Culture crawl – för första gången i Sverige

14:22, Wednesday, 07 2019 August UTC

I mitten av augusti får Stockholm besök av cirka 1 200 wikipedianer. Den årliga konferensen Wikimania samlar människor från hela världen, som pratar en rad olika språk och som kommer från olika kulturella kontext. Det gemensamma är att alla på något sätt bidrar till eller är intresserade av Wikipedia och Wikimediarörelsen. Det här passar några av våra viktiga kulturinstitutioner att ta till vara på. De bjuder in till specialvisningar, och sprider på så vis kunskap inom sina verksamhetsområden till engagerade Wikipedianer som gillar att skriva nya och uppdatera befintliga artiklar.

Under Wikimania-veckan erbjuds konferensdeltagarna att delta i en så kallad culture crawl, det engelska begreppet kommer från ordet för pubrunda och syftar på att det är en runda med ett flertal stopp på vägen. På den här rundan får deltagarna i sig en dos kultur och kunskap, och i slutet av turen kan de gemensamt sitta ner i en skrivstuga och dela sin nyvunna kunskap på Wikipedia. De bilder och filmer som de tar kan även laddas upp på mediadatabasen Wikimedia Commons för att sedan länkas in i relevanta Wikipedia-artiklar.

Konferensdeltagarna erbjuds att delta på en av två rundor avslutas med en skrivstuga för dessa vana skribenter på Skansen respektive Nationalmuseet:

  • Djurgården: Historiska museet – Vrak, museum of wrecks – Spritmuseum – Liljevalchs – Skansen.
  • Gamla stan: Nobelprismuseet – Storkyrkan – Slottet – Medeltidsmuseet – Nationalmuseum.

Kungliga slottet 19 juni 2010
Den här bilden på det kungliga slottet är tagen av Holger Ellgard och används på tio olika Wikipedia-sidor och språkversioner. Den har visats 3 151 126 gånger sedan juni 2010. CC BY-SA 3.0

Att besöka ett levande slott

Att besöka det kungliga slottet är speciellt, både för att byggnaden är kungen och drottningens arbetsplats, som används för möten, statsbesök, middagar och bröllop, men också för att det finns en rad historiska föremål, textilier och arkitektur där.

– För den som är speciellt intresserad av gobelänger är det här stoppet på turen extra intressant. Vårt lite kallare och torrare klimat är extra gynnsamt för bevarandet av textilier, berättar Maria Ulander, redaktör Kungliga slotten.

Det finns ett 80-tal klockor som är i bruk och som dras upp varje fredag av en hovurmakare. Det är viktigt då det fyller sin funktion så att alla kommer i tid till möten.

– Det är ett levande slott och det medför vissa begränsningar, men vi tillåter våra besökare att ta bilder och att filma, under förutsättningen att de inte använder stativ eller blixt, enligt Maria Ulander.

Stockholm-Storkyrkan 01
Storkyrkan och det kungliga slottet är två av stoppen på årets kulturrunda under Wikimania. CC BY-SA 2.0  Jürgen Howaldt.

Blandkulturen i Storkyrkan är Sveriges historia

I Storkyrkan, som är den svenska reformationens vagga, finns det både en rad unika föremål och historiska händelser att skriva om på Wikipedias olika språkversioner.

Det är en plats för föremål från olika europeiska kulturer. Sankt Göran och draken är Europas största träskulptur, skapad av tyska hantverkare på 1400-talet och änglarna på kungastolen är hämtade från förlagor i Rom.

– I Storkyrkan ser vi hur influenser från Tyskland, Italien och Frankrike ställs sida vid sida och blandas, att ur detta träder något typiskt svenskt fram. Vi ser hur det svenska är en produkt av en kulturblandning. Det är dessutom i Storkyrkan som kungar har gift sig under 700 år, krönts under flera hundra år och begravts under det senaste seklet, berättar Ulf Lindgren, domkyrkokaplan i Storkyrkan och biträdande kyrkoherde vid Stockholms Domkyrkoförsamling.

Culture crawl är en tradition

Culture crawl har genomförts under många år i samband med Wikimania, men det är första gången som det görs i Sverige.

Det är inte för sent!

Om du vill delta på konferensen Wikimania 2019, går det att köpa biljetter till  konferensen, på plats från och med den 16 augusti,  i Aula Magna, vid Stockholms Universitet.

Du är hjärtligt välkommen!

Culture Crawl in Stockholm

In the middle of August, Stockholm will host about 1,200 Wikimedians. The annual conference Wikimania gathers people from all over the world, who speak a variety of languages ​​and who come from different cultural contexts. The thing they have in common is that everyone contributes to or is interested in Wikipedia in some way. This is an opportunity for our major cultural institutions. By arranging special tours, their knowledge and area of expertise is shared among Wikipedians who like to write new and update old articles.

During the Wikimania week, the conference attendees are invited to join a so-called Culture Crawl. Here, participants will experience interesting culture and gain knowledge, by visiting some of Stockholm’s most notable cultural institutions. After the tour, they can sit down together and edit Wikipedia in an edit-a-thon. Pictures and videos taken during the crawl can also be uploaded to the media database Wikimedia Commons, enabling use in relevant Wikipedia articles.

The conference participants – all skilled Wikipedia editors – are invited to join one of two tours, ending with an edit-a-thon at Skansen or the Nationalmuseum:

Kungliga slottet 19 juni 2010This image, showing the Swedish Royal Palace, is by Holger Ellgard and is used on ten different Wikipedia pages and language versions. It has been viewed 3,151,126 times since June 2010. CC BY-SA 3.0.

To visit a castle in use

To visit the Royal Palace is something special. The building is the workplace for the King and Queen, used for meetings, state visits, dinners and weddings. And there are a number of historical objects, textiles and the architecture from the late 17th century.

– For those who are interested in tapestries, this stop on the tour is something special Our slightly cooler and drier climate is beneficial for the preservation of textiles, says Maria Ulander, editor at the Royal Palaces.

There are about eighty clocks that are taken care of every Friday by the court clockmaker. This is important, as it fulfills its function making sure everyone is in time for meetings.

– It is a Royal Palace in use, which brings some restrictions, but our visitors are allowed to take pictures and record video, provided they do not use a tripod or flash, according to Maria Ulander.

Stockholm-Storkyrkan 01Storkyrkan (the Great Church), situated next to the Swedish Royal Palace, is one of the stops at the Cultural Crawl. CC BY-SA 2.0  Jürgen Howaldt.

The blend of European cultures in Storkyrkan

In Storkyrkan, which is the cradle of the Swedish Reformation, there are a number of unique objects and historical events to write about in Wikipedia’s various language versions.

The great church is a place for objects from different European cultures. ”Saint George and the dragon” is the largest wooden sculpture in Europe, it was created by German craftsmen back in the 15th century and the angels carved out the wooden ”royal chair” are originated from Rome.

– In Storkyrkan, cultural artifacts from Germany, Italy and France, are put side by side. This eclective cultural place has inflenced and created what we think is typical Swedish. It shows how the concept of what Swedish is, has emerged from a variety of cultures. Storkyrkan is also the place where Kings have been married since 700 years, crowned for several hundred years and buried during this last century, says Ulf Lindgren, Rev Canon Precentor and the Dean’s Vicar in the Cathedral of Stockholm.

Culture Crawl is a tradition

Culture crawls has been held for several years during Wikimania, but this is the first time it is going to take place in Sweden.

Join us!

It is not to late to get a ticket to Wikimania 2019 , you can buy a three day pass (Friday–Sunday) or a 1day pass (only Friday) on site at Aula Magna from August 16, vid Stockholm’s University.

Looking forward to see you there!

The post Culture crawl – för första gången i Sverige appeared first on Wikimedia Sverige.

Hur ska vi hantera problematisk data?

14:00, Tuesday, 06 2019 August UTC
Föreläsningar och workshop om problematisk data – fredag den 30 augusti, Goto 10, Annexet, Hammarby kaj 10A

En workshop om problematisk data!

[English version below]

Hur ska kulturarvsaktörer, bibliotek, arkiv och museer förhålla sig till den data och information i samlingarna som kan uppfattas som kränkande, provocerande, rasistisk eller otidsenlig? Samlingarnas dokumentation, den data som beskriver innehållet är som tidskapslar från förr, ofta fyllda med material som idag ses som problematiskt. När digitalt material tillgängliggörs på öppna plattformar kan det vara ett bra tillfälle att se över beskrivningar och vid behov uppdatera materialet så det bättre relaterar i samtiden. Genom fria licenser och möjligheter med crowdsourcing kan data tillföras, rättas och förändras under tid. Den förbättrade metadatan, till exempel översättningar till flera språk, kan också återföras till institutionerna.

Frågeställning

Vilken typ av riktlinjer och verktyg behöver vi utveckla för tillgängliggörande och uppladdning av problematisk data till öppna plattformar?

Arbetsordning

Dagen inleds med tre föreläsare som har erfarenhet inom området eller har arbetat med att tillgängliggöra samlingar med problematisk data.

09.00 Hej och välkommen med fika!
09.20 Inledning av dagen – av arrangörerna
09.30 Bas Nederveen från Rijksmuseum om erfarenheter från deras terminologiprojekt (föreläsning på engelska).
10.15 Paus – Kaffe/Te/Frukt
10.30 Stefan Bohman tidigare ordförande i ICOM Sverige och aktuell med boken Skelett i garderoben.
11.00 Preliminär förfrågan ute – väntar på svar
11.30 Lunch – catering på plats
12.30 Workshop och arbete i mindre grupper varav en grupp på engelska.
14.30 Paus – Kaffe/Te/Bulle
16.00 Sammanfattning och resultat
16.30 Avslut av dagen
17.00 Middag – för de som vill äta tillsammans (på egen bekostnad)

På eftermiddagen tar vi fram riktlinjer och förslag på verktyg som kan behövas vid uppladdning till öppna plattformar. Vilka processer och verktyg behöver vi utveckla för att säkerställa en bra hantering av problematisk data? Hur kan denna typ av problematiskt material bäst representeras i strukturerad form?

Vi efterlyser erfarenheter och synpunkter från museer och institutioner som arbetat med att tillgängliggöra material med problematisk karaktär. Målet för dagen är att ta fram specifikationer och riktlinjer för hantering av problematisk data vid upploaddning till öppna plattformar.

  • Tid: Fredag den 30 augusti 2019 klockan 09.00–17.00
  • Plats: Annexet, Goto 10, Hammarby Kaj 10A (plan 1) Karta
  • Pris: Kostnadsfritt men anmälan är bindande
  • Antal: Det finns plats för max 30 personer
  • Arrangör: Wikimedia Sverige och Riksantikvarieämbetet
  • Anmälan: Mejl till Tore Danielsson Wikimedia Sverige

 Målgrupp är anställda inom GLAM-sektorn (Galleries, Libraries, Archives and Museums) som arbetar med problematisk data och information. Dagen kommer att dokumenteras och materialet kommer att släppas under en fri licens.

Relaterade länkar:

A workshop on Problematic data

Bild på huset där workshopen ska genomföras
Lectures and workshop on problematic data

How should archives, museums, and cultural heritage players relate to data and information in the collections that can be perceived as offensive, provocative or racist? The collections’ documentation, the data describing the content, is like time capsules from the past, often filled with material that today is considered problematic. When digital material is made available, it may be a good time to review descriptions and update the material so that it relates to the contemporary. Through free licenses and the possibility of crowdsourcing, data can be added, corrected and changed over time. The improved metadata, for example through multilingual translations, can then be returned to the institutions.

Question at issue

What kind of tools and routines need to be developed to facilitate uploading of problematic data to open platforms?

Action plan

The day starts with three lecturers who have experience in the field or have worked on making collections with problematic data available.

09:00 Hello and welcome with coffee!
09:20 Introduction of the day – by the organizers
09:30 Bas Nederveen from the Rijksmuseum talks about their terminology project (lecture in English).
10.15 Break – Coffee/Tea/Fruit
10:30 Stefan Bohman former chairman of ICOM Sweden and current with the book Skelett i garderoben (Skeleton in the wardrobe).
11:00 Still preliminary, waiting for an answer
11:30 Lunch – catering on site
12:30 Workshop and work in smaller groups, including a group in English.
14.30 Break – Coffee/Tea/Snack
16:00 Summary and review of results
16:30 End of day
17:00 Dinner – for those who want to eat together (at their own expense)

In the afternoon, we develop guidelines and suggestions for tools that may be needed when uploading to open platforms. What processes and tools do we need to develop to ensure good handling of problematic data? How can this type of problematic material be best represented in a structured form?

  • Time: Friday, August 30, 2019 from 9 am to 5 pm
  • Location: Annexet, Goto 10, Hammarby Kaj 10A (floor 1) Map
  • Price: Free, but registration is binding
  • Number: There is room for a maximum of 30 people
  • Organizer: Wikimedia Sweden and the National Heritage Board
  • Registration: Email to Tore Danielsson Wikimedia Sweden

Target groups are employees in the GLAM sector (Galleries, Libraries, Archives, and Museums) who work and handle problematic data and information. The day will be documented and the material will be released under a free license.

Related links:

The post Hur ska vi hantera problematisk data? appeared first on Wikimedia Sverige.

 

Liv Inger Somby Riddu Riđđu festiválas, Norggas. Duogábealde lea lávvogovva Buffy Sainte-Maries, maid Linda Zina Aslaksen lea ráhkadan.

Čálli: Astrid Carlsen, Wikimedia Norge

 “Midjiide, sápmelaččaide, leat digitála vuogádagat nu go Wikipedia hui dehálaččat. Mu niehku livččii ahte sámi mánát gulahallet daid iešguđet sámegielaiguin riikkarájiid rastá. Wikipedia vuogádagaid oktasaš ealáskahttin doaimmat livčče buorit reaiddut dán ulbmila joksat.”

 –Liv Inger Somby, “spotlight” logaldalli Wikimanias 2019:s

Sápmelaččat leat eamiálbmot, geat leat duháhiid jagiid orron davvin, guovllus mii ođđaáiggis lea oassin Norgga, Ruoŧa, Suoma ja Ruošša stáhtain. Stuora oasis dán áigodagas, sápmelaččat leat vásihan vealaheami eiseválddiin geat leat stivren sin eatnamiid badjel. Sii leat maid vásihan váttisvuođaid go fertejit bargat riikkarájiid rastá njealji iešguđet riikkas.

Lágideaddjit atne dáid vásáhusaid muittus, go dál vuosttaš geardde galget lágidit Wikimania davviriikkalaš guovllus. Wikimania lea jahkásaš konferánsa mii ávvuda Wikipedia ja buot Wikimedia doaimmaid. Dán jagaš Wikimania fáddá válljejuvvui jurdagiin ahte buohkat leat “gievrrabut fárrolaga”. Fáttás lea fuomášupmi dasa movt Wikipedia višuvdna nuvttá dieđuid juohkit buohkaide máilmmis deaivida Oktasaš Našuvnnaid bistevaš ovdáneami ulbmiliiguin.

Dá lea manin logaldalli gii doallá rahpansáhkavuoru ovtta konferánssa stuora sešuvnnain, “spotlight session”:s, 16. beaivvi borgemánus, Aula Magnas Stockholma universitehtas, lea Liv Inger Somby, gii lea sámi journalista ja allaskuvlalektor Sámi allaskuvllas, Guovdageainnus, Norggas. Don sáhtát dieđihit oasseváldin dás: Eventbrite.

Somby sáhkavuorus lea namma “Eamiálbmot gielaid mávssolašvuohta: Mat leat sámegielaid hástalusat, hástalusat álbmogis mii orru njealji iešguđet riikkas ja hástalusat ovcci sámegielain?”. Sáhkavuoru son lea vuođđudan iežas viiddis vásáhusaide. Somby lea bajásšaddan suomabeale Sámis, ja beaivválaš eallimis son geavaha sihke davvisámegiela ja dárogiela. Wikimedia Norway (Norge) lea iešheanalaš ásahus mas lea čatnaseapmi Wikimediai ja mii lea mielde lágideame Wikimania 2019. Sombys lea ovttasbargu Wikimedia Norway:in (Norge) nannen dihte movt Wikipedia gokčá sámi áššiid. Somby lea dál lahttun Norgga duohtavuođa- ja soabahankommišuvnnas, mii lea guorahallame sápmelaččaid ja kvenaid dáruiduhttima váikkuhusaid Norggas.

• • •

Mun jearahallen Somby Riddu Riđđu festiválas, mii lea jahkásaš riikkaidgaskasaš eamiálbmot musihkkafestivála, mii lágiduvvo Gáivuonas, Norggas. Moai humaime su Wikimania vuordámušaid birra, ja manin son oaivvilda ahte lea dehálaš nannet eamiálbmot gielaid ja digitála searvadahttima go lea hupmu nuvttá dieđuid juohkimis.

Liv Inger Somby: Mun veahá hirpmahuvven go jerrojuvvojin doallat sáhkavuoru Wikimanias ja jerren alddán livččen go rievttes olmmoš dahkat dan. Mun lean bargan journalistan máŋgalogi jagi ja gokčan áššiid SámiNRK- Norgga našunála sáttamedia ovddas gos mun lean muitalan sápmelaččaid muitalusaid. Mun lean vásihan ovdáneami dan rájes go mun vázzen skuvlla sullii vihttalogi jagi dassái, dan áiggi go gávdnui dušše okta skuvlagirji davvisámegillii. Odne mun oahpahan eamiálbmot journalistihka, ja fuobmájin ahte in sáhttán manahit vejolašvuođa doallat sáhkavuoru riikkaidgaskasaš ja máŋgga iešguđetlágan guldaleddjiide Wikimanias. Mun háliidin juogadit iežan máhtu guldaleddjiiguin, movt mii sáhttit heakkas doalahit eamiálbmotgielaid, ja háliidan deattuhit dan geatnegasvuođa mii mis lea dahkan dan.

Astrid Carlsen: Makkár váikkuhusaid doaivvut ON:a eamiálbmotgielaid 2019 jagis sáhttit leat?

Somby: Eamiálbmot gielaid jahki lea veahkkin leamaš deattuhit dan geatnegasvuođa mii buohkain lea, máilmmiviidosaččat ja riikkarájiid rastá, eamiálbmotgielaid doalahit heakkas. Erenoamážit riikkaidgaskasaš ásahusain, ja lihkadusain nu movt Wikimedia lihkadusas, lea vejolašvuohta ja dakkár sajádat máilmmis ahte sáhttet jođihit dakkár barggu. Mis dávjá jerret manin máilbmi galgá beroštit doarjut giellaealáskahttimiid, go leat báhcán nu unnán olbmot geat hupmet daid gielaid, muhto mii oaivvildit ahte eambbosin galggašii leat vuoigatvuohta čohkket, juohkit ja gávdnat dieđuid iežaset gillii dihtoriin ja telefovnnain. Sámegiela rikkisvuođa guolástan- ja bivdosániin, ja sániin mat gusket sámi musihkkaárbevirrui, sámi báikenamaide, ja nu ain, daid galggašii juohkit dáčča mánáiguin.

Carlsen: Makkár doaivva dus lea sámegielaid geavaheapmái 20 jagi geahčen?

Somby: Mii, sápmelaččat, fertet joatkit doalahit iežamet njálmmálaš árbevieru ja historjjá heakkas ja juohkit dan digitála vuogádagain, nu go Wikipedias. Nu dávjá go fal min kultuvra mieđiha dan dahkat. Dáinna lágiin mii beassat juohkit min iežamet dieđuid ja máhtu boahttevaš buolvvaide. Mu niehku lea ahte sámi mánát, beroškeahttá gos bajásšattažit, sáhttet gulahallat daid iešguđetge sámegielaiguin. Muhto jus dát galggaš ollašuvvat, de mii dárbbašit eambbo doaimmaid miehtá Sámi ja oktiigullevašvuođa resurssageavaheamis – ovdamearkka dihte, ruhtadeapmi Norgga Sámedikkis láhčá hui earálágan dili Norggabeale go dain eará riikkain.

Mun sávan movttiidahttit guldaleddjiid Wikimania 2019:s, go muitalan barggu birra maid mii leat juo čađahan ealáskahttin dihte sámegielaid Norggas, ja mus livččii ulbmil deattuhit ahte dán barggu ferte geahččat eanetlogu ja unnitlogu álbmogiid oktasaš ovddasvástádussan.

Golbma nieidda árbevirolaš sámi gávttiiguin, dánsume Riddu Riđđu festiválas 2018:s.

Innlegget Liv Inger Somby, journalista ja fágabargi, galgá hupmat sápmelaččaid birra ja dan ahte galggašii buktit eamiálbmotgielaid internehttii dukket først opp på Wikimedia Norge.

Čálli: Astrid Carlsen
Läs inlägget på svenska.

Sabine Rønsen, CC-BY-SA 4.0.

 “Midjiide, sápmelaččaide, leat digitála vuogádagat nu go Wikipedia hui dehálaččat. Mu niehku livččii ahte sámi mánát gulahallet daid iešguđet sámegielaiguin riikkarájiid rastá. Wikipedia vuogádagaid oktasaš ealáskahttin doaimmat livčče buorit reaiddut dán ulbmila joksat.”

 –Liv Inger Somby, “spotlight” logaldalli Wikimanias 2019:s

Sápmelaččat leat eamiálbmot, geat leat duháhiid jagiid orron davvin, guovllus mii ođđaáiggis lea oassin Norgga, Ruoŧa, Suoma ja Ruošša stáhtain. Stuora oasis dán áigodagas, sápmelaččat leat vásihan vealaheami eiseválddiin geat leat stivren sin eatnamiid badjel. Sii leat maid vásihan váttisvuođaid go fertejit bargat riikkarájiid rastá njealji iešguđet riikkas. 

Lágideaddjit atne dáid vásáhusaid muittus, go dál vuosttaš geardde galget lágidit Wikimania davviriikkalaš guovllus. Wikimania lea jahkásaš konferánsa mii ávvuda Wikipedia ja buot Wikimedia doaimmaid. Dán jagaš Wikimania fáddá válljejuvvui jurdagiin ahte buohkat leat “gievrrabut fárrolaga”. Fáttás lea fuomášupmi dasa movt Wikipedia višuvdna nuvttá dieđuid juohkit buohkaide máilmmis deaivida Oktasaš Našuvnnaid bistevaš ovdáneami ulbmiliiguin.

Dá lea manin logaldalli gii doallá rahpansáhkavuoru ovtta konferánssa stuora sešuvnnain, “spotlight session”:s, 16. beaivvi borgemánus, Aula Magnas Stockholma universitehtas, lea Liv Inger Somby, gii lea sámi journalista ja allaskuvlalektor Sámi allaskuvllas, Guovdageainnus, Norggas. Don sáhtát dieđihit oasseváldin dás: Eventbrite

Somby sáhkavuorus lea namma “Eamiálbmot gielaid mávssolašvuohta: Mat leat sámegielaid hástalusat, hástalusat álbmogis mii orru njealji iešguđet riikkas ja hástalusat ovcci sámegielain?”. Sáhkavuoru son lea vuođđudan iežas viiddis vásáhusaide. Somby lea bajásšaddan suomabeale Sámis, ja beaivválaš eallimis son geavaha sihke davvisámegiela ja dárogiela. Wikimedia Norway (Norge) lea iešheanalaš ásahus mas lea čatnaseapmi Wikimediai ja mii lea mielde lágideame Wikimania 2019. Sombys lea ovttasbargu Wikimedia Norway:in (Norge) nannen dihte movt Wikipedia gokčá sámi áššiid. Somby lea dál lahttun Norgga duohtavuođa- ja soabahankommišuvnnas, mii lea guorahallame sápmelaččaid ja kvenaid dáruiduhttima váikkuhusaid Norggas.

Riddu Riđđu, CC-BY-SA 2.0.

Mun jearahallen Somby Riddu Riđđu festiválas, mii lea jahkásaš riikkaidgaskasaš eamiálbmot musihkkafestivála, mii lágiduvvo Gáivuonas, Norggas. Moai humaime su Wikimania vuordámušaid birra, ja manin son oaivvilda ahte lea dehálaš nannet eamiálbmot gielaid ja digitála searvadahttima go lea hupmu nuvttá dieđuid juohkimis. 

Liv Inger Somby: Mun veahá hirpmahuvven go jerrojuvvojin doallat sáhkavuoru Wikimanias ja jerren alddán livččen go rievttes olmmoš dahkat dan. Mun lean bargan journalistan máŋgalogi jagi ja gokčan áššiid Sámis NRK- Norgga našunála sáttamedia ovddas gos mun lean muitalan sápmelaččaid muitalusaid. Mun lean vásihan ovdáneami dan rájes go mun vázzen skuvlla sullii vihttalogi jagi dassái, dan áiggi go gávdnui dušše okta skuvlagirji davvisámegillii. Odne mun oahpahan eamiálbmot journalistihka, ja fuobmájin ahte in sáhttán manahit vejolašvuođa doallat sáhkavuoru riikkaidgaskasaš ja máŋgga iešguđetlágan guldaleddjiide Wikimanias. Mun háliidin juogadit iežan máhtu guldaleddjiiguin, movt mii sáhttit heakkas doalahit eamiálbmotgielaid, ja háliidan deattuhit dan geatnegasvuođa mii mis lea dahkan dan.

Astrid Carlsen: Makkár váikkuhusaid doaivvut ON:a eamiálbmotgielaid 2019 jagis sáhttit leat?

Somby: Eamiálbmot gielaid jahki lea veahkkin leamaš deattuhit dan geatnegasvuođa mii buohkain lea, máilmmiviidosaččat ja riikkarájiid rastá, eamiálbmotgielaid doalahit heakkas. Erenoamážit riikkaidgaskasaš ásahusain, ja lihkadusain nu movt Wikimedia lihkadusas, lea vejolašvuohta ja dakkár sajádat máilmmis ahte sáhttet jođihit dakkár barggu. Mis dávjá jerret manin máilbmi galgá beroštit doarjut giellaealáskahttimiid, go leat báhcán nu unnán olbmot geat hupmet daid gielaid, muhto mii oaivvildit ahte eambbosin galggašii leat vuoigatvuohta čohkket, juohkit ja gávdnat dieđuid iežaset gillii dihtoriin ja telefovnnain. Sámegiela rikkisvuođa guolástan- ja bivdosániin, ja sániin mat gusket sámi musihkkaárbevirrui, sámi báikenamaide, ja nu ain, daid galggašii juohkit dáčča mánáiguin.

Carlsen: Makkár doaivva dus lea sámegielaid geavaheapmái 20 jagi geahčen?

Somby: Mii, sápmelaččat, fertet joatkit doalahit iežamet njálmmálaš árbevieru ja historjjá heakkas ja juohkit dan digitála vuogádagain, nu go Wikipedias. Nu dávjá go fal min kultuvra mieđiha dan dahkat. Dáinna lágiin mii beassat juohkit min iežamet dieđuid ja máhtu boahttevaš buolvvaide. Mu niehku lea ahte sámi mánát, beroškeahttá gos bajásšattažit, sáhttet gulahallat daid iešguđetge sámegielaiguin. Muhto jus dát galggaš ollašuvvat, de mii dárbbašit eambbo doaimmaid miehtá Sámi ja oktiigullevašvuođa resurssageavaheamis – ovdamearkka dihte, ruhtadeapmi Norgga Sámedikkis láhčá hui earálágan dili Norggabeale go dain eará riikkain.

Mun sávan movttiidahttit guldaleddjiid Wikimania 2019:s, go muitalan barggu birra maid mii leat juo čađahan ealáskahttin dihte sámegielaid Norggas, ja mus livččii ulbmil deattuhit ahte dán barggu ferte geahččat eanetlogu ja unnitlogu álbmogiid oktasaš ovddasvástádussan. 


The post Liv Inger Somby, journalista ja fágabargi, galgá hupmat sápmelaččaid birra ja dan ahte galggašii buktit eamiálbmotgielaid internehttii appeared first on Wikimedia Sverige.

Skrivet av Astrid Carlsen, verksamhetschef, Wikimedia Norge.
Länk till version på nordsamiska.

Foto: Sabine Rønsen, CC-BY-SA 4.0.

För oss, det samiska folket, är digitala plattformar som Wikipedia väldigt viktiga. Min dröm är att samiska barn över landsgränser kan kommunicera på samiska språk, och gemensamma återupplivningsprojekt på Wikimediaplattformarna är ett fantastiskt verktyg för att kunna nå detta mål.
–Liv Inger Somby, spotlighttalare på Wikimania 2019

Samerna har levt i de nordligaste delarna av vad som idag är Norge, Sverige, Finland och Ryssland i tusentals år. Under en stor del av tiden har samerna diskriminerats av de som kontrollerat deras områden, liksom problemen som uppstår av att arbeta över nationella gränser i fyra olika länder. 

För första gången någonsin arrangeras Wikimania i norden, och Wikimedia Sverige och Norge som organisatörer såg dessa erfarenheter som mycket viktiga att ha med i konferensen. Wikimania är en årlig konferens som firar Wikipedia och de andra Wikimediaprojekten, och i år kretsar temat för Wikimania kring idén om att vi är “starkare tillsammans”, med fokus på kopplingen mellan Wikipedias vision om att sprida fri kunskap till hela världen och FN:s Globala mål.

Det är bakgrunden till att vi har bjudit in den samiska journalisten Liv Inger Somby, som även är lektor vid Samiska högskolan i Guovdageaidnu i Nordnorge, som öppningstalare under en av konferensens största händelser, en “spotlight session” 16 augusti i Stockholms universitets Aula magna. Fram till och med 31 juli kan du förtidsanmäla dig på Eventbrite.

Sombys tal, med titeln Vikten av minoritetsspråk – Vilka utmaningar står de samiska språken inför, ett folk i fyra länder med nio språk? , kommer utgå från hennes gedigna erfarenhet. Efter att ha vuxit upp i de finska delarna av Sápmi använder Somby både nordsamiska och norska i vardagen. Hon samarbetar nära med Wikimedia Norge, en fristående del av den internationella Wikimediarörelsen, och medarrangör av Wikimania 2019, för att utöka Wikipedias täckning av det samiska folket, och är också en medlem av den norska sannings- och försoningskommissionen, som utreder konsekvenserna av förnorskningen av samer och kväner i Norge. 

Foto: Riddu Riđđu, CC-BY-SA 2.0.

Jag intervjuade Somby under Riddu Riđđu, den årliga internationella festivalen för ursprungsmusik i Kåfjord, Norge. Vi talade om hennes förväntningar inför Wikimania och varför hon tycker att det är viktigt att lägga vikt vid ursprungsspråk och digital inkludering när man pratar om att dela fri kunskap. 

Liv Inger Somby: Jag blev lite överraskad när jag fick frågan om att tala under Wikimania, och frågade mig själv om jag verkligen var rätt person till det. Jag har varit journalist under många årtionden, har täckt Sápmi för Norges public service och berättat det samiska folkets berättelser. Jag har sett den utveckling som har skett sedan jag gick till skolan för ett femtiotal år sedan, när det bara fanns en skolbok på nordsamiska. Idag undervisar jag i ursprungsjournalistik och insåg att jag inte skulle kunna tacka nej till möjligheten att tala till en internationell publik med så stor mångfald som Wikimania, för att delge min kunskap om hur ursprungsspråk kan hållas vid liv och att betona det ansvar vi har för att göra det.

Astrid Carlsen: Vilken påverkan tror du att UNESCO:s internationella år för minoritetsspråk kan ha?

Somby: Året för minoritetsspråk har hjälpt till att belysa det ansvar vi alla har, över nationsgränser och på global nivå, för att hålla ursprungsspråk vid liv. Internationella organisationer och rörelser som Wikimediarörelsen har en särskild position för att kunna leda detta arbete. Vi frågas ofta varför världen skulle bry sig om att stödja återupplivningsprojekt för språk när få talare finns kvar, men vi menar att privilegiet att samla, dela och finna kunskap på ditt eget språk och din dator och telefon borde ges till många fler. Skatten av samiska ord för fiske och jakt, traditionell musik och samiska platsnamn borde delas med norska, svenska, finska och ryska barn.

Carlsen: Vilka förhoppningar har du på användningen av samiska språk om 20 år?

Somby: Vi, det samiska folket, måste fortsätta att hålla vår orala historia vid liv och dela den på digitala plattformar, som Wikipedia, när vår kultur tillåter det. Att göra så kommer göra det möjligt för vår kunskap att delas med framtida generationer. Min dröm är att samiska barn, oavsett var de växer upp, kan kommunicera på samiska språk. Men för att göra detta behöver vi fler projekt över hela Sápmi och solidaritet i hur vi spenderar resurser – exempelvis ger den finansiering som finns tillgänglig i Norge via Sametinget en helt annan situation än i andra länder.

För Wikimania 2019:s publik vill jag ge inspiration genom det arbete vi redan har gjort för att återuppliva de samiska språken i Norge, och betona att detta måste ses som ett gemensamt ansvar mellan majoritets- och minoritetsbefolkningar.

Loga dán davvisámegillii.

The post Träffa den samiska journalisten Liv Inger Somby – öppningstalare under Wikimania 2019 appeared first on Wikimedia Sverige.

Om gamla böcker och nya plattformar

09:30, Sunday, 28 2019 July UTC

Referensverket Svenska män och kvinnor finns kanske på ett bibliotek nära dig – men Projekt Runeberg ligger mycket närmre.
Foto: Alicia Fagerving, CC-BY-SA-3.0, via Wikimedia Commons.

Att hänvisa till pålitliga källor är en av de grundläggande plikter som åligger var och en Wikipediaskribent. Det är både ett formellt krav, framställt i Wikipedias grundprinciper, och en moralisk förpliktelse för många. Det fantastiska med internet är att det aldrig har varit så enkelt att ta vara på källmaterial. Långväga färder till bibliotek har ersatts med musklickningar och sökfrågor; dammiga läsesalar har ersatts med digitala bibliotek som är öppna dygnet runt och tillgängliga för alla.

Projekt Runeberg är ett av dem, och ett självklart inslag i mången svensk Wikipedians arbetsflöde. Webbplatsen, som öppnades år 1992 och är således äldre än många av sina besökare, innehåller inskannad äldre nordisk litteratur som inte längre omfattas av upphovsrätten och kan alltså fritt tillgängliggöras och spridas. Här kan man finna sådana klassiska referensverk som Nordisk Familjebok eller Vem är det – ovärderliga kunskapskällor för den som skriver om historiska svenskar och det samhälle i vilket de utförde sin gärning.

Trots att det inte tillhör Wikimediaekosysystemet, är Projekt Runeberg med sina tusentals hänvisningar från Wikipedia i praktiken nära kopplat till det. Det är därför vi valde att göra denna koppling ännu tätare och förbättra hur de inskannade verken är representerade på Wikidata, Wikimedias plattform för länkade öppna data. Vi har tidigare skrivit om vårt projekt Strategisk inkludering av biblioteksdata på Wikidata, inom vilket vi har skapat Wikidataobjekt för en del böcker i Kungliga Bibliotekets katalog Libris. Nu har vi gjort samma sak med Runebergböckerna.

Innan vi satte igång var det runt 200 objekt på Wikidata som använde sig av Runebergs bokidentifierare. Nu efter vår uppladdning har denna siffra vuxit till över 5000. Se till exempel hur boken Tidsbilder från Göteborg på 1820-talet är representerad på Wikidata. Nu när informationen finns som strukturerad data kan den länkas från andra objekt, återanvändas och kombineras med andra data. Det har blivit lättare för Wikidatas användare att hitta till de digitaliserade böckerna på Projekt Runeberg, vilket i sin tur ökar sannolikheten att de används – till Wikipediaskrivande, forskning eller underhållning!

Utförligare information om satsningen erhålles som vanligt på Wikimedia Sveriges wiki.

The post Om gamla böcker och nya plattformar appeared first on Wikimedia Sverige.

Wikimedia Norge på Márkomeannu

10:26, Saturday, 27 2019 July UTC

Wikimedia Norge er tilbake på Márkomeannu-festivalen 2019 på markasamisk område i Skåndalen. Vi deltar på festivalen som en del av vårt arbeid med samisk innhold på Wikimedia-prosjektene! Her tar vi bilder fra festivalen, av samiske artister poeter og forfattere som vi laster opp til Wikimedia Commons. I tillegg møter vi samarbeidspartnere og publikum, og hjelper til med å  Dette året er spesielt, siden oppholdet her også er en feiring av Det internasjonale året for urfolksspråk 2019.

Den nord-samiske Wikipedia har for tiden rundt 7400 artikler, noe som er veldig bra for et så lite urfolksspråk, men utfordringen er at få mennesker skriver. Vi ønsker å endre det, men vi kan ikke gjøre det alene! Vårt mål er å forbedre den nordsamiske Wikipedia og legge til mer samisk relatert innhold til Wikimedia-prosjektene for å gjøre den nordsamiske Wikipedia til et blomstrende og kontinuerlig oppdatert prosjekt. Til det trenger vi frivillige bidragsytere som kjenner nordsamisk!

Hvis du kjenner noen av de samiske språkene og synes dette høres interessant ut, men ikke vet hvor du skal begynne? Da vil vi gjerne komme i kontakt med deg (wikimedia@wikimedia.no)! Det samme gjelder også hvis du ikke kjenner noen av de samiske språkene, men fortsatt er interessert i å bidra! Kom og finn oss i Festivalbiblioteket på Márkomeannu-festivalen!

Innlegget Wikimedia Norge på Márkomeannu dukket først opp på Wikimedia Norge.

En musiketikett. Musikverket via Wikimedia Commons.

Musik är en konstform som är populär i vårt samhälle och som har en lång och mångfacetterad historia. Genom seklerna har många producerat ljud med hjälp av musikinstrument, och utvecklat olika sätt att spara sina alster för eftervärlden: allt från inspelningar, som ju beroende på tidsperiod använder sig av olika tekniska lösningar, till nedskrivna transkriptioner med speciella hieroglyfliknande tecken, som kallas för notskrift.

Statens musikverk har man koll på allt detta, och mycket, mycket mer. Man har dessutom ett stort intresse för att nå ut till den nyfikna allmänheten med allt det material och all den expertis man sitter på, så att de kan få ännu större nytta. Ett mål som vi på Wikimedia Sverige stödjer helhjärtat! Vi har nu fått samarbeta med Musikverket vid flera tillfällen – vi har bland annat laddat upp samlingar av gamla teaterfotografier och hjälpt personalen att själva bidra till Wikipedia. Musikverket ihop med Riksantikvarieämbetet har experimenterat med att utveckla verktyg för att göra det lättare för gemenskapen att översätta och förbättra bildernas beskrivning – spännande! Ivrig Wikipedia-aktivitet kommer att pågå bland annat på den kvinnohistoriska skrivstuga som Musikverket bjuder till den 15 augusti. Det händer med andra ord mycket kring musik och scenkonst!

Nu fortsätter vi vårt samarbete med Musikverket med nytt material och nya format. Under våren har vi nämligen laddad upp knappt 150 historiska ljudfiler ur institutionens digra samlingar till Wikimedia Commons. Urvalet gjordes av arkivpersonal för att visa på samlingarnas mångfald och bredd; här finns allt från folkmusik och konstmusik till visor och schlager. Inspelningarna representerar olika typer av äldre ljudbärare – fonografcylindrar, lackskivor, tråd- och rullband – och har spelats in av såväl privatpersoner som kommersiella skivbolag, eller i tjänsten av personalen på Svenskt visarkiv och dåvarande Musikhistoriska museet (nuvarande Scenkonstmuseet) som bägge ingår i Musikverket.

Omkring hälften av inspelningarna består av Karl Tiréns jojkinspelningar gjorda på 1910-talet. De är den första inspelade dokumentation av samernas musiktradition och hör till de äldsta inspelningarna i Musikverkets samlingar. Karl Tiréns samling är idag nominerad till UNESCO:s lista över världsminnen.

Brita Gustafsson från Arjeplog presenterar jojken Till renhjorden år 1913. Via Wikimedia Commons.

Inspelningarna återfinns i en egen kategori på Wikimedia Commons; det finns även en separat kategori bara för jojkinspelningarna. Några av ljudfilerna innehåller dessutom länkar till kompletterande material: dokument och notblad som skapar ytterligare kontext för verken. Se till exempel inspelningen Gulli Edin, sång med ackompanjemang av piano, som innehåller en hänvisning till Om dagen vid mitt arbete, en notskriftsrepresentation av musiken.

Vårt gemensamma kulturarv har många sidor, och nu är det ännu lättare att bekanta sig med!

The post Musik – en del av kulturarvet som du kanske inte tänker på appeared first on Wikimedia Sverige.

Vår nya webbplats är klar!

07:17, Wednesday, 24 2019 July UTC
Vi är glada att få presentera vår nya webbplats! Vårt mål med webbplatsen har varit att skapa en lättillgänglig ingång till Wikimedia Sverige.

Vi har under arbetet med webbplatsen siktat mot dessa mål:

  • lättillgängligt innehåll
  • modernt utseende
  • lätt att underhålla
  • bloggen direkt på webbplatsen.

I dag har vi nått fram! Med professionell hjälp utifrån och gemensamma insatser från personalen på kansliet har vi sållat på den tidigare webbplatsen, plockat ut det viktigaste innehållet och lyft fram det genom våra nya design.

Gillar du något på vår nya webbplats? Saknar du något från den gamla? Kontakta oss och berätta!

Webbplatsen speglar våra värdeord för kommunikation

Webbplatsen är en av Wikimedia Sveriges kommunikationskanaler, och vi vill att den ska spegla våra värdeord för kommunikation. Både bilderna och texterna är därför valda med utgångspunkt i:

  • fri kunskap
  • dela kunskap
  • öppenhet
  • utbyte
  • samarbete.

Tack till alla som hjälpt till

Tankarna på en ny webbplats har funnits länge, men det praktiska arbetet inledde vi hösten 2018. En av de första saker vi gjorde var att höra av oss will Wikimedia Norge, som nyligen arbetat med att uppdatera sin webbplats.

Genom Wikimedia Norge fick vi dels många bra tips, och dels kontakt med webbdesignern Hege Rønningen. Hege har lett oss genom hela processen, från idé till färdig webbplats. Vi tackar både Wikimedia Norge och Hege för deras hjälp!

Vi vill naturligtvis också tacka de wikimedianer vars bilder pryder webbplatsen. Stort tack!

The post Vår nya webbplats är klar! appeared first on Wikimedia Sverige.

2000px-wikimania2019_meta_banner.svg_
Bild: Blanca Flores, CC-BY-SA 4.0.

Den femtonde upplagan av Wikipedias årliga konferens, Wikimania 2019, arrangeras för första gången i Stockholm 14–18 augusti. Bland de 1 000 gästerna finns Katherine Maher, verksamhetschef för Wikimedia Foundation, Jimmy Wales, grundare av Wikipedia, Michael Peter Edson, medgrundare Museum of the United Nations – UN Live och Ryan Merkley, VD för Creative Commons.

Stockholm – 14 juni 2019: Wikimania, Wikimediarörelsens årliga internationella konferens, arrangeras i år i Stockholm, 14–18 augusti. Under fem dagar kommer Wikimediarörelsens volontärer, anställda och samarbetspartners från hela världen träffas för att bland annat ta del av hackathons, skrivstugor, workshops, panelsamtal och föreläsningar när konferensen för första gången arrangeras i Norden.

– Vi på Wikimedia är övertygade om att en upplyst värld är en värld som är bättre förberedd på att möta våra gemensamma utmaningar. Årets konferens är en möjlighet att mötas och fira vad vi lyckats uppnå med att sprida fri kunskap. Det är också en möjlighet att reflektera och diskutera hur fri kunskap kan bidra till en mer jämlik och hållbar framtid för alla, säger Katherine Maher, vd för Wikimedia Foundation.

Temat för årets konferens är “Starkare tillsammans: Wikimedia, fri kunskap och de Globala målen” och fokuserar på FN:s globala mål för hållbar utveckling, mål som går hand i hand med Wikimedias vision om att skapa en värld med fri kunskapsdelning för alla.

– Genom att välja FN:s hållbarhetsmål som tema för årets konferens hoppas vi uppmuntra deltagarna att reflektera kring Wikimedias arbete över hela världen och hur vårt gemensamma arbete kan bidra till att målen uppfylls på sikt. Vi hoppas att konferensen kommer att fungera som en katalysator för att engagera många nya partner och intressenter i arbetet, säger John Andersson, verksamhetschef för Wikimedia Sverige.

Sammanlagt väntas ca 1 000-1 100 personer besöka konferensen. Bland huvudtalarna återfinns Michael Peter Edson, medgrundare av Museum for the United Nations – UN Live, Liv Inger Somby, journalist och lektor vid Samiska högskolan, Karin Holmgren, rektor på Sveriges Lantbruksuniversitet och Ryan Merkley, VD på Creative Commons. Bland gästerna finns även Katherine Maher, verksamhetschef för Wikimedia Foundation, Jimmy Wales, grundare av Wikipedia och wikimedianer från hela världen.

– En av Wikipedias absoluta styrkor är samarbete, att vi kan skapa fantastiska saker när vi arbetar tillsammans. Årets Wikimania-konferens kommer vara den första någonsin i Norden, och wikimedianer från hela världen kommer samlas för att tillsammans stötta FN:s hållbarhetsmål i sitt arbete med att sprida fri kunskap, säger Eric Luth, konferensgeneral för Wikimania 2019.

För mer info om programmet, som presenteras i sin helhet i början av juli: https://wikimania.wikimedia.org/wiki/2019:Program

För intervjuförfrågningar och pressackreditering, kontakta victoria@wenderfalck.com

Om Wikimedia Sverige

Wikimedia Sverige är en allmännyttig ideell förening som verkar för att sprida fri kunskap. Wikimedia Sverige är en lokal, juridiskt obunden stödförening till Wikimedia Foundation, som driver några av världens största fria kunskapskällor, inklusive Wikipedia, Wikidata och Wikimedia Commons. Det finns liknande lokala stödföreningar i över 40 länder. Wikimedia Sverige har cirka 500 medlemmar och flera organisationsmedlemmar. Styrelsen består av nio personer och föreningen har nio anställda. Föreningen har sitt säte och kontor i Stockholm men har medlemmar i hela landet och även utomlands. Wikimedia Sverige har verksamhet över hela landet och mycket verksamhet bedrivs online vilket gör det lätt för vem som helst att engagera sig.

Om Wikimedia Foundation

Wikimedia Foundation är en allmännyttig stiftelse som driver och stödjer Wikipedia samt bland annat filsamlingen Wikimedia Commons, den flerspråkiga ordboken Wiktionary, den strukturerade databasen Wikidata, databasen över källtexter Wikisource, reseguiden Wikivoyage samt lärobokssamlingen Wikibooks. Wikimediastiftelsens målsättning är att främja tillväxt och utveckling av wikibaserade projekt med öppet innehåll och att göra resultatet av dessa projekt tillgängliga för allmänheten utan kostnad. Idag innehåller Wikipedia över 40 miljoner artiklar på ca 300 språk som uppdateras av över 200 000 användare och besöks av över 1 miljard unika enheter varje månad. Wikimedia är en stiftelse som främst försörjs genom donationer och bidrag.

Om Wikipedia

Wikipedia är en är en fri mångspråkig encyklopedi med öppet innehåll som utvecklats av sina användare sedan starten 2001 – en så kallad wiki. Det betyder att vem som helst kan redigera vilken artikel som helst, när som helst. Wikipedia har idag över 40 miljoner artiklar på ca 300 olika språk. Den största språkversionen är engelskspråkiga Wikipedia, som innehåller över 5 miljoner artiklar. Den svenskspråkiga versionen startade i maj 2001 och innehåller just nu fler än 3,7 miljoner artiklar. Antalet artiklar placerar svenskspråkiga Wikipedia högt bland de olika språkversionerna av Wikipedia.

Om Wikimania

Wikimania är den årliga konferensen för Wikimedia-rörelsen, och brukar samla ett tusental deltagare. Konferensen är huvudsakligen till för personer som på olika sätt intresserar sig för eller engagerar sig i Wikimedia-projekten, såsom Wikipedia, Wikimedia Commons, Wikidata och Wikitionary. Programmet brukar bestå av föreläsningar, seminarier, workshops och rundabordssamtal om frågor som rör fri kunskap, wikitekniken, rörelsens olika projekt eller andra relaterade ämnen. Den första Wikimania hölls 2005 i Frankfurt am Main i Tyskland.

The post Wikipedias årliga internationella konferens kommer till Stockholm appeared first on Wikimedia Sverige.

Wikimedia-priset 2019

07:17, Wednesday, 24 2019 July UTC

En intresseväckande och intensiv Wikipedia-dag med engagerade deltagare avslutades på det mest spännande sätt, utdelning av Wikimedia-priset.

Priset instiftades 2017, efter att Wikimedia Sverige tilldelats Sparbanksstiftelsen Sjuhärads sociala medier-pris. Wikimedia-priset skall först och främst delas ut till en person eller organisation som är aktiv i Sverige och som lever upp till Wikimedia Sveriges vision, att arbeta med och verka för fri kunskap. Tanken är att man skall belönas för sina insatser under senaste året, även om det också får delas ut för ett långvarigt engagemang. Juryn, bestående av ett antal ledamöter ur Wikimedia Sveriges styrelse, väljer ut en vinnare bland de som nominerats av gemenskapen.

Vinnaren av Wikimedia-priset 2019 heter Magnus Olsson.

Magnus Olsson under prisutdelningen på Wikipedia-dagen 27 april.
Foto: Gitta Wilén, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons.

Juryns motivering lyder:

“ För att han på ett exemplariskt sätt tar hand om nybörjare så att de känner sig välkomna, konstruktivt bidrar till att föra diskussioner inom gemenskapen framåt, samt aktivt hjälper till vid olika arrangemang på ett sätt, som gör att deltagarna känner sig inkluderade.”

På frågan om vad det är som driver och sporrar Magnus svarar han på följande sätt:

“ Mitt engagemang är bara lust-styrt. Jag upptäckte Wikipedia som läsare för ungefär 15 år sen via sökningar på Google, och hittade ganska omgående diskussionssidorna. Sen tog det ändå flera år innan jag skaffade konto och redigerade själv. Trots att jag tyckte det var intressant läsning, och plöjde diskussionssidor utan att egentligen söka efter ett uppslagsord och lärde känna gemenskapen, så vågade jag inte ge mig på redigera-knappen.

Jag fascinerades av hur allt diskuterades med stort allvar, och med stor seriositet, kommateringar togs på lika stort allvar som Israel-Palestina konflikten. Jag imponerades också av kärnan som alltid försökte hålla ett lugn i vilda diskussioner, och att etiketten var viktig och även den togs på på stort allvar.

2009 skaffade jag konto och skrev min första artikel. Det gav omedelbart blodad tand; att andra var inne och putsade och förbättrade visade att mina alster blev lästa. Sen märkte jag ganska snart att när jag upptäckte något som jag ville veta mer om, så kollade jag Wikipedia. Saknades det där fortsatte jag såklart fortfarande att söka och samla information på andra håll. Då blev Wikipedia en perfekt plats att placera min nyvunna kunskap på, dels för att dela, men också – och inte minst – för att lagra och kunna återkomma. Eftersom kunskapen var nyvunnen, hade jag dessutom källmaterialet tillgängligt. Under tiden en sån artikel växer fram, upptäcker man luckor i källmaterialet, som måste täppas till med nya källor.

Så plötsligt fungerade Wikipedia som min personliga minnesbok.

Wikimedia-prisvinnaren 2019, Magnus Olsson Foto: John Andersson, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons.

Snart gick jag på min första Wikifika och det blev snabbt fler sådana. Sen har föreningen Wikimedia Sverige ordnat evenemang som jag gärna varit med på, dels olika former av skrivstugor, en form där jag inte är så produktiv men gärna hjälper till, och fotosafarin till exempel, ibland ordnade som studiebesök på museer.

Jag har mer och mer hamnat på metasidorna; diskussionssidor om artiklar, artikelinnehåll och Wikipedia och gemenskapen i stort. Ofta har jag tyckt att jag varit lite väl tjafsig och borde koncentrera mig på artikelskrivande. Att börja redigera en artikel tycker jag fortfarande är vördnadsfullt och förknippat med stort ansvar. Att tycka på diskussionssidor är enkelt, det svåra är att hålla nivå.

Därför blev jag oerhört smickrad av att tilldelas Wikimediapriset och att en del av motiveringen var just att jag diskuterar konstruktivt och inkluderande. Det känns extra stort när jag vet att det förutom erfarna Wikipedianer även är proffs på internetkommunikation, nätetik och netikett som Elza Dunkels och Brit Stakston som är med och utser pristagaren”.

Avslutningsvis vill vi på Wikimedia Sverige återigen gratulera Magnus och tacka honom för hans insatser!

The post Wikimedia-priset 2019 appeared first on Wikimedia Sverige.

Vinnare i Wiki Loves Earth 2019

07:17, Wednesday, 24 2019 July UTC

Efter att ha gått igenom de 721 bilderna som skickades in till tävlingen har nu Zquid och jag,  Jan Ainali, kommit fram till ett resultat. Det var svårt att välja bland alla de fina bilderna och det hade inte tagit emot om vi hade behövt skicka 20 bilder vidare till den internationella finalen. Men reglerna är som de är så utan vidare fördröjning kommer här de tio vinnarna. Är ni nyfikna på hur processen gick till kan ni kika på resultatsidan på Wikimedia Commons.

Vinnare

Dalby Söderskog av DalbyLennart, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons

Plats 2

Stora sjöfallet av Jonomorph, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons

Plats 3

Närsholmen av Måns Hagberg, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons

Plats 4

Grimsta av Yousef Tavakoli, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons

Plats 5

Fulufjället av Hsskberra, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons

Plats 6

Surö bokskog av Christian Rosenlind, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons

Plats 7

Skarek av Pavel Shyshkouski, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons

Plats 8

Tyresta av Hknnyberg, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons

Plats 9

Danska fall av Lisalunamorris, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons

Plats 10

Nackareservatet av Arild Vågen, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons

Tack till alla deltagare

Ovanstående bilder skickas alltså in till den internationella finalen, där vinnaren får en resa till nästa års Wikimania i Bangkok. Vi vill tacka alla 132 personer som har deltagit, det har varit ett nöje att få arbeta i juryn och noggrant studera era bilder. Ni har också hjälpt till att illustrera de artiklar som finns om naturreservat och nationalparker på Wikipedia, och i skrivande stund används 121 bilder på åtta olika språkversioner av Wikipedia. Det är en insats som förtjänar ett speciellt tack.

The post Vinnare i Wiki Loves Earth 2019 appeared first on Wikimedia Sverige.

Skrevet av Sabine Rønsen, Wikimedia Norge

Wikimedia Norga er på årets Riddu Riđđu-festival og i ettermiddag fikk vi gleden av å være tilstede da Emil Karlsen ble erklært Riddu Riđđus unge kunstner 2019. Emil er en driftig type som i tillegg til å være vokalist og gitarist i bandet Resirkulert også holder på med film og tegning. I tillegg har han også begynt å lære seg å lage kofte. Emil er vokst opp i Skibotn i Storfjord kommune og har deltatt på Riddu Riđđu-festivalen mange ganger gjennom oppveksten. Han er sjøsame og har de senere årene lært seg å joike. I 2018 lagde han en joik til sin bestefar som han fremførte på Nordlysfestivalen og senere spilte inn og ga ut. Hans måte å joike på stammer fra Karesuando-området. Når Emil blir spurt om hva som er målet med musikken sin svarer han at det er å spre glede og gjøre folk glade. Det synes vi han lykkes med og Wikimedia Norge ønsker Emil masse lykke til i årene som kommer og vi gleder oss til å se han igjen på Riddu Riđđu neste år!

Wikimedia Norga is at this year’s Riddu Riđđu festival and this afternoon we got the pleasure of being present when Emil Karlsen was declared as Riddu Riđđu’s young artist 2019. Emil is an enterprising man who in addition to being a vocalist and guitarist in the band Resirkulert also are into filming and drawing. In addition, he has started to learn how to make Gákti, a traditional clothing worn by the Sámi. Emil grew up in Skibotn in Storfjord municipality and he has participated at the Riddu Riđđu festival many times. He is a sea Sámi and has in recent years learned the art of joik. In 2018 he made a joik to his grandfather which he performed at the Northern Lights Festival and then later recorded and released. His way of joiking originates from the Karesuando area. When asked about what the goal of his music is, Emil responds that it is to spread joy and make people happy. We absolutely think he succeeds with that and Wikimedia Norga wishes Emil lots of luck in the years to come and we look forward to seeing him again at the Riddu Riđđu festival next year!

 

 

Innlegget Årets unge kunstner på Riddu Riđđu-festivalen 2019: Emil Karlsen dukket først opp på Wikimedia Norge.

Wikimedia Norga is back at the Riddu Riđđu Festival 2019 as part of our Sámi content on the  Wikimedia-projects! This year is special, since our stay here is also a celebrating of The International Year of the Indigenous Languages 2019. This is how the The International Year of the Indigenous Languages 2019 is described on their own website:

«An International Year is an important cooperation mechanism dedicated to raising awareness of a particular topic or theme of global interest or concern, and mobilizing different players for coordinated action around the world. In 2016, the United Nations General Assembly adopted a resolution proclaiming 2019 as the International Year of Indigenous Languages, based on a recommendation by the Permanent Forum on Indigenous Issues. At the time, the Forum said that 40 per cent of the estimated 6,700 languages spoken around the world were in danger of disappearing.  The fact that most of these are indigenous languages puts the cultures and knowledge systems to which they belong at risk. In addition, indigenous peoples are often isolated both politically and socially in the countries they live in, by the geographical location of their communities, their separate histories, cultures, languages and traditions. And yet, they are not only leaders in protecting the environment, but their languages represent complex systems of knowledge and communication and should be recognized as a strategic national resource for development, peace building and reconciliation. » https://en.iyil2019.org/about/

The Northern Sámi Wikipedia currently has around 7,400 articles, which is very good for such a small, indigenous language, but the challenge is that few people contribute to it. We wish to change that, but we can’t do it alone! Our goal is to improve the Northern Sámi Wikipedia and add more Sámi related content to the Wikimedia-projects to make the Northern Sámi Wikipedia  a thriving and continually updated project. For that we need volunteer contributors who know Northern Sámi!

If you know any of the Sámi languages and think this sounds interesting, but don’t know where to begin? Then we would love to get in touch with you (wikimedia@wikimedia.no)! The same also goes if you don’t know any of the Sámi languages, but are still interested in contributing! Come find us at the market place at Riddu Riđđu Festival – giitu!

Innlegget Wikimedia Norga at Riddu Riđđu 2019 / International Year of Indigenous Languages dukket først opp på Wikimedia Norge.

Written by Aleksander Stave Grønnestad, intern at Wikimedia Norge from Oslo Metropolitan University

Wikimedia Norge, Wikimedia Armenia and The National Archives of Norway have collaborated on a project to digitize a collection of 181 historic photographs created by the Norwegian missionary and nurse Bodil Biørn (1871-1960) who took the photos during her stay among Armenian christians in the Ottoman Empire starting in 1905. A selection of these photographs have now been published in the tri-language publication In the footsteps of Bodil Biørn from Norway to Armenia.

 

The text in the book is presented in Armenian, English and Norwegian. The handwritten Norwegian descriptions on the photographs were transcribed into digital text and then translated into English and Armenian. The photos have been shared on Wikimedia Commons under a CC by SA 4.0 license making them free to use on any language edition of Wikipedia and by any other project online and offline.

The transcription was organized by Wikimedia Norge and was financed by the Arts Council. A paid volunteer from the Wikimedia community worked with first transcription under guidance from the staff at the National Archives. The project aimed at highlighting a women’s perspective in history and her documentation of the lives of children and women. On Wikipedia there is a gender gap in terms of both editors,who are contributing to the site, and in content, i.e. who does the editors write biographies about. The photographic collection depicts a part of Armenian and Norwegian history that is not well documented and provides insight into the region and its history for an international audience.

The work on the publication has been done by Davit Saroyan, Community Program Manager from Wikimedia Armenia. This is his thoughts on the publication:

«In the footsteps of Bodil Biørn from Norway to Armenia» photo book, with almost all photos taken by Biørn, will be a way to speak out about our successful cross-chapter collaboration with Wikimedia Norway and GLAM projects in general. We believe that with this book we will be able to materialize the result and best practices of the collaboration and express gratitude to all parties involved.”

The collaboration between Wikimedia Armenia, Wikimedia Norge and The National Archives will continue in 2019 with renewed funding from The Arts Council in Norway.

Innlegget In the footsteps of Bodil Biørn from Norway to Armenia dukket først opp på Wikimedia Norge.

Kurs hos Oslo Kvinnesaksforening

13:45, Friday, 08 2019 February UTC

Oslo Kvinnesaksforening ønsker at de som har kjempet for kvinners rettigheter skal være bedre synlig på nett, og inviterte i januar Wikimedia Norge på besøk for å holde nybegynnerkurs i Wikipedia-redigering.

Oslo Kvinnesaksforening er Norsk Kvinnesaksforenings største lokallag, og en organisasjon som har betydd mye for kvinners rettigheter i Norge. Noe som jo også vil si at mye av deres historie er viktig kunnskap, som burde finnes på Wikipedia!

«Ved å skrive på Wikipedia kan jeg bidra til synliggjøring av kvinner i kunst, kultur, arbeidsliv og akademia» sier initiativtaker Vigdis Lian.

Kursdeltaker Grete Starheim ble inspirert til å lære seg Wikipedia-redigering etter å ha hørt om Hilde Blix’ prosjekt med å skrive én artikkel om en kvinne i uka. «Med et kurs kommer jeg endelig i gang, og lærer de tekniske løsningene på Wikipedia.» sier hun. 

Neste steg for foreningen blir å lage en oversikt over biografier over kvinner som mangler – en rødliste – sånn at andre også kan bli med på dugnaden med å skrive flere kvinnesakskvinner inn i historien!

Innlegget Kurs hos Oslo Kvinnesaksforening dukket først opp på Wikimedia Norge.

Uralsk språkkonkurranse 2019

15:32, Wednesday, 06 2019 February UTC

Lihkku beivviin!
Vuorbbe biejvijn!
Læhkoeh biejjine!

I dag er samenes nasjonaldag – gratulerer med dagen!

Som noen kanskje vet er 2019 UNESCOs internasjonale år for urfolksspråk, og i den forbindelse arrangerer Wikimedia Norge og andre samarbeidspartnere den uralske språkkonkurransen 2019 – en internasjonal konkurranse for å øke innholdet rundt uralske minoritetsspråk, deriblant de samiske språkene, og menneskene som snakker dem på Wikipedia.

Alle er hjertelig velkomne til å bidra – på alle språk! Vi håper på mange interessante bidrag.

Innlegget Uralsk språkkonkurranse 2019 dukket først opp på Wikimedia Norge.

Karin Beate Nøsterud/norden.org [CC BY 2.5 dk (https://creativecommons.org/licenses/by/2.5/dk/deed.en)]

2019 lea ON:a riikkaidgaskasaš eamiálbmotgiellajahki, ja Wikimedia Norge (Wikimedia Norga) áigu geavahit jagi lassánahttit sámegielaid sisdoalu ja iešguđetge Wikimedia-prošeavttaid sisdoalu sámi kultuvrra ja servodaga birra.

ON:a dieđu mielde lea balahahtti ahte 40 proseantta dain sullii 6700 gielain mat hubmojuvvojit iešguđetge sajiin máilmmis, leat jávkame. Ulbmil ON:a riikkaidgaskasaš eamiálbmotgiellajagiinlea oažžut fuomášumi dasa – ja eastadit áitojuvvon gielaid jávkamis agi beaivái.

Wikipedia ja dat eará Wikimedia-prošeavttat leat Norgga eanemus galleduvvon neahttabáikkiid searvvis. Wikimedia Norga dovdá ovddasvástádusa ahte sidjiide geat atnet sámegielaid árgabeaivvis galgá leat sámegieldoallu álkit olá muttus, ja vai sámi kultuvra ja historjá galgá leat diehttelas oassi dieđuin mat gávnnat norgga historjjá birra Wikipedias.

Dan barggu geažil lea Wikimedia Norge stáhtusa siviilaservodatbeallin FN:as, mas lea earenoamáš ovddasvástádus juste sámegielsisdoalus neahtas. Miehtá jagi 2019:s boahtit mii bargat systemáhtalaččat ahte gávdno eambbo sámi sisdoallu Wikipedias, Wikimedias Commonsis ja Wikidatas.Odne lea dušše davvisámegielas sierra Wikipedia, ja deaŧalaš oassi barggus lea oažžut eambbo ja buoret teavsttaid dohko, muhto mii áigut maiddái veahkehit giellaguovddážiid, arkiivvaid ja girjerádjosiid mat háliidit juogadit sisdoalu friddja liseanssaid vuolde eará sámegielaide dahje eará formáhtain go dušše teaksta.

Min vuosttaš doaibma čalmmustahttimis lea oktasaš čállingilvu sámegielaid ja urálalaš gielaid, kultuvrra ja historjjá birra, maid mii lágidit ovttas olu eará riikkaid Wikimedia-organisašuvnnaiguin. Gilvvu birra sáhtát lohkat eambbo dás.

Wikimedia Norgga Facebook-siiddus leat ođasmahttojuvvon dieđut giellajagi birra ja eará doaimmaid birra.

 

——————————————————-

2019 er FNs internasjonale år for urfolksspråk, og Wikimedia Norge skal bruke året til øke mengden innhold på samiske språk og innhold om samisk kultur og samfunn på de ulike Wikimedia-prosjektene.

40 prosent av de omkring 6700 språkene som snakkes rundt omkring i verden, står i følge FN i fare for å forsvinne. Målet med FNs internasjonale året for urfolksspråker å rette oppmerksomhet mot dette – og hindre utrydningstruede språk i å bli borte for alltid.

Wikipedia og de andre Wikimedia-prosjektene er blant de mest besøkte nettstedene i Norge. Wikimedia Norge føler et ansvar for at innhold på samiske språk skal være lett tilgjengelig for de som bruker samisk i hverdagen, og for at samisk kultur og historie skal være en selvfølgelig del av den informasjonen man finner om norsk historie på Wikipedia.

På grunn av dette arbeidet har Wikimedia Norge fått status som sivilsamfunnspartner av FN, med et spesielt ansvar for nettopp samisk innhold på nett. Gjennom hele 2019 kommer vi til jobbe systematisk for at det finnes mer samisk innhold på Wikipedia, Wikimedia Commons og Wikidata. Per i dag er det kun nordsamisk som har en egen Wikipedia, og en viktig del av arbeidet vil være å få flere og bedre tekster på denne, men vi vil også bistå språksentre, arkiv og bibliotek som ønsker å dele innhold under frie lisenser på andre samiske språk eller i andre formater enn bare tekst.

Første aktivitet ut i vår markering av året er en felles skrivekonkurranse om samiske og uralske språk, kultur og historie, som vi arrangerer sammen med Wikimedia-organisasjoner i flere andre land. Denne konkurransen kan du lese mer om her.

Følg med på Wikimedia Norges Facebook-sidefor oppdatering om språkåret og andre aktiviteter!

Innlegget ON:a riikkaidgaskasaš eamiálbmotgiellajahki/ FNs internasjonale år for urfolksspråk dukket først opp på Wikimedia Norge.

Befria kunskapen!

10:13, Sunday, 10 2013 March UTC
Wikimedia Sveriges årsmöte 2013. De som står upp på bilden utgör den nya styrelsen, som vi valde för 10 (sic!) minuter sedan. Leve det!

Wikimedia Sveriges årsmöte 2013. De som står upp på bilden utgör den nya styrelsen, som vi valde för 10 (sic!) minuter sedan. Leve det!

Just nu pågår Wikimedia Sveriges årsmöte! Fantastiskt trevligt att träffa alla gamla och nya vänner, få höra om allt underbart som skett under året i föreningen och att överhuvudtaget få delta på ett årsmöte (för mig som föreningsbyråkrat).

Men vad är Wikimedia Sverige?

Wikimedia Sverige är en ideell förening som arbetar för att främja utvecklingen av, spridningen av och förståelsen för fri kunskap. Konkret handlar det om att gynna den fria encyklopedin Wikipedia, den fria mediedatabasen Wikimedia Commons, den fria ordboken Wiktionary och massor av andra liknande projekt, som formellt drivs av Wikimedia Foundation men uteslutande utvecklas och skapas av dess användare. Svärmen – massor av o-organiserade ideella entusiaster över hela världen – samarbetar på nätet i dessa projekt för att helt informellt göra världen till en bättre plats, utan någon förenings inblandning.

Men ibland behövs hjälp, när juridiken står i vägen, när etablerade kunskapsinstitutioner som museer, skolor, universitet och bibliotek inte själva inser vikten av att de bidrar eller när enskilda entusiaster inte har resurser nog att ordna större projekt. Då kliver Wikimedia Sverige in!

Så vad hände på årsmötet?

Vi fick höra om vad styrelsen (inklusive dess underbara – och fotokunniga – ordförande), de anställda och framför allt massor av ideella eldsjälar (som förstås ofta ingår i styrelsen) gjort under året för utvecklandet och spridningen av fri kultur och kunskap. Och det är inte lite! Här kommer ett axplock av mina favorit-resultat från 2012:

  • Finansieringen av 14 så kallade Gemenskapens projekt där de ideella o-organiserade människorna på t.ex. Wikipedia fått söka om pengar till bra grejer. Bland annat har Wikimedia Sverige bidragit till arrangemanget av fotosafaris där nämnda ideella eldsjälar träffas för att tillsammans fotografera ett visst område och sedan sprida bilderna till näts, teknologi för inscanning av gamla böcker till Wikisource
  • Samarbetsavtal mellan Centralmuseernas samarbetsråd och Wikimedia Sverige, för att engagera museer i spridningen av den fria kunskapen. De har ofta varit bakbundna av lagstiftning – eller kanske snarare av en förlegad tolkning av lagstiftning – som gjort att de inte trott sig kunna sprida sitt material som de vill. Men Wikimedia Sverige har nu tagit fram en handbok, Kulturskatter på nätet, som förklarar för museer, arkiv och bibliotek hur de kan digitalisera sina samlingar – något de måste göra för att överleva. Tävlingen Upp till bevis, lanserad i samband med boken, ledde till att bl.a. Kungliga biblioteket och Nordiska museet laddat upp bilder fritt för allmänheten att använda, remixa och sprida. Och så sent som i tisdags berättade Livrustkammaren, Skolklosters slott och Hallwylska muset att deras 40 000 bilder läggs upp fritt på nätet (efter att Wikimedia Sverige i samarbete med dem ordnat en fashionabel fotosafari). Vi arbetar  också på att fotografera och sprida offentlig konst. Bara det faktum att årsmötet idag hålls på Arkitekturmuseet är mycket talande för de fantastiska framgångarna. Leve det!
  • Hundratals Quality Images och flera Featured Pictures till Wikimedia Commons tack vare att man skapat en högklassig teknikpool alla fått låna ur. Vill du fota, filma eller ta upp ljud från något (t.ex. en stor demonstration, en föreningsaktivitet, en fågelguidning eller egentligen vad som helst) som är relevant för Wikipedia, Commons eller något annat av våra projekt? Låna gratis från vårt helt nya kontor på Hantverkargatan i Stockholm!

Dessutom har vi fått en riktigt ordentlig organisation, med en rejäl ökning av antalet anställda, goda kontakter etablerade med många myndigheter (t.ex. två EU-projekt genomförda), samt en fungerande, effektiv ekonomi med massor av bidrag från allehanda håll. Sådant märks inte så mycket utåt – men indirekt är det givetvis avgörande för föreningens framtida fantastiska funktion för frihet för kunskap och kultur! Ett stort tack till alla er som engagerat er med det här! Jag lovar att framöver engagera mig mer i Wikimedia Sverige, när miljö- och medborgarrättskampen inte är lika akut.

”Vad har tejp, grafit och en grafentransistor med Wikimedia Sverige att göra?” Jo, denna bild har donerats av Nobelmuseet tack vare föreningens arbete! Vad denna bild har med fri kunskap att göra? Klicka här för att läsa Nobelmuseets vetenskapliga, vackra och verkligen underbara motivering!

Men framtiden då? Vad händer 2013 och framöver?

Extremt mycket coola grejer! Vi ska bland annat:

  • Påverka politiska partier så att de inser vikten av fri kunskap och kultur och god lagstiftning gällande detta, t.ex. gällande flygfotografering
  • Se till att ännu fler museer, bibliotek och arkiv släpper sina samlingar (som ofta är sammanställda medelst skattemedel) fritt för folket
  • Informera och engagera ämnesexperter, t.ex. universitetens forskare, så att de börjar bidra till Wikipedia

Och givetvis oerhört mycket mer! Konkreta mål för 2013 finns givetvis, antagna under årsmötet.

Det låter fantastiskt! Hur kan jag hjälpa till?

Det finns flera sätt!

  1. Gå med i föreningen! Det kostar bara 100 kronor, men ger dig fri tillgång till teknikpoolen (för sådant som främjar fri kunskap), ett fint nyhetsbrev månatligen samt – viktigast – kunskapen om att du stödjer fri kunskap.
  2. Engagera dig ideellt! Föreningen drivs ju förstås främst på ideell basis, så det finns mycket att göra om du vill bidra med tid, ork och energi! Oerhört kul.
  3. Skänk pengar! Det kan du också göra. Det är inte lika kul.

Årsmötet är över om någon timme. Då börjar verksamhetsåret. En ny styrelse under Mattias Blomgrens ledning är vald. En verksamhetsplan är antagen. En strategi har anammats. Nu kör vi! 

Riksdag och regering - några av de vi måste påverka för den fria kunskapens skull. Dessutom är detta fotografi ett lysande exempel på en bild som möjliggjorts tack vare Wikimedia Sveriges arbete - japp, såhär bra bilder har teknikpoolen skapat! Mer konkret har mästerfotografen Arild Vågen lånat en kamera, tagit bilden och släppt den fritt på Wikimedia Commons under den fria licensen CC-BY-SA 3.0. Vackert!

Riksdag och regering – några av de vi måste påverka för den fria kunskapens skull. Dessutom är detta fotografi ett lysande exempel på en bild som möjliggjorts tack vare Wikimedia Sveriges arbete – japp, såhär bra bilder har teknikpoolen skapat! Mer konkret har mästerfotografen Arild Vågen lånat en kamera, tagit bilden och släppt den frittWikimedia Commons under den fria licensen CC-BY-SA 3.0. Vackert!

Låt oss tillsammans se till att 2013 blir ett fantastiskt år för den fria kunskapen!

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Wikipedia – samarbete bortom språkets barriärer

22:29, Wednesday, 27 2012 June UTC

Nedanstående är krönikeartade reflektioner över Wikipedia, över språk, över samarbete och över arbetet för den fria kunskapen i stort. Dessa har ursprungligen publiceratsden blogg som tillhör Wikimedia Sverige, den ideella svenska förening som arbetar för fri kunskap i allmänhet och Wikimedia-projekt som Wikipedia i synnerhet. Kommentera gärna.

Babels torn. Målning av Pieter Bruegel d.ä.

Babels torn. Målning av Pieter Bruegel d.ä.

I begynnelsen, när världen var ung, var mänskligheten enad. Och mänskligheten talade ett och samma språk, och det var som att hela världen låg för deras fötter. Tämligen bokstavligen – de byggde ett torn, som kanske skulle kunna nå upp till himlen. Om nu Gud rättvist ville bestraffa människornas ohälsosamma hybris, eller var rädd att de skulle kunna hota honom i hans allsmäktighet, eller hade någon annan anledning till sina handlingar – det förtäljer inte den bibliska historien. Den konstaterar enbart att Gud ville stoppa bygget, och gjorde detta på ett sätt han fann tillämpligt: Gud splittrade människornas tungomål så att de olika människorna talade olika språk. Språkförbistringen gjorde att människorna inte längre kunde samarbeta, och tornet – som kom att döpas till Babels torn – blev ett slags symbol för språklig diversitet.

Babels torn kan tyckas mycket främmande i dagens moderna värld. Likväl finns åtminstone något korn av sanning i berättelsen, oavsett om språken nu skiljdes åt av en gudomlig varelse (vilket ligger utom vetenskapen) eller uppkom på ett mer naturligt vis (vilket stöds av vetenskapen). Förvisso är det så att språken i årtusenden skiljt olika människor från varandra och förhindrat effektiv kommunikation däremellan. Men nu, i Internet-åldern, med Google Translate och liknande verktyg, blir de gamla problemen alltmer förlegade. Nya öppningar för mellanmänskligt samarbete skapas, bortom språkets ofta betungande barriärer. Detta inlägg ska handla om just sådant samarbete, över ett av de projekt som förenar flest olika språktalare i världen: Wikipedia.

Världens mest mångspråkiga encyklopedi

Att Wikipedia är världens största encyklopedi och dessutom inget mindre än det kanske bästa uppslagsverk mänskligheten producerat, det visste nog du som läser denna blogg redan. Och du visste säkert redan att Wikipedia är flerspråkigt. Men något du kanske inte kände till är att Wikipedia inte bara finns på svenska och de stora världsspråken och några. Wikipedia finns förvisso på mängder av små, lokala språk. Totalt finns hela 285 olika språkversioner av Wikipedia, varav nästan alla, 275 stycken, är aktiva. 275! Jag kan inte tänka mig att något enskilt projekt i mänsklighetens historia har lyckats med konststycket att på ett blott drygt decennium mångfaldiga sig själv på så många olika språk.

Men alla 275 är förstås inte så omfattande som svenskspråkiga Wikipedia, den Wikipedia-upplaga de flesta av denna bloggs läsare torde vara mest vana vid. Språkversionerna varierar enormt i omfång, från den enorma engelskspråkiga Wikipedias närapå 4 000 000 (!) artiklar, till språkversioner som Wikipedia på tetum, med mer blygsamma 658 artiklar och ändå en rätt god potential med tanke på språkets ungefärliga 1 miljon talare. (En parentes i sammanhanget är att svenskspråkiga Wikipedia för ett par år sedan åkte ur topp tio, där vi – givet språkets förhållandevis mycket få antal talare; svenskan placerar sig någonstans runt 50:e plats på listan över världens språk efter antal talare – förvånansvärt länge lyckats ligga kvar.)

Med 275 olika språk finns onekligen en del att välja och vraka på. Men nu är det tyvärr så, att de allra flesta människor inte är polyglotter – de behärskar blott sitt modersmål och kanske något mer språk. Här i Sverige kan väl de flesta svenska och engelska flytande, och skolundervisningen ger alla möjligheten till att lära sig ett tredje språk. Likväl brukar svenska wikipedianer (vad jag känner till) nästan uteslutande skriva på svenskspråkiga och engelskspråkiga Wikipedia, sin förmåga att skriva på någon annan språkversion till trots. Vad beror detta på? Antagligen gammal vana. En ovilja att behöva fräscha upp sina gamla språkkunskaper från högstadiet för att bidra.

Att våga ta steget ut

Naturligtvis är det fullkomligt legitimt att redigera Wikipedia utan att någonsin sätta sin digitala fot i någon annan språkversion överhuvudtaget. Men av egen erfarenhet vet jag att steget ut ur det hemtama, vanliga, vardagliga svenska faktiskt kan vara mycket givande. Jag har dock ännu inte skrivit särskilt mycket på engelskspråkiga Wikipedia, och är kanske det bästa exemplet på en hemmastadd wikipedian som sorgligt nog inte vågat lämna hemspråket. Med detta i baktankarna, eller i alla fall i det undermedvetna, beslöt jag så iförrrgår för att göra slag i saken. Jag skulle lämna svenskspråkiga Wikipedias trygghet. Jag skulle till och med lämna engelskans relativt bekanta marker bakom mig. Jag skulle skriva min första artikel på spanskspråkiga Wikipedia.

Jan Arnald, en mästerlig författare tillika inspiratör för Wikipedia-redigering. Foto: Sara Arnald, CC-BY-SA 3.0.

Jan Arnald, en mästerlig författare tillika inspiratör för Wikipedia-redigering.
Foto: Sara Arnald, CC-BY-SA 3.0.

Det hela började egentligen inte i några funderingar över människors benägenhet att stanna på fast mark, språkligen. Men nog började det med språket, på sätt och vis. Det började med att jag under min gångna körtelfeber hade riktigt ordentligt tråkigt, var alldeles för sjuk för att redigera Wikipedia och därför sökte min tillflykt i litteraturens värld. Så jag försjönk i Arne Dahls (egentligen Jan Arnalds) underbara dekalog om A-gruppen, en fantastiskt serie om en grupp intellektuellt elitpoliser – tänk Sherlock Holmes gånger 8, och i det moderna Sverige – med oerhört väl utvecklade personligheter, spännande intriger och framför allt en förmåga att bruka det svenska språket jag aldrig sett maken till; Dahl fullkomligen briljerar med sitt språkbruk, han äger det.

Nå, nu ska jag inte komma för långt från ämnet. Så fort jag tillfrisknat började jag undersöka tillståndet på Wikipedias information om Dahl. Det var tämligen skralt. Visserligen hade vi en helt okej artikel om själva författaren på svenska, även om den brast i källhänvisning, men själva böckerna skildrades inte mer än med några meningar i författarens artikel. Mina vidare äventyr för att täcka denna lucka i svenskspråkiga Wikipedias i övrigt i nuläget ganska så fulla karta (kan man få för sig – i själva verket saknar vi ju åtminstone ungefär 88 procent av engelskspråkiga Wikipedias artiklar överhuvudtaget…) ska inte redovisas här, utan där hänvisar jag till min egen Wikipedia-dagbok.

Men inte bara svenskspråkiga Wikipedia saknade information om A-gruppen – spanskspråkiga Wikipedia hade ingen information alls om Arne Dahl/Jan Arnald. Inte en enda artikel! Den slutsatsen nådde jag efter att ha studerat interwikilänkarna i såväl svenskspråkiga som engelskspråkiga Wikipedias artiklar om författaren, och jag tror att jag testade att skriva in http://es.wikipedia.org/wiki/Jan_Arnald (alltså direktadressen till den eventuella artikeln om Jan Arnald på spanskspråkiga) i webbläsarfönstret, utan att få mer information än ”Denna artikel existerar inte.”, på spanska. Jan Arnald hade alltså ingen artikel på spanskspråkiga Wikipedia. Nu är jag ingen mästare på spanska, inte alls. Men jag har precis gått ut första gymnasieåret, och har läst spanska sedan sexan. Och med mitt spanskbetyg A i bakhuvudet, och vetskapen om att jag ändå brukar kunna tillgodogöra mig Wikipedia-artiklar på spanska, och framför allt medveten om att riktlinjen var djärv! är universell på alla Wikipedia-versioner, gjorde jag slag i saken.

Jag började skriva mitt livs första Wikipedia-artikel på spanska.

En artikels födelse

För att inte plåga encyklopedin med mina taffliga nybörjarförsök, och för att om möjligt kunna få språklig respons innan artikeln lades ut i encyklopedin, skapade jag en undersida till min användarsida som jag använde som plats för utkast till artikeln om Jan Arnald. Så började jag skriva. Jag kollade mycket på andra spanskspråkiga författarartiklar – för att få reda på såväl det tillämpliga artikelupplägget som den tillämpliga terminologin – och använde frekvent språkverktyg som Lexin, Google Translate och, allra mest, engelskspråkiga Wiktionary. (Det sistnämnda är alltså också ett wikiprojekt, som Wikipedia, fast med syftet att inte skriva en encyklopedi utan en ordbok med översättningar, etymologi etc. Just översättningar och böjningsformer för verb var vad jag var ute efter i mitt spanskspråkiga arbete, och Wiktionary fungerade som vanligt alldeles utmärkt för detta ändamål.)

Det var inte helt lätt, och tog lite tid, men snart nog hade jag producerat ett första utkast som jag var rätt nöjd med. Då söker jag efter ”Jan Arnald” på spanskspråkiga Wikipedia, och döm om min förvåning då den rätt awesome ”Menade du [närliggande namn]…?”-funktionen föreslår artikeln… Jan Arland?!?! Jag klickar mig in och finner fort en artikel som faktiskt behandlar rätt författare, men med fel namn. Suck! Felstavade namn! Vad ska jag nu göra? Hade jag skapat min artikel förgäves?

Gudskelov (på sätt och vis…) är artikeln om ”Arland” rätt kort, så min egen artikel är betydligt längre och kan i princip fullständigt ersätta den gamla rakt av. Men det orkar jag inte den kvällen. Då orkar jag bara fråga folk på svenskspråkiga Wikipedias IRC-kanal efter någon som kan flytta artikeln på spanskspråkiga Wikipedia (jag kunde inte själv eftersom jag inte var ”bekräftad användare”; för att kunna flytta sidor behöver man vara just en bekräftad användare, vilket man automatiskt blir efter 50 redigeringar – men jag hade inte gjort 50 redigeringar). Och ingen bekräftad användare på spanskspråkiga Wikipedia fanns i svenskspråkiga Wikipedias IRC-kanal.

Sök och du skall finna hjälp på Wikipedia

Så då flyttade jag lite våghalsigt till spanskspråkiga Wikipedias IRC-kanal och hittade många människor som gärna ville hjälpa mig där. Efter att ha uppgivit lite källor (de andra språkversionerna, Arnalds officiella webbplats) på att Arnald inte heter Arland ordnade wikipedianen Cesar Jared snabbt att artikeln blev flyttad. I samband med detta kommer jag också i kontakt med vederbörande över den privata chattfunktionen via IRC. Jag tackar så mycket för hjälpen, förklarar mitt ärende och Cesar Jared erbjuder sig då att kolla igenom mitt utkast till artikeln. Hen korrekturläser inledningen och gör en del förbättringar. En viss svårförståelig mening jag skrivit orsakar huvudbry, men vi lyckas gemensamt lösa saken över IRC.

Dagen därpå beslutar jag mig för att göra slag i saken. Min artikel om Jan Arnald ska in på spanskspråkiga Wikipedia. Så jag öppnar redigeringsrutan på den nu alltså korrekt namngivna artikeln, klistrar in min egen text högst upp ovan den gamla texten och för sedan metodiskt in samtliga uppgifter från gamla texten i min egen text, och passar då också på att delvis modifiera mitt eget språkbruk i enlighet med den gamla texten. Det går finfint.

Sedan, just när jag ska klicka Spara, eller rättare sagt Grabar la página, minns jag vad Cesar Jared frågade om igår över privat IRC: källor, dessa för Wikipedias läsare helt ovärderliga bevis på att man inte fabulerar fritt i artiklarna utan faktiskt har något (vettigt) på fötterna. Mitt utkast innehöll av lättja inga källor, men jag hade lovat att lägga in källorna senare, då jag skulle stöta på fler källor när jag gjorde klart min svenska artikel om A-gruppen-serien. Men så gaskade jag upp mig – nog kunde jag rätt enkelt hitta länkar nog för att källbelägga allt i den ändå inte jättelånga Arnald-artikeln jag skrivit! Så någon timme senare är artikeln fylld med hänvisningar till Arnalds egen webbplats, Arnalds Arne Dahl-webbplats, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter.

Jag är klar. Jag sparar.

Och skapar* min första spanskspråkiga Wikipedia-artikel någonsin.

*I själva verket visade sig artikeln ju redan finnas, så formellt skapade jag den inte – men å andra sidan hade jag skrivit mitt eget utkast från scratch, och den artikel som blev resultatet av min redigering var väsensskild från den gamla.

Traditionella kunskapssamlingar. Föga föränderliga. Foto: Tom Murphy VII, CC-BY-SA 3.0

Traditionella kunskapssamlingar. Föga föränderliga.
Foto: Tom Murphy VII, CC-BY-SA 3.0

Historien utan slut

Vore Wikipedia en vanlig encyklopedi, som Nationalencyklopedin, skulle historien så gott som ta slut här. När artikeln väl är publicerad är den ”klar”, och i den traditionella bokformen frusen, åtminstone fram tills tryckningen av nästa upplaga. Skillnaden kunde näppeligen vara större mot Wikipedias arbetssätt. Här har arbetet knappt börjat då jag lagt in mitt eget sjok i artikeln. Och just för att jag skrivit en artikel på ett språk jag inte till fullo behärskar, söker jag aktivt hjälp av andra wikipedianer för att kickstarta den massiva redigeringsprocess som undvikligen följer på varje bidrag till Wikipedia.

Nybörjare som jag är på den spanskspråkiga upplagan känner jag inte till om det finns något centralt be om hjälp-ställe, så jag går in på svenskspråkiga Wikipedias allmänna diskussionsplats Bybrunnen, klickar in mig på interwikilänken till spanskas bybrunn (som inte är en bybrunn utan ett café) och hittar direkt en länk betitlad Ayuda (som betyder hjälp), som uppenbarligen går till en sida där wikipedianer kan göra just vad jag var ute efter – be varandra om hjälp i skapandet av encyklopedin. Jag skapar sålunda ett nytt avsnitt för Arnald-artikeln och förklarar mitt ärende.

Inom två timmar har den för mig tidigare helt okända wikipedianen Camima hörsammat mitt rop på hjälp och hunnit med en rätt ordentlig språklig putsning av ”min” artikel. Jag vet inget alls om Camima, men vi är båda wikipedianer, så då jag mitt i alla goda förbättringar av texten Camima gjort upptäcker en korrigering som verkar bestå i ett missförstånd (den felaktiga uppfattningen att ”Svenska Deckarakademin” skulle vara ett deckarpris när de i själva verket är en institution som delar ut ett deckarpris) tackar jag så varmt för all hjälp och påtalar sedan misstaget på Camimas diskussionssida. En kvart senare hoppar ”nytt meddelande”-rutan upp, och Camima har svarat på min diskussionssida och dessutom redan fixat till formuleringen om Svenska Deckarakademin så den blev än bättre än den ursprungliga.

Senare på kvällen dyker en annan wikipedian upp, Shalbat, och bidrar ännu mer till Jan Arnald-artikelns grammatiska lyft. Shalbat visar sig vara författare till uppåt ett tjog Artículos buenos, det vill säga motsvarigheten till våra Bra artiklar, och denna skickliga författare tar sig alltså ändå tiden att hjälpa en nybörjare med föga kunskap om språket och språkversionen. Jag tackar naturligtvis även Shalbat för hens hjälp. Och så sent som imorse, när jag vaknade upp efter att ha låtit utkastet till detta blogginlägg vila under natten, har ytterligare en spanskspråkig wikipedian, som går under namnet Rondador, bidragit till artikeln, därtill med en uppmuntrande kommentar i redigeringskommentaren.

Vad leder då allt detta fram till?

Jag har inte berättat denna sanna historia om en artikels framväxt för att visa på något som på Wikipedia är extraordinärt eller särskilt speciellt. För det är det inte. Denna process – någon skapar en kort artikel under fel namn, en annan fixar till wikiformateringen, en tredje flyttar artikeln till korrekt titel, en fjärde lägger in en lång utökning med källor men taffligt språk, en fjärde, femte och en sjätte putsar till språkbruket och så vidare i all oändlighet – är hur Wikipedia fungerar. Om någon illasinnad person mot förmodan skulle byta ut hela artikeln om Jan Arnald mot ”Jag är BÄST, hihihi!” kommer den gamla versionen återkomma på i genomsnitt någon minut. ”Wikipedia doesn’t work in theory, only in practice” är en sådan där one-liner som uttrycker just hur Wikipedia faktiskt fungerar, rent konkret, alla abstrakta invändningar till trots. Och anledningen till att Wikipedia fungerar är något stort, och det jag anser vara det allra främsta hos Wikipedia.

Det allra främsta hos Wikipedia, menar jag, är inte de fantastiska artiklar som skapats, inte heller den hjälp encyklopedin givit miljontals studenter, inte ens det underbara mellanmänskligt samarbete detta globala projekt utgör. Det främsta är istället att Wikipedia, mer än någonting annat i mänsklighetens historia, utgör ett bevis på vad vi intuitivt egentligen vet: de flesta människor vill väl. Hade världen sett ut på ett annat sätt än detta hade Wikipedia oundvikligen fallerat; inget såpass öppet projekt skulle kunna fungera om mänskligheten i stort hade onda intentioner, eftersom projektet då skulle tas över av de illvilliga.

Men människor är goda, och Wikipedia fungerar, tack vare insatserna från miljontals fri- och välvilliga människor världen över. En sådan sentens är lätt att uttrycka utan vidare reflektion – det är bara att kolla på statistiken över skribenters aktivitet och geografiska fördelning för att verifiera dess giltighet – men jag har nu, när jag själv, personligen och högst konkret upplevt sanningen bakom dessa ord, fått en annan insikt i detta världsvida projekt, tack vare samarbetet med spanskspråkiga wikipedianer angående den nu rätt fina artikeln om Jan Arnald.

Dessa människor sitter alltså ofta på andra sidan jordklotet, har en bakgrund som antagligen skiljer sig tämligen rejält från min egen och talar ett språk jag knappt behärskar. Likväl lyckas vi på Wikipedia samarbeta utan några nämnvärda svårigheter – tack vare det vi har gemensamt. Det vi har gemensamt, det vi delar med alla wikipedianer världen över, är en vision, en bild av en framtid som är möjlig, en utopi där mänskligheten delar med sig av sin kunskap och vi alla når fullständig upplysning. Eller, för att uttrycka det med de tämligen famösa ord Jimbo Wales, Wikipedias grundare, yttrat:

Imagine a world in which every single person on the planet is given free access to the sum of all human knowledge. That’s what we’re doing.

Foto: code poet, CC-BY-NC-SA 2.0

Tänk dig en värld där varje människa på planeten har fri tillgång till mänsklighetens samlade kunskap. Det är det vi sysslar med.
Foto: code poet, cc-by-nc-sa 2.0

Tillsammans kan vi, genom fritt och öppet samarbete, åstadkomma den värld Wales beskrev så träffande. Vill du också vara med? Surfa in på svenskspråkiga Wikipedia, skapa ett konto och börja redigera. Så förverkligar vi denna vision. Tillsammans.

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Hjälp Wikimedia Sverige befria kulturarvet!

21:16, Saturday, 04 2012 February UTC

I Sverige gäller upphovsrätten till ett visst verk under en upphovsmänniskas livstid och de 70 påföljande åren – sedan blir verken fria. Detta kan anses vara en orimligt lång tid, visst; och upphovsrätten bör förändras. Men det är ett lagstiftningsarbete som kräver riksdagsinträde innan vi kan ordna det. Vi kan inte ordna det nu, idag.

Vad vi däremot kan ordna nu, idag, det är att se till att det material som faktiskt har befriats från upphovsrätten också kommer allmänheten till godo. I nuläget finns kolossala mängder material som egentligen är fritt, men som i praktiken är oåtkomligt. Denna värdefulla kulturskatt finns nämligen spridd över hundratals institutioner inom den så kallade ABM-sektorn – arkiv, bibliotek och museer (på engelska kallas ABM-sektorn för GLAM: galleries, libraries, archives och museums). Trots att upphovsrätten gått ut, är den lika inlåst och ospridbar som någonsin ett av skivbolagen vaktat nyutgivet verk.

Men detta kan ändras. ABM-/GLAM-sektorn vill inte behålla kulturskatten bakom lås och bom, utan ABM brinner minst lika mycket som vi pirater för ett fritt kulturarv. Problemet är att de ibland inte känner sig riktigt bekväma med offentliggörandet av kulturen. Vem skulle inte göra det? Vi talar om institutioner som funnits sedan långt innan Internets födelse, som nu ska hantera dels en ny för många förvirrande teknik, dels en mycket svårgenomtränglig upphovsrättslagstiftning.

Det är här Wikimedia Sverige kommer in i bilden. Först kan en kortare presentation vara på sin plats: Wikimedia Sverige är en ideell förening som arbetar för att främja spridandet av fri kunskap; ”fri” som i fria licenser och yttrandefrihet, inte nödvändigtvis ”fri” som i gratis. Detta gör Wikimedia Sverige främst genom att stödja de olika Wikimediaprojekten, där Wikipedia, den fria encyklopedin, är den mest berömda. Flera andra Wikimediaprojekt finns: Wikimedia Commons, den fria fildatabasen, Wiktionary, den fria ordboken, och så vidare.

Nå, Wikimedia Sverige arbetar alltså för att främja spridningen av den fria kunskapen och den fria kulturen. Och vi har en situation där mängder av fri kunskap och fri kultur finns inlåsta på ABM-institutioner landet över. Slutsats: Wikimedia Sverige hjälper ABM-institutioner att befria sitt kulturarv!

Detta har föreningen ägnat sig åt ett par år, och lyckade samarbeten är till exempel det med Nordiska museet då museet beslutade sig för att lägga ut sina fria bilder (däribland fotografier tagna av Strindberg!) på Wikimedia Commons. Regionarkivet gjorde samma sak, och Riksantikvarieämbetet lägger upp sina bilder fritt på Flickr.

Dessa initiativ – som bara är några få av mängder av liknande projekt världen över – är utmärkta. Men det är ofta svårt att övertyga institutionerna om att släppa sitt material fritt, framförallt då en sammanställning av grundlig handledning och sakkunskap saknas. Just en sådan sammanställning skapas just nu av Wikimedia Sverige, och kan hittas på denna länk: Projekt GLAM-vitbok. Syftet är att samla all tillgänglig kunskap på området (och det handlar alltså nu om att offentliggöra sådant material som redan är fritt, inte om fortfarande upphovsrättsligt skyddade verk).

Piratpartiet är en stark försvarare av kunskapen och kulturen, och av att bevara och sprida vårt kulturarv. Om du vill göra en insats för dessa värden i praktiken – engagera dig i GLAM-vitboken! Ett möte arrangeras 24 februari i StockholmVi pirater har massor av expertkunskap inom detta område, och har därför mycket att bidra med.

Kopiera och sprid.

Foto: Tom Murphy VII, "Brighterorange" på Wikimedia Commons, CC-BY-SA 3.0.

Foto: Tom Murphy VII, "Brighterorange" på Wikimedia Commons, CC-BY-SA 3.0.

Foto: Tom Murphy VII, CC-BY-SA 3.0. Gamla fria biblioteksböcker som bör tillgängliggöras och spridas!

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Skriv på för att stoppa SOPA!

22:25, Wednesday, 18 2012 January UTC

Tidigare idag skrev jag om SOPA och PIPA, horribla censur-liknande lagförslag i USA. Redan har Internetprotesterna börjat ge resultat, men mer behövs. Nu vill jag bara berätta att gräsrotsrörelsen Avaaz skapat en namninsamling mot lagförslagen. Redan har 1,4 miljoner skrivit under. Gör det du med – och sprid länken!

Skriv på namninsamlingen!

Lite bakgrundsinfo från förra blogginlägget:

Nu hotas den grundläggande principen för Internets två- och flervägskommunikation – att alla ska kunna bidra och lägga  upp material. SOPA och PIPA, två amerikanska lagförslag, riskerar att leda till att sajter som tillåter användare att lägga upp material blir ansvariga för vad användarna länkar till. Detta är helt horribelt – för det första ska länkning till brottsligt material inte vara otillåtet, för det andra – och framförallt – ska sajterna inte behöva kontrollera vad användarna använder tjänsten till. Precis som Posten inte är ansvariga för vad folk använder deras tjänst till.

grund av detta stänger Wikipedia och flera andra sajter ned idag, för att visa hur nätet kanske blir om lagförslagen går igenom. Protesten är mycket stor, och har blivit väldigt uppmärksammad. Än mer.

För mer info, se: Wikipedias frågor och svar, Electronic Frontier Foundations artikel, och den förklarande artikeln  på Newsmill.

Tyvärr hotas det öppna Internet inte bara i USA. Även i EU föreslås liknande lagstiftning.

Detta är en oacceptabel inskränkning i yttrande- och informationsfriheten. Stoppa SOPA och PIPA – rädda det öppna Internet!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, pirat, medborgarrätt, frihet, lagstiftning, , , , , , , , , , , , , , , , , , , upphovsrätt, copyright, immaterialrätt, piratkopiering, kopiering, upphovsrättsbrott, fildelning, illegal fildelning, , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Stoppa SOPA och PIPA – rädda det öppna Internet!

16:31, Wednesday, 18 2012 January UTC

Internet är fantastiskt. Det gör att människor kan kommunicera med varandra och sprida information via (relativt) decentraliserade, öppna webbplatser – som Wikipedia, Facebook, Twitter och så vidare. Dessa sajter bygger på att användarna själva skapar materialet (i Wikipedias fall finns inte ens någon som bestämmer – användarna skapar sajten helt och hållet, utöver praktiskt serverarbete som sköts av en ideell stödförenings anställda).

Men nu hotas denna grundläggande princip för Internets två- och flervägskommunikation. SOPA och PIPA, två amerikanska lagförslag, riskerar att leda till att sajter som tillåter användare att lägga upp material blir ansvariga för vad användarna länkar till. Detta är helt horribelt – för det första ska länkning till brottsligt material inte vara otillåtet, för det andra – och framförallt – ska sajterna inte behöva kontrollera vad användarna använder tjänsten till. Precis som Posten inte är ansvariga för vad folk använder deras tjänst till.

grund av detta stänger Wikipedia och flera andra sajter ned idag, för att visa hur nätet kanske blir om lagförslagen går igenom. Protesten är mycket stor, och har blivit väldigt uppmärksammad.

För mer info, se: Wikipedias frågor och svar, Electronic Frontier Foundations artikel, och den förklarande artikeln  på Newsmill.

Tyvärr hotas det öppna Internet inte bara i USA. Även i EU föreslås liknande lagstiftning.

Detta är en oacceptabel inskränkning i yttrande- och informationsfriheten. Stoppa SOPA och PIPA – rädda det öppna Internet!

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, pirat, medborgarrätt, frihet, lagstiftning, , , , , , , , , , , , , , , , , , , upphovsrätt, copyright, immaterialrätt, piratkopiering, kopiering, upphovsrättsbrott, fildelning, illegal fildelning, , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Hjelp Wikipedia ved å ta bilder i ditt nærmiljø!

09:49, Tuesday, 13 2011 December UTC

Etter at Hans-Petter hadde et Wikipedia-prosjekt for å finne bilder som manglet i Oslo, hvor han lagde en KML-fil og satte opp Google Maps som en oversikt og arbeidsliste for alle som deltar, har jeg hatt lyst til å automatisere denne jobben litt. Siden jeg har lesetilgang til databasene til Wikipedia skulle det i utgangspunktet være lett å få hentet ut informasjon om alle kartkoordinatene, og hvorvidt artikkelen har noen bilder.

Prosjektet er nå endelig klar for offentligheten: Wikipedia-artikler som trenger bilder.

 

Jeg bruker følgende spørring mot wikipedia-databasen for no.wikipedia:

SELECT p.page_id,p.page_title,e.el_to,(SELECT COUNT(*) FROM imagelinks i WHERE i.il_from=p.page_id AND i.il_to NOT LIKE ‘%.svg’) AS antall FROM page p JOIN externallinks e ON p.page_id=e.el_from WHERE e.el_to LIKE ‘http://toolserver.org/~geohack/geohack.php%’ AND p.page_namespace=0  AND p.page_title NOT IN (‘Grunnlinje’) AND p.page_title NOT LIKE ‘Liste%’ AND page_title NOT LIKE ‘Tettsteder%’ LIMIT 0,20000

 

Jeg henter i utgangspunktet ut alle sider som lenker til http://toolserver.org/~geohack/geohack.php, siden det er lenken som brukes i malen Koord som brukes bl.a. for å formatere koordinater riktig. Trolig hadde det vært bedre å finne alle de artikler som bruker malen Koord/vis/tittel, siden det er denne som faktisk viser koordinatene øverst til høyre på artiklene, men det får bli til en senere anledning (det blir en mye tyngre SQL-spørring, som tar vesentlig lenger tid å kjøre).

For å kompensere for at jeg ikke bruker vis/tittel-malen, har jeg ekskludert alle artikler som begynner på «Liste» eller «Tettsteder», siden disse artiklene har ganske mange koordinater, uten at det behøver å være et bilde i artikkelen.

Når det gjelder bilder, så ekskluderer jeg bruk av SVG-bilder som «aktuelle» for at artikkelen har et bilde, siden dette ofte er kommunevåpen brukt i maler, eller kart over stedet – ingen av delene er gode representantive bilder for de forskjellige artiklene.

Wikimania begynner i morgen

21:26, Wednesday, 03 2011 August UTC

I morgen begynner Wikimania! I går og i dag har det vært «pre-conference», med forskjellige møter. Forsov meg med sju timer i går, men i dag har ting vært tipp-topp, med takfest og hele pakka. Kommer tilbake med mer seinere når jeg ikke er stuptrøtt.

There seems to be a gender gap on Wikipedia. As an editor, I see many more men than women, and that is also what we can estimate from surveys and the (few) people who identify their gender. Having very few visible women around leads to a male-dominated environment. Such an environment may be all fine in some contexts, but not when we are attempting to sum up “all human knowledge”. Some subjects are simply outside my knowledge sphere – I know that some women have menstrual pain, but I do simply not have enough insight in the issue to know how important that aspect is. That example may seem crass, but the point applies to most subjects: There are angles and nuances that just come more readily to women, and we need those, too.

Hur en 10-åring började skriva på Wikipedia

18:35, Saturday, 15 2011 January UTC

dagen för 10 år sedan skapades en sajt vid namn Wikipedia. Tanken var att hela mänsklighetens encyklopediska kunskap skulle samlas en webbplats, tack vare frivilligas insatser. ”Av mänskligheten – för mänskligheten”, typ. I början gick det (relativt) sakta, men snart nåddes den kritiska massa som krävdes för att projektet skulle gå vidare av sig själv. Nya språkversioner skapades (engelska var först). Fler användare tillkom, både som skribenter och rena läsare (grejen med Wikipedia är att de två rollerna inte är skilda; alla som har en Internetuppkoppling och därmed tillgång till Wikpedia; det är bara att klicka ”redigera”-fliken, göra en ändring, och klicka ”spara”!).

Inför jubileet (om någon vill fira finns ett evenemang Stadsbiblioteket i Stockholm idag klockan 12-16; iförrgår hölls en annan fest på Strand) skrev jag en text om mitt eget förhållande till Wikipedia, som jag lade upp på jubileumswikin (ja, det har skapats en egen wiki för julieet – där även andras spännande historier finns) och även skickade in till webbplatsen för EU-året 2011 för frivilligt arbete (där den nu lagts upp). Till TV4:s morgonsoffa imorse hade några wikipedianer (däribland jag) bjudits in, och jag hade tänkt kanske berätta lite om min historia; att 10-åringar kan börja skriva på Wikipedia säger nämligen (och får förhoppningsvis folk att förstå) a) att det verkligen är väldigt enkelt, och b) vem som helst verkligen får bidra. Men nu diskuterade de vargjakt istället (ironiskt nog var det därför SNF:s, en organisation jag hyser starka sympatier med, fel att vi inte fick medverka), så jag lägger upp min historia här på bloggen istället:

Did you know that the largest encyclopedia in the world is written entirely by thousands of voluntary people around the globe? Did you know that you can become one of them, with just a few mouse clicks?

I was 10 years old when I did. Here’s my story.

When I was 10 years old, my father showed me a cool website he had found on the Internet. It was a site full of facts. Sure, sites full of facts weren’t that unusual – but the thing was, that this site was special. Anyone could add to it as they pleased, without having to ask for permission first. I was stunned, and didn’t actually think it would work – really, letting anyone edit the site? So we tested it. In the almost stress-like situation, I used the first subject that crossed my mind, that I had vast knowledge about: Pokémon. And then, I wondered for some seconds about which of the Pokémons I would write about. I decided to write about Rattata, since it was the only Pokémon I at least was quite sure on how to spell.

I typed Rattata in the search engine of the site, and was redirected to a List of Pokémons. That was weird. However, I soon figured out how to go the page for Rattata so I could edit it. And so I did. When reaching the page for Rattata, I simply clicked ”edit”. And then I changed the text from what had been there before (a mere redirect to the List of Pokémons page) to a simple sentence: ”Rattata is one of the smallest Pokémon figures”, the word Pokémon linking to that page. I clicked Save. Done! I had created my first article ever on Wikipedia, the cool website anyone could (as I had just experienced) edit. (Since my native language is Swedish, I created it in the Swedish-language version of Wikipedia. The English-Wikipedia article has another story.)

What I didn’t know at the time, was that Wikipedia wasn’t merely a cool website anyone could edit. It was so much more. It was a site with one of the greatest and perhaps hardest-achievable purposes in human history: to grant every single person on the planet access to the entire sum of all human knowledge. The founders of the site were Jimbo Wales and Larry Sanger, who – if they would have chosen to put ads on it when starting the site on 2001 – probably could have made a fortune of it. However, they chose not to, but rather to try and achieve that great purpose. And thanks to Internet, it really worked out, probably a lot greater than how they had ever imagined.

The ordinary way of knowledge creation would be to recruit a group of specialists and then starting a slow process of creating the content, including heavy review of the texts before publishing them. Actually, Wales and Sanger had already tried this method before they created Wikipedia, with a website called Nupedia. It failed. Why? It was too hard to submit material to the site. And material from non-experts wasn’t accepted. Wikipedia, however, trusted the masses, the general public, to submit their knowledge. The reviewing process would be open to everyone, and all articles would be published instantly. Anyone could join. Anyone could write. Simply, Wikipedia trusted the goodness of humanity. Simply, that concept worked.

Today, Wikipedia globally has 17 million articles. Over the years, I have created a couple of dozens of them. Over the years, I have improved a couple of thousands of them. The rest has been created and improved by hundreds of thousand other people just like me – unpaid, voluntary, information-liking people who want to do a favour to the knowledge of humanity (or just are bored and want to engage in a fun way to write). Together, we have created a top 10 visited website of the world. Daily, hundreds of millions of people go to Wikipedia to get information. That wouldn’t be possible without the great deal of work humans around the globe have put in it.

So what happened to that article about Rattata? Well, it wasn’t really encyclopedic enough (since Wikipedia is an encyclopedia, not all information suits the site). I myself later merged it into the List of Pokémon article – and today, List of Pokémon has been completely rewritten. That’s not a bad thing. That’s a good thing. It shows that the reviewing process on Wikipedia – of course also made entirely by the volunteers – works. Information that is regarded as not being in accordance with the scope of Wikipedia is rewritten, or deleted. As time went, I grew up to write about other, more serious subjects, such as geographical articles – mostly, I translated articles from the (often much better) English-language version of Wikipedia, into the Swedish-language version of Wikipedia.

In 2008, three years after I first created that article about Rattata, I was elected administrator (a kind of glorified cleaner job – with access to more advanced features such as the ability to delete articles – that everyone who is trusted by the other users of Wikipedia can get), possibly the then youngest administrator on Wikipedia, being merely 12 years old. I have since then developed my work for Wikipedia by meeting other Wikipedia users off-line in so called wiki-meetings, joining the Swedish Wikipedia-supporting organization Wikimedia Sverige and attending the conference Wikipedia Academy at the National Library of Sweden. Sometimes, I also blog about Wikipedia on my (mostly net-political) blog.

And now I have also written this text about my involvement in Wikipedia – actually, with the help from other wikipedians, in a very Wikipedia-ish way. On a personal page (outside of the ordinary encyclopedia part of Wikipedia, and instead in the community section), I wrote a draft, and then others (those kind people are on Wikipedia called Rex Sueciæ, Tanzania, and Jssfrk), who are better in English than I am, edited it. The difference is great. And thanks to the Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0 Unported license all Wikipedia content is licensed under, I could simply copy the text – including the improvements from my fellow Wikipedians – and use it here. The image below was taken by Wikipedian Lars Aronsson (LA2), and is, too, released under the CC-BY-SA 3.0 license, so I could copy it as well. And the best is, you can – as long as you follow the license – do the same with all the open and free content on Wikipedia!

All in all, the voluntary work I have done in the service of humanity has affected me on many levels: I have become smarter myself, picking up bits of knowledge from the articles I write and edit; I have learned to cooperate better with other people, and the art of on-line communication; and mostly, I have developed a caring for the knowledge of humanity.

I love knowledge. I love humanity. And that’s why I love to contribute to Wikipedia.

So why don’t you start contributing? Hey, if a 10-year-old could do it… how hard could it be?

Foto: Holger Ellgaard, CC-BY-SA 3.0
Foto: Holger Ellgaard, CC-BY-SA 3.0

Foto: Holger Ellgaard, CC-BY-SA 3.0. Stadsbiblioteket, där vi idag ska fira Wikipedias 10-årsdag.

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Skoleprosjekt i Kenya

15:00, Friday, 14 2011 January UTC
på andre språk

Jeg skal dette semesteret studere swahili ved Universitetet i Dar-es-Salaam. Jeg kom til Tanzania 2. januar, og var tre dager i Dar-es-Salaam før jeg og to venner dro til Zanzibar på ferie (mer om dette og reisa på reisebloggen vår), og var der ei drøy uke før jeg dro til Nairobi for å delta på lanseringa av et prosjekt for offline-Wikipedia i kenyanske skoler.


Jeg fløy fra Zanzibar til Nairobi med Fly540 12. januar. Lanseringa og tiårsdagsfeiringa begynte klokka 1400 neste dag, og foregikk på Strathmore University. Oppmøtet var ganske stort, vil gjette på at det var over 100 deltakere tilstede. Blant de tilstedeværende var de fleste av de som er aktive i selve prosjektet, og også er i ferd med å opprette Wikimedia Kenya, som vil være den første lokalavdelinga av Wikimedia i Afrika. Blant dem er Abbas Mahmoud, som jeg tidligere har møtt under Wikimania i Gdańsk. Wikimedia Foundations styreformann, Ting Chen, som jeg har møtt under flere Wikimania-er og på chaptermøtet i Berlin i 2009, var også tilstede. En annen person som er aktiv i Wikimedia Kenya er Oliver Stegen, en tysker som er byråkrat på swahilispråklig Wikipedia. Han har bodd i Øst-Afrika i 15 år, og jobber som swahilispråklig lingvistikklærer (drømmejobben min!), og jaggu kjente han Assibi Amidu, swahililæreren min i Trondheim! Verden er liten.


Lanseringa begynte med at Grace Kariuki fortalte litt om hva Wikipedia er og hvordan det fungerer, etterfulgt av en spørsmålsrunde som blant annet oppklarte noen misforståelser (som at Wikipedia og Wikileaks ikke har en dritt med hverandre å gjøre). Etter dette fortalte David Mugo om selve prosjektet og hvordan det kommer til å bli gjennomført. Prosjektet går ut på å distribuere Wikipedia i CD- og USB-form til videregående skoler over hele Kenya. Det vil først prøves ut i fire regioner; Mombasa, Nyeri, Kakamega og Nairobi, og så skaleres videre opp derfra. Planen er å installere en offlineversjon bestående av forhåndsgodkjente artikler hos skoler som har datamaskiner (noe ikke alle skoler har), og at disse så skal oppdateres med seksmånedlige intervaller. Dette fordi det er få skoler som har internettilgang, og skolene sliter også med at de har tilgang til altfor få lærebøker. Å ha tilgang til Wikipedia vil dermed være et stort pluss for dem, og å tilby dette vil hjelpe direkte med Wikipedias mål om å spre all verdens tilgang til alle på deres eget språk.


Til slutt fortalte Ting Chen om hva Wikimedia Foundation er og gjør, og fortalte hvor viktig det er for både afrikanere og Wikipedia at vi får flere bidragsytere fra Afrika som kan skrive om afrikanske emner. Noe jeg ikke var klar over er at det er flere artikler på engelskspråklig Wikipedia som omhandler New York City enn det er artikler som omhandler Afrika. Dette er skremmende statistikk i Afrikas disfavør, og er en systemisk skjevhet som det er viktig å gjøre noe med. Talen til Chen så ut til å ha positiv effekt, og det var flere tilhørere som sa de ønska å begynne å bidra. Framgang allerede!


Tilstede under lanseringa var også en representant fra IKT-kommisjonen i den kenyanske regjeringa, som syntes dette er et positivt prosjekt som kan hjelpe til med å øke nivået på utdanningstilbudet i Kenya.


Sjøl syns jeg dette er et fantastisk prosjekt. I vestlige lokalavdelinger av Wikimedia har man prosjekter for å frigjøre museumsbilder og lignende, og det er viktig arbeid det også, men dette kenyanske prosjektet er noe som virkelig vil hjelpe folk. Det er rett og slett noe som gjør verden til et litt bedre sted.

Fredagen den 26 november deltog jag på tvådagarskonferensen Wikipedia Academy (arrangören Wikimedia Sverige har nu bloggat om händelsen, liksom Olof Sundin på EXAKT-projektet, Skolbibliotek Öst, Kristina Alexanderson, Kristina Alexandersson igen samt Sue Gardner). Några dagar därpå – kanske som en konsekvens av konferensen – skrev 13 nätaktiva, varav flera konferensdeltagare, en debattartikel i SvD om att kulturarvet bör släppas fritt (något Wikimedia Sverige också bloggat om, liksom Mathias Klang och Kristina Alexanderson) på Kungliga Biblioteket (medarrangör var Forskningsavdelningen där). Nedan följer fortsättningen på min serie anteckningar från konferensen, som tar vid där det förra inlägget slutade.

Äntligen ska presentkorten få sin (visuella) förklaring: vi ser en YouTube film som visar hur det fungerar. YouTube-filmen heter ”Wikipedia In Print – How to create custom books with a mix of content from the free encyclopedia” och följer nedan:

Applåder följer på filmen (men jag funderar i det kloka i att lita på Wikipedia-material när man ägnar sig åt segling… nå, whatever). Axel berättar att PPS har sponsrat presentkorten. Sedan ser vi den något mindre allvarliga filmen “Why Wikipedians are Weird”:

Filmen är rätt kul och får även den applåder.

Efter filmerna berättar Axel att vi nu ska ha en paneldiskussion med flera av talarna: Lennart, Kristina, Mathias, Torsten, Johan Schiff (som inte talat) och Magnus. De sätter sig och fixar stolar. Johan presenterar sig och säger att han egentligen skulle ha talat dagen innan men var sjuk, och idag fotograferade. Han ersatte Gustaf Fridolin; Johan bokade Gustaf men fick inte hit honom. Johan har jobbat för Studiefrämjandet och med politik i många år och suttit i Wikimedia Sveriges styrelse, vilket nog är det trevligaste uppdrag han haft. Det är hans bakgrund. Axel ska ställa några frågor till panelen, och som åhörare kan man räcka upp handen och själv ställa frågor. Vi ska hålla på till 16.30.

Om inte samhället och universiteten engagerar sig i Wikipedia, var hamnar vi då? blir Axels första fråga. Torsten säger att alla kommer engagera sig småningom, att det inte finns något alternativ. Wikipedia kan finnas eller försvinna men själva konceptet kommer finnas kvar så länge denna värld består. Universiteten måste också inse att de har världens chans till PR och informera om sin forskning; de kan även producera texter för andra språkversioner. Alla kommer engagera sig, men det är viktigt att jobba med kvalitetssäkring. Mathias menar att nu är universiteten lite mer obsoleta för att få utbildning, inte så relevanta, och om universiteten undviker projekt som Wikipedia minskas deras relevans.

Johan berättar att han fotograferade på ett bokrace för boken “Folkinitiativ – handbok i direktdemokrati”, som handlar om att svenskar nu enligt grundlagen kan göra ett folkinitiativ som förändrar. Många politikers ryggmärgsreaktion är att det hotar demokratin, eftersom vi har en representativ demokrati; släpper man fram alla urholkar man det systemet (anses det) och därmed demokratin. Men i själva verket engagerar sig fler människor; intresset för politik ökar och fler människor engagerar sig. Samma sak gäller kunskap på Internet och Wikipedia: engageras fler människor i att höja kunskapsnivån blir fler intresserade att ta det ett steg vidare, och att fjärma sig från det hamnar man vid sidan.

Är Magnus elever aktiva i att fylla in kunskap? blir nästa fråga. Magnus säger ja och nej. Han vill ta frågan ett steg vidare. Vi frågar idag studenter om huvudstäder och uppsatser, vilket inte är intressant. Vi måste gå ett steg till, till att studenterna producerar ny kunskap och gör egna undersökningar. Samhällsmedborgare ska bli intresserade av att inte bara samla fakta om Göteborgskravallerna utan även diskutera (vilket inte kan ske på Wikipedia eftersom det är faktacentrerat). Trivia får inte vara viktigt, och då förlorar Wikipedia i betydelse. Axel frågar: finns det något annat ställe i Wikimedia-projekten där man kan lägga sådan egen forskning? Lennart säger att det finns så många Wikimediaprojekt; störst är Commons med så många filer (större än Wikipedia), och det är viktigt att producera statistik och diagram (som görs på Commons), så Commons är en än större tjänst än att bidra till Wikipedia.

En i publiken säger att man ska samla ihop all kunskap. Det finns en blindhet från det teoretiska området för det finns ett jättelikt kunskapsområde som inte finns med i Wikipedia men fanns i gamla franska encyklopedin, nämligen rund kunskap. Det är handens kunskaper, det som finns i kokböcker. Det är alldeles borta ur bilden, för Wikipedia är en del av den teoretiska encyklopeditraditionen. Det är universitetens uppslagsverk, inte yrkesskolorna. Finns ett projekt sen 1943 som syhftar till att samla även handens kunskap som fanns i Kina på 1400-talet. Jag påpekar att Wikibooks finns (som mer handlar om ”rund kunskap” – Wikileaks har manualer, läroböcker och dylikt).

Kristina säger att man kan filma guider och lägga upp dem på Youtube (eller Commons) [något jag missar]. Torsten menar att Wikipedia är bara är en ram som kan fyllas med nästan vilket innehåll som helst. Uppslagsverks utveckling har fått mindre utrymme; det man ska täcka är mycket mindre. Fördelen med Wikipedia är att det finns jättemycket utrymme för allting och nästan inga gränser. Man kan alltså ha kunskap som förut inte fått plats. Man kan koppla samman med Wikibooks och Google Books som är jättebra. Man kan hitta massor av kunskap som försvunnit i moderna uppslagsverk på Wikipedia.

Johan pratar om Wikipedias folklighet och tar upp Henrik Berggrens ledare om Wikipedia. Berggren ifrågasätter Wikipedias ideologi om att all kunskap ska vara samlad på ett ställe, som Gud på nätet. Johan tycker det är en fråga om vem som äger kunskapen i samhället, för motsatsen till Wikipedia är Kina, där kunskap styrs uppifrån eftersom kunskap är farlig för eliten. Det finns väldigt mycket på Wikipedia de flesta inte läser om, seriefigurer, tv-serier och så vidare; det finns väldigt mycket mer än bara det akademiska. Så Wikipedia är folkligt också. Lennart säger att det som Wikipedia kritiseras för är att det är för folkligt, och visar mycket vad folk är intresserade av snarare än vad som borde finnas.

Exempelvis var artikeln, säger Lennart, om en dagssåpa mycket längre än den om ett viktigt historiskt skeende. För det första brukar just de uppmärksammade artiklarna få bättre proportioner. Andra sidan är att de viktiga ämnena kanske inte behöver långa artiklar; bör inte popularitet “belönas” med långa välskrivna artiklar? Om folk läser dem kanske det bör satsas på; det är inte nödvändigtvis det som tillhör en kanon som ska ha lång artikel. Axel frågar om vi bör skriva en debattartikel där vi jämför en populär och en vedertagen artikel? Lennart säger att populära artiklar inte behöver  vara långa, men längd ska inte vara förbehållet det som är viktigt.

Den långa svansen innebär att det i en stad kan finnas en människa som forskar på hieroglyfer, som inte kan göra mycket själv, men tillsammans med andra liknande forskare kan hen göra mycket. På nätet finns utrymme för kommunikation inom sådana minoriteter. Wikipedia har haft ganska mycket info om minoriteters kunskap. Lennarts favoritartikel är Toaletter i Japan, eftersom det finns en kulturell bias att toaletter ser likadana ut i hela världen. På Wikipedia, däremot, fattar man att tekniken används mycket för toaletter i Japan varför det är relevant med en sådan artikel.

Johan säger att det inte handlar om att alla måste bygga uppslagsverk, men det viktiga är att alla har möjlighet att göra det. Det är det som är skillnaden mellan Kina och Wikipedia; på Kina bestämmer en elit (som är elit på grund av att de blivit det), medan Wikipedias elit är mer kvalificerad (? – jag kanske hörde fel). Torsten säger att Britney Spears har en längre artikel än Sokrates, och menar att dels borde Sokratesforskare ägna mer tid åt artikeln, dels har han inget emot mycket information om Spears. Exempelvis tycker han själv: varför ska det finnas fem sidor om sport i en tidning? Skratt och applåder följer. Pokémonsidor kan också vara viktiga, för att de är populära. Man ska skriva om seriösa ämnen också.

Mange säger något jag missar, och sedan att nästa steg på Wikipedia måste vara att ge möjlighet för människor att bedriva originalforskning (ant. not.: originalforskning är idag inte tillåtet på Wikipedia), inte bara på Wikibooks. Människor måste själva få producera information. Jag berättar om hur jag började skriva på Wikipedia och då skrev mest om Pokémonfigurer och Harry Potter. Massor av Potter-artiklar flyttades senare till en egen wiki, vilket var lite synd; flytten ledde till att en bidragsgivare lämnade Wikipedia. Karl ställer en fråga jag missar. Mathias säger något jag också missade, men det var något om fackspråk och omskrivning och licenser.

Åhörare påpekar att det att göra forskningsartiklar fritt tillgängligt är helt separat från Wikipedia; det finns stora projekt, och en stor open access-rörelse, som är spännande. Mange säger att det fortfarande  är forskare som skriver det. Åhöraren menar att det behövs fler kanaler för människor att kunna skapa ny kunskap; det är svårt att säga exakt hur det ska se ut och vilken roll just Wikimedia ska ha och var det ska finnas. Men det var bara en kommentar på det här med vetenskapliga artiklar att det finns en stor rörelse som syftar till att tillgängliggöra forskningsartiklar.

Lennart säger att det finns exempel där forskare låter allmänheten vara med, exempelvis SETI, som går ut på att man laddar ner en skärmsläckare och så lånar projektet processorkraft från de som vill så söker den efter signaler från rymden. Det finns många andra sådana exempel, mycket inom astronomin men även inom ornitologin (ant. not.: ett exempel på ornitologisk användning är Rapportsystemet för Fåglar där fågelskådare kan rapportera in obsar som blir tillgängliga direkt både för allmänheten och forskare). Mathias menar att det finns olika beeteendeformer; forskning gör saker med ett visst mål. Det finns tyvärr överdrivet intresse för forskning (det är inte bra om alla blir forskare); forskningsresultatet kan man skriva om vilket kan vara intressant för många människor, men avhandlingar ska inte många läsa.

Lars frågar vad panelen tror borde hända inom ett år; vad borde vi ha att avrapportera till nästa års Wikipedia Academy i samröret mellan Wikipedia och den akademiska världen? Vad kan förrändras? Torsten tror att man kan kalla samman informationschefer inom universiteten och peka på dem här saken och således sätta fart på den akademiska världen. Mycket kan hända om ett år, och man kan hänvisa till universitetens egenintresse. Torsten är optimist. Mange hoppas på två grejer: för det första att man från universiteten släpper upphovsrätten på saker och ting, exempelvis porträttfoton. För det andra har Linköpings universitet anställt någon för att hjälpa forskarna skriva på Wikipedia, liksom Mittuniversitet.

Det vore bra om fler universitet gör så. Men det ärr inte viktigast, enligt Mange, att forskarna är med, utan att forskningen är med. Första steget är att det ska finnas en artikel om varje (jag uppfattar inte vad som sägs). Mathias säger att tredje uppgiften brukar glömmas upp. Inom universiteten har vi ingen meriteringsgrad för det här, så ibland hör han kommentaren “jag hörde dig i radion idag igen”, som om det vore lite dåligt att utföra den tredje uppgiften. Gör man för mycket sådant ses det typ som dåligt. Eftersom det inte är meriterande och den akademiska världen har ett eget språk och en egen publik är det svårt att få med dem. Bra vore om kommunikation med allmänheten ansågs meriterande.

Axel frågar: hur kan man förbereda [uppfattar inte] kommmunikationen? Mange anser att Wikipedia måste ändra attityd. Det borde vara okej att skriva om sig själv om man är neutral; majoriteten verkar hålla med Mange, hävdar han, men några protesterar. Finns ens forskning på Wikipedia blir det dominerande, för det hamnar först på Google och blir etablerat. Kristina menar att vi måste ha fler exempel, förebilder, att visa för forskare, på hur man kan använda Wikipedia. Man kan inte vänta på att någon annan ska göra det, utan måste göra själv. Torsten vill sätta det i ett politiskt sammanhang och påpekar att NE gjordes på statligt uppdrag; man ansåg att “vi behöver detta”.

Han menar att man bör be Gustaf Fridolin skriva en riksdagsmotion om att en Wikipediagrupp ska tillsättas; vi borde börja i toppen. När man söker på Riksdagens sökfält efter Wikipedia ser man att riksdagen använder Wikipedia. Lennart har intervjuat dem. Johan menar att framförallt gillar riksdagsledamöter att läsa om sig själva. Åhörare berättar att hen jobbat mycket med Wikisource och Project Runeberg (det senare är tuffare I copyright, lite mer lagens gråzon typ). Flera exempel finns på fall där Project Runeberg varit i upphovsrättens gråzon. Johan säger att Fridolin säkert vill lämna in en sådan motion, men vill ha hjälp att skriva det.

Jan föreslår att man använder besöksstatistik som meriterande. Mathias säger att om man är en stor personlighet är det väldigt viktigt att personens hemsida är vacker och bra, men under det är det relativt ointressant. Lennart menar att det kan vara så enkelt som dagstidningar gör, med en dela-länk till Facebook fast till Wikipedia. Libris databas har en sådan sak, och det är hyfsat enkelt att göra det för att enkelt citera texter. Axel frågar: när har ni sådana på alla publikationer? Mange berättar att idag får man forskningsanslag baserat på hur många som refererar till en. Men det kommer få konsekvenser: det gäller att höras och synas på nätet [något jag missade]. Lennart menar att ju enklare det är att referera artiklar, desto fler kommer göra det.

Axel säger att det finns massor av välskrivna akademiska artiklar som inte syns på Wikipedia. Idag är det bara forskare som slår sig för bröstet som syns där, andra syns inte. Kanske bör man starta ett Wikipedia-projekt? En åhörare säger något som jag missar eftersom vederbörande talar norska. En annan åhörare säger att har man ett oändligt arkiv behöver man inte väga ämnen mot varandra gällande vad som är viktigast, utan man kan ha med allt, oavsett om artikeln blir lång eller kort. Man borde kunna skriva om även irrelevanta saker (apropå vad jag sa om Potter-artiklarna som flyttades ut).

Det finns oändligt material att lägga in på Wikipedia som inte lagts in där, och ska man täcka allt borde man ta tag i uppslagsverken där copyrighten gått ut för att använda det. Upphovsrätt gäller 50 års copyright för bilder (om man fotar ett konstverk som är fritt), men i USA har de annnan lagstiftning. Det vore bättre med svensk lagstiftning. Mathias säger att det inte alltid stämmer med 50 år. Åhöraren säger joho. Mathias säger nähä. Axel avbrytet diskussionen. Lars inflikar att copyright alltid är mer komplicerat än man tror, och att det ofta inte finns inte prejudikat för ingen har kommit på tanken att piratkopiera ett gammalt uppslagsverk, eller så har alla uppslagsverk kopierat föregående.

Axel menar att vi börjar komma in på alltför små detaljer, och Lars menar att det alltid gäller med upphovsrätt. Torsten berättar att han själv en gång i tiden skrev av Bonniers lexikon (om jag förstår rätt?) apropå att folk kopierar Wikipedia idag, så det är inget nytt. Det finns massor av tangoinformation på Wikipedia vilket är fantastiskt. Lennart säger ”apropå tangokungar… nä”, han  tänkte mer på plagiat. Lennart arbetar ibland som manusredaktör och upptäcker folk som plagierar på de mest underliga sätt, och kopierar hela sidor med redigera-länk och allt (Kristina har också märkt det). Oftast räcker det med sunt förnuft för att upptäcka plagiat.

Mange för tillbaka den politiska aspekten och anser att copyright måste förenklas. Olika statliga verk borde redogöra varför de behåller upphovsrätten till sånt där det inte finns förutsättningar att få betalt; har man inget skäl (exempelvis att få in skattepengar) måste man tala om det på något sätt. Johan säger att apropå Public Domain-begreppet har svenskar ofta uppfattningen att ägandet är väldigt viktigt i USA, men gällande offentliga grejer har de progressiv lagstiftning. Man borde ha någon form av Public Domain-begrepp i Sverige: har skattebetalarna betalat för att ta fram information borde de få använda det.

Lantmäteriet säger sig ta betalt för kartdata, men i USA har ekonomin gynnats av att staten släppt kartdatan fri. Det finns mycket mer kartdataföretag som blomstrar, och det skulle vara ett jättelyft att göra det i Sverige också. Gällande politiken och upphovsrätten finns det en väldig okunskap. Vi har en ganska restriktiv upphovsrätt; till och med de politiska partierna kopierar varandra program, så de bryter mot reglerna de själva satt upp (Johan förstår inte varför journalisterna inte skriver om det). Det var nyligen ett stort debacle att Moderaterna kopierat Sverigedemokraterna, men ingen brydde sig om lagbrottet.

Mathias påpekar att upphovsrätt är svårt, säger politiker, men de säger aldrig att pensionssystem är svårt. Axel noterar en del uppsträckta händer, men säger att vi måste avsluta. Nästa år när vi har Wikipedia Academy, vad kommer det bästa ni gjort för att utöka samarbetet vara?, frågar han panelen, och efterfrågar ett kort, kort svar. Torsten säger att han kommer skriva om det, det kommer Kristina också. Johan ska införa PD-begreppet. Mange kommer kanske printa ut en gratis bok med Wikipedia-artiklar. Lennart ska skriva debattartiklar och försöka påverka, kanske man bör använda “kulturell allmäning” istället för Public Domain. Mathias säger något jag inte hör, och sedan antingen det eller skriva debattartiklar. Axel lämnar över till Jan.

Jag tackar Wikipedia Academy och alla talarna. Han vill tacka Kungliga Biblioteket för att få vara här (men ser ingen från Kungliga Biblioteket härinne). Ana förtjänar ett alldeles eget tack. En åhörare hänvisar till min blogg för referat av konferensen. Jag (som hade handen i luften samtidigt med åhöraren) säger adressen, men tillägger att jag främst skulle vilja tacka Jan. Jan får applåder. Avslutande fråga från Jan är var vi ska vara nästa år.

Sådär, äntligen klar med referatet! Jag vill tacka er stackare som orkat masa er igenom nästan en hel tvådagarskonferens i textform, och ser gärna kommentarer nedan, påpekanden om fel i referatet och så vidare. Imorgon – eller kanske senare då jag har mycket skolarbete – kommer ett sista, avslutande, sammanfattande blogginlägg med slutsatser från Wikipedia Academy 2010. Över till Wikipedia nu, skapa ett konto och skriv så tangentbordet glöder!

Har du några frågor eller funderingar om Wikipedia är du varmt välkommen att fråga mig, antingen på Wikipedia (det där är min egna diskussionssida, något alla användare som registrerar ett konto får), i en kommentar nedan till detta inlägg, eller e-mailledes (guldsiska snabela gmail punkt com). Eller om du föredrar kunskap via böcker kan du läsa Så fungerar Wikipedia av Lennart Guldbrandsson. Den finns på flera bibliotek och även online, helt lagligt.

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Wikipedia In Print – How to create custom books with a mix of content from the free encyclopedia

Wikipedia Academy, dag två, del 9: Kristina Alexanderson

17:09, Saturday, 11 2010 December UTC

Fredagen den 26 november deltog jag på tvådagarskonferensen Wikipedia Academy (arrangören Wikimedia Sverige har nu bloggat om händelsen, liksom Olof Sundin på EXAKT-projektet, Skolbibliotek Öst, Kristina Alexanderson, Kristina Alexandersson igen samt Sue Gardner). Några dagar därpå – kanske som en konsekvens av konferensen – skrev 13 nätaktiva, varav flera konferensdeltagare, en debattartikel i SvD om att kulturarvet bör släppas fritt (något Wikimedia Sverige också bloggat om, liksom Mathias Klang och Kristina Alexanderson) på Kungliga Biblioteket (medarrangör var Forskningsavdelningen där). Nedan följer fortsättningen på min serie anteckningar från konferensen, som tar vid där det förra inlägget slutade.

Axel erbjuder oss köpa böcker med bilder från Regionarkivet som frisläppts i samarbete med Wikimedia Sverige. Därefter är det dags för kaffe och bullar. Under fikapausen diskuterar jag och några andra hur Så fungerar Wikipedia (en instruktionsmanual till och bok om Wikipedia) kan distribueras och/eller förändras (eventuellt kan intervjuerna plockas bort; boken är mycket lång och skulle kanske behöva förkortas). Efter pausen presenterar Axel nästa talare, Kristina Alexnaderonsson, som en webbstjärna, och applåder följer.

Nedan är den presentation (”Wikipedia i skolan”) Kristina använde vid sin föreläsning. Licensinformation finns på slideshare.net. Kristina har även själv bloggat om föreläsningen.

Kristina berättar att hon tittar på unga svenskars inställning til Internet. De tycker Internet är ganska eller mycket viktigt på fritiden, men inte så viktigt i skolan. Wikipedia används i skolan, men inte alltid med uttalat stöd för  att Wikipedia är den naturliga källan eller resursen i undervisningen. Ofta när man pratar med elever [jag missar något eftersom Lars visar mig en tweet om domen mot The Pirate Bay som just avkunnats] väljer de Wikipedia för att den är fri och tillgänglig. Wikipedia är uppskattad och enormt använd av eleverna, men inte så mycket av lärarna. Kristina berättar att hon en gång var i Kungsbacka (eftersom Mathias var där; Kristina säger att hon följer efter Mathias, till allmänt skratt).

I Kungsbacka mötte Kristina en lärare som berättade om en elev som kopierade en hel Wikipediaartikel och sedan raderade den, vilket gjorde att Urkund (ant. not.: ett automatiskt antiplagieringsverktyg) inte fungerade. Kristina blev glad och tyckte det eleven gjort var intressant, men läraren var orolig över hur hon skulle hantera det. Svaret är historiken. När läraren funderat kom hon dock fram till att det eleven gjort var bra, för han hade berättat vad han gjort. Vidare säger Kristina att man vanligtvis använder Wikipedia vardagligen främst för att kolla upp fakta, slå upp ord och använda fakta för skolarbete.

För Kristina är nätet större än att konsumera information. Skolan är en konstruktion som bygger på folkskolan som grundades 1842 (och gick i graven 1974). Vi har ingen folkskola längre, men skolministern tycker vi borde ha det. Skolan ska förmedla demokratiska värden, och grundläggande kunskaper, så eleverna kan bli demokratiskka medborgare. Det handlar inte bara om huvudstad i Burkina faso [jag missar något]. Vi säger “lita på en 10-årig teknik” till en skola som har anor till 1800-talet, vilket tar tid. Skolan är en gammal koloss som bygger på antika värden, och samhället har förändrats fort tekniskt. Vilka kunskaper ska skolan förmedla? Den demokratiska värdegrunden och kunskap om hur man ska hantera den verklighet vi lever i.

Näst bild i Kristinas presentation är kanske den som orsakar mest skratt hittills: det står ”Faust wtf?” (nummer 9 i bildspelet ovan). Sedan byter Kristina till en bild på storm troops från Star Wars som Googlesöker för “the droids we’re looking for”. [jag missar ngt] När Kristina frågar lärarna och eleverna (hon har dock inte gjort någon vetenskaplig undersökning) varför Wikipedia är högst i sökningar tror de det är för att Wikipedia betalar eller ägs av Google. Det finns ett kunskapsglapp här. Wikipedia är framgångsreceptet för alla som lyckas på nätet, hur man ska komma till topp 10 på Google. WP är en källa som ger kunskap om Internet.

Om vi får lärare att lära sig mer om Wikipedia skulle de också lära sig mer om Internet: länksystemet, internlänkar, öppenheten och så vidare. Vad är Internet? “Internet är världens största datornätverk [etc]” enligt Wikipedia. I skolan har inte Internet stor betydelse; den har större betydelse utanför skolan än i skolan. Wikipedia (eller internet? jag uppfattade inte) är ett system för enkel och effektiv kommunikation. Wikipedia är en del av funktionerna som finns på nätet; marknadsföring och så vidare (man kan köpa trovärdighet av varandra).

Wikipedia är ett tacksamt exempel för det kan användas till allting på Internet. Man kan också lära sig om CMS-system, som wikier visserligen inte är enligt Wikipedia själv. Man kan lära sig en hel del om konstruktion av text och källor. I det här verktyget finns massor av klotter och vandalism, och på skolan brukar många börja med att klottra; klotter kan vara bra. Riksdagen klottrar också på WP, enligt Tv8 (“världens mest trovärdiga källa”, som Kristina ironiskt lägger till). Något spännande på Wikipedia är anonymiteten; det är ett jätteuppslagsverk där man hyllar att man ska få vara anonym. Vilka konsekvenser får det? Hur ser vi på kunskap relaterat till anonymiteten?

Adam Svanell testade Wikipedias system (Kristina trodde med Wikipedias goda minne, men det stämmer inte) med hjälp av anonymitet. Vilka värderingar ligger bakom urvalet av artiklar? (Klang har en artikel på Wikipedia, men inte Kristina.) [jag missar något] I skolan lär man sig reflektera, inte besvara enkla frågar (typ huvudstaden i Burkina Faso). Vad är kunskap när man inte är auktoritet på det, utan kunskapen skapas av den senaste artikelredigeraren? Kunskap blir att kunna värdera/söka/använda information. Wikipedia är ett exempel på hur kunskap skapas i samarbete; så har kunskap alltid skapats. Men det är mer: det är också ett social media.

Eller? Kristina tittade igår och såg att Wikipedia efterlyser kvinnor. Hon tar ett exempel från diskussionssidan till artikeln om Göran Persson; tonläget är inte så inbjudande. Man borde fundera på vilket tonläge man använder till sina kamrater I det sociala mediet, och för att bjuda in kvinor borde tonläget förändras. När Kristina pratar med kvinnor som redigerar på Wikipedia säger de att de blir utskällda. [jag missar något] Wikipedia är en självklar källa, en källa för att hitta andra källor; Wikipedia är också en bra källa för journalister. Det är också bra källa för att lära sig hantera andra källor. Det vore bra att lära sig källhantering tidigt, bland annat är riksdagsledamöter och Aftonbladet inte så bra på att hänvisa till Wikipedia.

Kristinas elever använder glatt Wikipedia, copypaste:ar och länkar till sajten. Hur används källan? Lärare har folkbildningskrav, och eftersom de träffar alla ungdomar i skolan kan de verkligen visa på hur de används. Det är härligt att prata så mycket om källkritik. Kristina tar upp ett exempel från ett blogginlägg där någon menar att man kan kolla källhänvisningar (och separera fakta och fiktion) på Wikipedia men att det inte behövs, för Wikipedia-människor är passionerade. En student gjorde ett experiment på Wikipedia genom att ändra information om en författare, och journalisterna kan inte låta bli så de tar informationen från Wikipedia och sprider den. Vi måste också visa hur källan används (alla använder källan, inte bara unga utan även riksdagsledamöter och journalister).

Kristina refererar en elev som älskar Google och WP, men frågar sig hur pålitliga svaren är och drar massor av relevant fakta. En annan elev skriver att det är toppen, men citerar en text på engelskspråkiga Wikipedia om Enskilda Gymnasiet och skriver “Sen när har vi ett simlag och ett hockeylag?”. Artkeln beskrev också matrådet som ett gastronomiskt råd, och elevrådet ansågs vara mycket effektivt. Kristina och hennes elever menar att elevrådet var ineffektivt. Kristina var glad över elevernas källkritik, och hon frågade varför de inte ändrade. Sedan rättade Kristina felen själv (de mest fatala i alla fall; resten stod kvar eftersom de var underhållande och sanna beroende på vinkel).

Sedan skriver eleven till Kristina att någon har ändrat det här, men det var så för fyra månader sedan (som om Kristina inte skulle tro eleven)!  Så eleverna kan förstå att det redigeras, men trots det utgår de från att det som står på Wikipedia är sant. Kristinas skola har massor av elever som söker utomlands, och en elev har gjort artikeln om skolan, som nästan var korrekt. Det var en tidigare elev som skrivit artikeln. Kristina vet inte hur det fungerar med källkritikiI USA men han som skrev artikeln fick ett fyraårigt fullt ut betalt stipendium, och Kristina tror att Wikipedia spelade roll för det (då elevens tidigare skola som följd av elevens Wikipedia-artikel om den framställdes i bättre dager).

I skolan pratar vi inte mycket om upphovsrätt (mest att fildelning är dåligt), men Wikipedia är en bra källa för copyright. Wikipedia är en självklar källa; absolut borde skolan använda den för den är mångfascetterad och ger en bild av Internet. Kristina vill travestera ett citat och frågar om skolan är i början av slutet eller slutet av början? Hon slutar föreläsningen med “och så ska jag säga tack”. Applåder. Jag påpekar under följande frågestundatt det finns många korta artiklar i alla fall på svenskspråkiga Wikipedia utan särskilt mycket källor. “Jag vet”, säger Kristina. Lars menar att vi är för hemmablinda för att se lösningern på könsbalansproblemet, men Kristina ger ingen lösning.

Alex tackar Kristina och ger henne presentkort på att ge ut en bok från Wikipedia.

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Older blog entries