May 30, 2018

Wikimedia Norge and Netblocks share a vision of a free Internet and of making knowledge available to everyone. At The 2018 Oslo Freedom Forum, human rights advocates from the entire world have gathered this week to exchange experiences. Wikimedia Norge and Netblocks used the conference as an opportunity to start our collaboration on access to knowledge globally in the face of increasing government censorship.

Both organizations are strong believers in access to Internet and knowledge as a basic for democracy and freedom of speech. The vision for the Wikimedia movement is to imagine a world in which every single human being freely can share in the sum of all knowledge, while Netblocks is striving for an open and inclusive digital future for communities around the world.

A year ago, access to Wikipedia was blocked in Turkey and since then the Netblocks project and sister organisation Turkey Blocks, an independent, non-partisan digital transparency project, have identified the extent of the blocks and advocated for restoration of access in Turkey. – The blocking of Wikipedia has impacted ordinary citizens the most, and Turkey has lost it’s voice in the world as a result of these restrictions, explains Alp Toker at Netblocks.

In the last years, we have unfortunately seen many examples of governments using Internet blockage as a way of controlling critical voices and the exchange of information, an assault on freedom of expression that has widened the digital divide.

– Worldwide we’ve seen an uptick in the use of more advanced technical measures to restrict all kinds of telecommunication and information services. Access to knowledge is essential for survival and for prosperity yet it is a luxury few are free to exercise globally. This is why we must keep watching, understanding and documenting instances of mass-censorship, building tools that support human rights in the digital age. Freedom of expression is the right that underpins all other human rights, says Alp Toker at Netblocks.

Oslo Freedom Forum is a unique possibility to raise awareness on who are not able to share and access knowledge, giving a voice to those who have been silenced. The event brings together new and experienced activists and policy makers from diverse backgrounds across the public sector and industry in the fight for rights including access to knowledge.

Both Wikimedia Norge and Netblocks hope that by the next Oslo Freedom Forum, Turkey will no longer be blocking access to Wikipedia, and will continue and strengthen their partnership for free access to Internet, information and knowledge both in Turkey and throughout the world.

Wikimedia Norge and Netblocks at the 2018 Oslo Freedom Forum. Photo: Toro Sætre

Innlegget Collaboration between Wikimedia Norge and NetBlocks: suppporting access to knowledge dukket først opp på Wikimedia Norge.

May 29, 2018

The Course-to-Co-op Lifecycle: OpenInnovation@RIT  av Libby Levi CC BY-SA 3.0

UNESCO söker just nu kommentarer till sina kommande OER (Open Educational Resources) Rekommendationer. Rekommendationerna kommer att gå ut till alla medlemsländer och följer den handlingsplan som togs fram vid UNESCOs världskongress för öppna lärresurser i Ljubljana 2017.

Wikimedia Sverige kontaktade några av dem som föreningen samarbetat med under det senaste året med intresse kring öppna lärresurser. En grupp entusiaster med olika kompetenser samlades den 21 maj för att gå igenom UNESCOS utkast och ge konstruktiv återkoppling. Som ett öppet nätverk av OER-förespråkare baserade i Sverige är det nu dags att skicka in våra kommentarer till UNESCO. Dessa kommer UNESCO att publicera tillsammans med många andra gruppers återkoppling på dokumentet.

Fem områden för implementering av OER

Rekommendationerna har UNESCO grupperat i fem områden för att ge vägledning kring hur beslutsfattare, institutioner och verksamma inom utbildning bör agera.

  1. Utöka förmågan till att skapa, söka och dela OER
  2. Utarbeta främjande OER-policy
  3. Säkerställa inkluderande och likvärdig tillgång på kvalitativa OER
  4. Gynna hållbara metoder för OER
  5. Internationell samverkan.

Vår återkoppling gäller i de formuleringar där vi önskar att UNESCO ytterligare förtydligar vad de menar och några tillägg inom fyra av de listade områdena. Inom målområde fyra, om att gynna hållbara metoder för OER, var vi överlag nöjda med UNESCOs förslag. På det hela taget var det märkbart att rekommendationerna i utkastet väcker en rad frågor som vi ser fram emot att ta vidare i diskussioner med andra inom utbildningen i Sverige, inte minst i samband med UNESCO publicerar den slutliga versionen.

Deltagare

De som deltog i mötet gjorde det som individer, och inte i första hand som företrädare för sina respektive lärosäten.

 

May 16, 2018

Ni har säkert hört om Dataskyddsförordningen (General Data Protection Regulation (GDPR)) som snart träder i kraft. Denna nya lagstiftning får en stor påverkan på många organisationers arbete med data och kräver i många fall stora insatser. I detta blogginlägg gör Mattias Blomgren, ordförande i Wikimedia Sverige, en genomgång av det arbete som Wikimedia Sverige har gjort som en del av förberedelserna.

Dataskyddsförordningen, är ett EU-direktiv, vilket gäller från och med den 25 maj 2018, och som ersätter Personuppgiftslagen (PUL). Dataskyddsförordningen innebär gemensamma regler i 31 länder (EU/EES), och strängare regler än vad PUL gjort. Ett av syftena med Dataskyddsförordningen är att skydda enskildas grundläggande rättigheter och friheter, särskilt deras rätt till skydd av personuppgifter.

Dataskyddsförordningen innebär följande:

  • Den gäller för alla företag och organisationer som hanterar data om EU-medborgare,
  • Den innebär att man skall uppfylla den, men också kunna uppvisa att organisationen uppfyller den.
  • Syftet med insamling av data skall anges, men det omfattar även var data lagras, vilka som har tillgång till data, med vilka tredje parter data utbyts och var de håller till etc.
  • Datasäkerhet skall byggas in i systemen och lämpliga organisatoriska och tekniska åtgärder skall vidtas för att säkerställa lämplig säkerhet i förhållande till risken.
  • En riskanalys och konsekvensbeskrivning av systemen skall göras.
  • Säkerhetsincidenter skall rapporteras till myndigheter och till dem som omfattas av datauppgifterna.
  • Att inte uppfylla reglerna kan leda till omfattande böter.

Wikimedia Sverige anser att integritetsfrågor är viktiga och har därför arbetat intensivt med att förbereda föreningens verksamhet inför Dataskyddsförordningens ikraftträdande. Bland åtgärderna märks:

  • Utarbetande av en ny integritetspolicy, med tillhörande förklarande sidor. I enlighet med föreningens transparens, redovisar vi hur vi har arbetat med Dataskyddsförordningen, och hur vi kommer att arbeta för att följa den framöver.
  • Införande av ett nytt medlemsregister, som uppfyller Dataskyddsförordningens regler.
  • Tecknande av personuppgiftsbiträdesavtal med företag, som hanterar personuppgifter för oss.
  • Inventering av vilka personuppgifter föreningen hanterar, fastställande av rättslig grund med vilken föreningen hanterar uppgifterna och säkerhetsklassning av uppgifterna har gjorts.
  • Överflyttning av personuppgifter till servrar, som hanteras enligt Dataskyddsförordningens krav.
  • Framtagande av rutiner i det fall personuppgiftsincidenter skulle inträffa, vilket kan kräva rapportering till berörda snarast och till Datainspektionen inom 72 timmar.

Wikimedia Sveriges integritetspolicy, med tillhörande sidor, finns på föreningens wiki under fri licens. Därmed kan andra organisationer ta del av den och använda den i sina verksamheter. Wikimedia Sverige ser föreningens arbete med att uppfylla Dataskyddsförordningen som en del i spridandet av fri kunskap om integritetsfrågor. För er som inte har hunnit arbeta med detta så mycket som ni hoppats tror vi att ni genom att återanvända vårt arbete kan komma att spara en hel del tid och hjälpa er att komma i mål till den 25 maj. Om materialet var till värde för din organisation, överväg gärna att bli organisationsmedlem i Wikimedia Sverige.

Wikimedia Sverige är nu redo för Dataskyddsförordningens ikraftträdande den 25 maj 2018.

April 03, 2018

Kjersti Lie veileder deltaker på kurs i Wikipedia-redigering

Skrevet av wikipedianer Kjersti Lie

I desember 2017 søkte jeg Wikimedia Norge om stipend for å overvære et av Jorid Martinsen (WMNO)s kurs i VisualEditor-redigering (VE). Hvorfor jeg ville dette, har jeg forklart nedenfor.

Da jeg gjorde min første redigering som registrert wikipedianer, for 8 år, 5 måneder og 24 dager siden, fantes ikke VE. Det var kildekode som gjaldt. Jeg har demonstrert og kurset i kildekoderedigering gjennom årene, uten at det har ført til overveldende mange nye wikipedianere, så vidt jeg vet.

Våren 2015 holdt jeg et kurs i VE-redigering for Nettskolen på NTNU i Trondheim, sammen med den drevne wikipedianeren Erik Fløan. Han mente at hvis kurs skulle føre til nye bidragsytere, måtte vi holde oss til VE, så vi gjorde det, til tross for at jeg var en novise i VE-verden. (Jeg har ikke sjekket om VE-kurset førte til flere bidragsytere enn kildekodekursene gjorde. Dashboard-muligheten til å se på bidragsstatistikk fantes ikke ennå).

Høsten 2017 bestemte jeg meg for å lære å bruke VE selv. Jeg så at bruker:Trygve Nodeland på Torget hevdet at «Moderne mennesker bruker VE», så jeg utpekte ham til min VE-mentor, stakkar. Jeg oppdaget ganske fort at VE hadde en del mulighetersom var både nyttige og artige, og brukte det mer og mer gjennom høsten.

Da jeg ble bedt om å holde ett Wikipedia-kurs for begynnere og ett for viderekomne i NTNUs kommunikasjonsnettverk i løpet av våren 2018, bestemte jeg meg for å lære mer om å kurse i VE-bruk, og søkte om stipend for å dra til hovedstaden og oppleve Jorid som VE-kursholder for masterstudenter på Universitetet i Oslo.

Det var nyttig og interessant. Som kursholder har jeg ofte lyst til å vise de stakkars deltagerne alt det strålende man kan gjøre i Wikipedia. Takk til Jorid, som minnet meg på hvor viktig begrensningens kunst er. I vår klarte jeg å ikke vise/demonstrere Wikidata på begynnerkurset! Wikimedia Commons ble ikke vist og prøvd før i viderekomne-kurset! «Trickset» med å ha en eksempel-artikkel klar i GoogleDocs, lime den inn i Wikipedia og vise hvordan man setter inn internlenker, overskrifter, kilder … før deltagerne prøvde det samme med artikler de hadde kladdet litt på i Word eller GoogleDocs hjemme, var veldig bra! Dashboard-muligheten var også interessant å lære om.

Takk til Wikimedia Norge for stipend, som førte til mer kunnskap for meg, flere kurs for andre, – kanskje også til noen nye bidragsytere, hvem vet. De neste som blir utsatt for VE-kurs med meg som kursholder, er NTNU-ere i Gjøvik!

 

Innlegget På kurs for å lære å lære bort VisualEditor dukket først opp på Wikimedia Norge.

Det här är ett gästinlägg från Jan Ainali, mångårig Wikimedian och tidigare ordförande och verksamhetschef för Wikimedia Sverige, samt ständigt aktiv på andra projekt och nyfiken på nya finesser och funktioner. Åsikter och kommentarer som nämns nedan reflekterar inte automatiskt åsikterna från Wikmedia Sverige.

Visste du att det går att använda kartor på Wikipedia? Och nej, jag menar inte de bilder av kartor som du alldeles säkerligen har sett i artiklar om platser, utan riktiga zoom- och panorerbara kartor. Sedan en tid tillbaka har Wikimedia en server som använder OpenStreetMap som bakgrund och gör att kartor kan bäddas in på sidor. Tack vare detta kan man nu på ett bättre sätt illustrera artiklar med intressepunkter, ytor och linjer än med fasta bilder som är svåra att uppdatera.

Det är fortfarande ett lite komplicerat tillvägagångssätt för att lägga till kartor. Det går att infoga en karta i den visuella editorn (se videon nedan) och redigera befintliga kartor. Men vill man ändra på symboler eller namn måste man in och peta i koden. Och då tycker jag att det enklaste sättet är att klippa och klistra från andra kartor.

Av Contributors to the MediaWiki project CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons

Det sätt som jag har tyckt varit det enklaste är att titta på de exempel som finns på dokumentationssidan och kopiera koden och byta ut det som behövs, som symboler och koordinater. Det kan vara lite klurigt, men jag tror att ju fler kartor som börjar användas, desto lättare blir det att hitta en karta som liknar just den som just du behöver som förlaga. Alla kartor läggs också i en kategori så att man kan leta efter fler. Jag har till exempel gjort om exempelkartan för amerikanska delstater och deras guvernörer till en med län och landshövdingar. Det enda jag behövde göra var att byta ut två Wikidata-objekt och anpassa partifärgerna.

Vill man börja i en lättare ände kan man titta på hur jag anpassade en karta och lade till i artikeln Visby garnison som visar fyra olika byggnader. Eller i artikeln Sankt Hansgatan som visar gatan sträckning tack vare att gatan på OpenStreetMap är taggad med Wikidataobjektet för gatan. Jag har gjort en egen liten samling på olika sätt man kan göra kartor på i en egen sandlåda, bli gärna inspirerad och kopiera kod därifrån!

Notera dock att jag inte har gjort något superenkelt exempel med bara en punkt, något som kanske skulle vara den man först vill se i en infobox. Det beror på att själv skulle jag önska att vi på svenskspråkiga Wikipedia la till sådana här kartor automatiskt i de infoboxar de passar för och automatiskt hämtade en koordinat från Wikidata (om det finns). Det här leder också till ett litet önskemål till dig som läsare av det här blogginlägget. Kommentera gärna med förslag på artiklar som skulle illustreras bättre med en karta, men där det inte bara handlar om att visa koordinaten för artikeln. Jag är ute efter något som är lite svårare att lösa automatiskt, för det andra löser vi nog snart ändå.

March 26, 2018

Det här är ett gästinlägg från Jan Ainali, mångårig Wikimedian och tidigare ordförande och verksamhetschef för Wikimedia Sverige, samt nästan lika mångårig Wikimaniadeltagare. Åsikter och kommentarer som nämns nedan reflekterar inte automatiskt åsikterna från Wikmedia Sverige.

I somras for många Wikimedianer till Montreal i Kanada för att delta på Wikimania, den årliga konferensen för Wikimediarörelsen, och jag var en av dem – med lite stöd från Wikimedia Sverige. Wikimania har över åren växt så utöver de tre huvuddagarna är det två dagar med olika aktiviteter som är mer specialiserade. Jag deltog främst på Hackathonet under de dagarna. Men redan innan hackathonet började hann jag diskutera en idé med Susanna Ånäs som hon bollat med mig på mail, men som jag inte riktigt förstått. Efter bara fem minuters samtal hade jag kunnat förklara vad jag inte förstod och hon kunde säga det på ett annat sätt som var mycket tydligare. Redan där började resan kännas värd den stora ansträngningen, för det lossade flera knutar och vi kom fram mycket långt i den följande diskussionen. Det hade varit knepigt att göra per mail och nu hann vi med det redan innan konferensen hade öppnat dörrarna.


Gruppfoto av VGrigas (WMF) [CC BY-SA 4.0], via Wikimedia Commons

Väl inne på hackathonet jobbade jag mest för att förstå hur man i Wikidata bör märka upp tidningar och andra tidskrifter (detta relaterade såklart till min lightning talk nedan). Till min hjälp fanns många Wikidatakunniga personer, varav några bibliotekarier, och till slut fick vi till en modell som kändes användbar. Utöver det jobbade jag med att anpassa två Wikidatarelaterade mallar från engelska Wikipedia till svenska. Till slut fick vi Mall:Etikett och Mall:Q att fungera. På det sättet kan man enklare hämta etiketten för återanvändning i andra mallar samt enklare diskutera om enskilda objekt och egenskaper. Jag hann också följa upp ett antal ärenden i Phabricator som hade väntat på min input och tack vare diskussioner med närvarande personer kunde jag nu ge bra svar.

Under själva konferensen var det många intressanta sessioner och jag deltog själv i en panel om läget för video och gav en lightning talk om hur vi använt Wikipedia och Wikidata i samband med Post- och inrikes tidningar. Jag deltog också i flera av sessionerna som handlade om strategin för 2030. Det som jag tog med mig mest ifrån de mer traditionella föreläsningarna var hur många av dem som på något sätt berörde Wikidata, och hur några få språkversioner, till exempel katalanska, ligger mycket långt fram och redan på allvar börjar dra nytta av dess möjligheter. Det stod också klart att det fortfarande är lite tekniskt krångligt att få till det på ett bra sätt. Vilket också visar på vikten av att kunna dela med sig av sina erfarenheter på en sådan här konferens.

Wikimania är ju också ett utmärkt läge att stärka de kontakter man har haft med personer on-wiki och runt fikapauserna, luncherna och efter sessionerna så blev det många samtal med gamla och nya vänner. Arrangemanget i Montreal löpte på bra, lokalerna höll måttet väl. Förbättringspunkter är väl framför allt att alla sessioner borde filmas.

Nu ser jag fram emot ett Wikimania i Kapstaden i sommar, men framför allt ett Wikimania 2019 i Sverige!

March 19, 2018

Det finns fyra gånger så många artiklar om män som om kvinnor på Wikipedia. 90 % av alla som skriver på Wikipedia är män. På internationella kvinnodagen arrangerades skrivstugor över hela världen med målet att ändra på det; att stänga Wikigapet. Utbildningssektorn har en viktig roll att fylla här, argumenterar Elza Dunkels i detta gästinlägg.

DSC_2132
Utrikesminister och Wikipediaskribenter under WikiGap 8 mars 2018. Foto: Axel Pettersson, CC BY

I Wikipedias barndom var projektet väldigt baktalat i utbildningssammanhang. Många som gick i skolan i början av 2000-talet minns säkert hur Wikipedia framställdes som icke tillförlitligt och att elever uppmanades att inte använda projektet över huvud taget. Jag tror att vi kan skylla detta på att det var svårt att begripa upplägget. Det var svårt att förstå vad Wikipedia egentligen var för något, eftersom det på samma gång liknade traditionella uppslagsverk och var helt annorlunda.

Tiden har gått och nu är Wikipedia en etablerad del av utbildningssystemet där många elever får lära sig hur de ska navigera för att använda Wikipedia på bästa sätt; utnyttja dess fördelar utan att falla i dess fällor. Men vi behöver ta det ett steg längre. Wikipedia är inte så bra som det skulle kunna vara. Vi behöver stötta alla de hårt arbetande frivilliga krafterna som researchar, skriver och redigerar artiklar och som skärskådar och diskuterar varje ändring så att den ska följa reglerna. För faktum kvarstår: det finns fyra gånger så många artiklar om män som om kvinnor på Wikipedia och att 90 % av alla som skriver på Wikipedia är män.

Min dröm är att utbildningsväsendet ska steppa upp här. Jag skulle vilja att varje skola gör en insats för att stänga Wikigapet. Från förskola till högskola går det att bidra på olika sätt. Tänk så bra om alla som gått igenom skolan kan redigera artiklar och vet vad som gäller för bildmaterial och källhänvisningar! Elever och studenter på alla nivåer skulle också kunna uppmuntras att lyfta fram viktiga kvinnor, vilket skulle ge positiva effekter långt utanför Wikipedia. Vi som arbetar med utbildning har så mycket att tacka Wikipedia för och nu har vi chansen att ge något viktigt tillbaka.

Nu stänger vi Wikigapet!

Texten är skriven av Elza Dunkels, forskare inom pedagogik och ledamot i Wikimedia Sveriges styrelse.

March 14, 2018

Skrevet av Anette Isabel Jahns Faksnes, praksisstudent hos Wikimedia Norge januar-februar 2018. Denne artikkelen er også på trykk i siste nummer av Bibliotekaren og på bibforb.no

Hva Wikidata er

Wikidata er en fri, samarbeidsbasert, flerspråklig andrehåndsdatabase som samler strukturerte data for å kunne støtte Wikipedia, mediedatabasen Wikimedia Commons og andre Wikimedia-prosjekter som er til for alle og blir publisert under Creative Commons Fristatus-erklæring. Datamodellen i Wikidata er en åpen modell basert på utsagn om entiteter, og passer fint inn i RDF. Noe av det spennende er at hvilke typer utsagn og begrensninger det skal være mulig å lage ikke er lagt opp på forhånd, men utvikles fortløpende av fellesskapet av brukere. For å beskrive mennesker, som jeg har jobbet en del med, er det vanlig å legge inn utsagn som beskriver kjønn, fødselsdato, nasjonalitet/statsborgerskap (alle utsagn kan kvalifiseres med kvalifikatorer som for eksempel starttidspunkt og sluttidspunkt), men også mer inngående data som kan være relevant kan legges inn, alt fra (fritt lisensiert) bilde til utmerkelser, doktorgradsveileder, dødsårsak, sentrale verk og institusjonen som innehar personens arkiver også videre.

Hvordan jeg havnet i Wikimedia Norge

Wikimedia Norge var høyt oppe på mitt ønske om praksisplass da jeg skulle søke. Jeg har alltid hatt en stor interesse for hvilken nytte en datamaskin har og hvilken nytte den kan ha for meg som person. Jeg har alltid likt å drive rundt på datamaskinen hvor jeg har likt å kode, programmere og å redigere ulike ting i ulike programmer også videre. Liker også nytte

n jeg kan gi til andre ved å gi informasjon videre – man både lærer og lærer bort kan man si! Et av Wikimedia Norges strategimål for 2016–2020 står jo akkurat inne for nettopp det: Støtte opp om aktiviteten til det frivillige miljøet som arbeider for fri informasjon og kunnskapsdeling!

Hva mitt arbeid består av i praksisperioden

Jeg jobber hovedsakelig med et prosjekt og en liste Wikimedia har fått fra Nasjonalbiblioteket over forfattere. Da jobber jeg i Wikidata der jeg legger inn informasjon som er tilgjengelig om forfattere via datasettet «BIBSYS Authors» i verktøyet «Mix’n’Match». Informasjonen jeg legger til i Wikidata blir for eksempel tilgjengeliggjort i Wikipedia om det blir opprettet artikler om forfatter X – da kan det gjerne bli opprettet en infoboks på høyre side og lenker helt nederst i artikkelen. Det som har vært mest i fokus har vært katalogisering av nordsamiske forfattere, da Wikimedia har et prosjekt pågående til Wikipedia på nordsamisk. Da har jeg gått gjennom x antall XML-filer for å finne ut hvem de ulike forfatterne er, og når jeg har funnet det ut, søker jeg de opp på nevnte verktøy for å sjekke om Nasjonalbiblioteket har lagt inn element i Wikidata på forfatter X som jeg kan jobbe videre med. Hvis Nasjonalbiblioteket ikke har gjort det, må jeg opprette et nytt element på forfatterne manuelt. For å få mer informasjon går jeg inn på VIAF, som er den virtuelle internasjonale autorisasjonsfilen som kobler sammen nasjonale og regionale autoritetsregistre, hvor de lager klyngeoppføringer under hvert enkelt navn med unik VIAF-ID med lenker til andre databaser. Deretter oppretter jeg ulike utsagn ut i fra informasjonen jeg har fått oppgitt i de ulike databasene.

Jeg har også vært med på å legge til ontologien til verk. Det som har blitt gjort da er å se på de forskjellige bibliografiske egenskapene til boka, samtidig som at jeg har vært med på å opprette samisk bibliografi.

Hvem kan ha nytte av tjenesten og i hvilke situasjoner kan den være nyttig?

Wikidata er allerede en enorm samling av strukturerte data som alle kan bruke. Det kan for eksempel være forskere eller bedrifter som trenger data til entitetsgjenkjenning eller til harmonisering eller berikelse av datasett, eller som kanskje trenger en ontologi uten å ha ressurser til å utvikle den selv. En utfordring med Wikidata er at dataene der ikke nødvendigvis er komplette. Data legges inn og kureres jevnt og trutt av brukere og av institusjoner som donerer datasett, men det er ikke sikkert noen har lagt inn akkurat de dataene du trenger enda. Kanskje du må legge dem inn selv.

For bibliotekarer er Wikidata interessant på mange plan. Det å beskrive elementer på Wikidata er ikke så ulikt det å katalogisere, og det gir derfor rom for å reflektere rundt katalogiseringsprosessene våre. Rent praktisk burde det også gå an å se for seg tett integrasjon mellom Wikidata og biblioteksystemer, i hvert fall i fremtiden når alle snakker lenkede data.

Eller så kan det være interessant å vite hvor mange som er biografert på Wikipedia – da kan en bruke et spørrespråk som er tilgjengelig på Wikidata som kalles SPARQL for å finne ut denne informasjonen med allerede registrerte Wikidata-utsagn. SPARQL er et RDF-spørrespråk for databaser som kan hente og manipulere data i RDF-format. Mange bibliotekarer har nok vært borti RDF før, men mange studenter nå er i alle fall borti det. RDF står for «Resource Description Framework» – altså et rammeverk for metadata-beskrivelser som igjen har en nær tilknytning til utviklingen til den semantiske veven som også gjør at ikke bare mennesker har nytte av det, men også maskiner. Kort og enkelt – veldig mange kan ha nytte av tjenesten, men spesielt bibliotekarer vil jeg si kan ha spesielt nytte av den om de interesserer seg for den digitale utviklingen vi allerede møter og kommer til å få mer av i fremtiden.

Hva som gjør dette praksisstedet relevant for meg som bibliotekarstudent

I og med at informasjons- og kommunikasjonsteknologiske emner inngår i rundt halvparten av bibliotekarstudiet, og med tanke på mine interesser fra før av, fant jeg det relevant å søke på Wikimedia Norge som praksisplass, og gleden ble ekstra stor da jeg fikk et prosjekt som har med Wikidata å gjøre. Jeg setter stor pris på alt jeg lærer her og har spissede ører for mer informasjon. Jeg kan se for meg at jeg senere når jeg er ferdig med bibliotekarstudiet vil finne på å søke jobb på relevante steder som innehar denne graden av mangfoldige muligheter for meg som person som stadig oppdager nye ting som jeg vil finne ut mer av! Og med mange «wikipedianere» (brukere som bruker mye tid til redigering og oppretting) som er rundt om i hele verden blir hjelpen enda større.

Jeg vil takke Astrid Carlsen umåtelig mye som tok meg imot som praktikant og satt meg inn i Wikidata-prosjekter med tanke på interessene mine og at hun satt meg i kontakt med Dan Michael Heggø som jeg også ønsker å takke. Han har hjulpet meg enormt mye med artikkelen og annen relevant informasjon jeg kommer til å støte på i studiet! Også vil jeg takke Jon Harald Søby som har hjulpet meg i Wikidata-verdenen.

Innlegget Wikidata-praksis med rom for refleksjon dukket først opp på Wikimedia Norge.

March 12, 2018

För ett drygt år sedan så skrev jag ett inlägg om läget för video på Wikipedia. Det är är en sorts uppföljning till det. I somras på Wikimania i Montreal deltog jag i en panel kallad State of Video in the Wikimedia Movement (presentation, video). Och på sätt och vis var det lite nedslående. Inte mycket har hänt rent tekniskt, det flesta framstegen har varit att faktiskt kunna spela video överhuvudtaget på vissa enheter.

Men de verktyg som jag rapporterade om senast har inte legat på hyllan utan har blivit ganska väl använda. Idag finns det 113 935 videos på Wikimedia Commons inom en mängd olika ämnen. Bara i kategorin Videos from Sweden finns det 813 filer. Men många filmer är inte använda än, trots att de ofta kan illustrera en artikel på ett sätt som kompletterar det skrivna ordet mycket väl. Och på svenska används nu bara 1844 av dessa videofiler alls, det vill säga att knappt 0,05% av alla artiklar använder videos.

Du kan hitta videos genom att antingen leta i kategoriträdet under video, till exempel efter land, eller efter språk. Men du kan också göra en vanlig sökning och lägga till filetype:video för att bara få videos i resultatet (se exempel här).

Och om du hittar en alldeles för lång video där du tycker att bara en del av den är relevant att visa i en artikel behöver du inte ladda hem videon och klippa ner det till en kortare version, det finns det ett enklare sätt. Du kan nämligen lägga till start- och stopptid för videon så du bara visar det intressanta. Så här kan du skriva i wikisyntaxen:

[[Fil:Weeding.ogv | miniatyr | start=5 | end=7 | Startar på 5 sekunder och slutar spela efter 7 sekunder.]]

(Fler bra tips finns på Commons:Video.)


Jan Ainali [CC BY 3.0], Linnéa Claeson presenterar sig.webm

Och videos kan ju tillföra så mycket till så många olika artiklar. Allt från hur en person låter (som ovan) till hur en insekt kryper. Och vill man göra det ännu mer pedagogiskt kan man klippa ihop en kortare förklarande video. Genom att öka användningen av videos kan vi dels göra Wikimedia Foundation medvetna om en efterfrågan på det samtidigt som vi ger en bättre service till läsarna.

February 08, 2018

Vi byter kontorslokal. Den sista februari överger vi Kungsholmen för fastlandet två öar söderut och flyttar in på Internetstiftelsens coworkingspace GOTO10 på Hammarby Kaj 10D. Hjälp oss komma till rätta på ett bra sätt.

Senast vi flyttade var för fem år sedan då ett lätt litet flyttlass gick från Skyddsvärnets kontorshotell på Hornsgatan till ett eget fint kontor på Hantverkargatan. Sen dess har vi vuxit och expanderat, samlat på oss broschyrer och swag, köpt en massa möbler och teknikutrustning, och haft det väldigt bra. I samband med att vi flyttar ut  har vi varit tvungna att se över vad vi har och var vi har det då vi återigen ska in ett färdigmöblerat kontorslandskap.

Vi behöver din hjälp

Resultatet av genomgången är en lång lista uppdelad i lite lagom olika fraktioner, och därefter uppbruten i vad vi tänker oss att behålla, magasinera och göra oss av med. Här efterlyser vi hjälp som på olika sätt kan underlätta kansliets flytt.

  • Magasin eller förråd. Om du har ett förråd som rymmer ungefär 6kvm skrivbord och stolar tas det tacksamt emot. Om vi inte skulle få napp genom den här efterlysningen är planen att hyra ett förråd för de möbler som blir över och kan behövas när vi byter lokaler nästa gång. Finns det eventuella förrådet i Hammarby Sjöstad är det bäst, men ligger det längre bort är vi inte omöjliga för det heller.
  • Rensning. Om du är intresserad av något i listan under ”Gör av med” är du välkommen att höra av dig.  Allt från möbler och teknisk utrustning till böcker och broschyrer är up for grabs.
  • Flytthjälp. Finns du i närheten av Hantverkargatan 21 på Kungsholmen och har möjlighet att komma förbi och skruva isär en grunka eller slänga några pidutter är du välkommen. Har du en skåpbil och vill köra ett lass åt höger eller vänster blir det ett hedersomnämnande och extra tilldelning flyttpizza.

2018-01-30 10.57.43

Kort sagt behöver vi hjälp dom närmaste veckorna, och erbjudanden om förrådsplats och flythjälp behövs snarast möjligt då vi annars köper in det, men vi tar tacksamt emot all hjälp som bjuds.

January 03, 2018

Wikipedia in Maya Yucateco workshop held in Merida, Mexico by Luis Alvaz. Photo licensed under the Creative Commons Attribution-Share Alike 4.0 International license.

Written by Eddie Avila, Director of Rising Voices. He has also worked as Regional Editor and Spanish Language Editor for Global Voices, as well as a volunteer author for Bolivia.

When we discuss working towards achieving diversity in Latin America, we can find many of the same challenges facing similar communities around the world: LGBT, people with disabilities, and those from lower socio-economic sectors of society, just to name a few.

However, in some countries in Latin America where there are larger numbers of indigenous populations such as in Guatemala, Mexico, Bolivia, Peru, and Ecuador, the roots of exclusion can be traced back for centuries and the effects can still be seen. These communities continue to face marginalization and a lack of equal opportunity across these societies. While there are hopes that the internet can be a space to provide a more level playing field, barriers still exist that prevent full participation in the creation and sharing of knowledge both offline and online.

It is in that context that I took part in the recent Wikimedia Diversity Conference in Stockholm, Sweden thanks to the support of Wikimedia Norway.

Rising Voices’ recent experience with a research mapping project of Wikipedia in indigenous languages helped take a closer look at these challenges and opportunities for the sharing of knowledge by these communities in their native languages. There are 37 Wikipedia projects currently available in indigenous languages (4 official and 33 incubator), and although it may appear on the surface that indigenous communities are actively involved in sharing knowledge in their own language, a closer look reveals another reality. Based on the data that we collected and the interviews conducted, we believe that none of the sites in these languages were started by native speakers. In addition, it is difficult to know to what degree the communities took part in the decision-making process to start a project, but it appears to be little to none.

As outlined in my lightning talk shared on the 2nd day of the Diversity Conference, the research mapping team compiled recommendations for supporting communities interested in building and sustaining Wikipedia in their language, which could be generalized in the following three recommendations:

  • Projects should come from the community – native speakers from these communities must be involved from the beginning to determine whether or not a free encyclopedia in their language is a priority.
  • Projects should be led by the community – native speakers in leadership roles also must be made a priority, where they will be actively involved in all decision-making processes.
  • Projects should be supported within the community – there is an opportunity for the wider Wikimedia movement to be actively involved in accompanying the creation and sustaining of these projects providing assistance in technical matters and integration into the movement.

While we know that there are similar initiatives across the Wikimedia movement promoting Wikipedia in smaller or minority languages, we purposefully focused only on Latin America. Of each of the 37 sites we examined, each has its own unique context, opportunities, and challenges, but we attempted to find trends or commonalities among the indigenous languages. We hope that these overarching themes can be applied to most other Wikipedia projects in these underrepresented languages.

For example, during the Diversity Conference, I had a conversation with Astrid from Wikimedia Norway, who shared similar challenges in their affiliate’s work with the Wikipedia Northern Sami project in attracting more native speakers to contribute. While it was difficult for me to provide specific recommendations due to my unfamiliarity with this part of the world and the unique context of Northern Sami speakers, I think that much of the overarching recommendations can apply here too in regards to incorporating native speakers into these projects.

Wikipedia in Maya Yucateco workshop held in Merida, Mexico by Luis Alvaz. Photo licensed under the Creative Commons Attribution-Share Alike 4.0 International license.

The Wikimedia affiliate system provides an accessible network of support for members of indigenous communities with curiosity about Wikipedia. Teaching and providing mentorship to these communities about the basics of editing, as well as the overarching pillars of Wikipedia can help make the barrier to entry easier to navigate without having to learn to master the more complicated incubator platform. Providing opportunities to integrate into the Wikimedia movement taking part in events and community-building can help set the foundation for future projects in smaller languages.

While our research focused on the diversity of languages in Wikipedia, other questions arose during this process related to the diversity of knowledge found on the platform. It was no surprise to learn that indigenous languages in Latin America have primarily been oral in tradition. Challenges with the written form of the language was a major obstacle, raising the question about alternatives for sharing knowledge in oral formats.

We found a wide variety of articles in these native language Wikipedias, everything from universal knowledge to articles about pop culture, but some sites saw Wikipedia as a place to share knowledge specific to that culture. This might include information about traditional medicinal plants to worldview stories passed down from generation to generation. Questions about the compatibility of this type of knowledge with the type of open licenses in which Wikipedia is made available didn’t arise during the mapping project, but it has been presented following the release of the results.

Spaces like the Wikimedia Diversity Conference provided a space to ask these questions regarding the diversity of knowledge within the Wikimedia movement, as well as the diversity of communities participating. It also served as a meeting ground for people within the movement to make connections to continue to share and exchange experiences for future collaborations.

Wikimedia’s motto: «Imagine a world in which every single human being can freely share in the sum of all knowledge. That’s our commitment» in eleven languages of Mexico, by Wikimedia Mexico. 

Innlegget Mapping project of Wikipedia in indigenous languages dukket først opp på Wikimedia Norge.

December 14, 2017

By Siri Uldal (Own work) [CC BY-SA 4.0 (https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0)], via Wikimedia Commons

Wiki Loves Earth Norge 2017 var en fotokonkurranse om å ta det beste bildet av vernet natur i Norge. Dette var det femte året Wiki Loves Earth ble arrangert, og første gang Norge deltok.

Dette er vinnerne i den norske delen av Wiki Loves Earth 2017:

Beste bilde ble Lyngen landskapsvernområde, tatt av Siri Uldal.

Juryens spesialpriser gikk til:

De internasjonale vinnerne ble publisert 11. desember 2017, og bildet fra Sassendalen på Svalbard, tatt av Siri Uldal, havnet på femte plass.

Juryen gratulerer alle vinnerne og retter en stor takk til alle som sendte inn bilder.

Innlegget Wiki Loves Earth 2017 dukket først opp på Wikimedia Norge.

December 12, 2017

2017 blev första året då de svenska biblioteken deltog i #1lib1ref (”one librarian, one reference”) och nu är anmälan öppen för att delta 2018.
Wikipedia Library 1Lib1Ref tweet

Kampanjen är världsomspännande och arrangeras nu för andra året i Sverige, från 15 januari till 3 februari 2018. Den bygger på att personal inom biblioteksväsendet ger mikrobidrag  till Wikipedia i form av källhänvisningar till trovärdiga källor där sådana saknas. Tack vare ett omfattande engagemang under 2017 mer än fördubblades antalet redigeringar genom insatsen jämfört med året innan. Läs mer om aktiviteterna på svenska bibliotek som skedde under #1lib1ref 2017.

Gemensam navigering i informationslandskapet

#1lib1ref syftar till att lyfta fram de utbyten som sker mellan bibliotek och Wikipedia utifrån överlappande intressen om medie- och informationskunnighet och ett fritt och öppet internet. Genom att delta i egna och andras aktiviteter uppmanar kampanjen till bred diskussion över hur Wikipedia kan vara en resurs för bibliotekens arbete med det övergripande medie- och informationslandskapet och olika målgrupper.

IFLA (International Federation of Library Associations and Institutions) tog chansen under förra omgången av #1lib1ref att publicera The IFLA Wikipedia Opportunities Papers som ett resultat av nära samarbete med Wikimediarörelsen.

Intresserad av att vara med?

Wikipedia 15 1Lib1ref

December 06, 2017

By Afifa Afrin (Own work) [CC BY-SA 4.0 (https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0)], via Wikimedia Commons

Written by Sabine Rønsen

This summer I was lucky enough to land a summer job at Wikimedia Norway. And over the course of two months I interviewed six female contributors from both Norway and Sweden, to get their perspective on the gender gap on Wikipedia. We talked about the gender gap among the contributors, but also the gap in terms of the content on Wikipedia. Like the gender imbalance in biographies, and the lack of articles on topics related to women.

They had many compelling observations and opinions on both why there is a gender gap and the consequences of it. One of the concerns they brought up, that I found very intriguing, and the one that I would like to address today, is the growing fear many have, that in the attempt at being as “encyclopedic” as possible, Wikipedia is cementing in place some unfortunate practices.

An example of one of these practises is too strict demands on notability. And I want to point out that the evidences I have are purely anecdotal. It’s based on the experiences of those I interviewed, people who work with the gender gap issue and my own. Nevertheless, the general experience is that the criterias are much stricter and more often applied on biographies about  women. And in the extension of this, a woman has to have done a lot more than her male equivalent to be considered notable enough.

Another example is articles or whole topics being deemed “not important enough” or not “worthy of a lexicon”. Sadly, a tendency is that subjects where women traditionally have more knowledge are being particularly scrutinized under these demands.

I’m aware there is an ongoing debate trying to define what Wikipedia is and what Wikipedia is not. My objective, is that when we discuss this, we take into account that throughout history, women, their endeavours  and fields of interest has been overlooked, underestimated and at times, ridiculed. The same can be said for a lot of underrepresented populations and people who differentiate from the social majority in any way. A recurring argument is that Wikipedia is not the place to convey progressive ideas. But I object to that. I think that in order to be relevant, Wikipedia has to reflect the diversity that actually exist , and include new ideas and school of thoughts.

So my question to you is: How can we prevent Wikipedia from falling victim to the same conservatism and exclusive thinking that historically has characterized traditional encyclopedias?

And how do you go about discussing this subject with people who disagree with you?

 

Innlegget Lightning talk at Wikimedia Diversity Conference dukket først opp på Wikimedia Norge.

November 30, 2017

Sources of information
Sources of information av Helixitta CC BY-SA 3.0, via Wikimedia Commons
För ungefär ett år sedan inleddes planeringen för oss på Wikimedia Sverige att bli en av flera samverkansparter för Sveriges första masterprogram i Digital humaniora som denna hösttermin startade på Göteborgs universitet. Ett internationellt tvärvetenskapligt ämne som förenar digital teknik med historia och kultur passar väl ihop med hur Wikipedia och Wikimediaprojekten påverkar tillgång, representation och metoder kring kulturarv i digitala miljöer.

Nästa vecka inleder kursens digitala humanister sina Wikipediaarbeten som ett delmoment inom kursen Delnings- och deltagarkulturer (15 hp), som beskrivs enligt följande:

På kursen diskuterar vi digital forsknings- och kulturarvsförmedling och medierade representationer av kulturarv. Den ger också kunskap om den förändrade forskarrollen och förändrade publiceringskulturer och inbegriper teoretiska perspektiv på samtida, digitalt född kultur utifrån dess mediespecifika förutsättningar.

Kursanpassat stöd

Syftet med uppgiften är för kursdeltagarna att bekanta sig med Wikipedias redigeringsprocess, ramverk och deltagarkultur. Designen för Wikipediauppgiften har arbetats fram i samarbete med programkoordinator Jenny Bergenmar. Det nya verktyget “Dashboard” används för att underlätta genomförandet för både studenter och lärare så att Wikipediaerfarenheten blir så positiv som möjligt och synliggör vad studenter åstadkommer på Wikipedia. Dessutom kommer kursen blir den första från ett svenskt lärosäte att använda den nya funktionen med kursanpassad tidslinje, som i pedagogiska steg stöttar hela genomförandet från början till slut.

Humaniora på Wikipedia

Vad ska studenterna skriva om? Studenternas uppgift är att välja artiklar inom humaniora och antingen skapa nya eller utveckla redan existerande artiklar. Att förbättra Wikipedias humaniorainnehåll blir ett konkret redskap för studenterna till att tillgängliggöra kulturarv och representera ämnen som annars riskerar falla i glömska.  En översiktlig beskrivning av uppgiften finns här.

 

November 23, 2017

A blog post by Afifa Afrin, Community Director, Wikimedia Bangladesh

I still remember the morning I received the email mentioning “The Scholarship committee is excited to let you know that you have been successful with your application to the Wikimedia Diversity Conference 2017 in Stockholm”. It was so exciting news for me, I was so happy about this.

Back to July 2017, I and my husband were going through Wikimedia Meta and noticed about this conference. As I am working for reducing Gender Gap in Bangla Wiki projects, I felt very enthused to join this conference. I instantly sent an email to Sara Mortsell saying I am interested to join. She told me to keep an eye to Meta page of Wikimedia Diversity Conference. After that, in August 2017, when the registration was open I applied for scholarship. I also signed up as an ambassador to spread news about this conference. Then that magic email came, I received partial scholarship for the conference. Unfortunately that was not enough for my travel cost. First, I wanted to decline, because arranging travel cost was difficult at that moment. But when my husband heard about this, seeing my sad face, he said- you should talk to other board members from Bangla Wikimedia and also send email to organizing team describing your situation. I discussed about this with my fellow Wikimedians in Bengali Wikimedia, they suggested applying for TPS. In the mean time, Wikimedia Sweden solved my problem in collaboration with Wikimedia Norway. My travel scholarship was approved by Wikimedia Norway. Therefore, I did not have to apply for TPS, instead I applied for visa in embassy of Sweden in Bangladesh. Ten days later, I got my passport back with that magical sticker! It was confirmed that I am representing Bangla Wikimedia in Wikimedia Diversity conference 2017. My fellow wikipedians from Bangladesh were also very happy about this as this was our first time representation in such Conference

Participants at Wikimedia Diversity Conferense: By AbhiSuryawanshi (Own work) [CC BY-SA 4.0 (https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0)], via Wikimedia Commons

Participants at Wikimedia Diversity Conferense: By AbhiSuryawanshi (Own work) [CC BY-SA 4.0 (https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0)], via Wikimedia Commons

My flight was on 3 November very early in the morning. So, I had to come in Dhaka from my hometown Comilla one day before. When my flight take off from the run way I was still hoping to join for the first day of the conference. Unfortunately, my connecting flight from Istanbul to Stockholm was late. I took Flybusserna from Arlanda airport to central station. It was dark outside, so I missed the beautiful sights while riding the bus. When I checked into Hotel Sheraton it was around 20:00 local time. I freshen up in a hurry to go to Royal Armory museum. But my roommate (who was from India) came to room by this time and told me the program for the first day of conference had already ended. It turned out, I missed day 01 program. I just had light dinner with the snacks I brought from Bangladesh and went to a good night sleep.

On Day 02; I did not want to miss anything, after breakfast I got into conference hall at 9:00 am. Seated with previously known wikipedians, those I met in Wiki Conference India 2016. Meanwhile during the welcome time the participants were requested to form a base camp with different background. I stood up and was searching for a base camp. I saw a group of four people, walked straight and introduced myself like, ‘hi I am Afifa, I am from Bangladesh.’ one group member, Rebeca O Nil, said, ‘well that makes you interesting’. So I got hired there. Then everybody introduced themselves to me. It was a perfect group consisted of five people from five different countries. So Diversity was on the row!

Then opening speech started. On her opening speech, Katherine Maher, the executive director of the Wikimedia Foundation emphasized on ensuring diversity.

She talked about shared power. She reminded about the mission of wiki projects- ‘equality’ and mentioned we are far behind that. On her word, ‘Justice is difficult; we need to make sure we give people who need to be at the table a seat at the table.

Again she emphasized on deconstruction of dominant culture. The common culture in wiki projects is considering the edit count as a person’s contribution to the movement. She said, this is only a snapshot and a very incorrect view of people’s contributions. In her word, a person’s contribution should not be limited to edit count; rather it should be involving organizing, teaching, advocating, planning, etc. She did uphold the importance of voices from diverse group in the movement. In doing so she talked about cultivating identity, valuing the value of diverse group of people. She emphasized on listening to the marginalized, encourage others to listen to them. I was so amazed by her closing part. She said, knowledge is a tool of power. And free knowledge is a radical act.

After the speech of Katherine Maher, for our next activity we were instructed to look at our cue card no. 04. This was about choosing an object from the conference hall related to movement and speak with group mates about that. I chose my camera, which has been a part of my life since last year and I spoke about my work in commons.

Then we listened to inclusive policies and discussed in our base camps. We thought that,

  • friendly attitudes
  • pay attention to others
  • mutual respect

etc are important to make friendly space.

Then Rosie Stephenson-Goodknight presented about the Gender Diversity Mapping Project. While I was listening to her, I realized the problems we face in Bangladesh to reduce gender Gap in wiki projects are universal problem.  It gave me strength that, if we work together and try to solve these problems contextually then we will be able to overcome.

After these sessions we went for lunch. I particularly enjoyed it when I saw some boiled rice there. The lunch was truly great.

After lunch we were back to our base camps and talked about strategic direction of Wikimedia movement. We did lot of discussions, everybody shared about their successful projects and the future strategies. We discussed about the needs of respective communities or affiliates in order to implement the direction. I personally learnt a lot from this discussion such as getting a printed handbook on ‘how to edit in wiki projects’ might be helpful as it worked for some communities in India. The necessity of paid staffs was also discussed. In this mean time we also had fika and Day 02 was ended with some effective discussion.

After formal session of day 02, I had to meet with facilitators of skill sharing session for planning of my next Day session.

I was supposed to talk about the challenges faced by me as a community director in Bangla Wikimedia. Our discussion was so important for our plan of taking session for the next day. To be honest, I was pretty nervous about my session. Astrid, Marty, Kathy and Jorid were so helpful. The way they welcomed me, I got my confidence back. After this discussion I had very little time to freshen up and go for dinner. This dinner was awesome and I got to have some authentic Swedish food.  Because of jet lag, it was very tough for me to keep myself awake; however I enjoyed the dinner very much.

Day 03 started with early morning walk to old city (Gamla stan), Stockholm. Actually I planned to go there after the afternoon session of day 02, however I had to cancel because of group discussion. It was a blessing as I got to see very calm city in early of the morning.

After coming back, I had a very fresh breakfast. I was so excited about skill sharing session. I went to conference hall early, painted my poster which focused on challenges regarding resource distribution. Meanwhile, the participants were gathered in conference hall and schedule programs of day 03 started.

Recap from day 02 were discussed first. Then we moved on some light group activity and listened to lightning talk.  I got insights from various communities who worked for reducing Gender Gap. I specially remember the talk of Virginia Diez, form Wikimedia Spain, which was based on ‘feel empowered in order to take responsibility or actively participate in decision making processes. Though the context is different in Bangladesh, however the solution seems effective to me.

After lightning talk, I listened to presentation about hosting Inclusive Wikimedia event. It was touching and I felt bad for the person hosting the presentation. She suffered a lot of critique and anger, has history of being harassed and not addressed in the community. After her session another participant shared her history of harassment and it was also touching.

After these sessions a break of fika relieved me. The morning session was pretty sad, and I felt that I am actually lucky in this sense that my community always welcomed me. After fika, I along with facilitators of skill sharing session moved to a small room to discuss about ‘accessing resources to increase diversity’. The facilitators of this session were Astrid Carlsen, Jorid Martinsen, Marti Johnson, Katy Love and Afifa Afrin.

We started the session as planned, Jorid welcomed the participants.

Then Marti talked about the objective of the session and requested the participants to do some brainstorming about resources. Then we listed the resourced we need to ensure diversity in wiki projects.

Then I shared the challenges we face in Bengali Wikimedia as we have very limited resources. I talked about how we are facing difficulties to allocate resource to ensure the diversity in wiki projects. Such as, in Bangladesh we lack enough active editors, so we do arrange workshop to make people (mostly students) aware about Wikimedia movements. In doing so, sometimes we could not target female students or other groups such as indigenous people due to unavailability of resources. Mobility is an issue for Bangladeshi women and girls. They sometimes may not have access to computer and internet. Same goes for indigenous group. Though some of them are educated however there is lack of awareness about Wikimedia movements. In Bangladesh, in order to ensure diversity in wiki projects we must include the voices from all marginalized group. As we have limited resource, we are facing difficulties to prioritize on effective distribution.

After my discussion, Astrid from Wikimedia Norge discussed about though they have enough resources, they are also facing difficulties on ensuring diversity. Then the participants again were requested to think creatively about what we have to ensure diversity. Then discussion was pretty attractive as everyone was talking about the resources they have. We got very positive response from the participants. Next brainstorming was about the way forward, here participants also gave very positive response.

Katty thanked all the participants and we moved to lunch room. After lunch, we again went to conference room. The way forward session seemed informal to me but effective. I got to talk with a branch of people, exchange experiences.

To close, I must say, this conference was so much informative and helpful. It shaped my though about the challenges I face and the solution. It was fun and I learnt a lot. I was overwhelmed with the welcoming nature of the participants. I made friends and memories. I am truly grateful to Wikimedia severage for giving me the opportunity to participate in this conference and also very obliged to Wikimedia Norge for granting my travel arrangements. The learning and memories will remain as great asset to me.

Innlegget A country Girl attends Wikimedia Diversity Conference dukket først opp på Wikimedia Norge.

November 17, 2017

Wikimedia Diversity Conference 2017 – Group Pic by AbhiSuryawanshi [CC BY-SA 4.0], via Wikimedia Commons
Tidigare denna månad hade vi det stora nöjet att få stå som arrangör av Wikimedia Diversity Conference 2017. Konferensen hölls i Stockholm och samlade 80 wikimedianer från 43 länder och nästan 30 olika språk.

Likvärdighet i fri kunskap

Konferensen var en mötesplats för wikimedianer som verkar inom olika delar av wikimediarörelsen med frågor som rör ökad mångfald och inkludering av perspektiv utifrån kön, språk, könsidentitet, geografisk spridning och andra variabler. Den rörelseomfattande diskussionen som pågått inom Wikimedia sedan mars 2017 har utmynnat i en strategisk riktningsförklaring där likvärdighet i fri kunskap fått en framträdande roll. Konferensen var ett sätt för deltagarna att knyta an till den aktuella diskussionen, i synnerhet genom WikiCaféet. Utfallet från konferensen kommer dels att användas som underlag i planeringen för fas två av Wikimedias internationella strategiarbete. Därtill kommer konferensdeltagarna att kunna agera ambassadörer utifrån konferensens tema inom sina respektive Wikimediagemenskaper.

Hur gjorde vi?

Eric med Afifa från Bangladesh och Hana från Israel.
WikiDivCon 2017, Nov 5, 2017 71 by Afifa Afrin [CC BY-SA 4.0], via Wikimedia Commons
Detta var den första interantionella Wikimediakonferensen som vi har organiserat och planeringen påbörjades redan i början året. Eric Luth ansvarade för logistiska uppgifter såsom att se till att deltagare i behov av visum fick rätt stöd. Det var centralt att kunna bjuda in deltagare från alla kontinenter. Ulrika Eklund tog sig an uppgiften att planera mötets koreografi och facilitering.
2017-11-04 Stockholm, Diversity Conference, People at Diversity Conference (07) (freddy2001)
Ulrika som facilitator för hela konferensen.
Freddy2001 – Wikimedia Commons [CC BY-SA 3.0], via Wikimedia Commons
Vi vill framföra ett stort tack till de 14 volontärer som tog på sig uppgiften att göra konferensen så smidig som möjligt genom att filma, fota, dokumentera, guida, ladda upp, svara på frågor, lösa kriser och visa gästvänlighet.

Ta del av konferensen i efterhand

2017-11-04 Wikimedia Diversity Conference, Katherine Maher (01) (freddy2001)
Katherine Maher under öppningstalet.
Freddy2001 – Wikimedia Commons [CC BY-SA 3.0], via Wikimedia Commons
Konferensen öppnades av Katherine Maher, Executive Director på Wikimedia Foundation (se video), där hon bland annat tog upp en grupp frågor som ramverk för att tänka kring inkludering för likvärdighet.

Mer dokumentation i form av filmade presentationer, bildmaterial, arbetsmaterial och andra resultat finns på Wikimedia Commons och tillgängligt via konferensportalens dokumentationssida.

Wikimedianer från Tunisien, Ghana, Egypten och Stockholm.
Day 1 – WikiDivCon (13) by Rehman Abubakr [CC BY-SA 4.0], via Wikimedia Commons
Konferensen genomfördes med stöd från Wikimedia Foundation, Wikimedia Norge, Wikispeech och Livrustkammaren.

October 31, 2017

Vinnerne av Wiki Loves Monuments 2017 i Norge er klare. Juryen, som har bestått av Arild Vågen fra Sverige, Hans Rosbach fra Norge og Mher Bekaryan fra Armenia, har kommet fram til ti bilder som går videre til den internasjonale finalen. Alle de ti bildene kan ses på denne sida på Wikimedia Commons.

Tusen takk til alle som har bidratt med bilder i konkurransen, og tusen takk til juryen for arbeidet de har lagt ned i å komme fram til vinnerne!

Bilde av Fjærland kirke

Dette bildet av Fjærland kirke i Sogndal vant førstepremien.
Foto: Bjørn Erik Pedersen, CC-by-SA 4.0

Bilde av Uvdal stavkirke

Dette bildet av Uvdal stavkirke i Nore og Uvdal vant andrepremien.
Foto: Thomas Nicolas, CC-by-SA 4.0

Bilde av Alnes fyr

Dette bildet av Alnes fyr vant tredjepremien.
Foto: Nils Botnmark, CC-by-SA 4.0

Innlegget Vinnerne av Wiki Loves Monuments 2017 dukket først opp på Wikimedia Norge.

March 10, 2013

Wikimedia Sveriges årsmöte 2013. De som står upp på bilden utgör den nya styrelsen, som vi valde för 10 (sic!) minuter sedan. Leve det!

Wikimedia Sveriges årsmöte 2013. De som står upp på bilden utgör den nya styrelsen, som vi valde för 10 (sic!) minuter sedan. Leve det!

Just nu pågår Wikimedia Sveriges årsmöte! Fantastiskt trevligt att träffa alla gamla och nya vänner, få höra om allt underbart som skett under året i föreningen och att överhuvudtaget få delta på ett årsmöte (för mig som föreningsbyråkrat).

Men vad är Wikimedia Sverige?

Wikimedia Sverige är en ideell förening som arbetar för att främja utvecklingen av, spridningen av och förståelsen för fri kunskap. Konkret handlar det om att gynna den fria encyklopedin Wikipedia, den fria mediedatabasen Wikimedia Commons, den fria ordboken Wiktionary och massor av andra liknande projekt, som formellt drivs av Wikimedia Foundation men uteslutande utvecklas och skapas av dess användare. Svärmen – massor av o-organiserade ideella entusiaster över hela världen – samarbetar på nätet i dessa projekt för att helt informellt göra världen till en bättre plats, utan någon förenings inblandning.

Men ibland behövs hjälp, när juridiken står i vägen, när etablerade kunskapsinstitutioner som museer, skolor, universitet och bibliotek inte själva inser vikten av att de bidrar eller när enskilda entusiaster inte har resurser nog att ordna större projekt. Då kliver Wikimedia Sverige in!

Så vad hände på årsmötet?

Vi fick höra om vad styrelsen (inklusive dess underbara – och fotokunniga – ordförande), de anställda och framför allt massor av ideella eldsjälar (som förstås ofta ingår i styrelsen) gjort under året för utvecklandet och spridningen av fri kultur och kunskap. Och det är inte lite! Här kommer ett axplock av mina favorit-resultat från 2012:

  • Finansieringen av 14 så kallade Gemenskapens projekt där de ideella o-organiserade människorna på t.ex. Wikipedia fått söka om pengar till bra grejer. Bland annat har Wikimedia Sverige bidragit till arrangemanget av fotosafaris där nämnda ideella eldsjälar träffas för att tillsammans fotografera ett visst område och sedan sprida bilderna till näts, teknologi för inscanning av gamla böcker till Wikisource
  • Samarbetsavtal mellan Centralmuseernas samarbetsråd och Wikimedia Sverige, för att engagera museer i spridningen av den fria kunskapen. De har ofta varit bakbundna av lagstiftning – eller kanske snarare av en förlegad tolkning av lagstiftning – som gjort att de inte trott sig kunna sprida sitt material som de vill. Men Wikimedia Sverige har nu tagit fram en handbok, Kulturskatter på nätet, som förklarar för museer, arkiv och bibliotek hur de kan digitalisera sina samlingar – något de måste göra för att överleva. Tävlingen Upp till bevis, lanserad i samband med boken, ledde till att bl.a. Kungliga biblioteket och Nordiska museet laddat upp bilder fritt för allmänheten att använda, remixa och sprida. Och så sent som i tisdags berättade Livrustkammaren, Skolklosters slott och Hallwylska muset att deras 40 000 bilder läggs upp fritt på nätet (efter att Wikimedia Sverige i samarbete med dem ordnat en fashionabel fotosafari). Vi arbetar  också på att fotografera och sprida offentlig konst. Bara det faktum att årsmötet idag hålls på Arkitekturmuseet är mycket talande för de fantastiska framgångarna. Leve det!
  • Hundratals Quality Images och flera Featured Pictures till Wikimedia Commons tack vare att man skapat en högklassig teknikpool alla fått låna ur. Vill du fota, filma eller ta upp ljud från något (t.ex. en stor demonstration, en föreningsaktivitet, en fågelguidning eller egentligen vad som helst) som är relevant för Wikipedia, Commons eller något annat av våra projekt? Låna gratis från vårt helt nya kontor på Hantverkargatan i Stockholm!

Dessutom har vi fått en riktigt ordentlig organisation, med en rejäl ökning av antalet anställda, goda kontakter etablerade med många myndigheter (t.ex. två EU-projekt genomförda), samt en fungerande, effektiv ekonomi med massor av bidrag från allehanda håll. Sådant märks inte så mycket utåt – men indirekt är det givetvis avgörande för föreningens framtida fantastiska funktion för frihet för kunskap och kultur! Ett stort tack till alla er som engagerat er med det här! Jag lovar att framöver engagera mig mer i Wikimedia Sverige, när miljö- och medborgarrättskampen inte är lika akut.

”Vad har tejp, grafit och en grafentransistor med Wikimedia Sverige att göra?” Jo, denna bild har donerats av Nobelmuseet tack vare föreningens arbete! Vad denna bild har med fri kunskap att göra? Klicka här för att läsa Nobelmuseets vetenskapliga, vackra och verkligen underbara motivering!

Men framtiden då? Vad händer 2013 och framöver?

Extremt mycket coola grejer! Vi ska bland annat:

  • Påverka politiska partier så att de inser vikten av fri kunskap och kultur och god lagstiftning gällande detta, t.ex. gällande flygfotografering
  • Se till att ännu fler museer, bibliotek och arkiv släpper sina samlingar (som ofta är sammanställda medelst skattemedel) fritt för folket
  • Informera och engagera ämnesexperter, t.ex. universitetens forskare, så att de börjar bidra till Wikipedia

Och givetvis oerhört mycket mer! Konkreta mål för 2013 finns givetvis, antagna under årsmötet.

Det låter fantastiskt! Hur kan jag hjälpa till?

Det finns flera sätt!

  1. Gå med i föreningen! Det kostar bara 100 kronor, men ger dig fri tillgång till teknikpoolen (för sådant som främjar fri kunskap), ett fint nyhetsbrev månatligen samt – viktigast – kunskapen om att du stödjer fri kunskap.
  2. Engagera dig ideellt! Föreningen drivs ju förstås främst på ideell basis, så det finns mycket att göra om du vill bidra med tid, ork och energi! Oerhört kul.
  3. Skänk pengar! Det kan du också göra. Det är inte lika kul.

Årsmötet är över om någon timme. Då börjar verksamhetsåret. En ny styrelse under Mattias Blomgrens ledning är vald. En verksamhetsplan är antagen. En strategi har anammats. Nu kör vi! 

Riksdag och regering - några av de vi måste påverka för den fria kunskapens skull. Dessutom är detta fotografi ett lysande exempel på en bild som möjliggjorts tack vare Wikimedia Sveriges arbete - japp, såhär bra bilder har teknikpoolen skapat! Mer konkret har mästerfotografen Arild Vågen lånat en kamera, tagit bilden och släppt den fritt på Wikimedia Commons under den fria licensen CC-BY-SA 3.0. Vackert!

Riksdag och regering – några av de vi måste påverka för den fria kunskapens skull. Dessutom är detta fotografi ett lysande exempel på en bild som möjliggjorts tack vare Wikimedia Sveriges arbete – japp, såhär bra bilder har teknikpoolen skapat! Mer konkret har mästerfotografen Arild Vågen lånat en kamera, tagit bilden och släppt den frittWikimedia Commons under den fria licensen CC-BY-SA 3.0. Vackert!

Låt oss tillsammans se till att 2013 blir ett fantastiskt år för den fria kunskapen!

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

June 27, 2012

Nedanstående är krönikeartade reflektioner över Wikipedia, över språk, över samarbete och över arbetet för den fria kunskapen i stort. Dessa har ursprungligen publiceratsden blogg som tillhör Wikimedia Sverige, den ideella svenska förening som arbetar för fri kunskap i allmänhet och Wikimedia-projekt som Wikipedia i synnerhet. Kommentera gärna.

Babels torn. Målning av Pieter Bruegel d.ä.

Babels torn. Målning av Pieter Bruegel d.ä.

I begynnelsen, när världen var ung, var mänskligheten enad. Och mänskligheten talade ett och samma språk, och det var som att hela världen låg för deras fötter. Tämligen bokstavligen – de byggde ett torn, som kanske skulle kunna nå upp till himlen. Om nu Gud rättvist ville bestraffa människornas ohälsosamma hybris, eller var rädd att de skulle kunna hota honom i hans allsmäktighet, eller hade någon annan anledning till sina handlingar – det förtäljer inte den bibliska historien. Den konstaterar enbart att Gud ville stoppa bygget, och gjorde detta på ett sätt han fann tillämpligt: Gud splittrade människornas tungomål så att de olika människorna talade olika språk. Språkförbistringen gjorde att människorna inte längre kunde samarbeta, och tornet – som kom att döpas till Babels torn – blev ett slags symbol för språklig diversitet.

Babels torn kan tyckas mycket främmande i dagens moderna värld. Likväl finns åtminstone något korn av sanning i berättelsen, oavsett om språken nu skiljdes åt av en gudomlig varelse (vilket ligger utom vetenskapen) eller uppkom på ett mer naturligt vis (vilket stöds av vetenskapen). Förvisso är det så att språken i årtusenden skiljt olika människor från varandra och förhindrat effektiv kommunikation däremellan. Men nu, i Internet-åldern, med Google Translate och liknande verktyg, blir de gamla problemen alltmer förlegade. Nya öppningar för mellanmänskligt samarbete skapas, bortom språkets ofta betungande barriärer. Detta inlägg ska handla om just sådant samarbete, över ett av de projekt som förenar flest olika språktalare i världen: Wikipedia.

Världens mest mångspråkiga encyklopedi

Att Wikipedia är världens största encyklopedi och dessutom inget mindre än det kanske bästa uppslagsverk mänskligheten producerat, det visste nog du som läser denna blogg redan. Och du visste säkert redan att Wikipedia är flerspråkigt. Men något du kanske inte kände till är att Wikipedia inte bara finns på svenska och de stora världsspråken och några. Wikipedia finns förvisso på mängder av små, lokala språk. Totalt finns hela 285 olika språkversioner av Wikipedia, varav nästan alla, 275 stycken, är aktiva. 275! Jag kan inte tänka mig att något enskilt projekt i mänsklighetens historia har lyckats med konststycket att på ett blott drygt decennium mångfaldiga sig själv på så många olika språk.

Men alla 275 är förstås inte så omfattande som svenskspråkiga Wikipedia, den Wikipedia-upplaga de flesta av denna bloggs läsare torde vara mest vana vid. Språkversionerna varierar enormt i omfång, från den enorma engelskspråkiga Wikipedias närapå 4 000 000 (!) artiklar, till språkversioner som Wikipedia på tetum, med mer blygsamma 658 artiklar och ändå en rätt god potential med tanke på språkets ungefärliga 1 miljon talare. (En parentes i sammanhanget är att svenskspråkiga Wikipedia för ett par år sedan åkte ur topp tio, där vi – givet språkets förhållandevis mycket få antal talare; svenskan placerar sig någonstans runt 50:e plats på listan över världens språk efter antal talare – förvånansvärt länge lyckats ligga kvar.)

Med 275 olika språk finns onekligen en del att välja och vraka på. Men nu är det tyvärr så, att de allra flesta människor inte är polyglotter – de behärskar blott sitt modersmål och kanske något mer språk. Här i Sverige kan väl de flesta svenska och engelska flytande, och skolundervisningen ger alla möjligheten till att lära sig ett tredje språk. Likväl brukar svenska wikipedianer (vad jag känner till) nästan uteslutande skriva på svenskspråkiga och engelskspråkiga Wikipedia, sin förmåga att skriva på någon annan språkversion till trots. Vad beror detta på? Antagligen gammal vana. En ovilja att behöva fräscha upp sina gamla språkkunskaper från högstadiet för att bidra.

Att våga ta steget ut

Naturligtvis är det fullkomligt legitimt att redigera Wikipedia utan att någonsin sätta sin digitala fot i någon annan språkversion överhuvudtaget. Men av egen erfarenhet vet jag att steget ut ur det hemtama, vanliga, vardagliga svenska faktiskt kan vara mycket givande. Jag har dock ännu inte skrivit särskilt mycket på engelskspråkiga Wikipedia, och är kanske det bästa exemplet på en hemmastadd wikipedian som sorgligt nog inte vågat lämna hemspråket. Med detta i baktankarna, eller i alla fall i det undermedvetna, beslöt jag så iförrrgår för att göra slag i saken. Jag skulle lämna svenskspråkiga Wikipedias trygghet. Jag skulle till och med lämna engelskans relativt bekanta marker bakom mig. Jag skulle skriva min första artikel på spanskspråkiga Wikipedia.

Jan Arnald, en mästerlig författare tillika inspiratör för Wikipedia-redigering. Foto: Sara Arnald, CC-BY-SA 3.0.

Jan Arnald, en mästerlig författare tillika inspiratör för Wikipedia-redigering.
Foto: Sara Arnald, CC-BY-SA 3.0.

Det hela började egentligen inte i några funderingar över människors benägenhet att stanna på fast mark, språkligen. Men nog började det med språket, på sätt och vis. Det började med att jag under min gångna körtelfeber hade riktigt ordentligt tråkigt, var alldeles för sjuk för att redigera Wikipedia och därför sökte min tillflykt i litteraturens värld. Så jag försjönk i Arne Dahls (egentligen Jan Arnalds) underbara dekalog om A-gruppen, en fantastiskt serie om en grupp intellektuellt elitpoliser – tänk Sherlock Holmes gånger 8, och i det moderna Sverige – med oerhört väl utvecklade personligheter, spännande intriger och framför allt en förmåga att bruka det svenska språket jag aldrig sett maken till; Dahl fullkomligen briljerar med sitt språkbruk, han äger det.

Nå, nu ska jag inte komma för långt från ämnet. Så fort jag tillfrisknat började jag undersöka tillståndet på Wikipedias information om Dahl. Det var tämligen skralt. Visserligen hade vi en helt okej artikel om själva författaren på svenska, även om den brast i källhänvisning, men själva böckerna skildrades inte mer än med några meningar i författarens artikel. Mina vidare äventyr för att täcka denna lucka i svenskspråkiga Wikipedias i övrigt i nuläget ganska så fulla karta (kan man få för sig – i själva verket saknar vi ju åtminstone ungefär 88 procent av engelskspråkiga Wikipedias artiklar överhuvudtaget…) ska inte redovisas här, utan där hänvisar jag till min egen Wikipedia-dagbok.

Men inte bara svenskspråkiga Wikipedia saknade information om A-gruppen – spanskspråkiga Wikipedia hade ingen information alls om Arne Dahl/Jan Arnald. Inte en enda artikel! Den slutsatsen nådde jag efter att ha studerat interwikilänkarna i såväl svenskspråkiga som engelskspråkiga Wikipedias artiklar om författaren, och jag tror att jag testade att skriva in http://es.wikipedia.org/wiki/Jan_Arnald (alltså direktadressen till den eventuella artikeln om Jan Arnald på spanskspråkiga) i webbläsarfönstret, utan att få mer information än ”Denna artikel existerar inte.”, på spanska. Jan Arnald hade alltså ingen artikel på spanskspråkiga Wikipedia. Nu är jag ingen mästare på spanska, inte alls. Men jag har precis gått ut första gymnasieåret, och har läst spanska sedan sexan. Och med mitt spanskbetyg A i bakhuvudet, och vetskapen om att jag ändå brukar kunna tillgodogöra mig Wikipedia-artiklar på spanska, och framför allt medveten om att riktlinjen var djärv! är universell på alla Wikipedia-versioner, gjorde jag slag i saken.

Jag började skriva mitt livs första Wikipedia-artikel på spanska.

En artikels födelse

För att inte plåga encyklopedin med mina taffliga nybörjarförsök, och för att om möjligt kunna få språklig respons innan artikeln lades ut i encyklopedin, skapade jag en undersida till min användarsida som jag använde som plats för utkast till artikeln om Jan Arnald. Så började jag skriva. Jag kollade mycket på andra spanskspråkiga författarartiklar – för att få reda på såväl det tillämpliga artikelupplägget som den tillämpliga terminologin – och använde frekvent språkverktyg som Lexin, Google Translate och, allra mest, engelskspråkiga Wiktionary. (Det sistnämnda är alltså också ett wikiprojekt, som Wikipedia, fast med syftet att inte skriva en encyklopedi utan en ordbok med översättningar, etymologi etc. Just översättningar och böjningsformer för verb var vad jag var ute efter i mitt spanskspråkiga arbete, och Wiktionary fungerade som vanligt alldeles utmärkt för detta ändamål.)

Det var inte helt lätt, och tog lite tid, men snart nog hade jag producerat ett första utkast som jag var rätt nöjd med. Då söker jag efter ”Jan Arnald” på spanskspråkiga Wikipedia, och döm om min förvåning då den rätt awesome ”Menade du [närliggande namn]…?”-funktionen föreslår artikeln… Jan Arland?!?! Jag klickar mig in och finner fort en artikel som faktiskt behandlar rätt författare, men med fel namn. Suck! Felstavade namn! Vad ska jag nu göra? Hade jag skapat min artikel förgäves?

Gudskelov (på sätt och vis…) är artikeln om ”Arland” rätt kort, så min egen artikel är betydligt längre och kan i princip fullständigt ersätta den gamla rakt av. Men det orkar jag inte den kvällen. Då orkar jag bara fråga folk på svenskspråkiga Wikipedias IRC-kanal efter någon som kan flytta artikeln på spanskspråkiga Wikipedia (jag kunde inte själv eftersom jag inte var ”bekräftad användare”; för att kunna flytta sidor behöver man vara just en bekräftad användare, vilket man automatiskt blir efter 50 redigeringar – men jag hade inte gjort 50 redigeringar). Och ingen bekräftad användare på spanskspråkiga Wikipedia fanns i svenskspråkiga Wikipedias IRC-kanal.

Sök och du skall finna hjälp på Wikipedia

Så då flyttade jag lite våghalsigt till spanskspråkiga Wikipedias IRC-kanal och hittade många människor som gärna ville hjälpa mig där. Efter att ha uppgivit lite källor (de andra språkversionerna, Arnalds officiella webbplats) på att Arnald inte heter Arland ordnade wikipedianen Cesar Jared snabbt att artikeln blev flyttad. I samband med detta kommer jag också i kontakt med vederbörande över den privata chattfunktionen via IRC. Jag tackar så mycket för hjälpen, förklarar mitt ärende och Cesar Jared erbjuder sig då att kolla igenom mitt utkast till artikeln. Hen korrekturläser inledningen och gör en del förbättringar. En viss svårförståelig mening jag skrivit orsakar huvudbry, men vi lyckas gemensamt lösa saken över IRC.

Dagen därpå beslutar jag mig för att göra slag i saken. Min artikel om Jan Arnald ska in på spanskspråkiga Wikipedia. Så jag öppnar redigeringsrutan på den nu alltså korrekt namngivna artikeln, klistrar in min egen text högst upp ovan den gamla texten och för sedan metodiskt in samtliga uppgifter från gamla texten i min egen text, och passar då också på att delvis modifiera mitt eget språkbruk i enlighet med den gamla texten. Det går finfint.

Sedan, just när jag ska klicka Spara, eller rättare sagt Grabar la página, minns jag vad Cesar Jared frågade om igår över privat IRC: källor, dessa för Wikipedias läsare helt ovärderliga bevis på att man inte fabulerar fritt i artiklarna utan faktiskt har något (vettigt) på fötterna. Mitt utkast innehöll av lättja inga källor, men jag hade lovat att lägga in källorna senare, då jag skulle stöta på fler källor när jag gjorde klart min svenska artikel om A-gruppen-serien. Men så gaskade jag upp mig – nog kunde jag rätt enkelt hitta länkar nog för att källbelägga allt i den ändå inte jättelånga Arnald-artikeln jag skrivit! Så någon timme senare är artikeln fylld med hänvisningar till Arnalds egen webbplats, Arnalds Arne Dahl-webbplats, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter.

Jag är klar. Jag sparar.

Och skapar* min första spanskspråkiga Wikipedia-artikel någonsin.

*I själva verket visade sig artikeln ju redan finnas, så formellt skapade jag den inte – men å andra sidan hade jag skrivit mitt eget utkast från scratch, och den artikel som blev resultatet av min redigering var väsensskild från den gamla.

Traditionella kunskapssamlingar. Föga föränderliga. Foto: Tom Murphy VII, CC-BY-SA 3.0

Traditionella kunskapssamlingar. Föga föränderliga.
Foto: Tom Murphy VII, CC-BY-SA 3.0

Historien utan slut

Vore Wikipedia en vanlig encyklopedi, som Nationalencyklopedin, skulle historien så gott som ta slut här. När artikeln väl är publicerad är den ”klar”, och i den traditionella bokformen frusen, åtminstone fram tills tryckningen av nästa upplaga. Skillnaden kunde näppeligen vara större mot Wikipedias arbetssätt. Här har arbetet knappt börjat då jag lagt in mitt eget sjok i artikeln. Och just för att jag skrivit en artikel på ett språk jag inte till fullo behärskar, söker jag aktivt hjälp av andra wikipedianer för att kickstarta den massiva redigeringsprocess som undvikligen följer på varje bidrag till Wikipedia.

Nybörjare som jag är på den spanskspråkiga upplagan känner jag inte till om det finns något centralt be om hjälp-ställe, så jag går in på svenskspråkiga Wikipedias allmänna diskussionsplats Bybrunnen, klickar in mig på interwikilänken till spanskas bybrunn (som inte är en bybrunn utan ett café) och hittar direkt en länk betitlad Ayuda (som betyder hjälp), som uppenbarligen går till en sida där wikipedianer kan göra just vad jag var ute efter – be varandra om hjälp i skapandet av encyklopedin. Jag skapar sålunda ett nytt avsnitt för Arnald-artikeln och förklarar mitt ärende.

Inom två timmar har den för mig tidigare helt okända wikipedianen Camima hörsammat mitt rop på hjälp och hunnit med en rätt ordentlig språklig putsning av ”min” artikel. Jag vet inget alls om Camima, men vi är båda wikipedianer, så då jag mitt i alla goda förbättringar av texten Camima gjort upptäcker en korrigering som verkar bestå i ett missförstånd (den felaktiga uppfattningen att ”Svenska Deckarakademin” skulle vara ett deckarpris när de i själva verket är en institution som delar ut ett deckarpris) tackar jag så varmt för all hjälp och påtalar sedan misstaget på Camimas diskussionssida. En kvart senare hoppar ”nytt meddelande”-rutan upp, och Camima har svarat på min diskussionssida och dessutom redan fixat till formuleringen om Svenska Deckarakademin så den blev än bättre än den ursprungliga.

Senare på kvällen dyker en annan wikipedian upp, Shalbat, och bidrar ännu mer till Jan Arnald-artikelns grammatiska lyft. Shalbat visar sig vara författare till uppåt ett tjog Artículos buenos, det vill säga motsvarigheten till våra Bra artiklar, och denna skickliga författare tar sig alltså ändå tiden att hjälpa en nybörjare med föga kunskap om språket och språkversionen. Jag tackar naturligtvis även Shalbat för hens hjälp. Och så sent som imorse, när jag vaknade upp efter att ha låtit utkastet till detta blogginlägg vila under natten, har ytterligare en spanskspråkig wikipedian, som går under namnet Rondador, bidragit till artikeln, därtill med en uppmuntrande kommentar i redigeringskommentaren.

Vad leder då allt detta fram till?

Jag har inte berättat denna sanna historia om en artikels framväxt för att visa på något som på Wikipedia är extraordinärt eller särskilt speciellt. För det är det inte. Denna process – någon skapar en kort artikel under fel namn, en annan fixar till wikiformateringen, en tredje flyttar artikeln till korrekt titel, en fjärde lägger in en lång utökning med källor men taffligt språk, en fjärde, femte och en sjätte putsar till språkbruket och så vidare i all oändlighet – är hur Wikipedia fungerar. Om någon illasinnad person mot förmodan skulle byta ut hela artikeln om Jan Arnald mot ”Jag är BÄST, hihihi!” kommer den gamla versionen återkomma på i genomsnitt någon minut. ”Wikipedia doesn’t work in theory, only in practice” är en sådan där one-liner som uttrycker just hur Wikipedia faktiskt fungerar, rent konkret, alla abstrakta invändningar till trots. Och anledningen till att Wikipedia fungerar är något stort, och det jag anser vara det allra främsta hos Wikipedia.

Det allra främsta hos Wikipedia, menar jag, är inte de fantastiska artiklar som skapats, inte heller den hjälp encyklopedin givit miljontals studenter, inte ens det underbara mellanmänskligt samarbete detta globala projekt utgör. Det främsta är istället att Wikipedia, mer än någonting annat i mänsklighetens historia, utgör ett bevis på vad vi intuitivt egentligen vet: de flesta människor vill väl. Hade världen sett ut på ett annat sätt än detta hade Wikipedia oundvikligen fallerat; inget såpass öppet projekt skulle kunna fungera om mänskligheten i stort hade onda intentioner, eftersom projektet då skulle tas över av de illvilliga.

Men människor är goda, och Wikipedia fungerar, tack vare insatserna från miljontals fri- och välvilliga människor världen över. En sådan sentens är lätt att uttrycka utan vidare reflektion – det är bara att kolla på statistiken över skribenters aktivitet och geografiska fördelning för att verifiera dess giltighet – men jag har nu, när jag själv, personligen och högst konkret upplevt sanningen bakom dessa ord, fått en annan insikt i detta världsvida projekt, tack vare samarbetet med spanskspråkiga wikipedianer angående den nu rätt fina artikeln om Jan Arnald.

Dessa människor sitter alltså ofta på andra sidan jordklotet, har en bakgrund som antagligen skiljer sig tämligen rejält från min egen och talar ett språk jag knappt behärskar. Likväl lyckas vi på Wikipedia samarbeta utan några nämnvärda svårigheter – tack vare det vi har gemensamt. Det vi har gemensamt, det vi delar med alla wikipedianer världen över, är en vision, en bild av en framtid som är möjlig, en utopi där mänskligheten delar med sig av sin kunskap och vi alla når fullständig upplysning. Eller, för att uttrycka det med de tämligen famösa ord Jimbo Wales, Wikipedias grundare, yttrat:

Imagine a world in which every single person on the planet is given free access to the sum of all human knowledge. That’s what we’re doing.

Foto: code poet, CC-BY-NC-SA 2.0

Tänk dig en värld där varje människa på planeten har fri tillgång till mänsklighetens samlade kunskap. Det är det vi sysslar med.
Foto: code poet, cc-by-nc-sa 2.0

Tillsammans kan vi, genom fritt och öppet samarbete, åstadkomma den värld Wales beskrev så träffande. Vill du också vara med? Surfa in på svenskspråkiga Wikipedia, skapa ett konto och börja redigera. Så förverkligar vi denna vision. Tillsammans.

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

February 04, 2012

I Sverige gäller upphovsrätten till ett visst verk under en upphovsmänniskas livstid och de 70 påföljande åren – sedan blir verken fria. Detta kan anses vara en orimligt lång tid, visst; och upphovsrätten bör förändras. Men det är ett lagstiftningsarbete som kräver riksdagsinträde innan vi kan ordna det. Vi kan inte ordna det nu, idag.

Vad vi däremot kan ordna nu, idag, det är att se till att det material som faktiskt har befriats från upphovsrätten också kommer allmänheten till godo. I nuläget finns kolossala mängder material som egentligen är fritt, men som i praktiken är oåtkomligt. Denna värdefulla kulturskatt finns nämligen spridd över hundratals institutioner inom den så kallade ABM-sektorn – arkiv, bibliotek och museer (på engelska kallas ABM-sektorn för GLAM: galleries, libraries, archives och museums). Trots att upphovsrätten gått ut, är den lika inlåst och ospridbar som någonsin ett av skivbolagen vaktat nyutgivet verk.

Men detta kan ändras. ABM-/GLAM-sektorn vill inte behålla kulturskatten bakom lås och bom, utan ABM brinner minst lika mycket som vi pirater för ett fritt kulturarv. Problemet är att de ibland inte känner sig riktigt bekväma med offentliggörandet av kulturen. Vem skulle inte göra det? Vi talar om institutioner som funnits sedan långt innan Internets födelse, som nu ska hantera dels en ny för många förvirrande teknik, dels en mycket svårgenomtränglig upphovsrättslagstiftning.

Det är här Wikimedia Sverige kommer in i bilden. Först kan en kortare presentation vara på sin plats: Wikimedia Sverige är en ideell förening som arbetar för att främja spridandet av fri kunskap; ”fri” som i fria licenser och yttrandefrihet, inte nödvändigtvis ”fri” som i gratis. Detta gör Wikimedia Sverige främst genom att stödja de olika Wikimediaprojekten, där Wikipedia, den fria encyklopedin, är den mest berömda. Flera andra Wikimediaprojekt finns: Wikimedia Commons, den fria fildatabasen, Wiktionary, den fria ordboken, och så vidare.

Nå, Wikimedia Sverige arbetar alltså för att främja spridningen av den fria kunskapen och den fria kulturen. Och vi har en situation där mängder av fri kunskap och fri kultur finns inlåsta på ABM-institutioner landet över. Slutsats: Wikimedia Sverige hjälper ABM-institutioner att befria sitt kulturarv!

Detta har föreningen ägnat sig åt ett par år, och lyckade samarbeten är till exempel det med Nordiska museet då museet beslutade sig för att lägga ut sina fria bilder (däribland fotografier tagna av Strindberg!) på Wikimedia Commons. Regionarkivet gjorde samma sak, och Riksantikvarieämbetet lägger upp sina bilder fritt på Flickr.

Dessa initiativ – som bara är några få av mängder av liknande projekt världen över – är utmärkta. Men det är ofta svårt att övertyga institutionerna om att släppa sitt material fritt, framförallt då en sammanställning av grundlig handledning och sakkunskap saknas. Just en sådan sammanställning skapas just nu av Wikimedia Sverige, och kan hittas på denna länk: Projekt GLAM-vitbok. Syftet är att samla all tillgänglig kunskap på området (och det handlar alltså nu om att offentliggöra sådant material som redan är fritt, inte om fortfarande upphovsrättsligt skyddade verk).

Piratpartiet är en stark försvarare av kunskapen och kulturen, och av att bevara och sprida vårt kulturarv. Om du vill göra en insats för dessa värden i praktiken – engagera dig i GLAM-vitboken! Ett möte arrangeras 24 februari i StockholmVi pirater har massor av expertkunskap inom detta område, och har därför mycket att bidra med.

Kopiera och sprid.

Foto: Tom Murphy VII, "Brighterorange" på Wikimedia Commons, CC-BY-SA 3.0.

Foto: Tom Murphy VII, "Brighterorange" på Wikimedia Commons, CC-BY-SA 3.0.

Foto: Tom Murphy VII, CC-BY-SA 3.0. Gamla fria biblioteksböcker som bör tillgängliggöras och spridas!

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

January 18, 2012

Tidigare idag skrev jag om SOPA och PIPA, horribla censur-liknande lagförslag i USA. Redan har Internetprotesterna börjat ge resultat, men mer behövs. Nu vill jag bara berätta att gräsrotsrörelsen Avaaz skapat en namninsamling mot lagförslagen. Redan har 1,4 miljoner skrivit under. Gör det du med – och sprid länken!

Skriv på namninsamlingen!

Lite bakgrundsinfo från förra blogginlägget:

Nu hotas den grundläggande principen för Internets två- och flervägskommunikation – att alla ska kunna bidra och lägga  upp material. SOPA och PIPA, två amerikanska lagförslag, riskerar att leda till att sajter som tillåter användare att lägga upp material blir ansvariga för vad användarna länkar till. Detta är helt horribelt – för det första ska länkning till brottsligt material inte vara otillåtet, för det andra – och framförallt – ska sajterna inte behöva kontrollera vad användarna använder tjänsten till. Precis som Posten inte är ansvariga för vad folk använder deras tjänst till.

grund av detta stänger Wikipedia och flera andra sajter ned idag, för att visa hur nätet kanske blir om lagförslagen går igenom. Protesten är mycket stor, och har blivit väldigt uppmärksammad. Än mer.

För mer info, se: Wikipedias frågor och svar, Electronic Frontier Foundations artikel, och den förklarande artikeln  på Newsmill.

Tyvärr hotas det öppna Internet inte bara i USA. Även i EU föreslås liknande lagstiftning.

Detta är en oacceptabel inskränkning i yttrande- och informationsfriheten. Stoppa SOPA och PIPA – rädda det öppna Internet!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, pirat, medborgarrätt, frihet, lagstiftning, , , , , , , , , , , , , , , , , , , upphovsrätt, copyright, immaterialrätt, piratkopiering, kopiering, upphovsrättsbrott, fildelning, illegal fildelning, , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Internet är fantastiskt. Det gör att människor kan kommunicera med varandra och sprida information via (relativt) decentraliserade, öppna webbplatser – som Wikipedia, Facebook, Twitter och så vidare. Dessa sajter bygger på att användarna själva skapar materialet (i Wikipedias fall finns inte ens någon som bestämmer – användarna skapar sajten helt och hållet, utöver praktiskt serverarbete som sköts av en ideell stödförenings anställda).

Men nu hotas denna grundläggande princip för Internets två- och flervägskommunikation. SOPA och PIPA, två amerikanska lagförslag, riskerar att leda till att sajter som tillåter användare att lägga upp material blir ansvariga för vad användarna länkar till. Detta är helt horribelt – för det första ska länkning till brottsligt material inte vara otillåtet, för det andra – och framförallt – ska sajterna inte behöva kontrollera vad användarna använder tjänsten till. Precis som Posten inte är ansvariga för vad folk använder deras tjänst till.

grund av detta stänger Wikipedia och flera andra sajter ned idag, för att visa hur nätet kanske blir om lagförslagen går igenom. Protesten är mycket stor, och har blivit väldigt uppmärksammad.

För mer info, se: Wikipedias frågor och svar, Electronic Frontier Foundations artikel, och den förklarande artikeln  på Newsmill.

Tyvärr hotas det öppna Internet inte bara i USA. Även i EU föreslås liknande lagstiftning.

Detta är en oacceptabel inskränkning i yttrande- och informationsfriheten. Stoppa SOPA och PIPA – rädda det öppna Internet!

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande samhälle, politik, pirat, medborgarrätt, frihet, lagstiftning, , , , , , , , , , , , , , , , , , , upphovsrätt, copyright, immaterialrätt, piratkopiering, kopiering, upphovsrättsbrott, fildelning, illegal fildelning, , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

August 03, 2011

I morgen begynner Wikimania! I går og i dag har det vært «pre-conference», med forskjellige møter. Forsov meg med sju timer i går, men i dag har ting vært tipp-topp, med takfest og hele pakka. Kommer tilbake med mer seinere når jeg ikke er stuptrøtt.

February 22, 2011

There seems to be a gender gap on Wikipedia. As an editor, I see many more men than women, and that is also what we can estimate from surveys and the (few) people who identify their gender. Having very few visible women around leads to a male-dominated environment. Such an environment may be all fine in some contexts, but not when we are attempting to sum up “all human knowledge”. Some subjects are simply outside my knowledge sphere – I know that some women have menstrual pain, but I do simply not have enough insight in the issue to know how important that aspect is. That example may seem crass, but the point applies to most subjects: There are angles and nuances that just come more readily to women, and we need those, too.

January 15, 2011

dagen för 10 år sedan skapades en sajt vid namn Wikipedia. Tanken var att hela mänsklighetens encyklopediska kunskap skulle samlas en webbplats, tack vare frivilligas insatser. ”Av mänskligheten – för mänskligheten”, typ. I början gick det (relativt) sakta, men snart nåddes den kritiska massa som krävdes för att projektet skulle gå vidare av sig själv. Nya språkversioner skapades (engelska var först). Fler användare tillkom, både som skribenter och rena läsare (grejen med Wikipedia är att de två rollerna inte är skilda; alla som har en Internetuppkoppling och därmed tillgång till Wikpedia; det är bara att klicka ”redigera”-fliken, göra en ändring, och klicka ”spara”!).

Inför jubileet (om någon vill fira finns ett evenemang Stadsbiblioteket i Stockholm idag klockan 12-16; iförrgår hölls en annan fest på Strand) skrev jag en text om mitt eget förhållande till Wikipedia, som jag lade upp på jubileumswikin (ja, det har skapats en egen wiki för julieet – där även andras spännande historier finns) och även skickade in till webbplatsen för EU-året 2011 för frivilligt arbete (där den nu lagts upp). Till TV4:s morgonsoffa imorse hade några wikipedianer (däribland jag) bjudits in, och jag hade tänkt kanske berätta lite om min historia; att 10-åringar kan börja skriva på Wikipedia säger nämligen (och får förhoppningsvis folk att förstå) a) att det verkligen är väldigt enkelt, och b) vem som helst verkligen får bidra. Men nu diskuterade de vargjakt istället (ironiskt nog var det därför SNF:s, en organisation jag hyser starka sympatier med, fel att vi inte fick medverka), så jag lägger upp min historia här på bloggen istället:

Did you know that the largest encyclopedia in the world is written entirely by thousands of voluntary people around the globe? Did you know that you can become one of them, with just a few mouse clicks?

I was 10 years old when I did. Here’s my story.

When I was 10 years old, my father showed me a cool website he had found on the Internet. It was a site full of facts. Sure, sites full of facts weren’t that unusual – but the thing was, that this site was special. Anyone could add to it as they pleased, without having to ask for permission first. I was stunned, and didn’t actually think it would work – really, letting anyone edit the site? So we tested it. In the almost stress-like situation, I used the first subject that crossed my mind, that I had vast knowledge about: Pokémon. And then, I wondered for some seconds about which of the Pokémons I would write about. I decided to write about Rattata, since it was the only Pokémon I at least was quite sure on how to spell.

I typed Rattata in the search engine of the site, and was redirected to a List of Pokémons. That was weird. However, I soon figured out how to go the page for Rattata so I could edit it. And so I did. When reaching the page for Rattata, I simply clicked ”edit”. And then I changed the text from what had been there before (a mere redirect to the List of Pokémons page) to a simple sentence: ”Rattata is one of the smallest Pokémon figures”, the word Pokémon linking to that page. I clicked Save. Done! I had created my first article ever on Wikipedia, the cool website anyone could (as I had just experienced) edit. (Since my native language is Swedish, I created it in the Swedish-language version of Wikipedia. The English-Wikipedia article has another story.)

What I didn’t know at the time, was that Wikipedia wasn’t merely a cool website anyone could edit. It was so much more. It was a site with one of the greatest and perhaps hardest-achievable purposes in human history: to grant every single person on the planet access to the entire sum of all human knowledge. The founders of the site were Jimbo Wales and Larry Sanger, who – if they would have chosen to put ads on it when starting the site on 2001 – probably could have made a fortune of it. However, they chose not to, but rather to try and achieve that great purpose. And thanks to Internet, it really worked out, probably a lot greater than how they had ever imagined.

The ordinary way of knowledge creation would be to recruit a group of specialists and then starting a slow process of creating the content, including heavy review of the texts before publishing them. Actually, Wales and Sanger had already tried this method before they created Wikipedia, with a website called Nupedia. It failed. Why? It was too hard to submit material to the site. And material from non-experts wasn’t accepted. Wikipedia, however, trusted the masses, the general public, to submit their knowledge. The reviewing process would be open to everyone, and all articles would be published instantly. Anyone could join. Anyone could write. Simply, Wikipedia trusted the goodness of humanity. Simply, that concept worked.

Today, Wikipedia globally has 17 million articles. Over the years, I have created a couple of dozens of them. Over the years, I have improved a couple of thousands of them. The rest has been created and improved by hundreds of thousand other people just like me – unpaid, voluntary, information-liking people who want to do a favour to the knowledge of humanity (or just are bored and want to engage in a fun way to write). Together, we have created a top 10 visited website of the world. Daily, hundreds of millions of people go to Wikipedia to get information. That wouldn’t be possible without the great deal of work humans around the globe have put in it.

So what happened to that article about Rattata? Well, it wasn’t really encyclopedic enough (since Wikipedia is an encyclopedia, not all information suits the site). I myself later merged it into the List of Pokémon article – and today, List of Pokémon has been completely rewritten. That’s not a bad thing. That’s a good thing. It shows that the reviewing process on Wikipedia – of course also made entirely by the volunteers – works. Information that is regarded as not being in accordance with the scope of Wikipedia is rewritten, or deleted. As time went, I grew up to write about other, more serious subjects, such as geographical articles – mostly, I translated articles from the (often much better) English-language version of Wikipedia, into the Swedish-language version of Wikipedia.

In 2008, three years after I first created that article about Rattata, I was elected administrator (a kind of glorified cleaner job – with access to more advanced features such as the ability to delete articles – that everyone who is trusted by the other users of Wikipedia can get), possibly the then youngest administrator on Wikipedia, being merely 12 years old. I have since then developed my work for Wikipedia by meeting other Wikipedia users off-line in so called wiki-meetings, joining the Swedish Wikipedia-supporting organization Wikimedia Sverige and attending the conference Wikipedia Academy at the National Library of Sweden. Sometimes, I also blog about Wikipedia on my (mostly net-political) blog.

And now I have also written this text about my involvement in Wikipedia – actually, with the help from other wikipedians, in a very Wikipedia-ish way. On a personal page (outside of the ordinary encyclopedia part of Wikipedia, and instead in the community section), I wrote a draft, and then others (those kind people are on Wikipedia called Rex Sueciæ, Tanzania, and Jssfrk), who are better in English than I am, edited it. The difference is great. And thanks to the Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0 Unported license all Wikipedia content is licensed under, I could simply copy the text – including the improvements from my fellow Wikipedians – and use it here. The image below was taken by Wikipedian Lars Aronsson (LA2), and is, too, released under the CC-BY-SA 3.0 license, so I could copy it as well. And the best is, you can – as long as you follow the license – do the same with all the open and free content on Wikipedia!

All in all, the voluntary work I have done in the service of humanity has affected me on many levels: I have become smarter myself, picking up bits of knowledge from the articles I write and edit; I have learned to cooperate better with other people, and the art of on-line communication; and mostly, I have developed a caring for the knowledge of humanity.

I love knowledge. I love humanity. And that’s why I love to contribute to Wikipedia.

So why don’t you start contributing? Hey, if a 10-year-old could do it… how hard could it be?

Foto: Holger Ellgaard, CC-BY-SA 3.0
Foto: Holger Ellgaard, CC-BY-SA 3.0

Foto: Holger Ellgaard, CC-BY-SA 3.0. Stadsbiblioteket, där vi idag ska fira Wikipedias 10-årsdag.

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

January 14, 2011

på andre språk

Jeg skal dette semesteret studere swahili ved Universitetet i Dar-es-Salaam. Jeg kom til Tanzania 2. januar, og var tre dager i Dar-es-Salaam før jeg og to venner dro til Zanzibar på ferie (mer om dette og reisa på reisebloggen vår), og var der ei drøy uke før jeg dro til Nairobi for å delta på lanseringa av et prosjekt for offline-Wikipedia i kenyanske skoler.


Jeg fløy fra Zanzibar til Nairobi med Fly540 12. januar. Lanseringa og tiårsdagsfeiringa begynte klokka 1400 neste dag, og foregikk på Strathmore University. Oppmøtet var ganske stort, vil gjette på at det var over 100 deltakere tilstede. Blant de tilstedeværende var de fleste av de som er aktive i selve prosjektet, og også er i ferd med å opprette Wikimedia Kenya, som vil være den første lokalavdelinga av Wikimedia i Afrika. Blant dem er Abbas Mahmoud, som jeg tidligere har møtt under Wikimania i Gdańsk. Wikimedia Foundations styreformann, Ting Chen, som jeg har møtt under flere Wikimania-er og på chaptermøtet i Berlin i 2009, var også tilstede. En annen person som er aktiv i Wikimedia Kenya er Oliver Stegen, en tysker som er byråkrat på swahilispråklig Wikipedia. Han har bodd i Øst-Afrika i 15 år, og jobber som swahilispråklig lingvistikklærer (drømmejobben min!), og jaggu kjente han Assibi Amidu, swahililæreren min i Trondheim! Verden er liten.


Lanseringa begynte med at Grace Kariuki fortalte litt om hva Wikipedia er og hvordan det fungerer, etterfulgt av en spørsmålsrunde som blant annet oppklarte noen misforståelser (som at Wikipedia og Wikileaks ikke har en dritt med hverandre å gjøre). Etter dette fortalte David Mugo om selve prosjektet og hvordan det kommer til å bli gjennomført. Prosjektet går ut på å distribuere Wikipedia i CD- og USB-form til videregående skoler over hele Kenya. Det vil først prøves ut i fire regioner; Mombasa, Nyeri, Kakamega og Nairobi, og så skaleres videre opp derfra. Planen er å installere en offlineversjon bestående av forhåndsgodkjente artikler hos skoler som har datamaskiner (noe ikke alle skoler har), og at disse så skal oppdateres med seksmånedlige intervaller. Dette fordi det er få skoler som har internettilgang, og skolene sliter også med at de har tilgang til altfor få lærebøker. Å ha tilgang til Wikipedia vil dermed være et stort pluss for dem, og å tilby dette vil hjelpe direkte med Wikipedias mål om å spre all verdens tilgang til alle på deres eget språk.


Til slutt fortalte Ting Chen om hva Wikimedia Foundation er og gjør, og fortalte hvor viktig det er for både afrikanere og Wikipedia at vi får flere bidragsytere fra Afrika som kan skrive om afrikanske emner. Noe jeg ikke var klar over er at det er flere artikler på engelskspråklig Wikipedia som omhandler New York City enn det er artikler som omhandler Afrika. Dette er skremmende statistikk i Afrikas disfavør, og er en systemisk skjevhet som det er viktig å gjøre noe med. Talen til Chen så ut til å ha positiv effekt, og det var flere tilhørere som sa de ønska å begynne å bidra. Framgang allerede!


Tilstede under lanseringa var også en representant fra IKT-kommisjonen i den kenyanske regjeringa, som syntes dette er et positivt prosjekt som kan hjelpe til med å øke nivået på utdanningstilbudet i Kenya.


Sjøl syns jeg dette er et fantastisk prosjekt. I vestlige lokalavdelinger av Wikimedia har man prosjekter for å frigjøre museumsbilder og lignende, og det er viktig arbeid det også, men dette kenyanske prosjektet er noe som virkelig vil hjelpe folk. Det er rett og slett noe som gjør verden til et litt bedre sted.

December 12, 2010

Fredagen den 26 november deltog jag på tvådagarskonferensen Wikipedia Academy (arrangören Wikimedia Sverige har nu bloggat om händelsen, liksom Olof Sundin på EXAKT-projektet, Skolbibliotek Öst, Kristina Alexanderson, Kristina Alexandersson igen samt Sue Gardner). Några dagar därpå – kanske som en konsekvens av konferensen – skrev 13 nätaktiva, varav flera konferensdeltagare, en debattartikel i SvD om att kulturarvet bör släppas fritt (något Wikimedia Sverige också bloggat om, liksom Mathias Klang och Kristina Alexanderson) på Kungliga Biblioteket (medarrangör var Forskningsavdelningen där). Nedan följer fortsättningen på min serie anteckningar från konferensen, som tar vid där det förra inlägget slutade.

Äntligen ska presentkorten få sin (visuella) förklaring: vi ser en YouTube film som visar hur det fungerar. YouTube-filmen heter ”Wikipedia In Print – How to create custom books with a mix of content from the free encyclopedia” och följer nedan:

Applåder följer på filmen (men jag funderar i det kloka i att lita på Wikipedia-material när man ägnar sig åt segling… nå, whatever). Axel berättar att PPS har sponsrat presentkorten. Sedan ser vi den något mindre allvarliga filmen “Why Wikipedians are Weird”:

Filmen är rätt kul och får även den applåder.

Efter filmerna berättar Axel att vi nu ska ha en paneldiskussion med flera av talarna: Lennart, Kristina, Mathias, Torsten, Johan Schiff (som inte talat) och Magnus. De sätter sig och fixar stolar. Johan presenterar sig och säger att han egentligen skulle ha talat dagen innan men var sjuk, och idag fotograferade. Han ersatte Gustaf Fridolin; Johan bokade Gustaf men fick inte hit honom. Johan har jobbat för Studiefrämjandet och med politik i många år och suttit i Wikimedia Sveriges styrelse, vilket nog är det trevligaste uppdrag han haft. Det är hans bakgrund. Axel ska ställa några frågor till panelen, och som åhörare kan man räcka upp handen och själv ställa frågor. Vi ska hålla på till 16.30.

Om inte samhället och universiteten engagerar sig i Wikipedia, var hamnar vi då? blir Axels första fråga. Torsten säger att alla kommer engagera sig småningom, att det inte finns något alternativ. Wikipedia kan finnas eller försvinna men själva konceptet kommer finnas kvar så länge denna värld består. Universiteten måste också inse att de har världens chans till PR och informera om sin forskning; de kan även producera texter för andra språkversioner. Alla kommer engagera sig, men det är viktigt att jobba med kvalitetssäkring. Mathias menar att nu är universiteten lite mer obsoleta för att få utbildning, inte så relevanta, och om universiteten undviker projekt som Wikipedia minskas deras relevans.

Johan berättar att han fotograferade på ett bokrace för boken “Folkinitiativ – handbok i direktdemokrati”, som handlar om att svenskar nu enligt grundlagen kan göra ett folkinitiativ som förändrar. Många politikers ryggmärgsreaktion är att det hotar demokratin, eftersom vi har en representativ demokrati; släpper man fram alla urholkar man det systemet (anses det) och därmed demokratin. Men i själva verket engagerar sig fler människor; intresset för politik ökar och fler människor engagerar sig. Samma sak gäller kunskap på Internet och Wikipedia: engageras fler människor i att höja kunskapsnivån blir fler intresserade att ta det ett steg vidare, och att fjärma sig från det hamnar man vid sidan.

Är Magnus elever aktiva i att fylla in kunskap? blir nästa fråga. Magnus säger ja och nej. Han vill ta frågan ett steg vidare. Vi frågar idag studenter om huvudstäder och uppsatser, vilket inte är intressant. Vi måste gå ett steg till, till att studenterna producerar ny kunskap och gör egna undersökningar. Samhällsmedborgare ska bli intresserade av att inte bara samla fakta om Göteborgskravallerna utan även diskutera (vilket inte kan ske på Wikipedia eftersom det är faktacentrerat). Trivia får inte vara viktigt, och då förlorar Wikipedia i betydelse. Axel frågar: finns det något annat ställe i Wikimedia-projekten där man kan lägga sådan egen forskning? Lennart säger att det finns så många Wikimediaprojekt; störst är Commons med så många filer (större än Wikipedia), och det är viktigt att producera statistik och diagram (som görs på Commons), så Commons är en än större tjänst än att bidra till Wikipedia.

En i publiken säger att man ska samla ihop all kunskap. Det finns en blindhet från det teoretiska området för det finns ett jättelikt kunskapsområde som inte finns med i Wikipedia men fanns i gamla franska encyklopedin, nämligen rund kunskap. Det är handens kunskaper, det som finns i kokböcker. Det är alldeles borta ur bilden, för Wikipedia är en del av den teoretiska encyklopeditraditionen. Det är universitetens uppslagsverk, inte yrkesskolorna. Finns ett projekt sen 1943 som syhftar till att samla även handens kunskap som fanns i Kina på 1400-talet. Jag påpekar att Wikibooks finns (som mer handlar om ”rund kunskap” – Wikileaks har manualer, läroböcker och dylikt).

Kristina säger att man kan filma guider och lägga upp dem på Youtube (eller Commons) [något jag missar]. Torsten menar att Wikipedia är bara är en ram som kan fyllas med nästan vilket innehåll som helst. Uppslagsverks utveckling har fått mindre utrymme; det man ska täcka är mycket mindre. Fördelen med Wikipedia är att det finns jättemycket utrymme för allting och nästan inga gränser. Man kan alltså ha kunskap som förut inte fått plats. Man kan koppla samman med Wikibooks och Google Books som är jättebra. Man kan hitta massor av kunskap som försvunnit i moderna uppslagsverk på Wikipedia.

Johan pratar om Wikipedias folklighet och tar upp Henrik Berggrens ledare om Wikipedia. Berggren ifrågasätter Wikipedias ideologi om att all kunskap ska vara samlad på ett ställe, som Gud på nätet. Johan tycker det är en fråga om vem som äger kunskapen i samhället, för motsatsen till Wikipedia är Kina, där kunskap styrs uppifrån eftersom kunskap är farlig för eliten. Det finns väldigt mycket på Wikipedia de flesta inte läser om, seriefigurer, tv-serier och så vidare; det finns väldigt mycket mer än bara det akademiska. Så Wikipedia är folkligt också. Lennart säger att det som Wikipedia kritiseras för är att det är för folkligt, och visar mycket vad folk är intresserade av snarare än vad som borde finnas.

Exempelvis var artikeln, säger Lennart, om en dagssåpa mycket längre än den om ett viktigt historiskt skeende. För det första brukar just de uppmärksammade artiklarna få bättre proportioner. Andra sidan är att de viktiga ämnena kanske inte behöver långa artiklar; bör inte popularitet “belönas” med långa välskrivna artiklar? Om folk läser dem kanske det bör satsas på; det är inte nödvändigtvis det som tillhör en kanon som ska ha lång artikel. Axel frågar om vi bör skriva en debattartikel där vi jämför en populär och en vedertagen artikel? Lennart säger att populära artiklar inte behöver  vara långa, men längd ska inte vara förbehållet det som är viktigt.

Den långa svansen innebär att det i en stad kan finnas en människa som forskar på hieroglyfer, som inte kan göra mycket själv, men tillsammans med andra liknande forskare kan hen göra mycket. På nätet finns utrymme för kommunikation inom sådana minoriteter. Wikipedia har haft ganska mycket info om minoriteters kunskap. Lennarts favoritartikel är Toaletter i Japan, eftersom det finns en kulturell bias att toaletter ser likadana ut i hela världen. På Wikipedia, däremot, fattar man att tekniken används mycket för toaletter i Japan varför det är relevant med en sådan artikel.

Johan säger att det inte handlar om att alla måste bygga uppslagsverk, men det viktiga är att alla har möjlighet att göra det. Det är det som är skillnaden mellan Kina och Wikipedia; på Kina bestämmer en elit (som är elit på grund av att de blivit det), medan Wikipedias elit är mer kvalificerad (? – jag kanske hörde fel). Torsten säger att Britney Spears har en längre artikel än Sokrates, och menar att dels borde Sokratesforskare ägna mer tid åt artikeln, dels har han inget emot mycket information om Spears. Exempelvis tycker han själv: varför ska det finnas fem sidor om sport i en tidning? Skratt och applåder följer. Pokémonsidor kan också vara viktiga, för att de är populära. Man ska skriva om seriösa ämnen också.

Mange säger något jag missar, och sedan att nästa steg på Wikipedia måste vara att ge möjlighet för människor att bedriva originalforskning (ant. not.: originalforskning är idag inte tillåtet på Wikipedia), inte bara på Wikibooks. Människor måste själva få producera information. Jag berättar om hur jag började skriva på Wikipedia och då skrev mest om Pokémonfigurer och Harry Potter. Massor av Potter-artiklar flyttades senare till en egen wiki, vilket var lite synd; flytten ledde till att en bidragsgivare lämnade Wikipedia. Karl ställer en fråga jag missar. Mathias säger något jag också missade, men det var något om fackspråk och omskrivning och licenser.

Åhörare påpekar att det att göra forskningsartiklar fritt tillgängligt är helt separat från Wikipedia; det finns stora projekt, och en stor open access-rörelse, som är spännande. Mange säger att det fortfarande  är forskare som skriver det. Åhöraren menar att det behövs fler kanaler för människor att kunna skapa ny kunskap; det är svårt att säga exakt hur det ska se ut och vilken roll just Wikimedia ska ha och var det ska finnas. Men det var bara en kommentar på det här med vetenskapliga artiklar att det finns en stor rörelse som syftar till att tillgängliggöra forskningsartiklar.

Lennart säger att det finns exempel där forskare låter allmänheten vara med, exempelvis SETI, som går ut på att man laddar ner en skärmsläckare och så lånar projektet processorkraft från de som vill så söker den efter signaler från rymden. Det finns många andra sådana exempel, mycket inom astronomin men även inom ornitologin (ant. not.: ett exempel på ornitologisk användning är Rapportsystemet för Fåglar där fågelskådare kan rapportera in obsar som blir tillgängliga direkt både för allmänheten och forskare). Mathias menar att det finns olika beeteendeformer; forskning gör saker med ett visst mål. Det finns tyvärr överdrivet intresse för forskning (det är inte bra om alla blir forskare); forskningsresultatet kan man skriva om vilket kan vara intressant för många människor, men avhandlingar ska inte många läsa.

Lars frågar vad panelen tror borde hända inom ett år; vad borde vi ha att avrapportera till nästa års Wikipedia Academy i samröret mellan Wikipedia och den akademiska världen? Vad kan förrändras? Torsten tror att man kan kalla samman informationschefer inom universiteten och peka på dem här saken och således sätta fart på den akademiska världen. Mycket kan hända om ett år, och man kan hänvisa till universitetens egenintresse. Torsten är optimist. Mange hoppas på två grejer: för det första att man från universiteten släpper upphovsrätten på saker och ting, exempelvis porträttfoton. För det andra har Linköpings universitet anställt någon för att hjälpa forskarna skriva på Wikipedia, liksom Mittuniversitet.

Det vore bra om fler universitet gör så. Men det ärr inte viktigast, enligt Mange, att forskarna är med, utan att forskningen är med. Första steget är att det ska finnas en artikel om varje (jag uppfattar inte vad som sägs). Mathias säger att tredje uppgiften brukar glömmas upp. Inom universiteten har vi ingen meriteringsgrad för det här, så ibland hör han kommentaren “jag hörde dig i radion idag igen”, som om det vore lite dåligt att utföra den tredje uppgiften. Gör man för mycket sådant ses det typ som dåligt. Eftersom det inte är meriterande och den akademiska världen har ett eget språk och en egen publik är det svårt att få med dem. Bra vore om kommunikation med allmänheten ansågs meriterande.

Axel frågar: hur kan man förbereda [uppfattar inte] kommmunikationen? Mange anser att Wikipedia måste ändra attityd. Det borde vara okej att skriva om sig själv om man är neutral; majoriteten verkar hålla med Mange, hävdar han, men några protesterar. Finns ens forskning på Wikipedia blir det dominerande, för det hamnar först på Google och blir etablerat. Kristina menar att vi måste ha fler exempel, förebilder, att visa för forskare, på hur man kan använda Wikipedia. Man kan inte vänta på att någon annan ska göra det, utan måste göra själv. Torsten vill sätta det i ett politiskt sammanhang och påpekar att NE gjordes på statligt uppdrag; man ansåg att “vi behöver detta”.

Han menar att man bör be Gustaf Fridolin skriva en riksdagsmotion om att en Wikipediagrupp ska tillsättas; vi borde börja i toppen. När man söker på Riksdagens sökfält efter Wikipedia ser man att riksdagen använder Wikipedia. Lennart har intervjuat dem. Johan menar att framförallt gillar riksdagsledamöter att läsa om sig själva. Åhörare berättar att hen jobbat mycket med Wikisource och Project Runeberg (det senare är tuffare I copyright, lite mer lagens gråzon typ). Flera exempel finns på fall där Project Runeberg varit i upphovsrättens gråzon. Johan säger att Fridolin säkert vill lämna in en sådan motion, men vill ha hjälp att skriva det.

Jan föreslår att man använder besöksstatistik som meriterande. Mathias säger att om man är en stor personlighet är det väldigt viktigt att personens hemsida är vacker och bra, men under det är det relativt ointressant. Lennart menar att det kan vara så enkelt som dagstidningar gör, med en dela-länk till Facebook fast till Wikipedia. Libris databas har en sådan sak, och det är hyfsat enkelt att göra det för att enkelt citera texter. Axel frågar: när har ni sådana på alla publikationer? Mange berättar att idag får man forskningsanslag baserat på hur många som refererar till en. Men det kommer få konsekvenser: det gäller att höras och synas på nätet [något jag missade]. Lennart menar att ju enklare det är att referera artiklar, desto fler kommer göra det.

Axel säger att det finns massor av välskrivna akademiska artiklar som inte syns på Wikipedia. Idag är det bara forskare som slår sig för bröstet som syns där, andra syns inte. Kanske bör man starta ett Wikipedia-projekt? En åhörare säger något som jag missar eftersom vederbörande talar norska. En annan åhörare säger att har man ett oändligt arkiv behöver man inte väga ämnen mot varandra gällande vad som är viktigast, utan man kan ha med allt, oavsett om artikeln blir lång eller kort. Man borde kunna skriva om även irrelevanta saker (apropå vad jag sa om Potter-artiklarna som flyttades ut).

Det finns oändligt material att lägga in på Wikipedia som inte lagts in där, och ska man täcka allt borde man ta tag i uppslagsverken där copyrighten gått ut för att använda det. Upphovsrätt gäller 50 års copyright för bilder (om man fotar ett konstverk som är fritt), men i USA har de annnan lagstiftning. Det vore bättre med svensk lagstiftning. Mathias säger att det inte alltid stämmer med 50 år. Åhöraren säger joho. Mathias säger nähä. Axel avbrytet diskussionen. Lars inflikar att copyright alltid är mer komplicerat än man tror, och att det ofta inte finns inte prejudikat för ingen har kommit på tanken att piratkopiera ett gammalt uppslagsverk, eller så har alla uppslagsverk kopierat föregående.

Axel menar att vi börjar komma in på alltför små detaljer, och Lars menar att det alltid gäller med upphovsrätt. Torsten berättar att han själv en gång i tiden skrev av Bonniers lexikon (om jag förstår rätt?) apropå att folk kopierar Wikipedia idag, så det är inget nytt. Det finns massor av tangoinformation på Wikipedia vilket är fantastiskt. Lennart säger ”apropå tangokungar… nä”, han  tänkte mer på plagiat. Lennart arbetar ibland som manusredaktör och upptäcker folk som plagierar på de mest underliga sätt, och kopierar hela sidor med redigera-länk och allt (Kristina har också märkt det). Oftast räcker det med sunt förnuft för att upptäcka plagiat.

Mange för tillbaka den politiska aspekten och anser att copyright måste förenklas. Olika statliga verk borde redogöra varför de behåller upphovsrätten till sånt där det inte finns förutsättningar att få betalt; har man inget skäl (exempelvis att få in skattepengar) måste man tala om det på något sätt. Johan säger att apropå Public Domain-begreppet har svenskar ofta uppfattningen att ägandet är väldigt viktigt i USA, men gällande offentliga grejer har de progressiv lagstiftning. Man borde ha någon form av Public Domain-begrepp i Sverige: har skattebetalarna betalat för att ta fram information borde de få använda det.

Lantmäteriet säger sig ta betalt för kartdata, men i USA har ekonomin gynnats av att staten släppt kartdatan fri. Det finns mycket mer kartdataföretag som blomstrar, och det skulle vara ett jättelyft att göra det i Sverige också. Gällande politiken och upphovsrätten finns det en väldig okunskap. Vi har en ganska restriktiv upphovsrätt; till och med de politiska partierna kopierar varandra program, så de bryter mot reglerna de själva satt upp (Johan förstår inte varför journalisterna inte skriver om det). Det var nyligen ett stort debacle att Moderaterna kopierat Sverigedemokraterna, men ingen brydde sig om lagbrottet.

Mathias påpekar att upphovsrätt är svårt, säger politiker, men de säger aldrig att pensionssystem är svårt. Axel noterar en del uppsträckta händer, men säger att vi måste avsluta. Nästa år när vi har Wikipedia Academy, vad kommer det bästa ni gjort för att utöka samarbetet vara?, frågar han panelen, och efterfrågar ett kort, kort svar. Torsten säger att han kommer skriva om det, det kommer Kristina också. Johan ska införa PD-begreppet. Mange kommer kanske printa ut en gratis bok med Wikipedia-artiklar. Lennart ska skriva debattartiklar och försöka påverka, kanske man bör använda “kulturell allmäning” istället för Public Domain. Mathias säger något jag inte hör, och sedan antingen det eller skriva debattartiklar. Axel lämnar över till Jan.

Jag tackar Wikipedia Academy och alla talarna. Han vill tacka Kungliga Biblioteket för att få vara här (men ser ingen från Kungliga Biblioteket härinne). Ana förtjänar ett alldeles eget tack. En åhörare hänvisar till min blogg för referat av konferensen. Jag (som hade handen i luften samtidigt med åhöraren) säger adressen, men tillägger att jag främst skulle vilja tacka Jan. Jan får applåder. Avslutande fråga från Jan är var vi ska vara nästa år.

Sådär, äntligen klar med referatet! Jag vill tacka er stackare som orkat masa er igenom nästan en hel tvådagarskonferens i textform, och ser gärna kommentarer nedan, påpekanden om fel i referatet och så vidare. Imorgon – eller kanske senare då jag har mycket skolarbete – kommer ett sista, avslutande, sammanfattande blogginlägg med slutsatser från Wikipedia Academy 2010. Över till Wikipedia nu, skapa ett konto och skriv så tangentbordet glöder!

Har du några frågor eller funderingar om Wikipedia är du varmt välkommen att fråga mig, antingen på Wikipedia (det där är min egna diskussionssida, något alla användare som registrerar ett konto får), i en kommentar nedan till detta inlägg, eller e-mailledes (guldsiska snabela gmail punkt com). Eller om du föredrar kunskap via böcker kan du läsa Så fungerar Wikipedia av Lennart Guldbrandsson. Den finns på flera bibliotek och även online, helt lagligt.

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Wikipedia In Print – How to create custom books with a mix of content from the free encyclopedia

December 11, 2010

Fredagen den 26 november deltog jag på tvådagarskonferensen Wikipedia Academy (arrangören Wikimedia Sverige har nu bloggat om händelsen, liksom Olof Sundin på EXAKT-projektet, Skolbibliotek Öst, Kristina Alexanderson, Kristina Alexandersson igen samt Sue Gardner). Några dagar därpå – kanske som en konsekvens av konferensen – skrev 13 nätaktiva, varav flera konferensdeltagare, en debattartikel i SvD om att kulturarvet bör släppas fritt (något Wikimedia Sverige också bloggat om, liksom Mathias Klang och Kristina Alexanderson) på Kungliga Biblioteket (medarrangör var Forskningsavdelningen där). Nedan följer fortsättningen på min serie anteckningar från konferensen, som tar vid där det förra inlägget slutade.

Axel erbjuder oss köpa böcker med bilder från Regionarkivet som frisläppts i samarbete med Wikimedia Sverige. Därefter är det dags för kaffe och bullar. Under fikapausen diskuterar jag och några andra hur Så fungerar Wikipedia (en instruktionsmanual till och bok om Wikipedia) kan distribueras och/eller förändras (eventuellt kan intervjuerna plockas bort; boken är mycket lång och skulle kanske behöva förkortas). Efter pausen presenterar Axel nästa talare, Kristina Alexnaderonsson, som en webbstjärna, och applåder följer.

Nedan är den presentation (”Wikipedia i skolan”) Kristina använde vid sin föreläsning. Licensinformation finns på slideshare.net. Kristina har även själv bloggat om föreläsningen.

Kristina berättar att hon tittar på unga svenskars inställning til Internet. De tycker Internet är ganska eller mycket viktigt på fritiden, men inte så viktigt i skolan. Wikipedia används i skolan, men inte alltid med uttalat stöd för  att Wikipedia är den naturliga källan eller resursen i undervisningen. Ofta när man pratar med elever [jag missar något eftersom Lars visar mig en tweet om domen mot The Pirate Bay som just avkunnats] väljer de Wikipedia för att den är fri och tillgänglig. Wikipedia är uppskattad och enormt använd av eleverna, men inte så mycket av lärarna. Kristina berättar att hon en gång var i Kungsbacka (eftersom Mathias var där; Kristina säger att hon följer efter Mathias, till allmänt skratt).

I Kungsbacka mötte Kristina en lärare som berättade om en elev som kopierade en hel Wikipediaartikel och sedan raderade den, vilket gjorde att Urkund (ant. not.: ett automatiskt antiplagieringsverktyg) inte fungerade. Kristina blev glad och tyckte det eleven gjort var intressant, men läraren var orolig över hur hon skulle hantera det. Svaret är historiken. När läraren funderat kom hon dock fram till att det eleven gjort var bra, för han hade berättat vad han gjort. Vidare säger Kristina att man vanligtvis använder Wikipedia vardagligen främst för att kolla upp fakta, slå upp ord och använda fakta för skolarbete.

För Kristina är nätet större än att konsumera information. Skolan är en konstruktion som bygger på folkskolan som grundades 1842 (och gick i graven 1974). Vi har ingen folkskola längre, men skolministern tycker vi borde ha det. Skolan ska förmedla demokratiska värden, och grundläggande kunskaper, så eleverna kan bli demokratiskka medborgare. Det handlar inte bara om huvudstad i Burkina faso [jag missar något]. Vi säger “lita på en 10-årig teknik” till en skola som har anor till 1800-talet, vilket tar tid. Skolan är en gammal koloss som bygger på antika värden, och samhället har förändrats fort tekniskt. Vilka kunskaper ska skolan förmedla? Den demokratiska värdegrunden och kunskap om hur man ska hantera den verklighet vi lever i.

Näst bild i Kristinas presentation är kanske den som orsakar mest skratt hittills: det står ”Faust wtf?” (nummer 9 i bildspelet ovan). Sedan byter Kristina till en bild på storm troops från Star Wars som Googlesöker för “the droids we’re looking for”. [jag missar ngt] När Kristina frågar lärarna och eleverna (hon har dock inte gjort någon vetenskaplig undersökning) varför Wikipedia är högst i sökningar tror de det är för att Wikipedia betalar eller ägs av Google. Det finns ett kunskapsglapp här. Wikipedia är framgångsreceptet för alla som lyckas på nätet, hur man ska komma till topp 10 på Google. WP är en källa som ger kunskap om Internet.

Om vi får lärare att lära sig mer om Wikipedia skulle de också lära sig mer om Internet: länksystemet, internlänkar, öppenheten och så vidare. Vad är Internet? “Internet är världens största datornätverk [etc]” enligt Wikipedia. I skolan har inte Internet stor betydelse; den har större betydelse utanför skolan än i skolan. Wikipedia (eller internet? jag uppfattade inte) är ett system för enkel och effektiv kommunikation. Wikipedia är en del av funktionerna som finns på nätet; marknadsföring och så vidare (man kan köpa trovärdighet av varandra).

Wikipedia är ett tacksamt exempel för det kan användas till allting på Internet. Man kan också lära sig om CMS-system, som wikier visserligen inte är enligt Wikipedia själv. Man kan lära sig en hel del om konstruktion av text och källor. I det här verktyget finns massor av klotter och vandalism, och på skolan brukar många börja med att klottra; klotter kan vara bra. Riksdagen klottrar också på WP, enligt Tv8 (“världens mest trovärdiga källa”, som Kristina ironiskt lägger till). Något spännande på Wikipedia är anonymiteten; det är ett jätteuppslagsverk där man hyllar att man ska få vara anonym. Vilka konsekvenser får det? Hur ser vi på kunskap relaterat till anonymiteten?

Adam Svanell testade Wikipedias system (Kristina trodde med Wikipedias goda minne, men det stämmer inte) med hjälp av anonymitet. Vilka värderingar ligger bakom urvalet av artiklar? (Klang har en artikel på Wikipedia, men inte Kristina.) [jag missar något] I skolan lär man sig reflektera, inte besvara enkla frågar (typ huvudstaden i Burkina Faso). Vad är kunskap när man inte är auktoritet på det, utan kunskapen skapas av den senaste artikelredigeraren? Kunskap blir att kunna värdera/söka/använda information. Wikipedia är ett exempel på hur kunskap skapas i samarbete; så har kunskap alltid skapats. Men det är mer: det är också ett social media.

Eller? Kristina tittade igår och såg att Wikipedia efterlyser kvinnor. Hon tar ett exempel från diskussionssidan till artikeln om Göran Persson; tonläget är inte så inbjudande. Man borde fundera på vilket tonläge man använder till sina kamrater I det sociala mediet, och för att bjuda in kvinor borde tonläget förändras. När Kristina pratar med kvinnor som redigerar på Wikipedia säger de att de blir utskällda. [jag missar något] Wikipedia är en självklar källa, en källa för att hitta andra källor; Wikipedia är också en bra källa för journalister. Det är också bra källa för att lära sig hantera andra källor. Det vore bra att lära sig källhantering tidigt, bland annat är riksdagsledamöter och Aftonbladet inte så bra på att hänvisa till Wikipedia.

Kristinas elever använder glatt Wikipedia, copypaste:ar och länkar till sajten. Hur används källan? Lärare har folkbildningskrav, och eftersom de träffar alla ungdomar i skolan kan de verkligen visa på hur de används. Det är härligt att prata så mycket om källkritik. Kristina tar upp ett exempel från ett blogginlägg där någon menar att man kan kolla källhänvisningar (och separera fakta och fiktion) på Wikipedia men att det inte behövs, för Wikipedia-människor är passionerade. En student gjorde ett experiment på Wikipedia genom att ändra information om en författare, och journalisterna kan inte låta bli så de tar informationen från Wikipedia och sprider den. Vi måste också visa hur källan används (alla använder källan, inte bara unga utan även riksdagsledamöter och journalister).

Kristina refererar en elev som älskar Google och WP, men frågar sig hur pålitliga svaren är och drar massor av relevant fakta. En annan elev skriver att det är toppen, men citerar en text på engelskspråkiga Wikipedia om Enskilda Gymnasiet och skriver “Sen när har vi ett simlag och ett hockeylag?”. Artkeln beskrev också matrådet som ett gastronomiskt råd, och elevrådet ansågs vara mycket effektivt. Kristina och hennes elever menar att elevrådet var ineffektivt. Kristina var glad över elevernas källkritik, och hon frågade varför de inte ändrade. Sedan rättade Kristina felen själv (de mest fatala i alla fall; resten stod kvar eftersom de var underhållande och sanna beroende på vinkel).

Sedan skriver eleven till Kristina att någon har ändrat det här, men det var så för fyra månader sedan (som om Kristina inte skulle tro eleven)!  Så eleverna kan förstå att det redigeras, men trots det utgår de från att det som står på Wikipedia är sant. Kristinas skola har massor av elever som söker utomlands, och en elev har gjort artikeln om skolan, som nästan var korrekt. Det var en tidigare elev som skrivit artikeln. Kristina vet inte hur det fungerar med källkritikiI USA men han som skrev artikeln fick ett fyraårigt fullt ut betalt stipendium, och Kristina tror att Wikipedia spelade roll för det (då elevens tidigare skola som följd av elevens Wikipedia-artikel om den framställdes i bättre dager).

I skolan pratar vi inte mycket om upphovsrätt (mest att fildelning är dåligt), men Wikipedia är en bra källa för copyright. Wikipedia är en självklar källa; absolut borde skolan använda den för den är mångfascetterad och ger en bild av Internet. Kristina vill travestera ett citat och frågar om skolan är i början av slutet eller slutet av början? Hon slutar föreläsningen med “och så ska jag säga tack”. Applåder. Jag påpekar under följande frågestundatt det finns många korta artiklar i alla fall på svenskspråkiga Wikipedia utan särskilt mycket källor. “Jag vet”, säger Kristina. Lars menar att vi är för hemmablinda för att se lösningern på könsbalansproblemet, men Kristina ger ingen lösning.

Alex tackar Kristina och ger henne presentkort på att ge ut en bok från Wikipedia.

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

December 05, 2010

Fredagen den 26 november deltog jag på tvådagarskonferensen Wikipedia Academy (arrangören Wikimedia Sverige har nu bloggat om händelsen, liksom Olof Sundin på EXAKT-projektet, Skolbibliotek Öst, Kristina Alexanderson samt Sue Gardner). Några dagar därpå – kanske som en konsekvens av konferensen – skrev 13 nätaktiva, varav flera konferensdeltagare, en debattartikel i SvD om att kulturarvet bör släppas fritt (något Wikimedia Sverige också bloggat om, liksom Mathias Klang och Kristina Alexanderson) på Kungliga Biblioteket (medarrangör var Forskningsavdelningen där). Nedan följer fortsättningen på min serie anteckningar från konferensen, som tar vid där det förra inlägget slutade.

Nu anländer Martin Hellberg Olsson till konferensen, och Axel presenterar honom som Belgienbaserad forskare och lärare. Axel vet inte vad han ska prata om, så Martin får säga det själv. De fixar tekniken. Martin berättar att han ska komma in lite mer i detalj och lite mer praktiskt och specifikt visa på hur Wikipedias textskapande (kortare avbrott inträffar på grund av teknikfail) process och interaktionen mellan Wikipedia-användare kan se ut. Det specifika fallet handlar om kontroversiellt innehåll; man ska komma ihåg att väldigt mycket som skrivs på Wikipedia inte är uppenbart kontroversiellt och inte skapar konflikter, men vad som är konfliktskapande är förvånande.

Vi kommer in på rent politiska frågor och något av ett trauma för svenskspråkiga Wikipedia, en diskussion om artikeln om Göteborgskravallerna. Martin började undersöka artikeln ur en annan synvinkel: hur artikeln kom att se ut. Hur det ser ut bakom; hur kommer man fram till vad som ska stå? Sedan februari 2009 har Martin doktorandtjänst i Belgien (han kommer dock sluta av personliga skäl och vet inte vad som händer med projekttet I fortsättningen). Inriktningen är att undersöka Wikipediainteraktion, specifikt gällande kontroversiella artiklar. Han har tittat på det här som en utveckling över tid i en enda artikel eller en grupp av artiklar och gjort fallstudier på det.

Martin ska gå igenom kommunikationsvägarna på Wikipedia, kolla på artikeln och ta upp ramarna förändring sker inom. Människor som finns på Wikipedia har olika åsikter om vad som bör komma fram, och kan vara där av olika anledningar, kanske för att man vill framföra sin version av världen eller kanske för att man gillar Wikipedias syfte (då kanske man snarare ger en klassiskt auktorativ bild än riskerar kontrovers). Detta är dynamiskt och förändras av en konstant diskussion. Det finns olika subarenor: diskussionssidor till artiklar och allmäna diskussionssidor. Han ska förklara hur saker hänger ihop som drag i en diskussion.

Om två personer reparerar en bil finns en konflikt, kanske en vet mer än den andra; i ett läge kanske man måste praktiskt visa hur något i bilen fungerar, och något liknande sker I diskussionen om WP. Göteborgskravallerna var en artikel som skapades ganska tidigt i svenspråkiga Wikipedias historia, en av de tidiga stora konfliktpunkterna när konflikthantering var på gång. Martin säger också att det känns lite nervöst att prata om saker som ett par närvarande varit inblandade i personligen. Diskussionen spridde sig över artikelns diskussionssida, ändringar och återställningar i artiklar, togs upp på allmänna diskussionssidor; det skapades alternativa artiklar.

Det är ett fall där man kan se konflikter kring olika användare även på användardiskussionssidor; man kan se den splittrade arenan och hur svårt det kan bli att följa både i efterhand och när det pågår en konflikt. Arkeologiskt försökte Martin samla ihop ändringar, först på diskussionssidan till artikeln, och sedan följde han länkar, gjorde diverse ändringar, och har på så vis hittat diskussioner/omnämningar av konflikten. Wikipedia är duktigt på att generera mycket text, innan han ens var klar med hopsamlande var det cirka 200 A4-sidor. Från och till har folk efterhand gått in och ändrat; ny information har kommit till.

Själva Wikipedia-händelsen har blivit en del av svenskspråkiga Wikipedias minne, de faktiska människornas och kulturens minne; diskussionen refereras ofta tillbaka till. Ändringar i artiklar kan vara kommunikation mellan användare, även på användarsidor (användarsidor användes för att göra uttalanden om hur det var att delta i diskussionen), metasidor användes (riktlinjer och sådant) utvecklas av gemenskapen (exakt hur fristående man är från stiftelsen är oklart; de faktiska formuleringarna av regler bestäms av gemenskapen, till exempel kan bildpubliceringsregler skilja mellan olika språkversioner).

Vidare användes kategorisystemet för att kommunicera; det kan få betydelse för vad WP egentligen säger. Martin kommr inte ihåg hur det kom upp i just detta sammanhang, men ska det sorteras under “historiska händelser”, “polisbrutalitet”, “terrorism”, “protester” och så vidare? Mallar är en annan sak (alltså sidor gjorde att kunna infogas på andra sidor); relevant här är olika typer av varningsmallar för exempelvis o-neutralitet. Om mallen ändras ändras alla sidor som har mallen. Väldigt viktigt är också där den direkta diskussionen förs, diskussionssidor knutna till artiklar (Diskussion:Göteborgskravallerna, Malldiskussion:POV).

Användardiskussionssidor används främst för att diskutera en viss användare, vilket blir väldigt personligt (”hur gör du här?”, men det finns positiva saker också). Sedan finns även centrala sidor som Bybrunnen, den stora centraliserade diskussionspunkten där det är sannolikt att en sådan här stor konflikt kommer upp i något läge. Det är alltså inte bara saker som finns på diskussionssidor som är en del av konflikten, utan det finns även i Wikipedia-namnrymden. Nu med liquid threads kan det finnas en teknisk skillnad mellan diskussion och icke-diskussion, men hittills är diskussioner vanliga wikisidor. Dessutom finns raderings-, flyttsidor och kommentarssidor av olika slag, en del av konflikthanteringen på Wikipedia.

Har man den omfattande synen på kommunikationen (även handlingar kan vara kommunikation) är användning av administrativa verktyg en typ av kommunikation. Man kommunicerar dessutom utanför Wikipedia, bland annat via mail (både wiki- och vanlig; mailinglistor finns också). Det finns även chatt, som IRC som har en speciell funktion: den hör inte till Wikimedia utan den är bara kopplad till vissa delar av communityt, den lagrar inga loggar och man får inte spara och publicera loggar enligt reglerna; man får inte citera någon utan tillstånd. Där löses ofta problem snabbt och i gammalt material kan hänvisningar hittas till IRC; IRC är mer avslappnat småprat där wikipedianer hänger helt enkelt.

Diskussion kan även ske IRL (det kan tänkas diskuteras på wikifikor; Martin har dock deltagit mindre i sådana än han önskat). Det kan vara problematiskt att kontakta utomstående partiska; att göra sådant skapar väldig upprördhet och har hänt här. Det är antagligen även nuförtiden inte särskilt accepterat. Många vill att särskilda människor ska söka sig till Wikipedia, sådana som tror på Wikipedia-idéen och neutralitet, snarare än någon som är där för att det är viktigt att bevaka en viss politisk agenda exempelvis; det senare är klart kontroversiellt.

Martin visar en diff (ant.kom.: en skillnad mellan två gamla versioner av en wikiartikel) mellan gamla versioner och berättar att det går att gå via historiken för att se vad som ändrats; det är dock inte alltid så enkelt överblickbart. En redigering kan vara inte bara tillägg utan även omformuleringar och strykningar, ofta med en kommentar (den kommentar Martin visar är av typen ”jag käner inte till att det hänt så jag stryker det”). Vad som händer är att någon ändrar någonting i artikeln (jag tror att jag missar något) och parallellt pågår diskussion på diskussionssidan; orden kan trots Wikipedia-riktlinjer om artighet bli skarpare än vad policyna är tänkta att tillåta.

Diskussionssidan blir en plats där folk som är inblandade i konflikten och de som söker medla försöker nå en punkt där de kan enas, åtminstone idealt. Det är viktigt att den finns så man kan förklara vad man menar, men man måste också kunna gå in i artikeln och visa vad man menar. Wikipedia har en grundförutsättning: det är en encyklopedi som vem som helst kan redigera. Det finns också nedskrivna policyn och riktlinjer som kan ifrågasättas (exempelvis neutralitet, vilket svårt att uppnå; vad är neutralitet?). En praxis utöver det nedskrivna utvecklas också. Tekniken ger en del av förutsättningarna (diskussionen kan föras inom ramen för wikitekniken där nya rubriker kan läggas till och ordningen ändras).

De personliga relationerna är viktiga; det större sammanhanget är också viktigt, det vill säga Wikipedia och systerprojekten, och bautauppslagsverksprojektet att sprida information ut till världen. Ramarna kan också förändras; till exempel uppstod förslag på organiserad medling, och även i senare medlingsdiskussioner hänvisas till Göteborgskravallerna. Det finns en parallell med delvis sammanhängande diskusion på olika platser. Mitt under den brinnande politiska konflikten sker ett försök att fixa layouten. Det är väldigt vanligt att på Wikipedia hänvisa till nedskrivna regler (policy och sånt); samma person (som i ett exempel hänvisat till nedskrivna regler? minns inte) återkommer med diskussion om diskussionston.

En ändring i en artikel kan vara en ganska direkt reaktion på något som sagts någon annanstans. Martin har några exempel på hur artikeländringar knuts ihop, men hinner inte brätta på grund av tidsbrist. Han hade tänkt jämföra med engelskspråkiga Wikipedias diskussion och göra teorianknutning; hur det blir med det är osäkert eftersom han kanske lägger ned projektet. Fortsätter han på spåret ska han ha fler och nyare svar. “Om det finns någon tid för frågor tar jag det gärna nu, annars tackar jag för intresset”, avslutar Martin till applåder (om jag minns rätt).

Mange01 ställer en fråga. Han säger att redigeringskrig kan vara bra för hur artiklar blir till slut fast det finns dåliga inslag. Martin svarar att det alltid kommer finnas mycket konflikter på Wikipedia, vilket i stor utsträckning är någonting bra och ska det inte föras i artiklarna är det svårt att se var det ska föras. Det kan leda till någonting som inte är väldigt slipat, men på något sätt lyfter det fram mer (än om artikeln bara skrivits av en person) de olika sidornas uppfattning. Att driva redigeringskrig handlar om andra saker än att ha rätt: tålamod, att kunna prata för sig, tid, att kunna Wikipedia-regler, atth ålla sig på rätt nivå och att ligga tillräckligt nära i sin idé om vad det borde stå som majoriteten på Wikipedia.

Det är inte perfekt, menar Martin, men det är bättre än om personer med avvikande åsikt bara håller sig utanför och inte vågar lägga sig i (det måste ses upp för). Mange01 säger att de destruktiva effekterna av redigeringskrig kanske kan mildras av IRL-kommunikation; att ringa kan vara bättre på tu man hand. Martin svarar att den diskussionen bör föras inom Wikipedia (hur man förhåller sig till det), men i vissa fall kan det nog vara bra att ta den på en mer begränsad nivå. Allt borde nog inte föras i det öppna och förs inte där heller. Axel bryter där för att vi ligger lite efter tidsmässigt.

Pusha gärna inlägget!

Detta inlägg finns på http://intressant.se/intressant. Du kan läsa andra bloggares tankar rörande , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

VARNING!

E-post och ALL Internettrafik till och från Sverige, eller som passerar servrar i Sverige, avlyssnas av Försvarets Radioanstalt, FRA. (Text från Journalistförbundet)

WARNING!

E-mail and ALL Internet Communications to and from Sweden, or via servers in Sweden, is monitored by the National Defence Radio Establishment. (Text from Journalistförbundet)

Older blog entries