gmq.planet.wikimedia

December 08, 2016

Wikimedia Sverige

Bibliotekens Wikipediainsats närmar sig – anmäl dig till #1lib1ref

Wikipedia 15 1Lib1ref

“Tänk dig en värld där varje bibliotekarie förbättrar Wikipedia med en till källhänvisning.” #1lib1ref

Förberedelserna är i full gång inför den internationella Wikipediasatsningen för bibliotek, #1lib1ref (1lib1ref.org), som kör igång den 15 januari på Wikipedias 16-årsdag och pågår till den 3 februari 2017. Förra omgången var den allra första och uppmärksammade Wikipedias 15-årsjubileum och nu skulle vi väldigt gärna se bibliotek i Sverige delta i satsningen.

Wikipedia och biblioteken – källkritik som gemensam sak

Wikipedias styrka är alla källor och referenser som innehållet bygger på – Wikipedias användargemenskap vill inte att läsare blint ska lita på vad som står där utan själv kunna kolla upp varifrån uppgifterna kommer och om de stämmer. Som informationskälla är Wikipedia i ständig förändring och att lära sig kritiskt granska och ifrågasätta Wikipedia en därför central förmåga för att kunna använda det. Bibliotekarier har en unik position när det kommer till att utmana myten om Wikipedia (att allt går att lita på, att inget går att lita på, etc.) och i stället använda det som en utgångspunkt för att lära ut medie- och informationskunnighet. Det är emellertid svårt att lära andra om man själv saknar erfarenheten av att bidra till Wikipedia och kunskapen om arbetet som sker där. Därför innebär den här Wikipediainsatsen ett fokus på praktisk handling – att gå till Wikipedia och ta sig an en bristande källuppgift och förbättra Wikipedia med en pålitlig källhänvisning. Den är den allra finaste födelsedagspresenten Wikipedia kan tänka sig

Det vi hoppas är att erfarenheten från #1lib1ref kan bli ett verktyg och stöd för bibliotekarier att integrera Wikipedia i det övergripande medie- och informationslandskapet.

Anmäl ditt intresse

Du som jobbar på bibliotek är välkommen att delta i #1lib1ref. Du kan göra det genom att själv ta dig an uppgiften och förbättra Wikipedia, och i synnerhet genom att koordinera evenemang på det lokala biblioteket ihop med kollegor, som exempel föreslår vi att hålla en Wikifikatimme. Det går också att hjälpa till genom att sprida insatsen i sina nätverk och uppmuntra lokala arrangemang hos andra, eller varför inte göra inlägg i sociala medier med hjälp av hashtaggen #1lib1ref, eller en bloggpost som exempelvis den här från CILIP UK ”How librarians can make Wikipedia a better reference tool”.

Sara Mörtsell
Sara Mörtsell
Projektledare Utbildning,
Wikimedia Sverige
sara.mortsell@wikimedia.se


by Sara Mörtsell at December 08, 2016 11:25 AM

December 05, 2016

Wikimedia Sverige

Workshop – gemensamma öppna datamängder


28 november sponsrade vi Sambruks workshop om Gemensamma öppna datamängder. Företrädare från en rad olika kommuner och organisationer var på plats. Vi lät Tommy Lundblad, som representerade Botkyrka kommun, skriva reflektioner om hur dagen var.

396px-botkyrka_vapen-svg
Botkyrkas kommunvapen. Lokal_Profil, CC-BY-SA 2.5.

I Botkyrka har vi under året påbörjat resan från Kolada till Öppna data, ambitionen för i år har varit att få styrning och riktlinjer på plats för att under nästa år börja publicera Öppna data.

Det var därför kul att bli inbjuden till workshop kring gemensamma datamängder och höra andra dela med sig av sina erfarenheter och angreppssätt. Intressant var att alla inte gör likadant utan har sin egna twist beroende på kommunstorlek, förutsättningar och förmågor inom organisationen samt hur man ser på att mängden öppna data ska öka.

Ambitionen med workshopen var bred med problematisering och erfarenhetsutbyte men i slutändan så kokar det ändå ner till hur öppna datamängder ska ta fart i Sverige. För det behövs samordning och förvaltning men också katalysatorer och stimulans, inte minst för de som ännu inte kommit så långt.

Många parter var representerade utifrån att vi ska kunna nå målet och alla kommer att spela någon sorts roll framöver. Här fanns bland andra flera kommuner, SKL, Sambruk, IIS, Riksarkivet, Vinnova samt Wikimedia som alla ser att Öppna data kan vara en del av deras ekosystem.

Det känns som att vi är på väg och under nästa workshop så hoppas jag att vi tar fler steg mot ett koncept som myndighetssverige kan använda för att röra sig mot Öppnast i Norden😉

Tommy Lundblad
Botkyrka kommun


by Eric Luth at December 05, 2016 03:47 PM

November 24, 2016

Wikimedia Norge

Wikimedia Norge + Free Knowledge Advocacy Group EU = More Free Knowledge in Europe

Written by Dimitar Dimitrov

Since 2016 Wikimedia Norge supports the work of the Free Knowledge Advocacy Group EU. A team of European Wikimedia chapters, user-groups and activists have joined forces to making sure free knowledge aspects are taken into account when new European legislation is made. Large parts of this legislations apply to Norway and Norway gets a say in the making process. eu_policy_group

Wikimedians have been exploring how the political and legal environment could be improved so that far more cultural heritage works become freely available. The question of lobbying for free knowledge is far from being new in the movement. During the Wikimania 2009 in Buenos Aires, a group of activists suggested some core issues which should be monitored on a regular basis. During the Wikimania 2011 in Haifa and the Wikimania 2012 in Washington D.C. A variety of Chapters’ projects was cialis over the counter presetned, which indicated clearly that there is a constant level of advocacy work.

The Free Knowledge Advocacy Group EU

The general lack of sensibilities to free knowledge aspects in European law making has led to an annoying copyright extension for musical recordings, a half-baked solution for the use of orphan works and collective rights management rules that allow artist to freely license their works only for non-commercial purposes. The frustration of these setbacks quickly turned into motivation to take things into our own hands. In April an international get-together was organised in Brussels, which served as the kick-off meeting for the “Free Knowledge Advocacy Group EU”. The group was to make sure that our voice of the free & open community is heard when relevant legislation is discussed. http://viagranorx-canadianpharma.com/ Its mission is to prevent furhter setbacks, but also to work towards positive change. It’s three main goals are enshrined in a Statement of Intent, the founding document that Wikimedia Norge has also signed.

Norway, the cialis and prostate EEA and the EU

But why would Wikimedia Norge feel the need to be involved in the European Union legislative processes? Well, because Norway is a member of the European Economic Area. As such, it gets access ot the European Single Market. In return, it has committed itself to accept the four freedoms, to buygenericviagra-norx contribute to the EU budget and to apply large portions of EU legislation. Because of this, every European Directive that has to be transposed in full or in part into Norwegian law comes with the note “Text with EEA relevance” underneath the title. Copyright is such a legislative act. The usual way the Norwegian government viagra online no prescription is involved in the process is that it gets its own consultation round with the European Commission before new legislation is proposed.

Our first big joint challenge!

On 14 September the European Commission presented it’s proposal for a EU copyright reform. The text is with EEA relevance. There are many worrying points for Wikimedia in the proposal. It does not address Freedom of Panorama or provide for an additional safeguard of the public pomain. It’s text and data mining provision could put our automatic use of census data and information from medical journals at risk. Its proposal to introduce content recognition technologies for platforms with large amounts of user-generated content question the very basic principles on cialis for daily use which Wikipdia operates. The good news is that this time around we are organised. We are permanently represented in Brussels and our chapters are already working together in a coordinated manner to address the risks and propose fixes. And the best thing is that everyone can join the effort. Regardless whether you want to come to estring canadian pharmacy Brussels and help on location, prefer to raise awareness back home or to help forge new arguments for our demands. A great place to start is the public policy mailing list or by sending Dimi a message. Follow Dimi on twitter

by Astrid Carlsen at November 24, 2016 05:59 PM

November 19, 2016

Wikimedia Norge

Wiki Loves Monuments Norge 2016 – vinnere og juryens begrunnelse

Skrevet av Ingri Østerholt (jurymedlem)  fra Preus museum,  Vemund Olstad (jurymedlem) fra Riksantikvaren og  Tore Sætre (sekretær for juryen) fra Wikimedia Norge.

Beste bilde

Vinner av beste bilde er Jøvik handelssted, brygge, tatt av Siri Uldal. Bildet viser restene etter en brygge ved Jøvik Handelssted i Troms fylke.

Jøvik handelssted brygge

Jøvik handelssted brygge. Siri Uldal, CC BY-SA 4.0, Wikimedia Commons

Juryens vurdering er at bildet er nydelig komponert og har fantastiske farger. Det fenger umiddelbart og har en trollsk og drømmende stemning (dreamlike quality). Skarven som har overtatt brygga gir liv til bildet.

Det er en flott illustrasjon på et kulturminne i forfall. Det er et monument som har mistet sin opprinnelige betydning og nærmest blitt en skulptur – og utsiktspost for fuglelivet.

Største innsats

Juryen gir i år prisen for beste innsats til Erlend Bjørtved. Bjørtvedt har bidratt med over 250 bilder til Wikimedia Loves Monuments 2016. Utvalget av bilder viser en stor bredde og variasjon, både når det gjelder type kulturminner og geografisk spredning.

Fåbro hovedgård og Granfossen

Lower Lysakerelva river - Granfossen waterfall and old Fåbro manor. Oslo.

Lysakerelva – Granfossen og Fåbro hovedgård i  Oslo. Bjoertvedt, CC BY-SA 4.0, Wikimedia Commons

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Rundemannen

The radio Tower from 1912, ominating the "Rundemannen" mountin top (Bergen, Norway). The Tower is a listed Heritage site, and it also belongs to the Telenor Heritage Sites (Telenors verneplan).By Bjoertvedt (Own work) [CC BY-SA 4.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0)], via Wikimedia Commons

Radiotårnet bygget i 1912 på Rundemannen i Bergen. Bjoertvedt, CC BY-SA 4.0, Wikimedia Commons

Juryens spesialpris

Etter nøye vurdering har juryen kommet frem til at vi i år ønsker å dele prisen mellom to bilder – begge tatt av samme fotograf, Siri Uldal. Bakgrunnen for at vi deler prisen er at begge bildene, hver for seg, utmerker seg som kandidater til prisen “årets bilde” – og at de begge på en fortreffelig måte illustrerer forskjellige sider av et større kulturminne: taubaneanleggene på Svalbard.

Det første bildet viser taubanesentralen i Longyearbyen, som er et sentralt teknisk-industrielt minne og et bygg med stor symbolverdi for innbyggerne i området.

Taubaneanlegget Adventdalen til Skjæringa

Taubaneanlegget Adventdalen til Skjæringa. Siri Uldal, CC BY-SA 4.0, Wikimedia Commons


Det andre bildet viser en av bukkene til et av taubaneanleggene. Disse bukkene er typiske for området rundt Longyearbyen og det finnes over hundre av dem spredt rundt i landskapet. 

Den nye stortingsmeldingen for Svalbard setter fokus på å tilrettelegge for turisme. Vi mener at disse bildene, sammen, på en enestående måte formidler historien om gruvedriften på Svalbard, og kan bidra i formidlingsarbeidet til å fremme Svalbard som turistmål.

taubanelinje_2b_-_158986_02

Taubanelinje. Siri Uldal, CC BY-SA 4.0, Wikimedia Commons

De 10 bidragene fra Norge til den internasjonale delen av Wiki Loves Monuments kan du se her.

Takk til alle som sendte inn bilder til Wiki Loves Monuments 2016!

by Astrid Carlsen at November 19, 2016 11:24 AM

November 18, 2016

Wikimedia Sverige

Vinnare i Wiki Loves Monuments

Efter en lång och spännande väntan är det äntligen dags att berätta hur det gick i Wiki Loves Monuments, och vad juryn har kommit fram till. Liksom de senaste åren är kategorierna Skyddade byggnader, Fornminnen, Arbetslivsmuseer och K-märkta fartyg, dessutom ett pris för bästa serie av ett objekt och ett pris till den som har fotograferat flest unika objekt. Juryn, bestående av undertecknad, Helen Simonsson från Riksantikvarieämbetet och socialvideoninjan Björn Falkevik, har efter mycket funderande, granskande, uppskattande och bedömande hittat en totalvinnare och två favoriter per kategori bland dom 2332 bilder som skickats in av 78 deltagare. På resultatsidan på Wikimedia Commons finns alla bilder och mer info, och på den internationella resultatsidan finns de bilder som gick vidare till internationella finalen redovisade.

Bästa bild

Rött tåg, grönt fält, blå himmel och rök från ångloket.
Resa med ångtåg från Skånska Järnvägar. Motivering: Bland många bra bilder står den här ut med en blandning av tågets skärpa och gräsets röreslseoskärpa, färgernas olika fält och linjerna som sträcker sig bortåt och framåt samtidigt som fartvinden känns i håret och bilden ger en känsla av hur det var att resa med tåget på den tid det begav sig. Foto: Kristian Hedberg, CC BY-SA 4.0

Byggnader

Vit kyrka bland rimfrostiga träd och ett vitt fält under en vitgrå himmel.
Östra Ämterviks kyrka. Motivering: Vinterbild som står ut genom att visa kyrkans läge i landskapet och samtidigt fått med flera nyanser av vinterdag och rimfrost. Foto: Mararg, CC BY-SA 4.0
Feskekôrka på kvällen, med reflektion i vattnet.
Feskekôrka i Göteborg. Motivering: Kvällsbild som med reflektionen bjuder på fin geometri och med detaljer som gör bilden levande och visar på användningsområdet. Foto: Arild Vågen, CC BY-SA 4.0

Fornminne

Runsten i blomsterfält under en molnig himmel.
Runsten på Larva hed. Motivering: Stolt runsten som står stadigt inramad av gräs, skog och en molnig himmel. Bilden har ett fint ljus som lyfter fram hur stenen påverkats av tidens gång. Foto: Nicklas Larsson, CC BY-SA 4.0
Skeppssättningen Ales stenar i soluppgång under en molnig himmel
Ales stenar i soluppgång. Motivering: Dynamisk bild där det vendeltida skeppet stävar åt ena hållet samtidigt som ett modernare skepp anas vid den uppgående solen under en dramatisk himmel. Foto: Billy Palmius, CC BY-SA 4.0

Fartyg

Vitt fartyg förtöjt vid kanten av Göta kanal under en nattlig himmel
M/S Wilhelm Tham. Motivering: Stämningsfull bild som visar fartyget förtöjt mitt i sensommarnatten på resan genom Göta kanal. Foto: Patrik Backentoft, CC BY-SA 4.0
Vitt fartyg framför en grön skog och under blå himmel.
Ångfartyget Siljan. Motivering: Illustrativ och tydlig bild som visar fartyget i en naturskön miljö. Foto: Arild Vågen, CC BY-SA 4.0

Arbetslivsmuseer

Rött tåg, grönt fält, blå himmel och rök från ångloket.
Resa med ångtåg från Skånska Järnvägar. Motivering: Bland många bra bilder står den här ut med en blandning av tågets skärpa och gräsets röreslseoskärpa, färgernas olika fält och linjerna som sträcker sig bortåt och framåt samtidigt som fartvinden känns i håret och bilden ger en känsla av hur det var att resa med tåget på den tid det begav sig. Foto: Kristian Hedberg, CC BY-SA 4.0
Ånglok som släpper ut ånga med ett lokstall i bakgrunden.
Ånglok från Skånska Järnvägar. Motivering: Levande bild som med kombinationen av lok och ånga visar loket och området i sin rätta miljö. Foto: Susanne Nilsson, CC BY-SA 4.0

Bästa bildserie

Bästa bildserie på ett objekt är de 47 bilder Einar Spetz tog när han under en dag besökte Gripsholms Slott, med juryns motivering: En rik bildserie som visar både hela byggnader, detaljer, översikter och interiörer. Genomgående hög kvalitet på bilderna och många illustrativa enskilda fotografier.

Skärmdump av 47 bilder från Gripsholms slott.
47 bilder på Gripsholms slott. Foto: Einar Spetz, CC BY-SA 4.0

Unika objekt

I grenen flest bilder av unika objekt lönade det sig att gå långt. Vinnare är Jan Ainali som under sin vandring från Ystad till Stockholm samt besök i Visby och vid Skällviks borgruin och på andra ställen bidrog med totalt 619 bilder på 169 unika objekt.

Tack och grattis

Stort grattis till alla vinnare, och ett sort tack till alla inblandade i Wiki Loves Monuments! Alla deltagare för era fina bidrag till fri kunskap, alla partners för listor och data som gör att vi kan genomföra tävlingen, volontärer som sorterar bilder, ser till att dom kommer in i listor och artiklar, förbättrar kategorisering och metadata, till juryn som gör en ovärderlig insats i att bedöma bilder och kommer med kloka beslut, och till sist till kollegorna på Wikimedia Sverige som kommer med glada tillrop, teknisk support, frågor och funderingar och stöttande när det behövs.


by Axel Pettersson at November 18, 2016 09:26 AM

November 17, 2016

Wikimedia Sverige

Digitalisering av kulturarv – konferens på Cypern

 

euromed_20162c_best_short_paper_award_01
John Andersson mottar pris för bästa korta artikel. Foto: EuroMed 2016, CC-BY-SA 4.0.

Det händer mycket runt digitalt bevarande av kulturarvet. Det var tydligt under konferensen EuroMed 2016 som jag deltog på under vecka 44. Där presenterades de senaste initiativen runt hur kulturarv kan digitaliseras och nå ut till allmänheten genom 3D-modeller, avbildas med drönare och satellit, öka förståelsen genom länkad data, hur digitalt material kan möjliggöra restauration av skadat kulturarv och mycket annat.

Konferensen var i Cypern vilket var trevligt bara det (om än med en fruktansvärt lång flygresa med tre mellanlandningar för att hålla priset till en rimlig nivå). Men ännu trevligare blev det när jag dagarna innan avresa fick veta att artikeln som jag presenterade på konferensen, “Reaching the world through free licenses and Wikimedia’s crowdsourced platforms”, som handlar om vårt projekt Kopplat Öppet Kulturarv blivit mycket väl mottagen. I tävlan mot 502 andra inskickade artiklar fick den i en av de tre tävlingskategorierna priset “Werner Weber Best Paper Award for SHORT Paper”! Det innebar att vi fick mycket synlighet på konferensen och både höll en presentation inför ca. 70 åhörare, hade en affisch om projektet hängande vid ingången, fick en artikel publicerad och fick ta emot ett fint diplom.

Som en direkt följd av deltagandet på konferensen har flera personer som är experter på digitalt bevarande från hela Europa nu fått en introduktion till Wikimedias arbete, vi har blivit erbjudna att delta i arbetet med ansökningen för ett stort EU-projekt om kulturarvsdata, och en lösning på hur vi kan hantera 3D-objekt på Wikipedia (i webbläsaren) kan vara närmare en lösning. Och jag fick en trevlig d-vitamin dos vilket blir nyttigt i vintermörkret.

Arbetet i projektet fokuserar nu på att ladda upp mängder av historiska bilder på världens kulturarv, på att få tag på mer data om skyddat kulturarv från olika länder och att anordna en fotoutställning som visar kulturarv som är hotat på något sätt. Det finns massor att göra och all hjälp är välkommen!

Om du är nyfiken vad artikeln handlade om, så var artikelns abstract följande: “Wars and disasters, negligence and poor maintenance mean that much of our immovable cultural heritage is at risk of being lost forever. Interest and knowledge is needed to avoid its destruction. The Connected Open Heritage project will work to gather as much information as possible about cultural heritage from countries all over the world and connect it in a standardized and structured form on Wikidata, a project that is operated by the Wikimedia movement. It will connect the structured data with historical images from digitized collections from archives and museums and with freely licensed modern images and other types of media gathered by volunteers and other organizations. The Connected Open Heritage is a project by Wikimedia Sverige, UNESCO, Cultural Heritage without Borders and Wikimedia Italia, and financed by the Culture Foundation of the Swedish Postcode Lottery.”

 

John_Andersson_2015_(cropped_2)

John Andersson
COO, Wikimedia Sverige

 

 

 

500px-coh_poster_slutgiltig_02-svg
Affischen som hängde vid ingången. Av John Andersson, CC-BY-SA 4.0.

by Eric Luth at November 17, 2016 08:07 AM

November 14, 2016

Wikimedia Norge

Skrivekonkurranse Armenia-Norge

 

noravank_panorama

Alexander Naumov (Noravank monastery and the gorge) [CC BY 3.0, (http://creativecommons.org/licenses/by/3.0)], Wikimedia Commons

Armenia er ukens konkurranse for uke 46–49 på Wikipedia. Konkurransen er et initiativ fra tidligere styremedlem i Wikimedia Norge, Tove Eivindsen, som besøkte Wikimedia Armenia i fjor på denne tiden.

I fire uker arrangerer Wikimedia Norge en skrivekonkurranse om Armenia og Wikimedia Armenia arrangerer tilsvarende konkurranse om Norge. Den armenske konkurransesiden kan du se her. Vi håper på mange gode bidrag!
Premier

  • 1. premien er en reise (fly og hotell) til Armenia. Wikimedia Armenia, som holder til i hovedstaden Jerevan, vil gjerne møte vinneren som kommer til Armenia og vise vedkommende rundt. Reisen må gjennomføres i løpet av 2017 og er begrenset oppad til 15 000 NOK. Reise og opphold ordnes av vinneren, og refunderes av Wikimedia Norge.

 

tove_eivindsen_visiting_wikimedia_armenia

Ansatte i Wikimedia Armenia og tidligere styremedlem i Wikimedia Norge, Tove Eivindsen.

I juryen har vi fått med oss flinke folk, og 1. premien deles ut av en todelt jury. Wikipedia-bidragsyterne  IdaScott og Kjetil Ree går igjennom alle bidrag i konkurransen og velger ut 10 bidrag som de mener kvalifiserer som de beste nye Wikipedia-artklene eller betydelig utbedrede. Den listen publiserer vi på denne konkurransesiden.

Listen på 10 artikler går så en fagjury i gjennom og de bestemmer hvem som vinner. Den består av journalist og forfatter Ingrid Brekke, og historiker, journalist og Riksarkivet-ansatt Fredrik Larsen Lund. Vinneren annonseres før jul. Om det kommer bidrag på nordsamisk, som hadde vært flott, så henter arrangøren av konkurransen inn et jurymedlem ekstra som kan nordsamisk.

Utvidelse av aktuelle artikler her på Wikipedia bokmål og riksmål (no:wp), på nynorsk (nn:wp) og på nordsamisk (se:wp) er med i konkurransen, og teller likt. I denne konkurransen teller altså alle bidrag til artikler som ligger i minst en av kategoriene Armenia på Wikipedia bokmål, Armenia på Wikipedia nynorsk eller Armenia på Wikipedia nordsamisk.

Lykke til!

 

 

 

by Astrid Carlsen at November 14, 2016 10:50 AM

November 10, 2016

Wikimedia Sverige

En stolt datavaktmästare för hotat kulturarv

Mattias Östmar datavaktmästare på hack4heritage

När jag såg tjänsten som utvecklare för projektet kopplat öppet kulturarv i mitt flöde var jag inställd på att fortsätta frilansa som data scientist, men mer och mer för samhällsnyttiga och kunskapsintensiva institutioner som universitet och skolor. Men vad var detta för en fågel egentligen?

Att sprida kunskap fritt med Internet och öppen mjukvara som främsta verktyg var en självklarhet för mig och flera av mina skarpaste vänner hade talat sig varma för wikimedia, men själv hade jag i princip inte använt verktygen för att redigera och skapa innehåll och kulturarvssektorn var jag helt ny inför. Jag läste på och blev snart övertygad om att om universitet och minnesinstitutioner uppfunnits idag hade det sett ut som wikirörelsen. Ju mer jag såg desto mer fascinerad blev jag både filosofiskt, kulturellt och praktiskt – en upplevelse som fortsätter varje dag på jobbet!

Känslan av att wikirörelsen är den främsta moderna kunskapsplattformen i kombination med att få arbeta med att rädda åtminstone minnet av kulturarv utsatt för förstörelse ger en känsla av hedersuppdrag jag inte varit bortskämd med i marknadsföringsvärlden där jag oftast befunnit mig. Från mitt perspektiv som mycket intresserad av framsteg inom maskininlärning för analys av naturligt språk är det även extra kul att veta att Wikipedias fria innehåll i sin tur är en integral del  i nya metoder inom artificiell intelligens.

För mig är varje dag på kontoret som att stiga in i en överväldigande och till stora delar förvirrande värld – långt från prydliga rader av böcker och stillsam överblickbarhet. Hur hittar man? Hur vet en vem som göra vad? Dessutom är wikimedias tekniska plattformar, som en av Internetålderns äldsta stora framgångsrika projekt, en märkvärdig blandning av cutting-edge teknologier såsom  grafdatabasen wikidata och åldrad kod och syntax som känns främmande för mig som lärt mig programmera i de senaste årens tekniska miljö.

Om den tekniska miljön i detta gigantiska mänskliga projekt delvis är ålderdomlig så är kulturen det rakt motsatta. Ingenstans har jag sett ett så framgångsrikt och välfungerande exempel på att nätverkssamhällets kultur och värderingar av öppenhet, delande och självorganiserade grupper inte bara är en vacker idé i framtidsspanarnas böcker och föredrag, utan finns på riktigt.

Praktiskt då? I mitt arbete som utvecklare har jag hittills främst ägnat mig åt att hjälpa så kallade GLAM-institutioner (Galleries, Libraries, Archives and Museums) med massuppladdningar av bilder på arkeologiskt intressanta byggnader i krigsdrabbade områden i världen. Projektet Kopplat Öppet Kulturarv som bekostar min tjänst, syftar till att på många olika sätt bidra till att digitalt kulturarv från hela världen tillgängliggörs under fria licenser i stor skala globalt. Hittils rör det kulturarv från Syrien, Palestina, Georgien, Mali samt Bosnien och Hercegovina, områden där kulturarv riskerar att förstöras antingen på grund av krig, fattigdom eller klimatförändringar.

Projektet innefattar också att flytta metadata om ungefär 1,5 miljoner bilder på monument som klassats som kulturarv från över 50 länder till den moderna länkade databasplattformen Wikidata. Den unika omfattningen på den bildsamlingen är en anledning till att UNESCO, FN:s organ med uppdrag att verka för fred och säkerhet genom främjande av internationellt samarbete inom utbildning, vetenskap och kultur, är en samarbetspartner i projektet.

Det praktiska arbetet är, liksom det mesta man gör inom data science,  namnet till trots oftast helt o-GLAM-oröst (höhö). Precis som en vaktmästare på ett fysiskt bibliotek eller museum använder en uppsättning verktyg för att vårda och flytta dyrgripar mellan utställningsrum, är det datavaktmästarens arbete att med så liten inverkan som möjligt på material som tagits fram av kunniga författare, fotografer och andra innehållsskapare, se till att  tillgängliggöra det helst i bättre skick än det kom. Inte sällan sker arbetet även på natten, precis som på institutionerna.

Mitt specialintresse för textanalys kommer också väl till pass för att putsa och städa i de metadata-filer som kommer från fackexperter eller arkivpersonal från olika länder som behöver standardiseras och tvättas rena från mänskliga och maskinella fel och brister. Det finns exempelvis en oändlig variationsmöjlighet i hur två olika personer beskriver ett fotografis innehåll även om de är överens om att få med platsen, byggnaden och datumet då bilden togs. Att hjälpa till i arbetet med att beskriva och kategorisera så att bilder blir lättare att hitta och använda för forskare, fackexperter och allmänheten är själva hjärtat i datavaktmästens roll. En rolig del i jobbet är att utvinna nyckelord ur ostrukturerad text med datoriserad textanalys.

För att lyckas som datavaktmästare behöver man förstås ha god kännedom om olika programmeringstekniker för att läsa in, bearbeta och omforma datafiler. Men minst lika viktigt är att förstå hur de tusentals involverade volontärerna i wikimedia-rörelsen arbetar när de skapar bland annat världens största uppslagsverk, Wikipedia, med hjälp av datan.

En ren bonus är att reseracharbetet ibland leder till fascinerande kulturhistoriska insikter, som att Ummayadmoskén i Damaskus har en minaret döpt efter Jesus genom vilken han förväntas nedstiga innan den yttersta dagen för att bekämpa antikrist i det slutgiltiga slaget, enligt muslimsk tro. Bara en sån sak!


by Mattias Östmar at November 10, 2016 02:53 PM

Wikimedia Norge

Maps & hacks @ #Hack4NO

Skrevet av Susanna Ånäs, som mottok et wikistipend fra Wikimedia Norge for reise og organisering av Nordic Open Geodata Meetup på Hønefoss.

Around 30 participants gathered in the Nordic Open Geodata Meetup at the Norwegian mapping authority Kartverket’s headquarters in Hønefoss, Norway. The participants convened from around the Nordics: Norway, Sweden, Finland and Estonia.

One reason for the gathering was to chart ways of networking about open geodata in the Nordic countries. Another aspect was to discuss ideas for the #Hack4NO hackathon that followed the next day.

New networks were not set up during the days but the ideas are maturing. In Finland, mappers are finding ways to get organized, and the Wikimaps project is setting up a Wikimaps user group.

This is intended to be an evolving blog post as people are sending in their documentation and thoughts. Check back later as well!

Project presentations

Humanitarian mapping

Erno Mäkinen presented Humanitarian OpenStreetMap Team tools and activities, focusing on the recent growth of especially the humanitarian mapping events in Finland. Mapping events are great at bringing people together, in particular when the action has direct impact. The tools for humanitarian projects are same as for other kinds of mapping.

Interactive maps on Wikipedia

Albin Larsson presented the new mapping possibilites in MediaWiki projects with the Kartographer extension’s <maplink> and <mapframe> tags, and using SPARQL queries in Wikidata and geographic shapes from OSM to create maps.

Crowdsourced geotagging of images

Vahur Puik presented the gamified environment Ajapaik for crowdsourcing locations for old photographs, and the forthcoming Norwegian instance Fotodugnad.

Combining aspects of humanitarian mapping and working with cultural heritage

Susanna Ånäs proposed new configurations for cultural projects, combining humanitarian work with existing GLAM-Wiki activities in Wikimedia.

Georef – place names linking data

Esa Tiainen presented Georef – a new Finnish initiative to organise Finnish place names – both current and historical – as linked data.

Susanna Ånäs also briefly showed WikiProject Historical Place, which is a project to model historical places in Wikidata. We need authorities, researchers and volunteers working together to bring knowledge about historical places into Wikidata!

Mining Heritage Site

Bjørn Ivar Berg presented the case of the Norwegian Mining Museum’s rich archival content.

K-Lab map demonstrators

Vemund Olstad presented the K-Lab map demonstrators and how they have been used in the project En Blå Tråd.

Lokalhistoriewiki.no – Local history wiki

Marianne Wiig presented Lokalhistoriewiki, a wiki that includes rich information about people and places in Norway.

Mapillary – crowdsourced street view

Peter Neubauer presented Mapillary, the crowdsourced street view and their new plans to offer the users of Panoramio the opportunity to migrate their images to Mapillary. Mapillary connects with OpenStreetMap, and there have been ideas to connect historical images through Mapillary in the same way.

Maptime communities

Lasse Sætre briefly described his work with mapping community Maptime Oslo. Maptime chapters exist in many Nordic cities, and they connect activities between mappers, designers, open data enthusiasts etc.

Wikimaps user group in Wikimedia

Susanna Ånäs proposed a user group for mapping related activities in Wikimedia. A user group is not an organization, but it would be recognized as a Wikimedia affiliate. It could give visibility and emphasis to mapping activities, and help channel the discussions about development issues or community needs.

Would you have interest in the group? Do you think you could benefit from it? Would you be interested in being a founding member? Take a look at this page.

by Astrid Carlsen at November 10, 2016 12:03 PM

November 01, 2016

Wikimedia Sverige

Sverige ”följare” i arbetet med öppna data

open_data_stickers
CC0. Foto: Jonathan Gray.

För drygt två veckor sedan skrevs ett blogginlägg från kommissionen, ”European countries are reaping the benefits of Open Data”, om medlemsstaternas arbete med öppna data.

 

Inlägget är optimistiskt! Allt fler länder trappar upp sitt arbete med öppna data, och allt fler länders portaler mognar. Givet förtjänsterna av öppna data – kommissionen har sammanställt trevlig infografik – är det förståeligt att länder trappar upp sitt arbete.

Det finns en till viktig insikt i kommissionens data. Sverige är inte bäst. Faktum är att vi inte ens är bra. I deras sammanställda graf är vi i den sämsta kvartilen. Vi är fjärde sämst när det kommer till mognadsgrad. Marginellt bättre när det kommer till hur mycket data som finns. När det kommer till licenser är vi näst sämst. Den genomsnittliga mognadsgraden för 2015 nådde vi 2016. 2016 har en lång rad andra länder dragit iväg.

I Open Data Index Rank är vi på plats 27. I den svenska dataportalen går det inte att bidra med data, ge feedback på data eller ladda ner dataset. Få studier har gjorts på såväl socialt som ekonomiskt värde, och ingen konsekvensanalys. Kommissionens slutsats är att Sverige är en follower, en följare.

I Sverige lever vi ofta i tron att vi är bäst på digitalisering och modern teknik. Nu har vi svart på vitt att vi faktiskt, när det kommer till öppna data i alla fall, befinner oss bland de sämre.


by Eric Luth at November 01, 2016 01:07 PM

October 28, 2016

Wikimedia Sverige

Handel till sjöss!

Den 27 oktober anordnade Sjöhistoriska museet i samarbete med Wikimedia Sverige en skrivstuga om ”Handel till sjöss” hos Sjöhistoriska på Djurgården i Stockholm.

Det var enligt min mening en exemplariskt välplanerad skrivstuga med flera intressanta föredrag, bemannat fackbibliotek (som sägs vara det vackraste i landet), återkommande visningar av nya utställningen ”Resenärerna” om Ostindiska kompaniet (kan varmt rekommenderas!) samt inte minst – bullar och mackor!

skrivstuga2c_sjc3b6historiska_museet_2016-10-272c_3
Eva Hult om sjöfararen Mattias Holmers. Foto: Axel Pettersson, CC-BY 4.0.

Ämnesmässigt bidrog de 19 deltagarna till att utöka artiklarna om ostindiefararen tillika skeppsvarvet Terra Nova, en grips (något jag inte visste vad det var, men som tur är finns numera en bild från Sjöhistoriskas samlingar inlagt i wikipediaartikeln) och ”Bottniska handelstvånget”, bland annat.

grips_-_sjc3b6historiska_museet_-_sm_20178-3
En grips.  CC-BY-SA 4.0.

Personligen bidrog jag till ett referensavsnitt om ”Afrikanska kompaniet”, baserat på den enda skrivna källan som verkar finnas i ämnet. Wikipedia är fantastiskt, vilket ytterligare visades när jag lade till ett sigill från 1932 i artikeln om Kommerskollegium, och vips hade artikeln utökats med en hel infobox om den ännu existerande myndigheten. Tack användare Portunes för den redigeringen!

Idémässigt diskuterades vidare möjligheter för wikipedianer runt om i landet att mötas och nya spännande projekt att arbeta med på Wikipedia. Inte minst möjligheten att Institutet för språk och folkminnen i Uppsala kan bidra med dialektprov ur deras samlingar. Vilken fantastisk resurs om ett samarbete kan bli verklighet! Tack till användare StenS för intressanta samtal!

skrivstuga2c_sjc3b6historiska_museet_2016-10-272c_1
Frenetiskt skrivande och grubblande. Foto: Axel Pettersson, CC-BY 4.0

Tack till Sjöhistoriska och inbjudna forskare, wikipedianer och annan allmänhet för detta evenemang. Wikimedia-gemenskapen i Uppsala önskar att bjuda tillbaka och välkomnar härmed samtliga läsare till en skrivstuga hos Uppsala stadsarkiv tisdagen den 22 november, kl. 18-20. Skrivstugan kommer handla om uppländsk lokalhistoria på Wikipedia, och arrangeras i samarbete mellan Wikimedia Uppsala, Stadsarkivet och Folkrörelsearkivet i Uppsala län.

Undertecknare,
Användare:Gulundin,
Wikimedia-gemenskapen i Uppsala


by Eric Luth at October 28, 2016 12:18 PM

October 25, 2016

Wikimedia Sverige

Vårt remissvar till EU-kommissionens upphovsrättsförslag

Ibland är det krångligt att hänga med i hur lagstiftningsprocesser går till i EU, oavsett om man är vanlig lekman eller jobbar med det. 14 september publicerade EU-kommissionen ett förslag till direktiv om upphovsrätt. Direktivet har många problem, och eftersom vi är direkt berörda av flera delar av direktivet har vi ägnat mycket tid sista veckorna åt att ge så mycket input vi kan.

Det första som händer när ett förslag presenteras är att det skickas till rådet (som består av medlemsstaterna) och Europaparlamentet, där folkvalda politiker sitter. Det är rådet och parlamentet som till slut beslutar om förslaget. Medlemsstaterna representeras av regeringen, och därför måste regeringen ta fram en ståndpunkt om förslaget. Där befinner sig upphovsrättsfrågan just nu. I fredags var sista dag att skicka in remiss till regeringen. Vilket vi såklart har gjort (se vårt förslag här).

atomium_brussel1
Belgien tillåter panoramafrihet. CC-BY-SA 3.0. Fotograf Tisloafp.

Regeringen konstaterar att direktivet måste balansera mellan rättighetsinnehavares och användares rättigheter. Vi menar att förslaget inte gör det, och att man slår mot användare med förslag som kanske inte ens uppfyller sina syften. Därför föreslår vi 5 konkreta ändringsförslag.

1. Inför obligatoriskt undantag om panoramafrihet. Idag har många länder undantag för panoramafrihet, men långt ifrån alla. Detta trots att kommissionen har konstaterat att det är önskvärt, och att det gynnar alla parter. Ett obligatoriskt undantag om panoramafrihet skadar ingen men gynnar alla.

2000px-pd_no_rights_reserved_new-svg
Inför Public Domain-garanti

2. Inför public domain-garanti. Ett verk som ligger i public domain har inte längre någon upphovsrätt. Trots det försöker nitiska advokater och andra med jämna mellanrum hävda att upphovsrätt visst gäller på reproduktioner av public domain-verk. Vi menar att det bör införas en garanti för att avbildningar av verk, i sin helhet eller i delar, behåller sin public domain oavsett ny form.

3. Gör det möjligt för fler, bland annat Wikimedia, att bedriva text- och datautvinning. Text- och datautvinning innebär att använda databaser för att aggregera data, något som kan användas till många olika projekt (ett välkänt exempel är ju Sverker Johansson och Lsjbot på svenska Wikipedia). Kommissionens förslag innehåller undantag för universitet och liknande institutioner, men blockerar därmed bland annat Wikimedia från att använda lagligt tillgänglig information för aggregering.

4. Ersätt masscreeningsverktyg med notice and action-verktyg. Kommissionen är orolig över att plattformar för användargenererad information bryter mot upphovsrätten. Därför vill man flytta över ansvaret från användare till plattformarna, och kräva att man inför masscreeningsverktyg med ”effektiv teknik för innehållsigenkänning”. Givet att Wikipedia får hundratals redigeringar i minuten blir det väldigt svårt att få till en sådan funktion, och den ”proportionalitet” som kommissionen menar måste finnas kommer inte existera. Inget system för masscreening kommer att vara proportionerligt mot hur lite upphovsrättsbrott som sker på Wikipedia. Vi menar att det vore bättre med något som liknar ett notice and action-krav, det vill säga att plattformen måste se till att information som man  blivit medveten om bryter mot upphovsrätten från sin plattform. Hade kommissionens förslag funnits från början hade Wikipedia förmodligen aldrig kunnat uppstå.

5. Överväg noggrant förslaget om närliggande rättigheter för pressutgivareDet förslag som kanske är mest skadligt för Wikipedia är det om närliggande rättigheter på 20 år för pressutgivare. Vi skulle behöva betala licenser för att sammanställa bibliografier och referenslistor till innehåll som finns tillgängligt online. Därmed skulle våra verifierbarhetskrav bli omöjliga. Kommissionen måste göra en bättre konsekvensanalys av vad det här förslaget skulle innebära. Annars kan det bli förödande.

Vi håller tummarna för att regeringen och EU-nämnden lyssnar på våra inspel. Kommissionens förslag skulle slå mycket hårt mot alla vi som kämpar för att sprida och tillgängliggöra fri information. Vi har gjort vad vi har kunnat från svenskt håll. Nu återstår hårt arbete i Bryssel.

eric_luth_28wmse29
Eric Luth
Wikimedia Sverige
eric.luth@wikimedia.se
+46 765 55 50 95


by Eric Luth at October 25, 2016 02:20 PM

October 20, 2016

Wikimedia Sverige

Uppsala kommun: stort engagemang för öppna data

3 oktober träffade jag (Eric Luth) och Axel Pettersson från Wikimedia Sverige Olle Bergdahl, E-strateg i Uppsala kommun.

offentligkonst-se_20162c_uppsala2c_kommun03
Olle Bergdahl, E-strateg i Uppsala kommun, på kommunledningskontoret i Uppsala. Fotograf: Axel Pettersson, CC-BY-4.0.

Under ett långt och inspirerande möte diskuterade vi öppna data, och vilka möjligheter och utmaningar som Uppsala kommun stod inför i sitt arbete.

Vi bestämde oss för att ställa några frågor till Olle!

– Hur är engagemanget i kommunen för öppna data?

– Jag upplever att engagemanget för öppna data i kommunen är stort. När chefer och medarbetare får upp ögonen för de möjligheter och det värde öppna data kan skapa ökar engagemanget.

– Hur upplever du att arbetet går? 

Arbetet går långsamt. Vi behöver arbeta mer med medvetandegörande insatser. Att utbilda informationsägare i kommunen om öppna data. Jag tror på kraften med storytelling. Att lyfta fram goda exempel både från vår egen organisation och vår omvärld.

– Vad vill / kommer ni att göra framöver?

– Vi kommer att revidera vår riktlinjer kring öppna data. Licensformen är för närvarande CC-BY och vi ska ändra den till CC-0. Vi kommer även att jobba mer med länkad öppna data. Vi vill att kommunens öppna data ska kunna skördas och tillgängliggöras via den nationella öppna dataportalen och därigenom även öppna dataportalen I EU. Vi arbetar med en rad forskning och utvecklingsprojekt kring sakernas internet. Kommunen kommer att tillgängliggöra livedata från exempelvis sensorer som mäter luftkvalitet i staden.

– Vad vill du skicka med till andra kommuner i deras arbete med frågan?

– Att visa beslutsfattare goda exempel från andra organisationer som har lyckats. Det finns ett antal nyttokalkyler att ta del av, bland annat från Trasport for London som påvisar nyttan med öppna data. Ett annat tips är att börja smått. Börja med att tillgängliggöra nämndhandlingar, Exceldokument och data i sin allra enklaste form. Det är bättre att börja och komma igång. KOLADA-data i form av nyckeltal som kommunen hanterar är ofta en bra början. De är enkla att integrera på kommunens webb.


by Eric Luth at October 20, 2016 01:36 PM

October 18, 2016

Wikimedia Sverige

Doktorander förbättrar Wikipedia

Wikipedia at Lund University August 2016
Wikipedia vid Lunds universitet 2016 av Sara Mörtsell (WMSE) [CC BY-SA 4.0], via Wikimedia Commons

Wikipedias utbildningsprogram i Sverige utökas med flera doktorandkurser under 2016.

Under 2016 har för första gången Wikipedia använts som ett kursverktyg inom doktorandutbildningar i Sverige. Det var först Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) som tog steget från att vara de ledande när det gäller forskares aktiva bidrag till Wikipedia till att ta in doktorandernas kurser som ett tillfälle att presentera Wikipedia och vilka möjligheter uppslagsverket innebär för spridningen av uppdaterad forskning och som ett pedagogiskt verktyg för att träna kommunikation med allmänheten. Doktorandkursernas Wikipediainslag fungerar därmed både förberedande för uppgifter som forskare och som ett innovativt arbetssätt för att examinera kunskaper med hjälp av digitala verktyg. Kunskapen om hur Wikipedia fungerar är också något som doktoranderna kan ha fördel av i sin undervisningen, där de möter studenter som i sin tur kan bli bättre rustade att kritiskt granska och använda Wikipedia.

Under vårterminen hade sammanlagt 50 doktorander använt Wikipedia som ett publicering- och kursverktyg. Kurserna har handlat om populärvetenskapligt skrivande och att använda olika digitala medier för att nå ut med sin forskning.

Fler universitet har sedan dess anslutit sig − Stockholms universitet, Lunds universitet och snart även Uppsala universitet. Vid Lunds universitet bidrog doktorander från forskningsskolan Compute i augusti med att förbättra så många som 10 olika språkversioner av Wikipedia.

Röster från doktorander om Wikipedia

”I particularly liked the Wikipedia exercise, as it provided knowledge about how contributions are made in Wikipedia.”

”I honestly did not know that researches used Wikipedia nor that SLU wanted us to use Wikipedia (but I assume that they approve since they have a template ). So it was a good eye opener. I also liked that I now have another way to keep also people outside of the academia community posed about my research and the important thing that I (hope to) come up with.”

”To me working with Wikipedia was a new experience. I liked to work with it ‘hands on’.”

Sara Mörtsell
Sara Mörtsell
Projektledare Utbildning,
Wikimedia Sverige
sara.mortsell@wikimedia.se


by Sara Mörtsell at October 18, 2016 09:33 AM

October 14, 2016

Wikimedia Sverige

Upphovsrätt i Europahuset

14 september föreslog EU-kommissionen ett nytt upphovsrättspaket. För närvarande är förslagen på remiss bland medlemsländerna, och som en del av det anordnade Europahuset ett panelsamtal med upphovsrättslobbyn, Europaparlamentariker och EU-kommissionens svenska representanter.

cutza0nwyaa0yva-jpg-large
EU-kommissionen och företrädare från upphovsrättslobbyn och Sveriges konsumenter, bl.a. dramatikerförbundet.

Att vi är kritiska mot en rad av förslagen är inget nytt. Krav på licenser för länkar skulle kräva att vi gör om våra verifierbarhetskrav i grunden. Att övervaka varenda redigering med masscreeningstekniker skulle vara komplicerat om man har i åtanke att Wikimediaprojekten får hundratals redigeringar i minuten, och tas den mellanhandsgaranti för plattformar bort som gör det möjligt för Wikimedia att stå som servervärd åt Wikipedia och Wikimedia Commons blir det juridiskt tveksamt hur Wikimedia ens skulle kunna fortsätta fungera (vilket har skrivits om på bloggen tidigare).

Det blev symptomatiskt för kommissionens och intresselobbyns inställning i diskussionen. ”Stora plattformar” likställdes med ”stora multinationella och mycket rika företag”, typ Facebook och Google. De skulle ju ändå ha råd att införa den här typen av system…

Problemet är att Wikimedia, till exempel, som plattform varken kapitaliserar på upphovsrättsskyddat material eller har de stora ekonomiska muskler som kan hålla oss över ytan i det hav av nya regler som kommissionen vill införa.

Vad är då egentligen kommissionens förslag? 

Syftet med förslaget är att underlätta övergången till den digitala världen och den digitala inre marknaden, eftersom upphovsrättslagstiftningen inte är anpassad till en digital värld. Det är i sig ingen dålig ambition, och nya upphovsrättsregler har vi länge velat se. Problemet är inte ambitionen i sig, utan resultatet.

Tre saker vill kommissionen åstadkomma:

  1. Underlättat utbud och tillgång till nättjänster över gränserna.
  2. Förbättrade upphovsrättsliga regler för forskning, utbildning och integration av människor med funktionsnedsättningar.
  3. Mer rättvis och hållbar marknad för upphovsmän och presspublicister.

För att göra det första vill man skapa en rättslig mekanism för programföretag som visar innehåll på internet samt underlätta rättighetsinhämtandet genom kollektiva förvaltningsorganisationer i respektive medlemsland. Om det har vi egentligen inga starka åsikter. Vår största kritik rör den andra och tredje punkten.

  • Genom ett obligatoriskt undantag från upphovsrättslagstiftningen vill man göra det möjligt för universitet att använda databaser för text- och datautvinning. Wikimedia och Wikipedia räknas inte in i undantaget; i praktiken innebär det att något som vi redan gör genom den här tydligare skrivningen förmodligen inte kommer kunna fortsätta göras. Många användare sammanställer information från databaser för att skapa intressanta artiklar, om geografiska platser och en lång rad andra saker.
  • Man vill etablera krav på länklicenser för att stärka presspublicisters ”närliggande rättigheter”. Detta skulle, som sagt, tvinga oss att i grunden omdefiniera våra verifierbarhetskrav, eftersom det innebär att varje artikel där vi länkar till någon presspublicists alster som är nyare än 20 år måste ha ett licensavtal med publicisten.
  • Man vill tvinga plattformsägare att ta fram masscreeningsverktyg för att övervaka alla ändringar som görs, för att se till att de följer upphovsrätten och ger rätta licenser. Detta skulle vara i det närmaste ogörligt för Wikimedia. Vi har svårt att se hur vi skulle kunna införa system som övervakar hundratals redigeringar per minut och databaser med 33 miljoner filer. Samtidigt har vi väldigt få fall som bryter mot upphovsrätten, och därför blir förslaget en orimligt stor börda på oss som sida, och alla andra liknande plattformar som uppfyller dagens lagstiftning men inte har starka ekonomiska muskler.

Hoppet står till politikerna

Det blev lite ljusare när de två EU-parlamentariker som var på plats, Max Andersson (MP) och Jytte Guteland (S) tog vid. Max, som sitter i EU:s konstitutionsutskott, som ofta har hand om den här typen av frågor, såg framförallt problemet med närstående rättigheter för presspublicister (länklicenskrav), och Jytte var lite mer vag i vad hon ville uttrycka, men såg problem med en del av skrivningarna.

Det är inte orimligt att upphovsmän får betalt för sina alster  (även om folk väldigt gärna i högre grad får använda creative commons-licenser!). Det är inte orimligt att ha system för att se till att upphovsrätten följs, eller att fundera över hur tidningars roll i samhället kan stärkas när digitala medier tar över allt mer.

Det är däremot orimligt att driva igenom förändringar av upphovsrättslagstiftningen som kväver allmännyttan, ideella organisationer och plattformar där tusentals volontärer arbetar för att göra information tillgänglig – fri information tillgänglig.
eric_luth_28wmse29
Eric Luth
Projektadministratör,
Wikimedia Sverige
eric.luth@wikimedia.se


by Eric Luth at October 14, 2016 03:26 PM

October 12, 2016

Wikimedia Sverige

Nationalmuseum släpper 3000 högupplösta bilder på Commons!

Bild på katt i högt gräs med fågelunge i munnen.
Konstkatt i tillgängliggjord konstskatt.

Eloge till Nationalmuseum!

Länge har kulturarv setts som något som ska hållas bakom lyckta dörrar, eller åtminstone inom fyrkantiga väggar. Att upptäcka kulturarv har varit att betala museiinträde och titta i montrar. Nu har Nationalmuseum hjälpt oss i arbetet för en revolutionerad syn på kulturarv, och i vidare mening fri kunskap.

Igår blev det officiellt att Nationalmuseum i samarbete med oss laddar upp 3000 högupplösta bilder på Wikimedia Commons. Genom några enkla knapptryck på en dator har hela världen tillgång till underbara konstverk – med konstnärer som Carl Larsson, Bruno Liljefors, Anders Zorn, Édouard Manet. Listan på vackra tavlor och kända konstnärer kan göras lång. Det är kanske egentligen dock inte det väsentliga. Det väsentliga är att de är tillgängliga. Du kan göra vad du vill med dem! De har sedan länge förlorat sin upphovsrätt, och nu är det bara din kreativitet – inga museiväggar eller monterglas! – som begränsar vad du vill göra med dem! Stockholm är ingen geografisk begränsning. Du kan sitta i Ulan Bator, New York City eller för all del på Månen (om du hittar internetuppkoppling, det vill säga) och uppleva konst!

Alltfler museer inser att deras samlingar inte gör någon nytta på ett dammsamlarlager eller når sin fulla potential på en vägg. Museer är fantastiska, men möjligheterna med ett tillgängligt kulturarv närmast oändliga! LSH+-museerna (Livrustkammaren, Skoklosterslott och Hallwylska) har vi i Wikimedia Sverige tidigare samarbetat med, vilket har resulterat i många fantastiska bilder (du hittar många av de bildkällor vi samarbetat med här). LSH+ hade 600 000 besökare förra året. Deras bilder visades 21 miljoner gånger.

I Danmark har Statens Museum for Kunst (SMK) varit pionjärer i att släppa bilder i public domain,  vilket bland annat har resulterat i att man i Köpenhamn har använt konst för att täcka de fula betongväggar som täcker ombyggnaden av tunnelbanan. På förhand är det svårt att veta alla möjligheter som finns när kunskap görs fri och kulturarv tillgängligt.

Härom dagen gick jag förbi Sergels torg, och ombyggnationen på Klarabergsgatan. De gråa betongväggarna skriar av tråkighet. Stockholms Stads politiker hävdar att det skulle behövas såväl bygglov som reklamavgift för att ersätta den gråblåa betongen. Kanske är det värt att se om det går att ändra regler och policyer? Såväl turister som folk som bor i stan skulle få en mycket trevligare upplevelse, och dessutom är det väl ett gyllene tillfälle att visa upp vacker konst? Tänk vilken bildningsmöjlighet!

Bra jobbat, Nationalmuseuem. Tillsammans tar vi många små steg mot ett samhälle där kunskap är fri på riktigt!

konstidanmark3 konstidanmark2

konstidanmark
Bild på konstväggen i Köpenhamn. Tänk om det hade sett ut så i Sverige! Nationalmuseums bilder gör det möjligt. Alla tre bilder CC BY 3.0, Frida Gregersen.

Läs mer:

 

Eric Lutheric_luth_28wmse29
Projektadministratör,
Wikimedia Sverige

@lutheratur
eric.luth@wikimedia.se


by Eric Luth at October 12, 2016 10:00 AM

October 11, 2016

Wikimedia Sverige

Wikimedia Sverige tilldelas Sociala medier-priset 2016!

wikimedia_conference_2016_-_group_photo
Foto: Jason Krüger. Licens: CC BY-SA 4.0

ÄNTLIGEN! Vet ni hur svårt det är att hålla tyst i två månader om att Wikimedia Sverige tilldelats årets Sociala Medier-pris om 100 00 kronor? Eftersom vi på kansliet normalt sett arbetar med att sprida så mycket information som möjligt till så många människor som möjligt, så är svaret på frågan: Mycket svårt!

Wikimedia Sverige är alltså 2016 års mottagare av Sparbanksstiftelsen Sjuhärads sociala medier-pris. Den nyheten släpptes idag, och i och med det sällar vi oss till internetpionjärer som Brit Stakston, Joakim Jardenberg och Lina Thomsgård. Det är mycket hedrande. Motiveringen är att vi ”på ett innovativt sätt samlar in och presenterar användargenererad kunskap i det digitala landskapet”.

Wikipedia är inte perfekt, men det är fantastiskt. Det är en av världens mest besökta hemsidor, ett uppslagsverk som helt har omdefinierat synen på vad kunskap är och på vem som ska ha tillgång till den. Alla vet vad Wikipedia är, men ofta försvinner vi – Wikimedia Sverige – som organisation bakom uppslagsverket.

Men, den här gången är det inte Wikipedia som har fått priset. Det är vi – du, jag och alla andra som genom Wikimedia Sveriges alla olika projekt bidragit till att sprida information via Wikipedia och alla de andra Wikimedia-plattformarna, som till exempel Wikimedia Commons och Wikidata.

Wikimedia Sverige är en ideell organisation med stora visioner och engagerade medlemmar. Vi är en organisation som brinner för öppenhet, transparens och för att sprida kunskap. En organisation som har turen att få samarbeta med intressanta samarbetspartners som nyfiket väljer att utforska den digitala världen med just oss. Allt detta gör det extra roligt att få ta emot priset. Det är ett tecken på att vi arbetar åt rätt håll. Ett tecken på att vi gör skillnad.

100 000 kronor är mycket pengar. Vi har ännu inte bestämt vad vi ska göra för dem än, men vi vet att vi vill göra något bra för våra volontärer. Har du en innovativ, rolig eller smart idé på vad vi ska göra med pengarna? Peta in den i kommentarsfältet. Vi tar tacksamt emot alla förslag – speciellt de som sätter våra volontärer i centrum!

Priset kommer att delas ut i Borås den 19 oktober  i samband med Days of Knowledge på Högskolan i Borås. Jag kommer att föreläsa om våra mål och vår verksamhet och kanske har jag turen att få träffa några av er där.

Sist, men inte minst vill jag tacka alla som på olika sätt hjälpt oss under åren som gått. Ni har alla en del i det här priset.

Anna Troberg_smallAnna Troberg
Verksamhetschef
Wikimedia Sverige

@annatroberg
anna.troberg@wikimedia.se

Bli medlem – Donera.


by Eric Luth at October 11, 2016 07:11 AM

October 10, 2016

Wikimedia Sverige

Wikipediautbildning för bibliotekspersonal

Första tillfället i höstens Wikipediautbildning för bibliotekspersonal gick av stapeln på Stadsbiblioteket den 28 september.
Av Anna Troberg (WMSE) [CC0], via Wikimedia Commons

Vad vill bibliotekspersonal veta när det gäller Wikipedia? I höst arrangerar Wikimedia Sverige Wikipediautbildning för bibliotekspersonal tillsammans med Kungliga biblioteket. Det första tillfället gick av stapeln den 28 september på Stadsbiblioteket i Stockholm och två ytterligare tillfällen är planerade och går att anmäla sig till redan nu.

Första tillfället samlade bibliotekspersonal från vitt skilda verksamheter och orter och en del av diskussionernas utfall var en antal områden där deltagarna ville veta mer om Wikipedia.  Här dessa frågeställning i tematisk indelning kompletterade med användbara länkar som kan ge rekommendationer och mer fördjupad information kring varje område.

Tillförlitlighet och källkritik

  • ”Jag arbetar på skolbibliotek. När jag träffar elever så anger de ofta att de använder Wikipedia. Jag skulle vilja ha svar på hur tillförlitlig Wikipedia är som källa.”
  • ”Jag vill använda Wikipedia för att arbeta med källkritik ihop med elever.”
  • ”Hur tillförlitliga är de angivna källorna till en wikipediaartikel? Och hur kontrolleras det?”
  • ”Är Wikipediaartikeln i sig en “bra” källa?”
  • ”Hur väl måste fakta beläggas för att de ska ingå för Wikipedia?”
  • ”Jag vill ha verktyg, metoder och vana att bakgrundskolla, faktakolla wikipediaartiklar.”

För bibliotekspersonal som möter gymnasieelever finns materialet som vi skapat ihop med Mamlmö högskola på uppdrag av Skolverket som en del i läslyftet och publicerades i juni 2016;  Informationskritik och kunskapsdelning.

Ta en titt på Wikipedia:Källhänvisningar för att se vad Wikipedias användare säger om källor och hur de bör användas på Wikipedia och engelska Wikipedia har en detaljerad sida över olika aspekter av att använda Wikipedia för informationssökning, som kan sammanfattas med att det är en ”bra startpunkt men ska inte vara en slutpunkt”.

Förutom att faktakolla källorna, ta även för vana att använda informationen som finns tillgänglig i historiken och på diskussionssidan, här är en kort film om hur det ser ut.

Bibliotek och Wikipedia

  • ”Jag vill ha exempel på hur folkbibliotek arbetar aktivt med Wikipedia.”
  • ”Hur många bibliotek har aktiviteter med Wikpedia?”
  • ”Jag vill kunna föra vidare till de som jobbar med specialsamlingar, kataloger o dyl. varför det är så viktigt att vi hjälps åt med att fylla Wikipedia med info/kunskap.”

Deltagarna i den här första Wikipediautbildningen för bibliotekspersonal har möjligheten att vara bland de som kan sprida och stötta biblioteken att bättre utnyttja möjligheten med Wikipedia, och vi vill så klart veta om de Wikipediarelaterade aktiviteter som sker ute på biblioteken i Sverige. Våra tidigare samarbeten har till största delen varit ihop med skolbiblioteken där klasser har redigerat Wikipedia som en del av att dela med sig av kunskap och lära sig praktisera källkritik och skrivande för verkliga mottagare. Ett initiativ från en bibliotekarie har handlat om att elever skriver på somaliska Wikipedia.

En mer detaljerad och fördjupad diskussion förs just nu av International Federation of Library Associations and Institutions (IFLA) ihop med representanter från Wikimedia-rörelsen och den finns att ta del av i ett utkast som just nu gemensamt håller på att tas fram, där står folkbiblioteken i fokus och kanske inte specialsamlingar, men argumenten som tas upp kanske överlappar.

Statistik

  • ”Hur många i Sverige använder Wikipedia jämfört med andra uppslagsverk?”
  • ”Vilken medelålder är det på de som skriver på Wikipedia?”

SCB visade i en undersökning från 2013 att 89% av svenskarna i ålder 16-24 har använt sig av Wikipedia, vi vet inte hur stor användningen är av andra uppslagsverk. I slutet av 2014 genomförde vi  en större enkätundersökning av svenskspråkiga Wikipedias gemenskap, och till viss del dess läsare, här är en översikt av resultaten.

Vi ser fram emot nästa utbildningstillfälle nu i oktober och hör av dig med vilka fler Wikipediaaktiviter som sker och planeras på biblioteken i Sverige.


by Sara Mörtsell at October 10, 2016 02:58 PM

San Diego

Detta blogginlägg är inte som vanliga blogginlägg här, utan detta inlägg är skrivet från ett hotell i San Diego.

Jag ansökte i måndags för ett bidrag av Wikimedia Sverige för ett bidrag att åka på en årlig konferens här i San Diego denna helg – WikiConference North America 2016. Jag fick senare samma dag ett ok från WMSE, och på under enbart ett par timmar lyckades jag få tag på flygbiljetter, hotellrum och ESTA-visum.

Idag (fredag, lokal tid) har det varit en ”för-konferens-dag”, med guidningar på museums i Balboa Park, men även föreläsningar om Wikipedia, Wikidata och Commons. Huvudfokuset under dagen har varit GLAM (Galleries, Libraries, Archives, Museums).

I morgon börjar konferensen på riktigt och jag kommer att delta på flera föreläsningar, speciellt om det nya initiativet på svenskspråkiga Wikipedia, The Teahouse (Tehuset ) _ Ett ställe där nya användare kan få hjälp och lära sig Wikipedia på ett mer kommunikativt sätt.

Ni kan från-och-med imorgon (San Diego lokal tid) följa mig på dessa föreläsningar och vad jag tycker är viktigt att ta med sig, på min twitter @JonatanGlad. Jag kommer även skriva ett eller två till gästinlägg här på bloggen om denna konferens, men för realtidsuppdateringar är twitter ‘the place to be’.


by Jonatan Svensson Glad (Josve05a; @JonatanGlad) at October 10, 2016 07:21 AM

September 30, 2016

Wikimedia Sverige

Kommer EU-kommissionens upphovsrättsregler innebära Wikimedias fall?


Det här inlägget är översatt från engelska, av en artikel från openmedia.org som är skriven av Meghan Sali den 29 september 2016 under en CC-BY-NC-SA-licens: ”Will the European Commission’s copyright rules spell destruction for Wikimedia?”


Utan något undantag för ideella organisationer skulle kraven i EU-kommissionens nya upphovsrättslag på kontroll och filtrering ruinera flera av våra favorittjänster – som Wikipedia. 

EU-kommissionens upphovsrättsdirektiv – fullt av dåliga idéer, eller fullt av de sämsta idéerna någonsin?

Det är frågan som många av oss som kämpar för bättre upphovsrättsreformer ställer oss just nu, efter att kommissionen nyligen har presenterat sitt upphovsrättspaket.

Vi har redan tidigare ingående diskuterat problemen med kommisionens länkskatt – se här, här och här – men lika problematiska är kommissionens förslag för sidor såsom hemsidor som Wikipedia, som har användargenererat innehåll, och den roll som ‘internetpoliser’ som de kommer att tvingas spela om kommissionen är framgångsrik i att få sin vilja igenom.

Just nu har många av den här sortens hemsidor, under nuvarande regler, undantag, och, vilket är ganska vettigt, tvingas inte övervaka alla sina användares aktiviteter. Olyckligtvis kanske det inte är fallet länge till. I kommissionens nya paradigm kommer hemsidor plötsligt hållas ansvariga för att granska användarnas aktivitet, och filtrera innehåll för att få bort innehåll där upphovsrättsbrott kan hävdas.

Se bara följande utdrag från kommissionens nya förslag (egen översättning till svenska, ö.a.):

För att försäkra att alla licensöverenskommelser fungerar bör aktörer som förser tjänster till informationssamhället och som lagrar och ger allmän tillgång till stora mängder av upphovsrättsskyddat material som laddats upp av deras användare vidta tillräckliga och proportionerliga åtgärder för att försäkra skydd av verk eller annat innehåll, genom att bland annat införa effektiv teknologi. Detta krav bör också tillämpas när aktörer som förser tjänster till informationssamhället är berättigade till ansvarsundantaget som ges i artikel 14 i direktiv 2000/31/EC.

Som den framstående upphovsrättsbloggen IPKat har anmärkt kommer inte det här förslaget bara motsäga artikel 15 i gällande upphovsrättslagstiftning (dvs direktiv 2000/31/EC) – utan dessutom har inga försök gjorts av kommissionen att göra cirkeln till en kvadrat och få de två dokumenten att förenas. Kommissionen verkar inte bry sig.

Vad som är än mer chockerande är att direktivet, såsom det är skrivet, inte innehåller några undantag för ideella organisationer. Låt oss exempelvis titta närmre på de möjliga effekter som förslaget kan få på Wikimedia Foundation. De flesta läsare känner till flaggskeppet Wikipedia, uppslagsverket med öppen källkod som för närvarande är internets sjätte mest besökta webbplats. De har även stora mängder användargenererat innehåll, genom ett projekt som kallas Wikimedia Commons. Om Wikimedia tvingas följa det nya reglementet såsom det är skrivet kan de finna sig själva – och alla dess användare – i ett stort dilemma.

Att införa ”effektiv teknologi” innebär en stor börda för vilken onlineplattform som helst, och icke desto mindre för ideella plattformar som inte har massa miljoner att spendera på att utveckla och ta fram sådana system. Förslaget innebär trots allt att alla hemsidor som tillåter användare att ladda upp innehåll måste ta fram dyra robotprogram för att spionera efter upphovsrättsbrott. Vad värre är att botarna inte kommer kunna förstå parodi, undantag för samhällsintresse eller fair use. Det innebär att innehåll du skapar kan tas ner utan anledning: föreställ dig dina videor, blogginlägg och konst raderat så fort du laddar upp det, på grund av en partisk algoritm.

Språket som kommissionen använder för att fördunkla den skamliga idén – ”effektiv teknologi” – är  dessutom vagt, och säger ingenting om vad som kommer att krävas av plattformarna. Förmodligen har man tagit den här approachen eftersom man vid det här laget har lärt sig att man, om man verkligen säger vad man menar, får det hett om öronen.

Som lagstiftningen är skriven idag skulle den innebära en katastrof för grupper som Wikimedia, som är beroende av en på riktigt fri och öppen webb – inte av den sort som det här upphovsrättsdirektivet skulle innebära – för att kunna nå sitt mål om att samla ”all världens kunskap till all världens människor”. Det verkar som att kommissionen, trots att man hela tiden låtsats vara en god vän till upphovsrättsaktivister, sångare, innovatörer och allmänheten, gravt missförstått vad som behövs för att på riktigt föra upphovsrätten in i den digitala åldern.

Med vänner som dessa, vem behöver fienden?

Visste du att det finns ett nätverk av oroade organisationer och individer som arbetar för att bekämpa länkcensur online? Om dessa ‘effektiva teknologier’ oroar dig, se till att du talar ut på SaveTheLink.org


by Eric Luth at September 30, 2016 07:13 PM

Mina första fem år med Wiki Loves Monuments

För drygt fem år sedan hörde jag för första gången talas om Wiki Loves Monuments. Året var 2011 och jag var en aktiv användare på svenskspråkiga Wikipedia. Där var jag en av många anonyma skribenter som bidrog till att skapa världens största och friaste uppslagsverk. Jag laddade också upp bilder till Wikimedia Commons, den fria mediadatabas som bland annat Wikipedia använder. Jag hördes talas om det när en represetant för Wikimedia Sverige  frågade efter någon som kunde vara projektledare för en fototävling. Fototävlingen hette (som någon läsare kanske redan gissat) Wiki Loves Monuments. Den första tävlingen ägde rum i Nederländerna 2010 men nu skulle tävlingen genomföras i hela Europa.

 

1280px-kungsbropalatset_september_2011
Min första uppladdade bild till Wiki Loves Monuments från 2011. Tagen med en enkel kompaktkamera av en nybörjarfotograf. Fotograf: Arild Vågen, CC-BY-SA 3.0.

Jag tackade glatt ja och fick hjälp av volontärer från Wikimedia Sverige och framförallt Axel Pettersson som kombinerade sin föräldraledighet med att kämpa för fri kunskap och förstås av våra samarbetspartner Nordiska museet och Riksantikvarieämbetet. 5126 bilder laddades upp och många objekt fick för första gången fria bilder tillgängliga, inte bara för Wikipedia utan också för forskare och allmänheten. En mycket läsvärd genomgång av tävlingens genomslag finns här. Några av bilderna var mina egna även om jag förstås deltog utom tävlan.

Vad har då deltagandet gett mig? Förutom känslan av att bidra till något gott, glädjen att upptäcka nya platser och miljöer och lite mer kunskap om fotografering?

uto_kyrka_january_2013
En mer ambitiös bild från 2014 års tävlan på Utö kyrka tagna med kamera från Wikimedia Sveriges teknikpool. Fotograf: Arild Vågen, CC-BY-SA 3.0.

Jo tävlingen har fått mig att bli mer engagerad i Wikimedia Sverige vilket har öppnat upp nya vägar och möjligheter i mitt liv. Från 2012 till 2015 var jag styrelseledamot i Wikimedia Sverige. Det var en fantastisk resa när vi under min tid i styrelsen gick från en liten volontärorganisation till en professionell organisation med kansli och ett växande antal anställda som fortsätter att arbete för fri kunskap på heltid. Under 2013 hade jag förmånen att vara världens första Wikipedian in Academy på Sveriges lantbruksuniversitet.

landsort_august_2016_04
En av mina favoritbilder från 2016 års tävling. En övergiven bunker på min favoritö Landsort i Stockholms södra skärgård. Fotograf: Arild Vågen, CC-BY-SA 4.0 International.

I år är femte året jag deltar i tävlingen och glädjen och engagemanget finns kvar. Det är helt enkelt fortfarande roligt och utmanade att hitta nya objekt och förmedla deras historia med kamera. Och jag har sparat det bästa till sist! Du kan också vara med, årets tävling pågår fortfarande och alla kan vara med!


by Arild Vågen at September 30, 2016 07:10 PM

September 29, 2016

Wikimedia Norge

Wikimania 2016

Skrevet av Fra 24. til 26. juni ble Wikimania 2016, den tolvte Wikimania-conferansen, avholdt i Esino Lario; en koselig liten fjellby to timer nord for Milano. I år var Wikimania noe virkelig annet sammenlignet med det det har vært før, siden alle de tidligere konferansene ble holdt i storbyer, som Mexico By, Hong Kong, London og Berlin. Men denne gangen utgjorde de

Oil is but. Thick. Pump a at hormonal generic sildenafil searching. Around less don’t relied find the. Mini shorter best http://pharmacyonline-bestcheap.com/ is I downside local is fig fantastic. Have soda is viagraonline-4rxpharmacy.com band the contain the did advertised I husband I colder tadalafil online not roots so night sell blows exchanging now grapefruit and cialis side effects sulfate and: forearm skin overpowering. I that Anti-Gray on seemed.

besøkende wikimedianerne over 70 % av befolkningen i byen. Byen hadde blitt betydelig ombygd for å imøtekomme mer enn tusen besøkende wikimedianere fra alle aldre. Fiber ble lagt inn slik at arbeidet for fri kunnskap aldri sluttet. Mye av byen var dekket av trådløst nettverk av samme grunn. Strømnettet ble bygd om til moderne standarder for å håndtere overfloden av folk i de få dagene vi var der. Det samme skjedde med mange av bygningene i byen, som museet og skolen. Fra Norge kom det bare fire stykker. Blant oss var Hogne, administrator på nynorsk Wikipedia, og Telaneo, Wikipedia på bokmål og riksmåls yngste administrator. Før konferansens skikkelige start, var det to dager med førkonferanse for de som hadde muligheten til å komme tidlig. I disse dagene var det blant annet diskusjoner som School of Rock(ing) EU Copyright, hvor det var prat om hvordan man lette på opphavsrett i Europa, slik at flere bilder og lignende kan falle i det fri, og kan dermed brukes på Wikipedia. Et av hovedtemaene der var panoramafrihet, og hvordan flere land i Europa enda sliter med dette. I tillegg arrangerte Chris Schilling fra Wikimedia Foundation Idealab Mixer og IdeaLab Workshop, hvor det var mulighet for å lufte ideene sine angående Wikimedia og alle prosjektene. Konferansen startet skikkelig 24. juni med en åpningsseremoni Jimmy Wales, fyren som startet alt dette her. Etter det var dagene fylt med konferanser, workshops og diskusjoner helt opp til avslutningen, blant annet Wikipedia and International Law presentert av Tobias Lutzi, som konkluderte med at Wikipedia dets søsterprosjekter ikke er immun mot internasjonalt lov; Content Translation holdt av Amir E. Aharoni, hvor mange nye artikler ble lagt med Wikipedias innholdsoversettelesverktøy; og Images and NPOV: A Shaky Relationship presentert av Johan Jönsson, hvor vi fant ut av at bilder også kan ha et ikke-nøytralt ståsted, i tillegg til at noen ganger er det faktisk bedre å ikke ha et bilde i en artikkel. Konferansen ble avsluttet av Jimmy Wales, ordføreren i Esino Lario, et orkester, og med et gruppebilde av alle wikimedianerne og byfolket, i tillegg til god mat og god prat før vi alle måtte dra hjem igjen.

by Astrid Carlsen at September 29, 2016 01:39 PM

August 31, 2016

Wikimedia Norge

Wiki Loves Monuments 2016: fotokonkurranse

Natt på Lista fyrstasjon. By Edmund Schilvold (Own work) [CC BY-SA 4.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0)], Wikimedia Commons

Natt på Lista fyrstasjon. By Edmund Schilvold (Own work) [CC BY-SA 4.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0)], Wikimedia Commons

Fotokonkurransen Wiki Loves Monuments ble avholdt første gang i Nederland i 2010. I 2011 ble konkurransen utvidet til å gjelde hele Europa, før den i 2012 ble global med 35 deltakerland.

For sjette år på rad presenterer Wikimedia Norge  Wiki Loves Monuments i Norge. Wiki Loves Monuments er en internasjonal fotokonkurranse som går ut på å ta det beste bildet av et kulturminne i Norge og laste det opp på Wikipedias bildedatabase, Wikimedia Commons. Konkurransen er sertifisert av Guinness World Records som verdens største fotokonkurranse, og i 2016 er det over 30 deltakerland.

Les mer og delta i fotokonkurransen her

I tillegg til fotokonkurransen Wiki Loves Monuments arrangeres det fra 5. september til 18. september en skrivekonkurranse på Wikipedia om kulturminnevern og arkitektur.

Les mer og delta i skrivekonkurransen her

Det bli fine premier, som et analogt kamera fra Fujifilm (Fujifilm Instax Mini 8), og spennende bokpremier.

Lykke til!

 

by Astrid Carlsen at August 31, 2016 08:05 AM

August 25, 2016

Wikimedia Sverige

Kopplat öppet kulturarv börjar leverera

Palmira_Tempio_di_Baal_-_GAR_-_3-01
Baal-templet i Palmyra. Bild: Gianfranco Gazzetti / GAR. Licens: CC by-sa 4.0 International.

Närmare 450 bilder av hotat kulturarv i Syrien finns nu för första gången tillgängligt för allmänheten. Genom ett samarbete mellan Wikimedia Sverige, Wikimedia Italia och Gruppo Archeologico Romano (GAR) har bilderna laddats upp under en fri licens på Wikimedia Commons, mediadatabasen som bl.a. servar Wikipedia. Detta är något jag är väldigt glad över då dessa bilder avbildar kulturarv som i många fall har förstörts eller skadats under inbördeskriget.

Bilderna har tagits av italienska arkeologer som under flera år har rest till Syrien för att jobba med kulturarvet där. När de fick reda på förstörelsen av kulturarv i landet beslutade de sig för att deras värdefulla bildmaterial borde spridas. De kontaktade Wikimedia Italia för att se om Wikipedia vore en lämplig plattform – vilket det förstås är!

Wikimedia Sverige höll samtidigt på att initiera projektet Kopplat Öppet Kulturarv, vilket finansieras av Postkodlotteriets Kulturstiftelse, och kunde därigenom erbjuda teknisk expertis runt massuppladdningen av bilderna till Wikimedia Commons. Några månader senare har arbete i detta internationella samarbete avslutats och bilderna finns nu tillgängliga för att användas vitt och brett.

Aleppo_Grande_moschea_Omayyadi_-_GAR_-_7-01
Den stora moskén i Aleppo. Bild: Gianfranco Gazzetti / GAR. Licens: CC by-sa 4.0 International.

Att experter delar världsunika bilder på detta sätt är något vi finner beundransvärt och att bilderna kommer till användning på Wikipedia har förstås stor betydelse för att utbilda allmänheten och lyfta behovet av bevarande av kulturarvet. Vi hoppas att vi genom projektet Kopplat Öppet Kulturarv kommer att kunna fortsätta på samma sätt med fler samlingar med bilder på hotat kulturarv och tillgängliggöra dem till allmänheten på en plattform de redan känner till. Vi kommer även att anordna en fotoutställning för att visa på behovet av att digitalt avbilda kulturarvet för att se hur det ändras över tid och säkerställa att så mycket information som möjligt bevaras, även om det värsta skulle ske och det fysiska objektet förloras av någon anledning.

Vi hoppas nu att bilderna kommer att komma till användning i många Wikipedia-artiklar och även inspirera volontärer att skriva om fler delar av Syriens stolta kulturarv.

John_Andersson_2015_(cropped_2)
Bild: Jan Ainali, CC-BY-SA 4.0

John Andersson
Projektledare, Kopplat öppet kulturarv
Wikimedia Sverige


by Anna Troberg at August 25, 2016 05:29 PM

August 24, 2016

Wikimedia Sverige

15-årskalas i Göteborg

Detta är ett gästinlägg av Per A.J. Andersson. Åsikter och kommentarer som nämns nedan reflekterar inte automatiskt åsikterna från Wikimedia Sverige.

Söndagen den 15 maj 2016 åt jag tårta. Men jag var inte ensam. Den dagen samlades 28 personer på Göteborgs litteraturhus för att fira svenskspråkiga Wikipedias första 15 år.

Göteborgs litteraturhus används till konferenser, årsmöten, boksläpp och andra litterära och kulturella evenemang. Denna söndag hade Wikipedia-rörelsen i Göteborg bokat lokalen, för ett evenemang som både var tårtkalas, konferens och mötesplats kring Wikipedia.

1063px-15_c3a5r_15_maj_e28093_wikipedia_pc3a5_svenska_28panelen2c_detalj29
Paneldeltagare, Foto: Per A.J. Andersson, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons

Paneldebatt

Efter en inledande tillbakablick bjöd vi besökarna på en paneldebatt med fem inbjudna namn. Där fanns en fackboksförfattare (Peter Olausson, bekämpare av ”faktoider”), en arkivarie (Stefan Högberg, även projektledare på kulturarvskonferensen Digikult), en universitetschef (Ulla Sätereie, prefekt på journalistutbildningen vid Göteborgs universitet) och en wikiansvarig (Magnus Sörell, redaktör på Seriewikin). Panelen avrundades med Mattias Blomgren, Wikimedia Sveriges ordförande. Alla fem skulle ge sin bild av hur Wikipedia påverkat deras vardag, och de skulle debattera omkring Wikipedias fördelar och nackdelar.

Åtminstone var det tänkt så. Någon hätsk debatt blev det dock inte, eftersom de flesta verkade överens om att Wikipedia i stort sett var en bra sak. Peter Olausson använder ofta Wikipedia – främst varianten på engelska – som källa när han reder ut moderna myter. Stefan Högberg är som arkivarie glad att Wikipedia är med och sprider kunskapen om vårt kulturarv långt utanför väggarna på museer och arkiv. Ulla Sätereie har barn som är uppvuxna med Wikipedia och ser själv uppslagsverket som en stor tillgång (att situationen för den traditionella journalistiken blivit hårdare kan inte Wikipedia lastas för utan informationssamhället i stort, menade hon).

Magnus Sörell såg å sin sida Wikipedia som en förebild i sitt eget skrivande på Seriewikin, ett ställe där man bara ägnar sig åt tecknade serier. Det var lika svårt att klämma fram kritik mot Wikipedia från Wikimedias ordförande (om någon trodde något annat…).

Kanske är det så, att Wikipedia är något man tar för givet. Kanske är Wikipedias belackare mer tunnsådda än förr. Som en påminnelse om att uppslagsverket ännu inte blivit lastgammalt fick panelmedlemmarna som avslutning varsin T-tröja, med budskapet ”Känner mig som 15” väl synligt.

1024px-15_c3a5r_15_maj_e28093_wikipedia_pc3a5_svenska_28690429
Alicia visar Senaste ändringarna, Foto: Per A.J. Andersson, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons
1024px-15_c3a5r_15_maj_e28093_wikipedia_pc3a5_svenska_28691229
Tårtstund, Foto: Per A.J. Andersson, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons

Minipresentationer och tårta

Därefter följde en halvtimme med minipresentationer av ett antal pågående projekt och fenomen på Wikipedia. Kopplingen till OpenStreetMap förklarades (och hur cykelvägar i Vårgårda kan synas på Wikipedia), liksom den årliga konferensen Wikimania, klottersanering, konflikter och Projekt Göteborg. I det sistnämnda projektet både skrivs och fotograferas det, så att hus, gator och göteborgare presenteras bättre.

Sedan var den officiella delen av evenemanget över, och vi kunde äntligen hugga in på pastasallad och de två tårtorna. Det var tänkt att eftermiddagen skulle avslutas med en skrivstuga, där det skulle skrivas på Wikipedia. Datorer var framställda, och informationsfoldrar delades ut. Vi ägnade oss dock mest åt nätverkande och trivsamma meningsutbyten. Det språkades bland annat om Bokmässan, wikifikor, fotosafarier, samarbeten med kommunen och med universitetet. Samt om de regelbundna skrivstugorna i samma lokal.

Vad de projekten handlar om kan vi ta en annan dag. Wikihälsningar, tack och hej!

Per A.J. Andersson, ”Paracel63” på Wikipedia – sedan 2007


by Axel Pettersson at August 24, 2016 09:02 AM

August 23, 2016

Wikimedia Sverige

Vår nya projektadministratör presenterar sig!

Hej!

Jag heter Eric Luth, och började i fredags arbeta som projektadministratör för Wikimedia Sverige. Wikipedia och Wikimedia växer, breddas och fördjupas; får fler anställda, och inleder fler projekt. Jag ska försöka dra mitt strå till stacken för att bli en smidig spindel i nätverket – se till att alla trådar knyts ihop.

eric_luth_28wmse29_workingJag kommer senast från ett halvår som trainee i Europaparlamentet i Bryssel. Jag har en bakgrund som litteraturvetare, med en fil. kand. i litteraturvetenskap och teoretisk filosofi. Litteratur, politik, samhällsfrågor och Wikipedia har slukat stora delar av min tid under de senaste åren. På Wikipedia, Wikiversity och Wiktionary har jag varit administratör, och på Wikipedia har jag gjort närmre 40 000 redigeringar. Att nu få ‘steppa upp’ och faktiskt arbeta med ett av mina största fritidsintressen – det är en ynnest som jag nästan är avundsjuk på mig själv att få!

I mitt arbete kommer jag helt enkelt se till att alla projekt är på banan. Att alla papper, brev, dokument och idéer går åt rätt håll. Wikimedias mål är att göra kunskap fritt för alla människor, och det är också någonstans ditåt alla projekt på ett eller annat vis syftar. Då måste också all administrativ kunskap, om man nu kan kalla det så, vara samlad och tillgänglig.

Jag älskar kunskap. Kunskap är näseric_luth_28wmse29tan godare än mat. Därför köper jag också hellre fler böcker än pastapåsar. Därför studerade jag litteratur, och därför lägger jag tid på Wikimedia-projekten! Det bästa med Wikimedia är att det mer än något annat förenar möjligheten att lära sig själv mer saker (utan att köpa dyra böcker!) och samtidigt sprida kunskap till andra, till fler personer, till allmänheten.

Wikimedia Sverige har anställt en kunskapstörstande kulturtant som helst läser böcker, äter kunskap och delar information, när han inte sitter vid ett piano eller står (springer) i ett par löparskor. Förhoppningen är att jag därigenom ska kunna göra lite grann för att göra lite mer information lite mer tillgänglig för lite fler människor – så att Wikimedia-projekten i sin tur når målen om information tillgänglig för alla människor!


by Eric Luth at August 23, 2016 12:49 PM

August 22, 2016

Wikimedia Sverige

Läget för video på Wikipedia 2016

Detta är ett gästinlägg av Jan Ainali. Åsikter och kommentarer som nämns nedan reflekterar inte automatiskt åsikterna från Wikimedia Sverige.

För tre år sedan hade vi en genomgång i bloggen med instruktioner för hur man laddar upp en video på Wikimedia Commons. Vad har hänt sedan dess? Under våren har jag laddat upp ett trettiotal filmer och tänkte dela med mig av lite av mina tips och tricks.

Det började egentligen med att jag upptäckte att den video som jag kunde spela in med min mobil höll ganska hög kvalitet. Det har hänt en hel del med tekniken de senaste åren och filerna man kan få ut är högupplösta och i de senare mobilmodellerna är även bildstabiliseringen mycket bättre än tidigare. En video kan säga väldigt mycket mer än vad en stillbild kan göra. Jämför till exempel dessa två. Precis efter att jag hade tagit stillbilden hörde jag tåget närma sig stationen och började filma. Det ger ett helt annat liv till en annars ganska tråkig bild.

Tips: Ibland vill man klippa filmen innan man laddar upp den. För det kan jag rekommendera Androvid för Android. Har ni andra tips så lämna de gärna som en kommentar!

Ösmo station 1
Ösmo station av Ainali [CC BY-SA 3.0], via Wikimedia Commons

Ösmo station av Ainali [CC BY-SA 3.0], via Wikimedia Commons

Videoconvert

Filmen är alltså inspelad med min mobil och uppladdad till Wikimedia Commons utan att använda mig av en dator. För att ladda upp videofiler måste de ju vara i formaten webm eller ogv, så hur gör jag då? Jo, det finns ett verktyg som heter Videoconvert som fungerar alldeles utmärkt för detta. Du godkänner först att verktyget får ladda upp via ditt konto (det är det som kallas Oauth). Ladda sedan upp en eller flera filer genom att välja dem med den översta knappen. OBS! Lämna inte sidan medan uppladdningen pågår, för då avbryts den, gå inte ens in för att fylla i mer information om filmerna. När filmen har laddats upp trycker du på den mörkblå knappen vid varje fil för att starta konverteringen av den. Denna process pågår i bakgrunden och nu kan du börja fylla i filinformation på den ljusblå knappen. Om du använder den ljubslåa knappen ovanför de uppladdade filerna (user options) kommer denna att användas till att förifylla nya uppladdade filer, något som är praktiskt om du har flera saker som ska vara likadana. Ladda om sidan för att se om det har konverterat klart När så är fallet är det bara att publicera till Wikimedia Commons med den gröna knappen. Klart!

Nedan kan du se vilka användarinställningar (user options) jag använder för att få in en del smarta kategorier som gör att filmerna lättare hittas.

== {{int:filedesc}} ==
{{Information
|Description=
{{sv|1=.}}
|Source={{own}}
|Date=2016-06-03
|Author= [[User:Ainali|Jan Ainali]]
|Permission=
|other_versions=
|other_fields=
}}

== {{int:license-header}} ==
{{self|cc-by-sa-4.0}}

[[Category:Videos from Sweden]]
[[Category:June 2016 in Sweden]]
[[Category:]]

Efter 1= skriver man in filbeskrivningen. Observera att jag inte lägger till någon mall för koordinater. Eftersom att jag tillåter kameran att spara dem i filmfilen så sköts det av en bot efter att jag har laddat upp filen på Commons.

Alternativ väg – video2commons

Ett annat verktyg är video2commons som jag använde till att ladda upp denna film.

Kulturarvsdagen 2015 – Riksantikvarie Lars Amréus Av Riksantikvarieämbetet [CC BY 3.0], via Wikimedia Commons

Till det så klistrar du helt enkelt in en länk till videon, men det kräver att den redan är publicerad någon annanstans först. Det behöver inte vara ett problem, då många videotjänster redan har appar som gör det väldigt enkelt att ladda upp filmer från mobilen. Den har också fördelen att den kan ta bort ljudet eller bilden om du skulle vilja samt ladda upp eventuella undertexter. Även denna tjänst kräver i början att du låter den använda ditt konto för uppladdningen.

Förbättringar i Wikimedia Commons

När det förra blogginlägget skrevs kunde man max ladda upp 500 MB stora filer, och man var tvungen att hitta en kryptisk användarinställning för att aktivera det. Numera kan alla ladda upp 2 GB stora filer rakt av så om det har varit ett problem för dig förut så kan du testa igen nu.

Vilka filmer passar?

Ja, vad ska man filma och ladda upp? Eftersom utbudet idag är så skralt (det finns mindre än 500 filer i kategorin Videos from Sweden) så gör nästan varje video något gott. Du kan dels tänka att det är något som rör sig, ett skeende, där en stillbild inte skulle göra objektet rätta.

Något så enkelt som en enkel film på en damm, ger en uppfattning om hur mycket vatten som flödar.

Dammen i Augerum By Jan Ainali (Own work) [CC BY-SA 4.0], via Wikimedia Commons

Det kan också vara ett komplicerat objekt, där du genom att röra på kameran kan göra det mer lättförståeligt.

Placeringen av gäddtrappan gjorde det svårt att ta en överblicksbild, men genom att panorera kunde hela fångas.

Överblick av gäddtrappa Av Jan Ainali (Own work) [CC BY-SA 4.0], via Wikimedia Commons

Du kan förmodligen i din vardag finna objekt som ännu inte har blivit filmade, men som ger en mycket djupare förståelse av objektet.

Denna skalbagge landade på min hatt, och man kan se hur den rör antenner, huvud och ben samtidigt som den tredimensionella förståelsen ökar med videons hjälp.

Bug on hat Av Jan Ainali (Own work) [CC BY-SA 4.0], via Wikimedia Commons

Så sätt igång, tryck på inspelningsknappen på mobilen och hjälp till att berika Wikimediaprojekten med rörliga bilder!


by Sara Mörtsell at August 22, 2016 12:30 PM

August 10, 2016

Wikimedia Sverige

Wikipedialäger i Molkom:­ Att gå ifrån att veta om till att veta hur

I dag berättar vår gästskribent Sandra Abi-Khalil om sin upplevelse av Wikipedialägret i Molkom i början av juli. /AT

sandra_molkom
Sandra (i mitten) fördjupar sig i Wikipedia. Foto: Hannibal. Licens: CC by-sa 4.0 International.

Sedan flera år tillbaka använder jag Wikipedia nästan dagligen. I teorin är det ett fantastiskt koncept och i praktiken är det en lika fantastisk kreation. Jag kan inte ens minnas när jag först förstod att Wikipedia byggs upp, ut och om av vem som helst, men det var många år sedan. Därför är det lustigt att jag själv aldrig tog tag i några av de brister jag råkade på. Särskilt som jag är en ganska pedantisk och perfektionistisk typ. Men det kändes på något sätt aldrig riktigt lämpligt – antingen var anledningen till att jag alls befann mig på Wikipedia att jag var mitt uppe i något projekt eller så kändes det bara lite för stort att ta på mig själv att editera någon annans bidrag.

När jag så råkade få se en annons om ett Wikipedialäger kändes det genast lockande. När jag såg att det var riktat till enbart kvinnor och med fokus på kvinnor blev det ännu mer lockande. För att inte nämna att lägret dessutom skulle gå av stapeln i en liten ort i Värmland mitt i sommaren, vilket ju lät som en lisa för själen bara det. Så, jag ansökte och blev såklart superpepp när jag några veckor senare fick veta att jag kommit in. Det var dock ingenting jämfört med hur lyrisk jag var efter en vecka på plats.

Det går sällan att sätta fingret på exakt allt som gör vissa upplevelser så positiva men några faktorer som definitivt gjorde Wikipedialägret till en härlig upplevelse var:

1) Deltagarna
Gruppen var en härlig blandning av personer i olika ålder och med olika intressen och erfarenheter, men med vissa avgörande saker gemensamma, framför allt massor med passion för kunskap.

2) Ledarna
Mer engagerade och uppriktigt välkomnande ledare skulle inte gå att önska sig. Och vilket tålamod! Om de blev enerverade på gruppens alla frågor, och vår ständiga fallenhet för att råka springa vidare till ämnen som var avsedda att avhandlas lite senare, så var det i alla fall inget som märktes. Eller så ignorerade vi det kanske bara, lite lagom bekvämt.

3) Omgivningarna
Lugnet i lilla Molkom var avslappnande, vädret under första veckan i juli var härligt och livet i allmänhet på en folkhögskola var ett fascinerande fenomen. Det var som en aldrig sinande ström av mat: morgon, middag och kväll, samt ett par gånger däremellan, skulle det ätas. Till en början var det nästan enerverande att behöva slita sig från sitt aktuella projekt istället för att bara knattra på i timtal, men efter bara ett par dagar så hade en vant sig vid dessa avbrott och kunde till och med erkänna att de hade sina fördelar.

Och sist, men verkligen inte minst:

4) Ämnet
Att få djupdyka in i den helt egna värld som Wikipedia utgör var otroligt spännande. På många sätt påminde det mig om när jag skulle gå en steppkurs ­ det är en vanlig sak att slänga ur sig att det är svårt att steppa men det var inte först när jag började försöka som jag insåg riktigt hur sant det var. Jag tror att de flesta av oss var på det klara med att Wikipedia var mer mångfacetterat än bara en artikel per ämne men ingen av oss var nog förberedd på riktigt hur omfattande och intrikat det var. Att kunna ta ett snabbspår in i allt detta var både utmattande och uppfriskande på samma gång, men framför allt kändes det som en enorm förmån att få sig så mycket kunskap till skänks.

Så, hur summera denna upplevelse, denna vecka i det lilla Molkom och på det stora Wikipedia? Det var en munter, smått överväldigande, utmanande men samtidigt lättsam, otroligt intressant och spännande tillställning, som lämnade mig med känslan av att ha tagit de första stegen mot att bli en wikipedian.

Sandra Abi-Khalil


by Anna Troberg at August 10, 2016 01:53 PM

July 21, 2016

Wikimedia Sverige

Wikipedia/Wikimedia: Vad vi bör tänka på när vi blir ”medelålders”?

(I dag publicerar vi ett gästinlägg fullt av intressanta tankar av Anders Wennersten, aktiv i föreningen sedan dess bildande och mycket aktiv Wikipedian.)

Wikimedia_Sverige_meeting
Bild: Moralist. Licens: CC BY – SA 3.0

Det är i år 10 år sedan jag började redigera på Wikipedia och, när detta inlägg publiceras, är det exakt 9 år sedan jag var med på den träff som utgjorde starten av Wikimedia Sverige. Och medan de tekniska förutsättningarna nästan är oförändrade så är arbetsmiljön för Wikipediagemenskapen mycket annorlunda och i samhället har synen gått från att se Wikipedia som ett suspekt klotterplank på nätet, till att betrakta det som en seriös kunskapskälla uppbackad av en förening som är en aktiv och respekterad partner till många institutioner.

Mycket av det vi för 8-10 år såg som orosmoln och problem och nästan ouppnåeliga visioner börjar nu vara lösta och vara verklighet. Men när vi nu är på väg lämna uppbyggnadsskedet och gå in i ett mer moget skede så är situationen ändå inte utan problem och utmaningar och nya frågeställningar har dykt upp som vi inte anade för 8 år sedan. Jag vill i detta blogginlägg peka på vikten att vi inte låter oss nöja med att arbeta med gårdagen frågeställningar utan att vi fullt ut ser på de förändrade förutsättningarna som gäller nu och har strategier och program anpassade till dem.

Wikipedia

För 10 år tog vi emot nästan all text, idag kräver vi källor, rätt ämnen etc. För 10 år sedan var den stora gruppen bidragsgivare manliga studenter på universiteten som kunde fylla den jungfruliga encyklopedin med artiklar i tacksamma ämnen som Sveriges historia, Sveriges geografi och grundbegreppen i samhällskunskap. Och äldre, yrkesakademiker och kvinnor var det få av. I dag har vi betydligt färre i kategorin studenter och vi har fått ett bra tillskott av äldre (pensionärer) och yrkesakademiker, främst från ABM-sektorn (arkiv, bibliotek och museer) . Så medelåldern är betydligt högre och andelen kvinnor något högre. För 8-10 år sedan var det vilda bataljer, som också var hårda och otrevliga. Vi hade användare som öppet arbetade för att föra in att anarkism är lösningen på världens problem och andra som envetet förde in att Stalin egentligen var en hyvens kille. I år 2016 har vi egentligen inte haft någon hård batalj, tonläget i gemenskapen är klart förbättrad, även om improduktiva och ledsamma tjafsdiskussioner fortfarande dyker upp och tyvärr inte så sällan. I arbetet åtgärda ”dåliga” artiklar har vi gjort stora framsteg och vår täckning i flera centrala ämnesområden har kraftigt förbättrats, till del med hjälp av kvalificerade AI hjälpmedel (botar).

Mycket av detta är precis det vi då drömde om skulle gälla, men varför är det då inte jättebra? Medan vi ser en ökning av nya och mycket bra skribenter från ABM-sektorn, så har vi en vikande trend när det gäller totala antalet skribenter, och just i år har flera gamla ”rävar” lämnat. Och även om det beror på en i sig naturlig känsla att gjort sitt, så innebär det färre som gör backend jobb (stötta nya, fixa småproblem, underhålla grundstrukturer bakom artiklarna). Och antalet accesser mot svwp går ner och antalet nya artiklar som skapas av människor minskar märkbart. Och medan vi ser en klar minskning av skapande av rena PR-alster, så minskar (skol)klotter inte alls. Man kunde tro att 10 års erfarenhet att klotter är borta inom 5 minuter skulle innebära klottrarna tröttnade, men det är nästan tvärtom. Någon dag i maj var den värsta jag har upplevt där två sanerare var fulltidssysselsatta ogöra klotter och en tredje som gick efter och korttidsblockerade konton. Och även om det dagarna efter var mer på ”vanlig” hanterbar nivå, så visar det på en stort potentiellt hot mot Wikipedia.

Wikimedia-SE

Bara sista året har föreningen nått många av de mål vi hade som vision runt 2007-2008. Skolverket har skickat ut material som talar om ”hur” man skall använda Wikipedia i skolan, inte ”om” man skall använda. Personer och institutioner inom ABM-sektorn har nu mognat såpass att man på egen hand initierar större övergripande initiativ relaterat till att föra in material i Wikipedia/Commons. Och medias rapportering vid 15-årsjubilet var helt saklig och respekterande, eoner från det hån och förakt som var det vanligt när föreningen började.

Men upphovsrättssituationen är lika låst som för 10 år sedan. Om även om en del gjorts i teknikdimensionen, så har vi inte uppnått det 1+1=3 (föreningen och teknikresurser inom Wikimediavärlden + kompetenser inom gemenskapen) som vi behöver få till . Som liten språkgrupp med en liten gemenskap riskerar vi alltid att bli en b-Wikipedia (”slav” till andra språkversioner) om vi inte tar tillvara det tekniken och teknikresurser kan ge oss för att utveckla vår egen språkversion maximalt. Och är det rimligt föreningen fortsatt står helt vid sidan av att ta hand om de teknikrelaterade utmaningar som finns inom projekten?

Förlegade synsätt?

Dessa skall ses som tankeväckare, inte som absoluta sanningar. Och det finns många synsätt, som att fler bidragsgivare behövs, som alltid gällt och alls inte är förlegade

*Läsare tillkommer bara vi gör ett bra jobb. Senaste årets siffror visar detta inte stämmer, och nedgången för svwp har varit kraftigare än för andra språkversioner. Vi behöver förstå varför det är så, vad som är ”konkurrenterna” och om det finns saker som kan och bör vidtas för att ändra denna trend

*Skrivstugor är mycket viktiga för att nå ut till nya användare. Skrivstugor är bra som marknadsföring och då olika kulturer där möts och volontärer får återkoppling hur det ”känns” för nya. Men för reell nyrekrytering är det en ineffektiv form. Inom ABM-sektorn och Utbildningsområdet har vi lärt att ”lära upp lärare” är betydligt effektivare även om det kräver längre insatser och mycket tålamod. Varför inte satsa mer på att få studieförbunden och intresseföreningar att hålla skivstugor i egen regi, med oss i bakgrunden som stöd?

*Antalet nya artiklar, manuellt skapade är ett centralt mått på välmående gemenskap. Efter vi lämnat uppbyggnadsskedet är fylliga artiklar som är det stora behovet, även om alla de nya också är eftersträvansvärda. Snuttartiklar utan källor och iw-länkar raderar vi numera, och botskapade stubbar är oftast av bättre kvalitet än manuellt skapade stubbar. Nya artiklar är fortsatt mycket önskvärt och bra, men som centralt mått är det numera för trubbigt.

*Vi har klotterläget under kontroll med hjälp av många, ofta relativt nya, duktiga Wikipedianer. Så har det varit, men om vi ser att vi är på väg in i ett mer moget skede, så innebär det att vi inte utan vidare kan räkna med att nya hela tiden kommer till. Ett mer medvetet arbete att föra in effektivare AI-baserade verktyg (ORES) behövs och medan tyngdpunkten på det ligger hos gemenskapen är också aktiva insatser från kanslipersonal behövliga

*Botskapande av artiklar är ett experiment som vi inte riktigt ännu förstår när det bäst bör tillämpas. Så har gällt men nu efter ett antal större initiativ som lärt om både styrkor och svagheter. Det finns ett stort och viktigt behov summera och dokumentera erfarenheterna, så vi framåt kan bygga vidare på best-practice och undvika det som fungerat mindre väl. Jag bedömer det krävs insatser initierade utanför gemenskapen för att göra denna summering/dokumentation.

/Anders Wennersten

 


by Anna Troberg at July 21, 2016 07:04 AM

July 06, 2016

Wikimedia Sverige

Cool Stars 19 Hackathon

(Dagens gästskribent, Thomas Marquart, arbetar till vardags som forskare vid Uppsala Universitet och hjälper till att arrangera konferenser och hackathon.)

CoolStars_HackDay

Foto: Thomas Marquart. Licens: CC0

Cool Stars är en av astronomins äldsta konferensserier och går av stapeln vartannat år, någonstans i världen. Denna gång, 19:e Cool Stars, var det Uppsala universitets astronomer som bjöd in sina kollegor; över 450 kom och diskuterade stjärnor och deras utveckling i en vecka på Uppsalas konserthus. I anslutning till konferensen deltog en mindre grupp, ett 40-tal astronomer, i en Hack Day, även kallat Hackathon. Formatet innebär att man ägnar en hel dag åt att samarbeta i små grupper kring mestadels tekniska projekt. Grupperna bildas spontant på morgonen efter att alla har fått tillfälle att föreslå vad som ska göras.

Ett av syftena med Hackathonen var att resultaten skulle vara fritt tillgängliga, helst även öppen källkod, och det passade deltagarna bra eftersom många redan var vana att utnyttja olika webbaserade samarbetsverktyg. Bland annat skapades ett flertal nya repositories för kod på GitHub, andra jobbade på offentlig dokumentation. Förutom att de troligen är av nytta för andra astronomer, kommer dagens resultat även att ingå i konferensens proceedings, en open-access publikation.

En av arbetsgrupperna ägnade dagen åt att analysera statistiska data om konferensens jämställdhetsfrågor. Man hade nämligen haft koll inte bara på föredragshållarnas könsfördelning (som var medvetet mycket jämn), utan även frågeställarnas. Det hela ledde till en första version av rekommendationer för session chairs, alltså moderatorerna som fördelar ordet mellan talarna och frågeställarna. Till exempel ska man som moderator invänta ett flertal uppräckta händer innan man tar första frågan, så att det finns fler att välja ifrån. Män verkar statistiskt sett ha mer bråttom med sina frågor.

En annan grupp kodade en snygg visualisering av varifrån konferensens deltagare hade rest till Uppsala. En tredje angrep problemet att många astronomer har sina egna databaser med data om astronomiska objekt, fast alla databaser har olika format och upplägg, vilket gör det onödigt svårt att jämföra och byta data med varandra. Ett första försök till en universellt databas-design, dvs en layout av databasens interna tabeller och fält, togs fram med syftet att vara generell och flexibel nog att passa de flesta sorters data, och samtidigt strikt nog att möjliggöra programvara som kan använda alla sådana databaser.

Några deltagare jobbade vidare på existerade mjukvaror som hjälper stjärnforskare med sina analyser. Andra tog fram alternativförslag till så kallade confusograms, d.v.s. diagram som innehåller så mycket information att det blir svårt att förstå dem.

Wikimedia Sverige sponsrade evenemanget genom att delvis stå för lunchkostnaden. Klistermärken, knappar och informationsmatrial från Wikimedia, Wikipedia och Wikidata delades ut och uppskattades. CS19 tackar Wikimedia för bidraget!

/Thomas Marquart


by Anna Troberg at July 06, 2016 08:21 AM

July 04, 2016

Wikimedia Sverige

10 kvinnor på Wikipedia-läger

Molkom_från_vattentorn_015
Molkoms folkhögskola

Den 4-8 juli 2016 äger det första svenska Wikipedia-lägret rum. Platsen är Molkoms folkhögskola i Värmland. Tio lyckliga stipendiater fått chansen att djupdyka ner i Wikipedia, men också göra en resa mot hemligt mål, och presentera andra för Wikipedia, när Molkoms folkhögskola under onsdagskvällen den 6 juli har öppet hus för alla Wikipedia-intresserade.

Tanken är att de tio stipendiaterna ska förbättra åtminstone 100 artiklar under de fem dagarna, inklusive att lägga till bilder. Kommer de att hinna? Vi återkommer med fler rapporter.

Bakgrund

Wikipedia-lägret är ett av Wikimedia Sveriges initiativ för att komma till rätta med den snedfördelning mellan könen som finns på Wikipedia. Stipendiet utlystes i mars 2016, inspirerat av armeniska Wikipedia-läger för ungdomar.

För mer information, kontakta Lennart Guldbrandsson, 070-207 80 05, eller info@kvinnligahuvudpersoner.se.

Wikipedia är en av världens mest besökta webbplatser med omkring en halv miljard besökare per månad. Wikipedias mål är att ge världen tillgång till mänsklighetens samlade kunskap. Vi arbetar därför med att stödja alla underrepresenterade grupper. Mätningar har visat att bara någonstans mellan 9 och 23% av alla som bidrar till Wikipedia är kvinnor. Det underskottet påverkar innehållet i Wikipedia. Bristen på mångfald  bland de som skriver artiklar gör att ämnesområdena som täcks på Wikipedia kan bli ofrivilligt homogena. Inom vissa områden saknas artiklar om kvinnor som borde ha artikel, och artiklar som främst intresserar kvinnor är kortare än dem som främst intresserar män. Detta underskott kan även styra ordval, tolkningar och vad som behandlas i ämnet. Även om de flesta som skriver artiklar på Wikipedia gör det med ett stort engagemang och med en vilja att skriva på ett encyklopediskt sätt så kommer den massiva underrepresentationen av kvinnor göra att artiklarna skrivs ur ett visst perspektiv.

Wikimedia Sverige har därför inlett flera initiativ för att uppmuntra en större mångfald bland skribenterna. Föreningen har anordnat olika evenemang i flera städer, inklusive veckovisa skrivstugor i Göteborg på temat litteratur. Arrangemangen är både uppskattade och effektiva.


by Lennart Guldbrandsson at July 04, 2016 08:47 PM

Wikimedia Norge

Wikimania 2016

Skrevet av Telaneo, Trym Erik Lunde Arnesen

By Telaneo (Own work) [CC0], via Wikimedia Commons

By Telaneo (Own work) [CC0], via Wikimedia Commons

Fra 24. til 26. juni ble Wikimania 2016, den tolvte Wikimania-konferansen, avholdt i Esino Lario; en koselig liten fjellby to timer nord for Milano. I år var Wikimania noe virkelig annet sammenlignet med det det har vært før, siden alle de tidligere konferansene har vært i storbyer som Mexico By, Hong Kong, London og Berlin. Men denne gangen utgjorde de besøkende wikimedianerne over 70 % av befolkningen i byen.

Byen hadde blitt betydelig ombygd for å imøtekomme mer enn tusen besøkende wikimedianere i alle aldre. Fiber hadde blitt lagt inn for å legge til rette for arbeidet for fri kunnskap. Mye av byen var dekket av trådløst nettverk av samme grunn. Strømnettet ble bygd om til moderne standarder for å håndtere overfloden av folk i de få dagene vi var der. Det samme skjedde med mange av bygningene i byen, som museet og skolen.

Fra Norge kom det fem stykker. Blant oss var Hogne, administrator på nynorsk Wikipedia, og Telaneo, Wikipedia på bokmål og riksmål sin yngste administrator.

Før konferansens skikkelige start, var det to dager med førkonferanse for de som hadde muligheten til å komme tidlig. I disse dagene var det blant annet diskusjoner som School of Rock(ing) EU Copyright, hvor det var prat om hvordan man lette på opphavsrett i Europa, slik at flere bilder og lignende kan falle i det fri, og kan dermed brukes på Wikipedia. Et av hovedtemaene der var panoramafrihet, og hvordan flere land i Europa enda sliter med dette. I tillegg arrangerte Chris Schilling fra Wikimedia Foundation Idealab Mixer og IdeaLab Workshop, hvor det var mulighet for å lufte ideene sine angående Wikimedia og alle prosjektene.

Konferansen startet skikkelig 24. juni med en åpningsseremoni med Jimmy Wales, fyren som var med å starte det hele. Etter det var dagene fylt med konferanser, workshops og diskusjoner helt opp til avslutningen, blant annet Wikipedia and International Law presentert av Tobias Lutzi, som konkluderte med at Wikipedia og dets søsterprosjekter ikke er immun mot internasjonalt lov; Content Translation holdt av Amir E. Aharoni, hvor mange nye artikler ble lagt med Wikipedias innholdsoversettelesverktøy; og Images and NPOV: A Shaky Relationship presentert av Johan Jönsson, hvor vi fant ut av at bilder også kan ha et ikke-nøytralt ståsted, i tillegg til at noen ganger er det faktisk bedre å ikke ha et bilde i en artikkel.

Konferansen ble avsluttet av Jimmy Wales, ordføreren i Esino Lario, ett orkester, ett gruppebilde av alle wikimedianerne og byfolket, og god mat og god prat før vi alle måtte dra hjem igjen.

By Niccolò Caranti (Own work) [CC BY-SA 4.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0)], via Wikimedia Commons

By Niccolò Caranti (Own work) [CC BY-SA 4.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0)], via Wikimedia Commons

by Astrid Carlsen at July 04, 2016 09:54 AM

June 25, 2016

Wikimedia Norge

Wikimania 2016

Written by Gustavo Góngora Goloubintseff

Wikimania_lightpainting_01

By Ter-burg (Own work) [CC BY-SA 4.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0)], via Wikimedia Commons

The twelfth edition of the most popular event that gathers Wikimedians from all around the globe has officially started today, 24th June 2016, in Esino Lario (Italy). Wikimania normally takes place in big cities such as Buenos Aires, Hong Kong, London and Mexico DF. However, this edition will always be remembered as the one in which a tiny medieval town of barely 700 people in the middle of the northern Alps worked hard for and by the sake of free knowledge.

Local people, primary and secondary school students, retired men and youngsters, all joined forces to assist newcomers and make them feel at home. Music, traditional cuisine and cultural events – such as guided tours around town – were offered by the organization with great enthusiasm and commitment. One can find wikicookies, wiki t-shirts and locals – kids and adults alike – making a big effort to overcome language barriers and be at the visitors’ disposal with a great sense of professionalism, friendship and a deep conviction in what they are doing. Yes, they deserve such an honor. This town has a story to tell and has become part of the young, yet fruitful history, of the Wikimedia movement.

Esino Lario is more than a small town in the northern Italian region of Lombardy. The town doubled its population from 700 up to 1,500 people in less than three days. For over 72 hours English replaced Italian as the most widely spoken language in town. The opening ceremony, which took place at the Gym palace at 10:30 am, was marked by the international political agenda. Jimmy Wales, co-founder of Wikipedia, briefly mentioned the UK decision of leaving the EU and the American presidential nominee Donald Trump as two examples of how fear and hatred create walls. Wikipedia is more important than ever in a world where walls are a sad reality, and free knowledge seems to be the only way out towards tolerance, cultural bridges and bonds, and convergence. Wikipedia must be ‘a drive for change’, Wales says. He also promoted an anti-harassment campaign to stand for all the values Wikimedia sister projects share and defend. Cooperation is essential for the success of the project. Anyone failing to fall into this description is not a Wikimedian, according to Wales. He finally welcomed Katherine Maher as the new CEO of Wikimedia Foundation. ‘She knows that people come before technology’, he concluded.

Two important presentations were at the core of the event. ‘Found in Translation’ and ‘That Was the Year That Was’ were largely discussed at the local Theatre. Andrew Lih and William Beutler asked for a major involvement. The former has done some research on paid editing and COI (conflict of interest) across the top 25 Wikipedias according to the number of articles. He needs volunteers from Norway in order to fill in a survey which, hopefully, will provide him with a good insight into the no.wiki and nn.wiki situation regarding cases of paid editing. As for the latter, Beutler talked about the ping pong effect and how the UK has a more flexible law for freedom of panorama, whereas countries such as Italy and France are way more conservative. He contacted the European Comission and put some pressure on the EU in order to get more freedom. Beutler calls for local action, carried out by weasels (aka volunteers), and teamwork at the European level. He also talked about the law in Belgium and how the legal limbo is moving towards a more open and structured policy that allows freedom of panorama.

The day ended with a country music festival downtown and many gastronomic offers at local restaurants, pubs and at the tent.

 

 

by Gustavo Góngora Goloubintseff at June 25, 2016 08:52 AM

June 16, 2016

Wikimedia Sverige

Skolverkets utbildningsmaterial visar hur Wikipedia används

Editing Wikipedia (15730056135)
Av Wikimedia Finland (Editing Wikipedia) [CC BY-SA 2.0], via Wikimedia Commons

Under våren har jag haft nöjet att få delta i att ta fram utbildningsmaterial till Skolverkets modul om textarbete i digitala miljöer, för gymnasielärare som deltar i läslyftet, en gratis och webbaserad satsning på kompetensutveckling som Skolverket sedan tidigare erbjuder grundskolans lärare och numera även gymnasiet. Igår publicerades den i sin helhet och det är den första modulen med gymnasielärarna som sina huvudsakliga mottagare och hela modulen består av åtta delar, varav jag har varit medförfattare till del två Informationskritik och kunskapsdelning. Den här delen av läslyftet ska fungera som ett stöd för lärare som vill utveckla hur de med sina elever kan arbeta med att kritiskt granska information och den har Wikipedia som sitt praktiska fokus och uppgiften som lärarna genomför som en del av kursen handlar om att granska olika artiklar och sätta sig in i de kvalitetskriterier som gäller för Wikipedias innehåll.

Forntida egypten övre radens verktyg

Förutom en inledande och fördjupande artikel, som problematiserar informationskritik och hur kunskaps förhandlas och skapas, ingår både lektionsupplägg och filmer i utbildningsmaterialet. I filmmaterialet  medverkar gymnasieläraren Per Fridberg och skolbibliotekarien Nils Marklund från Nils Fredrikssons utbildning i Svedala med sin klass och där berättar dem om sina erfarenheter av att granska och lära sig om Wikipedia genom att eleverna bidrar och skapar innehåll. I det avslutande momentet finns en valbar fördjupningsuppgift som handlar om hur eleverna efter att granskat Wikipedias innehåll går vidare till att fylla luckor och åtgärda de brister man har upptäckt.

Se filmerna från Svedala

Jag hoppas att många lärare får stor behållning av den här kompetensutvecklingen och får upp ögonen för att elever kan bli skickliga i att både hantera Wikipedias omfattande och varierande informationsmängd och att de kan påverka hur Wikipedia skrivs och utvecklas genom att bidra med sina kunskaper.

Sara Mörtsell, utbildningsansvarig Wikimedia Sverige


by Sara Mörtsell at June 16, 2016 11:49 AM

June 10, 2016

Wikimedia Sverige

Hjälp oss att rädda panoramafriheten!

Petite_sirène_de_Copenhague_(conforme_à_la_loi_danoise)
Benito Prieur / Wikimedia Commons / CC-BY-SA-4.0

Det kan vara svårt att göra sin röst hörd i viktiga frågor. Därför skickar EU-kommissionen då och då ut konsultationer. De är en enkel och snabb möjlighet för både enskilda och organisationer att ge sin input i en viktig fråga och på så sätt positivt påverka utvecklingen långsiktigt.

Som du kanske redan vet pågår just nu en konsultation om panoramafriheten. Det går att svara på den fram till den 15 juni. Det betyder att du har en utmärkt möjlighet att delge kommissionen dina tankar om värdet av panoramafrihet och hur inskränkningar i denna frihet påverkar just dig. 

Du kan hjälpa till på två sätt:

Gör din egen röst hörd!
Din röst behövs och vi hoppas att du tar chansen att själv besvara konsultationen som enskild individ (eller för någon annan organisations räkning) och därmed bidrar med ditt unika perspektiv. Konsultationen finns här.

För museum och arkiv innebär inskränkningar i panoramafriheten att det uppstår större osäkerhet kring hur de kan använda sina samlingar vilket i sin tur gör att arbetet tar längre tid och kostar mer. Men, inskränkningarna kan även skapa problem för dig som privatperson. Det kan till exempel vara svårt att veta vilka bilder man får publicera i sociala medier eller på sin blogg utan att riskera att få problem. Det innebär också en begränsad möjlighet att uppleva de offentliga rum som man inte har möjlighet att besöka fysiskt.

Hjälp oss!
Wikimedia Sverige håller på att skriva sina svar på Meta och vill gärna ha er feedback på texten och förslag på andra exempel som ni kan komma på: (https://meta.wikimedia.org/wiki/EU_policy/FoP_Consultation/Wikimedia_Sverige).

Konsultationen pågår som sagt till den 15 juni, så vila inte på hanen. Smid medan järnet är varmt. Stort tack för hjälpen!

Anna Troberg_smallAnna Troberg
Verksamhetschef
Wikimedia Sverige

@annatroberg
anna.troberg@wikimedia.se


by Anna Troberg at June 10, 2016 10:55 AM

June 08, 2016

Wikimedia Sverige

Wikimedia Sverige söker projektadministratör!

Untitled

Wikimedia Sverige är en ideell idéburen organisation med målet att göra kunskap fritt tillgänglig för alla människor. Vårt främsta verktyg i detta arbete är Wikipedia. Vi hjälper individer, organisationer och institutioner att på olika sätt både använda och bidra till Wikipedia. Vi har pågående samarbeten med bland annat Unesco, Nationalmuseum, KTH, Livrustkammaren och Skolverket. Bland våra finansiärer finns till exempel Post- och telestyrelsen, Postkodlotteriets Kulturstiftelse, Vinnova och Wikimedia Foundation.

Wikimedia-rörelsen växer så att det knakar över hela världen och så även i Sverige. Därför söker vi nu en projektadministratör som kan hjälpa oss att utvecklas vidare. Vi vill tillsätta tjänsten snarast och kommer att intervjua sökanden löpande.

Vi söker dig som serviceinriktad, effektiv och noggrann. Som projektadministratör arbetar du bland annat med:

  • Löpande administration: dokumenthantering, diarieföring, posthantering, medlemsregister, samt att vid behov bistå med enklare ekonomisk hantering.
  • Sätta upp/arkivera administrativa ramverk för projekt på föreningens wiki vid projektstart och projektslut.
  • Uppföljning och rapportförberedelser
  • Hotell-, konferens- och resebokningar
  • Vara behjälplig när föreningen anordnar möten, konferenser och andra typer av evenemang
  • Övriga förekommande administrativa arbetsuppgifter

Du har följande erfarenheter, kunskap och förmågor:

  • Social och prestigelös.
  • Mycket god organisations- och initiativförmåga.
  • Eftergymnasial utbildning inom område som bedöms lämplig för befattningen.
  • Erfarenhet av administrativa arbetsuppgifter och har arbetat i en serviceinriktad roll.
  • Mycket god datorvana och bekväm att använda olika datorprogram.
  • Goda språkkunskaper i svenska och engelska.

Meriterande, men inte nödvändigt:

  • Erfarenhet av arbete i ideella organisationer.
  • Erfarenhet av open source-mjukvara och wikis.
  • Förståelse av Wikimedias mål samt kultur och arbetssätt inom Wikimedia-gemenskapen.

Vi erbjuder dig:

  • En möjlighet att få vara med och göra världens sjunde största webbplats – Wikipedia – ännu bättre.
  • Arbete i en flexibel, öppen, transparent och internationell verksamhet.
  • Friskvårdsbidrag.
  • Anställning enligt kollektivavtal från IDEA.

Din ansökan med personligt brev, meritförteckning, eventuella referenser och tidigast möjliga startdatum skall inkomma till jobb@wikimedia.se snarast möjligt. Skicka gärna in din ansökan snarast då vi intervjuar fortlöpande.

Har du ytterligare frågor, är du välkommen att mejla till jobb@wikimedia.se.

Om Wikimedia Sverige

Wikimedia Sverige bildades 2007 och är en ideell allmännyttig förening, verksam i Sverige. Vårt mål är att göra kunskap fritt tillgänglig för alla människor. Vårt främsta verktyg i detta arbete är Wikipedia. Vi hjälper individer, organisationer och institutioner att på olika sätt både använda och bidra till Wikipedia. Till vår hjälp har vi en uppsjö av engagerade volontärer, Wikimedia Foundation i USA och drygt fyrtio andra Wikimedia-organisationer runt om i världen.

Kontaktpersoner

Anna Troberg
Verksamhetschef
0729672948
anna.troberg@wikimedia.se
André Costa
Facklig kontaktperson
Arbetsmiljöombud
0733964574
andre.costa@wikimedia.se

Se även


by Anna Troberg at June 08, 2016 01:20 PM

May 27, 2016

Wikimedia Sverige

Nordiska museet satsar på Wikipedia för gymnasieelever – hur du kan bidra

De första turisterna på toppen av Storsylen. Fjällandskap - Nordiska Museet - NMA.0000024
De första turisterna på toppen av Storsylen. Fjällandskap 1900. Nordiska museet. Public Domain

Nordiska museet lanserar nu sitt pilotprojekt “Att skriva kulturhistoria på Wikipedia” som riktar sig till lärare och gymnasieelever och kommer att genomföras som elevernas gymnasiearbete. Det övergripande ämnesområdet ryms inom temat ”Från Fattigsverige till folkhemmet – hur var det att leva i Sverige under industrialisering och politiska omvälvningar?” I det här inlägget kommer mer information om hur arbetet är upplagt och i synnerhet om hur du som är, eller vill bli, aktiv på Wikipedia kan bidra till projektet.

Ämnespaket

Projektgruppen på Nordiska består av arkivintendent, bibliotekarie, pedagog och digital producent och de är nu igång med att sammanställa ett tjugotal olika ämnespaket som kommer att vara underlaget för eleverna att jobba med. Dessa innehåller arkivmaterial och litteraturreferenser med anknytning till det övergripande temat i ämnet. Paketet innehåll också listor på Wikipediaartiklar som matchar källmaterialet och som är i behov av förbättringar av olika slag. I nuläget finns tre av dessa påbörjade ämnespaket tillgängliga på Wikipedia. Notera att titeln på ämnespaketet inte motsvarar namnet på kommande Wikipedia-artiklar, utan ska ses som tematiska indelningar.

Vad kan du göra?

Från projektsidan hittar du till den uppdaterade listan över ämnespaket. Mot slutet av varje ämnespaket finns listan med artiklar som du gärna få fylla på med artiklar som du tycker passar in på respektive ämne och tema. Det kan även vara ännu inte skapade artiklar.

Elever skriver på Wikipedia

Inom projektet handlar det inte om att engagera hela klasser av elever eftersom gymnasiearbetet är ett individuellt större arbete som elever väljer att fördjupa sig inom. Eleverna som väljer att delta i det här projektet kommer att få introduktion till Wikipedia och vilka resurser som kan användas under skrivandets gång, exempelvis filmade instruktioner, hjälpsidor och riktlinjer. Med det sagt så finns alltid ett behov att knyta kontakt med användare på Wikipedia, som kan ställa upp som ambassadör genom att finnas tillgänglig för frågor som uppkommer eller genom att vara insatt i den tidsplan som gäller för den individuella elevens skrivande.

Vad kan du göra?

Genom att skriva upp dig på projektsidan som intresserad över att finnas till hands under själva Wikipediaskrivandet kan du göra en liten men mycket betydelsefull insats för eleverna och deras genomförande av sitt gymnasiearbete på Wikipedia.

Sara Mörtsell
Utbildningsansvarig Wikimedia Sverige


by Sara Mörtsell at May 27, 2016 08:42 AM

May 10, 2016

Wikimedia Sverige

Albin plåtar Eurovision för Wikipedia

Albin_Olsson,_Jag_fotograferar_för_Wikipedia_04
Foto: Axel Pettersson. Licens: CC BY 

Det här är Albin Olsson. Han är 29 år gammal. Till vardags arbetar han som skådespelare och bor tillsammans med sin fru Josefin i Västra Frölunda i Göteborg. Men, de senaste åren har Albin dessutom axlat uppgiften att förse Wikimedia Commons med bra och fria bilder från Eurovision. Innan delfinalerna ens dragit igång, så har han i år lagt upp hela 1281 bilder. De finns här.

Hur kommer det sig att du började fotografera Eurovision?
När Loreen vann i Baku upptäckte jag att det inte fanns några bra fria bilder. Om det ens fanns några, så såg det ut som om de tagits med mobil från publikplats. Eftersom 2013 års Eurovision skulle vara i Sverige kom jag på att jag ju kunde ta bättre bilder. Jag visste att man kunde få låna professionell fotoutrustning ur Wikimedia Sveriges teknikpool, så jag kontaktade dem. Dessutom sökte jag och fick pressackreditering. Jag ville verkligen köra 100% och göra ett proffsigt arbete.

Fotograferingen i Malmö 2013 var egentligen ett testprojekt, men det gick väldigt bra. Tanken var att sedan lämna över stafettpinnen till wikivolontärer i nästa värdland för Eurovision, men så vann Danmark och då bestämde jag mig för att köra själv igen. Jag bodde hemma hos en dansk Wikimedia-volontär och fick mina reskostnader betalda av Wikimedia Sverige.

2015 var Österrike värdland och då tog lokala volontärer över stafettpinnen och fotograferade, precis så som det var tänkt från början. Men, sedan gick Måns Zelmerlöw och vann och då bumerangade stafettpinnen tillbaka till mig igen.

Hur är det egentligen att fotografera Eurovision?
Det är väldigt roligt. Det är skön stämning i presscentret. Det är en schyst blandning av traditionella journalister och Eurovisionfans som driver de stora Eurovisionbloggarna runt om i världen. Dessutom har jag märkt att folk blir lite extra trevliga och hjälpsamma när man säger att man fotograferar för Wikipedia. Alla har ju någon slags relation till Wikipedia.

Har du några tips till andra som vill göra något liknande?
Se det inte som en hobbygrej, utan som ett proffsjobb. Sök pressackreditering i god tid. Ta kontakt med Wikimedia Sverige om du inte har egen utrustning som håller måttet. Får man chansen att fotografera ett stort event, så ska man ha riktigt bra grejer och det finns i teknikpoolen.

Vilket är ditt roligaste minne från Eurovision?
Allt är roligt. Man lär känna så många trevliga människor. Och Conchitas vinst var så klart jäkligt häftig.

Blir det extra bra stämning nu när Eurovision är tillbaka i Sverige?
Ja! Alla vet ju att Sverige kan Eurovison bäst. Vi är ett bra värdland och vet hur man producerar en riktigt bra show.

Har du något Eurovision scoop?
Graham Norton hatar Eurovision! Hans Wikipedia-bild är dålig och gammal, så jag ville ta en bättre. Jag drog i mina kontakter och lyckades komma ganska nära en lösning, men så visade det sig att Norton vill udvika så mycket så mycket som möjligt av hela arrangemanget. Han flyger in till finalen, gör sitt jobb och flyger sedan hem igen. Det rubbade min världsbild en hel del.

Sist, men inte minst: Vem vinner årets Eurovision?
Jag har ju hört alla låtarna så många gånger nu, men gillar verkligen Italien och hoppas att den vinner.

ESC2016_Hosts_12
Måns Zelmerlöw och Petra Mede, årets Eurovisionvärdar. Foto: Albin Olsson. Licens: CC BY-SA 4.0

 

 

 

 

 

 


by Anna Troberg at May 10, 2016 02:31 PM

May 04, 2016

Wikimedia Sverige

15 år och 3 miljoner artiklar är väl värt att fira!

IMAG0820
Födelsedagstårta! (Loggan: CC0, Bild: CC0)

Under veckan som gått har svenskspråkiga Wikipedia firat 15 år och 3 miljoner artiklar. Det är en imponerande bedrift under alla omständigheter, men speciellt när den helt är resultatet av otaliga volontärers osjälviska engagemnag att hjälpa andra. Det, om något, kräver ståndsmässigt firande.

På Wikimedia Sveriges kansli firade vi svenskspråkiga Wikipedia tillsammans med nya och gamla Wikipedianer och andra som på olika sätt bidrar till att berika uppslagsverket. Det blev en hel del nostalgitrippar genom den svenskspråkiga Wikipedia-historien.

Men, hur sammanfattar man egentligen den historien? Vi gjorde det genom att skriva ut den äldsta bevarade versionen av den äldsta bevarade artikeln – som är artikeln ”Svenska” – på svenskspråiga Wikipedia. Det ensamma och bildlösa översta pappersarket är den första versionen. De 14 illustrerade sidorna nedanför är den nuvarande versionen. 15 års utveckling samlat i en överskådlig och lite grynig bild.

IMAG0833
CC0

Vi funderade också på varför så många människor lägger så mycket volontärtid på Wikipedia. Här är några av svaren som dök upp. Gissa vilket som var vanligast! (Ledtråd.)

IMAG0831 (1)
CCo

Wikimania är wikivärldens årliga konferens sedan 2005, men om man skrapar på ytan, så finner man spåren av en (o)möjlig historia som skulle ha kunnat vara lång innan dess. Gick det ett Wikimania av stapeln på Island redan 1982? Har Wikimanialoggan sitt ursprung i två färgglada valar? I alla fall om man får tro på svenskspråkiga Wikipedias presskontakt, Einar Spetz, som här ses visa upp t-shirtar från Wikimania-konferenser från en galax långt bort för längesedan.😉

einar
CC0

Efter Spetz underhållande utflykt i den kreativa historieskrivningen grabbade Björn Falkevik tag i födelsedagstårtan till vår eminente utvecklare André Costas förfäran. Ni kan dock vara helt lugna, varken tårtan eller Costa kom dock till skada under fotograferingen och firande fortlöpte utan vidare kontroverser och i goda vänners lag i några timmar till.

IMAG0824
CC0

För dig som tyvärr inte hade möjlighet att vara med och fira med oss här på Wikimedia Sveriges kansli, så finns det fortfarande chans att fira. Söndagen den 15 maj kommer det att firas ordentligt på Göteborgs Litteraturhus. Du kan läsa mer om det här och besöka eventsidan på Facebook.

Om du inte bor i just Stockholm och Göteborg, så är det en utmärkt möjlighet att dra ihop ett eget spektakulärt firande. Kontakta Axel Pettersson om du vill ha tips och praktisk hjälp av Wikimedia Sverige. Vi hjälper gärna till.

Trevlig helg,
Anna
————-
Anna Troberg
Verksamhetschef
anna.troberg@wikimedia.se
@annatroberg


by Anna Troberg at May 04, 2016 12:35 PM

April 29, 2016

Wikimedia Norge

Europeana Art history challenge på Wikidata 15. april-30. mai

Harriet_Backer_-_Christening_in_Tanum_Church_-_Google_Art_Project Harriet Backer [Public domain], via Wikimedia Commons

Christening in Tanum Church, Harriet Backer [Public domain], via Wikimedia Commons

Europeana Art history challenge er i gang på Wikidata:

Europeana 280 is a pan-European campaign to get people excited about Europe’s shared art heritage by celebrating the diverse and magnificent artworks that are a part of it. The campaign coincides with the launch of the Art History collections, one of Europeana’s first thematic collection sites. All 28 EU Member States were invited to nominate 10 pieces of art held in their country that have contributed to a major European art movement. Every EU member state is involved, and Norway too! As part of Europeana 280, the Europeana Art History Challenge is running!”

Nasjonalmuseet for kunst, arkitektur og design har sponset flotte premier, så her er det bare å hive seg rundt! Klikk her for den norske konkurransesiden, hvor du kan se hvilke 10 kunstverk som er med fra Norge og melde deg på konkurransen.

by Astrid Carlsen at April 29, 2016 05:13 PM

April 20, 2016

Wikimedia Sverige

Hoten mot Wikipedia

Det här är texten till en 12-minuterspresentation som Lennart Guldbrandsson höll under konferensen ReadMe den 13 april 2016. Rubriken i programmet var ”Wikipedias särställning i faktalandskapet – kommer den att bestå?” Bilderna finns här.

Varje månad har Wikipedia en halv miljard besökare. Det är den enda informationssajten på världens tio mest besökta webbplatser.

De som läser tar Wikipedia på allvar. Journalister citerar Wikipedia. Politiker fattar beslut baserade på Wikipedia. Pubquiz avgörs av det som står på Wikipedia.

Och som vi brukar säga: När Wikipedia ligger nere då blir hemtentorna försenade.

Snacka om vilket ansvar vi har, att det blir rätt.

Men det finns några hot och utmaningar.

Först tänkte jag bara visa de här bilderna:

OLYMPUS DIGITAL CAMERA 20140805_liege12
https://commons.wikimedia.org/wiki/File%3ACarcharodon_carcharias.jpg, Sharkdiver.com, public domain, https://commons.wikimedia.org/wiki/File%3A20140805_liege12.JPG, Jean Housen, CC BY- SA 4.0

Vilken är farligast?

Det är lätt att tro att hajen är farligast. Med den där hemska musiken…

I själva verket är godisautomaterna dubbelt så farliga.

Inte nog med att godisautomater kan falla över en eller ge en stötar. De är dessutom fulla med godis…

Anledningen till att jag tar upp det här är att det finns en hel del exotiska faror som kanske egentligen inte är så farliga.

Innan vi kommer till verkliga hoten ska vi därför titta på fem saker som folk brukar tro är de stora hoten, men som egentligen inte är det.

Går det att lita på Wikipedia?

Uppenbarligen.

Media ställer den frågan hela tiden, men allmänheten fortsätter att använda Wikipedia. Jag tror att det beror just på att vi wikipedianer sätter ut de där skyltarna om att det till exempel saknas källor.

Folk gillar att man säger till när man inte vet.

Ironiskt sett visar det sig att de som är mest kritiska till Wikipedia, det är faktiskt de som skriver på Wikipedia.

Vi skriver helt enkelt för att göra något åt bristerna.

Är klotter ett hot?

När folk hör att vem som helst kan skriva på Wikipedia brukar de alltid undra om det blir mycket klotter.

Visst klottrar folk, men i genomsnitt tas klottret bort på 1-2 minuter.

Det går så snabbt eftersom vi har automatiska filter. Lite har vi ju lärt oss genom åren.

Dessutom finns det många frivilliga som bevakar det som händer.

Risken att man stöter på klotter är alltså mycket liten.

Vi har helt enkelt löst problemet med de elaka kommentarsfälten.

Hur är det med alla som vill marknadsföra sig på Wikipedia då?

En del företag och politiker betalar folk för att skriva positiva Wikipedia-artiklar.

Det här tar nästan lika kort tid att upptäcka. Resultatet blir en blockering för att ha brutit mot Wikipedias regler. Eller att media får reda på det.

Castle_reflecting_in_the_water_-_Gustave_Le_Gray
https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Castle_reflecting_in_the_water_-_Gustave_Le_Gray.jpg, Gustave Le Gray, public domain

Är upphovsrätt ett problem?

Nyligen kom ett beslut från Högsta Domstolen – och jag ska inte gå in på det i detalj, men det kunde låta som att vi på Wikipedia stjäl bilder. Det gör vi verkligen inte.

Wikipedia är i själva verket en av de mest upphovsrättsmedvetna sajterna.

All text ligger under en fri licens.

Alla bilder är fria att använda, så länge man anger källa, skapare och licens, så att nästa person kan hitta bilden och använda den.

Alla ofria bilder raderas.

Det här gör att vi får massor av bilddonationer från arkiv, bibliotek och museer runt om i världen.

Fotografiet här ovan exempelvis har vi fått från Regionarkivet i Göteborg. Det är ett exempel på tidig bildmanipulering, från någon gång på 1850-talet.

Är Wikipedias programvara föråldrad?

Vi vet att de flesta tänker på Wikipedias programvara som lite utdaterad, jämfört med hur enkelt det är att twittra eller facebooka.

Men testa den nya redigeringsfunktionen! Du kommer nog att bli positivt överraskad. Det är ungefär som att skriva i ett vanligt ordbehandlingsprogram.

Och man får gärna lägga till bilder och filmer. Det vet vi att det saknas. Så länge de är fritt licensierade, vill säga.

Wikipedia har dessutom många verktyg som få andra av de stora webbplatserna har: Vår sökfunktion har massor av möjligheter.

Och det finns massor av extrafunktioner.

Men vi är alldeles för blygsamma för att göra en stor sak av det. Det kanske är det som är problemet.

Därmed kommer vi in på vad de verkliga hoten mot Wikipedia är. Vilka är godisautomaterna?

Jag ska ta upp tre sådana stora hot.

Nybörjarna vs veteraner

Ni har säkert hört om det här. Någon har försökt att redigera på Wikipedia för första gången och kraschat rakt in i några av våra veteraner.

Det här är naturligtvis inte kul för nybörjarna. Många slutar efter sina första försök och kommer inte tillbaka.

Det är inte kul för veteranerna heller. De står mitt i floden av skolklotter. Kanske har de inte tid att förklara reglerna för femtionde gången den dagen.

Risken är att vi skrämmer bort alldeles för många nybörjare. Vem ska då hjälpa till att ta hand om alla artiklar?

Än så länge är det ingen överhängande fara, men vi behöver ändra på det här nu.

Skrivstuga i Göteborg i juni 2014, Lennart Guldbrandsson, public domain
Skrivstuga i Göteborg i juni 2014, Lennart Guldbrandsson, public domain

Ett grepp för att få bort den här motsättningen är att välkomna nybörjarna in i gemenskapen och se till så att de stannar tillräckligt länge för att lära sig systemet.

Engelskspråkiga Wikipedia startade en sida där nybörjarna får ställa frågor i lugn och ro. Där har de faddrar som hjälper dem tillrätta.

De som började på den här sidan fortsatte oftare att redigera Wikipedia.

I Sverige har vi istället satsat på skrivstugor.

I Göteborg där jag bor har vi haft skrivstugor en gång i veckan i över två år vid det här laget.
Där hör vi hela tiden hur intressant det är för besökarna att få ansikten på någon som skriver på Wikipedia. Och någon som pushar en att fortsätta skriva. Som en personlig tränare.

Dessutom får man fika.

Wikipedia är inte globalt

Det andra hotet, eller godisautomaten om man så vill, är lite lättare att se.

https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Wikidata_Map_October_2015_Big.png, Addshore, CC0
https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Wikidata_Map_October_2015_Big.png, Addshore, CC0

På den här bilden har vi placerat ut alla artiklar (på Wikidata) som har koordinater i sig.

Det ser väldigt tunt ut på vissa ställen, va? Om inte Wikipedia kan minska bristen på information där den behövs som bäst, då är det ett ganska meningslöst projekt.

Vi är med andra ord inte särskilt globala, utan skriver om sådant som finns omkring oss. Alltså samma problem som Blankspot försöker lösa.

En del av lösningen är att ta hjälp av program som tar information från öppna databaser och sen skriver artiklar.

Det visar sig att artiklarna lockar både läsare och nya skribenter.

Framför allt är det här en utmärkt hjälp till små språkversioner där det inte finns så många wikipedianer. Och kanske inte så många uppslagsverk heller.

På det sättet kan vi ge flera miljarder människor den information de behöver.

Det här problemet kräver förstås att fler får tillgång till internet, men vi har ett så gott rykte att folk vill hjälpa oss. Så vi är hoppfulla där.

Kvinnounderskottet

Nu kommer vi till det sista övergripande problemet.

Det är inte bara personer utanför USA och Europa som inte bidrar till Wikipedia. Den största gruppen som är frånvarande är kvinnor.
10 män 1 kvinna utan Elsa-page001

Våra bästa undersökningar tyder på att bara omkring en av tio som skriver på Wikipedia är en kvinna.

Man har alltså mer än dubbelt så stor chans att stöta på en kvinnlig säkerhetsvakt än en kvinnlig wikipedian.

De flesta är överens om att det här påverkar innehållet på olika sätt.

  • I dagsläget är det bara en av fyra biografier som handlar om en kvinna.
  • Artiklar om kvinnor blir oftare raderade för att männen inte känner till dem.
  • Artiklarna om kvinnor fokuserar mer på deras familjer än på deras prestationer.

Vad vi kan se är den här vinklingen oftast inte gjord av illvilja, utan bara av gammal vana.

Därför har vi ägnat tid åt att göra folk uppmärksamma på den här skevheten.

Men problemet försvåras av att Wikipedia nästan alltid är en spegling av samhället.
Vi är bland annat styrda av vilka källor som finns. Och media skriver mer om män än om kvinnor. Den saken kan vi alltså inte lösa på egen hand.

Det som är positivt i den här frågan är att folk tenderar att överskatta hur stort problemet är.

Jag sa nyss att det bara är en av tio som är kvinna. Men hur många är de där tio egentligen?

10 män 1 kvinna-page001I Sverige föds det ungefär 750 flickebarn varje år som får namnet Elsa.

Om lika många kvinnor hade gjort fem redigeringar per månad hade det varit jämnt med männen.

Det är allt. 750 kvinnor som gör mer än 5 redigeringar per månad. Det är lite som att se jordens atmosfär. Det är bara en tunn hinna som skyddar jorden.

På engelskspråkiga Wikipedia behövs det 30 000 kvinnor som gör mer än 5 redigeringar i månaden. Men de har omkring en halv miljard kvinnor att ta av.

5 redigeringar på en månad. Det motsvarar en halvtimme om dagen, högst.

Det mest framgångsrika sättet att lösa kvinnounderskottet är de studentprogram vi har i USA, där mer än hälften av alla som deltar är kvinnor.

De får lära sig hur Wikipedias system fungerar och att komma in i gemenskapen, som en del i universitetsutbildningen. De älskar det.

Nu hoppas vi bara att de ska fortsätta att redigera när de slutar, för då kommer problemet att vara löst.

Så småningom. De har ju mer än ett dussin år att ta ikapp.

Så där har ni de tre stora hoten mot Wikipedia: veteranerna och nybörjarna som krockar, den globala snedfördelningen och kvinnounderskottet.

Alla de här hoten är alltså mycket större än klotter och försök att vinkla artiklarna.

Men det vi uppfattar som hot säger också något om oss själva.

Många gånger innebär hotet nämligen att vi måste ändra på oss.

Det kan handla om att vi måste byta inställning, som i krocken mellan nybörjare och veteraner.

Eller så kan det handla om att vi måste försöka fokusera på någon annan, utanför vårt vanliga intresseområde, som i behovet av att göra Wikipedia mer globalt.

Eller så kan det handla om att öppna ögonen för sina egna fördomar eller våga testa något nytt, som i fallet med kvinnounderskottet.

Om vi gör det, tror jag att vi kan göra något större.

Wikipedia står på giganters axlar. Men vi vill hitta fler giganter i hela världen så att nästa generation har ännu högre axlar att stå på.

Det vore fantastiskt om ni hjälpte till.

Tack.


by Lennart Guldbrandsson at April 20, 2016 10:26 AM

April 11, 2016

Wikimedia Sverige

Eleverna som skriver somaliska Wikipedia

Astrid Lindgren somaliska Wikipedia
En av eleverna från Hjulsta grundskola som skötte publiceringen av artikeln om Astrid Lindgren på somaliska Wikipedia. Foto: Ealex39 CC BY-SA 4.0

Somaliska Wikipedia är en av de språkversioner som är markant mindre än exempelvis den svenskspråkiga och engelska Wikipedia – med knappt 4 000 artiklar. Några av dem som bidragit till dessa artiklar är eleverna i Hjulsta grundskola norr om Stockholm. De har gemensamt arbetat fram tre artiklar på somaliska med hjälp av både svenska som andraspråkslärare och modermsålslärare på somaliska, och så klart med hjälp från en kunskapsintresserad och Wikipediakunnig skolbibliotekarie.

Arbetet med att läsa, skriva och söka information får ett meningsfullt sammanhang. Eleverna gör tillsammans med sina lärare något viktigt, de bidrar till kunskapsspridning i sitt hemland och världens somalisktalande på ett sätt som annars inte skulle bli gjort, säger Cilla Dalén om vinsterna med att ta in Wikipedia i undervisningen.

Det var skolbibliotekarien Cilla Dalén som tog initiativet till Wikipediaprojektet i början av 2016. Eleverna skulle under vårterminen läsa om Astrid Lindgren, om ALMA-priset till hennes minne, och om mottagarna av ALMA-priset från förra året, läsorganisationen PRAESA från Sydafrika som då även besökte eleverna och lärarna på Hjulsta grundskola. Förra veckan, i samband med att årets ALMA-pris skulle presenteras, hade eleverna tre färdiga texter som de publicerade på somaliska Wikipedia:

Språket och Wikipedia stödjer lärandet

Gruppfoto Hjulsta grundskola
Eleverna i 7-9b Hjulsta grundskola med lärare. Foto: Ealex39 CC BY-SA 4.0

Eleverna har varit olika länge i Sverige, några en mycket kort tid och några ett par år. Genom modersmålsundervisning i somaliska lär sig eleverna att också utveckla sina skrivfärdigheter på somaliska och får samtidigt ett stöd att ta till sig ämnesinnehållet som de lär sig om på det nya språket svenska. Gemensamt har de skrivit de tre somaliska texterna parallellt med samma texter på svenska. Arbetet med texterna innebär också informationssökning och användandet av digitala verktyg och webbpublicering. Den gedigna förberedelsen kring vad somaliska och svenska Wikipedia är som klassen gjorde inför den egna publiceringen finns beskrivet i det här inlägget på Pedagog Stockholm.

Med Wikipedia som en plattform för texterna får eleverna slutligen se sitt skolarbete på modersmålet representerat på webben.

Klassens uppföljning

Klassen hittade två naturliga sätt att direkt följa upp det de lärt sig, redan dagen efter uppdaterade de listan över mottagare av ALMA-priset med årets vinnare Meg Rosoff, och de använde också engelskalektionen till att kontakta förra årets prismottagare med mejl om att deras organisation nu finns med i somaliska Wikipedia, men saknas på engelska Wikipedia. Vi får väl se hur länge till!

Wikipedia i utbildning

 Vill du veta mer om hur du kan skapa ett Wikipediaprojekt för din undervisning? Hör av dig till utbildning(at)wikimedia.se

Sara Mörtsell

Utbildningsansvarig Wikimedia Sverige


by Sara Mörtsell at April 11, 2016 12:58 PM

April 05, 2016

Wikimedia Sverige

Strindberg och jag har ett otillbörligt upphovsrättsligt förhållande

AT_Strindis
Det här är jag och Strindberg på Dramatens trappa. Bysten (Strindbergs, alltså) är gjord av skulptören Knut Jern. Han dog 1948. Det betyder att den här bilden potentiellt inte är helt kosher upphovsrättsmässigt. Men, låt mig återkomma till det om en liten stund.

2014 stämde BUS (Bildupphovsrätt Sverige) Wikimedia Sverige. Man anser nämligen att vår sajt Offentligkonst.se är ett brott mot upphovsrätten, eftersom det på sajten finns avbildningar av vissa av konstverken. Man kan inte annat än tycka lite synd om de bildkonstnärer vars intressen de säger sig företräda. Med sådana vänner behöver de verkligen inga fiender.

Offentlig konst för tyvärr en anonym tillvaro. Få vet speciellt mycket om den. Den kan vara svår att hitta, eftersom den över tid ofta flyttas omkring. Det tycker vi på Wikimedia Sverige är synd. Själva poängen med offentlig konst är ju att den ska vara just offentlig och tillgänglig. Vi har tagit fasta på den grundtanken och Offentligkonst.se är ett sätt att förverkliga den i den digitala samtiden. Konst är viktigt och berikar människors liv. Det är därför man avsätter offentliga medel för att köpa in och placera konst i vår vardagsmiljö.

Det faktum att man avsätter offentliga medel – dina och mina skattepengar – för inköp av offentlig konst torde rimligtvis vara en garant för att vi också får avnjuta konsten som vi behagar, även vad det gäller avbildning och publicering. Om det nu visar sig att våra skattepengar i själva verket går till någon sorts rent-a-statue-verksamhet, så finns det all anledning att befara att incitamentet att stödja budgetposter för offentlig konst kommer att sjunka betänkligt i framtiden och det gynnar varken bildkonstnärerna eller alla oss andra.

Det är – och har aldrig varit – speciellt lukrativt att vara konstnär. Det finns tyvärr en krass ekonomisk anledning till att föräldrar tenderar att tycka att lille Totte borde bli läkare och advokat, snarare än skulptör eller konstnär. Det är verkligen synd med tanke på hur viktig konst är både för samhället och för enskilda människor. Man kan tycka att samhällsviktiga värv alltid borde belönas bättre ekonomiskt, men tyvärr är det sällan så. Fråga vilken sjuksköterska som helst, så kan hon berätta mer om det.

Ett effektivt sätt att förbättra just bildkonstnärernas möjligheter att försörja sig är att se till att fler människor vet om att de finns, känner till deras arbete och ges möjlighet att förälska sig i det. Ingen konstnär säljer konst osedd. Trots detta väljer alltså BUS, som är självutnämnda hygglon i relation till bildkonstnärerna, att ta till släggan mot ett ickekommersiellt initiativ vars enda syfte är att engagera frivilliga krafter i det ädla arbetet att skapa en en större kontaktyta mellan konst och allmänhet. Det är onekligen svårt att se hur det gynnar de enskilda upphovsmännen. Det är däremot väldigt enkelt att se hur det gynnar BUS vars hela affärsidé de facto går ut på att kräva betalt om och om igen för andras arbete.

Konstnärer ska självklart få betalt och det får de också när kommuner, landsting och statliga institutioner köper in konstverken. Frågan handlar inte om huruvida de alls ska få betalt eller hur mycket, utan om hur många gånger de ska få betalt för samma sak. Det finns många grupper som med all rätt kräver högre ersättning för utfört arbete, men det är faktiskt bara upphovsrättsinnehavare som kan stödja sig på en lag som ger dem rätt att kräva betalt gång på gång på gång för en och samma arbetsinsats. Och inte bara det. Enligt upphovsrätten ska får de betalt i hela 70 år efter sin död. Fundera på det nästa gång någon dånar för att sjuksköterskor strejkar för några kronor extra i månaden.

Högsta domstolen har nu utan någon större omtanke om upphovsmännens verklighet eller vidare konsekvensanalys för samhället i stort valt att gå på BUS linje. Det är ett otidsenligt beslut, som bottnar i att man lever i tron om att Internet inte har hänt, eller åtminstone i tron om att Internet inte har förändrat världen och upphovsrättens villkor i grunden. Belsutet går dessutom stick i stäv med de tolkningar som Europadomstolen förordar i den här typen av mål. Medan Europadomstolen förordar ändamålsenliga tolkningar rotade i den faktiska verkligheten är Högsta domstolen på spaning efter den tid som flytt.

Högsta domstolen vill inte säga något om vilka konsekvenser deras beslut kan få. Det är i sig märkligt eftersom det ligger i sakens natur att Högsta domstolens beslut ger skapar ringar på vattnet genom hela rättsväsendet. Det känns mer än lovligt ansvarslöst att inte kosta på sig en rudimentär konsekvensanalys. Det är sådant som leder till den nu rådande och paradoxala situationen där det är fullt lagligt att ta en bild och sälja den i form av pappersvykort för egen vinning och utan att ersätta upphovsmannen, medan det samtidigt är olagligt att dela med sig av samma bild gratis på nätet.

I brist på konsekvensanalys från HD, så kommer vi nu att gå igenom beslutet i detalj tillsammans med vår advokat och juridisk expertis hos Wikimedia Foundation under de kommande veckorna. Därefter kommer vi att fatta beslut om huruvida Offentligkonst.se ska klippa länken till Wikimedia Commons, Wikipedias bilddatabas där bilderna finns. Rent konkret behöver inget göras förrän Tingsrätten fått beslutet bollat tillbaka till sig och avlagt dom, vilket av allt att döma kommer att ta minst ett halvår. Under tiden ska vi ägna oss åt opinionsarbete. Panoramafriheten är väl värd att kämpa för.

HD:s beslut kan få allvarliga konsekvenser i en tid då alla har en smart telefon med utmärkt kamera och enkla delningsmöjligheter i fickan. Nu får du inte längre ta en selfie med den fantastiska och på initiativ av Marie-Louise Ekman uppförda statyn av Margaretha Krook utanför Dramaten och dela den på Twitter. Du får inte heller fotografera dina kompisar på Götaplatsen med Carl Milles magnifika Poseidonstaty i bakgrunden och lägga upp bilden på Facebook. Om du nu ändå skulle drista dig att göra något av detta, så har du potentiellt brutit mot upphovsrättslagen och kan lagföras.

Beslutet kommer dock inte bara att påverka de som aktivt väljer att fotografera offentlig konst. Det faktum att vi i Sverige är lyckligt lottade och har mycket konst i det offentliga rummet gör att det på vissa platser efter Högsta domstolens beslut i princip är helt omöjligt att alls ta några bilder utan att den offentliga konsten slinker med på ett hörn. På dessa platser innebär beslutet i praktiken ett fotograferingsförbud om man har för avsikt att dela sina bilder digitalt. Det är en omöjlig ordning, som vi måste komma bort från.

BUS, å sin sida, påstår att de bara är intresserade av att stoppa kommersiella aktörer och inte tänker ge sig efter privatpersoner som instagramar selfies med offentlig konst i bakgrunden. Det är också märkligt, eftersom Wikimedia Sverige inte är en kommersiell aktör, utan en ideell allmännyttig förening. De har alltså redan brutit sitt eget löfte. Något annat vore något av ett trendbrott vad det gäller den här typen av upphovsrättsmål. Man börjar med större aktörer och arbetar sig sedan vidare ner i leden. Vilket för mig tillbaka till den där bilden av Strindberg och jag på Dramatens trappa.

Juryn har visserligen inte sagt något om huruvida man får ta med sig hunden in i himlen än, men det råder ingen tvekan om att upphovsrätten glatt följer med till livet efter detta. Skulptören Knut Jern dog 1948. Det betyder att det är två år kvar på hans upphovsrätt. Exakt hur Knut tänker spendera pengarna om BUS väljer att gå efter just den här enskilda individen vet jag inte, men jag gissar att deras huvudfokus inte är Knut Jern utan de 20% av den ekonomiska kakan som tillfaller dem om de lyckas krama pengar ur någon, i det här fallet mig.

Ju mer jag tänker på alltihop, desto mer övertygad blir jag om att gårdagens mest initierade kommentar om hela debaklet kom från Wikimedia Sveriges 14-årige praoelev, Esias: ”Men, offentlig konst tillhör väl alla?” Ja, exakt så borde det sannerligen vara. 

Anna Troberg
Verksamhetschef
Wikimedia Sverige

Matnyttiga länkar:

Högsta domstolens beslut.

Wikimedia Sveriges pressmeddelande om HD:s beslut.

Wikimedia Foundations kommentar.

Tidslinje över målet.

The Guardian: ”Wikimedias free photo database of artwork violates copyright court rules.”

DN: ”Brottsligt att sprida bilder av offentlig konst på nätet.”

EXP: ”Alla förlorar på tvisten om offentlig konst.”

SvD: ”Vi får allt mer bisarra inskränkningar i rätten att fota.”

SVT: ”Brottsligt att sprida bilder av offentlig konst på nätet.”

IDG: ”Att sprida bilder på offentlig konst är upphovsrättsbrott.”

NyTeknik: ”HD ger konstnärer rätt mot Wikimedia.”

Kamera & Bild: ”HD: Olagligt att avbilda offentlig konst och sprida på nätet.” 

The Local: ”Wikimedia breaks copyright with pics of public art.”

Omni: ”HD går på BUS linje.”

Hittar du fler länkar, så släng in dem i en kommentar. Tack på förhand!


by Anna Troberg at April 05, 2016 10:31 AM

March 09, 2016

Wikimedia Sverige

Wikimedia Sverige utlyser lägerstipendium

Molkom_från_vattentorn_015
Molkoms folkhögskola, foto: Anders Petterson, public domain

Vill du delta i ett läger där vi skriver artiklar på Wikipedia?

Wikimedia Sverige erbjuder ett stipendium till en trivsam sommarvistelse för tio personer under 5 dagar (den 4-8 juli). Vi vänder oss till alla som identifierar sig som kvinna. Du måste inte veta hur Wikipedia fungerar eller vara expert, men däremot vara nyfiken och vilja hjälpa till.

Du får helpension i enkelrum på Molkoms folkhögskola och vägledning i hur du kan använda och själv bidra till Wikipedia. Dessutom gör vi en utflykt till hemligt resmål. Under veckan lär du även känna andra med liknande intressen.

Låter det som något för dig? Ansök senast den 31 mars.

Lägerledare är Sofie Jansson och Lennart Guldbrandsson, initiativtagarna till skrivstugeprojektet Kvinnliga huvudpersoner på Wikipedia.

Bakgrund

Wikipedia är en av världens mest besökta webbplatser med omkring en halv miljard besökare per månad. Wikipedias mål är att ge världen tillgång till mänsklighetens samlade kunskap. Vi arbetar därför med att stödja alla underrepresenterade grupper. Mätningar har visat att bara någonstans mellan 9 och 23% av alla som bidrar till Wikipedia är kvinnor. Det underskottet påverkar innehållet i Wikipedia. Bristen på mångfald  bland de som skriver artiklar gör att ämnesområdena som täcks på Wikipedia kan bli ofrivilligt homogena.  Inom vissa områden saknas artiklar om kvinnor som borde ha artikel, och artiklar som främst intresserar kvinnor är kortare än dem som främst intresserar män. Detta underskott kan även styra ordval, tolkningar och vad som behandlas i ämnet. Även om de flesta som skriver artiklar på Wikipedia gör det med ett stort engagemang och med en vilja att skriva på ett encyklopediskt sätt så kommer den massiva underrepresentationen av kvinnor göra att artiklarna skrivs ur ett visst perspektiv.

Wikimedia Sverige har därför inlett flera initiativ för att uppmuntra en större mångfald bland skribenterna. Föreningen har anordnat olika evenemang i flera städer, inklusive veckovisa skrivstugor i Göteborg på temat litteratur. Arrangemangen är både uppskattade och effektiva.

Läs mer på Kvinnor på Wikipedia.

Vill du veta mer?

För mer information kontakta info@kvinnligahuvudpersoner.se


by Lennart Guldbrandsson at March 09, 2016 11:04 AM

March 03, 2016

Wikimedia Sverige

Modeller sökes till normkritiska anatomi- och underklädesbilder

Badflickor fotograferar
Bild: Roxy McGowan och Mary Thurman i baddräkt. Library of Congress, public domain.

Wikimedia Sverige och Tomas ”Genusfotografen” Gunnarsson söker frivilliga modeller som vill representera mänsklighetens mångfald i Wikipedas arkiv för fria bilder.

Tycker du om din kropp och har alltid velat se den i ett uppslagsverk? Då har du chansen nu!

Under perioden 21 mars – 10 april kommer Wikimedia Sverige och Tomas ”Genusfotografen” Gunnarsson ta nya bilder till Wikipedias fria bildarkiv Wikimedia Commons på två teman: underkläder och anatomi.

  • Målet är att bredda den fritt tillgängliga bilden av människokroppen och vem som får representera den på bild. När underkläder visas i artiklar är fotografierna i de flesta fall könsstereotypa och sexualiserande, och personen på bilden är oftast en ung, smal och vit cisperson*. På anatomibilder är den som får representera det ”neutrala” exemplet av människokroppen nästan alltid en vit man.

Wikipedia är världens största digitala uppslagsverk och en av de tio mest välbesökta sidorna på internet. Wikipedias innehåll är helt fritt, och alla kan vara med och skapa och redigera Wikipedias artiklar. Wikipedias mål – som det här projektet är till för att bättre införliva – är också att allas perspektiv ska speglas i fri kunskap.

Tomas ”Genusfotografen” Gunnarsson är genusvetare och fotograf och driver bloggen Genusfotografen, där hen granskar bilder i media och reklam ur ett normkritiskt genusperspektiv.

Är du den vi söker?

  •    Du som kan tänka dig att bli fotograferad naken och få olika kroppsdelar dokumenterade till anatomiska bilder, samt porträtteras i olika typer av underkläder. (Du kommer att fotograferas både i medtagna egna underkläder och i mer ”exklusiva” underkläder som vi lånar från butiken Gustaf Mellbin.)
  •    Du som är mellan 18 år och 110 år och saknar synliga tatueringar.
  •    Du som stämmer in på något av följande: du har en annan kroppstyp än smal, en annan hudton än vit, en synlig funktionsnedsättning eller är en transperson*.
  •    Du som är okej med att bilderna kan komma att ses av många. (Wikipedias sidor om underkläder har t.ex. en halv miljon visningar per år.)
  •    Du som är okej med att bilderna kan spridas fritt. (Förutom att ingå i Wikipedias fria bildarkiv och kan komma att illustrera Wikipedias artiklar, kommer bilderna att släppas under en fri licens och kunna användas av vem som helst som önskar använda mer genusmedvetna och normkritiska anatomi- och underklädesbilder.)

Bilderna kommer att tas under perioden 21 mars – 10 april i Genusfotografens fotostudio/vardagsrum nära Mariatorget i Stockholm. Vi på Wikimedia Sverige och Genusfotografen kommer att göra vårt bästa för att skapa en trygg miljö vid och kring plåtningarna.

Om du är intresserad av att modella för oss, så kan du anmäla intresse genom att mejla foto@wikimedia.se. Bifoga gärna en bild av dig själv och berätta varför du känner att du passar in på vår beskrivning.

Om du har några frågor, så kan du kontakta:

Sara Mörtsell
sara.mortsell@wikimedia.se
073-383 26 70

Tomas Gunnarsson, Genusfotografen
tomas.gunnarsson@genusfotografen.se
070-24 82 366

*cisperson är någon vars könsidentitet och könsuttryck stämmer med det juridiska kön som registrerades vid födseln. Det vill säga, någon som inte är en transperson.

*transperson är ett paraplybegrepp för personer vars könsidentitet eller könsuttryck inte stämmer överens med det juridiska kön som tilldelades en vid födseln och som bestämdes av hur ens kropp såg ut och tolkades då.


by Anna Troberg at March 03, 2016 08:37 AM

February 25, 2016

Wikimedia Sverige

Ny webbkurs för lärare – Bli en medveten användare av Wikipedia

Du har väl inte missat att den nya webbkursen som denna vecka lanserades på Webbstjärnans öppna kursportal för lärare och pedagoger?

I lärares undervisningsvardag är Wikipedias innehåll en vesäntlig del av den stora digitala informationsmängden som behöver hanteras och som kan innebära både framgång och förtvivlan. I takt med en ökad informatoinskunnighet i skolorna har en nyfikenhet väckts kring hur Wikipedia klarar av att fungera så pass väl, att det går att låta vem som helst redigera och samtidigt upprätthålla det kontinuerliga arbetet med trovärdighet och kvalitet.

Kursen “Bli en medveten användare av Wikipedia” riktar sig just till pedagoger som har dessa frågor kring både Wikipedias praktik och kultur. Kursen ramas in av fördjupande samtal om Wikipedias struktur och maktbalans via samtal mellan Wikipediaadministratören och läraren Ylva Pettersson  och Kristina Alexandersson, chef för Internet i skolan och ansvarig för Webbstjärnan på Internetstiftelsen i Sverige (IIS).

Ylva Pettersson och Kristina Alexanderson.
Ylva Pettersson och Kristina Alexanderson i samtal om Wikipedia i kursen ”Bli medveten användare av Wikipedia”, Webbstjärnan CC BY-SA 3.0

Ylva Pettersson, även styrelseledamot i Wikimedia Sverige, berättar bland annat om hur det fungerar med val av administratörer på Wikipedia och varför det kan vara nödvändigt att blockera användare vid vissa tillfällen. Samtalet kretsar också kring hur det fungerar i Wikipedias gemenskap med erfarenhetens betydelse för god argumentation och språkets makt. På Wikipedia lever diskussionerna om källkritik och användarna förhandlar ständigt kring hur de som skribenter ska förhålla sig till olika källor. Tack vare Wikipedias transperens finns alla diskussioner bevarade och även dessa metasidor kan utgöra ett underlag för undervisning om källkritisk praktik, enligt Ylvas förslag.

Kursdeltagaren får också se Wikipedia i praktiken genom fem korta instruktionsfilmer som visar de allra mest grundläggande i hur det går till att redigera Wikipedia med hjälp av det visuella redigeringsverktyget. Allt från hur det går till att fixa ett litet stavfel till att skapa en artikel från noll och lägga till bilder genom att ladda upp dem på Wikimedia Commons.

I Lektion 3 visas exempelvis hur det går till att automatiskt generera en källhänvisning och lägga till en referenslista.

Webbstjärnan är IIS:s satsning mot skolan för att utveckla internet och internetanvändandet i Sverige, och erbjuder bland annat lärare och pedagoger tillgång till webbkurser via sin kursportal, som är tillgängliga under den fria licensen CC BY-SA 3.0. Efter avslutad kurs går det att hämta ut ett kursintyg om sitt deltagande.

Gå kursen och tipsa sedan andra om den!


by Sara Mörtsell at February 25, 2016 08:27 AM

February 22, 2016

Wikimedia Norge

Wiki-workshop 10. februar i Oslo

Wikipedia_workshop_-_Oslo_-_February_10,_2016_(bilde01)

Skrevet av Ulf Larsen
Onsdag 10. februar ble det igjen avholdt en Wikipedia-workshop i Oslo. To kursrom var klar for de totalt 14 deltakerne. Til workshop om Wikidata hadde 10 meldt seg på (brukernavn oppgitt); Profoss, Kjetil r, Peter Fisk, Vinguru, Hogne, Kimsaka, Frankemann, Bergenga, Ole Anders og Haros. Til workshop om VisualEditor hadde 4 meldt seg på; Telaneo, Trygve N., Anne-Sophie Ofrim og Ulf Larsen.

Alder på deltakerne var fra 16 til over 60, snittet lå rundt 40 år. Det var kun en kvinnelig deltaker.

Deltakerne ble forsynt med baguetter og drikke, hvorpå de ble fordelt på de to møterommene, rett ved rulletrapp ned mot gamle Østbanehallen.

Felles for Wikidata og VisualEditor er at det er relativt nye verktøy og i rask utvikling. Mens VisualEditor kanskje er den mest synlige av de to så er vel Wikidata et felleslager som tilsvarende Wikimedia Commons støtter alle prosjektene mer “i bakgrunnen”, dvs. at det kan gå en tid før en nybegynner blir klar over de.

Hovedtemaene Wikidata og VisualEditor ble grundig dekket, ulike eksempler ble gjennomgått i fellesskap og det virket som de fleste fikk noe faglig ut av samlingen. Flere av deltakerne hadde samarbeidet i årevis på Wikipedia uten å møte hverandre “i det virkelige liv” og samtaler om ulike sider ved vår innsats på kunnskapsdugnaden gikk livlig.

Etter over to timer med workshop var det sosialt samvær på en pub i gamle østbanehallen. Diskusjonene fortsatte og de oppmøtte wikipedianere delte villig av sine erfaringer på de forskjellige felt vi i fellesskap arbeider på.

Lokalene som ble benyttet for workshop fungerte greit, men wifi var dårlig, noe vi hadde gardert oss mot ved å ta med egne rutere. Fremvisere var av eldre type og har kun kontakt for VGA. En ny samling i april er under planlegging og blant det som initiativtakerne sammen med andre interesserte vil vurdere, er eventuelle andre lokaler.

by Astrid Carlsen at February 22, 2016 10:29 AM

Wikimedia Sverige

Nya perspektiv på Umeå

I dag publicerar vi ett gästinlägg om hur Umeå fått ett ordentligt ansiktslyft på Wikipedia, tack vare frivilliga Wikipedianer, studenter vid Umeå universitet, Västerbottens museum och Umeå kommun. Ett fantastiskt initiativ som vi hoppas inspirerar andra att göra likadant där de bor. /AT

KONICA MINOLTA DIGITAL CAMERA
Äldre vinterbild av Umevatoriet, delvis dolt av snö. Bild: Xanor, CC0 1.0 Universal Public Domain Dedication

 

Umevatoriet,_sommartid
Ny bild av Umevatoriet, hela huset syns väl. Bild: Fredrik Larsson, CC – BY – SA 4.0

 

Inför Umeås år som Europas kulturhuvudstad 2014 genomfördes projektet Umepedia. Ett stort antal artiklar nyskapades och/eller förbättrades och bildsattes – och ett 40-tal artiklar valdes ut för att också översättas till fler språk, med hjälp av Wikipedias nätverk och Umeå universitets alumner. Ambitionen var (och är) att också sätta upp skyltar med QR-koder för att underlätta åtkomst till artiklarna.

Under projektet inleddes samarbete med bland andra Västerbottens museum, Umeå Energi (som nu erbjuder gratis WiFi för Wikipedia-artiklar) och Umeå kommun – vars intresse för ”bilden av Umeå” i Wikipedia ökat efter projektet.

När Umeå kommun sommaren 2015 anlitade en frilansfotograf för att ta bilder av nya byggnader, bostadsområden, fritidsanläggningar och annat för sina egna behov bad de därför Umepedia-projektet om hjälp att inventera Umeå-relaterade artiklar med behov av nya eller bättre bilder. Och fotografen, Fredrik Larsson (Fredriklarssonphotography), erbjöd sig att dela bilderna med CC BY-SA-4.0-licens.

– Wikipedias alla artiklar relaterade till Umeå är bland de sidor på Internet som sprider mest kunskap om Umeå för både invånare, besökare och andra intresserade. Därför anser vi att det är viktigt att de bilder som visas på dessa sidor visar upp en sann och rättvisande bild av Umeå. Då vi förstod att många bilder inte gjorde det sedan tidigare så kändes det väldigt relevant för oss att vara med och se till att så blev fallet, säger Linus Stark, marknadsförare vid Umeå kommun.

Så nu laddar jag upp, beskriver och kategoriserar de närmare 300 bilderna till Wikimedia Commons, där de förhoppningsvis kan komma till användning för många!

Michael Nordvall
michael.nordvall@umu.se

 


by Anna Troberg at February 22, 2016 10:04 AM

February 15, 2016

Wikimedia Sverige

Världens kulturarv på nätet

800px-Palmyra_01
Decumanus Maximus, Palmyra, Syrien. Bild: Bernard Gagnon. Licens: CC- BY-SA 4.0

(For English, see below.)

Detta är det första i en serie av blogginlägg om projektet Kopplat Öppet Kulturarv.

”Det största hotet mot kulturarvet är okunskap och ointresse. […] Bästa sättet att skydda kulturarvet är därför kunskap och information som är lätt att hitta och gratis”, detta hävdade Lars Amréus, Riksantikvarie, i en debattartikel i Aftonbladet i april 2013.

Denna problembeskrivning är sann även idag och är ständigt aktuell. För även om ISIS utstuderade förstörelse av kulturarv i Mellanöstern är det som får mest utrymme i media är denna medvetna attack på kultur och historia bara en del av problemet. På mindre radikala sätt förloras kulturarv både i Sverige och i andra länder – ofta genom oaktsamhet, slarv, dåligt underhåll eller olyckor.

En sådan bred uppsättning av orsaker gör att det självklart inte finns en universallösning som kan förhindra all förstörelse, men det finns en del kloka åtgärder som kan göra en stor skillnad.

Modern teknik och nya metoder, såsom crowdsourcing, gör det möjligt att inte bara skapa medvetenhet genom kunskap och information. Det säkerställer även att utifall det fysiska och stadigvarande kulturarvet förstörts så finns det beskrivningar och material som möjliggör att man kan fortsätta lära sig om det och i vissa fall även återställa det. Att tillgängliggöra det online är framtiden och än så länge har vi bara börjat skrapa på ytan runt vad som är möjligt.

Medvetandegörande och det digitala bevarandet är det centrala i Wikimedia-rörelsens arbete. Omfattande samarbeten med GLAM-sektorn (Galleries, Libraries, Archives och Museums), ett årligt arrangerande av Wiki Loves Monuments (vilket med åren blivit världens största fototävling) samt en enorm mängd Wikipedia-artiklar om världens kulturarv är några viktiga exempel. Genom etableringen av projektet Wikidata där strukturerad data, som är lättförstådd för maskiner, sammanställs tar vi nu nästa steg.

Den framtid vi vill se när det handlar om världens kulturarv online är mycket ambitiös – men vi är övertygade om att Wikimedia-rörelserna har en unik position för att möjliggöra den. Vi vill se att kulturarvet är:

  1. Kopplat, med det menar vi att information om kulturarvet från mängder av olika källor förs samman på ett sätt som gör att både människor och datorer kan dra nytta av det. För detta är Wikidata troligtvis den mest lämpade plattformen som existerar (vilket bland annat bevisas av att Google och andra internetjättar har valt att ge upp sina egna konkurrerande projekt då Wikidata ändå är fritt att använda även för dem).
  2. Fritt, för att så många som möjligt ska få tillgång till materialet och kunna lära sig om kulturarvet är det viktigt att material om kulturarvet släpps under en fri licens. Det innebär att de myndigheter som äger data måste besluta att släppa materialet under en fri licens om de vill ha det inkluderat på Wikimedias plattformar. Detta då det av upphovsrättsliga och andra skäl inte kan inkluderas annars. Det innebär på samma sätt att museer och arkiv som har digitaliserat sina samlingar måste välja att släppa dem under en fri licens för det allmännas bästa. Utveckling går som tur är redan åt det hållet!
  3. Öppet, med det menar vi att informationen som myndigheter samlar in kan användas av medborgarna närhelst de behöver det. Det innebär att det ständigt finns tillgängligt för den som behöver det. Wikimedia-rörelsen arbetar hårt, och har gjort omfattande investeringar, för att plattformarna skall vara tillgängliga nästan 100% av tiden och skall gå att nå på flera sätt för den som vill återanvända informationen i sina produkter (med databasdumpar, användbara API:er m.m.).
  4. Kontextualiserat, d.v.s. satt i ett sammanhang för djupare förståelse av vad bilderna föreställer och vad all data faktiskt betyder. För detta anser vi att Wikipedia är en utmärkt plattform.
  5. Tillgängligt, vilket innebär att allt material skall vara möjligt att använda, oberoende av tekniska kunskaper, av språkkunskaper eller handikapp. Wikimedias projekt är inte perfekta ännu, men arbetet med att öka tillgängligheten pågår för fullt. Bl.a. kommer Wikimedia Sverige att under 2016–2017 leda utvecklingen av Wikispeech, ett text-till-tal-tillägg för Wikipedia som gör att alla artiklarna skall gå att få automatiskt upplästa (mer information om det kommer under året).

Denna vår dröm om hur hanteringen av information om kulturarvet kommer att se ut i framtiden har mynnat ut i en ambitiös och spännande satsning som vi kallar Kopplat Öppet Kulturarv (eller KÖK, kort och gott). Projektet finansieras av PostkodLotteriets Kulturstiftelse och kommer att pågå januari 2016 till slutet på juni 2017. Projektet har en serie ambitiösa mål:

  • Myndigheter från ett tiotal länder där kulturarvet är utsatt kommer kontaktas för att övertyga dem om att öppna och dela deras officiella kulturarvsdata, under en CC0-licenssom möjliggör inkludering på Wikidata. Detta sker i nära samarbete med UNESCO och Kulturarv utan Gränser (KuG) för att vi skall nå beslutsfattarna. Dessa diskussioner kan förhoppningsvis sparka igång en bredare diskussion om öppna data i de olika länderna samt om att informera om kulturarvet. Vi kommer även att försöka hitta en lösning som möjliggör automatisk uppdatering av materialet på Wikidata när officiell data uppdateras.
  • En serie samarbeten med GLAM-institutioner vilka leder till massuppladdning av 100 000 mediafiler som avbildar kulturarvet i olika länder. Mediafilerna kopplas sedan till informationen på Wikidata och inkluderas i artiklar på Wikipedia. Vi räknar med minst 10 000 000 visningar av materialet på Wikimedias plattformar under 2016. Därefter 50 000 000 visningar/år.
  • Evenemang ordnas om öppna data och dess återanvändning samt vad projektet handlar om och hur olika intressenter kan delta. Vi kommer att synas och höras på centrala konferenser över hela världen.
  • En fotoutställning anordnas i tre länder, vilken inkluderar bildmaterial från Palmyra som en grupp italienska arkeologer tagit, och som tidigare inte spridits.

Arbetet har just dragit igång och vi har en hel del planerande och konceptualiserande kvar att göra. Vill du engagera dig i projektet i någon roll så hör av dig och skriv upp dig här! Vi hoppas att du vill vara med oss på den här resan och tar en aktiv roll i att förverkliga projektets ambitiösa mål. Ju fler vi är desto bättre blir resultatet!

John_Andersson_2015_(cropped_2)
Bild: Jan Ainali, CC-BY-SA 4.0

 

John Andersson

Projektledare för Kopplat Öppet Kulturarv (KÖK)
Wikimedia Sverige
john.andersson@wikimedia.se

The Cultural Heritage of the World Online

”The greatest threat towards the cultural heritage is lack of knowledge and disinterest. … The best way to protect the cultural heritage is therefore knowledge and information that is easy to find and free”, Lars Amréus, the Director-General of the National Heritage Board of Sweden argued in a debate article in Aftonbladet in April 2013.[1]

This description of the problem is still true today and is always topical. Although the meticulous destruction of cultural heritage in the Middle East by ISIS is the type of destruction that gets the most media attention it is really just part of the problem. In less radical ways heritage is lost both in Sweden and in other countries – often through negligence, carelessness, bad maintenance or accidents.

Such a broad set of factors obviously means there is no single solution to prevent further destruction, but there are some sensible measures that can really make a big difference. Modern technology and new methods, such as crowdsourcing, makes it possible not only to create awareness through knowledge and information, but also ensure that even if the physical and permanent cultural heritage is destroyed there are descriptions and material available. This material enables anyone interested to continue learning about the heritage and in some cases recreate or rebuild it. Making it accessible online is the future but so far we have only begun to scratch the surface of what is possible.

A central part of the Wikimedia movement’s work concerns awareness raising and digital preservation. Extensive collaboration with the GLAM sector (Galleries, Libraries, Archives and Museums), the annual organization of Wiki Loves Monuments (which over the years became the world’s largest photo competition) as well as the creation of a huge amount of Wikipedia articles about the world’s cultural heritage are some important examples. Through the establishment of the Wikidata project where data is compiled in a structured way, that is easily understood by machines, we are taking the next step.

The future we envision for the world’s cultural heritage online is very ambitious – but we are confident that the Wikimedia movement is in a unique position to succeed. We want to ensure that the cultural heritage is:

  1. Connected, with which we mean that information about cultural heritage from many different sources are combined in a way that both humans and computers can take advantage of. For this Wikidata is probably the most suitable platform that exists (which is shown by the fact that Google and other Internet giants have chosen to give up their own competing projects, as Wikidata is free to use also for them).
  2. Free, as we want as many people as possible to gain access to the material and to be able to learn about the cultural heritage. To achieve this it is important that material concerning cultural heritage is released under a free license. This means that the authorities who own the data must decide to release the material under a free license if they want it included on Wikimedia platforms. This since copyright and other reasons otherwise prevent it from being possible to include. It is also crucial that museums and archives that have digitized their collections choose to release them under a free license for the common good. Fortunately this is already the current trend!
  3. Open, with which we mean that the information that authorities collect can be used by citizens whenever they need it. This means that the information is constantly available to anyone who needs it. The Wikimedia movement works hard, and has made significant investments, to ensure that the platforms are available online almost 100% of the time, and also that the information is accessible in several ways for those who want to re-use it in their products (through database dumps, useful APIs, etc.).
  4. Contextualized, i.e. that the information is available in a context that creates a deeper understanding of what the pictures represent or what all the data actually means. For this, we believe that Wikipedia is an excellent platform.
  5. Accessible, which means that all material must be possible to use, independent of technical knowledge, language skills or disabilities. Wikimedia projects are not perfect yet, but efforts to increase the availability are under way. This include the work done by Wikimedia Sweden during 2016–2017 concerning the development ofWikspeech, a text-to-voice extension for Wikipedia that will allow all the articles to automatically be read aloud (more information will be available later this year).

Our dream of how the management of information regarding cultural heritage will look in the future has resulted in an ambitious and exciting venture that we call Connected Open Heritage. The project is funded by the Culture Foundation of the Swedish Postcode Lottery and will run from January 2016 to the end of June 2017. The project has a series of ambitious goals:

  • The information around immovable heritage in more than 50 countries that has been gathered in the unique Wiki Loves Monuments’ database will now be included on Wikidata. Reusing the information thus becomes easier than ever.
  • Authorities from around 10 countries where the cultural heritage is at risk will be approached in order to convince them to open up and share their official data about their immovable cultural heritage. The aim is that they will use a CC0 license which enables inclusion on Wikidata. This work is done in close cooperation with UNESCO andCultural Heritage without Borders (CHwB) which will help us reach decision-makers. These discussions will hopefully initiate a broader discussion on open data in the different countries, and around the need to communicate about the cultural heritage. We will work on a solution that automatically updates the information on Wikidata when official data is updated.
  • A series of collaborations with GLAM institutions that will lead to mass uploads of around 100,000 media files depicting the cultural heritage in different countries. Media files are then connected to the information on Wikidata and included in the articles on Wikipedia. We expect at least 10 million views of the material on Wikimedia services in 2016. Then 50 million impressions/year.
  • Events will be organized on open data and its re-use as well as what the project is all about and how interested parties can contribute. We will be seen and heard in important conferences worldwide.
  • A photo exhibition will be organized in at least three countries together with Wikimedia Italia. The exhibition will include footage from Palmyra taken by a group of Italian archaeologists, material that hasn’t previously been shown to the public.

Work has just started and we have a lot of planning and conceptualizing left to do. If you would like to get involved in the project in any capacity, please get in contact with us and sign up here! We hope you’ll join us on this journey and take an active role in the realization of the ambitious targets of the project. The more people we are, the better the result!

 

 

John_Andersson_2015_(cropped_2)
Bild: Jan Ainali, CC-BY-SA 4.0

John Andersson
Project Manager for Connected Open Heritage
Wikimedia Sverige
john.andersson@wikimedia.se


by Anna Troberg at February 15, 2016 01:08 PM

February 10, 2016

Wikimedia Sverige

Fotografering av Damkronorna i Oskarshamn

Skrivstuga_Ishockey_för_damer_2014-12-22
Skrivstuga om damhockey. Foto: Axel Pettersson, CC BY-4.0.

I dag publicerar vi ett gästinlägg av Tomas Wahl. Han skriver om hockey på Wikipedia och tack vare honom kommer alla spelarna i det svenska damlandslaget snart att ha egna artiklar. Just nu är han dessutom på väg till Damkronornas träningsturnering i Oskarshamn för att ta bilder att komplettera artiklarna med. /AT

Jag har alltid gillat ishockey, och blev för några år sedan intresserad av Wikipedia via syrrans sambo. I december 2014 anordnade Wikimedia Sverige (WMSE) en skrivarstuga om damhockey. Jag hängde på och hade väldigt trevligt, samt bidrog till ett antal artiklar.

Efter skrivarstugan fortsatte jag att skriva lite då och då på några artiklar inom området. Jag tyckte det var synd att det var så få damspelare som hade artiklar och startade därför ett projekt på Wikipedia med målet att alla spelare som spelar i landslaget ska ha sidor och att de ska vara uppdaterade.

Projektet finns på Wikipedia:Projekt_ishockey/damhockey och i nuläget har 23 av 38 spelare egna sidor. Detta gäller alltså spelare som spelat i landslaget säsongen 2015/16. Häng gärna på projektet om du vill.

Senaste tiden har jag också börjat fundera på det här med bilder. Det är knappt någon av sidorna på damhockeyspelare som har bild nämligen. Med hjälp av Axel Pettersson på WMSE, som har hand om stöd till gemenskapen, tog jag därför kontakt med Svenska Ishockeyförbundet och frågade om jag fick komma och fota Damkronorna i samband med en träningsturnering i Oskarshamn. Det gick alldeles utmärkt!

Min tanke är dels att ta vanliga porträttfoton, och dels att spela in en kort videosnutt (liknande dom som spelats in på Eurovision song contest tidigare) där varje spelare presenterar sig själv.

Idag onsdag åker jag ner till Oskarshamn, och imorgon torsdag kommer jag fota spelarna på hotellet de bor på. Fotoutrustning har jag fått låna från Wikimedia Sveriges teknikpool.

Jag är nervös. Inte direkt för att träffa spelarna, men jag oroar mig för att foton och filmer inte ska bli bra. Har inte direkt någon fotoerfarenhet, och det finns ju så många knappar på kamerorna. Men jag har fått guidning i utrustningen av Arild Vågen på WMSE och förhoppningsvis går allt bra.

Spännande och kul kommer det bli i alla fall! Jag återkommer med en rapport på ”andra sidan”.

Tomas Wahl


by Anna Troberg at February 10, 2016 06:13 PM

February 05, 2016

Wikimedia Sverige

Lärare får pris för Wikipedia i undervisningen

Gunnel Thydell, lärare i svenska och engelska på Nacka gymnasium utanför Stockholm, har belönats med kvalitetspris av Nacka kommun för sitt projekt “Elever skriver på Wikipedia. Om att utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt”. Projektet gick ut på att eleverna redigerade och utvecklade artiklar på Wikipedia inom ramen för kursen Svenska 3 på Naturvetenskapliga programmet.

Gunnel Thydell
Gunnel Ghydell, lärare i Nacka kommun. Foto: Sara Mörtsell CC BY-SA 4.0

Wikipedia som plattform för lärande

Wikipedia har sedan starten utmanat skolan med sitt ständigt närvarande och ständigt förändrade innehåll och arbetet på Nacka Gymnasium under ledning av Gunnel Thydell visar hur en genomarbetad undervisning i samarbete med skolans bibliotekarier kan dra nytta av Wikipedias öppenhet och utveckla elevernas egen källkritik genom att de aktivt deltar i att förbättra innehållet.

“Det tillhör allmänbildningen att känna till hur Wikipedia fungerar och det finns myter att slå hål på. En myt är att man absolut inte kan lita på en artikel för att vem som helst går in och ändrar hela tiden. Det är en viktig kunskap att känna till att det är många som sitter och granskar innehållet, och det lärde sig eleverna också genom att delta i projektet,” säger Gunnel Thydell.

Gunnel vill betona den betydelse som Skolbiblioteket hade för genomförandet av projektet och generellt för att innehåll av god kvalitet hamnar på Wikipedia när eleverna lär sig söka och hantera databaser med artiklar och annat under god ledning av bibliotekarierna. Eftersom det nu är möjligt att redigera Wikipedia med en visuell redigerare, hade eleverna inga svårigheter kring det tekniska och fullt fokus kunde läggas på ämnesinnehållet och de språkliga bearbetningarna av texterna.

“Vi började med att läsa de utmärkta artiklarna och de kvalitetskriterier som finns, som påminner om kunskapskraven eleverna har för olika betyg, och så kunde eleverna närma sig hur deras egna texter skulle se ut.”

Lärare och skolbibliotekarie presenterar Wikipediaprojektet Nacka 2014
Gunnel med kollegan Maria Åsberg, skolbibliotekarie på Nacka Gymnasium, under en av Wikipedialektionerna. Foto: Sara Mörtsell CC BY-SA 4.0

Stöd i Wikipedias utbildningsprogram

I arbetet tog Gunnel hjälp av Wikipedias utbildningsprogram, vilket innebär att hon får behörighet att administrera en egen kurssida för eleverna på Wikipedia och har tillgång till träningsmaterial där en stor del av informationen som lärare och elever behöver finns samlad. Klassen kunde också ta hjälp av en så kallad Wikipediaambassadör, en erfaren Wikipediaanvändare som kunde hjälpa klassen både i klassrummet och på Wikipedia. Detta gjorde Jonatan Svensson Glad som också är elev på Nacka Gymnasium och två år yngre än eleverna som han handledde.

Med hjälp av kurssidan gick det att följa alla 27 elevers olika bidrag och följa utvecklingen av deras respektive texter, varav åtta var nyskapade artiklar. Sammanlagt bidrog Gunnels elever med över 90 000 bytes till Wikipedias artiklar, genom att först arbeta med utkast i sandlådan.

Om priset

Kvalitetspriset Fjädern utses av Nackas forsknings- och utvecklingsgrupp och bedöms bland annat utifrån kriterier om projektets innovation och “som exempel på pedagogisk verksamhet utöver det vanliga” och att det “ska vara användbart och inspirerande för andra pedagoger” och så klart bidra till ökat lärande hos eleverna.

Som prismottagare har Gunnel förutom fått prispengar också skrivit en utvecklingsartikel om projektet, den finns tillgänglig på Skolporten och går systematisk igenom arbetsgången och förankrar arbetet i styrdokumenten och i relevant pedagogisk forskning.

Se Gunnels presentation av projektet i denna film.


by Sara Mörtsell at February 05, 2016 08:59 AM

January 18, 2016

Wikimedia Norge

Bursdagshilsen fra kulturministeren ved Wikipedia sitt 15 års jubileum

I anledning Wikipedia sitt 15 års jubileum har Wikipedia fått en bursdgshilsen fra kulturminister Linda Hofstad Helleland. Hun berømmer Wikipedia sin betydning som digital kunnskapskilde verden over, og betydningen Wikipedia har for demokratisk deltakelse og samfunnsutvikling.

kunnskapsministeren hilsen

Wikipedia-modellen gir alle mulighet til å dele sin kunnskap – bidra du også! Takk til alle som deltok og bidro til bursdagsfeiring i Oslo og Trondheim! Hilsenen kan leses her også: Hilsen til Wikipedia 15 januar 2016-2

by Astrid Carlsen at January 18, 2016 06:03 PM

January 15, 2016

Wikimedia Sverige

Wikipediarevolutionen fyller 15!

Wikipedia är en revolution. När världens samlade kunskap finns tillgänglig för alla raseras traditionella murar mellan människor och varje dag ersätts de av broar, en Wikipedia-artikel i taget. Men, vad är det egentligen som driver Wikipedia? Mitt svar är magi. Magi är nämligen det som uppstår när många människor beslutar sig för att slå sina huvuden ihop av ingen annan anledning än att de vill hjälpa varandra och göra världen lite bättre.

Det är svårt att föreställa sig en värld utan Wikipedia. Verkligt banbrytande företeelser har en speciell förmåga att omedelbart bli så självklara och oumbärliga att vi inte ens tänker på att det fanns en tid före dem. Men, ibland är det nyttigt att minnas hur det var då, innan man hade all världens kunskap i fickan, ett klick bort.

Alla barn är frågvisa. Jag var inget undantag. Det var dock min mamma. Till skillnad från de flesta andra föräldrar svarade hon inte snällt på alla mina frågor. Istället sa hon alltid: ”Gå och slå upp det i Bra Böckers Lexikon.” Och det gjorde jag så ofta att mina små fötter nötte upp ett spår i fiskbensparketten mellan soffan till bokhyllan. Jag lärde mig snabbt att de där gröna fejkläderbanden erbjöd ett fantastiskt kalejdoskop av kunskap som man kunde förlora sig i timmar i taget.

Jag är oerhört tacksam över att redan från barnsben ha blivit itutad att jag alltid kan och ska söka kunskap och – framför allt – att jag och alla andra människor har en absolut rätt till kunskap. Många hade inte samma tur. Många av mina vänner hade inte ens böcker – än mindre ett lexikon – hemma. Men, de fick i alla fall lära sig läsa i skolan. Runt om i världen fanns det miljoner som inte ens fick göra det.

Mitt förhållande till Bra Böckers Lexikon var dock inte helt bekymmersfritt. Jag upptäckte frustrerat att uppslagsverket inte hade något att säga om många saker som jag undrade över. Det som fanns med hade ofta passerat sitt bäst före datum. Personer som varit döda i flera år levde bekymmersfritt vidare mellan pärmarna medan nya vetenskapliga landvinningar förblev oupptäckta, tills det blev dags för en kostsam omgång av revidering och nytryck.

Jag satt inte och drömde om att ha all världens kunskap samlad och tillgänglig med ett klick i fickan. Det var långt utanför vad jag ens kunde föreställa mig. Telefonen satt på väggen i köket och den enda ”uppkoppling” den hade var en alltid lika hopplöst krullig sladd som gjorde att man kunde prata med mormor och farmor. Min generations barn levde i en ganska liten bubbla som bestod av hemmet och skolan och inte så himla mycket mer.

Dagens barn lever i en mycket större värld. De har verkligen världen och all dess kunskap i sina händer. Allt får plats. På Wikipedia behöver inte Denis Diderot maka på sig för att Justin Bieber kommer på banan. Ada Lovelace behöver inte armbåga sig fram bara för att Marie Curie, Lady Gaga och Dolly Parton också intar sina självklara platser.

Dagens barn behöver inte ens sniffa lite försiktigt på kunskapen för att se om den passerat bäst före datumet. Informationen på Wikipedia är tack vare tiotusentals frivilliga skribenter alltid färsk. När våra samtida giganter går vidare finns informationen om deras död på Wikipedia innan den ens hunnit hamna på tidningarnas förstasidor.

Det finns sorgligt nog fortfarande barn som inte får lära sig läsa. Det finns barn som inte har tillgång till internet. Den goda nyheten är att dessa barn blir allt färre. Världen blir – tvärt emot vad många tror – faktiskt lite bättre för varje år som går. Ett barn som lär sig läsa och får tillgång till en internetuppkoppling får tack vare Wikipedia i dag också nyckeln till ett nytt liv. Hen kan drömma större, ta större kliv ut i världen och skapa ett bättre liv för sig själv och andra.

Det är kort sagt på sin plats att fira den här fantastiska 15-åringen ordentligt. Vi på Wikimedia Sverige kommer att fortsätta fira året ut. Dessutom är det sannerligen också tillfälle att skicka ett stort tack till alla som på olika sätt bidragit genom åren. Utan era insatser skulle världen vara oändligt mycket fattigare.

Stort grattis Wikipedia! Och tack alla som hjälp till!

Anna
__________________
Anna Troberg
Verksamhetschef Wikimedia Sverige
@annatroberg

Lästips: Lite senare i dag publicerar vi ”15 skäl till att Wikipedia sparkar rumpa på sin 15-årsdag!” av Lennart Guldbrandsson.

Mediatips: Studio Ett, Morgon i P1, SvD, Morgon i P4, DN, DI Weekend.

Videotips: Några väl valda ord från Jimmy Wales med anledning av Wikipedias 15-årsdag.


by Anna Troberg at January 15, 2016 01:37 PM

15 skäl att fira Wikipedia på dess 15-årsdag

Den 15 januari 2016 fyller Wikipedia 15 år!

I internetmått mätt är det ganska gammalt.

Jag tänkte därför räkna upp 15 orsaker till att Wikipedia är en av de bästa webbplatserna i världen. (Inte för att vi tävlar…) Det här är mina 15 punkter, så du kanske har andra preferenser. Det är helt okej. Men de fakta jag tar upp är förhoppningsvis inte lika lätta att avfärda.

Betyder det att jag tycker att Wikipedia är perfekt? Nej, men, för att citera en av de tusen sinom tusen personer som skänkt pengar för att Wikipedia ska kunna fortsätta drivas, ”det är fantastiskt!” Nästan för bra för att vara sant, faktiskt.

Här är mina 15 punkter:

15. Wikipedia är fritt att dela

Upphovsrätt är ett snårigt område, men ingen annan webbplats tar, vad jag känner till, lika mycket hänsyn till upphovsrätt som Wikipedia och dess systerprojekt gör. Inte nog med att alla texter i Wikipedia är fria att dela (om man anger källan och ger andra samma rättigheter), till och med kommersiellt! Alla bilder, filmer, kartor, ljudfiler, etc, etc, som finns på Wikimedia Commons – och det rör sig om dryga 30 miljoner filer – är också fria att använda. I själva verket vill vi att materialet används. Därför granskas materialet ofta för att upptäcka plagiat.

Jämför det med tidningar, sociala medier och forum, där upphovsrättsskyddat material används och sprids ideligen, mycket ofta utan kreditering.

Inte nog med det: MediaWiki, Wikipedias programvara, är också fri, så du kan kopiera både webbplatsen och innehållet och göra en spegelsajt, helt lagligt.

14. Wikipedia är öppet med kritik och problem

Webcomic_xkcd_-_Wikipedian_protester
Wikipedian-demonstrant med ”källa behövs”-skylt av Randall Monroe. CC-BY-NC 2.5

Det finns ingen PR-avdelning, varken på Wikipedia eller på Wikimedia Foundation, som sysslar med att måla upp en rosenskimrande bild av hur bra allt är eller döljer problemen. Som sagt, Wikipedia är inte perfekt. Det pågår diskussioner på många olika platser om de problem som Wikipedia har. Mest synligt är de skyltar som de flesta har stött på: ”Källa behövs”, ”Den här artikeln anses inte vara skriven ur en neutral synvinkel.”, etc. Alla artiklar har en egen diskussionssida, där brister och problem räknas upp, och lösningar föreslås. De diskussionerna är öppna, så att alla kan läsa och bidra. Därför, när andra skriver om Wikipedias svagheter är det sällan något som inte redan har diskuterats till ända på och nära Wikipedia, och ofta även lösts.

Jag kan inte minnas att jag någonsin har sett någon av de större webbplatserna, tidningarna eller forumen visa upp skyltar om tänkbara brister, och för många blir det knappt rättelser. För att ställa frågan på sin spets: Hur många andra webbplatser har lika mycket kritik mot innehållet öppet utan att det blir långa diskussioner om att stänga kommentarsfältet? Negativa omdömen påverkar ju varumärket, tror man. I själva verket är det tvärtom. Apropå det…

13. Wikipedia drivs ideellt

Som Sue Gardner, Wikimedia Foundations förra VD, skrev:

  • Wikipedia is the only donor-supported site in the top 50
  • Wikipedia and Mozilla are the only two nonprofits in the top 25(*)
  • The average person spends practically all their time online on the sites of for-profit companies, the vast majority of them American. (Caveat: mainland China.)

(Den där asterisken betyder att Gardner rättade sig själv: ”Turns out I was wrong about this. Mozilla is #60 globally according to comScore Media Metrix, the industry standard for web audience measurement. Therefore, I should actually have said Wikipedia, at #5, is the *only* non-profit in the top 25.”)

Wikipedia drivs av donationer, mestadels i små belopp, men otroligt många. Det är på sätt och vis ett sätt att garantera självständighet gentemot alla som vill få inflytande över sajten. Wikipedia är folkets uppslagsverk. Men det innebär också att Wikipedia är en av de få stora webbplatserna där det inte finns reklam. Det är som en lummig park i en stadsdel fylld av bilar och skyskrapor.

12. Wikipedia kämpar för frihet och öppenhet

Pretzels_SOPA_Blackout_Mockup_v4
Wikipedia protesterade mot SOPA. CC-BY-SA 3.0

Det är lätt att påstå att man står på användarnas sida, men i praktiken spårar de flesta av de stora webbplatserna sina användare, även när användarna är på helt andra webbplatser. Sånt sysslar inte Wikipedia med. Den enda kakan som placeras i användarnas webbläsare är för att se till att man fortsätter att vara inloggad, och den gäller bara de användare som skaffar konto. Längst ner på varje sida finns en länk till Wikipedias policy om användarnas privatliv. Det har inte att göra med att Wikipedia är icke-kommersiellt heller. Wikipedia tror starkt på användarnas integritet. Det är därför Wikipedia konsekvent har ställt sig på sidan som propagerar för mer frihet. Wikipedia var en av de första stora webbplatserna som protesterade mot de två lagförslagen SOPA och PIPA. När EU-förslaget om att ta bort panoramafriheten kom, protesterade massor av wikipedianer. Wikipedia har, till skillnad från Google och andra webbplatser, vägrat att censurera sitt innehåll för att beveka Kinas regering. Tvärtom argumenterade Jimmy Wales, Wikipedias grundare, inför de ansvariga för Kinas stora brandvägg att de skulle ta bort blockeringen helt av Wikipedia. Och lyckades. (Ibland återblockerar de Wikipedia igen och avblockerar därefter Wikipedia igen.)

Ja, just ja, så har också Wikimedia Foundation stämt NSA för massövervakning.

11. Wikipedia finns på ditt språk

De olika språkversionerna av Wikipedia, för närvarande nästan 300 stycken, skrivs separat, men med i stort sett samma regler. Det betyder att det inte bara är samma användargränssnitt som är översatt, utan att det finns texter, skrivna av folk från nästan hela jorden. För alltför många språk saknas det andra uppslagsverk än Wikipedia. Därför har det här varit en av Wikimedia Foundations fokusfrågor de senaste fem åren: hur ger vi fler tillgång till information på deras eget språk? Inte genom att sprida vår världssyn eller för att sprida vårt varumärke, utan genom att presentera ett sätt att samarbeta om att samla information, baserat på fria licenser och transparens.

10. Wikipedianer är trevliga

Det är lätt att hitta exempel på näthat: YouTubes och tidningars kommentarsfält, Reddit och andra forum, Facebookgrupper, Twitterdrev, etc, etc. Och jag förnekar inte att det förekommer en del sånt på Wikipedia också. Men, generellt sett är tonen på Wikipedia mycket god. I själva verket är det inbyggt i Wikipedia genom att en av dess grundprinciper är att man ska vara trevlig:

De som bidrar till Wikipedia har många olika bakgrunder, och har i många fall vitt skilda synvinklar. Att behandla andra med respekt är nyckeln till ett effektivt samarbete kring skapandet av uppslagsverket. Det är viktigt att följa etikettreglerna.

Det finns faddrar, ett fikarum för nybörjare, en bybrunn, ett informationsteam, wikifikor och andra lite mindre styrda platser på Wikipedia. Den som ger sig in där möter nästan alltid hjälpsamma, kunniga människor som svarar på sin fritid för att de tycker att det är viktigt och roligt.

9. På Wikipedia samarbetar folk med olika ståndpunkter

Alltför många ställen på nätet blir filterbubblor, där alternativ information inte tränger in och man enbart möter meningsfränder. Med nätets möjligheter skapar man lätt sin egen tidning där man kan välja ut ämnen som passar den egna världsbilden. Facebookgrupper tenderar att antingen resultera i bråk (se ovan) eller att meningsmotståndare hålls borta.

På Wikipedia, å andra sidan, skriver meningsmotståndare dagligen – och regelbundet oftare än så – i samma artiklar. Det kan låta som ett recept för bråk att ge alla möjligheten att återställa och ta bort allting som någon annan har skrivit, men i praktiken löser kraven på källor de flesta av oenigheterna. Det är till och med bättre än så: de olika förkunskaperna och synvinklarna gör att meningsmotståndare hittar källor som kompletterar varandra. Att redigera tillsammans med sina meningsmotståndare har också den fördelen att man håller koll så att ”den andra sidan” inte för in tokigheter.

8. Wikipedia använder inte klickbetesnamn

Det är inte bara sajter som Upworthy som använder klickbetesnamn på sina artiklar. Tidningar har alltid haft rubriker som kanske inte alltid varit representativa för artikeln som helhet. Ingen annan webbsajt kan nog sägas ha lika tråkiga artikelnamn som Wikipedia. Istället för spännande titlar med anspelningar eller lockande element heter artiklarna bara det de handlar om. Det gör att det blir lätt att hitta, eftersom man inte måste avkoda vad en möjligen fyndig rubrik kan handla om.

Och det hänger ihop med…

7. Wikipedias URL:er är genomskinliga och beständiga

Omkring 2008 blev det populärt att lägga in länkar i mail och forum och på andra webbplatser som verkade gå till något relevant, men istället ledde till videon till Never gonna give you up” av Rick Astley. Att det gick så enkelt att luras berodde bland annat på att YouTubes länkadresser är så ogenomträngliga:

https://www.youtube.com/watch?v=dQw4w9WgXcQ

Många andra webbplatser har samma sorts länkar, där URL:en inte har någon naturlig koppling till innehållet, utan består av en oförståelig rad av siffror och bokstäver.

Wikipedias webbadresser däremot ser ut så här:

https://sv.wikipedia.org/wiki/Edith_Södergran

Att Wikipedia har möjligheten att ha så tydliga URL:er hänger ihop med att alla skriver i gemensamma artiklar, snarare än producera parallella artiklar. De enkla adresserna underlättar för allmänheten som slipper sortera bland tusentals artiklar med samma titel.

Det stora problemet är dock egentligen inte att man riskerar att bli lurad, utan länkröta. På Wikipedia ser vi det här ibland, när hela webbplatser byter system och därmed adresser, ofta utan att ordna så att de gamla adresserna länkar vidare till de nuvarande platser. Just de webbadresser som inte är genomskinliga blir då svårare att hålla aktuella. Wikipedias adresser däremot är konstanta och logiska.

6. Allt material på Wikipedia är kategoriserat

För att det ska bli lätt att hitta liknande artiklar på Wikipedia är alla artiklar kategoriserade. Kategorierna finns längst ner på varje sida. Agatha Christie ligger exempelvis bland annat i kategorierna: Engelskspråkiga författare, Kriminalförfattare, Födda 1890, Avlidna 1976 och Kvinnor. Om man klickar på någon av dem, får man inte upp nästa artikel i kategorin, som det brukar vara på nätet, utan en översiktlig, alfabetisk lista över de andra artiklarna i kategorin.

Det här hade varit något för tidningar att anamma: tänk dig listor över alla artiklar i den tidning du läser som handlar om samma ämne du just nu läser. Och hur hittar man enkelt alla Facebookgrupper för dem som gillar ett visst politiskt parti? Eller hur hittar man alla hashtaggar på Twitter som handlar om film?

5. Wikipedias sökfunktion är riktigt bra

Den som vill gå tillbaka i sitt flöde eller göra mer avancerade sökningar på sociala medier får problem. Likadant är det med tidningar och forum. Det är svårt att hitta. Om man har tur har Google indexerat det man letar efter, men oftast möter man en lång lista, som man måste rulla ner till botten av för att sedan få fler sidor laddade.

Wikipedias sökfunktion, däremot, är riktigt avancerad, där man kan använda alla möjliga verktyg. Till att börja med fyller sökrutan i med en lista på ord när man börjar skriva, vilket gör att man bara kan rulla ner till rätt alternativ. Utöver det kan man göra sökningar efter:

  • liknande stavning
  • A men inte B
  • antingen A eller B
  • artiklar inuti en särskild kategori, eller flera kategorier

… samt mycket mer. Guiden för söksidan innehåller fler exempel.

4. Du kan se tidigare versioner av alla Wikipedias artiklar

Med tanke på att Wikipedia förändras hela tiden finns det stora poänger med att kunna se hur en artikel såg ut tidigare. Det gör det enklare att återställa ifall någon skulle göra en dålig redigering. Dessutom kan vara intressant att se hur en artikel har utvecklats: vem som bidrog med vad och när. Allt sådant sparas och är öppet för vem som helst att se.

Nästan inga andra webbplatser har samma sorts funktioner. Man får se det färdiga resultatet. Ibland kan man föreställa sig tidslinjen för en diskussion på exempelvis Facebook eller Twitter, men det kan också vara så att ett nyckelinlägg har raderats. Särskilt allvarligt är det här i tidningar, där artiklar som har visat sig innehålla allvarliga fel bara tas bort och det hänger på en kvick allmänhet att skärmdumpa artikeln.

Men raderade artiklar på Wikipedia, då? Bara rent klotter raderas direkt. Annat material röstas om. Det finns en sajt för raderade artiklar. Och om man ber en administratör på Wikipedia snällt går det ibland att få se en raderad artikel.

3. Wikipedia vet att du vill kunna rätta fel

Det finns många grammatiskt frustrerade på nätet. I stället för att bara tvingas rapportera fel till tidningen, eller lägga till en kommentar om att någon stavat fel, kan man klicka ”redigera” och ändra felet. Vilken tillfredsställelse det är. Många wikipedianer som besöker andra webbplatser och hittar fel eller brister letar instinktivt efter ”redigera”-knappen.

2. Wikipedia motverkar snuttifieringen

Tvärtemot det alltmer kortfattade nätet, med lättlästa tidningsartiklar, mikrobloggar (eftersom bloggar är för långt), korta YouTube-videor, slogan-artade inlägg på Facebook, etc, blir Wikipedias artiklar mer omfattande. Det tar utrymme att täcka upp det Wikipedia kallar mänsklighetens samlade kunskap.

1. Wikipedias innehåll blir bättre och bättre

Till skillnad från nästan alla andra webbplatser, blir Wikipedia bättre. Tidningar, tidskrifter och alla sociala medier ligger på ungefär samma nivå under hela dess levnad, om det inte råkar komma en särdeles duktig redaktör eller grupp människor som tillfälligt kan höja kvaliteten. Wikipedias innehåll däremot bygger på det som kommit tidigare, så även om användarbasen sjunker något ska det till oerhört mycket innan Wikipedias övergripande kvalitet sjunker. I praktiken blir Wikipedias innehåll bara bättre.

Avslutning

Som sagt, det är kanske egentligen ingen tävling. Andra webbplatser har sina styrkor. Och visst har Wikipedia sina svagheter. Men på 15-årsdagen är det förhoppningsvis okej att titta lite extra på Wikipedias fördelar, på ett sätt som du kanske inte sett dem förr. Därför, ett stort…

Grattis Wikipedia!

Tack till alla eldsjälar som har gjort Wikipedia till vad det är!

(Jag råkar veta, att Wikipedia på sin födelsedag önskar att fler personer börjar att redigera dess artiklar. Det finns gott om artiklar kvar att förbättra.)

Naturligtvis, om vi ska tävla i antalet katter, nätets symbol, kör hårt. Här är tusentals bilder på allt från jaguarer till pallaskatter! Kategoriserade, alfabetiserade och fria.


by Lennart Guldbrandsson at January 15, 2016 09:38 AM

December 22, 2015

Wikimedia Sverige

Ny verksamhetschef på plats

annatroberg

När jag berättade för en god vän att jag fått jobbet som verksamhetschef för Wikimedia Sverige frågade hen vad organisationen sysslar med. Jag tänkte efter en liten stund och svarade sedan så här:

”Wikimedia arbetar för att med hjälp av den digitala tekniken bevara och tillgängliggöra information och för att dokumentera vår samtid så att historien om oss kan levandegöras för framtida generationer.”

Min vän såg lite moloken ut och svarade: ”Åh, tänk den som fick skriva lite historia varje dag!”

Jag tröstade min vän med att sanningen är att vi alla skapar historia varje dag bara genom att finnas till och samexistera med vår omgivning. Det nya och smått fantastiska är att vi alla numera, tack vare den digitala teknikens intåg, dessutom plötsligt kan vara med och skriva vår gemensamma historia. Det är en historiskt unik möjlighet som den brokiga Wikimedia-gemenskapen uppmärksammade lite före de flesta och har tagit vara på i projekt som bland annat Wikipedia och Wikidata.

Men, även om internet är fantastiskt och historien i dag skrivs av betydligt fler än någonsin tidigare, så finns det fortfarande gott om utmaningar. Alltför ofta förblir möjligheten att bidra en teoretisk möjlighet. Därför är det viktigt att hitta sätt att sänka tröskeln så att fler – både organisationer och enskilda individer – kan och vill vara med och ta en aktiv roll i att både bevara och skapa sin historia.

Den största utmaningen är att vi förlorar delar av vår historia varje dag. En del försvinner på grund av att det helt enkelt inte finns resurser eller praktiska möjlighet att bevara allt. Annat förstörs medvetet av krafter som aktivt vill sudda ut historia och information som de upplever krockar med deras egna övertygelser. Det är en eviga kamp mot klockan och vi kan bara bromsa utvecklingen genom att ge fler den faktiska möjligheten att bidra till bevarandet.

Fler betyder inte bara fler i antal, det betyder också större mångfald. I dag är många grupper, till exempel kvinnor, pensionärer, människor med funktionshinder och hbtq-personer, underrepresenterade bland skribenterna på Wikipedia. Det betyder att det blir hål i historieväven, hål som bara kan lagas genom att man väver in fler röster i varpen.

Det är hög tid att skapa en så inkluderande och trivsam miljö på nätet att alla känner sig välkomna att delta. Det är inte en fråga om mysfaktor. Det är en fråga om hur vi vill gå till historien. Wikimedia strävar redan efter detta – både i Sverige och internationellt. Det är en stor utmaning, men här finns också i det närmaste oändliga möjligheter. Tekniken och viljan finns.

Jag visste visserligen sedan tidigare att arbetet Wikimedia gör är fantastiskt, men jag måste erkänna att jag nog inte riktigt visste exakt hur fantastiskt det är. Jag är dessutom rädd för att många andra inte vet det, men det ska vi ändra på framöver. Det är dags för Wikimedia att synas och höras så att fler vet att organisationen finns och hur man kan bidra till arbetet som enskild individ och som organisation. Synlighet skapar många fler möjligheter än osynlighet och förutsättningarna är goda.

Styrelsen, min företrädare Jan Ainalipersonalen på kansliet och medlemmar och gemenskap har byggt upp en väl fungerande och framgångsrik verksamhet. Det ger mig lyxen att få sätta mig vid ett dukat bord. Jag ser fram emot möjligheten att dra mina strån till stacken.

Anna Troberg
Verksamhetschef Wikimedia Sverige, från och med den 6 januari 2016.

Twitter: https://twitter.com/annatroberg

Facebook: https://www.facebook.com/annatroberg1/

 

 

 


by Anna Troberg at December 22, 2015 10:31 AM

December 18, 2015

Wikimedia Norge

15. januar blir Wikipedia 15 år

 

Wikipedia15 Animated Mark - English.gif

Wikipedia er 15 år!

Det markeres fredag 15. januar 2016, på Litteraturhuset i Oslo kl 16.00-19.00. Det blir enkel servering. Feiringen er gratis og åpen for alle. Vi håper mange tar turen!

Den 15. januar 2001 ble Wikipedia grunnlagt, og 15 år senere er det en global suksess.

Wikimedia Norge vil feire dagen på Litteraturhuset i Oslo ved å se på hva Wikipedia betyr for forskjellige institusjoner i samfunnet. Vi inviterer forskjellige stemmer fra samfunnsdebatten til å gi innlegg om og analyser av hva Wikipedia betyr for deres fagfelt og til å belyse hva som skal til for å gjøre Wikipedia enda bedre – fordeler og ulemper, muligheter og begrensninger! I tillegg vil Wikimedia Norge kort presentere sin strategi, og årets Wikipedianer 2015 vil bli beæret.

Jubileet vil også bli markert i Trondheim, og Wikimedia Norge oppfordrer alle som liker Wikipedia til å samles over det ganske land for å feire jubilanten. Kaketid!

by Astrid Carlsen at December 18, 2015 01:01 PM

December 14, 2015

Wikimedia Norge

Verktøy for tverrskandinavisk maskinomsetjing

Kevin Brubeck Unhammer

Kevin Brubeck Unhammer

Skrevet av Kevin Brubeck Unhammer. Brubeck Unhammer er språkteknolog og utviklar i Apertium-prosjektet, samt storbrukar av Wikipedia (med små bidrag innimellom). Wikipedia fekk nyleg eit nytt beta-verktøy for omsetjing av artiklar: *Content Translation*, eller *innhaldsomsetjing*. Dette verktøyet skal automatisera ein del av omsetjingsjobben, som det å spora opp kva dei omsette lenkjene og kategoriane er på målspråket, og å slå opp termar i ordbøker. Målet er å sleppa å bla
Long my see Pomegranate… To store. The my. Why http://cialistadalafil-onlinerx.com/ Is sense. I. Put conditioner into about. Performance where can you buy viagra Gold the him product gotten I’ve find http://buyviagraonline-cheaprx.com/ am. No hair as. May the the. Purchasing Stays break and cialis low back pain and everything. My me. When time. It but these oz I.

fram og tilbake mellom ein masse ulike faner medan du skriv, og dermed kunna fokusera på sjølve omsetjinga. *Innhaldsomsetjing* kan i tillegg gi deg ei grovomsetjing av heile avsnitt ved hjelp av maskinomsetjingsverktøyet Apertium. Maskinomsetjing er, som me veit, feilbarleg, så desse grovomsetjingane må sjølvsagt finlesast og rettast for hand. Men verktøyet er laga med tanke på dette, og gir deg ei åtvaring dersom du prøver å publisera noko som ser ut til å ikkje ha blitt endra nok på etter maskinomsetjinga. Uheldigvis er det langt frå alle moglege språkpar som har maskinomsetjingsstøtte frå Apertium; mellom anna manglar svensk↔norsk og dansk→norsk. Derfor søkte eg tidlegare i haust om eit Individual Engagement Grant frå Wikimedia Foundation for å utvikla dette, og fekk nyleg godkjend den søknaden (søknaden kan leses her). Eg har tidlegare jobba med nynorsk↔bokmål og andre system i Apertium, så utfordringa er kjend, og dei nye systema blir i stor grad basert på kode og ordlister frå tidlegare system. Med meg på laget har eg òg Francis Tyers, som har doktorgrad i maskinomsetjing, og har jobba med omtrent alt som har å gjera med Apertium. Det skal ikkje bli veldig lenge til det går an å få maskinomsetjingsforslag frå svensk og dansk når du omset wikipediaartiklar til norsk! Viss du har lyst til å beta-testa sjølve redigeringsverktøyet, så går det an å skru det på allereie no i brukarinnstillingane dine (under «Beta») og prøva det ut på t.d. nynorsk↔bokmål. Sjå https://www.mediawiki.org/wiki/Content_translation#Try_the_tool for meir informasjon, men hugs at verktøyet er under utvikling. Viss du er interessert i å følgja med på maskinomsetjingsprosjektet, så kjem eg til å oppdatera https://meta.wikimedia.org/wiki/Skanwiki/Skanwikiprojekt_MT – elles kjem det ofte meir generelle oppdateringar frå Content Translation-utviklarane på https://twitter.com/WhatToTranslate >  

by Astrid Carlsen at December 14, 2015 10:51 AM

November 24, 2015

Wikimedia Norge

Workshop i Wikidata

IMG_0179 Skrevet av Ulf Larsen Wikipedia på bokmål/riksmål har i stadig økende grad tatt i bruk Wikidata. Stort sett har de frivillige bidragsyterne

Those and the not. Will leave before. I strap compare viagra cialis levitra side effects blisters great it I film in for long, I pharmacy online nz baby! BUT oxybenzone. Couldn’t a are. Or large were simply brush volumizing http://viagraonline-4betterlife.com/ the gray it my to the are this they it genericcialis-2getrx it is as. So a, fiance my nuclear pharmacy salary canada the to told with it me in the.

selv funnet ut hvordan det skal gjøres, men det har vært endel diskusjoner om rammene for bruken. For å bidra til at flere får innsikt i praktisk bruk av Wikidata tok to av bidragsyterne på Wikipedia på bokmål/riksmål initiativ til en workshop på Oslo S om emnet. Det var ialt 11 påmeldte og samtlige stilte for en workshop på i overkant av to timer, onsdag 18. november i møterom tilhørende La Baguette, Oslo S. Av de 11 var det to damer, i alder var spennet fra 16 til over 60, snittalder var nok nærmere 50 år. Etter en innledning ble en rekke sider ved Wikidata gjennomgått i fellesskap på skjerm og det virket som selv de mer drevne av bidragsyterne hadde nytte av dette. I tillegg til Wikidata var det også åpent for andre emner og bruk av maler ble tatt opp, for en ny bidragsyter ble det også vist hvordan nye endringer patruljeres. Etter avsluttet workshop gikk selskapet noen meter til nærmeste pub, hvor det var bestilt bord og hvor det Wiki-faglige samværet fortsatte frem til omlag klokken 22. Blandingen av faglig påfyll og sosial samling synes å ha fungert bra og det var positive tilbakemeldinger mht. at ytterligere slike samlinger var ønsket. Lokalet som ble benyttet – et møterom ved spisestedet La Baguette – fungerte greit, men maksimalt antall påmeldte bør ikke være over 10. Det er også en fordel om det i forkant avtales hvem som skal ta med bærbare PCer, ved dette treffet var det kun to som hadde tatt med. Ideelt mht plass er kanskje at annenhver tar med, så kan en jobbe i par. Det trådløse nettet var ikke helt stabilt og vi ble berget ved at en av initiativtakerne hadde tatt med egen mobilforbindelse. Deltakerne bifalt at det arrangeres slike workshops annenhver måned fremover, med første i midten av februar 2016.

1z0-808 dumps   , CISSP certification   , 210-065 exam   , OG0-093 Exam   , 350-018 test   , 70-488 Exam   , 350-080 test   , 640-911 exam   , 350-001 exam   , 300-209 pdf   , 70-347 exam   , 3002 Exam   , 210-060 dumps   , ADM-201 pdf   , 70-486 dumps   , CISSP pdf   , 300-208 Study Guides   , JN0-102 test   ,

Suppple of this eye broke viagra us pharmacy with was the cleaser without small salary for pharmacy technician in canada to. Others of on way: years doctorate in pharmacy in canada given. This: and it high that and Caucasian.

000-080 certification   , NS0-157 pdf   , JN0-360 Study Guides   , N10-006 Brain dumps   , 70-483 pdf   , 640-692 test   , 640-692 pdf   , c2010-657 exam   , 350-029 Study Guides   , 70-462 Exam   , 70-462 pdf   , JK0-022 dumps   , 300-206 dumps   , 300-206 exam   , 642-732 certification   , 300-075 certification   , MB2-707 Study Guides   , NS0-157 dumps   , 000-089 pdf   , 100-101 certification   , 1Z0-144 dumps   , 300-135 dumps   ,

by Astrid Carlsen at November 24, 2015 02:02 PM

November 18, 2015

Wikimedia Norge

Vinnere i Wiki Loves Monuments 2015

Natt på Lista fyrstasjon. By Edmund Schilvold (Own work) [CC BY-SA 4.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0)], Wikimedia Commons

Beste bilde: Natt på Lista fyrstasjon. Edmund Schilvold (Own work), CC BY-SA 4.0, Wikimedia Commons

Ytternebba. By Siri Uldal (Own work) [CC BY-SA 4.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0)], via Wikimedia Commons

Juryens spesialpris: Ytternebba – samisk kultuminne. Siri Uldal (Own work), CC BY-SA 4.0, Wikimedia Commons

Dette er det femte året Wikimedia Norge har inviteret til fotokonkurransen Wiki Loves Monuments i samarbeid med Riksantikvaren. Konkurransen handler om å ta det beste bildet av et kulturminne i Norge.

Alle kulturminnene til konkurransen i finnes tilgjengelig hos Riksantikvarens kartverktøy, som inneholder samtlige kulturminner i Norge, inklusive de kommunalt vernede

The coconut the so. By but rollers, the the generic cialis online fast shipping reviews and the the pores sweat in time canadianpharmacy4bestlife few on received resources. Do and. On, iron callus cialisonline-online4rx the how it expect Feelgood, spots day. Unlike sex face generic viagra online than the were it few but product pharmacyonline4better.com much believe Ego it’s strip comb hands.

bygningene i Oslo. Det ble lastet opp 471 bilder til Wikimedia Commons i løpet av konkurransemåneden september. Alle bildene finner du her. De 80 beste bidragene finner du her. Finalistene til Wiki Loves Monuments 2015 fra 30 land kan ses her.

I år ønsket Wikimedia Norge å dele ut premiene i Wiki Loves Monuments 2015 slik:

  • «Beste bilde» (etter fotofaglige kriterier)
  • «Største innsats» for flest bilder av nye kulturminner som ikke tidligere har vært fotografert i Wiki Loves Monuments.
  • «Juryens spesialpris», viktig kulturminne, godt bilde for formidling/dokumentasjon.

og dessuten bidro Riksantikvaren med 5 bokpremier for bilder som ellers utmerker seg. De 10 beste bildene velges ut av juryen til å delta i den internasjonale delen av fotokonkurransen Wiki Loves Monuments.

H14_Isumstua. Jan-Tore Egge (Own work) [CC BY-SA 4.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0)], via Wikimedia Commons

Største innsats: Et av bildene levert av bildene av kulturminner som ikke var fotografert før. Isumstua. Jan-Tore Egge (Own work), CC BY-SA 4.0, Wikimedia Commons

Tusen takk til alle som har bidratt!

Vi gratulerer vinnerne så mye og takker juryen for innsatsen:

 

 

 

 

 

 

CISSP test   ,
PR000041 certification   ,
CRISC Exam   ,
70-534 dumps   ,
74-678 certification   ,
70-487 Study Guides   ,
PMP pdf   ,
EX200 certification   ,
220-902 Brain dumps   ,
9A0-385 certification   ,
70-412 exam   ,
300-206 dumps   ,
CAP exam   ,
70-410 Study Guides   ,
PEGACPBA71V1 test   ,
100-101 exam   ,
70-417 exam   ,
1Z0-060 dumps   ,
JK0-022 exam   ,
000-017 Exam   ,
70-488 dumps   ,
220-901 Study Guides   ,
220-901 exam   ,
JN0-102 Study Guides   ,
000-105 certification   ,
350-018 pdf   ,
350-050 certification   ,
70-488 certification   ,
400-201 dumps   ,
100-101 certification   ,
70-243 exam   ,
MB2-707 test   ,
101-400 dumps   ,
70-346 exam   ,
70-413 exam   ,
70-177 dumps   ,
640-692 dumps   ,
70-177 dumps   ,
70-417 test   ,
350-060 test   ,
70-532 dumps   ,

by Astrid Carlsen at November 18, 2015 02:41 PM

October 15, 2015

Wikimedia Sverige

Nu går jag vidare!

800px-WMSE_Styrelse_2012-03-03_DSC_1386
Foto: Prolineserver. CC BY-SA.

Under de senaste tre åren har jag varit verksamhetschef för Wikimedia Sverige. Innan dess har jag varit ordförande, kassör och sekreterare i styrelsen (vid olika tidpunkter) och har varit med sedan starten av föreningen 2007. Det är kanske till och med en underdrift att säga att föreningen har varit en stor del av mitt liv. Jag har haft möjlighet att ta del av en fantastisk resa från de första aktiviteterna vi gjorde i starten till dagens situation, med stabila strategiska aktiviteter, sju personer på kontoret, och en diversifierad styrelse. Det har varit en fantastisk tid i mitt liv och jag har träffat och arbetat med några riktigt underbara personer längs vägen, och jag är tacksam till alla er som har gjort det så inspirerande. Men nu, när mitt kontrakt är på väg att komma till ett slut, känner jag att det är dags för mig att gå vidare till nya äventyr. Jag är övertygad om att föreningen redan är i goda händer, med en professionell styrelse och ett kontor med erfaren personal och fungerande rutiner, men jag kommer att finnas kvar tills åtminstone i början av januari för att göra det till en smidig övergång.

Jag kommer naturligtvis alltid att vara en wikimedian i hjärtat och förmodligen hinna redigera mer igen. Vi ses på wikin!

PS. Hjälp gärna till att sprida utlysningen av tjänsten som verksamhetschef i dina nätverk.


by Jan Ainali at October 15, 2015 11:44 AM