2000px-wikimania2019_meta_banner.svg_
Bild: Blanca Flores, CC-BY-SA 4.0.

Den femtonde upplagan av Wikipedias årliga konferens, Wikimania 2019, arrangeras för första gången i Stockholm 14–18 augusti. Bland de 1 000 gästerna finns Katherine Maher, verksamhetschef för Wikimedia Foundation, Jimmy Wales, grundare av Wikipedia, Michael Peter Edson, medgrundare Museum of the United Nations – UN Live och Ryan Merkley, VD för Creative Commons.

Stockholm – 14 juni 2019: Wikimania, Wikimediarörelsens årliga internationella konferens, arrangeras i år i Stockholm, 14–18 augusti. Under fem dagar kommer Wikimediarörelsens volontärer, anställda och samarbetspartners från hela världen träffas för att bland annat ta del av hackathons, skrivstugor, workshops, panelsamtal och föreläsningar när konferensen för första gången arrangeras i Norden.

– Vi på Wikimedia är övertygade om att en upplyst värld är en värld som är bättre förberedd på att möta våra gemensamma utmaningar. Årets konferens är en möjlighet att mötas och fira vad vi lyckats uppnå med att sprida fri kunskap. Det är också en möjlighet att reflektera och diskutera hur fri kunskap kan bidra till en mer jämlik och hållbar framtid för alla, säger Katherine Maher, vd för Wikimedia Foundation.

Temat för årets konferens är “Starkare tillsammans: Wikimedia, fri kunskap och de Globala målen” och fokuserar på FN:s globala mål för hållbar utveckling, mål som går hand i hand med Wikimedias vision om att skapa en värld med fri kunskapsdelning för alla.

– Genom att välja FN:s hållbarhetsmål som tema för årets konferens hoppas vi uppmuntra deltagarna att reflektera kring Wikimedias arbete över hela världen och hur vårt gemensamma arbete kan bidra till att målen uppfylls på sikt. Vi hoppas att konferensen kommer att fungera som en katalysator för att engagera många nya partner och intressenter i arbetet, säger John Andersson, verksamhetschef för Wikimedia Sverige.

Sammanlagt väntas ca 1 000-1 100 personer besöka konferensen. Bland huvudtalarna återfinns Michael Peter Edson, medgrundare av Museum for the United Nations – UN Live, Liv Inger Somby, journalist och lektor vid Samiska högskolan, Karin Holmgren, rektor på Sveriges Lantbruksuniversitet och Ryan Merkley, VD på Creative Commons. Bland gästerna finns även Katherine Maher, verksamhetschef för Wikimedia Foundation, Jimmy Wales, grundare av Wikipedia och wikimedianer från hela världen.

– En av Wikipedias absoluta styrkor är samarbete, att vi kan skapa fantastiska saker när vi arbetar tillsammans. Årets Wikimania-konferens kommer vara den första någonsin i Norden, och wikimedianer från hela världen kommer samlas för att tillsammans stötta FN:s hållbarhetsmål i sitt arbete med att sprida fri kunskap, säger Eric Luth, konferensgeneral för Wikimania 2019.

För mer info om programmet, som presenteras i sin helhet i början av juli: https://wikimania.wikimedia.org/wiki/2019:Program

För intervjuförfrågningar och pressackreditering, kontakta victoria@wenderfalck.com

Om Wikimedia Sverige

Wikimedia Sverige är en allmännyttig ideell förening som verkar för att sprida fri kunskap. Wikimedia Sverige är en lokal, juridiskt obunden stödförening till Wikimedia Foundation, som driver några av världens största fria kunskapskällor, inklusive Wikipedia, Wikidata och Wikimedia Commons. Det finns liknande lokala stödföreningar i över 40 länder. Wikimedia Sverige har cirka 500 medlemmar och flera organisationsmedlemmar. Styrelsen består av nio personer och föreningen har nio anställda. Föreningen har sitt säte och kontor i Stockholm men har medlemmar i hela landet och även utomlands. Wikimedia Sverige har verksamhet över hela landet och mycket verksamhet bedrivs online vilket gör det lätt för vem som helst att engagera sig.

Om Wikimedia Foundation

Wikimedia Foundation är en allmännyttig stiftelse som driver och stödjer Wikipedia samt bland annat filsamlingen Wikimedia Commons, den flerspråkiga ordboken Wiktionary, den strukturerade databasen Wikidata, databasen över källtexter Wikisource, reseguiden Wikivoyage samt lärobokssamlingen Wikibooks. Wikimediastiftelsens målsättning är att främja tillväxt och utveckling av wikibaserade projekt med öppet innehåll och att göra resultatet av dessa projekt tillgängliga för allmänheten utan kostnad. Idag innehåller Wikipedia över 40 miljoner artiklar på ca 300 språk som uppdateras av över 200 000 användare och besöks av över 1 miljard unika enheter varje månad. Wikimedia är en stiftelse som främst försörjs genom donationer och bidrag.

Om Wikipedia

Wikipedia är en är en fri mångspråkig encyklopedi med öppet innehåll som utvecklats av sina användare sedan starten 2001 – en så kallad wiki. Det betyder att vem som helst kan redigera vilken artikel som helst, när som helst. Wikipedia har idag över 40 miljoner artiklar på ca 300 olika språk. Den största språkversionen är engelskspråkiga Wikipedia, som innehåller över 5 miljoner artiklar. Den svenskspråkiga versionen startade i maj 2001 och innehåller just nu fler än 3,7 miljoner artiklar. Antalet artiklar placerar svenskspråkiga Wikipedia högt bland de olika språkversionerna av Wikipedia.

Om Wikimania

Wikimania är den årliga konferensen för Wikimedia-rörelsen, och brukar samla ett tusental deltagare. Konferensen är huvudsakligen till för personer som på olika sätt intresserar sig för eller engagerar sig i Wikimedia-projekten, såsom Wikipedia, Wikimedia Commons, Wikidata och Wikitionary. Programmet brukar bestå av föreläsningar, seminarier, workshops och rundabordssamtal om frågor som rör fri kunskap, wikitekniken, rörelsens olika projekt eller andra relaterade ämnen. Den första Wikimania hölls 2005 i Frankfurt am Main i Tyskland.

Wikimedia-priset 2019

09:44, Wednesday, 29 2019 May UTC

En intresseväckande och intensiv Wikipedia-dag med engagerade deltagare avslutades på det mest spännande sätt, utdelning av Wikimedia-priset.

Priset instiftades 2017, efter att Wikimedia Sverige tilldelats Sparbanksstiftelsen Sjuhärads sociala medier-pris. Wikimedia-priset skall först och främst delas ut till en person eller organisation som är aktiv i Sverige och som lever upp till Wikimedia Sveriges vision, att arbeta med och verka för fri kunskap. Tanken är att man skall belönas för sina insatser under senaste året, även om det också får delas ut för ett långvarigt engagemang. Juryn, bestående av ett antal ledamöter ur Wikimedia Sveriges styrelse, väljer ut en vinnare bland de som nominerats av gemenskapen.

Vinnaren av Wikimedia-priset 2019 heter Magnus Olsson.

Magnus Olsson under prisutdelningen på Wikipedia-dagen 27 april.
Foto: Gitta Wilén, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons.

Juryns motivering lyder:

“ För att han på ett exemplariskt sätt tar hand om nybörjare så att de känner sig välkomna, konstruktivt bidrar till att föra diskussioner inom gemenskapen framåt, samt aktivt hjälper till vid olika arrangemang på ett sätt, som gör att deltagarna känner sig inkluderade.”

På frågan om vad det är som driver och sporrar Magnus svarar han på följande sätt:

“ Mitt engagemang är bara lust-styrt. Jag upptäckte Wikipedia som läsare för ungefär 15 år sen via sökningar på Google, och hittade ganska omgående diskussionssidorna. Sen tog det ändå flera år innan jag skaffade konto och redigerade själv. Trots att jag tyckte det var intressant läsning, och plöjde diskussionssidor utan att egentligen söka efter ett uppslagsord och lärde känna gemenskapen, så vågade jag inte ge mig på redigera-knappen.

Jag fascinerades av hur allt diskuterades med stort allvar, och med stor seriositet, kommateringar togs på lika stort allvar som Israel-Palestina konflikten. Jag imponerades också av kärnan som alltid försökte hålla ett lugn i vilda diskussioner, och att etiketten var viktig och även den togs på på stort allvar.

2009 skaffade jag konto och skrev min första artikel. Det gav omedelbart blodad tand; att andra var inne och putsade och förbättrade visade att mina alster blev lästa. Sen märkte jag ganska snart att när jag upptäckte något som jag ville veta mer om, så kollade jag Wikipedia. Saknades det där fortsatte jag såklart fortfarande att söka och samla information på andra håll. Då blev Wikipedia en perfekt plats att placera min nyvunna kunskap på, dels för att dela, men också – och inte minst – för att lagra och kunna återkomma. Eftersom kunskapen var nyvunnen, hade jag dessutom källmaterialet tillgängligt. Under tiden en sån artikel växer fram, upptäcker man luckor i källmaterialet, som måste täppas till med nya källor.

Så plötsligt fungerade Wikipedia som min personliga minnesbok.

Wikimedia-prisvinnaren 2019, Magnus Olsson Foto: John Andersson, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons.

Snart gick jag på min första Wikifika och det blev snabbt fler sådana. Sen har föreningen Wikimedia Sverige ordnat evenemang som jag gärna varit med på, dels olika former av skrivstugor, en form där jag inte är så produktiv men gärna hjälper till, och fotosafarin till exempel, ibland ordnade som studiebesök på museer.

Jag har mer och mer hamnat på metasidorna; diskussionssidor om artiklar, artikelinnehåll och Wikipedia och gemenskapen i stort. Ofta har jag tyckt att jag varit lite väl tjafsig och borde koncentrera mig på artikelskrivande. Att börja redigera en artikel tycker jag fortfarande är vördnadsfullt och förknippat med stort ansvar. Att tycka på diskussionssidor är enkelt, det svåra är att hålla nivå.

Därför blev jag oerhört smickrad av att tilldelas Wikimediapriset och att en del av motiveringen var just att jag diskuterar konstruktivt och inkluderande. Det känns extra stort när jag vet att det förutom erfarna Wikipedianer även är proffs på internetkommunikation, nätetik och netikett som Elza Dunkels och Brit Stakston som är med och utser pristagaren”.

Avslutningsvis vill vi på Wikimedia Sverige återigen gratulera Magnus och tacka honom för hans insatser!

Written by Aleksander Stave Grønnestad, intern at Wikimedia Norge from Oslo Metropolitan University

Wikimedia Norge, Wikimedia Armenia and The National Archives of Norway have collaborated on a project to digitize a collection of 181 historic photographs created by the Norwegian missionary and nurse Bodil Biørn (1871-1960) who took the photos during her stay among Armenian christians in the Ottoman Empire starting in 1905. A selection of these photographs have now been published in the tri-language publication In the footsteps of Bodil Biørn from Norway to Armenia.

 

The text in the book is presented in Armenian, English and Norwegian. The handwritten Norwegian descriptions on the photographs were transcribed into digital text and then translated into English and Armenian. The photos have been shared on Wikimedia Commons under a CC by SA 4.0 license making them free to use on any language edition of Wikipedia and by any other project online and offline.

The transcription was organized by Wikimedia Norge and was financed by the Arts Council. A paid volunteer from the Wikimedia community worked with first transcription under guidance from the staff at the National Archives. The project aimed at highlighting a women’s perspective in history and her documentation of the lives of children and women. On Wikipedia there is a gender gap in terms of both editors,who are contributing to the site, and in content, i.e. who does the editors write biographies about. The photographic collection depicts a part of Armenian and Norwegian history that is not well documented and provides insight into the region and its history for an international audience.

The work on the publication has been done by Davit Saroyan, Community Program Manager from Wikimedia Armenia. This is his thoughts on the publication:

«In the footsteps of Bodil Biørn from Norway to Armenia» photo book, with almost all photos taken by Biørn, will be a way to speak out about our successful cross-chapter collaboration with Wikimedia Norway and GLAM projects in general. We believe that with this book we will be able to materialize the result and best practices of the collaboration and express gratitude to all parties involved.”

The collaboration between Wikimedia Armenia, Wikimedia Norge and The National Archives will continue in 2019 with renewed funding from The Arts Council in Norway.

Innlegget In the footsteps of Bodil Biørn from Norway to Armenia dukket først opp på Wikimedia Norge.

I morgon, den 15 maj, sätter vi igång ett nytt, spännande projekt: crowdsourcingkampanjen FindingGLAMs. Vi vill uppmuntra och engagera GLAM-personal – i första hand i Sverige och senare även i resten av världen – att förbättra informationen om kulturarvsinstitutioner på Wikidata.

Att hitta rätt är första steget till kunskap. Foto: Sanwal Deen, CC0 1.0, via Wikimedia Commons.

Vad handlar det om egentligen?

Wikidata är en fri och öppen kunskapsdatabas samt ett av Wikipedias systerprojekt. Den innehåller uppgifter om allt möjligt: personer, sjöar, taxa, böcker – och GLAMs, alltså kulturarvsinstitutioner (Galleries, Libraries, Archives, Museums). Projektet FindingGLAMs, vilket vi har introducerat tidigare, går ut på att förbättra hur dessa täcks på Wikidata.

FindingGLAMs-kampanjen är ett nästa steg i detta projekt. Vi vill bjuda in GLAM-personal, alltså de som har mest aktuell kunskap inom området, till att redigera Wikidata och förbättra informationen. Man kan visserligen komma långt med att importera dataset från olika källor, men arbetet slutat inte där – sådana dataset finns ju inte alltid, och även om de gör det så kan de vara föråldrade eller innehålla luckor och brister.

Wikidatas styrka ligger i dess tusentals aktiva volontärer utspridda över hela världen som varje dag förbättrar objekten, uppdaterar och lägger till nya uppgifter och skapar kopplingar mellan dem. Vi tycker att fler GLAM-experter borde ansluta sig till dem och dela med sig av den kunskap de sitter på! Vi vill därför värva nya användare och uppmuntra dem till att förbättra informationen om kulturarvsinstitutioner på Wikidata. För att sänka tröskeln utvecklar vi ett verktyg, Monumental, som gör det enkelt för nybörjare att sätta igång utan att behöva lära sig Wikidatas gränssnitt och datamodell.

Vår förhoppning är att engagera många nya användare i hela världen, särskilt i områden där det inte finns så bra databaser över kulturarvsinstitutionerna. Vi börjar med en testupplaga av kampanjen där vi fokuserar på bibliotek i Sverige. En stor del av dessa har redan objekt på Wikidata, vilka är baserade på Kungliga bibliotekets biblioteksdatabas, och kan säkerligen förbättras. Våra erfarenheter från kampanjen och deltagarnas återkoppling kommer att hjälpa oss finslipa våra verktyg och processer innan vi utvidgar projektet till andra länder.

Varför skall jag vara med?

Vår målsättning inom projektet FindingGLAMs är att fylla Wikidata med världens alla kulturarvsinstitutioner – jo, eller åtminstone så många som möjligt. I ett större perspektiv är projektet blott en byggsten i en världsomspännande rörelse där tusentals volontärer samarbetar för att samla in all världens kunskap så att den kan komma alla till gagn. Du som bidrar blir en av oss – och gör skillnad!

Hur gör jag för att deltaga?

I korthet: gå till verktyget Monumental, logga in med ditt Wikimedia-konto och hitta ett objekt som kan förbättras. Sök till exempel efter ett bibliotek du känner till – vilket av de tomma informationsfälten kan du fylla i? Kanske bibliotekets gatuadress eller webbplats?

Mer information om hur du använder Monumental, samt om FindingGLAMs, hittar du på kampanjportalen.

Och kom ihåg att det finns många sätt att bidra till fri kunskap. Till exempel genom att förbättra Wikipedia med fler hänvisningar till pålitliga källor. Ta gärna en titt på kampanjen #1lib1ref som även den pågår nu under våren och riktar sig till bibliotekarier!

Nu startar Wiki Loves Earth

12:28, Tuesday, 30 2019 April UTC

Sol, vår och varmt ute, och dags att ta med kameran ut i naturen för att ta bilder och ladda upp i årets upplaga av Wiki Loves Earth. På samma sätt som september är månaden för kulturarv och Wiki Loves Monuments är maj månaden för naturreservat och nationalparker. WLE har genomförts sex gånger internationellt och det här blir tredje året vi är med i Sverige.

Cape Stolbchaty, Ryssland. Totalvinnare i WLE 2018. Foto: Екатерина Васягина, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons.

Målet med tävlingen är att få fotografer att bidra med bilder på naturreservat och nationalparker under fri licens, och att ladda upp bilderna till Wikimedia Commons. Bilderna kan sen användas på Wikipedia för att illustrera artiklar om både dom enskilda objekten, men även artiklar om arter, naturtyper, växter och annat representativt. Att bilderna har fri licens gör även att andra, till exempel media, länsstyrelser, skolor och naturvårdsorganisationer, kan använda bilderna i olika sammanhang.

Norrsken vid Abisko Nationalpark. Svenska vinnarbilden 2018. Foto: Pavel.shyshkouski, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons.

Efter förra sommarens monsterprojekt då en användare uppdaterade och skapade artiklar om alla (ungefär 5000) svenska naturreservat samtidigt som motsvarande sidor på Wikidata uppdaterades finns det en bra grund att stå på. För varje län (till exempel Dalarnas län) finns en lista där det går att se naturreservaten och om det finns bilder sen tidigare, och alla listor har en samlingssida där det går att hitta alla län. Av alla naturreservat i Sverige har ungefär 18% bild, där Skåne är i topp med 60% och Norrbotten med 5% illustrerade naturreservat har lättast att bidra med nya bilder.

För att vara med i tävlingen behövs ett användarkonto på Wikimedia Commons (om du redan har ett på Wikipedia fungerar det, annars kan du skapa ett här), en eller flera bilder från naturreservat och en vilja att bidra med bilder under fri licens. Enklast är att använda uppladdningskampanjen via listorna, och klicka på ikonen eller plustecknet vid det naturreservat du har fotograferat och följa instruktionerna. I tävlingskategorin på Wikimedia Commons går det att se deltagande bilder, och när månaden är slut kommer juryn att bedöma alla bidrag och ta ut både nationella vinnarbilder och dom bilder som går vidare till internationella finalen. Om du har varit i något av dom andra 35 länder som genomför WLE och fotograferat naturreservat går det att vara med där också. Lycka till!

Det närmar sig startskottet för kampanjen #1lib1ref. 15 maj till 5 juni pågår en global kampanj som först och främst riktar sig till bibliotekarier.

Vad går kampanjen ut på? Syftet med kampanjen är att göra världens mest lästa encyklopedi, Wikipedia, ännu lite bättre, genom att personal från biblioteksväsendet över hela världen med avstamp i sin expertis och kunskap bidrar till Wikipedia genom att lägga till trovärdiga källhänvisningar i artiklar där sådana saknas.

Resultatet från #1lib1ref tidigare i våras var fantastiskt. Faktum är att kampanjen resulterade i ett deltagande som var större än från de två tidigare åren tillsammans. Så många som 824 personer gjorde 6500 redigeringar på 22 olika språkversioner.

Vi vet dock att att det fortfarande finns många artiklar som kan förbättras med fler nya eller uppdaterade och mer trovärdiga källor och vi vill uppmuntra så många bibliotekarier som möjligt att lägga till (minst) en referens till en artikel eller ett påstående på Wikipedia som saknar en källa.

Förutom att #1lib1ref gör Wikipedia till en ännu bättre encyklopedi genom att bibliotekarier konkret delar med sig av sina kunskaper om källkritik och informationssökning digitalt, tjänar den också i år ett annat syfte. Ett engagemang i kampanjen ökar också kännedomen om hur användarvänliga Wikimedia-plattformarna i allmänhet och Wikipedia i synnerhet är.  Något som i allra högsta grad är är aktuellt och relevant i samband med det pågående projektet Wikipedia i biblioteken, vilket i sin tur är en del av det stora fortbildande projektet Digitalt först med användaren i fokus.

#1lib1ref gör skillnad och man väljer själv hur man vill engagera sig!

Hur deltar man i #1lib1ref? Detta beror lite på hur man vill att ett engagemang skall se ut. Man kan välja att göra en eller kanske ett par redigeringar i artiklar på Wikipedia som saknar relevanta källhänvisningar.  Citation hunt är ett lättanvänt verktyg som hjälper till att hitta artiklar som behöver kompletteras med källor, men man kan också på egen hand söka bland artiklar som behöver källor. Om man däremot tycker att det vore roligt att göra något tillsammans med andra och engagera flera i kampanjen så kan man ordna en wikifikatimme och bjuda in gäster till ett öppet evenemang. På instruktionssidan står det mesta som behövs, och där finns även länkar till instruktioner för att lägga till källor och att kontakta Wikipedianer som gärna hjälper till med redigeringar. För lokal hjälp går det även att kolla om det finns någon lokal wikiträff (eller lägga upp en själv) eller att kontakta en fadder som gärna svarar på frågor. För att vi skall kunna följa och mäta de ansträngningar som görs vill vi uppmuntra till att man kompletterar redigeringssammanfattningen med #1lib1ref, eftersom det ger oss möjligheten att använda ett sökverktyg och se vilka bidrag som gjorts.

Sätt ditt bibliotek på kartan

Samtidigt med kampanjen #1lib1ref kommer vi på Wikimedia Sverige att bjuda in bibliotekarier till ett annat projekt, FindingGLAMs. Dess syfte är att förbättra informationen om världens kulturarvsinstitutioner, som bibliotek och museer, på Wikimedias plattformar. Med hjälp av ett crowdsourcing-verktyg, Monumental, är det möjligt för alla att redigera data om kulturarvsinstitutioner på Wikidata – en global databas för öppna data. Den insamlade informationen kommer att kunna återanvändas bland annat på Wikipedia.

Vi kommer inom kort att publicera mer information om projektet, och om hur man kan bidra. Vi hörs snart!

Moderna lösningar gör det lättare för oss att hitta de resurser vi behöver – på biblioteket och på internet. Foto: Johannes Jansson, CC BY 2.5 DK, via Wikimedia Commons.

De senaste månaderna har vi på Wikimedia Sverige åtnjutit det enorma privilegiet att jobba nära en av Sveriges mest kända och högaktade kulturarvsinstitutioner, nämligen Kungliga biblioteket. Projektet Strategisk inkludering av biblioteksdata på Wikidata lider i dagarna mot sin slut, vilket ger oss ett ypperligt tillfälle att reflektera över det spörsmål som likt en aldrig slocknande låga har belyst vårt arbete:

Vari sitter värdet i länkade öppna data för bibliotek – och för dess användare?

Något som framkom med sin tydlighet under vårt arbete med Wikidata är att det sanna värdet av denna plattform ligger inte främst i de enskilda objekten (som just nu är över 56 miljoner till antalet), utan i deras inbördes kopplingar. Varje nytt objekt ökar värdet på de objekt det länkar till. När vi laddade upp 60 000 personidentifierare och flera hundra bibliografiska poster till Wikidata öppnade vi samtidigt en dörr för användarna att inte blott söka i denna samling, utan även att kombinera poster, sökningar, sökresultat och samlingar med andra resurser.

Wikidatas styrka ligger nämligen i det stora antalet datakällor som använts för att skapa denna kunskapsdatabas. Bara inom det svenska språkområdet finns många välbekanta databaser representerade: KulturNav, Projekt Runeberg, Gravstensinventeringen, Svenskt biografiskt lexikon med mera. Genom att fungera som ett nav för externa identifierare ger Wikidata oss möjlighet att kombinera data från dessa resurser i ett och samma objekt.

Fler och fler kulturarvsinstitutioner runt om i världen har nu fått ögonen öppna för Wikidata. Att även Kungliga biblioteket fått det är särskilt spännande, då bibliotek, med sin expertis inom informationshantering och katalogisering, och med sin demokratiska uppgift, är Wikimediarörelsens meningsfränden. Genom att satsa på länkade öppna data öppnar biblioteken för nya möjligheter när det gäller att nå allmänheten med sina resurser.

Tack vare länkade öppna data och Wikidata är det möjligt att genomföra sökningar som är mer komplexa än vad som är möjligt i en vanlig katalog. Till exempel kan man hitta böcker av kvinnliga Pulitzerpristagare som finns i svensk översättning, eller finna författare som också var konstnärer och vars verk finns på museer nära mig. Ur bibliotekets synpunkt ger detta grund till att bygga mer intressanta informationstjänster och belysa sina samlingar ur nya synpunkter. De kan använda sig av informationen på Wikidata för att berika sina egna resurser, och bygga vidare på insatsen av de tusentals volontärer som finns utspridda i hela världen och som varje dag lägger upp nya fakta och skapar nya kopplingar mellan objekten.

En annan möjlighet som öppna bibliografiska data ger finns väldigt nära oss, nämligen på Wikipedia. Som alla som redigerar Wikipedia är väl medvetna om, källor är A och O i artikelskrivandet. Utan dem har uppslagsverket ingen trovärdighet. Eftersom information från Wikidata kan inkluderas på Wikipedia, ter det sig naturligt att utnyttja Wikidatas potential som en bibliografisk databas för att förvara bibliografiska uppgifter om de källor som det hänvisas till på Wikipedia. Detta skulle göra det lättare för skribenten, som skulle slippa att mödosamt skriva in och formatera artikelns notapparat, men även för den nyfikne läsaren, som skulle kunna följa Wikidatalänkarna för att upptäcka fler verk inom samma ämne eller skrivna av samma författare.

Det är inte en slump att bibliotek kan göra stor nytta med sina länkade öppna data just på Wikipedia, detta demokratiska samarbetsprojekt. För det här är nog det största värdet med länkade öppna data – dess demokratisering. En institution som öppnar sig mot Wikidata, Wikipedia och de andra Wikimediaplattformarna tar en stark ståndpunkt för samarbete och för allas lika värde. Kunskapsskapande är inte längre förbehållet elfenbenstornets elit. Det är något vi kan alla göra – genom att klicka på ‘Redigera’ på Wikidata.


Du kan läsa mer om projektet Strategisk inkludering av biblioteksdata på Wikidata föreningens wiki.

I över 30 länder har fler än 700 engagerade och entusiastiska volontärer samlats och arbetat tillsammans för att minska gapet på Wikipedia. Deltagarna har redigerat, översatt eller skrivit nya biografier om kvinnor.

Det finns fyra gånger så många artiklar om män som om kvinnor på Wikipedia. Omkring 90 % av alla som skriver på Wikipedia är män. Genom den internationella kampanjen WikiGap arbetar vi för att förändra detta och skapa ökad representativitet av de grupper som idag är en minoritet på världens mest lästa encyklopedi. WikiGap är ett, för andra året i rad, mycket lyckat resultat av ett spännande samarbete mellan svenska Utrikesdepartementet, Wikimediaorganisationer, volontärer och olika lokala aktörer över hela världen samt Wikimedia Sverige.

Nina Wormbs inledningstalar under WikiGap på KTH 8 mars 2019 Foto: Mia Jacobsson, CC BY SA 4.0, via Wikimedia Commons

Wikigap Challenge

Tävlingen WikiGap Challenge gav i år kampanjen ytterligare en dimension. De internationella eventen bands samman och förenade tävlingsdeltagarna i en gemensam strävan efter att öka närvaron av kvinnor på Wikipedia. Sammanlagt redigerades fler än 1 440 artiklar av 90 tävlingsdeltagare – ett enastående resultat!

Vinnaren av WikiGap Challenge kommer från Ukraina och heter Andriy Grytsenko. Andriy vann efter att ha bidragit till inte mindre än 360 biografier om kvinnor.

Lina Eidmark, initiativtagare och projektledare för WikiGap 2018 på UD:

Förhoppningen med tävlingen var framför allt att uppmuntra de människor som lärt sig redigera på Wikipedia i samband med WikiGap att fortsätta engagera sig efter eventens slut. Sedan är det också ett sätt för oss att ge tillbaka till några av dem som bidrar till att öka jämställdheten på internet och behålla känslan av att man är många människor som arbetar tillsammans mot ett gemensamt mål, i det här fallet att synliggöra framstående kvinnor på Wikipedia.

Lina Eidmark, initiativtagare och projektledare för WikiGap 2018 på UD Foto: Sofia Nahringbauer / UD, CC BY SA 4.0, via Wikimedia Commons

Kampanjen fortsätter

Under 2018 väckte WikiGap ett engagemang som löpte som en röd tråd under hela året. Vi ser fram emot att få följa kampanjen och dess resultat också under 2019.

500px-wikispeech_logo_proposals_v1_logo_3-svg

For the blog post in English, see below.

Wikimedia Sverige har mottagit 3 miljoner kronor i finansiering från Post- och telestyrelsen för fortsatt utveckling av mjukvaran Wikispeech. Wikispeech är en talsynteslösning som kommer att göra Wikipedia mer tillgängligt för de som av olika orsaker inte kan läsa.

Arbetet med att utveckla Wikispeech kommer att ske tillsammans med Kungliga tekniska högskolan och Södermalms talteknologiservice AB. Därtill kommer vi att samarbeta runt utvecklingen med bl.a. vår tyska systerförening Wikimedia Deutschland samt Mozilla Foundation och få värdefull återkoppling från Dyslexiförbundet.

I projektet kommer vi att utveckla verktyg som gör det enkelt för alla att bidra till att göra talsyntesen bättre samt skapa röster och lexikon på andra språk. Beroende på intresse och kunskap hos den som bidrar till projektet kan detta till exempel innebära att volontären spelar in sin egen röst eller annoterar ljudfiler med lingvistisk information.

Inspelningar av ord kan användas direkt i exempelvis Wikipedias artiklar eller i den fria ordboken Wiktionary eller som strukturerad data på Wikidata. All denna taldata kommer även att vara tillgängliga för alla som vill använda den, från forskare till produktutvecklare till språkbevarare. För att förenkla återanvändning kommer allt material att vara uppmärkt med CC0, vilket innebär att det inte ställs några krav alls på den som återanvänder vår data.

Inledningsvis, i vårt arbete inom ramen för det här projektet, fokuserar vi på svenska, men vi kommer att bygga all mjukvara så att den fungerar på alla språk.

För AI-utveckling och forskning i Sverige och internationellt kommer dessa data att vara av stort värde för att förbättra talbaserade funktioner. Talbaserade lösningar kräver tusentals timmar med talinspelningar med viss lingvistisk information. Att samla in dessa data är dyrt, vilket är anledningen till att kommersiella aktörer bara erbjuder talbaserade lösningar på ett fåtal språk.

Eftersom vårt projekt kommer att nyttja crowdsourcing kan vi dock samla in stora mängder data, inte bara för de språk som är mest lönsamma för kommersiella produkter utan även för olika hotade språk och minoritetsspråk. Genom det stora globala nätverket av Wikimedia-volontärer kommer vi att kunna samla in data för språk som har få eller inga resurser idag. Att kunna lansera projektet i år, under Det internationella året för ursprungsspråk, känns därför extra kul.

Vi kommer också att arbeta för att ha en variation av talare även inom språken. Med hjälp av denna resurs kommer det att vara möjligt att skapa produkter som kommer kunna användas av så många som möjligt. Detta är centralt för att olika talbaserade system inte skall vara diskriminerande (och exempelvis bara fungera för manliga röster med Stockholmsdialekt).

Making Wikipedia accessible through Wikispeech: the work continues

Wikimedia Sverige has received a 3,000,000 SEK (ca. $322,000 or €285,000) grant from the Swedish Post and Telecom Authority for further development of the Wikispeech software. Wikispeech is a speech synthesis solution that’s going to make Wikipedia more accessible to people who for various reasons cannot read.

We are going work on Wikispeech together with the KTH Royal Institute of Technology in Stockholm and Södermalms talteknologiservice AB, a speech technology company. We are also going to collaborate with Wikimedia Deutschland, our sister chapter in Germany, and the Mozilla Foundation, among others. The Swedish Dyslexia Association is going to provide valuable feedback.

In this project we are going to build tools that make it easy for everyone to contribute and improve the speech synthesis and to create voices and glossaries in other languages. Depending on the contributor’s interests and knowledge, it could mean e.g. recording their own voice or annotating audio files with linguistic information.

The word recordings will be available for direct use e.g. in Wikipedia articles, in the free dictionary project Wiktionary or as structured data in Wikidata. The collected data will also be made available to anyone who wants to use it: from researchers to product developers to language preservers. All the data will be released under the CC0 Public Domain Dedication in order to make it as simple as possible to access and re-use – without any requirements imposed on the user.

Initially, within the scope of this project, we are focusing on Swedish, but all the tools we develop are going to be language-agnostic.

The collected data is going to be very valuable for AI researchers and developers in Sweden and internationally as they work on improving speech-based solutions. Those require thousands of hours of speech recordings, as well as certain linguistic information. Collecting all this data is expensive; as a consequence, commercial developers only provide speech-based solutions for a small number of languages.

However, because our project is going to make use of crowdsourcing, we will be able to collect large amounts of data – not only for the languages that rake in the most money for commercial actors, but also for minority languages and languages in danger of extinction. By tapping into the global network of Wikimedia volunteers, we will be able to collect data for languages that today have few, if any resources. That’s why launching the project during the International Year of Indigenous Languages feels especially appropriate.

We are going to strive for a diversity of speakers within any given language as well. That way, our resources will be useful for building products that can be used by as many people as possible. This is a key factor for developing speech-based systems that do not discriminate – such as by only recognizing male voices with a General American accent.

English at the bottom


sustainable_development_goals

Wikimedia Sverige och Wikimanias organisationsteam kan nu stolt presentera det officiella temat för Wikimania 2019: Starkare tillsammans: Wikimedia, fri kunskap och de Globala målen. Vi har dessutom den stora äran att tillkännage Michael Peter Edson, medgrundare till The Museum for the United Nations — UN Live, som huvudtalare.

Har du någonsin funderat över Wikimediarörelsen i termer av hållbar utveckling? Hur fri kunskap skulle kunna ha potential att på riktigt förändra människors liv? Eller hur vi genom samarbete, innovation och passion faktiskt skulle kunna bidra till en bättre värld? Detta vill vi börja fundera över och inleda konversationen.

I september 2015 enades nästan alla världens länder om en “global uppmaning till handling för att utrota fattigdom, skydda planeten och se till att alla människor lever i fred och välstånd.” Sjutton globala mål (Sustainable Development Goals, SDGs) tillkännagavs, som alla siktar mot en hållbar värld. Wikimediarörelsen har, i arton år, radikalt förändrat hur människor ser på Internet, kunskap och informationsdelning.

Wikimediaplattformarna har vuxit sig större än vad någon förmodligen hade kunnat förutse. Deras påverkan på människors vardag är oerhörd. De tillgängliggör stora delar av mänsklighetens samlade kunskap till många människors fickor, utan kostnad och utan att deras data säljs vidare. Frågan är hur man tar nästa steg. Vi tror att Wikimediarörelsen har outnyttjad potential. Det är också troligt att FN, internationella organisationer och välgörenhetsorganisationer saknar kunskap om Wikimediarörelsen. Vad skulle hända om vi kunde brygga dessa kunskapsluckor? Vad skulle hända om vi kunde börja stärka varandra? Starka kopplingar mellan Wikimedia, fri kunskap och de Globala målen skulle kunna låsa upp möjligheter med kraft att förändra världen.

“The Global Goals can only be met if we work together. To build a better world, we need to be supportive, empathetic, inventive, passionate, and, above all, cooperative.”
– 17:e globala målet

Michael Peter Edson berättar för oss att The Museum for the United Nations – UN Live redan har inspirerats av Wikimediarörelsen: det arbete vi utför, hur vi organiserar oss och vårt globala engagemang, som “skapar oerhört stort värde för mänskligheten på ett sätt som ingen hade kunnat föreställa sig för bara några år sedan.” Wikimediarörelsen skulle kunna vara ett viktigt tillskott i receptet för en hållbar värld, i linje med de Globala målens vision, om vi stärker våra band till andra centrala aktörer. Michael säger:

Det jag älskar med de Globala målen är att de delas av oss alla. De tillhör inte
mig. De tillhör inte dig. De tillhör alla. Och de kräver insatser från alla om vi ska
lyckas. De Globala målen finns till just för att hjälpa grupper som Wikimedia att
föra  samman intressenter för att hitta nya sätt att verka för en hållbar
framtid.

De sjutton globala målen har gett människor, organisationer och regeringar över hela världen ett gemensamt ramverk för sitt arbete, sina ansträngningar och investeringar. Särskilt relevanta för Wikimedias uppdrag inkluderar mål 4 om rätten till god utbildning, mål fem om jämställdhet, mål 9 om innovationer, 10 om att stärka människor oavsett bakgrund, 17 om stöd för att utveckla globala partnerskap och 11-15 om att skapa hållbara samhällen.

Målen går hand i hand med Wikimedias vision, och som en global rörelse med en unik resurs har Wikimedias volontärer, partners, Wikimediastiftelsen och projekten själva en viktig roll att fylla för att uppfylla målen. Genom att använda de Globala målen som ett tematiskt ramverk för Wikimania 2019 hoppas vi väcka tankar och en viktig diskussion om hur Wikimediarörelsen kan bidra till att uppfylla de Globala målen.

Wikimania 2019 äger rum 14-18 augusti på Stockholms universitet. Med temat, med Michael Edson och Museum of the United Nations – UN Live, med fri kunskapsledare från hela världen och relevanta stakeholders hoppas vi kunna fylla fem dagar med banbrytande diskussioner om Wikimedias och den fria kunskapens roll i att uppfylla de Globala målen.

FN skriver att “de Globala målen bara kan nås om vi arbetar tillsammans.” Låt oss påbörja det arbetet.

English Translation:


Have you ever thought about the Wikimedia movement in terms of sustainable development? How free knowledge could have the potential to radically change peoples’ lives? Or how we through cooperation, innovation and passion actually could build a better world? Perhaps you haven’t, but we want to think about it. To start the conversation.

In September 2015, nearly all countries in the world agreed on a “universal call to action to end poverty, protect the planet and ensure that all people enjoy peace and prosperity”. Seventeen Sustainable Development Goals (SDGs) were announced, all of them aiming towards a sustainable world. The Wikimedia Movement has, for 18 years, radically changed the way people view Internet, knowledge and the sharing of information.

The Wikimedia platforms have grown bigger than probably anyone could have expected. Their effect on people’s everyday life is huge. They bring large parts of humanity’s combined knowledge into many people’s pockets, without cost and without their data being sold. The question is how to get to the next step. We believe that the Wikimedia movement has unused potential. It is also likely that the United Nations, international organizations and global charities lack knowledge of the Wikimedia movement. What if these knowledge gaps could be bridged? What if we could start strengthening each other? Strong connections between Wikimedia, Free Knowledge and the Sustainable Development Goals could unlock potential with the power to change the world.

“The Global Goals can only be met if we work together. To build a better world, we need to be supportive, empathetic, inventive, passionate, and, above all, cooperative.”
– Goal 17 of the Global Goals.

As Michael Peter Edson states, The Museum for the United Nations — UN Live has already been inspired by the Wikimedia movement: the work we do, how we organize ourselves and our global commitment, “creating enormous value for humanity in a way that nobody could have imagined a few years ago.” The Wikimedia Movement could prove an important addition to the recipe for a sustainable world, in line with the vision of the SDGs, if we strengthen our ties to other central actors. He says:

The thing I love about the SDGs is that they are shared goals. They don’t belong to me. They don’t belong to you. They belong to everyone. And they require effort from everyone if we are going to succeed. The SDGs are there exactly to help groups such as Wikimedia bring stakeholders together to find new ways to take action to create a sustainable future.


The seventeen Sustainable Development Goals have given people, organizations and governments across the world a shared framework for their work, efforts and investments. Of particular relevance to Wikimedia’s mission, the goals include the right to quality education (goal number 4), a reduction of gender inequalities (goal 5), ensuring innovations (9), empower people regardless of their background (10), support to develop global partnerships (17) and achieving sustainable societies (11-15).

They correspond well to Wikimedia’s vision, and as a global movement with a unique resource, the Wikimedia volunteers, the affiliates, the Wikimedia Foundation and the projects themselves arguably have an important role to play to achieve the goals. By inviting the SDGs as a thematic framework for Wikimania 2019, we hope to give food for thought and discuss how the Wikimedia movement can contribute to achieving the Sustainable Development Goals.

Wikimania 2019 will take place 14-18 August at Stockholm University. With the theme, with Michael Edson and the Museum of the United Nations – UN Live, with leaders within free knowledge across the world, and with relevant stakeholders we hope to give room for five days of pioneering discussions on the role of Wikimedia and Free Knowledge in fulfilling the SDGs.

As stated by the UN, “the Global Goals can only be met if we work together.” Let’s start that work.

Kurs hos Oslo Kvinnesaksforening

13:45, Friday, 08 2019 February UTC

Oslo Kvinnesaksforening ønsker at de som har kjempet for kvinners rettigheter skal være bedre synlig på nett, og inviterte i januar Wikimedia Norge på besøk for å holde nybegynnerkurs i Wikipedia-redigering.

Oslo Kvinnesaksforening er Norsk Kvinnesaksforenings største lokallag, og en organisasjon som har betydd mye for kvinners rettigheter i Norge. Noe som jo også vil si at mye av deres historie er viktig kunnskap, som burde finnes på Wikipedia!

«Ved å skrive på Wikipedia kan jeg bidra til synliggjøring av kvinner i kunst, kultur, arbeidsliv og akademia» sier initiativtaker Vigdis Lian.

Kursdeltaker Grete Starheim ble inspirert til å lære seg Wikipedia-redigering etter å ha hørt om Hilde Blix’ prosjekt med å skrive én artikkel om en kvinne i uka. «Med et kurs kommer jeg endelig i gang, og lærer de tekniske løsningene på Wikipedia.» sier hun. 

Neste steg for foreningen blir å lage en oversikt over biografier over kvinner som mangler – en rødliste – sånn at andre også kan bli med på dugnaden med å skrive flere kvinnesakskvinner inn i historien!

Innlegget Kurs hos Oslo Kvinnesaksforening dukket først opp på Wikimedia Norge.

Uralsk språkkonkurranse 2019

15:32, Wednesday, 06 2019 February UTC

Lihkku beivviin!
Vuorbbe biejvijn!
Læhkoeh biejjine!

I dag er samenes nasjonaldag – gratulerer med dagen!

Som noen kanskje vet er 2019 UNESCOs internasjonale år for urfolksspråk, og i den forbindelse arrangerer Wikimedia Norge og andre samarbeidspartnere den uralske språkkonkurransen 2019 – en internasjonal konkurranse for å øke innholdet rundt uralske minoritetsspråk, deriblant de samiske språkene, og menneskene som snakker dem på Wikipedia.

Alle er hjertelig velkomne til å bidra – på alle språk! Vi håper på mange interessante bidrag.

Innlegget Uralsk språkkonkurranse 2019 dukket først opp på Wikimedia Norge.

Arbete pågår! Foto: Mia Jacobsson, CC BY 4.0, via Wikimedia Commons.

Om du någon gång har letat efter information på ett svenskt bibliotek – till exempel för att skriva en väl källbelagd Wikipediaartikel – så är du säkert bekant med katalogen Libris. Kungliga biblioteket (KB), som tar hand om denna ingångsport till hundratusentals böcker och tidskrifter, jobbar just nu för fullt med utvecklingen av Libris XL – ett nytt, bättre Libris som utnyttjar möjligheterna med Länkade Öppna Data (LOD). LOD möjliggör inte endast mer effektiva sökningar i materialet, utan även gör datan lättare att återanvända av såväl människor som datasystem. Genom att kombinera data från olika källor kan man skapa lösningar, som webbplatser och appar, som är mer än bara summan än beståndsdelarna. Fler och fler institutioner väljer att tillgängliggöra sina data; du kan se exempel på såväl dataset som tjänster på https://oppnadata.se/showcase/.

Denna utveckling gör detta till en ytterst spännande tid för samarbete och gemensamma insatser för att tillgängliggöra mer biblioteksdata på Wikimediaplattformarna. Det var just denna tanke som låg till grund när Wikimedia Sverige och Kungliga biblioteket ordnade ett gemensamt hackathon. Själva ordet kan låta mystiskt, för att inte säga farligt – det får dig kanske att tänka på sluga hackare som stjäl dina kreditkortsdata – men målet med evanemanget var faktiskt det motsatta. Vi skulle nämligen utveckla idéer för att sprida öppna biblioteksdata till allas gagn.

Det var med stor glädje vi välkomnade inte färre än tio KB-anställda som till vardags sysslar med Libris, metadata och katalogisering. Intresset och nyfikenheten på Wikidata var stor, och efter en kortare presentation om Wikidata och projektet Strategisk inkludering av biblioteksdata på Wikidata valde flera deltagare att fördjupa sig i denna plattform och göra sina första redigeringar där.

Att stärka kopplingarna mellan Libris och Wikidata var en röd tråd som återfanns i många av diskussionerna. Att auktoritetsdatanavet VIAF innehåller Wikidatalänkar är bevis på att Wikidata inte längre ses som en ny spännande leksak utan har tagit plats i det globala öppna data-landskapet. En idé lades fram om att även Libris skall kunna länka till författarnas Wikidataobjekt; något som säkerligen skulle glädja de många Wikimediaanvändare som använder sig av Libris.

Hur biblioteken kan använda sig av Wikimediaplattformarna för att leverera mervärde (och mer-upptäckarglädje) till sina användare var också en fråga som engagerade flera. Kan vi utnyttja Wikidatas roll som ett centralt nav i Wikimediavärlden för att hjälpa biblioteksanvändaren att hitta intressanta böcker, artiklar och multimedia om specifika ämnen? En bibliotekskatalog fungerar bäst när man vet vad man letar efter, men det ju inte alltid man gör det. Det måste bli lättare för biblioteksanvändaren att upptäcka nya resurser utifrån sina intressen.

Är Wikidata på väg att bli ett självklart tillägg i bibliotekariens verktygslåda? Det får framtiden utvisa. Den myckna entusiasmen och kreativiteten vi fick se tyder i alla fall på att vi är på god väg dit. Du kan läsa mer om hackathonets resultat på vår föreningswiki. Stort tack till alla som var med och bidrog till en produktiv och inspirerande dag!

Karin Beate Nøsterud/norden.org [CC BY 2.5 dk (https://creativecommons.org/licenses/by/2.5/dk/deed.en)]

2019 lea ON:a riikkaidgaskasaš eamiálbmotgiellajahki, ja Wikimedia Norge (Wikimedia Norga) áigu geavahit jagi lassánahttit sámegielaid sisdoalu ja iešguđetge Wikimedia-prošeavttaid sisdoalu sámi kultuvrra ja servodaga birra.

ON:a dieđu mielde lea balahahtti ahte 40 proseantta dain sullii 6700 gielain mat hubmojuvvojit iešguđetge sajiin máilmmis, leat jávkame. Ulbmil ON:a riikkaidgaskasaš eamiálbmotgiellajagiinlea oažžut fuomášumi dasa – ja eastadit áitojuvvon gielaid jávkamis agi beaivái.

Wikipedia ja dat eará Wikimedia-prošeavttat leat Norgga eanemus galleduvvon neahttabáikkiid searvvis. Wikimedia Norga dovdá ovddasvástádusa ahte sidjiide geat atnet sámegielaid árgabeaivvis galgá leat sámegieldoallu álkit olá muttus, ja vai sámi kultuvra ja historjá galgá leat diehttelas oassi dieđuin mat gávnnat norgga historjjá birra Wikipedias.

Dan barggu geažil lea Wikimedia Norge stáhtusa siviilaservodatbeallin FN:as, mas lea earenoamáš ovddasvástádus juste sámegielsisdoalus neahtas. Miehtá jagi 2019:s boahtit mii bargat systemáhtalaččat ahte gávdno eambbo sámi sisdoallu Wikipedias, Wikimedias Commonsis ja Wikidatas.Odne lea dušše davvisámegielas sierra Wikipedia, ja deaŧalaš oassi barggus lea oažžut eambbo ja buoret teavsttaid dohko, muhto mii áigut maiddái veahkehit giellaguovddážiid, arkiivvaid ja girjerádjosiid mat háliidit juogadit sisdoalu friddja liseanssaid vuolde eará sámegielaide dahje eará formáhtain go dušše teaksta.

Min vuosttaš doaibma čalmmustahttimis lea oktasaš čállingilvu sámegielaid ja urálalaš gielaid, kultuvrra ja historjjá birra, maid mii lágidit ovttas olu eará riikkaid Wikimedia-organisašuvnnaiguin. Gilvvu birra sáhtát lohkat eambbo dás.

Wikimedia Norgga Facebook-siiddus leat ođasmahttojuvvon dieđut giellajagi birra ja eará doaimmaid birra.

 

——————————————————-

2019 er FNs internasjonale år for urfolksspråk, og Wikimedia Norge skal bruke året til øke mengden innhold på samiske språk og innhold om samisk kultur og samfunn på de ulike Wikimedia-prosjektene.

40 prosent av de omkring 6700 språkene som snakkes rundt omkring i verden, står i følge FN i fare for å forsvinne. Målet med FNs internasjonale året for urfolksspråker å rette oppmerksomhet mot dette – og hindre utrydningstruede språk i å bli borte for alltid.

Wikipedia og de andre Wikimedia-prosjektene er blant de mest besøkte nettstedene i Norge. Wikimedia Norge føler et ansvar for at innhold på samiske språk skal være lett tilgjengelig for de som bruker samisk i hverdagen, og for at samisk kultur og historie skal være en selvfølgelig del av den informasjonen man finner om norsk historie på Wikipedia.

På grunn av dette arbeidet har Wikimedia Norge fått status som sivilsamfunnspartner av FN, med et spesielt ansvar for nettopp samisk innhold på nett. Gjennom hele 2019 kommer vi til jobbe systematisk for at det finnes mer samisk innhold på Wikipedia, Wikimedia Commons og Wikidata. Per i dag er det kun nordsamisk som har en egen Wikipedia, og en viktig del av arbeidet vil være å få flere og bedre tekster på denne, men vi vil også bistå språksentre, arkiv og bibliotek som ønsker å dele innhold under frie lisenser på andre samiske språk eller i andre formater enn bare tekst.

Første aktivitet ut i vår markering av året er en felles skrivekonkurranse om samiske og uralske språk, kultur og historie, som vi arrangerer sammen med Wikimedia-organisasjoner i flere andre land. Denne konkurransen kan du lese mer om her.

Følg med på Wikimedia Norges Facebook-sidefor oppdatering om språkåret og andre aktiviteter!

Innlegget ON:a riikkaidgaskasaš eamiálbmotgiellajahki/ FNs internasjonale år for urfolksspråk dukket først opp på Wikimedia Norge.

Skrevet av Elizabeth Navarro

Vi er ikke et kostyme vi er en kultur! 

Human Wikipedia ble gjennomført for første gang under arrangementet El día de Los Muertos/De dødes dag på hovedbiblioteket i Trondheim 3. november 2018. Døden markeres på forskjellige måter rundt om i verden, og man finner en av de mest unike og fargerike i Mexico. Sugar skull (Calaverita de dulce) og La Catrina (tegnet av Guadalupe Posada) er verdenskjente ikoner som preger feiringa. Disse elementene har blitt importert som kostymer, plakater, servietter, mobildeksler, osv. i Norge. Men vet folk hvor disse elementene kommer fra?

Alle kan kle seg ut med kostymer, men målet til Human Wikipedia er å gi informasjon på en lett og tilgjengelig måte for både barn og voksne. Når en kler seg ut som et ikon, identifiserer publikum fort karakteren og kan stille spørsmål direkte. Dette er et levende Wikipedia, muntlig fakta til folket. Alle frivillige som deltok studerte grundig hver sin rolle og historien bak antrekkene. Wikipedia ble en nyttig ressurs i denne sammenhengen. Vi fokuserte på detaljer som inneholdt en historie som var verdt å fortelle.

Blant ikonene som ble ble valgt ut var Frida Kahlo, som er verdenskjent. Replika av antrekkene hennes har blitt mye brukt som kostymer, men det er veldig få som vet at disse antrekkene har mye symbolikk og historie ved seg. En håndbrodert huipil (bluse) fra Oaxaca ble anskaffet fra Mexico. Frida Kahlo brukte ofte huipil fra Oaxaca. Vi kunne også fortelle fun facts om hvert ikon, som for eksempel om øredobbene Frida Kahlo fikk som gave fra selveste Pablo Picasso. Engasjerte frivillig svart på spørsmål fra besøkende på biblioteket. Alle hadde en liten plakat hvor det sto: Spør meg! Jeg snakker norsk. 

Human Wikipedia ble gjennomført med støtte fra Wikimedia Norge, og hele beløpet ble brukt på elementer til kostymene, materiel til fotostasjonen og markedsføring av prosjektet. Mye av draktene og tilbehøret ble håndlaget, og resirkulerte materialer ble brukt for å minimere kostnadene.

#HumanWikipedia-pioner i Norge

De dødes dag feires på skolene og hjemme hos folk rundt i Norge. Du kan se fotobanken som ble delt på Instagramkontoen, #humanwikipedia. Bildene der gjenspeiler en verdifull meksikansk kulturarv som fortsatt er en viktig tradisjon i Norge og i mange andre land.

Parallelt til Human Wikipedia som besøkte biblioteket ble det satt opp en fotoboks utenfor biblioteket i Trondheim. Alle som ønsket det lånte meksikanske masker. Bildene ble tatt med en applikasjon og sendt via e-post.

Human Wikipedia er en aktivitet som også kan brukes i skolen. Draktene benyttet til dette arrangementet kan også benyttes på nytt ved senere anledninger. Human Wikipedia´s mål er at draktene kan lånes gratis ved andre arrangementer på skoler eller biblioteker. Det er det første gang det blir arrangert Human Wikipedia i Norge, og det er et fint initiativ som kan utvikles videre.

Frivillig fra Norge og Mexico:

Norge: Benedicte Jørgensen “La Catrina”, Julio E. Morales Can “El Santo”, Gabriela Dragseth “Charra”, Morten Råen, fotograf, Ely Navarro “Frida Kahlo”, Adria Scharmen “Sor Juana Inés de la Cruz”, Sandra itzel Garcia Sanchez “María Felix/La Doña”, Ana María L “Sugar Skull”, Jessica Pazqualli, fotograf, Paola Marisela González Pinzon “Pedro Paramo av Juan Rulfo”.

Mexico: Claudia del Angel Cantú, Lia López Alfonso  og Dania Martínez Lara

 

 

 

 

Innlegget HumanWikipedia: El día de Los Muertos/De dødes dag på hovedbiblioteket i Trondheim dukket først opp på Wikimedia Norge.

Vinnerne av Wiki Loves Monuments 2018

18:22, Wednesday, 31 2018 October UTC

Vinnerne av Wiki Loves Monuments 2017 i Norge er klare. Juryen, som har bestått av de to erfarne Commons-fotografene Arild Vågen og Henny Stokseth, samt Håkon Magne Bjerkan fra Riksantikvaren og Ingri Østerholt fra Preus Museum, har kommet fram til ti bilder som går videre til den internasjonale finalen. Alle de ti bildene kan ses på denne sida på Wikimedia Commons.

Tusen takk til alle som har bidratt med bilder i konkurransen, og tusen takk til juryen for arbeidet de har lagt ned i å komme fram til vinnerne!

Bilde av DS «Oster»

Dette bildet av DS «Oster» vant førstepremien.
Foto: Tore Sætre, CC-by-SA 4.0

Bilde av DS «Stord I» og MS «Vulcanus»

Dette bildet av DS «Stord I» og MS «Vulcanus» vant førstepremien.*
Foto: Tore Sætre, CC-by-SA 4.0

Bilde av Sæterhytten på Dronningberget

Dette bildet av Sæterhytten på Dronningberget vant andrepremien.
Foto: NataliyaKochergova, CC-by-SA 4.0

Bilde av Kaupanger stavkirke

Dette bildet av Kaupanger stavkirke vant tredjepremien..
Foto: NataliyaKochergova, CC-by-SA 4.0

* Siden bildene på første og andre plass er tatt av samme fotograf går andre- og tredjepremiene i konkurransen videre til de neste bildene på lista.

Innlegget Vinnerne av Wiki Loves Monuments 2018 dukket først opp på Wikimedia Norge.

Wikimedia Norge flytter kontoret sitt til Greenhouse i Schweigaards gate 34. Hvem vil overta de lyse og fine kontorene våre på Frivillighetshuset i Kolstadgata 1 på Tøyen? Det er to kontorer på ca 15 + 10 kvm i 4. etasje som er til leie. De er lyse og nymalte med plass til 1–4 pulter. Tilgang til tekjøkken, ulike møterom og billig leie av konferansesal i 7. etasje. En ungdom-, utdanning-, utveksling-, eller fredsorganisasjon vil nok spesielt like de hyggelige naboene dere får i etasjen.

Leie er 7 753,- per måned. Lokalene kan overtas 12.12.2018. Ta kontakt med astrid@wikimedia.no om du er interessert!

 

Innlegget Lyse lokaler til leie i Frivillighetshuset, Kolstadgata 1 på Tøyen dukket først opp på Wikimedia Norge.

#WikiNem conference in Stockholm

08:32, Monday, 08 2018 October UTC

 

Participants at the weekend meeting in Stockholm. Photo by Arild Vågen/Wikimedia Commons

A big shoutout to Wikimedia Sverige, all our new Northern European friends and colleagues, Ulrika Eklund (the best facilitator), Internetstiftelsen in Sverige for a great venue and Wikimedia Foundation for funding the conference that took place in Stockholm this weekend!

Nordic Wikimedia affiliates (i.e. Northern European affiliates) have been meeting up at bigger Wikimedia conferences for years and there have been several collaborative activities and projects in the region, but during discussions in 2017 it has been more and more clear that this regional collaborative could use an in-person meeting to support regional cooperation and peer mentorship in a more effective and functional way.

In preparation of the meeting, a few key thematic areas for collaboration were highlighted: strategic discussions, GLAM, Education, Tech, Advocacy and Communication. The open space format of the meeting facilitated the interesting discussions, idea generation and next steps.

As the purpose of the Northern Europe Wikimedia collaboration we decided on: To do awesome stuff together by establishing a framework for active collaboration in Northern Europe, identifying common issues and using our expertise and resources in dealing with and developing them.

Please take a look at the documentation from the conference with detailed action plans for follow up steps!

Innlegget #WikiNem conference in Stockholm dukket først opp på Wikimedia Norge.

Befria kunskapen!

10:13, Sunday, 10 2013 March UTC
Wikimedia Sveriges årsmöte 2013. De som står upp på bilden utgör den nya styrelsen, som vi valde för 10 (sic!) minuter sedan. Leve det!

Wikimedia Sveriges årsmöte 2013. De som står upp på bilden utgör den nya styrelsen, som vi valde för 10 (sic!) minuter sedan. Leve det!

Just nu pågår Wikimedia Sveriges årsmöte! Fantastiskt trevligt att träffa alla gamla och nya vänner, få höra om allt underbart som skett under året i föreningen och att överhuvudtaget få delta på ett årsmöte (för mig som föreningsbyråkrat).

Men vad är Wikimedia Sverige?

Wikimedia Sverige är en ideell förening som arbetar för att främja utvecklingen av, spridningen av och förståelsen för fri kunskap. Konkret handlar det om att gynna den fria encyklopedin Wikipedia, den fria mediedatabasen Wikimedia Commons, den fria ordboken Wiktionary och massor av andra liknande projekt, som formellt drivs av Wikimedia Foundation men uteslutande utvecklas och skapas av dess användare. Svärmen – massor av o-organiserade ideella entusiaster över hela världen – samarbetar på nätet i dessa projekt för att helt informellt göra världen till en bättre plats, utan någon förenings inblandning.

Men ibland behövs hjälp, när juridiken står i vägen, när etablerade kunskapsinstitutioner som museer, skolor, universitet och bibliotek inte själva inser vikten av att de bidrar eller när enskilda entusiaster inte har resurser nog att ordna större projekt. Då kliver Wikimedia Sverige in!

Så vad hände på årsmötet?

Vi fick höra om vad styrelsen (inklusive dess underbara – och fotokunniga – ordförande), de anställda och framför allt massor av ideella eldsjälar (som förstås ofta ingår i styrelsen) gjort under året för utvecklandet och spridningen av fri kultur och kunskap. Och det är inte lite! Här kommer ett axplock av mina favorit-resultat från 2012:

  • Finansieringen av 14 så kallade Gemenskapens projekt där de ideella o-organiserade människorna på t.ex. Wikipedia fått söka om pengar till bra grejer. Bland annat har Wikimedia Sverige bidragit till arrangemanget av fotosafaris där nämnda ideella eldsjälar träffas för att tillsammans fotografera ett visst område och sedan sprida bilderna till näts, teknologi för inscanning av gamla böcker till Wikisource
  • Samarbetsavtal mellan Centralmuseernas samarbetsråd och Wikimedia Sverige, för att engagera museer i spridningen av den fria kunskapen. De har ofta varit bakbundna av lagstiftning – eller kanske snarare av en förlegad tolkning av lagstiftning – som gjort att de inte trott sig kunna sprida sitt material som de vill. Men Wikimedia Sverige har nu tagit fram en handbok, Kulturskatter på nätet, som förklarar för museer, arkiv och bibliotek hur de kan digitalisera sina samlingar – något de måste göra för att överleva. Tävlingen Upp till bevis, lanserad i samband med boken, ledde till att bl.a. Kungliga biblioteket och Nordiska museet laddat upp bilder fritt för allmänheten att använda, remixa och sprida. Och så sent som i tisdags berättade Livrustkammaren, Skolklosters slott och Hallwylska muset att deras 40 000 bilder läggs upp fritt på nätet (efter att Wikimedia Sverige i samarbete med dem ordnat en fashionabel fotosafari). Vi arbetar  också på att fotografera och sprida offentlig konst. Bara det faktum att årsmötet idag hålls på Arkitekturmuseet är mycket talande för de fantastiska framgångarna. Leve det!
  • Hundratals Quality Images och flera Featured Pictures till Wikimedia Commons tack vare att man skapat en högklassig teknikpool alla fått låna ur. Vill du fota, filma eller ta upp ljud från något (t.ex. en stor demonstration, en föreningsaktivitet, en fågelguidning eller egentligen vad som helst) som är relevant för Wikipedia, Commons eller något annat av våra projekt? Låna gratis från vårt helt nya kontor på Hantverkargatan i Stockholm!

Dessutom har vi fått en riktigt ordentlig organisation, med en rejäl ökning av antalet anställda, goda kontakter etablerade med många myndigheter (t.ex. två EU-projekt genomförda), samt en fungerande, effektiv ekonomi med massor av bidrag från allehanda håll. Sådant märks inte så mycket utåt – men indirekt är det givetvis avgörande för föreningens framtida fantastiska funktion för frihet för kunskap och kultur! Ett stort tack till alla er som engagerat er med det här! Jag lovar att framöver engagera mig mer i Wikimedia Sverige, när miljö- och medborgarrättskampen inte är lika akut.

”Vad har tejp, grafit och en grafentransistor med Wikimedia Sverige att göra?” Jo, denna bild har donerats av Nobelmuseet tack vare föreningens arbete! Vad denna bild har med fri kunskap att göra? Klicka här för att läsa Nobelmuseets vetenskapliga, vackra och verkligen underbara motivering!

Men framtiden då? Vad händer 2013 och framöver?

Extremt mycket coola grejer! Vi ska bland annat:

  • Påverka politiska partier så att de inser vikten av fri kunskap och kultur och god lagstiftning gällande detta, t.ex. gällande flygfotografering
  • Se till att ännu fler museer, bibliotek och arkiv släpper sina samlingar (som ofta är sammanställda medelst skattemedel) fritt för folket
  • Informera och engagera ämnesexperter, t.ex. universitetens forskare, så att de börjar bidra till Wikipedia

Och givetvis oerhört mycket mer! Konkreta mål för 2013 finns givetvis, antagna under årsmötet.

Det låter fantastiskt! Hur kan jag hjälpa till?

Det finns flera sätt!

  1. Gå med i föreningen! Det kostar bara 100 kronor, men ger dig fri tillgång till teknikpoolen (för sådant som främjar fri kunskap), ett fint nyhetsbrev månatligen samt – viktigast – kunskapen om att du stödjer fri kunskap.
  2. Engagera dig ideellt! Föreningen drivs ju förstås främst på ideell basis, så det finns mycket att göra om du vill bidra med tid, ork och energi! Oerhört kul.
  3. Skänk pengar! Det kan du också göra. Det är inte lika kul.

Årsmötet är över om någon timme. Då börjar verksamhetsåret. En ny styrelse under Mattias Blomgrens ledning är vald. En verksamhetsplan är antagen. En strategi har anammats. Nu kör vi! 

Riksdag och regering - några av de vi måste påverka för den fria kunskapens skull. Dessutom är detta fotografi ett lysande exempel på en bild som möjliggjorts tack vare Wikimedia Sveriges arbete - japp, såhär bra bilder har teknikpoolen skapat! Mer konkret har mästerfotografen Arild Vågen lånat en kamera, tagit bilden och släppt den fritt på Wikimedia Commons under den fria licensen CC-BY-SA 3.0. Vackert!

Riksdag och regering – några av de vi måste påverka för den fria kunskapens skull. Dessutom är detta fotografi ett lysande exempel på en bild som möjliggjorts tack vare Wikimedia Sveriges arbete – japp, såhär bra bilder har teknikpoolen skapat! Mer konkret har mästerfotografen Arild Vågen lånat en kamera, tagit bilden och släppt den frittWikimedia Commons under den fria licensen CC-BY-SA 3.0. Vackert!

Låt oss tillsammans se till att 2013 blir ett fantastiskt år för den fria kunskapen!

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Wikipedia – samarbete bortom språkets barriärer

22:29, Wednesday, 27 2012 June UTC

Nedanstående är krönikeartade reflektioner över Wikipedia, över språk, över samarbete och över arbetet för den fria kunskapen i stort. Dessa har ursprungligen publiceratsden blogg som tillhör Wikimedia Sverige, den ideella svenska förening som arbetar för fri kunskap i allmänhet och Wikimedia-projekt som Wikipedia i synnerhet. Kommentera gärna.

Babels torn. Målning av Pieter Bruegel d.ä.

Babels torn. Målning av Pieter Bruegel d.ä.

I begynnelsen, när världen var ung, var mänskligheten enad. Och mänskligheten talade ett och samma språk, och det var som att hela världen låg för deras fötter. Tämligen bokstavligen – de byggde ett torn, som kanske skulle kunna nå upp till himlen. Om nu Gud rättvist ville bestraffa människornas ohälsosamma hybris, eller var rädd att de skulle kunna hota honom i hans allsmäktighet, eller hade någon annan anledning till sina handlingar – det förtäljer inte den bibliska historien. Den konstaterar enbart att Gud ville stoppa bygget, och gjorde detta på ett sätt han fann tillämpligt: Gud splittrade människornas tungomål så att de olika människorna talade olika språk. Språkförbistringen gjorde att människorna inte längre kunde samarbeta, och tornet – som kom att döpas till Babels torn – blev ett slags symbol för språklig diversitet.

Babels torn kan tyckas mycket främmande i dagens moderna värld. Likväl finns åtminstone något korn av sanning i berättelsen, oavsett om språken nu skiljdes åt av en gudomlig varelse (vilket ligger utom vetenskapen) eller uppkom på ett mer naturligt vis (vilket stöds av vetenskapen). Förvisso är det så att språken i årtusenden skiljt olika människor från varandra och förhindrat effektiv kommunikation däremellan. Men nu, i Internet-åldern, med Google Translate och liknande verktyg, blir de gamla problemen alltmer förlegade. Nya öppningar för mellanmänskligt samarbete skapas, bortom språkets ofta betungande barriärer. Detta inlägg ska handla om just sådant samarbete, över ett av de projekt som förenar flest olika språktalare i världen: Wikipedia.

Världens mest mångspråkiga encyklopedi

Att Wikipedia är världens största encyklopedi och dessutom inget mindre än det kanske bästa uppslagsverk mänskligheten producerat, det visste nog du som läser denna blogg redan. Och du visste säkert redan att Wikipedia är flerspråkigt. Men något du kanske inte kände till är att Wikipedia inte bara finns på svenska och de stora världsspråken och några. Wikipedia finns förvisso på mängder av små, lokala språk. Totalt finns hela 285 olika språkversioner av Wikipedia, varav nästan alla, 275 stycken, är aktiva. 275! Jag kan inte tänka mig att något enskilt projekt i mänsklighetens historia har lyckats med konststycket att på ett blott drygt decennium mångfaldiga sig själv på så många olika språk.

Men alla 275 är förstås inte så omfattande som svenskspråkiga Wikipedia, den Wikipedia-upplaga de flesta av denna bloggs läsare torde vara mest vana vid. Språkversionerna varierar enormt i omfång, från den enorma engelskspråkiga Wikipedias närapå 4 000 000 (!) artiklar, till språkversioner som Wikipedia på tetum, med mer blygsamma 658 artiklar och ändå en rätt god potential med tanke på språkets ungefärliga 1 miljon talare. (En parentes i sammanhanget är att svenskspråkiga Wikipedia för ett par år sedan åkte ur topp tio, där vi – givet språkets förhållandevis mycket få antal talare; svenskan placerar sig någonstans runt 50:e plats på listan över världens språk efter antal talare – förvånansvärt länge lyckats ligga kvar.)

Med 275 olika språk finns onekligen en del att välja och vraka på. Men nu är det tyvärr så, att de allra flesta människor inte är polyglotter – de behärskar blott sitt modersmål och kanske något mer språk. Här i Sverige kan väl de flesta svenska och engelska flytande, och skolundervisningen ger alla möjligheten till att lära sig ett tredje språk. Likväl brukar svenska wikipedianer (vad jag känner till) nästan uteslutande skriva på svenskspråkiga och engelskspråkiga Wikipedia, sin förmåga att skriva på någon annan språkversion till trots. Vad beror detta på? Antagligen gammal vana. En ovilja att behöva fräscha upp sina gamla språkkunskaper från högstadiet för att bidra.

Att våga ta steget ut

Naturligtvis är det fullkomligt legitimt att redigera Wikipedia utan att någonsin sätta sin digitala fot i någon annan språkversion överhuvudtaget. Men av egen erfarenhet vet jag att steget ut ur det hemtama, vanliga, vardagliga svenska faktiskt kan vara mycket givande. Jag har dock ännu inte skrivit särskilt mycket på engelskspråkiga Wikipedia, och är kanske det bästa exemplet på en hemmastadd wikipedian som sorgligt nog inte vågat lämna hemspråket. Med detta i baktankarna, eller i alla fall i det undermedvetna, beslöt jag så iförrrgår för att göra slag i saken. Jag skulle lämna svenskspråkiga Wikipedias trygghet. Jag skulle till och med lämna engelskans relativt bekanta marker bakom mig. Jag skulle skriva min första artikel på spanskspråkiga Wikipedia.

Jan Arnald, en mästerlig författare tillika inspiratör för Wikipedia-redigering. Foto: Sara Arnald, CC-BY-SA 3.0.

Jan Arnald, en mästerlig författare tillika inspiratör för Wikipedia-redigering.
Foto: Sara Arnald, CC-BY-SA 3.0.

Det hela började egentligen inte i några funderingar över människors benägenhet att stanna på fast mark, språkligen. Men nog började det med språket, på sätt och vis. Det började med att jag under min gångna körtelfeber hade riktigt ordentligt tråkigt, var alldeles för sjuk för att redigera Wikipedia och därför sökte min tillflykt i litteraturens värld. Så jag försjönk i Arne Dahls (egentligen Jan Arnalds) underbara dekalog om A-gruppen, en fantastiskt serie om en grupp intellektuellt elitpoliser – tänk Sherlock Holmes gånger 8, och i det moderna Sverige – med oerhört väl utvecklade personligheter, spännande intriger och framför allt en förmåga att bruka det svenska språket jag aldrig sett maken till; Dahl fullkomligen briljerar med sitt språkbruk, han äger det.

Nå, nu ska jag inte komma för långt från ämnet. Så fort jag tillfrisknat började jag undersöka tillståndet på Wikipedias information om Dahl. Det var tämligen skralt. Visserligen hade vi en helt okej artikel om själva författaren på svenska, även om den brast i källhänvisning, men själva böckerna skildrades inte mer än med några meningar i författarens artikel. Mina vidare äventyr för att täcka denna lucka i svenskspråkiga Wikipedias i övrigt i nuläget ganska så fulla karta (kan man få för sig – i själva verket saknar vi ju åtminstone ungefär 88 procent av engelskspråkiga Wikipedias artiklar överhuvudtaget…) ska inte redovisas här, utan där hänvisar jag till min egen Wikipedia-dagbok.

Men inte bara svenskspråkiga Wikipedia saknade information om A-gruppen – spanskspråkiga Wikipedia hade ingen information alls om Arne Dahl/Jan Arnald. Inte en enda artikel! Den slutsatsen nådde jag efter att ha studerat interwikilänkarna i såväl svenskspråkiga som engelskspråkiga Wikipedias artiklar om författaren, och jag tror att jag testade att skriva in http://es.wikipedia.org/wiki/Jan_Arnald (alltså direktadressen till den eventuella artikeln om Jan Arnald på spanskspråkiga) i webbläsarfönstret, utan att få mer information än ”Denna artikel existerar inte.”, på spanska. Jan Arnald hade alltså ingen artikel på spanskspråkiga Wikipedia. Nu är jag ingen mästare på spanska, inte alls. Men jag har precis gått ut första gymnasieåret, och har läst spanska sedan sexan. Och med mitt spanskbetyg A i bakhuvudet, och vetskapen om att jag ändå brukar kunna tillgodogöra mig Wikipedia-artiklar på spanska, och framför allt medveten om att riktlinjen var djärv! är universell på alla Wikipedia-versioner, gjorde jag slag i saken.

Jag började skriva mitt livs första Wikipedia-artikel på spanska.

En artikels födelse

För att inte plåga encyklopedin med mina taffliga nybörjarförsök, och för att om möjligt kunna få språklig respons innan artikeln lades ut i encyklopedin, skapade jag en undersida till min användarsida som jag använde som plats för utkast till artikeln om Jan Arnald. Så började jag skriva. Jag kollade mycket på andra spanskspråkiga författarartiklar – för att få reda på såväl det tillämpliga artikelupplägget som den tillämpliga terminologin – och använde frekvent språkverktyg som Lexin, Google Translate och, allra mest, engelskspråkiga Wiktionary. (Det sistnämnda är alltså också ett wikiprojekt, som Wikipedia, fast med syftet att inte skriva en encyklopedi utan en ordbok med översättningar, etymologi etc. Just översättningar och böjningsformer för verb var vad jag var ute efter i mitt spanskspråkiga arbete, och Wiktionary fungerade som vanligt alldeles utmärkt för detta ändamål.)

Det var inte helt lätt, och tog lite tid, men snart nog hade jag producerat ett första utkast som jag var rätt nöjd med. Då söker jag efter ”Jan Arnald” på spanskspråkiga Wikipedia, och döm om min förvåning då den rätt awesome ”Menade du [närliggande namn]…?”-funktionen föreslår artikeln… Jan Arland?!?! Jag klickar mig in och finner fort en artikel som faktiskt behandlar rätt författare, men med fel namn. Suck! Felstavade namn! Vad ska jag nu göra? Hade jag skapat min artikel förgäves?

Gudskelov (på sätt och vis…) är artikeln om ”Arland” rätt kort, så min egen artikel är betydligt längre och kan i princip fullständigt ersätta den gamla rakt av. Men det orkar jag inte den kvällen. Då orkar jag bara fråga folk på svenskspråkiga Wikipedias IRC-kanal efter någon som kan flytta artikeln på spanskspråkiga Wikipedia (jag kunde inte själv eftersom jag inte var ”bekräftad användare”; för att kunna flytta sidor behöver man vara just en bekräftad användare, vilket man automatiskt blir efter 50 redigeringar – men jag hade inte gjort 50 redigeringar). Och ingen bekräftad användare på spanskspråkiga Wikipedia fanns i svenskspråkiga Wikipedias IRC-kanal.

Sök och du skall finna hjälp på Wikipedia

Så då flyttade jag lite våghalsigt till spanskspråkiga Wikipedias IRC-kanal och hittade många människor som gärna ville hjälpa mig där. Efter att ha uppgivit lite källor (de andra språkversionerna, Arnalds officiella webbplats) på att Arnald inte heter Arland ordnade wikipedianen Cesar Jared snabbt att artikeln blev flyttad. I samband med detta kommer jag också i kontakt med vederbörande över den privata chattfunktionen via IRC. Jag tackar så mycket för hjälpen, förklarar mitt ärende och Cesar Jared erbjuder sig då att kolla igenom mitt utkast till artikeln. Hen korrekturläser inledningen och gör en del förbättringar. En viss svårförståelig mening jag skrivit orsakar huvudbry, men vi lyckas gemensamt lösa saken över IRC.

Dagen därpå beslutar jag mig för att göra slag i saken. Min artikel om Jan Arnald ska in på spanskspråkiga Wikipedia. Så jag öppnar redigeringsrutan på den nu alltså korrekt namngivna artikeln, klistrar in min egen text högst upp ovan den gamla texten och för sedan metodiskt in samtliga uppgifter från gamla texten i min egen text, och passar då också på att delvis modifiera mitt eget språkbruk i enlighet med den gamla texten. Det går finfint.

Sedan, just när jag ska klicka Spara, eller rättare sagt Grabar la página, minns jag vad Cesar Jared frågade om igår över privat IRC: källor, dessa för Wikipedias läsare helt ovärderliga bevis på att man inte fabulerar fritt i artiklarna utan faktiskt har något (vettigt) på fötterna. Mitt utkast innehöll av lättja inga källor, men jag hade lovat att lägga in källorna senare, då jag skulle stöta på fler källor när jag gjorde klart min svenska artikel om A-gruppen-serien. Men så gaskade jag upp mig – nog kunde jag rätt enkelt hitta länkar nog för att källbelägga allt i den ändå inte jättelånga Arnald-artikeln jag skrivit! Så någon timme senare är artikeln fylld med hänvisningar till Arnalds egen webbplats, Arnalds Arne Dahl-webbplats, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter.

Jag är klar. Jag sparar.

Och skapar* min första spanskspråkiga Wikipedia-artikel någonsin.

*I själva verket visade sig artikeln ju redan finnas, så formellt skapade jag den inte – men å andra sidan hade jag skrivit mitt eget utkast från scratch, och den artikel som blev resultatet av min redigering var väsensskild från den gamla.

Traditionella kunskapssamlingar. Föga föränderliga. Foto: Tom Murphy VII, CC-BY-SA 3.0

Traditionella kunskapssamlingar. Föga föränderliga.
Foto: Tom Murphy VII, CC-BY-SA 3.0

Historien utan slut

Vore Wikipedia en vanlig encyklopedi, som Nationalencyklopedin, skulle historien så gott som ta slut här. När artikeln väl är publicerad är den ”klar”, och i den traditionella bokformen frusen, åtminstone fram tills tryckningen av nästa upplaga. Skillnaden kunde näppeligen vara större mot Wikipedias arbetssätt. Här har arbetet knappt börjat då jag lagt in mitt eget sjok i artikeln. Och just för att jag skrivit en artikel på ett språk jag inte till fullo behärskar, söker jag aktivt hjälp av andra wikipedianer för att kickstarta den massiva redigeringsprocess som undvikligen följer på varje bidrag till Wikipedia.

Nybörjare som jag är på den spanskspråkiga upplagan känner jag inte till om det finns något centralt be om hjälp-ställe, så jag går in på svenskspråkiga Wikipedias allmänna diskussionsplats Bybrunnen, klickar in mig på interwikilänken till spanskas bybrunn (som inte är en bybrunn utan ett café) och hittar direkt en länk betitlad Ayuda (som betyder hjälp), som uppenbarligen går till en sida där wikipedianer kan göra just vad jag var ute efter – be varandra om hjälp i skapandet av encyklopedin. Jag skapar sålunda ett nytt avsnitt för Arnald-artikeln och förklarar mitt ärende.

Inom två timmar har den för mig tidigare helt okända wikipedianen Camima hörsammat mitt rop på hjälp och hunnit med en rätt ordentlig språklig putsning av ”min” artikel. Jag vet inget alls om Camima, men vi är båda wikipedianer, så då jag mitt i alla goda förbättringar av texten Camima gjort upptäcker en korrigering som verkar bestå i ett missförstånd (den felaktiga uppfattningen att ”Svenska Deckarakademin” skulle vara ett deckarpris när de i själva verket är en institution som delar ut ett deckarpris) tackar jag så varmt för all hjälp och påtalar sedan misstaget på Camimas diskussionssida. En kvart senare hoppar ”nytt meddelande”-rutan upp, och Camima har svarat på min diskussionssida och dessutom redan fixat till formuleringen om Svenska Deckarakademin så den blev än bättre än den ursprungliga.

Senare på kvällen dyker en annan wikipedian upp, Shalbat, och bidrar ännu mer till Jan Arnald-artikelns grammatiska lyft. Shalbat visar sig vara författare till uppåt ett tjog Artículos buenos, det vill säga motsvarigheten till våra Bra artiklar, och denna skickliga författare tar sig alltså ändå tiden att hjälpa en nybörjare med föga kunskap om språket och språkversionen. Jag tackar naturligtvis även Shalbat för hens hjälp. Och så sent som imorse, när jag vaknade upp efter att ha låtit utkastet till detta blogginlägg vila under natten, har ytterligare en spanskspråkig wikipedian, som går under namnet Rondador, bidragit till artikeln, därtill med en uppmuntrande kommentar i redigeringskommentaren.

Vad leder då allt detta fram till?

Jag har inte berättat denna sanna historia om en artikels framväxt för att visa på något som på Wikipedia är extraordinärt eller särskilt speciellt. För det är det inte. Denna process – någon skapar en kort artikel under fel namn, en annan fixar till wikiformateringen, en tredje flyttar artikeln till korrekt titel, en fjärde lägger in en lång utökning med källor men taffligt språk, en fjärde, femte och en sjätte putsar till språkbruket och så vidare i all oändlighet – är hur Wikipedia fungerar. Om någon illasinnad person mot förmodan skulle byta ut hela artikeln om Jan Arnald mot ”Jag är BÄST, hihihi!” kommer den gamla versionen återkomma på i genomsnitt någon minut. ”Wikipedia doesn’t work in theory, only in practice” är en sådan där one-liner som uttrycker just hur Wikipedia faktiskt fungerar, rent konkret, alla abstrakta invändningar till trots. Och anledningen till att Wikipedia fungerar är något stort, och det jag anser vara det allra främsta hos Wikipedia.

Det allra främsta hos Wikipedia, menar jag, är inte de fantastiska artiklar som skapats, inte heller den hjälp encyklopedin givit miljontals studenter, inte ens det underbara mellanmänskligt samarbete detta globala projekt utgör. Det främsta är istället att Wikipedia, mer än någonting annat i mänsklighetens historia, utgör ett bevis på vad vi intuitivt egentligen vet: de flesta människor vill väl. Hade världen sett ut på ett annat sätt än detta hade Wikipedia oundvikligen fallerat; inget såpass öppet projekt skulle kunna fungera om mänskligheten i stort hade onda intentioner, eftersom projektet då skulle tas över av de illvilliga.

Men människor är goda, och Wikipedia fungerar, tack vare insatserna från miljontals fri- och välvilliga människor världen över. En sådan sentens är lätt att uttrycka utan vidare reflektion – det är bara att kolla på statistiken över skribenters aktivitet och geografiska fördelning för att verifiera dess giltighet – men jag har nu, när jag själv, personligen och högst konkret upplevt sanningen bakom dessa ord, fått en annan insikt i detta världsvida projekt, tack vare samarbetet med spanskspråkiga wikipedianer angående den nu rätt fina artikeln om Jan Arnald.

Dessa människor sitter alltså ofta på andra sidan jordklotet, har en bakgrund som antagligen skiljer sig tämligen rejält från min egen och talar ett språk jag knappt behärskar. Likväl lyckas vi på Wikipedia samarbeta utan några nämnvärda svårigheter – tack vare det vi har gemensamt. Det vi har gemensamt, det vi delar med alla wikipedianer världen över, är en vision, en bild av en framtid som är möjlig, en utopi där mänskligheten delar med sig av sin kunskap och vi alla når fullständig upplysning. Eller, för att uttrycka det med de tämligen famösa ord Jimbo Wales, Wikipedias grundare, yttrat:

Imagine a world in which every single person on the planet is given free access to the sum of all human knowledge. That’s what we’re doing.

Foto: code poet, CC-BY-NC-SA 2.0

Tänk dig en värld där varje människa på planeten har fri tillgång till mänsklighetens samlade kunskap. Det är det vi sysslar med.
Foto: code poet, cc-by-nc-sa 2.0

Tillsammans kan vi, genom fritt och öppet samarbete, åstadkomma den värld Wales beskrev så träffande. Vill du också vara med? Surfa in på svenskspråkiga Wikipedia, skapa ett konto och börja redigera. Så förverkligar vi denna vision. Tillsammans.

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Hjälp Wikimedia Sverige befria kulturarvet!

21:16, Saturday, 04 2012 February UTC

I Sverige gäller upphovsrätten till ett visst verk under en upphovsmänniskas livstid och de 70 påföljande åren – sedan blir verken fria. Detta kan anses vara en orimligt lång tid, visst; och upphovsrätten bör förändras. Men det är ett lagstiftningsarbete som kräver riksdagsinträde innan vi kan ordna det. Vi kan inte ordna det nu, idag.

Vad vi däremot kan ordna nu, idag, det är att se till att det material som faktiskt har befriats från upphovsrätten också kommer allmänheten till godo. I nuläget finns kolossala mängder material som egentligen är fritt, men som i praktiken är oåtkomligt. Denna värdefulla kulturskatt finns nämligen spridd över hundratals institutioner inom den så kallade ABM-sektorn – arkiv, bibliotek och museer (på engelska kallas ABM-sektorn för GLAM: galleries, libraries, archives och museums). Trots att upphovsrätten gått ut, är den lika inlåst och ospridbar som någonsin ett av skivbolagen vaktat nyutgivet verk.

Men detta kan ändras. ABM-/GLAM-sektorn vill inte behålla kulturskatten bakom lås och bom, utan ABM brinner minst lika mycket som vi pirater för ett fritt kulturarv. Problemet är att de ibland inte känner sig riktigt bekväma med offentliggörandet av kulturen. Vem skulle inte göra det? Vi talar om institutioner som funnits sedan långt innan Internets födelse, som nu ska hantera dels en ny för många förvirrande teknik, dels en mycket svårgenomtränglig upphovsrättslagstiftning.

Det är här Wikimedia Sverige kommer in i bilden. Först kan en kortare presentation vara på sin plats: Wikimedia Sverige är en ideell förening som arbetar för att främja spridandet av fri kunskap; ”fri” som i fria licenser och yttrandefrihet, inte nödvändigtvis ”fri” som i gratis. Detta gör Wikimedia Sverige främst genom att stödja de olika Wikimediaprojekten, där Wikipedia, den fria encyklopedin, är den mest berömda. Flera andra Wikimediaprojekt finns: Wikimedia Commons, den fria fildatabasen, Wiktionary, den fria ordboken, och så vidare.

Nå, Wikimedia Sverige arbetar alltså för att främja spridningen av den fria kunskapen och den fria kulturen. Och vi har en situation där mängder av fri kunskap och fri kultur finns inlåsta på ABM-institutioner landet över. Slutsats: Wikimedia Sverige hjälper ABM-institutioner att befria sitt kulturarv!

Detta har föreningen ägnat sig åt ett par år, och lyckade samarbeten är till exempel det med Nordiska museet då museet beslutade sig för att lägga ut sina fria bilder (däribland fotografier tagna av Strindberg!) på Wikimedia Commons. Regionarkivet gjorde samma sak, och Riksantikvarieämbetet lägger upp sina bilder fritt på Flickr.

Dessa initiativ – som bara är några få av mängder av liknande projekt världen över – är utmärkta. Men det är ofta svårt att övertyga institutionerna om att släppa sitt material fritt, framförallt då en sammanställning av grundlig handledning och sakkunskap saknas. Just en sådan sammanställning skapas just nu av Wikimedia Sverige, och kan hittas på denna länk: Projekt GLAM-vitbok. Syftet är att samla all tillgänglig kunskap på området (och det handlar alltså nu om att offentliggöra sådant material som redan är fritt, inte om fortfarande upphovsrättsligt skyddade verk).

Piratpartiet är en stark försvarare av kunskapen och kulturen, och av att bevara och sprida vårt kulturarv. Om du vill göra en insats för dessa värden i praktiken – engagera dig i GLAM-vitboken! Ett möte arrangeras 24 februari i StockholmVi pirater har massor av expertkunskap inom detta område, och har därför mycket att bidra med.

Kopiera och sprid.

Foto: Tom Murphy VII, "Brighterorange" på Wikimedia Commons, CC-BY-SA 3.0.

Foto: Tom Murphy VII, "Brighterorange" på Wikimedia Commons, CC-BY-SA 3.0.

Foto: Tom Murphy VII, CC-BY-SA 3.0. Gamla fria biblioteksböcker som bör tillgängliggöras och spridas!

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Skriv på för att stoppa SOPA!

22:25, Wednesday, 18 2012 January UTC

Tidigare idag skrev jag om SOPA och PIPA, horribla censur-liknande lagförslag i USA. Redan har Internetprotesterna börjat ge resultat, men mer behövs. Nu vill jag bara berätta att gräsrotsrörelsen Avaaz skapat en namninsamling mot lagförslagen. Redan har 1,4 miljoner skrivit under. Gör det du med – och sprid länken!

Skriv på namninsamlingen!

Lite bakgrundsinfo från förra blogginlägget:

Nu hotas den grundläggande principen för Internets två- och flervägskommunikation – att alla ska kunna bidra och lägga  upp material. SOPA och PIPA, två amerikanska lagförslag, riskerar att leda till att sajter som tillåter användare att lägga upp material blir ansvariga för vad användarna länkar till. Detta är helt horribelt – för det första ska länkning till brottsligt material inte vara otillåtet, för det andra – och framförallt – ska sajterna inte behöva kontrollera vad användarna använder tjänsten till. Precis som Posten inte är ansvariga för vad folk använder deras tjänst till.

grund av detta stänger Wikipedia och flera andra sajter ned idag, för att visa hur nätet kanske blir om lagförslagen går igenom. Protesten är mycket stor, och har blivit väldigt uppmärksammad. Än mer.

För mer info, se: Wikipedias frågor och svar, Electronic Frontier Foundations artikel, och den förklarande artikeln  på Newsmill.

Tyvärr hotas det öppna Internet inte bara i USA. Även i EU föreslås liknande lagstiftning.

Detta är en oacceptabel inskränkning i yttrande- och informationsfriheten. Stoppa SOPA och PIPA – rädda det öppna Internet!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, pirat, medborgarrätt, frihet, lagstiftning, , , , , , , , , , , , , , , , , , , upphovsrätt, copyright, immaterialrätt, piratkopiering, kopiering, upphovsrättsbrott, fildelning, illegal fildelning, , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Stoppa SOPA och PIPA – rädda det öppna Internet!

16:31, Wednesday, 18 2012 January UTC

Internet är fantastiskt. Det gör att människor kan kommunicera med varandra och sprida information via (relativt) decentraliserade, öppna webbplatser – som Wikipedia, Facebook, Twitter och så vidare. Dessa sajter bygger på att användarna själva skapar materialet (i Wikipedias fall finns inte ens någon som bestämmer – användarna skapar sajten helt och hållet, utöver praktiskt serverarbete som sköts av en ideell stödförenings anställda).

Men nu hotas denna grundläggande princip för Internets två- och flervägskommunikation. SOPA och PIPA, två amerikanska lagförslag, riskerar att leda till att sajter som tillåter användare att lägga upp material blir ansvariga för vad användarna länkar till. Detta är helt horribelt – för det första ska länkning till brottsligt material inte vara otillåtet, för det andra – och framförallt – ska sajterna inte behöva kontrollera vad användarna använder tjänsten till. Precis som Posten inte är ansvariga för vad folk använder deras tjänst till.

grund av detta stänger Wikipedia och flera andra sajter ned idag, för att visa hur nätet kanske blir om lagförslagen går igenom. Protesten är mycket stor, och har blivit väldigt uppmärksammad.

För mer info, se: Wikipedias frågor och svar, Electronic Frontier Foundations artikel, och den förklarande artikeln  på Newsmill.

Tyvärr hotas det öppna Internet inte bara i USA. Även i EU föreslås liknande lagstiftning.

Detta är en oacceptabel inskränkning i yttrande- och informationsfriheten. Stoppa SOPA och PIPA – rädda det öppna Internet!

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, pirat, medborgarrätt, frihet, lagstiftning, , , , , , , , , , , , , , , , , , , upphovsrätt, copyright, immaterialrätt, piratkopiering, kopiering, upphovsrättsbrott, fildelning, illegal fildelning, , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Hjelp Wikipedia ved å ta bilder i ditt nærmiljø!

09:49, Tuesday, 13 2011 December UTC

Etter at Hans-Petter hadde et Wikipedia-prosjekt for å finne bilder som manglet i Oslo, hvor han lagde en KML-fil og satte opp Google Maps som en oversikt og arbeidsliste for alle som deltar, har jeg hatt lyst til å automatisere denne jobben litt. Siden jeg har lesetilgang til databasene til Wikipedia skulle det i utgangspunktet være lett å få hentet ut informasjon om alle kartkoordinatene, og hvorvidt artikkelen har noen bilder.

Prosjektet er nå endelig klar for offentligheten: Wikipedia-artikler som trenger bilder.

 

Jeg bruker følgende spørring mot wikipedia-databasen for no.wikipedia:

SELECT p.page_id,p.page_title,e.el_to,(SELECT COUNT(*) FROM imagelinks i WHERE i.il_from=p.page_id AND i.il_to NOT LIKE ‘%.svg’) AS antall FROM page p JOIN externallinks e ON p.page_id=e.el_from WHERE e.el_to LIKE ‘http://toolserver.org/~geohack/geohack.php%’ AND p.page_namespace=0  AND p.page_title NOT IN (‘Grunnlinje’) AND p.page_title NOT LIKE ‘Liste%’ AND page_title NOT LIKE ‘Tettsteder%’ LIMIT 0,20000

 

Jeg henter i utgangspunktet ut alle sider som lenker til http://toolserver.org/~geohack/geohack.php, siden det er lenken som brukes i malen Koord som brukes bl.a. for å formatere koordinater riktig. Trolig hadde det vært bedre å finne alle de artikler som bruker malen Koord/vis/tittel, siden det er denne som faktisk viser koordinatene øverst til høyre på artiklene, men det får bli til en senere anledning (det blir en mye tyngre SQL-spørring, som tar vesentlig lenger tid å kjøre).

For å kompensere for at jeg ikke bruker vis/tittel-malen, har jeg ekskludert alle artikler som begynner på «Liste» eller «Tettsteder», siden disse artiklene har ganske mange koordinater, uten at det behøver å være et bilde i artikkelen.

Når det gjelder bilder, så ekskluderer jeg bruk av SVG-bilder som «aktuelle» for at artikkelen har et bilde, siden dette ofte er kommunevåpen brukt i maler, eller kart over stedet – ingen av delene er gode representantive bilder for de forskjellige artiklene.

Wikimania begynner i morgen

21:26, Wednesday, 03 2011 August UTC

I morgen begynner Wikimania! I går og i dag har det vært «pre-conference», med forskjellige møter. Forsov meg med sju timer i går, men i dag har ting vært tipp-topp, med takfest og hele pakka. Kommer tilbake med mer seinere når jeg ikke er stuptrøtt.

There seems to be a gender gap on Wikipedia. As an editor, I see many more men than women, and that is also what we can estimate from surveys and the (few) people who identify their gender. Having very few visible women around leads to a male-dominated environment. Such an environment may be all fine in some contexts, but not when we are attempting to sum up “all human knowledge”. Some subjects are simply outside my knowledge sphere – I know that some women have menstrual pain, but I do simply not have enough insight in the issue to know how important that aspect is. That example may seem crass, but the point applies to most subjects: There are angles and nuances that just come more readily to women, and we need those, too.

Hur en 10-åring började skriva på Wikipedia

18:35, Saturday, 15 2011 January UTC

dagen för 10 år sedan skapades en sajt vid namn Wikipedia. Tanken var att hela mänsklighetens encyklopediska kunskap skulle samlas en webbplats, tack vare frivilligas insatser. ”Av mänskligheten – för mänskligheten”, typ. I början gick det (relativt) sakta, men snart nåddes den kritiska massa som krävdes för att projektet skulle gå vidare av sig själv. Nya språkversioner skapades (engelska var först). Fler användare tillkom, både som skribenter och rena läsare (grejen med Wikipedia är att de två rollerna inte är skilda; alla som har en Internetuppkoppling och därmed tillgång till Wikpedia; det är bara att klicka ”redigera”-fliken, göra en ändring, och klicka ”spara”!).

Inför jubileet (om någon vill fira finns ett evenemang Stadsbiblioteket i Stockholm idag klockan 12-16; iförrgår hölls en annan fest på Strand) skrev jag en text om mitt eget förhållande till Wikipedia, som jag lade upp på jubileumswikin (ja, det har skapats en egen wiki för julieet – där även andras spännande historier finns) och även skickade in till webbplatsen för EU-året 2011 för frivilligt arbete (där den nu lagts upp). Till TV4:s morgonsoffa imorse hade några wikipedianer (däribland jag) bjudits in, och jag hade tänkt kanske berätta lite om min historia; att 10-åringar kan börja skriva på Wikipedia säger nämligen (och får förhoppningsvis folk att förstå) a) att det verkligen är väldigt enkelt, och b) vem som helst verkligen får bidra. Men nu diskuterade de vargjakt istället (ironiskt nog var det därför SNF:s, en organisation jag hyser starka sympatier med, fel att vi inte fick medverka), så jag lägger upp min historia här på bloggen istället:

Did you know that the largest encyclopedia in the world is written entirely by thousands of voluntary people around the globe? Did you know that you can become one of them, with just a few mouse clicks?

I was 10 years old when I did. Here’s my story.

When I was 10 years old, my father showed me a cool website he had found on the Internet. It was a site full of facts. Sure, sites full of facts weren’t that unusual – but the thing was, that this site was special. Anyone could add to it as they pleased, without having to ask for permission first. I was stunned, and didn’t actually think it would work – really, letting anyone edit the site? So we tested it. In the almost stress-like situation, I used the first subject that crossed my mind, that I had vast knowledge about: Pokémon. And then, I wondered for some seconds about which of the Pokémons I would write about. I decided to write about Rattata, since it was the only Pokémon I at least was quite sure on how to spell.

I typed Rattata in the search engine of the site, and was redirected to a List of Pokémons. That was weird. However, I soon figured out how to go the page for Rattata so I could edit it. And so I did. When reaching the page for Rattata, I simply clicked ”edit”. And then I changed the text from what had been there before (a mere redirect to the List of Pokémons page) to a simple sentence: ”Rattata is one of the smallest Pokémon figures”, the word Pokémon linking to that page. I clicked Save. Done! I had created my first article ever on Wikipedia, the cool website anyone could (as I had just experienced) edit. (Since my native language is Swedish, I created it in the Swedish-language version of Wikipedia. The English-Wikipedia article has another story.)

What I didn’t know at the time, was that Wikipedia wasn’t merely a cool website anyone could edit. It was so much more. It was a site with one of the greatest and perhaps hardest-achievable purposes in human history: to grant every single person on the planet access to the entire sum of all human knowledge. The founders of the site were Jimbo Wales and Larry Sanger, who – if they would have chosen to put ads on it when starting the site on 2001 – probably could have made a fortune of it. However, they chose not to, but rather to try and achieve that great purpose. And thanks to Internet, it really worked out, probably a lot greater than how they had ever imagined.

The ordinary way of knowledge creation would be to recruit a group of specialists and then starting a slow process of creating the content, including heavy review of the texts before publishing them. Actually, Wales and Sanger had already tried this method before they created Wikipedia, with a website called Nupedia. It failed. Why? It was too hard to submit material to the site. And material from non-experts wasn’t accepted. Wikipedia, however, trusted the masses, the general public, to submit their knowledge. The reviewing process would be open to everyone, and all articles would be published instantly. Anyone could join. Anyone could write. Simply, Wikipedia trusted the goodness of humanity. Simply, that concept worked.

Today, Wikipedia globally has 17 million articles. Over the years, I have created a couple of dozens of them. Over the years, I have improved a couple of thousands of them. The rest has been created and improved by hundreds of thousand other people just like me – unpaid, voluntary, information-liking people who want to do a favour to the knowledge of humanity (or just are bored and want to engage in a fun way to write). Together, we have created a top 10 visited website of the world. Daily, hundreds of millions of people go to Wikipedia to get information. That wouldn’t be possible without the great deal of work humans around the globe have put in it.

So what happened to that article about Rattata? Well, it wasn’t really encyclopedic enough (since Wikipedia is an encyclopedia, not all information suits the site). I myself later merged it into the List of Pokémon article – and today, List of Pokémon has been completely rewritten. That’s not a bad thing. That’s a good thing. It shows that the reviewing process on Wikipedia – of course also made entirely by the volunteers – works. Information that is regarded as not being in accordance with the scope of Wikipedia is rewritten, or deleted. As time went, I grew up to write about other, more serious subjects, such as geographical articles – mostly, I translated articles from the (often much better) English-language version of Wikipedia, into the Swedish-language version of Wikipedia.

In 2008, three years after I first created that article about Rattata, I was elected administrator (a kind of glorified cleaner job – with access to more advanced features such as the ability to delete articles – that everyone who is trusted by the other users of Wikipedia can get), possibly the then youngest administrator on Wikipedia, being merely 12 years old. I have since then developed my work for Wikipedia by meeting other Wikipedia users off-line in so called wiki-meetings, joining the Swedish Wikipedia-supporting organization Wikimedia Sverige and attending the conference Wikipedia Academy at the National Library of Sweden. Sometimes, I also blog about Wikipedia on my (mostly net-political) blog.

And now I have also written this text about my involvement in Wikipedia – actually, with the help from other wikipedians, in a very Wikipedia-ish way. On a personal page (outside of the ordinary encyclopedia part of Wikipedia, and instead in the community section), I wrote a draft, and then others (those kind people are on Wikipedia called Rex Sueciæ, Tanzania, and Jssfrk), who are better in English than I am, edited it. The difference is great. And thanks to the Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0 Unported license all Wikipedia content is licensed under, I could simply copy the text – including the improvements from my fellow Wikipedians – and use it here. The image below was taken by Wikipedian Lars Aronsson (LA2), and is, too, released under the CC-BY-SA 3.0 license, so I could copy it as well. And the best is, you can – as long as you follow the license – do the same with all the open and free content on Wikipedia!

All in all, the voluntary work I have done in the service of humanity has affected me on many levels: I have become smarter myself, picking up bits of knowledge from the articles I write and edit; I have learned to cooperate better with other people, and the art of on-line communication; and mostly, I have developed a caring for the knowledge of humanity.

I love knowledge. I love humanity. And that’s why I love to contribute to Wikipedia.

So why don’t you start contributing? Hey, if a 10-year-old could do it… how hard could it be?

Foto: Holger Ellgaard, CC-BY-SA 3.0
Foto: Holger Ellgaard, CC-BY-SA 3.0

Foto: Holger Ellgaard, CC-BY-SA 3.0. Stadsbiblioteket, där vi idag ska fira Wikipedias 10-årsdag.

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Skoleprosjekt i Kenya

15:00, Friday, 14 2011 January UTC
på andre språk

Jeg skal dette semesteret studere swahili ved Universitetet i Dar-es-Salaam. Jeg kom til Tanzania 2. januar, og var tre dager i Dar-es-Salaam før jeg og to venner dro til Zanzibar på ferie (mer om dette og reisa på reisebloggen vår), og var der ei drøy uke før jeg dro til Nairobi for å delta på lanseringa av et prosjekt for offline-Wikipedia i kenyanske skoler.


Jeg fløy fra Zanzibar til Nairobi med Fly540 12. januar. Lanseringa og tiårsdagsfeiringa begynte klokka 1400 neste dag, og foregikk på Strathmore University. Oppmøtet var ganske stort, vil gjette på at det var over 100 deltakere tilstede. Blant de tilstedeværende var de fleste av de som er aktive i selve prosjektet, og også er i ferd med å opprette Wikimedia Kenya, som vil være den første lokalavdelinga av Wikimedia i Afrika. Blant dem er Abbas Mahmoud, som jeg tidligere har møtt under Wikimania i Gdańsk. Wikimedia Foundations styreformann, Ting Chen, som jeg har møtt under flere Wikimania-er og på chaptermøtet i Berlin i 2009, var også tilstede. En annen person som er aktiv i Wikimedia Kenya er Oliver Stegen, en tysker som er byråkrat på swahilispråklig Wikipedia. Han har bodd i Øst-Afrika i 15 år, og jobber som swahilispråklig lingvistikklærer (drømmejobben min!), og jaggu kjente han Assibi Amidu, swahililæreren min i Trondheim! Verden er liten.


Lanseringa begynte med at Grace Kariuki fortalte litt om hva Wikipedia er og hvordan det fungerer, etterfulgt av en spørsmålsrunde som blant annet oppklarte noen misforståelser (som at Wikipedia og Wikileaks ikke har en dritt med hverandre å gjøre). Etter dette fortalte David Mugo om selve prosjektet og hvordan det kommer til å bli gjennomført. Prosjektet går ut på å distribuere Wikipedia i CD- og USB-form til videregående skoler over hele Kenya. Det vil først prøves ut i fire regioner; Mombasa, Nyeri, Kakamega og Nairobi, og så skaleres videre opp derfra. Planen er å installere en offlineversjon bestående av forhåndsgodkjente artikler hos skoler som har datamaskiner (noe ikke alle skoler har), og at disse så skal oppdateres med seksmånedlige intervaller. Dette fordi det er få skoler som har internettilgang, og skolene sliter også med at de har tilgang til altfor få lærebøker. Å ha tilgang til Wikipedia vil dermed være et stort pluss for dem, og å tilby dette vil hjelpe direkte med Wikipedias mål om å spre all verdens tilgang til alle på deres eget språk.


Til slutt fortalte Ting Chen om hva Wikimedia Foundation er og gjør, og fortalte hvor viktig det er for både afrikanere og Wikipedia at vi får flere bidragsytere fra Afrika som kan skrive om afrikanske emner. Noe jeg ikke var klar over er at det er flere artikler på engelskspråklig Wikipedia som omhandler New York City enn det er artikler som omhandler Afrika. Dette er skremmende statistikk i Afrikas disfavør, og er en systemisk skjevhet som det er viktig å gjøre noe med. Talen til Chen så ut til å ha positiv effekt, og det var flere tilhørere som sa de ønska å begynne å bidra. Framgang allerede!


Tilstede under lanseringa var også en representant fra IKT-kommisjonen i den kenyanske regjeringa, som syntes dette er et positivt prosjekt som kan hjelpe til med å øke nivået på utdanningstilbudet i Kenya.


Sjøl syns jeg dette er et fantastisk prosjekt. I vestlige lokalavdelinger av Wikimedia har man prosjekter for å frigjøre museumsbilder og lignende, og det er viktig arbeid det også, men dette kenyanske prosjektet er noe som virkelig vil hjelpe folk. Det er rett og slett noe som gjør verden til et litt bedre sted.

Fredagen den 26 november deltog jag på tvådagarskonferensen Wikipedia Academy (arrangören Wikimedia Sverige har nu bloggat om händelsen, liksom Olof Sundin på EXAKT-projektet, Skolbibliotek Öst, Kristina Alexanderson, Kristina Alexandersson igen samt Sue Gardner). Några dagar därpå – kanske som en konsekvens av konferensen – skrev 13 nätaktiva, varav flera konferensdeltagare, en debattartikel i SvD om att kulturarvet bör släppas fritt (något Wikimedia Sverige också bloggat om, liksom Mathias Klang och Kristina Alexanderson) på Kungliga Biblioteket (medarrangör var Forskningsavdelningen där). Nedan följer fortsättningen på min serie anteckningar från konferensen, som tar vid där det förra inlägget slutade.

Äntligen ska presentkorten få sin (visuella) förklaring: vi ser en YouTube film som visar hur det fungerar. YouTube-filmen heter ”Wikipedia In Print – How to create custom books with a mix of content from the free encyclopedia” och följer nedan:

Applåder följer på filmen (men jag funderar i det kloka i att lita på Wikipedia-material när man ägnar sig åt segling… nå, whatever). Axel berättar att PPS har sponsrat presentkorten. Sedan ser vi den något mindre allvarliga filmen “Why Wikipedians are Weird”:

Filmen är rätt kul och får även den applåder.

Efter filmerna berättar Axel att vi nu ska ha en paneldiskussion med flera av talarna: Lennart, Kristina, Mathias, Torsten, Johan Schiff (som inte talat) och Magnus. De sätter sig och fixar stolar. Johan presenterar sig och säger att han egentligen skulle ha talat dagen innan men var sjuk, och idag fotograferade. Han ersatte Gustaf Fridolin; Johan bokade Gustaf men fick inte hit honom. Johan har jobbat för Studiefrämjandet och med politik i många år och suttit i Wikimedia Sveriges styrelse, vilket nog är det trevligaste uppdrag han haft. Det är hans bakgrund. Axel ska ställa några frågor till panelen, och som åhörare kan man räcka upp handen och själv ställa frågor. Vi ska hålla på till 16.30.

Om inte samhället och universiteten engagerar sig i Wikipedia, var hamnar vi då? blir Axels första fråga. Torsten säger att alla kommer engagera sig småningom, att det inte finns något alternativ. Wikipedia kan finnas eller försvinna men själva konceptet kommer finnas kvar så länge denna värld består. Universiteten måste också inse att de har världens chans till PR och informera om sin forskning; de kan även producera texter för andra språkversioner. Alla kommer engagera sig, men det är viktigt att jobba med kvalitetssäkring. Mathias menar att nu är universiteten lite mer obsoleta för att få utbildning, inte så relevanta, och om universiteten undviker projekt som Wikipedia minskas deras relevans.

Johan berättar att han fotograferade på ett bokrace för boken “Folkinitiativ – handbok i direktdemokrati”, som handlar om att svenskar nu enligt grundlagen kan göra ett folkinitiativ som förändrar. Många politikers ryggmärgsreaktion är att det hotar demokratin, eftersom vi har en representativ demokrati; släpper man fram alla urholkar man det systemet (anses det) och därmed demokratin. Men i själva verket engagerar sig fler människor; intresset för politik ökar och fler människor engagerar sig. Samma sak gäller kunskap på Internet och Wikipedia: engageras fler människor i att höja kunskapsnivån blir fler intresserade att ta det ett steg vidare, och att fjärma sig från det hamnar man vid sidan.

Är Magnus elever aktiva i att fylla in kunskap? blir nästa fråga. Magnus säger ja och nej. Han vill ta frågan ett steg vidare. Vi frågar idag studenter om huvudstäder och uppsatser, vilket inte är intressant. Vi måste gå ett steg till, till att studenterna producerar ny kunskap och gör egna undersökningar. Samhällsmedborgare ska bli intresserade av att inte bara samla fakta om Göteborgskravallerna utan även diskutera (vilket inte kan ske på Wikipedia eftersom det är faktacentrerat). Trivia får inte vara viktigt, och då förlorar Wikipedia i betydelse. Axel frågar: finns det något annat ställe i Wikimedia-projekten där man kan lägga sådan egen forskning? Lennart säger att det finns så många Wikimediaprojekt; störst är Commons med så många filer (större än Wikipedia), och det är viktigt att producera statistik och diagram (som görs på Commons), så Commons är en än större tjänst än att bidra till Wikipedia.

En i publiken säger att man ska samla ihop all kunskap. Det finns en blindhet från det teoretiska området för det finns ett jättelikt kunskapsområde som inte finns med i Wikipedia men fanns i gamla franska encyklopedin, nämligen rund kunskap. Det är handens kunskaper, det som finns i kokböcker. Det är alldeles borta ur bilden, för Wikipedia är en del av den teoretiska encyklopeditraditionen. Det är universitetens uppslagsverk, inte yrkesskolorna. Finns ett projekt sen 1943 som syhftar till att samla även handens kunskap som fanns i Kina på 1400-talet. Jag påpekar att Wikibooks finns (som mer handlar om ”rund kunskap” – Wikileaks har manualer, läroböcker och dylikt).

Kristina säger att man kan filma guider och lägga upp dem på Youtube (eller Commons) [något jag missar]. Torsten menar att Wikipedia är bara är en ram som kan fyllas med nästan vilket innehåll som helst. Uppslagsverks utveckling har fått mindre utrymme; det man ska täcka är mycket mindre. Fördelen med Wikipedia är att det finns jättemycket utrymme för allting och nästan inga gränser. Man kan alltså ha kunskap som förut inte fått plats. Man kan koppla samman med Wikibooks och Google Books som är jättebra. Man kan hitta massor av kunskap som försvunnit i moderna uppslagsverk på Wikipedia.

Johan pratar om Wikipedias folklighet och tar upp Henrik Berggrens ledare om Wikipedia. Berggren ifrågasätter Wikipedias ideologi om att all kunskap ska vara samlad på ett ställe, som Gud på nätet. Johan tycker det är en fråga om vem som äger kunskapen i samhället, för motsatsen till Wikipedia är Kina, där kunskap styrs uppifrån eftersom kunskap är farlig för eliten. Det finns väldigt mycket på Wikipedia de flesta inte läser om, seriefigurer, tv-serier och så vidare; det finns väldigt mycket mer än bara det akademiska. Så Wikipedia är folkligt också. Lennart säger att det som Wikipedia kritiseras för är att det är för folkligt, och visar mycket vad folk är intresserade av snarare än vad som borde finnas.

Exempelvis var artikeln, säger Lennart, om en dagssåpa mycket längre än den om ett viktigt historiskt skeende. För det första brukar just de uppmärksammade artiklarna få bättre proportioner. Andra sidan är att de viktiga ämnena kanske inte behöver långa artiklar; bör inte popularitet “belönas” med långa välskrivna artiklar? Om folk läser dem kanske det bör satsas på; det är inte nödvändigtvis det som tillhör en kanon som ska ha lång artikel. Axel frågar om vi bör skriva en debattartikel där vi jämför en populär och en vedertagen artikel? Lennart säger att populära artiklar inte behöver  vara långa, men längd ska inte vara förbehållet det som är viktigt.

Den långa svansen innebär att det i en stad kan finnas en människa som forskar på hieroglyfer, som inte kan göra mycket själv, men tillsammans med andra liknande forskare kan hen göra mycket. På nätet finns utrymme för kommunikation inom sådana minoriteter. Wikipedia har haft ganska mycket info om minoriteters kunskap. Lennarts favoritartikel är Toaletter i Japan, eftersom det finns en kulturell bias att toaletter ser likadana ut i hela världen. På Wikipedia, däremot, fattar man att tekniken används mycket för toaletter i Japan varför det är relevant med en sådan artikel.

Johan säger att det inte handlar om att alla måste bygga uppslagsverk, men det viktiga är att alla har möjlighet att göra det. Det är det som är skillnaden mellan Kina och Wikipedia; på Kina bestämmer en elit (som är elit på grund av att de blivit det), medan Wikipedias elit är mer kvalificerad (? – jag kanske hörde fel). Torsten säger att Britney Spears har en längre artikel än Sokrates, och menar att dels borde Sokratesforskare ägna mer tid åt artikeln, dels har han inget emot mycket information om Spears. Exempelvis tycker han själv: varför ska det finnas fem sidor om sport i en tidning? Skratt och applåder följer. Pokémonsidor kan också vara viktiga, för att de är populära. Man ska skriva om seriösa ämnen också.

Mange säger något jag missar, och sedan att nästa steg på Wikipedia måste vara att ge möjlighet för människor att bedriva originalforskning (ant. not.: originalforskning är idag inte tillåtet på Wikipedia), inte bara på Wikibooks. Människor måste själva få producera information. Jag berättar om hur jag började skriva på Wikipedia och då skrev mest om Pokémonfigurer och Harry Potter. Massor av Potter-artiklar flyttades senare till en egen wiki, vilket var lite synd; flytten ledde till att en bidragsgivare lämnade Wikipedia. Karl ställer en fråga jag missar. Mathias säger något jag också missade, men det var något om fackspråk och omskrivning och licenser.

Åhörare påpekar att det att göra forskningsartiklar fritt tillgängligt är helt separat från Wikipedia; det finns stora projekt, och en stor open access-rörelse, som är spännande. Mange säger att det fortfarande  är forskare som skriver det. Åhöraren menar att det behövs fler kanaler för människor att kunna skapa ny kunskap; det är svårt att säga exakt hur det ska se ut och vilken roll just Wikimedia ska ha och var det ska finnas. Men det var bara en kommentar på det här med vetenskapliga artiklar att det finns en stor rörelse som syftar till att tillgängliggöra forskningsartiklar.

Lennart säger att det finns exempel där forskare låter allmänheten vara med, exempelvis SETI, som går ut på att man laddar ner en skärmsläckare och så lånar projektet processorkraft från de som vill så söker den efter signaler från rymden. Det finns många andra sådana exempel, mycket inom astronomin men även inom ornitologin (ant. not.: ett exempel på ornitologisk användning är Rapportsystemet för Fåglar där fågelskådare kan rapportera in obsar som blir tillgängliga direkt både för allmänheten och forskare). Mathias menar att det finns olika beeteendeformer; forskning gör saker med ett visst mål. Det finns tyvärr överdrivet intresse för forskning (det är inte bra om alla blir forskare); forskningsresultatet kan man skriva om vilket kan vara intressant för många människor, men avhandlingar ska inte många läsa.

Lars frågar vad panelen tror borde hända inom ett år; vad borde vi ha att avrapportera till nästa års Wikipedia Academy i samröret mellan Wikipedia och den akademiska världen? Vad kan förrändras? Torsten tror att man kan kalla samman informationschefer inom universiteten och peka på dem här saken och således sätta fart på den akademiska världen. Mycket kan hända om ett år, och man kan hänvisa till universitetens egenintresse. Torsten är optimist. Mange hoppas på två grejer: för det första att man från universiteten släpper upphovsrätten på saker och ting, exempelvis porträttfoton. För det andra har Linköpings universitet anställt någon för att hjälpa forskarna skriva på Wikipedia, liksom Mittuniversitet.

Det vore bra om fler universitet gör så. Men det ärr inte viktigast, enligt Mange, att forskarna är med, utan att forskningen är med. Första steget är att det ska finnas en artikel om varje (jag uppfattar inte vad som sägs). Mathias säger att tredje uppgiften brukar glömmas upp. Inom universiteten har vi ingen meriteringsgrad för det här, så ibland hör han kommentaren “jag hörde dig i radion idag igen”, som om det vore lite dåligt att utföra den tredje uppgiften. Gör man för mycket sådant ses det typ som dåligt. Eftersom det inte är meriterande och den akademiska världen har ett eget språk och en egen publik är det svårt att få med dem. Bra vore om kommunikation med allmänheten ansågs meriterande.

Axel frågar: hur kan man förbereda [uppfattar inte] kommmunikationen? Mange anser att Wikipedia måste ändra attityd. Det borde vara okej att skriva om sig själv om man är neutral; majoriteten verkar hålla med Mange, hävdar han, men några protesterar. Finns ens forskning på Wikipedia blir det dominerande, för det hamnar först på Google och blir etablerat. Kristina menar att vi måste ha fler exempel, förebilder, att visa för forskare, på hur man kan använda Wikipedia. Man kan inte vänta på att någon annan ska göra det, utan måste göra själv. Torsten vill sätta det i ett politiskt sammanhang och påpekar att NE gjordes på statligt uppdrag; man ansåg att “vi behöver detta”.

Han menar att man bör be Gustaf Fridolin skriva en riksdagsmotion om att en Wikipediagrupp ska tillsättas; vi borde börja i toppen. När man söker på Riksdagens sökfält efter Wikipedia ser man att riksdagen använder Wikipedia. Lennart har intervjuat dem. Johan menar att framförallt gillar riksdagsledamöter att läsa om sig själva. Åhörare berättar att hen jobbat mycket med Wikisource och Project Runeberg (det senare är tuffare I copyright, lite mer lagens gråzon typ). Flera exempel finns på fall där Project Runeberg varit i upphovsrättens gråzon. Johan säger att Fridolin säkert vill lämna in en sådan motion, men vill ha hjälp att skriva det.

Jan föreslår att man använder besöksstatistik som meriterande. Mathias säger att om man är en stor personlighet är det väldigt viktigt att personens hemsida är vacker och bra, men under det är det relativt ointressant. Lennart menar att det kan vara så enkelt som dagstidningar gör, med en dela-länk till Facebook fast till Wikipedia. Libris databas har en sådan sak, och det är hyfsat enkelt att göra det för att enkelt citera texter. Axel frågar: när har ni sådana på alla publikationer? Mange berättar att idag får man forskningsanslag baserat på hur många som refererar till en. Men det kommer få konsekvenser: det gäller att höras och synas på nätet [något jag missade]. Lennart menar att ju enklare det är att referera artiklar, desto fler kommer göra det.

Axel säger att det finns massor av välskrivna akademiska artiklar som inte syns på Wikipedia. Idag är det bara forskare som slår sig för bröstet som syns där, andra syns inte. Kanske bör man starta ett Wikipedia-projekt? En åhörare säger något som jag missar eftersom vederbörande talar norska. En annan åhörare säger att har man ett oändligt arkiv behöver man inte väga ämnen mot varandra gällande vad som är viktigast, utan man kan ha med allt, oavsett om artikeln blir lång eller kort. Man borde kunna skriva om även irrelevanta saker (apropå vad jag sa om Potter-artiklarna som flyttades ut).

Det finns oändligt material att lägga in på Wikipedia som inte lagts in där, och ska man täcka allt borde man ta tag i uppslagsverken där copyrighten gått ut för att använda det. Upphovsrätt gäller 50 års copyright för bilder (om man fotar ett konstverk som är fritt), men i USA har de annnan lagstiftning. Det vore bättre med svensk lagstiftning. Mathias säger att det inte alltid stämmer med 50 år. Åhöraren säger joho. Mathias säger nähä. Axel avbrytet diskussionen. Lars inflikar att copyright alltid är mer komplicerat än man tror, och att det ofta inte finns inte prejudikat för ingen har kommit på tanken att piratkopiera ett gammalt uppslagsverk, eller så har alla uppslagsverk kopierat föregående.

Axel menar att vi börjar komma in på alltför små detaljer, och Lars menar att det alltid gäller med upphovsrätt. Torsten berättar att han själv en gång i tiden skrev av Bonniers lexikon (om jag förstår rätt?) apropå att folk kopierar Wikipedia idag, så det är inget nytt. Det finns massor av tangoinformation på Wikipedia vilket är fantastiskt. Lennart säger ”apropå tangokungar… nä”, han  tänkte mer på plagiat. Lennart arbetar ibland som manusredaktör och upptäcker folk som plagierar på de mest underliga sätt, och kopierar hela sidor med redigera-länk och allt (Kristina har också märkt det). Oftast räcker det med sunt förnuft för att upptäcka plagiat.

Mange för tillbaka den politiska aspekten och anser att copyright måste förenklas. Olika statliga verk borde redogöra varför de behåller upphovsrätten till sånt där det inte finns förutsättningar att få betalt; har man inget skäl (exempelvis att få in skattepengar) måste man tala om det på något sätt. Johan säger att apropå Public Domain-begreppet har svenskar ofta uppfattningen att ägandet är väldigt viktigt i USA, men gällande offentliga grejer har de progressiv lagstiftning. Man borde ha någon form av Public Domain-begrepp i Sverige: har skattebetalarna betalat för att ta fram information borde de få använda det.

Lantmäteriet säger sig ta betalt för kartdata, men i USA har ekonomin gynnats av att staten släppt kartdatan fri. Det finns mycket mer kartdataföretag som blomstrar, och det skulle vara ett jättelyft att göra det i Sverige också. Gällande politiken och upphovsrätten finns det en väldig okunskap. Vi har en ganska restriktiv upphovsrätt; till och med de politiska partierna kopierar varandra program, så de bryter mot reglerna de själva satt upp (Johan förstår inte varför journalisterna inte skriver om det). Det var nyligen ett stort debacle att Moderaterna kopierat Sverigedemokraterna, men ingen brydde sig om lagbrottet.

Mathias påpekar att upphovsrätt är svårt, säger politiker, men de säger aldrig att pensionssystem är svårt. Axel noterar en del uppsträckta händer, men säger att vi måste avsluta. Nästa år när vi har Wikipedia Academy, vad kommer det bästa ni gjort för att utöka samarbetet vara?, frågar han panelen, och efterfrågar ett kort, kort svar. Torsten säger att han kommer skriva om det, det kommer Kristina också. Johan ska införa PD-begreppet. Mange kommer kanske printa ut en gratis bok med Wikipedia-artiklar. Lennart ska skriva debattartiklar och försöka påverka, kanske man bör använda “kulturell allmäning” istället för Public Domain. Mathias säger något jag inte hör, och sedan antingen det eller skriva debattartiklar. Axel lämnar över till Jan.

Jag tackar Wikipedia Academy och alla talarna. Han vill tacka Kungliga Biblioteket för att få vara här (men ser ingen från Kungliga Biblioteket härinne). Ana förtjänar ett alldeles eget tack. En åhörare hänvisar till min blogg för referat av konferensen. Jag (som hade handen i luften samtidigt med åhöraren) säger adressen, men tillägger att jag främst skulle vilja tacka Jan. Jan får applåder. Avslutande fråga från Jan är var vi ska vara nästa år.

Sådär, äntligen klar med referatet! Jag vill tacka er stackare som orkat masa er igenom nästan en hel tvådagarskonferens i textform, och ser gärna kommentarer nedan, påpekanden om fel i referatet och så vidare. Imorgon – eller kanske senare då jag har mycket skolarbete – kommer ett sista, avslutande, sammanfattande blogginlägg med slutsatser från Wikipedia Academy 2010. Över till Wikipedia nu, skapa ett konto och skriv så tangentbordet glöder!

Har du några frågor eller funderingar om Wikipedia är du varmt välkommen att fråga mig, antingen på Wikipedia (det där är min egna diskussionssida, något alla användare som registrerar ett konto får), i en kommentar nedan till detta inlägg, eller e-mailledes (guldsiska snabela gmail punkt com). Eller om du föredrar kunskap via böcker kan du läsa Så fungerar Wikipedia av Lennart Guldbrandsson. Den finns på flera bibliotek och även online, helt lagligt.

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Wikipedia In Print – How to create custom books with a mix of content from the free encyclopedia

Wikipedia Academy, dag två, del 9: Kristina Alexanderson

17:09, Saturday, 11 2010 December UTC

Fredagen den 26 november deltog jag på tvådagarskonferensen Wikipedia Academy (arrangören Wikimedia Sverige har nu bloggat om händelsen, liksom Olof Sundin på EXAKT-projektet, Skolbibliotek Öst, Kristina Alexanderson, Kristina Alexandersson igen samt Sue Gardner). Några dagar därpå – kanske som en konsekvens av konferensen – skrev 13 nätaktiva, varav flera konferensdeltagare, en debattartikel i SvD om att kulturarvet bör släppas fritt (något Wikimedia Sverige också bloggat om, liksom Mathias Klang och Kristina Alexanderson) på Kungliga Biblioteket (medarrangör var Forskningsavdelningen där). Nedan följer fortsättningen på min serie anteckningar från konferensen, som tar vid där det förra inlägget slutade.

Axel erbjuder oss köpa böcker med bilder från Regionarkivet som frisläppts i samarbete med Wikimedia Sverige. Därefter är det dags för kaffe och bullar. Under fikapausen diskuterar jag och några andra hur Så fungerar Wikipedia (en instruktionsmanual till och bok om Wikipedia) kan distribueras och/eller förändras (eventuellt kan intervjuerna plockas bort; boken är mycket lång och skulle kanske behöva förkortas). Efter pausen presenterar Axel nästa talare, Kristina Alexnaderonsson, som en webbstjärna, och applåder följer.

Nedan är den presentation (”Wikipedia i skolan”) Kristina använde vid sin föreläsning. Licensinformation finns på slideshare.net. Kristina har även själv bloggat om föreläsningen.

Kristina berättar att hon tittar på unga svenskars inställning til Internet. De tycker Internet är ganska eller mycket viktigt på fritiden, men inte så viktigt i skolan. Wikipedia används i skolan, men inte alltid med uttalat stöd för  att Wikipedia är den naturliga källan eller resursen i undervisningen. Ofta när man pratar med elever [jag missar något eftersom Lars visar mig en tweet om domen mot The Pirate Bay som just avkunnats] väljer de Wikipedia för att den är fri och tillgänglig. Wikipedia är uppskattad och enormt använd av eleverna, men inte så mycket av lärarna. Kristina berättar att hon en gång var i Kungsbacka (eftersom Mathias var där; Kristina säger att hon följer efter Mathias, till allmänt skratt).

I Kungsbacka mötte Kristina en lärare som berättade om en elev som kopierade en hel Wikipediaartikel och sedan raderade den, vilket gjorde att Urkund (ant. not.: ett automatiskt antiplagieringsverktyg) inte fungerade. Kristina blev glad och tyckte det eleven gjort var intressant, men läraren var orolig över hur hon skulle hantera det. Svaret är historiken. När läraren funderat kom hon dock fram till att det eleven gjort var bra, för han hade berättat vad han gjort. Vidare säger Kristina att man vanligtvis använder Wikipedia vardagligen främst för att kolla upp fakta, slå upp ord och använda fakta för skolarbete.

För Kristina är nätet större än att konsumera information. Skolan är en konstruktion som bygger på folkskolan som grundades 1842 (och gick i graven 1974). Vi har ingen folkskola längre, men skolministern tycker vi borde ha det. Skolan ska förmedla demokratiska värden, och grundläggande kunskaper, så eleverna kan bli demokratiskka medborgare. Det handlar inte bara om huvudstad i Burkina faso [jag missar något]. Vi säger “lita på en 10-årig teknik” till en skola som har anor till 1800-talet, vilket tar tid. Skolan är en gammal koloss som bygger på antika värden, och samhället har förändrats fort tekniskt. Vilka kunskaper ska skolan förmedla? Den demokratiska värdegrunden och kunskap om hur man ska hantera den verklighet vi lever i.

Näst bild i Kristinas presentation är kanske den som orsakar mest skratt hittills: det står ”Faust wtf?” (nummer 9 i bildspelet ovan). Sedan byter Kristina till en bild på storm troops från Star Wars som Googlesöker för “the droids we’re looking for”. [jag missar ngt] När Kristina frågar lärarna och eleverna (hon har dock inte gjort någon vetenskaplig undersökning) varför Wikipedia är högst i sökningar tror de det är för att Wikipedia betalar eller ägs av Google. Det finns ett kunskapsglapp här. Wikipedia är framgångsreceptet för alla som lyckas på nätet, hur man ska komma till topp 10 på Google. WP är en källa som ger kunskap om Internet.

Om vi får lärare att lära sig mer om Wikipedia skulle de också lära sig mer om Internet: länksystemet, internlänkar, öppenheten och så vidare. Vad är Internet? “Internet är världens största datornätverk [etc]” enligt Wikipedia. I skolan har inte Internet stor betydelse; den har större betydelse utanför skolan än i skolan. Wikipedia (eller internet? jag uppfattade inte) är ett system för enkel och effektiv kommunikation. Wikipedia är en del av funktionerna som finns på nätet; marknadsföring och så vidare (man kan köpa trovärdighet av varandra).

Wikipedia är ett tacksamt exempel för det kan användas till allting på Internet. Man kan också lära sig om CMS-system, som wikier visserligen inte är enligt Wikipedia själv. Man kan lära sig en hel del om konstruktion av text och källor. I det här verktyget finns massor av klotter och vandalism, och på skolan brukar många börja med att klottra; klotter kan vara bra. Riksdagen klottrar också på WP, enligt Tv8 (“världens mest trovärdiga källa”, som Kristina ironiskt lägger till). Något spännande på Wikipedia är anonymiteten; det är ett jätteuppslagsverk där man hyllar att man ska få vara anonym. Vilka konsekvenser får det? Hur ser vi på kunskap relaterat till anonymiteten?

Adam Svanell testade Wikipedias system (Kristina trodde med Wikipedias goda minne, men det stämmer inte) med hjälp av anonymitet. Vilka värderingar ligger bakom urvalet av artiklar? (Klang har en artikel på Wikipedia, men inte Kristina.) [jag missar något] I skolan lär man sig reflektera, inte besvara enkla frågar (typ huvudstaden i Burkina Faso). Vad är kunskap när man inte är auktoritet på det, utan kunskapen skapas av den senaste artikelredigeraren? Kunskap blir att kunna värdera/söka/använda information. Wikipedia är ett exempel på hur kunskap skapas i samarbete; så har kunskap alltid skapats. Men det är mer: det är också ett social media.

Eller? Kristina tittade igår och såg att Wikipedia efterlyser kvinnor. Hon tar ett exempel från diskussionssidan till artikeln om Göran Persson; tonläget är inte så inbjudande. Man borde fundera på vilket tonläge man använder till sina kamrater I det sociala mediet, och för att bjuda in kvinor borde tonläget förändras. När Kristina pratar med kvinnor som redigerar på Wikipedia säger de att de blir utskällda. [jag missar något] Wikipedia är en självklar källa, en källa för att hitta andra källor; Wikipedia är också en bra källa för journalister. Det är också bra källa för att lära sig hantera andra källor. Det vore bra att lära sig källhantering tidigt, bland annat är riksdagsledamöter och Aftonbladet inte så bra på att hänvisa till Wikipedia.

Kristinas elever använder glatt Wikipedia, copypaste:ar och länkar till sajten. Hur används källan? Lärare har folkbildningskrav, och eftersom de träffar alla ungdomar i skolan kan de verkligen visa på hur de används. Det är härligt att prata så mycket om källkritik. Kristina tar upp ett exempel från ett blogginlägg där någon menar att man kan kolla källhänvisningar (och separera fakta och fiktion) på Wikipedia men att det inte behövs, för Wikipedia-människor är passionerade. En student gjorde ett experiment på Wikipedia genom att ändra information om en författare, och journalisterna kan inte låta bli så de tar informationen från Wikipedia och sprider den. Vi måste också visa hur källan används (alla använder källan, inte bara unga utan även riksdagsledamöter och journalister).

Kristina refererar en elev som älskar Google och WP, men frågar sig hur pålitliga svaren är och drar massor av relevant fakta. En annan elev skriver att det är toppen, men citerar en text på engelskspråkiga Wikipedia om Enskilda Gymnasiet och skriver “Sen när har vi ett simlag och ett hockeylag?”. Artkeln beskrev också matrådet som ett gastronomiskt råd, och elevrådet ansågs vara mycket effektivt. Kristina och hennes elever menar att elevrådet var ineffektivt. Kristina var glad över elevernas källkritik, och hon frågade varför de inte ändrade. Sedan rättade Kristina felen själv (de mest fatala i alla fall; resten stod kvar eftersom de var underhållande och sanna beroende på vinkel).

Sedan skriver eleven till Kristina att någon har ändrat det här, men det var så för fyra månader sedan (som om Kristina inte skulle tro eleven)!  Så eleverna kan förstå att det redigeras, men trots det utgår de från att det som står på Wikipedia är sant. Kristinas skola har massor av elever som söker utomlands, och en elev har gjort artikeln om skolan, som nästan var korrekt. Det var en tidigare elev som skrivit artikeln. Kristina vet inte hur det fungerar med källkritikiI USA men han som skrev artikeln fick ett fyraårigt fullt ut betalt stipendium, och Kristina tror att Wikipedia spelade roll för det (då elevens tidigare skola som följd av elevens Wikipedia-artikel om den framställdes i bättre dager).

I skolan pratar vi inte mycket om upphovsrätt (mest att fildelning är dåligt), men Wikipedia är en bra källa för copyright. Wikipedia är en självklar källa; absolut borde skolan använda den för den är mångfascetterad och ger en bild av Internet. Kristina vill travestera ett citat och frågar om skolan är i början av slutet eller slutet av början? Hon slutar föreläsningen med “och så ska jag säga tack”. Applåder. Jag påpekar under följande frågestundatt det finns många korta artiklar i alla fall på svenskspråkiga Wikipedia utan särskilt mycket källor. “Jag vet”, säger Kristina. Lars menar att vi är för hemmablinda för att se lösningern på könsbalansproblemet, men Kristina ger ingen lösning.

Alex tackar Kristina och ger henne presentkort på att ge ut en bok från Wikipedia.

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Older blog entries