Vi våndas över utländska inledningar, hissar eller dissar, funderar på relevans i stort och smått, kasserar kassa källor, ratificerar riktlinjer och vurmar för Wikimania.

Shownotes

1. Aktuellt från svenska Wikipedia
   1. ”Finska” kommunnamn i Sverige
   2. 10 år med Wikidata
   3. Relevanskriterier – folkrörelser och nätverk
   4. Artiklar om politiker
2. Internationella nyheter
   1. CNET inte längre trovärdig källa på engelska Wikipedia
   2. Wikimedia Foundations styrelse ratificierar globala uppförandekodens efterlevnadsriktlinjer
   3. Sista veckan att lämna programförslag till Wikimania
   4. Wikimania 2024 i Krakow
3. Mjukvarunyheter
   1. Prenumerera på nya ämnen på specifika diskussionssidor
4. Veckans Wikipediaartikel
   1. Jan: Vårdagjämningen
5. Wikifikor, meetups och träffar i närtid
   1. Fredag: Let’s connect learning clinic
   2. Lördag: Feminism and Folklore 2023 Office Hour
   3. Lördag: Wikidata Live redigering

Erkännanden

Musiken och ljudklippen är från Surf Shimmy Kevin MacLeod (incompetech.com), CC BY 3.0.

Bild: Mjchael, GPLv3

Avsnittet hittas också på Wikimedia Commons.

Diskutera avsnittet på projektsidans diskussion.

Det här är ett gästinlägg från Anna Höök, wikipedian och tidigare lägerdeltagare.

Whoop, whoop! Efter tågstrul, halkig promenad från t-banan och letning efter gate 3 så var jag äntligen vid pressingången och kunde komma in.

I pressrummet bjöds på mat och fika. Jag drack två koppar kaffe, en kopp te, åt sju kakor och åt sex korvar under dagarna jag var på plats.

Vilken produktion melodifestivalen är! Häftigt! Hela apparaten med allt som ska klaffa och funka perfekt på den direktsända finalen. Hur lång tid tar det för röken att nå fram till artisten? Hur mycket sand behövs? När ska kameraman 3 springa förbi kameraman 2 så att de inte råkar få in varandra i bild? För mig var det svårt att sitta stilla på stolen och fota under
repetitionerna. Det sitter ju liksom i ryggraden att kuta runt och hitta olika vinklar när det ska fotas. Men så var det. Alla skulle sitta stilla under låtarna. Det hjälpte att en stor kamera rörde sig några decimeter ovanför mitt huvud. Jag vågade inte annat än att sitta still.

Att fota mellofinalen innebär många timmars jobb. Räkna med fyra hela arbetsdagar. För mig blev det kanske onödigt besvärligt då det var snökaos, inställda tåg osv och jag pendlade från Strängnäs. På torsdagen pågick repetitionerna hela dagen och då var det bäst fototillfälle på själva uppträdandet då vi satt nära scenen. På fredagen hade jag fått biljett till en bra plats under genrep 1, vilket var det bästa fototillfället på hela showen, förutom själva direktsändningen då. Till direktsändningen på lördagen hade jag ingen biljett, vilket kändes lite trist. Man hade ju velat få lite foton från den “riktiga kvällen”. Mitt tips är att köpa en biljett om man vill och har råd. Annars är man förpassad till pressrummet och det kändes ju rätt meningslöst så jag var hemma den kvällen.

Jag hade behövt en bättre kamera. Man behöver alltid en bättre kamera, men nu hade jag behövt ett mycket bättre objektiv för att få till bättre närbilder på artisterna.

Sedan satt jag hela lördagen och laddade upp foton på Commons. Jag kunde inte låta bli att småredigera lite, så det tog rätt lång tid. Även söndagen blev en dag vid datorn där jag la in mer bilder. Till exempel på Marcus & Martinus som blev tvåa i tävlingen. Det hade jag inte räknat med och jag hade inte lagt in så många foton på dem.

Det är mycket tid då man väntar och jag blev väldigt trött av alla intryck, ljud, möten, stressen i att komma fram, inte missa något, samt det intensiva i att fotografera. Men. Samtidigt var allt det också det roliga. Ja, kanske inte att fastna i trafiken, men det andra. Och alla de stunderna var väldigt många och väldigt roliga!

Hälsningar från en introvert fotograf som behöver sitta på en stubbe en liten stund.

Hjälp gärna till att förbättra bilderna från Melodifestivalen genom att lägga till mer data. Läs på bloggen om nyttan med det och gå till kampanjen i ISA-verktyget och börja redigera. Vill du fotografera något evenemang hjälper vi gärna till med att söka ackreditering, lån av kamerautrustning eller med ersättning för resor.

The post Neonljus och varmkorv – Bakom kulisserna på Melodifestivalen appeared first on Wikimedia Sverige.

Vi värderar och grunnar på begrepp, tidsuttryck och etnicitet, beger oss till nordvästra sydamerika och har en god inställning till sök.

Shownotes

1. Aktuellt från svenska Wikipedia
   1. Värdegrund
   2. Svenskar
   3. Förtroendebarometern 2023
2. Internationella nyheter
   1. Ny Wikipediaspråkversion: Wayuu
   2. Ytterligare Colombiansk domstolsseger (första i avsnitt 188)
3. Mjukvarunyheter
   1. Sökruta i inställningarna
4. Veckans Wikipediaartikel
   1. Magnus: Mió Mathias Evanne
5. Wikifikor, meetups och träffar i närtid
   1. Lördag: Wikidata live redigering
   2. Onsdag: Forskningsuppvisning

Erkännanden

Musiken och ljudklippen är från Surf Shimmy Kevin MacLeod (incompetech.com), CC BY 3.0.

Bild: Henblo,  CC BY-SA 4.0

Avsnittet hittas också på Wikimedia Commons.

Diskutera avsnittet på projektsidans diskussion.

Förra veckan introducerade vi projektet 100 000 Bildminnen i vilket vi laddar upp foton ur Nordiska museet samlingar till Wikimedia Commons. Projektets syfte är inte endast att göra dessa fascinerande bilder tillgängliga utan även att engagera Wikimediagemenskapen – både dem som redan aktivt bidrar till plattformarna och dem som ännu inte vet att de snart kan sätta igång med det – för att förbättra deras data. Ett sätt att göra detta är med hjälp av strukturerade data. Men hur fungerar det egentligen?

I detta inlägg beskriver vi hur man kan ta rygg på Wikidata för att göra bilder på Wikimedia Commons mer användbara och sökbara. Texten riktar sig främst till dig som har grundläggande kunskap om hur Wikidata fungerar, det vill säga vet vad Wikidataobjekt är och hur man letar fram dem.

Vad – och varför

Det finns två sätt att beskriva vad som finns på en bild på Wikimedia Commons. Antingen med vanlig text, som man får skriva in när man laddar upp bilden eller redigera genom att klicka på Redigera-knappen – eller med hjälp av Strukturerad Data på Commons, SDC.

I korta drag går SDC ut på att, istället för att beskriva vad man ser på bilden, länka till det avbildade motivets Wikidataobjekt. Detta har flera fördelar:

Wikidata är flerspråkigt. När man skapar vanliga bildbeskrivningar på Wikimedia Commons får man använda vilket språk som helst – man kan skriva get, goat, коза eller vuohi. Det är bekvämt för bilduppladdaren, men det betyder att om man söker på get så hittar man inga bilder på кози – det är ju helt olika textsträngar. SDC och Wikidata löser det problemet. Wikidataobjektet Q2934 har etiketter på alla möjliga språk.

Testa SDC-sökverktyget för att hitta bilder som avbildar getter. Eller Uppsala domkyrka. Eller citroner.

SDC gör det lättare att hitta lämpliga illustrationer till Wikipediaartiklar. Som i exemplet nedan: när man redigerar en artikel på svenskspråkiga Wikipedia med VisualEditor och väljer Infoga bilder och media, så kan man söka på vilket språk som helst för att få bra förslag. Detta eftersom bildsökmotorn vet att strängen vuohi motsvarar Wikidataobjektet Q2934 – get!

SDC är läsbart för både människor och datorer. Vill man skriva ett program för att analysera alla bilder som avbildar getter är det betydligt lättare att använda sig av Wikidatakopplingarna än av textbeskrivningarna (som ju kan vara på många olika språk och ibland felstavade). Mänskligt språk är, tyvärr, svårt för datorer att förstå sig på.

En direkt följd av detta är att datat kan exporteras i standardiserade format och konsumeras av andra tjänster. Till exempel kan ett museum – som i detta fall, Nordiska museet – ta reda på vilka Wikidatakopplingar Wikimediagemenskapen har gjort i deras bilder på Commons och använda dem för att förbättra sina egna samlingsdatabaser.

Allt detta är möjligt tack vare uttalandet Motiv, eller Depicts, som är en del av SDC.

Hur

1. Öppna en filsida på Wikimedia Commons, till exempel https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Finsp%C3%A5ng_-_Nordiska_museet_-_NMAx.0003660.tif.
2. Klicka på fliken Structured data / Strukturerad data under själva bilden.
3. Under rubriken Items portrayed in this file / Objekt som porträtteras i den här filen ser du om det redan finns något motivuttalande.
4. Om du vill lägga till ett motivuttalande kan du söka efter ett lämpligt Wikidataobjekt i sökrutan. Du kan även klistra in en Wikidataidentifierare direkt, men i de flesta fall går det bra att söka på etiketten.
5. Om du är osäker om det föreslagna objektet är korrekt kan du klicka på det för att gå vidare till Wikidata och granska det.
6. Om du är nöjd, klicka på Publish changes / Publicera ändringar. Klart!

Bli SDC-mästare?

På sidan Commons:Structured data finns utförlig information om SDC-infrastrukturen, inklusive andra typer av uttalanden än Motiv. Med hjälp av SDC kan man berätta mycket om en bild, som när den skapades och av vem, eller under vilken licens den är publicerad. Det är samma typ av information som vi brukar ha med som text eller mallar, men som SDC blir den mycket mer uppstädad och strukturerad. Men dem behöver man egentligen inte tänka på så mycket, då det finns automatiska skript, eller robotar, som omvandlar textinformationen till strukturerade data. Det är just Motiv som kräver mänsklig hjälp.

På Digiteket, Kungliga bibliotekets fortbildningsplattform, finns ett kapitel om SDC. Där kan du även se en kort instruktionsfilm av Wikimedia Sveriges Tore Danielsson.

Och så en sak till…

SDC är en relativt ny del av Wikimedia Commons. Det finns just nu över 91 miljoner filer på plattformen och ”bara” 11 miljoner av dem har minst ett motivuttalande. Tycker du det är kul med ett nästintill ofattbart stort projekt som aldrig kommer att bli 100% klart? Grattis, det här är  något för dig. Det är precis den inställningen som gjort Wikipedia möjligt… 

The post En get är en get är en Q2934 appeared first on Wikimedia Sverige.

Vi pratar om både totala och ämnesmässiga låsningar, hälsar en kollega välkommen, tipsar om kampanjer och konferenser och rapporterar vad som har hamnat på tomtens lista.

Shownotes

1. Aktuellt från svenska Wikipedia
   1. Låst för redigering en stund 1 mars
   2. Funktionshinder förbjudet
2. Internationella nyheter
   1. Ny Wikipedia språkversion: gur.wikipedia
   2. Nu kan man lämna programförslag till Wikimania
   3. Africa Environment WikiFocus
   4. Ukraine’s Cultural Diplomacy Month 2023
3. Mjukvarunyheter
   1. Resultat från önskelistans omröstning
4. Veckans Wikipediaartikel
   1. Jan: Läkare utan gränser
5. Wikifikor, meetups och träffar i närtid
   1. Fredag: Möt Wikimedia Foundations utvecklargrupp för redigeringsverktyg
   2. Fredag: WikiAfrica
   3. Lördag: Wikidata Live redigering

Erkännanden

Musiken och ljudklippen är från Surf Shimmy Kevin MacLeod (incompetech.com), CC BY 3.0.

Bild: SMACHART, CC BY-SA 4.0

Avsnittet hittas också på Wikimedia Commons.

Diskutera avsnittet på projektsidans diskussion.

Vad har militärflygplan, busiga getter och pittoreska stadsvyer gemensamt? De har avbildats av några av Sveriges mest kända fotografer – för att hamna i ett arkiv och återupptäckas efter en olycklig VVS-relaterad händelse.

Nordiska museet i Stockholm har med inte mindre än 6 miljoner foton en av de största kulturhistoriska bildsamlingarna i Norden. Bland dessa finns verk av många namnkunniga fotografer som Karl Werner Gullers, Gösta Glase och Sten Didrik Bellander. En del av bilderna går att beskåda på kulturarvsplattformen DigitaltMuseum. Över 14 tusen bilder har laddats upp till Wikimedia Commons. Nu har Wikimediaplattformarna fått ett unikt tillskott – och det är bara en början.

Det handlar nämligen om ett nytt projekt, 100 000 Bildminnen, där museet digitaliserar och tillgängliggör tidigare opublicerade fotografier ur sina arkiv. För att kunna sprida dem till så många som möjligt tar museet hjälp av Wikimedia Sverige för att ladda upp utvalda delar av materialet till Wikimedia Commons.

Projektet har sin bakgrund i en mycket olycklig händelse. I januari 2021 drabbades museets nitratarkiv av en vattenskada. 100 000 negativ hamnade i vatten och fick räddas – och när man ändå måste behandla fotona, varför inte passa på och digitalisera dem?

Sara Ellenius, projektledare på Nordiska museet, berättar:

100 000 Bildminnen är ett unikt projekt där vi konserverar och digitaliserar nitratnegativ av några av Sveriges mest namnkunniga fotografer. Det har troligtvis inte skett en liknande insats med så omfattande material tidigare, varken nationellt eller internationellt.

Från Wikimedia Sveriges perspektiv är projektet extra spännande då det inte händer ofta att vi får hjälpa till i ett så tidigt skede av en digitaliseringsprocess. Vi är glada över att museet har så mycket tillit till Wikimediaplattformarna att de är en självklar del av deras digitala strategi.

Men att arbeta med sådant material har även utmaningar. I detta fall finns det mycket sparsam information om fotografierna. Vi vet vem som tagit dem, när och var – och det kan vara ”på SAAB” eller ”i Norrköping”. Men inte mer än så.

Och just detta är en av anledningarna till varför Wikimediaplattformarna är en så pass viktig del av projektet. Vi hoppas att Wikimediagemenskapen kan hjälpa till och förbättra bildernas beskrivningar och strukturerade data. Någon känner kanske igen gatan i Norrköping eller klockstapeln i Finspång. Någon som har koll på vilken sorts forskning som gjordes i Ultuna på 1940-talet.

Nordiska museet vill mer än gärna ta vara på gemenskapens arbete. I ett senare skede av projektet kommer vi att undersöka möjligheterna att synkronisera ändringarna på Wikimedia Commons med museets egna system. Era förbättringar kan i framtiden synas på DigitaltMuseum och på det sättet göra nytta för läsare och forskare utanför Wikimediaplattformarna!

Här finner ni en översikt av projektet på Wikimedia Commons.

I denna kategori finns alla bilder som vi laddat upp hittills.

Nordiska museets pressmeddelande om projektet.

The post Bildminnen från hela Sverige – på museet och Wikimediaplattformarna appeared first on Wikimedia Sverige.

Vi blir inblandade i bråk med Trumpska trick, tjallar på källan, bevakar påstådd bias, återkommer till tekniknyheten från förra veckan och utvecklar tankar om ärvd relevans.

Shownotes

1. Aktuellt från svenska Wikipedia
   1. Riksdagsledamoten Elsa Widding blandar in Wikipedia i beef
   2. Ratsit som källa
2. Internationella nyheter
   1. Uppdatering av användningsvillkoren på gång
   2. Avsiktliga skevheter upptäckta i artiklar relaterade till förintelsen på engelska Wikipedia
3. Mjukvarunyheter
   1. Ny sidomeny i Vector 2022
4. Veckans Wikipediaartikel
   1. Magnus: Rudolf Steiners övningar för andlig utveckling
5. Wikifikor, meetups och träffar i närtid
   1. Fredag: WikiAfrica hour
   2. Fredag: WikiForHumanRights: Verktyg för att hitta artiklar
   3. Tisdag: WikiForHumanRights: Gör listor med PetScan
   4. Torsdag: Frågestund om användarvillkorsuppdateringen

Erkännanden

Musiken och ljudklippen är från Surf Shimmy Kevin MacLeod (incompetech.com), CC BY 3.0.

Bild: Soegogi, CC0 1.0

Avsnittet hittas också på Wikimedia Commons.

Diskutera avsnittet på projektsidans diskussion.

Vi snackar sångfåglar, ger omarbetning en ovation, proklamerar ett pris, blockar och avblockerar, och redovisar röstresultat.

Shownotes

1. Aktuellt från svenska Wikipedia
   1. Sångare, sångerska, artist
   2. Covid-19-pandemin i Sverige, omarbetning
   3. Nominera någon till Wikimedia Sveriges Wikimedia-priset 2023
   4. Wikimedia Foundations insamlingskampanj i Sverige har startat
   5. Notice of emergency action, huvudsidan tillfälligt låst av ”WMF”.
2. Internationella nyheter
   1. Wikipedia blockerat och sedan avblockerat i Pakistan
   2. Resultatet från omröstningen av universella uppförandekodens efterlevnadsriktlinjer har sammanställts
3. Mjukvarunyheter
   1. Rösta på förslagen i gemenskapens önskelista
4. Veckans Wikipediaartikel
   1. Jan: Melodifestivalen 2023
5. Wikifikor, meetups och träffar i närtid
   1. Lördag: Wikidata live redigering
   2. Torsdag: Samtal med Wikimedia Foundations styrelse

Erkännanden

Musiken och ljudklippen är från Surf Shimmy Kevin MacLeod (incompetech.com), CC BY 3.0.

Bild: Chris Light, CC BY 4.0.

Avsnittet hittas också på Wikimedia Commons.

Diskutera avsnittet på projektsidans diskussion.

This blog post in Swedish / On Wikimedia Diff blog

From December 6, 2022 until January 16, 2023, Wikimedia Sverige held a survey to help prioritize the most popular software tools used for content partnerships in the Wikimedia movement (collaboration around content on Wikimedia projects, with external partners, such as GLAMs and other organizations).

Why a survey, and why now?

Wikimedia Sverige is experimenting with the development of a Thematic hub for content partnerships in the Wikimedia movement. One area of experimentation is: how can such a thematic hub support software development of strategically important tools used in content partnerships? To help the Wikimedia movement to make decisions in this area, we held a survey to ask Wikimedians and external partners some basic questions about the Wikimedia projects they partner in, and the tools they use to work on these partnerships.

Some insights from the survey responses

77 quite diverse respondents (across regions, backgrounds, and age groups) filled in the survey. Here are some (selected) insights – most of them not very surprising. The detailed report is available on meta.wikimedia.org and as a PDF on Wikimedia Commons.

On which Wikimedia projects do content partnerships take place?

• Wikipedia is a very important platform for content partnerships. But structured data in the Wikimedia movement (Wikidata, Wikimedia Commons with structured data (SDC)) also carries significant weight. There are regional differences: especially in the South Asia region, Wikisource is an important content partnerships platform. For regions with only few respondents in this survey, more in depth checks of these patterns may be needed.
• For the next five years, respondents generally indicate that all Wikimedia projects will remain important, but we also see the pattern here that projects with structured data will gain importance.

Which Wikimedia tools are important for content partnerships?

• Two broad categories of tools are especially crucial to content partnerships work: statistics tools, and batch contribution tools.
  • In the category of statistics tools, the popularity of tools varies. The very flexible Pageviews Analysis is by far the most popular; various more specific dashboard tools receive similar appreciation and seem at a similar level with each other in popularity.
  • In the category of batch contribution and upload tools, two tools focused on structured data and Wikidata contribution rank most highly: QuickStatements and OpenRefine. Pattypan follows (with a small distance) as the third preferred tool, receiving relatively more appreciation from Wikimedians (and a bit less from cultural institution workers).

Overview of usage of content partnerships tools. For more detailed numbers and analysis, see the full survey report on meta.wikimedia.org.

Do you find that the results of this survey are as expected, or are there surprises? Did the survey (or the conclusion) miss important angles and perspectives? We welcome your comments and feedback on the talk page on Meta.

The Content Partnerships Hub plans to organize follow-up conversations for this prioritization exercise. We will follow up with survey respondents who indicated that they are interested in contributing to this decision making process. If you haven’t entered your contact details via this survey but you would like to contribute as well, please contact Sandra Fauconnier at sandra.fauconnier@wikimedia.se.

The post Tools for Wikimedia content partnerships: current trends and preferences appeared first on Wikimedia Sverige.

This blog post in English / on Wikimedia Diff blog

Från den 6 december 2022 till den 16 januari 2023 genomförde Wikimedia Sverige en undersökning för att hjälpa till att prioritera de mest populära programvaruverktygen som används för innehållspartnerskap inom Wikimediarörelsen (samarbete kring innehåll i Wikimediaprojekt, med externa partner, till exempel arkiv, museer, bibliotek och andra organisationer).

Varför en undersökning, och varför just nu?

Wikimedia Sverige experimenterar med att utveckla en tematisk hubb för innehållspartnerskap i Wikimediarörelsen. Ett område där vi experimenterar är: hur kan en sådan tematisk hubb stödja mjukvaruutveckling av strategiskt viktiga verktyg som används i innehållspartnerskap? För att hjälpa Wikimediarörelsen att fatta beslut på området genomförde vi en undersökning för att ställa några grundläggande frågor till både Wikimedianer och externa partner, om de Wikimediaprojekt de samarbetar med och de verktyg som används i dessa partnerskap.

Några insikter från enkätsvaren

77 ganska olika respondenter (från olika regioner, bakgrunder och åldersgrupper) besvarade enkäten. Här är några (utvalda) insikter – de flesta av dem är inte särskilt överraskande. Den detaljerade rapporten finns tillgänglig på meta.wikimedia.org och som PDF på Wikimedia Commons.

På vilka Wikimediaprojekt sker innehållspartnerskap?

• Wikipedia är en mycket viktig plattform för innehållspartnerskap. Men strukturerade data inom Wikimedia-rörelsen (Wikidata, Wikimedia Commons med strukturerade data (SDC)) har också stor betydelse. Det finns regionala skillnader: särskilt i Sydasien är Wikisource en viktig plattform för innehållspartnerskap. För regioner med få respondenter i denna undersökning kan det behövas mer djupgående kontroller av dessa mönster.
• För de kommande fem åren anger respondenterna i allmänhet att alla Wikimediaprojekt kommer att förbli viktiga, men vi ser också här ett mönster som innebär att projekt med strukturerade data kommer att få ökad betydelse.

Vilka Wikimedia-verktyg är viktiga för innehållspartnerskap?

Två breda kategorier av verktyg är särskilt viktiga för arbetet med innehållspartnerskap: statistikverktyg respektive verktyg för bidrag i batchform.

• I kategorin “statistikverktyg” varierar verktygens popularitet. Det mycket flexibla Pageviews Analysis är överlägset mest populärt; andra mer specifika verktyg verkar uppskattas i lika hög utsträckning inbördes, och vara ungefär lika populära jämfört med varandra.
• I kategorin “verktyg för batchuppladdningar” rankas två verktyg med inriktning på strukturerade data och Wikidata-bidrag högst: QuickStatements och OpenRefine. Pattypan följer (kort därefter) som det tredje föredragna verktyget och får relativt sett mer uppskattning från Wikimedianer (och lite mindre från anställda vid kulturinstitutioner).

Översikt över användningen av verktyg för partnerskap för innehåll. Mer detaljerade siffror och analyser finns i den fullständiga rapporten på meta.wikimedia.org.

Tycker du att resultaten av undersökningen är som förväntat, eller finns det överraskningar? Har undersökningen (eller analysen) missat viktiga vinklar och perspektiv? Vi tar gärna del av dina kommentarer och återkoppling på diskussionssidan på Meta.

Hubben för innehållspartnerskap planerar att hålla uppföljande samtal inom ramen för den här prioriteringsövningen. Vi kommer att följa upp med de respondenter i undersökningen som angav att de är intresserade av att bidra till beslutsprocessen. Om du inte har angett dina kontaktuppgifter i enkäten men också vill bidra, kontakta gärna Sandra Fauconnier på sandra.fauconnier@wikimedia.se.

Översatt med hjälp av www.DeepL.com/Translator (gratisversionen)

The post Verktyg för Wikimedias innehållspartnerskap: trender och preferenser appeared first on Wikimedia Sverige.

Det här är en gästblogg från Andreas Kettelhoit, aktiv på både Wikipedia och Wikimedia Commons.

Wikimedia – ett hantverk
Likt en snickare som behöver bra material och rejäla verktyg behöver Wikimediagemenskapens medlemmar goda informationskällor, fritt tillgängliga mediafiler, samt en bra ”verkstad” för att göra kunskapen presentabel och lättillgänglig för världen. Sammanfogningen av dessa informationsbitar gör i själva verket Wikimedianer till hantverkare – kunskapshantverkare.

Alla som ägnat sig åt hantverk vet att det finns moment som är enformiga och kanske inte alltid roliga, men som behöver göras noggrant för att slutresultatet ska hålla god kvalité. I denna blogg tänkte jag introducera er till ett verktyg som omvandlar en tillsynes långdragen del av arbetet på Wikimedia Commons till en rolig tävling.

ISA-verktyget
För att bilderna på Wikimedia Commons ska gå lättare att hitta, oavsett vilket språk man behärskar, behöver de förses med bildtexter och ”egenskapstaggar”, vilka bland annat beskriver bildernas innehåll. Förenklat kan ”taggarna” ses som hashtaggar vilka både människor och datorer förstår.

ISA är ett enkelt, roligt och mobilvänligt verktyg som hjälper användare att ”tagga” bilder och skriva bildtexter utifrån en avgränsad uppsättning bilder. Vad som ingår i varje bilduppsättning bestäms av den som startar kampanjen.

ISA går i huvudsak att använda på två sätt. Det enda du behöver är ett Wikimediakonto:

• Du kan tävla mot andra deltagare genom att bidra med ”taggar” och undertexter i kampanjer som verkar intressanta.
• Du kan utifrån kategorier på Wikimedia Commons starta en egen kampanj och se hur andra användare kämpar om vinsten.

Bilder från Bokmässan
För att pröva om ISA är något för dig har jag skapat en kampanj innehållande bilder från Bokmässan i Göteborg. Gör så här:

1. Gå till https://isa.toolforge.org/campaigns/233
2. Logga in med ditt Wikimediakonto
3. Tryck på knappen ”Kom igång”
4. När en bild dyker upp kan du göra tre saker:
   1. Lägga till vem som syns på bilden, men var noga med att det blir rätt person om det finns fler med samma namn.
   2. Skriva bildtexter, till exempel namn och sammanhang.
   3. Om du inte vet vem det är eller om namnet inte kommer som förslag när du börjar skriva kan du hoppa över bilden.
5. Glöm inte trycka på ”Spara” efter varje redigering
6. När du är klar med en bild, tryck ”Nästa bild”.

För mer information om hur ISA-verktyget fungerar, och hur du skapar egna kampanjer, rekommenderar jag sidan https://commons.wikimedia.org/wiki/Commons:ISA_Tool. Det går även att se alla andra kampanjer och kanske hitta ett annat spännande ämne att bidra till.

Det här med vem det är på bilden har vi varit inne på tidigare, och kommer säkert få anledning att återkomma till även i framtiden…

Wikimedia Sverige jobbar med vidareutveckling och internationalisering av ISA-verktyget inom vårt arbete som Hubb för innehållspartnerskap. Mer om det finns i ett tidigare blogginlägg (på engelska).

The post Men vem är det på bilden den här gången? appeared first on Wikimedia Sverige.

Vi gläds över TT, bekymrar oss om betalningar dubbelt upp, folktävlar, lär oss och specialspecialiserar.

Shownotes

1. Aktuellt från svenska Wikipedia
   1. Extra! Extra! Mest sökt på Wikipedia 2022
   2. Önskemål om Swishbetalning till WMF-kampanjen
2. Internationella nyheter
   1. Tillbakablick efter ett år av Maryana Iskander
   2. Wiki Loves Folklore 2023
   3. WikiLearn ute ur betafasen
3. Mjukvarunyheter
   1. Eget stycke för Growth tools på Special:Specialsidor
4. Veckans Wikipediaartikel
   1. Magnus: Stockholm
5. Wikifikor, meetups och träffar i närtid
   1. Lördag: FOSDEM
      1. Beyond Wikipedia: Discovering Wikimedia’s Open-Source Ecosystem
      2. Tools for linking Wikidata and OpenStreetMap
      3. Research at the service of free knowledge: Building open tools to support research on Wikimedia projects
6. Nästa program
   1. Om två veckor!

Erkännanden

Musiken och ljudklippen är från Surf Shimmy Kevin MacLeod (incompetech.com), CC BY 3.0.

Bild: FamZoo, CC BY-SA 2.0

Avsnittet hittas också på Wikimedia Commons.

Diskutera avsnittet på projektsidans diskussion.

Vi har sammanställt listan över de mest lästa artiklarna på svenskspråkiga Wikipedia 2022. Det är tydligt att människor läser på Wikipedia om aktuella händelser, vilket syns även i år. En seriemördare, två avlidna personer, en tv-aktuell brottsling och tre ämnen kopplade till det aktuella säkerhetsläget i Europa finns med på topp tio. Även valet, fotbolls-VM för herrar och Melodifestivalen har gjort avtryck på listan.

För att få mer kontext och troliga anledningar till varför artiklarna är mest visade, se gärna Wikipedia:Mest visade artiklar 2022. Där kan du också se mest visade artiklar dag för dag under året.

Topp 20:

1. Nato 1 521 140 visningar
2. Opinionsundersökningar inför riksdagsvalet i Sverige 2022 1 364 700 visningar
3. Clark Olofsson 1 180 470 visningar
4. Sverige 900 171 visningar
5. Ukraina 761 553 visningar
6. Vladimir Putin 683 802 visningar
7. Jeffrey Dahmer 676 436 visningar
8. Elizabeth II 557 030 visningar
9. Börje Salming 471 612 visningar
10. Lista över namnsdagar i Sverige i datumordning 435 357 visningar
11. Zlatan Ibrahimović 375 345 visningar
12. Världsmästerskapet i fotboll för herrar 369 588 visningar
13. Cristiano Ronaldo 356 193 visningar
14. Melodifestivalen 2022 352 669 visningar
15. Avlidna 2022 351 095 visningar
16. Ryssland 350 297 visningar
17. Carl XVI Gustaf 333 150 visningar
18. Cornelia Jakobs 311 353 visningar
19. Nooshi Dadgostar 302 165 visningar
20. Grekiska alfabetet 300 287 visningar

Hela topplistan finns här: https://pageviews.wmcloud.org/topviews/?project=sv.wikipedia.org&platform=all-access&date=2022&excludes=

The post Död, mord och säkerhetsläget i världen i fokus när svenskarna läste på Wikipedia 2022 appeared first on Wikimedia Sverige.

Det är med sorg vi inom Wikimediagemenskapen mottagit beskedet att Holger Ellgaard har avlidit. Holger föddes 1943 i Berlin och var till yrket arkitekt. Han var även en entusiastisk fotograf. Som Wikipedian skrev Holger tusentals artiklar, främst om Stockholm och arkitektur. Artiklarna var välskrivna, källbelagda och fint illustrerade med Holgers egna bilder, historiska bilder, ritningar och kartor. Flera av Wikipedias utvalda artiklar har skrivits av Holger, bland annat Väderkvarnar i Stockholm med tillhörande artiklar om de enskilda kvarnarna, Stockholms historiska krogar, värdshus och restauranger och Ljusskyltar i Stockholm.

Holgers sista projekt var att skriva om byggnader på Östermalm och så sent som en vecka före sin bortgång skrev han om Kvarteret Lövsångaren.

År 2017 tilldelades Holger Ellgaard det första Wikimedia-priset med motiveringen ”För hans stora volym av Stockholmsrelaterade Wikipedia-artiklar, som utgör inspiration för både läsare och skribenter, och hans stora villighet att hjälpa andra inom sitt intresseområde.”

Vi saknar Holger, men är samtidigt tacksamma för de fantastiska insatser han gjort för Wikipedia och den kunskap han delat genom alla välskrivna artiklar och fina fotografier.

Mattias Blomgren, ordförande Wikimedia Sverige

The post Holger Ellgaard är död appeared first on Wikimedia Sverige.

Vi pratar om olika sorters borttag av funktioner och utseende, gör ett mediesvep, ger en massa blänkare för tävlingar och omröstningar. Och så hedrar vi en stor Wikipedian som har lämnat oss.

Shownotes

1. Aktuellt från svenska Wikipedia
   1. Ta bort ”länkförslagsfunktionen”?
   2. Wim, wim
   3. Holger Ellgaard död
2. Internationella nyheter
   1. Engelskspråkiga Wikipedia diskuterar att slå av det nya utseendet igen
   2. Rösta på den globala uppförandekodens uppdaterade efterlevnadsriktlinjer
   3. Gemenskapens önskelista öppen för förslag till 6 februari
   4. Öppet att kandidera till Steward
   5. Wiki Loves Plants håller på
3. Mjukvarunyheter
   1. Invertera filtreringen på märken
   2. Tacka direkt från bevakningslistan och bidrag
4. Veckans Wikipediaartikel
   1. Jan: Svensk köksstandard
5. Wikifikor, meetups och träffar i närtid
   1. Lördag: Wikidata live redigering
   2. Tisdag: Gemenskapssamtal med gemenskapsutvecklarna

Erkännanden

Musiken och ljudklippen är från Surf Shimmy Kevin MacLeod (incompetech.com), CC BY 3.0.

Bild: Holger.Ellgaard, CC BY-SA 3.0

Avsnittet hittas också på Wikimedia Commons.

Diskutera avsnittet på projektsidans diskussion.

De sista dagarna i december är många lediga och har långtråkigt. För en del av oss, inräknat undertecknad, är det en period av ökad aktivitet på Wikimediaplattformarna. Ett utmärkt tillfälle att redigera Wikipedia! Som tur kommer jultomtens skepp lastat med nytt multimediamaterial från Musikverket att inspireras med. Den röda tråden är: svensk folkmusik – på nyckelharpa!

Musikverket är en av Wikimedia Sveriges mest trogna samarbetspartners; i flera år har de med vår hjälp delat med sig av sina digitaliserade samlingar på Wikimedia Commons. Så blev det även i år. Under senhösten gästade de en Wikimedian in Residence – en av Wikimedia Sveriges medarbetare som jobbade på plats på deras kontor för att både ladda upp nytt spännande material och informera och inspirera om Wikimediaplattformarna. Resultatet blev drygt 2 000 nya filer samt många samtal om Wikipedia med Musikverkets personal.

Nyckelharpan – se och lyssna

Nyckelharpan, ett traditionellt svenskt musikinstrument, har varit i fokus för vårt samarbete i år. Bland annat laddade vi upp filer från Jan Lings samling: inspelningar och foton. Musikologen Jan Ling var en nyckelperson för att förnya intresset för nyckelharpan tack vare sin avhandling Nyckelharpan: studier i ett folkligt musikinstrument (1967). Avhandlingen kan läsas i sin helhet på Musikverkets hemsida.

I kategorin Photographs by Jan Ling hittar vi fotografier från Jan Lings arkiv som utgjorde arbetsmaterial till avhandlingen. Här finns både bilder på framstående nyckelharpister, som Eric Sahlström och Viktor Wikman, och verkstadsbilder som dokumenterar hur man bygger en nyckelharpa. Flera av bilderna innehåller Lings anteckningar – något för forskare att sätta tänderna i!

I kategorin Audio files of nyckelharpa music finns drygt femhundra låtar, även de inspelade av Ling. Se en förteckning här. Här finns många av Sveriges mest framstående nyckelharpister representerade – Joel Jansson, Justus Gille och Viktor Wikman är jämte Eric Sahlström några av de viktigaste.

Och sist men inte minst, så klart har vi högkvalitativa bilder på nyckelharpor i kategorin Nyckelharpas in the collections of the Swedish Museum of Performing Arts. Här kan man få en inblick i Scenkonstmuseets omfångsrika instrumentsamling.

Det här instrumentet, med inventarienumret X5624, byggdes 1951 av riksspelmannen Eric Sahlström. Sahlström tog plats i folkmusikens historia både som spelman och instrumentbyggare.

Musik som engagerar

Att bara ladda upp filer är bara ett första steg i ett samarbete med en kulturarvsinstitution. Det viktigaste är att filerna uppmärksammas, används och delas vidare. Vi blev minst sagt glatt överraskade när nya artiklar om spelmännen som finns representerade i samlingarna började dyka upp på Wikipedia långt innan uppladdningarna ens var klara! Det var användaren Marcus.linneberg som uppmärksammade vårt arbete och skred till verket för att synliggöra nyckelharpans centrala gestalter för läsarna. Det är tack vare honom vi kan nu läsa om Ernfrid Norrbom, Joel Jansson och Harald Närlund, för att nämna några av Marcus många bidrag. Artiklarna illustreras av både bilder och ljudklipp ur Jan Lings arkiv. Stort tack!

Med så mycket material och inspiration blir det nog svårt att tillbringa helgerna på annat sätt än framför datorn!

The post Fira vinterns högtider med nyckelharpans nyckelgestalter appeared first on Wikimedia Sverige.

Målet med upphovsrättsdirektivet har varit att harmonisera vissa delar av EU-ländernas upphovsrättslagstiftning. Flera delar av direktivet är viktiga för digitaliseringen av kulturarvet. I det här blogginlägget går Eric Luth (Wikimedia Sverige) och Larissa Borck (Sörmlands museum) igenom några av de lagändringar som trädde i kraft 1 januari 2023, genom direktivets implementering i svensk lag.

Blogginlägget är ganska tekniskt, så hör gärna av dig till oss om du vill att vi utvecklar eller förklarar något!

Genomförandet

Upphovsrättsdirektivet väckte mycket uppståndelse i Sverige, när det röstades igenom av Europeiska rådet och EU-parlamentet 2019. I ett land som har varit banbrytande inom internetanvändning och digitalisering möttes de nya närstående rättigheterna för pressutgivare (i folkmun: “länkskatt”) och de nya reglerna om ansvarsfriskrivning för onlineplattformarna (i folkmun: “uppladdningsfilter”) med mycket missnöje. I slutändan var Sverige ett av få EU-länder som röstade nej till direktivet i rådet.

För att försöka mejsla fram ett balanserat lagförslag valde den svenska regeringen att genomföra en omfattande och inkluderande process för implementeringen, alltså när den europeiska lagstiftningen skulle införlivas i den svenska. Ett stort antal aktörer bjöds in till att ge inspel, artikel för artikel. En stor del av aktörerna var dock antingen kollektiva förvaltningsorganisationer (upphovsrättssällskap) eller delningstjänster. För att försöka stärka rösten från civilsamhället och kulturarvssektorn skapade Wikimedia Sverige tillsammans med några partner ett nätverk för kulturarvs- och forskningsinstitutioner, civilsamhälle och organisationer som representerar internetanvändare. Det visade sig vara viktigt för att bidra till mer gemensam kunskap och öka påverkan på lagstiftningen, vilket bland annat resulterade i en stor förbättring av artikel 14 – en banbrytande artikel för kulturarvets digitalisering och spridning (se mer nedan).

Efter implementeringen initierade regeringen en statlig utredning som ska se över alla undantag och inskränkningar i den svenska upphovsrätten, till november 2023.

Text- och datautvinning (TDM)

Det nya undantaget för text- och datautvinning ger helt nya möjligheter, för allmänheten såväl som forsknings- och kulturarvsinstitutioner, att framställa exemplar (såsom reproduktioner och utdrag) för text- och datautvinning. Den svenska implementeringen öppnar också upp för TDM att genomföras på fotografiska bilder, det vill säga bilder som inte uppnår verkshöjd, men som skyddas via en närstående rättighet i svensk upphovsrätt. Implementeringen gör det också klart att kulturarvs- och forskningsinstitutioner som är integrerade delar av andra verksamheter ska kunna göra TDM med stöd i undantagen.

Kulturarvets bevarande

Tidigare öppnade lagstiftningen bara upp för för offentliga arkiv och bibliotek att kopiera verk i sina permanenta samlingar för bevarandeändamål. Med det nya undantaget för kulturarvets bevarande utvidgas det nu till att inkludera alla kulturarvsinstitutioner – som definieras som offentliga bibliotek, museer och arkiv samt institutioner som är dedikerade till det audiovisuella kulturarvet. Det görs klart att undantaget överskrider alla kontrakt som gör något annat gällande. Den uppdaterade paragrafen inkluderar även programvara för datorer som tidigare exkluderades för bevarandeändamål.

Det är dock fortfarande bara nationella och kommunala arkiv samt vissa offentliga och forskningsbibliotek som tillåts att göra kopior på upphovsrättsskyddade verk (utom vad gäller datorprogramvara) av andra skäl (såsom forskningsändamål).

Digitala och gränsöverskridande utbildningsaktiviteter

Avtalslicenser har en stark ställning inom den svenska upphovsrätten, till skillnad från i många andra EU-länder. Systemet ger upphovsrättsällskap en ‘utsträckt’ representation. Sällskapen kan utfärda licenser för verk som inte ingår i deras repertoar och för upphovspersoner som de inte representerar, i vissa sammanhang. De som vill göra verk tillgängliga till allmänheten men vars rättigheter annars kan vara svåra att reda ut kan närma sig upphovsrättssällskapet. 

Artikel 5 i direktivet är ett undantag för användning av upphovsrättsskyddat material för utbildningssyften utan tillstånd, och erkänner uttryckligen möjligheten för sådana aktiviteter att äga rum över landsgränser. Den svenska implementeringen täcker både digital och fysisk användning, men det andra stycket klargör att undantaget inte är tillämpligt om det finns en licens lätt tillgänglig på marknaden som tillåter de användningarna. Eftersom den svenska licensmarknaden är välutvecklad lär det vara få fall som täcks av det nya undantaget. 

Även om systemet är effektivt för de som har råd är det svårt för aktörer med liten budget att ha råd att få tillgång till och sprida kunskapen. På grund av avtalslicensernas starka ställning kommer en del av undantagen och inskränkningarna i upphovsrättsdirektivet, i synnerhet de som rör utbildning, förmodligen ha liten påverkan i praktiken. 

Verk som inte finns i handeln

Den svenska implementeringen öppnar upp för kulturarvsinstitutioner att framställa kopior av verk som inte finns i handeln (utgångna verk) och publicera dem om det inte finns något upphovsrättssällskap som representerar relevanta rättsinnehavare, om materialet har publicerats på en icke-kommersiell webbplats, om det används för icke-kommersiella ändamål och om namnet på potentiella rättsinnehavare anges.

Om ett sådant upphovsrättssällskap finns kan en ny sorts licens för utgångna verk användas. Licensen täcker alla typer av tillgång till och användning av utgångna verk i kulturarvsinstitutionernas samlingar, medan undantaget bara inkluderar publiceringen av verken. I båda styckena klargörs det att rättsinnehavare kan begära en opt-out till att verken publiceras.

Direktivet kräver att kulturarvsinstitutioner som använder sig av undantaget för utgångna verk publicerar information om verken på en plattform som hanteras av Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO). Den svenska regeringen betonar dock att detta inte ska ses som ett krav för publicering eller användning av verken i fråga, utan menar att det inte kan anses vara rimligt att dela information om varje enskilt verk som används eller ska användas på portalen. Vidare menar regeringen att det inte automatiskt borde ligga i kulturarvsinstitutionernas ansvar att uppdatera portalen. I stället borde det göras av ett upphovsrättssällskap.

I förslaget antyder regeringen också att undantaget för utgångna verk även borde gälla för fotografiska bilder, och att ett verk kan ses som utgånget även om det är fysiskt tillgängligt för bibliotekslån. När det kommer till tillräcklig representativitet för upphovsrättssällskapet förändras inte reglerna: organisationen måste representera flera rättsinnehavare och deras verk i kategorin i fråga, och som används i Sverige.

Public domain

Från ett kulturarvsperspektiv är förändringarna som genomförs med implementeringen av artikel 14 en av de stora segrarna. 

Svensk upphovsrätt har en särskild närstående rättighet för fotografiska bilder, bilder som till skillnad från fotografiska verk – som täcks av de vanliga upphovsrättsliga villkoren – inte uppnår verkshöjd. Sådana bilder får genom den närstående rättigheten ett skydd i femtio år från att de skapas.

Efter implementeringen har dock ett nytt undantag introducerats till den här närstående rättigheten. Undantaget innebär att denna närstående rättighet inte är tillämplig om det huvudsakliga motivet på bilden är ett verk som inte längre omfattas av upphovsrätt. Detta undantag har en stor potential för digitaliseringen och den digitala spridningen av det svenska kulturarvet, i synnerhet eftersom det har varit ganska vanligt i Sverige att sätta restriktiva Creative Commons-licenser – eller till och med upphovsrättsstämplar – på digitaliserat material av verk vars upphovsrätt har löpt ut.

I lagtexten väljer man också att använda ordet konstverk, till skillnad från bildkonstverk, som föreslogs i direktivet. Den vidare definitionen öppnar upp för bredare och mer inkluderande digitaliseringspraktiker, där konstarter i gråzonen mellan bildkonstverk och konstverk nu definitivt omfattas av undantaget – såsom allmogekonst (som kan inbegripa konsthantverk, inredningsföremål, textil, järnsmide, trähantverk, möbler), textilkonst (såsom gobelänger), hemslöjd, glasblåsning, gamla handskrifter med både text och bild och typografi i stil med frakturstil, samt graveringar, liksom eventuellt äldre texter och manuskript.

Eftersom artikel 14 genomförs som ett undantag till den närstående rättigheten för fotografiska bilder är det dock oklart om även 3D-digitalisering omfattas.

Läs mer

Du kan läsa mer om genomförandet av upphovsrättsdirektivet på Sveriges riksdags hemsida, hos den svenska regeringen eller hos statens medieråd.

Artikeln är en svensk översättning av en artikel ursprungligen publicerad på Europeanas blogg under CC BY-SA. Läs mer här.

The post Ny upphovsrättslag – vad gäller för kulturarvet? appeared first on Wikimedia Sverige.

Vi försöker förutspå året både i olika händelser och företeelser som tar form samt kvantitativt hur aktiviteten hos användare och läsare spelar ut.

Shownotes

1. Trendspaning
   1. Ljudlogga, flip eller flopp eller mittimellan
   2. Carl XVI Gustaf, 50 år på tronen 2023
   3. Wikidataanvändning på Wikipedia
   4. Nya useendet, Vector 2022, kommer bli default, eller inte, på svenskspråkiga Wikipedia.
   5. Dynamiska kartors intåg
   6. Fortsatt skav mellan Wikimedia Foundation och engelskspråkiga Wikipedia leder till drama
   7. Någon större svensk organisation utanför GLAM-sektorn börjar använda Wikidata eller Wikipedia i sin tjänst
2. Gissningar
   1. Antal artiklar vid årets slut (2017-01-01: 3 783 949, 2017-12-31: 3 788 406, 2018-12-31: 3 761 589, 2019-12-31: 3 745 330, 2020-12-31: 3 459 341, 2021-12-31: 2 769 496, 2022-12-31: 2 558 544. [1])
      1. Magnus: 2 568 544
      2. Jan: 2 580 000
   2. Antal aktiva användare vid årets slut (5 eller fler redigeringar, 2019-12: 1 018, 2020-12: 742, 2021-12: 683, 2022-12: 678. [2])
      1. Magnus: 690
      2. Jan: 750
   3. Antal administratörer vid årets slut (2019: 59, 2020: 61, 2021: 66, 2022: 66. [3])
      1. Magnus: 67
      2. Jan: 66
   4. Totalt antal sidvisningar (2016: 1 617 963 712, 2017: 1 692 755 900, 2018: 1 592 055 771, 2019: 1 748 696 000, 2020: 1 685 603 596, 2021: 1 691 706 125, 2022: 1 560 812 002. [4])
      1. Magnus: 1 660 002 812
      2. Jan: 1 600 000 000
   5. Tre mest besökta sidorna (2021: Sverige, Lista över namnsdagar i Sverige i datumordning, Opinionsundersökningar inför riksdagsvalet i Sverige 2022, 2022: Nato, Opinionsundersökningar inför riksdagsvalet i Sverige 2022, Clark Olofsson)
      1. Magnus: Sverige, Lista över namnsdagar i Sverige i datumordning, Nato
      2. Jan: Sverige, Vladimir Putin, Donald Trump
   6. Näst mest redigerade sidan (2021: Bröderna Malmströms metallvarufabrik, 2022: Eritrea)
      1. Magnus: ESC 2023
      2. Jan: Nato
3. Nyårslöften
   1. Magnus: Göra 25 rödlänkar blåa i artikeln Bäst i test England
   2. Jan: minst en klimatrelaterad redigering per dag

Erkännanden

Musiken och ljudklippen är från Surf Shimmy Kevin MacLeod (incompetech.com), CC BY 3.0.

Bild: Psychic 2Tarot, CC BY 2.0.

Avsnittet hittas också på Wikimedia Commons.

Diskutera avsnittet på projektsidans diskussion.

Vi blickar tillbaka på det gångna året och tar upp de viktigaste händelserna, kikar på statistik och kollar hur nära vi lyckades gissa.

Shownotes

1. Gissningar i början av året
   1. Antal artiklar vid årets slut (2017-01-01: 3 783 949, 2017-12-31: 3 788 406, 2018-12-31: 3 761 589, 2019-12-31: 3 745 330, 2020-12-31: 3 459 341, 2021-12-31: 2 769 589, 2022-12-31: 2 558 544)
      1. Magnus: 2 222 200
      2. Jan: 2 600 000
   2. Antal aktiva användare vid årets slut (5 eller fler editeringar, 2019-12: 1 018, 2020-12: 743, 2021-12: 684, 2022-12: 678)
      1. Magnus: 717
      2. Jan: 710
   3. Antal administratörer vid årets slut (2019: 59, 2020: 61, 2021: 66, 2022: 66)
      1. Magnus: 66
      2. Jan: 65
   4. Totalt antal sidvisningar (2016: 1 617 963 712, 2017: 1 692 755 900, 2018: 1 592 055 771, 2019: 1 748 696 000, 2020: 1 685 603 596, 2021: 1 691 706 125, 2022: 1 560 812 002)
      1. Magnus: 1 750 000 000
      2. Jan: 1 500 000 000
   5. Tre mest besökta sidorna på svenskspråkiga Wikipedia (2021: Sverige, Lista över namnsdagar i Sverige i datumordning, Opinionsundersökningar inför riksdagsvalet i Sverige 2022, 2022: Nato, Opinionsundersökningar inför riksdagsvalet i Sverige 2022, Clark Olofsson)
      1. Magnus: Sverige, Zlatan Ibrahimowiz, Opinionsundersökningar inför riksdagsvalet i Sverige 2022
      2. Jan: Opinionsundersökningar inför riksdagsvalet i Sverige 2022, Kriget i Donbass, Sverige
   6. Näst mest redigerade sidan^[1] (2021: Bröderna Malmströms metallvarufabrik, 2022: Eritrea)
      1. Magnus: Världsmästerskapet i fotboll 2022
      2. Jan: Världsmästerskapet i fotboll 2022
2. Nyårslöften – hur gick det?
   1. Magnus: 52 nya artiklar, ska gå
   2. Jan: Uppdatera 52 artiklar med information om klimatförändring och dess effekter
3. Trendspaningen – hur gick det?
   1. Maryana Iskander, ny chef för Wikimedia Foundation
   2. Branding, pausat åtminstone till Juli 2022, sen då?
   3. Årets två stora: Riksdagsval och fotbolls VM; troll och boll.
   4. Wikidatas ”intåg” på svWP, fartbula eller bergvägg
   5. Första hubben godkänns officiellt – och många står i kö att starta
   6. Efterlevande av uppförandekoden antas – gillas av de flesta, men inte av engelska Wikipedia -> stor diskussion
   7. Wikifunctions startar enligt plan – blir en succé i sig själv
4. Evenemang under året
   1. Wikimania
   2. Onlinemöten fortsätter starkt trots återupptagande av fysiska träffar
5. Politik
   1. Rysslands krig mot Ukraina (avsnitt 169 m.fl.)
6. Skandaler
   1. Ryssland tillåts delta i Wiki Loves Monuments, Ukraina vägrar då. (avsnitt 204)
7. Luftbubblor
   1. Wikimedia Foundation för sin årsplanering på meta (avsnitt 176)
8. Konflikter
   1. Engelskspråkiga Wikipedia vill inte ha fundraisingbanners (avsnitt 202)
9. Meta
   1. Wikimedia Foundation slutar acceptera donationer i kryptovalutor (avsnitt 175 och 185)
10. Statistik
    1. Mest lästa artiklar
       1. Antal dagar överst på Topp-100
       2. Hundra mest besökta sidorna från Sverige
    2. Administratörsaktivitet
    3. Vem redigerar flest dagar?
    4. Vem redigerar flest gånger?
11. Årets diskussioner
    1. Stettin eller Szczecin (avsnitt 197)
12. Årets klapp på axeln
    1. Julle, för den fina boken Wikipedia inifrån. (avsnitt 200)
    2. Mest visade artiklar i kalenderform
13. Årets policyförändringar
    1. Wikidataanvändning på Wikipedia, ny riktlinje (avsnitt 170)
14. Årets viktigaste tekniknyheter
    1. Ny videospelare för alla (avsnitt 177)
    2. Nu kan man fråga efter punkter i Wikidata med Kartographer (exempel) (avsnitt 193)

Erkännanden

Musiken och ljudklippen är från Surf Shimmy Kevin MacLeod (incompetech.com), CC BY 3.0.

Bild: Bundesarchiv, CC BY 3.0.

Avsnittet hittas också på Wikimedia Commons.

Diskutera avsnittet på projektsidans diskussion.

Här kommer en liten visuell kavalkad med alla omslag från den tionde säsongen.

Klicka för bilden för att komma till avsnittet, där också attribuering finns.

Tjøme og Nøtterøy kommuner behandlet 31. mai hver sine forslag til forskrifter for å forby vannscooter innenfor kommunegrensene. Etter litt research, fant jeg ut at kommunene ikke har mulighet til å lage regler som gjelder i «hovedveinettet» i sjøen, de såkalte farledene. I forslag til forskrift står det:

«Hjemmel: Fastsatt av Nøtterøy kommune ……… (dato) med hjemmel i lov 17. april 2009 nr. 19 om havner og farvann §§ 14 første ledd og 42 første ledd. «.

Paragraf 42 gjelder kommunens mulighet til å lage ordensregler inne i havneområder, noe som er et veldig begrenset område, og ikke veldig relevant for et totalforbud.

Paragraf 14 sier at «Dersom noe annet ikke er bestemt i eller i medhold av loven her, kan myndigheten etter loven gi forskrifter om orden i og bruk av farvann når hensynet til god fremkommelighet, trygg ferdsel og forsvarlig bruk og forvaltning av farvannet krever det.»

Dette sier i utgangspunktet at «myndigheten» har lov til å lage egne regler for orden og bruk av farvannet. I paragraf 7, andre ledd står det derimot at «myndigheten» er departementet for alle hovedled og biled, før det i tredje ledd gis myndighet til kommunene. Dette betyr i utgangspunktet at kommunene ikke har lov til å fastsette begrensninger på skipsledene.

Øst for Tjøme og Nøtterøy ligger Færder nasjonalpark, som har egne regler, mens det meste vest for øyene (Vestfjorden og Tønsbergfjorden), i tillegg til mellom (Vrengensundet) og nord (Tønsbergtræla) er skipsled, og dermed utenfor området kommunene kan lage forskrifter om.

Kartet viser oversikt over skipsledene rundt Tjøme og Nøtterøy, og dermed hvor kommunene ikke kan forby vannscooter. Kartet er hentet fra Kystverket

Mitt høringssvar til ny kommunal forskrift om vannscooter som er innsendt til både Tjøme og Nøtterøy kommuner.

My old employer (local goverment) got a message from Microsoft about an audit. Since they have an education and an enterprise agreement, they need to get a list of all computers that can go under education-agreement (since that is the cheapest ) and everything else that goes under the enterprise agreement. When I was working there, I would have used which IP subnet the machine is from to sort the machines, but since they now have a lot of machines only reporting their IP from a shared wireless subnet, that’s harder. Instead, I figured out that we could use top console user to get a list, in addition to the AD Site.

Created a user collection with all users that are considered educational (department groups or other access groups). The collection got the name CEN00XXX.

Ran the following SQL-query to get a list of systems that had been online for the last 2 months.

SELECT sys.Netbios_Name0,
um.TopConsoleUser0,
[Last_Logon_Timestamp0],
(SELECT CASE WHEN TopConsoleUser0 IS NULL THEN ‘False’ ELSE ‘True’ END AS IsSkole FROM _RES_COLL_CEN00XXX WHERE SMSID = um.TopConsoleUser0 ) AS userIsEdu,
CASE WHEN [AD_Site_Name0] LIKE ‘EducationSite‘ THEN ‘True’ ELSE ‘False’ END AS SiteIsEdu,

FROM v_R_System sys
LEFT OUTER JOIN v_GS_SYSTEM_CONSOLE_USAGE_MAXGROUP um
ON um.ResourceID = sys.ResourceID
WHERE Last_Logon_Timestamp0 IS NOT NULL
AND Last_Logon_Timestamp0 > DATEADD(month, -2, GETDATE())
ORDER BY Last_Logon_Timestamp0

Årets Psychic Challenge inneholdt 24 nivåer, og startet fredag 5. oktober 2012 klokka 19:30. Første som var ferdig var Joss som var ferdig 23:38:31, d.v.s. rett i overkant av 4 timer. Oppgavene ble utviklet av Marius Davidsen (Morthez), Bjørn Gustav Baklid (nLamer), Ludvig Anderssen (kaffebaronen),  Mathias Bøhn Grytemark (Alfa) og Lars Åge Kamfjord (Laaknor), med bidrag av Alexander Hansen (wckd)

Oppgave 1

Oppgavetekst: Vi må varme opp litt… På tide å lære seg google… Hvilket dyr er kjent fra kvantemekanikken?

Om du søker etter bare kvantemekanikk får du opp en fyldig artikkel på Wikipedia om Kvantemekanikk, og en scrolling nedover den siden gir deg et bilde av en katt og et eget avsnikk om Schrödingers katt. Alternativt kan du søke etter kvantemekanikk dyr, og første treff er Wikipedias artikkel om Schrödingers katt.

Korrekt svar: Schrödingers katt

Oppgave 2

Oppgavetekst: May the source be with you!

En fast oppgave vi har hvert år. Vis sidekilde vil gi deg følgende i kildekoden: <!– Så bra at du fant meg, her er svaret: kosemose –>

Korrekt svar: kosemose

Oppgave 3

Oppgavetekst: På #PolarParty snakker man hele året, men på #polarparty.psychic er det bare noe spennende nå

#Polarparty er Polars IRC-kanal på EFnet. Et lite hint om at det var IRC vi snakket om var filnavnet på siden man var inne på: irc.php. Vi hadde opprettet en egen kanal som het #polarparty.psychic, hvor topic for kanalen var «Polar Systems Coder». Det interessante med denne kanalen var at den publiserte alle forsøk som alle som spilte Psychic Challenge skrev inn. Hvis noen skrev riktig svar, så sa den bare <bruker> gjettet riktig på nivå xxx, men hvis man skrev feil svar så skrev den «<bruker> gjettet katt på nivå 1»

Korrekt svar: Polar Systems Coder

Oppgave 4

Oppgavetekst: nummer 79 gjør vondt, men 8 er viktig for deg. Hva heter det?

Her snakker vi om det periodiske system. Grunnstoff 79 er gull som har forkortelsen «au» (som gjør vondt). Grunnstoff 8 er oksygen.

Korrekt svar: oksygen

Oppgave 5

Oppgavetekst:

MAIN-LOGIC SECTION.
BEGIN.
   DISPLAY " " LINE 1 POSITION 1 ERASE EOS.
   DISPLAY "Hello world!" LINE 15 POSITION 10.
   STOP RUN.
MAIN-LOGIC-EXIT.
EXIT.

Siden vi som utvikler Psychic Challenge gjerne programmerer litt forskjellige språk hadde vi en liten research/heftig krangel om hvilke programmeringsspråk som er det verste å programmere på. Av de store og seriøse språkene fant vi ut at det gamle språket COBOL måtte være et skikkelig helvette å programmere på. Den overstående koden skriver ut «Hello world!» på skjermen i COBOL. Eksempelkoden for å skrive ut Hello world er egentlig ganske mye lenger, og om du søker på Google etter koden i oppgaven, får du hele koden opp som eksempelkode for COBOL.

Korrekt svar: COBOL

Oppgave 6
Oppgavetekst: 15-16-39-6-1-53-6

Her er vi tilbake til det periodiske systemet fra oppgave 4. Grunnstoff 15 er Fosfor, med bokstaven P. Grunnstoff 16 er svovel med bokstaven S, 39 har bokstaven Y, 6 har bokstaven C, 1 har bokstaven H, 53 har bokstaven I og 6 igjen C. Totalt skriver dette ut PSYCHIC.

Korrekt svar: PSYCHIC

Oppgave 7

Her var det ingen oppgavetekst, bare et bilde

Dette bildet var ikke nok til at folk forsto hva oppgaven handlet om, så vi måtte etterhvert legge til et bilde til av en romerhjelm

Dette gjorde at de fleste forsto at vi snakket om romeriket, og at MIX var snakk om romertall. MIX i romertall blir 1009.

Korrekt svar: 1009

Oppgave 8

Oppgavetekst: Så over til litt kartografi, hvor er du nå?

Kartografi er å lage eller tegne kart. Om du skal finne ut hvor du er i et kart, så trenger du koordinater. Dette var for mange vanskelig, så vi måtte legge til litt ekstra hjelp, med teksten «Noen ganger, så lønner det seg ikke å være for spesifikk! Nord, øst, vest, syd, vet ikke jeg.. :-)». Til slutt greide de fleste å komme seg forbi, ved å ikke være for spesifikke, og 59 grader nord og 10 grader øst fikk deg videre:

Korrekte svar: 59N 10Ø eller 59N 10E eller 59 N 10 E eller 59 N 10 Ø

Oppgave 9

Denne oppgaven hadde ikke noen oppgavetekst, kun et utsnitt av et kart fra Google Maps. Kartet viser Seoul i Sør-Korea. Om du blar deg frem i Google Maps og finner det aktuelle stedet som er merket med «A», vil du finne et område som heter Gangnam. En relativt fersk og populær låt på dette tidspunktet var Gangnam style

Korrekt svar: Gangnam style

Oppgave 10

Oppgavetekst:

iVBORw0KGgoAAAANSUhEUgAAAGkAAAAdAQ
MAAACT/9CuAAAAAXNSR0IArs4c6QAAAARnQU1BAACxjwv8YQUAA
AAGUExURQAAAP///6XZn90AAAAJcEhZcwAADsMAAA7DAcdvqGQA
AACvSURBVCjPpdAxCoMwFAbgJ0JcirVbhhKvoBdor9IunfUCJXT
IG3slMdBcI0d4bg5i+jIUzFpDlg9e/v8RCNujYRfXOl6fcgiBNn
QpMR3+cRWyU6qAgYCuGhZR+fKcgW7AHzXMj8waecdD09nIZ+4+c
kLVkHvz8KXAsQIDJ9JFjEoYXjkzmHoijL1jxm8DMh1zHitO7rFs
yXLULOSNe1G3FHuXMm6V49AT1Tv/6n9+Ab+/LIs77cNgAAAAAEl
FTkSuQmCC

En gjenganger i Psychic Challenge er måter å skjule ting på samme måte som datamaskiner jobber, i dette tilfellet tilfellet er det et Base64-encodet bilde. Ved å søke etter base 64 decode image, kan du få lastet ned bildet som en fil. Om du leser innholdet i denne fila med en ren tekst editor, f.eks. notepad eller notepad++, ser du at første innholdet i fila er ‰PNG, noe som tyder på at dette er et PNG-bilde. Bytt navn på fila til noe som åpnes i et bildeprogram (f.eks. .png), og du få dette bildet opp:

Korrekt svar: skoleferie

Oppgave 11

Oppgave 11 het «Obama» og inneholdt bare et bilde:

Om ikke du er godt kjent i Star Trek-universet, så vet du kanskje ikke at denne måten å dele fingrene på kalles en vulkansk hilsen. I Star Trek ble den som oftest fulgt med «Live long and prosper«, som er svaret her:

Korrekt svar: «Live long, and prosper» eller «live long and prosper»

Oppgave 12

Oppgavetekst: 9,81m/s²

9,81 meter per sekund opphøyd i andre er tilnærmet hastigheten på gravitasjon, og er den maksimale hastigheten du kan komme opp i hvis du f.eks. hopper ut av et fly (hvis man ikke tar hensyn til andre faktorer enn tyngdekraft, f.eks. luftmotstand). Det å komme opp i denne hastigheten omtales gjerne som «fritt fall«.

Korrekt svar: fritt fall

Oppgave 13

Oppgavetekst: 91.90.66.253

Dette er en IP-adresse. Som mange nok vet er det de som brukes for at vi skal kommunisere på internett. I tillegg har vi DNS som oversetter fra domenenavn (f.eks. polarparty.no) til IP-adresser. Det mange ikke vet er at vi også har et system som heter reverse DNS, hvor vi gir IP-adresser et navn. I dette tilfellet hadde vi endret reverse for den aktuelle IP-adressen til «g0y.pa.pp21.polarparty.no».

Korrekt svar: g0y.pa.pp21.polarparty.no

Oppgave 14

Oppgavetekst: qrafhcreurzzryvtrxbqrareinafxryvt

Oppgaven heter crypto, og sier deg ikke så mye. Noen hadde nok tatt denne relativt fort om vi ikke hadde fjernet alle mellomrommene, men dette er kryptert med ROT13-kryptering (altså flytte alle bokstavene 13 plasser). Om man kjører det igjennom en ROT13-kryptering på nytt, får vi frem teksten «densuperhemmeligekodenervanskelig».

Korrekt svar: vanskelig

Oppgave 15

Inneholdt bare et bilde:

 Et lite ordspill med en nettverkskabel (CAT 5E) og en datamus; cat and mouse.

Korrekt svar: «cat and mouse»

Oppgave 16

Oppgavetekst: Hva er formelen på volumet til en sylinder med radius z og høyde a?

Hadde du spurt en mattelærer hadde nok svaret vært πz ²a, men den morsomme måten å skrive det på er PI*Z*Z*A, noe som alltid er godt, særlig på Polar Party

Korrekt svar: PI*Z*Z*A.

Oppgave 17

Oppgavetekst: Hva slags datasystem brukes for å styre bl.a. låsene i Jurassic Park-filmen?

Husker du scenen? Alle kommer stresset inn i kontrollrommet, med velociraptorer rett bak, Dr. Alan Grant forsøker å holde døra lukket mens, jenta Lex Murphy springer bort til datamaskinen og begynner å prøve forskjellige filer for å låse dørene. I det hun setter seg ved datamaskinen sier hun… «It’s a UNIX system. I know this!»

Korrekt svar: UNIX

Oppgave 18

Oppgavetekst: Hva slags elektronisk system sitter du foran nå?

Med bilde av et tastatur hvor vi har merket av hvilke taster du skal bruke for å skrive svaret.

Tastene som er merket er A S D T N M K I og Enter. Sortert riktig og med noen av dem brukt flere ganger, kan du stave «datamaskin», som er svaret på oppgaven.

Korrekt svar: datamaskin

Oppgave 19

Nerdetrim!

Oppgavetekst: Ingen ord i denne oppgaven, bare masse bokstaver som må settes i riktig rekkefølge. Løp og finn dem.

Setningen løp og finn dem var en lenke til en KML-fil du kunne laste ned, og åpne i f.eks. Google Earth. Da ga det deg følgende kart:

På de forskjellige postene var det hengt opp et A4-ark som så slik ut:

Løsningen her var å sortere de forskjellige postene alfabetisk etter navnet på posten, som var greske bokstaver (post epislon hadde bokstaven K, post Zeta R, post Theta I, post Kappa K, post My V, post Omikron Q, post Pi F, post Rho D, post Tau B og post Omega G. På denne oppgaven så vi mange løp rundt og skrev bare ned de latinske bokstavene, ikke de greske som tilhørte, og dermed måtte mange fly ut til de samme postene en gang til. Det ble god nerdetrim av dette!

Korrekt svar: KRIKVQFDBG

Oppgave 20

I denne oppgaven var det ingen tekst, kun et bilde. For å komme seg igjennom labyrinten måtte man innom seks av tallene som sto i tilfeldig rekkefølge. Tallene tilsvarer rekkefølgen på bokstavene i alfabetet, og du måtte innom 22, 1, 13, 16, 25 og 18, som tilsvarer bokstavene V A M P Y R, som handlet om temaet for årets Polar Party: Arrgh! Meir blod!

Korrekt svar: vampyr

Oppgave 21

Oppgavetekst: Koffein?

Med kun teksten «koffein?» var det ikke mye å gå på, men om du Googler koffein, så får du bl.a. opp at den kjemiske formelen er C₈H₁₀N₄O₂, noe som var svaret.

Korrekt svar: C8H10N4O2

Oppgave 22

Oppgavetekst: Do a barrel roll

Et lite påskeegg fra Google; når du søker på dette, så gjør Google en barrel roll, og snur teksten rundt 360 grader. Et av søkeresultatene fra urban dictionary gir deg Do a barrel roll, som er et begrep fra Star Fox-serien til Nintendo.

Korrekt svar: Star Fox

Oppgave 23

Oppgavetekst: Zerg rush

Nok et påskeegg fra Google. Zerg rush er en strategi fra spillet StarCraft, hvor rasen Zerg kan produsere store mengder enheter på kort tid, og overraske andre spillere tidlig i spillet. Søker du på dette på Google, så blir du «angrepet» av «O»‘en til Google, som forsøker å spise/ødelegge søkeresultatene dine med mindre du skyter dem.

Korrekt svar: easter egg

Oppgave 24

Oppgaven inneholdt kun et bilde av en glidelås (zipper) med filnavnet stuck.jpeg. Om du endret navnet på denne til stuck.zip, fikk du lastet ned en zip-fil som inneholdt en tekstfil med teksten psychic.pp21.polarparty.no/imadeit.php . Hvis du gikk til den adressen, så fikk du opp en ny tekst «Så bra! Du klarte det.. nå kan du bare skrive FERDIG inn i boksen under, og bli ferdig Psychic gruppa vil takke deg og ditt lag for deltagelsen, og håper du prøver igjen neste år! <3

Korrekt svar: ferdig

Høstferien 2014 ble Polar Party 23: Lost in Time arrangert i Stokkehallen. Som vanlig sto teknisk crew bak årets Psychic Challenge.

Oppgavene ble i hovedsak utviklet av Ludvig Anderssen (kaffebaronen), Christian Bull Gjertsen (nts), Bjørn Gustav Baklid (nLamer) og Lars Åge Kamfjord (Laaknor), med bidrag fra Oline Volden (Elealyana)

Oppgave 1:

Oppgavetekst: Velkommen til Psychic Challenge på PolarParty 23. Some say use the force, we say read the source.

En fast oppgave vi har hvert år. I nettleseren velger du «Vis kilde», «Vis sidekilde» el.l. og i kodet vil du et sted finne en kommentar som begynner med <!. I dette tilfellet sto det: «<! Nå fant du noe riktig. Svaret på denne oppgaven er: Obi-Wan Kenobi !>

Korrekt svar: Obi-Wan Kenobi

Oppgave 2:

Oppgavetekst: Et lite spørsmål om tid og rom; hvor er du nå?

Nok en mer eller mindre fast oppgave. Referansen til tid og rom antyder at svaret har noe med astronomi å gjøre. I dette tilfellet var svaret «Melkeveien»

Korrekt svar: Melkeveien

Oppgave 3:

Oppgavetekst: Hva heter sikkerhetsvaktene til Samsung?

I kildekoden (se oppgave 1) kunne vi også finne et lite hint: /title/tt2015381/

Et lite ordspill på filmen Guardians of the Galaxy og Samsungs mobilmerke Galaxy. Hintet er adressen til filmen Guardians of the Galaxy på IMDB.com

Korrekt svar: Guardians of the Galaxy

Oppgave 4:

Denne oppgaven hadde ikke noen oppgavetekst, kun et bilde hentet fra Wikipedia:

Denne oppgaven hadde lite med mat å gjøre, men handlet om dobbeltbetydningen av noe rundt, i tillegg til den matematiske konstanten Pi som brukes for å måle omkretsen til noe rundt. Svaret på oppgaven er verdien av pi, 3,14

Korrekt svar: 3,14

Oppgave 5:

Oppgavetekst: I Harry Potter brukte de Fera Verto og mus, men her på Polar bestiller vi dem heldigvis fra fabrikk.

Om ikke du har lest eller sett Harry Potter og kan dette på rams, så vil et enkelt Google-søk på «Fera Verto» vil gi deg endel treff som sier at Fera Verto (eventuelt Vera Verto) er formelen for å omgjøre et dyr til en kopp. I mange av sceneshowene dette året ble det delt ut en kopp med Polar-logoen på som ga innehaveren gratis kaffe i kantina.

Korrekt svar: Polarkoppen

Oppgave 6:

Oppgavetekst: Vi liker å gjøre ting litt nerdete, når åpnet PolarParty i år?

Denne viste seg å være litt for nerdete for mange, så vi la etterhvert til et bilde fra filmen Jurassic Park som et hint:

Dette var nok til at de fleste greide å Google seg frem til at vi snakket om UNIX-tid, som brukes av mange datasystemer for å holde styr på tid. Tiden måles i antall sekunder siden 1. januar 1970 klokka 00:00:00 UTC. Det finnes mange UNIX-tid-kalkulatorer på nettet, og om du la inn tidspunktet for åpning av PP23 (30. september 2014 klokka 2000) i en av disse, fikk du svaret. På grunn av at UNIX-tid ikke tar hensyn til tidssoner og sommertid var det mulighet for to forskjellige alternativer.

Korrekt svar: 1412100000 eller 1412107200

Oppgave 7

Oppgavetekst: There is no place like ::1

Litt nettverkshumor. Et google-søk gir endel treff hvis man søker etter dette, men få steder som beskriver hva det egentlig handler om. ::1 er en IPv6-adresse som alltid peker til den maskinen eller enheten du sitter på akkurat nå. Et av treffene du får når du søker på hele setningen er en lenke til ThinkGeek som har tilsvarende for IPv4, 127.0.0.1. Om du søker etter «127.0.0.1 ::1» får du bl.a. opp Localhost, og der står det at ::1 brukes i IPv6.

Korrekt svar: IPv6

Level 8:

Oppgavetekst: Vent, jeg er midt i noe.

En liten humoroppgave. Her er vi bokstavelig talt på utkikk etter det som er i midten av «noe», altså bokstaven «o».

Riktig svar: o

Oppgave 9:

Oppgavetekst: Vuqv uiidøxqw qw xøvæhqjydqwq qvv øvawq, bqv aqvvq uiidøxqv io IujøwIøwer føw qe jqee æxøw: Eybq Juwa

Her lå det inne et hint i kildekoden: https://www.youtube.com/watch?v=2EwViQxSJJQ#t=170

Denne oppgaven var veldig vanskelig, og mange sto fast på den lenge. Etter en stund la vi inn et bilde på den i tillegg, bilde av et QWERTY-tastatur

Denne oppgaven er kodet, og de fleste som har vært med tidligere prøvde seg på ROT13-kryptering som vi har brukt ofte, men som ikke var riktig. Kildekodehintet er filmvideoen til Beyoncés – Irreplaceable som starter å spille 170 sekunder inn i sangen, like før hun begynner å synge «to the left, to the left».

Løsningen på denne oppgaven var at vi hadde skrevet en setning på et vanlig QWERTY-tastatur, men «shiftet» alle bokstavene to plasser til venstre. Shifting er en vanlig teknikk i eldre krypteringsmetodikker, f.eks. Cæsarchiffer, som vi dermed lagde en mer moderne variant av. For å finne ut hva det var, så måtte deltageren derfor flytte hendene sine to plasser til høyre for det som sto i oppgaveteksten (liten funfant: vi hadde egentlig tenkt å skifte to plasser til høyre, slik at det var deltagerne som skulle gjøre som Beyoncé og flytte to til venstre, men vi oppdaget at det var gjort feil litt for sent, og orket ikke skrive hele setningen på nytt :P).

Den fulle setningen i oppgaveteksten blir da: Noen oppgaver er vanskeligere enn andre, men denne oppgaven på PolarParty har et lett svar: Time Lord

Time Lord refererer til rasen i Doctor Who som reiser igjennom tiden, og temaet for PP23 var som kjent «Lost in Time», med mange Doctor Who-referanser i dekor og design.

Riktig svar: Time Lord

Oppgave 10:

Oppgavetekst: Jazzmusikeren Willy måtte livnære seg som discjockey etter at xylofonen ble ødelagt på quartfestivalen.

Denne setningen er en litt spesiell setning, fordi den inneholder alle bokstavene i det norske alfabetet. Dette er kalles en holoalfabetisk setning, eller pangram, noe man får som informasjon hvis man Googler hele setningen.

Korrekt svar: Pangram

Oppgave 11:

Oppgavetekst: Jonas og Lotte skal kjøre tog. Jonas går på vogn nummer 34 i toget som reiser fra Lillehammer. Toget kjører i en gjennomsnittshastighet på 140 kilometer pr time. Lotte sin far er lokfører på toget som går fra Hammerfest. Tog A er i Bergen 10:20 på tirsdags formiddag. Tog B og C er framme i Harstad med bare 10 minutters mellomrom. Ingen av togene reiser via Stokke sin jernbanestasjon. Alle togene reiser i ca samme retning i minst en time eller tre før de møtes i en annen dimensjon. Hva er temaet? Alle togene er 75 meter lange og består av 13 vogner på den ene siden og 37 vogner på den andre siden. Da inkluderer jeg både utsiden og innsiden. Togene har salgsavdelinger der man kan kjøpe seg en kaffe eller kanskje dagens avis. Før du aner ordet av det er du framme på stasjonen. Her skal du av!

Den morsomste oppgaven jeg noensinne har vært med å lage. Ludvig Anderssen skrev denne teksten sammenhengende, uten å ta noen pauser, mens jeg sto å hadde latterkrampe over det han skrev. Det første inntrykket man får er at dette er en matteoppgave, og man gjør seg klar til å gjøre notater og skulle regne ut et eller annet, men etterhvert som man leser igjennom, så gir oppgaven mindre og mindre mening. Trikset her, er at det kun finnes en ting du må finne ut av, for det er bare et spørsmål inne i oppgaven. Midt i oppgaven finner man spørsmålet «Hva er temaet?», før teksten fortsetter på noe helt annet som ikke gir mening. Svaret man skal finne er derfor, hva temaet på Polar Party 23 var, og det var selvfølgelig «Lost in Time»

Korrekt svar: Lost in Time

Oppgave 12:

Oppgavetekst: Teksten «DON’T BLINK!» som blinker av og på, samtidig som den vokser seg stadig større før den omtrent hvert 5. sekund nullstiller seg og blir liten igjen.

Hvis man Googler «dont blink» får man opp endel referanser til Doctor Who, inkludert en masse engelbilder fra Google bildesøk. En god beskrivelse av Don’t Blink-referansen til Doctor Who kan finnes på Knowyourmeme.com, hvor «The Weeping Angels» kan drepe deg hvis du ikke følger med et lite øyeblikk, f.eks. hvis du blinker. Derfra kommer «Don’t blink»-referansen. Teksten som hele tiden står på skjermen din blir også stadig større, noe som kan føles som at teksten kommer nærmere deg, noe som igjen henviser til at «noe» kommer å tar deg, slik The Weeping Angels gjør.

Korrekt svar: «The Weeping Angels» eller «weeping angel» eller «weeping angels»

Oppgave 13:

Oppgaven har ikke noe oppgavetekst, kun et bilde hentet fra Wikipedia fra artikkelen om spillet «Lost in Time». Om man leser artikkelen om spillet kan man lese at spillet handler om en kvinne som på mystisk vis blir sendt tilbake i tid til året 1840, som også er svaret på oppgaven

Korrekt svar: 1840

Oppgave 14:

Oppgaven inneholdt en enkel QR-kode, som lenket til Google Streetview av den ene inngangen til Stokke ungdomsskole. Her måtte man opp av godstolen og gå bort til inngangen. På innsiden av døra var det klistret en lapp som det sto: v=C9cTljdqElg

Denne kryptiske meldingen er en youtube-adresse, som du også får om du Googler strengen: https://www.youtube.com/watch?v=C9cTljdqElg, tilhørende filmmusikken til filmen Timecop.

Korrekt svar: Timecop

Oppgave 15:

Denne oppgaven inneholdt et bilde i SVG-format med teksten «LOST». Det fine med SVG-filer, er at de i stedenfor å fortelle PCen at de skal tegne en og en piksel i en spesifikk farge, så forklarer den med et relativt enkelt XML-språk hvordan formen skal tegnes i X og Y-koordinater. Dette betyr at du kan åpne filen og lese relativt mye informasjon på samme måte som i første oppgave ved i f.eks. notepad.  Midt i denne filen står det gjemt en kommentar i formen: <!– Gjemsel –>

Korrekt svar: Gjemsel

Oppgave 16:

Oppgavetekst: ABBBBABBBAABABBAAAAABAAABAAAABBABAABAAABAABBAAABAABAAAB AABAABAAAB AAAABAABAABAABABAABB ABBAAAABAAAAABB ABBBBAAAAABAABABAABAABBBABAAABAAABBAABAABAABB AAAABAAAAAAAABAABBBAABBAB

Mange som så denne krypteringen antok at vi hadde skrevet en tekst her i binært, og bare byttet nuller og enere med bokstavene A og B, men fikk ikke noe fornuftig ut av dette. Dette er faktisk en ganske enkel kryptering som heter bacon’s cipher. Som så mange andre krypteringsmetoder for enkel tekst, finnes det ferdig dekrypteringsverktøy på nettet. Ved å Google bacon cipher decrypt får man opp flere av dem, og når man dekrypterer den aktuelle teksten får vi opp POLARBURGER ER BEST MED PASSORDET BACON.

Korrekt svar: Bacon

Oppgave 17:

Oppgavetekst: Du har nå vært litt lost in time, men hvem sendte Arnold tilbake i tid?

De fleste har vel fått med seg Arnold Schwarzeneggers legendariske rolle som Terminator og dens oppfølgere. Svaret her er Skynet

Korrekt svar: Skynet

Oppgave 18:

Et helt forferdelig dikt skrevet i en forferdelig farge på en svart bakgrunnsfarge, og under det er teksten «Hva kan vel være verre enn dette?»

Om man søker på første linje i dette diktet, kommer man til en reddit-tråd på Vogon Poetry Circle. For de som ikke har sett eller lest Hitchikers Guide to the Galaxy, kan man google seg videre og finne ut at Vogon Poetry er den tredje dårligste poesien i verden. Den verste poesien i verden ble heldigvis ødelagt sammen med sin skaper Paula Nancy Millstone Jennings fra Sussex når jorden blir ødelagt.

Korrekt svar: Paula Nancy Millstone Jennings

Oppgave 19

Oppgavetekst: 09170

09170 var telefonnummeret til «Frøken Ur» fra 1999 til den ble lagt ned i 2007. Ved å bare Google 09170 får man en indikasjon på at dette kan være et telefonnummer, da eneste norske treffet er på telefonterror.no, men ved å legge til f.eks. Telefon i søket, så får man opp Wikipedia-siden om Frøken Ur.

Korrekt svar: Frøken Ur

Oppgave 20:

Oppgaven inneholder bare en video av en dame som viser et tegn på tegnspråk som står å kontinuerlig repeterer seg selv.

Hintet er er at navnet på fila hvis du f.eks. laster ned filmen ved å høyreklikke er ganske spesielt. Fila heter nemlig: -.. .- — . -. … .. . .-. – .. -..mp4

Dette er selvfølgelig morsekode. Om man kjører filnavnet igjennom en morse code decoder på nettet, vil man (avhengig av om man har husket å ta med det siste punktumet fra «.mp4» få enten DAMENSIERTIN eller DAMENSIERTID. Det korrekte er selvfølgelig det siste (det skal være to punktum i slutten av setningen som oversettes fra morse).

Korrekt svar: DAMENSIERTID

Vinnere

Bare det å fulleføre Psychic Challenge er vanvittig bra. Årets challenge begynte klokka 19:58:30, og første som greide å fullføre alle 20 nivåer gjorde det klokka 21:35:45, altså litt over halvannen time senere. Vinnerne var:

Hvert år i høstferien arrangeres Polar Party, og de siste årene har jeg sammen med teknisk crew vært ansvarlig for å arrangere «Psychic Challenge», et digitalt rebusløp med krevende oppgaver som ikke bare er å google seg frem til. Kryptografi er vanlig, skjulte hint og dobbeltbetydninger mange, og du bør kunne Sci-Fi-TV-seriene godt. I år var temaet for Polar Party «The Next Generation», med mange referanser til Star Trek: The Next Generation, noe vi også gjorde i årets Psychic Challenge, bl.a. ved at knappen som «normalt» heter «Prøv lykken» for å sjekke om svaret er riktig, i år het «Make it so», med unntak av siste oppgave hvor den het «Engage» (de som har sett Star Trek TNG skjønner referansen).

Sentrale i utviklingen av årets Psychic Challenge var Christian Bull Gjertsen (NTS) og Lars Åge Kamfjord (Laaknor), med noen kreative bidrag fra Bjørn Gustav Baklid (nLamer)

Over til oppgavene:

Oppgave 1:

Oppgavetekst: Velkommen til årets Psychic Challenge. Vi begynner ganske lett med litt matematikk, hva blir summen av 10101 og 10000? 

Denne oppgaven er i binær. Den enkleste måten å løse dette på, er å gå inn i Windows Kalkulator, velge «Programmeringsmodus», krysse av på «Bin» for Binær, og så plusse sammen 10101 (som blir 21) og 10000 (som er 16). Totalt blir dette 100101 som er 37 i titallsystemet.

Korrekt svar: 100101

Oppgave 2:

Oppgavetekst: Kjempebra! Du kan din binær. Over til neste oppgave: Some say use the force, we say: read the source

Dette er en fast oppgave vi bruker å ha hvert år. Use the force er som de fleste skjønner en referanse til Star Wars, mens «read the source» betyr «les kildekode». Det meste som finnes av programmer, websider, etc. har en kildekode, og det er mye man kan lære seg av hvordan ting er programmert eller kodet. Om du i din nettleser velger «Vis kildekode», «Vis sidekilde», eller tilsvarende, så vil du på den aktuelle siden finne en kommentar i koden som ikke syns når du viser siden i «vanlig» modus: <! Jar Jar Binks !>

Korrekt svar: Jar Jar Binks

Oppgave 3:

Oppgavetekst: Årets tema er The Next Generation, vi håper du kan din nerdekunnskap, for uten den kan du ikke greie årets Challenge. Vi spør deg derfor, hvilken rase har best terninger?

Her kommer vi til første oppgave hvor The Next Generation er temaet for oppgaven. Terning er en form, som normalt ikke omtales som terning, men som kube (Wikipedia). Hvis man leser setningen som «hvilken rase har best kube» vil de fleste som har sett Star Trek TNG vite svaret. For de andre er det bare å Google «Star Trek Cube», og søkesiden på Google vil si svaret på alle søketreffet: Borg cube.

Korrekt svar: Borg

Oppgave 4:

Oppgavetekst: Det er tydelig at du kan din TNG, så vi spør deg videre, hvor er du nå?

Igjen en oppgave vi bruker å ha hvert år, og som i år også er knyttet opp til The Next Generation. I Star Trek bor vi mennesker fortsatt på planeten Jorden, og Jorden befinner seg i sektor 001 i alfa kvadranten av melkeveien, noe som bl.a. står i artikkelen om Jorden på Star Trek Wikien Memory Alpha

Korrekt svar: alpha quadrant

Oppgave 5:

Denne oppgaven hadde ikke noen tekst, kun et bilde:

Denne oppgaven viste seg å være for vanskelig for de fleste, og mange forsøk på å forstå det Klingonske alfabetet ble observert (noe som selvfølgelig er feil) så etterhvert ble det lagt inn et hint i oppgaveteksten: Det internasjonale fonetiske alfabetet

Siden dette er et bilde er det ikke bare å klippe ut bokstavene og lime inn i Google for å søke etter dette, men via listene fra artikler om det internasjonale fonetiske alfabetet kunne man greie å google seg frem til at teksten som står skrevet er nøyaktig uttale av fornavnet til kapteinen på USS Enterprise, Jean-Luc Picard. Svaret er da å skrive inn etternavnet på kapteinen

Korrekt svar: Picard

Oppgave 6:

Oppgavetekst: Hva er formelen på volumet til en sylinder med radius z og høyde a?

En liten mattespøk har lurt seg inn her. Den korrekte måten å skrive dette på ville vært Πz²a, men en annen måte å skrive dette på er pi*z*z*a, noe som igjen har en dobbel betydning da en pizza er en sylinder.

Korrekt svar: Pi*z*z*a

Oppgave 7:

Denne oppgaven hadde ikke noe tekst, bare et bilde:

Dette viste seg å bli vanskelig for noen, men endel greide å få tatt den. Senere i spillet ble det lagt inn følgende tekst til bildet: Denne kabelen har to tilkoblinger. Hva heter det når noe har to forskjellige slike?

Kabelen er en skjøtekabel med hankjønn i den ene enden, og hunkjønn i den andre. Noe som har kjønnsorganet til både han og hun omtales gjerne som tvekjønnet eller hermafroditt

Korrekt svar: tvekjønnet eller hermafroditt

Oppgave 8:

Oppgavetekst: Vi ønsker oss et reality show med Elim Garak, og Gul Dukat. Hva syntes vi showet bør hete?

Et Google-søk på disse to navnene forteller deg at dette er to personer av rasen Cardassian. Med en dobbeltbetydning i retning The Kardashians, er svaret for denne ganske åpenbar

Korrekt svar: The Cardassians

Oppgave 9:

Oppgavetekst: Alle nerder må kunne litt kryptografi: TkNDLTE3MDEtRA==

Dette er en BASE64-streng (som teknisk sett ikke er en kryptering, selv om den ikke er spesielt lett å lese uten at en datamaskin tolker hva det står). Et søk etter «base 64 decrypt» gir deg endel verktøy for å dekode BASE64. Strengen som står der er NCC-1701-D. For de fleste som kjenner Star Trek universet er dette kjent som USS Enterprise, noe også et kjapt Google-søk på kjennetegnet vil fortelle deg:

Korrekt svar: Enterprise

Oppgave 10

Oppgave 10 hadde ingen oppgavetekst, kun et bilde

Dette er som kjent en QR-kode, en form for strekkode. Om man tok frem en strekkode/QR-kode-scanner på mobilen sin fikk man opp følgende tekst: «Svaret her er ganske enkelt: hvem er førsteoffiser på Enterprise». Selv om vi hadde trodd at dette skulle det være ganske enkelt viste det seg at det ikke var det. Siden det finnes mange forskjellige USS Enterpriser (både i virkeligheten og i Star Trek universet) ble det litt kaos, men vi snakker selvfølgelig om Star Trek The Next Generation, og da er korrekt svar Will Riker (endel skrev William T. Riker, noe som vi la til som et svaralternativ litt senere i spillet).

Korrekt svar: «Riker» eller «William Riker» eller «Will Riker» eller «William T. Riker»

Oppgave 11:

Oppgavetekst: Avuizn Xlxsizmv

En ganske vanskelig oppgave uten noen flere hint enn det som står skrevet, og som da åpenbart er kryptert. Krypteringen er Atbash-kryptering, en gammel hebraisk kryptering som går ut på å bytte ut første bokstav i alfabetet med siste bokstav, andre bokstav med nest siste, etc. Et søk på Google etter «atbash decoder» gir deg masse verktøy som kan dekryptere dette, og gir deg navnet på han som lagde Warp-motoren i Star Trek, Zefram Cochrane, og som møtte aliens på jorden for første gang når Vulcanerne kom for å hilse på oss.

Korrekt svar: Zefram Cochrane

Oppgave 12:

Oppgavetekst: De siste dagene har nok ikke pedometeret økt så veldig mye, men det må det nå.

Et pedometer er selvfølgelig en skritteller, og oppgaveteksten betyr derfor at du må ut å gå, men den sier ingenting om hvor du skal gå.

Hvis man tenker tilbake til oppgave 2, så hadde vi i denne oppgaven gjemt en lenke i kildekoden med mer informasjon: https://dl.dropboxusercontent.com/u/488826/PP24-psychic/Psychic%20PP24.kml

Om du lastet ned denne KML-fila, og åpnet den i et kartprogram eller en kartnettside som støtter KML-formatet, så ville du fått opp følgende:

Hvis man gikk til disse 5 stedene, så hang det lapper med QR-koder (så jeg håper alle tok med seg mobilen når de forlot PC-plassen sin). På QR-kodene sto det følgende tall (i tilfeldig rekkefølge): 6, 44, 16, 1, 68.

Dette alene ble for vanskelig for samtlige, og vi satte derfor inn følgende i oppgaveteksten etterhvert: «Grunnstoff».

Dette gjorde at de fleste skjønte at de måtte bruke tallene til å oversette til bokstaver i det periodiske system. Tallet 6 blir til grunnstoffet Karbon med forkortelsen «C», tallet 44 blir til Ruthentium, osv. Tilsammen gir bokstavene deg (når de er stokket riktig), navnet «Crusher» som enten kan være karakteren Wesley Crusher spilt av Wil Weaton (som også er kjent fra serien Big Bang Theory), eller moren hans Beverly Crusher.

Korrekt svar: Crusher

Oppgave 13:

Denne oppgaven hadde ikke noe oppgavetekst, kun et bilde med masse tegn. Om du viste kildekoden på siden eller så nærmere på bildet, så hadde det filnavnet «stereo.png», noe som er et hint til at dette var et stereogram, altså et bilde som inneholder et skjult bilde. Skjult i dette bildet ligger tegnene «Wolf», en henvisning til stjernen Wolf 359, hvor slaget om Wolf 359 mellom føderasjonen og Borg skjedde i slutten av sesong 3. Hvis du stirrer på bildet lenge nok, så kan mange se denne teksten. Alternativ kan du bruke diverse programvare for å finne teksten, som f.eks. Magic Eye Solver.

Korrekt svar: Wolf

Vinnerne

Bare det å fullføre Psychic Challenge er vanvittig bra. Vi åpnet årets Psychic like etter klokka 1900, og første som ble ferdig var like før klokka 2100, og bare noen minutter skilte de tre første til å fullføre.

I’m currently running two diffrent Citrix farms, one on Presentation Server 4, and one on XenApp 6.5. Since I’m currently in the process of moving from one farm to another, I have to have very good control over how many servers I have in each farm, to always have enough resources on both farms. I really love qfarm /load and use it all the time, but I needed to automate it with our monitoring solution Nagios/Icinga. To do this, I’ve created the following powershellscript to monitor my farms, and get to know whenever there are missing resources.

citrix_load.ps1

(Put in c:\program files\nsclient++\scripts\ )

# Copyright Lars Age Kamfjord <lars(at)kamfjord.org>

# The latest version of this can be found on http://kamfjord.org/2013/12/18/monitoring-citrix-presentation-serverxenapp-in-nagios/

$object = Get-WmiObject -Namespace "root\citrix" -Class MetaFrame_Server_LoadLevel | Select-Object LoadLevel
if($object.LoadLevel -ge 9000) {
 Write-Host "Error: Extremly high load: "$object.LoadLevel
 exit 2
}

ElseIf ($object.LoadLevel -gt 7500) {
 Write-Host "Warning: High load: "$object.LoadLevel
 exit 1
}

ElseIf($object.LoadLevel -lt 1) {
 Write-Host "Unknown: Server not in production?"$object.LoadLevel
 exit 3
}

else {
 Write-Host "OK: Load "$object.LoadLevel
 exit 0
}
 

NSclient.ini

(Add line in nsclient.ini under NRPE/external scripts)

check_citrix_load=cmd /c echo scripts\citrix_load.ps1; exit($lastexitcode) | powershell.exe -command -

nagios service-definition

define service {
use generic-service
hostgroups admnett-windows-terminal-servers
service_description Citrix Load
check_command check_nrpe!check_citrix_load
check_interval 5
max_check_attempts 3
}

I’m running OpenBravo POS, and need to remove the select customer-button, so that only customers swiping their card can but debt on their account in OpenBravo POS. To do this, I have to remove the button in source code. This is my howto:

Install JDK 1.6

Install Apache ANT

Add the bin-directory of ANT to %PATH%

Set %JAVA_HOME% to the JDK directory

Set %ANT_HOME% to the ANT directory

reboot

Download source code of OpenBravo POS

Go to the src-pos\com\openbravo\pos\sales\JPanelTicket.java file

Around line 1226 (version 2.30) You’l find:

btnCustomer.setIcon(new javax.swing.ImageIcon(getClass().getResource(«/com/openbravo/images/kuser.png»))); // NOI18N
btnCustomer.setFocusPainted(false);
btnCustomer.setFocusable(false);
btnCustomer.setMargin(new java.awt.Insets(8, 14, 8, 14));
btnCustomer.setRequestFocusEnabled(false);
btnCustomer.addActionListener(new java.awt.event.ActionListener() {
public void actionPerformed(java.awt.event.ActionEvent evt) {
btnCustomerActionPerformed(evt);
}
});
m_jButtons.add(btnCustomer);

Set a comment before m_jButtons.add(btnCustomer); so that it looks like this:

btnCustomer.setIcon(new javax.swing.ImageIcon(getClass().getResource(«/com/openbravo/images/kuser.png»))); // NOI18N
btnCustomer.setFocusPainted(false);
btnCustomer.setFocusable(false);
btnCustomer.setMargin(new java.awt.Insets(8, 14, 8, 14));
btnCustomer.setRequestFocusEnabled(false);
btnCustomer.addActionListener(new java.awt.event.ActionListener() {
public void actionPerformed(java.awt.event.ActionEvent evt) {
btnCustomerActionPerformed(evt);
}
});
//m_jButtons.add(btnCustomer);

Start cmd, and go to the openbravopos root folder, type «ant dist»

New .jar-file is in build\jar-folder, but into installed openbravopos-folder

Valgkampen er nå i gang igjen, og det er på tide å finne ut hvordan landet kommer til å drives i årene fremover. Det er ikke bare hvem som havner i regjering som er det store spørsmålet, men endel andre viktige ting som vil skje. Jeg har tenkt til å gjette på noen her, så får vi se når valget er over om jeg fikk rett eller ei.

Blir FrP større enn Venstre og KrF til sammen

For forhandlinger om regjering på ikke-sosialistisk side blir dette viktig. FrP må være større enn Venstre og KrF tilsammen for å hindre at sentrumspartiene «automatisk» blir endel av regjeringen.

Min gjetning: FrP blir størst

Kommer SV under sperregrensen?

Et vanskelig område å spå på. Venstre og SV konkurrerer i stor grad om de samme velgerne, siden begge fokuserer i stor grad på miljøpolitikk. At Miljøpartiet De Grønne også har begynt å vokse på meningsmålingene gjør at det nå er tre partier som konkurrerer om de samme stemmene, noe som utvanner hvor mange stemmer hver enkelt av dem får. SV sliter med at de ikke har fått gjennomført spesielt mye i regjering (i hvertfall ikke den siste stortingsperioden), og sliter med regjeringsslitasje, og en partileder som ikke har fått tid til å markere seg ordentlig, etter den negative hendelsen for partiet at han måtte gå av som statsråd.

Min gjetning: SV kommer (såvidt) over sperregrensen

Kommer Venstre under sperregrensen og vil de i regjering med FrP?

Venstre har vært under sperregrensen i den siste perioden, og har tidligere også vært under sperregrensen. Venstre har hatt en nedadgående trend i valgresultater siden 1915, og har tilbragt flertallet av stortingsperiodene siden 1973 (samme valget som Anders Lange kom inn på Stortinget) under sperregrensen. Under Bondevik II-regjeringen hadde Venstre to representanter på Stortinget, og tre i regjering, så de kan greie å forhandle seg til makt.

Min gjetning: Venstre holder seg under sperregrensen, men forsøker likevel å gå inn i forhandlinger med de andre borgerlige partiene om regjeringsdeltagelse.

Vil KrF gå i regjering med FrP?

Min gjetning: Kort og godt: nei. De vil forsøkte å gå i forhandlinger, men vil ikke gå videre/avbryte tidlig. Dersom FrP og Høyre til sammen får flertall, så vil de heller være i opposisjon, og om FrP og Høyre ikke har flertall, så vil de heller være støtteparti.

Kommer MDG inn på Stortinget?

Miljøpartiet De Grønne har fått mye oppmerksomhet i løpet av sommeren. De gjorde det veldig bra i kommunevalget 2011 med 1,3% mot et stortingsvalget i 2009 på 0,3%. For første gang ser de seriøst på en stortingsplass på meningsmålingene.

Min gjetning: De får ett mandat på Stortinget, men havner i opposisjon/ikke på vippen og mister mandatet etter en periode.

Kommer Rødt inn på Stortinget?

Rødt har vært inne på stortinget på et par meningsmålinger. Særlig ser det ut til at mange SV-velgere har vært misfornøyd med SVs resultater i regjering som gjør at Rødt i en periode har gjort det «bra» på meningsmålingene.

Min gjetning: Rødt kommer ikke inn på Stortinget, stemmene de har «lånt» på meningsmålingene går tilbake til SV og redder SV fra å komme under sperregrensen.

Blir Høyre eller Arbeiderpartiet størst?

Det ligger alltid mye prestisje i å bli stortingets største parti, samtidig som at partiene i regjering får problemer med regjeringsslitasje. Arbeiderpartiet merket ikke mye til regjeringsslitasjen i 2009, men nå kommer den for alvor.

Min gjetning: Høyre blir størst

Og til slutt, den viktigste av dem alle:

Får FrP og Høyre flertall til å gå i regjering sammen

Det har sett positivt ut på meningsmålingene en god stund, men Arbeiderpartiet kan fortsatt ta mange stemmer nå som valgkampmaskineriet er på vei til å starte opp.

Min gjetning: FrP og Høyre får flertall sammen, men forsøker allikevel å starte forhandlinger med Venstre og KrF.

Wikimedia Sveriges årsmöte 2013. De som står upp på bilden utgör den nya styrelsen, som vi valde för 10 (sic!) minuter sedan. Leve det!

Just nu pågår Wikimedia Sveriges årsmöte! Fantastiskt trevligt att träffa alla gamla och nya vänner, få höra om allt underbart som skett under året i föreningen och att överhuvudtaget få delta på ett årsmöte (för mig som föreningsbyråkrat).

Men vad är Wikimedia Sverige?

Wikimedia Sverige är en ideell förening som arbetar för att främja utvecklingen av, spridningen av och förståelsen för fri kunskap. Konkret handlar det om att gynna den fria encyklopedin Wikipedia, den fria mediedatabasen Wikimedia Commons, den fria ordboken Wiktionary och massor av andra liknande projekt, som formellt drivs av Wikimedia Foundation men uteslutande utvecklas och skapas av dess användare. Svärmen – massor av o-organiserade ideella entusiaster över hela världen – samarbetar på nätet i dessa projekt för att helt informellt göra världen till en bättre plats, utan någon förenings inblandning.

Men ibland behövs hjälp, när juridiken står i vägen, när etablerade kunskapsinstitutioner som museer, skolor, universitet och bibliotek inte själva inser vikten av att de bidrar eller när enskilda entusiaster inte har resurser nog att ordna större projekt. Då kliver Wikimedia Sverige in!

Så vad hände på årsmötet?

Vi fick höra om vad styrelsen (inklusive dess underbara – och fotokunniga – ordförande), de anställda och framför allt massor av ideella eldsjälar (som förstås ofta ingår i styrelsen) gjort under året för utvecklandet och spridningen av fri kultur och kunskap. Och det är inte lite! Här kommer ett axplock av mina favorit-resultat från 2012:

• Finansieringen av 14 så kallade Gemenskapens projekt där de ideella o-organiserade människorna på t.ex. Wikipedia fått söka om pengar till bra grejer. Bland annat har Wikimedia Sverige bidragit till arrangemanget av fotosafaris där nämnda ideella eldsjälar träffas för att tillsammans fotografera ett visst område och sedan sprida bilderna till näts, teknologi för inscanning av gamla böcker till Wikisource
• Samarbetsavtal mellan Centralmuseernas samarbetsråd och Wikimedia Sverige, för att engagera museer i spridningen av den fria kunskapen. De har ofta varit bakbundna av lagstiftning – eller kanske snarare av en förlegad tolkning av lagstiftning – som gjort att de inte trott sig kunna sprida sitt material som de vill. Men Wikimedia Sverige har nu tagit fram en handbok, Kulturskatter på nätet, som förklarar för museer, arkiv och bibliotek hur de kan digitalisera sina samlingar – något de måste göra för att överleva. Tävlingen Upp till bevis, lanserad i samband med boken, ledde till att bl.a. Kungliga biblioteket och Nordiska museet laddat upp bilder fritt för allmänheten att använda, remixa och sprida. Och så sent som i tisdags berättade Livrustkammaren, Skolklosters slott och Hallwylska muset att deras 40 000 bilder läggs upp fritt på nätet (efter att Wikimedia Sverige i samarbete med dem ordnat en fashionabel fotosafari). Vi arbetar  också på att fotografera och sprida offentlig konst. Bara det faktum att årsmötet idag hålls på Arkitekturmuseet är mycket talande för de fantastiska framgångarna. Leve det!
• Hundratals Quality Images och flera Featured Pictures till Wikimedia Commons tack vare att man skapat en högklassig teknikpool alla fått låna ur. Vill du fota, filma eller ta upp ljud från något (t.ex. en stor demonstration, en föreningsaktivitet, en fågelguidning eller egentligen vad som helst) som är relevant för Wikipedia, Commons eller något annat av våra projekt? Låna gratis från vårt helt nya kontor på Hantverkargatan i Stockholm!

Dessutom har vi fått en riktigt ordentlig organisation, med en rejäl ökning av antalet anställda, goda kontakter etablerade med många myndigheter (t.ex. två EU-projekt genomförda), samt en fungerande, effektiv ekonomi med massor av bidrag från allehanda håll. Sådant märks inte så mycket utåt – men indirekt är det givetvis avgörande för föreningens framtida fantastiska funktion för frihet för kunskap och kultur! Ett stort tack till alla er som engagerat er med det här! Jag lovar att framöver engagera mig mer i Wikimedia Sverige, när miljö- och medborgarrättskampen inte är lika akut.

”Vad har tejp, grafit och en grafentransistor med Wikimedia Sverige att göra?” Jo, denna bild har donerats av Nobelmuseet tack vare föreningens arbete! Vad denna bild har med fri kunskap att göra? Klicka här för att läsa Nobelmuseets vetenskapliga, vackra och verkligen underbara motivering!

Men framtiden då? Vad händer 2013 och framöver?

Extremt mycket coola grejer! Vi ska bland annat:

• Påverka politiska partier så att de inser vikten av fri kunskap och kultur och god lagstiftning gällande detta, t.ex. gällande flygfotografering
• Se till att ännu fler museer, bibliotek och arkiv släpper sina samlingar (som ofta är sammanställda medelst skattemedel) fritt för folket
• Informera och engagera ämnesexperter, t.ex. universitetens forskare, så att de börjar bidra till Wikipedia

Och givetvis oerhört mycket mer! Konkreta mål för 2013 finns givetvis, antagna under årsmötet.

Det låter fantastiskt! Hur kan jag hjälpa till?

Det finns flera sätt!

1. Gå med i föreningen! Det kostar bara 100 kronor, men ger dig fri tillgång till teknikpoolen (för sådant som främjar fri kunskap), ett fint nyhetsbrev månatligen samt – viktigast – kunskapen om att du stödjer fri kunskap.
2. Engagera dig ideellt! Föreningen drivs ju förstås främst på ideell basis, så det finns mycket att göra om du vill bidra med tid, ork och energi! Oerhört kul.
3. Skänk pengar! Det kan du också göra. Det är inte lika kul.

Årsmötet är över om någon timme. Då börjar verksamhetsåret. En ny styrelse under Mattias Blomgrens ledning är vald. En verksamhetsplan är antagen. En strategi har anammats. Nu kör vi! 

Riksdag och regering – några av de vi måste påverka för den fria kunskapens skull. Dessutom är detta fotografi ett lysande exempel på en bild som möjliggjorts tack vare Wikimedia Sveriges arbete – japp, såhär bra bilder har teknikpoolen skapat! Mer konkret har mästerfotografen Arild Vågen lånat en kamera, tagit bilden och släppt den fritt på Wikimedia Commons under den fria licensen CC-BY-SA 3.0. Vackert!

Låt oss tillsammans se till att 2013 blir ett fantastiskt år för den fria kunskapen!

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, pirat, Wikimedia Sverige, Wikimedia, Wikipedia, Internet, fri, fritt material, fri kunskap, fri kultur, kunskap, web 2.0, media, medier, medium, information, informationsteknik, IT, fakta, Internet, deltagarmedier, deltagarkultur, engagemang, deltagande, kultur, samarbete, vision, visioner, ABM, GLAM, arkiv, bibliotek, museum, museer, årsmöte, årsmöten, fri kultur, juridik, upphovsrätt, immaterialrätt, Kulturskatter på nätet, Livrustkammaren, Hallwylska museet, Centralmuseerna, Centralmuseernas samarbetsråd, Nobelmuseet, Gemenskapens projekt, förening, föreningar, ideell förening, ideella föreningar, föreningsliv, föreningsbyråkrati, donation, donationer, teknik, teknologi, informationspolitik, teknikpool, teknikpoolen, kultur, kulturpolitik, kunskapssamhälle, kunskapssamhället, framtid, framtiden, flygfoto, flygfotografering, flygfotolag, flygfotolagen, Internet, nät, nätet, webb, webben, vetenskap, vetenskapen

Følgende er en kronikk som var på trykk i Tønsbergs blad onsdag 31. oktober 2012

I en presset økonomisk situasjon for Tønsberg kommune (vi skal kutte over 100 millioner), har kommunen som mange andre kommuner i landet fått en henvendelse fra Integrering og Mangfoldsdirektoratet (IMDI) om å bosette flere flyktninger. Rådmannen mener at kommunen ikke har kapasitet til å øke antall flyktninger, da det krever at vi ansetter flere folk.

Under behandlingen i utvalget, fikk vi vite at selve saksbehandlingen med å ta i mot flyktninger er noe som kommunen tjener penger på, men at rådmannen «mente» at totalen er at kommunen taper penger, når man tar inn ekstrakostnadene med de tjenestene som kommunen tilbyr alle innbyggere (det krever f.eks. ekstra kostnader til tolk på helsestasjonen, som ikke regnskapsføres slik at det blir tydelig at dette skal dekkes av tilskudd fra staten).

Samtidig står det i saken at IMDI har en ambisjon om at etter endt introduksjonsprogram for flyktninger skal 60% ut i enten jobb eller utdanning. For Tønsberg kommune er dette tallet 12,5%, noe som i mine øyne kan bety at kommunen gjør en dårlig jobb med integrering.

I bystyret 24. oktober 2012 fremmet FrP følgende forslag:

«Rådmannen bes utrede økonomiske konsekvenser ved bosetting av flyktninger, både innenfor støtteperioden og etter, samt evaluere kvaliteten på tjenesten som tilbys i Tønsberg kommune, målt opp mot sammenlignbare kommuner«.

Ikke uventet var det ingen som ønsket å støtte FrPs forslag. Når vi leter med lys og lykter etter steder i kommunen man kan kutte, er det litt merkelig å ikke ville vite hva en tjeneste koster. Det økonomiske er derimot ikke det viktigste i dette forslaget. Jeg syns det er direkte dårlig av de andre partiene å ikke ville vite om vi gjør en god jobb med integreringen, når vi får en så sterk indikasjon på at vi ikke greier å integrere våre nye landsmenn som har fått lovlig opphold i landet. At de andre partiene syns at 12,5% i jobb eller utdanning er god integrering virker merkelig.