskap när man inte är auktoritet på det, utan kunskapen skapas av den senaste artikelredigeraren? Kunskap blir att kunna värdera/söka/använda information. Wikipedia är ett exempel på hur kunskap skapas i samarbete; så har kunskap alltid skapats. Men det är mer: det är också ett social media.

Eller? Kristina tittade igår och såg att Wikipedia efterlyser kvinnor. Hon tar ett exempel från diskussionssidan till artikeln om Göran Persson; tonläget är inte så inbjudande. Man borde fundera på vilket tonläge man använder till sina kamrater I det sociala mediet, och för att bjuda in kvinor borde tonläget förändras. När Kristina pratar med kvinnor som redigerar på Wikipedia säger de att de blir utskällda. [jag missar något] Wikipedia är en självklar källa, en källa för att hitta andra källor; Wikipedia är också en bra källa för journalister. Det är också bra källa för att lära sig hantera andra källor. Det vore bra att lära sig källhantering tidigt, bland annat är riksdagsledamöter och Aftonbladet inte så bra på att hänvisa till Wikipedia.

Kristinas elever använder glatt Wikipedia, copypaste:ar och länkar till sajten. Hur används källan? Lärare har folkbildningskrav, och eftersom de träffar alla ungdomar i skolan kan de verkligen visa på hur de används. Det är härligt att prata så mycket om källkritik. Kristina tar upp ett exempel från ett blogginlägg där någon menar att man kan kolla källhänvisningar (och separera fakta och fiktion) på Wikipedia men att det inte behövs, för Wikipedia-människor är passionerade. En student gjorde ett experiment på Wikipedia genom att ändra information om en författare, och journalisterna kan inte låta bli så de tar informationen från Wikipedia och sprider den. Vi måste också visa hur källan används (alla använder källan, inte bara unga utan även riksdagsledamöter och journalister).

Kristina refererar en elev som älskar Google och WP, men frågar sig hur pålitliga svaren är och drar massor av relevant fakta. En annan elev skriver att det är toppen, men citerar en text på engelskspråkiga Wikipedia om Enskilda Gymnasiet och skriver “Sen när har vi ett simlag och ett hockeylag?”. Artkeln beskrev också matrådet som ett gastronomiskt råd, och elevrådet ansågs vara mycket effektivt. Kristina och hennes elever menar att elevrådet var ineffektivt. Kristina var glad över elevernas källkritik, och hon frågade varför de inte ändrade. Sedan rättade Kristina felen själv (de mest fatala i alla fall; resten stod kvar eftersom de var underhållande och sanna beroende på vinkel).

Sedan skriver eleven till Kristina att någon har ändrat det här, men det var så för fyra månader sedan (som om Kristina inte skulle tro eleven)!  Så eleverna kan förstå att det redigeras, men trots det utgår de från att det som står på Wikipedia är sant. Kristinas skola har massor av elever som söker utomlands, och en elev har gjort artikeln om skolan, som nästan var korrekt. Det var en tidigare elev som skrivit artikeln. Kristina vet inte hur det fungerar med källkritikiI USA men han som skrev artikeln fick ett fyraårigt fullt ut betalt stipendium, och Kristina tror att Wikipedia spelade roll för det (då elevens tidigare skola som följd av elevens Wikipedia-artikel om den framställdes i bättre dager).

I skolan pratar vi inte mycket om upphovsrätt (mest att fildelning är dåligt), men Wikipedia är en bra källa för copyright. Wikipedia är en självklar källa; absolut borde skolan använda den för den är mångfascetterad och ger en bild av Internet. Kristina vill travestera ett citat och frågar om skolan är i början av slutet eller slutet av början? Hon slutar föreläsningen med “och så ska jag säga tack”. Applåder. Jag påpekar under följande frågestundatt det finns många korta artiklar i alla fall på svenskspråkiga Wikipedia utan särskilt mycket källor. “Jag vet”, säger Kristina. Lars menar att vi är för hemmablinda för att se lösningern på könsbalansproblemet, men Kristina ger ingen lösning.

Alex tackar Kristina och ger henne presentkort på att ge ut en bok från Wikipedia.

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Older blog entries