How is Wikimedia responding to COVID-19 crisis?

13:28, Tuesday, 31 2020 March UTC

Netha Hussain is a PhD Student at the University of Gothenburg, a Medical Doctor and an active Wikimedian. Since early 2020, she has been one of the most active contributors to the COVID-19 project, where volunteers make sure that Wikipedia articles are updated, correct and filled with information. In this post, she describes how the Wikimedia movement works with the COVID 19-pandemic.

The Wikimedia community has always responded to crises happening around the world by creating and updating articles, collecting structured data and uploading media related to the crisis. Previous crises that saw prompt response from the Wikimedia community were the Arab Springin 2011, Ebola virus outbreak in West Africa in 2014 and global warming, just to name a few. The crisis response was made possible by the coordinated actions of thousands of Wikimedians from across the world.

On 31st December 2019 suspicions about  a “cluster of previously unknown pneumonia cases” were reported from China. The English Wikipedia article about COVID-19 appeared as early as on 5th January 2020, just five days after the disease was detected. Since then, the article has undergone major expansion and it now gives a comprehensive overview of the COVID-19 pandemic. As of March 2020, the article has been edited by over 2,000 individuals, including medical doctors and researchers. It has gathered over 14 million views over the last three months. When COVID-19 was confirmed in other parts of the world than Mainland China, newer articles were created for country- and territory-specific information. As of March 2020, there are specific Wikipedia articles about the pandemic for more than 170 countries. The article about COVID-19 disease, which contains specific information and latest research about the disease has been read over 6 million times  in March 2020.

COVID-19 crisis had great socio-economical and cultural impact, which was also extensively documented on Wikipedia. By March 2020, over 20 articles were created about the impact of COVID-19 on various spheres of life. Articles about persons involved in leadership of the crisis mitigation, drug and vaccine research were also created. The main page of Wikipedia started featuring COVID-19 news. There is even a dedicated article for documenting COVID-19 misinformation. A structured overview of most Wikipedia articles related to COVID-19 are documented in a template here.

Wikipedia editors work tirelessly to update not only the text, but also the graphs and maps related to COVID-19. Since the disease situation is changing every day, massive amounts of volunteer work is needed to make sure that updated epidemiological maps are shown, that the numbers presented in tables are accurate and that the data is updated everyday. When coordination is required between editors working on a particular topic, Wikipedians usually create Wikiprojects, pages where everyone interested in the topic come together to work for a common cause. The Wikiproject for COVID-19 was started on 15th March, and it keeps track of the articles related to COVID-19, trusted external sources wherefrom COVID-19 data can be extracted and current events related to COVID-19 on Wikipedia. It also maintains the list of COVID-19 articles needing attention.

The main page of Bokmål Wikipedia features COVID-19 news (the original blog post showed an example from English Wikipedia)

 

A similar Wikiproject was started on Wikidata, a sister project of Wikipedia which contains structured data. Thanks to the work of Wikidata volunteers, it is now possible to query about various aspects of the disease. Do you need a list of COVID-19 infected countries by the start date of infection? Here is the answer. Do you want to generate a list of notable people who died due to COVID-19 infection? The answer is here. Wikidatians are also building a repository of journal articles related to the disease.

Several language editions of Wikipedia stepped up to respond to the COVID-19 crisis. As of March 2020, over 100 language editions of Wikipedia have an article related to COVID-19. Shorter versions of the articles were made available for translation for language communities that do not have the resources to start a new article from the scratch. All language versions of the COVID-19 pandemic collectively gathered over 30 million views as of March 2020. Out of these, the articles on Russian, German and Spanish language editions have gathered over 2 million views each.

The Wikimedia community has also procured images related to the pandemic. An upload campaign was started where anyone can upload the images of empty streets during the COVID-19 stay-at-home restrictions. Images of people buying large amount of food to prepare for the crisis from over 20 countries were documented. High quality images about SARS-Cov-2 virus were made available from trusted sources such as National Institute of Health, USA. The image showing signs and symptoms of COVID-19 has been translated to at least 20 languages.

In addition UNESCO have made their content on the impact of education available under an open license allowing Wikipedia volunteers to reuse the information on Wikipedia.

Many Wikimedians, like everyone else, now need to stay at home for their safety. All physical events sponsored by the Wikimedia Foundation, the non-profit that maintains Wikipedia and its sister projects, stand cancelled until further notice. However, Wikimedians have found new ways to collaborate. Physical editing events, even those that were continuously run for over 6 years, got switched to online format. Wikipedia Weekly podcasts which give updates on various aspects of Wikimedia have now become popular. Wikimedians are now seriously considering remote participation, and are experimenting on various remote engagement models. The Wikimedia Foundation closed its offices and the work hours have been reduced by at least 50% for all staff at least until the end of March.

The symptoms of COVID-19 explained in Malayalam language. (Courtesy: Mikael Häggström, M.D./CC0)

The traffic to Wikipedia has increased over the past few weeks. It is not yet known if the increase in traffic is due to the behavioural changes due to lockdowns in many countries, or if it is because of the popularity of COVID-19 pages themselves, and research is underway. Many articles not directly related to COVID-19 have also started receiving a high spike in viewership, such as the articles on Contagion (film), mortality rate (epidemiology) and Tedros Adhanom (Director, World Health Organization). It is likely that people will spend more time online until this crisis is over, and the Wikimedia community will need to respond to the increase in demand for knowledge in the upcoming weeks.

Written by Netha Hussain. The author is a Wikimedian, medical doctor and researcher working on articles related to COVID-19 on Wikimedia projects. This blog post was first published on Wikimedia Sverige’s blog 27 March 2020.

Innlegget How is Wikimedia responding to COVID-19 crisis? dukket først opp på Wikimedia Norge.

How is Wikimedia responding to COVID-19 crisis?

07:22, Friday, 27 2020 March UTC

(text in Swedish here)

Netha Hussain is a PhD Student at the University of Gothenburg, a Medical Doctor and an active Wikimedian. Since early 2020, she has been one of the most active contributors to the COVID-19 project, where volunteers make sure that Wikipedia articles are updated, correct and filled with information. In this post, she describes how the Wikimedia movement works with the COVID 19-pandemic.

The Wikimedia community has always responded to crises happening around the world by creating and updating articles, collecting structured data and uploading media related to the crisis. Previous crises that saw prompt response from the Wikimedia community were the Arab Spring in 2011, Ebola virus outbreak in West Africa in 2014 and global warming, just to name a few. The crisis response was made possible by the coordinated actions of thousands of Wikimedians from across the world. 

On 31st December 2019 suspicions about  a “cluster of previously unknown pneumonia cases” were reported from China. The English Wikipedia article about COVID-19 appeared as early as on 5th January 2020, just five days after the disease was detected. Since then, the article has undergone major expansion and it now gives a comprehensive overview of the COVID-19 pandemic. As of March 2020, the article has been edited by over 2,000 individuals, including medical doctors and researchers. It has gathered over 14 million views over the last three months. When COVID-19 was confirmed in other parts of the world than Mainland China, newer articles were created for country- and territory-specific information. As of March 2020, there are specific Wikipedia articles about the pandemic for more than 170 countries. The article about COVID-19 disease, which contains specific information and latest research about the disease has been read over 6 million times  in March 2020.

COVID-19 crisis had great socio-economical and cultural impact, which was also extensively documented on Wikipedia. By March 2020, over 20 articles were created about the impact of COVID-19 on various spheres of life. Articles about persons involved in leadership of the crisis mitigation, drug and vaccine research were also created. The main page of Wikipedia started featuring COVID-19 news. There is even a dedicated article for documenting COVID-19 misinformation. A structured overview of most Wikipedia articles related to COVID-19 are documented in a template here

Wikipedia editors work tirelessly to update not only the text, but also the graphs and maps related to COVID-19. Since the disease situation is changing every day, massive amounts of volunteer work is needed to make sure that updated epidemiological maps are shown, that the numbers presented in tables are accurate and that the data is updated everyday. When coordination is required between editors working on a particular topic, Wikipedians usually create Wikiprojects, pages where everyone interested in the topic come together to work for a common cause. The Wikiproject for COVID-19 was started on 15th March, and it keeps track of the articles related to COVID-19, trusted external sources wherefrom COVID-19 data can be extracted and current events related to COVID-19 on Wikipedia. It also maintains the list of COVID-19 articles needing attention. 

The main page of English Wikipedia features COVID-19 news.

A similar Wikiproject was started on Wikidata, a sister project of Wikipedia which contains structured data. Thanks to the work of Wikidata volunteers, it is now possible to query about various aspects of the disease. Do you need a list of COVID-19 infected countries by the start date of infection? Here is the answer. Do you want to generate a list of notable people who died due to COVID-19 infection? The answer is here. Wikidatians are also building a repository of journal articles related to the disease.

Several language editions of Wikipedia stepped up to respond to the COVID-19 crisis. As of March 2020, over 100 language editions of Wikipedia have an article related to COVID-19. Shorter versions of the articles were made available for translation for language communities that do not have the resources to start a new article from the scratch. All language versions of the COVID-19 pandemic collectively gathered over 30 million views as of March 2020. Out of these, the articles on Russian, German and Spanish language editions have gathered over 2 million views each.

The Wikimedia community has also procured images related to the pandemic. An upload campaign was started where anyone can upload the images of empty streets during the COVID-19 stay-at-home restrictions. Images of people buying large amount of food to prepare for the crisis from over 20 countries were documented. High quality images about SARS-Cov-2 virus were made available from trusted sources such as National Institute of Health, USA. The image showing signs and symptoms of COVID-19 has been translated to at least 20 languages.

In addition UNESCO have made their content on the impact of education available under an open license allowing Wikipedia volunteers to reuse the information on Wikipedia.

Many Wikimedians, like everyone else, now need to stay at home for their safety. All physical events sponsored by the Wikimedia Foundation, the non-profit that maintains Wikipedia and its sister projects, stand cancelled until further notice. However, Wikimedians have found new ways to collaborate. Physical editing events, even those that were continuously run for over 6 years, got switched to online format. Wikipedia Weekly podcasts which give updates on various aspects of Wikimedia have now become popular. Wikimedians are now seriously considering remote participation, and are experimenting on various remote engagement models. The Wikimedia Foundation closed its offices and the work hours have been reduced by at least 50% for all staff at least until the end of March.

The symptoms of COVID-19 explained in Malayalam language. (Courtesy: Mikael Häggström, M.D./CC0)

The traffic to Wikipedia has increased over the past few weeks. It is not yet known if the increase in traffic is due to the behavioural changes due to lockdowns in many countries, or if it is because of the popularity of COVID-19 pages themselves, and research is underway. Many articles not directly related to COVID-19 have also started receiving a high spike in viewership, such as the articles on Contagion (film), mortality rate (epidemiology) and Tedros Adhanom (Director, World Health Organization). It is likely that people will spend more time online until this crisis is over, and the Wikimedia community will need to respond to the increase in demand for knowledge in the upcoming weeks.

Written by Netha Hussain. The author is a Wikimedian, medical doctor and researcher working on articles related to COVID-19 on Wikimedia projects.

The post How is Wikimedia responding to COVID-19 crisis? appeared first on Wikimedia Sverige.

Hur hanterar Wikimedia-rörelsen Covid-19-utbrottet?

07:21, Friday, 27 2020 March UTC

(text in English here)

Netha Hussain doktorerar vid Göteborgs universitet. Sedan början av året har hon varit en av de mest engagerade i Covid-19-projektet, där volontärer ser till att Wikipedia-artiklar är uppdaterade, korrekta och fyllda av information. Här beskriver hon hur Wikimedia-rörelsen hanterar Covid-19-utbrottet.

Wikimediagemenskapens sätt att hantera kriser världen runt har alltid varit att skapa och uppdatera artiklar, att samla strukturerad data och ladda upp mediafiler med koppling till kriserna. Tidigare kriser där man har sett ett snabbt gensvar från Wikimediagemenskapen är exempelvis arabiska våren 2011, utbrottet av Ebolavirus i Västafrika 2014 liksom den globala uppvärmningen, för att bara nämna några exempel. Dessa exempel på krisrespons möjliggjordes genom koordinerat handlande från tusentals wikimedianer över hela världen. 

31 december 2019 kom de första rapporterna om ett misstänkt “kluster av tidigare okända fall av lunginflammation” från Kina. Den engelskspråkiga Wikipediaartikeln skapades redan 5 januari 2020, bara fem dagar efter att lunginflammationen upptäcktes. Därefter har artikeln genomgått en stor expansion och nu ger den en ingående överblick över Covid-19-pandemin. I mars 2020 hade artikeln redigerats av mer än 2 000 individer, däribland läkare och forskare. Artikeln har fått mer än 14 miljoner visningar under de tre senaste månaderna. När Covid-19 bekräftades i andra delar av världen än Fastlandskina skapades artiklar om pandemin per land och region. I mars 2020 fanns det specifika Wikipediaartiklar på engelska om pandemin rörande fler än 170 länder. Artikeln om sjukdomen Covid-19, som innehåller specifik information och den senaste forskningen om sjukdomen, hade i mars 2020 fått fler än 6 miljoner visningar

Covid-19-krisen har fått stor socioekonomisk och kulturell påverkan, något som har dokumenterats utförligt på Wikipedia. I mars 2020 hade mer än 20 artiklar skapats om Covid-19:s påverkan på olika delar av samhället. Artiklar om personer involverade i krisreducering, medicin– och vaccinforskning har också skapats. Wikipedias startsida har lyft fram Covid-19-nyheter. Det finns till och med en artikel dedikerad till desinformation om Covid-19. En strukturerad överblick över de flesta Wikipedia-artiklar relaterade till Covid-19 finns i den här mallen.

Wikipedias skribenter arbetar oavbrutet för att inte bara uppdatera texten, utan även alla grafer och kartor relaterade till Covid-19. Eftersom sjukdomens spridning förändras varje dag krävs oerhörda mängder av volontärinsatser för att se till att de epidemiologiska kartorna som visas är uppdaterade, att de siffror som presenteras i tabellerna är korrekta och att datan uppdateras på en daglig basis. När ett visst ämne kräver att skribenter koordinerar sitt arbete brukar Wikipedianer ofta skapa Wikiprojekt, vilket är sidor där alla som är intresserade av ämnet kan samlas för att arbeta för en gemensam sak. Det engelskspråkiga Wikiprojektet för Covid-19 påbörjades 15 mars, och genom projektet håller man koll på alla artiklar med koppling till Covid-19, alla tillförlitliga externa källor man kan hämta data från och den senaste utvecklingen kring pandemin. Där sammanställer man också listor med Covid-19-artiklar som kräver extra uppmärksamhet. 

Engelskspråkiga Wikipedias förstasida har en sektion med Covid-19-nyheter

Ett liknande Wikiprojekt påbörjades på Wikidata, ett systerprojekt till Wikipedia som innehåller strukturerad data. Tack vare Wikidatavolontärerna är det nu möjligt att ställa olika sorters frågor om sjukdomen. Behöver du en lista över när olika länder fick sitt första bekräftade fall? Här finns det svaret. Vill du få fram en lista över kända personer som har dött av viruset? Det svaret hittar du här. Wikidata-volontärer håller också på att göra en samling av alla vetenskapliga artiklar som publicerats om sjukdomen.

Flera språkversioner av Wikipedia har steppat upp sitt arbete för att försöka hantera Covid-19-krisen. I mars 2020 hade över 100 språkversioner en artikel om Covid-19. Kortare versioner av artiklarna gjordes tillgängliga för översättning i språkgemenskaper som inte har resurser att själva påbörja en ny artikel från scratch. Sammantaget fick alla språkversioners artiklar om Covid-19-pandemin över 30 miljoner sidvisningar i mars 2020. Av dessa samlade artiklarna på ryskspråkiga, tyskspråkiga och spanskspråkiga Wikipedia över två miljoner vardera.

Wikimediagemenskapen har också fått fram bilder med koppling till pandemin. En uppladdningskampanj påbörjades där alla kan ladda upp bilder på tomma gator i alla de städer där olika grader av karantän och nedstängningar införts på grund av Covid-19. Foton har laddats upp från över 20 länder på tomma hyllor i mataffärer, där människor har köpt stora mängder mat för att förbereda sig för krisen. Högkvalitativa bilder om SARS-Cov-2-viruset har tillgängliggjorts från trovärdiga källor såsom National Institute of Health, USA. En bild som visar tecken och symptom på COVID-19 har översatts till åtminstone 20 språk.

Många wikimedianer, likt alla andra, behöver nu stanna hemma för sin egen säkerhet. Alla fysiska event som fått ekonomiskt stöd av Wikimedia Foundation, den ideella stiftelse som står bakom Wikipedia och dess systerprojekt, har behövts ställa in tills vidare. Många wikimedianer har dock hitta andra sätt att samarbeta. Fysiska skrivstugor, till och med sådana som pågått kontinuerligt i över sex år, har nu gått över till onlineformat. Wikipedia Weeklys poddar, där man kan ta del av uppdateringar om olika saker som rör Wikimedia, har blivit populära. Wikimedianer har också på allvar börjat överväga distansdeltagande, och experimenterar med olika modeller för distansdeltagande. Wikimedia Foundation stängde sina kontor och arbetstimmarna halverades för personalen till åtminstone slutet av mars.

Symptomen på COVID-19 förklarade på språket malayalam. (Bild: Mikael Häggström, M.D./CC0)

Man har märkt att trafiken till Wikipedia har ökat under de senaste veckorna. Det är ännu oklart om den ökande trafiken beror på beteendeförändringar som skett på grund av att många länder har stängt ner, eller om det är på grund av att sidorna om Covid-19 är så populära i sig. Det är något man försöker ta reda på nu. Många artiklar som inte direkt har att göra med Covid-19 har också sett en kraftig ökning i antalet läsare, såsom artiklar om filmen Contagion, mortality rate (epidemiology) och Världshälsoorganisationens generalsekreterare Tedros Adhanom. Förmodligen kommer människor vara online i högre grad fram tills att krisen är över, och Wikimediagemenskapen kommer att behöva hantera den ökande efterfrågan på kunskap under den kommande tiden.

Skrivet av Netha Hussain. Skribenten är en Wikimedian bosatt i Göteborg, en läkare och forskare som arbetar med artiklar relaterade till COVID-19 på Wikimediaprojekten.

The post Hur hanterar Wikimedia-rörelsen Covid-19-utbrottet? appeared first on Wikimedia Sverige.

Årets Wikipedianer 2020

16:01, Thursday, 19 2020 March UTC

Yupik / CC BY-SA (https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0)

Styret i Wikimedia Norge utnevner hvert år Årets Wikipedianer for å hedre den enorme frivillige innsatsen på Wikimedia-prosjektene.

Tildelingen i 2020 skjedde under årsmøtet til Wikimedia Norge per video den 14. mars 2020, og vi skulle gjerne gitt vinneren mye mer oppmerksomhet enn hva som er mulige i en videokonferanse!

Årets Wikipedianer har vært på Wikipedia i 13 år, 9 måneder og 12 dager i dag, og er Kimberli Mäkäräinen, brukeren: Yupik!

Kimberli Mäkäräinen har gjort over 54 317 bidrag på Wikimedia-prosjektene. Men enda mer viktig enn antall bidrag, er innsatsen hun gjør for nordsamisk Wikipedia og arbeidet for tilgang på samisk innhold på nett generelt. Hun er byråkrat på nordsamisk Wikipedia og har lagt ned ett imponerende arbeid for denne wikien. Kimberli har vært helt sentral i arbeidet til Wikimedia Norge for mer samisk kunnskap på nett, og vi gleder oss til fortsatt masse gøy samarbeid. Gratulerer, Kimberli!

 


The board of Wikimedia Norge appoints every year a Wikipedian of the Year to honor the huge volunteer efforts on the Wikimedia projects.

This year’s appointment happened during the General assembly of Wikimedia Norge held as a video conference March 14 2020, and we would have loved to give the Wikipedian of the Year much more attention than what is possible in a video conference!

The Wikipedian of the Year have been editing Wikipedia for 13 years, 9 months and 12 days today, and her name is Kimberli Mäkäräinen, User: Yupik!

Kimberli Mäkäräinen has over  54 317 edits  on the Wikimedia projects. But even more important than the number of edits, is her efforts for the Northern Sámi Wikipedia and her work for better access to Sámi knowledge online in general. She is a bureaucrat on Northern Sámi Wikipedia and her contributions on this wiki is impressive. Kimberli has been one of the key contributors to Wikimedia Norge’s Sámi knowledge project and we look forward to a lot more collaboration in the future. Congratulations, Kimberli!

 

 

 

 

Innlegget Årets Wikipedianer 2020 dukket først opp på Wikimedia Norge.

New board of Wikimedia Norge

13:05, Monday, 16 2020 March UTC

Sigrun Espe, newly elected chair of Wikimedia Norge. Picture from the general assembly on Saturday, 14th of March 2020.

On Saturday, the general assembly of Wikimedia Norge was held as a video conference because of the corona situation. Thank you to everyone who participated, despite the unusual and challenging times we are in.

Sigrun Espe was elected as the new chair of Wikimedia Norge. Congratulations! Espe has experience with the Wikimedia projects through her own contributions, and has a long and wide experience from organizations, including as a board chair, and education and experience from the archive sector.

We would also like to thank Hogne Neteland for his contributions as board chair for several years.

The protocal from the general assembly can be read here.

The board and employees of Wikimedia Norge wishes all the best for Wikipedians and friends, domestic and abroad. Please get in touch with the employees if there’s anything we can help out with.

The flowers that were supposed to be given to Espe and Neteland during the general assembly are pictured here instead.

Innlegget New board of Wikimedia Norge dukket først opp på Wikimedia Norge.

Nytt styre i Wikimedia Norge

13:00, Monday, 16 2020 March UTC

Sigrun Espe, nyvalgt styreleder i Wikimedia Norge. Bilde fra årsmøte lørdag 14.mars 2020

På lørdag ble årsmøtet til Wikimedia Norge avholdt som videomøte på grunn av koronasituasjonen. Takk til alle som møtte opp og som bidro, tross den svært uvanlige og utfordrende tiden vi er i.

Sigrun Espe ble valgt som ny styreleder for Wikimedia Norge. Gratulerer! Espe har godt kjennskap til Wikimedia-prosjektene gjennom egne bidrag, lang og bred organisasjonserfaring, også som styreleder, og utdannelse og yrkeserfaring fra en sektor som produserer og forvalter kunnskap, nemlig arkiv.

Vi takker også Hogne Neteland så mye for hans innsats som styreleder gjennom flere år. Protokollen fra årsmøtet kan leses her.

Styret og ansatte i Wikimedia Norge ønsker alt godt til wikipedianere og venner i inn- og utland. Ta kontakt med de ansatte om det er noe vi kan hjelpe med!

Blomstene som skulle deles ut til Espe og Neteland under årsmøte kommer som et bilde her i stedet.


On Saturday, the general assembly of Wikimedia Norge was held as a video conference because of the corona situation. Thank you to everyone who participated, despite the unusual and challenging times we are in.

Sigrun Espe was elected as the new chair of Wikimedia Norge. Congratulations! Espe has experience with the Wikimedia projects through her own contributions, and has a long and wide experience from organizations, including as a board chair, and education and experience from the archive sector.

We would also like to thank Hogne Neteland for his contributions as board chair for several years. The protocal from the general assembly can be read here.

The board and employees of Wikimedia Norge wishes all the best for Wikipedians and friends, domestic and abroad. Please get in touch with the employees if there’s anything we can help out with.

The flowers that were supposed to be given to Espe and Neteland during the general assembly are pictured here instead.

Innlegget Nytt styre i Wikimedia Norge dukket først opp på Wikimedia Norge.

Wikimedia Norge: smittetiltak per 12. mars 2020

12:26, Thursday, 12 2020 March UTC

Inntil videre avlyser Wikimedia Norge alle reiser, arrangementer og fysiske møter. De ansatte har hjemmekontor så lenge det er anbefalt av norske helsemyndigheter.

Årsmøte til Wikimedia Norge 14. mars 2020 avholdes som et virtuelt møte. Se kalenderen for informasjon om hvordan medlemmer kan delta.

Vi ønsker alle medlemmer og wikipedianere alt godt de neste ukene!

——————————————

Wikimedia Norge is cancelling all travels, events and physical meetings for the time being. Wikimedia Norge’s employees will work from home for as long as Norwegian health authorities recommend it.

The general assembly of Wikimedia Norge March 14 2020 will be a virtual meeting. You will find information on how you can participate in the Calendar on our homepage.

We wish all Wikimedia Norge members and wikipedians all the best the next couple of weeks!

 

 

 

Innlegget Wikimedia Norge: smittetiltak per 12. mars 2020 dukket først opp på Wikimedia Norge.

WikiGap 2020 i Göteborg

09:39, Tuesday, 10 2020 March UTC

För tredje året i rad anordnar Wikimedia Sverige och Utrikesdepartementet tillsammans den globala kampanjen WikiGap. Fortfarande handlar fyra av fem artiklar på Wikipedia om män – målet med WikiGap är att täppa igen denna klyfta, genom att anordna event där deltagarna skriver artiklar om framstående kvinnor. 

WikiGap på KTH 2019. Foto: Axel Pettersson, CC-BY-SA 4.0.

År 2020 kommer kampanjen att anordnas i ett femtiotal städer världen över, och i Sverige kommer bland annat ett event att anordnas på Göteborgs universitet 6 mars. 

I Göteborg handlar temat om kvinnor i Sveriges historia. I samband med konferensen Wikimania väcktes insikten om hur skevt Sveriges historia skildras på Wikipedia, ur ett jämställdhetsperspektiv. Med gemensamma insatser kan vi ändra på detta! När kvinnor synliggörs i den svenska historien blir historieskrivningen inte bara mer jämställd, utan också mer korrekt. 

Evenemanget anordnas 6 mars på Humanisten, mellan klockan 13 och 17. Professor Gunilla Hermansson kommer att tala under inledningen, liksom representanter för Wikimedia Sverige och Utrikesdepartementet. Efter själva skrivandet bjuds alla deltagare in till ett mingel, där preliminära siffror från evenemanget presenteras.

Årets kampanj bygger vidare på en stor framgång. Under de två första åren har evenemang anordnats i ett sjuttiotal länder, med över 2 500 skribenter som har redigerat fler än 35 000 artiklar. Men även om det är en fantastisk succé är det långt kvar till en god representation av verkligheten, och därför är det viktigt att kampanjen lever vidare.

I samband med eventet i Göteborg lanseras också årets upplaga av WikiGap Challenge, en tävling som går ut på att skriva artiklar om kvinnor. I år är temat för WikiGap Challenge kvinnor som arbetar för mänskliga rättigheter, och vinnaren kommer att få en resa till Genève i juni för att delta i flera event om mänskliga rättigheter. Detta sker i samarbete med kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter.

Vill du delta i WikiGap i Göteborg 6 mars? Anmäl dig här: https://hum.gu.se/om-fakulteten/oppna-evenemang/wikigap-humanisten

Vill du anordna ditt eget WikiGap-evenemang? Se mer info här: https://meta.wikimedia.org/wiki/WikiGap 

The post WikiGap 2020 i Göteborg appeared first on Wikimedia Sverige.

English version below.

Följande intervju gjordes under Wikimania 2019 i Stockholm, Wikimedia-gemenskapens årliga konferens. De åsikter som uttrycks här nedan är personens egna. Den här konferensen är en plats för att berätta sina historier, utbyta idéer och möta nya och gamla vänner.

Wikimania 2019 organiserades av Wikimedia Foundation och arrangerades av Wikimedia Sverige. Den samlade hundratals wikimedianer från hela världen. Årets tema var: Starkare tillsammans: Wikimedia, fri kunskap och de Globala målen.

Kimberli Mäkäräinen  bruket av samiska språk på Wikidata och Wikimedia Commons

– När det här används i skolböcker och läromaterial, kommer det att bidra till kvalitet i utbildningen, det fjärde av de Globala målen.

Kimberli MäkäräinenKimberli Mäkäräinen, terminolog och översättare som arbetar med minoritetsspråk, främst med ursprungsspråk, samt student vid Helsingfors universitet. Foto: Gitta Wilén CC BY-SA, Via Wikimedia Commons.

–  Det finns svårigheter för talare av minoritetsspråk att bidra till Wikipedia på sitt eget modersmål. Låt oss ta itu med dessa svårigheter och hitta lösningar, säger Kimberli Mäkäräinen, Wikimedian, terminolog och professionell översättare, som arbetar med särskilt fokus på ursprungsspråk.

Kimberli Mäkäräinen studerar även samiska språk vid Helsingfors universitet. Där forskar hon på översättningar av lagstiftning mellan det dominerande språket och ursprungsspråk, till exempel hur man översätter grundlagar till dessa språk.

Geografiskt sträcker sig Kimberlis fokusområde över landsgränser. Det samiska landområdet täcker stora områden på norra halvklotet och spänner över fyra länder: Norge, Sverige, Finland och Ryssland, från Barents hav i norr, Norska havet i väster och Vita havet i öst.

– Det finns ännu cirka tio levande samiska språk och två eller tre som är utdöda, som vi känner till.

Kimberli arbetar med det nordsamiska språket, som talas i de nuvarande länderna Norge, Sverige och Finland, och skoltsamiska som talas i Finland och delar av Ryssland.

Utmaningar och lösningar för att göra framsteg 

Davvisámegiella, det nordsamiska språket, är det enda av de samiska språken du hittar på WIkipedia i dag. Andra samiska Wikipedia-språkprojekt finns i Wikimedia-inkubatorn, där de testas med avseende på livskraft innan de kan bli självständiga och fullständiga språkversioner av Wikipedia. Av dessa är det framför allt det skoltsamiska Wikipedia-projektet som är aktivt, och även det enaresamiska växer.

–  Vår tanke nu, är att fokusera på att lägga till vad vi kan till Wikimedia Commons och Wikidata för dessa språk. Till exempel när det gäller skoltsamiska har vi många bilder från museer och andra GLAM-databaser i Norge, Finland och Tyskland.

Om du har kunskaper om kulturen och språket så kan du bidra genom att lägga till information för att berika den metadata som är knutna till de uppladdade bilderna på Wikimedia Commons eller lägga till en översättning på Wikidata.

Språk förmedlar kontext och kultur

Kimberli växte upp i en flerspråkig region i USA och flyttade till Finland 1994. Hon är professionell översättare, mest från finska till engelska, men ibland från svenska eller samiska.

– Ett språk är en hel kunskapsbas. I ett språk ingår det många saker som inte självklart kan översättas till ett annat språk. Om du jämför ett språk med en familj, har familjemedlemmarna en historia tillsammans. Du och dina familjemedlemmar vet vad ni pratar om tack vare att ni delar historia, medan de som inte delar samma historia inte förstår.

Kimberli tror att samhällen också har historiska upplevelser inbäddade i det språk som de delar. Därför anser hon att det är viktigt att skapa relaterane Wikipedia-artiklar när det behövs – för att sätta saker i ett kulturellt sammanhang.

Samisk bröllopsprocession
Foto: Karin Beate Nosterud/Norden.org, CC BY-SA 2.5 Danmark, via Wikimedia Commons.

– När samer tittar på den här bilden vet de direkt  att det här är en bröllopsprocession. De vet var den kommer ifrån och kan berätta om benlindorna, vilken familj de tillhör. De kan se hela sin historia på den här bilden. Dräkten är unik för varje familj, och även för den region som familjen kommer från. Det här visar på hur viktigt det är att människor från den samiska gemenskapen bidrar medkunskap som är kontextuellt, historiskt och kulturellt korrekt på Wikimedia Commons, Wikidata och Wikipedia, säger Kimberli.

Källa behövs

Eftersom fakta om den samiska kulturen har de flesta av sina källor skrivna på samiska språk, medför detta ibland problem när artikeln översätts till ett andra språk och när källa behövs.

– Om det är okej för de andra Wikipedia-språkversionerna att använda engelska källor, borde jag få använda samiska källor. Det finns ingen regel som säger att man inte kan använda källor på andra språk på den engelska Wikipedia.

God utbildning för alla – det fjärde av de Globala målen 

Minoritetskulturer skulle gagnas av att ha fakta och tillgångar som är erkända och skrivna på sina modersmål, på Wikidata och Wikimedia Commons.

Wikimedia Suomi och Wikimedia Norge tror att det det här ska kunna komma att användas för skolböcker och i utbildningsmaterial. Det här skulle bidra till att höja kvaliteten på utbildningen.

Uppmanar till handling på Wikipedia

Kimberli är en av byråkraterna på nordsamiska Wikipedia, tillsammans med bland andra språkforskaren Trond Trosterud, som har skapat verktyg för samiska språk.

Kunniga personer är välkomna att hjälpa till: Om du är intresserad av att bidra till samiska Wikipedia och har kunskaper så gå gärna med. ”Talar du Davvisámegiella? Hjälp oss att blåsa liv i nordsamiska Wikipedia. Läs mer på Wikipedia:Bargokantuvra och diskutera projektets framtid på Wikipedia:Gáffestohpu.

Relaterade länkar: 

Fler intervjuer gjorda under Wikimania 2019:

In English

 

 

 

The following interview was made during Wikimania 2019 in Stockholm, an annual conference for the Wikimedia community. The opinions expressed below are the person’s own. This conference is a place for telling stories, exchanging ideas and to meet new and old friends. 

Wikimania 2019 was organized by the Wikimedia Foundation and hosted by Wikimedia Sverige. It gathered hundreds of Wikimedians from around the world. The theme this year was: Stronger together: Wikimedia, Free Knowledge and the Sustainable Development Goals.

Kimberli Mäkäräinen – using the Saami languages on Wikidata and Wikimedia Commons

– When used in school books and educational material, this would contribute to quality in education, SDG goal number four.

Kimberli Mäkäräinen
Kimberli Mäkäräinen, a terminologist and translator working with minority languages, particularly indigenous languages, and a student at the University of Helsinki. Photo: Gitta Wilén CC BY-SA, Via Wikimedia Commons.

– There are difficulties for speakers of minority languages to contribute to Wikipedia in their own tongue. Let us address the difficulties and find solutions, says Kimberli Mäkäräinen, Wikimedian, terminologist, and professional translator, who works with minority languages and indigenous languages in particular.

Kimberli Mäkäräinen is also studying Saami languages at the University of Helsinki. She does research on translating legislation between dominant languages and indigenous languages, for example how to translate constitutions into these languages.

Geographically Kimberli’s focus area transcends country borders. The Saami homeland  covers great areas of the northern hemisphere, spanning four countries: Norway, Sweden, Finland and Russia, from the Barents Sea in the north, the Norwegian Sea in the west, and the White Sea in the east.

– There are about ten Saami languages still alive and two or three that have died off, that we know of.

Kimberli works with the Northern Saami language, which is spoken in what is now the states of Norway, Sweden and Finland, and Skolt Saami, which is spoken in Finland and parts of Russia.

Challenges and solutions to move forward

Davvisámegiella, the Northern Saami language, is the only Saami language that is found on Wikipedia. Other Saami language Wikipedia projects can be found in the Wikimedia incubator, where they are tested out for viability before becoming a full-fledged Wikipedia project of their own. Of the Saami language projects there, the Skolt Saami Wikipedia project is semi-active and the Inari Saami Wikipedia project is quickly regaining momentum.

– Our idea for now is to focus on adding what we can to Wikimedia Commons and Wikidata for these languages. For example when it comes to Skolt Saami, we have a lot of pictures from museums and other GLAM databases in Norway, Finland and Germany. 

You can contribute and add a caption to enrich the metadata connected to an uploaded picture on Wikimedia Commons or add a translation on Wikidata, if you have got the knowledge of the culture and the language. 

Languages carries context and culture

Kimberli grew up in a multi-language region of the USA and moved to Finland in 1994. She is a professional translator, mostly from Finnish to English, but occasionally from Swedish or Saami.

– A language is an entire knowledge base. There are all sorts of things incorporated into a language that are not necessarily translatable into another language. If you compare a language to a family, the members of the family will have a history together. You will all know what you are talking about because of the history you share, but nobody else does.

Kimberli believes that communities also have their own historical experiences embedded in the language they share. This is why she thinks it is important to create related Wikipedia articles when needed, to put things in a cultural context.

Saami wedding procession
Photo: Karin Beate Nosterud/Norden.org, CC BY-SA 2.5 Danmark, via Wikimedia Commons.

– When the Saami look at this picture, they can tell you that this is a wedding procession. They know where it is from and can tell by the bands around the people’s legs what family they belong to. They can see their whole entire history in this picture. The outfit is particular to each family and the region the family is from. This shows how important it is for people from the Saami community to add knowledge that is historically and culturally correct within the context to Wikimedia Commons, Wikidata and Wikipedia, Kimberli says.

Citations needed

Because facts about the Saami culture have most of their sources written in the Saami languages, this sometimes poses problems when the article is translated into a second language and citation are needed.

– If it is okay for the other Wikipedia language versions to use English sources, I should be permitted to use Saami sources. There is no rule that says that you cannot use other-language sources in the English Wikipedia.

Quality education – SDG goal number four

Minority cultures would benefit from having facts and resources on Wikidata and Wikimedia Commons that are accepted and written in their mother tongue. 

Wikimedia Suomi (Finland) and Wikimedia Norge have the idea that this can be used later on in school books and educational material. This would contribute to higher quality in education. 

Call to action on Wikipedia

Kimberli is one of the bureaucrats on the Northern Saami Wikipedia, the linguist Trond Trosterud is another, he has created tools for Saami languages.

Skilled people are encouraged to join: If you are interested in contributing to the Saami Wikipedia and have the knowledge, you are welcome to join:Do you speak Davvisámegiella? Help us to revive the Northern Sámi Wikipedia! See Wikipedia:Bargokantuvra and discuss the future of this project on Wikipedia:Gáffestohpu.”

 

Related links: 

Interviews done during Wikimania 2019:

The post Kimberli Mäkäräinen – bruket av samiska språk på Wikidata och Wikimedia Commons appeared first on Wikimedia Sverige.

Vi stödjer den globala Wikimediagemenskapen

09:20, Monday, 02 2020 March UTC
Deltagare i Wikidata-utbildningen i Abeokuta. Kaizenify, CC-BY-SA-4.0, via Wikimedia Commons.

Wikimediarörelsen spänner om hela världen. Även om Wikimedia Sverige mestadels jobbar inom detta avlånga land så skulle vi inte kunna genomföra vår vision utan att byta erfarenheter, samarbeta och diskutera med den internationella Wikimediagemenskapen. Kunskap har inga gränser – och kräver gränslöst samarbete.

Det var denna tanke som fanns i grunden för vårt internationella bidragsprojekt FindingGLAMs Minor Grants. Det gick ut på att vi erbjöd ekonomiskt stöd till Wikimedianer i andra länder för att genomföra aktiviteter som syftade till att förbättra informationen om GLAM-institutioner på Wikimedias plattformar. Projektet ingick i det stora projektet FindingGLAMs, som fokuserade på just detta – att göra världens kulturarvsinstitutioner mer synliga på Wikidata, Wikipedia och Wikimedia Commons.

Vår kartläggning visade på stora skillnader mellan länder i detta avseende: ekonomiskt högutvecklade länder är överrepresenterade. Därför valde vi att rikta vårt stöd till Wikimedianer i de områden där nya volontärer och aktiviteter behövs som mest, eldsjälar som med sina erfarenheter och nätverk kan nå ut till GLAM-personal, studenter och andra som skulle kunna bidra till Wikimediaprojekten. Inom kort fick miniprojektet FindingGLAMs Minor Grants en fantastisk respons; det var klart att det är inte intresse som saknas.

Bibliotekarier i Nigeria utforskar Wikidata

Fokuserat arbete i biblioteket i Abeokuta. Kaizenify, CC-BY-SA-4.0, via Wikimedia Commons.

Olaniyan Olushola är ordförande i Wikimedia User Group Nigeria. Han använde pengarna från Wikimedia Sverige för att genomföra två evenemang för bibliotekarier med fokus på Wikidata, den fria databasen.

Workshoparna genomfördes i samarbete med universitetsbiblioteken i Abeokuta och Ibadan. Tack vare detta kunde man nå ut till bibliotekspersonalen – en målgrupp som inte bara har mycket nytta av Wikimediaprojekten i sitt eget arbete utan även har talrika tillfällen att dela med sig av sina kunskaper med studenter, lärare och andra biblioteksanvändare.

Projektets huvudsyfte var att introducera Wikidata och strukturerade öppna data för bibliotekarierna, samt att belysa plattformens värde för biblioteks- och informationsvetare. Wikidata är ett stort projekt som inte är lika känt som Wikipedia, varför nya användare kan tycka det är skrämmande att sätta igång. En dedikerad introduktion där man tillsammans med sina kollegor kan testa sig fram och ställa frågor kan vara ett sätt att bryta den tröskeln.

Hela 83 personer deltog i evenemangen – och var och en kan nu berätta för andra vad Wikidata är för något och hur man redigerar! De deltagande universiteten är öppna för att fortsätta samarbetet med Wikimedia User Group Nigeria och genomföra fler GLAM-fokuserade aktiviteter. Någon brist på ideér råder inte: det finns till exempel intresse för att lära sig om hur man kan jobba med bibliografiska data om akademiska tidskrifter och artiklar på Wikidata. Ett naturligt nästa steg för bibliotekarier som vill använda Wikidata i sitt arbete.

Nigeria är Afrikas största land. Dess många universitet – var och ett med ett bibliotek – erbjuder en fantastisk arena till långsiktigt och hållbart samarbete med Wikimediarörelsen, påpekar organisatörerna i sin rapport.

Vill du också vara med?

Det var inte första gången som vi erbjöd finansiellt stöd till Wikimedianer. Sedan 2013 driver vi projektet Stöd till gemenskapen där vi stödjer volontärer aktiva inom den svenskspråkiga gemenskapen som genomför fantastiska projekt för att sprida fri kunskap. Med vår hjälp har dessa eldsjälar organiserat regelbundna skrivstugor, fotograferat författare på Bokmässan och lärt upp nya Wikipedianer på läger i pittoreska omgivningar. Att vi nu kunnat nå ut till ännu fler var ett stort steg i vårt arbete med att stödja den globala gemenskapen.

Kom ihåg – du kan också vara med och anordna en aktivitet!

The post Vi stödjer den globala Wikimediagemenskapen appeared first on Wikimedia Sverige.

FindingGLAMs Challenge – hittade vi något?

15:31, Wednesday, 26 2020 February UTC
Sokolov Zámek-museet, ett av de objekt som redigerades under veckan. Av Lubor Ferenc – Own work, CC BY-SA 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=48192524

English version below

17-23 februari genomfördes tävlingen FindingGLAMs Challenge över hela världen. Det var avslutningen på det längre projektet FindingGLAMs, som har gått ut på att kartlägga och samla data om GLAM-institutioner världen över till databasen Wikidata. GLAM står för galleries, libraries, archives and museums, och översätts ungefär till konsthallar, bibliotek, arkiv och museer.

Glädjande nog kan vi berätta att 90 personer från olika delar av världen registrerade sig för tävlingen och nu har vi börjat sammanställa resultaten.

Vi firar nu att nästan 8 000 Wikidata-objekt redigerades under den gångna veckan! Det handlar om allt från att användare har lagt till objekt som inte fanns innan till att lägga till bilder, sätta ut den rätta adressen, klassa objekten under rätt kategori eller att lägga till identifikationsnummer i andra databaser där objekten också finns. Hela 337 helt nya GLAM-objekt finns numera i databasen, tack vare FindingGLAMs Challenge!

Precis som på alla andra Wikimediaplattformar ska såklart objekten i Wikidata också ha källor. Därför gavs extra poäng just om de tävlande la till såna. Just nu håller vi på att gå igenom all statistik och hitta vår vinnare. Vi ser fram emot att snart dela med oss av den fullständiga sammanfattningen om hur det har gått!

Tills dess, kolla gärna in en översikt av resultaten på tävlingens outreach dashboard.

Iida City Museum of Art. By コヲダ – Own work, CC BY-SA 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=44177889

FindingGLAMs Challenge – did we find anything?

17-23 February, the global FindingGLAMs Challenge took place. It was the grand finale of the FindingGLAMs Project with the aim of mapping and collecting data about galleries, libraries, archives and museums all around the world and collect them to the Wikidata database.

We are thrilled to announce that 90 participants from all over the globe signed up for the challenge, and we are just starting to conclude the results.

We are celebrating the fact that nearly 8,000 Wikidata objects were edited during the week of the challenge! Users have done everything from adding pictures or addresses to categorizing the objects and adding identification numbers to the objects in other databases. 337 entirely new GLAM objects are added to the database, thanks to the FindingGLAMs Challenge!

Just as on any Wikimedia platform, the objects should of course have sources to back them up. Therefore, extra credits were given to the competitors adding those. We are currently going through all the figures to find our champion. We look forward to sharing the challenge compilation with all of you!

In the meantime, be sure to check out the result summary at our outreach dashboard.

Biblioteca universitaria di Cagliari. By Giova81 – Own work, CC BY-SA 3.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=4279776

The post FindingGLAMs Challenge – hittade vi något? appeared first on Wikimedia Sverige.

Ny på jobbet: Kalle

12:15, Wednesday, 26 2020 February UTC
Foto: Evelina Bång. Licens: CC BY-SA 4.0

Hej!
Mitt namn är Karl Wettin och jag arbetar sedan början av februari hos Wikimedia Sverige som programmerare i talsyntesprojektet Wikispeech.

Tidigare har jag arbetat mycket med informationssökning, icke-relationella databaser och geospatial data. Genom åren har jag engagerat mig ganska mycket som programmare i relaterad öppen källkod och som lobbyist för svenska öppna data. Flera av projekten befinner sig i WMSE:s periferi och jag har därför tidigare sprungit på flera av WMSE:s anställda i diverse situationer och forum.

Min fritid spenderar jag gärna med att odla och bygga saker.

The post Ny på jobbet: Kalle appeared first on Wikimedia Sverige.

Utlysning: Kursholder i Wikimedia Norge

11:11, Friday, 21 2020 February UTC

Ansettelse: Oppdrag/tilkalling på timebasis

Tiltredelse: Snarest

Wikimedia Norge søker en medarbeider med god forståelse for Wikimedias mål om å gjøre kunnskap fri og tilgjengelig for alle. Hovedoppgaven vil være å holde kurs i Wikipediaredigering. Du er utadvendt og trygg på å snakke foran flere mennesker, har god teknisk kompetanse, er pedagogisk anlagt og liker å samarbeide. Som kursholder vil du ofte måtte forklare og fortelle om Wikimedia-prosjektene til et publikum som ikke har like gode datakunnskaper som vi ser for oss at du har. Opplæring vil bli gitt, så du trenger ikke være en dreven bidragsyter på Wikipedia for å søke.

Det vil være sporadisk aktivitet og etterspørsel etter kurs, og stillingen tilbys derfor på timebasis.

 Arbeidsoppgaver

  • Avtale, planlegge og holde kurs for Wikimedia Norge. Kurs kan være både i og utenfor Oslo
  • Holde kurs digitalt
  • Dokumentere kursaktivitet ved hjelp av digitale verktøy
  • Jobbe opp mot frivillige bidragsytere på Wikimedia-prosjektene med å støtte arbeidet deres
  • Representere Wikimedia Norge i møte med frivillige og samarbeidspartnere.

 Krav til stillingen

  • God kjennskap til Wikipedia og de andre Wikimedia-prosjektene
  • Gode datakunnskaper 
  • Norsk som arbeidsspråk
  • Gode samarbeids- og formidlingsevner

 Vi ønsker at du

  • har erfaring med å holde kurs og drive formidlingsarbeid
  • har erfaring som bidragsyter til ett eller flere av Wikimedia-prosjektene
  • er inneforstått med Wikimedia Norges verdier og mangfoldsarbeid, og kan representere dette. 

 Vi tilbyr

  • En fleksibel stilling i en liten, frivillig organisasjon
  • Mulighet til å påvirke prosjektene vi jobber med
  • En stilling i en internasjonal organisasjon som arbeider for fri kunnskap til alle
  • Arbeidsplass på Greenhouse på Grønland i Oslo eller fjernjobbing fra der du bor

Om Wikimedia Norge: Wikimedia Norge er en frivillig interesseorganisasjon som støtter opp om de ulike Wikimedia-prosjektene, hvor Wikipedia og Wikimedia Commons er de mest kjente. Vi arbeider for å gjøre kunnskap fri og tilgjengelig for alle gjennom å støtte opp om bidragsytere på disse prosjektene, ved samarbeid med andre institusjoner og kursvirksomhet. Vi har per i dag to ansatte i 100 % stilling, samt én ansatt i 30 % stilling.

Wikimedia Norge har en assosieringsavtale med Wikimedia Foundation: https://wikimediafoundation.org/wiki/Home og samarbeider med tilsvarende organisasjoner i andre land. 

Send CV og kort søknad til aasa@wikimedia.no innen 29. mars

For spørsmål om stillingen:

Åsa Paaske Gulbrandsen: aasa@wikimedia.no, +47 48007292

 

Innlegget Utlysning: Kursholder i Wikimedia Norge dukket først opp på Wikimedia Norge.

Wikipedia i utbildning – hur funkar det egentligen?

10:55, Friday, 21 2020 February UTC

Wikipedia är fortfarande en omdebatterad plattform att använda sig av i skolan, även om inställningen är betydligt mer positiv än för några år sedan. För att visa på hur avändbara verktyg Wikipediaplattformarna faktiskt är driver Wikimedia Sverige projekt som handlar om att använda Wikipedia i olika typer av utbildning.

Härigenom har vi träffat en massa engagerade lärare. Dessa har insett fördelarna med att använda sig av Wikipedia som källa, och att låta elever själva bidra till plattformarna.

Sandfärgad portal med skriften "Technical school" uthuggen i sten
Dietmar Rabich / Wikimedia Commons / “Perth (AU), Old Perth Technical School — 2019 — 0293” / CC BY-SA 4.0

Under 2019-2020 har vi ett gäng gymnasieelever från Skellefteå och Stockholm som skriver artiklar om kulturhistoria. Det här är ett samarbete vi har med Nordiska museet. Vi kommer under året även att delta på en konferens med uppåt 200 folkhögskollärare, där en del av gruppen fokuserar på redigering och en annan fokuserar på pedagogik.

Det vi ser när vi arbetar med Wikipedia i skolan är att både lärare och elever får större förståelse för våra plattformar. Såklart kommer vi in en hel del på trovärdighet och källkritik. Vi upplever också mycket stolthet, när elever ser sina egna artiklar publiceras och bli lästa.

De flesta grupper vi möter är i gymnasieåldern och uppåt, med högre utbildning, yrkeshögskolor och folkhögskolor som vuxenstuderande. Här utvecklar vi också samarbeten mellan olika linjer och program som kompletterar varandra.

OER-nätverk

Som ett sätt att stötta pedagoger och institutioner som vill arbeta för öppna lärresurser kommer vi under året också att fokusera på att skapa ett OER-nätverk. Här ser vi stor potential i att skapa möjligheten att dela med sig av sitt digitala lärmaterial till andra lärare.

Är du också intresserad av att arbeta med Wikimediaplattformarna, eller andra öppna lärresurser? Håll utkik här eller mejla till mig, Josefine. Jag ser fram emot att prata med dig!

Bokstäverna O E R i guldfärgat material som står på ett bord
OERcamp Luebeck 2019, Christoph Friedhoff (JoeranDE) 14-6-2019 / CC BY-SA 4.0

The post Wikipedia i utbildning – hur funkar det egentligen? appeared first on Wikimedia Sverige.

En pissoar vid infarten till den tyska staden Dinkelsbühl, 1911. Sigurd Curman, Public Domain, via Wikimedia Commons.

Tekniska museet i Stockholms digra samlingar vittnar om teknologins framväxt och den påverkan den har haft på våra liv. Vår tillvaro är så starkt präglad av tekniska anordningar att vi knappt reflekterar över dem. Desto viktigare är museets roll i att förhindra att vi hemfaller åt historielöshet. Det är just därför Tekniska museet valde att använda sig av Wikimedias plattformar – en lättillgänglig kanal med global räckvidd – för att sprida kunskaper om historiska vetenskapspersoner och deras gärning.

Sigurd Curman, arkitekturprofessor och riksantikvarie, levde ett fascinerade och händelserikt liv. I 1900-talets gryning företog den unge svensken omfattande studieresor runt i Europa för att inhämta kunskaper om byggnadskonst och -konservering – ett privilegium som var få förunnat. Sina möten med kontinentens arkitektur dokumenterade han med kamera. I dag återfinns 3000 av hans bilder i Tekniska museets samlingar. 550 av dem har även laddats upp till Wikimedia Commons tack vare ett samarbete mellan museet och Wikimedia Sverige.

Fotosamlingen bjuder på en veritabel resa i tid och rum. Vi får besöka både den svenska arkitekturens pärlor, som Sankta Maria kyrka i Helsingborg och Vadstenas slingrande gränder, och mer exotiska destinationer, som världsutställningen i Paris, Frankrike 1900 och torget Puerta del Sol i Madrid, Spanien. Tack vare att de ligger på Wikimedia Commons kan bilderna enkelt läggas till i Wikipediaartiklar på olika språk och förbättra miljontals läsares kunskaper om hur Europas stadsbilder såg ut för hundra år sedan. Allt detta tack vare teknik.

Tekniska museets samlingar omfattar bland annat över 1 000 000 bilder och personalen arbetar på att digitalisera dem. En del kan beskådas på museernas gemensamma plattform DigitaltMuseum och, självklart, på Wikimedia Commons.

The post Tekniska museet delar med sig av historiska stadsbildsfotografier appeared first on Wikimedia Sverige.

English version below.

Liam Wyatt – Wikimedia är ett utmärkt medium för att samla in, tolka, ordna och dela information

Wikimania, Globala målen, GLAMwiki och Wikidata

Följande intervju gjordes under Wikimania 2019 i Stockholm, Wikimedia-gemenskapens årliga konferens. De åsikter som uttrycks här nedan är personens egna. Den här konferensen är en plats för att berätta sina historier, utbyta idéer och möta nya och gamla vänner.

Wikimania 2019 organiserades av Wikimedia Foundation och arrangerades av Wikimedia Sverige. Den samlade hundratals wikimedianer från hela världen. Årets tema var: Starkare tillsammans: Wikimedia, fri kunskap och de Globala målen. 

Liam Wyatt
Liam Wyatt, användare:Wittylama, världens första Wikipedian in Residence (under 2010, på British Museum), skapare av konceptet GLAMwiki, global kulturell partnerskap-samordnare på Wikimedia Foundation och tidigare manager för GLAMwiki-gemenskapen på Europeana Foundation. Foto: Gitta Wilén CC BY-SA, via Wikimedia Commons.

Liam Wyatt, som är djupt grundad i Wikimedia-rörelsen, tackade ja till att samordna programmet inför Wikimania 2019. Han såg framför sig en konferens med inriktning på planering av projekt som berör de Globala målen. Att gå från att prata om oss själva, med oss ​​själva, om projekt som vi har avslutat året innan, till att prata om hur vi kan använda våra projekt till att lösa problem i framtiden.

Han påbörjade sin volontärroll som koordinator nio månader innan konferensen.

– Jag var medkoordinator för programmet under förra årets Wikimania i Kapstaden. Wikimedia Foundation hade då tagit ett beslut om att de ville ha tre personer för att samordna programmet och en av dem var jag. I år frågade de mig igen, vilket var en ära. 

Den här gången ville Liam ändra på förutsättningarna för programformatet. Han ville visa att han hade lyssnat på en del av kritiken från tidigare år, och han ville att programmet skulle vara aktuellt och lyfta de Globala målen på ett bra sätt.

– I vanliga fall är det en programkommitté bestående av volontärer som utlyser en enda ansökan. Därefter får samtliga som är intresserade av att bidra inom sina ämnesområden söka och lämna in sina förslag. Sedan granskar programkommittén dem alla tillsammans, rangordnar dem, väljer några, väljer bort andra. När detta är gjort behöver de göra jobbet med att schemalägga detta till ett program. En del av kritiken mot denna process är att den har varit för centraliserad och att den får en typ av innehåll, som styrs av programkommittén och deras preferenser. Det här tenderar att ge ett ensidigt urval av presentationer, säger Liam.

Liam tänkte sig formen av ett symposium. Han började med att ändra på inlämningsprocessen, från ett till ett flertal parallella tillfällen, vart och ett med sitt eget fokusområde.

– Jag började med att be folk att lämna in sina förslag på ”utrymmen” som de ville ansvara för, alltså ”spår” eller ”symposium”. Jag behövde välja volontärer som var villiga att samordna dessa olika typer av utrymmen.

Dessa utrymmen skulle sedan vara kuraterade, löpa parallellt och vara oberoende av varandra. Detta gav ett dussin utrymmen, vart och ett med sina egna uppsättningar av volontärkoordinatorer, som sedan bad om inlämning av förslag till sina utrymmen. Varje koordinator fattade sina egna beslut om formatet: diskussionsforum, småprat, stora föredrag eller workshops. Aktiviteterna i dessa utrymmen skulle på något sätt knyta an till de Globala målen: utbildning, hälsa, mångfald, samhällsutveckling, partnerskap och teknologi.

– På det här viset hade vi valt ämnesområden i förväg, gett dem tid och utrymme och bett koordinatorerna att fylla sina rum med fantastiskt material. Det gjorde programmet mycket större och mycket mer komplext. Det hände mycket samtidigt, men det innebar att vi kunde säkerställa mångfalden av röster, stilar, ämnen och deltagare. Det blev inte en ensidig konferens, cirka 250 sessioner genomfördes och cirka 300 personer – en tredjedel av alla deltagare – presenterade.

”Låt oss göra det tillsammans”

Liam Wyatt har erfarenhet av att bygga för partnerskap. I augusti 2009 startade Liam Wyatt wiki-rörelsen GLAM (Galleries, Libraries, Archives and Museums). På konferensen i Canberra i Australien, sammanförde han för första gången kultursektorn och Wikimedia-rörelsen, för en produktiv konversation.

– Förhållandet mellan dessa två grupper hade tidigare varit antagonistiskt eller ambivalent. Undertexten på konferensen var ”Hitta den gemensamma grunden”. Frasen jag använde då och sedan dess om GLAMwiki är ”Vi gör samma sak, för samma människor, av samma anledning, i samma medium. Kanske på olika sätt; men låt oss göra det tillsammans”, säger Liam.

Liam Wyatt har också varit GLAMwiki community manager på Europeana Foundation.

– Jag var Wikimedia-specialist på Europeana, och hjälpte den europeiska kultursektorn att samarbeta med Wikimedia på en metanivå.

Letar efter relationer för öppen kunskap

Den strategiska processen för Wikimedia-rörelsen har ett strategidokument där det står: ”Vi kommer att vara den essentiella infrastrukturen för fri kunskap”. Detta uttalande om den strategiska riktningen förutsätter ett nätverk av organisationer, människor, projekt och aktiviteter.

– Vi kommer att vara nödvändiga, grundläggande och stödjande, men inte de enda. Vi arbetar inte i ett vakuum, vi arbetar i ett ekosystem av organisationer som är mer eller mindre i linje med våra värden och i synk med våra projekt, både i långa och korta relationer. Att anta att vi är ensamma eller att vi kan uppnå våra mål på egen hand är hybris.

Liam tror att relationerna med de välkända organisationer som Wikimedia har långvarigt samarbete med kan fördjupas ytterligare. De gemenskaper som är uppenbara är Creative Commons, Mozilla Foundation och OpenStreetMap. Men det finns även de som inte anser sig vara fria kunskapsorganisationer, som arbetar på sitt sätt för att uppnå sina mål, parallellt med Wikimedia. Liam nämner världsomspännande organisationer som Wikimedia borde arbeta med, till exempel Läkare utan gränser, Ingenjörer utan gränser, Röda korset. Amnesty International, undersökande journalister eller andra slags organisationer som verkar för rättigheter till digital öppenhet.

– En del av dem har politiska agendor, men syftet är detsamma som vårt. Vad Röda korset är för katastrofberedskap och nödhjälp, är vi för kunskap och information – globalt, neutralt och fritt. Vi kan hjälpa till med att uppnå varandras mål. Wikimedia är ett utmärkt medium för att samla in, tolka, ordna och dela information.

Wikidata som ett verktyg för globalt nätverkande

När Liam började att arbeta med kulturinstitutioner fanns inte Wikidata. Det har visats sig vara en användbar partnerskapsmodell, eftersom det inte orsakar några intresse- eller åsiktskonflikter. Wikidata fokuserar på metadata och ger flexibilitet i den redaktionella modellen. De flesta kulturinstitutioner har inte några stora redaktioner som kan skriva böcker eller ta fram vackra högupplösta bilder. 

Kulturinstitutionerna har inte nödvändigtvis några vackra målningar eller kända föremål alls, men de kan ha massor av små bitar av keramik och mynt. Deras värde ligger i metadatan, i databasen, i kunskapen som uppstår i interaktionen mellan föremålen och ämnet.

– Det första som kulturinstitutionerna vill prata om är hur de borde skriva Wikipedia-artikeln om sin organisation och deras berömda föremål. Det är den enklaste typen av relation. Det verkliga akademiska värdet ligger i deras samlingar, i hur förhållandet ser ut mellan hundratals olika objekt och hur det kan berätta historien om en kultur, en plats, ett språk, ett fartyg eller vad än ämnet är, berättar Liam.

Liam anser att Wikidatas främsta värde är som ett verktyg för samarbete mellan organisationer. Institutionerna vinner mycket på att ingå i ett mycket bredare nätverk, där de kan dela sin kunskap, när metadata är sammankopplad och översatt till flera språk.

– Även om ämnena för de svenska kulturinstitutionerna är lokala, är deras mål att vara relevanta för fler än en svensktalande lokal publik. De vill kunna nå resten av världen, till nytta för alla, och Wikimedia kan hjälpa dem att göra det med hjälp av den potential som Wikidata har, säger Liam Wyatt.

 

Relaterade länkar: 

Fler intervjuer gjorda under Wikimania 2019:

In English

 

 

 

The following interview was made during Wikimania 2019 in Stockholm, an annual conference for the Wikimedia community. The opinions expressed below are the person’s own. This conference is a place for telling stories, exchanging ideas and to meet new and old friends. 

Wikimania 2019 was organized by the Wikimedia Foundation and hosted by Wikimedia Sverige. It gathered hundreds of Wikimedians from around the world. The theme this year was: Stronger together: Wikimedia, Free Knowledge and the Sustainable Development Goals.

Liam Wyatt – Wikimedia is an excellent medium for collecting, interpreting, collating and sharing information

Wikimania, the SDGs, GLAMwiki and Wikidata 

Liam WyattLiam Wyatt, user:Wittylama, the world’s first Wikipedian in Residence (during 2010, at the British Museum), the creator of the concept of GLAMwiki, the Global Cultural Partnerships coordinator for the Wikimedia Foundation and the GLAMwiki Community Manager at Europeana Foundation. Photo: Gitta Wilén CC BY-SA.

Being profoundly grounded in the Wikimedia movement, Liam Wyatt took on the role of coordinating the program for Wikimania 2019. He aimed for a conference focused on planning for projects addressing the SDGs. Shifting from talking about ourselves, among ourselves about projects we have already finished last year, to discussions about how we can use our projects to help solve problems in the future. 

He began his volunteer role as the coordinator nine months prior to the conference.

– I was a program co-coordinator last year at Wikimania in Cape Town. Wikimedia Foundation had decided that they wanted three people co-coordinating the program and one of them was me. This year they asked me again, which is an honour.

This time Liam wanted to change the nature of the program format. He wanted to respond to some of the criticism of previous years, to achieve novelty and to represent the theme of the SDGs more accurately.

– Normally, it is a single program committee of volunteers that makes a single call for submissions. Everyone, in their own topics, makes proposals simultaneously to a single submissions process. And then, the program committee reviews all of them collectively, ranks them, selects some, rejects others. After this is done, they have to try to schedule this into a program. Some of the criticism of this process is that it has been too centralised and that it has one style of content, depending on the committee and their preferences. It also tends to select a similar kind of presentation, Liam says.

Liam was aiming for more of a symposium style, starting with reforming the submission process into several parallel events, each with a different focus area.

– I started by asking people to submit their proposals of ‘spaces’ they wanted to run, you could call it ‘tracks’ or ‘symposia’. I needed to be able to select volunteers who wanted to coordinate these different kinds of spaces. 

The spaces would be curated, run in parallel and independently of each other. This resulted in a dozen spaces, each with its own set of volunteer leaders, who simultaneously called for submissions to their space. Each coordinator made their own decisions about the format: discussion forums, small talks, big talks or workshops. Every event in some way relating to the theme of the SDGs – education, health, diversity, community growth, partnerships and technology. 

– This way we had chosen the topic areas in advance, given them a time and a place, and asked them to fill their room with excellent material. It made the program much larger and much more complex. There was a lot happening simultaneously but it meant that we could ensure the diversity of voice, style, topic and participant. It was not just a monolithic conference, about 250 sessions were held and approximately 300 people – one third of all attendees – presented. 

”Let’s do it together”

Liam Wyatt is experienced in building for partnership. In August 2009, he started the GLAM (Galleries, Libraries, Archives and Museums) wiki movement. At the conference in Canberra, Australia, he brought, for the first time, the cultural sector and the Wikimedia movement together, to have a productive conversation. 

– What had happened between these two groups before was antagonistic or ambivalent. The subtitle of the conference was ‘Finding the common ground’. The phrase I used then and ever since about GLAMwiki is ‘We’re doing the same thing, for the same people, for the same reason, in the same medium. Maybe in different ways but let’s do it together’, Liam says.

Liam Wyatt is also the former GLAMwiki Community Manager at Europeana Foundation.

– I was the Wikimedia specialist at the Europeana, helping the European cultural sector to participate with Wikimedia on a meta level.

Looking for open knowledge relationships

The Wikimedia movement strategic process has a strategic direction document which says: “We will be the essential infrastructure of free knowledge”. This strategic direction statement implies a network of organizations, people, projects and activities. 

 – We will be essential, fundamental and supporting, but not the only ones. We do not work in a vacuum, we work in an ecosystem of organizations that are more or less aligned with our values and simultaneous in our projects, in both long and short term relationships. To assume that we are alone or that we can achieve our goals alone is hubris.

Liam believes that the relationships with well-known organizations that Wikimedia has long-term collaborations with, could be even deeper. The communities that are obvious are Creative Commons, Mozilla Foundation and OpenStreetMap. But there are also those who do not consider themselves to be free-knowledge organizations, who are working in their way to achieve their goals, in parallel to Wikimedia. Liam mentions world wide organizations that Wikimedia ought to work with, such as Médecins Sans Frontières, Engineers Without Borders, the Red Cross, Amnesty International, investigating journalists or other kinds of digital open rights advocacy organizations.

– Some of them have political agendas, but the purpose is the same as ours. What the Red Cross is for disaster preparedness and emergency response, we are for knowledge and information – global, neutral and free. We can help achieve each other’s goals. Wikimedia is an excellent medium for collecting, interpreting, collating and sharing information. 

Wikidata as a global networking tool

Wikidata did not exist when Liam began working with cultural institutions. It has shown to be useful as a partnership model, because it does not cause conflicts of interest or point of view. Wikidata is focused on the meta data and is flexible in the editorial model. Most of the cultural institutions do not have huge editorial teams to write books or to create beautiful high resolution images. 

They do not even necessarily have beautiful paintings or any famous objects at all, but they might have lots of little pieces of pottery and coins. Their value is in the metadata, it is in the database, in the knowledge of the interaction between the items and the subject.

– The first thing the cultural institutions want to talk about is how they ought to write the Wikipedia article about their organization and their famous objects. That is the simplest layer of relationship. The true academic value is in their collections, in the relationship of hundreds of different objects to each other and how that tells the story of a culture, a place, a language, a ship or whatever the topic is, Liam says.

Liam believes that Wikidata has it’s great value as a tool for interoperating across organisations. That institutions benefit hugely from connecting to a much wider network, where they can share their knowledge, when the metadata is connected and translated into several languages.

– Even though the topics for the Swedish cultural institutions are local, their goal is to be relevant to more than a Swedish speaking local audience. They want to be able to reach the world for the benefit of all society and Wikimedia can help them do that with the potential of Wikidata, Liam Wyatt says.

 

Related links: 

Interviews done during Wikimania 2019:

The post Liam Wyatt – Wikimedia är ett utmärkt medium för att samla in, tolka, ordna och dela information appeared first on Wikimedia Sverige.

Community survey: Wikimedia Diversity Conference 2020

13:45, Monday, 20 2020 January UTC

Riddu Riđđu, Eirin Roseneng [CC BY-SA (https://creativecommons.org/licenses/by-sa/2.0)]

Wikimedia Norge would like to organize a regional Wikimedia Diversity Conference in 2020 for Europe, with the hope of many other regional conferences on the same topic being held in the near future. The Wikimedia Diversity Conference 2020 will provide a meeting place for discussing, debating and generating recipes for change concerning diversity in the Wikimedia movement.  

We will be sharing more updates regarding a possible conference later in 2020. For now, we are working on drafting a grant proposal to the Wikimedia Foundation to support the conference. As part of the drafting the proposal, a Community Engagement Survey is crucial to understand what community members are expecting out of such conference. In that regard, Wikimedia Norge invite all those who are interested in the topic of diversity to take part in the survey

Please take the survey here before January 27 or copy and paste the URL below into your internet browser:

https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSdEaXc2AIaaFgKiQUWCDdnJKLd26KA8_DDQsyAqemXsH-wRyw/viewform

Participants: For a Wikimedia Diversity Conference 2020 we would like to invite participants who are decision-makers in the movement (volunteers, board or staff members of a Wikimedia affiliate) or highly engaged in projects about knowledge equity and diversity. The conference will be an opportunity for the participants to discuss solutions for implementation of the 2030 movement strategy on knowledge equity.

Innlegget Community survey: Wikimedia Diversity Conference 2020 dukket først opp på Wikimedia Norge.

WikiTechstorm 2019 in Amsterdam

17:15, Tuesday, 03 2019 December UTC

Working together: Yupik to the right, Mewasul to the left. [Photo: DDJJ, CC-SA-4.0]

Written by Mewasul and Yupik

Wikimedia Techstorm 2019 was a 3 day event in which we focused on technical tools that make it easier to contribute to Wikimedia projects. The event was the third of its kind, hosted by Wikimedia Netherlands in Amsterdam. We were about 70 participants – the event was open to anyone, but primarily targeted women and non-binary people. The group was otherwise quite a diverse group – some of us had contributed to Wikimedia projects for many years, some came because they would like to get started. At all levels we had something to share, and we could all learn from each other. Agewise we ranged from 20ish to 80ish, from a mixture of different countries.

The conference started with a cultural event, in which we visited the famous Dutch Rijksmuseum. Here we got to meet each other, while being introduced to the rich Dutch painting traditions at the same time. This was followed by a dinner during which we could meet more participants – getting to know each other, as well as getting a chance to discuss our various Wikimedia projects and interests.

The official program started the next day. It was organised as a series of workshops divided into two main tracks – one focusing on Wikidata, one on Wikimedia Commons. In advance, we had indicated which track we would like to follow – Yupik had chosen the Wikidata track and Mewasul the Wikimedia Commons track. The different workshops focused on different tools, which either introduced new interfaces and features or made existing workflows much more efficient.

We also had an open space in which we could simply work together. If you had a project in which more people could help, you could make a small poster about it, put it up on a wall and then other people could read what it was all about and indicate their interest. With many people with different expertise in the same room, it was also particularly easy to get help if you had any questions about anything. We had mentors with explicit expertise – they all wrote down what other people could ask them about.

Poster wall of works in progress [Photo: DDJJ, CC-SA-4.0]

Mewasul found the workshop about Pattypan – a way to mass upload images with metadata to Wikimedia Commons particularly useful, and in the open space she got help to set up a significantly better workflow for working on categories on Wikipedia. In addition, she helped Yupik merge data from various Excel sheets in various languages into a single spreadsheet. This information will be used later on to autogenerate descriptions in Northern Saami, and eventually Inari and Skolt Saami, in Wikidata.

Most of the Wikidata workshops built on other workshops at the event, which makes it more difficult for Yupik to say which workshops she found the most useful. For example, at the mapmaking workshop, she learned that the lack of information in her maps was due to the lack of suitable information in Wikidata instead of malformed SparQL queries. This led to a joint project scraping the public library website in the Helsinki Metropolitan Area to improve the amount and quality of information we have for these libraries in Wikidata.

Overall, the event provided a great atmosphere for learning about technical tools and to get to know people with similar interests. We all came home with some new knowledge – and with an extended network of like-minded contacts. It would be wonderful to be able to attend next year again or even export the concept to the Nordic Countries!

 Mewasul and Yupik participated at WikiTechstom 2019 with generous funding granted by NUUG Foundation.

Group picture in front of the venue. [Photo: Mx Lucy, CC-SA-4.0]

 

 

 

Innlegget WikiTechstorm 2019 in Amsterdam dukket først opp på Wikimedia Norge.

Befria kunskapen!

10:13, Sunday, 10 2013 March UTC
Wikimedia Sveriges årsmöte 2013. De som står upp på bilden utgör den nya styrelsen, som vi valde för 10 (sic!) minuter sedan. Leve det!

Wikimedia Sveriges årsmöte 2013. De som står upp på bilden utgör den nya styrelsen, som vi valde för 10 (sic!) minuter sedan. Leve det!

Just nu pågår Wikimedia Sveriges årsmöte! Fantastiskt trevligt att träffa alla gamla och nya vänner, få höra om allt underbart som skett under året i föreningen och att överhuvudtaget få delta på ett årsmöte (för mig som föreningsbyråkrat).

Men vad är Wikimedia Sverige?

Wikimedia Sverige är en ideell förening som arbetar för att främja utvecklingen av, spridningen av och förståelsen för fri kunskap. Konkret handlar det om att gynna den fria encyklopedin Wikipedia, den fria mediedatabasen Wikimedia Commons, den fria ordboken Wiktionary och massor av andra liknande projekt, som formellt drivs av Wikimedia Foundation men uteslutande utvecklas och skapas av dess användare. Svärmen – massor av o-organiserade ideella entusiaster över hela världen – samarbetar på nätet i dessa projekt för att helt informellt göra världen till en bättre plats, utan någon förenings inblandning.

Men ibland behövs hjälp, när juridiken står i vägen, när etablerade kunskapsinstitutioner som museer, skolor, universitet och bibliotek inte själva inser vikten av att de bidrar eller när enskilda entusiaster inte har resurser nog att ordna större projekt. Då kliver Wikimedia Sverige in!

Så vad hände på årsmötet?

Vi fick höra om vad styrelsen (inklusive dess underbara – och fotokunniga – ordförande), de anställda och framför allt massor av ideella eldsjälar (som förstås ofta ingår i styrelsen) gjort under året för utvecklandet och spridningen av fri kultur och kunskap. Och det är inte lite! Här kommer ett axplock av mina favorit-resultat från 2012:

  • Finansieringen av 14 så kallade Gemenskapens projekt där de ideella o-organiserade människorna på t.ex. Wikipedia fått söka om pengar till bra grejer. Bland annat har Wikimedia Sverige bidragit till arrangemanget av fotosafaris där nämnda ideella eldsjälar träffas för att tillsammans fotografera ett visst område och sedan sprida bilderna till näts, teknologi för inscanning av gamla böcker till Wikisource
  • Samarbetsavtal mellan Centralmuseernas samarbetsråd och Wikimedia Sverige, för att engagera museer i spridningen av den fria kunskapen. De har ofta varit bakbundna av lagstiftning – eller kanske snarare av en förlegad tolkning av lagstiftning – som gjort att de inte trott sig kunna sprida sitt material som de vill. Men Wikimedia Sverige har nu tagit fram en handbok, Kulturskatter på nätet, som förklarar för museer, arkiv och bibliotek hur de kan digitalisera sina samlingar – något de måste göra för att överleva. Tävlingen Upp till bevis, lanserad i samband med boken, ledde till att bl.a. Kungliga biblioteket och Nordiska museet laddat upp bilder fritt för allmänheten att använda, remixa och sprida. Och så sent som i tisdags berättade Livrustkammaren, Skolklosters slott och Hallwylska muset att deras 40 000 bilder läggs upp fritt på nätet (efter att Wikimedia Sverige i samarbete med dem ordnat en fashionabel fotosafari). Vi arbetar  också på att fotografera och sprida offentlig konst. Bara det faktum att årsmötet idag hålls på Arkitekturmuseet är mycket talande för de fantastiska framgångarna. Leve det!
  • Hundratals Quality Images och flera Featured Pictures till Wikimedia Commons tack vare att man skapat en högklassig teknikpool alla fått låna ur. Vill du fota, filma eller ta upp ljud från något (t.ex. en stor demonstration, en föreningsaktivitet, en fågelguidning eller egentligen vad som helst) som är relevant för Wikipedia, Commons eller något annat av våra projekt? Låna gratis från vårt helt nya kontor på Hantverkargatan i Stockholm!

Dessutom har vi fått en riktigt ordentlig organisation, med en rejäl ökning av antalet anställda, goda kontakter etablerade med många myndigheter (t.ex. två EU-projekt genomförda), samt en fungerande, effektiv ekonomi med massor av bidrag från allehanda håll. Sådant märks inte så mycket utåt – men indirekt är det givetvis avgörande för föreningens framtida fantastiska funktion för frihet för kunskap och kultur! Ett stort tack till alla er som engagerat er med det här! Jag lovar att framöver engagera mig mer i Wikimedia Sverige, när miljö- och medborgarrättskampen inte är lika akut.

”Vad har tejp, grafit och en grafentransistor med Wikimedia Sverige att göra?” Jo, denna bild har donerats av Nobelmuseet tack vare föreningens arbete! Vad denna bild har med fri kunskap att göra? Klicka här för att läsa Nobelmuseets vetenskapliga, vackra och verkligen underbara motivering!

Men framtiden då? Vad händer 2013 och framöver?

Extremt mycket coola grejer! Vi ska bland annat:

  • Påverka politiska partier så att de inser vikten av fri kunskap och kultur och god lagstiftning gällande detta, t.ex. gällande flygfotografering
  • Se till att ännu fler museer, bibliotek och arkiv släpper sina samlingar (som ofta är sammanställda medelst skattemedel) fritt för folket
  • Informera och engagera ämnesexperter, t.ex. universitetens forskare, så att de börjar bidra till Wikipedia

Och givetvis oerhört mycket mer! Konkreta mål för 2013 finns givetvis, antagna under årsmötet.

Det låter fantastiskt! Hur kan jag hjälpa till?

Det finns flera sätt!

  1. Gå med i föreningen! Det kostar bara 100 kronor, men ger dig fri tillgång till teknikpoolen (för sådant som främjar fri kunskap), ett fint nyhetsbrev månatligen samt – viktigast – kunskapen om att du stödjer fri kunskap.
  2. Engagera dig ideellt! Föreningen drivs ju förstås främst på ideell basis, så det finns mycket att göra om du vill bidra med tid, ork och energi! Oerhört kul.
  3. Skänk pengar! Det kan du också göra. Det är inte lika kul.

Årsmötet är över om någon timme. Då börjar verksamhetsåret. En ny styrelse under Mattias Blomgrens ledning är vald. En verksamhetsplan är antagen. En strategi har anammats. Nu kör vi! 

Riksdag och regering - några av de vi måste påverka för den fria kunskapens skull. Dessutom är detta fotografi ett lysande exempel på en bild som möjliggjorts tack vare Wikimedia Sveriges arbete - japp, såhär bra bilder har teknikpoolen skapat! Mer konkret har mästerfotografen Arild Vågen lånat en kamera, tagit bilden och släppt den fritt på Wikimedia Commons under den fria licensen CC-BY-SA 3.0. Vackert!

Riksdag och regering – några av de vi måste påverka för den fria kunskapens skull. Dessutom är detta fotografi ett lysande exempel på en bild som möjliggjorts tack vare Wikimedia Sveriges arbete – japp, såhär bra bilder har teknikpoolen skapat! Mer konkret har mästerfotografen Arild Vågen lånat en kamera, tagit bilden och släppt den frittWikimedia Commons under den fria licensen CC-BY-SA 3.0. Vackert!

Låt oss tillsammans se till att 2013 blir ett fantastiskt år för den fria kunskapen!

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Wikipedia – samarbete bortom språkets barriärer

22:29, Wednesday, 27 2012 June UTC

Nedanstående är krönikeartade reflektioner över Wikipedia, över språk, över samarbete och över arbetet för den fria kunskapen i stort. Dessa har ursprungligen publiceratsden blogg som tillhör Wikimedia Sverige, den ideella svenska förening som arbetar för fri kunskap i allmänhet och Wikimedia-projekt som Wikipedia i synnerhet. Kommentera gärna.

Babels torn. Målning av Pieter Bruegel d.ä.

Babels torn. Målning av Pieter Bruegel d.ä.

I begynnelsen, när världen var ung, var mänskligheten enad. Och mänskligheten talade ett och samma språk, och det var som att hela världen låg för deras fötter. Tämligen bokstavligen – de byggde ett torn, som kanske skulle kunna nå upp till himlen. Om nu Gud rättvist ville bestraffa människornas ohälsosamma hybris, eller var rädd att de skulle kunna hota honom i hans allsmäktighet, eller hade någon annan anledning till sina handlingar – det förtäljer inte den bibliska historien. Den konstaterar enbart att Gud ville stoppa bygget, och gjorde detta på ett sätt han fann tillämpligt: Gud splittrade människornas tungomål så att de olika människorna talade olika språk. Språkförbistringen gjorde att människorna inte längre kunde samarbeta, och tornet – som kom att döpas till Babels torn – blev ett slags symbol för språklig diversitet.

Babels torn kan tyckas mycket främmande i dagens moderna värld. Likväl finns åtminstone något korn av sanning i berättelsen, oavsett om språken nu skiljdes åt av en gudomlig varelse (vilket ligger utom vetenskapen) eller uppkom på ett mer naturligt vis (vilket stöds av vetenskapen). Förvisso är det så att språken i årtusenden skiljt olika människor från varandra och förhindrat effektiv kommunikation däremellan. Men nu, i Internet-åldern, med Google Translate och liknande verktyg, blir de gamla problemen alltmer förlegade. Nya öppningar för mellanmänskligt samarbete skapas, bortom språkets ofta betungande barriärer. Detta inlägg ska handla om just sådant samarbete, över ett av de projekt som förenar flest olika språktalare i världen: Wikipedia.

Världens mest mångspråkiga encyklopedi

Att Wikipedia är världens största encyklopedi och dessutom inget mindre än det kanske bästa uppslagsverk mänskligheten producerat, det visste nog du som läser denna blogg redan. Och du visste säkert redan att Wikipedia är flerspråkigt. Men något du kanske inte kände till är att Wikipedia inte bara finns på svenska och de stora världsspråken och några. Wikipedia finns förvisso på mängder av små, lokala språk. Totalt finns hela 285 olika språkversioner av Wikipedia, varav nästan alla, 275 stycken, är aktiva. 275! Jag kan inte tänka mig att något enskilt projekt i mänsklighetens historia har lyckats med konststycket att på ett blott drygt decennium mångfaldiga sig själv på så många olika språk.

Men alla 275 är förstås inte så omfattande som svenskspråkiga Wikipedia, den Wikipedia-upplaga de flesta av denna bloggs läsare torde vara mest vana vid. Språkversionerna varierar enormt i omfång, från den enorma engelskspråkiga Wikipedias närapå 4 000 000 (!) artiklar, till språkversioner som Wikipedia på tetum, med mer blygsamma 658 artiklar och ändå en rätt god potential med tanke på språkets ungefärliga 1 miljon talare. (En parentes i sammanhanget är att svenskspråkiga Wikipedia för ett par år sedan åkte ur topp tio, där vi – givet språkets förhållandevis mycket få antal talare; svenskan placerar sig någonstans runt 50:e plats på listan över världens språk efter antal talare – förvånansvärt länge lyckats ligga kvar.)

Med 275 olika språk finns onekligen en del att välja och vraka på. Men nu är det tyvärr så, att de allra flesta människor inte är polyglotter – de behärskar blott sitt modersmål och kanske något mer språk. Här i Sverige kan väl de flesta svenska och engelska flytande, och skolundervisningen ger alla möjligheten till att lära sig ett tredje språk. Likväl brukar svenska wikipedianer (vad jag känner till) nästan uteslutande skriva på svenskspråkiga och engelskspråkiga Wikipedia, sin förmåga att skriva på någon annan språkversion till trots. Vad beror detta på? Antagligen gammal vana. En ovilja att behöva fräscha upp sina gamla språkkunskaper från högstadiet för att bidra.

Att våga ta steget ut

Naturligtvis är det fullkomligt legitimt att redigera Wikipedia utan att någonsin sätta sin digitala fot i någon annan språkversion överhuvudtaget. Men av egen erfarenhet vet jag att steget ut ur det hemtama, vanliga, vardagliga svenska faktiskt kan vara mycket givande. Jag har dock ännu inte skrivit särskilt mycket på engelskspråkiga Wikipedia, och är kanske det bästa exemplet på en hemmastadd wikipedian som sorgligt nog inte vågat lämna hemspråket. Med detta i baktankarna, eller i alla fall i det undermedvetna, beslöt jag så iförrrgår för att göra slag i saken. Jag skulle lämna svenskspråkiga Wikipedias trygghet. Jag skulle till och med lämna engelskans relativt bekanta marker bakom mig. Jag skulle skriva min första artikel på spanskspråkiga Wikipedia.

Jan Arnald, en mästerlig författare tillika inspiratör för Wikipedia-redigering. Foto: Sara Arnald, CC-BY-SA 3.0.

Jan Arnald, en mästerlig författare tillika inspiratör för Wikipedia-redigering.
Foto: Sara Arnald, CC-BY-SA 3.0.

Det hela började egentligen inte i några funderingar över människors benägenhet att stanna på fast mark, språkligen. Men nog började det med språket, på sätt och vis. Det började med att jag under min gångna körtelfeber hade riktigt ordentligt tråkigt, var alldeles för sjuk för att redigera Wikipedia och därför sökte min tillflykt i litteraturens värld. Så jag försjönk i Arne Dahls (egentligen Jan Arnalds) underbara dekalog om A-gruppen, en fantastiskt serie om en grupp intellektuellt elitpoliser – tänk Sherlock Holmes gånger 8, och i det moderna Sverige – med oerhört väl utvecklade personligheter, spännande intriger och framför allt en förmåga att bruka det svenska språket jag aldrig sett maken till; Dahl fullkomligen briljerar med sitt språkbruk, han äger det.

Nå, nu ska jag inte komma för långt från ämnet. Så fort jag tillfrisknat började jag undersöka tillståndet på Wikipedias information om Dahl. Det var tämligen skralt. Visserligen hade vi en helt okej artikel om själva författaren på svenska, även om den brast i källhänvisning, men själva böckerna skildrades inte mer än med några meningar i författarens artikel. Mina vidare äventyr för att täcka denna lucka i svenskspråkiga Wikipedias i övrigt i nuläget ganska så fulla karta (kan man få för sig – i själva verket saknar vi ju åtminstone ungefär 88 procent av engelskspråkiga Wikipedias artiklar överhuvudtaget…) ska inte redovisas här, utan där hänvisar jag till min egen Wikipedia-dagbok.

Men inte bara svenskspråkiga Wikipedia saknade information om A-gruppen – spanskspråkiga Wikipedia hade ingen information alls om Arne Dahl/Jan Arnald. Inte en enda artikel! Den slutsatsen nådde jag efter att ha studerat interwikilänkarna i såväl svenskspråkiga som engelskspråkiga Wikipedias artiklar om författaren, och jag tror att jag testade att skriva in http://es.wikipedia.org/wiki/Jan_Arnald (alltså direktadressen till den eventuella artikeln om Jan Arnald på spanskspråkiga) i webbläsarfönstret, utan att få mer information än ”Denna artikel existerar inte.”, på spanska. Jan Arnald hade alltså ingen artikel på spanskspråkiga Wikipedia. Nu är jag ingen mästare på spanska, inte alls. Men jag har precis gått ut första gymnasieåret, och har läst spanska sedan sexan. Och med mitt spanskbetyg A i bakhuvudet, och vetskapen om att jag ändå brukar kunna tillgodogöra mig Wikipedia-artiklar på spanska, och framför allt medveten om att riktlinjen var djärv! är universell på alla Wikipedia-versioner, gjorde jag slag i saken.

Jag började skriva mitt livs första Wikipedia-artikel på spanska.

En artikels födelse

För att inte plåga encyklopedin med mina taffliga nybörjarförsök, och för att om möjligt kunna få språklig respons innan artikeln lades ut i encyklopedin, skapade jag en undersida till min användarsida som jag använde som plats för utkast till artikeln om Jan Arnald. Så började jag skriva. Jag kollade mycket på andra spanskspråkiga författarartiklar – för att få reda på såväl det tillämpliga artikelupplägget som den tillämpliga terminologin – och använde frekvent språkverktyg som Lexin, Google Translate och, allra mest, engelskspråkiga Wiktionary. (Det sistnämnda är alltså också ett wikiprojekt, som Wikipedia, fast med syftet att inte skriva en encyklopedi utan en ordbok med översättningar, etymologi etc. Just översättningar och böjningsformer för verb var vad jag var ute efter i mitt spanskspråkiga arbete, och Wiktionary fungerade som vanligt alldeles utmärkt för detta ändamål.)

Det var inte helt lätt, och tog lite tid, men snart nog hade jag producerat ett första utkast som jag var rätt nöjd med. Då söker jag efter ”Jan Arnald” på spanskspråkiga Wikipedia, och döm om min förvåning då den rätt awesome ”Menade du [närliggande namn]…?”-funktionen föreslår artikeln… Jan Arland?!?! Jag klickar mig in och finner fort en artikel som faktiskt behandlar rätt författare, men med fel namn. Suck! Felstavade namn! Vad ska jag nu göra? Hade jag skapat min artikel förgäves?

Gudskelov (på sätt och vis…) är artikeln om ”Arland” rätt kort, så min egen artikel är betydligt längre och kan i princip fullständigt ersätta den gamla rakt av. Men det orkar jag inte den kvällen. Då orkar jag bara fråga folk på svenskspråkiga Wikipedias IRC-kanal efter någon som kan flytta artikeln på spanskspråkiga Wikipedia (jag kunde inte själv eftersom jag inte var ”bekräftad användare”; för att kunna flytta sidor behöver man vara just en bekräftad användare, vilket man automatiskt blir efter 50 redigeringar – men jag hade inte gjort 50 redigeringar). Och ingen bekräftad användare på spanskspråkiga Wikipedia fanns i svenskspråkiga Wikipedias IRC-kanal.

Sök och du skall finna hjälp på Wikipedia

Så då flyttade jag lite våghalsigt till spanskspråkiga Wikipedias IRC-kanal och hittade många människor som gärna ville hjälpa mig där. Efter att ha uppgivit lite källor (de andra språkversionerna, Arnalds officiella webbplats) på att Arnald inte heter Arland ordnade wikipedianen Cesar Jared snabbt att artikeln blev flyttad. I samband med detta kommer jag också i kontakt med vederbörande över den privata chattfunktionen via IRC. Jag tackar så mycket för hjälpen, förklarar mitt ärende och Cesar Jared erbjuder sig då att kolla igenom mitt utkast till artikeln. Hen korrekturläser inledningen och gör en del förbättringar. En viss svårförståelig mening jag skrivit orsakar huvudbry, men vi lyckas gemensamt lösa saken över IRC.

Dagen därpå beslutar jag mig för att göra slag i saken. Min artikel om Jan Arnald ska in på spanskspråkiga Wikipedia. Så jag öppnar redigeringsrutan på den nu alltså korrekt namngivna artikeln, klistrar in min egen text högst upp ovan den gamla texten och för sedan metodiskt in samtliga uppgifter från gamla texten i min egen text, och passar då också på att delvis modifiera mitt eget språkbruk i enlighet med den gamla texten. Det går finfint.

Sedan, just när jag ska klicka Spara, eller rättare sagt Grabar la página, minns jag vad Cesar Jared frågade om igår över privat IRC: källor, dessa för Wikipedias läsare helt ovärderliga bevis på att man inte fabulerar fritt i artiklarna utan faktiskt har något (vettigt) på fötterna. Mitt utkast innehöll av lättja inga källor, men jag hade lovat att lägga in källorna senare, då jag skulle stöta på fler källor när jag gjorde klart min svenska artikel om A-gruppen-serien. Men så gaskade jag upp mig – nog kunde jag rätt enkelt hitta länkar nog för att källbelägga allt i den ändå inte jättelånga Arnald-artikeln jag skrivit! Så någon timme senare är artikeln fylld med hänvisningar till Arnalds egen webbplats, Arnalds Arne Dahl-webbplats, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter.

Jag är klar. Jag sparar.

Och skapar* min första spanskspråkiga Wikipedia-artikel någonsin.

*I själva verket visade sig artikeln ju redan finnas, så formellt skapade jag den inte – men å andra sidan hade jag skrivit mitt eget utkast från scratch, och den artikel som blev resultatet av min redigering var väsensskild från den gamla.

Traditionella kunskapssamlingar. Föga föränderliga. Foto: Tom Murphy VII, CC-BY-SA 3.0

Traditionella kunskapssamlingar. Föga föränderliga.
Foto: Tom Murphy VII, CC-BY-SA 3.0

Historien utan slut

Vore Wikipedia en vanlig encyklopedi, som Nationalencyklopedin, skulle historien så gott som ta slut här. När artikeln väl är publicerad är den ”klar”, och i den traditionella bokformen frusen, åtminstone fram tills tryckningen av nästa upplaga. Skillnaden kunde näppeligen vara större mot Wikipedias arbetssätt. Här har arbetet knappt börjat då jag lagt in mitt eget sjok i artikeln. Och just för att jag skrivit en artikel på ett språk jag inte till fullo behärskar, söker jag aktivt hjälp av andra wikipedianer för att kickstarta den massiva redigeringsprocess som undvikligen följer på varje bidrag till Wikipedia.

Nybörjare som jag är på den spanskspråkiga upplagan känner jag inte till om det finns något centralt be om hjälp-ställe, så jag går in på svenskspråkiga Wikipedias allmänna diskussionsplats Bybrunnen, klickar in mig på interwikilänken till spanskas bybrunn (som inte är en bybrunn utan ett café) och hittar direkt en länk betitlad Ayuda (som betyder hjälp), som uppenbarligen går till en sida där wikipedianer kan göra just vad jag var ute efter – be varandra om hjälp i skapandet av encyklopedin. Jag skapar sålunda ett nytt avsnitt för Arnald-artikeln och förklarar mitt ärende.

Inom två timmar har den för mig tidigare helt okända wikipedianen Camima hörsammat mitt rop på hjälp och hunnit med en rätt ordentlig språklig putsning av ”min” artikel. Jag vet inget alls om Camima, men vi är båda wikipedianer, så då jag mitt i alla goda förbättringar av texten Camima gjort upptäcker en korrigering som verkar bestå i ett missförstånd (den felaktiga uppfattningen att ”Svenska Deckarakademin” skulle vara ett deckarpris när de i själva verket är en institution som delar ut ett deckarpris) tackar jag så varmt för all hjälp och påtalar sedan misstaget på Camimas diskussionssida. En kvart senare hoppar ”nytt meddelande”-rutan upp, och Camima har svarat på min diskussionssida och dessutom redan fixat till formuleringen om Svenska Deckarakademin så den blev än bättre än den ursprungliga.

Senare på kvällen dyker en annan wikipedian upp, Shalbat, och bidrar ännu mer till Jan Arnald-artikelns grammatiska lyft. Shalbat visar sig vara författare till uppåt ett tjog Artículos buenos, det vill säga motsvarigheten till våra Bra artiklar, och denna skickliga författare tar sig alltså ändå tiden att hjälpa en nybörjare med föga kunskap om språket och språkversionen. Jag tackar naturligtvis även Shalbat för hens hjälp. Och så sent som imorse, när jag vaknade upp efter att ha låtit utkastet till detta blogginlägg vila under natten, har ytterligare en spanskspråkig wikipedian, som går under namnet Rondador, bidragit till artikeln, därtill med en uppmuntrande kommentar i redigeringskommentaren.

Vad leder då allt detta fram till?

Jag har inte berättat denna sanna historia om en artikels framväxt för att visa på något som på Wikipedia är extraordinärt eller särskilt speciellt. För det är det inte. Denna process – någon skapar en kort artikel under fel namn, en annan fixar till wikiformateringen, en tredje flyttar artikeln till korrekt titel, en fjärde lägger in en lång utökning med källor men taffligt språk, en fjärde, femte och en sjätte putsar till språkbruket och så vidare i all oändlighet – är hur Wikipedia fungerar. Om någon illasinnad person mot förmodan skulle byta ut hela artikeln om Jan Arnald mot ”Jag är BÄST, hihihi!” kommer den gamla versionen återkomma på i genomsnitt någon minut. ”Wikipedia doesn’t work in theory, only in practice” är en sådan där one-liner som uttrycker just hur Wikipedia faktiskt fungerar, rent konkret, alla abstrakta invändningar till trots. Och anledningen till att Wikipedia fungerar är något stort, och det jag anser vara det allra främsta hos Wikipedia.

Det allra främsta hos Wikipedia, menar jag, är inte de fantastiska artiklar som skapats, inte heller den hjälp encyklopedin givit miljontals studenter, inte ens det underbara mellanmänskligt samarbete detta globala projekt utgör. Det främsta är istället att Wikipedia, mer än någonting annat i mänsklighetens historia, utgör ett bevis på vad vi intuitivt egentligen vet: de flesta människor vill väl. Hade världen sett ut på ett annat sätt än detta hade Wikipedia oundvikligen fallerat; inget såpass öppet projekt skulle kunna fungera om mänskligheten i stort hade onda intentioner, eftersom projektet då skulle tas över av de illvilliga.

Men människor är goda, och Wikipedia fungerar, tack vare insatserna från miljontals fri- och välvilliga människor världen över. En sådan sentens är lätt att uttrycka utan vidare reflektion – det är bara att kolla på statistiken över skribenters aktivitet och geografiska fördelning för att verifiera dess giltighet – men jag har nu, när jag själv, personligen och högst konkret upplevt sanningen bakom dessa ord, fått en annan insikt i detta världsvida projekt, tack vare samarbetet med spanskspråkiga wikipedianer angående den nu rätt fina artikeln om Jan Arnald.

Dessa människor sitter alltså ofta på andra sidan jordklotet, har en bakgrund som antagligen skiljer sig tämligen rejält från min egen och talar ett språk jag knappt behärskar. Likväl lyckas vi på Wikipedia samarbeta utan några nämnvärda svårigheter – tack vare det vi har gemensamt. Det vi har gemensamt, det vi delar med alla wikipedianer världen över, är en vision, en bild av en framtid som är möjlig, en utopi där mänskligheten delar med sig av sin kunskap och vi alla når fullständig upplysning. Eller, för att uttrycka det med de tämligen famösa ord Jimbo Wales, Wikipedias grundare, yttrat:

Imagine a world in which every single person on the planet is given free access to the sum of all human knowledge. That’s what we’re doing.

Foto: code poet, CC-BY-NC-SA 2.0

Tänk dig en värld där varje människa på planeten har fri tillgång till mänsklighetens samlade kunskap. Det är det vi sysslar med.
Foto: code poet, cc-by-nc-sa 2.0

Tillsammans kan vi, genom fritt och öppet samarbete, åstadkomma den värld Wales beskrev så träffande. Vill du också vara med? Surfa in på svenskspråkiga Wikipedia, skapa ett konto och börja redigera. Så förverkligar vi denna vision. Tillsammans.

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Hjälp Wikimedia Sverige befria kulturarvet!

21:16, Saturday, 04 2012 February UTC

I Sverige gäller upphovsrätten till ett visst verk under en upphovsmänniskas livstid och de 70 påföljande åren – sedan blir verken fria. Detta kan anses vara en orimligt lång tid, visst; och upphovsrätten bör förändras. Men det är ett lagstiftningsarbete som kräver riksdagsinträde innan vi kan ordna det. Vi kan inte ordna det nu, idag.

Vad vi däremot kan ordna nu, idag, det är att se till att det material som faktiskt har befriats från upphovsrätten också kommer allmänheten till godo. I nuläget finns kolossala mängder material som egentligen är fritt, men som i praktiken är oåtkomligt. Denna värdefulla kulturskatt finns nämligen spridd över hundratals institutioner inom den så kallade ABM-sektorn – arkiv, bibliotek och museer (på engelska kallas ABM-sektorn för GLAM: galleries, libraries, archives och museums). Trots att upphovsrätten gått ut, är den lika inlåst och ospridbar som någonsin ett av skivbolagen vaktat nyutgivet verk.

Men detta kan ändras. ABM-/GLAM-sektorn vill inte behålla kulturskatten bakom lås och bom, utan ABM brinner minst lika mycket som vi pirater för ett fritt kulturarv. Problemet är att de ibland inte känner sig riktigt bekväma med offentliggörandet av kulturen. Vem skulle inte göra det? Vi talar om institutioner som funnits sedan långt innan Internets födelse, som nu ska hantera dels en ny för många förvirrande teknik, dels en mycket svårgenomtränglig upphovsrättslagstiftning.

Det är här Wikimedia Sverige kommer in i bilden. Först kan en kortare presentation vara på sin plats: Wikimedia Sverige är en ideell förening som arbetar för att främja spridandet av fri kunskap; ”fri” som i fria licenser och yttrandefrihet, inte nödvändigtvis ”fri” som i gratis. Detta gör Wikimedia Sverige främst genom att stödja de olika Wikimediaprojekten, där Wikipedia, den fria encyklopedin, är den mest berömda. Flera andra Wikimediaprojekt finns: Wikimedia Commons, den fria fildatabasen, Wiktionary, den fria ordboken, och så vidare.

Nå, Wikimedia Sverige arbetar alltså för att främja spridningen av den fria kunskapen och den fria kulturen. Och vi har en situation där mängder av fri kunskap och fri kultur finns inlåsta på ABM-institutioner landet över. Slutsats: Wikimedia Sverige hjälper ABM-institutioner att befria sitt kulturarv!

Detta har föreningen ägnat sig åt ett par år, och lyckade samarbeten är till exempel det med Nordiska museet då museet beslutade sig för att lägga ut sina fria bilder (däribland fotografier tagna av Strindberg!) på Wikimedia Commons. Regionarkivet gjorde samma sak, och Riksantikvarieämbetet lägger upp sina bilder fritt på Flickr.

Dessa initiativ – som bara är några få av mängder av liknande projekt världen över – är utmärkta. Men det är ofta svårt att övertyga institutionerna om att släppa sitt material fritt, framförallt då en sammanställning av grundlig handledning och sakkunskap saknas. Just en sådan sammanställning skapas just nu av Wikimedia Sverige, och kan hittas på denna länk: Projekt GLAM-vitbok. Syftet är att samla all tillgänglig kunskap på området (och det handlar alltså nu om att offentliggöra sådant material som redan är fritt, inte om fortfarande upphovsrättsligt skyddade verk).

Piratpartiet är en stark försvarare av kunskapen och kulturen, och av att bevara och sprida vårt kulturarv. Om du vill göra en insats för dessa värden i praktiken – engagera dig i GLAM-vitboken! Ett möte arrangeras 24 februari i StockholmVi pirater har massor av expertkunskap inom detta område, och har därför mycket att bidra med.

Kopiera och sprid.

Foto: Tom Murphy VII, "Brighterorange" på Wikimedia Commons, CC-BY-SA 3.0.

Foto: Tom Murphy VII, "Brighterorange" på Wikimedia Commons, CC-BY-SA 3.0.

Foto: Tom Murphy VII, CC-BY-SA 3.0. Gamla fria biblioteksböcker som bör tillgängliggöras och spridas!

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Skriv på för att stoppa SOPA!

22:25, Wednesday, 18 2012 January UTC

Tidigare idag skrev jag om SOPA och PIPA, horribla censur-liknande lagförslag i USA. Redan har Internetprotesterna börjat ge resultat, men mer behövs. Nu vill jag bara berätta att gräsrotsrörelsen Avaaz skapat en namninsamling mot lagförslagen. Redan har 1,4 miljoner skrivit under. Gör det du med – och sprid länken!

Skriv på namninsamlingen!

Lite bakgrundsinfo från förra blogginlägget:

Nu hotas den grundläggande principen för Internets två- och flervägskommunikation – att alla ska kunna bidra och lägga  upp material. SOPA och PIPA, två amerikanska lagförslag, riskerar att leda till att sajter som tillåter användare att lägga upp material blir ansvariga för vad användarna länkar till. Detta är helt horribelt – för det första ska länkning till brottsligt material inte vara otillåtet, för det andra – och framförallt – ska sajterna inte behöva kontrollera vad användarna använder tjänsten till. Precis som Posten inte är ansvariga för vad folk använder deras tjänst till.

grund av detta stänger Wikipedia och flera andra sajter ned idag, för att visa hur nätet kanske blir om lagförslagen går igenom. Protesten är mycket stor, och har blivit väldigt uppmärksammad. Än mer.

För mer info, se: Wikipedias frågor och svar, Electronic Frontier Foundations artikel, och den förklarande artikeln  på Newsmill.

Tyvärr hotas det öppna Internet inte bara i USA. Även i EU föreslås liknande lagstiftning.

Detta är en oacceptabel inskränkning i yttrande- och informationsfriheten. Stoppa SOPA och PIPA – rädda det öppna Internet!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, pirat, medborgarrätt, frihet, lagstiftning, , , , , , , , , , , , , , , , , , , upphovsrätt, copyright, immaterialrätt, piratkopiering, kopiering, upphovsrättsbrott, fildelning, illegal fildelning, , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Stoppa SOPA och PIPA – rädda det öppna Internet!

16:31, Wednesday, 18 2012 January UTC

Internet är fantastiskt. Det gör att människor kan kommunicera med varandra och sprida information via (relativt) decentraliserade, öppna webbplatser – som Wikipedia, Facebook, Twitter och så vidare. Dessa sajter bygger på att användarna själva skapar materialet (i Wikipedias fall finns inte ens någon som bestämmer – användarna skapar sajten helt och hållet, utöver praktiskt serverarbete som sköts av en ideell stödförenings anställda).

Men nu hotas denna grundläggande princip för Internets två- och flervägskommunikation. SOPA och PIPA, två amerikanska lagförslag, riskerar att leda till att sajter som tillåter användare att lägga upp material blir ansvariga för vad användarna länkar till. Detta är helt horribelt – för det första ska länkning till brottsligt material inte vara otillåtet, för det andra – och framförallt – ska sajterna inte behöva kontrollera vad användarna använder tjänsten till. Precis som Posten inte är ansvariga för vad folk använder deras tjänst till.

grund av detta stänger Wikipedia och flera andra sajter ned idag, för att visa hur nätet kanske blir om lagförslagen går igenom. Protesten är mycket stor, och har blivit väldigt uppmärksammad.

För mer info, se: Wikipedias frågor och svar, Electronic Frontier Foundations artikel, och den förklarande artikeln  på Newsmill.

Tyvärr hotas det öppna Internet inte bara i USA. Även i EU föreslås liknande lagstiftning.

Detta är en oacceptabel inskränkning i yttrande- och informationsfriheten. Stoppa SOPA och PIPA – rädda det öppna Internet!

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, pirat, medborgarrätt, frihet, lagstiftning, , , , , , , , , , , , , , , , , , , upphovsrätt, copyright, immaterialrätt, piratkopiering, kopiering, upphovsrättsbrott, fildelning, illegal fildelning, , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Hjelp Wikipedia ved å ta bilder i ditt nærmiljø!

09:49, Tuesday, 13 2011 December UTC

Etter at Hans-Petter hadde et Wikipedia-prosjekt for å finne bilder som manglet i Oslo, hvor han lagde en KML-fil og satte opp Google Maps som en oversikt og arbeidsliste for alle som deltar, har jeg hatt lyst til å automatisere denne jobben litt. Siden jeg har lesetilgang til databasene til Wikipedia skulle det i utgangspunktet være lett å få hentet ut informasjon om alle kartkoordinatene, og hvorvidt artikkelen har noen bilder.

Prosjektet er nå endelig klar for offentligheten: Wikipedia-artikler som trenger bilder.

 

Jeg bruker følgende spørring mot wikipedia-databasen for no.wikipedia:

SELECT p.page_id,p.page_title,e.el_to,(SELECT COUNT(*) FROM imagelinks i WHERE i.il_from=p.page_id AND i.il_to NOT LIKE ‘%.svg’) AS antall FROM page p JOIN externallinks e ON p.page_id=e.el_from WHERE e.el_to LIKE ‘http://toolserver.org/~geohack/geohack.php%’ AND p.page_namespace=0  AND p.page_title NOT IN (‘Grunnlinje’) AND p.page_title NOT LIKE ‘Liste%’ AND page_title NOT LIKE ‘Tettsteder%’ LIMIT 0,20000

 

Jeg henter i utgangspunktet ut alle sider som lenker til http://toolserver.org/~geohack/geohack.php, siden det er lenken som brukes i malen Koord som brukes bl.a. for å formatere koordinater riktig. Trolig hadde det vært bedre å finne alle de artikler som bruker malen Koord/vis/tittel, siden det er denne som faktisk viser koordinatene øverst til høyre på artiklene, men det får bli til en senere anledning (det blir en mye tyngre SQL-spørring, som tar vesentlig lenger tid å kjøre).

For å kompensere for at jeg ikke bruker vis/tittel-malen, har jeg ekskludert alle artikler som begynner på «Liste» eller «Tettsteder», siden disse artiklene har ganske mange koordinater, uten at det behøver å være et bilde i artikkelen.

Når det gjelder bilder, så ekskluderer jeg bruk av SVG-bilder som «aktuelle» for at artikkelen har et bilde, siden dette ofte er kommunevåpen brukt i maler, eller kart over stedet – ingen av delene er gode representantive bilder for de forskjellige artiklene.

Wikimania begynner i morgen

21:26, Wednesday, 03 2011 August UTC

I morgen begynner Wikimania! I går og i dag har det vært «pre-conference», med forskjellige møter. Forsov meg med sju timer i går, men i dag har ting vært tipp-topp, med takfest og hele pakka. Kommer tilbake med mer seinere når jeg ikke er stuptrøtt.

There seems to be a gender gap on Wikipedia. As an editor, I see many more men than women, and that is also what we can estimate from surveys and the (few) people who identify their gender. Having very few visible women around leads to a male-dominated environment. Such an environment may be all fine in some contexts, but not when we are attempting to sum up “all human knowledge”. Some subjects are simply outside my knowledge sphere – I know that some women have menstrual pain, but I do simply not have enough insight in the issue to know how important that aspect is. That example may seem crass, but the point applies to most subjects: There are angles and nuances that just come more readily to women, and we need those, too.

Hur en 10-åring började skriva på Wikipedia

18:35, Saturday, 15 2011 January UTC

dagen för 10 år sedan skapades en sajt vid namn Wikipedia. Tanken var att hela mänsklighetens encyklopediska kunskap skulle samlas en webbplats, tack vare frivilligas insatser. ”Av mänskligheten – för mänskligheten”, typ. I början gick det (relativt) sakta, men snart nåddes den kritiska massa som krävdes för att projektet skulle gå vidare av sig själv. Nya språkversioner skapades (engelska var först). Fler användare tillkom, både som skribenter och rena läsare (grejen med Wikipedia är att de två rollerna inte är skilda; alla som har en Internetuppkoppling och därmed tillgång till Wikpedia; det är bara att klicka ”redigera”-fliken, göra en ändring, och klicka ”spara”!).

Inför jubileet (om någon vill fira finns ett evenemang Stadsbiblioteket i Stockholm idag klockan 12-16; iförrgår hölls en annan fest på Strand) skrev jag en text om mitt eget förhållande till Wikipedia, som jag lade upp på jubileumswikin (ja, det har skapats en egen wiki för julieet – där även andras spännande historier finns) och även skickade in till webbplatsen för EU-året 2011 för frivilligt arbete (där den nu lagts upp). Till TV4:s morgonsoffa imorse hade några wikipedianer (däribland jag) bjudits in, och jag hade tänkt kanske berätta lite om min historia; att 10-åringar kan börja skriva på Wikipedia säger nämligen (och får förhoppningsvis folk att förstå) a) att det verkligen är väldigt enkelt, och b) vem som helst verkligen får bidra. Men nu diskuterade de vargjakt istället (ironiskt nog var det därför SNF:s, en organisation jag hyser starka sympatier med, fel att vi inte fick medverka), så jag lägger upp min historia här på bloggen istället:

Did you know that the largest encyclopedia in the world is written entirely by thousands of voluntary people around the globe? Did you know that you can become one of them, with just a few mouse clicks?

I was 10 years old when I did. Here’s my story.

When I was 10 years old, my father showed me a cool website he had found on the Internet. It was a site full of facts. Sure, sites full of facts weren’t that unusual – but the thing was, that this site was special. Anyone could add to it as they pleased, without having to ask for permission first. I was stunned, and didn’t actually think it would work – really, letting anyone edit the site? So we tested it. In the almost stress-like situation, I used the first subject that crossed my mind, that I had vast knowledge about: Pokémon. And then, I wondered for some seconds about which of the Pokémons I would write about. I decided to write about Rattata, since it was the only Pokémon I at least was quite sure on how to spell.

I typed Rattata in the search engine of the site, and was redirected to a List of Pokémons. That was weird. However, I soon figured out how to go the page for Rattata so I could edit it. And so I did. When reaching the page for Rattata, I simply clicked ”edit”. And then I changed the text from what had been there before (a mere redirect to the List of Pokémons page) to a simple sentence: ”Rattata is one of the smallest Pokémon figures”, the word Pokémon linking to that page. I clicked Save. Done! I had created my first article ever on Wikipedia, the cool website anyone could (as I had just experienced) edit. (Since my native language is Swedish, I created it in the Swedish-language version of Wikipedia. The English-Wikipedia article has another story.)

What I didn’t know at the time, was that Wikipedia wasn’t merely a cool website anyone could edit. It was so much more. It was a site with one of the greatest and perhaps hardest-achievable purposes in human history: to grant every single person on the planet access to the entire sum of all human knowledge. The founders of the site were Jimbo Wales and Larry Sanger, who – if they would have chosen to put ads on it when starting the site on 2001 – probably could have made a fortune of it. However, they chose not to, but rather to try and achieve that great purpose. And thanks to Internet, it really worked out, probably a lot greater than how they had ever imagined.

The ordinary way of knowledge creation would be to recruit a group of specialists and then starting a slow process of creating the content, including heavy review of the texts before publishing them. Actually, Wales and Sanger had already tried this method before they created Wikipedia, with a website called Nupedia. It failed. Why? It was too hard to submit material to the site. And material from non-experts wasn’t accepted. Wikipedia, however, trusted the masses, the general public, to submit their knowledge. The reviewing process would be open to everyone, and all articles would be published instantly. Anyone could join. Anyone could write. Simply, Wikipedia trusted the goodness of humanity. Simply, that concept worked.

Today, Wikipedia globally has 17 million articles. Over the years, I have created a couple of dozens of them. Over the years, I have improved a couple of thousands of them. The rest has been created and improved by hundreds of thousand other people just like me – unpaid, voluntary, information-liking people who want to do a favour to the knowledge of humanity (or just are bored and want to engage in a fun way to write). Together, we have created a top 10 visited website of the world. Daily, hundreds of millions of people go to Wikipedia to get information. That wouldn’t be possible without the great deal of work humans around the globe have put in it.

So what happened to that article about Rattata? Well, it wasn’t really encyclopedic enough (since Wikipedia is an encyclopedia, not all information suits the site). I myself later merged it into the List of Pokémon article – and today, List of Pokémon has been completely rewritten. That’s not a bad thing. That’s a good thing. It shows that the reviewing process on Wikipedia – of course also made entirely by the volunteers – works. Information that is regarded as not being in accordance with the scope of Wikipedia is rewritten, or deleted. As time went, I grew up to write about other, more serious subjects, such as geographical articles – mostly, I translated articles from the (often much better) English-language version of Wikipedia, into the Swedish-language version of Wikipedia.

In 2008, three years after I first created that article about Rattata, I was elected administrator (a kind of glorified cleaner job – with access to more advanced features such as the ability to delete articles – that everyone who is trusted by the other users of Wikipedia can get), possibly the then youngest administrator on Wikipedia, being merely 12 years old. I have since then developed my work for Wikipedia by meeting other Wikipedia users off-line in so called wiki-meetings, joining the Swedish Wikipedia-supporting organization Wikimedia Sverige and attending the conference Wikipedia Academy at the National Library of Sweden. Sometimes, I also blog about Wikipedia on my (mostly net-political) blog.

And now I have also written this text about my involvement in Wikipedia – actually, with the help from other wikipedians, in a very Wikipedia-ish way. On a personal page (outside of the ordinary encyclopedia part of Wikipedia, and instead in the community section), I wrote a draft, and then others (those kind people are on Wikipedia called Rex Sueciæ, Tanzania, and Jssfrk), who are better in English than I am, edited it. The difference is great. And thanks to the Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0 Unported license all Wikipedia content is licensed under, I could simply copy the text – including the improvements from my fellow Wikipedians – and use it here. The image below was taken by Wikipedian Lars Aronsson (LA2), and is, too, released under the CC-BY-SA 3.0 license, so I could copy it as well. And the best is, you can – as long as you follow the license – do the same with all the open and free content on Wikipedia!

All in all, the voluntary work I have done in the service of humanity has affected me on many levels: I have become smarter myself, picking up bits of knowledge from the articles I write and edit; I have learned to cooperate better with other people, and the art of on-line communication; and mostly, I have developed a caring for the knowledge of humanity.

I love knowledge. I love humanity. And that’s why I love to contribute to Wikipedia.

So why don’t you start contributing? Hey, if a 10-year-old could do it… how hard could it be?

Foto: Holger Ellgaard, CC-BY-SA 3.0

Foto: Holger Ellgaard, CC-BY-SA 3.0. Stadsbiblioteket, där vi idag ska fira Wikipedias 10-årsdag.

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Skoleprosjekt i Kenya

15:00, Friday, 14 2011 January UTC
på andre språk

Jeg skal dette semesteret studere swahili ved Universitetet i Dar-es-Salaam. Jeg kom til Tanzania 2. januar, og var tre dager i Dar-es-Salaam før jeg og to venner dro til Zanzibar på ferie (mer om dette og reisa på reisebloggen vår), og var der ei drøy uke før jeg dro til Nairobi for å delta på lanseringa av et prosjekt for offline-Wikipedia i kenyanske skoler.


Jeg fløy fra Zanzibar til Nairobi med Fly540 12. januar. Lanseringa og tiårsdagsfeiringa begynte klokka 1400 neste dag, og foregikk på Strathmore University. Oppmøtet var ganske stort, vil gjette på at det var over 100 deltakere tilstede. Blant de tilstedeværende var de fleste av de som er aktive i selve prosjektet, og også er i ferd med å opprette Wikimedia Kenya, som vil være den første lokalavdelinga av Wikimedia i Afrika. Blant dem er Abbas Mahmoud, som jeg tidligere har møtt under Wikimania i Gdańsk. Wikimedia Foundations styreformann, Ting Chen, som jeg har møtt under flere Wikimania-er og på chaptermøtet i Berlin i 2009, var også tilstede. En annen person som er aktiv i Wikimedia Kenya er Oliver Stegen, en tysker som er byråkrat på swahilispråklig Wikipedia. Han har bodd i Øst-Afrika i 15 år, og jobber som swahilispråklig lingvistikklærer (drømmejobben min!), og jaggu kjente han Assibi Amidu, swahililæreren min i Trondheim! Verden er liten.


Lanseringa begynte med at Grace Kariuki fortalte litt om hva Wikipedia er og hvordan det fungerer, etterfulgt av en spørsmålsrunde som blant annet oppklarte noen misforståelser (som at Wikipedia og Wikileaks ikke har en dritt med hverandre å gjøre). Etter dette fortalte David Mugo om selve prosjektet og hvordan det kommer til å bli gjennomført. Prosjektet går ut på å distribuere Wikipedia i CD- og USB-form til videregående skoler over hele Kenya. Det vil først prøves ut i fire regioner; Mombasa, Nyeri, Kakamega og Nairobi, og så skaleres videre opp derfra. Planen er å installere en offlineversjon bestående av forhåndsgodkjente artikler hos skoler som har datamaskiner (noe ikke alle skoler har), og at disse så skal oppdateres med seksmånedlige intervaller. Dette fordi det er få skoler som har internettilgang, og skolene sliter også med at de har tilgang til altfor få lærebøker. Å ha tilgang til Wikipedia vil dermed være et stort pluss for dem, og å tilby dette vil hjelpe direkte med Wikipedias mål om å spre all verdens tilgang til alle på deres eget språk.


Til slutt fortalte Ting Chen om hva Wikimedia Foundation er og gjør, og fortalte hvor viktig det er for både afrikanere og Wikipedia at vi får flere bidragsytere fra Afrika som kan skrive om afrikanske emner. Noe jeg ikke var klar over er at det er flere artikler på engelskspråklig Wikipedia som omhandler New York City enn det er artikler som omhandler Afrika. Dette er skremmende statistikk i Afrikas disfavør, og er en systemisk skjevhet som det er viktig å gjøre noe med. Talen til Chen så ut til å ha positiv effekt, og det var flere tilhørere som sa de ønska å begynne å bidra. Framgang allerede!


Tilstede under lanseringa var også en representant fra IKT-kommisjonen i den kenyanske regjeringa, som syntes dette er et positivt prosjekt som kan hjelpe til med å øke nivået på utdanningstilbudet i Kenya.


Sjøl syns jeg dette er et fantastisk prosjekt. I vestlige lokalavdelinger av Wikimedia har man prosjekter for å frigjøre museumsbilder og lignende, og det er viktig arbeid det også, men dette kenyanske prosjektet er noe som virkelig vil hjelpe folk. Det er rett og slett noe som gjør verden til et litt bedre sted.

Fredagen den 26 november deltog jag på tvådagarskonferensen Wikipedia Academy (arrangören Wikimedia Sverige har nu bloggat om händelsen, liksom Olof Sundin på EXAKT-projektet, Skolbibliotek Öst, Kristina Alexanderson, Kristina Alexandersson igen samt Sue Gardner). Några dagar därpå – kanske som en konsekvens av konferensen – skrev 13 nätaktiva, varav flera konferensdeltagare, en debattartikel i SvD om att kulturarvet bör släppas fritt (något Wikimedia Sverige också bloggat om, liksom Mathias Klang och Kristina Alexanderson) på Kungliga Biblioteket (medarrangör var Forskningsavdelningen där). Nedan följer fortsättningen på min serie anteckningar från konferensen, som tar vid där det förra inlägget slutade.

Äntligen ska presentkorten få sin (visuella) förklaring: vi ser en YouTube film som visar hur det fungerar. YouTube-filmen heter ”Wikipedia In Print – How to create custom books with a mix of content from the free encyclopedia” och följer nedan:

Applåder följer på filmen (men jag funderar i det kloka i att lita på Wikipedia-material när man ägnar sig åt segling… nå, whatever). Axel berättar att PPS har sponsrat presentkorten. Sedan ser vi den något mindre allvarliga filmen “Why Wikipedians are Weird”:

Filmen är rätt kul och får även den applåder.

Efter filmerna berättar Axel att vi nu ska ha en paneldiskussion med flera av talarna: Lennart, Kristina, Mathias, Torsten, Johan Schiff (som inte talat) och Magnus. De sätter sig och fixar stolar. Johan presenterar sig och säger att han egentligen skulle ha talat dagen innan men var sjuk, och idag fotograferade. Han ersatte Gustaf Fridolin; Johan bokade Gustaf men fick inte hit honom. Johan har jobbat för Studiefrämjandet och med politik i många år och suttit i Wikimedia Sveriges styrelse, vilket nog är det trevligaste uppdrag han haft. Det är hans bakgrund. Axel ska ställa några frågor till panelen, och som åhörare kan man räcka upp handen och själv ställa frågor. Vi ska hålla på till 16.30.

Om inte samhället och universiteten engagerar sig i Wikipedia, var hamnar vi då? blir Axels första fråga. Torsten säger att alla kommer engagera sig småningom, att det inte finns något alternativ. Wikipedia kan finnas eller försvinna men själva konceptet kommer finnas kvar så länge denna värld består. Universiteten måste också inse att de har världens chans till PR och informera om sin forskning; de kan även producera texter för andra språkversioner. Alla kommer engagera sig, men det är viktigt att jobba med kvalitetssäkring. Mathias menar att nu är universiteten lite mer obsoleta för att få utbildning, inte så relevanta, och om universiteten undviker projekt som Wikipedia minskas deras relevans.

Johan berättar att han fotograferade på ett bokrace för boken “Folkinitiativ – handbok i direktdemokrati”, som handlar om att svenskar nu enligt grundlagen kan göra ett folkinitiativ som förändrar. Många politikers ryggmärgsreaktion är att det hotar demokratin, eftersom vi har en representativ demokrati; släpper man fram alla urholkar man det systemet (anses det) och därmed demokratin. Men i själva verket engagerar sig fler människor; intresset för politik ökar och fler människor engagerar sig. Samma sak gäller kunskap på Internet och Wikipedia: engageras fler människor i att höja kunskapsnivån blir fler intresserade att ta det ett steg vidare, och att fjärma sig från det hamnar man vid sidan.

Är Magnus elever aktiva i att fylla in kunskap? blir nästa fråga. Magnus säger ja och nej. Han vill ta frågan ett steg vidare. Vi frågar idag studenter om huvudstäder och uppsatser, vilket inte är intressant. Vi måste gå ett steg till, till att studenterna producerar ny kunskap och gör egna undersökningar. Samhällsmedborgare ska bli intresserade av att inte bara samla fakta om Göteborgskravallerna utan även diskutera (vilket inte kan ske på Wikipedia eftersom det är faktacentrerat). Trivia får inte vara viktigt, och då förlorar Wikipedia i betydelse. Axel frågar: finns det något annat ställe i Wikimedia-projekten där man kan lägga sådan egen forskning? Lennart säger att det finns så många Wikimediaprojekt; störst är Commons med så många filer (större än Wikipedia), och det är viktigt att producera statistik och diagram (som görs på Commons), så Commons är en än större tjänst än att bidra till Wikipedia.

En i publiken säger att man ska samla ihop all kunskap. Det finns en blindhet från det teoretiska området för det finns ett jättelikt kunskapsområde som inte finns med i Wikipedia men fanns i gamla franska encyklopedin, nämligen rund kunskap. Det är handens kunskaper, det som finns i kokböcker. Det är alldeles borta ur bilden, för Wikipedia är en del av den teoretiska encyklopeditraditionen. Det är universitetens uppslagsverk, inte yrkesskolorna. Finns ett projekt sen 1943 som syhftar till att samla även handens kunskap som fanns i Kina på 1400-talet. Jag påpekar att Wikibooks finns (som mer handlar om ”rund kunskap” – Wikileaks har manualer, läroböcker och dylikt).

Kristina säger att man kan filma guider och lägga upp dem på Youtube (eller Commons) [något jag missar]. Torsten menar att Wikipedia är bara är en ram som kan fyllas med nästan vilket innehåll som helst. Uppslagsverks utveckling har fått mindre utrymme; det man ska täcka är mycket mindre. Fördelen med Wikipedia är att det finns jättemycket utrymme för allting och nästan inga gränser. Man kan alltså ha kunskap som förut inte fått plats. Man kan koppla samman med Wikibooks och Google Books som är jättebra. Man kan hitta massor av kunskap som försvunnit i moderna uppslagsverk på Wikipedia.

Johan pratar om Wikipedias folklighet och tar upp Henrik Berggrens ledare om Wikipedia. Berggren ifrågasätter Wikipedias ideologi om att all kunskap ska vara samlad på ett ställe, som Gud på nätet. Johan tycker det är en fråga om vem som äger kunskapen i samhället, för motsatsen till Wikipedia är Kina, där kunskap styrs uppifrån eftersom kunskap är farlig för eliten. Det finns väldigt mycket på Wikipedia de flesta inte läser om, seriefigurer, tv-serier och så vidare; det finns väldigt mycket mer än bara det akademiska. Så Wikipedia är folkligt också. Lennart säger att det som Wikipedia kritiseras för är att det är för folkligt, och visar mycket vad folk är intresserade av snarare än vad som borde finnas.

Exempelvis var artikeln, säger Lennart, om en dagssåpa mycket längre än den om ett viktigt historiskt skeende. För det första brukar just de uppmärksammade artiklarna få bättre proportioner. Andra sidan är att de viktiga ämnena kanske inte behöver långa artiklar; bör inte popularitet “belönas” med långa välskrivna artiklar? Om folk läser dem kanske det bör satsas på; det är inte nödvändigtvis det som tillhör en kanon som ska ha lång artikel. Axel frågar om vi bör skriva en debattartikel där vi jämför en populär och en vedertagen artikel? Lennart säger att populära artiklar inte behöver  vara långa, men längd ska inte vara förbehållet det som är viktigt.

Den långa svansen innebär att det i en stad kan finnas en människa som forskar på hieroglyfer, som inte kan göra mycket själv, men tillsammans med andra liknande forskare kan hen göra mycket. På nätet finns utrymme för kommunikation inom sådana minoriteter. Wikipedia har haft ganska mycket info om minoriteters kunskap. Lennarts favoritartikel är Toaletter i Japan, eftersom det finns en kulturell bias att toaletter ser likadana ut i hela världen. På Wikipedia, däremot, fattar man att tekniken används mycket för toaletter i Japan varför det är relevant med en sådan artikel.

Johan säger att det inte handlar om att alla måste bygga uppslagsverk, men det viktiga är att alla har möjlighet att göra det. Det är det som är skillnaden mellan Kina och Wikipedia; på Kina bestämmer en elit (som är elit på grund av att de blivit det), medan Wikipedias elit är mer kvalificerad (? – jag kanske hörde fel). Torsten säger att Britney Spears har en längre artikel än Sokrates, och menar att dels borde Sokratesforskare ägna mer tid åt artikeln, dels har han inget emot mycket information om Spears. Exempelvis tycker han själv: varför ska det finnas fem sidor om sport i en tidning? Skratt och applåder följer. Pokémonsidor kan också vara viktiga, för att de är populära. Man ska skriva om seriösa ämnen också.

Mange säger något jag missar, och sedan att nästa steg på Wikipedia måste vara att ge möjlighet för människor att bedriva originalforskning (ant. not.: originalforskning är idag inte tillåtet på Wikipedia), inte bara på Wikibooks. Människor måste själva få producera information. Jag berättar om hur jag började skriva på Wikipedia och då skrev mest om Pokémonfigurer och Harry Potter. Massor av Potter-artiklar flyttades senare till en egen wiki, vilket var lite synd; flytten ledde till att en bidragsgivare lämnade Wikipedia. Karl ställer en fråga jag missar. Mathias säger något jag också missade, men det var något om fackspråk och omskrivning och licenser.

Åhörare påpekar att det att göra forskningsartiklar fritt tillgängligt är helt separat från Wikipedia; det finns stora projekt, och en stor open access-rörelse, som är spännande. Mange säger att det fortfarande  är forskare som skriver det. Åhöraren menar att det behövs fler kanaler för människor att kunna skapa ny kunskap; det är svårt att säga exakt hur det ska se ut och vilken roll just Wikimedia ska ha och var det ska finnas. Men det var bara en kommentar på det här med vetenskapliga artiklar att det finns en stor rörelse som syftar till att tillgängliggöra forskningsartiklar.

Lennart säger att det finns exempel där forskare låter allmänheten vara med, exempelvis SETI, som går ut på att man laddar ner en skärmsläckare och så lånar projektet processorkraft från de som vill så söker den efter signaler från rymden. Det finns många andra sådana exempel, mycket inom astronomin men även inom ornitologin (ant. not.: ett exempel på ornitologisk användning är Rapportsystemet för Fåglar där fågelskådare kan rapportera in obsar som blir tillgängliga direkt både för allmänheten och forskare). Mathias menar att det finns olika beeteendeformer; forskning gör saker med ett visst mål. Det finns tyvärr överdrivet intresse för forskning (det är inte bra om alla blir forskare); forskningsresultatet kan man skriva om vilket kan vara intressant för många människor, men avhandlingar ska inte många läsa.

Lars frågar vad panelen tror borde hända inom ett år; vad borde vi ha att avrapportera till nästa års Wikipedia Academy i samröret mellan Wikipedia och den akademiska världen? Vad kan förrändras? Torsten tror att man kan kalla samman informationschefer inom universiteten och peka på dem här saken och således sätta fart på den akademiska världen. Mycket kan hända om ett år, och man kan hänvisa till universitetens egenintresse. Torsten är optimist. Mange hoppas på två grejer: för det första att man från universiteten släpper upphovsrätten på saker och ting, exempelvis porträttfoton. För det andra har Linköpings universitet anställt någon för att hjälpa forskarna skriva på Wikipedia, liksom Mittuniversitet.

Det vore bra om fler universitet gör så. Men det ärr inte viktigast, enligt Mange, att forskarna är med, utan att forskningen är med. Första steget är att det ska finnas en artikel om varje (jag uppfattar inte vad som sägs). Mathias säger att tredje uppgiften brukar glömmas upp. Inom universiteten har vi ingen meriteringsgrad för det här, så ibland hör han kommentaren “jag hörde dig i radion idag igen”, som om det vore lite dåligt att utföra den tredje uppgiften. Gör man för mycket sådant ses det typ som dåligt. Eftersom det inte är meriterande och den akademiska världen har ett eget språk och en egen publik är det svårt att få med dem. Bra vore om kommunikation med allmänheten ansågs meriterande.

Axel frågar: hur kan man förbereda [uppfattar inte] kommmunikationen? Mange anser att Wikipedia måste ändra attityd. Det borde vara okej att skriva om sig själv om man är neutral; majoriteten verkar hålla med Mange, hävdar han, men några protesterar. Finns ens forskning på Wikipedia blir det dominerande, för det hamnar först på Google och blir etablerat. Kristina menar att vi måste ha fler exempel, förebilder, att visa för forskare, på hur man kan använda Wikipedia. Man kan inte vänta på att någon annan ska göra det, utan måste göra själv. Torsten vill sätta det i ett politiskt sammanhang och påpekar att NE gjordes på statligt uppdrag; man ansåg att “vi behöver detta”.

Han menar att man bör be Gustaf Fridolin skriva en riksdagsmotion om att en Wikipediagrupp ska tillsättas; vi borde börja i toppen. När man söker på Riksdagens sökfält efter Wikipedia ser man att riksdagen använder Wikipedia. Lennart har intervjuat dem. Johan menar att framförallt gillar riksdagsledamöter att läsa om sig själva. Åhörare berättar att hen jobbat mycket med Wikisource och Project Runeberg (det senare är tuffare I copyright, lite mer lagens gråzon typ). Flera exempel finns på fall där Project Runeberg varit i upphovsrättens gråzon. Johan säger att Fridolin säkert vill lämna in en sådan motion, men vill ha hjälp att skriva det.

Jan föreslår att man använder besöksstatistik som meriterande. Mathias säger att om man är en stor personlighet är det väldigt viktigt att personens hemsida är vacker och bra, men under det är det relativt ointressant. Lennart menar att det kan vara så enkelt som dagstidningar gör, med en dela-länk till Facebook fast till Wikipedia. Libris databas har en sådan sak, och det är hyfsat enkelt att göra det för att enkelt citera texter. Axel frågar: när har ni sådana på alla publikationer? Mange berättar att idag får man forskningsanslag baserat på hur många som refererar till en. Men det kommer få konsekvenser: det gäller att höras och synas på nätet [något jag missade]. Lennart menar att ju enklare det är att referera artiklar, desto fler kommer göra det.

Axel säger att det finns massor av välskrivna akademiska artiklar som inte syns på Wikipedia. Idag är det bara forskare som slår sig för bröstet som syns där, andra syns inte. Kanske bör man starta ett Wikipedia-projekt? En åhörare säger något som jag missar eftersom vederbörande talar norska. En annan åhörare säger att har man ett oändligt arkiv behöver man inte väga ämnen mot varandra gällande vad som är viktigast, utan man kan ha med allt, oavsett om artikeln blir lång eller kort. Man borde kunna skriva om även irrelevanta saker (apropå vad jag sa om Potter-artiklarna som flyttades ut).

Det finns oändligt material att lägga in på Wikipedia som inte lagts in där, och ska man täcka allt borde man ta tag i uppslagsverken där copyrighten gått ut för att använda det. Upphovsrätt gäller 50 års copyright för bilder (om man fotar ett konstverk som är fritt), men i USA har de annnan lagstiftning. Det vore bättre med svensk lagstiftning. Mathias säger att det inte alltid stämmer med 50 år. Åhöraren säger joho. Mathias säger nähä. Axel avbrytet diskussionen. Lars inflikar att copyright alltid är mer komplicerat än man tror, och att det ofta inte finns inte prejudikat för ingen har kommit på tanken att piratkopiera ett gammalt uppslagsverk, eller så har alla uppslagsverk kopierat föregående.

Axel menar att vi börjar komma in på alltför små detaljer, och Lars menar att det alltid gäller med upphovsrätt. Torsten berättar att han själv en gång i tiden skrev av Bonniers lexikon (om jag förstår rätt?) apropå att folk kopierar Wikipedia idag, så det är inget nytt. Det finns massor av tangoinformation på Wikipedia vilket är fantastiskt. Lennart säger ”apropå tangokungar… nä”, han  tänkte mer på plagiat. Lennart arbetar ibland som manusredaktör och upptäcker folk som plagierar på de mest underliga sätt, och kopierar hela sidor med redigera-länk och allt (Kristina har också märkt det). Oftast räcker det med sunt förnuft för att upptäcka plagiat.

Mange för tillbaka den politiska aspekten och anser att copyright måste förenklas. Olika statliga verk borde redogöra varför de behåller upphovsrätten till sånt där det inte finns förutsättningar att få betalt; har man inget skäl (exempelvis att få in skattepengar) måste man tala om det på något sätt. Johan säger att apropå Public Domain-begreppet har svenskar ofta uppfattningen att ägandet är väldigt viktigt i USA, men gällande offentliga grejer har de progressiv lagstiftning. Man borde ha någon form av Public Domain-begrepp i Sverige: har skattebetalarna betalat för att ta fram information borde de få använda det.

Lantmäteriet säger sig ta betalt för kartdata, men i USA har ekonomin gynnats av att staten släppt kartdatan fri. Det finns mycket mer kartdataföretag som blomstrar, och det skulle vara ett jättelyft att göra det i Sverige också. Gällande politiken och upphovsrätten finns det en väldig okunskap. Vi har en ganska restriktiv upphovsrätt; till och med de politiska partierna kopierar varandra program, så de bryter mot reglerna de själva satt upp (Johan förstår inte varför journalisterna inte skriver om det). Det var nyligen ett stort debacle att Moderaterna kopierat Sverigedemokraterna, men ingen brydde sig om lagbrottet.

Mathias påpekar att upphovsrätt är svårt, säger politiker, men de säger aldrig att pensionssystem är svårt. Axel noterar en del uppsträckta händer, men säger att vi måste avsluta. Nästa år när vi har Wikipedia Academy, vad kommer det bästa ni gjort för att utöka samarbetet vara?, frågar han panelen, och efterfrågar ett kort, kort svar. Torsten säger att han kommer skriva om det, det kommer Kristina också. Johan ska införa PD-begreppet. Mange kommer kanske printa ut en gratis bok med Wikipedia-artiklar. Lennart ska skriva debattartiklar och försöka påverka, kanske man bör använda “kulturell allmäning” istället för Public Domain. Mathias säger något jag inte hör, och sedan antingen det eller skriva debattartiklar. Axel lämnar över till Jan.

Jag tackar Wikipedia Academy och alla talarna. Han vill tacka Kungliga Biblioteket för att få vara här (men ser ingen från Kungliga Biblioteket härinne). Ana förtjänar ett alldeles eget tack. En åhörare hänvisar till min blogg för referat av konferensen. Jag (som hade handen i luften samtidigt med åhöraren) säger adressen, men tillägger att jag främst skulle vilja tacka Jan. Jan får applåder. Avslutande fråga från Jan är var vi ska vara nästa år.

Sådär, äntligen klar med referatet! Jag vill tacka er stackare som orkat masa er igenom nästan en hel tvådagarskonferens i textform, och ser gärna kommentarer nedan, påpekanden om fel i referatet och så vidare. Imorgon – eller kanske senare då jag har mycket skolarbete – kommer ett sista, avslutande, sammanfattande blogginlägg med slutsatser från Wikipedia Academy 2010. Över till Wikipedia nu, skapa ett konto och skriv så tangentbordet glöder!

Har du några frågor eller funderingar om Wikipedia är du varmt välkommen att fråga mig, antingen på Wikipedia (det där är min egna diskussionssida, något alla användare som registrerar ett konto får), i en kommentar nedan till detta inlägg, eller e-mailledes (guldsiska snabela gmail punkt com). Eller om du föredrar kunskap via böcker kan du läsa Så fungerar Wikipedia av Lennart Guldbrandsson. Den finns på flera bibliotek och även online, helt lagligt.

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Wikipedia In Print – How to create custom books with a mix of content from the free encyclopedia

Wikipedia Academy, dag två, del 9: Kristina Alexanderson

17:09, Saturday, 11 2010 December UTC

Fredagen den 26 november deltog jag på tvådagarskonferensen Wikipedia Academy (arrangören Wikimedia Sverige har nu bloggat om händelsen, liksom Olof Sundin på EXAKT-projektet, Skolbibliotek Öst, Kristina Alexanderson, Kristina Alexandersson igen samt Sue Gardner). Några dagar därpå – kanske som en konsekvens av konferensen – skrev 13 nätaktiva, varav flera konferensdeltagare, en debattartikel i SvD om att kulturarvet bör släppas fritt (något Wikimedia Sverige också bloggat om, liksom Mathias Klang och Kristina Alexanderson) på Kungliga Biblioteket (medarrangör var Forskningsavdelningen där). Nedan följer fortsättningen på min serie anteckningar från konferensen, som tar vid där det förra inlägget slutade.

Axel erbjuder oss köpa böcker med bilder från Regionarkivet som frisläppts i samarbete med Wikimedia Sverige. Därefter är det dags för kaffe och bullar. Under fikapausen diskuterar jag och några andra hur Så fungerar Wikipedia (en instruktionsmanual till och bok om Wikipedia) kan distribueras och/eller förändras (eventuellt kan intervjuerna plockas bort; boken är mycket lång och skulle kanske behöva förkortas). Efter pausen presenterar Axel nästa talare, Kristina Alexnaderonsson, som en webbstjärna, och applåder följer.

Nedan är den presentation (”Wikipedia i skolan”) Kristina använde vid sin föreläsning. Licensinformation finns på slideshare.net. Kristina har även själv bloggat om föreläsningen.

Kristina berättar att hon tittar på unga svenskars inställning til Internet. De tycker Internet är ganska eller mycket viktigt på fritiden, men inte så viktigt i skolan. Wikipedia används i skolan, men inte alltid med uttalat stöd för  att Wikipedia är den naturliga källan eller resursen i undervisningen. Ofta när man pratar med elever [jag missar något eftersom Lars visar mig en tweet om domen mot The Pirate Bay som just avkunnats] väljer de Wikipedia för att den är fri och tillgänglig. Wikipedia är uppskattad och enormt använd av eleverna, men inte så mycket av lärarna. Kristina berättar att hon en gång var i Kungsbacka (eftersom Mathias var där; Kristina säger att hon följer efter Mathias, till allmänt skratt).

I Kungsbacka mötte Kristina en lärare som berättade om en elev som kopierade en hel Wikipediaartikel och sedan raderade den, vilket gjorde att Urkund (ant. not.: ett automatiskt antiplagieringsverktyg) inte fungerade. Kristina blev glad och tyckte det eleven gjort var intressant, men läraren var orolig över hur hon skulle hantera det. Svaret är historiken. När läraren funderat kom hon dock fram till att det eleven gjort var bra, för han hade berättat vad han gjort. Vidare säger Kristina att man vanligtvis använder Wikipedia vardagligen främst för att kolla upp fakta, slå upp ord och använda fakta för skolarbete.

För Kristina är nätet större än att konsumera information. Skolan är en konstruktion som bygger på folkskolan som grundades 1842 (och gick i graven 1974). Vi har ingen folkskola längre, men skolministern tycker vi borde ha det. Skolan ska förmedla demokratiska värden, och grundläggande kunskaper, så eleverna kan bli demokratiskka medborgare. Det handlar inte bara om huvudstad i Burkina faso [jag missar något]. Vi säger “lita på en 10-årig teknik” till en skola som har anor till 1800-talet, vilket tar tid. Skolan är en gammal koloss som bygger på antika värden, och samhället har förändrats fort tekniskt. Vilka kunskaper ska skolan förmedla? Den demokratiska värdegrunden och kunskap om hur man ska hantera den verklighet vi lever i.

Näst bild i Kristinas presentation är kanske den som orsakar mest skratt hittills: det står ”Faust wtf?” (nummer 9 i bildspelet ovan). Sedan byter Kristina till en bild på storm troops från Star Wars som Googlesöker för “the droids we’re looking for”. [jag missar ngt] När Kristina frågar lärarna och eleverna (hon har dock inte gjort någon vetenskaplig undersökning) varför Wikipedia är högst i sökningar tror de det är för att Wikipedia betalar eller ägs av Google. Det finns ett kunskapsglapp här. Wikipedia är framgångsreceptet för alla som lyckas på nätet, hur man ska komma till topp 10 på Google. WP är en källa som ger kunskap om Internet.

Om vi får lärare att lära sig mer om Wikipedia skulle de också lära sig mer om Internet: länksystemet, internlänkar, öppenheten och så vidare. Vad är Internet? “Internet är världens största datornätverk [etc]” enligt Wikipedia. I skolan har inte Internet stor betydelse; den har större betydelse utanför skolan än i skolan. Wikipedia (eller internet? jag uppfattade inte) är ett system för enkel och effektiv kommunikation. Wikipedia är en del av funktionerna som finns på nätet; marknadsföring och så vidare (man kan köpa trovärdighet av varandra).

Wikipedia är ett tacksamt exempel för det kan användas till allting på Internet. Man kan också lära sig om CMS-system, som wikier visserligen inte är enligt Wikipedia själv. Man kan lära sig en hel del om konstruktion av text och källor. I det här verktyget finns massor av klotter och vandalism, och på skolan brukar många börja med att klottra; klotter kan vara bra. Riksdagen klottrar också på WP, enligt Tv8 (“världens mest trovärdiga källa”, som Kristina ironiskt lägger till). Något spännande på Wikipedia är anonymiteten; det är ett jätteuppslagsverk där man hyllar att man ska få vara anonym. Vilka konsekvenser får det? Hur ser vi på kunskap relaterat till anonymiteten?

Adam Svanell testade Wikipedias system (Kristina trodde med Wikipedias goda minne, men det stämmer inte) med hjälp av anonymitet. Vilka värderingar ligger bakom urvalet av artiklar? (Klang har en artikel på Wikipedia, men inte Kristina.) [jag missar något] I skolan lär man sig reflektera, inte besvara enkla frågar (typ huvudstaden i Burkina Faso). Vad är kunskap när man inte är auktoritet på det, utan kunskapen skapas av den senaste artikelredigeraren? Kunskap blir att kunna värdera/söka/använda information. Wikipedia är ett exempel på hur kunskap skapas i samarbete; så har kunskap alltid skapats. Men det är mer: det är också ett social media.

Eller? Kristina tittade igår och såg att Wikipedia efterlyser kvinnor. Hon tar ett exempel från diskussionssidan till artikeln om Göran Persson; tonläget är inte så inbjudande. Man borde fundera på vilket tonläge man använder till sina kamrater I det sociala mediet, och för att bjuda in kvinor borde tonläget förändras. När Kristina pratar med kvinnor som redigerar på Wikipedia säger de att de blir utskällda. [jag missar något] Wikipedia är en självklar källa, en källa för att hitta andra källor; Wikipedia är också en bra källa för journalister. Det är också bra källa för att lära sig hantera andra källor. Det vore bra att lära sig källhantering tidigt, bland annat är riksdagsledamöter och Aftonbladet inte så bra på att hänvisa till Wikipedia.

Kristinas elever använder glatt Wikipedia, copypaste:ar och länkar till sajten. Hur används källan? Lärare har folkbildningskrav, och eftersom de träffar alla ungdomar i skolan kan de verkligen visa på hur de används. Det är härligt att prata så mycket om källkritik. Kristina tar upp ett exempel från ett blogginlägg där någon menar att man kan kolla källhänvisningar (och separera fakta och fiktion) på Wikipedia men att det inte behövs, för Wikipedia-människor är passionerade. En student gjorde ett experiment på Wikipedia genom att ändra information om en författare, och journalisterna kan inte låta bli så de tar informationen från Wikipedia och sprider den. Vi måste också visa hur källan används (alla använder källan, inte bara unga utan även riksdagsledamöter och journalister).

Kristina refererar en elev som älskar Google och WP, men frågar sig hur pålitliga svaren är och drar massor av relevant fakta. En annan elev skriver att det är toppen, men citerar en text på engelskspråkiga Wikipedia om Enskilda Gymnasiet och skriver “Sen när har vi ett simlag och ett hockeylag?”. Artkeln beskrev också matrådet som ett gastronomiskt råd, och elevrådet ansågs vara mycket effektivt. Kristina och hennes elever menar att elevrådet var ineffektivt. Kristina var glad över elevernas källkritik, och hon frågade varför de inte ändrade. Sedan rättade Kristina felen själv (de mest fatala i alla fall; resten stod kvar eftersom de var underhållande och sanna beroende på vinkel).

Sedan skriver eleven till Kristina att någon har ändrat det här, men det var så för fyra månader sedan (som om Kristina inte skulle tro eleven)!  Så eleverna kan förstå att det redigeras, men trots det utgår de från att det som står på Wikipedia är sant. Kristinas skola har massor av elever som söker utomlands, och en elev har gjort artikeln om skolan, som nästan var korrekt. Det var en tidigare elev som skrivit artikeln. Kristina vet inte hur det fungerar med källkritikiI USA men han som skrev artikeln fick ett fyraårigt fullt ut betalt stipendium, och Kristina tror att Wikipedia spelade roll för det (då elevens tidigare skola som följd av elevens Wikipedia-artikel om den framställdes i bättre dager).

I skolan pratar vi inte mycket om upphovsrätt (mest att fildelning är dåligt), men Wikipedia är en bra källa för copyright. Wikipedia är en självklar källa; absolut borde skolan använda den för den är mångfascetterad och ger en bild av Internet. Kristina vill travestera ett citat och frågar om skolan är i början av slutet eller slutet av början? Hon slutar föreläsningen med “och så ska jag säga tack”. Applåder. Jag påpekar under följande frågestundatt det finns många korta artiklar i alla fall på svenskspråkiga Wikipedia utan särskilt mycket källor. “Jag vet”, säger Kristina. Lars menar att vi är för hemmablinda för att se lösningern på könsbalansproblemet, men Kristina ger ingen lösning.

Alex tackar Kristina och ger henne presentkort på att ge ut en bok från Wikipedia.

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)